1

Hur arbetar vimed barnetsrättigheter?Uppföljning av

Kungsbacka kommuns arbete

med barnkonventionen

2014 och 2015

2

År 2015 var 27 % av invånarna i Kungsbacka kom-mun mellan 0-20 år. Det är 21 369 personer här i Kungsbacka som inte har någon formell makt att påverka samhället och sin tillvaro - om inte vi vux-na bjuder in till det. Att ha inflytande över sitt liv och möjligheter att påverka frågor som är viktiga för en, har stor betydelse för ett bra liv och en god psykisk hälsa. Där har vi som arbetar inom Kungs-backa kommun ett stort ansvar gentemot barn och unga och deras rättigheter.

För att veta att kommunen följer de mål och genomför de aktiviteter som beslutats enligt policy och handlingsplan för barnkonventionen 2014-2018, följer vi upp och utvärderar arbetet på olika sätt. En del i detta arbete är att varje förvaltning, vartannat år, sammanställer sitt arbete med barnets rättigheter i relation till kommunfullmäktiges prioriterade mål och specifika artiklar i konven-tionen. Den här rapporten är en sammanfattning av informationen som kommit in och görs av förvaltningen för Fritid & Folkhälsa1.

1 Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa heter från och med 1 januari 2016 Kultur & Fritid.

Innehållsförteckning

Barnkonventionens status i Sverige ................ 3

Modell för uppföljning och insamling av information ............................................... 4

Utvecklingsområden och förbättringsförslag .. 4

Förvaltningarnas benämningar ....................... 4

Resultat: Kommunstyrelsens förvaltning .................... 5 Fritid & Folkhälsa ......................................... 7 Förskola & Grundskola .............................. 12 Funktionsstöd ........................................... 14 Gymnasie & Vuxenutbildning .................... 16 Individ & Familjeomsorg ............................ 19 Kultur & Turism ......................................... 20 Miljö & Hälsoskydd ................................... 22 Plan & Bygg .............................................. 23 Service ...................................................... 24 Teknik ....................................................... 25 Vård & Omsorg ......................................... 28

Summering .................................................. 29

Avslutning ................................................... 32

Tabell kommunfullmäktigemål ..................... 33

I den här rapporten får du veta hur de olika förvaltningarna i Kungsbacka kommun arbetar för att uppfylla barnets rättig-heter enligt FN:s barnkonvention. En sådan intern kartläggning görs vartannat år med syfte att ta reda på vad kommunen gör bra och vad som kan förbättras.

Arbetet med barnets rättigheter är viktigt för att tillvaron för barn och unga i Kungsbacka kommun ska vara så bra som möjlig.

3

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkon-ventionen, antogs 1990 av Sveriges regering.2 Kon-ventionen är ett folkrättsligt bindande avtal mellan de stater som har skrivit under den och ska därför följas på alla nivåer i Sverige. Där är kommunen en väldigt viktig aktör som ansvarig för många fundamentala funktioner i barns och ungas liv så som skolgång, fritidsaktiviteter, socialtjänst, stöd vid funktionsnedsättning, med mera.

I mars 2016 överlämnades Barnrättighetsutred-ningen till barnminister Åsa Regnér. Utredningen tillsattes av den tidigare alliansregeringen för att utreda fördelar och nackdelar med att göra barn-konventionen till svensk lag. Utredningen utökades senare av nuvarande regering till att istället inne-fatta hur det ska gå till när barnkonventionen blir svensk lag. Utredningen visade att barnets rättig-heter inte har fått det genomslag som det var tänkt när Sverige antog konventionen för 26 år sedan. Barn betraktas inte som rättighetsbärare i många sammanhang där de enligt konventionen till ex-empel har rätt till inflytande och där barnets bästa ska beaktas. Barnrättighetsutredningen förslår att barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstift-ning från och med 1 mars 2018.3

Arbetet med barnkonventionen innebär olika saker i olika verksamheter. Förvaltningarna följer givetvis de lagar och regler som gäller för respektive yrkes-område, där sådana finns. En anledning till att en granskning likt denna är nödvändig är dock det faktum att FN:s konvention om barnets rättigheter ibland misstas för en deklaration, eller en förklaring,

vilken är termen som används i Sverige, exempel-vis 1948 års allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Förklaringar är vägledande dokument. Konventioner däremot är juridiskt bindande och ska följas, även där artiklarna ännu inte transforme-rats in i den svenska lagboken.

Barnkonventionens status i Sverige

Om barnkonventionenFN:s konvention om barnets rättigheter, eller barn-konventionen som den oftare kallas, är ett folkrättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet. Det finns dock fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas vid frågor som rör barn:

• Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

• Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

• Alla barn har rätt till liv och att utvecklas.

• Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och

få den respekterad.

3 Mer information om barnkonventionen som svensk lag finner du på socialdepartementets webbplats.

2 Mer information om barnkonventionen finns på Unicef.s webbplats.

4

Modell för uppföljning och insamling av information

Följande rapport är en intern granskning av Kungsbacka kommuns arbete med barnkonventio-nen. Förvaltningarna har utifrån samma instruktio-ner sammanställt sitt arbete med barnkonventionen under åren 2014 och 2015 i relation till kommun-fullmäktiges prioriterade mål och artiklar ur barn-konventionen som berörs.

Informationen om granskningen och mallen för uppföljning skickades via mejl till samtliga förvalt-ningschefer i november 2015 och alla förvaltningar rapporterade sedan in sina svar. Resultaten av de olika förvaltningarnas arbete ska inte jämföras sinsemellan eftersom deras uppdrag ser väldigt olika ut. Däremot ger rapporten en indikation på vilken utveckling som har skett och vilka områden som behöver utvecklas framöver. Det ska vara lätt att se vad som görs inom det egna och inom andras områden, för att kunna inspirera varandra att göra mer och bättre. Rapporten ger en övergripande, inte en heltäckande bild av hur de oli-ka förvaltningarna arbetar med barnkonventionen.

Att barn och unga behöver en trygg tillvaro, en bra fritid och inflytande över frågor i sitt liv för att må bra tillhör sådant som vi tycker är självklart. Att kollektivtrafiken byggs ut och att vi har attraktiva arbetsplatser där de som är vårdnadshavare trivs, anses kanske inte lika självklart i ett barnrättssam-manhang, men även det är frågor som kan ha stor inverkan på barns och ungas liv. Kommunfullmäk-tigemålen och barnkonventionen går att samman-väva. Förvaltningarna har själva fått ta ställning till hur deras barnrättsarbete rör de olika kommun-fullmäktigemålen. Förvaltningarna har inte behövt kommentera målen minskad energianvändning, resultat och soliditet. Svaren från förvaltningarna har därefter analyserats utifrån barnkonventionens artiklar och de kommentarer som saknar ett tydligt barnrättsperspektiv har uteslutits. I kommunen finns ett flertal samverkansprojekt. Därför nämns i vissa fall samma aktivitet av flera förvaltningar och/eller under flera rubriker. Längst bak i dokumentet finner du en tabell över kommunfullmäktigemålen och artiklar ur barnkonventionen.

Utvecklingsområden och förbättringsförslag

Det ska nämnas att antalet reflektioner över ut-vecklingsområden och förbättringsförslag inte nödvändigtvis är ett mått på hur stora bristerna är inom de olika förvaltningarnas arbete med barnets rättigheter. Det visar snarare att förvaltningarna har förhållit sig olika till uppgiften. De som har varit generösa och transparanta med uppgifter om detta ska däremot ha en eloge, eftersom det kan ha en inspirerande effekt och sannolikt finns en stor utvecklingspotential hos de förvaltningar som är medvetna om vad som behöver förbättras i den egna verksamheten.

Förvaltningarnas benämningar

Under 2015 och 2016 har det skett flera stör-re organisationsförändringar bland kommunens förvaltningar. Förvaltningen för Funktionsstöd och förvaltningen för Individ & Familjeomsorg har under senare delen av 2015 slagits ihop till förvalt-ningen för Individ & Familjeomsorg. Detsamma gäller förvaltningarna för Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism som vid årsskiftet 2015/2016 gick samman till förvaltningen för Kultur & Fri-tid. Kommunstyrelsens förvaltning blev i början av 2016 Kommunledningskontoret. Eftersom den här rapporten avser arbete som gjorts under åren 2014 och 2015 används de gamla benämningarna på förvaltningarna, och i de fall där förvaltningarna slagits ihop presenteras deras resultat separat.

5

Förvaltningarnas resultat

Kommunstyrelsens förvaltning

Dialoger med barn och ungaEnligt artikel 12 i Barnkonventionen har varje barn rätt att bilda sina egna åsikter och fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet. I Sverige måste man ha fyllt 18 år för att kunna rösta i de allmänna valen. Det innebär att barn och unga inte kan vara med och påverka politiken genom traditio-nella politiska kanaler. Sedan 2013 har Kungsbacka genomfört en rad invånardialoger för att ge barn och unga en möjlighet att göra sina röster hörda. Exempel på det är bland annat Ungdoms-dialog kring Kungsbacka 2020, entreprenörskap i skola och förskola, Kulturskolans utveckling, En dörr in och centrumutveckling i Åsa.

Under 2015 har förvaltningarna för Förskola & Grundskola, Fritid & Folkhälsa och Kommun-styrelsens förvaltning tillsammans börjat arbeta med att utveckla en kombinerad metod och platt-form kallad Åsiktsmaskinen. Metodplattformen syftar bland annat till att undersöka vad unga vill ha dialog om och hur vi genomför dialoger med unga på bästa vis. Framöver ska vi organisatoriskt etablera Åsiktsmaskinen och olika förvaltningar ska kunna använda metodplattformen när de vill ha

dialog med unga. I anslutning till detta har även en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp kring ungas inflytande etablerats.

På Kommunstyrelsens förvaltning görs en nuläges-bild av hur kommunens arbete med synpunkter från invånare, däribland barn, fungerar. Synpunk-ter som kommit in via Barbrobetalar-kampanjer4 besvaras numera av handläggare, vilket ibland fallit mellan stolarna tidigare.

Webb- och informationsutvecklingEnligt barnkonventionen har alla barn rätt att få uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. För att kunna uttrycka sin åsikt i en viss fråga måste barn och unga få tillgång till relevant information. Tillgång till information som främjar välbefinnan-de, god hälsa och utveckling, är en rättighet enligt artikel 17 i barnkonventionen. Barnet har även rätt till yttrandefrihet enligt artikel 13, vilket inne-bär att barnet har rätt att söka, sprida och motta information av olika slag utan någon form av begränsning. Kommunstyrelsens förvaltning arbetar ständigt med information, kommunikation och med att möjliggöra dialog via våra webbplatser för att öka inflytandet för unga. Förvaltningen har i samverkan med Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism, lanserat en ny webbplats för unga, www.ungikungsbacka.se där det finns samlad 4 Ungdomar i åldern 14 till 20 år lämnar in förslag till

kommunen två gånger per år.

6

information för unga, bland annat om inflytan-demöjligheter. Webbplatsen har i reportage och nyheter särskilt fokus på ungas egna initiativ och arrangemang.

Förvaltningen har även sidor på kommunens hemsida som tydliggör hur unga kan vara med och påverka. I anslutning till arbetet med invånardia-loger informerar förvaltningen regelbundet via kungsbacka.se om dialogtillfällen och återkopp-ling av genomförda dialoger, inklusive sådana som tydligt berör unga.

Förvaltningen genomför flera mätningar/upp-följningar, så som Kommunens kvalitet i korthet, SCB:s medborgarundersökning och E-blomlådan, som innehåller frågor kring digital information från kommunen. Dessa har generellt inte ett utta-lat barnfokus, men vissa delar av dem behandlar exempelvis skola. De används kontinuerligt för att följa effekterna av kommunens webb- och informa-tionsutveckling. Förvaltningen arbetar med infor-mation, kommunikation och dialog för att informe-ra om och motivera yngre målgrupper i frågor om hälsa och de möjligheter som kommunen erbjuder. Vi har lanserat flera kommunala e-tjänster som berör fritids- och kulturfrågor, till exempel ansökan om olika föreningsbidrag.

Trygghetsarbete Enligt artikel 6 i barnkonventionen har alla barn rätt till liv, överlevnad och utveckling. Med utveck-ling menas främjandet av god fysisk, andlig, mo-ralisk, psykisk och social utveckling. För att främja en god utveckling hos barn och unga har kommun-styrelsens förvaltning varit med i framtagandet av kommunens samverkansstruktur för brottsföre-byggande arbete, tillsammans med polisen. Kom-munstyrelsens förvaltning samordnar kommunens trygghetsarbete och förebyggande beredskapsarbete i händelse av krissituationer. I samhällsplaneringen är dessa aspekter med för att skapa bra rekreations- och fritidsmöjligheter samt lärande miljöer för både unga och gamla. Ett tydligt trygghetsperspek-tiv inom samhällsplaneringen skapar en offentlig miljö där barn och unga vill vistas och främjar lek och utveckling.

Skolkort och fritidskortArtikel 31 i barnkonventionen anger att barn har rätt till fritid, lek och kultur. För att säkerställa denna rätt och rätten till god utveckling i enlighet med artikel 6, delar kommunen ut skolkort till alla gymnasieelever från och med 1 april 2015. Kom-munen har även beslutat att alla gymnasieelever ska få ett fritidskort som gäller kvällstid klockan 19-22 måndag till fredag. På det sättet har gymnasieelever i kommunen möjlighet att resa med kollektivtrafik till fritidsaktiviteter inom kommunen utan kostnad.

Samtidigt bedriver kommunen ett kontinuerligt förbättringsarbete av hållplatserna i kommunen. Artikel 2 i barnkonventionen poängterar att alla barn är lika mycket värda och har samma rättighe-ter. Inget barn får diskrimineras. Det innebär till exempel att barn med funktionsvariationer ska åt-njuta mänskliga rättigheter på samma grunder som andra barn. Barn med funktionsvariationer ska en-ligt artikel 23 få tillgång till tjänster som bidrar till integrering i samhället och individuell utveckling. För att barn med funktionsvariationer ska kunna åtnjuta sina rättigheter, har kommunens hållplatser anpassats för barn med funktionsvariationer. Håll-platserna byggs om med hög kantsten, taktila stråk, väntkur med mera för att underlätta för alla att resa med kollektivtrafiken.

Arbetsmiljö som främjar barnets rättArtikel 3 i barnkonventionen fastställer att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgär-der som rör barn. Kommunstyrelsens förvaltning tar hänsyn till det genom att ha rätt personal med rätt kompetens som kan möjliggöra att barnen i vår kommun får den utbildning och omsorg de har rätt till. Förvaltningen arbetar med kommunens ledare så att de kan motivera sin personal och driva verk-samheter för att möta dem vi är till för.

Artikel 5 och 18 behandlar barnets relation till sina föräldrar. Barnkonventionen konstaterar att för-äldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. För att ett barn ska kunna uppnå en fullständig utveckling behöver barnet växa upp i en familjemiljö präglat av kärlek och trygghet. Att skapa en god arbetsmiljö för medarbetare, ger förutsättningar för dem att skapa en bra miljö för barn, både inom kommunens verksamheter och för eventuella egna barn.

7

Utvecklingsområden och förbättringsförslagKommunstyrelsens förvaltning

Fler invånardialoger med ungaInflytande och delaktighet för barn och unga är en rättighet enligt barnkonventionen. Ambition och medvetenhet kring ungas inflytande finns men ofta är det tids- och resursbegränsningar som kommer i vägen. Vi saknar en etablerad infrastruktur/syste-matik för att nå unga idag och varje dialogprojekt behöver ”uppfinna hjulet” om man till exempel vill nå unga via skolan.

Kungsbacka kommun har erfarenhet av att arbeta med invånardialog, men det finns en tydlig utveck-lingspotential vad gäller att inordna dialogen som metod och dess resultat i våra beslutsprocesser. Kommunen behöver bli bättre på att använda resul-taten av olika dialoger och det gäller även de dialo-ger som kommunen genomfört med unga hittills.

Under 2015 genomförde förvaltningen en invå-nardialog tillsammans med polisen om trygghet och framtida medborgarlöften. Ambitionen var att fånga en så bred representation av kommunens invånare som möjligt. Relativt få unga deltog, vilket är något vi måste förbättra i arbetet framöver när nya medborgarlöften ska tas fram. I projektgrup-pen diskuterade vi kring att genomföra dialogen på gymnasieskolor för att specifikt fånga unga, men tid och resurser saknades. Flera av kommunens dialo-ger siktar på en så bred målgrupp som möjligt och i dessa deltar unga i viss mån, men är ofta underre-presenterade.Det gäller exempelvis dialogen kring Badhuspar-kens utveckling som genomfördes under 2015.

Förändra synen på ungas inflytandeVi behöver skapa en gemensam syn på varför ungas inflytande är viktigt och tydliggöra hur många frågor unga berörs av. Det behöver även erbjudas information på fler språk när vi får en större mång-fald i kommunen.5 Artikel 2 i barnkonventionen konstaterar att alla barn har lika rättigheter och värde. Förvaltningen behöver arbeta aktivt och kontinuerligt med icke-diskriminering, medvetan-

degöra oss själva om ”blinda fläckar” i vårt diskri-mineringstänkande och åtgärda dessa. Ett arbete med detta pågår.

Förvaltningen kan även bli bättre på att kartlägga ungas behov och efterfrågan på e-tjänster, främst gällande rätten till hälsa, fritid och information. Arbetet med samverkan skola-arbetsliv behöver fördjupas för att hjälpa barnen att få mer stöd och information så de kan göra goda val. I enlighet med artikel 17 (rätten till information) har förvaltningen ambitionen att skapa nya sätt att sprida viktig och nyttig information till barn och unga. Detta för att kunna ge barn och unga en reell möjlighet till del-aktighet och inflytande (artikel 12, rätten att få göra sin röst hörd).

________________________________

Förvaltningen förFritid & Folkhälsa

Utvecklare barnkonventionenFörvaltningen för Fritid & Folkhälsa innehar tjäns-ten utvecklare barnkonventionen, vars ansvar är att samordna hela kommunens arbete med barn-konventionen. I november 2014 antog kommun-fullmäktige en reviderad policy och handlingsplan för barnkonventionen. Kommunen har alltså tagit ett aktivt politisk beslut om att arbeta med barn-konventionen. Handlingsplanen beskriver de fem artiklar ur barnkonventionen som kommunen ska fokusera på samt åtta målområden att sträva mot.

UtbildningsinsatserEn av de artiklar som nämns i kommunens hand-lingsplan är artikel 42. Den innebär att alla län-der ska göra barnkonventionen och dess innehåll allmänt känt bland barn och vuxna. Det innebär att Kungsbacka kommun ska arbeta aktivt med att sprida kunskap om barnkonventionen. För att spri-da kunskap om barnkonventionen arrangeras varje år Barnrättsdagen, en obligatorisk utbildnings-dag för alla nyanställda i kommunen som möter barn och unga i sitt arbete. Barnrättsdagen sker i samverkan med förvaltningen för Individ & Fa-miljeomsorg och ger bland annat information om barnkonventionen, anmälningsplikten och samver-kansprojektet Nya En dörr in6. 5 Från och med 2016 finns delar av kommunens webbplats

översatt till Sveriges minoritetsspråk samt till de vanligaste modersmålen.

6 Kommunens samverkansorgan för barn som är i behov av stöd.

8

Under 2015 hölls en kommungemensam halv-dagsutbildning i barnkonventionen för anställda samt en introduktionsutbildning för alla politiker i kommunfullmäktige. I samband med utbildningen av politiker genomfördes en mindre undersökning av attityder till och kunskap om barnkonventionen. Detta för att senare kunna mäta om kunskaperna ökar. Kommunens åttondeklassare har även tillfrå-gats om deras kunskaper om barnkonventionen i samma syfte.Alla åttondeklassare erbjuds varje höst en demo-kratiutbildning i samband med Barbrobetalar-kam-panjen.

Inflytande och delaktighet – Barbrobetalar och ÅsiktsmaskinenBarnkonventionen fastställer att barn har rätt att bilda sina egna åsikter och fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet. Vid beslut som kan komma att påverka barnets liv, ska vuxna ta hänsyn till barnets åsikt. Barn har enligt artikel 12 i barn-konventionen rätt till inflytande, men det är vuxnas skyldighet att se till att barn och unga har en möj-lighet att göra sina röster hörda.

Kungsbacka kommun har ett inflytandeforum för unga, som förvaltningen för Fritid & Folkhälsa ansvarar för. Forumet kallas för Barbrobetalar. Varje termin hålls förslagskampanjer där ungdomar kan föra fram sina åsikter, synpunkter och rösta på andras förslag. De populäraste förslagen går till rådslag där politiker och beslutsfattare har förberett ett underlag för att kunna ge besked om förslagen går igenom eller inte.

Den andra delen av Barbrobetalar kallas banko-maten och där finns en större del av enheten Ung i Kungsbackas verksamhetspengar. Barn och unga kan söka pengar ur bankomaten för projekt de vill genomföra. Ansökningarna bedöms av Kungsbacka ungdomsråd. Kungsbacka ungdomsråd är kommu-nens fristående ungdomsråd som med handledning av fritidsassistenter även driver andra frågor.

Barbrobetalar riktar sig främst till ungdomar i åld-rarna 14-20 år. Under 2015 startade ett samarbete mellan förvaltningarna Fritid & Folkhälsa, Förskola & Grundskola och Kommunstyrelsens förvaltning med syfte att ta fram en struktur för inflytande för yngre barn i kommunen. Arbetet går under namnet Åsiktsmaskinen. Åsiktsmaskinen ska dels underlätta för beslutsfattare att tillfråga barn inför beslut och dels underlätta för barn att föra fram åsikter och

frågor till ansvariga personer i kommunen. Barn och unga är i allra högsta grad involverade i arbets-processen, då framtagandet av strukturen sker i huvudsak i dialog med barn och unga.

Förutom Barbrobetalar och Åsiktsmaskinen genom-för ansvarig utvecklare punktinsatser, på begäran från kommunanställda. En sådan insats var om-byggnationen av utemiljön på Furulidskolan. Alla elever på Furulidskolan var vårvintern 2015 med och arbetade fram ett förslag på hur utemiljön och skolgården runt den nybyggda skolan ska komma att se ut. Arbetet samordnades av förvaltningen för Fritid & Folkhälsa.

Ungdomsdriven fritidsverksamhetEnligt artikel 31 i barnkonventionen har barnet rätt till fritid, lek och kultur och staten ska verka för att denna rätt upprättshålls. Fritidsverksam-heten i kommunen är ungdomsdriven och bygger på ungdomarnas egna intressen och initiativ, med stöd av vuxna. Ungefär 200 ungdomsdrivna intres-segrupper har skapat fritidsverksamhet under 2015. I Kungsbacka kommun ges ungdomar möjlighet att själva utforma sin fritid och verksamheten har sin utgångspunkt i artikel 12 i barnkonventionen, det vill säga rätten att få göra sin röst hörd. Det finns även möjlighet för barn och unga att söka peng-ar för egna projekt via Barbrobetalars bankomat. Projektansökningarna behandlas av ungdomar i Kungsbacka ungdomsråd som handleds av förvalt-ningen.

Revidering av handbok för invånardialogEtt arbete med att revidera kommunens Handbok för invånardialog har startat i samverkan med Kom-munstyrelsens förvaltning. Den uppdaterade hand-boken kommer att innehålla information om dialog med barn och unga utifrån ett barnrättsperspektiv. Handboken syftar till att ge kommunens personal ett verktyg som de kan använda i sitt barnrättsar-bete och kommer att förhoppningsvis inspirera fler till att arbeta vidare med artikel 12, barnets rätt till inflytande.

Nya En dörr inAlla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling i enlighet med artikel 6 i barnkonventionen. Med utveckling menas främjandet av god fysisk, andlig, moralisk, psykisk och social utveckling. Ett steg i kommunens arbete med det är Nya En dörr in (NEDI). Det är kommunens samverkansorgan för barn och unga i behov av stöd, där fem kommunala

9

och tre regionala förvaltningar samverkar. Barn som upplever att de är i behov av extra stöd har rätt till samordnat stöd. Det innebär att personer från till exempel kommunala förvaltningar, skola och/eller vårdcentral, samverkar och tar fram en sam-ordnad individuell plan för det enskilda barnet. Vid framtagandet av planen närvarar barnet och föräld-rar, samt representanter från kommunen. Barn-konventionen är tydlig med att barnet har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör barnet. Därför utgår arbetet inom NEDI från det enskilda barnets behov. Barnet beslutar vilka som ska närva-ra vid möten och får även bjuda in andra personer som barnet har en relation till.

Ungdomar har inom ramen för NEDI gjort en granskning av kommunens webbaserade infor-mation till barn och unga i behov av särskilt stöd. Utifrån denna granskning utvecklades kommunens webbaserade information för att vara mera lättill-gänglig för målgruppen. Arbetet med NEDI har gjort att antalet samordnade individuella planer (SIP)7 har ökat de senaste två åren.

Under 2015 gjorde NEDI en omfattande utbild-ningssatsning för att öka medarbetares kunskaper i hur de ska bemöta barn och unga i behov av särskilt stöd. Satsningen nådde cirka 1 510 med-arbetare inom Kungsbacka kommun och region Halland. NEDI gör även fortlöpande insatser för att ge medarbetare som möter barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer fler verktyg i sitt arbete. Arbetet med samordnad individuell plan, SIP, handlar ofta om insatser för en mera till-fredställande fritid och social tillvaro.

Utbildning är någonting som varje barn har rätt till. I artikel 29 står det att utbildningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Trots att vi i Sverige har ett generöst utbildning-system så är det ändå en hel del barn som av olika skäl söker sig bort från skolan. NEDI har gjort flera insatser för att förbättra skolgången för barn och unga i behov av särskilt stöd. Ett exempel är projektet Vända frånvaro till närvaro. Det innebär ett gemen-samt arbetssätt för att möta elever med problematisk skolfrånvaro och en ny gemensam handlingsplan för att säkra och följa upp placerade barns skolgång. En arbetsgrupp är tillsatt för att göra en förstudie om alternativa skollösningar på hemmaplan för elever med extraordinära särskilda behov.

Icke-diskriminering och normkritiskt arbeteArtikel 2 i barnkonventionen understryker att alla barn är lika mycket värda och har samma rättig-heter. Inget barn får diskrimineras. Det innebär till exempel att barn med funktionsvariationer ska åtnjuta mänskliga rättigheter på samma grunder som andra barn. Barn med funktionsvariationer ska enligt artikel 23 ha rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och ska få hjälp att delta i samhället på lika villkor som andra.

På förvaltningen för Fritid & Folkhälsa finns det året runt verksamhet för personer med funktions-variationer från 12 år och uppåt. Utifrån delta-garnas önskemål erbjuds aktiviteter som hobby, frågesport, karaoke, allsång med mera. Under terminerna erbjuds även teaterbesök, utflykter, idrottsevenemang med mera. På sommarloven arrangeras prova-på-läger för barn och ungdomar i åldrarna 10-20 år. Lägren är ett samarbete mellan Kungsbacka kommun och barn- och ungdomshabi-literingen i Kungsbacka. Under 2015 arrangerades även två discon för unga med funktionsvariationer.

I barnkonventionen står det uttryckligen att alla barn är lika mycket värda och ingen åtskillnad av något slag är tillåten oavsett barnets eller för-äldrarnas ras, kön, hudfärg, egendom, nationellt ursprung, religion, politiska åskådning, börd, funk-tionsvariation och sexuella läggning. Fritid & Folk-hälsa har under året varit delaktig i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i flera avseenden. Två personer, sammanlagt en heltidstjänst, arbetar med att involvera nyanlända ungdomar i kommu-nens fritidsverksamheter.

Varje år arrangeras festivalen Queer up, en festival för alla Kungsbackabor med syfte att öka kun-skapen och medvetenheten om mänskliga rättig-heter. I kommunen finns en mötesplats för unga HBTQ-personer, Neutronen. Fritid & Folkhälsa har arrangerat cirka tio workshops i skolor om ämnena demokrati, normer, hederskultur och internatio-nellt arbete. Fritid & Folkhälsas sommarbuss, som gör kost-nadsfria badutflykter för alla barn som gått ut års-kurs tre, hade sommaren 2015 cirka 580 deltagare. I Badhusparken hölls aktiviteter fem dagar i veckan under sommarmånaderna 2015 i syfte att skapa en positiv och trygg atmosfär. Aktiviteterna var kost-nadsfria och alla var välkomna.

7 En kartläggning av barnets behov och mål med insatsen.

10

Fritid & Folkhälsa driver Idrotts och hälsocertifie-ringen, som är ett stöd till föreningar som utvecklar sitt demokrati- och likabehandlingsarbete. Under 2014-2015 blev 37 föreningar i Kungsbacka god-kända för certifiering. I en webbenkät om hur idrotts-och hälsocertifieringen kan utvecklas kom det in svar från cirka 300 barn och unga i åldern 11-15 år. Under året genomfördes två idrottsskolor med ett 100-tal barn och ungdomar.

Föräldrastöd Artikel 5 behandlar relationen mellan barnet och dess föräldrar. Enligt barnkonventionen har föräld-rarna huvudansvaret för barnets uppfostran och ut-veckling, men samhället ska träda in när föräldrar inte kan säkerställa barnets rättigheter och behov. Föräldrar ska se till att barnet åtnjuter de rättigheter som erkänns i konventionen, till exempel rätten till delaktighet (artikel 12), rätten till tanke-och religi-onsfrihet (artikel 14) och rätten till levnadsstandard (artikel 27).

Fritid & Folkhälsa samordnar föräldrastödet i Kungsbacka kommun. Nätverket Föräldrar emellan8 arrangerar vid flera tillfällen per ter-min kostnadsfria föreläsningar för alla föräldrar i Kungsbacka. Det syftar till att ge föräldrar i Kungs-backa kommun stöd, inspiration och hjälp i sitt föräldraskap. Cope föräldrastödskurs har funnits för tonårsföräldrar under många år. Under hös-ten 2015 har även en kurs startats för föräldrar till yngre barn.

Ett friskare livFörvaltningen Fritid & Folkhälsa arbetar på olika sätt med att skapa bra förutsättningar för en hälso-sam och aktiv livsstil för invånarna. Studier visar att många barn och unga rör på sig alldeles för lite, vil-ket på lång sikt kan ha en negativ inverkan på deras hälsa. Enligt artikel 6 i barnkonventionen har alla barn rätt till liv, överlevnad och utveckling. Begrep-pet utveckling innefattar bland annat främjandet av god fysisk utveckling. Barn har även i enlighet med artikel 24 rätt till god hälsa, sjukvård och rehabili-tering. Denna artikel betonar vikten av att bekämpa sjukdomar och sedvänjor som är skadliga för ett barns hälsa.

Kungsbacka kommun har stödverksamheter för unga med fetma eller begynnande fetma. Verksam-heterna Friskvårdsgruppen och Aktivitetsgruppen träffas flera gånger i veckan under terminerna och på skolloven för träning och aktiviteter som stärker gemenskap och självkänsla hos de unga.

En frisk generation är en satsning riktat till elever med familjer i årskurs två på Gullregnsskolan. Sats-ningen främjar aktivitet, sunda vanor och stärker gemenskapen både inom och mellan familjerna på skolan.

Vad gäller barns och ungas möjligheter till sponta-nidrott har Kullaviks idrottshall öppet för alla varje vecka på hösten. Även Åsa idrottshall och Kapare-skolan har öppet vid några tillfällen under höst och vår. Det finns också möjlighet för alla unga att träna parkour utan kostnad en gång i veckan i Vallda idrottshall.

Alkohol, tobak- och drogförebyggandeFritid & Folkhälsa innehar tjänsten utvecklare drogförebyggande arbete, som samordnar hela kommunens drogförebyggande arbete, där barn och unga är en prioriterad målgrupp. Vart tredje år genomför Kungsbacka kommun undersökning-en Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp. Uppföljningen syftar till att ge en bättre bild av hur det är att vara ung i Kungsbacka kommun. I under-sökningen från år 2013 uppger 14 procent av den äldre gruppen ungdomar i Kungsbacka att de har provat och använt narkotika flera gånger. Under-sökningen visar att den illegala drog som är mest förekommande bland ungdomar är cannabis.

Artikel 33 i barnkonventionen fastställer att varje barn har rätt att skyddas mot droger. Kommunen arbetar på olika sätt för att motverka användning av droger bland annat genom ett kontinuerligt samar-bete med krogar för att minska alkoholkonsumtion, narkotikaanvändning och misshandelsbrott. Det finns ombud för drogförebyggande arbete på skolor och en gemensam dopningspolicy och handlings-plan för alla skolor. Alla elever erbjuds hälsosamtal med skolsköterska där man får tillfälle att diskute-ra livsstilsfrågor. Ett samarbete mot doping pågår även mellan kommun, gym och polis, bland annat genom en gemensam drogpolicy. Alla kommunens ungdomsarrangemang är drogfria. NEDI har tillsatt en arbetsgrupp som ska göra en förstudie kring gemensamt missbrukspreventivt arbete i kommun och region.

8 Nätverk bestående av representanter från kommunen, civilsamhället och Region Halland.

11

Enligt artikel 6 har barn rätt till liv, överlevnad och utveckling. Alkohol kan ha en negativ inverkan på barnets utveckling, eftersom det ökar risken för att bland annat bli utsatt för våldsbrott eller råka ut för en olycka. I Sverige får inte ungdomar under 18 år konsumera alkohol på restauranger eller köpa folköl i butik. Ungdomar under 20 år får inte heller handla på Systembolaget, och det är olagligt för vuxna att sälja eller köpa ut alkohol till personer under 20 år. Resultaten från 2013 års Lupp visar att 17 procent av ungdomar under 18 år i Kungsbacka, nyttjar alkohol på veckobasis. En annan faktor som kan ha en negativ inverkan på barnets hälsa och ut-veckling är användandet tobak. När det gäller tobak visar resultaten att fem procent av alla åttondeklas-sare röker regelbundet, medan motsvarande siffra för ungdomar i årskurs två på gymnasiet ligger på 21 procent.

I Kungsbacka kommun pågår ett antal projekt, kampanjer och samarbeten med syfte att minska bruket av alkohol, tobak, narkotika och dopning bland ungdomar. Exempel på sådana är Var schysst köp inte ut!, skolavslutningsfesten Schools out, Ansvarsfull alkoholservering, 100 % ren och hård tävling och Krogar mot knark. En filmvisning med tillhörande samtal av filmen Svart Kung har ar-rangerats för personal som arbetar med barn och ungdomar. Luppen från år 2013 visar en viss minsk-ning av användandet av alkohol och tobak i vissa ungdomsgrupper.

Brottsförebyggande arbeteFritid & Folkhälsa samordnar hela kommunens brottsförebyggande arbete där barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp. Enligt artikel 6 i barn-konventionen har alla barn rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnets rätt till liv och överlevnad rör till exempel frågor som dödsstraff, självmord och annat våld mot barn. Med utveckling menas främjandet av god fysisk, andlig, psykisk och social utveckling. Utöver artikel 6 berör andra artiklar barnets överlevnad och utveckling, till exempel rätten till utbildning (artikel 27-29), rätten till fritid och lek (artikel 31) och rätt till skydd mot alla former av våld (artikel 19). För att barnet ska kunna utöva sina rättigheter i enlighet med dessa artiklar måste man skapa förutsättningar för det, bland annat genom att skapa en trygg miljö.

Kommunen har en samverkansöverenskommelse med polisen, ÖPK, som reglerar kommunövergri-pande förebyggande insatser för att öka tryggheten och minska brottsligheten. För att minska otrygg-hetsfaktorn i hemmet och minska antal bostadsin-brott samordnar Kungsbacka kommun tillsammans med polisen Grannsamverkan. Därtill sker ett kommunövergripande arbete för att öka tryggheten ombord på kollektivtrafiken.

Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa har även bidragit till ökad trygghet genom att från och med 2015 yttra sig i översiktsplaner och detaljplaner som förvaltningen för Plan & Bygg sammanställer. Fritid & Folkhälsa deltar även i arbetet med sociala konsekvensbeskrivningar vid förändringar och ny-byggnationer i Kungsbacka. Där har barnperspekti-vet lyfts in i texter.

Kicken Många ungdomar har svårt att etablera sig på ar-betsmarknaden. En väg in kan vara ett sommarjobb eller extrajobb, men de kan vara svåra att få. Under-sökningar gjorda av bland annat Svenskt Näringsliv visar att merparten av jobbsökanden får sina jobb via kontakter. En förutsättning för jobb är att man har ett brett kontaktnät, vilket vissa ungdomar sak-nar. Förvaltningen Fritid och Folkhälsa samverkar inom ramen för Kicken, en mötesplats för arbets-sökande ungdomar och unga vuxna i åldern 16–25 år. Kicken är ett samarbete mellan förvaltningarna för Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Famil-jeomsorg, Funktionsstöd, Fritid & Folkhälsa samt Arbetsförmedlingen och Region Halland.

Fritid & Folkhälsa har i samverkan med förvalt-ningen för Individ & Familjeomsorg under 2014 och 2015 planerat och genomfört sommarsyssel-sättning. Insatsen är till för ungdomar från 15 år och uppåt, som av olika anledningar behöver träna sig att passa tider och få rutiner för att söka vanliga sommarjobb kommande år. Verksamheten syftar till att ha en positiv inverkan på barnets utveckling i enlighet med artikel 6 i barnkonventionen och tillgodose barnets rätt till skälig levnadsstandard, artikel 27. Flera av ungdomarna i gruppen har varit ensamkommande från andra länder, det vill säga barn och unga som på egen hand har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetsplatserna är på utvalda kommunala arbetsplatser med goda före-bilder som handledare.

12

Utvecklingsområden och förbättringsförslagFritid & Folkhälsa

Ökad samverkanEn viktig utmaning som Kungsbacka, tillsammans med alla andra kommuner i Sverige står inför, är att barnkonventionen med största sannolikhet kom-mer att bli svensk lag inom några år. Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, numera förvaltningen för Kultur & Fritid, bör tillsammans med övriga nämn-der och förvaltningar i Kungsbacka därför rusta för detta i olika omfattning. Ett naturligt första steg i det arbetet är att skapa ett nätverk för barnrättsfrå-gor där varje förvaltning finns representerad. En annan viktig utmaning är att utveckla samver-kan kring barnrättsarbetet i kommunen så att det inte står och faller med några engagerade medar-betare. Ett samordnat barnrättsarbete främjar även positiva synergieffekter där vi lär av varandra och inte uppfinner hjulet på var sitt håll.

Bemötande av nyanlända Ytterligare en utmaning är att säkerställa att de ensamkommande barnen blir bemötta med re-spekt och får det de har rätt till. Enligt artikel 2 i barnkonventionen har alla barn samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras. Ensam-kommande barn och unga ska ha rätt till samma saker som andra barn, till exempel utbildning, vård och fritid. Det är någonting som vi fortsättningsvis kommer att behöva jobba mer med.

Utveckla metoder för invånardialogDet finns i dagsläget ingen struktur i kommunen för beslutsfattare att tillfråga barn och unga inför beslut, vilket gör att barn inte tillfrågas om saker som de egentligen har rätt till inflytande över. Många förvaltningar skulle behöva kännedom och kunskap om inflytandeforumet Barbrobetalar. Kommunen behöver arbeta vidare med artikel 12, barnets rätt till inflytande och delaktighet.

_________________________________________

Förvaltningen för Förskola & Grundskola

Trygg skolgångI artikel 28 i barnkonventionen står det att alla barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara kostnadsfri och tillgänglig för alla. I artikel 29 anges utbildningens syfte som ska vara att utveckla barnets fulla möjligheter och förebereda barnet för livet. Utbildningen ska även ge barnet kunskap om mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förstå-else, fred, tolerans, jämlikhet och vänskap mellan alla folk.

Trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna utöva sin rätt till utbildning. Arbetet med trygg-hetsfrågor ingår som en naturlig del i förvaltningen för Förskola & Grundskolas uppdrag. I nämndens budget uttrycks att trygghetsfrågor är grundläg-gande för en god studiemiljö. Grundskolorna har kamratstödjarverksamhet, elevråd, elevhälsoteam, elevskyddsombud och trygghetsteam på alla enheter.

Enligt artikel 2 i barnkonventionen har alla barn samma rättigheter och ingen får diskrimineras. Barn har även enligt artikel 19 rätt att skyddas mot alla former av våld. I förvaltningens enheter upp-rättas årligen en plan, vilken föregås av olika slags trygghetsvandringar och/eller enkäter för att främja likabehandling samt för att förebygga och åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Alla skolor upprättar ordningsregler/trivselregler i samråd med eleverna. Dessa planer ska uppdateras årligen. Vissa enheter satsar särskilt på metoder som Rela-tionell pedagogik, Välmående ger resultat, inflytan-demodellen Skatten, kompissamtal och/eller fadder-system.

En del av arbetet med att skapa en trygg skola innefattar även alkohol- och drogförebyggande åtgärder. Artikel 33 i barnkonventionen fastställer att varje barn har rätt att skyddas mot droger. I flera av skolans kursplaner finns områden som syftar till att motverka bruk och missbruk av alkohol, tobak, narkotika och tabletter. Handlingsplan finns för grundskolan och gymnasiet som beskriver arbete mot droger, preventivt arbete och arbete vid akuta händelser.

ElevinflytandeI barnkonventionen och skollagen står det att barn och unga har rätt till inflytande, och att inflytandet

13

ska anpassas till barnets ålder och mognad. Enligt artikel 12 har barnet rätt att bilda sina egna åsik-ter och fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet. I Kungsbacka kommun arbetar skolorna på olika sätt med barnets rätt till inflytande och delak-tighet, men på samtliga grundskolor finns etablera-de former för inflytande som till exempel klassråd, matråd, elevråd och elevskyddsombud. Det finns även etablerade former för inflytande för föräldrar till eleverna.

I förvaltningens pedagogiska enheter finns barn- och elevombud som tillsammans med rektor/förskolechef ska arbeta utifrån den handlingsplan för barnkonventionen som finns inom Förskola & Grundskola. Ombuden träffas två gånger årligen för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Under 2015 startade ett samarbete mellan Fritid & Folkhälsa, Förskola & Grundskola och Kom-munstyrelsens förvaltning med syfte att ta fram en struktur för inflytande för yngre barn i kommunen. Arbetet går under namnet Åsiktsmaskinen.

Skolorna i Kungsbacka har många egna kreativa sätt att arbeta med elevinflytande, ett exempel på detta är elevinflytandeforumet Arena. Arena är ett projekt på Säröskola i Kungsbacka, där elever på egen hand får planera och genomföra aktiviteter varje vecka. Eleverna deltar även vid utvärdering av undervis-ningen. När det gäller arbetet med inflytande har förvaltningen även haft en stor utbildningssatsning för personal på alla skolor med Troed Troedsson.

Rättighetsbaserad skolaFör att öka elevinflytandet i Kungsbacka kommun har bland annat Smedingeskolan deltagit i projektet Rättighetsbaserad skola. Rättighetsbaserad skola är en arbetsmodell framtagen av Unicef som syftar till att öka kunskapen om barnets rättigheter i svens-ka skolor. Målet med projektet är att ge lärare och elever kunskap och verktyg för att kunna arbeta med barnets rättigheter. Projektet har bland annat resulterat i att eleverna har blivit mer delaktiga i undervisningen. Lärarna har märkt av en positiv ut-veckling hos eleverna i form av ökat självförtroende.

Information Barn har rätt att få uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. Förutsättningen för det är tillgång till information, en rättighet enligt artikel 17 i barnkonventionen. I dag finns många redskap där elever och föräldrar har fler möjlighet att ta del av

barnens/elevernas utveckling. Förskolor och skolor informerar via veckobrev, men många kompletterar detta med till exempel mejl. Dessutom informerar förvaltningen mer och mer genom digitala verktyg, så som Unikum, webbplatser och bloggar. Unikum används också som ett stöd för att dokumentera kunskapsutvecklingen.

Tillgängligheten har ökat med hjälp av flera nya e-tjänster som till exempel en app för frånvaro-anmälan och ansökan om modersmål som digital tjänst. Under 2013 flyttades Förskola & Grundsko-las förvaltningsövergripande information över till kommunens nya hemsida. Under 2015 har inne-hållet förbättrats.

Hälsofrämjande skolaEn av huvudprinciperna i barnkonventionen är artikel 6 om alla barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Utöver artikel 6 berör andra artiklar barnets överlevnad och utveckling, till exempel rätten till god hälsa. Det finns således ett flertal fak-torer som påverkar barnets utveckling som måste tas i beaktande. Därför är förvaltningen för Försko-la & Grundskola en del av samverkansprojektet Nya En dörr in. Nya En dörr in (NEDI) är kommunens samverkansorgan för barn och unga i behov av stöd, där fem kommunala och tre regionala för-valtningar samverkar. Detta har lett till att det finns aktiva elevhälsoteam på samtliga skolor och att hälsosamtal genomförs regelbundet i grundskolan. Barnhälsoteamen är aktiva på samtliga förskolor och förebyggande insatser finns mot kränkande be-handling, för jämställdhet och för mångfald. Barn-hälsoteamet utvecklar det förebyggande arbetet, men är även en resurs när det uppstår svårigheter kring en elev.

Utöver skolans idrott- och hälsoundervisning erbjuds elever även frivilliga aktiviteter genom Skol IF. Samarbete med Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism främjar bland annat fysisk aktivitet hos barn och unga. Därtill inbjuder förvaltningens skolgårdar och lekgårdar på förskolor till skilda fysiska aktiviteter. Pilotprojektet Välmående ger resultat på Kollaskolan skapar förståelse och verktyg för hela skolan kring elevers välmående i syfte att ge den trygghet som krävs för att kunna tillgänglig-göra sig sitt lärande. Skolan genomför dessutom kill- och tjejsamtal i bland annat årskurs fem.

14

Utvecklingsområden och förbättringsförslagFörskola & Grundskola

Satsningar under 2015I Kungsbacka arbetar personalen på alla förskolor och skolor tillsammans med skolledarna för att ständigt utveckla verksamheten, så att barnen får den utbildning de har rätt till. Det sker genom att enheterna kontinuerligt utvärderar och identifierar förbättringsområden. Exempel på satsningar under 2015:

l Fortsatt satsning på digital kompetens genom kontinuerlig kompetensutveckling både för barn och vuxna.

l Ökad kontakt mellan vardagspraktik och forsk-ning. På flera skolenheter har det anställts för-stelärare som på olika sätt ska stödja skolornas utveckling.

l Läslyftet för skolan och förskolan där syftet är att öka elevernas läsförståelse och skrivförmåga. Alla undervisande pedagoger i årskurs F–9, skolbibli-otekarier samt personal i förskolan kompetensut-vecklas inom ramen för Läslyftet under de kom-mande åren.

l Genusmedvetna satsningar för måluppfyllelse.

Trots att kommunens anställda ständigt arbetar med att utveckla sina verksamheter finns det ett antal utvecklingsområden, bland annat att skapa ett barn- och ungdomsråd för tillgänglighetsfrågor under 2016. Det finns ett stort fokus inom Förskola & Grundskola på att utveckla det entreprenöriella förhållningssättet. En utvecklingsstrategi ska tas fram under 2016 där bland annat entreprenöriella förmågor ska lyftas fram. Man måste satsa mer på att ge lärarna bättre ar-betsvillkor, eftersom lärarnas situation i hög grad påverkar utbildningens kvalité. Kommunen skall aktivt erbjuda heltidstjänster. Heltidstjänster är önskvärda, men behörighet och kompetens är över-ordnat eftersom det krävs i skollagen.

För att kunna utveckla skolan har Förskola & Grundskola tagit initiativ till ett 4-årigt regionalt samarbete i Halland, From Great to Excellent. Förutom kommunerna deltar Region Halland och lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad. Kommunerna ska, under 2016, enas om minst tre

forsknings- och kompetensutvecklingsområden för de halländska skolorna, inklusive förskolan. SamrådResultatet från intern kontroll 2015 om skolors och förskolors samråd visade på ett antal förbättrings-områden. Kontrollen visade bland annat att samråd ska finnas på samtliga enheter och att information ges i tid inför samråd. Det är även viktigt att stärka kulturen där vårdnadshavare ses som en resurs. Dessutom bör arbetet med framtagandet av Åsikts-maskinen fortsätta.

_________________________________________

Förvaltningen för Funktionsstöd

Barnets perspektivEnligt artikel 2 i barnkonventionen är alla barn lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Det betyder att inget barn ska behöva utstå diskriminering oavsett barnets eller vårdnadshavarens ras, hudfärg, språk, kön, religion, handikapp, sexuella läggning eller politiska åskåd-ning. Artikel 23 understryker att alla barn med fysiska eller psykiska funktionsvariationer har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv under förhål-landen som gör det möjligt för barnet att aktivt delta i samhället.9

Barn har enligt artikel 27 rätt till den levnadsstan-dard som krävs för deras utveckling. Föräldrar har det yttersta ansvaret för det, men staten är skyldig att bistå föräldrar med hjälp. Funktionsstöd er-bjuder stöd till personer som har någon form av funktionsvariation till följd av skada eller sjukdom. Personen kan även ha en utvecklingsstörning eller ha svår social funktionsvariation till följd av långva-rig och allvarlig psykisk sjukdom.

Alla barn som kommer i kontakt med Funktions-stöd ska ha en utvecklings/genomförandeplan där det tydligt finns beskrivet hur barnen kan påverka innehållet i sin vistelse. Artikel 12 anger att det är barnets rätt att få uttrycka sin åsikt i frågor som

9 Barnkonventionens kortversion finns på Rädda Barnens webbplats.

15

rör barnet, till exempel vid beslut om insatser. När insatser söks för barn och unga hos Funktionsstöd har barnperspektivet en egen rubrik i utredningar. Under den rubriken ska i möjligaste mån barnets synpunkter på den sökta insatsen anges. Om det inte går ska det finnas en förklaring till varför bar-nets synpunkter inte har inhämtats. Att barnet får påverka innehållet i verksamheten är en trygghets-faktor för barnet. Funktionsstöd strävar även efter att ha samma personal vid varje tillfälle barnet vis-tas i verksamheten för ökad trygghet. Ett annat mål är att hålla den låga personalomsättningen och att använda årsarbetstid så att det blir mindre vikarier.

Funktionsstöd använder nätverksmöten och sam-ordnad individuell plan, SIP, för de barn som har insatser från flera olika håll och är i behov av ökat stöd. En SIP är en plan som innehåller en kartlägg-ning av barnets eller ungdomens behov och mål med insatsen. Den består även av en beskrivning av tillvägagångssätt och en förklaring av ansvarsfördel-ningen mellan olika aktörer. Särskilt stöd ges oftast av specialister; läkare, specialpedagoger och soci-alsekreterare. Vid uppföljning av insatser tillfrågas barnen om de är nöjda.

God kost och meningsfull fritidBarnets rätt till överlevnad och utveckling (artikel 6) påverkas självklart av barnets möjlighet till god hälsa (artikel 24). Kosthållning är en självklar del i barnets hälsa. Alla medarbetare på Funktionsstöd ska delta i en obligatorisk utbildning om kosthåll-ning som beaktas i den individuella genomförande-planen under rubriken hälsa.

En del barn i Funktionsstöds verksamheter har svårigheter med matsituationerna på grund av sin funktionsvariation, vilket kan leda till en ensidig kost. Funktionsstöd arbetar med att försöka göra maten hälsosam i samråd med kostrådgivare, fa-miljen och barnet i fråga. Maten lagas enligt kost-cirkeln och grönsaker och frukt erbjuds alltid vid måltider och mellanmål.

Varje barn har rätt till lek, vila och fritid enligt arti-kel 31. Funktionsstöd planerar varje barns vistelse så att den innehåller både aktivitet och vila och varvar fartfyllda och lugna aktiviteter. Ett mål med korttidsverksamheten är att barnet får en chans att pröva nya aktiviteter, utifrån barnets förutsättning-ar, som kan göra det möjligt för barnet att fortsätta i någon förening på sin fritid. Men även att barnen får möjlighet att göra det de tycker om.

Utvecklingsområden ochförbättringsförslagFunktionsstöd

Fler modellerEtt utvecklingsområde är att göra bra prioritering-ar vid ett stort inflöde av nya barn. Ett annat är att säkerställa att alla deltagare har en utvecklings- och genomförandeplan inom läger och korttidsverk-samheten. Förvaltningen kan bli ännu bättre på att hitta nya modeller för att arbeta med barnkonven-tionens artikel 12 om barnets rätt att komma till tals. Ett hjälpmedel kan vara Shiers modell10.

Tobaksfri arbetsplatsEnligt artikel 6 har barn rätt till liv, överlevnad och utveckling. Exponering av tobak kan ha en tyd-lig negativ effekt på barnets hälsa och utveckling. För att motverka exponering av tobak skulle man kunna förbjuda tobaksanvändning för all personal under arbetstid. Artikel 33 i barnkonventionen understryker att varje barn har rätt att skyddas mot droger. Kommunen bedriver ett aktivt drogförebyg-gande arbete och har en drogförebyggande hand-lingsplan. Denna plan skulle behöva tydliggöras på verksamhetsmöten och rutiner behöver ses över.

Utbildad personal För att kunna säkra att barnet får det som barnet har rätt till enligt barnkonventionen behövs större satsningar på verksamheternas vikarier, så att de får samma grund som den ordinarie personalen. Att vara en attraktiv arbetsplats för medarbetaren och erbjuda fasta tjänster skapar trygghet både för personalen och i det långa loppet även för barnet. Det är även en utmaning att hitta personal som är utbildad och har erfarenhet av att jobba med mål-gruppen.

Ökad samverkanDet finns en önskan om ökad samsyn hos alla förvaltningar kring arbetet med våra barn och ungdomar. Samarbetet i sammanslagningen med förvaltningen för Individ- och familjeomsorg, lik-som samarbetet med arbetsförmedlingen behöver utvecklas för att skapa mer arbeten till unga. Ett annat utvecklingsområde är skolor anpassade efter målgruppen som Funktionsstöd arbetar med. En arbetsgrupp inom samverkansorganet Nya En dörr

10 Schiers modell - En modell för att mäta barn och ungas delaktighet.

16

in ska under 2016 arbeta med hemmaplanslösning-ar för de skolelever som behöver extra mycket stöd, och som idag blir placerade på annan ort.

_________________________________________

Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning

Gymnasieskolor bland de främsta i landetI artikel 28 i barnkonventionen står det att alla barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara kostnadsfri och tillgänglig för alla. I artikel 29 anges utbildningens syfte som ska vara att utveckla barnets fulla möjligheter och förebereda barnet för livet. Utbildningen ska även ge barnet kunskap om mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förstå-else, fred, tolerans, jämlikhet och vänskap mellan alla folk.

Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning erbjuder en stor flexibilitet vad gäller olika utbild-ningar, studieupplägg och arbetsinriktade åtgär-der för att attrahera så många elever som möjligt. Kungsbacka kommun har tre gymnasieskolor som drivs i kommunal regi, nämligen Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium och Beda Hallbergs gym-nasium. I Kungsbacka finns även fyra fristående gymnasieskolor; Drottning Blankas gymnasiesko-la, Ljud och Bildskolan, Sveriges ridgymnasium i Kungsbacka och Kungsbacka praktiska gymnasium.

Skolorna arbetar aktivt och systematiskt för att tidigt identifiera elever som har svårigheter inom olika områden och på så sätt förebygga frånvaro och studieavbrott. Det har resulterat i att vi har en hög andel unga som får en gymnasieexamen inom fyra år och därmed också har fått goda förutsätt-ningar för etablering i vuxenlivet. Andelen elever i Kungsbacka kommun som för första gången erhöll gymnasieexamen var 94,1% jämfört med 89,2 % i hela Sverige. För yrkesprogrammen var andelen med examen 92,6% och för de högskoleförberedan-de programmen var andelen 94,9%. Vi kan även se positiva resultat när det gäller andelen elever som når examen inom tre år. För yrkesprogrammen i Kungsbacka var andelen 76,8% och för riket 66,6%. Totalt var det 74,1% i Kungsbacka som klarade en examen inom tre år, jämfört med 63,4 i riket.

De goda resultaten är en effekt av målinriktat arbete under flera år, bland annat genom projektet Plug In, vars syfte är att öka förutsättningarna för att elever ska kunna fullfölja sin utbildning. Konkreta exempel och åtgärder för att nå målet om bra skola är projekt kring Bedömning för lärande, BFL, att ge bästa möjliga studiero genom en trygg skola, utök-ning av den specialpedagogiska kompetensen för att kunna erbjuda lärarna kontinuerlig kompetens-utveckling. Digitala verktyg får också en ökad bety-delse. I Sveriges kommuner och landstings rapport Öppna jämförelser, redovisas kommunernas resultat och resurser inom gymnasieskolan för att stimulera till lokala analyser och skolutveckling. I rapporten presenteras indikatorer för studieresultat samt över-gång till arbete och vidare studier. Bland flertalet av indikatorerna placerar sig Kungsbacka kommuns gymnasieskolor bland de främsta i landet.

KulturskolanI barnkonventionen artikel 31, står det uttryckligen att barn har rätt till fritid och lek. Artikel 31 hör ihop med artikel 6 i barnkonventionen, barnets rätt till utveckling, eftersom kulturella aktiviteter och upplevelser är betydelsefulla för ett barns utveck-ling.

Kulturskolan i Kungsbacka erbjuder en rad olika kulturella aktiviteter för barn och unga. Barn har möjliget att ägna sig åt till exempel musik, sång, teater och dans. Deltagande i Kulturskolans verk-samhet bidrar i högsta grad till att barn och ungdo-mar utvecklas och känner sig nöjda med sin fritid. Många av Kulturskolans elever är med i flera kurser och tillbringar mycket stor del av sin fritid med estetisk verksam inom och utanför Kulturskolan. Undervisningen bedrivs över hela kommunen. Utö-ver kurserna så anordnar Kulturskolan även många arrangemang öppna för allmänheten.

ElevinflytandeFörvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning mäter varje år hur nöjda eleverna är med elevin-flytandet. I årets elevenkät svarade 72 % att de är nöjda med elevinflytandet, vilket ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. I barnkonventionen och skollagen står det att barn och unga har rätt till inflytande. Enligt artikel 12 har alla barn rätt att bilda sina egna åsikter, och fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet. Systematiken och arbetsformer för arbetet med elevinflytande på gymnasieskolorna har utvecklats i

17

samverkan mellan rektorer, lärare och elever. Elev-ernas inflytande över sin utbildnings utformning sker i vardagen tillsammans med lärarna. I den mer formella samverkan förbereder sig eleverna i klass-råd inför mötet med rektor. På en del program vill eleverna att rektorn träffar programrepresentanter i ett programråd och på andra program vill man ha stora enhetsråd.

För att öka de ungas inflytande över hur Kultur-skolans verksamhet kan utvecklas genomfördes en invånardialog på detta tema.

BusskortTrots att barn har rätt till fritid och lek kan det vara svårt för dem att utöva den rättigheten. Kungsbacka kommun har många invånare som är bosatta en bit utanför centrum, vilket självklart ställer vissa specifika krav på den kommunala servicen. För att säkerställa barnets rätt till fritid har förvaltning-en verkställt kommunstyrelsens beslut om att alla gymnasieelever folkbokförda i Kungsbacka kom-mun ska få busskortet Fritidskort som ett komple-ment till skolkortet.

Artikel 9 i barnkonventionen anger att ett barn inte får hållas åtskilt från sina föräldrar, utom när det är för barnets bästa. Dessutom har barn till skilda föräldrar rätt att träffa båda två regelbundet. Nämn-den har beslutat att barn till skilda föräldrar som är folkbokförda i centrala Kungsbacka ska få busskort inom kommunen. Detta för att möjliggöra att de ska kunna ta bussen hem till sin andre förälder, det vill säga den förälder de inte är folkbokförda hos. Förvaltningen samordnar läsårstiderna med Förskola & Grundskola för att eleverna ska kunna utnyttja skolskjutsbussarna så många dagar som möjligt under skolåret.

LikabehandlingEnligt artikel 2 i barnkonventionen är alla barn lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. För att skapa en miljö där alla elever känner sig inkluderade, arbetar man med bemötan-de och tillgänglighet genom att arbetslagen sitter nära elevgrupperna och genom att medvetandegöra och skapa relationer till eleverna som sträcker sig utanför klassrummet. Det finns även tydliga regler för hur man ska uppträda mot varandra i skolan i ordningsregler och i likabehandlingsplaner.

Ett av kommunfullmäktiges mål är målet om bemötande och tillgänglighet som mäts på förvalt-ningen genom nämndens elevenkät. Enkäten visar att 90 % anser sig bli bra bemötta av andra elever, lärare och skolledning. I elevenkäten tillfrågas gymnasieeleverna årligen om de känner sig tryg-ga i skolan. I senaste mätningen uppgav 98 % att de känner sig trygga i skolan. Nämnden har med anledning av tidigare uppföljningar som också visat att eleverna känner sig trygga inte vidtagit några ytterligare åtgärder eller aktiviteter. Gymnasiesko-lornas likabehandlingsplaner revideras årligen.

Drogfri skolaBarnkonventionen lyfter fram barnets rätt till god hälsa (artikel 24) och rätt att skyddas mot droger (artikel 33). Verksamheterna genomför varje år föreläsningar om hälso- eller livsfrågor som till ex-empel kost, doping/kosttillskott, droger med mera. I ämnesplaner för flera ämnen, till exempel Idrott och Hälsa, tas hälsa och närliggande områden upp. Förvaltningen arbetar tillsammans med andra för-valtningar inom samverkansorganet Nya En dörr in

med att utveckla och intensifiera det drogförebyg-gande arbetet. Skolorna har ett nära samarbete med polisen och lägger stor vikt vid att följa de riktlinjer som finns i skolförvaltningarnas policy och hand-lingsplan för en drogfri miljö. Polisen genomför några gånger per termin kontroller av ungdomar som misstänks bruka droger. Dessa kontroller kan ske på både skolans och polisens initiativ.För att säkerställa barnets rätt till god hälsa erbjuds alla elever ett hälsosamtal med skolsköterska där man får tillfälle att diskutera livsstilsfrågor. Elevhäl-san gör särskilda insatser i elevgrupper där lärarna ser behov av det. Artikel 6 fastställer att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Rökning har en direkt negativ effekt på barnets hälsa och utveckling. Därför är rökning ett annat prioriterat område som varit extra uppmärksammat på Elof Lindälvs gymnasium under 2015.

Ekologiska livsmedelI artikel 29 anges syftet med utbildning som ska vara att utveckla barnets fulla möjligheter och förbereda barnet för livet. Utbildningen ska även ge barnet kunskap om mänskliga rättigheter och fostra i en anda av tolerans. Därtill står det i barnkonven-tionen att barnet ska utveckla respekt för naturmil-jön. Ett sätt att värna om miljön är att konsumera ekologiska livsmedel. Det är därför som livsmed-

18

elsinköparna vid Restaurang- och Livsmedelspro-grammet, Café Lindälv och restaurang Kockmössan eftersträvar att handla ekologiska livsmedel i så stor utsträckning som möjligt. Ekologiska livsmedel är ett regelbundet inslag och del av kurserna på Elof Lindälvs gymnasium. Genom att köpa in ekologis-ka livsmedel ökar man förståelsen för miljöfrågor hos barn och unga.

Made by KungsbackaEnligt den nya läroplanen ska utbildning på alla nivåer genomsyras av ett entreprenöriellt lärande. Det har resulterat i ett ökat fokus på entrepre-nörskap inom skolan. Detta pedagogiska förhåll-ningssätt främjar kreativitet och bidrar till barnets utveckling. Under året har flera insatser genomförts i Kungsbacka kommun för att stärka ungas företag-samhet och företagande, ett kontinuerligt samarbe-te med omvärlden finns i kommunen men behöver stärkas.

Ett gemensamt strategiskt arbete för att vidareut-veckla konceptet Made by Kungsbacka har genom-förts genom ett samarbete mellan fyra förvaltning-ar. Made by Kungsbacka bygger på ett samarbete mellan Kommunstyrelsens förvaltning, förvaltning-en för Förskola & Grundskola och förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning. Syftet är samver-kan mellan skola och näringsliv. Det sker genom olika insatser som anordnas tillsammans med kom-munens olika verksamheter och företag. Made by Kungsbacka har en egen webbplats, www.madebykungsbacka.se, där all information finns samlad kring olika insatser och projekt i kom-munen.

Made by Kungsbacka anordnar bland annat en inspirationsdag, som har syftet att skapa långsiktiga relationer mellan näringsliv och skola. Dessutom samarbetar Made by Kungsbacka med förening-en Ung företagsamhet. Ung företagsamhet är en icke-vinstdrivande förening som arbetar med att skapa ökat intresse och kunskap om entreprenör-skap hos unga i Sverige. Föreningen ger ungdomar kunskap och verktyg att utveckla sin affärsidé. Under sommaren fick ett 20-tal ungdomar chansen att utbildas och driva egna företag genom koncep-tet Sommarlovsentreprenörer. Konceptet innebär att ungdomar i åldrarna 15-20 år får chansen att utveckla sina entreprenöriella färdigheter genom skapandet av ett sommarföretag. Projektet avslu-tas med en ceremoni och diplomutdelning där

ungdomarna får möjligheten att berätta om sina erfarenheter. Dessutom anordnar Gymnasie & Vux-enutbildningen varje sommar olika typer av ferie-jobb och sommarskolor för ungdomar. Under året har antalet elever som driver företag genom Ung företagsamhet minskat i Kungsbacka, en negativ trend som vi tar på stort allvar. Flera satsningar och insatser kommer därför ske under året.

Utvecklingsområden och förbättringsförslagGymnasie & Vuxenutbildning

Ökad kunskap Förvaltningen behöver synliggöra hur vi arbetar med barnkonventionen på ett mer systematiskt sätt för att säkerställa att vi håller en hög kvalité i alla våra professioner. Det är ännu viktigare att vi, som vuxna professionella, bevakar barns och ungas rättigheter när vi nu träffar fler och fler ensamkom-mande som inte har föräldrar eller närstående med sig. Vi behöver även ökad kunskap om olika kultu-rer för att på ett professionellt sätt kunna möta och bättre förstå de flyktingar som söker sig till oss.

Utveckla det drogförebyggande arbetetBarnkonventionen lyfter att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) och rätt att skyddas mot droger (artikel 33). Med anledning av den högaktuella drogdebatten om Cannabis och Spice som råder, de ökade liberala attityderna till droger och diskussionen kring en eventuell legalise-ring av cannabis som förekommer på internationell och nationell nivå, finns det all anledning att stärka det drogförebyggande arbetet. Ekologiska livsmedelDet finns många skäl till varför skolor bör köpa ekologisk mat, inte minst på grund av hälsoaspek-ten, men prisskillnaden mellan ekologiska råvaror och ”vanliga” råvaror är inom vissa råvarugrupper för stor för att vi skall ha råd att köpa ekologiskt fullt ut. I dagsläget har skolan inte haft tillgång till någon mätmöjlighet där man kan se totala andelen inköpta ekologiska livsmedel. Skolan når dock inte upp till 25 %. Under 2015 kommer vi att använda samma mätmetod som Serviceförvaltningen börja-de använda 2014._________________________________________

19

Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg

Råd och stöd till föräldrarFörvaltningen för Individ & Familjeomsorg verkar för att förebygga sociala problem och har i uppgift att se till att alla invånare i Kungsbacka kommun har en skälig levnadsnivå. Förvaltningen erbjuder råd och stöd i form av insatser till invånare, som av olika skäl är i behov av det. Det kan handla om ekonomiskt stöd, hjälp vid våld eller vid alkohol- och missbruksproblem. Enligt artikel 6 i barnkon-ventionen har barn rätt till god fysisk, psykisk och social utveckling. Barn har enligt artikel 27 rätt till en levnadsstandard som främjar denna utveckling. Enligt artikel 5 i barnkonventionen har föräldrarna det yttersta ansvaret att se till att barnet har tillgång till exempel bostad, kläder och mat. Om föräldrar är i en situation där de inte kan erbjuda barnet en skälig levnadsnivå, då ska staten vidta åtgärder för att säkerställa barnets rätt. Barnkonventionen understryker i artikel 26 att barn har rätt att åtnjuta social trygghet.

Verksamheten Individ & Familjeomsorg har ett myndighetsansvar att se till att alla barn i kommu-nen lever under skäliga levnadsförhållanden. För-valtningen för Individ & Familjeomsorg skyddar de barn där föräldrar inte kan göra detta. Förvaltning-en erbjuder psykosocialt stöd och hjälp till de för-äldrar som behöver det för att ge sina barn en skälig levnadsstandard. Förvaltningen ger även föräldrar försörjningsstöd med hänsyn till att det tillförsäk-rar både barn och föräldrar en skälig levnadsnivå. I svårare situationer ges barnen ett tillfälligt, eller permanent hem, i form av ett familjehem. Individ & Familjeomsorg har ansvar att ge människor utan bostad tak över huvudet och när det gäller barn-familjer tas ett särskilt ansvar för att hjälpa till att undvika eventuell vräkning från bostaden.

Likvärdigt bemötande Barnkonventionen uttrycker tydligt att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 2 anger att inget barn får diskrimineras oavsett barnets eller vårdnadshava-res ras, hudfärg, språk, kön, religion, handikapp, sexuella läggning eller politiska åskådning. För-valtningen för Individ och Familjeomsorg arbetar aktivt med denna fråga och alla barn som kommer i kontakt med oss bemöts och behandlas utifrån samma förhållningssätt och enligt samma lagstift-

ning utan särskiljning. Barnet har enligt artikel 17 rätt till riktig information, inte minst när det gäller utredningar som direkt påverkar barnets liv. Individ & Familjeomsorg arbetar med att anpassa informa-tion till barnet, till exempel används alltid tolk när barnet inte talar god svenska. Även vid funktions-variation anpassas information och samtal så att barnet förstår.

I behov av skyddBarnkonventionen betonar vikten av att vuxna ska se barnet som en rättighetsbärare och en självstän-dig individ, med egna personliga intressen och behov. Samtidigt måste vi komma ihåg att barnet på grund av sin psykiska och fysiska omognad är i behov av omsorg och skydd. Barnkonventionen fastställer att barn har rätt att skyddas mot alla former av våld (artikel 19) och övergrepp (artikel 34). Enligt barnkonventionen är det föräldrarnas ansvar att skydda barnet och skapa förutsättningar för en god psykisk och fysisk utveckling. När för-äldrar misslyckas med sitt uppdrag ska staten träda in och skydda barnet från vanvård och övergrepp. I Kungsbacka kommun ska barn som riskerar att utsättas för övergrepp utredas av Individ & Famil-jeomsorg för att bedöma om de behöver skydd, stöd och hjälp. Om det blir tydligt att detta behövs så får barnet den nödvändiga hjälpen. Föräldrar erbjuds också hjälp i situationen.

Om barnet placeras i familjehem eller på hem för vård och boende följs barnets situation kontinuer-ligt av en särskild barnsekreterare. Enligt rutin och föreskrifter har barnet regelbundna, enskilda samtal med en socialsekreterare för att förvaltningen ska få en bild av hur barnet mår, hur det har det, och ytterst att det inte utsätts för övergrepp. Familjehem utreds innan de anlitas. Familjehem får stöd och handledning för att kunna bemöta, fostra och ta hand om barnet på bästa sätt. Vid minsta misstanke om missförhållande så åtgärdas, anmäls och utreds detta.

Artikel 33 i barnkonventionen säger att varje barn har rätt att skyddas mot droger. De barn och ung-domar som har ett bruk eller riskbruk av alkohol och/eller droger erbjuds stöd och behandling genom förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. Hur detta utformas avgörs efter individuell utred-ning av behoven. Oroliga föräldrar kan erbjudas att delta i gruppverksamhet för att öka sina förutsätt-ningar att stödja sina barn till ett drogfritt liv.

20

Inflytande och delaktighetBarn har enligt artikel 12 i barnkonventionen rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör det, men för att barnet ska kunna utöva denna rättighet behöver det få tillgång till information. I ärenden som direkt rör ett barn får barnet alltid in-formation om vad som händer och sker. Barnet får alltid möjlighet att samtala med socialsekreterare kring sin situation. Sättet att ge barnet möjlighet till inflytande anpassas efter barnets ålder och mognad.

En av huvudprinciperna inom barnkonventionen är artikel 3 om barnets bästa. Artikel 3 anger att barnets bästa alltid ska komma i första rummet vid åtgärder som rör barn. Barnets tankar och åsikter tillmäts stor betydelse inför beslut som tas inom verksamheten. Förvaltningen för Individ & Famil-jeomsorg har även ärenden som inte rör barnet i för-sta hand, såsom försörjningsstöd, men i sådana fall tas indirekt hänsyn till barnets behov och önskemål via förälders uppgifter. När bistånd ges till barn och familjer tas hänsyn till barnets särskilda behov eller intresse av att utöva viss fritidssysselsättning.

Ibland är det aktuellt med skolbyte på grund av att ett barn placeras i ett familjehem eller i ett hem för vård och boende. Förvaltningen samverkar då med skolan för att göra detta så bra som möjligt för barnet. En sär-skild rutin finns upprättad för att användas i samband med dessa situationer. Alla utredningar som görs rörande barn görs enligt Barns behov i centrum, BBIC. Där ingår skola/utbildning som ett viktigt livsområde som ska utredas, dokumenteras och vara en viktig del i planeringen av insatser. Samordning mellan Individ & Familjeomsorg och utbildningsinstanser görs fram-förallt med hjälp av en samordnad individuell plan (SIP) och samordningsmöten.

Utvecklingsområden och förbättringsförslagIndivid & Familjeomsorg

Samverkan och icke behovsprövade insatserKungsbacka kommun har ett ansvar att se till att barn och unga får sina rättigheter tillgodosedda. För att detta ska ske behöver förebyggande arbete utvecklas i sam-verkan med andra aktörer i samhället. Dessutom borde den tidigare möjligheten till icke behovsprövade insat-ser återinföras, eftersom vi annars missar den grupp ungdomar som inte är så motiverade till att söka hjälp._________________________________________

Förvaltningen för Kultur & Turism

Rätten till fritid och kulturEnligt artikel 6 i barnkonventionen har alla barn rätt till liv, överlevnad och utveckling. Med ut-veckling menas främjandet av god fysisk, andlig, moralisk, psykisk och social utveckling. Begreppet utveckling syftar inte endast till den utveckling som handlar om att förebereda barnet för vuxenlivet. Det handlar även om att skapa ett bra liv för bar-net just nu. Barndomen har ett egenvärde, vilket är någonting som vi vuxna ofta glömmer bort. Forskning talar för att kulturella aktiviteter främjar välbefinnande och god hälsa, men är även viktigt för barnets intellektuella utveckling. Därför belyser barnkonventionen vikten av fritid, lek och kultur. Enligt artikel 31 i barnkonventionen har barnet rätt till fritid, lek och kultur och staten ska verka för att denna rätt upprättshålls.

Förvaltningen för Kultur & Turism ansvarar för att främja ett mångsidigt och rikt kulturliv, som alla kommunens invånare kan ta del av. Förvaltningen har en rad aktiviteter som riktar sig till barn och unga.

BibliotekenBiblioteken i Kungsbacka har under året erbjudit ett varierat utbud av aktiviteter för barn och unga som främjar utveckling. Till exempel har man anord-nat författarbesök, bokklubbar, högläsningsklubb, skrivarworkshop, sommarlovsläsning, lovaktiviteter samt deltagit i träffar på barnavårdscentralen. För att uppmuntra både barn och deras föräldrar till läsning har biblioteken delat ut böcker till nyblivna föräldrar. Alla sexåringar i förskolan bjuds in till ett bibliotek. Skolbiblioteken har gett undervisning i källkritik så att skolbarn och ungdomar ska kunna använda biblioteket för informationssökning.

När det gäller barn och unga med funktionsvaria-tioner ska samhället enligt artikel 23 i barnkonven-tionen även verka för en individuell och kulturell utveckling. Biblioteken visar föräldrar, barn och unga egen nedladdning av talböcker. För de som har läs- och skrivsvårigheter finns möjlighet att boka tid med en barnbibliotekarie för att få tillgång till appen Legimus, en app som ger möjlighet att ladda ner bra böcker för barn med läs- och skrivs-vårigheter.

21

Skapande skolaKultur & Turism deltar i ett antal skapande sko-la-projekt inom olika konstformer. Skapande skola är ett samverkansprojekt mellan Kulturskolan och den ordinarie skolverksamheten. Målet med Ska-pande skola är att öka samverkan mellan kulturlivet och att långsiktigt integrera kulturella konstnärliga uttryck i skolans arbete.

Historisk natur och kulturmiljöEn del i att främja utveckling och god hälsa för barn och unga, är att låta dem upptäcka sin omgivning genom kulturella aktiviteter utomhus. Naturum Fjärås Bräcka har ett varierat utbud för barn och unga med sagostunder, vandringar, pyssel, bildvis-ning, lek och möjlighet att uppleva djur, växter och naturfenomen. Fjärås Bräckadagen visar upp fören-ingar, idrotter och aktiviteter att göra tillsammans eller på individnivå utomhus.

På Äskhults By har förvaltningen för Kultur & Tu-rism genomfört flera utmarksvandringar där barn har fått röra sig fritt i skog och mark. Förvaltningen har undervisat i hur det var att leva förr som ett sätt att förstå dagens samhälle. Barnen har tagit del av hur saker och ting kom till genom bland annat smörkärning och kardande av ull. Äskhults By hade öppet på höstlovet för att främja att barn hade sys-selsättning och en meningsfull fritid i en historisk natur- och kulturmiljö. Skulpturvandringar utom-hus för alla åldrar har genomförts i Kungsbacka innerstad, som ett led i att lära känna sin hembygd.

Inflytande I barnkonventionen står det att barnet har rätt att få uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör det. Det innebär att inflytande och delaktighet är en rättig-het som ska tillgodoses. På förvaltningen för Kultur & Turism har man låtit barnens röster få forma verksamheterna. Till exempel bereds barn plats för egna utställningar i kulturhuset Fyren, Kungsbacka konsthall, Bryggan, Kulturtorget och i biblioteket. På naturum Fjärås Bräcka deltar barnen aktivt i aktiviteter, formar aktiviteten samt får ge önskemål om kommande program. Elever i årskurs sju har gett förslag på hur vi ska få fler besökare till Kungs-backa och till naturrummet.

Varje månad arrangeras även Öppen scen som är amatörernas afton, där alla som vill får möjlighe-ten att framföra något från scenen i Trubaduren,

Kulturhuset Fyren. Förvaltningen har planerat aktiviteter gemensamt med region Halland i projek-tet Filmfanatics, och medverkat till att göra arrang-emangsalternativ överskådliga för de unga, som skall vara styrande och delaktiga i planering och val kring eventuella filmaktiviteter. Biblioteken låter även barn och unga påverka bibliotekens medieut-bud genom inköpsförslag.

Förvaltningen har även kultursociala utvecklare som gör individuella insatser för ungdomar i och till verksamheter och kultursammanhang. Ut-gångspunkten är att tillmötesgå den unge enskildes önskemål och kriterier för att dennes känsla av inflytande skall öka, bland annat genom ungas kul-turprojekt där unga kan söka pengar för egna pro-jekt. Detta är ett urval av alla aktiviteter som barn och ungdomar har fått möjlighet att få vara med och utforma och genomföra. I sin helhet arbetar förvaltningen på olika sätt och i olika sammanhang med implementering av artikel 12, rätten att få göra sin röst hörd.

Normbrytande kulturEn av huvudprinciperna inom barnkonventionen är att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 2 i barnkon-ventionen belyser vikten av att motverka all form av diskriminering som sker mot barn. Förvaltningen för Kultur & Turism arbetar med att skapa ett mer inkluderande samhälle för barn och unga. Förvalt-ningen anordnar Särskolebio, ett flertal visningar med bland annat film där personer med funktions-variationer medverkar, samt film på teckenspråk. Konsthallens personal deltog i en tillgänglighets-kurs för att öka sin kunskap och medvetenhet om tillgänglighetsfrågor. Biblioteken erbjuder egen nedladdning av talböcker.

Under året har man även genomfört en seriekonst-utställning med kringprogram om frågor som HBTQ, trans- homofobi, internationell adoption, klass, genus och psykisk ohälsa. Förvaltningen del-tar årligen i Queer-up, som är en festival för mänsk-liga rättigheter. Festivalen varar under fyra dagar och fylls med mängder av aktiviteter, föreläsningar, workshops, filmvisningar och mycket mer. Under året har barnföreställningen Loranga! Loranga! ge-nomförts. Det är en lekfull, fantasifull och allvarlig barnutställning utifrån författaren Barbro Lind-grens böcker om den genus- och normutmanande familjen i tre generationer.

22

Under året har förvaltningen även genomfört aktiviteter för att uppmärksamma olika språk och kulturer. Under festivalen Change music spelades folkmusik från alla världens hörn. På workshopen bjöds det på inslag från en mängd olika kulturer, balkansk, orientalisk, romsk och nordisk och en del oväntade inspel från deltagarnas egna erfaren-heter. Många av deltagarna kom från boenden för ensamkommande flyktingbarn. Modersmålsdagen genomfördes på Kulturtorget med ”hemspråks elevers” uppvisning av dans, sång och musik från en mångfald av världens länder. Modersmålslärarna har gett inköpsförslag till biblioteket för respektive språk. SFI-grupper, Svenska för invandrare, ges möjlighet att besöka biblioteken i Kungsbacka för visning av bibliotekens utbud. Varje vecka under hösten 2015 har ett språkcafé arrangerats för nyan-lända unga och vuxna i kulturhuset Fyren.

Trygg omgivningBarnkonventionen anger att barn har rätt till lek, vila och fritid. För att barnet ska kunna utöva fritidsaktiviteter är det viktigt med en trygg omgiv-ning. Arbetet som den kultursociale utvecklaren utför bidrar bland annat till en tryggare tillvaro för många enskilda ungdomar och människor i deras närhet. Konstenheten på förvaltningen arbetar kon-tinuerligt med upphandling av offentlig konst till nybyggnationer i kommunen. Under året har konst upphandlats och färdigställts till bland annat Kolla-skolan och Kollapark förskola. Syftet med konstin-köpen är att skapa en känsla av hemmahörande och ökad trygghet i barnens offentliga miljöer. Därtill har punktinsatser genomförts, till exempel förstärk-ning av skyltar vid naturum Fjärås Bräcka samt belysning utomhus.

Utvecklingsområden och förbättringsförslagKultur & Turism

Förvaltningen vill arbeta mer med medie- och informationskunnighet (MIK), kopplingen mellan spel och litteratur, samt eget skapande med digitala hjälpmedel.

_________________________________________

Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd

Hälsosamma miljöerFörvaltningen för Miljö & Hälsoskydd arbetar med att skydda vår hälsa och miljö genom tillsyn av företag, organisationer och privatpersoner. Tillsy-nen sker enligt en rad olika lagar som berör olika områden, till exempel bostadshygien, vatten-och avloppsförsörjning och industriell verksamhet. Barnkonventionen understryker att alla barn har rätt till god hälsa (artikel 24) skälig levnadsstandard (artikel 27) och god utveckling (artikel 6). Miljö & Hälsoskydd arbetar på olika sätt med att säkerställa barnets rätt, bland annat erbjuds gravida och perso-ner med små barn gratis vattenprover för den som har egen brunn.

Under hösten 2014 startades ett projekt där samt-liga som hyr ut lägenheter eller ansvarar för bo-stadsrättsföreningar åläggs att visa att de har gjort korrekta mätningar av inomhusradon. De som inte gjort mätningar får göra det. Radon är en cancer-framkallande gas som barn är extra känsliga för.

Miljötillsynen ser till att minska kemikaliebelast-ningen för renare luft och vatten. Alla avdelningar på förvaltningen samverkar för ett hälsosamt och rent vatten att bada i, fiska i och dricka. Förvalt-ningen mäter vattenkvaliteten på alla stora badplat-ser fyra gånger per år för att kontrollera bakterie-halter. Man tar prover på ett djup där många barn badar. Resultatet rapporteras in till en nationell hemsida och skulle proverna visa en försämrad kvalitet så vidtas åtgärder. Under 2015 har ett samarbete startat med flera förvaltningar, främst förvaltningen för Teknik, för att säkra vattenkvali-teten på Vita Sand i Åsa, en populär badplats som haft flera otjänliga prover de senaste åren. Flera felkopplade avlopp hittades av Teknik, och Miljö & Hälsoskydd lade omedelbart förbud att använda dessa, varvid fastigheterna tvingas att åtgärda sitt avlopp inom några dagar. Årets prover visade bra resultat.

Miljöer som främjar lek och lärandeEn god inomhusmiljö krävs för att främja barnets lärande, en rättighet enligt artikel 28. Ett stort projekt med fokus på inomhusmiljö i skolor och förskolor sattes igång under 2015. Samtliga för-skolor och skolor besöks av livsmedelskontrollen med fokus på hygien och säkerhet för till exempel

23

allergiker. Miljö & Hälsoskydd bedriver en aktiv uppsökande tillsyn på inomhusmiljön i skolor och förskolor. En god inomhusmiljö med låga bullerni-våer, ventilation som håller syre- och koldioxidhal-ter på rätt nivå, fräscha toaletter och duschrum och lagom inomhusklimat samt lokaler fria från rök och mögel ger förutsättningar för effektivt lärande. Även köken kontrolleras noga så att alla barn får säker mat och så att allergiker kan känna sig trygga. På uppdrag av Kommunstyrelsen utarbetas en ke-mikalieplan för målet Giftfri kommun, med fokus på en giftfri miljö för barn i exempelvis förskolan.

Barnkonventionen anger att barn har rätt till god hälsa (artikel 24) och har rätt till fritid, lek och kul-tur (artikel 31). Hälsoskyddstillsynen som förvalt-ningen bedriver ger trygga offentliga miljöer och hyreslägenheter med hälsosam miljö. Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd deltar aktivt i planarbetet för att dels se till att naturvårdsfrågor bevakas, dels lyfta frågor som till exempel buller och solljus för att bostadsområden ska bli lugna och tysta och ha goda möjligheter till lek, naturupplevelser och annan rekreation. Tillsynen berör normalt inte enskilda bostäder som ägs av den boende. Undan-taget är om det finns minderåriga barn i bostaden då förvaltningen kan gå in och kräva till exempel radonåtgärder och inomhus-miljöåtgärder.

Ansvarsfull arbetsgivareArtikel 5 behandlar relationen mellan barnet och dess föräldrar. Enligt denna artikel har föräldrarna huvudansvaret för barnets uppfostran och utveck-ling. Miljö & Hälsoskydd anser att det är viktigt att arbeta aktivt för en bra arbetsmiljö som underlättar för föräldrar att ta sitt föräldraansvar och som visar att arbete och familj går att förena. Alla arbetar i önskad omfattning, vi har generös tillämpning av flextidsavtalet och alla har bärbara datorer och möjlighet att arbeta hemma, exempelvis för att inte lämna äldre barn ensamma hemma under lov och studiedagar. Föräldralediga bjuds in till personale-venemang och planeringsdagar och de flesta kom-mer, ofta med det minsta barnet med sig. Det är också möjligt att ta med barnen till arbetet enstaka dagar. Semesterplanering i mycket god tid och en genomtänkt lägstabemanning maximerar möjlighe-terna att vara ledig på skollov och helger.

Utvecklingsområden och förbättringsförslagMiljö & Hälsoskydd

Mer kunskapEn ordentlig kurs för verksamhetsutövare om deras ansvar enligt miljöbalken skulle underlätta för anställda att ta ansvar för miljön utomhus, men framför allt inomhus. Detta gäller exempelvis mil-jöer där barn vistas så som skolor, förskolor, sim-hallar och idrottshallar. För att skapa en bra miljö för barn som främjar utveckling krävs en bättre fysisk planering med mindre bebyggelse i bullerut-satta områden. Det skulle ge bättre nattsömn och koncentrationsförmåga för barn som bor i dessa hus. Eftersom buller ofta är trafikrelaterat så skulle i de flesta fall även luftföroreningarna i och utanför bostäderna minska. Planering för mer gång- och cykeltrafik gynnar barnen.

_________________________________________

Förvaltningen för Plan & Bygg

Dialog med barn och ungaPlan och Bygg ansvarar för att upprätta planer på hur mark- och vattenområden i kommunen ska användas, men arbetar även med handläggning av olika ärenden, till exempel bygglov. Förvaltningen utövar även tillsyn enligt bland annat plan- och bygglagen. Artikel 3 i barnkonventionen säger tydligt att barnets bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör barn. Därför är det vid framtagandet av planer för till exempel bostadsområden viktigt att ta hänsyn till barnen.

Dessutom anger artikel 12 att alla barn har rätt att göra sin röst hörd i frågor som rör det. För att kunna ta del av barnets åsikter har förvaltningen vänt sig direkt till de unga. Förvaltningen för Plan & Bygg har tillsammans med kommunstyrelsens förvaltning bjudit in bland annat skolungdomar i Åsa centrum till dialog gällande utvecklingen av centrala Åsa. Förvaltningen har även deltagit vid utvärdering av ett stadsbyggnadsprojekt av elev-er från Aranäsgymnasiet, fått en presentation av materialet och kommit med synpunkter.

24

Sociala konsekvensbedömningarEnligt barnkonventionen har alla barn rätt att åtnjuta social trygghet (artikel 26) och har även rätt till en levnadsstandard som stimulerar utveckling (artikel 27). Tillgång till lek och fritid är något som i allra högsta grad har en positiv inverkan på ett barns utveckling och är enligt artikel 31 en rättighet som ett barn har. Förvaltningen för Plan & Bygg har genom sin samhällsplanering stor påverkan på hur de fysiska miljöerna i kommunen utformas, såväl den bebyggda miljön som grön- och rekrea-tionsområdena.

Genom att värna om grön- och rekreationsom-råden kan Plan & Bygg även bidra till att skapa förutsättningar för ett hälsosamt och tryggt liv i kommunen för barn och vuxna. Förvaltningen har under 2015 påbörjat ett arbete med att göra sociala konsekvensbedömningar i detaljplaneringen. I det arbetet ingår att utförligare granska barn och ungas möjligheter att använda den bebyggda miljön. Det-ta arbete görs för att kunna säkerställa barnets rätt till fritid (artikel 31), levnadsstandard (27) och god hälsa (24).

Utvecklingsområden och förbättringsförslagPlan & Bygg

Fler dialoger och analyserBarnkonventionen säger uttryckligen att alla barn har rätt till inflytande och delaktighet. Kungsbacka kommun kan i högre grad använda ungdomar i dialoger kring samhällsplanering och delta i under-visning i relevanta ämnen. Förvaltningen kan göra analyser av om det finns särskilda önskemål och behov från barn och unga kring fysisk tillgänglighet kopplat till vår samhällsplanering. Förvaltningen kan även inom samhällsplaneringen göra analyser och föra dialoger med barn och unga för att kart-lägga deras önskemål och behov kring trygghet, till exempel genom att gå och cykla i närområdet. Vi kan genomföra arbetet med att ta fram en tydlig process för arbete med sociala konsekvensbeskriv-ningar.

_________________________________________

Förvaltningen för Service

AntimobbningFörvaltningen för Service är kommunens tredje största förvaltning och tillhandhåller service till medborgarna. Förvaltningen ansvarar för bland annat måltider i skolor och inom äldreomsorgen, men har även hand om städ och uthyrning av kom-munens lokaler.

Anställda i förvaltningens verksamheter kommer ofta i kontakt med barn och unga. Inom serviceom-råde Lokalvård ingår bemötande av elever som en del i introduktionsutbildningen för nya medarbeta-re. Det ingår även som en del av överenskommelsen med beställande förvaltningar att medarbetarna ska vara en del i det förebyggande arbetet mot trakas-serier och mobbning. Lokalvårdens medarbetare är ofta den vuxne på plats i skolmiljön. Dessa vuxna ser och bekräftar elever vilket bidrar till att minska bland annat mobbing och annan otrygghet. Hur förvaltningen bemöter elever och föräldrar är ett ständigt pågående arbete för områdeschefer.

Barnkonventionen fastslår att barn har rätt att skyddas mot alla former av våld enligt artikel 19 och övergrepp, artikel 34. Begreppet våld inbegriper både fysiskt och psykiskt våld. Inom skolans värld är mobbning och kränkningar ett återkommande problem. Statistik från organisationen Friends visar att 60 000 barn är utsatta för mobbning i Sverige11. Serviceområde Fastighet utformar lokaler med hänsyn till säkerhet, ökad trygghet och skydd mot våld. Fastighet arbetar med ökat fokus på enskild-het i omklädningsrum och har byggt skiljeväggar i duschutrymmen.

Misstänkt bruk av alkohol eller narkotika Artikel 6 i barnkonventionen konstaterar att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling och har enligt artikel 33 rätt att skyddas mot droger. I flera av skolans kursplaner finns områden som syf-tar till att motverka bruk och missbruk av alkohol, tobak, narkotika och tabletter. Kungsbacka kom-mun har en handlingsplan mot droger. I enlighet med den har medarbetarna på lokalvård ansvar att rapportera om elever uppträder misstänkt med avseende på bruk av alkohol eller narkotika.

11 För mer information besök Friends hemsida: www.friends.se

25

MatrådFörvaltningens verksamhet Måltid lagar och ser-verar måltider i skolor. Enligt artikel 12 har barnet rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör det. Verksamhetsområde Måltid tar hänsyn till denna artikel genom att bland annat medverka i matråd på skolor, samt har en nära dialog med barnen och lyhördhet rörande önskemål och synpunkter. Vid årliga arbetsmiljöronder på skolor är elevrådets synpunkter med som en stående punkt att beakta vid underhåll och lokalförändringar. Vid nya pro-jekt är elever delaktiga vid planering.

Enligt artikel 2 har alla barn samma rättigheter och ingen får diskrimineras, därför anpassar verksam-heten kosten så att alla kan tillgodose sina behov, särskilt ur medicinsk synvinkel. Serviceområde Måltid följer livsmedelsverkets rekommendationer kring sammansättning av måltider. Verksamheten serverar specialkost för allergiker och barn med andra behov. Dessutom tillgodoser man religiösa och etiska krav.

Serviceområde Lokalvård använder parfymfria kemikalier vid städ för att minimera allergier och besvär samt torra städmetoder för att hämma bak-terietillväxt. Serviceområde Fastighet tillgänglig-hetsanpassar lokaler, både ute och inne, så att ingen ska känna sig exkluderad.

Inköp av livsmedelFörvaltningen för Service är ansvarig för upphand-ling och inköp av livsmedel. Serviceområde Målti-der följer fullmäktiges beslutade plan för ökning av andelen ekologiska livsmedel. Artikel 6 i barnkon-ventionen uttrycker att barn har rätt till liv, över-levand och utveckling. Det innefattar bland annat fysisk utveckling i form av god hälsa. Enligt artikel 24 har barn rätt till bästa uppnåerliga hälsa.

Inköp av ekologiska livsmedel är ett sätt att ge barn i kommunen bra kost och god hälsa, vilket har en positiv inverkan på barnets utveckling. Inköp av ekologiska livsmedel skapar även en ökad medve-tenhet kring miljöfrågor, som i artikel 29 anges som ett av syftena med utbildning, nämligen att barnet ska utveckla respekt för naturmiljön. Förvaltning-en för Förskola & Grundskola har i sin beställning av Service uttryckt att så hög andel som möjligt av livsmedlen ska vara ekologiska utifrån budgetram. De senaste utfallen visar att de ekologiska livsmed-len i skolan har ökat.

Utvecklingsområden och förbättringsförslagService

Ta till vara barnens åsikter Barnkonventionen erkänner barnets rätt att få göra sin röst hörd och uttrycka sin mening. Ett sätt som detta görs på inom förvaltningen är genom matråd. Det har tyvärr visat sig att arbetssättet med matråd inte fungerar på alla skolor. Det är upp till varje rektor att kalla deltagare, och på en del skolor saknas en väl fungerande rutin för detta. Även vid lokalutformning, underhåll och verksamhetsan-passningar kan barnens åsikter tas bättre om hand. Eventuellt kan man införa stilla rum för att möjlig-göra religionsutövning.

_________________________________________

Förvaltningen för Teknik

Delaktighet på riktigtFörvaltningen för Teknik ansvarar för infrastruktu-ren i Kungsbacka kommun och i detta arbete ingår planering, utbyggnad och drift av till exempel gator, belysning, vägar, parker med mera. Barn påverkas både direkt och indirekt av förvaltningens arbete och därför har Teknik tagit fram riktlinjer för hur vi ska arbeta med barnkonventionen i framtida projekt. Enligt barnkonventionen ska barnets bästa beaktas i alla åtgärder som rör barn (artikel 3) och barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör det (artikel 12). Förvaltningen har genom året på olika sätt arbetat med barnets rätt till infly-tande. Detta har bland annat skett genom dialog-möten, till exempel dialogmöte gällande parklek med multisportplan i Gårdskulla och ombyggna-tion av Badhusparken.

En annan metod som har använts är enkätunder-sökning med barn i årskurs 4-9 på Särö skola angå-ende resvanor och otrygga trafiksituationer längs deras skolvägar. För att ta reda på vad barnen tyck-er om olika projekt har även intervjuer genomförts med barn på förskolor, skolor och gymnasium, till exempel i samband med framtagandet av en socio-topkarta. I planeringen av gång- och cykelvägen i Lerkil besöktes en klass i Furulidskolan som fick berätta om sina skolvägar och markera på en karta var de korsade större vägar.

26

För att förstå hur barn och unga upplever sin om-givning har förvaltningen även anordnat trygghets-vandringar med elever från bland annat Smedinge-skolan och Aranäsgymnasiet. En trygghetsvandring har även gjorts på Smedingeskolan. Förvaltningen har anlagt en lekplats vid Höögs Lid. Detta enligt önskemål som framkom vid trygghetsvandringen tillsammans med Aranäseleverna. Dessa trygghets-vandringar resulterar i åtgärder som gör det trygga-re och trevligare för barn och unga att vistas i den offentliga miljön. Till exempel har en gångväg som används mycket av barn mellan Östanvind-Storm-gatan blivit belyst och belagd med asfalt. Genom en arbetsgrupp i Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har vi haft dialog med personer på förvalt-ningen för Funktionsstöds boenden. Förvaltningen har även uppmuntrat till aktiviteter i Söderåparken genom en demokratiprocess med fokus på barn i åldrarna 5-10 år. Barn på Gullregnsskolan tog fram förslag som sedan kunde röstas på i Kulturhuset Fyren. Vinnande förslag blev den hinderbana som nu är byggd.

KunskapsspridningFörvaltningen för Teknik arbetar mycket med att involvera barn och unga i olika projekt. Men för att barn och unga på riktigt ska kunna utöva rät-tigheten att uttrycka sin åsikt behöver de ta del av kunskap. Enligt artikel 17 i barnkonventionen har barn rätt till information från olika källor. Ett bra exempel på informationsarbete är de studiebesök som förvaltningen erbjuder alla mellanstadieklas-ser, då de får besöka avloppsreningsverken och lära sig om vattnets kretslopp. Teknik har även tagit emot studiebesök på återvinningscentraler och vi har hållit föredrag om återvinning, till exempel för niondeklassare på Varlaskolan.

Dessutom anordnar och deltar förvaltningen i olika events och invigningar för att göra oss tillgängliga och kunna möta barn och vuxna utanför stadshu-set. Några exempel är Reflexmorgon tillsammans med polisen, minimässan Trygg i trafiken och cy-kelutmaningen På egna ben som uppmärksammar och uppmuntrar cyklister. Vi prioriterar och lägger extra fokus på de frågor som kommer in till oss ifrån barn.

Lek och fysisk aktivitetEnligt artikel 31 i barnkonventionen har barnet rätt till fritid, lek och kultur. Teknik har startat ett arbe-te med upprättande av riktlinjer, plan för utveckling av lekplatser, spontanidrott och allmänna platser som syftar till att ge barn och unga större plats i det offentliga rummet.

Stillasittande har blivit ett stort problem i sam-hället och är ett problem som rör sig neråt i åld-rarna. Studier visar att barn nu för tiden rör på sig alldeles för lite. Artikel 24 i barnkonventionen erkänner barnets rätt till god hälsa och utveckling. Förvaltningen arbetar därför med ökad närhet och tillgänglighet till platser som främjar barns lek och rörelseglädje, men som även skapar förut-sättningar för sunda vanor och social gemenskap. Insatser som främjar fysisk aktivitet hos barn och unga är en aspekt som finns med i planeringen av förvaltningens projekt. Exempel på detta är byg-gandet av multisportplaner i Björkris, Hammerö och Gårdskulla som skapat utökade möjligheter för barn till spontanidrott och lek nära hemmet. Planering för utveckling av Kungsbackas stads-park, Badhusparken, har påbörjats och stor hänsyn tas till barnperspektivet. Badhusparken beräknas komma att spela en större roll för människors fritid i och med all nybyggnation i centrala Kungsbacka.

En offentlig miljö för allaUtveckling av platser samt fler platser med varie-rande inriktning främjar utevistelse, integration, jämställdhet och jämlikhet. Barnkonventionen be-tonar alla barns lika värde. Enligt artikel 2 får inget barn diskrimineras utifrån barnets eller vårdnads-havares ras, hudfärg, språk, kön, religion, handi-kapp, sexuella läggning eller politiska åskådning. Därtill säger artikel 23 att alla barn med fysisk eller psykisk funktionsvariation har rätt till ett fullvär-digt och anständigt liv under förhållanden som gör det möjligt för barnet att aktivt delta i samhället.12 Teknik arbetar med att skapa fler tillgänglighets-anpassade lek- och utemiljöer som skapar förut-sättningar för rörelsehindrade barn, föräldrar och anhöriga att delta i utomhusaktiviteter tillsammans eller på egen hand. Teknik lyfter alltid, utifrån vårt perspektiv, frågan om hur man möjliggör ett hälso-samt liv i detaljplaner, i tidiga skeden i planarbetet och i arbete med miljö runt skolor.

12 Barnkonventionens kortversion finns på Rädda Barnens webbplats.

27

Kollektivtrafiksatsningar Trots att barn har rätt till fritid, lek och kultur så kan det ändå vara svårt att utöva denna rättighet. Barn saknar ofta körkort och kan därför ha det svårt att ta sig från en plats till en annan. Förvaltningen har byggt och belyst gång- och cykelvägar för att alla på ett tryggt, självständigt och enkelt sätt ska nå olika aktiviteter. Belysning har bland annat satts upp vid gång och cykelvägar längs till exempel Sandövägen, Säröleden och banvallen Åsa-Frillesås.

Under vintern prioriteras vinterväghållningen längs de största gång- och cykelstråken där det är mest cy-keltrafik. Dessa gång- och cykelvägar blev också pri-oriterade högst när grus och sand sopades bort på våren. Cykelparkeringen på östra sidan av järnvägen vid Resecentrum har byggts ut och antalet cykel-parkeringar vid Hede station har ökats på. Fyra nya cykelpumpar placerades även ut, en vid Kungsbacka torg, en på varje sida om järnvägen vid Resecentrum samt en vid Hedestation.

Alla cykel och kollektivtrafiksatsningar gäller själv-klart samtliga invånare. Men barn har inte körkort och är därför ofta mer beroende av dessa åtgärder. Teknik erbjuder även skolklasser i årskurs 4-6 att delta i utmaningen På egna ben. Utmaningen syftar till att uppmuntra och utbilda barn till att själva kunna ta sig till och från skolan. Under året har även gång- och cykelvägar färdigställts längs med Hög-landavägen, Lerkilsvägen, Valldavägen, Göteborgs-vägen, Stora Bäcksleden och utmed ån i Kolla.

Trygga och inbjudande utemiljöerFörvaltningen för Teknik jobbar för att skapa trev-liga och inbjudande utemiljöer som befolkas av människor i alla olika åldrar. Närvaro av människor i alla åldrar skapar tryggare miljöer och försvårar brottsliga handlingar.

En trygg miljö är en förutsättning för att barn ska kunna utöva sina rättigheter, till exempel rätten till fritid, lek och kultur. Förvaltningen har genomfört en rad insatser för att skapa en mer trygg offentlig miljö där barn kan vistas. Till exempel har man satt galler på större avloppsrör för att förhindra olyckor med barn som leker i rören.

Förvaltningen har även i samverkan med Fritid & Folkhälsa möjliggjort för barn- och ungdomsaktivi-teter i anslutning till kiosken i Badhusparken. Målet är att skapa tryggare och mer omhändertagande miljöer, till exempel genom klottersanering. Rese-

centrum är ett exempel där ungdomar rör sig ofta och är därför viktigt att hålla rent och tryggt.

Artikel 33 i barnkonventionen säger att varje barn har rätt att skyddas mot droger. Förvaltningen job-bar i enlighet med överenskommelsen mellan polis och kommun, ÖPK, med tre prioriterade områden varav ett är Trygg utan droger. Utifrån detta om-råde har vi tillsammans med polisen utbildat vår driftspersonal om droger. Både hur man känner igen olika droger, hur man ser om någon är drogpå-verkad och vad man gör om det sker.

SkolgårdarEnligt artikel 6 i barnkonventionen har alla barn rätt till liv, överlevnad och utveckling. Utöver arti-kel 6 berör även andra artiklar barnets utveckling, till exempel rätten till god hälsa (artikel 24) och rätten till fritid och lek (artikel 31). Forskning visar att en liten skolgård kan motverka fysisk aktivitet och lek. Björkrisskolan har upplevt problem med för liten skolgård, vilket skapar konflikt mellan barnen. Förvaltningen har redovisat färsk forsk-ning samt studier från Sveriges lantbruksuniversitet som visar på ett samband mellan yta per barn och kunskapsinlärning, hälsa, jämlikhet och jämställd-het. Förvaltningen följer Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fri-tidshem, förskolor, skolor eller liknande verksam-het, från februari 2015, som ansluter till plan- och bygglagen (2010:900).

Förvaltningen för Teknik har gett rådgivning och in-formation till Kommunstyrelsens förvaltning, Björkris-skolans rektor samt närmast ansvarig på Förskola & Grundskola gällande barns behov av rörelseutrymme samt rekommenderade nyckeltal för skolgårdar.

Utvecklingsområden och förbättringsförslagTeknik

Utveckla metoder för dialogFörvaltningen för Teknik arbetar på olika sätt med artikel 12, nämligen barnets rätt till inflytande och delaktighet. För att kunna föra detta arbete vidare behövs bättre strukturer och hjälpmedel kring dia-loger med barn. För att få bättre kvalitet på Kungs-backas vision Mer dialog krävs fler resurser med den kompetensen inom kommunen. Det borde även bli en rutin i kommunen att alltid ha någon

28

form av dialog med, eller information till barn vid nyanläggning eller upprustning av lekplatser eller andra ytor avsedda för lek. För att oftare kunna föra en dialog med barn och unga borde kommunens nuvarande verktyg ut-vecklas, till exempel borde Kungsbacka direkt ha en chatt för barn och vuxna. Kungsbacka borde även ha en informatör som är extra bra på dialog med barn och på att ge information anpassad till barn.

Ökad samverkanGenom ett ökat samarbete i det tidiga skedet mellan Teknik, Lokalförsörjning, Plan & Bygg och Kom-munstyrelsens förvaltning kan viktiga barnrättsfrå-gor bevakas. Som till exempel att det på en tomt av-sedd för skola eller förskola eller i närheten av denna tomt, enligt plan och bygglagen, ska finnas tillräck-ligt stor yta som är lämplig för lek och utevistelse.

När det gäller dialoger med barn och unga skulle detta kunna bli bättre genom mer samverkan och systematiskt arbete med skolan. Ökad samverkan med skolorna skulle ge fler deltagare till projekt, till exempel utmaningen På egna ben.

_________________________________________

Förvaltningen för Vård & Omsorg

God och säker vårdArtikel 6 i barnkonventionen konstaterar att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnets rätt till liv och överlevnad rör till exempel frågor som självmord, vaccin och våld mot barn. Begreppet utveckling syftar till god fysisk, andlig, psykisk och social utveckling. Rätten till god ut-veckling hänger ihop med artikel 24, rätten till häl-sa, sjukvård och rehabilitering. Konventionsstater ska vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa sjuk-domar och förhindra att barn far illa på grund av hälsofarliga sedvänjor. Arbetet med denna artikel ska självklart utgå från principen om icke-diskrimi-nering, artikel 2 i barnkonventionen.

Kungsbacka kommun har sedan 2012 arbetat med svårt sjuka barn i hälso- och sjukvårdsverksam-heten inom förvaltningen för Vård & Omsorg. Ett samarbete mellan specialistsjukvårdsenheterna för barn på Halmstad sjukhus och Östra sjukhuset i Gö-teborg finns för att säkerställa en god och säker vård.

En vårdplanering på sjukhus sker alltid då ett barn ska vårdas i hemmet med hjälp av sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård. Detta sker för att säkerställa att allt ska fungera optimalt gällande barnets sjukdomar, symtom, lindring av symtom, medicinteknisk apparatur och hemsituation. En barnsjuksköterska med vidareutbildning inom barnsjukvård arbetar i verksamheten i syfte att hantera dessa vårdplaneringar och övriga processer som sker gällande barnsjukvården i Kommunen. Det finns specifika sjuksköterskor som vårdar och ansvarar för barn över hela dygnet året runt så att barnet och familjen ska känna sig trygga även om akuta problem uppstår. Det finns alltid läkare inom specialistvården kopplade till Östra sjukhuset och Halmstad sjukhus som kan konsulteras vid behov. Även hembesök av ansvarig personal i slutenvården erbjuds i samarbete med personal inom kommunal hälso- och sjukvård.

Barn finns även under kommunal hälso- och sjuk-vårds ansvar i andra verksamheter såsom i kort-tidsverksamhet, läger, stödfamilj och avlösarservice. Dessa verksamheter fungerar som ett alternativ för barn och ungdomar med funktionsvariationer som behöver miljöombyte och rekreation. Det kan även vara ett sätt för anhöriga att få avlösning. I ovan beskrivna verksamheter har kommunen ett visst hälso- och sjukvårdsansvar enligt avtal mellan kommunerna i Halland och Region Halland. Hälso- och sjukvårdsverksamheten i Kommunen arbetar därför med dessa verksamheter och säkerställer att hälso- och sjukvårdsinsatserna blir utförda enligt gällande lagstiftning.

Utvecklingsområden och förbättringsförslagVård & Omsorg

Fortsatt samverkan och förbättrad vårdplanering Barnkonventionen konstaterar att barn och unga har rätt till god hälsa, sjukvård och rehabilitering. För att kunna säkerställa barnets rätt och för att för-valtningens arbete ska bli ännu bättre behövs fort-satt samverkan mellan slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård. Därtill behövs förbättringar gällande vårdplaneringar för barn på korttidsenhe-ten för att ytterligare säkerställa god och säker vård.

29

Summering

I följande text redovisas exempel på och behov av utveckling inom olika delar av kommunens arbete med barnkonventionen utifrån förvaltningarnas svar. Då förvaltningarnas verksamhetsområden varierar i stor utsträckning är det naturligt att de rapporterar olika saker och olika mycket.I november 2014 antogs den reviderade upplagan av Kungsbacka kommuns policy & handlingsplan för barnkonventionen 2014-2018 i kommunfull-mäktige. Att arbeta rättighetsbaserat kräver prio-riteringar. Därför är policyn och handlingsplanen viktiga dokument för barnrättsarbetet, eftersom de visar vad vi vill åstadkomma och vad som behöver göras för att uppnå detta.13 Enligt förvaltningarnas rapporteringar har ungas åsikter samlats in och beaktats vid flera tillfällen inom olika områden. Exempel på sådana områ-den är Barbrobetalar-rådslagen, Åsiktsmaskinens utformning, utemiljön runt nya Furulidskolan, stadsutveckling i Åsa, utveckling av kommunens entreprenöriella arbete, bibliotekens verksamheter, programmet på naturum Fjärås bräcka med mera. I skolans verksamheter finns flera olika nödvändi-ga strukturer för elevinflytande och därtill arbetar skolorna med elevers inflytande i varierande grad. En avgörande faktor för barns och ungas välbe-finnande är samverkan mellan olika aktörer. Detta

för att kunna ta helhetsgrepp om frågor, samordna, minska förvirring hos barn och unga, undvika dub-belarbete och hindra att barn i behov av stöd faller mellan stolarna. Det finns många områden där flera förvaltningar samverkar för barnets rättigheter. Ned-an följer några exempel på samverkansområden:l Badhusparken, aktiviteter i parken under som-

marlovenl Barnrättsdagen, utbildning för nyanställda l Brottsförebyggande rådet, BRÅ, struktur för

brottsförebyggande frågorl Ensamkommande barn och unga, samordning av

stöd och fritidsaktiviteterl Kicken, samverkan för stöd till unga utan arbetel Made by Kungsbacka, för ökad samverkan mellan

skola och näringslivl Nya En dörr in, NEDI, för barn och unga i behov

av särskilt stödl Nätverket Föräldrar emellan, utbildning och stöd

till föräldrarl Sociala konsekvensbeskrivningar, vid förändring

och nybyggnation i Kungsbackal Sommarlovsentreprenör, främjar unga företagarel www.ungikungsbacka.se, ny webbplats för ungal Överenskommelse mellan polis och kommun,

ÖPK, för ökad trygghet

Rapporten visar även på en önskan om ökad sam-verkan inom fler områden. Främst mellan skola och de tekniska förvaltningarna och mellan de förvalt-ningar som nyligen gått samman. Det konstateras

13 Mer information om Kungsbacka kommuns policy & handlingsplan för barnkonventionen finner du här.

30

att ett ökat samarbete i det tidiga skedet mellan förvaltningarna för Teknik, Service, Plan och Bygg och Kommunstyrelsens förvaltning skulle gynna barnrättsarbetet. Många efterfrågar även en ökad samverkan med civilsamhällets aktörer.

Positiv utvecklingI rapporten från 2013 efterfrågades strukturer för dialog med barn och unga av många förvaltningar. Det gällde områden som samhällsplanering, ut-formning av e-tjänster, behov hos barn och unga med funktionsvariation eller psykisk ohälsa, trygg-hetsarbete med mera. I enlighet med kommunens handlingsplan för barnkonventionen och som svar på detta behov startade under 2015 samverkansar-betet Åsiktsmaskinen som syftar till att skapa just en sådan struktur. Åsiktsmaskinen ska dels underlätta för beslutsfattare att tillfråga barn inför beslut, och dels underlätta för barn att föra fram åsikter och frågor till ansvariga personer i kommunen. Inom ramen för Åsiktsmaskinen har dialoger med barn och unga genomförts.

Kommunens handbok för invånardialogdialog håller på att uppdateras och i den nya versionen kommer information, tips och råd om vad vi be-höver tänka på vid dialoger med barn och unga att finnas med.

Det faktum att en stor del av förvaltningarna ef-terfrågar information om vad barn och unga tycker tyder på att vi har börjat inse värdet i att ta beslut som är grundade hos de grupper det faktisk gäller och att barnets rättigheter börjar tas på större allvar. I den förra granskningen efterfrågades ett förvalt-ningsövergripande samarbete och dialog med unga om hur kommunen kan arbeta drogförebyggande. Nya En Dörr In, NEDI har tillsatt en arbetsgrupp med syfte att göra en förstudie kring gemensamt missbrukspreventivt arbete i Kungsbacka kommun och i region Halland. Under 2015 gjorde Nya En dörr In även en omfattande utbildningssatsning för att öka medarbetares kunskaper i hur de ska bemö-ta barn och unga i behov av särskilt stöd.

En ny samverkansstruktur för det brotts- och drog-förebyggande arbetet i kommunen har inrättats, där polis och region Halland ingår som samverkans-partners. Den nya webbplatsen för unga, www.ungikungs-backa.se, lanserades under hösten 2015. Den gör

det enklare för unga att komma i kontakt med kommunen och få information hur de kan påverka kommunens arbete.

Ett beslut i kommunstyrelsen om att alla gym-nasieelever folkbokförda i Kungsbacka kommun ska få busskortet Fritidskort som komplement till skolkortet skapar möjlighet för fler barn och unga att ta sig till och från fritidsaktiviteter. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning har även beslutat att barn till skilda föräldrar som är folkbokförda i centrala Kungsbacka ska få busskort inom hela kommunen. Detta för att möjliggöra att de ska kunna ta bussen hem till sin andre förälder som de inte är folkbokförda hos.

Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd har vidtagit åtgärder om hur man går tillväga om man miss-tänker att ett barn far illa. Målet är att personalen, särskilt de inspektörer som sysslar med inomhus-miljö, lantbruk och enskilda avlopp, som kommer i kontakt med hemmiljöer, ska veta hur en anmälan till socialtjänsten går till och inte tveka att göra en anmälan när så krävs.

Förvaltningen för Plan & Bygg har under 2015 påbörjat ett arbete med att utveckla sociala kon-sekvensbedömningar i detaljplaneringen. I det arbetet ingår att utförligare granska barn och ungas möjligheter att använda den bebyggda miljön.

Förvaltningen för Teknik har tagit fram riktlinjer för arbete med barnkonventionen i framtida pro-jekt. Förvaltningen har även startat ett arbete med upprättande av riktlinjer för utveckling av lekplat-ser, spontanidrott och allmänna platser som syftar till att ge barn och unga större plats i det offentliga rummet.

Behov av utvecklingEn viktig utmaning som Kungsbacka tillsammans med andra kommuner i Sverige står inför, är att barnkonventionen med största sannolikhet kom-mer att bli svensk lag inom några år. Alla nämnder och förvaltningar i Kungsbacka ska därför rusta för detta i olika omfattning.

Ett naturligt steg i det arbetet är att skapa ett nät-verk för barnrättsfrågor där varje förvaltning finns representerad, vilket lyfts i kommunens handlings-plan för barnkonventionen.

31

Det finns i dagsläget ingen struktur i kommunen för beslutsfattare att tillfråga barn och unga inför beslut, vilket efterfrågas av en stor del av förvalt-ningarna. Det får bland annat som effekt att barn inte tillfrågas om saker som de borde ha inflytande över och avsaknad av beslut fattade med dokumen-terat underlag från barn och unga.Ingen förvaltning nämner att de har gjort barnkon-sekvensanalyser, BKA, vilket är det rekommendera-de sättet att avgöra barnets bästa i beslutsfattande, enligt FN:s barnrättskommitté, Barnombudsman-nen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. En förvaltning uppger att de behöver synliggöra hur de arbetar med barnkonventionen på ett mer systematiskt sätt för att säkerställa att personalen håller en hög kvalité i alla professioner. Ett sådant utvecklingsarbete kan behövas på fler förvaltningar. Resultaten visar att behovet av vuxna professio-nella, som bevakar barns och ungas rättigheter, är större än någonsin. Särskilt nu när vi träffar fler ensamkommande barn, som inte har föräldrar eller närstående med sig.

Ytterligare en utmaning är att säkerställa att de ensamkommande flyktingbarnen blir bemötta med respekt och får det de har rätt till. Vi behöver även ökad kunskap om olika kulturer för att kunna möta och bättre förstå de flyktingar som kommer till vår kommun.

Flera förvaltningar nämner att en anpassning av kommunal information av olika slag är nödvändig för att barns och ungas rättigheter ska kunna till-godoses. Det behöver finnas information på lättläst svenska för att våra yngre kommuninvånare ska kunna ha en chans att till exempel ta till sig infor-mation på vår hemsida.

Alla förvaltningar tycks kunna arbeta mer mål-medvetet och strukturerat med barnrättsfrågor och kunskapshöjande insatser behövs på de flesta områ-den. Kommunens egna mätningar visar att många beslutsfattare känner till barnkonventionen, men vet inte i lika stor utsträckning vad som står i den och hur man överför detta till praktiskt arbete.

32

Den sammanlagda bilden av rapporten visar ett det för varje år sker förbättringar inom Kungsbacka kommuns barnrättsarbete. Kommunens policy och handlingsplan för barnkonventionen 2014-2018 har satt ribban och guidar arbetet framåt. Fler för-valtningar än tidigare efterlyser ungas åsikter, vilket tyder på att medvetenheten om barnets rättigheter ökar.

Synen på barn och attityden till det faktum att barn har rättigheter påverkar givetvis utvecklingen av ar-betet. Därför behöver Kungsbacka etablera en syn

på varför barns rättigheter är så viktiga och tyd-liggöra hur många områden dessa faktiskt spänner över.

Strävan i arbetet med barnets rättigheter ska hela tiden vara att göra Kungsbacka till en plats där alla barn kan växa upp i en trygg och utvecklande miljö. Här ska varje barn känna att deras åsikter har be-tydelse och ingen bli utsatt för diskriminering. Det är inget en enskild person kan åstadkomma över en natt, utan det är ett ständigt pågående arbete där vi alla måste vara med och sträva åt samma håll.

_____________________________________________________________________________________Kungsbacka kommun 2016 04 05Amanda Kaså, utvecklare barnkonventionen. Mevludina Velic, vikarie utvecklare barnkonventionenIllustrationer av Charlotte Foureaux.

Avslutning

33

Kommunfullmäktigemål Artiklar ur barnkonventionen som har koppling till målet

Ökat inflytande • Rätt till inflytande, artikel 12. • Yttrandefrihet och informationsfrihet, artikel 13.

Bemötande och tillgänglighet • Icke-diskriminering, artikel 2. • Rätt till inflytande, artikel 12. • Yttrande- och informationsfrihet, artikel 13. • Rätt till information, artikel 17. • Funktionsvariation, artikel 23.

Hälsosamt liv • Icke-diskriminering, artikel 2. • Rätt till liv och utveckling, artikel 6. • Hälso- och sjukvård, artikel 24. • Levnadsstandard, artikel 27. • Rätt till vila och fritid, artikel 31.

Missbruk av alkohol, tobak och narkotika • Rätt till liv och utveckling, artikel 6. • Skydd mot narkotika och andra droger, artikel 33.

Bättre fritid • Icke-diskriminering, artikel 2. • Rätt till liv och utveckling, artikel 6. • Förenings- och församlingsfrihet, artikel 15. • Rätt till vila och fritid, artikel 31.

Minskat försörjningsstöd • Icke-diskriminering, artikel 2. • Social trygghet, artikel 26. • Levnadsstandard, artikel 27.

Bra skola • Rätt till liv och utveckling, artikel 6. • Rätt till utbildning, artikel 28. • Utbildningens syfte, artikel 29.

Företagsvänlig kommun • Rätt till utbildning, artikel 28. • Utbildningens syfte, artikel 29.

Ekologiska livsmedel • Barnets bästa, artikel 3. • Rätt till liv och utveckling, artikel 6.

Minskade koldioxidutsläpp • Barnets bästa, artikel 3. • Rätt till liv och utveckling, artikel 6.

Attraktiv arbetsplats • Barnets bästa, artikel 3. • Föräldrars ansvar, artikel 5.

Fler ska åka kollektivt • Icke-diskriminering, artikel 2. • Rätt till liv och utveckling, artikel 6.

Förvaltningen för Kultur & FritidKungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00info@kungsbacka.se • www.kungsbacka.se