Industrirör Montageteknik - vvsyn.se · Montageteknik Läromedlet kan användas i gymnasieskolan, i utbildningen av företagslärlingar och i fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma

Montageteknik

Läromedlet kan användas i gymnasieskolan, i utbildningenav företagslärlingar och i fort- och vidareutbildning avyrkesverksamma montörer.Läromedlen inom Industrirör beställer du från VVS-Branschens Yrkesnämnd.ISBN: 978-91-976071-1-7

Montageteknik

VVS-Branschens YrkesnämndBox 6028

171 06 SOLNATelefon: 08-564 854 30Telefax: 08-564 854 39

www.vvsyn.se

Industrirör

Omslag Montageteknik feb 06.p65 2006-02-08, 08:241

Montageteknik, ISBN 13: 978-91-976071-1-7© VVS-Branschens YrkesnämndUtgivare: VVS-Branschens YrkesnämndFörfattare: Jan Jönsson och Bengt Westin, LerniaFormgivning och montering: Anders Isaksson, Lernia samt Maria Larzenius, JemaconBildkällor: Clipartbilder enligt tillstånd från Corel CorporationFoto och illustrationer: Jan Jönsson, Bengt Westin, Lernia, Osmo Kurki, Kosmo Konsult, Louise ThornellUpphängningssymboler, SSG standardFoto från Calor VanadisFoto från MaskinverkenFoto från SKYDDA, PeltorSymbolbilder återgivna med tillstånd av Microsoft Corporation

Upplaga 5Tryck: Wikströms tryckeri,Kopieringsförbud: Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och kopiering är förbjuden.Undantag gäller Lernia AB enligt avtal.

Läromedlet beställes genomVVS-Branschens YrkesnämndBox 6028171 06 SOLNATel: 08-564 854 30Fax: 08-564 854 39www.vvsyn.se

1110852

Innehåll

1 Förord ___________________________________ 32 Montageteknik – historik ____________________ 43 Montage _________________________________ 104 Praktiskt rörarbete – förarbete ________________ 135 Förband – Hanteringsteknik _________________ 186 Häftsvetsning – planera svetsningen ___________ 217 Rörförgreningar – lucksvetsning _____________ 308 Stutsförband _____________________________ 329 Hanteringsteknik för rör ____________________ 33

10 Prefabricering av rördelar ___________________ 3411 Rörstöd – upphängning ____________________ 3512 Montering av ventiler, pumpar m m ___________ 3913 Riktning och värmebehandling av rör _________ 4314 Kontroll och provtryckning__________________ 4715 Demontering av rörinstallation _______________ 5116 Branschspecifika anläggningar _______________ 5417 Utrustning och arbetsmiljö __________________ 6018 Tabeller och hjälpmedel_____________________ 70

Övningsuppgift ___________________________ 72Kunskapstest _____________________________ 73Repetitionsfrågor __________________________ 75

Montageteknik

Montageteknik – Industrirör 1. Förord

3

1. Förord

Ökat och breddat kunnande i VVS-branschen, en nygymnasieskola och krav på yrkesexamen i yrkes-utbildningen, ställer behovet av ändamålsenliga lärome-del i fokus.

VVS-Branschens Yrkesnämnd är ett samarbetsorganmellan VVS-Installatörerna och Svenska Byggnads-arbetareförbundet. Yrkesnämnden har tagit initiativ tillutveckling av en serie läromedel inom VVS, isolering,kyla och industrirör. Läromedlen kan användas inomgymnasieskolan och andra utbildningsgivare, för utbild-ning av företagslärlingar och för fort- och vidareutbild-ning av yrkesverksamma montörer. De är ett led i denkompetensutveckling som nu pågår inom en växandeinstallationssektor.

VVS-Branschens Yrkesnämnd

2. Montageteknik och historik Montageteknik – Industrirör

4

För att kunna tillgodogöra sig innehållet i detta läro-medel, krävs en del förkunskaper. Man bör ha kun-skaper i ritningsläsning – både plan- och isometriskaritningar, rörsvetsutbildning och kunskaper i gasskärning.

Syftet med läromedlet är att ge kunskaper i montage-teknik inom industrirörmontage och skapa förståelse förvikten av att montage utförs på rätt sätt.

Vad som är rätt kan variera beroende på montage, t exär det ganska stor skillnad mellan fjärrvärmemontage,montage inom cellulosaindustrin eller arbete på ett kärn-kraftverk. Men tekniken att sammanfoga rör är ganskalika i alla sorters rörmontage.

Läromedlet är inte styrt mot någon speciell svetsmetod.

Kort historikI ett historiskt perspektiv kan man nog påstå att de för-sta installationer som gjordes för att föra t ex vatten frånen plats till annan, gjordes av romarna. Det finns fort-farande akvedukter som fungerar i exempelvis Italien,Spanien och på Malta. Akvedukten var ”stamledningen”och från akvedukterna ut till konsumenterna används rörav bly.

Närmare vår tid användes rör av trä och gjutjärn och såsmåningom kom rör av den typ vi använder idag. ISverige var det bysmeden som också var ”rörmokare”.Med ässjan och andra specialverktyg gjorde haninstallationerna.

Med industrialismens genombrott blev rörinstallatörenen fackman och i dag är en skicklig rörmontör/rör-svetsare en viktig kugge på en svensk industri.

En stor del av rörmontagen görs för att frakta detviktigaste vi har, nämligen vatten. Industrin ochsamhället i övrigt använder stora mängder vatten, somkok-, skölj-, kyl- och processvatten, vatten för upp-värmning och vatten i gasform (ånga).

Rörledningar används också för andra media såsompetroleumprodukter, tryckluft m m, eller i rörpostsystem,inom läkemedelsindustrin och på många andra ställen.

Rör används även som konstruktionsmaterial till kra-nar, huskroppar, takstolar, broar m m.

2. Montageteknik – historik

En akvedukt i genomskärning.

Montageteknik – Industrirör 2. Montageteknik och historik

5

Arbetsbeskrivning – programDen som skall utföra ett arbete måste veta hur arbetetskall utföras. Den praktiska delen förutsätts yrkesmannenkunna, men han/hon kan omöjligen veta hur ett speci-ellt projekt skall se ut om det inte finns ritningar,instruktioner och arbetsbeskrivningar.

Till varje nyinstallation finns speciella arbetsbeskrivningar.Dessa skall innehålla:

– administrativa föreskrifter

– tekniska beskrivningar

– bilagor

– ritningar

Administrativa föreskrifterSådana föreskrifter förkortas AF och ger en allmänorientering om projektet och redogör för de allmännabestämmelser som gäller för entreprenaden.

Som hjälpmedel används AF AMA 98, AdministrativaFöreskrifter - Allmän Material- och Arbetsbeskrivningfrån 1998. Dessa är avsedda att tjäna som underlag vidupprättande av föreskrifter för byggnadsanläggnings–och installationsentreprenader.

AMA är gemensam för alla fack och syftar till att för-enkla arbetet med att formulera beställarens krav.

Teknisk beskrivning för rörinstallationTeknisk beskrivning är ett detaljerat dokument fram-ställt av t ex ett konsultföretag, enligt beställarensförfrågan om en rörprojektsentreprenad.

Konstruktören använder VVS AMA 98 som underlagnär han upprättar beskrivningar. Beskrivningen syftarsedan till att förenkla arbetet med formuleringen avbeställarkravet, gällande den färdiga produkten och dessolika delar.

VVS AMA 98 ger besked om vilka krav som kan kommaatt ställas vid olika montagedelar.

RA 98 VVS är Råd och Anvisningar till VVS AMA 98.Där anges vad som skall finnas med i en tekniskbeskrivning

För att lättare förstå innebörden av detta finns ett utdragfrån VVS AMA 98 med råden i RA 98 VVS nedan ochpå följande sidor.

Utdrag ur RA 98 VVS

Ledningar av stålrörAnge krav på förläggnings- eller monteringssätt för ledningar av stålrör genom att i beskrivning kompletteraBSAB-koden med bokstav enligt tabell RA PN/1 för aktuellt förläggnings- eller monteringssätt.

FogningAnge under aktuell kod och rubrik:

– om svetsfog skall utföras med s k licenssvetsning.

– om svetsfog skall utföras att motsvara högre krav än betyget 3 GRÖN enligt Rörledningsnormer, RN 78.

– styrkefaktorer

– om skyddsgas skall användas vid svetsarbete och i så fall typ av gas samt arbetsmetod för skyddsgasspolning. Ange om skyddsgas skall användas både på insida och utsida av svetsfog på rörledning.

– under YTC.15 om entreprenören skall utföra provning av svetsfogar, t ex genom radiografering.

– vem som påkallar provning

– om SS-EN 288-serien skall tillämpas för svetsdokumentation och svetsprocedur.

– om svetsning skall utföras under tillsyn av svetskunnig enligt SS-EN 719.

Beakta att svetsprövning enligt SS-EN 287-1 bör utföras under övervakning av ett ackrediterat organ för svetsarprövning.

Vid höga krav på svetsutförandet bör svetssakkunnig rådfrågas.

Institutet för verkstadsteknisk forskning, IVF, ger fortlöpande ut information om standarder för svetsproduktion.

PN-.2


6

Fog med kopplingAnge under aktuell kod och rubrik om kompletterande kvalitetskrav påtätningselement skall gälla.

FlänsfogAnge:

– typ av fläns, material och packning med hänvisning till standard

– krav på skruvars hållfasthet samt ytbehandling

– särskilda krav på packningar samt packningsmaterial

YtbehandlingAnge för industriellt utförd rostskyddsmålning

– rengöringsgrad (förbehandlingsgrad) enligt SS 05 59 00

– färgtyp och skikttjocklek för rostskyddsgrundfärg

Den del av rostskyddsmålning som skall utföras på byggarbetsplatsen,t ex rostskyddsmålning av svetsfogar, anges under LCV.11.

Utdrag ur VVS AMA 98

PN-.2 Ledning av stålrör

Fogning

GängfogGängning skall utföras till full gänglängd.

Som tillsatsmaterial för tätning skall användas lin eller band av ren PTFE. Lin skall användastillsammans med smörj- eller tätningsmedel avsett för tätning av gängfog.

Lin får användas vid en rörledningstemperatur av högst 1000 C och band av PTFE vid högst 1850 C.

Om gängfog med gängtejp lossas skall ny tejp anbringas före åtdragning.

Överflödigt tätningsmaterial skall avlägsnas.

Kemiska gängtätningsmedel får används som tillsatsmaterial vid gängfog omfogningen utförs enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar.

Svetsfog, konventionell svetsningSvets skall utföras enligt SS 06 40 01.

Svetsfog, s k licenssvetsningSvetsarbete skall utföras av svetsare som har giltigt intyg över svetsprövning enligt SS-EN 287-1utfärdat av ackrediterat organ för svetsprövning.

Giltigt intyg över svetsarprövning enligt SS-EN 287-1 skall efter anfordran visas upp för beställaren föresvetsarbetets början. Intyget skall gälla för material, metod och svetsläge för det aktuella svetsarbetet.

Varje svets skall märkas så att svetsaren kan identifieras.

Utförandet skall i övrigt ske i tillämpliga delar enligt Rörledningsnormer (RN 78), avsnitt 12.2.

Efter avslutat svetsarbete skall svets rengöras utvändigt från slagg och föroreningar.Där svetsfogs rotsida är lätt åtkomlig skall även denna rengöras.


7

Svetsfog för tryckkärl av stålSvetsningen av tryckkärl samt svetsning mot tryckbärande material skall utföras enligt föreskrifter i AFS 1994:39*.Svetsare skall ha avlagt svetsarprövning enligt SS 06 52 01. Giltigt intyg över avlagd svetsarprövning enligt 06 52 01skall efter anfordran visas upp för beställaren före svetsarbetets början. Intyg skall gälla för material, metod och svets-läge för det aktuella svetsarbetet. Om tryckkärlet tillhör objektgrupp 1–4 skall företaget där svetsaren är anställd hasvetslicens eller licenser som täcker aktuella svetsarbeten.

Fog med kopplingFog med koppling skall utföras enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar.

FlänsfogFöre fogning skall tätningsyta och tätspår rengöras från föroreningar, rost o d. Packningar skall monteras torra. Pack-ningsmaterial skall vara beständigt mot medium för vilket rörledningen är avsedd.

Före hopdragningen av flänsförband skall rören centreras och riktas in. Skruvar skall dras korsvis med rätt moment.

Fogning skall i övrigt utföras enligt rör- och packningstillverkarens dokumenterade anvisningar.

Flänsförband skall korrosionsskyddas så att förbandet får minst samma korrosionsresistens som övrig del av rör-ledning.

Skruv och mutter för flänsförband i kallvatten- och köldbärarledningar skall vara förzinkade eller utförda i rostfrittstål.

YtbehandligYtbehandling av svetsfog på rörledning får inte utföras innan föreskriven provning av svetsfog har utförts.

* Fr o m 2002 gäller PED (pressure Equipment Direktiv)

Att tänka påVVS AMA och RA bestämmer inte allt inom rör-branschen. Det finns flera undantag när andra reglergäller. Till exempel har Kriminalvården, Postverket, Sta-tens Järnvägar, vissa kommuner etc, egna regelverk somkan ersätta dessa.

OBS!Om det uppstår t ex konflikter eller tolkningstvister mel-lan olika parter angående en rörinstallation används VVSAMA och RA som ett styrdokument.

För montörenSom montör kan det bli ganska komplicerat och jobbigtatt utföra arbetet med ledning av den ovan beskrivna”Tekniska beskrivningen”.

Därför förekommer det – eller borde förekomma – enförenklad ”Material- och arbetsbeskrivning” som äranpassad till det aktuella rörmontaget.

En sådan beskrivning talar i korta ordalag om vad somgäller just nu, och vilka krav som ställs.

Ett exempel på en sådan ”Material- och arbetsbeskriv-ning” beskrivs på följande sidor.


8

100 00 Storstad MONTAGE

0800- 12 34 56

Materialförteckning och arbetsbeskrivning

över

Värmecentral

Beställningsnummer: xx1144

Montageadress:Industrigatan, Storstad

Fastighetsägare: Industribyggen ABBox 1000, 100 02 STORSTADKarl K KarlssonTel. 0800- xx xx xxx

MATERIALFÖRTECKNING OCH ARBETSBESKRIVNING ÖVER VÄRMECENTRAL

Härtill hör ritningar; Nrx11, x12, x13

ORIENTERING

Genom Industribyggen HB:s försorg, har genom apparatrummets vägg framdragitsledningar försedda med avstängningsventiler. Entreprenaden skall omfatta materialoch montage av primärsidan från ovannämda ventiler i enlighet med nedanståendeoch bilagda ritningar.

Isoleringsarbete ingår ej.

Rörledningssystemet skall utföras för NT 16 och en driftstemperatur av max 120 0 C.Det i systemet cirkulerande vattnet kommer att hållas alkaliskt med ett pH-värde av8,5–9,5.

Svetsningen får endast utföras av svetsare/montör som har genomgått kurs i rör-svets och montageteknik samt avlagt godkänd svetsarprövning enl.SS-EN 287-1samt Lödarprövning enl. svensk standard SS 06 52 51.

För montage skall gälla bestämmelserna i VVS-AMA 98 med angivna ändringar ochtillägg.

Industribyggen HB


9

MATERIALFÖRTECKNING

Nedanstående material, som skall monteras på primärsidan, kommer att finnas på montageplatsen. Komplettering medrörböjar, konor och muffar skall göras av montören.

INSTALLATION

Allt rörmontage skall utföras svetsat, med metoderna gassvetsning i stålrör < 5 mm, MMA-svetsning i stålrör > 5 mmoch TIG-svetsning i rostfria rör.

Alla föreningar av armatur och apparater skall utföras medelst flänsförband. Dykrör, manometerkranar, avluftnings-och avtappningsventiler må dock förenas medelst gängning.

Där avluftning och avtappning är nödvändigt skall ledning bestående av sömlösa rör enligt SMS 327, ansl.nr. 10,neddragas till 300 mm:s höjd över golvet och avslutas med ventil och propp.

Kontrollmanometer förses med vattensäcksrör bestående av sömlösa rör enlig SMS 327, ansl.nr. 10 SS 1330-05.

Alla apparater och all armatur skall placeras så att utbyte lätt kan göras. Även redan befintliga detaljer i apparat-rummet skall lätt kunna bytas sedan arbetet är klart.

PROVNING AV SVETSFOGAR MED RADIOGRAFERING

Kontrollen skall omfatta högst 10 % av den sammanlagda svetslängden.

PROVTRYCKNING

Innan rören isoleras skall de provtryckas i närvaro av beställares kontrollant. Provtryckning skall ske med 21,0 barsvattentryck under 30 min eller lägst 1,3 x drifttrycket.

ÖVRIGT

Arbeten utom målningsarbeten skall ingå i entreprenaden.

Det åligger montörer att väl vårda sådana materiel som tillhandahållits av Industribyggen HB samt ansvara för attmaterielen ej förstörs.

Storstad 2000-xx-xx

Industribyggen HB

Pos Antal Ansl.nr DyxT

1 Ståltub SMS 17187 SS 1330-05 Ø 139,7 x 4,0

2 Ståltub SMS 1787 SS 1330-05 Ø 139,7 x 8,0

3 65 Ståltub SMS 1787 SS 1330-05 Ø 76,1 x 3,2

4 65 Ståltub SMS 1787 SS 1330-05 Ø 76,1 x 5,0

5 40 Ståltub SMS 1787 SS 1330-05 Ø 48,3 x 2,6

6 Rostfria rör SS 2333 Ø 54,0 x 2,0

7 Kopparör SS 5015-04 Ø 22,0 x 1,5

8 Svetsfläns SMS 2033 Ø 48,3 x 2,6

9 Svetsfläns SMS 2033 Ø 76,1 x 2,9

10 60 Packningar PN 16

11 40 Packningar PN 16

12 Skruv med mutter B6S M16 x 60

13 15 Avtappningsventil TA typ SAV

14 15 Avluftningsventil TA tup SAV

15 10 Tryckluftsmätare 0-25 bar

16 65 Värmeväxlare Typ AMUS

17 40 Returkylare Typ AMUS

18 40 Trevägsventil 40 x 40 x 40 Typ AMUS

19 65 Trevägsventil 65 x 40 x 65 Typ amus

20 65 Avstängningsventil Typ AMUS

21 20 Termometer Graderad 150 c

3. Montage Montageteknik – Industrirör

10

3. Montage

Ett rörmontage kan utföras på flera olika sätt, och detär inte alltid det bästa eller enklaste sättet som är detmöjliga. Därför krävs alltid planering, och ett slagsplanering är att t ex använda förtillverkade rördelar.Exempel på delar som kan vara förtillverkade är rör,ventiler, böjar, flänsar, konor m m, som sammanfogastill större eller mindre sektionsdelar. På byggplatsenmonteras sedan sektionsdelarna samman till ett komp-lett rörsystem.

Samarbete är alltid en viktig del av arbetet, så att allavet vem som skall göra vad, i synnerhet som ett rör-montage kan utföras som ensamarbete eller av en störregrupp montörer. När fler är inblandade måste en ar-betsfördelning göras, så att alla känner att arbets-uppgifterna motsvarar kompetensen. Det är också vik-tigt att alla inblandade tar del av ritningar och underlag,vilket underlättar när någon måste överta en annansarbetsuppgifter.

Förarbete - Svetsning vid montageplats

Montageteknik – Industrirör 3. Montage

11

MontageplaneringInnan montagearbetet påbörjas bör en arbetsplan upp-rättas. Olika entreprenörer går tillväga på skilda sätt vidplaneringen av arbetet, och det är därför ofta nödvän-digt att göra en egen planering. En sådan kan omfattaföljande ”hållpunkter”:

– Börja med att studera arbetsbeskrivningar. Kontrol-lera vilka krav som gäller för tryckklasser, tempera-turer, media (vad som skall transporteras i rör-systemet), isolering, målning, material, svets-kompetens, svetsmetoder, svetsanvisningar, vilkaprefabricerade rördelar/system som ingår, ventiler,pumpar samt andra typer av armaturer. Kontrolleraockså omfattning av besiktning, dokumentation ochprovtryckning.

– Studera ritningar och montageanvisningar. Försökskapa en inre bild av det färdiga montaget, dvs hurskall det se ut när allt är klart. Det kan vara svårtom det på ritningen ingår andra montage, eller omdet är ett tilläggsmontage i en befintlig anläggning.Ett tips är att färglägga aktuella rör och rördelar i”ditt” montage med en överstrykningspenna.

– Gör en undersökning om förhållandena på montage-platsen. Går det att arbeta säkert med avseende påbrandfaror, fallrisker, andra montörer och dylikt.Krävs svetstillstånd? Finns utrustning för brand-bekämpning? Är utrymningsplaner och utrymnings-vägar utmärkta och kända?

– Kontrollera om arbetsplatsen är lämplig för arbetemed t ex förtillverkning. I vissa fall kan det varabättre att göra förtillverkningen på annan plats, t exunder ett provisoriskt tält. Ta också reda på till-gången till truckar, lyftkranar m m, som är utmärktaoch ibland nödvändiga hjälpmedel vid montage.Kom ihåg att det finns säkterhetsregler och för-ordningar kopplade till sådana maskiner, som t exkrav på truckkort.

Rörmontage på en ångpanna, där flera personerarbetar på en begränsad yta.

Studera ritningar!

Ge akt på strömnings/flödesriktningar.

3. Montage Montageteknik – Industrirör

12

Montagearbete varierar ofta från arbetsplats till ar-betsplats. Men det finns generella regler för hur ettmontage skall utföras t.ex:

- att rör placeras lodrätt, vågrätt eller vinkelrätt. (Undantaget när fallriktning är angiven. Rör för ånga/kondens monteras med fall).

- att rördragningen inte får blockera el-, luft- eller gasuttag samt vattenposter. Befintlig armatur gör att rördragningen kan behöva ändras.

- att pumpar, ventiler och liknande monteras med hänsyn till strömningsriktningar. Att sådan armatur lätt kan bytas ut.

- att förtillverkade montagedelar har sådana avgränsningar så att ”platsskarven” (montage- svetsen) kan svetsas i så gynnsamt läge som möjligt. Utnyttja möjligheten om det finns ett flänsförband.

- att rören placeras så att eventuellt isoleringsarbete kan utföras utan besvär.

- att rör och rördelar som är tunga och har stora dimensioner monteras först.

- att färdiga montage är estetiskt tilltalande.

Rörmontage i en ångpanna som kräver en avan-cerad placering.

Montageteknik – Industrirör 4. Praktiskt rörarbete – förarbete

13

4. Praktiskt rörarbete– förarbete

För att kunna genomföra ett proffsigt rörmontage krävspraktiska kunskaper i kapning, fogberedning, till-passning och montering av flänsar, böjar och konor, hål-tagning för påstick och stutsar, tillverkning av T-styckensamt beräkning av bygglängder m m.

TillkapningTillkapning av rör kan ske genom sågning, skärningeller kapning med vinkelslipmaskiner och kapskivor.

För att få raka och vinkelräta snitt används ett böjligtband av något slag (en bit slipband går bra). Bandetlindas runt röret och tillpassas. Själva märkningen gårutmärkt med t ex täljstenskrita. (Tuschpenna vid rost-fritt material).

Att märka rör före kapning kan vara besvärligt om detrör sig om andra vinklar än 90°. Då är en Contour Mar-ker ett utmärkt hjälpmedel.

Termisk skärningTermisk skärning kan indelas i följande kategorier:

Brännskärning;

här ingår gasskärning och pulverskärning.

Smältskärning;

här ingår luftbågmejsling, plasmaskärning och laser-skärning.

Vid brännskärning måste metallen kunna förbrännas ioxygen.

Gasskärning är en förbränningsprocess, där ståletförbränns i oxygen under hög värmeutveckling, när dethar upphettats till antändningstemperatur.

Processen startar genom att en punkt värms till antänd-ningstemperatur (ljusröd färg). Därefter riktas enoxygenstråle mot startpunkten och förbränningenstartar. Oxygenstrålen kan därefter styras i en tänkt snitt-linje.

Vid smältskärning smälts materialet av en ljusbåge el-ler någon annan värmekälla. Borttransporten av detsmälta materialet sker med hjälp av gas eller en luft-stråle.

Märkning med band.

Märkning med Contour Marker.

Skärning med rörskärmaskin – här monterad påett fast stativ.

4. Praktiskt rörarbete – förarbete Montageteknik – Industrirör

14

MaskinsågningFör kapning av material finns maskiner som band-, kall-och cirkelsågar av olika modeller samt speciella rör-kapningsmaskiner. Vilken som är bäst beror på använd-ningsbehovet, exempelvis är bandsåg bäst att användatill tunnväggiga rör. Viktigt är dock att man alltid följermaskinleverantörens anvisningar vad gäller matnings-tryck, hastighet och val av sågtandning. Fördelar medmaskinsågning är bl a vinkelräta snittytor som kräverringa efterbehandling. Lämpliga materialformer för såg-ning är rör, plattstänger, profilrör, balk- och vinkel-stänger.Vissa maskiner kan även förses med automa-tisk frammatning av material.

Att tänka på vid maskinsågning:

– Kapa aldrig i varmt material.

– Kapa aldrig utan kylvätska (gäller inte rörkapnings-maskin).

– Såga inte stål, rostfritt stål eller aluminium medsamma sågband eller klinga. Det skall finnas ettsågband för varje metall.

– Matningstryck, sågbladets tandning och kapnings-hastighet skall anpassas till respektive material.

– Följ alltid maskinleverantörens anvisningar.

RörkapningsmaskinerKapning av rör kan vara besvärligt, i synnerhet kapningav tunnväggiga, rostfria rör, där röret lätt kläms sammanoch deformeras. Rörkapningsmaskinen på bilden t h fung-erar så, att maskinen vrids runt röret och inte tvärtom.Resultatet blir en absolut gradfri och vinkelrät kapningdär efterarbetet blir minimalt.

Kapning med vinkelslipmaskinVanligt förekommande vid rörmontage är kapning medvinkelslipmaskin och kapskiva. Metoden har både för-och nackdelar. Fördelen är att det går snabbt att kapatunnväggiga rör i klena dimensioner (olegerat- och låg-legerat stål) samt i rostfria rör. Nackdelen är att det blirsk ”slipskägg” som måste filas bort.

Grövre dimensioner av olegerade eller låglegerade stål-rör, sk ”svarta” rör, kapas enklast med skärbrännare.Vid all kapning ska du se till att arbeta säkert med lämp-lig arbetsställning. Enklast är att kapa där man kommeråt bäst, dvs vrid röret till bästa läge.

Bandsåg.

Rörkapningsmaskin.

Kapning med vinkelslipmaskin.


15

Använd lämplig skyddsutrustning och var aktsam så attsprut och gnistor inte förorsakar kroppsskador ellerbrand.

FasningRör kan fasas i en svarv eller i speciella rörfasmaskinersom finns för varierande rördimensioner. Rörskär-maskiner för gasskärning är lämpliga hjälpmedel förolegerat och låglegerat stål. Fördelen med denna typ avmaskin är att den både kapar och fasar i ett moment.Den kräver dock utrymme och sprider skärsprut.

Skärning med handhållen brännare är också en an-vändbar metod vid fasning samt vid håltagning förpåstick och upptagning av luckor vid lucksvetsning.Handskärning är också lämpligt vid tillkapning av röroch rörböjar.

Om fasning sker med handhållen skärbrännare kan detvara lämpligt att skära så nära rits eller markering somdet går och därefter finputsa med slipmaskin. Rör medrelativt tunna väggar (< 6-8 mm) kan fasas med slip-maskin utan skärning.

Om fasen gasskäres kan skärningen utföras på två sätt,dels tvärs över röret, dels längs med röret.

Fasning med skärbrännare tvärs över röret. Röretär stående i bilden.

Fasning med skärbrännare längs med röret. Röretär liggande i bilden.

4. Praktiskt rörarbete – förarbete Montageteknik – Industrirör

16

BygglängderAlla detaljer som används inom branschen har enviss bygglängd, BL. Därmed menas hur stor platsdetaljen/röret behöver, hur stor plats det ”bygger”.

De flesta mått på en rörkonstruktion mäts inte som vidkonstruktionsritning utvändigt/invändigt – utan centrum-centrum (c/c).

Rördetaljers bygglängd kan erhållas ur tabeller, men dekan också mätas fram. Till höger några exempel påmätning av bygglängd.

Sålunda kan nedanstående figur mätas enligt principen(c/c) om måtten hos böjarna är känd. OBS! hänsyn måstetas till spaltöppningar.

BL

c / c

Bygglängder (BL) hos fläns (överst) och rörböj.

BL

BL


17

FixeringFör att rörändar skall passa mot varandra utan kant-förskjutning, krävs noggrann fixering. Rör av lägrekvalitet kan ha sämre passform, och då fördelas lämp-ligen kantförskjutningen jämnt över fogen.

Kantförskjutning kan kontrollmätas med speciella mät-verktyg.

Fixering med clips är en metod som används framför alltvid arbete med rör av grövre dimension. Användandetav clips kräver dock en del för- och efterarbete. Rörenplaceras i en profil, t ex en U-balk, varefter clipsensvetsas på det ena röret. Vid mindre justeringar kan kilareller brytspett användas, men vid större skillnader skertillpassningen med skruvar.

Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka, att vidanvändandet av påsvetsade clips får dessa inte lämnanågra märken efter sig i rörväggen. Vid borttagning avclips skall först en anvisning göras i svetsen. Det skerlämpligast med hjälp av en huggmejsel eller med en slip-maskin. Efter anvisningen slås clipset försiktigt bort ochden kvarblivna svetsen slipas jämn. Eventuella sår imaterialet svetsas igen och slipas plana.

RörsvetsfixturerVid rörarbete används ett flertal olika typer avsvetsfixturer. (Se även avsnitt ”Häftning av böj och flänstill rör”).

En enkel fixtur för häftning av rör kan svetsaren självtillverka av två tvingar och en bit ej alltför klen vinkel-stång (ca 50 x 50 x 5 mm).

Men det finns idag ett antal speciella rörfixturer som ärmycket effektiva, lätta att använda och som ger god pass-form. Rörfixturen fästes på det ena röret, ställskruvarnajusteras för exakt centrering, varefter det andra röretfästes på samma sätt.

För rostfria rör finns speciella spännklackar av rostfrittstål.

Även för fixering av böjar, konor och flänsar finns ettantal fixeringsverktyg. De faktorer som avgör valet avverktyg är t ex rördimension, svetsmetod, vikt samtkravet på den färdiga produkten.

Fördela eventuell kantförskjutning så jämnt detgår.

Att placera rören i en balk eller vinkelprofil vidtillpassning och upphäftning brukar garantera fo-gar utan kantförskjutning.

Fixeringsverktyget Hajo Super Bridge.

5. Förband mellan fläns och rör - hanteringsteknik Montageteknik – Industrirör

18

I de flesta rörkonstruktioner sammanbinds rören medflänsförband. Flänsförband kan vara av olika typerberoende på material och användningsområde. Nedanföljer en presentation av några olika flänsar.

Svetsfläns utan krageDetta förband består av en lös fläns utan uppkragningsom svetsas direkt på röret, in- och utvändigt eller i enklafall bara utvändigt.

Svetsfläns med kragePå flänsar med krage kan kragen ha olika utformning.Den kan vara jämntjock eller konisk. Det finns ocksåflänsar som är utförda i ett stycke med manteln. De sist-nämnda räknas inte till de svetsade flänsarna.

Lösa flänsarLösa flänsar med färdiga stutsar är vanliga vid rör-förband i rostfritt stål.

Stutsen svetsas till röret med flänsen påträdd. Eftersvetsning skruvas flänsarna samman med en packningmellan. Tänk på att det är lätt att dra lösa flänsar snett!

RörförgreningarVid rörmontage förekommer även rörförgreningar. Van-ligast är att tillverka förgreningar av rörböjar, för att fåmjuka övergångar. Genom att dela två rörböjar på lämp-ligt sätt åstadskommer man ett byxrör.

En annan typ av förgrening är avstick från ett stamrör.Här är i regel avsticket av mindre dimension än stam-röret.

5. Förband mellan fläns ochrör – hanteringsteknik

Lös fläns, svetsad till ett rör utan krage.

Fläns med jämntjock krage t.v. och med koniskkrage t.h.

Olika slag av rörförgreningar.

Lösa flänsar Packning Stutsar

Montageteknik – Industrirör 5. Förband mellan fläns och rör - hanteringsteknik

19

RörböjarIdag används till stor del fabrikstillverkade böjar vidrörmontage. Dessa används tex vid fjärrvärme, process-industrier, kemisk industri osv.

Böjarna kallbockas i en rörbockmaskin som ger rörböjarmed nästan ingen ovalitet.

Det finns företag som har egen tillverkning av böjar. Ettexempel är pannbyggare som gör böjar som passar in iproduktionen. På så sätt sparas både material och antalsvetsskarvar. Hydrauliska bockmaskiner är vanligast vidkallbockning.

En annan bockningsmetod är induktionbockning.

– Induktionsbockningsmetoden ger rörböjar som upp-fyller de toleranser för ovalitet och godsförtunning somföreskrivs av kontrollinstanser för bl a kärnkrafts-industri och värmekraftverk.

– Bockningsradien kan variera steglöst upp till oändlig-het.

– Det går att induktionsbocka rör med ytterdiameter från50 mm till och med 750 mm.

– Balk, fyrkantsprofiler, homogent stångmaterial etc gårutmärkt att induktionsbocka.

– Endast två krav ställs på material som skall induk-tionsbockas: de måste vara elektriskt ledande, och defår inte ha benägenhet att spricka eller gå sönder vidbearbetningstemperaturen, dvs ”rödsköra”.

Induktionsbockningsmetoden utvecklades ursprungligenför engelska försvarsdepartementet. Den är inte bararevolutionerande i teorin utan även provad och beprö-vad i praktiken. Den har även senare visat sig tillförahela den industriella världen betydande fördelar.

Bockningsmetoden utnyttjar materialuppvärmninggenom virvelströmmar som induceras av ett varierandeelektromagnetiskt fält. Processen är högmekaniserad ochger exakta resultat.

Induktionsbockning av Super Duplex-rör.

5. Förband mellan fläns och rör - hanteringsteknik Montageteknik – Industrirör

20

Inga invändiga dornar, sandfyllning eller utvändigaformar krävs och rörets måttnoggrannhet är i stort settutan betydelse eftersom induktionspolen inte berörröret. Söm eller spiralsvetsade rör kan bearbetas likaeffektivt som sömlösa rör. Bockningsmetoden är speci-ellt lämplig för ej standardiserade rör avseende vägg-tjocklek och/eller radie, t ex oljeuppfordringsrör ochprocessledningar.

Kapningar av böjarI ett rörmontage förekommer det krav på kapning avböjar till andra gradtal. Här följer några förenkladeräkneexempel på kapning av böjar och beräkning avpassbitars längd. Bockade rör i Duplex.

Beräkning av passbitars längd

Beräkningsgång1. En 90 graders böj kapas i två 45 graders bitar. Vrid

den ena böjen 180 grader, mät byggmåttet c/c, sefig 1.

2. Mät centrumavståndet på de befintliga rören, se fig 2.

3. Gå in i lathunden (se kapitel 18) för omräknings-faktorer på aktuellt gradtal, där du hittarmultiplikationsfaktorn.Multiplicera därefter denna med den i punkt 2 upp-mätta längden.

c / c = 50

c / c = 1000

Pass

bitslä

ngd

=

1,41

x (1

000 –

50) =

1339

Figur 1.

Figur 2.

Montageteknik – Industrirör 6. Häftsvetsning – planera svetsningen

21

Det kan vara besvärligt att häfta flänsar, böjar ellerkortare rör av klen dimension mot rör av samma dimen-sion, dvs besvärligheten består i att häfta samman de-larna utan att få kantförskjutning eller liknande.

Ett sätt att gå tillväga är då att svetsa en liten klack somär så stor som spalten skall vara (1).

Tryck därefter det rör som skall svetsas på mot klackenoch röret – häfta (2).

Bryt därefter försiktigt ut röret till dess spalten är lika-dan i hela fogen. Häfta motstående sida (3).

Rikta i sidled och gör en häfta till (4).

Eventuellt kan svetsningen börja där den fjärde häftanskulle ha suttit.

Denna häftsvetsmetod lämpar sig för gassvetsning.

Häftsvetsning (allmänt)När böjar, avstick, konor etc skall häftas kan man väljamellan två metoder – beroende på godsets tjocklek.

Vid tunt gods gör du ytliga häftor som är lätta att slipabort vartefter svetsningen fortskrider.

Vid häftning i tjockare gods, t ex i en V-fog, kan ävenhäftan göras större och får då ingå som en del i svetsen(efter slipning).

6. Häftsvetsning – planerasvetsningen

Svetsa ytliga häftor i tunt gods.

I t ex V-fogar kan häftan ingå som en del i svetsen.

Brännare Tråd

1

2

3 4

6. Häftsvetsning – planera svetsningen Montageteknik – Industrirör

22

Planera svetsningenPlanera svetsförloppet så, att antalet avbrott i svetsningenblir så få som möjligt. Ett tips är att utföra en fingerad(låtsad) svetsning utan att tända ljusbågen. På så sätt serman hur långt det går att komma och kan planera svets-ningen efter det.

I svetsläge PF (horisontalt inspänt rör – svetsriktninguppåt) är det en fördel att starta svetsningen vid kl. 7och avsluta vid kl. 1. Denna svetsföljd underlättar avse-värt omstarten, i synnerhet som elektrodbytet skall sli-pas.

Knutar och andra kopplingarOm två arbetsstycken som skall sammanfogas har olikagodstjocklek, skall det arbetsstycke som har tjockastgods tunnas av. Här finns vissa regler som måste följas.

Lutningen på avtunningen får vara högst 1:3 för tryck-kärl och 1:2,5 för rörledningar. Om godstjockleken ärmindre än 10% + 1 mm kan förtunningen uteslutas. Dockfår skillnanden i tjocklek inte vara större än 3 mm.

Svetsar ska i möjligaste mån vara åtkomliga för syningfrån rotsidan samt för oförstörande provning.

Godsförtunning vid bl a knutkopplingar.

kl 1

kl 7

a = 0,7t1 min 5 mm

a1 < 0,7t

2

a1

t1

t 2

t1


23

Häftning av böj och fläns till rörVid tillverkning av en detalj enligt illustrationen tillhöger, går det att göra på flera sätt men ett sätt skallbeskrivas här.

1. Börja med att häfta samman böjen mot flänsen.Svetsa denna.

2. Häfta böjen/flänsen mot rörbiten och svetsa dennaskarv.

3. Häfta och svetsa röret mot den andra flänsen. Mankan också välja att häfta samman hela detaljeninnan den svetsas. Då kan man enklare ändra omman gjort något fel.

Gör så här:1. Placera böjen stadigt i t ex ett skruvstycke. Placera

böjen som t.h.

2. Bocka en svetstråd som har samma dimension somspalten och placera uppe på böjen.

3. Häfta innanför svetstråden som visas uppe tillhöger. Då är det bara att ”vicka” litet på flänsen sålossar svetstråden.

4. Rikta in och häfta mitt emot den första häftan.

5. Kontrollera sedan vinkeln från det andra hållet.Rikta in och häfta.

Bocka en svetstråd och lägg på böjen.

Häfta här

90°


24

Innan flänsen häftas till böjen måste flänsen riktasin så att hålen kommer ”hålrätt”, dvs hålen skallvara exakt vinkelrätt resp. parallellt med rör eller rör-böj. Eller som det står i SMS 335;

”Flänsar vid rörledningar och armatur skall placerasså, att skruvhålen kommer symmetriskt med avseendepå de vertikala och horisontala centrumlinjerna, samtså, att inga skruvhål faller på dess linjer.”

Skruvhålens antal skall vara jämnt delbart med fyra.

Kontroll av ”hålriktigheten” kan göras med hjälp av enflänsvinkel eller ett vattenpass.

Vid användning av ett vattenpass, skall passets kantertangera två lämpliga hål. Bäst är att tangeringen sker ihålens kanter – inte centrum. Därefter ”syftas” så attpasset och rörböjen ligger parallella.

Vid användning av flänsvinkel syftas på liknande sätt –dvs två hål på flänsen skall ligga vinkelrätt mot böjenskortände. En förutsättning här är att böjens ände ärkapad vinkelrätt.

Gör en sista kontroll med vinkelhaken och svetsa.Arbetsstyckets ringa storlek gör att svetsningen kanutföras i bästa läge.


25

Montering av böj med fläns mot rörNär nu böjen med den påsvetsade flänsen är klar, skallnu böjen svetsas mot ett längre rör.

Tillpassning och häftning kan då underlättas om röretförses med s k mothåll som stöd.

Ett alternativ är att använda två clips (korta bitar av platt-stång). Clipsen häftas på röret, som sedan placerasstadigt i t ex ett skruvstycke med clipsen nedåt.

Ett annat sätt är att använda en bit vinkelstång ellerU-balk som spänns fast med en tving. Detta alternativhar bl a fördelen att det inte blir någon skada på röret.


26

Vid användning av mothåll bestående av clips placerardu röret i skruvstycket med clipsen nedåt.

Passa till spalten – använd en svetstråd vid behov – ochse till att inte kantförskjutning uppstår.

Häfta på ovansidan och ta därefter bort svetstråden såatt inte den fastnar på grund av krympspänningen.

Mät vid a och b om en rätskiva används. Det skall varasamma mått!

Svetsa den andra häftan diametralt (på motsatt sida) motden första häftan.

Observera att häftan krymper när den svalnar, varför enviss förvinkel måste finnas i fogen innan häftan svetsas.

Smärre avvikelser kan justeras med lätta hammarslag.

Om rören i konstruktionen skall vara dragna i horison-tal- och/eller vertikalplanen och anslutas till andramontagedetaljer, måste flänsen sitta helt rätt i i alla ledi förhållande till röret.

Av den anledningen är det av största vikt att man redanvid häftningen tillser att flänsens tätningsyta är paral-lell med rörets längdriktning. Detta kan kontrolleras medett vattenpass eller en rätskiva.

Innan den tredje och fjärde häftan svetsas måstehålriktigheten kontrolleras. Hålparen skall ligga paral-lellt med röret, vilket måste kontrolleras innan den slut-liga häftningen och svetsningen.

A B


27

Figurerna nedan visar hur kontrollen av hålriktighet irörets längdriktning kan gå till.

När hålen ligger rätt och när fläns/böj ligger rakt är detbara att häfta de återstående häftorna, dvs nr 3 och nr 4.(Se övre figur).

Innan svetsningen skall också eventuella clips avlägnas.Var försiktig vid bortagandet så att inte rörets ytaskadas. Gör en anvisning i häftan med en kapmaskineller en huggmejsel innan clipsen slås bort.

Kvarsittande rester av clipsen skall slipas bort utan attgöra åverkan på rörets yta. Uppkommer fördjupningarskall dessa läggas igen med svets och planslipas.

Nästa moment är att svetsa den andra flänsen (B) motröret. Fäst som tidigare röret i ett skruvstycke, häfta fastett par clips som mothåll och placera därefter flänsenmot mothållet.

3

4

A

B


28

Gör som vid monteringen av fläns A, dvs kontrollerahålriktighet och vinklar. Häfta därefter och svetsa.

Hålriktigheten kan som tidigare kontrolleras med hjälpav ett vattenpass eller med en flänsvinkel.

Gör så här när du kontrollerar med vattenpass:

– Fixera först fläns A i vågrätt läge, håll sedan vatten-passet så att det ”passar in” mot två hål, se pilarnavid C.

– Vrid sedan fläns B till dess vattenpassets libell (luft-bubblan) står i våg och häfta.

Vid kontroll med flänsvinkel fixeras vinkeln med hjälpav tvåhålspassningen. Därefter vrids flänsen så att vin-kelns horisontella del sammanfaller med tätningsytan påfläns A.

A

C C

A

B

A


29

Innan de tredje och fjärde häftorna svetsas ska dukontrollera flänsens vinkel genom att mäta från bådasidor av skruvstycket.

Om arbetsstyckets storlek så medger så kan fläns B ocksåmonteras med röret i vertikalläge. Tillpassning och häft-ning blir då betydligt enklare.

Sedan all upphäftning skett ska du göra en sista kontrollså att alla mått och vinklar stämmer. Sedan är det baraatt svetsa med lämpligaste svetsmetod.

B

A

30

7. Rörförgreningar och lucksvetsning Montageteknik – Industrirör

Exempel på tillverkning av avstick

Ett stamrör med dimensionen Ø 114,3 mm skall ans-lutas till ett avstick med dimensionen Ø 60,3 mm.

Om det inte finns färdiga insvetsningsböjar kansådana tillverkas så här:

1. Sänk ned 60,3-böjen i ett kar med vatten tillsvattenytan når böjens innerkant. Kontrollera attböjen ligger rakt med hjälp av ett vattenpass.

2. Lyft upp röret och märk med täljstenskrita eftervattenlinjen med tillägg av b-måttet.

3. Skär av ”nacken” på böjen för det svängdaavsticket (det streckade på bilden).

4. Märk ut hålet på stamröret för insvetsböjen.

5. Skär ut hålet för insvetsningsböjen i stamröret.Passa in avsticket och häfta.

Ett annat sätt beskrivs nedan:

1. Mät avståndet ”b” genom att placera böjens rakaände mot stamröret, se bild.

2. Märk måttet ”b”på böjen. Rita en jämn kurva på frihand.

3. Skär av ”nacken” på böjen för det svängdaavsticket (det streckade på bilden).

4. Märk ut hålet på stamröret för insvetsböjen.

5. Skär ut hålet för insvetsningsböjen i stamröret.Passa in avsticket och häfta.

7. Rörförgreningar ochlucksvetsning

a

b

a

b = 15

114,3

a

b

a

Montageteknik – Industrirör

Montageteknik – Industrirör 7. Rörförgreningar och lucksvetsning

31

LucksvetsningVid svåråtkomliga svetsställen, där inte svetsning ärmöjligt från utsidan (i hörn etc), tillgrips s klucksvetsning. En öppning, en ”lucka”, skärs upp i röretoch svetsningen sker från insidan. Efter avslutad invän-dig svetsning sätts luckan tillbaka, häftas och svetsas.

Vid lucksvetsning gör så här:

1. Märk ut öppningen. Använd en mall så att allaluckor blir likadana.

2. Skär ut luckan.

3. Avlägsna skärslagg och slipa rent.

4. Svetsa röret på insidan så långt det behövs.

5. Svetsa åtkomlig del av utsidan fram till öppningen.

6. Häfta tillbaka luckbiten.

7. Svetsa lucka och det som återstår av rörskarven.

Ett annat sätt att svetsa på svåråtkomliga ställen är attanvända en svetsspegel. Med hjälp av spegeln kanbaksidan av röret svetsas – men detta förfarande krä-ver stor skicklighet och vana av svetsaren.

Ungefär så här kan en lucka se ut.

Byte av enstaka tubdeli tätställd tubvägg.

Steg 1: Lucka skärs ut ochdelarna fasas enligt skiss.

Steg 2: Tubens insida svetsasgenom hålet.

Steg 3: Luckan anbringasoch färdigsvetsas utifrån.

8. Stutsförband Montageteknik – Industrirör

32

Stutsförband (eller stosförband) förekommer också i rör-montage, både till rör och behållare. Kravet på utföran-det av stutsförband finns beskrivet i SS 06 41 01 ”Svet-sade behållare – konstruktion, tillverkning och kontroll”.

Stutsar kan endera börja som en del av röret/manteln(uppkragning) eller som ett svetsförband.

Uppkragning går till så, att storleken för hålet beräknas.Hålet märks och skärs ut. Om materialet är olegerat/låglegerat stål skärs hålet med gasskärning, om det är irostfritt används plasmaskärbrännare. I sistnämnda fallbör det helst göras maskinellt från insidan.

Skärslaggen avlägsnas innan uppkragningen.

Uppkragningen går till så, att ett ca 10 mm brett område(beroende på hur hög uppkragningen skall bli) värmsrödvarmt och viks ca 45° med ett skiftnyckelliknandeverktyg. OBS! Gör inte märken i materialet!

Värm därefter den uppvikta kanten och smid resten avuppkragningen.

Justera kanten med fil eller slipmaskin så att den blirjämn.

Olika stutsanslutningar till behållareI spänningsbelastade konstruktioner skall störningar ispänningsflödet undvikas. Detta gäller speciellt vidkonstruktioner som är utsatta för utmattning och närrisken för sprödbrott föreligger. Svetsarna placeras såatt skadliga böjpåkänningar förhindras.

Svetsar skall vara åtkommliga för oförstörande prov-ning och för syning från rotsidan.

8. Stutsförband

Uppmärkningen börjar med en beräkning av hurmycket material som behövs till kragen (A).Materialet (B) skärs bort.

Det material som ska uppkragas värms.

Kanterna viks upp.

Smid resten och plana rörets kanter.

Exempel på stutsanslutning till behållare.

A

B

Montageteknik – Industrirör 9. Hanteringsteknik för rör

33

MaterialhanteringNär materialet är levererat till arbetsplatsen liggeransvaret för hantering och förvaring hos montören ellermontageledaren. För att säkerställa en betryggandehantering skall följande punkter beaktas:

– Rördelar, apparater, skruv, packningar etc skall för-varas inomhus och inlåst.

– Rör, rördelar, behållare, tankar mm skall förvarasutomhus på fast och plant underlag (underlags-plank).

– Alla rörändar och övriga håligheter skall varatäckta med t ex plastlock (plugg).

– Vid otjänlig väderlek skall material som förvarasutomhus täckas väl med t ex presseningar.

– Innan material tas i bruk skall du kontrollera attinget skräp finns i t ex rör eller rördelar.

– Kontrollera att materialet är oskadat och fungerarsom avsett.

– Efter avslutad arbetsdag skall rörändar och andraöppningar täckas så att främmande föremål inte kankomma in. I färdiga rörinstallationer har man hittatdöda råttor, tomflaskor eller andra föremål.

– Använd aldrig rör, ventiler o d som underlag förmontage, svetsning/skärning mm. Risken är stor attdet uppstår skador i materialet.

9. Hanteringsteknik för rör

Rörändar skall vara pluggade t ex plastlock.

Se till att rör, rördelar etc är tömda på skräp m minnan montage.

Ordning och reda där var sak har sin plats.

10. Prefabricering av rördelar Montageteknik – Industrirör

34

Att stå ute på arbetsplatserna och tillverka rördelarsåsom konor, förminskningar osv, är idag inte så van-ligt. Det tar helt enkelt för lång tid.

I stället tillverkas sådana standarddelar på fabrik, ochman får förtillverkade – prefabricerade – delar.

Vid prefabricering av rörsystem tillverkas t ex konor,formstycken, sadlar med avstick samt kupade gavlar.Fördelarna blir kortare montagetider och bättre passning,men också betydligt högre kvalitet.

Men prefabricering tillämpas inte bara på enstaka, min-dre delar. Även hela rörsystem kan prefabriceras – såstora som det går att frakta med rimliga kostnader. Isådana fall vinner man ökad kvalitet när t ex kapning,upphäftning och svetsning kan ske under bättre för-hållanden än det många gånger är på en montageplats.

Uppkragade formstycken med pressad kona.

10. Prefabricering avrördelar

Kupade gavlar upp till 450 mm.

Pressade konor, tillverkas även exentriska.

Sadlar tillverkas med avstick upp till 500 mm.

Montageteknik – Industrirör 11. Rörstöd-Upphängningsanordningar

© Lernia 35

RörupphängningarRörmontage kan vara allt från enkla och lätta konstruk-tioner av klena rör, upp till tjockväggiga rör i rörgatormed mängder av kringutrustning. Rörupphängningar ochrörstöd måste därför vara anpassade till arbetets art.

Vilken typ av upphängning man väljer beror på:

– rörets dimension, vikt och material

– mediets densitet, tryck och temperatur

– rörets placering – inomhus, utomhus, begränsatutrymme etc.

Är rörledningen belägen utomhus tar man hänsyn tillvind och snöbelastningar.

Ledningar som är utsatta för vibrationer kan behövavibrationsdämpare.

Avstånd mellan upphängningar (stödavstånden) ärberäknade efter ovannämnda faktorer. Exempel påstödavstånd för inomhusledningar visas på nästa sida.

Vid temperaturvariationer kommer rören att förlängasrespektive förkortas vartefter temperaturen skiftar. Vidlängre rörledningar och stora temperaturvariationerkan man få stora längdförändringar, och det måsteman ta hänsyn till vid konstruktionen av upphängning-arna.

Rörledningarna måste vara väl fixerade – men lättrörligai längdled.

Inom industrin förekommer ett stort antal varianter avstödfixeringar, styrningar och upphängningar.

Pendlar och glidstödPendlar och glidstöd fyller ungefär samma funktionsom rörupphängningarna. Pendlar väljs i första handför ledningar med jämn strömning. Utsätts ledningenför vibrationer och stötar är glidstöd att föredra, dådessa fungerar som dämpare genom friktionen motstöden.

Valet kan också påverkas av ledningens läge:

– infästning ovanför ledningen – pendlar

– infästning under ledningen – glidstöd

11. Rörstöd – upphängning

En vanlig typ av upphängning med klammer ochpendel.

.

11. Rörstöd – upphängningsanordningar Montageteknik – Industrirör

36

StyrningarStyrningar används för att hålla ledningarna i förut-bestämda lägen. På raksträckor har man vanligenstyrning på vartannat stöd

Fjädrar

För att fördela belastningar på stöden används fjädrar.Fixeringar används för att fixera ledningarna så att rör-systemet är statiskt bestämt. Det innebär att varje90°-böj förses med fixpunkter eller styrning intill böjen.

Alternativt med styrningar

x = fixering] [ = styrning

Lämpliga fixplacering

Montageteknik – Industrirör 11. Rörstöd – upphängningsanordningar

37

Symboler för upphängningar, glidstöd och fixarStandard för upphängning av rör

Symbol Typ B e nämning D ime n s ions -område

S idhänvis -ning i S S G -

s tandard

Upphängning 10 - 600 2

Upphängning 40 - 600 3

F jäd randeupphängning 40 - 600 4

F jäd randeupphängning 40 - 600 6

Glidstöd 10 - 600 8

Benämning Sidhänvis-ning i SSG-

standard

TypSymbol Dimensions-område

11. Rörstöd – upphängningsanordningar Montageteknik – Industrirör

38

Symbol Typ B e nämning D imensions-område

Sidhänvis-ning i SSG-

s tandard

Styrning 10 - 600 9

Fjädrandestyrning 10 - 600 13

Flexibelt stöd 40 - 600 19

Flexibelt stöd 100 - 600 20

Fix 10 - 150 21

Fix 40 - 600 22

BenämningBenämning Sidhänvis-

ning i SSG-standard

TypSymbol Dimensions-område

Montageteknik – Industrirör 12. Montering av ventiler, pumpar m m

39

I ett rörmontage ingår inte bara själva rördragningen.Till ett rörsystem hör också upphängningar och störreeller mindre armaturer som ventiler, pumpar etc.

Sådan montering sker ofta fläns mot fläns, men iblandkan det också vara armatur med svetsanslutning.

Vid montering av apparater som är försedda med flänsär det viktigt att se till att:

– alla tätningsytor är fria från smuts och repor.

– packningar av rätt material och tryckklass används.

– skruvar till flänsar dras diagonalt (som ett bilhjul).

– apparater o dyl monteras i rätt strömriktning (pil-markering).

– Skruvar och tätningsytor bestryks med därtill av-sedda tätningsmedel.

GängtätningTill rördetaljer med gängad anslutning används lin el-ler gängtape.

Gängtätning med linVid tätning med lin beräknas linåtgången och däreftergör man så här: (se bild t.h.)

1. fatta linet enligt illustrationen.

2. börja längst in på gängan.

3. linda ett varv – bred därefter ut linet till band.

4. dra åt stadigt.

5. linda inte på för mycket lin. Då kan rördelarnaskadas vid pågängningen.

6. fyll endast gängans djup.

7. kontrollera att inte något lin ligger i röröppningen.

8. skrapa gängor av mässing med t ex ett bågfilblad såatt linet inte glider av. (Kan vara gjort vid till-verkningen).

9. stryk på linolja.

12. Montering av ventiler,pumpar m m

Skruvar till flänsar dras diagonalt.

12. Montering av ventiler, pumpar m m Montageteknik – Industrirör

40

Gängtätning med tapeGängtätning med tape är vanligare än tätning med lin.Tillvägagångssättet är dock likartat:

– linda på tapen på samma sätt som med linet.

– lägg på minst tre varv tape på hela gänglängden.Här använder man inte linolja.

Montering av gängade delarSedan gängtätningen är applicerad är det dags attgänga på de delar som skall monteras:

– montera olika typer av rördelar.

– använd rätt rörtång till respektive dimension.

– dra på rördelen så många varv som möjligt helstutan att ta nytt tag med rörtången.Tänk på att det inteär bra att ”backa” eftersom gängtejpen då förstörs.

– dra inte för hårt. Om för stora rörtänger användsfinns risken att rördelar spricker sönder.

Beteckningar och dimensioner

De apparater som ingår i ett rörmontage kan t ex varatill för att driva fram gas, vatten, ånga, olja m m.

Framdrivningen kan visserligen ske genom eget fall,självtryck eller självcirkulation men också med hjälpav pumpar och kompressorer. Regleringen kan skemed hjälp av regleringsventiler eller regleringsdon.

För att hålla ordning i ett större system med alla typerav apparater, flänsar, ventiler, packningar osv krävs nå-gon form av samordning. För detta används internatio-nella anslutningsnummer, som är en standardisering avrördelar. Ett anslutningsnummer är helt enkelt en be-teckning – inte en dimension.

Så här är anslutningarna inordnade:

Gängbeteckningar anges fortfarande i tum – trots attdet är millimetermått som gäller för övrig måttsättningav rörmontage.

Ytterdiameter gäller vid måttsättning av alla tryckkärls-rör tillverkade av stål, rostfritt stål, koppar, aluminium,titan etc.

Exempel på anslutningsnummer, gängbeteckning ochytterdiametrar anges i denna tabell:

Anslutnings-nummer

Gängbeteckningtum

Ytterdiameternom mm

15 1/2" 21,3

20 3/4" 26,9

25 1" 33,7

50 2" 60,3

100 4" 114,3

125 5" 139,7

Flänsförband finns i flera olika varianter och dimen-sioner. Av den anledningen är det extra viktigt att kunnaläsa och förstå produktkataloger, s k lathundar och an-dra förteckningar.

Viktigt att veta om flänsar är:

– Bygglängd – dvs hur mycket av det totala längd-måttet är fläns.

– Antal skruvhål – kan vara från 4 hål och uppåt.

– Typ – svetsfläns, lös fläns eller gängad fläns.

Montageteknik – Industrirör 12. Montering av ventiler, pumpar m m

41

Ø DY

Ø DS

Ø Dh

H

F

Ø D

ca 2t

ca 30°

R

Nedan följer några utdrag ur en produktkatalog och en”lathund” från ett oljeraffinaderi, samt förklaringar tillinformationen i de olika kolumnerna:

Pinnskruv med mutter kval. 8.8

Enligt SMS 2035 – Nominellt tryck PN 40= Tryckklass i bar

Anslutningsnummer

DN

DY t D Dh F H Antal DS

mm

Gänga Skruvl-ängdmm

ViktK g

N r

25 (=1") 33,7 2,6 115 85 18 40 4 14 M12 70 1.3 4084

32 42,4 2,6 140 100 18 42 4 18 M16 80 1,9 4100

40 48,3 2,6 150 110 18 45 4 18 M16 80 2,3 4126

50 (=2") 60,3 2,9 165 125 20 48 4 18 M16 80 2,8 4142

65 76,1 2,9 185 145 22 52 8 18 M16 85 3,7 4159

80 88,9 3,2 200 160 24 58 8 18 M16 90 4,8 4167

100 (=4") 114,3 3,6 235 190 24 65 8 22 M20 100 6,5 4191

125 (=5") 139,7 4,0 270 220 26 68 8 26 M24 110 9,1 4233

150 (=6") 168,3 4,5 300 250 28 75 8 26 M24 115 11,8 4258

Skruvhål

Material: Stål,C 22,8

SMS 2034 Ra25

SMS 2035 Ra5

Yttermått sommotsvarar rör-

dimension

Godstjocklek somskall motsvararörtjockleken

Yttermåttfläns

Centrummåttskruvhål

Flänsens byggmått+ spaltöppning

+ packning

Antalskruvhål

Frigående hål medca 2 mm spelrum

Metriskagängor

Pinnskruvenslängd

Flänsensvikt

Beställnings-nummer

Fläns-tjocklek

12. Montering av ventiler, pumpar m m Montageteknik – Industrirör

42

Nästa ”lathund” är hämtad från Shells raffinaderi-verksamhet och behandlar också flänsar. Det sombenämns ”spade” är ett slags säkerhetsbleck för attförhindra att vätska/gas passerar ett flänsförband un-der t ex ett stopp för reparation eller ombyggnad.

Tänk på att märka upp/låsa ventiler, pumpar osv som ärtillfälligt avstängda vid reparation. Annars kan någonlätt ställa till en olycka av ren okunskap. Spade är en ca 3 – 5 m m tjock plåtrondell med ett

handtag.

FlänsDIM

Antalbult

BultDIA

BultlängdU.SP

BultlängdM.SP

Nyckelviddmm

PacknDIAUtv.

FlänsDIM

Antalbult

BultDIA

BultlängdU.SP

BultlängdM.SP

Nyckelviddmm

PacknDIAUtv

1" 4 1/2" 70 75 22 66 1" 4 5/8" 80 85 27 73

2" 4 5/8" 80 90 27 105 2" 8 5/8" 90 100 27 111

4" 8 5/8" 95 105 27 175 4" 8 3/4" 115 125 32 180

6" 8 3/4" 100 115 32 222 6" 12 3/4" 125 140 32 250

U.SP = utan spade

M.SP = Med spade

Packningens utvändiga mått

Mått vid val av fasta nycklar

Skruvlängd som är längre pga spadens byggmått

Skruvlängd utan spade

Skruvdimension mätt i millimeter (metrisk)

Antal skruvhål

Anslutningsnummer (150)

Montageteknik – Industrirör 13. Riktning och värmebehandling av rör

43

RiktningRiktning av rörledningar efter svetsning är vanligt dådeformationer kan uppstå av olika anledningar.

VridkrympningarVridkrympningar vid svetsning av rörledningar kan upp-stå om spalten inte är lika stor runt om. De kan såledesundvikas om svetsaren är noggrann vid fixering och upp-häftning – dvs ser till att spalten är lika stor hela vägen.

Riktning vid vridkrympningar kan åtgärdas som illus-trationen till höger anger.

VinkeldeformationerVid svetsning av t ex ett grenrör till ett stamrör, kom-mer krympkrafterna att böja stamröret mot grenrörs-sidan.

Krympningens effekt kan i sådana fall motverkas ge-nom att stamröret bockas så mycket åt motsatt sida, attdenna bockning motsvarar krympningen.

13. Riktning ochvärmebehandling av rör

Värm till körsbärsfärg (ca 700–800 °C) med ettvärmemunstycke. Låt sedan svalna fritt.

Stamröret böjer av uppåt p g a krympningen.

Kan motverkas genom att stamröret bockas likamycket som den beräknade krympningen.

13. Riktning och värmebehandling av rör Montageteknik – Industrirör

44

Utmärkt fogberedning.

Godtagbar fogberedning.

Sämre fogberedning passar endast när kraven ärmycket små.

Krympeffekterna kan också förhindras om stamröretvärms mitt emot den pågående svetsningen, lika mycketsom den värme som alstras av svetsningen.

Vinkeldeformationer kan också minskas om svets-ningen sker i stumfog i stället för i kälfog.

Montageteknik – Industrirör 13. Riktning och värmebehandling av rör

45

Värmebehandling

De flesta stålkvaliteter måste svetsas vid förhöjd arbets-temperatur, och kanske också underkastas en anslutandeeller efterföljande värmebehandling.

Om stålrör skall värmebehandlas efter svetsning, angesdetta i regel på ritning eller arbetsbeskrivning.

En förhöjd arbetstemperatur ger ofta ett bättre resultat,framför allt vid svetsning utomhus, vid kyla eller därmaterialet utsatts för fukt.

Den termiska cykeln vid bågsvetsningVid svetsning förändras volymen i de flesta material.Vid upphettning ökar volymen – och vid avkylning mins-kar den.

Värmen i grundmaterialet varierar, beroende på svets-metod, svetsparametrar, grundmaterialets värmelednings-förmåga, och arbetsstyckets storlek.

Den högsta temperaturen finns i ljusbågens mitt och vär-men avtar ju längre från ljusbågsområdet man kommer.

Uppkomst av restspänningarEftersom temperaturen är olika beroende på avståndetfrån smältgränsen, kommer grundmaterialets behov avtermisk utvidgning vid uppvärmning samt krympningoch avsvalning att variera.

Det material som är i smält tillstånd under svetsningen,liksom materialet intill smältgränsen, har det största be-hovet av förlängning. Denna förlängning kommer attförhindras av material med lägre temperatur längre frånsmältgränsen. Materialet kommer därför att stukas. Närsedan svetsen svalnar, kommer de olika materialparti-erna att ha olika behov av krympning, vilket kommer attleda till dragspänningar.

Krympningen kommer att ske både tvärs svetsen (Y)och längs svetsen (Z). Dessutom kommer en viss krymp-ning att uppstå i svetsens tjocklek (X).

Avstånd från svetsens mitt, mm

Avstånd från ljusbågens mitt, mm

Isotermer kring svets.

Utvidgning av det uppvärmda materialet hindras avdet omgivande kalla.

Krympning i olika riktningar.

1510

505

1015

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1370° 1100° 800° 550°

Y Y

13. Riktning och värmebehandling av rör Montageteknik – Industrirör

46

AvspänningDetaljer som svetsas, och är fast inspända i en konstruk-tion, kan inte krympa fritt, varför det uppstår kvarstå-ende spänningar. Härvidlag spelar planering stor roll.Att svetsa med korrekt svetsföljd är exempel på en åt-gärd, att svetsa efter svetsprocedurer är en annan.

Arbetstemperatur (förvärmning)För att uppnå arbetstemperatur måste förvärmning ske.Förvärmning har många fördelar, även när det inte ärkrav på förhöjd arbetstemperatur.

Fördelar med förvärmning:

– ger långsam värmeavledning från svetsstället, vilketminskar risken för härdsprickor.

– minska spänningar i svets och omgivande material.

– bidra till väteavgasning från svets och omvandlings-zon.

– höja temperaturen på material som befinner sig i,eller kommer från utemiljö.

AvspänningsglödgningAvspänningsglödgning utförs i syfte att avlägsna despänningar som uppstår i materialet vid avkylning eftersvetsning, värmebehandling eller varmbearbetning. Nå-gon strukturomvandling eller hårdhetsminskning efter-strävas inte.

Glödgningstemperaturen är normalt 550-600°C, ochglödningstidens längd som bestäms av godsdimensioneroch materialets sammansättning, uppgår till ca 2 tim-mar vid vald temperatur (hålltid). Efter glödgningen skallobjektet svalna långsamt.

Kontroll av temperaturFör att kontrollera temperatur vid t ex förvärmninganvänds allt från enklare mätmetoder som tempilstickoch termokritor till olika termoelektriska mätinstrument.Krävs stor mätnoggrannhet, t ex vid avspännings-glödgning bör digitala mätinstrument användas somautomatiskt reglerar och registrerar temperatur, uppvärm-ningstid, hålltid och avsvalningstid.

Utrustning och hjälpmedelFör uppvärmning används elektrisk ström eller gas.Elektrisk uppvärmning sker med hjälp av elektriskt mot-stånd eller induktion. Strömkällan kan vara en special-maskin eller en svetsströmkälla.

Vid uppvärmning med gas används ringbrännare ellersvetsbrännare med flerlågemunstycke.

Ringbrännare.

Avspänningsglödgning.

Uppvärmning till 500-600°C. Långsam svalning.

47

Montageteknik – Industrirör 14. Kontroll och provtryckning

Syning: yttre kontroll av mått, ytbeskaffenhetoch formförändringMed ytkontroll menas mätning av form och dimensio-ner samt syning och bedömning av felaktigheter. Dettaär den mest grundläggande formen av oförstörande prov-ning.

Man använder sig av två standarder vid bedömning avbågsvetsförband i stål, SS-ISO 5817 och SS-ISO 6520.

SS-ISO 5817 beskriver svetsarna i tre kvalitetsnivåer:

– B - Högkvalitetsnivå

– C - Medelkvalitetsnivå

– D - Lågkvalitetsnivå

SS-ISO 6520 ger ytterliggare förklaringar tilldiskontinuiteterna hos smältsvetsar i stål.

Visuell kontrollDet är vanligt att man delar in denna i tre steg: före,under och efter svetsning.

Före svetsningen kontrolleras:

– Att fogens form stämmer med ställda krav.

– Att fogytorna och angränsande område är ren-gjorda och fria från defekter.

– Att delar som skall sammansvetsas är fixerade.

Under svetsningen kontrolleras:

– Att angiven förhöjd arbetstemperatur är riktig.

– Att tillsatsmaterialet handhas på rätt sätt, enligtanvisningar.

– Att en tillfredställande uppsmältning har skett medgrundmaterial och mellanliggande strängar vid fler-lagersvetsning.

– Att angiven mellansträngstemperatur följs vid fler-lagersvetsning.

Efter svetsning kontrolleras:

– Att det svetsade objektet rengjorts från svets-loppor, slaggrester och avlagringar från svetsröken.

– Att slipning och mejsling inte orsakat fördjup-ningar, sprickor eller defekter som kan vara tillskada för objektet.

14. Kontroll ochprovtryckning

– Att eventuell riktning utförts på sådant sätt attobjektet ej tagit skada.

– Att slagmärke och avtryck efter verktyg, som kanvara till skada för objektet, inte förekommer.

– Att provisoriska montageclips eller anordningar ärborttagna på sådant sätt att objektet inte har tagitskada.

Visuell kontroll

14. Kontroll och provtryckning Montageteknik – Industrirör

48

Kontroll av sprickor och andra ytliga defektermed penetrant- och magnetpulverprovningYtprovning för defekter öppna mot ytan, är specielltlämplig för austenitiska material.

Metoden bygger på att vätskor med låg ytspänning, t exfotogen, har förmåga att på grund av kapillärkraftentränga ned i trånga sprickor.

Provning sker i fyra steg:

1. Ytan rengöres varvid man även försöker få bortföroreningar som trängt ned i sprickan. Putsningmed smärgelduk eller blästring är direkt olämpligt,eftersom man kan täppa igen eventuella defekter.

2. Man påför ett skikt penetrantvätska som trängerned i sprickan. Denna vätska är röd, svart ellerfluorescerande.

3. Man torkar försiktigt bort överskottsvätskan frånytan, så att enbart penetrant blir kvar nere isprickan.

4. Man påför ett tunt skikt vit framkallare. Dennaframkallare har förmåga att som ett läskpapper draupp penetranten ur sprickan. Den röda penetrantenkommer då att ge upphov till ett rött streck i fram-kallaren.

MagnetpulverprovningYtprovning för defekter öppna mot ytan lämpar sig förferromagnetiska material. Under gynnsamma för-hållanden kan den även avslöja defekter strax underytan.

Om man placerar en magnet på en stålplåt bildas detstrax under ytan ett magnetflöde. Vid magnetpulver-provning utnyttjar man förhållandet att magnetfältetkommer att läcka vid en ytlig spricka. Det bildas ettmagnetiskt läckfält.

Om man nu strör järnfilspån på ytan kommer spånornaatt orientera sig jämt mellan de magnetiska polerna. Översprickan bildas det en vall med järnfilspån eftersommagnetfältet är starkare här. För att järnfilspånen skallröra sig lättare brukar de uppslammas i en vätska, t exfotogen.

Penetrantprovning

Ytan rengöres noggrant.

Penetrantvätskan sprayas på och tränger ned isprickan.

Överflödig vätska torkas bort.

Framkallaren suger upp penetranten och färgas avdenna.

Järnfilspånet orienterar sig mot defekten.

49

Montageteknik – Industrirör 14. Kontroll och provtryckning

Radiografering (Röntgen)Volymetrisk provning för defekter inneslutna i materia-let, lämpar sig till alla material.Vid radiografering, rönt-gen, utnyttjar man fenomenet att röntgenstrålningen,med sin korta våglängd, har förmåga att tränga genommaterial.

Om man jämför med vanligt ljus ser man många lik-heter. Ljus har ju som alla vet förmåga att tränga ige-nom glas. I verkligheten är det så att allt ljus inte trängergenom, utan en del absorberas. Detta för med sig att jutjockare glaset är, desto mindre ljus passerar genom. Påsamma sätt reagerar röntgenstrålningen. Mycketstrålning tränger nämligen igenom där stålet är tunt, ochlite mindre där stålet är tjockt.

Om man i fallet med ljus placerat en film under glas-biten, se översta bilden, skulle man fått ett negativ somvore svart där mycket ljus träffat filmen. Negativet blirdå ljusare där lite ljus träffat. På samma sätt reagerar enröntgenfilm: områden där mycket strålning passerar ge-nom tunt gods blir svartare, medan områden med tjocktgods blir ljusare.

Om man tittar på en avbildning av en svets, se den undrebilden, finner man att den höga svetsrågen, som är engodstjockleksökning, kommer att avteckna sig som ettljust parti på filmen.

Finns det dessutom lokala godsförtunningar i svetsen,t ex. ett rotfel, kommer detta att avteckna sig som ettmörkt parti på filmen.

Inre undersökning av svetsarmed ultraljudprovning, detekterbarhetProvning med ultraljud är speciellt lämplig vid t ex svets-och materialprovning för detektering av inneslutna de-fekter i materialet. Den går dessutom att använda förtjockleksmätning. Metoden är mindre lämplig på austenit-iska svetsgods.

Denna metod bygger på samma princip som när manropar mot en bergvägg och får ett eko, dvs ljudet reflek-teras. Den stora skillnaden är att vid ultraljudsprovningutnyttjar man ljud med en mycket kort våglängd menhög frekvens.

Vid provning av svetsar använder man sig av en sän-dare som sänder ultraljudet med en viss vinkel, 45 – 70grader, in i plåten.

Om ljudvågen träffar en defekt, kommer den att reflek-

teras tillbaka och man får ett eko som visar att det finnsen defekt. För att bestämma typ av defekten man upp-täckt mäter man ut läget i svetsen för defekten. Ett bind-fel ligger t ex i fogkanten och ger på grund av sin planayta ett distinkt eko.

En film placeras under glasbiten

Ökning av godstjockleken ger ljusare partier ochsvetsfelen visar sig som svärtningar på fimen.

14. Kontroll och provtryckning Montageteknik – Industrirör

50

Tryck- och täthetsprovningTill exempel vid fjärrvärmesvetsning krävs också prov-tryckning av den färdiga ledningen. Rörledningar samtalla delar som kommer att vara tryckbelastade skall iregel provtryckas med vatten.

Innan rörledningen utsätts för tryck skall den vara heltvattenfylld och urluftad.

Vattenfyllningen skall ske långsamt från rörsystemetslägsta punkt. Avluftning sker från systemets högsta punkt.Detta för att det inte skall bildas luftfickor, då varje kvar-varande luftficka medför risk för olycksfall.

Tryck och den tid systemet skall ligga under tryck,varierar med typen av objekt. Fjärrvärmesystem, för attta ett exempel, provtrycks med en belastning av 21 barunder en tid av 30 minuter. Därefter kontrolleras tät-heten.

Tryck- och täthetsprovning skall utföras av en av bestäl-laren utsedd kontrollant (besiktningsman).

Av säkerhetsskäl föreskrivs provtryckning med kallvat-ten, då kallt vatten anses mindre riskfyllt än hett vatten.I ”Bygganvisningarna”, Bygg-AMA, sägs att luft endasti undantagsfall får användas, då provtryckning med luftöver 0,2 bar (200 mm vattenpelare) är förenat med storarisker.

Innan provtryckningen sker skall du kontrollera att:

– provtryckningspump och slanganslutningar är i full-gott skick.

– gällande anvisningar tillämpas.

– upphängningsanordningar är ordentligt fästade.

– skruv och gängförband är väl åtdragna.

– alla delar som skall ingå i provtryckningen harett högre provtryckningsvärde än vad som gäller vidprovtryckningen. (Trycket vid provtryckningen lig-ger normalt ca 30% över anläggningens arbets-tryck. Delar som t ex kompensatorer och liknandetål ofta inte högre tryck än arbetstrycket varför så-dana måste monteras bort under provtryckningen).

– ventiler under tryck öppnas mycket långsamt.

Enkel provtryckningsapparat.

Provtryckning med extremt höga tryck (>50 bar) krä-ver speciella säkerhetsåtgärder, då ett läckage i sådanttryck kan få katastrofala följder.

Montageteknik – Industrirör 15. Demontering av rörinstallation

51

Är rörledningar och/eller behållare isolerademed det farliga ämnet asbest, får inte vemsom helst demontera sådan isolering. Tilldetta krävs yrkesmän med speciellacertifikat för asbestsanering!

Till området rörmontage räknas också demontering avbefintliga rörinstallationer. Anledningen kan vara ut-byggnader eller ändringar. För att kunna utföra dessaarbeten på ett riskfritt sätt krävs en viss kompetens avmontören.

För att få reda på materialkvaliteten i de gamla led-ningarna, typ av isolering, infästningar och upphäng-ningar, ledningens vikt m m måste de ursprungligaritningarna letas fram och kontrolleras.

15. Demontering avrörinstallation

Demontering avrörledningar och behållare

Läs igenom denna checklista innan arbetet påbörjas:

– Kontrollera att alla intilliggande rör och behållaresom innehåller vätska eller gas är märkta med upp-gifter om innehåll och tryck.

– Ta reda på om det råder särskilda bestämmelser förden aktuella arbetsplatsen.

– Vid svets- och skärningsarbeten på kärl eller rör-ledningar som innehåller brandfarlig gas ellervätska gäller speciella bestämmelser. Dels krävscertifikat för ”Heta arbeten”, dels kunskap ominnehållet i Svenska Brandförsvarsföreningensskrift ”Svetsning på oljecisterner och rörledningar”.

– Finns brandfarliga vätskor och explosiva gaser iarbetsplatsens närhet, måste riskerna med dessaklarläggas i detalj och delges alla berörda.

– För din och din omgivnings säkerhet bör du aldrigdemontera rörledningar eller behållare som stårunder tryck!

Kontrollera om det finns rörledningar t ex medfarliga ämnen i närheten av montageplatsen.

Demontera aldrig rörsystem som ligger under tryck!

15. Demontering av rörinstallation Montageteknik – Industrirör

52

Om en rörledning som står under tryck måste repareras,tillbyggas eller demonteras skall följande regler till-lämpas:

1. Stäng alltid ventil mellan den ledningsdel som skalldemonteras och matarledning.

2. Gör ledningsdelen trycklös genom att tömma urluft, gas eller vätska.

3. Vid demontering av flänsförband skall alltid deskruvar som är på frånsidan av röret öppnas först.Öppna aldrig mot dig!

4. Måste håltagning göras med borrmaskin eller skär-brännare – tänk på att trycket i en ledning ökar avvärmen.

5. Avstängda ventiler skall förses med en varnings-skylt med t ex texten : Avstängd, arbete pågår!

6. Montera om möjligt en spade i ett flänsförband föratt förhindra ovälkommet flöde.

Först sedan ovanstående punkter åtgärdats kan demon-terings- eller kompletteringsarbetet påbörjas.

Innan demonteringen påbörjas måste du planera hurarbetet skall utföras. Finns lämpliga fästen för block ochtaljor? Finns bockar, stegar och ställningar? Finns ut-rymme för de demonterade detaljerna? Finns risker förkontakt med giftiga metaller (om rördelarna varit kvick-silverbetade eller målade med t ex blymönja eller lik-nande)?

Ju äldre anläggning, desto mer misstänksam bör manvara. Om det finns misstankar om förekomst av giftigaeller hälsovådliga ämnen bör du kontakta ett skydds-ombud.

ErgonomiBesvärliga arbetsställningar är vanliga också viddemonteringsarbeten. Det är ofta trångt och svårt attanvända traditionella lyfthjälpmedel som kranar,traverser och truckar. Av den anledningen krävs en heldel planering för att underlätta arbetssituationen. Tillexempel att:

– utföra demonteringsarbeten på tid då ingen annanverksamhet förekommer i lokalen (kvällar, nätter,helgdagar).

Vid demontering av flänsförband - börja med att lossaskruvarna på andra sidan flänsen så att eventuelltkvarvarande tryck inte skadar dig!

Montageteknik – Industrirör 15. Demontering av rörinstallation

53

– bygga riktiga byggnadsställningar med stabil platt-form att arbeta ifrån.

– använda specialtillverkade lyftanordningar ochverktyg.

– se till att du inte arbetar ensam, framför allt vid ar-bete i värme eller där andningsmask är nödvändig.

Brandrisken är alltid stor vid demonteringsarbeten.Svetsning, skärning och kapning i miljöer som inte all-tid är rena och skräpfria är tyvärr en alltför vanlig synpå våra arbetsplatser.

Idag är det praktiskt taget alltid krav på att montörerskall ha giltiga Heta arbeten-certifikat, och innehavarenav ett sådant certifikat vet vilka regler som gäller förheta arbeten. Sker arbetet för en firma som inte kräverHeta arbeten-certifikat ska du vara var försiktig. Ta redapå vem som tar ansvaret vid en eventuell brand innan dubörjar.

Och framför allt –ta inga risker!

Här följer en repetition påvad som ingår i Heta arbeten:

• Städa arbetsplatsen från brännbartmaterial.

• Om möjligt, vattenbegjut riskområdet.

• Avskärma arbetsplatsen så att inte svets-loppor, skärslagg och avskurna, varmaståldelar kan flyga omkring.

• Vid minsta tveksamhet – begär svets/brand-vakt!

• Ta alltid fram släckutrustning innan arbetetstartar.

• Se alltid till att ha telefon nära till hands.

16. Branschspecifika anläggningar Montageteknik – Industrirör

54

Fjärrvärmesystem

AnvändningFjärrvärmeanläggningar är sedan 1970-talet ett vanligtarbete för rörmontörer och svetsare. Sådana byggs i ettflertal kommuner i Sverige.

Värmen kommer från centrala fjärrvärmeverk eller frånfabrikers överskottsvärme.Värmedistributionen ut tillanvändarna sker genom ett rörsystem som benämnsprimärsida, där vattnet har en temperatur av ca 120°Coch med ett tryck ej överstigande 16 bar. Det varma vatt-net värmer användarsidans (sekundärsidans) värmesys-tem i en värmeväxlare.

MontagetRördragning för fjärrvärme sker i grävda rörgravar,kulvertar, med undantag för passage av broar och vat-tendrag. Man lägger alltid två ledningar – en framled-ning och en returledning parallellt. Monteringsarbetetutförs i regel i rörgraven, där rören läggs på plats medanpassad spaltöppning, men utan att häftas. Andra vari-anter förekommer också, bl a beroende på ledningarnasdimension. De svetsmetoder som används är MMA-ellergassvetsning.

För arbetet finns en hel del hjälpmedel, bl a för att för-bättra montörens arbetsställningar. Rullbockar användsofta som placeras ut i rörgraven på lämpliga avståndoch med rätt arbetshöjd. Fördelen med rullbockarna äratt en stor del av svetsningen kan utföras i bänkläge, dvsrören kan rullas under svetsningen. En del montage-skarvar måste dock svetsas i botten av rörgraven, och dåmåste en ”svetsgrop” anordnas vid varje svetsställe. Ensådan ”svetsgrop” måste ha ett tillräckligt djup för attarbetsställningen skall bli så bra som möjlig. Vid otjän-lig väderlek skall skydd i form av tält anordnas vid varjesvetsställe.

Arbetet i rörgravar är omgärdat av säkerhetsföre-skrifter som måste respekteras. Detta för att undvikaolycksfall.

De rör som används vid fjärrvärmemontage är till över-vägande del polyuretanisolerade stålrör och till mindredel kopparrör med samma typ av isolering.

vara slitsamt och tröttande. Samtidigt som det är besvärligt.

16. Branschspecifikaanläggningar

Energin till fjärrvärmen hämtas från värmeanlägg-ningar eller från processindustriers överskottsvärme.

Fjärrvärmemontage i rörgrav.

Montageteknik – Industrirör 16. Branschspecifika anläggningar

55

Rördragning i en kulvert avslutas i regel med att enavstängningsventil monteras innanför fastighetsväggen.

Efter dessa ventiler fortsätter rördragningen medoisolerade stål eller kopparrör till en värmeväxlare. Vär-meväxlaren är försedd med slamfilter, reglerventiler, ter-mometer, manometer m m. Anslutningar utförs medsvetsflänsar och gängade kopplingar.

När det gäller material, beräkningar och kontroll av rör-dragningsarbeten ingående i fjärrvärmenätet gällerrörledningsnormerna.

Företaget som utför arbetet skall ha svetslicens ochsvetsaren skall ha svetskompetens enligt SS 065201 och/eller lödkompetens enligt SS 065251 där svetsmetod,svetsläge och tillsatsmaterial skall motsvara fordring-arna för svetsarbetet. (Från november 1999 till mittenav 2002 gäller dessa standarder jämsides med den euro-peiska normen Pressure Equipment Directiv – PED.Fr o m halvårsskiftet 2002 gäller bara PED).

All svetsning på primärsidan kontrolleras med syningsamt stickprovskontroller med röntgenradiograferingsamt täthetsprovning med ett tryck av 21 bar under entid av 30 minuter.

Cellulosaindustri

Vid rörmontage i cellulosaindustrin används huvud-sakligen rör av rostfritt stål i dimensioner från Ø 25 mmupp till Ø 1 000 mm, men också olegerade och låglegeradestålrör av varierande dimension används.

De materialkvaliteter som är aktuella för rostfria rör är iförsta hand de svenska standardiserade materialenSS 2333, SS 2343 och SS 2352, men också material avtypen SMO förekommer där särskilt frätande media an-vänds. Den sistnämnda kvaliteten är ganska svår attsvetsa om man är ovan. Dessutom förekommer låg-legerade rör, som används till ångledningar som står un-der högt tryck, i dimensioner från Ø 50 till Ø 300 (störredimensioner kan också bli aktuella). Sådana rör är be-siktigade av leverantören. Ångrören skall vara tryck-klassade för 40 till 60 bar. Låglegerade rör används ocksåtill matarvattenledningar till sodapannor och högtrycks-pannor.

Rörens innehåll (media) kan vara flytande såsom vit-,grön- och svartlut, fast såsom pappersmassa i olika for-mer samt gaser som tryck- och instrumentluft liksomånga.

Svetsning av högtrycksånga ställer höga krav på svetsa-ren – endast betyg 5 enl. IIW-Atlas godkänns (interna-tionell standardisering av svetsning).

Kulvertarbetet är avslutat i och med att man kommitinnanför fastighetsväggen.


56

En speciell svetsoperation som förekommer inomcellulosaindustrin är svetsning av tuber i t ex sodapannor.Tuberna är monterade tätt intill varandra i pannans höjd-riktning, och vid nymontage svetsas de från ett håll föråtkomlighetens skull. Reparation av tuber är dock be-tydligt besvärligare pga av svårigheten att komma åt.Vid sådana tillfällen är det nödvändigt att kunna svetsamed hjälp av en spegel. Detta moment kräver stor vanaoch bör tränas separat.

SvetskvalitetKraven på svetskvaliteten kan variera beroende på dekrav som beställare, normer, standarder etc ställer. I deflesta fall gäller provning med röntgenradiografering ochkraven är då betyg 4 eller i några fall, vissa ledningarför cellulosa, där betyg 3 gäller. Förutom krav på rönt-gen kräver vissa rörmontage dessutom provtryckninginnan en anläggning får tas i bruk.

RörmontagetRörmontagen utförs efter isometriska eller vanligaritningar. Förutom kunskaper i att tolka själva ritningenmed vyplaceringar, måttsättningar m m, krävs ocksåkunskaper i att tolka plushöjder.

Den standard som styr rörarbetet heter SSG– Skogs-industriernas standardiseringsgrupp.

Rörmontaget sker mestadels på rörbryggor eller irörkulvertar. Vid större rörmontage fästs rören på glid-skor (så att rören kan expandera respektive krympa ilängdriktningen) men av den anledningen förekommerockså rörlyror. Dessutom användas fixar (stum klam-ring). Det kan också förekomma två-, tre- och fyrvägs-styrningar. I rörbryggorna kan också ledningar för brädd-överlopp placeras som leder till sedimentering.

Från huvudstråken grenar sedan ledningen ut till pum-par, cisterner osv.

Vad krävs av rörmontören?En bra industrirörmontör skall kunna läsa och förstå rit-ningar och specifikationer. Han skall ha kunnighet i mon-tering och svetsning av rör, kunna tillverka och monterasmide, kunna utföra enklare pumpmontage samt vara väl

förtrogen med hantering, tunga lyft etc.

Vid större rörmontage arbetas det ofta efter en tidslista(ackord) vilket ställer stora krav på tidhållning och ra-tionellt arbete.

När åtkomligheten är begränsad, t ex vid svetsning avpanntuber, händer det att man måste svetsa med hjälpav en spegel.

”Rörlyra”


57

Varvsindustri

Rörmontage i fartyg kan vara besvärligt vare sig det ärnybyggnation eller reparation. Det beror ofta på brist påplats, då ett fartyg kan rymma kilometervis med rörled-ningar på en mycket begränsad yta. Det är sällan rör-montören får arbeta ensam eftersom andra arbeten oftapågår samtidigt och dessa personer behöver också plats.

De rörmontage som är aktuella är ledningar för vatten,olja, tryckluft m m, men också avlopps- och läns-ledningar. Om montaget sker i ett tankfartyg tillkom-mer alla rör för lastning och lossning, för pumpning frånen tank till annan, för kontroll- och övervaknings-ledningar osv.

Rördragningen i sig är inte olik annan rördragning, från-sett vissa skillnader t ex för genomgångar i skott, dur-kar osv, där kraven på förbindningarnas kvalitet ärmycket stora.

Andra problem är svårigheterna att få till korrekta mått.På framförallt mindre fartyg finns ofta inga raka ochvinkelräta ytor att utgå ifrån – det buktar och lutar änhit, än dit – vilket innebär att i stället för mått får manibland göra mallar.

Vid rörmontage i fartyg är det mycket viktigt att planeraarbetet. Börjar man i fel ände kan det vara omöjligt attfå till det. Också av ergonomiska skäl kan det vara nöd-vändigt att planera väl. Små utrymmen kombinerat meddålig planering kan vara slitsamt och tröttande.

Samtidigt som det är besvärligt är också fartygsmontageroligt och spännande, och den som tycker om att lösaproblem, passar utmärkt till sådana arbeten.

Rörsystem för naturgas (pipelines)

Det svenska naturgassystemet är begränsat till västkus-ten från Malmö till Göteborg. Det är ett litet rörsystem ijämförelse med de som finns i övriga Europa.

Att anlägga en ”pipeline” skiljer sig markant från andratyper av montage och därtill hörande svetsarbeten. Dettasätt att montera har inte haft någon marknad i Sverige,men däremot finns flera utländska företag (från Spanien,Italien m.fl.) som har specialiserat sig på denna nisch.

Naturgassystemet kan delas in i två huvudgrupper. Delsstamledningar för fjärrdistribution, dels matarledningar

Rörmontage i fartyg kan vara besvärligt och tröttsamt- men också stimulerande och spännande.

till den enskilde konsumenten. Stamledningar byggs avföretag med speciell kompetens och utrustning, medanmatarledningarna i regel monteras av lokala företag.


58

StamledningarRör för naturgassystemets stamledningar har normaltytterdiametrar från Ø 500 mm till Ø 1500 mm och gods-tjocklekar mellan 6 och 25 mm. Rörlängderna är vanli-gen 12,5 meter, spiral- eller längdsvetsade.

Matarledningarna, som har klenare dimensioner, kanockså vara sömlösa.

De stålrör som används är av extremt hög kvalitet,avsedda för att kunna motstå höga tryck och låga temp-eraturer.

Montage och svetsning av stamledningen utförs i högttempo (s k forcerad rördragning) med specialmaskineranpassade för bockning, sammansättning, svetsning ochläggning. Dessa specialmaskiner är banddrivna och för-sedda med lyftarmar, rörliga i sidled. Dessutom finnsutrustning för lyft, förvärmning och svetsning.

Rörbockningen utförs med en annan specialmaskin somgår före och bockar rören till en bockningsvinkel somär anpassad till naturens topografi.

Sammanfogningen sker vanligen med en pneumatisktdriven, invändig spännanordning. Vid sammansättningoch fastspänning skall en spaltöppning på 1,6 mm er-hållas utan häftning. Rören ”pallas” under med kraftigaplankor så att svetsningen kan ske runt om utan besvär.

BILD 6

Banddrivna specialmaskiner med lyftarm i sidled.

Rören fixeras invändigt med en speciell anordning.

Svetsningen sker ofta i överbyggnader.


59

Svetsningen är speciell i jämförelse med traditionell rör-svetsning. Den sker i läge vertikalt nedåt (fallande) ochmed cellulosaelektroder (organiskt hölje). Det kan ocksåförekomma att rotsvetsningen sker med basiskaelektroder och fyllnadssträngarna med cellulosaelekt-roder. Varje sträng har har sin engelska benämning(se bild t h).

För att kunna forcera rördragningen svetsas varje skarvav minst en man på varje sida av röret och 3-4 arbetslagkan svetsa på 3-4 ställen samtidigt. Två svetsare svetsarrotsträngen, två svetsar den s k värmesträngen och tvåtill fyra svetsar fyllnadssträngarna.

Hela tiden servas svetsarna av medhjälpare som rengörmellan strängarna, flyttar svetskablar, skaffar framelektroder m m.

KontrollEfter rengöring av svetsen sker en första kontroll okulärt(syning) där rågarnas höjd och fattningskanternas utse-ende besiktigas. Omkring 2 km bakom svetsarna utförskontroll genom röntgenradiografering med en special-utrustad fjärrstyrd utrustning, monterad på en liten mo-tordriven vagn. Hela rörskarven röntgas med s k rund-strålning mot en utanpåliggande film. När kontrollen äravklarad isoleras rören med ett gummiliknande ämne.Med hjälp av en caterpillar med sidolyftaggregat läggsdärefter rören på plats i en rörgrav. Före återfyllningprovtrycks rörledningen.

Vissa rörskarvar svetsas när röret kommit på plats i rör-graven, och då med konventionell svetsning. Dennasvetsning sker vid avbrott för t ex broar, vägar, vatten-drag etc. Även grenledningar ut till storförbrukare, t exindustrier, monteras och svetsas på traditionellt sätt. I ettlågtrycksnät ut till enskilda konsumenter (fastigheter etc)distribueras gasen i tjockväggiga plaströr.

1. Root Pass eller Stringer Bead (rotsträng).

2. Hot Pass (värmesträng).

3. Hot Fill (värmefyllnadssträng).

4. Capping Pass (toppsträng).

Principritning för installation av naturgas.

6

4-5 3

2

1

17. Utrustning och arbetsmiljö Montageteknik – Industrirör

60

En rörmontör bör naturligtvis vara utrustad på ett så-dant sätt att han/hon i varje situation klarar av sitt ar-bete. Montörens utrustning skall dels vara den profes-sionella, d v s den utrustning som krävs för att kunnagöra ett riktigt arbete, dels den personliga skydds-

utrustningen, som säkerställer att ingen blir skadad i ar-betet. Den ”professionella” utrustningen ser du i följandetabell:

* Till ”svarta” material räknas obehandlat stål.

17. Utrustning och arbetsmiljö

Utrustning AnvändningsområdeMMA-svetsmaskin, helst av omriktartyp, ca 250 A med fjärrkontroll (pulsdon i de fall svetsningen sker i tunnväggiga rostfria rör).

Svetsning i stål och rostfritt stål över 2 mm godstjocklek.

Gassvetsutrustning, av typen miniatyrställ t.ex. AGA:s X11 med böjliga munstycken för svetsning i trånga utrymmen.

För svetsning, skärning, lödning, värmning och riktning. Svetsning upp till 4 mm godsstorlek.

TIG-svetsutrustning, ca 150 A eller TIG-svetstillsats för anslutning till NMA-svetsmaskin.

Svetsning i rostfritt, aluminium och olegerat stål, samt för svetsning av bottensträngar i tjockväggigt "svart"* material.

Slagghacka eller pneumatisk slaggrensmaskin. För slaggrensing av NMA-svetsning.

Stålborste, olegerad stålborste för "svart"* och rostfri borste för rostfritt stål och aluminium.

Rengöring av svetsar.

Slipmaskin, elektrisk eller luftdriven. Luftdrivna maskiner är att föredra ur arbetsmiljösynpunkt, då de stannar vid fastkörning. Vid minusgrader kan det frysa i ledningarna och då är en elektrisk att föredra.

Svetsspegel med böjligt handtag och handlampa. För svetsning och kontroll av svetsar m.m.

Brytspets av stål eller aluminium. För tillpassning av t ex spaltöppningar samt skruvhål i flänsar. För baxning och mindre lyft.

Flänsvinkel För tillpassning av flänsar vid upphäftning.

Vinkelhake För mätning och kontroll av 90° - 45°-vinklar.

Skruvtvingar med påsvetsade vinkelprofiler eller balk.

För att spänna fast rör under montage utan att riskera kantförskjutning.

Smideshammare För justering av rör, flänsar osv.

Plastklubba Som smideshammare, men för att undvika mekanisk åverkan på rördelarna.

Kragverktyg (kan vara av egen tillverkning, anpassad till användningsområdet).

För uppkragning av hål vid T-påstick.

Kritor av täljsten. För märkning och avsättning av mått.

Skruvnycklar av både fast och rörlig typ. För montering av flänsar, ventiler m.m samt för reparationer.

Rörtänger För montering av ventiler m.m.

Vattenpass av aluminium, dels i fickformat, dels i längre utförande.

För lodräta och vågräta monteringar.

Arbetsbänk av flyttbar modell. För kapning, rörarbeten m.m.

Slagborrmaskin För håltagning i betong o dyl.

Sladdlös borrmaskin För borrning i stål o dyl.

Portabel rökätare Vid tillfällig svetsning

Montageteknik – Industrirör 17. Utrustning och arbetsmiljö

61

Den personliga skyddsutrustningen bör bestå avföljande:

Utrustning AnvändningsområdeOverall av flamhärdig bomull.

För att undvika brännskador på kläder och skinn. Skall vara hel och ren.

Halsduk av bomull. För att skydda halsen för svetsstänk och ultraviolett strålning.

Skor med stålhätta och gummisulor.

För att undvika att klämma fötter och tår samt skador av skrot, spik etc.

Damasker och ärmskydd.

För att skydda delar av kroppen som inte overall och skor täcker.

Svetshandskar av läder, 3-eller 5-fingers.

För grövre svetsning och skärning.

TIG-svetshandskar av tunt, mjukt skinn.

Ger god kontakt mellan hand och svetspistol/tillsatsmaterial. OBS! Ska ej användas för hantering av rör, plåt etc.

Arbetshandskar av enklare modell.

För montering.

Svetsglasögon - 5A DIN för svetsning, 3A DIN för gasskärning och lödning.

För gassvetsning, lödning och skärning.

Skyddsglasögon med splitterfria glas.

För slipning, mejsling, smutsigt arbete över huvudhöjd.

Skyddsvisir av plast. För att skydda ansiktet vid t ex arbeten i underupplägen. OBS! Ersätter ej skyddsglasögon.

Svetshjälm (visir) eller svetsskärm med glas av opacitet 9-10 A DIN beroende på svetsmetod och strömstyrka. Helst med siktglas.

För att skydda ansiktet från ultravioletta strålar, slagg och stänk.

Skyddsförkläde av läder.

För bänkarbete o dyl.

Hörselskydd - kåpor eller proppar.

För att skydda hörseln. Kåpor ger bästa skyddet men kan vara hindrande i trånga utrymmen eller fungera sämre vid bärande av hjälm, svetsvisir etc.

Svetshjälm

Hörselskydd

Halsduk

Skyddsförkläde avläder

Ärmskydd

Svetshandskar avläder med krage

Overall av flamhär-dig bomull

Damasker

Skor med stålhätta


62

Utrustning för transport och lyftVid rörmontage förekommer många tunga transporteroch lyft. För att minska slitaget på ryggar och armarfinns idag många olika hjälpanordningar för hanteringav besvärliga lyft.

I detta avsnitt behandlas hjälpanordningar vid manuellatransporter och hjälpanordningar för tillfälliga lyft.

En stor del av det material och den utrustning som idagbärs med muskelkraft från tillfälliga upplag till mon-teringsställen, skulle transporteras på annat sätt om detbara fanns lämpliga hjälpmedel.

Men då krävs det av hjälpmedlet att det är funktionellt,lätt att använda och tillgängligt. Om det är förenat medbesvär att använda utrustningen – så används den inte!

Säck- eller bagagekärra kan vara till stor användningför att frakta rördelar m m i trånga utrymmen. Det finnsäven sådana med tre hjul på varje sida för transporter itrappor.

Gaffelvagnar lämpar sig väl för att flytta gods på pallar,men också för att lyfta delar på plats. Det finns gaffel-vagnar som kan lyfta upp till en meter.

En domkraft är ett viktigt hjälpmedel för montören.

Trippelhjulkärror är utmärkta för passage i trappor.


63

För att underlätta flyttning av tyngre delar kan det ocksåvara nödvändigt att utjämna ojämnheter, t ex övertrösklar. Det kan man göra med hjälp av en aluminium-eller stålplåt.

Ett vanligt stålspett kommer alltid till användning vidbaxning och lyftning, och har man dessutom tillgångtill ett rullspett flyttar man det mesta oavsett hur trångtdet är.

Aluminium - eller stålplåt.


64

ArbetsmiljönAtt montera och svetsa rör är ett kvalificerat och krä-vande arbete. Det fodrar att man är i god fysisk kondi-tion och man måste dessutom ha både teoretiska och prak-tiska kunskaper. Montörens arbetsmiljö kan vara besvär-lig på många sätt. Det kan vara olämpliga arbetsställ-ningar, strålning, buller och kemiska ämnen. Montörenmåste skydda sig själv med lämplig skyddsutrustning.Det är också viktigt att skydda arbetskamrater mot strål-ningen t ex från ljusbågen och från gnistor och lopporvid slipning/kapning och gasskärning.

Arbetsställningar och tunga lyftMontörer tvingas ofta att arbeta i ansträngande ställningarsom sliter på kroppen. Orsakerna kan vara svåråtkom-liga montageplatser, svetsning i underuppläge, trånga ut-rymmen etc. En bidragande faktor kan också vara ut-rustningen; svetskablar, slipmaskiner m m. Montörenutsätter sig också ofta för tunga lyft, liksom vändningaroch vridningar i lyften.

När det gäller själva arbetsställningen kan man medenkla medel förbättra situationen genom att exempel-vis:

– Alltid söka stöd för kroppen

– Aldrig svetsa med ”rak arm”

– Se till att man får stöd för nacke och rygg vidunderuppsvetsning

– Svetsa med rak rygg, när så är möjligt

– Hålla armarna så nära kroppen som möjligt

– Undvika svetsning över axelhöjd

– Byta arbetsställning ofta

BullerMontage- och svetsningsarbeten utförs ofta på platserdär ljudnivån är hög – dvs över de 85 dB där bulleranses vara farligt.

Buller går faktiskt att undvika. Ett sätt är att användamaskiner och verktyg som inte bullrar, att bryta istället för att slå, att skärma av arbetsplatsen – ochframför allt – använda hörselskydd vid allt arbete sombullrar.

Svetsning är ett påfrestande arbete.

Lyft med rak rygg och använd benmusklerna.

Använd hörselskydd!


65

Risk för ögonskador – strålningSvetsaren, och i viss mån också hans medhjälpare, ut-sätts ofta för strålning. Särskilt vid TIG-svetsning iblanka material som rostfritt, och där strålningen blirintensivare genom reflexverkan.

Ultraviolett strålning, UV-strålning, är den mest van-liga vid svetsningsarbeten. I oskyddade ögon uppstårett s k svetsblänk. Man skyddar sig genom att användaen svetshjälm och genom att täcka övriga hudpartier.De som vistas i närheten av svetsstället kan skydda sigmed skyddsglasögon och/eller avskärmningar.

Infraröd strålning, IR-strålning, som förekommer vidgassvetsning, skärning, lödning och vid stora smältor,kan vid långvarig påverkan ge upphov till förändringari ett oskyddat öga. Den misstänks bl a kunna ge starr.Med hjälp av svetsskärm eller svetsvisir skyddar mansig mot strålning, då det mörka svetsglaset filtrerarbort UV- och IR-strålningen och endast låter det syn-liga ljuset passera. Svetsglasets täthetsgrad vid MMA-,TIG- och MIG/ MAG-svetsning är mellan 9 och 12DIN. För gassvetsning är tätheten 5 DIN och för gas-skärning 3-4 DIN.

ElchockVid bågsvetsning utgör den elektriska strömmen ett fa-romoment, särskilt växelström.

Svetsmaskiner kan ha upp till 120 volt vid likström och80 volt för växelström. Det är olämpligt att beröra elek-trod och arbetsstycke samtidigt.

Spänningen (80-120 volt) är ej livsfarlig, men kan vidogynnsamma förhållande ge en kraftig strömstöt.

Tänk på att arbete på tillfälliga arbetsplatser dessutomkan innebära fuktiga och smutsiga miljöer. Där ärrisken för skador pga elektricitet många gånger störreän på en välordnad svetsverkstad.

ElfaranElektriska arbeten ska alltid utföras av en behörigelektriker. Detta är grundreglerna:

1. Kontrollera att sladdar och anslutningsdon är i braskick och skyddsjordade.

2. Vid arbete i tankar och cisterner eller i andra trångautrymmen med ledande väggar måste sladdlamporoch verktyg vara anslutna till klenspänning, < 50V.

3. Respektera alltid uppsatta skyltar!

Var rädd om ögonen. Använd alltid ögonskydd, varesig det gäller svetsning, skärning eller slipning/slagg-hackning.

Välj rätt täthet (opacitet) på svetsglaset.

Elektrisk ström kan vara farligt även i små doser.


66

Skaderisker av elektricitetDen elektriska strömmens skadeverkningar på människo-kroppen kan indelas i två huvudgrupper; brännskadoroch funktionsstörningar.

Bränder – brännskador – brandskyddEn svetsare utsätts ofta för risken att bli brännskadad.Det kan vara allt från små sår från svetsloppor till livs-hotande skador.

De temperaturer som svetsningen alstrar är mycket höga– om än mycket lokala – och det är lätt att bli drabbad.De stora riskerna för personskador är i första hand för-knippade med svetsgaserna. Acetylen har låg antänd-ningstemperatur och relativt låg flampunkt. Läckandeacetylen utgör därför en allvarlig fara.

Oxygen brinner inte, men höjer förbränningshastighetenavsevärt. Normalt finns ca 21% syre i den luft vi andasmen höjs syrehalten 3-4% fördubblas förbrännings-hastigheten.

Hela och väl underhållna gasutrustningar är alltså ettmåste – framför allt i trånga utrymmen.

Se upp – oxygen luktar inte! Men det finns oxygen medluktämnen tillsatta, AGA har tagit fram en sådan.

Glöm inte – olja och oxygentillsammans kan leda till

explosion!

Att vara klädd så här under svets/skärningsarbete äratt inbjuda till brännskador. Riktiga överdragskläderär det enda som duger åt proffs!


67

Heta ArbetenSvetsning orsakar årligen många bränder, ibland medexplosion som följd. Skador för hundratusentals kronoruppstår. Ofta är dessa bränder helt onödiga.

All svetsning på tillfälliga arbetsplatser såsom byggen,montageplatser osv får endast utföras av behörig perso-nal, dvs sådana som genomgått brandskyddsutbildningför brandfarliga heta arbeten. Idag är det ett krav att densom svetsar, bevakar eller ansvarar för arbeten utanförden ordinarie arbetsplatsen ska ha utbildning samt ettcertifikat för ”heta arbeten”.

Bättre utbildning och noggranna säkerhetsrutiner skulleförhindrat många brandolyckor. Alla som arbetar medsvetsning och skärning måste känna till vilka risker somfinns. Företag måste ha skriftliga säkerhetsregler försvetsarbeten och noggrann kontroll över att dessa följs.

Många bränder har förorsakats av s k svetsloppor. Detgår inte att undvika svetsloppor och heta slaggpartiklarvid metallbågsvetsning. Därför är det alltid viktigt attundanröja allt brännbart material i närheten av svets-platsen.

Vid gasskärning är det också viktigt att röja och städa.Skärloppor kan färdas långt och ta de mest oväntadevägar. När en skärloppa mörknat i färgen kan den fort-farande ha en temperatur av 400-500°C och är följakt-ligen fullt kapabel att antända t ex trä, papper, asfalt etc.

Att tänka på inför ett ”hett arbete”:

• Städa, röj och vattna före arbetet

• Svetsa eller skär inte om du ärosäker

• Ha alltid brandsläckutrustning näratill hands

• Lär dig ramsan Rädda-Larma-Släcka

LARMNUMMER 112

Heta arbeten-cerifikat är ett måste på de flesta tillfäl-liga arbetsplatserna.

Sprid inte ”svetsloppor”. De är brandfarliga!!


68

Faror för andningsorganenVid svetsning ska man ha bra ventilation. Svetsrökeninnehåller många skadliga ämnen. Vid gassvetsning bil-das nitrösa gaser, kväveföreningar, som är skadliga förkroppen. Gaslågan förbrukar cirka 60% av luftens syre,varför det är viktigt att man tillför tillräckligt med tilluftnär man svetsar i trånga utrymmen. Dessutom bildasozon som har skadlig inverkan på lungorna.

Metallbågsvetsning, gasbågsvetsning med rörelektrod ochinnershieldsvetsning är de svetsmetoder som avger meströk. Det är därför viktigt att svetsröken sugs ut från ar-betsplatsen. Idag finns många hjälpmedel såsom punkt-sug med ett centralt fläktsystem, svetspistoler med ut-sug, bärbara filteraggregat och allmän ventilation medtilluft.

Skydd mot svetsrökTekniken finns att skapa en bra arbetsmiljö.

Här följer några förslagför att förbättra arbetsmiljön:

– Rengör svetsfogen från färg, rost, olja m m föresvetsning.

– Placera punktutsuget så nära svetsfogen som möj-ligt utan att svetsförloppet störs.

– Använd elektrod med rätt strömstyrka anpassad tillsvetsuppgiften.

– Se till att munstycket i punktutsuget inte satts igenav sprut och andra föroreningar.

– Om ett bärbart filteraggregat används måste du setill att frånluften leds bort. Dessa filter tar enbartbort partiklar medan gaser passerar.

– Allmänventilationen ska anpassas så att tilllufteninte ger en dragig arbetsplats.

Utsug av olika slag behövs alltid vid svetsning.


69

EnsamarbeteEnsamarbete skall i största möjliga mån undvikas, mendet är inte alltid att det går. Dels pga arbetets art, delsfinns det trånga och näst intill omöjliga utrymmen ipannor, ångdomar, tankar och liknande där det avutrymmesskäl inte går att arbeta mer än en person. Iarbetets natur ingår också att förutsättningarna föränd-ras ganska fort. Vissa stunder är ett helt arbetslag iarbete, ibland är montören helt ensam, och det som enadagen är ett flermansarbete kan genom omfördelningav arbetskraften nästa dag bli ett ensamarbete.

Är arbetet riskfyllt skall alltid en person finnas i omedel-bar närhet av den ensamme montören. Montage- ochsvetsningsarbete är nästan alltid att betrakta som risk-fyllt.

Om ensamarbete är nödvändigt, ska du kontrolleraarbetsplatsen noggrant innan arbetet börjar. I denkontrollen undersöks om det finns farliga gaser i tankar,rörledningar, pannor etc, om det finns farliga ämnent ex asbestisolering, brandfarlighet, utrymningsvägarm m. Den medarbetare som skall fungera som vakt måstevara väl informerad om de risker som kan finnas och hurhan skall påkalla hjälp vid olyckstillbud. Han skall vararätt utrustad och får aldrig lämna arbetsplatsen underpågående arbete.

Instruktioner till medarbetaren om vilka åtgärder somskall vidtas vid tillbud och olyckor skall vara klara ochtydliga.

I Arbetarskyddskungörelsen sägs att arbetsgivaren iförebyggande syfte skall se till så att arbetstagare vidensamarbete kan påkalla hjälp vid olyckstillbud.Vid ensamarbete ska montören helst ha ögonkontakt mednågon annan person. Medarbetaren eller vakten kan isin tur skaffa hjälp via portabel radiostation, person-sökare, mobiltelefon eller bevakningstelevision.

Ensamarbete i en ”ångdom”.

18.Tabeller och hjälpmedel Montageteknik – Industrirör

70

18. Tabeller och hjälpmedel

Mäta vinklar med måttstock (2 meters tumstock)Det går alldeles utmärkt att mäta ut vinklar med hjälp av måttstocken. Man viker måttstocken och avläser varmåttstockens mättunga hamnar. Med hjälp av tabellen nedan kan du sedan avläsa gradtalet på den mätta vinkeln.

mm påmåtts tocken grader o mm på

måtts tocken grader o mm påmåttstocken grader o

676 90 742 60 785 30

679 89 744 59 786 29

682 88 746 58 787 28

684 87 747 57 788 27

686 86 748 56 788 26

689 85 750 55 889 25

691 84 752 54 790 24

694 83 753 53 790 23

696 82 755 52 791 22

698 81 756 51 791 21

700 80 758 50 792 20

702 79 760 49 793 19

704 78 762 48 794 18

707 77 764 47 795 17

709 76 765 46 795 16

711 75 766 45 796 15

714 74 768 44 796 14

716 73 769 43 797 13

718 72 770 42 797 12

720 71 771 41 798 11

722 70 772 40 798 10

724 69 774 39

726 68 775 38

728 67 777 37

730 66 778 36

732 65 780 35

734 64 781 34

736 63 782 33

738 62 783 32

740 61 784 31

Måtten: 676 mm = 90o

Vinkel

Mått på tumstocken

Montageteknik – Industrirör 18. Tabeller och hjälpmedel

71

Lathund för omräkningsfaktorer

VINKEL (grader) MULTIPLKATOR

51015202530354045505560657075808590

11,475,763,862,962,362,001,751,561,411,311,221,151,101,061,041,021,0041,000

1. Byggmått c/c 50 mm

2. c/c 1000 mm

3. 45 grader => omräkningsfaktor = 1,41

Passbitslängd = 1,41 x (1000-50) =1339 mm

För övriga vinklar (0 < vinkel > 90o) fås omräknings-faktorn = inv (sinus för aktuell vinkel).

Kunskapstest Montageteknik – Industrirör

72

Övningsuppgift

Rörhögen nedan är ingen uppbygglig syn för enkvalitetsmedveten rörmontör. Hur borde det se ut?Ge oss några tips!

Åtgärder: Till hjälp finns i läromedlet beskrivet någraav de regler och normer som gäller för yrket.

Övningsuppgift

Montageteknik – Industrirör Kunskapstest

73

Frågor Svar

1. Var mäts rörets dimension på olegerade rör respektive rostfria rör?

Olegerade: A BRostfria: A B

2. Vid MMA-svetsning måste man ha svetsglas som skyddar ögonen. Vilken opacitet (hur mörka) bör de vara?

4-5 DIN 9-12 DIN 18-24 DIN

3. Beskriv hur man mäter bygghöjd på denna böj.

4. En fläns har anslutningsnummer 80. a) vilka mått har den? b) vilket är centrummåttet mellan skruvhålen? c) vilket är yttermåttet för flänsen? d) hur mycket väger den?

5. Vilken av dessa flänsar ligger hålrätt mot horisontalplanet?

ABC

6. Vad för slags fastsättningsanordning är detta? Och vad sägs om dess användande?

Kunskapstest

r

A A

B B

A B C

Kunskapstest Montageteknik – Industrirör

74

7.Vad betyder pilen?

8. När används en spade (spec. för rörmontören)?

9. Vid nästan all svetsning uppstår spänningar som ofta leder till deformation. Rita in hur Du skulle värmerikta detta rör.

10. Hur lyder det första och sista rådet i rutan "Att tänka på inför ett Hett arbete"?

11. Vid vilken temperatur sker i regel avspänningsglödning? 300 - 400°

500 - 600°800 - 1000°

12. Vilken typ av svetsfel upptäcker man med med hjälp av penetrerande vätskor?

13. Vad är nackdelarna vid kapning med kapskiva och vinkelslipmaskin? Fördelarna?

14. Vid arbete i tankar och cisterner föreskriver bestämmelserna att man vid användandet av t ex sladdlampor, elborrmaskiner m m bara får använda - hur många volt?

15. Du kommer till en arbetsplats dit Du aldrig varit förr. Vad bör du göra? Sätta igång arbetet då det är bråttom.

Huvudsaken är att Du har ett arbete. Fråga vad matsalen och systemet ligger Ta reda på om företaget har några speciella regler för sådana som Du

där du

Ta reda på om företaget har några speciellaregler för sådana som Du.

du

Montageteknik – Industrirör Repetitionsfrågor

75

Repetitionsfrågor avsnitten 1–61. Till varje nyinstallation finns speciellaarbetsbeskrivningar. Vad skall dessa innehålla?

2. Behöver svetsaren styrka sina kunskaper? Ja, om han svetsat enligt SS-EN 287-1 Ja, alltid Nej, det räcker med ett intyg från Lernia

3. Till vad används en Contour Marker?

4. Vad bör man alltid göra innan ett rörmontagepåbörjas? Ta ut förskott på lönen

Planera och samråda med andra inblandade Lära sig alla ritningar utantill

5. Vad är nackdelarna när man kapar med envinkelslipmaskin?

6. Vilka föreskrifter gäller för svetsning av tryckkärl? De skall svetsas enligt SS-EN 288-1 De skall svetsas enligt AFS 1994:39 De skall svetsas efter bästa förmåga

7. Vilka olika typer av svetsflänsar finns det?

8. Varje detalj i ett rörsystem måste räknas in för atträtt mått skall kunna uppnås. Vad kallas det mått somt ex flänsar, pumpar m m mäter (bygger)?

9. Vilken typ av häftor är lämpliga i tunt gods?

10. Med vad kontrollerar man att t ex en fläns ärmonterad "hålrätt"?

Med ett ögonmått Med en flänsvinkel eller vattenpass Med ett avvägningsinstrument

11. Vad menas med "hålrätt"?

Repetitionsfrågor

76

Montageteknik – Industrirör

Repetitionsfrågor avsnitten 7–121. När tillgrips s k lucksvetsning?

2. Beskriv hur en uppkragning går till.

3. Hur skall rördelar, armatur, skruv m m förvaras på montageplatsen?

4. Vad menas med prefabricering? Rördelar som konor, böjar m m köps färdiga T ex konor och böjar tillverkas på plats före montaget Rördelar utesluts eller ersätts av annat

5. Vilka elektriska svetsmaskiner rekommenderas för rörsvetsaren?

6. Hur många DIN rekommenderas för svetsglasen vid skärning?

7. När rekommenderas glidstöd i stället för pendlar? Vid tunga rörkonstruktioner

Vid vibrationer och stötar Utomhus

8. Ge exempel på hur man kan gå tillväga då man gör en rörförgrening?

9. Vilka nackdelar kan det vara att använda hörselkåpor?

10. Vart placerar man lämpligast en fixering? Vid varje rörskarv Vid ändarna Vid varje L-böj

Montageteknik – Industrirör Repetitionsfrågor

77

Repetitionsfrågor avsnitten 13 – 18

1. Hur skall skruvarna till flänsförband dras?

2. I lathunden i avsnitt 12 beskrivs anslutningar. Vilken dimension i mm har anslutning 40? Vilken gänga har pinnskruven för samma anslutning?

3. Vilka tre slag av krympningar orsakas av svetsning?

Tvärs och längs svetsen samt svetsens tjocklek Uppåt, nedåt och i sidled Svetsen blir både längre och tjockare

4. Hur gör man om man måste ta bort isolering av asbest?

5. Ge ett exempel på hur man kan underlätta ett demonteringsarbete.

6. Varför utförs avspänningsglödning?

7. I vilken måttenhet anges gängor i rör?

8. Infraröd strålning kan ge skador på ögonen. Vilken typ av skador? Svetsblänk

Trakom Starr

9. Stålkvaliteten SS 1312, är den användbar till rör i pipeline?

10. Behöver man alltid svetstillstånd vid s k Heta arbeten?

Alltid Nej, bara när det finns risk för brand Det avgör man själv

11. En fjärrvärmeledning skall provas visuellt dvs genom syning. Behövs det mer kontroll? I så fall vilka och i vilken omfattning?

12. Går det att lukta sig till en oxygenläcka?

Montageteknik, ISBN 13: 978-91-976071-1-7© VVS-Branschens YrkesnämndUtgivare: VVS-Branschens YrkesnämndFörfattare: Jan Jönsson och Bengt Westin, LerniaFormgivning och montering: Anders Isaksson, Lernia samt Maria Larzenius, JemaconBildkällor: Clipartbilder enligt tillstånd från Corel CorporationFoto och illustrationer: Jan Jönsson, Bengt Westin, Lernia, Osmo Kurki, Kosmo Konsult, Louise ThornellUpphängningssymboler, SSG standardFoto från Calor VanadisFoto från MaskinverkenFoto från SKYDDA, PeltorSymbolbilder återgivna med tillstånd av Microsoft Corporation

Upplaga 5Tryck: Wikströms tryckeri, 1081017Kopieringsförbud: Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och kopiering är förbjuden.Undantag gäller Lernia AB enligt avtal.

Läromedlet beställes genomVVS-Branschens YrkesnämndBox 6028171 06 SOLNATel: 08-564 854 30Fax: 08-564 854 39www.vvsyn.se

Montageteknik

Läromedlet kan användas i gymnasieskolan, i utbildningenav företagslärlingar och i fort- och vidareutbildning avyrkesverksamma montörer.Läromedlen inom Industrirör beställer du från VVS-Branschens Yrkesnämnd.ISBN: 978-91-976071-1-7

Montageteknik

VVS-Branschens YrkesnämndBox 6028

171 06 SOLNATelefon: 08-564 854 30Telefax: 08-564 854 39

www.vvsyn.se

Industrirör

Omslag Montageteknik feb 06.p65 2006-02-08, 08:241

Documents

Industrirör Montageteknik - vvsyn.se · Montageteknik Läromedlet kan användas i gymnasieskolan, i utbildningen av företagslärlingar och i fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma