Inmätning av anläggningar och leverans av geografisk ... · räkning och redovisning av byggnadsverk och infrastruktur, Referenser) och SIS-TS 211442013 (Byggmätning – Specifikationer

SVK4005, v3.4, 2013-01-11

SVENSKAKRAFTNÄT

ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDENAT, Teknisk dokumentation och GIS

VÄR BETECKNINGTR08-06

DATUM /^4MRÄD f. HK hl A2019-06-14 1WF, NAL, NAR, f«S, NAU, TEKNISK RIKTLINJE

Inmätning av anläggningar och leverans av geografisk verksamhetsinformation

InledningDenna tekniska riktlinje definierar och beskriver Svenska kraftnäts krav på inmätningar av anläggningsobjekt. Riktlinjen ska tillämpas vid nybyggnadsprojekt och ombyggnadsprojekt. Den ska användas som hjälpmedel för att sammanställa vilka anläggningsobjekt som ska mätas in inom varje projekt.

UTGÅVA FASTSTÄLLDUlf Moberg

1

TEKNISK RIKTLINJE 2019-06-14 TR08-06 UTGÅVA 3

1/31

f


2/31

Utgåva Ändringsnot Datum

1 Första utgåvan 2011-09-16

2 Dokumentet har ändrats så att bara kraven som ställs på inmätning-arna finns i huvuddokumentet, här har främst leveransformat änd-rats. Definitioner och förkortningar har flyttats in i dokumentet från bilagorna. Kodlista samt beskrivning hur olika objekt ska mätas in har flyttats till två bilagor. Kodlistan har gjorts om samt utökats så fler objekt har fått egen kod. Sen har också en följesedel skapas för den som ska mäta in.

2016-05-11

3 Bilaga 1 har gjorts om till en checklista med inmätningskoder, och finns nu som Excelfil. I checklistan har tillkommit inmätningskoder för sjökabelskyltar och de olika stationsytorna. I bilaga 2 har nya bil-der med inmätningspunkter lagts in. Bilaga 3 Följesedel finns nu som Excelfil.

2019-06-14

f


3/31

Innehåll

1 Definitioner och förkortningar ................................................................................. 4

2 Omfattning ................................................................................................................ 5

Allmänna krav ............................................................................................. 5 Metoder för inmätning ................................................................................ 6

3 Referenssystem ......................................................................................................... 6

Referenssystem i plan och höjd ................................................................... 6 Transformationer ........................................................................................ 6

4 Utrustning och mätosäkerhet ................................................................................... 7

Mätinstrument ............................................................................................. 7 Kvalitetsparametrar .................................................................................... 7

5 Leverans .................................................................................................................... 8

Checklista med Mätkoder ........................................................................... 8 Inmätningsfiler ........................................................................................... 8 Följesedel ...................................................................................................... 9

6 Referenser .................................................................................................................. 9

Bilaga 1. Checklista med inmätningskoder ...................................................................... 10

Bilaga 2. Inmätning av objekt .......................................................................................... 14

Bilaga 3. Följesedel ........................................................................................................... 31

f


4/31

1 Definitioner och förkortningar

Nedan beskrivs begrepp och förkortningar som används i detta dokument:

Faslina Den ledare som är avsedd för strömöverföring. Flygvarningsklot Klot som är fäst på kraftledningens topplina. Normalt orange/rött/vitt. Ca 1 m i dia-

meter. Geodata Information om ett objekts geografiska position med tillhörande attribut. GNSS Satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystem. GUM Guide för att uttrycka mätosäkerhet. HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Markledare Ledare som används för att leda felströmmar ner i marken. TR05-13. Jordspett Vertikal jordledare som är till för att förbättra markledarens förmåga att leda ner fel-

strömmar i marken, kan vara både ett spett och en platta. Kabel Isolerad ledare. Kabelavslut Punkt där kabel avslutas. Kan vara i station eller vid övergång till luftledning. Kabelbrytpunkt Den plats/position på en kabel där inmätning görs. Kabelschakt Schakt som grävts för att man ska kunna förlägga markkabel Kabelskarv Plats på kabeln där två kabeländar är hopfogade. Ledning En ledning består av flera ledare som går mellan två stationer eller en station och

en påstickspunkt. Varje ledning är namngiven med ett littera. Ledningsrätt Ledningsrätt bildas genom en lantmäteriförrättning som gör det möjligt att använda

annans mark för ledningsändamål. Linhållare Den del som används för att fästa faslinor och topplinor till stolpen. Linkbox Jordningskoppling. Luftledning Ledare ovan mark på stolpar eller andra stöd Markkabel Isolerad ledare som är förlagd i marken Markprofil Markens höjdläge under luftledningens mittfas eller över markkabelns mittfas. OPGW Benämning på topplina med optofiber. Påstickspunkt Kallas även avgreningspunkt. En plats på en kraftledning där tre ledningar är sam-

mankopplade utan att det finns en station i sammankopplingspunkten. Vid påsticks-punkten kan det finnas apparater t.ex. frånskiljare och/eller möjligheter till slackning.

Sjökabel Isolerad ledare som är förlagd i sjö eller hav. Sjövägmärke, Livsfarlig led-ning

Anger luftledning för starkström eller högspänningsledning i vatten (Sjöfartsverket).

Sjövägmärke/begränsad höjd Anger reducerad framkomlighet under luftledning eller annat hinder (Sjöfartsverket) Skarvplats Ett område med kabelskarvar. En skarvplast inrymmer normalt också linkboxar, PD-

boxar, jordlinor och kan också inrymma t.ex. brunnar för skarvning av optokablar. PD-boxar och linkboxar inryms i brunnar eller motsvarande.

Slack Primär ledare som i vissa fall är demonterbar. Skruvningspunkt Plats på ledningen där faserna skiftar inbördes läge. För portalstolpar normalt några

meter från stolpen. För julgransstolpar normalt i stolpen. Vid övergång från portal-stolpar till julgransstolpar finns skruvningspunkten normalt mitt emellan stolparna.

Station En station består av en stor mängd komponenter, bl.a. manöverbyggnad och ställ-verk. En station omges alltid av ett stängsel.

Stationsområde Området som begränsas av stationsstängslet. Stationsytor Stationernas markslag innanför stationsstängslet (grus, asfalt, gräs m.m.). Stolpe Luftledningen bärs upp av stolpar. Varje stolpe har bl.a. ett stolpnummer. Teknikbod Byggnad eller container, i anslutning till stationsområde eller ledning innehållande

teknik för radio, kabel eller opto. Mast Mast inom 100 m från stationsområde eller kraftlednings mittfas, vilken kan utgöra

hinder vid luftburen inspektion av anläggningen. Mast kan tillhöra Svenska kraftnät eller annan operatör.

Topplina Linor placerade mellan stolparnas toppar. Luftledningar har en eller två topplinor vilka bl.a. utgör åskskydd för ledningen, men används även som bärare av optofi-ber.

Tunnelkabel Isolerad ledare som är förlagd i tunnel.

f


5/31

2 Omfattning

Detta dokument definierar och beskriver Svenska kraftnäts krav på inmätning och leveranser av geografisk information. Det är även till för att sammanställa vilka anläggningsobjekt som ska mätas in inom varje projekt. Till dokumentet finns bi-lagor med de vanligast förekommande objekten som ska mätas in och hur de ska representeras vid leverans. Övriga tekniska riktlinjer kan ha krav på att objekt ska synas på ritningar eller kartor, och vid inmätning ska kraven från denna tekniska riktlinje gälla även dessa objekt.

Allmänna krav Alla objekt som ska mätas in ska representeras av antingen punkter, linjer eller ytor. För att Svenska kraftnät ska kunna veta vilka objekt som är vad ska checklis-tan med inmätningskoder i bilaga 1 följas. Då kod inte finns för ett objekt som be-höver mätas in ska koden i första hand hämtas från BH90 del 7 (Referenser). I bi-laga 2 finns ytterligare information om de vanligast förekommande objekten, samt krav för att mätosäkerheten för olika typer av objekt ska kunna uppfyllas.

Svenska kraftnät använder SIS-TS 211 43 (Byggmätning – Geodetisk mätning, be-räkning och redovisning av byggnadsverk och infrastruktur, Referenser) och SIS-TS 211442013 (Byggmätning – Specifikationer vid framställning av digitala ter-rängmodeller, Referenser).

Vidare kan stöd fås från HMK (Handbok i mät- och kart frågor, Referenser)

Den som har det geodetiska mätningsansvaret ska uppfylla rekommendationerna i dokumentet Grundläggande mätningsteknisk färdighet – Rekommendationer (Referenser) från Lantmäteriet och ha dokumenterad erfarenhet från relevant mätningsarbete. Dessutom ska nedanstående krav alltid uppfyllas.

> Inmätning ska ske vid ny- och ombyggnation.

> Alla nödvändiga tillstånd införskaffas av utförande organisation.

> All inmätning görs i plan och höjd.

> Anläggningar i mark ska mätas i öppet kabelschakt.

> Vid sjömätning ska inmätningen göras direkt efter utförd sjökabelförläggning.

> Om inmätningen är komplex, dvs. många objekt i närheten av varandra eller vid

avgörande passager, ska inmätningen kompletteras med bild (fotografi).

> Mall, Checklistan med inmätningskoder (Bilaga 1) ska användas och vara komplett

ifylld vid varje leverans från projektet till Svenska kraftnät.

f


6/31

> Mall, Följesedel (Bilaga 3) ska vara komplett ifylld och lämnas från projektet till

Svenska kraftnät vid varje leverans från projektet till Svenska kraftnät.

> Vid oklarheter ska uppdragstagaren kontakta Svenska kraftnät för vidare instrukt-

ioner.

Metoder för inmätning Det viktiga för Svenska kraftnät är inte valet av metod utan att de krav som ställs i detta dokument uppfylls. Metoden för inmätning kan alltså anpassas efter typ av objekt. Val av metod ska alltid framgå av följesedeln (bilaga 3).

Lämplig metod för inmätning och dokumentation av objekt kan vara:

> Inmätning med totalstation

> GNSS

> Laserskanning

Terrester

Mobil

Luftburen

> ROV med ekolod

> Beräknade koordinater (utifrån tidigare fastställda inmätningar)

3 Referenssystem

Referenssystem i plan och höjd Samtliga koordinater ska levereras i SWEREF99 TM & RH 2000. Inmätning ska företrädelsevis göras i lokal SWEREF Zon, men om ett annat lokalt koordinatsy-stem kan ge bättre precision kan också detta användas.

Transformationer Koordinattransformationer mellan regionala/kommunala system och SWEREF99 TM & RH 2000 ska utföras med transformationsparametrar fastställda av Lant-mäteriet.

I de fall där inmätning har utförts i annat referenssystem ska transformationen noga dokumenteras så att data är spårbart för att minimera risken för oklarheter och misstag.

f


7/31

4 Utrustning och mätosäkerhet

Mätinstrument Kontroll, provning, kalibrering och dokumentation ska ske enligt SIS-TS 21143. Uppdragstagaren ska ange tillverkare och modellbeteckningen på de instrument som använts.

Kvalitetsparametrar För att beskriva kvalitén på inmätningen ska standardosäkerhetsklass anges. Stan-dardosäkerhet är ett mått på den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet i en serie observationsvärden. Ju större standardosäkerheten är, desto större är sprid-ningen bland observationsvärden, mer förklaring kan fås från GUM (Ett sätt att uttrycka mätosäkerhet, Referenser)

Klassindelning för standardosäkerhet ska anges i både plan och höjd (Tabell 1).

Klass Standardosäkerhet Krav för förläggningssätt 1 <0,05 m 2 <0,10 m 3 <0,20 m Mark- och Tunnelförläggning 4 <0,50 m Luftförläggning 5 <1,00 m 6 <2,00 m Sjöförläggning

Tabell 1. Standardosäkerhetsklasser vid inmätning av olika typer av objekt.

Högsta tillåtna standardosäkerhet för inmätt anläggningsdel i mark och tunnel:

• 0,20 m i plan och höjd

Högsta tillåtna standardosäkerhet för inmätt anläggningsdel ovan mark:

• 0,5 m i plan och höjd

Högsta tillåtna standardosäkerhet för inmätt anläggningsdel i vatten:

• 2.0 m i plan och höjd

Ett undantag finns, Markledare ska mätas in baserat på projektets krav på standard-

osäkerhete för transmissionsledarna dvs. om luftlina blir kravet för markledare <0,5 m

och vid kabel blir kravet för markledare <0,2 m.

f


8/31

5 Leverans

Checklista med Mätkoder Checklistan för vilka anläggningsdelar som finns i projektet som har blivit inmätt (bilaga 1), ska levereras tillsammans med slutleveransen från projektet. Om leve-rans görs under projektets gång ska det tydligt framgå vilka anläggningsdelar som finns i delleveransen.

Filnamn slutleverans: PROJEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_Slutleverans_Checklista

Filnamn delleverans: PROJEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_Delleverans_Checklista

Inmätningsfiler Uppdragstagare ska leverera inmätt data i dwg-format. Det är också tillåtet att le-verera i fil-formaten dgn och fil-gdb. Samtliga inmätta objekt redovisas i en dwg-fil där lagernamnen indelas efter objektens namn, dvs. ett lager för respektive kod enligt checklistan med inmätningskoder (bilaga 1). Exempelvis ett för stängsel, ett lager för markkabel och ett för stolpar etc. Objekten som är inmätta ska vara redi-gerade så att de har rätt geometri, ex. en optokabel redovisas som en samman-hängande linje, ett stationsområde som en polygon etc. Om det finns behov av delleveranser kan flera dwg-filer levereras från samma projekt. För att projektet ska ha bättre kontroll på vilka anläggningsobjekt som är inmätta, kan det vara en fördel att spara varje typ anläggningsobjekt i en separat dwg fil, och vid leverans kombinera alla till en dwg fil.

Filnamn: PROJEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_INITIAL(Uppdragstagare)

Om samma person levererar flera filer samma datum följs initialerna av ett löp-nummer.

Ex 123456_20150429_AB1, 123456_20150429_AB2

När information insamlas om de inmätta objekten ska de redovisas i tabellformat med koppling till objektens ID-nr alternativt i en shape-fil med tillhörande dbf-fil.

Bilder ska namnges med ID med tillhörande mätpunkt, samt i vilken riktning bil-den är tagen. Namn: (xxxx)_NV. Bilden ska få en egen mätpunkt.

Rådata/beräknad mätdata ska levereras i ursprungsformat, med namnsättning enligt dwg exempel.

f


9/31

Följesedel Vid varje leverans som ett projekt gör ska en följesedel bifogas. Informationen som ska

finnas med specificerat i bilaga 3.

Filnamn:

PROJEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_INITIAL(Uppdragstagare)_Följesedel.xlsx.

6 Referenser

SIS-TS 211 43: Byggmätning – Geodetisk mätning, beräkning och redovisning av bygg-

nadsverk och infrastruktur: Swedish standards institute.

SIS-TS 211442013: Byggmätning – Specifikationer vid framställning av digitala ter-

rängmodeller: Swedish standards institute.

HMK ”Handbok i mät- och kartfrågor”: Lantmäteriet.

Rekommendationer för bedömning av ”Grundläggande mätningsteknisk färdighet”:

Lantmäteriet.

GUM ”Guide att utrycka mätosäkerhet”: Lantmäteriet.

Bygghandling 90 del 7: Swedish standards institute.

f


10/31

Bilaga 1. Checklista med inmätningskoder

Checklistan ska användas för att definiera vilka objekt som finns med i projektet. Projektets checklista ska sedan användas för att säkerställa att inmätningar från projektet är kompletta och levererade enligt TR08-06.

Checklistan finns som Excel-mall med några fler kolumner än nedan för att tydlig-göra när data ska levereras. Excel-mallen ingår i det paket av mallar och formulär m.m. som Svenska kraftnät tillhandahåller i inledningen av projektet.

Objekt Objektet finns i pro-jektet (Ja/Nej)

Kod Förklaring inmätning Projekttyp (ex. på projekt som objekt finns med i )1

Stolpe 7030 Punkt i centrum på elstolpe Luft, Mark, Station Stolpben 7031 Punkt i centrum på stolpben Luft, Mark, Station

Fundament till stolpe 7035 Linje efter fundamentfot, levereras som polygon Luft, Mark, Station

Stag stolpe 7040 Punkt i centrum på stagfundament Luft, Mark, Station

Skruvningspunkt 8500 Punkt i markplan under centrum på fasföljdsbytet Luft

Flygvarningsbelysning 8510 Punkt likt stolpe eller information om flygbelysning i stolpe Luft, Station

Flygvarningsklot 8511 Punkt i markplan under flygvarnings-klot Luft

Flygvarningsskylt korsande led-ning 8512 Punkt likt stolpe eller information om

skylt i stolpen Luft

Antenn i stolpe 8520 Punkt i markplan under antenn Luft, Station Faslina mitt 7160 Linje med brytpunkt vid linhållaren Luft, Station Faslina höger 7161 Linje med brytpunkt vid linhållaren Luft, Station Faslina vänster 7162 Linje med brytpunkt vid linhållaren Luft, Station Faslina över 7163 Linje med brytpunkt vid linhållaren Luft, Station Faslina under 7164 Linje med brytpunkt vid linhållaren Luft, Station HVDC-Luftledning minus (VSC) 7165 Linje med brytpunkt vid linhållaren Luft, Station HVDC-Luftledning plus (VSC) 7166 Linje med brytpunkt vid linhållaren Luft, Station HVDC-Luftledning (LCC) 7167 Linje med brytpunkt vid linhållaren Luft, Station

Topplina mitt 8530 Linje med brytpunkt vid topplinans lin-hållare Luft, Station

Topplina höger 8531 Linje med brytpunkt vid topplinans lin-hållare Luft, Station

Topplina vänster 8532 Linje med brytpunkt vid topplinans lin-hållare Luft, Station

Topplina OPGW mitt 8535 Linje med brytpunkt vid topplinans lin-hållare Luft, Station

Topplina OPGW höger 8536 Linje med brytpunkt vid topplinans lin-hållare Luft, Station

Topplina OPGW vänster 8537 Linje med brytpunkt vid topplinans lin-hållare Luft, Station

Lågspänningskabel mark 7170 Linje utefter ök lågspänningskabel Luft, Mark, Sjö, Station, Tunnel

1 Luft= luftledningsprojekt; Mark= markkabelprojekt; Sjö=Sjökabelprojekt; Station= stationsprojekt, Tunnel=tunnelprojekt

f


11/31



Lågspänning luftledning 7180 Linje efter luftledning (markpunkter) Luft, Mark, Sjö, Station, Tunnel

Skyddstransformator (Isolertrans-formator) 7110 Punkt vid transformator Luft, Mark, Sjö, Station,

Tunnel

Optokabel (I mark) 7530 Linje efter ök optokabel Luft, Mark, Sjö, Station, Tunnel

Odefinierad teleledning 7540 Linje i markplan under teleledning Luft, Mark, Station, Tunnel Metallisk teleledning 7541 Linje i markplan under teleledning Luft, Mark, Station, Tunnel Optisk teleledning (Om ej topp-lina) 7542 Linje med brytpunkt vid topplinans in-

fästning i stolpen Luft, Mark, Station, Tunnel

Opto-markeringsstolpe 8606 Punkt i centrum markplan Luft, Mark, Sjö Optoskåp (Skarv ovan mark) 7545 Punkt i centrum på skåpet Luft, Mark, Station, Tunnel Telebrunn kvadratisk (Optobrunn) 7550 Punkt i centrum på brunnen Luft, Mark, Station, Tunnel Telebrunn rund (Optobrunn) 7560 Punkt i centrum på brunnen Luft, Mark, Station, Tunnel

Stationsområde 3220 Linje efter stängsel, levereras som po-lygon Station

Stationsyta: Asfalt 3000 Linje efter typ av yta, levereras som polygon Station

Stationsyta: Byggnad 1500 Linje efter typ av yta, levereras som polygon Station

Stationsyta: Grus 3010 Linje efter typ av yta, levereras som polygon Station

Stationsyta: Gräs 3070 Linje efter typ av yta, levereras som polygon Station

Stationsyta: Ledningsgata 8900 Linje efter typ av yta, levereras som polygon Station

Stationsyta: Schaktyta 3081 Linje efter typ av yta, levereras som polygon Station

Stationsyta: Skog 2600 Linje efter typ av yta, levereras som polygon Station

Stationsyta: Träspång 3400 Linje efter typ av yta, levereras som polygon Station

Stationsyta: Ängsmark 2620 Linje efter typ av yta, levereras som polygon Station

HVAC-Markkabel, enskild kabel 7150 Linje utefter överkant högspänningska-bel Mark, Station

HVAC-Markkabel i triangelformat-ion 7151 Linje utefter överkant på översta hög-

spänningskabeln Mark, Station

HVAC Kabelavslut 8670 Punkt vid kabelavslut Station HVDC Kabelavslut 8671 Punkt vid kabelavslut Station

HVDC-Markkabel Minus (VSC) 7155 Linje utefter överkant högspänningska-bel Mark, Station

HVDC-Markkabel Plus (VSC) 7156 Linje utefter överkant högspänningska-bel Mark, Station

HVDC-Markkabel (LCC) 7157 Linje utefter överkant högspänningska-bel Mark, Station

HVDC-Återledare (Luft) 8610 Linje med brytpunkt vid linhållaren Luft HVDC-Återledare (Mark) 8611 Linje utefter överkant kabel Mark HVDC-Återledare (Sjö) 8612 Linje utefter överkant kabel Sjö Kabelmarkeringsstolpe 8605 Punkt i centrum markplan Luft, Mark, Sjö Kabelskarv 8620 Punkt i centrum på skarv Mark

Kabelskarvplats 8621 Linje efter ytterkant skarvplats, levere-ras som polygon Mark, Sjö, Tunnel

Markledare 7130 Linje utefter markledare Luft, Mark, Sjö, Tunnel Jordspett 7131 Punkt vid jordspett Luft, Mark, Sjö, Tunnel DTS-Kabel 8630 Linje utefter DTS-Kabel Mark, Sjö, Station, Tunnel DTS-Skåp/Box 8631 Punkt centrum DTS-skåp/box Mark, Sjö, Station, Tunnel Linkbox 8632 Punkt centrum Linkbox Mark, Sjö, Station, Tunnel PT 100-Box 8634 Punkt centrum PT 100-box Mark, Sjö, Station, Tunnel PT 100-Givare 8635 Punkt centrum PT 100-givare Mark, Sjö, Station, Tunnel

f


12/31



PD-Box 8636 Punkt centrum PD-box Mark, Sjö, Station, Tunnel Optorör 8650 Linje utefter rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Buntat 2st optorör 8652 Linje utefter överkant rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Buntat 3st optorör 8653 Linje utefter överkant rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Buntat 4st optorör 8654 Linje utefter överkant rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Buntat 5st optorör 8655 Linje utefter överkant rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Rörkorsning 8660 Punkt i centrum på korsning Mark, Sjö, Station, Tunnel Dräneringsrör 6460 Linje utefter överkant rör Mark, Sjö, Station, Tunnel

Kanalisationsrör (Rörändar efter rörtryckning) 8700

Punkt överkant rörändar, om förlagd i öppet kabelschakt, linje överkant kana-lisationsrör

Mark, Sjö, Station, Tunnel

Kabelbro 8715 Punkt vid brons hörn Mark

HVAC-Sjökabel, enskild kabel 8800 Linje utefter överkant högspänningska-bel Sjö

HVAC-Sjökabel i triangelformat-ion 8801 Linje utefter överkant högspänningska-

bel Sjö

HVDC-Sjökabel Plus (VSC) 8805 Linje utefter överkant högspänningska-bel Sjö

HVDC-Sjökabel Minus (VSC) 8806 Linje utefter överkant högspänningska-bel Sjö

HVDC-Sjökabel (LCC) 8807 Linje utefter överkant högspänningska-bel Sjö

Sjökabelskarv 8621 Punkt i centrum på skarv Sjö Sjövägmärke, Livsfarlig ledning 8820 Punkt i centrum på skylt Sjö Sjövägmärke, Begränsad höjd 8821 Punkt i centrum på skylt Sjö

HVAC-Tunnelkabel, enskild kabel 8810 Linje utefter överkant högspänningska-bel Tunnel

HVAC-Tunnelkabel i triangelform-ation 8812 Linje utefter ök högspänningskabel Tunnel

Tunnelkabelskarv 8622 Punkt i centrum på skarv Tunnel Konsol för tunnelkabel 8600 Punkt centrum infästning mot vägg. Tunnel Teknikbod ovan mark 1700 Linje efter fasadliv Luft, Mark, Station, Tunnel Teknikbod under mark 1690 Linje efter ytterkant väggar Luft, Mark, Station, Tunnel Telemast 8910 Punkt i centrum på mast Luft, Mark, Station, Tunnel Tunnel vänster 8901 Koordinat för position Tunnel Tunnel höger 8902 Koordinat för position Tunnel Tunnel tak 8903 Koordinat för position Tunnel Tunnel golv 8904 Koordinat för position Tunnel Markprofil, dikeskant 3081 Linje efter båda dikeskanterna Profiler

Bottenprofil, dikeshörn 3082 Linje efter båda hörnen på diket, eller centrum vid mindre förläggningsar-beten ex. bara opto.

Profiler

Infrastruktur från andra ledningsägare EL [Luftledning]

7060 Linje i markplan under ledning Luft, Mark, Sjö, Station,

Tunnel Tele [Luftledning]


Tunnel Kontroll [Luftledning]


Tunnel Övrig [Luftledning]


Tunnel EL [Mark/sjöledning]

7050 Linje utefter överkant kabel Luft, Mark, Sjö, Station,

Tunnel Tele [Mark/sjöledning]


Tunnel Kontroll [Mark/sjöledning]


Tunnel Markledare [Mark/sjöledning]

7132 Linje utefter överkant ledare Luft, Mark, Sjö, Station,

Tunnel

f


13/31



Fjärrvärme [Mark/sjöledning]

6350 Linje utefter överkant ledning Luft, Mark, Sjö, Station, Tunnel

Vatten [Mark/sjöledning]


Avlopp [Mark/sjöledning]


Gas [Mark/sjöledning]


Övrig [Mark/sjöledning]

8961 Linje utefter överkant kabel/ledning Luft, Mark, Sjö, Station, Tunnel

Då ett objekt som ska mätas in saknar inmätningskod ska koden i första hand hämtas från BH90 del 7 (Referenser). I de fallen inte passande kod hittas ska kon-taktperson på Svenska kraftnät underrättas.

Kontaktpersonen ska i sin tur kontakta ansvarig enhet för att få en kod för det ob-jekt som saknar kod.

f


14/31

Bilaga 2. Inmätning av objekt

Inmätning av ledningsstolpar och deras fundament > Stolpes position ska vara i markplan i centrum av stolpen. (figur 1 och 2)

> Fundamenten till stolpens ben ska representeras av en linje längs fundamentets

fot. Då flera stolpben fäster till samma fundament ska också centrum på varje

stolpben mätas in.

Inmätning av infästningspunkt Inmätningspunkten ska vara där faslinan är infäst mot linhållaren (figur 3 och 4).

När det är två spännkedjor för en faslina som vid vinkelstolpar eller ändstolpar så ska båda infästningspunkterna för linhållare mätas in. Det är alltid linhållaren närmast marken som ska mätas in. Om en linhållare har två hängkedjor (V-kedja) och fäster till en plats på faslinan ska det bara vara en inmätningspunkt (exempel stolpe Yggdrassil och några stol-par i figur 4). Utseende på linhållare tillsammans med isolatorkedjor kan ses i TR05-10. Infästningskoordinaterna kan beräknas om centrumpunkten för stolpen är inmätt och mätosäkerheten är mindre än 0,5 m. Vänster fasläge avser fasen till vänster när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Höger fasläge avser fasen till höger när blicken vänds mot stolpe med högre stolp-nummer.

Inmätning av topplineläge Inmätningspunkterna ska vara där linorna har sin infästning mot linhållarna i toppen av stolpen enligt figur 5 och 6. De här koordinaterna kan beräknas om centrumpunkten för stolpen är inmätt och mätosäkerheten för erhållna koordinatpositioner är mindre än 0,5m. Vänster topplineläge avser topplinan till vänster när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Höger topplineläge avser topplinan till höger när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer.

f


15/31

Figur 1. Inmätningspunkt normalstolpar.

f


16/31

Figur 2. Inmätningspunkt specialstolpar.

f


17/31

Figur 3. Inmätningspunkter för faslinor normalstolpar

f


18/31

Figur 4. Inmätningspunkter för faslinor specialstolpar.

f


19/31

Figur 5. Inmätningspunkter för topplina normalstolpar.

f


20/31

Figur 6. Inmätningspunkter för topplina specialstolpar.

f


21/31

Inmätning av skruvningspunkt Skruvningspunkten mäts in genom att läget för centrumledarens/mittfasens isola-tor i skruven mäts in, exempel (figur 13). Om centrumledaren inte ingår i skruven (centrumledaren saknar isolator) utan skruven endast berör ytterfaserna, mäts centrumledarens position mitt mellan ytterfasernas isolatorer in.

Figur 13. I denna bild kan man se ett exempel på skruvningspunkt.

Inmätning av flygvarningsklot Flygvarningsklot mäts in i markplan under flygvarningsklotet. Exempel utseende (figur 14).

Figur 14. Exempel flygvarningsklot, de kan också vara två färger på ett klot.

Inmätning av antenn i stolpe Antenn i stolpe mäts in genom att läget där antennen är monterad i stolpen mäts in reflektorlöst. Längden på antennen ska bifogas inmätningen.

f


22/31

Inmätning av kablar i mark och tunnel Inmätning av kablar i mark ska ske i öppen kabelgrav. I undantagsfall, om möjlig-het inte finns kan mätning på täckt kabelgrav ske mot befästa lägen, detta ska god-kännas av projektledaren. Inmätning av tunnlar och kablar i tunnlar alltid ske mot befästa lägen.

I redovisningen ska markkabelns nedgrävningsdjup anges, detta värde betecknas med ND.

Läget där sektion börjar/slutar ska mätas in. För definition av sektions början, se TR08-05 (Svenska kraftnäts krav på kabeldokumentation).

Beroende på hur kablarna är förlagda ska inmätningen utföras på olika sätt (se fi-gur 7 och 8).

Om kablarna/teleledningar är förlagda i triangelformation eller är buntade på an-nat vis mäts centrum in med höjd från översta objektet. Är kablarna/teleledning-arna uppdelade i enskilda kablar och rör mäts varje enskild geometri in. När kab-lar som förlagts i triangelformation delas upp vid en skarvplats ska varje kabel som ingått i formationen mätas in med en egen geometri både i plan och höjd. Samma sak gäller också när de delas upp av andra anledningar som exempel vid passager under väg.

På de platser där förläggning av kablarna görs i skyddsrör ska början och slut på skyddsröret mätas in. Då skyddsröret fylls med bentonit eller annan värmele-dande fyllning ska inmätning göras efter hela rörlängden med högst 1 meters mel-lanrum.

Figur 7. Inmätningspunkter vid kabelbuntar i en kabelgrav.

f


23/31

Figur 8. Inmätningspunkter vid kabelbuntar i en kabelgrav.

Generellt vid kabelskarv: Kabelskarv mäts in genom att läget för kabelskarvens centrumpunkt mäts in.

f


24/31

Generellt vid krök: Alla kablar eller buntar ska mätas in var 20:e centimeter från krökningens start-punkt till krökningens slutpunkt. Till krökning räknas det grönmarkerade områ-det (figur 9 och 10). Detta gäller även när höjdläget för kabeln skiftar (dvs. det är viktigt att alla toppar och fördjupningar finns med i kabelprofilen).

Figur 9. Beskrivning på var man ska mäta in kabel med 20 centimeters intervall.


f


25/31

När det är flera kablar som kröker åt olika hålls ska samtliga krökar mätas in var 20:e centimeter från krökningens startpunkt till krökningens slutpunkt (figur 11).


När det är många objekts som mäts in på en liten yta ska det kompletteras med bild som (figur 12) nedan, då blir det lättare att tolka inmätningen.

Figur 12. Inmätning som kompletterats med bild.

f


26/31

Inmätning DTS-Kabel Denna typ av kontrollkabel är ofta buntad till en kraftkabel. Om kraftkablarna är

förlagda i en tät triangelformation är DTS-kabeln ofta placerad i mitten av triang-

elformationen. När den är förlagd på detta sätt ska den representeras med samma

sträckning som kabelförbandet.

Då DTS-kabeln går ifrån triangelformationen eller kraftkabeln så ska den mätas in separat, det gör den exempelvis vid skarvplatser. All inmätning av DTS-kabel ska representeras av ett eget lager.

Inmätning av kabelschakt vid markkabelförläggning Kanten på kabelschaktet samt hörnen nere i kabelschaktet mäts in genom linjer efter dikeskanten respektive dikeshörnen. Tätheten på inmätningspunkterna är beroende av terrängens utseende.

Optorör med eller utan innehåll Ett tomt optorör mäts in med koden för optorör. Om det finns t.ex. en optokabel i röret ska det finnas två geometrier, en kod för optorör och en kod för optokabel.

Inmätningar av kablar i eller på havs- eller sjöbotten Utföraren väljer lämplig metod så att de noggrannhetskrav vi efterfrågar uppnås. Detta kan t.ex. vara ekolod med ROV eller vid grundare vatten dykare med GPS. Vi godkänner dock inte positionering vid ytan som inmätningsmetod.

Följande ska redovisas:

Lägsta krav på noggrannhet vid inmätningen är klass 6 (<2 m). Om mätosäker-heten är bättre ska detta framgå. Vattendjupet ska redovisas och betecknas ”D”.

Om kabeln är nedspolad ska nedgrävningsdjupet (ND) redovisas samt vilket fyll-nadsmaterial som använts.

Om kabeln skyddas med sten, betongmadrass eller liknade ska en profil av skyd-det redovisas, inklusive tjocklek över botten och täckning över kabel, samt posit-ion av centrumlinjen.

f


27/31

Inmätning av stationsområde Stationsområde mäts in genom att samtliga brytpunkter i stängsel som omger stationsområdet mäts in (Figur 18).

Figur 18. Exempel på inmätningspunkter för stationsstängslet.

Stationsområdet mäts in i stängslets brytpunkter.

Övriga objekt inom stationsområdet som ska mätas in är:

> Vägkanter

> Asfaltsytor, byggnader, grusytor, gräsytor, ledningsgata, skogsytor

Inmätning av teknikbod Teknikbod mäts in genom att hörnen för boden mäts in. Om flera bodar ligger in-till varandra ska samtliga bodar mätas in.

Inmätning av telemast Telemast mäts in genom att telemastens centrumpunkt mäts in i toppen och vid markytan.

f


28/31

Inmätning av tunnel Enbart tunnel där Svenska kraftnät står som huvudman ska mätas in. En tunnel ska betraktas som ett långsträckt objekt enligt TS 21143.

Tunnel mäts in i tvärsnitt var 10:e meter, höjd och bredd ska mätas in (Figur 16). Vid betydande förändringar av tunnelns utförande ska inmätning göras tätare så att mätosäkerheten inte förvanskas.

Figur 16. Inmätningspunkter för cylindrisk tunnel.

f


29/31

Om det finns en plan golvyta, mäts bräddpunkterna in på golvnivå och en punkt i taket (Figur 17).

Figur 17. Inmätningspunketer i tunneln med ”plant golv”.

f


30/31

Inmätning av korsande ledning För korsande ledning ska följande information anges: > kod enligt Checklista med inmätningskoder (bilaga 1),

> ägare

> namn och eventuell littera

> spänningsnivå.

Korsande ledning mäts in med tre markpunkter i en linje på dess centrumle-dare/mittfas. En mittpunkt vid läget för själva korsningen samt en punkt 50 m bort på vardera sidan längs den korsande ledningen (figur 15). I de fall en ledning ändrar riktning eller slutar etc. på ett avstånd som är mindre än 50 m, mäts ledningen in i erforderlig omfattning.

Figur 15. Inmätningspunkter på en korsande ledning

Om den korsande ledningen är markförlagd mäts förutom centrumledare/mittfas också ledningens överkant vid respektive schaktkant.

f


31/31

Bilaga 3. Följesedel

Specifikation på innehållet i Excel-mallen.

Excel-mallen ingår i det paket av mallar och formulär med mera som Svenska kraftnät tillhandahåller i inledningen av projektet.

TR 08-06 Bilaga 3 Följesedel Generella parametrar: Projektnummer Namn [Inmätningsansvarig] Organisation [Inmätningsansvarig] Telefonnummer [Inmätningsansvarig] E-postadress [Inmätningsansvarig] Återkommande för enskilda "dwg-filer": Namn på fil [Filtyper: dwg, shp, gdb] Mätosäkerhet plan [Klass] Mätosäkerhet höjd [Klass] Namn på rådatafiler Bifogade foton [Namn på mapp där foton finns] Namn [Utförare] Organisation [Utförare] Telefonnummer [Utförare] E-postadress [Utförare] Mätmetod Utrustning Datum för inmätning Koordinatsystem vid inmätning Använda stompunkter Använt samband vid transformation Kalibreringsprotokoll bifogat [Ja/Nej]

Documents

Inmätning av anläggningar och leverans av geografisk ... · räkning och redovisning av byggnadsverk och infrastruktur, Referenser) och SIS-TS 211442013 (Byggmätning – Specifikationer