Integration av teori och praktik inom det folkhälsovetenskapliga … · 2010-02-26 · folkhälsoarbete i praktiken samt deras tankar kring integration av teori och praktik inom

Integration av teori och praktik inom det folkhälsovetenskapliga programmet vid

Sahlgrenska akademin

Erik Söderberg Annette Sverker

Innehåll

1. Sammanfattning 1

2. Inledning 2

3. Bakgrund 2 3.1 Teoretiska perspektiv på integration av teori och praktik 2 3.2 Folkhälsovetenskap 4 3.2.1 Yrkesinnehåll 4 3.3 Det folkhälsovetenskapliga programmet 4

4. Projektets syfte och mål 5

5. Metod 5 5.1 Definitioner 5 5.2 Design 6 5.3 Urval 7 5.4 Datainsamling 7 5.5 Dataanalys 9 5.6 Avgränsning 10

6. Resultat 10 6.1 Praktik på kurser inom det folkhälsovetenskapliga programmet, termin 1-6 10 6.1.1 Praktik på kurser inom det folkhälsovetenskapliga programmet 10 6.2 Kartläggning av det folkhälsovetenskapliga programmets strimma 13 6.3 Fokusgrupper med studenter om deras erfarenheter av att integrera teori

och praktik under utbildningen 14 6.3.1 Om vad begreppet praktik innebär för studenterna 14 6.3.2 Tidig förståelse för vad yrket som folkhälsovetare innebär 15 6.3.3 Vidgat perspektiv genom kontakter utanför universitetet 15 6.3.4 Folkhälsoarbete i praktiken 15 6.3.5 Förutsättningar för ökad integration av teori och praktik 16 6.4 Intervjuer med handledare om deras erfarenheter utifrån studenternas kurs

folkhälsoarbete i praktiken samt deras tankar kring integration av teori och praktik inom det folkhälsovetenskapliga området 17

6.4.1 Folkhälsoarbete i praktiken skapar engagemang 17 6.4.2 Integration av teori och praktik – en vinst för alla inblandade 18 6.4.3 Fördjupad samverkan skapar mervärde 18 6.4.4 Hur bra som helst – förslag till förbättringar 19

7. Diskussion 19 7.1 Balansgång mellan akademisk kunskap och praktisk tillämpbarhet 19 7.2 Strimma med förbättringspotential 21 7.3 Folkhälsoarbete i praktiken skapar vidgade vyer 22

7.4 Integration av teori och praktik – ett måste för att skapa profilering och tydliggöra rollen som folkhälsovetare? 23

7.5 Kompetens som behövs 24 7.6 Metoddiskussion 24 7.7 Slutsatser med framtidsfokus 25

8. Referenser 26

Bilaga 1 28 Beskrivning av respektive kurs samt dess praktik inom det folkhälsovetenskapliga programmet utifrån dokument samt intervjuer med kursansvariga lärare, termin 1-6

1

1. Sammanfattning I högskoleverkets utvärdering av grund- och forskarutbildning i folkhälsovetenskap (2007:8) konstateras att det folkhälsovetenskapliga programmet i Göteborg har tydliga och starka profilområden där integrationen av genusperspektiv benämns som exempla-risk. Förutsättningarna för en fortsatt utveckling av programmet bedöms som goda. I det fortsatta arbetet rekommenderar bedömargruppen att programmet behöver utveckla integ-rationen mellan de teoretiska och praktiska momenten samt fördjupa samverkan med det omgivande samhället. Även studenter vid programmet har i kursutvärderingar framfört önskemål kring ett ökat fokus på att integrera teori och praktik.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i ovanstående utmaningar och syftar till att inom ramen för det folkhälsovetenskapliga programmet vid Sahlgrenska akademin göra en kartlägg-ning av hur teori och praktik integreras. Projektets olika delmål var att:

Kartlägga vilken praktik det idag finns på respektive kurs inom det folkhälsovetenskapliga programmet.

Kartlägga kursen Strimman – Människosyn, kunskapssyn och folkhälsoarbete i praktiken utifrån kursplanens intentioner.

Med studenter som går och har genomgått programmet belysa deras erfarenheter av att integrera teori och praktik under utbildningen.

Beskriva handledarnas erfarenheter utifrån studenternas kurs folkhälsoarbete i praktiken och deras tankar kring integration av teori och praktik inom det folk-hälsovetenskapliga området.

Kartläggningen av praktik på kurser inom det folkhälsovetenskapliga programmet visade att fem av programmets totalt 22 kurser innehöll någon form av fältarbete, medan en kurs innehöll studiebesök. Strimman innehöll i dagsläget till största delen teoretiska moment, och uppfyllde inte till fullo intentionerna i kursplanen. Analysen av fokusgrupperna med studenter resulterade i tolv underkategorier samt fyra huvudkategorier, där de senare be-nämns: Tidig förståelse för vad yrket som folkhälsovetare innebär, vidgat perspektiv ge-nom kontakter utanför universitetet, folkhälsoarbete i praktiken samt förutsättningar för ökad integration av teori och praktik. Ett viktigt fynd i studien var att studenterna i högre utsträckning önskade tillämpa de teoretiska kunskaperna för att kunna skapa sig en för-ståelse av den framtida rollen som folkhälsovetare. Analysen av intervjuerna med hand-ledarna resulterade i tretton underkategorier och fyra huvudkategorier. Flera tankar och idéer kom till uttryck och visade bland annat att integration av teori och praktik för med sig fördelar ur såväl ett arbetsgivar- som studerandeperspektiv. I rapportens diskussion analyseras resultaten från de olika delstudierna tillsammans med rapportens inledning och bakgrund, vilket utmynnat i flera tankegångar för att gå vidare och arbeta för att ytterli-gare utveckla integrationen mellan teori och praktik i det folkhälsovetenskapliga pro-grammet.

2

2. Inledning Den 1 januari 2007 infördes i Sverige en ny utbildnings- och examensstruktur som ett led i arbetet med att anpassa den högre utbildningen till arbetet i Bolognaprocessen. Bolognaprocessen, som är ett samarbete om högre utbildning mellan 46 europeiska län-der, har som syfte att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. Ett av Bolognaprocessens tre övergripande mål är att främja anställningsbarhet.1 Anställningsbarhet beskrivs ofta som ett omdiskuterat ämne, där det ständigt finns krav på att balansera högskolornas och universitetens teoretiska kunskaper med samhällets krav på praktisk tillämpbarhet (European University Associa-tion, Trends V). I högskoleverkets utvärdering av grund- och forskarutbildning i folkhälsovetenskap (2007:8) konstateras att det folkhälsovetenskapliga programmet i Göteborg har tydliga och starka profilområden där integrationen av genusperspektiv benämns som exempla-risk. Förutsättningarna för en fortsatt utveckling av programmet bedöms som goda. I det fortsatta arbetet rekommenderar bedömargruppen att programmet behöver utveckla integ-rationen mellan de teoretiska och praktiska momenten samt fördjupa samverkan med det omgivande samhället. Bland bedömargruppens intryck nämns att en förbättrad kommuni-kation mellan forskningsmiljöer och praktiker är nödvändigt för att höja kvaliteten i det tillämpade folkhälsoarbetet. Även studenter vid programmet har i kursutvärderingar framfört önskemål kring ett ökat fokus på att integrera teori och praktik. Detta arbete tar sin utgångspunkt i ovanstående utmaningar och syftar till att inom ramen för det folk-hälsovetenskapliga programmet göra en kartläggning av hur teori och praktik integreras.

3. Bakgrund I rapportens bakgrund presenteras några teoretiska perspektiv på integration av teori och praktik, vad begreppet folkhälsovetenskap innebär, yrkesinnehållet i folkhälsovetenskap samt det folkhälsovetenskapliga programmet vid Göteborgs universitet med dess inrikt-ning och profilområden.

3.1 Teoretiska perspektiv på integration av teori och praktik

Enligt högskolelagen ska all universitets och högskoleutbildning bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta understryker vikten av att erbjuda utbildning med såväl teoretisk som praktisk förankring (Högskolelagen 1992). I Nationalencyklopedin definieras ordet praktik som praktisk övning i ett yrke som man håller på att lära sig, alternativt praktisk tillämpning, det vill säga motsats till teori. Teori är förenklat uttryckt en samling antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap (Nationalencyklopedin 2009). Bronäs et al. (2006) för ett resonemang kring begreppet praktik och menar sammanfatt-ningsvis att det inte finns något som existerar som är ”ren praktik”. De menar att under den praktiska utövningen söker individen efter sammanhang och mening och av ren au-tomatik följer en systematisk reflektion där man söker efter modeller och teorier. Utifrån detta menar Bronäs et al. att all praktik är teorianknuten. Vidare att teori är praktikinflue- 1 De andra två övergripande målen är att främja rörlighet samt främja Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som

utbildningskontinent.

3

rad, då en teori alltid handlar om något. Teorier är, menar Bronäs et al., baserade på något som finns i vår praktiska värld och används för att skapa förståeliga mönster och me-ningsfulla förklaringar kring detta något. Begreppen praktik och teori synes alltså vara intimt sammanlänkande med varandra. Även Gustafsson (2002) diskuterar kring svårig-heten att göra en tydlig skiljelinje mellan begreppen praktik och teori och konstaterar vi-dare att det är svårt att definiera begreppen var för sig. Han konstaterar att hur man defi-nierar dessa begrepp bottnar i den kunskapssyn som man ansluter sig till. En uppfattning om kunskap är att den tar sin början i erfarenheten. Kunskapen förvärvas genom obser-vation som sedan analyseras. Det vill säga att observationen är i centrum, inte tänkandet. Denna kunskapssyn har sina rötter i empirismen och sedan det positivistiska synsättet. Den motsatta synen på kunskap är att kunskap börjar när vi tänker, det vill säga kunskap är oberoende av erfarenhet och kommer inifrån individen. Gustafsson (ibid.) menar att vi måste reflektera över det som observeras för att det ska kallas kunskap, och att det vi tän-ker är hämtat från den verklighet som vi delar åtminstone med ett flertal andra. Därav följer att praktik och teori är naturligt sammanlänkande. Många yrkesutbildningar, exempelvis läkarutbildningen och lärarutbildningen har ett in-timt sammanlänkande mellan teori och praktik. För att tydliggöra sambandet mellan den teori som studeras och praktiken under lärarutbildningen har man har ersatt begreppet praktik med verksamhetsförlagd utbildning. Det som tydliggörs och påtalas är att teore-tiska studier på ett mera tydligt sätt ska kopplas samman med de praktiska inslagen så att det vetenskapliga perspektivet genomsyrar utbildningens alla delar (Regeringens propo-sition 1999/2000:135). Medan begreppet praktik inskränker sig till mötet mellan arbetsliv och utbildning, är avsikten med begreppet verksamhetsförlagd utbildning att det ska vara ett möte mellan forskning – utbildning – och arbetsliv. Det vill säga att med begreppet verksamhetsförlagd utbildning avses en utbildning som är forskningsanknuten och med en vetenskapliggjord praktik ( ibid.). I Högskoleverkets rapport från 2007, där man gjorde en utvärdering av grund och forskarutbildning i folkhälsovetenskap, betonades vikten av en ökad integration av teori och praktik. En ökad integration av teori och praktik menade Högskoleverket möjliggör för studenten att knyta kontakter i det omgivande samhället och också att använda de metoder och de verktyg de tidigare endast använt sig av i teorin. Vidare var det också en möjlighet för studenten att marknadsföra sin utbildning och visa upp sina färdigheter (Högskoleverket 2007:8). Att integrera praktik och teori kan naturligtvis innebära olika saker när det gäller hur och vad man vill åstadkomma. En metod kan vara mer direkt inriktad på själva lärandet och lärprocessen. Winn (1995) har beskrivit att det är av stor betydelse att involvera omvärl-den och att det ur ett inlärningsperspektiv är viktigt att delta i ett verkligt fältarbete. Hyr-käs et al. (2000) menar att det är viktigt med praktiska upplevelser för inlärningen, och beskriver att det har betydelse att befinna sig på det aktuella fältet för att möjliggöra re-flektion och återkoppling mellan praktiska problem och teoretiska kunskaper. Fältet för folkhälsovetare är omfattande med hänsyn till den mängd av olika yrken och uppgifter som ryms inom den tvärvetenskapliga disciplinen folkhälsovetenskap (Pellmer & Wramner 2007). De folkhälsovetenskapliga utbildningarna kan ta sig olika uttryck och ha varierande fokusområden (Högskoleverkets 2007:8), vilket torde få konsekvenser för framtida arbetsmöjligheter och hur praktik och teori integreras. Nedan förklaras begrep-pet folkhälsovetenskap närmare, vilka uppgifter som kan förekomma i yrkesrollen som folkhälsovetare samt vad det folkhälsovetenskapliga programmet inom Sahlgrenska aka-demin vid Göteborgs universitet innehåller.

4

3.2 Folkhälsovetenskap

Folkhälsovetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som ger kunskap om befolkningens hälsa på lokal, nationell och internationell nivå (Pellmer & Wramner 2007). Högskole-verket skriver i sin rapport (2007:8) att utvecklingen av folkhälsovetenskap kan relateras till åtminstone två samhälleliga förändringar:

1. Från 1983 fick hälso- och sjukvården genom lagstiftning ett förebyggande ansvar medan den tidigare endast hade haft ett vårdande ansvar.

2. Samtidigt sågs ett ökande politiskt intresse för folkhälsofrågor.

Vidare beskrivs att folkhälsovetenskapen i Sverige utvecklats från det socialmedicinska området, som är en medicinsk specialitet som behandlar frågor om sociala orsaker till ohälsa, ohälsa som samhällsfenomen och sociala konsekvenser av ohälsa.

Pellmer & Wramner (2007) beskriver folkhälsovetenskap som den vetenskapliga basen varifrån folkhälsoarbetet tar sin utgångspunkt. En kortfattad och vanlig definition som ofta används är att folkhälsoarbete handlar om att förebygga sjukdomar, förlänga liv och främja hälsa genom organiserade samhällsaktiviteter (Acheson 1998). Begreppet folk-hälsa kan ses som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl ni-vån som fördelningen av hälsa. En god folkhälsa handlar alltså inte bara om att hälsan ska vara så bra som möjligt, utan den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt i för-hållande till olika maktdimensioner som exempelvis genus, socioekonomisk status, sexu-ell läggning samt etnisk bakgrund (Janlert 2000).

3.2.1 Yrkesinnehåll Yrket som folkhälsovetare är mångfacetterat och kräver god kunskap om hur man genom systematiskt organiserade åtgärder främjar hälsan och förebygger sjukdom i samhället. Exempelvis kan insatserna på samhällsnivå handla om att påverka politik och lagstiftning inom olika områden för att skapa gynnsamma förutsättningar för en god hälsoutveckling. Folkhälsovetare har ofta en samordnande och pådrivande roll i samverkan med andra yr-kesgrupper. Arbetsuppgifterna är varierande beroende på organisation och befattning men kan exempelvis innebära att kartlägga aktuellt hälsoläge samt planera, genomföra och utvärdera olika hälsofrämjande aktiviteter (Högskoleverkets 2007:8).

3.3 Det folkhälsovetenskapliga programmet

Det folkhälsovetenskapliga programmet inom Sahlgrenska akademin vid Göteborgs uni-versitet har 30 platser och startade höstterminen 2004. Programmet har tre profilområden: epidemiologi, genusperspektiv på hälsa och hälsoekonomi. Tre års heltidsstudier inom programmet, 180 högskolepoäng, leder fram till kandidatexamen, men studenterna kan även välja ett fjärde år som leder fram till en magisterexamen med möjlighet att söka forskarutbildning. Från och med höstterminen 2007 fick programmet benämningen Folk-hälsovetenskapligt program med hälsoekonomi och i och med det gjordes ämnet hälso-ekonomi tydligare (Sahlgrenska akademistyrelsen 2006). Från och med höstterminen 2010 finns också möjlighet att välja en tvåårig påbyggnadsutbildning med benämningen Master of Medical Science in Public Health with a major in Health Economics. Denna utbildning erbjuds på engelska (Sahlgrenska akademistyrelsen 2008). Den beskrivning av folkhälsovetenskap som legat till grund för programmet innebär att man studerar befolk-ningens hälsa såväl nationellt som internationellt med fokus på människors livsvillkor,

5

livsstil och miljö (Janlert 2000). Denna beskrivning av folkhälsovetenskap ligger i linje med det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken som är att skapa sam-hälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regering-ens proposition 2002/03:35). I ämnet ingår att följa hälsoutvecklingen och att studera me-kanismer som styr hälsoutvecklingen samt att utveckla metoder för att genomföra, analy-sera och utvärdera preventiva och hälsofrämjande insatser på individ, grupp och sam-hällsnivå.

4. Projektets syfte och mål Syftet med projektet är att inom ramen för det folkhälsovetenskapliga programmet inom Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet göra en kartläggning av hur teori och praktik integreras. Projektets olika delmål är att: Kartlägga vilken praktik det idag finns på respektive kurs inom det

folkhälsovetenskapliga programmet. Kartlägga kursen Strimman – Människosyn, kunskapssyn och folkhälsoarbete i

praktiken utifrån kursplanens intentioner. Med studenter som går och har genomgått programmet belysa deras erfarenheter

av att integrera teori och praktik under utbildningen. Beskriva handledarnas erfarenheter utifrån studenternas kurs folkhälsoarbete i

praktiken och deras tankar kring integration av teori och praktik inom det folk-hälsovetenskapliga området.

5. Metod I metodavsnittet nedan beskrivs den kvalitativa metodik som rapporten vilar på, vilket urval undersökningen grundar sig på samt hur datainsamlingen och dataanalysen genom-förts. Metoddelen inleds dessutom med en definition av centrala begrepp som återkom-mer i rapporten.

5.1 Definitioner

Med begreppet praktik menar vi i rapporten externa kontakter med det omgivande sam-hället. När det gäller programmets kurser kan dessa exempelvis vara i form av fältarbeten eller studiebesök där studenter inom ramen för aktuell kurs genomför ett moment som involverar någon extern kontakt. Under avsnitt 6.1.1 nedan beskrivs utförligare vad prak-tiken på programmets kurser innehåller. Begreppet praktik syftar i rapporten också på att den teoretiska kunskapen på något sätt skall översättas och appliceras i mötet med dessa externa kontakter. Med begreppet folkhälsoarbete i praktiken avses i första hand den kurs där studenterna självständigt skall kunna tillämpa inlärda metoder och teorier samt ut-veckla praktisk kompetens inför deras kommande profession som folkhälsovetare. När vi använder ordet handledare menar vi i rapporten handledare för studenterna inom ramen för kursen folkhälsoarbete i praktiken.

6

5.2 Design

Som metod valdes kvalitativ metodik. För att samla in så mycket kunskap som möjligt och belysa projektets frågeställningar från olika utgångspunkter och perspektiv valdes respondenter från tre grupper ut (kursansvariga lärare – studenter – handledare) för inter-vjuer. Intervjuerna med kursansvariga lärare hade informantkaraktär, vilket innebär att intervju-personerna skall bidra med information kring hur verkligheten är beskaffad i något visst avseende (Esaiasson et. al. 2007). Esaiasson skriver vidare att informantintervjuunder-sökningar ofta kombineras med dokumentstudier, vilket i detta fall varit aktuella kurspla-ner för respektive kurs. Fokusgruppsintervjuerna med studenter samt intervjuerna med handledare var inspirerade av en fenomenologisk ansats. I fenomenologin söker man det centrala i fenomen som det uppfattas och upplevs av människorna genom deras egna erfarenheter (Kvale, 1997). Fe-nomenologi som metod är både induktiv och beskrivande, där syftet är att beskriva män-niskors levda erfarenheter inkluderande den mening som dessa erfarenheter har för indi-viden. Forskarens uppgift är att ” ha ett öppet sinne” och vara lyhörd och accepterande för den data som presenteras (Omery 1983). Berger och Luckmann (1966/1999) har också en fenomenologisk ansats när de pratar om kunskapssociologi, och menar att kunskap är vad människan själv uppfattar om sin verk-lighet. Genom att betona kunskapen som socialt konstruerad fokuserar författarna (ibid.) på det som händer och konstrueras i människors vardagsliv, och menar att verkligheten utgår och definieras från det som människor berättar, upplever och ser. Kvale (1997) be-skriver att tanken bakom forskningsintervjun är att skapa sig en djupare förståelse för människan och hennes sätt att resonera och reagera. Det samspel som uppstår i intervju-situationen, där den intervjuade får uttrycka sina synpunkter och åsikter med egna ord, ger forskaren en förståelse och uppfattning av den intervjuades egna livsvärld. Inom fe-nomenologisk metod är ”epoché eller bracketing” en metodologisk attityd till det feno-men som man studerar. Som forskare innebär detta att man strävar efter att åsidosätta sin egen förförståelse, kunskap och antaganden om det fenomen som man studerar i syfte att beskriva fenomenet så objektivt och precist som möjligt (Strandmark 2002). Inom studien användes olika grupper för att belysa projektets frågeställningar från olika perspektiv, vilket inom den kvalitativa metodiken kallas för triangulering. Triangulering används som en metod för att öka resultatens validitet (om flera olika källor samtycker) och syftar till att öka förståelsen av komplexa fenomen (Malterud 2001).

7

5.3 Urval

Kursansvariga lärare För att få en uppfattning om i vilken omfattning det förekommer praktik inom program-mets kurser intervjuades kursansvariga lärare inom det folkhälsovetenskapliga program-met, termin 1-6. Samtliga kursansvariga kontaktades via mejl och ombads ge förslag på en tid när de var tillgängliga för intervju. I de kurser som har fler än en kursansvarig fick de själva avgöra om båda kursansvariga ville delta på intervjun. Tider bokades och inter-vjuer genomfördes med representation från kursansvariga för samtliga kurser inom det folkhälsovetenskapliga programmets grundnivå. Då vissa kursansvariga ansvarade för fler än en kurs samt moment i programmets strimma intervjuades de om samtliga delar vid samma tillfälle. Sammanlagt genomfördes sjutton intervjuer, varav en via telefon. Studenter Genom intervjuer i fokusgrupper med studenter som går och har genomgått programmet belystes deras erfarenheter av att integrera teori och praktik under utbildningen. För att erhålla en så bred bild som möjligt valdes studenter ut från samtliga terminer som går och har genomgått grundutbildningen, med undantag av dem som nyligen påbörjat program-met och vid projektets genomförande befann sig på termin 1. Studenterna fick själva fri-villigt anmäla sig till fokusgrupperna efter att studiens syfte presenterats kort vid studen-ternas föreläsningar. Sammanlagt genomfördes tre fokusgrupper med studenter representerade från samtliga terminer, förutom de som just börjat programmet. Samman-sättningen i fokusgrupp ett var sju studenter som gått tre terminer, i fokusgrupp två sex studenter som gått fem terminer och i fokusgrupp tre var det sex studenter som gått ut programmets grundnivå och erhållit en kandidatexamen.

Handledare

Slutligen intervjuades också ett urval av studenternas handledare på kursen folkhälsoar-bete i praktiken för att ta del av deras erfarenheter kring projektets frågeställningar. Ur-valet av handledare baserades på studenternas genomförda praktik i kursen folkhälsoar-bete i praktiken, åren 2006 – 2008. För att täcka in flera delar av det folkhälsovetenskap-liga området kontaktades aktörer inom olika områden. Sammanlagt kontaktades via tele-fon åtta handledare, vilka samtliga var positiva till att ställa upp för intervju. Dessa repre-senterade administrativt folkhälsoarbete på regionsnivå, frivilligverksamhet, forsknings-verksamhet samt folkhälsoarbete inom kommuner av varierande storlek.

5.4 Datainsamling

Samtliga intervjuer nedan genomfördes av Erik Söderberg (E.S.) Under fokusgrupperna deltog ytterligare en intervjuperson. Intervjuerna som ligger till grund för datainsamlingen genomfördes i huvudsak under perioden oktober 2008 till och med februari 2009. Kursansvariga lärare

Enskilda intervjuer genomfördes med kursansvariga lärare för att få en uppfattning om i vilken omfattning det förekommer praktik inom programmets kurser. De kursansvariga

8

lärarna kontaktades via mejl (som beskrivet ovan i 5.3) där det övergripande syftet med studien presenterades. Vid intervjutillfället presenterades återigen syftet med studien och hur materialet var tänkt att användas. Intervjuerna varade cirka 30 minuter, med undantag från de kursansvariga som också ansvarade för moment i programmets strimma, där inter-vjun var något längre. Som utgångspunkt för intervjuerna användes nedanstående frågor:

Vilka moment med praktik finns det på kursen idag. o Beskriv dessa moment.

För de tre kursansvariga som också hade ansvar för moment i programmets strimma ut-ökades intervjun med följande frågor: Berätta lite om vad som ingår i strimman. Hur upplever du att strimman har utvecklats och fungerar idag.

Upplever du att strimman utgör en länk mellan teori och praktiskt folkhälsoarbete.

Kunskap kring övriga moment som ingår i strimman.

Studenter För att ta del av studenternas erfarenheter av att integrera teori och praktik under utbild-ningen genomfördes fokusgruppsintervjuer. Studenterna fick själva frivilligt anmäla sig till fokusgrupperna efter att E.S. i helklass kort presenterat syftet med studien. Som in-ledning på fokusgruppintervjuerna presenterades studiens syfte och det förklarades att materialet presenteras på ett sådant sätt som gör att enskilda personer inte går att iden-tifiera. Fokusgrupperna genomfördes av E.S. samt tidigare beskriven intervjumedhjälpare och tog cirka 100 minuter vardera. Följande frågor/frågeområden diskuterades:

Vad tänker ni på när jag nämner ordet praktik i utbildningen. Hur upplever ni praktiken i utbildningen.

Vad innebär integration av teori och praktik under utbildningen för er.

Vilka (teoretiska) kunskaper har ni haft störst nytta utav.

Hur upplever ni programmets strimma.

Hur skulle ni se på en ökad övergripande struktur och mindre valfrihet

gällande praktikplatser. Hur skulle integrationen av teori och praktik i utbildningen kunna utvecklas.

Handledare

Enskilda intervjuer genomfördes med sammanlagt åtta av studenternas handledare på kursen folkhälsoarbete i praktiken. Vid den första telefonkontakten informerades om stu-diens syfte och att deltagandet var frivilligt. För att möjliggöra en så bekväm och av-slappnad situation som möjligt fick respondenterna i möjligaste mån avgöra när och var

9

intervjun skulle äga rum. Som inledning på intervjun beskrevs hur materialet var tänkt att användas och att det presenteras på ett sådant sätt som gör att enskilda personer inte går att identifiera. Med hänsyn till att de första frågorna är betydelsefulla för hur resten av intervjun kan komma att fungera (Trost 2005) försökte det skapas en avslappnad inled-ning där respondenterna fick berätta ganska fritt om sin egen bakgrund och placering i organisationen. Detta skapade också en större förståelse för respondenternas situation, vilket förenklade samspelet under intervjun. Som utgångspunkt för intervjuerna som tog mellan 60-80 minuter användes följande frågeställningar:

Bild/uppfattning om det folkhälsovetenskapliga programmet. Upplevelse av studenter och genomförd kurs.

Hur ser ni på integrering av teori och praktik inom det folkhälsovetenskapliga

området. Hur skulle de, arbetsgivarna, kunna medverka med sin praktiska kunskap i vår ut-

bildning.

5.5 Dataanalys

Kursansvariga lärare

Intervjuerna med de kursansvariga lärarna antecknades på dator i samband med intervju-situationen. Intervjuerna skrevs därefter ut oredigerade. Utifrån frågeställningarna ovan (5.4) inhämtades information från utskrifterna samt insamlade kursplaner och eventuell övrig kursdokumentation som lärarna tillhandahållit. Den information som svarade mot rapportens syfte och mål i det insamlade materialet samt intervjuer återges i huvudsak i avsnitt 6.1 samt 6.2 nedan.

Studenter

När det gäller fokusgruppsintervjuerna med studenter samt de enskilda intervjuerna med handledare har analysarbetet inspirerats av det Karlsson (1995) beskriver som ett feno-menologiskt tillvägagångssätt, med avsikten att göra en beskrivande ansats av materialet. I den beskrivande ansatsen är syftet att få fram det som utmärker fenomenet genom att ge så ”rena” beskrivningar som möjligt av den levda erfarenheten av fenomenet.

Fokusgruppsintervjuerna spelades in med bandpelare och transkriberades ordagrant. Initi-alt lästes varje fokusgruppsintervju ett flertal gånger för att bli förtrogen med materialet, men också för att skapa en känsla av helhet för de levda erfarenheter som framträdde i materialet. Intentionen vid genomläsningen var också att exkludera forskarens tidigare förförståelse och förutfattade meningar av de fenomen som presenterades i intervjuerna (Malterud 2001). Därefter lästes varje fokusgruppsintervju ett antal gånger med projektets frågeställningar som utgångspunkt. Efter detta gjordes en avgränsning av meningsbä-rande enheter i fokusgruppsintervjun. Efter ytterligare genomläsning och reflektion sys-tematiserades dessa meningsbärande enheter i olika grupper. Efter ytterligare genomläs-ning och analys av de meningsbärande enheterna gjordes en systematisk sortering, vilket resulterade i ett antal underkategorier. Dessa underkategorier bildade sedan fyra huvud-kategorier som återges som rubriker i resultatdelen (se tabell 2 nedan).

10

Handledare

Intervjuerna med handledarna antecknades på dator i samband med intervjusituationen och skrevs sedan ut. Därefter bearbetades intervjuerna på samma tillvägagångssätt som med fokusgruppsintervjuerna enligt ovan.

5.6 Avgränsning

Projektet avgränsas till grundutbildningen inom det folkhälsovetenskapliga programmet, det vill säga termin 1 – 6.

6. Resultat I detta kapitel redovisas det empiriska materialet som består av tre grupper av informan-ter. Utifrån intervjuer med det folkhälsovetenskapliga programmets kursansvariga lärare presenteras nedan (6.1) vilka kurser inom programmet som innehåller praktik och vad denna består av. I denna informantgrupp ingår också att utifrån intervjuerna kartlägga programmets strimma (6.2 nedan). I informantgruppen med studenter (6.3 nedan) beskri-ver studenterna sina erfarenheter av att integrera teori och praktik under utbildningen. Slutligen redogörs för hur informantgruppen med handledare (6.4 nedan) upplever stu-denternas kurs folkhälsoarbete i praktiken samt deras tankar kring integration av teori och praktik inom det folkhälsovetenskapliga området.

Resultaten som presenteras grundar sig på aktuella förhållanden i det folkhälsoveten-skapliga programmet studieåret 2008/2009.

6.1 Praktik på kurser inom det folkhälsovetenskapliga programmet, termin 1-6

Utifrån intervjuer med det folkhälsovetenskapliga programmets kursansvariga lärare pre-senteras nedan (6.1.1) vilka kurser inom programmet som innehåller praktik enligt defi-nitionen i avsnitt 5.1 och vad denna består av. För ytterligare information om respektive kurs och övrigt som framkom i intervjuer med de kursansvariga lärarna hänvisas till bi-laga 1. Programmets strimma, totalt 6 högskolepoäng, behandlas separat i avsnitt 6.2 nedan. Upplägget på kurserna nedan avser programöversikt giltig till och med vårtermi-nen 2009.

6.1.1 Praktik på kurser inom det folkhälsovetenskapliga programmet

I tabell 1 nedan redovisas överskådligt vilka kurser som har praktik i form av fältarbete eller studiebesök. Sammanlagt innehöll 5 av 22 kurser någon form av fältarbete och 1 av 22 kurser innehöll studiebesök. Med fältarbete avses av kursledningen planerat arbete i grupp eller enskilt som involverar någon extern kontakt med det omgivande samhället. Med studiebesök avses ett av kursledningen planerat besök på en plats med folkhälsove-tenskaplig anknytning.

Av de kurser som innehöll fältarbete bestod det i introduktionskursen till folkhälsoveten-skap av att i grupp intervjua en person i någon av Göteborgs stadsdelar som har ansvaret för folkhälsofrågor. Fältarbetet under kursen människosyn och livsåskådning bestod också av en intervju i grupp, där studenterna ställer frågor till någon representant som

11

företräder, utöver eller arbetar med vald religion eller livsåskådning. I kursen socialt nät-verk och hälsa besökte studenterna gruppvis under en halvdag vald verksamhet. Under besöket skall gruppen försöka identifiera graden av socialt kapital respektive sociala nät-verk i verksamheten. Kursen prevention, teori och tillämpning har ett fältarbete där stu-denterna gruppvis besöker en av de föreslagna arenorna för preventivt arbete och genom intervjuer och eventuella dokumentstudier skall tillägna sig information om det preven-tionsarbete som bedrivs. Folkhälsoarbete i praktiken är den kurs där studenterna själv-ständigt skall kunna tillämpa inlärda metoder och teorier samt utveckla praktisk kompe-tens inför den kommande professionen som folkhälsovetare. Studenterna ansvarar själva, med stöd av Enheten för socialmedicin om så önskas, för att hitta en lämplig praktikplats utifrån ställda kriterier. Kriterier som nämns är bland annat att praktikplatsen bör ha ett målinriktat folkhälsoarbete som fokuserar på att antingen förebygga sjukdom eller att främja hälsa. Den kurs som innehöll studiebesök var miljö, samhälle och hälsa på termin fem. Två studiebesök, varav ett på ekocentrum och ett på miljöförvaltningen i Göteborgs stad, genomförs inom ramen för kursen. För ytterligare information om respektive kurs och dess syfte och innehåll hänvisas till bilaga 1.

12

Tabell 1. Översikt kring vilka kurser som innehåller praktik inom det folkhälsoveten-skapliga programmets grundnivå. Resultaten som presenteras grundar sig på aktuella för-hållanden i det folkhälsovetenskapliga programmet studieåret 2008/2009.

Praktik på kurser inom det folkhälsovetenskapliga programmet

Kurs Fältarbete Studiebesök

Introduktion till folkhälsovetenskap, epidemiologi och hälsoekonomi

X

Genus, kön och hälsa

Människosyn och livsåskådning X

Söka, värdera och kommunicera kunskap i hälsovetenskap

Kön, genus och sexualiteter

Perspektiv på vetenskap

Epidemiologi och biostatistik

Socialt nätverk och hälsa X

Hälsoekonomi

Resursfördelning, policy och etik

Organisationsteori och ledarskap

Förvaltningsrätt

Epidemiologi och biostatistik

Prevention, teori och tillämpning X

Folkhälsonutrition med hälsopedagogik

Miljö, samhälle och hälsa X

Folkhälsoperspektiv på stressrelaterad ohälsa

Folkhälsoarbete i praktiken X

Kvalitativa metoder

Vetenskapliga teorier och metoder

Projektorienterat arbetssätt och hälsoekonomisk utvärdering

Examensarbete i folkhälsovetenskap

13

6.2 Kartläggning av det folkhälsovetenskapliga programmets strimma

Strimman (som formellt benämns FHV 241, Strimman, Människosyn, kunskapssyn och folkhälsoarbete i praktiken, 6 högskolepoäng) består av fyra moment på vardera 1,5 hp. Det övergripande målet med programmets strimma är enligt antagen kursplan att aktuali-sera kunskapssyn och människosyn under utbildningen samt utgöra en länk mellan teori och praktiskt folkhälsoarbete. Nedan beskrivs tre av strimmans fyra moment utifrån be-skrivningar i kursplanen samt intervjuer med kursansvariga. När det gäller det fjärde momentet i strimman, kommunicera din kompetens, sker beskrivningen utifrån insamlad dokumentation.

Under termin 2 benämns strimman tre konstruktioner av människan och folkhälsoarbete i praktiken och det skall enligt kursplanen diskuteras tre centrala sätt att se på människan inom vetenskapsteorin och filosofin. Vidare beskrivs i kursplanen att det med utgångs-punkt från Descartes rationella människa, Foucaults skapande subjekt och Haraways tek-nikpåverkande subjekt diskuteras olika konkreta och tänkbara strategier för folkhälsoar-bete. Kursansvarige uttryckte att momentet är teoretiskt och främst är inriktat på förut-sättningarna för att bedriva den hälsovetenskapliga praktiken och undersöka hur den häl-sosamma människan ”skapas”. Vidare beskrev kursansvarige att han har liten inblick i strimmans övriga moment samt vilka typer av praktikplatser som studenterna senare hamnar inom, vilket var ett återkommande fynd i intervjuerna med de kursansvariga lä-rarna.

Strimman under termin 3 kallas internationellt folkhälsoarbete och skall enligt kurspla-nen generera inblick i hur folkhälsoarbete kan bedrivas i olika internationella miljöer. Kursansvarige beskrev att veckan framförallt är teoretisk där studenterna skall skriva en kortare rapport kring ett folkhälsoproblem i valfritt land. Det genomförs också föreläs-ningar där yrkesverksamma bjuds in för att berätta om hur folkhälsoarbete kan bedrivas utomlands.

Termin 4 benämns strimman pedagogiskt perspektiv på folkhälsoarbete. Innehållet denna vecka behandlar enligt kursplanen kommunikation och pedagogik för att driva folkhälso-arbete. Veckan innehåller fältarbete samt genomförande av en målgruppsanalys inför pla-neringen av en tänkt intervention med pedagogiska inslag Under termin 5 kallas strimman kommunicera sin kompetens. Kursen genomförs i samar-bete med karriärcentrum vid Göteborgs universitet. Avsikten enligt kursplanen är att kunna identifiera och kommunicera sin kompetens som folkhälsovetare. Upplägget är teoretiskt och examineras genom att studenter skall skriva ett personligt brev samt upp-rätta meritförteckning (CV) inför aktuell folkhälsovetartjänst. Intervju har inte genom-förts med kursansvarig.

14

6.3 Fokusgrupper med studenter om deras erfarenheter av att integrera teori och praktik under utbildningen

Utifrån analysen beskriven under 5.5 ovan identifierades meningsbärande enheter med utgångspunkt från intervjuutskrifterna när det gäller fokusgruppsintervjuerna med stu-denter. Dessa meningsbärande enheter grupperades och systematiserades vilket resulte-rade i under- respektive huvudkategorier som återges som rubriker i resultatdelen nedan. För att ge en överskådlig bild över kategoriseringen redovisar tabell 2 nedan huvudkate-gorierna och vilka underkategorier som hör till respektive huvudkategori avseende fokus-gruppsintervjuerna med studenter.

Tabell 2. Gruppering av kategorier utifrån fokusgruppsintervjuer med studenter

Kategorier utifrån fokusgruppsintervjuer med studenter Huvudkategorier

Underkategorier

Utbildningen upplevs som framförallt teoretisk Önskemål om att i större utsträckning tillämpa de teoretiska kunskaperna

Tidig förståelse för vad yrket som folkhälsovetare innebär

Fältarbete skapar vidgade vyer

Skapa en brygga för integration mellan teori och praktik

Vidgat perspektiv genom kontakter utanför universitetet

Spänd förväntan Ögon för omvärlden

Viktigt med valfrihet

Behov av ökat stöd kring internationella kontakter

Folkhälsoarbete i praktiken

Programmets strimma spretar Tydlighet i vad utbildningen förbereder till för arbeten

Föreläsare som är insatta i folkhälsovetenskap

Förutsättningar för ökad integration av teori och praktik Ökad andel moment som omsätter teori i

praktik

6.3.1 Om vad begreppet praktik innebär för studenterna

Inledningsvis beskrev studenterna att praktik för dem innebar externa kontakter med verksamheter utanför universitetet, genom studiebesök, fältarbete eller att potentiella ar-betsgivare kommer på besök och berättar om yrket. Praktik uttrycktes som ett viktigt

15

verktyg för att få tillfälle att testa vad yrket innebär och möjlighet att skapa sig en bild av framtida karriärvägar efter genomförd utbildning.

6.3.2 Tidig förståelse för vad yrket som folkhälsovetare innebär

Utbildningen upplevs som framförallt teoretisk. Studenterna beskrev en osäkerhet kring vad yrket som folkhälsovetare innebär. Det uttrycktes önskemål kring att på ett tidigare stadium i programmet få inblick i den kommande yrkesrollen.

Önskemål om att i större utsträckning tillämpa de teoretiska kunskaperna. Det upplevdes angeläget av studenterna att få prova inlärda modeller och teorier innan de kommer ut i arbetslivet. Studenterna upplevde att det har förekommit för lite konkreta och verklighetsbaserade praktiska uppgifter som gått att koppla direkt till inlärd kunskap. De beskrev att det var viktigt att jobba för att det finns en röd tråd genom teorin som föl-jer med hela vägen ut i praktiken. Studenterna efterfrågade ökad kunskap kring hur den samlade teoretiska kunskapen kan användas och integreras i arbetslivet.

6.3.3 Vidgat perspektiv genom kontakter utanför universitetet

Fältarbete skapar vidgade vyer. De externa kontakterna i befintliga fältarbe-ten under programmet upplevdes som mycket positiva men studenterna tyckte att de fö-rekom i alldeles för liten utsträckning. De beskrev omgivningen på universitetet som en form av bubbla och de uttryckte det som viktigt och givande att få komma iväg och träffa människor som arbetar utanför universitetet. Skapa en brygga för integration mellan teori och praktik. Studenterna beskrev att programmet innehåller många bra kurser, men att det är i glappet mellan teori och praktik som problemen och frustrationen uppstår. Kunskapen upplevdes som mindre användbar av studenterna då denna brygga till omvärlden inte har funnits för att kunna skapa en förståelse för i vilka praktiska sammanhang kunskapen kan användas.

6.3.4 Folkhälsoarbete i praktiken

Spänd förväntan. Positiva förväntningar blandat med nervositet var känslor som beskrevs inför kursen folkhälsoarbete i praktiken. Då det bara finns en längre prak-tikperiod upplevde studenterna det som mycket viktigt och betydelsefullt att välja ”rätt” praktik och inriktning. Dels för deras egna personliga intresse, men också för möjlighe-terna att bli anställd efter utbildningen. Ögon för omvärlden. Kursen folkhälsoarbete i praktiken upplevdes som lite av en ögonöppnare för att komma ut och se hur det fungerar i arbetslivet. Praktiken upp-levdes öka tydligheten och inblicken i vad man kan och inte kan göra efter genomförd utbildning. Studenterna uttryckte önskemål kring fler praktikperioder och bredare prak-tikplatser, där exempel som forskningsassistent nämndes som en självklarhet utifrån pro-grammets inriktning. Det fanns också synpunkter kring att Enheten för socialmedicin kan bli bättre på att upprätthålla kontakten med praktikplatserna. Viktigt med valfrihet. Det beskrevs som mycket viktigt att studenterna själva har möjlighet att välja praktikplats utifrån eget intresseområde, då programmet i övrigt upplevdes som relativt styrt. Det uttrycktes också som viktigt att Enheten för socialmedi-cin är behjälplig med stöd och erbjuder praktikplatser för dem som är osäkra eller inte vill söka själva. I de årgångar där Enheten för socialmedicin erbjudit praktikplatser har stu-denterna upplevt att praktikplatserna som erbjudits främst har varit inriktade på folkhäl-soarbete i praktiken, medan utbildningen upplevts ha varit främst forskningsförbere-dande. Denna form av kollision upplevdes ha skapat en viss osäkerhet inför vad det inne-bär att arbeta som folkhälsovetare.

16

Behov av ökat stöd kring internationella kontakter. Studenterna önskade stöd och hjälp i större omfattning när det gäller möjligheten att förlägga kursen folkhälsoar-bete i praktiken utomlands. Programmets strimma spretar. Strimman har fungerat på olika sätt genom åren (se 6.2 ovan), vilket kom till uttryck i fokusgrupperna. De kortare praktikperioderna upplevdes som positiva genom att de gav inblick i olika folkhälsovetenskapliga verksam-heter. Studenterna uttryckte besvikelse över att strimman de senaste åren har blivit teore-tisk och beskrev att det mest har känts som en förlängning på den kurs som ligger i direkt anslutning till strimmaveckan och inte som något eget moment.

6.3.5 Förutsättningar för ökad integration av teori och praktik

Tydlighet i vad utbildningen förebereder till för typ av arbeten. Det uttrycktes en frustration kring att beskrivningarna om tänkbara arbeten efter genomgången utbild-ning (i samband med ansökan till programmet) i vissa fall stämt dåligt överens med verk-ligheten. Studenterna beskrev att en ovisshet kring vad som varit möjligt att göra och ar-beta med efter studierna har varit ständigt närvarande och förstärkts av som det upplevdes som en kollision mellan teori och praktik. Denna kollision upplevdes ha förstärkts av att majoriteten av föreläsarna varit forskare och främst givit exempel på forskningsinriktade yrken och arbetsplatser, vilket då överensstämt mindre bra med möjliga praktikplatser inom ramen för kursen folkhälsoarbete i praktiken. Föreläsare som är insatta i folkhälsovetenskap. En återkommande synpunkt i genomförda fokusgrupper var studenternas upplevelser av föreläsarnas varierande kun-skap och förståelse kring studenternas utbildning samt tänkbara yrken och arbetsplatser inom folkhälsoområdet. Denna variation upplevdes ha bidragit till att skapa en osäker-hetskänsla hos studenter kring vad folkhälsovetenskap egentligen innebär och vad man kunnat göra efter genomförd utbildning. Ökad andel moment som omsätter teori i praktik. Det uttrycktes önskemål kring att få med sig en mer konkret verktygslåda efter genomförd utbildning. En verk-tygslåda med kunskap om hur teorier omsätts till praktiskt folkhälsoarbete. Studenterna beskrev det som viktigt att få förståelse för hur det fungerar och att kontinuerligt få kon-takt med yrkesverksamma och deras vardag. Framförallt de studenter som påbörjat sitt arbete ansåg att det fanns krav från arbetsgivaren att vara tidigt operativ för att klara av rollen som folkhälsoarbetare. Det upplevdes också som viktigt att ha en förmåga att vid externa kontakter kunna kommunicera den praktiska kompetensen på ett tydligt sätt.

17

6.4 Intervjuer med handledare om deras erfarenheter utifrån studenternas kurs folkhälsoarbete i praktiken samt deras tankar kring integration av teori och praktik inom det folkhälsovetenskapliga området

Nedan presenteras i rubriker som utkristalliserades utifrån projektets frågeställningar vad som framkommit i de enskilda intervjuerna med studenternas handledare. För att ge en överskådlig bild över kategoriseringen redovisar tabell 3 nedan huvudkategorierna och vilka underkategorier som hör till respektive huvudkategori.

Tabell 3. Gruppering av kategorier utifrån enskilda intervjuer med studenternas handle-dare.

Kategorier utifrån enskilda intervjuer med studenternas handledare Huvudkategorier

Underkategorier

Aktiva och engagerade studenter – en förutsättning för att erbjudas praktikplats. Viktiga kompetenser i mötet med verksamheten Berikande kontakter som skapar avtryck

Tillräckligt med tid

Folkhälsoarbete i praktiken skapar engagemang

Engagerade handledare som önskar ökad inblick i programmet Väsentligt med en tidig kunskap om folkhälsovetares vardag Tidig integration hjälper till att synliggöra programmet.

Integration av teori och praktik – en vinst för alla inblandade

Vi behöver varandra

Stor vilja till samarbete Fördjupad samverkan skapar mervärde Det ska ge något för alla inblandade

Praktikansökan och verklighetsanknutna uppgifter ger studenterna en flygande start Varierande forum för dialog

Hur bra som helst - förslag till förbättringar

Matcha arbetsgivarnas behov med studenternas kunskaper

6.4.1 Folkhälsoarbete i praktiken skapar engagemang

Aktiva och engagerade studenter – en förutsättning för att erbjudas praktik-plats. God framförhållning i kombination med egna tankar kring vad studenten vill uträtta under sin praktikperiod, då är det mesta möjligt enligt handledarna. Det beskrevs som centralt att universitetet bidrar till att studenterna tänker själva och gör medvetna val, att de tar initiativ och gärna ”säljer in” vad de vill göra hos arbetsgivaren. Det uttrycktes också önskemål kring att träffa studenterna innan för att få tillfälle att presentera verk-samheten och tydliggöra förväntningarna.

18

Viktiga kompetenser i mötet med verksamheten. Handledarna uttryckte att kartläggningar samt utvärderingskompetens alltid är viktigt och väsentligt. Det ansågs som betydelsefullt att studenterna har en god kritisk förmåga och teoretisk kompetens som de kan applicera på den organisation och verksamhet som de kommer till. Som folk-hälsovetare inom kommun och region uttrycktes det som viktigt att ha förståelse för hur den politiska organisationen är uppbyggd och fungerar, då folkhälsoplaneraren ofta skall planera och koordinera samverkan mellan olika parter. Berikande kontakter som skapar avtryck. Studentkontakten beskrevs som vik-tig av handledarna då den tillför kunskap till verksamheten. Erfarenheterna av program-mets studenter har i huvudsak varit positiva, där egenskaper som självständiga och god kompetens nämndes. För att praktikperioden skall ge så mycket som möjligt och mot-svara förväntningar och behov hos såväl studenter som handledare, upplevdes det som angeläget att handledarna gavs tillfälle att tidigt skapa kontakt med studenterna. Tillräckligt med tid. Det ansågs som viktigt att studenterna får omsätta sin teoretiska kunskap till något konkret och användbart, såväl för arbetsgivaren som för stu-denten. Längden på kursen, som i dagsläget är fem veckor, upplevde handledarna som lagom. Dels för att studenterna ska ha möjlighet att sätta sig in i den organisation de kommer till, dels för att hinna med att utföra en konkret arbetsuppgift. Det uttrycktes som positivt att studenterna hade kommit en bit på väg i utbildningen, så att de är insatta i äm-net och har förmåga att tänka med ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Engagerade handledare som önskar ökad inblick i programmet. Handledarna uttryckte önskemål kring att i god tid veta när kursen genomförs för att ge möjlighet att presentera för studenterna vad de vill ha hjälp med. Det beskrevs som viktigt att utöver den skriftliga informationen skapa möjlighet till dialog och fysiska träffar med kursansva-rig, för att bland annat tydliggöra mål och förväntningar med kursen. Genom kontinuerlig kontakt ansåg handledarna att det är möjligt att få en större inblick i programmet, vilket beskrevs som nödvändigt för att kunna förstå programmets helhet och skapa förutsätt-ningar för att integrera teori och praktik på ett bra sätt.

6.4.2 Integration av teori och praktik – en vinst för alla inblandade

Väsentligt med en tidig kunskap om folkhälsovetares vardag. Handledarna ansåg att det är nödvändigt att tidigt förbereda studenterna för hur den kommande yrkes-rollen kan se ut. Att tidigt i programmet ha moment som knyter ihop teori och praktik uttrycktes som betydelsefullt för att studenterna vid kursen folkhälsoarbete i praktiken i större utsträckning skall kunna komma med förslag om vad de vill göra under kursen. Tidig integration hjälper till att synliggöra programmet. Genom att tidigt förbereda studenterna för arbetslivet genom att skapa externa kontakter ges samtidigt möjlighet för det folkhälsovetenskapliga programmet att synas, vilket handledarna beskrev som vitalt, såväl för studenterna som för programmet. Vi behöver varandra. Det beskrevs att integration ger vinster, såväl ur ett stu-dent- som arbetsgivarperspektiv. Exempelvis nämnde handledarna att de ständigt har ett behov av uppdatering kring aktuell kunskap, vilket de anser att studenterna kan bidra med. Handledarna uttryckte att de ibland upplevt den akademiska världen som alltför av-gränsad och teoretisk, och betonade betydelsen av lärare som varit ute i arbetslivet och ”vet vad de pratar om”.

6.4.3 Fördjupad samverkan skapar mervärde

Stor vilja till samarbete. Samtliga handledare var fortsatt positiva till att ta emot studenter. Det uttrycktes också en vilja att ha kontinuerlig kontakt med universitetet

19

för att hitta studenter som vill genomföra relevanta uppdrag som arbetsgivarna kan be-höva hjälp med. Det ska ge något för alla inblandade. Handledarna uttryckte önskemål om att bli inbjudna till föreläsningar som känns intressanta och berör deras respektive områden. Vidare beskrevs att det är viktigt att universitetet hjälper till att sätta in handledarna i pro-grammets verksamhet för att skapa en ömsesidig förståelse och ett givande samarbete.

6.4.4 Hur bra som helst – förslag till förbättringar

Praktikansökan och verklighetsanknutna uppgifter ger studenterna en fly-gande start. Att ge studenterna en uppgift att inför kursen folkhälsoarbete i praktiken skriva en praktikansökan, där de presenterar sig själva och vad de vill göra, beskrevs av handledarna som en god träning i att marknadsföra sig själva, och därtill skapa en god grund för det ömsesidiga utbytet mellan student och handledare. Att dessutom verksam-hetsanpassa uppgifterna inom ramen för kursen, exempelvis genom att ge studenterna till uppgift att sätta sig in i vilken typ av organisation det är, skulle ytterligare bidra till att öka studenternas förutsättningar att genomföra ett riktigt bra arbete, ansåg handledarna. Det uttrycktes också som viktigt att från programmets sida förbereda studenterna så att de känner sig trygga i sin roll. Ett led i detta skulle kunna vara att studenterna skriver ner ett antal frågeställningar utifrån sin egen förförståelse och kunskap, som sedan handledarna besvarar under kursens gång. Varierande forum för dialog. En kontinuerlig kontakt beskrevs som en förutsättning för att förbättra integrationen mellan teori och praktik inom programmet. Exempelvis nämndes ett nyhetsbrev med information om när studenterna ska ut på folk-hälsoarbete i praktiken samt när examensarbeten sker. Fysiska träffar mellan såväl repre-sentanter för arbetsgivare som studenter nämndes som viktigt för att skapa nätverk och dialog. Matcha arbetsgivarnas behov med studenternas kunskaper. Genom att skapa en form av projektkatalog, där tänkbara projekt och uppdrag läggs in löpande, kan stu-denterna få möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Detta beskrevs av handledarna som en vinna - vinna situation, där arbetsgivarna får ut bra verksamhet sam-tidigt som studenter får göra konkret nytta. Ett hinder för detta upplevdes idag vara att det inte fanns någon ansvarig kontaktperson på universitetet och något upprättat forum där detta kommunicerades.

7. Diskussion I diskussionen nedan analyseras resultaten ovan i förhållande till projektets syfte och delmål, men också tillsammans med rapportens inledning och bakgrund, vilket ska hjälpa till att förstå resultatet i ett vidare sammanhang.

7.1 Balansgång mellan akademisk kunskap och praktisk tillämpbarhet

I rapporten framkom en tydlig önskan från programmets studenter att i ökad utsträckning få möjlighet tillämpa de teoretiska kunskaperna. Studenterna uttryckte en osäkerhet kring hur den inlärda kunskapen skulle användas, vilket ligger väl i linje med den utvärdering som högskoleverket gjort av det folkhälsovetenskapliga programmet vid Göteborgs uni-versitet (2007:8), där bedömargruppen ansåg att programmet behövde utveckla integra-tionen mellan de teoretiska och praktiska momenten, samt fördjupa samverkan med det omgivande samhället. I fokusgrupperna med studenter uttrycktes en viss frustration över att inte ha en förståelse för vad den kommande professionen som folkhälsovetare innebär,

20

vilket kan vara en följd av att teorierna i stor utsträckning upplevs ha staplats på varandra, istället för att kontinuerligt också appliceras utanför universitetet. Kartläggningen av praktik inom kurser på det folkhälsovetenskapliga programmet visar att fem av program-mets totalt 22 kurser innehåller någon form av fältarbete, medan en kurs innehåller stu-diebesök. I rapporten definieras praktik som externa kontakter med det omgivande sam-hället, vilket till viss del har bäring på det som anges i högskolelagens 2 § 1 kap, där det anges att: ”I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid hög-skolan kommer till nytta” (Högskolelagen 1992:1434). Högskoleverket skriver samtidigt att målet med den högre utbildningen är att dels ge studenterna kunskaper och färdigheter inom det område utbildningen avser, dels ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt formulera och lösa problem samt be-redskap att möta förändringar i arbetslivet (Internetreferens 1). Studera.nu, som är hög-skoleverkets portal i samarbete med Verket för högskoleservice och Sveriges högskolor, skriver att akademisk utbildning i första hand ger en förmåga att söka ny kunskap, analy-sera och vidareförmedla denna. Vidare anges att det är detta som skiljer högskoleutbild-ningen från andra kortare och mer yrkesinriktade utbildningar (Internetreferens 2). Mot bakgrund av ovanstående kan det vara intressant att fundera kring vad praktik egent-ligen innebär. Med en utbildning som enligt högskoleverket skall ge studenterna förmåga att självständigt göra kritiska bedömningar och förmåga att söka, analysera och vidare-förmedla kunskap, skulle praktik i själva verket kunna innebära en hel del teori. Att skriva rapporter och kommunicera strategiska hälsobudskap till exempelvis icke experter som politiker, skulle kanske kunna vara en form av akademisk praktik inom den folk-hälsovetenskapliga kontexten. Samtidigt bör det knappast finnas något som hindrar att denna form av akademisk praktik formas i samverkan med det omgivande samhället. I regeringens proposition, en förnyad lärarutbildning (1999/2000:135), görs en skillnad mellan begreppen praktik och verksamhetsförlagd utbildning. Medan begreppet praktik begränsar sig till mötet mellan arbetsliv och utbildning, är avsikten med begreppet verk-samhetsförlagd utbildning att det ska vara ett möte mellan forskning, utbildning och ar-betsliv. Detta skulle då innebära att med begreppet verksamhetsförlagd utbildning avses en utbildning som är forskningsanknuten och med en vetenskapliggjord praktik. Hög-skoleverket skriver en hel del om praktik i sin rapport (2007:8), men diskuterar inte vad begreppet innebär. I rapporten går bland annat att utläsa att en ökad integration av teori och praktik ska möjliggöra för studenten att knyta kontakter i det omgivande samhället. Men vad innebär denna integration, ska målet med praktiken vara ett möte mellan arbets-liv och utbildning, eller ska det vara ett möte mellan forskning, utbildning och arbetsliv? Denna nyansering av begreppet kan tänkas få konsekvenser på vad praktiken inom aka-demiska utbildningar ska innehålla. Är praktiken i form av kortare inslag som fältarbeten och studiebesök inom ramen för befintlig kurs som i kartläggningen ovan, kan det kanske vara svårt att tala om någon vetenskapliggjord praktik, även om en strävan mot detta kan-ske kan tyckas vara en självklarhet inom all akademisk utbildning. Består däremot prakti-ken av en egen kurs, som folkhälsoarbete i praktiken, ställs högre akademiska krav och det bör eventuellt vara lämpligt att fundera kring om dessa krav innebär att praktiken i högre utsträckning skall vara vetenskapliggjord och då likställas med verksamhetsförlagd utbildning. Denna verksamhetsförlagda utbildning skulle säkert kunna bidra till att hög-skolelagens intentioner om samverkan mellan forskning, arbetsliv och utbildning efter-följs (1992:1434), samtidigt som det ställer intressanta frågor kring hur praktikplatser (med deras innehåll) för studenter och deras handledare skall kvalitetssäkras för att upp-fylla de akademiska kraven.

21

Inom ramen för detta projekt har såväl studenter som handledare och kursansvariga lärare framfört önskemål kring att det behöver skapas en tydligare kontaktyta mellan aktörer inom Västra Götalandsregionen och Enheten för socialmedicin. Både för att ge studen-terna möjlighet att skapa en tidig förståelse för den kommande yrkesrollen, men också för att kunna förse studenter med praktiskt orienterade uppgifter inom kurserna, som att vara arbetsgivare behjälpliga med relevanta uppdrag som de behöver få genomförda. Studien visar att det finns ett stort intresse från berörda parter att samverka, vilket bör skapa en god utgångspunkt för att fundera kring hur denna samverkan ytterligare kan fördjupas och eventuellt kvalitetssäkras. Något som är viktigt när det gäller samverkan och som Danermark (2000) betonar som grundläggande förutsättningar för att få till ett välfungerande samverkansarbete, är att samverkan har en klar och tydlig ledning, tydliga och uttalade mål, tillräckliga resurser samt att skillnaderna i synsätt, organisation och regelverk mellan de samverkande har identifierats. Danermark (ibid.) menar att vi genom att vara skolade inom olika kun-skapstraditioner pratar olika språk och behöver visa förståelse och reflektera över detta när vi arbetar ihop med andra, vilket kan vara synnerligen centralt att fundera kring när teori och praktik skall integreras mellan universitet och arbetsliv. Att endast applicera regler och akademiska krav från universitet till arbetsgivare är troligen en mindre fram-gångsrik väg att vandra. Men att universitet och högskolor, i samverkan med såväl ar-betsgivare som studenter, initierar en diskussion kring samverkan, kan skapa goda förut-sättningar för att på lika villkor bidra till ett givande samarbete. Som alltid när det gäller samverkan krävs det resurser i form av tid för att skapa den stödjande struktur som be-hövs (Eriksson et al. 2007). En struktur som universitetet troligen till största delen behö-ver bidra med, för att samverkansarbetet skall hållas levande.

7.2 Strimma med förbättringspotential

Ett av projektets delmål var att genomlysa hur strimman i dagsläget ser ut och om kurs-planens intentioner efterföljs. I resultatdelen under 6.2 redogörs för innehållet i strimman och det beskrevs enligt kursplanen att det övergripande målet med strimman var att aktu-alisera kunskapssyn och människosyn under utbildningen samt utgöra en länk mellan te-ori och praktiskt folkhälsoarbete. Kartläggningen visar att strimman i dagsläget är teo-retisk inriktad och inte upplevdes som någon sammanhängande kurs av vare sig studenter eller kursansvariga för de olika momenten. Studenterna ansåg att vissa inslag på strim-man är bra, men menar att det mer har känts som en fortsättning på den kurs som ligger i direkt anslutning till strimmaveckan. Det uttrycktes som viktigt att få möjlighet till kor-tare verksamhetsbesök, bland annat för att förbereda samt underlätta inför den längre verksamhetsförlagda kursen, folkhälsoarbete i praktiken. Handledarna var inte främ-mande för att ta emot studenter under kortare tidsperioder, men menade att det då bör or-ganiseras som ett studiebesök för att ge möjlighet till en bred inblick i verksamheten. Al-ternativ som nämndes var också att bjuda in handledarna och andra arbetsgivare till pro-grammet under exempelvis en heldag, för att beskriva och samtala med studenterna om rollen som folkhälsovetare. Handledarna uttryckte också att dessa kortare kontakter skulle vara bra ur marknadsföringssyfte för programmet och bidra till ökad kännedom om både existens och innehåll för aktörer inom Västra Götalandsregionen. Studenternas önskemål om ökad inblick i folkhälsovetenskapliga verksamheter kan också anses ändamålsenliga ur ett pedagogiskt perspektiv, där Hyrkäs et al (2000) beskriver att det är viktigt att be-finna sig på det aktuella fältet för att möjliggöra reflektion och återkoppling mellan teo-retiska kunskaper och praktiska problem. Strimman i nuvarande form uppfyller ej inten-

22

tionerna i kursplanen, varför en översyn som beaktar framkomna synpunkter bör anses som nödvändig.

7.3 Folkhälsoarbete i praktiken skapar vidgade vyer

Kursen folkhälsoarbete i praktiken upplevdes som mycket givande av studenterna och lite som en ögonöppnare, där det gavs möjlighet att få komma ut och se hur det fungerar i arbetslivet. Friheten att själv kunna välja praktikplats uttrycktes som viktig, och ligger väl i linje med handledarnas synpunkter kring att det krävs engagemang och aktivitet från studenterna för att erhålla en praktikplats.

Studenternas betoning på att fritt kunna välja praktikplats blir också intressant att ställa i relation till de akademiska krav som finns på en kurs. Exempelvis skulle en ökad veten-skapliggjord praktik inom det folkhälsovetenskapliga programmet kunna innebära en hårdare styrning mot praktikplatser inom programmets profilområden, genus, epidemio-logi och hälsoekonomi. Denna styrning skulle kunna innebära att profilområdena ut-vecklades ytterligare, samtidigt som studenternas valfrihet skulle minska.

En annan möjlighet som också skulle kunna utveckla profilområdena, utan att inskränka valfriheten på kursen folkhälsoarbete i praktiken, skulle vara att arbeta för mer praktik inom de kurser som knyter an till respektive profilområde. Detta alternativ skulle inne-bära att det skulle behövas ett närmare samarbete såväl internt mellan kursansvariga lä-rare för dessa kurser som mot arbetslivet inom dessa profilområden. För att kunna er-bjuda denna såväl teoretiska som praktiska förankring inom programmets profilområden krävs ett samlat grepp från programmets ledning. Det är troligtvis nödvändigt att upprätta och etablera en kontinuerlig kontakt med lämpliga arbetsplatser, för att kunna åstad-komma goda och kvalitetssäkrade möjligheter för studenterna att omsätta teori i praktik. Detta kräver, enligt Danermark (2000), en tydlig ledning från programmets sida med ut-talade mål, resurser och strategier, för att därigenom ge möjlighet att utveckla program-mets profilområden och skapa tid för kursansvariga lärare att utveckla denna integration av teori och praktik inom sina respektive områden.

Som kartläggningen visar har endast ett fåtal kurser på programmet praktik i form av fält-arbeten eller studiebesök, vilket speglas av att studenterna på samtliga nivåer i program-met uttryckte att utbildningen främst uppfattas som forskningsförberedande. När studen-terna sedan skall genomföra kursen folkhälsoarbete i praktiken har kursens verksamhets-nära fokus ibland kolliderat med studenternas förväntningar kring strategiska och över-gripande folkhälsovetartjänster. Exempelvis har det upplevts som svårt att få forsknings-anknuten praktik godkänd.

Det är intressant att studenterna i studien ger uttryck för att utbildningen upplevs som akademisk, samtidigt som det uttrycks att det är viktigt att också kunna välja praktikplat-ser med ett starkt forskningsfokus. Valfriheten är återkommande och kan säkert ha bety-delse för denna synpunkt, då det upplevdes som att den begränsades genom att vissa praktikplatser inte godkänts. Samtidigt kan också synpunkten visa på den bredd som finns inom det folkhälsovetenskapliga området och att det i varje kurs befinner sig en mängd individer som alla har olika visioner och mål med sitt framtida yrke. Genom att tydlig-göra för studenterna vad programmet syftar till och möjliggöra att söka/erbjuda praktik-platser som parerar med dessa behov (möjlig karriärväg = möjlig praktikplats), skapas förutsättningar för att minska det glapp som studenterna i studien givit uttryck för.

23

7.4 Integration av teori och praktik – ett måste för att skapa profilering och tydliggöra rollen som folkhälsovetare?

Ett återkommande fynd har varit att det finns ett behov av att tydligare precisera vad den folkhälsovetenskapliga kompetensen innebär och kan leda till. Denna osäkerhet om vad kunskapen kan användas till i praktiken ligger väl i linje med de fynd som Dellve (2009) presenterat, och som bland annat grundar sig på genomförd fokusgrupp och intervjuer med studenter som genomgått det folkhälsovetenskapliga programmets fjärde år (magis-terexamen). Studenterna i denna studie beskrev en osäkerhet kring framtiden och vad den kommande yrkesrollen som folkhälsovetare innefattar, vilket inte är någon unik beskriv-ning för studenterna vid det folkhälsovetenskapliga programmet i Göteborg. En nyligen genomförd undersökning med studenter i Sverige visar att 30 procent känner stark oro inför framtiden och arbetsmöjligheterna. Intressant att notera är också att utbildningar med stark koppling till arbetslivet och möjlighet till praktik gör studenterna mindre oro-liga för framtidens arbetsmarknad. En majoritet av studenterna, 80 procent, tror att det är just praktik som skulle öka deras chanser till jobb efter avklarad utbildning (Mälardalens högskola, 2009). I rapporten diskuteras inte begreppet praktik eller vad denna skulle kunna innefatta för olika typer av utbildningar. Folkhälsovetenskap är som tidigare be-skrivet ett tvärvetenskapligt yrke, vilket innebär att utexaminerade folkhälsovetare kan ha en mängd olika yrken och uppgifter. Dessa framtida och varierande arbetsmöjligheter kan tänkas skapa en utmaning kring att integrera teori och praktik under utbildningen. För att möjliggöra till diversifierade val av studenterna krävs att en mängd områden är tillgäng-liga för praktik. Denna mängd kräver inte bara stora nätverk och kontaktytor, utan också en betydande insats för att kunna kvalitetssäkra och följa upp den praktik som genom-förts. Med hänsyn till detta är det intressant att diskutera om det skall ställas samma typ av krav på verksamhetsförlagd praktik också inom det folkhälsovetenskapliga området. Inom yrkesinriktade program som exempelvis lärar- läkar- apotekar- och sjuksköterske-programmen finns inte samma utbud av områden för tänkbara praktikplatser, vilket gör det lättare arbeta enligt kraven för en mera vetenskapliggjord praktik som tidigare beskri-vits. Krav på en tydligare integration mellan utbildning, forskning och arbetsliv också inom folkhälsovetenskapliga utbildningar skulle möjligen kunna framtvinga en bättre samver-kan, såväl internt mellan kurser under utbildningen, som externt med det omgivande samhället. Möjligen skulle också dessa skärpta krav kunna leda till en tydligare profile-ring av det folkhälsovetenskapliga yrket. En profilering som verkar behövas med hänsyn till att handledarna inom ramen för denna studie uttryckte en osäkerhet kring program-mets innehåll och beskrev att det inte är speciellt känt hos aktörer som de har kontakt med i det dagliga arbetet. Högskoleverket beskriver i sin rapport (2007:8) att integration av teori och praktik är viktigt, och att det kan vara en möjlighet för studenten att mark-nadsföra sin utbildning och visa upp sina färdigheter för potentiella arbetsgivare. Det folkhälsovetenskapliga programmet är relativt nytt (startade hösten 2004) och det behövs säkerligen ett antal år innan programmet etablerat sig i medvetandet hos aktörer inom Västra Götalandsregionen. Samtidigt är det viktigt att såväl studenter som lärare är väl insatta i vad den kommande professionen som folkhälsovetare kan medföra och ge-nom sina kontakter med det omgivande samhället förmedlar en tydlig bild av vilka vär-den det folkhälsovetenskapliga programmet vid Göteborgs universitet står för.

24

7.5 Kompetens som behövs

Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens propo-sition 2002/03:35). Målet ligger väl i linje med den beskrivning av folkhälsovetenskap som legat till grund för det folkhälsovetenskapliga programmet, där man med en tvärve-tenskaplig ansats studerar befolkningens hälsa med fokus på människors livsvillkor, livs-stil och miljö. De yrkesverksamma handledarna beskrev att folkhälsoområdet utvecklats betydligt de senaste åren och att området är fullt av möjligheter och behov som det be-hövs kvalificerade folkhälsovetare för att utföra. Som exempel nämndes att kartlägg-ningar samt utvärderingskompetens alltid är viktigt och väsentligt. Med hänsyn till de pedagogiska fördelar som fältarbete medför (Winn 1995) bör det vara möjligt att utveckla ett samarbete där arbetsgivarnas behov matchas med studenternas kunskaper. Handle-darna uttryckte en stor vilja till samverkan med universitetet för att bland annat få hjälp av studenter med uppdrag som behöver genomföras. Ett mått på detta samarbete skulle kunna vara att upprätta en form av projektkatalog, där såväl tänkbara praktikplatser, upp-satsämnen som extrauppdrag förs in. Studenterna skulle därmed få möjlighet att omsätta teoretiska kunskaper i praktisk handling, samtidigt som arbetsgivarna får hjälp med att bedriva ett effektivt och ändamålsenligt folkhälsoarbete.

7.6 Metoddiskussion

Inledningsvis är det intressant att konstatera att intresset för projektets frågeställningar varit omfattande. Att ämnet varit angeläget märktes i samtliga fokusgrupper och inter-vjuer, då lusten för att delta och ventilera sina åsikter varit stort. Detta intresse och enga-gemang ger en indikation på att kartläggningen varit viktig att genomföra.

Inom kvalitativa studier anses det som viktigt att ta del av erfarenheter från personer som är verksamma i varierande organisatoriska kontexter (Trost 2005), vilket vi genom stu-dien försökt beakta genom att involvera såväl studenter, handledare som kursansvariga i ett försök att belysa projektets frågeställningar på ett så nyanserat sätt som möjligt. Att involvera dessa olika grupper med sina olika utgångspunkter och perspektiv upplever vi ha varit givande, men också bidragande till att stärka resultatens validitet. Inom den kva-litativa metodiken benämns detta ofta för triangulering (Malterud 2001).

Kvale (1997) nämner att en nackdel med intervjuer som datainsamlingsmetod är att re-sultaten är svåra att generalisera till en större grupp och att en risk till felkällor i kvalita-tiva studier är att forskaren tar över meningar och förklaringar från respondenterna och okritiskt gör dem till sina egna. Trots dessa utmaningar kändes det som ett naturligt me-todval som gav möjlighet för såväl studenter, handledare som kursansvariga lärare att fritt beskriva sina upplevelser och tankar kring aktuella frågeställningar, vilket jag tror hade varit svårt att fånga med en kvantitativ metod. Samtidigt kan det vara intressant att fun-dera på om en alternativ metod hade givit ett annorlunda resultat. Exempelvis hade en-käter kunnat skickas ut för att nå ett större antal studenter och handledare. Som Kvale nämner (ibid.) är det viktigt för dem som genomför undersökningar att beakta sin egen förförståelse. E.S., som genomfört intervjuerna, har genomgått det folkhälsove-tenskapliga programmet, vilket naturligtvis innebär en stor förförståelse kring projektets frågeställningar. Utan denna förförståelse hade det varit svårare att sätta sig in i studen-ternas och kursansvarigas situation, vilket kan ha bidragit till att det varit lättare att ställa följdfrågor och gå lite djupare kring det aktuella området. Samtidigt kan förförståelsen ha

25

bidragit till att påverka intervjusituationen och tolkningen av respondenternas svar. Ge-nom att reflektera kring min egen förförståelse och vara uppmärksam på denna faktor har jag åtminstone försökt att ha ett öppet sinne och låta respondenternas svar forma studiens resultat.

Studenterna i fokusgrupperna befann sig på olika stadier i programmet, vilket märktes på hur samtalet i fokusgruppsintervjuerna utformade sig. I den grupp som fortfarande befann sig i början av programmet handlade mycket om utbildningsstruktur och information in-för framtiden, medan de som befann sig i slutet av programmet hade börjat fundera mer på vad de skulle kunna arbeta med och hur de skulle kunna omsätta sin kunskap i prakti-ken. I fokusgruppen med utexaminerade var samtalet intensivt och viljan var stor till att utvärdera programmet i sin helhet. När vi tittar i backspegeln skulle kanske frågorna ha kunnat anpassas mer efter hur långt studenterna kommit i programmet. Detta löste vi dock i intervjusituationen genom att vara mer öppna och låta studenterna forma innehål-let, vilket gjort att vägarna till att täcka in projektets frågeställningar sett lite olika ut i de olika fokusgrupperna.

Just öppenheten och att utgå från respondenternas upplevelser och erfarenheter är något som genomsyrat intervjuerna i denna studie, vilket också betonas som viktigt inom feno-menologin (Kvale 1997). Denna öppenhet, troligtvis i kombination med E.S. förförstå-else, har gjort att det under arbetets gång uppkommit flera frågor som berör det folk-hälsovetenskapliga programmet i sin helhet. Dessa områden som uppkommit har till viss del tagits med i resultat och analys, framförallt med hänsyn till att integration av teori och praktik inte kan ses som någon enskild och isolerad företeelse, utan något som ömsesidigt berörs av och påverkar programmet i sin helhet. Genom att utgå ifrån ett helhetsperspek-tiv i genomförandet av studien finns det också goda möjligheter till att gå vidare och ar-beta för att ytterligare utveckla det folkhälsovetenskapliga programmet utifrån de syn-punkter som framkommit i rapporten.

7.7 Slutsatser med framtidsfokus

Utifrån det som framkommit i rapporten är troligtvis den största förbättringspotentialen, men samtidigt kanske det svåraste att genomföra, att för programmet ta ett samlat grepp kring integration av teori och praktik under utbildningen. Risken med att inte utveckla det som högskoleverket nämnt i sin utredning (2007:8), integrationen mellan teori och prak-tik och samverkan med det omgivande samhället, kan vara att programmet med dess stu-denter inte blir tillräckligt attraktivt eller känt för potentiella arbetsgivare. För att utveckla detta område med en god kvalitet krävs från programledningen en långsiktig strategi. En risk med att mindre genomtänkt placera ut enskilda moment som knyter an till praktik inom programmet riskerar att delvis urholka utbildningen, som då kan bli alltför frag-mentarisk. En genomtänkt blandning mellan teori och praktik skapar goda förutsättningar för att öka studenternas förståelse för den kommande yrkesrollen, samtidigt som den djupa teoretiska förankringen bidrar till att problematisera och tänka kritiskt kring folk-hälsovetenskapens fortsatta utmaningar. Genom en medveten satsning på att utveckla integrationen mellan forskning, utbildning och arbetsliv skapas möjlighet för både uni-versitet och arbetsliv att få inblick i varandras perspektiv, vilket bör vara gynnsamt för att fortsätta utveckla det folkhälsovetenskapliga området, såväl inom programmet som ute i samhället.

26

8. Referenser Acheson, D. (1998). Independent inquiry into inequalities in health. London: The Statio-ner Office. Berger, P. & Luckmann, T. (1966/1999). Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Bronäs, A., Lindström, L., Selander, S. (2006). Verklighet, verklighet: teori och praktik i lärarutbildningen. Stockholm. Nordstedts Akademiska Förlag. Danermark, B. (2000). Samverkan – himmel eller helvete. Stockholm: Gothia.

Dellve, L. (2009). Vidareutveckling av undervisning om hälso- och arbetsmiljöarbete för studenter och praktiker. Docentuppsats, Arbets- och miljömedicin.

European University Association. (2007). Trends V: Universities shaping the European Higher Education Area. Tillgänglig från: http://www.eua.be/fileadmin/user_upload/files/Publications/Final_Trends_Report__May_10.pdf Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby: Elanders Gotab.

Eriksson, A., Lindencrona, F., Olsson, I., Puskeppeleit, M. (2007). Intersektoriell sam-verkan i utvecklingsprojekt – en jämförande analys. I Axelsson, R & Bihari Axelsson, S (red.). Folkhälsa i samverkan: mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. s. 87-121. Pozkal, Polen: Studentlitteratur.

Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? Kalmar. Lenanders Grafiska AB. Hyrkäs, K., Tarkka, M-T., Paunonen-Ilmonen, M. (2001). Teacher candidates’ reflective teaching and learning in a hospital setting – changing the pattern of practical training: a challenge to growing into teacherhood. Journal of Advanced Nursing, Vol. 33. (4). s. 503 – 511. Högskolelagen. (1992:1434). SFS 1992:1 434. Högskoleverket (2007). Utvärdering av grund- och forskarutbildning i folkhälsovetenskap, grundutbildning i rehabiliteringsvetenskap samt forskarutbildning i handikappvetenskap. Högskoleverket: Rapport 2007:8. Internetreferens 1. Högskoleverket: (http://www.hsv.se/densvenskahogskolan/utbildning.4.539a949110f3d5914ec800057957.html) Internetreferens 2. Studera.nu: (https://www.studera.nu/studera/1796.html). Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur & Kultur.

27

Karlsson, G. (1995). Psychological Qualitative Research from a Phenomenological Per-spective (2:a uppl.). Stockholm: Almqvist & Wiksell. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/sok/praktik?type=NE Nationalencyklopedin:http://www.ne.se/sok/teori?type=NE). Malterud, K. (2001). Qualitative research: Standards, challenges and guidelines. The Lancet. Vol. 358. s. 483 – 488. Mälardalens högskola. (2009) Rapport: Sveriges studenters syn på framtidens arbetsmarknad.

Omery A, (1983). Phenomenology: a method for nursing research. Advances in Nursing Science. Vol. 5 (2). s.49 – 63. Pellmer, K & Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Li-ber. Regerings proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Regeringens proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning Sahlgrenska akademistyrelsen. (2006). Utbildningsplan för folkhälsoveteskapligt program med hälsoekonomi. Tillgänglig från: http://www.sahlgrenska.gu.se/digitalAssets/1261/1261512_fhv_utbpl_HT07.pdf. Sahlgrenska akademistyrelsen. Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsove-tenskap med hälsoekonomi. Tillgänglig från: http://www.socmed.gu.se/digitalAssets/1241/1241594_Lokal_exbeskr_master_FHV_08402.pdf Strandmark, M. & Hedelin, B. (2002). Phenomenological methods reveal an inside per-spective on health and ill in Hallberg, L. R-M. Qualitative Methods in Public Health Re-search: theoretical foundations and practical examples. Lund. Studentlitteratur. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Winn, S. (1995). Learning by doing: Teaching research methods through student partici-pation in a commissioned research project. Studies in Higher Education. Vol. 20. (2). s. 203 – 214.

28

Bilaga 1

Beskrivning av praktik på kurser inom det folkhälsovetenskap programmet utifrån dokument samt intervjuer med kursansvariga lärare, termin 1-6

Kurser termin 1

Introduktion till folkhälsovetenskap, epidemiologi och hälsoekonomi, 7,5 hp

Kursansvarig lärare beskriver att ett av syftena med kursen är att studenterna ska få in-blick i hur det kan vara att arbeta som folkhälsoplanerare. Under kursens gång genomför studenterna bland annat ett fältarbete där de intervjuar en person i någon av Göteborgs stadsdelar som har ansvar för folkhälsofrågor. Externa yrkesverksamma personer bjuds under kursen in för att berätta om hur de arbetar med folkhälsa. Kursansvarige beskriver också att studenterna lär sig praktiskt användbara verktyg som att använda ”problem-träd”, hitta databaser med relevant folkhälsovetenskaplig statistik samt att identifiera häl-sobestämmande faktorer.

Genus, kön och hälsa, 7,5 hp

Kursansvarige beskriver att syftet med kursen är att ge en inledande förståelse för vad ge-nusbegreppet innebär samt hur det påverkar hälsan. Under kursens inledande år gjordes studiebesök på det nationella genussekretariatet samt vid de kvinnohistoriska samling-arna. Dessa moment har de senaste åren lämnat plats för mer teoretiska föreläsningar.

Människosyn och livsåskådning, 7,5 hp

Kursen syftar till att ge studenterna kunskap om olika samtida religioner och livsåskåd-ningar i Sverige. Ett av kursens mer praktiska moment uttrycks av kursansvarige vara ett grupparbete där varje grupp väljer en religiös tradition med fokus på någon tematisk fråga som exempelvis livsvillkor eller hälsa/ohälsa. Under grupparbetet skall intervju ske med någon/några personer som företräder, utövar eller arbetar med religionen. Huvudsyftet med momentet beskrivs av kursansvarige som att studenterna, när de själva kommit ut i arbetslivet, på eget initiativ skall kunna inhämta kunskaper från dessa grupper.

Söka, värdera och kommunicera kunskap i hälsovetenskap, 7,5 hp

Kursen är en övergripande introduktionskurs för Sahlgrenska akademins grundutbild-ningar inom hälsovetenskap. Under kursen inhämtas kunskaper och färdigheter gällande lärprocessen, etiska och sociala strukturers inverkan på kunskapsbildning, redskap för litteratursökning, tolkning av vetenskaplig data, grupprocessen samt skriftlig och muntlig kommunikation. Kursen innehåller ingen praktik.

29

Kurser termin 2

Kön, genus och sexualiteter, 7,5 hp

Kursansvarige beskriver att kursen främst skall ses som en baskurs i fördjupad genusteori och som en fortsättning på kursen genus, kön och hälsa. Kursledningen styr eller planerar ingen praktik, men det förekommer att vissa grupper i deras fördjupningsarbeten har ex-terna kontakter.

Perspektiv på vetenskap, 6 hp

Perspektiv på vetenskap ger en orientering i och redskap att förstå vetenskapens sociala grunder med särskild inriktning mot forskning om hälsa. Kursansvarige beskriver att det inte finns någon praktik på kursen, men att upplägget utgår från en tanke kring vad stu-denterna kan ställas för i det framtida yrket som folkhälsovetare.

Epidemiologi och biostatistik, 7,5 hp

Kursen syftar till att ge studenterna kunskap och förståelse för epidemiologiska begrepp och metoder, grundläggande biostatistik samt grundläggande förmåga att granska veten-skapliga artiklar baserade på epidemiologisk metod. Kursen innehåller inga inslag av praktik, utan främst teoretiska föreläsningar samt räkneövningar.

Socialt nätverk och hälsa, 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande begrepp och teorier kring socialt nätverk och socialt kapital. Under kursen genomförs gruppvis ett obligatoriskt fältstudiearbete där studen-terna under en halvdag besöker en vald verksamhet. Under besöket skall gruppen försöka identifiera graden av socialt kapital respektive sociala nätverk i verksamheten. Fältstudien sammanställs i en kortare rapport som behandlas på ett avslutande seminarium.

Kurser termin 3

Hälsoekonomi, 7,5 hp

Hälsoekonomisk introduktion handlar om metoder att utvärdera och jämföra kostnader och nytta av olika samhällsinsatser för en bättre folkhälsa. Studenterna får under kursen bland annat i uppgift att ta fram minst tre kommunala folkhälsoprogram för att se hur de är upplagda och om de innehåller hälsoekonomi och är uppföljningsbara i ekonomiska termer. I huvudsak inhämtas information via nätet och det förekommer inga direkt ex-terna kontakter under kursen.

Resursfördelning, policy och etik, 6 hp

Kursen syftar till att studenterna efter genomgången undervisning skall kunna jämföra och värdera prioriteringar utifrån etisk och ekonomisk utgångspunkt samt förstå olika sammanhang vid resursfördelning inom hälsoområdet. Kursen omfattar teoretiska före-läsningar och har ingen praktik.

30

Organisationsteori och ledarskap, 9 hp

Kursen varvar grundläggande organisations- och ledarskapsteori med praktiskt oriente-rade uppgifter. Områden som belyses är bland annat organisation och omvärld, ledarskap och hälsa, samverkan, projektledning samt organisering och intersektionalitet. Det före-kommer i nuläget inga externa kontakter, men studenterna genomför under kursen två praktiskt orienterade grupparbeten som innefattar en SWOT- respektive intersektionell analys av valda studieobjekt. Studieobjekten skall vara realistiska och studenterna väljer själva form för informationsinhämtning för att kunna genomföra uppgifterna.

Förvaltningsrätt, 6 hp

Kursen syftar till att studenterna skall få en uppfattning om vad det innebär att vara verk-sam i en offentlig förvaltning och vilka lagar som styr denna. Kursansvarige beskriver att det inte finns utrymme för att administrera någon praktik i kursen men att det finns öv-ningar där studenter får agera och ta del av ärenden som att de skulle sitta på en myndig-het.

Kurser termin 4

Epidemiologi och biostatistik II, 15 hp

Kursen syftar till att ge studenterna kunskap om forskningsmetoder och studiedesign inom det epidemiologiska området, samband mellan riskfaktorer, sjukdom och folkhälsa i Sverige och världen samt kunskap om vanliga livsstilssjukdomar som cancer, diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom. Studenterna ges också ytterligare fördjupning inom biostati-stik genom teori samt övningar i SPSS. Inom ramen för kursen sker enligt kursansvarige ingen praktik.

Prevention, teori och tillämpning, 7,5 hp

Kursen belyser teorier, centrala begrepp och metoder lämpliga för preventivt arbete. I undervisningen varvas föreläsningar med en gruppuppgift fokuserad på arenor och mål-grupper för prevention. I gruppuppgiften ingår att besöka en av de föreslagna arenorna för preventivt arbete och där tillägna sig information om det preventionsarbete som be-drivs. I redovisningen av arbetet, som presenteras i en skriftlig rapport samt muntligt se-minarium, skall studenterna reflektera över samstämmighet och skillnader mellan den teoretiska bakgrunden och mötet med den praktiska verkligheten.

Folkhälsonutrition med hälsopedagogik, 6 hp

Kursen innehåller en översikt av ämnesområdet nutrition, sambandet mellan kost och folkhälsa i Sverige och världen, verktyg inom folkhälsonutritionen, preventiva och hälso-främjande interventioner inom nutritionsområdet samt kommunikation och pedagogik för att driva folkhälsoarbete. Kursansvarige beskriver den egna laborationen i form av kost-registrering som en form av praktiskt moment.

31

Kurser termin 5

Terminens första femton högskolepoäng består av valbara kurser. Nedan ingår de kurser som erbjuds inom ramen för det folkhälsovetenskapliga programmet.

Miljö, samhälle och hälsa, 7,5 hp (valbar kurs)

I kursen Miljö, samhälle och hälsa ges en översikt av globala miljöproblem och dess be-tydelse för människans livsvillkor och hälsa, till exempel globala klimatförändringar, vattenförbrukning, vattenföroreningar, energi- och materialanvändning, matproduktion och befolkningsutveckling. I kursen diskuteras hur möjligheten att påverka miljöproblem påverkas av värderingar, attityder och engagemang. Kursen tar upp hälsopåverkan av fy-sikaliska, kemiska och biologiska faktorer samt hur man gör en riskbedömning. Inom ra-men för kursen genomförs två studiebesök, dels på ekocentrum, dels på miljöförvalt-ningen i Göteborgs stad. Studenterna skall också genomföra ett grupparbete för att få för-djupad kunskap inom ett ur miljömedicinskt perspektiv viktigt område. Grupparbetet kan, beroende på hur studenterna lägger upp arbetet, involvera externa kontakter.

Folkhälsoperspektiv på stressrelaterad ohälsa, 7,5 hp (valbar kurs)

Kursens syftar till att studenterna skall tillägna sig kunskap om stress ur ett folkhälsoper-spektiv med fokus på människors livsvillkor. Speciell tonvikt läggs på stress i arbetslivet. Studenterna får i kursen ta del av föreläsningar från fyra till sex yrkesverksamma prakti-ker som berättar om hur de arbetar med sina respektive områden.

Folkhälsoarbete i praktiken, 7,5 hp

Kursen syftar till att studenterna skall få fördjupad kunskap om folkhälsoarbete i prakti-ken. Under kursen skall studenterna självständigt kunna tillämpa inlärda metoder och teo-rier samt utveckla praktisk kompetens inför deras kommande profession som folkhälso-vetare. Studenterna ansvarar själva, med stöd av Enheten för socialmedicin om så önskas, för att hitta en lämplig praktikplats utifrån ställda kriterier.

Kvalitativa metoder, 6 hp

Syftet med kursen är att studenterna skall erhålla kunskaper kring kvalitativa forsknings-ansatser som etnografi, fenomenologi, grounded theory, hermeneutik samt narrativ teori. Kursen är en kvalitativ metodkurs och innehåller ingen praktik.

Kurser termin 6

Vetenskapliga teorier och metoder, 7,5 hp

Studenterna skall efter genomgången kurs bland annat ha förmåga att argumentera för val av vetenskaplig metod samt färdighet att utforma en plan för ett vetenskapligt arbete. Kursansvarige beskriver att det i nuläget inte finns någon praktik på kursen, men att ar-betssättet utgår från att kunskapen skall vara praktiskt tillämpar i studenternas kommande profession som folkhälsovetare.

32

Projektorienterat arbetssätt och hälsoekonomisk utvärdering, 7,5 hp

Kursen syftar till att studenterna ska lära sig den grundläggande teorin och förstå begrep-pen bakom hälsoekonomiska utvärderingar. Vidare skall studenterna efter genomgången kurs ha kunskap för att genomföra en ekonomisk utvärdering med tillämpning på folkhäl-soarbete och kunna förstå och dra slutsatser från publicerade artiklar där ekonomisk ut-värdering används. Kursen innehåller moment där bland annat en yrkesverksam förelä-sare i detalj förevisar hälsoekonomiska beräkningar steg för steg i aktuellt projekt. Stu-denterna genomför i grupp om två examination i form av hälsoekonomisk utvärdering baserad på verkliga data som tillhandahålls av kursansvarige.

Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp

Examensarbetet ska ge studenterna fördjupade kunskaper i något folkhälsovetenskapligt ämne. Målet med kursen är att studenterna skall erhålla fördjupade kunskaper i veten-skapligt tänkande och vetenskapligt arbetssätt, en erfarenhet av att planera och genomföra ett forskningsbaserat arbete och en förmåga att analysera och kritiskt granska vetenskap-liga arbeten. Studenterna väljer själva vilken typ av studie de vill utföra inom ramen för fastställda lärandemål.

Övrigt som framkom i intervjuer med kursansvariga lärare

De praktiska inslagen som förekommer inom kurserna ovan beskrevs av kursansvariga som mycket uppskattade av studenterna och som att de ofta upplevs som en av höjd-punkterna med kursen. Det fanns ett engagemang hos de kursansvariga kring hur teori och praktik kan knytas samman, samtidigt som bristen på insyn och samordning mellan de olika kurserna inom programmet var synpunkter som ständigt återkom och upplevdes försvåra integrationen mellan teori och praktik. Tiden beskrevs som ett hinder av de kursansvariga för att hinna med och planera och organisera praktiska moment inom ra-men för deras respektive kurser. Flera av de intervjuade lyfte fram betydelsen av att ha externa kontakter där studenterna ges möjlighet att skapa sig en uppfattning om vad yrket som folkhälsovetare innebär. Det upplevdes av de kursansvariga som att många studenter är något osäkra på sin kompetens och hur den kan komma till användning. Det framför-des synpunkter på att det behöver skapas en tydligare kontaktyta mellan aktörer inom Västra Götalandsregionen och Enheten för socialmedicin för att kunna förse studenter med praktiskt orienterade uppgifter inom kurserna.

Documents

Integration av teori och praktik inom det folkhälsovetenskapliga … · 2010-02-26 · folkhälsoarbete i praktiken samt deras tankar kring integration av teori och praktik inom