Introduktion till QGIS 4 - s h · 6!!!!! Webb:! E1post:[email protected]!!! Introduktion!till!QGIS,!2014104122!!!! 2. QGIS´s!standardinställningar! 2.1. Standardinställningar!

En introduktion till QGIS

Allt fler organisationer funderar på att använda öppen programvara (Open Source) för geografisk informationsbehandling/geografisk IT. I den här workshopen får du en praktisk introduktion i hur Open source GIS programmet QGIS kan användas för vanligt GIS-‐arbete: Skapa och bearbeta data, analysera data, presentera data som karta. Den är en avkortad variant av kurserna Introduktion till GIS och att arbeta med Open Soruce och QGIS.

Kurslärare: Erik Lundborg och Mikael Schröder, GisGruppen Erik och Mikael är uppskattade pedagoger och har mångårig erfarenhet i arbete med utbildningar inom GIS både på universitet och högskolenivå samt som konsulter. Båda har bakgrund som GIS-‐samordnare inom statliga myndigheter och medverkar i ett antal regionala, nationella och internationella projekt samt standardiseringsarbeten inom GIS-‐området.

2

Webb: www.gisgruppen.se E-‐post: [email protected]

Introduktion till QGIS, 2014-‐04-‐22

3



Innehåll 1. OpenSoruce GIS och kursens fokus .............................................................................................................................. 5

1.1. En historisk överblick av OpenSource GIS .................................................................................................................... 5 1.2. Kursen fokuserar på att visa QGIS (Quantum GIS) ....................................................................................................... 5

2. QGIS´s standardinställningar ........................................................................................................................................ 6 2.1. Standardinställningar ................................................................................................................................................... 6

3. Grunderna i QGIS ......................................................................................................................................................... 8 3.1. Orientering i gränssnittet ............................................................................................................................................. 8 3.2. Grundläggande funktioner för att lägga till och arbeta med data ............................................................................... 9

4. Lite grunder i GIS ....................................................................................................................................................... 13

5. Valstatistik ................................................................................................................................................................. 19 5.1. Förberedelse .............................................................................................................................................................. 19 5.2. Arbetsgång ................................................................................................................................................................. 19

5.2.1. Lägg till en bakgrundskarta (raster) .............................................................................................................. 19 5.2.2. Lägg till ett kommunskikt (vektor) ............................................................................................................... 20 5.2.3. Lägg till kommunala valdata (tabell) ........................................................................................................... 20 5.2.4. Koppla samman tabelldata med geometrierna ............................................................................................ 20 5.2.5. Skapa tematisk karta över valdeltagandet ................................................................................................... 22 5.2.6. Exkludera data .............................................................................................................................................. 24 5.2.7. Skapa etiketter ............................................................................................................................................. 26 5.2.8. Skapa utskriftslayout .................................................................................................................................... 26

5.3. Resultat ...................................................................................................................................................................... 27 5.4. Extraövningar: ............................................................................................................................................................ 28

5.4.1. Statistical Explorer med SCB-‐data ................................................................................................................ 28 5.4.2. Lägga till data från annan källa med annan struktur .................................................................................... 28 5.4.3. Lägga till WMS-‐tjänst från myndighet .......................................................................................................... 29

6. Vanliga data-‐problem i GIS ......................................................................................................................................... 30 6.1. Datatyp ...................................................................................................................................................................... 30 6.2. Format ....................................................................................................................................................................... 30 6.3. Projektioner: .............................................................................................................................................................. 30 6.4. Struktur: ..................................................................................................................................................................... 30 6.5. Teckenkod .................................................................................................................................................................. 32 6.6. Metadata ................................................................................................................................................................... 32 6.7. Format ....................................................................................................................................................................... 32

7. Högupplöst bakgrundsdata ........................................................................................................................................ 33 7.1. Arbetsgång ................................................................................................................................................................. 33

7.1.1. Lägga till programtillägg ............................................................................................................................... 33 7.1.2. Lägga till bakgrundslager .............................................................................................................................. 34

4



5



1. OpenSoruce GIS och kursens fokus

1.1. En historisk överblick av OpenSource GIS OpenSource-‐GIS har en (i datasammanhang) ganska lång historia. Redan 1978 togs den första produkten fram, och 1982 påbörjades GRASS (Geographical Resources Analysis Support System) som är det första Opensource-‐GIS projekt som nått produktionsstatus, och som har stöd för både vektor-‐ och rasterdata. GRASS utvecklas och används än i dag. GRASS har många likheter i gränssnitt och funktionalitet med ESRI INC´s gamla ArcInfo Workstation. Det är ett i dag oerhört kraftfullt och kapabelt men något svårtillgängligt program.

OpenSource-‐GIS har dock utvecklats enormt mycket de senaste 10 åren och i dag nyttjas OpenSourceGIS i många organisationer runt om i Sverige och världen. Det är främst på serversidan som Opensource-‐GIS har nått framgång. Det finns dock i dag en uppsjö mycket kompetenta och användarvänliga GIS-‐program för Desktop användaren, tex. Udig, Saga, GRASS, och QGIS mfl. QGIS utvecklades ursprungligen som ett enklare och renare gränssnitt för GRASS men har sedan utvecklats som ett helt fristående och mkt kompetent GIS-‐program.

1.2. Kursen fokuserar på att visa QGIS (Quantum GIS) I denna kurs kommer vi att nyttja QGIS, som i dag är både lättarbetat, användarvänligt och oerhört kraftfullt och utvecklingsbart. Se denna kurs lite som en kortfattad introduktion. Vi kommer endast hinna visa en bråkdel av vad som går att gör med QGIS.

6



2. QGIS´s standardinställningar

2.1. Standardinställningar Innan du börjar arbeta med QGIS kan det vara en idé att se över de standarinställningar som följer med vid installationen. De är ofta inte optimala för användning i Sverige. Efter dessa är gjorda så starta om programmet.

Språkinställningar Än så länge är den Svenska översättningen av QGIS menyer och kommandon mycket bristfällig och det finns inte heller någon svensk översättning av hjälpen. Därför rekommenderar vi att du ställer in QGIS på engelska så att du lär dig kommandon på engelska istället. Detta gör det mycket enklare och mer konsekvent för dig i ditt arbete med QGIS och vid användande av hjälpen.

à Gå via menyraden till: Inställningar < Alternativ < Lokalisering < Bocka för Forcera systemlokalisering och ange English som språk

Referensinställningar

à Klicka sedan på Referens koordinatsystem-‐fliken för att ställa in Standard referenssystem för nya projekt till EPSG:3006 -‐ SWEREF99 TM, och att den skall vara aktiverad som standard, samt ange att programmet ska fråga efter koordinatreferenssystem (CRS) när du lägger till eller skapar nya skikt.

7



Se bilden ovan. Vi rekommenderar att du ställer in ditt projekt på det koordinatsystem (CRS) som du använder oftast. De vanligaste i Sverige är SWEREF99 ™ och RT 90 2.5 gon Väst. Vi rekommenderar att du ställer in Sweref99 TM som standardprojektion. Som referens för dig så kommer vi att nyttja följande koordinatsystem under kursen.

• Swere99 TM = EPSG:3006 • RT90 2.5 gon V = EPSG:3021 • Google Mercator = EPSG:900913

Det nummer du ser efter varje referenssystem är ett Spatial Reference System Identifier (SRID) och det är ett unikt värde som används för att identifiera olika koordinatsystems definitioner. De flesta GIS-system nyttjar nu de SRID-koder som tillhandahålls av European Petroleum Survey Group (EPSG).

à När du är klar med dessa inställningar så starta om QGIS för att säkerställa att inställningarna slår igenom.

8



3. Grunderna i QGIS

3.1. Orientering i gränssnittet Gränssnittet I QGIS påminner mycket om det I andra GIS-‐program och följer moderna principer för gränssnittsdesign, tex. i meny och fönsterhantering samt dialogrutor. När du för muspekaren över verktygsikoner får du upp en förklarande text som talar om vad verktyget gör. Alla verktygsfält och lagerlistan är dockningsbara, dvs. du kan flytta runt dem och lägga dem där de passar ditt arbetssätt bäst, tex. helt utanför fönstret.

Det finns följande huvuddelar i QGIS´s gränssnitt:

1. Kartvy 2. Menylist 3. Verktygslist 4. Lagerlista 5. Aktivitets historik/Översiktskarta 6. Koordinat, skala och projektionsinformation

9



3.2. Grundläggande funktioner för att lägga till och arbeta med data

Detta kapitel är tänkt att ge dig en snabb introduktion till de vanligaste och mest använda funktionerna i QGIS.

Lägga till data För att lägga till olika slags GIS-‐data kan du antingen gå via menyn Layer, eller nyttja

lagerverktygen direkt från verktygslisten

• För att lägga till ett vektorlager, tex. en Shape-‐fil, klicka på Add Vector Layer o Klicka på Browse och navigera dig fram till filen:

\DATA\alla_kommuner\alla_kommuner.shp (från: http://www.val.se/val/val2010/statistik/gis/alla_kommuner.zip )à klicka på Open

I kartbilden ska du nu kunna se Sveriges kommuner utritad med en slumpvis vald färg.

Flytta runt dig i kartan

För att kunna flytta runt dig i karta, panorera , zooma in och ut och hoppa fram och

tillbaka mellan olika lägen nyttjar du enklast verktygen Map navigation direkt från

verktygslisten Testa dem genom att zooma in över Uppland och flytta kartan fram och tillbaka med panorerings-‐handen.

Definiera/ändra koordinatsystem • Lägg till ytterligare ett vektorlager: \OVN_MTRL\DATA\Lansstyrelsen\riks_nat_riket.shp à Om du gjort inställningarna i kap 2 så borde du få upp en fråga om vilket koordinatsystem som det nya skiktet ska använda. àVälj samma som projektet, dvs. Sweref99 TM (EPSG:3006) à klicka på OK Notera vad som händer. Du borde ha fått upp en bild som påminner om den till höger. Dvs det nya skiktet hamnar fel och placeras i Ryssland.

10



Detta beror på att den högra kartan egentligen är gjord i projektionen RT90 2.5 gon V. Det här betyder att det blir fel om vi anger att den ska ha projektion Sweref99TM, så som vi gjorde ovan. Vi har alltså kartdata i två olika projektionssystem och måste ange detta korrekt för att kunna samredovisa datat. Detta är ett mkt vanligt problem. För att korrigera det hela högerklickar du på det skiktet i lagerlistan till vänster à Properties à välj fliken General à klicka på knappen Specify i rutan Coordinate Reference System à och ange RT90 2.5 gon V (EPSG:3021) istället à klicka på OK 2 ggr. Nu borde allt se ut som det ska, dvs de två skikten ligger ovanpå varandra.

(Om de fortfarande inte ligger rätt så kontrollera att ”Enable ’on the fly’ CRS transformation” är aktivt i projektegenskaperna. )

Lagerlista och ritningsordning

• Lägg nu till ett rasterlager genom verktyget Add Raster Layer : \DATA\Lantmateriet\GSD_Sverigekartan\57827_DinKarta2.tif Som du ser så hamnade rasterlagret överst i lagerlistan och i kartan så döljs därmed de två bakomvarande skikten helt. För att se de andra två skikten i kartan måste du flytta ner rasterskiktet och lägga det underst i lagerlistan. Detta kallas för uppritningsordning. à prova att markera det översta skiktet och dra det nedåt och lägga det underst. För att bygga upp användbara kartor behöver du tänka igenom lagerordningen och uppritningsordningen. I regel brukar man lägga heltäckande skikt så som rasteskikt i längst ner i botten (om de inte görs transparenta) ovanpå dessa lägger man ytskikt, linjeskikt och punktskikt i nämnd ordning uppåt.

I lagerlistan kan du även kryssa om ett lager ska vara tänt eller släckt, dvs. ritas upp i kartan eller ej. à kryssa ur skiktet riks_nat_riket

I lagerlistan kan du även skapa grupper (genom att högerklicka och välja Add group) du kan sedan flytta över några skikt i en grupp genom att markera skiktet och dra det till gruppen. Syftet med grupperna är att på ett enkelt sätt kunna tända och släcka flera relaterade lager samtidigt samt få lite ordning och överblick i lagerlistan.

11



Ändra kartans utseende När du lägger till vektordata i QGIS så får den en slumpmässigt vald färg. För att ändra detta till något snyggare eller för ditt behöv mer användbart: Markerar du det skikt du vill ändra utseende på (tex: alla_kommuner)à Dubbelklicka på symbolen i lagerlistan (alt. Högerklicka och välj Properties à och markera fliken Style) Här kan du ändra skiktets utseende på många olika sätt. Till att börja med så har du det för ifyllda

värdet Single Symbol uppe i vänstra hörnet. Det är ju det enklaste sättet att visualisera datat på. De andra alternativen är kategoriserat eller graderat båda är mycket lämpliga om man vill visualisera skillnader i olika objekts attributvärden tex. en kommuns befolkningsmängd (eller valstatistik som vi ska titta på senare). Dvs. man kan färgsätta så att kommuner med fler invånare får en mörkare eller rödare färg i kartan. Nu tar vi dock och gör en enkel förändring. Låt värdet Singel Symbol vara kvar och klicka sedan på Simple fill-‐texten i rutan till vänster. Då får du upp den vänstra bilden nedan, ändra så att det ser ut som den högra bilden nedan

Dra därefter i Layer transparensy-‐reglaget längst upp så att det hamnar på ca 40 % à klicka på OK

Skillnaden på raster och vektor data Vektordata är matematiskt exakt. Det består av koordinater i ett koordinatsystem, antingen punkter, linjer eller polygoner (dvs. ytor). Siffrorna är matematiskt exakta oavsett om de egentligen är avrundade och generaliserade. Rasterdata däremot består av ett rutnät/eller raster av celler med ett attributvärde (en färg, eller en höjd eller dyl) Zoomar man tillräckligt djupt in i en rasterbild så ser man de enskilda cellerna. Om du zoomar in mot Gävle och sedan zoomar in riktigt nära mot Furuvik då borde du nu kunna se något motsvarande bilden till höger: Du kan här se att texten på Furuvik är pixlig men att den transparenta kommungränsen ovan är en exakt generalisering.

12



Titta på attributdata GIS är ju mer än bara utseende och geografisk position, det finns ju ofta en mängd relaterad information som är en viktig del av det man arbetar med. För att få reda på informationen om ett specifikt objekt klickar man enklast på Identify Feature-‐

knappen . Klicka på den knappen och klicka sedan på Uppsala kommun i kartan, se bilden till vänster nedan.

Ett annat sätt att titta på och arbeta med data är att öppna attribut tabellen genom knappen:

Open attribute table , bilden till höger ovan. Som du ser presenteras information på lite olika sätt i de två fallen. I attributtabellen kan man lätt söka efter specifik information och sedan zooma in på det området på kartan, tex. söka efter en kommun. Man kan också göra mer avancerade bearbetningar med SQL-‐urval och utsökningar.

Andra användbara verktyg Nedan har du ytterligare några användbara verktyg i det vanliga arbetet med QGIS:

Välja objekt i kartan Mäta längd/area i kartan Skapa bokmärken till platser

Spara ditt arbetsprojekt

För att spara ditt projekt klickar du enklast på verktyget Save Project . När du sparar ett projekt i QGIS så sparar du egentligen bara länkar till det data du nyttjar i projektet, lagerutseende, projektionsval och utskriftslayouter och liknande. Förändringar i själva GIS-‐datat sparar du i separata verktyg i samband med att du skapat eller redigerat det. GIS-‐datat ligger dock helt fristående från projektet, och skulle data tas bort eller flyttas så kommer projektet inte att kunna visa det data (du får då möjlighet att leta efter det och lägga till det igen). Se projektet som ett sätt att samla ihop GIS-‐datat för ett specifikt syfte (en analys, att uppdatera data eller presentera och skriva ut kartdata) och för detta så skapar du utseende och inställningar mm i projektet som matchar syftet.

13



4. Lite grunder i GIS

14



15



16



17



18



19



5. Valstatistik Syftet med denna övning är att pröva att ta ner olika data från nätet, koppla samman dem och sedan visualisera detta som en tematisk karta. Avslutningsvis görs en enkel layout för av en kartaprodukt och sedan följer några extra önvningar.

5.1. Förberedelse • Bakgrundskartor: Välj en bakgrundskarta tex. SverigeKartan som vi nyttjat tidigare eller

någon av OSM eller Google Maps via Open Layer plugin (se kap. 7 Högupplösta bakgrundsdata). Eller återanvänd ett tidigare projekt.

• Ladda ner”alla_kommuner.shp” (zip) samt slutligt_valresultat_kommuner_R.skv från 2010 års val, från Valmyndighetens hemsida (eller hämta dem från den lokala datakatalogen).

Användbart data:

• 2010 års valstatistik finns på: http://www.val.se/val/val2010/statistik/index.html o Ladda ner följande filer (kommun nivå):

§ http://www.val.se/val/val2010/statistik/gis/alla_kommuner.zip § http://www.val.se/val/val2010/statistik/slutligt_valresultat_kommuner_R.xls § http://www.val.se/val/val2010/statistik/slutligt_valresultat_kommuner_R.skv

o För högre upplösning på data, se (valdistriktsnivå): § http://www.val.se/val/val2010/statistik/gis/alla_valdistrikt.zip § http://www.val.se/val/val2010/statistik/slutligt_valresultat_valdistrikt_R.xls § http://www.val.se/val/val2010/statistik/slutligt_valresultat_valdistrikt_R.skv

• 2006 års val-‐data finns på följande sida:

http://www.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/kartor/index.html Där är GIS-‐data och sammanslagen med valstatistiken: http://www.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/kartor/riksdagen_i_kommuner.zip Längst ner på denna sida finns även en del användbara förklaringar på förkortningar: http://www.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/kartor/index.html

• 2014 års val-‐data inkl. GIS-‐filer med uppdaterade valdistrikt http://www.val.se/val/val2014/statistik/

o http://www.val.se/val/val2014/statistik/gis/valgeografi_valdistrikt.zip

5.2. Arbetsgång

5.2.1. Lägg till en bakgrundskarta (raster) Återanvänd ett tidigare projekt eller öppna ett nytt och lägg till en bakgrundskarta enl. kap. 3.2 eller kap. 7.

20



5.2.2. Lägg till ett kommunskikt (vektor)

• För att lägga till ett vektorlager, tex. en Shape-‐fil, klicka på Add Vector Layer o Klicka på Browse och navigera dig fram till filen:

\DATA\alla_kommuner\alla_kommuner.shp (från: http://www.val.se/val/val2010/statistik/gis/alla_kommuner.zip )à klicka på Open

• Detta datalager med kommunytor har inte så någon attributinformation utöver kommunkod och kommunnamn vilket gör det lämpligt att nyttja som ett kopplingsskikt för de valresultatsdata baserat på kommun som vi laddat ner från valmyndighetens hemsida: http://www.val.se/val/val2010/statistik/slutligt_valresultat_kommuner_R.skv

• För att kunna nyttja detta skikt för koppling till valresultatet måste vi först kontrollera att attributdatat har rätt teckenkod (åäö). Öppna attributlistan (högerklicka på skiktet i lagerlistan och välj: ”Open attribute table”) Saknas ÅÄÖ eller om de har ersatts av konstiga tecken i Kom_namn kolumnen så måste du korrigera teckenkodningen. I Kap. 6 beskrivs flera av de vanligaste problemen som uppstår när man ska försöka koppla samman olika datamängder däribland teckenkodsproblemet i kap. 6.5. Kort kan vi säga att olika system nyttjar olika sätt att symbolisera & tolka tecken, och våra svenska ÅÄÖ tillhör de mer ovanliga tecknen internationellt sett varför de ofta leder till problem vid felaktig teckenkod.

• För att ändra teckenkod: högerklicka på skiktet i lagerlistan och välj: ”Properties”àGeneral-‐flikenà i rutan ”Layer info” finns en drop-‐down-‐box med ett listval av ”Data source encoding” dvs. vilken teckenkod som nyttjas. De troligaste valen att testa vid problem är ISO8859-‐1 (Windows) och UTF-‐8 (Unix/OSX).

5.2.3. Lägg till kommunala valdata (tabell) • För att kunna öppna skv-‐filen från SCB så måste vi döpa om den till csv. (detta förklaras

mer i kap. 6.7). SKV är en semikolon-‐separerad textfil medan en CSV är en komma-‐separerad textfil. Anledningen till namnbytet är att QGIS har en funktion som kan hantera både SKV och CSV filer men som endast känner igen filen om den heter csv. Så ändra filens namn till \DATA\slutligt_valresultat_kommuner_R.csv

• För att lägga till ett tabelllager, tex. en text-‐fil med kommaseparerade värden, klicka på

Add Vector Layer o Ange en lämplig Teckenkod (se ovan, och testa vad som fungerar) o Klicka på Browse och ändra sedan i rutan längs ner och ange ”Files of type:” till

”Comma separated value…” o Navigera dig därefter fram till filen: \DATA\slutligt_valresultat_kommuner_R.csvà

klicka på Open o Kontrollera att valet av teckenkod blev rätt (att du har ÅÄÖ i tabellen), om inte ändra

enligt beskrivning ovan (Kap. 5.3.2 sista punkten).

5.2.4. Koppla samman tabelldata med geometrierna För att koppla samman olika dataset finns det två olika metoder i GIS-‐välden, antingen en table-‐join eller en Spatial-‐join. En table-‐join kopplar samman två tabeller baserat på gemensamma kopplingsnycklar. Spatial-‐Join är något som är speciellt för just GIS-‐

21



program/GIS-‐databaser i och med att de genom den inbyggda topologin kan skapa en spatial koppling mellan olika spatiala (vektor)objekt. Dvs. du kan tex. koppla på attributdata från geometrierna i ett kommunskikt på de stadsområdesobjekt som ligger inom en kommun.

• Vi skall dock i detta fall nyttja en table-‐join, och vi vill lägga till attributinformationen från slutligt_valresultat_kommuner_R.csv till alla_kommuner.shp genom att nyttja kommunnamnen som kopplingsnyckel. o Kuriosa: Första steget i en Join är att kontrollera att de två fälten som ska kopplas

samman har samma datatyp (se kap. 6.1 för mer information), för om de inte har det går det inte att skapa en join och koppla ihop tabellerna. Detta är särskilt lurigt när det gäller nummer som kan ha både datatypen text, nummer och datum mm. Nu har vi ju uppenbarligen två textfält, vilket förenklar denna fråga så att vi helt kan skippa detta steg. Om du ändå vill kontrollera datatypen för fälten, högerklicka på respektive skikt och välj properties, à fields à säkerställ att de två fälten har samma Type/TypeName. Om det skulle visa sig att det var olika så måste en av dem ändras à detta görs oftast genom att skapa ett nytt fält med rätt datatyp och sedan genom fält-‐kalkylatorn polulerar fältet med värdena från det gamla fältet. Men detta är överkurs just nu.

• Gå in och titta i tabellen för respektive skikt och kontrollera vad respektive fält heter som ska kopplas samman (KOMMUN och KOM_NAMN), kontrollera också att syntaxen är den samma i båda fallen (dvs. att det bara är kommunnamn och inget annat, så som tex. kommunkod) dvs. att de är helt lika. Dubbelkolla även att det finns Å, Ä och Ö i båda tabellerna.

• Högerklicka på det skikt som har geometri och som ska utökas med fält från tabellen genom denna join (alla_kommuner.shp) à Properties à Fliken: ”Joins” à Klicka på det gröna pluset nere till vänster à ange: o Joinlayer = slutligt_valresultat_kommuner_R.csv (tabell-‐källan för Joinen) o Join field = KOMMUN (det fält som ska användas som nyckel o Target Field = KOM_NAMN o Se även till att rutan: ”Cache join layer in virtual memory är förbockad” à Klicka OK à Klicka OK

• Kontrollera om Joinen/kopplingen lyckades genom att gå till attributtabellen (via högerklick à ”Properties” à ”Open attribute table” på alla_kommuner.shp). Om skiktet endast har samma två fält som tidigare eller har en massa extra fält men som är tomma, då har sammankopplingen misslyckats, men om det ser ut som på bilden nedan så har det fungerat.

22



5.2.5. Skapa tematisk karta över valdeltagandet Nu ska vi dra nytta av den extra information och statistik vi kopplat ihop och ska visualisera valdeltagandet i procent hos de olika kommunerna genom en s.k. Koropletkarta. Koro är grekiska och betyder rum och Plet står för värde, dvs. att ge rummet, eller som i det här fallet valdistriktet, ett värde.

• Högerklicka på alla_kommuner.shp och välj Properties

Koropletkartor bör alltid nyttja relativa värden för att undvika missförstånd med absoluta värden som presenteras på olika stora områden. Därför ska vi nyttja attribut-‐fältet: R_VDT (det sista fältet) som är valdeltagandet i procent.

• Välj fliken: ”Style”

• Ange: istället för ”Singel Symbol”

• Klicka på -‐knappen till höger om Column-‐fältet • Klicka på kategorin ”Fields and Values” (bilden till höger) • Sedan dubbeklicka på fältet längs ner så att det i

Expression-‐rutan står: "slutligt_valresultat_kommuner_R_VDT"

23



• Klicka OK • Ändra antalet klasser till 4 • Ändra Mode från ”Equal interval” till ”Natural Breaks” • Avslutningsvis uppdaterar du ”label”, dvs textsättningen så det blir en decimal och procent-‐

tecken (se bild nedan) och väljer en lämplig färg-‐skala (jag valde blå)

• Dubbelkolla att du har transparensen satt till 40% • Klicka OK

Avslutningsvis ska vi snygga till/förtydliga skiktnamnet lite: • Högerklicka på alla_kommuner.shp och välj Properties • Gå till fliken General • I den första rutan ”Layer Info” ändra ”Layer name” till Valdeltagande/kommun • Klicka OK

24



5.2.6. Exkludera data Om vi nu endast skulle vilja visa data från Stockholms län så kan vi enkelt begränsa vad som visas för lagret genom ett s.k. definition-‐query. Men för att kunna göra en sådan måste du arbeta mot en dbf-‐fil (shapefilens tabell-‐data), måste du först spara den datasammanslagning vi gjort (vilket även nödvändigt om du vill kunna använda datat utanför detta projekt).

• högerklicka på lagret och välja ”save as”, ange lämpligt namn och placering och teckenkod samt om du vill lägga till detta skikt i lagerlistan.

• När du skapat ett nytt skikt på detta sätt så måste du gå igenom och ändra namnen på samtliga inlänkade fält, eftersom dbf-‐formatet som shapefilen lagrar data i endast stödjer åtta tecken (ej åäö eller mellanslag, minus eller andra konstiga tecken) har de fått ett schablon-‐namn. I detta fall struntar vi i detta för att förenkla arbetet lite.

• Öppna attribut-‐tabellen i den nya filen och kontrollera vilket fält som innehåller antingen länskod (slutligt_valresultat_kommuner_R_Lan i den gamla och slutligt_v i den nya) eller länsnamn (slutligt_valresultat_kommuner_R_Län i den gamla och slutligt_2 i den nya).

25



• Högerklicka på skiktet i lagerlistan och klicka på ”Properties”. • Klicka på fliken ”General” • Ändra namn på skiktet till ”Valdeltagande Stockholm” • Under rutan ”feature subset” finns en knapp ”Query Builder” Klicka på den och skriv

in: "slutligt_2" = 'Stockholms län' i rutan för ”Provider specific filter expression”

• Klicka OK

26



• Gå över till Fliken ”Style” • Klicka på load style, välj Valdeltagen.qml • Ändra Column till "slutligt34" (dvs det som motsvarar Valdeltagande-‐fältet i procent

dvs. slutligt_valresultat_kommuner_R_VDT i original-‐kopplingen) genom att klicka på E:et

• Klicka OK

5.2.7. Skapa etiketter För att få reda på mer exakt hur stort valdeltagandet var i respektive stockholmskommun kan vi skriva ut det som en ”label”, en etikett.

• Högerklicka på Valdeltagande Stockholm och välj Properties • Välj fliken ”label” • Kryssa i ”Lable this layer with” • Välj Kolumnen ”slutlig_34” • Klicka OK

Extraövning 1: testa andra kolumner eller sammansatt uttryck med data från flera kolumner (tex: 'M = ' || "slutligt_4" || '%' för att visa valdeltagandet för moderaterna i respektive kommun)

Extraövning 2: Testa att lägga på diagram på kartan. Tips: använd diagram-‐fliken i Properties.

5.2.8. Skapa utskriftslayout För en göra en enkel bild av kartan kan du klicka på Projekt-‐menyn och sedan på ”save-‐as-‐image” sedan välja lämpligt bildformat, namn och placering av filen och klicka OK.

För att få ut resultatet av allt vårt arbete i form av en mer genomarbetad kartbild i form av bildfil eller pdf/utskrift så måste vi först skapa en layout.

27



• Klicka på Projekt-‐menyn • New Print Composer • Döp till: ”Valdeltagande” ànytt fönster öppnas med layout-‐verktyg för kartproduktion.

För att hålla denna övning lite kort kan jag sammanfatta det med att man lägger till kartbilder med

och teckenförklaring med , skalstock med , Norrpil med och textfält med . Sedan ställer man in alla parametrar som har till respektive grafik-‐element i det nedre högra hörnet i ”Item properties”. Det mesta går att styra, men det tar lite tid att hitta. Det är bara att öva J

5.3. Resultat

28



5.4. Extraövningar: Dessa övningar beskriv endast översiktligt, de förutsätter att du själv kan pröva dig fram.

5.4.1. Statistical Explorer med SCB-‐data • http://www.scb.se/grupp/eXplorer/valstatistik2010/riksdag.html# • http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Kartor/_Dokument/Uppt%C3

%A4ck%20valen.pdf • http://www.scb.se/Kartor/Statistikatlas_42_KN_201205_English/index.html#story=0 • http://www.scb.se/sv_/Hitta-‐statistik/Regional-‐statistik-‐och-‐

kartor/Statistikatlasen/VisletBehallare/Aldrande-‐befolkning/

5.4.2. Lägga till data från annan källa med annan struktur Gå till: http://www.ssd.scb.se/bjssd/sok_link.asp?sokord1=efter+kommun&xu=c5587001&yp=duwird&lang=1 och hämta hem tabell-‐data i CSV-‐format, datat är kopplat till kommun men med kommunkod före. För att hantera detta behöver du skapa ett nytt fält i attribut tabellen och fylla det med innehåll

från två andra fält (komunkod + kommunnamn) med hjälp av fältkalylatorn , men för att kunna

komma i redigeringsläge (vilket krävs för att lägga till nytt fält) behöver du först klicka på .

Tex. kan du nyttja följande sats för att fylla det nya fältet med innehåll: "ID" || ' ' || "KOM_NAMN"

29



Därefter måste du ev. byta namn på csv-‐filen och lägga till den och sedan skapa en Join så som vi gjort tidigare, men mot den nya filen.

5.4.3. Lägga till WMS-‐tjänst från myndighet Genom att lägga till en WMS-‐tjänst från en myndighet kan man vara säker på att alltid ha det senaste datat, utan att behöva tanka ner det hela tiden. Många myndigheter tillhandahåller WMS-‐tjänster för sitt geografiska data. Tex. Länsstyrelserna,på följande sida listas länsstyrelsernas nationalla WMS-‐tjänster: http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/wms-‐tjanster-‐fran-‐lansstyrelserna.aspx

En tjänst du kan testa att lägga till är tex, Riksintresse-‐tjänsten: http://ext-‐geoservices.lansstyrelsen.se/ArcGIS/services/riksintressen/MapServer/WMSServer?

Följande knapp bland ”lägga till data”-‐knapparna möjliggör WMS-‐tjänster i QGIS.

Lägg till en ny ”connection”

• Namn= Länsstyrelsen Riksintressen • Url= http://ext-‐

geoservices.lansstyrelsen.se/ArcGIS/services/riksintressen/MapServer/WMSServer? (OBS:inkl ”?”)

• Koppla upp Länsstyrelsen Riksintressen • Ange PNG8 som bild-‐kodning (annars får du ingen transparens och kan inte se

bakomliggande skikt) • Lägg till: ”add” à ”Close”

• Som du ser finns det många riksintresseområden… och över stora områden av Sverige. Men

hela hanteringen av riksintressen håller för närvarande att ses över av regeringen och boverket.

30



6. Vanliga data-‐problem i GIS En bild säger mer än tusen ord…. Och en med statistik kan man säga vad som helst. Kartor är ett mycket kraftfulla som kommunikationsmedium och det är väldigt lätt att det blir fel.

GIS-‐arbete innebär ofta sammanslagning av data från olika källor som tagits fram i olika syften och sammanhang. Vid arbete med sammanslagningar råkar man därför ofta ut för en hel del problem som lätt kan leda till stora fel. Problemen beror för det mesta på ett eller flera av nedanstående:

• Datatyp • Format • Projektioner • Struktur • Teckenkod • Metadata

6.1. Datatyp En datatyp är ett attribut som berättar för datorn vilken sorts information datat´s innehåll har t.ex. text, tal eller datum. I GIS-‐program behöver datorn veta vilken datatyp datat har och det styr vad du kan göra med det och hur det visas. Du kan ha ett nummer (tex. 201010) i ett fält som är definierat som text eller i ett fält som är definierat som nummer, och det blir då helt olika hanterade av programmet. Du kan därmed aldrig länka samman data av olika datatyp (tex. text eller nummer) även om de till synes innehåller samma ”information” (tex. numret 201010).

6.2. Format Det finns en stor uppsjö med format: shape-‐format, DXF-‐formatet, Mif/Mid-‐formatet, jpeg2000, ecw, GRID, E00, och många, många fler. Det är få program som kan hantera alla format. Det finns särskilda formatkonverteringsprogram som tex. FME (Feature Manipulation Engine av Safe software) och OGR/GDAL (OpenSource). QGIS nyttjar det senare av dessa och kan därför hantera en stor mängd olika format.

6.3. Projektioner: Gällande projektioner se kapitlet ”Grunder i GIS” ovan. Blir projektionerna fel hamnar datat fel och kan få helt fel utbredning och form. Man ska vara väldigt försiktig med areamätningar och distansmätningar i ett projekt med data från flera olika projektioner, framförallt om det finns en Google Mercator projektion med i projektet.

6.4. Struktur: • X/Y-‐koordinatpar:

X/Y-‐koordinater är i GIS-‐värden inverterade mot matematikens X/Y-‐axlar vilket lätt leder till problem. Om du lägger till Svenska X/Y-‐koordinater och datat hamnar konstigt, tex i närheten av Grekland eller dyl då kan du testa att vända på koordinaterna till Y/X och oftast så hamnar då punkt-‐datat helt rätt.

31



• Relationsstruktur: GIS-‐program hanterar vektordata i huvudsak med en ett-‐till-‐ett-‐relation (1-‐1) mellan geometri och attribut, dvs. ett träd (punktobjekt med en geografisk placering) har en diameter, är av en viss art, etc..(dvs. attribut som beskriver objektet). I verkligheten är förhållandena ofta mkt mer komplexa du kan ha en till flera geometrier (tex Naturreservat) som har en till flera relaterade informationsmängder (tex, olika beslut och aktbeteckningar) dvs, en många-‐till-‐många-‐relation (m-‐m).

• Tabellstruktur: Tabelldata kan vara vridet på fel ledd, det som är i kolumner behöver bli rader och visa versa. Detta går oftast enkelt att rätta till tex i excel.

• Vektor/rasterdata: Vektordata (matematiska koordinater) eller rasterdata (bilder/gridceller), om du har vissa data i rasterformat och andra i vektorformat kan data behöva konverteras emellan.

• Kopplingsnyckel: Vid avsaknad av användbar kopplingsnyckel måste du försöka hitta någon gemensam nämnare. Om du har vissa data i strukturerade efter postkoder och andra data efter nyckelkodsområden. Kan du tex. behöva göra en kopplingstabell mellan de olika systemen, eller en spatial koppling för att få ihop olika data om det inte går att koppla på annat sätt.

• Begrepps och datamodeller: Olika bakomliggande begrepps-‐ och datamodeller är ett mkt vanligt och svårhanterligt problem. Tex. en Europeisk myndighet eller lag ger direktiv om att data från EU´s samtliga medlemsländer ska ställas samman i ett gemensamt system, men de olika grunddata är framtagna på helt olika sätt, enligt olika strukturer, syften och efter olika förutsättningar. Berggrunden i alperna skiljer sig markant från den i Sverige och den i Danmark, detta gör att man i Österrike kanske skiljer ut en mängd olika sorters berg som inte ens finns i Danmark. Men då förutsättningarna är helt olika kan man kategoriserat berggrunden helt olika också och satt gränserna för kategorierna på olika ställen. Detta leder till stora problem när data från olika källor ska slås samman. De är helt enkelt i grunden stora skillnader mellan datamängderna och bakomliggande begrepp och kategorier.

32



6.5. Teckenkod En teckenkod är en standard för hur en teckenuppsättning skall representeras som siffervärden av en dator. Olika datorsystem har egna teckenkodningar därför kan datautbyte och kommunikation mellan datorer kräva konverteringar mellan olika teckenkodningar. Detta leder till svårigheter, då teckenuppsättningen inte är densamma mellan de olika kodningarna. För att få rätt tecken måste du ange rätt teckenkod. Detta blir tex. ofta ett problem mellan i dataflytt mellan Windows och Unix-‐liknande operativsystem. Två vanliga teckenkoder som hanterar Svenska tecken är ISO8859-‐1 (Windows) och UTF-‐8 (Unix/OSX).

6.6. Metadata Metadata är data som beskriver data tex. dess kvalitet, syfte eller framtagningssätt. Om kvaliteten (tex. upplösningen) är för låg kan du kanske inte använda datat till det du vill utan stora risker att göra fel eller ljuga. Ofta hamnar man dock i en gråzon där man måste göra en avvägning kring hurvida man vågar använda datat då det inte finns något bättre. Ibland kan metadata saknas helt…. Då ska du egentligen vara väldigt skeptisk till om du över huvud taget kan nyttja datat.

6.7. Format • Shapefil= Shapefil (shp) ett vanligt GIS-‐filformat för vektorer. Det är ett proprietärt filformat

utvecklat av ESRI Inc, men kan numer anses vara en defacto-‐standard för GIS-‐data. • SKV/CSV = comma-‐separated values (CSV) och är ett filformat som kan användas vid utbyte

av data mellan olika program som har olika filformats standarder. Förkortningen CSV står för Comma-‐Separated Values (även Character Separated Values eller Colon Separated Values). Avgränsaren brukar vara komma men det används ofta andra tecken som inte ingår i respektive textuppgifter för att markera en separation (kolumn).1 SKV är en variant på CSV-‐formatet och står för semikolonavgränsad fil.

• xls = Filformat för äldre variant av Microsoft Excel-‐dokument med data strukturerat i rader och kolumner med relativt fri datatyps-‐hantering, nyare variant heter ”xlsx”

• Zip = Zip är ett filformat som står för komprimerad arkivfil, det vill säga en datafil som är komprimerad och därmed tar mindre lagringsutrymme, och som även kan innehålla många olika filer2

• WMS = Web Map Services är egentligen inte ett format utan en (OGC-‐)standardiserad webb-‐tjänst (ett protokoll) som leverar (kart)bilder och (tabell)information till den som frågar, tex. ett GIS-‐program. Enligt ett EU-‐direktiv (Inspire) ska myndigheter som har vissa grundläggande geografiska miljöinformationsdata tillhandahålla dessa som visningstjänster via protokollet WMS. SGU, SMHI, Naturvårdsverket, Lantmäteriet och länsstyrelserna m.fl. tillhandahåller alla WMS-‐tjänster.

1 http://sv.wikipedia.org/wiki/Comma-‐separated_value 2 http://sv.wikipedia.org/wiki/Zip

33



7. Högupplöst bakgrundsdata En viktig förutsättning i allt GIS-‐arbete (både för navigering, bearbetning och presentation) är att ha tillgång till bra bakgrundsdata. Detta är tyvärr ofta en kostsam historia, men i QGIS finns en smart lösning. Under denna övning kommer du att lära dig hur du anpassar QGIS för att kunna använda kartmaterial från en OpenSource källa som heter OpenLayers. Denna källa kan hantera diverse olika skikt, som tex. Open Street Map som är ett helt Opensource-‐baserat data. Skiktet som du i huvudsak kommer att nyttja under denna kurs är dock satellit-‐ och vägdata från Google.

7.1. Arbetsgång För att kunna komma åt dessa data så måste du anpassa QGIS en del. Som du kommer att se under övningen så finns det en uppsjö med olika så kallade ”plugins”, dvs. programtillägg som går att installera.

7.1.1. Lägga till programtillägg Gå till Plugins < Manage and install Plugins

Det finns här många andra användbara plugin, tex specifika bearbetningar, möjlighet att koppla upp sig direkt till excel-‐filer mm, men detta får du undersöka själv vid senare tillfälle.

I Search-‐rutan längst upp skriver du in texten: Open

Markera Open Layers Plugin och klicka sedan på Installera (se bilden ovan)

Vänta tills det är färdiginstallerat och det visas en ruta med texten

Klick på OK

34



7.1.2. Lägga till bakgrundslager Nu återstår endast att välja vilken bakgrundskarta som du vill använda i ditt QGIS-‐projekt.

Plugins < OpenLayers plugin < Add Google Satellite Layer

Det man ska tänka på när man använder denna plugin är som vi tidigare nämnt detta med projektioner. Denna plugin kräver att Google Mercator nyttjas och ändrar automatiskt projektprojektionen till denna. Den automatprojisering av kartdata från olika koordinatsystem vi slagit på tidigare är aproximativ och kan få stora problem med om det är för stora skillnader mellan projektionerna…. Som tex. mellan Google Mercator och RT90 2,5 gon V.

Denna plugin kan dessutom vara lite känslig och kraschar lätt så använd den med försiktighet. Försök inte lägga till flera bakgrundslager från ”Open layers plugin” i samma projekt. Det tenderar till att få denna plugin att krascha.

OBS Det är väldigt användbart med en detaljerad bakgrundskarta som innehåller högupplösta flyg och satellitbilder i färg MEN det kostar datatrafikmässigt ganska mycket. Att arbeta över en anslutning med OpenLayers tillägget tar väldigt mycket nätutrymme plus att alla de andra skikten som vi hanterar ligger i SWEREF 99TM vilket gör att det blir tungt för datorn att räkna om alla koordinater hela tiden. Om data från denna plugin ska nyttjas för produktion/publikation måste rättighetsfrågan kring datat hanteras, särskilt gällande Google-‐data. OSM-‐datat är fritt att anävända (samma licensieringstyp som Wikipedia).

Documents

Introduktion till QGIS 4 - s h · 6!!!!! Webb:! E1post:[email protected]!!! Introduktion!till!QGIS,!2014104122!!!! 2. QGIS´s!standardinställningar! 2.1. Standardinställningar!