Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 16

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde

den 16 juni 2015

Ärende 1

1 TJÄNSTESKRIVELSE

Utbildningskontoret Datum Vår beteckning Agneta Blohm 2015-06-01 2015-6096

Utbildningsnämnden

LJUS - utvärdering av Östra Bro förskolor – rapport.

Förslag till beslut Utbildningsnämnden tar del av rapporten.

Sammanfattning Under våren 2015 genomfördes en LJUS – utvärdering vid Östra Bro förskolor. Utvärderingsledare var Agneta Blohm, utbildningskontoret och utvärderingsgruppen bestod av en förskolechef, två förskollärare varav en också är pedagogista, från Lidingö. Utvärderingen har sammanfattats i en rapport som delgetts verksamheten.

Beslutsunderlag • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse, den 1 juni 2015 • LJUS - rapport Östra Bro förskolor

Ärendet I april 2015 genomfördes en LJUS – utvärdering av Östra bro förskolor LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro och innebär kollegiala utvärderingar av skolor och förskolor i de två kommunerna med syftet att utveckla kvaliteten och öka måluppfyllelsen. Utvärderingarna förbereds noga genom att utvärderingsgruppen tar del av enhetens dokument för planering, utvärdering, organisation m.m. Utvärderingsgruppen besöker enheten och samtalar med ledning, personal, föräldrar och barn samt iakttar verksamheten. Detta skedde 21, 22, 23 april. En rapport, som bygger på utvärderarnas iakttagelser har sammanställts av utvärderingsledaren. Utvärderingsgruppen har iakttagit normer och värden, utveckling och lärande, det systematiska kvalitetsarbetet samt barns inflytande. I rapporten finns bedömning och sammanfattande slutsatser, rekommendationer om utvecklingsområden samt lärande exempel. Rapporten har delgetts skriftligt (till förskolechef och biträdande förskolechef) och muntligt till ledning och pedagoger.

Barnperspektiv Kollegial utvärdering enligt LJUS på kvalitets metodik syftar till att utveckla kvaliteten och öka måluppfyllelsen för barn och elever.

2(2)

UTBILDNINGSKONTORET

Kaj Söder Jesper Sjögren Utbildningschef Stabschef Bilaga: LJUS - rapport Östra Bro förskolor

LJ U S p å k v a l i t e t

Samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro

Östra Bro förskolor

Rapport Maj 2015

2 (8)

Innehållsförteckning

Inledning 3

1. Utvärderingens genomförande 3

1.1 Utvärderingsgrupp 3

1.2 Genomförande 3

2. Iakttagelser 4

2.1 Normer och värden 4

2.2 Utveckling och lärande 5

2.3 Systematiskt kvalitetsarbete/Uppföljning, utvärdering och utveckling 5

2.4 Kommunens utvärderingsområde 6

3. Bedömning och sammanfattande slutsatser 7

4. Utvecklingsområden 7

5. Lärande exempel 8

Rapportmall förskolan rev. 15-02-03 www.ljuspakvalitet.se

http://www.ljuspakvalitet.se/

3 (8)

Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till www.ljuspakvalitet.se. Östra Bro förskolor består av tre förskolor i Bro - förskolan Blomman, förskolan Rosenängen, förskolan Finnstaberg.. Förskolan Blomman består av 5 avdelningar, (80 barn), Rosenängen av 6 avdelningar (ca 115 barn) och Finnstaberg av 6 avdelningar (ca 110 barn).

1. Utvärderingens genomförande

1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av utvärderingsledare Agneta Blohm, utredare Upplands-Bro kommun och utvärderarna Therese Ek Sjödin, förskollärare och pedagogista, Lidingö stad, Ola Österström, förskollärare och arbetslagsledare, Vittra förskolor, Lidingö stad och Thomas Nilsson, förskolechef, Blåkulla förskola, Lidingö stad.

1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument studerades och enheten besöktes av utvärderingsgruppen den 2015-04-21 – 23. Under besöket genomfördes samtal med barn, pedagoger, föräldrar och enhetschefer. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten inom enheten. Ett utkast av denna rapport har skickats till förskolechef en vecka före den muntliga återrapporteringen. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser genomfördes den 2015-06-02. Vid denna deltog hela utvärderingsgruppen Therese Ek Sjödin, Ola Österström, Thomas Nilsson, förskolechef Åsa Stefansson, biträdande förskolechef Anette Fagerholm samt pedagoger från enheten. I samband med den muntliga återrapporteringen överlämnades även denna skriftliga rapport till enhetschefen.




4 (8)

2. Iakttagelser

2.1 Normer och värden Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser • En röd tråd för Östra Bro förskolor är likvärdigheten för de tre olika förskolorna,

att skapa sammanhang. Detta sker genom det projekterande arbetssättet. Likvärdigheten främjas också av de gemensamma ”fyra hörnen”, månadsbrevspolicyn, likabehandlingsplanen och strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet.

• Likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkande behandling är tydlig och levande och har diskuterats på alla föräldramöten samt vid utvecklingssamtalen.

• Utvärderingsgruppen upplevde likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkande behandling genomarbetad.

• Riskpromenader på gården har genomförts tillsammans med barnen och zoner har skapats där det alltid ska finnas pedagoger på plats för att undvika/förbygga eventuella kränkningar och konflikter.

• Pedagogerna uppmuntrar barnen, bekräftar när de gör det som förväntas av dem och tilltalar dem med milda röster. ”Jag ser att du kan”, ”plocka upp korken du tappade – bra”! Barnen uppmuntras också att dela med sig och visa det de gjort för varandra.

• Pedagogerna har pratat om att våga säga till varandra när de tycker någon gör eller säger något som inte är helt bra.

• Några har arbetat med sagan om den fula ankungen med efterföljande diskussion, andra med hjärtestunder, dramatiserande med handdockor, och kompissolar.

• Utvärderingsgruppen såg flera exempel på hur pedagogerna hjälper barnen att lösa konflikter

• Barnen uppmuntras att göra saker tillsammans, göra fint i miljön och gruppuppgifter som att bygga broar. Barnen uppmuntras också att ta hjälp av sina kompisar

• Barnen kan välja platser vid matbordet på några avdelningar. • Föräldrarna uttrycker att personalen lyssnar till dem, att de möter upp deras

önskemål. De anser att de blir väl bemötta. • Genusperspektiv finns med i framtagandet av nya aktiviteter och i

likabehandlingsplanen. Pedagogerna beskriver ”de fyra hörnen” som genusneutrala.

• Det varierar mellan avdelningarna hur man arbetar med att barnen hjälper till med städning

• Materialet i de fyra hörnen är tillgängligt för barnen. Det är stor tolerans hos personalen som låter barnen använda materialet.

• En avdelning har tydliggjort vad barnen behöver, för att sova bäst (till exempel vilket gossedjur barnet vill ha).

• Teckenspråk används vilket underlättar för alla barn att förstå.



5 (8)

2.2 Utveckling och lärande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser • En likvärdig tanke om utveckling och lärande genomsyrar de tre förskolorna • Alla arbetar med hundraspråklighet dvs. alla former av uttryck. Förutom det

verbala språket ges barnen möjlighet att utrycka sig genom att rita och måla, bygga och konstruera samt genom lera, rörelse, drama.

• Projektet genomsyrar all verksamhet inomhus och vid utflykter. Alla arbetar med årets projekt ”Liv i vatten” och utifrån barnens intressen och sommaruppgifter har fördjupningsområden bildats till exempel, bävern, fiskar, snäckor, änder. Barnen söker information via lärplattan, De arbetar i lera, genom att rita och måla, bygga osv.

• Pedagogerna dokumenterar barnens lärande genom att skriva, fotografera, filma och reflektera över dokumentationerna under avdelningsreflektionerna..

• På alla avdelningar finns de 4 hörnen med materialet tillgängligt. • Miljöerna är tillgängliga för barnen och det varierar mellan avdelningarna hur

materialet tillhandahålls och används. • I aktiviteterna arbetas medvetet med ett språkutvecklande arbetssätt, genom att

pedagogerna till exempel använder rätt begrepp och upprepar det. Några exempel; använda begreppet snäckor (och inte sniglar), att klappa barnens namn under en samling, räkna tre snäckor, prata om avstånd som långt bort och nära,

• Ord på barnens modersmål synliggörs också via projektarbetet och till exempel med bilder av ord på olika språk på väggarna.

• Pedagoger använder teckenspråk tillsammans med barnen. • Utvärderingsgruppen såg exempel på arbete med matematik, språk, NA och

rörelse.

2.3 Systematiskt kvalitetsarbete/Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser • Östra Bro förskolor har en tydlig plan för det systematiska kvalitetsarbetet med

årsplanering för det pedagogiska året, arbetsmiljöfrågor, det systematiska kvalitetsarbetet och föräldrasamverkan.

• Verksamheten utvärderas och analyseras utifrån mål vid olika tillfällen - reflektionsforum avdelningsvis (all personal) på fredagar, mittermins- och storreflektioner. Det nya årets verksamhet bygger på reflektion och analys av innevarande års dokumentationer.

• Vid utvecklingsforum på måndagseftermiddagarna (varannan termin för förskollärare och varannan för barnskötare) arbetar man i år med att utveckla de pedagogiska miljöerna.

• Reflektionsprotokollen finns samlade i pärmar på avdelningarna. De lämnas till förskolechefen en gång i månaden.



6 (8)

• Barnen är med och reflekterar över projektarbetet i mindre eller större grupper. • Barnens utveckling och lärande kan följas av pedagoger, barn och föräldrar i

portfoliopärmar på avdelningarna. • Pedagogistan har arbetat fram en så kallad superstruktur som synliggör

arbetsfördelningen i arbetslagen. En samordnare per förskola har bland annat ansvar för anskaffande av vikarier.

• Förskollärarna har schemalagd planeringstid i enlighet med kommunens policy. Planerings- och dokumentationstid för barnskötarna möjliggörs i arbetslagen.

• Det varierar mellan avdelningarna hur dokumentationen presenteras. • Pedagogistan har bland annat ansvar för den pedagogiska dokumentationen,

förhållningssätt, aktuell forskning och introduktion av nyanställda. • Aktuell forskning och litteratur förmedlas också genom VFU studenterna. • Många pedagoger har deltagit i utbildning i pedagogisk dokumentation genom

Wåga & Wilja i Järfälla. • Utvecklingssamtalen bygger till hösten på de observationer som gjorts av vad

barnen gör och är intresserade av och på våren vad barnen har gjort och intresserat sig för.

2.4 Kommunens utvärderingsområde – barns inflytande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser • Projektarbetet utgår från barnens intressen. Pedagogerna följer barnen och fångar

upp och utvecklar det de är intresserade av. Utifrån det övergripande temat ”Bro, vår närmiljö” och årets sommaruppgift, ”Liv i vatten”, har avdelningarna fokuserat på olika teman utifrån barnens intressen som till exempel snäckor, bäver, fiskar, änder och svanar, krabbor och kräftor samt kartor.

• Pedagogerna tolkar vad barnen behöver och bygger miljöerna utifrån det. • Barnen kan vara med och påverka hur rummen ska se ut • Materialet är tillgängligt för alla barn • Barnen har möjlighet att arbeta själva med det de är intresserade av och att

fortsätta projektet vid andra tillfällen än då det är inplanerat (oftast förmiddagar tre dagar i veckan)

• Några pedagoger har intervjuat barnen om att välja matplatser • Röstning används. Ett exempel; barnen fick lämna tre förslag på hur de skulle

kunna limma fast fötter på den bäver de hade skapat. Därefter röstade de. • Barnen har möjlighet att välja stationer • På avdelningen med buffé tar barnen mat själva (1-2 år) • En avdelning uppmuntarar barnen att byta sin egen blöja • Pedagogerna på en avdelning har ”inventerat” vad barnen behöver för att sova

bäst



7 (8)

3. Bedömning och sammanfattande slutsatser En samlad bedömning har skett av det underlag som utvärderingsgruppen fått fram genom dokumentstudier, iakttagelser och samtal. Utvärderingsgruppen upplevde en verksamhet där barnens lärande tydligt är i fokus. Alla arbetar med ett projekterande arbetssätt och projektet syns i miljön. Verksamheten har en tydlig struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningen har arbetat medvetet med att skapa likvärdighet mellan de tre förskolorna för att skapa sammanhang. På varje avdelning har man inrättat fyra hörn med gemensamt material för bygg – och konstruktion, lera, lärplattan och ett hörn där barnen kan rita, måla, klippa, klistra. Detta finns alltid tillgängligt för varje barn. En månadsbrevspolicy har utarbetats bland annat för att skapa en röd tråd och ett sammanhang för föräldrarna att följa projekten på ett tydligt sätt. Likabehandlingsplanen har arbetats fram med föräldrarna på föräldramöten. Gruppen upplevde den genomarbetad. Barnen bemöts respektfullt och med mjukt tonfall. Pedagogerna hjälper barnen att lösa konflikter. Utvärderingsgruppen upplevde en tydlig struktur stort sett på alla avdelningar. Barnen visste vad de skulle göra och vad som förväntades av dem. Arbetsfördelningen mellan pedagogerna var tydlig genom superstrukturen. Variation mellan avdelningarna – ordning, plocka undan, materialet, presentation av dokumentationen, NA, fasta grupper eller inte i projektet

4. Utvecklingsområden För att höja verksamhetens kvalitet rekommenderar utvärderingsgruppen följande utvecklingsområden: • Utemiljön och uteverksamheten på alla tre förskolorna • Genusarbetet • Organisationen för barnfri tid fungerar olika mellan avdelningarna • Utveckla och synliggöra de pedagogiska miljöerna för naturvetenskap, teknik och

matematik • Tydliggöra informationen om barnens utveckling, uppmärksamma

portfoliopärmarna för föräldrarna – det varierar hur uppdaterade de är. • Lära av varandra mellan avdelningarna. • Våga prata kollegor emellan när man har någon kritik. • Reflektera tillsammans kring värderundsarbetet i vardagen (ej i projektet) • En förälder utryckte att utvecklingssamtalen var för pedagogstyrda. • Föräldrarna utryckte att bemötandet från personalen är beroende av person. • Arbetet med lärplattan • Utveckla framtagandet av likabehandlingsplanen så att det unika för varje

förskola framgår.



8 (8)

5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: • Det systematiska kvalitetsarbetet • Superstrukturen • Reflektionsmötena • Utvecklingsforum • Arbetet för att skapa tre likvärdiga förskolor • Det projekterande arbetssättet med sommaruppgift • Grodden – genomtänkt arbete och dokumentation av projektet med snäckor • Buffén på Junibacken – arbetet med barnens självständighet • Det tydliga projektarbetet på Vindpusten • Hur barnen väljer matplaster • Hur barnen städar upp efter sig För ytterligare information kontakta: Agneta Blohm



Ärende 2

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2)

Utbildningskontoret Datum Vår beteckning Sara Lauri Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 695 02 [email protected]

2015-06-02 2015-6090

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Tillsynsrapport förskolan Fjärilen

Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets tillsynsrapport för förskolan Fjärilen.

Sammanfattning Förskolan Fjärilen drivs av Mubarak Utbildning AB och verksamheten fick sitt godkännande av Utbildningsnämnden den 21 oktober 2014 UN § 63. Förskolan Fjärilen startade upp i februari 2015. Utbildningskontorets utredare Agneta Blohm, Emilia Kihlstrand och Sara Lauri har genomfört en förstagångstillsyn för att följa upp Utbildningsnämndens beslut om godkännande.

Utbildningskontorets utredare bedömer att förskolan Fjärilen har en fungerande verksamhet med fem identifierade utvecklingsområden.

Utvecklingsområdena kommer följas upp vid nästa tillsynsomgång. När det sker är ännu inte bestämt.

Beslutsunderlag • Tillsynsrapport förskolan Fjärilen den 2 juni 2015 • Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015

Ärendet Utbildningskontoret avser att följa upp hur verksamheten fungerar för nystartade fristående förskolor. Den första tillsynen bör ske efter cirka tre månader. Inför tillsynen lämnade förskolan ett skriftligt underlag, Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015.

Den första delen, den 12 maj 2015, var en träff mellan den fristående verksamheten och Upplands-Bro kommun med utgångspunkt i det underlag som förskolan skickat in. Vid det andra tillfället, den 22 maj, granskade utbildningskontorets när den var igång, det vill säga då både pedagoger och barn fanns i lokalerna.

Utbildningskontoret har därefter sammanställt en tillsynsrapport som verksamheten fått ta del av. Fjärilen har inkommit med ett tillägg om personalens utbildning.

Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) 2015-06-02 2015-6090

Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa.

Utbildningskontoret Kaj Söder Jesper Sjögren

Utbildningschef Stabschef

Bilagor 1 Tillsynsrapport förskolan Fjärilen den 2 juni 2015 2 Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015

Beslut sänds till • Förskolan Fjärilen

www.upplands-bro.se

Tillsynsrapport förskolan Fjärilen 2015-06-02


2

Tillsynsrapport – förskolan Fjärilen

Granskad verksamhet

Förskolan Fjärilen – Mubarak Utbildning AB

Adress:

Förskolan Fjärilen

Fjärilsstigen 4

197 35 Bro

Ansvarig chef

Birgitta Mikalsen Persson

mobil: 0708- 637346

e-post: [email protected]

Verksamhetens webadress

http://mubarak.se/forskolan-fjarilen/

Tillsynens genomförande

En tillsyn bidrar till trygg miljö, goda resultat och en likvärdig förskola för fler

barn inom Upplands-Bro kommun. Tillsynen utgår från de lagar och regler som

gäller för förskolan samt kommunens fastställda riktlinjer.

Syftet med förstagångstillsynen är att kontrollera att huvudmannen och

förskolan arbetar utifrån de planer som tillståndet bygger på och att en

nyetablerad huvudman ska kunna få råd och vägledning tidigt i uppbyggnaden

av verksamheten. Beslutet som tas i Utbildningsnämnden bör vara en

utgångspunkt för förskolans utvecklingsarbete framöver. Detta är en första

granskning sedan förskolan startade i februari 2015. Dessa

förstagångsgranskningar genomförs efter cirka tre månader av nystartade

fristående förskolor i Upplands-Bro.

Tillsynen genomfördes vid två tillfällen. Den första delen, den 12 maj 2015,

var en träff mellan den fristående verksamheten och Upplands-Bro kommun.

Från kommunen deltog Utbildningskontorets utredare Agneta Blohm, Emilia

Kihlstrand och Sara Lauri. Representanter för förskolan var Mahad Muhamad,

VD för Mubarak utbildning AB, förskolechef Birgitta Mikalsen Persson och

förskollärare Gomaa Mohamed.

Vid det andra tillfället, den 22 maj, granskade utbildningskontorets utredare

Agneta Blohm och Sara Lauri verksamheten när den var igång, det vill säga då

både pedagoger och barn fanns i lokalerna.

Inför tillsynen lämnade förskolan ett skriftligt underlag, Underlag för tillsyn av

enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015.

Innan tillsynsomgången startade genomfördes ett dialogmöte mellan

Utbildningskontorets utredare och företrädare för verksamheten. Syftet var att i

mailto:[email protected]



3

ett tidigt skede skapa dialog och att utbyta information på plats. Dialogmötet

skedde den 2 mars 2015.

Intryck och bedömning av verksamheten

Förskolan Fjärilen är en fungerande verksamhet med goda ambitioner och vissa

utvecklingsområden. Förskolan utmärker sig positivt i sitt arbete med mångfald

genom att se mångfald som en styrka och tillgång. Intrycket är att förskolan är

stolt över den mångfald som finns i både personalgrupp och barngrupp.

Huvudmannen ser till att det finns förskollärare i förskolan som är behöriga för

den undervisning de bedriver. Förskolechefen arbetar medvetet med att

rekrytera ytterligare en behörig förskollärare för att få en högre kompetensgrad

inom förskolan och en högre personaltäthet. Huvudmannen ser dessutom till att

personalen i förskolan ges möjligheter till den kompetensutveckling som krävs,

för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. (2 kap. 34 § skollagen;

Lpfö 98, 2. Mål och riktlinjer, 2.7 Förskolechefens ansvar)

Utvecklingsområden 2015

Vid tillsynen har Utbildningskontorets utredare kunnat se några

utvecklingsområden. Förskolan får i uppdrag att arbeta med dessa

utvecklingsområden till nästa tillsynsomgång. Utbildningskontoret avser att

följa upp nedanstående utvecklingsområden.

Systematiskt kvalitetsarbete

Huvudmannens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet behöver

synliggöras ytterligare. Skolverkets Allmänna råd om systematiskt

kvalitetsarbete lyfter fram vad huvudmannens ansvar är när det gäller att skapa

rutiner för detta. Skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete som ett

verktyg för att utveckla verksamheten innebär att en plan ska utarbetas för hur

det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Detta är något som även behöver

tydliggöras vid förskolan.

Styrdokument

Kopplingen till styrdokumenten är svag och barnens lärande behöver

synliggöras. Enligt skollagens 2 kap. 8 § är det huvudmannen som ansvarar för

att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Inom ramen för

detta ska alla barn ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande

och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska

kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (3 kap. 3 §

skollagen). Det är något som vid tiden för tillsynen framstår som otydligt för

Utbildningskontorets utredare.

Grundläggande värden

I Lpfö 98/10 står att läsa att vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de

krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickor och

pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska

motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i

förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen

utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.


4

Utbildningskontorets utredare bedömer att delar av förskolans material

återspeglar traditionella könsroller. Fjärilen kan ta stöd av Skolverkets

Allmänna råd för förskolan i det fortsatta arbetet med planering av miljön och

hur förskolan ser till att både flickor och pojkar får möjligheter att utveckla

sina förmågor utan stereotypa begränsningar.

Matematikprofil

Förskolan har angett att man har en matematikprofil. Utbildningskontoret

bedömer att denna profil är otydligt utformad och befinner sig i en startfas.

Förskolechefen informerar vid dialogmötet om att förskolan ska arbeta mer

med detta då verksamheten kommit igång bättre, men att man tänker sig

räkning av naturföremål utomhus, exempelvis kottar och pinnar.

Utbildningskontoret bedömer att detta ingår i de allmänna målen för

utbildningen inom förskolan, enligt Lpfö 98/10 och på så sätt inte utgör en

särskild profil.

Pedagogisk miljö

Utemiljön behöver utvecklas då det finns behov av ytterligare stimulans för

barnen. Förskolan utreder för närvarande kostnaden att flytta stängsel och att

bygga en sandlåda. Utbildningskontorets utredare har förståelse för att detta är

en process som tar tid. Inomhus har pedagogiskt material och möbler köpts in,

men lokalen behöver fortfarande utvecklas.

Verksamhetens organisation och innehåll

Vid tillsynen framkom följande utöver den information som framgår i

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015.

Antal barn i verksamheten

Totalt är 13 barn inskrivna vid tiden för tillsyn. I juni kommer ytterligare tre

barn att skrivas in i verksamheten. Nio flickor och sju pojkar med en

ålderfördelning på barnen födda från 2009 tom 2014. Antal barn enligt

tillståndet är 65 barn när verksamheten är fullt utbyggd i båda lokalerna.

Antal personal i verksamheten

Se Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015.

Förskolechef arbetar med att rekrytera en förskollärare.

Öppettider

Förskolan följer kommunens ramtider mellan 06.30-18.30. För tillfället är

behovet av verksamhetens öppettider mellan kl. 06:30-17:00.

Lokaler

Verksamheten bedrivs idag i lokalerna på Fjärilsstigen. Ett av rummen är ännu

inte iordningställt. Det planeras att bli ett personalrum, då personalen idag tar

sin rast i förskolechefens kontor eller i köket. På sikt finns även, enligt

förskolans tillstånd, möjlighet att utöka verksamheten till andra lokaler.


5

Förskolan är medveten om att lokalerna behöver utvecklas och man anger att

det finns en plan för en framtida användning.

Utemiljö

I utemiljön har det inte hänt så mycket sedan förskolan öppnade. Förskolan

utreder för närvarande kostnaden att flytta stängsel och att ha sandlåda på

framsidan, alternativt baksidan. Förskolan använder sig av grönområden

runtomkring och lekplatsen utanför, men ett problem som ofta uppstår är att det

inte är så välstädat.

Avgifter i verksamheten

Vid tillsynen framkom att förskolan inte tar ut några föräldraavgifter. VD:n

anger att företaget inte vill göra det under det första verksamhetsåret av

administrativa skäl. Föräldrar informeras om att verksamheten är avgiftsfri när

de antagit platsen. Planen är att ta ut föräldraavgifter från och med 2016.

Kost

Förskolan tillagar maten som barnen äter i det kök som finns i lokalerna och

använder kött som är halal-slaktat. Förskolan ser det som en mångkulturell

kosthållning, och inte en religiös kosthållning, och uppger att det finns en

efterfrågan på halal-slaktat kött i Bro. De signaler förskolan fått är att en del

anser att kommunen inte kan tillgodose detta behov. Förskolechefen menar att

när förskolan endast erbjuder halal-slaktat kött så skingras den oro som många

föräldrar i området har. Fjärilen tillagar inte fläskkött.

Även Mubarak utbildning AB:s andra enheter i Stockholm stad och Sigtuna

serverar halal-slaktat kött. Om någon förälder efterfrågar något annat får

förskolan ta ställning till den förfrågan när den uppkommer.

Enligt Skolinspektionens1 bedömning kan det faktum att djur, vars kött senare

serveras i skolan, slaktats på ett sätt som är förenligt med viss religion inte i sig

utgör ett konfessionellt inslag i utbildningen.

Kökspersonalen har fått utbildning i livsmedelshygien.

Barnsäkerhet


Barn i behov av särskilt stöd


Pedagogisk grundsyn

Förskolans pedagogiska grundsyn är mångkultur med fokus på barnens

språkutveckling i främst svenska, och de olika modersmålen. På förskolan

finns barn med många olika modersmål till exempel kurdiska, arabiska,

spanska och somaliska. Pedagogerna behärskar svenska, enligt förskolechefen,

1 Skolinspektionens beslut i ärende 41-2013:5524


6

och talar i stor utsträckning barnens modersmål. Den pedagog som deltog vid

tillsynsbesöket talade flytande svenska. Mångfald ses som en styrka och

tillgång.

Pedagogerna arbetar också med barnens förståelse av matematiska begrepp.

För övrigt beskrivs att barnen ska erbjudas en lustfylld och stimulerande

verksamhet som bygger på lek och där varje barns individuella utveckling står i

centrum. Varje barn ska känna sig välkommet, tryggt och bekräftat.

Pedagogerna har deltagit i en kvällskurs vid Reggio Emilia institutet och fått

information om pedagogisk dokumentation.

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolechefen anger att det finns en plan för vårterminen där de hållpunkter

som kommer upp i det systematiska kvalitetsarbetet finns med. Vidare anges

att den innehåller utvärderingar vid arbetsplatsträffar, skyddsrond och

effektmål som innebär att det finns ett mål att alla barnen ska vara trygga i

verksamheten i oktober. Vidare finns även mål för januari 2016 som innebär att

alla rutiner sitter i verksamheten. Dessa rutiner kan exempelvis innebära att det

finns ett antal ansvarsbarn per pedagog. Dessutom ska den pedagogiska

dokumentationen fungera. Samordnaren Sara Karlsson arbetar med

observationer, exempelvis inför framtagandet av likabehandlingsplanen.

Barnunderlaget får också styra verksamheten.

Föräldrasamverkan

Under våren har förskolan haft föräldramöte. Förskolechefen anger att det var

bra uppslutning på mötet och att förskolan bjöd på middag för att stärka

gemenskapen med föräldrarna. Fjärilen ordnade med en grillfest på förskolans

dag och alla föräldrar deltog. I juni planeras för ett till så kallat öppet hus.

Sammanfattande kommentar

Detta är en inledande tillsyn för en nystartad verksamhet och tillsynen har en

utvecklingsinriktad utgångspunkt. Hänsyn till detta har tagits vid granskningen

och bedömningen. Syftet med förstagångstillsynen är att kontrollera att

huvudmannen och förskolan arbetar utifrån de planer som tillståndet bygger på

och att en nyetablerad huvudman ska kunna få råd och vägledning tidigt i

uppbyggnaden av verksamheten.

Det är huvudmannens ansvar att utbildningen i förskolan uppfyller de centrala

kraven i författningar som till exempel skollagen och läroplanen för förskolan.

Huvudmannen ska se till att utbildningen och omsorgen är av en jämn och hög

kvalitet. Alla barn ska ges förutsättningar att utvecklas i enlighet med de

nationella målen och utbildningen ska därmed kompensera för barns olika

förutsättningar och behov. Vid nästa tillsynsomgång förutsätts att förskolan

Fjärilen arbetat med de påvisade utvecklingsområdena.

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet

• Verksamhetens namn: Förskolan Fjärilen – Mubarak Förskolor AB

• Adress: Förskolan Fjärilen Fjärilsstigen 4 19735 Bro

• Ansvarig chef namn: Birgitta Mikalsen Persson mobil: 0708- 637346 e-post: [email protected]

• Lokaler Fjärilsstigen 4 Fjärilen har i stort sätt välfungerande lokaler. De flertaliga rummen kan användas på olika sätt i den pedagogiska verksamheten. Rummen anpassas ständigt efter den växande barngruppen. Vi är dock under uppbyggnad och alla rum i lokalen används inte ännu. Plan för framtida användning finns dock. Lekrummet har leksaker som passar barn i olika åldrar. Här finns bla en rutschkana, byggklossar, utklädningskläder, bilar, lego och ett kök som bara fantasin sätter gränser för. I matrummet finns en hylla där barnen själva kan hämta pussel och spel. De kan ohindrat plockas fram innan och efter måltiderna. I anslutning till matrummet finns också en myshörna med tillgång till böcker, sackosäckar att krypa upp i och ett upphängt tält att krypa in i när man vill läsa en bok eller bara sitta och mysa. Här kan man också lyssna på musik. Vilorummet som också fungerar som samlingsrum har mattor på golvet att sitta på, instrument att ta till vid samling och rörelse samt känslokort uppsatta att användas för att lättare kunna uttrycka känslor, utveckla empati och sympati. I hallen har varje barn en egen plats för ytterkläder och ombyteskläder. Barntoalett med handfat i anpassad höjd och skötbord samt en personaltoalett. Ateljén har utrymme för så väl vattenlek, måla med olika sorters färger och pyssla samt annan kreativ verksamhet. Här finns också en utgång till förskolans baksida Ingångsgården använder vi för tillfället som en liten lekplats för de minsta barnen.

• Verksamhetens webadress : http://mubarak.se/forskolan-fjarilen/

1

mailto:[email protected]



• Antal barn enligt tillstånd: 20 barn

• Antal barn (inskrivna): 16 barn är inskrivna, 2 barn kommer i juni.

• Beskriv ålders- och könsfördelning bland barnen: 9 flickor, 7 pojkar. Barn födda: Antal: 2014 5 st (3p, 2f) 2013 7 st (3p, 4f) 2012 2 st (1p, 1f) 2011 1 st (1p) 2010 0 st 2009 1 st (1p)

• Antal personal: Gomaa Mohamed Heltid Maana Mahamed 75% Farhiya Hussein Heltid Sara Karlsson Samordnare, 10 år som lärare i grundskolans år 0-6. Birgitta MikalsenPersson Förskolechef

• Personalens utbildning Gomaa Mohamed Förskollärare Maana Mahamed Barnskötarutbildning Farhiya Hussein - Sara Karsson Lärarhögskolan i Kalmar, 1 år enskild kurs i

engelska. Birgitta MikalsenPersson 1-7 Sv/So, engelska

• Beskriv personalens arbetslivserfarenheter Gomaa Mohamed Har arbetat som förskollärare i flera år och på olika

förskolor. Maana Mahamed Har arbetat i förskolor och på fritids. Farhiya Hussein Lokalvårdare på förskolor och skolor. Sara Karlsson Samordnare och arbetande platschef. Birgitta MikalsenPersson Lärare på högstadiet, Komvux, rektor samt

biträdande rektor.

• Personalens fortbildning Genusperspektiv utifrån ”Modiga prinsessor och ömsinta killar” Reggio Emiliakurs i främst dokumentation Anlita en föreläsare i specialpedagogik

2


Kökspersonalen kommer att gå en hygienutbildning och en utbildning om specialkost.

• Öppettider Vi har öppettider mellan 06.30-18.30. För tillfället är behovet på öppettider mellan kl 06:30-17:00.

• Avgifter i verksamheten Vi tar för närvarande inga avgifter.

• Kost Vi serverar näringsriktig kost (halal) som tillagas i förskolans lokaler.

• Barn i behov av särskilt stöd Vi ser alla barn som enskilda individer med individuella styrkor och förmågor men också med individuella behov. Vi utformar den pedagogiska verksamheten för alla barn. Barn kan behöva extra stöd tillfälligt eller mer varaktigt. Pedagogerna är hela tiden närvarande, iakttagande och delaktig i barnens lek och är observanta på avvikelser, ändrad sinnesstämning etc. De noterar hur samspelet med andra barn fungerar, om något barn ”halkar efter” eller drar sig undan, agerar aggressivt eller på annat sätt indikerar att något är fel. Förskolechefen kommer kontinuerligt att ha dialog med pedagoger och vårdnadshavare om barn med behov av särskilt stöd. Fokus på att upptäcka behov tidigt och att sätta in stödåtgärder så snabbt som möjligt. Dialogen med vårdnadshavare är viktig för att kunna arbetar tillsammans för barnets bästa, både på förskolan i hemmet, och nå resultat. Förskolechefen ansvarar för att behov utreds och att åtgärder vidtas. Behov av stöd kan variera över tid och inte enbart bero på barnets egna förutsättningar utan också på tillfälliga svårigheter som nära anhörigs bortgång, skilsmässa etc. Gemensamt för alla situationer är att vi som pedagoger är observanta, lyhörda och verkligen ser varje barn som en egen individ och skapar trygghet och stöd så att barnet kan utvecklas på bästa sätt efter sina förutsättningar. Vi har tillgång till ytterligare resurser inom elevhälsan som kan sättas in vid behov som t.ex. specialpedagog, kurator och talpedagog.

• Barnsäkerhet Klämskydd, grindar, haspar samt dörrstopp har satts upp på alla dörrar för att undvika klämrisken eller andra skador hos barnen. Barnstolar har säkerhetsbälte för att undvika att barnen själva ställer sig upp och trillar ner.

3


4


• Utemiljö På lilla gården vid ingången används bollar, bilar och gunghäst. Här tränas grovmotoriken främst för de yngre barnen. Vid lekplatsen finns möjlighet till gungor, klätterställning och gräsytor för att utveckla grovmotoriken för de äldre barnen. Bilfritt område med lekplatser samt grön- och skogsområden. Vi håller på att lära känna vår närmiljö genom att vistas i den och samtala om den och samla material till vår ateljé. Använder kottar till att räkna och samtala om.

• Pedagogisk grundsyn Vår förskola ska erbjuda en lustfylld och stimulerande verksamhet som bygger på lek och där varje barns individuella utveckling står i fokus. Varje barn ska känna sig välkommen, trygg och bekräftad. Vi hjälper varje barn att utvecklas efter sina förutsättningar samtidigt som vi i lek och aktiviteter förmedlar och förankrar respekt för varandra, kunskap om mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Vi arbetar utifrån barns perspektiv, medverkan och inflytande. Vi vill stimulera och utveckla varje barns nyfikenhet. Barnen ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade till både individuellt och i grupp. De får både lära sig att gör sin röst hörd, men också att lyssna på andra och att rösta om och påverka gemensamma aktiviteter. Vi ser mångfald som en styrka och tillgång. Att barnen kommer från olika länder och kulturer ser vi som en inspirationskälla till berättelser, kunskap men också som en manifestation av allas lika värde. Vi har speciell fokus på barnens språkutveckling i främst svenska men även i hemspråket. Våra pedagoger är flerspråkiga. Vi fokuserar dessutom på att med ett lustfyllt sätt i aktiviteter och lekar skapa förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Vi skapar trygghet genom tydliga vardagsrutiner och dokumenterar tillsammans med barnen lärprocessen genom anteckningar, bilder, foto etc. Vi har en aktiv dialog internt och med vårdnadshavarna om varje barns individuella situation och framsteg.

• Styrdokument Vi arbetar enligt skollagen, Lpfö 98 samt kommunala riktlinjer för förskola. Med förskolans läroplan som grund och vår speciella profil inriktad på att stärka barnens mångkulturella förståelse, språk och matematik vill vi ge barnen en stabil

5


grund som också kommer att underlätta deras övergång till annan skolform i framtiden.

• Systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef och personal kommer att gemensamt sätta kvantitativa och kvalitativa mål i enlighet med läroplanen för förskola och övriga relevanta delar av styrdokumenten. Målen uttrycks i en årlig verksamhetsplan som följs upp och utvärderas/revideras halvårsvis i augusti och februari. En styrelse för förskolan kommer att utses av huvudmannen, med uppgift att övervaka och delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta sker i samarbete med förskolechef, personal, föräldrar och barn. Utvärderingen kommer att genomföras löpande som ett instrument för kontinuerliga förbättringar och blir samtidigt ett verktyg för dialog och utveckling. I arbetet deltar personal, barn efter ålder och mognad samt vårdnadshavare. Som ett resultat av uppföljningen kommer åtgärder att beslutas inför kommande år. Förskolans styrelse kommer att övervaka att den pedagogiska dokumentationen uppfyller de krav som styrdokumenten ställer.

• Klagomålshantering Som nämnts ser vi ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna som en förutsättning för att vi tillsammans ska främja varje barns möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. När barnet börjar i förskolan får vårdnadshavarna en introduktion om verksamheten och vid detta tillfälle får de också information om vilka möjligheter de har att framföra klagomål om verksamheten. Klagomål kan framföras direkt till personal eller till förskolechef, muntligt eller skriftligt via e-post eller brev. Alla klagomål ska dokumenteras av förskolechef, åtgärder ska göras och följas upp. Klagomål kan också framföras direkt till huvudman genom direktkontakt via hemsida eller telefon eller genom att utnyttja huvudmannens låsta brevlåda vid entrén. Alla klagomål följs dessutom upp av den av huvudmannen utsedda styrelsen för förskolan.

• Likabehandlingsplan Likabehandling och respekt för varandra och varandras olikheter kommer att genomsyra verksamheten. Varje år kommer en likabehandlingsplan att utarbetas av förskolechef och personal baserat på en vision av att alla har lika värde och rätt till likabehandling. Vi har tolerans för varandras olikheter och behov. Alla skall vara trygga i sin miljö och barnen kan alltid anförtro sig till någon och alla skall känna till att hur man kan få hjälp om man blir utsatt för kränkande behandling.

6


Likabehandlingsplanen kommer att hänvisa till styrdokumenten och klargöra definitioner och ansvar för att skapa en miljö av likabehandling utan kränkande behandlingar och trakasserier. Det förebyggande arbetet kommer att specificeras liksom hur man upptäcker kränkande behandling, rapporterar och åtgärdar samt utvärderar. Varje år kommer en kartläggning att göras baserat på observationer, samtal med barnen och föräldrakontakter samt enkäter. Med kartläggningen som grund kommer mål och åtgärder att beslutas som sedan utvärderas inför nästa års likbehandlingsplan.

• Värdegrund Med läroplanen för förskolan som grund vill vi skapa en förskola som genomsyras av öppenhet, ett interkulturellt förhållningssätt och allas lika värde där barnen bemöts med respekt, blir lyssnade till och känner sig trygga. Likabehandling och ett demokratiskt förhållningssätt skall genomsyra vår verksamhet där vi medvetet tar hänsyn till genusperspektivet genom att bredda barnens lekmönster och intressen över traditionella gränser samtidigt som vi respekterar barnens kulturella identitet. Värdegrunden kan symboliseras genom lekaktiviteter, diskussioner med barnen individuellt och i grupp och därigenom på ett lättsamt sätt kommuniceras till barnen. Värdegrund och förhållningssätt kommer att kontinuerligt diskuteras med och kommuniceras till vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och vid föräldramöten. Vi kommer även att följa upp värdegrundsarbetet i enkäter som ingår i den löpande kvalitetsuppföljningen.

• Samverkan med föräldrar Vi ser samverkan med vårdnadshavarna som en förutsättning för att vi tillsammans skall främja varje barns möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. När barnet börjar i förskolan får vårdnadshavarna en introduktion om verksamheten och får möjligheter att ge synpunkter och ställa frågor. Vid detta tillfälle informeras de dessutom om vilka möjligheter de har att framföra klagomål om verksamheten. Personalen har fortlöpande samtal med vårdnadshavarna om barnets trivsel, utveckling och lärande. Pedagogerna är självklart lyhörda för föräldrarnas synpunkter. I utvecklingssamtal diskuteras barnets utveckling mer specifikt med den pedagogiska dokumentationen som grund.

7


Vårdnadshavarna informeras dessutom löpande om verksamheten i stort genom föräldramöten och genom det systematiska kvalitetsarbetets redovisning på anslagstavlor och hemsida.

• Övriga upplysningar

8

Ärende 3



2015-05-27 2015-6093

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Upphörande av rätt till bidrag – pedagogisk omsorg

Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att:

1. Rätten till bidrag upphör den 31 juli för verksamheten I ur och skur Skeppsråttorna som drivs av Cecilia Fetter.

2. Rätten till bidrag upphör den 10 augusti för verksamheten I ur och skur Rävarna som drivs av Katarina Norgren.

Beslutsunderlag • Tjänsteanteckning om avslut av verksamheterna den 26 maj 2015 • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 27 maj 201

Ärende Utbildningskontoret har fått information om att, I ur och skur Skeppsråttorna som drivs av Cecilia Fetter och I ur och skur Rävarna som drivs av Katarina Norgren, båda avser att avsluta sin verksamhet. Sista verksamhetsdag för I ur och skur Skeppsråttorna är den 31 juli 2015. Sista verksamhetsdag för I ur och skur Rävarna är den 10 augusti 2015.




Utbildningskontoret Kaj Söder

Utbildningschef Jesper Sjögren

Stabschef

Bilagor 1 Tjänsteanteckning om avslut av verksamheterna den 26 maj 2015

Beslut sänds till • Cecilia Fetter, I ur och skur Skeppsråttorna • Katarina Norgren, I ur och skur Rävarna

TJÄNSTEANTECKNING 1 (1)


2015-05-26 2015-6093

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Tjänsteanteckning

Cecilia Fetter (I ur och skur Skeppsråttorna) har kontaktat Utbildningskontorets utredare Agneta Blohm och informerat om att hon avser upphöra med sin verksamhet den sista juli 2015 av privata skäl.

Katarina Norgren (I ur och skur Rävarna) har informerat Utbildningskontoret att hon avser upphöra med sin verksamhet den 10 augusti 2015 för att börja arbeta på den nystartade fristående förskolan i Säbyholm.


Ärende 4


Utbildningskontoret Datum Vår beteckning Jesper Sjögren Stabschef Utbildningsstaben 08-581 692 76 [email protected]

2015-05-29 2013-6047

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Yttrande om införande av ett tionde skolår i Upplands-Bro

Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets yttrande om

införandet av ett tionde skolår. 2. Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta i enlighet

med Utbildningsnämndens yttrande.

Sammanfattning Anders Eklöf (FP), har i en motion till Kommunfullmäktige den 13 mars 2013 föreslagit att ett tionde (frivilligt) skolår införs i grundskolan i Upplands-Bro, för elever som inte är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan.

Utbildningsnämnden redovisade den 4 juni 2013 ett yttrande om motionen vilket tillstyrkte att en utredning borde göras om detta vilket också blev beslutat i Kommunfullmäktige. Sedan dess har motionen varit vilande i väntan på nytt lagförslag från regeringen.

Beslutsunderlag • Motion, Anders Eklöf (FP) angående ett tionde skolår 13 mars 2013 • Tjänsteskrivelse, Yttrande över motion om att införa ett tionde skolår i

Upplands-Bro 21 maj 2013 • Protokoll Utbildningsnämnden 4 juni 2013 • Utredning, Ett tionde skolår 28 maj 2015 • Tjänsteskrivelse Yttrande om införande av ett tionde skolår i Upplands-

Bro 29 maj 2015

Ärendet Huvudregeln i skollagen är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra sin skolplikt. En elev som har slutfört årskurs nio när skolplikten upphör utan att ha nått de kunskapskrav som minst ska uppnås vid utgången av den högsta årskursen, har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år. Det innebär dock inte att skolplikten förlängs (7 kap. 12-15 §). En elev som inte har uppnått de lägsta


Upplands-Bro kommun Datum 2 (2) 2015-05-26

kunskapskraven har således rätt att slutföra utbildningen i grundskolan innan eleven tar steget till gymnasieskolan. I motionen hänvisas till att andra kommuner har infört ett frivilligt tionde skolår i grundskolan, istället för att eleverna går vidare till någon av de former av introduktionsprogram som anordnas i gymnasieskolan för elever som saknar behörighet. Enligt motionärens mening bör det tionde skolåret fungera som ett alternativ eller komplement till introduktionsprogrammet, dock inte ersätta det helt.

Utbildningskontorets yttrande Utbildningskontoret anser att det inte finns något behov av att organisera ett tionde skolår för elever som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan i enlighet med den utredning Utbildningskontoret tagit fram utifrån tidigare yttrande i frågan.

Barnperspektiv Utbildningskontorets förslag till beslut är utarbetat med hänsyn till elevernas bästa.



Stabschef

Bilagor: 1. Motion, Anders Eklöf (FP) angående ett tionde skolår 13 mars 2013 2. Tjänsteskrivelse, Yttrande över motion om att införa ett tionde skolår i

Upplands-Bro 21 maj 2013 3. Protokoll Utbildningsnämnden 4 juni 2013 4. Utredning, Ett tionde skolår 28 maj 2015

1 TJÄNSTESKRIVELSE

Utbildningskontoret Datum Vår beteckning 2013-05-21 2013-6047 Utbildningsnämnden

Yttrande över motion om att införa ett tionde skolår i Upplands-Bro

Förslag till beslut Utbildningsnämnden tillstyrker att frågan om ett organiserat tionde skolår i grundskolan i Upplands-Bro utreds.

Sammanfattning Anders Eklöf (FP), har i en motion till kommunfullmäktige den 13 mars föreslagit att ett tionde (frivilligt) skolår införs i grundskolan i Upplands-Bro, för elever som inte är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan..

Beslutsunderlag • Motion om att införa en att införa ett tionde skolår i Upplands-Bro • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 21 maj 2013.

Utbildningskontorets kommentarer Skolplikten för en elev upphör normalt vid utgången av vårterminen det nionde året. Om eleven inte gått ut högsta årskursen vid det tillfället upphör skolplikten istället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. I motionen hänvisas till att andra kommuner har infört ett frivilligt tionde skolår i grundskolan, istället för att eleverna går vidare till någon av de former av introduktionsprogram som anordnas i gymnasieskolan för elever som saknar behörighet. Motionären motiverar förslaget med att ett sådant sätt att organisera verksamheten med mindre grupper, skickliga lärare och höga förväntningar har lett till att projekt med ett tionde skolår har lyckats bra. Enligt motionärens mening bör det tionde skolåret fungera som ett alternativ eller komplement till introduktionsprogrammet, dock inte ersätta det helt. Att införa ett sådant tionde år reser en del frågeställningar.

• Är underlaget i Upplands-Bro tillräckligt stort för att eleverna skulle kunna erbjudas verksamheten vid den grundskola där de redan går eller behövs en samordning?

• I vilka fall ska det tionde året erbjudas, och när ska istället siktet vara inställt på ett introduktionsprogram?

• Hur ska resursfördelningen ordnas? Idag är det inom gymnasieskolan som det finns budgeterade medel för att ta emot elever på introduktionsprogram. En förskjutning till grundskolan skulle antingen

2(2)

kräva en omfördelning av medel; att helt nya medel tillskjuts, eller en kombination av detta.

Utbildningskontoret tillstyrker att frågan utreds.

Barnperspektiv

Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa.

UTBILDNINGSKONTORET

Karl-Erik Lindholm Ulla Ekestam Tf Utbildningschef Stabschef

www.upplands-bro.se

Utredning gällande ett tionde skolår Motion till kommunfullmäktige 13 mars 2013 2015-05-28

[email protected]

08/581 696 64

Utredning gällande ett tionde skolår

Bakgrund Anders Eklöf (FP) har i en motion till kommunfullmäktige den 13 mars 2013 föreslagit att ett tionde (frivilligt) skolår införs i grundskolan i Upplands-Bro, för elever som inte är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan.

Utbildningsnämnden redovisade den 4 juni 2013 ett yttrande om motionen, vilket tillstyrkte att en utredning borde göras. Detta blev även beslutat i Kommunfullmäktige. Sedan dess har motionen varit vilande i väntan på ett eventuellt lagförslag från regeringen.

Utbildningskontorets utredning Skollagens bestämmelser om skolplikt förtydligar bakgrunden till den inlämnade motionen och innehållet i denna utredning. Huvudregeln i skollagen är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra sin skolplikt. Skolplikten kan dock i vissa fall upphöra tidigare eller senare (7 kap. 12-14 §§).

En elev som har slutfört årskurs nio när skolplikten upphör utan att ha nått de kunskapskrav som minst ska uppnås vid utgången av den högsta årskursen, har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år. Det innebär dock inte att skolplikten förlängs (7 kap. 15 §). En elev som inte har uppnått de lägsta kunskapskraven har således rätt att slutföra utbildningen i grundskolan innan eleven tar steget till gymnasieskolan. Eleven kan dock välja att påbörja gymnasieskolans introduktionsprogram för att på så sätt läsa klart grundskolans ämnen och uppnå behörighet till ett nationellt program.

När det gäller ett så kallat tionde skolår i grundskolan är det således i det här fallet ett sätt att organisera undervisningen för de elever som inte uppnått kunskapskraven i slutet av årskurs 9. I motionen motiveras förslaget med att ett sådant sätt att organisera verksamheten med mindre grupper, skickliga lärare och höga förväntningar har lett till att projekt med ett tionde skolår i andra kommuner har lyckats bra. Enligt motionärens mening bör det tionde skolåret fungera som ett alternativ eller komplement till introduktionsprogrammet, dock inte ersätta det helt.

I Utbildningskontorets yttrande till Utbildningsnämnden lyftes några frågor att ta upp till utredning, dessa besvaras under respektive rubrik nedan.

Elevunderlag Är underlaget i Upplands-Bro tillräckligt stort för att eleverna skulle kunna erbjudas verksamheten vid den grundskola där de redan går eller behövs en samordning? Enligt 2014 års statistik var 8.1% elever i årskurs 9 (20 av 246 stycken) inte behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan. De elever som idag vill fortsätta i grundskolan, här kallat ett tionde skolår, gör det vid sin ordinarie hemskola. Utbildningskontoret känner endast till två elever för läsåret 2014/15.

Det kan i och med skrivningarna i skollagen vara svårt att beräkna elevunderlaget, eftersom att det är ett eget val som eleven har att fortsätta sin utbildning inom ramen för grundskolan eller att gå ett introduktionsprogram.

2

Utredning gällande ett tionde skolår

Grundskola eller introduktionsprogram I vilka fall ska det tionde året erbjudas, och när ska istället siktet vara inställt på ett introduktionsprogram? Det finns elever som inte lyckats nå kunskapsmålen och behörighet till gymnasieskolans nationella program som behöver få extra stöd och stanna kvar i grundskolan. De ska då få möjlighet, enligt skollagen, att läsa in grundskolans ämnen inom ramen för grundskolan och inte behöva läsa gymnasiekurser, som eleverna gör när de läser ett introduktionsprogram. Det är dock eleven själv som väljer om eleven ska gå kvar i grundskolan eller påbörja en introduktionsutbildning inom gymnasieskolan, det är alltså inget erbjudande som endast kan gälla för vissa elever.

Resursfördelning

Hur ska resursfördelningen ordnas?

Enligt det yttrande som togs fram av Utbildningskontoret 2013 är det inom gymnasieskolan som det finns budgeterade medel för att ta emot elever på introduktionsprogram. En förskjutning till grundskolan skulle antingen kräva en omfördelning av medel; att helt nya medel tillskjuts, eller en kombination av detta. Ovanstående hållning kvarstår och Utbildningskontoret anser att det skulle bli en försämring av den administrativa hanteringen som en sådan organisering skulle innebära.

Lagändring

Det finns inget förslag på någon lagändring från regeringen gällande ett tionde skolår istället för introduktionsprogram. Det finns dock idéer om att göra förskoleklassen obligatorisk och det kallas ofta ett ”tionde skolår”. Detta är något som utreds och är inte beroende av det som denna utredning i övrigt behandlar.

Sammanfattande kommentar: Motionären hänvisar till att Stockholm och Mölndal har organiserat ett tionde skolår. I Upplands-Bro finns inte samma elevunderlag och de elever som behöver gå kvar inom grundskolan ytterligare ett år eller längre kan göra det i sina hemskolor. Utbildningskontoret anser att det inte finns något behov av att organisera ett tionde skolår för elever som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan. Däremot ska utbildningen alltid utformas utifrån elevens bästa och skolförfattningarna i övrigt.

Bilagor: • Motion Anders Eklöf (FP) 2013-03-13 • Tjänsteskrivelse 2013-05-21, Yttrande över motion om att införa ett

tionde skolår i Upplands-Bro • Protokoll Utbildningsnämnden 2013-06-04

3

Ärende 5



2015-06-02 2015-6097

Utbildningsnämnden

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Förslag till beslut 1. Patientsäkerhetsberättelsen för grundskolans vårdgivare 2014

godkänns.

2. Patientsäkerhetsberättelsen för gymnasieskolans vårdgivare 2014 godkänns.

Sammanfattning Enligt 3 kap. 10§ patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet genomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet.

Beslutsunderlag • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 1 juni 2015 • Patientsäkerhetsberättelse för grundskolan • Patientsäkerhetsberättelse för gymnasieskolan

Ärendet Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag SFS 2010:659. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det skall bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, finns beskrivet hur arbetet med patientsäkerhetsarbete ska bedrivas.

Vårdgivaren ansvar innebär bland annat följande:

• Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador.

• Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser • Händelser som utförts som hälso- och sjukvård av legitime-rad hälso- och

sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patients säkerhet skall rapporteras till socialstyrelsen



Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet.

Enligt 3 kap. 10§ patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet genomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet.




Bilagor 1 Patientsäkerhetsberättelse grund 2014 2 Patientsäkerhetsberättelse UBG 2014

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014

2015-02-26 Gabriella Borg Olivares Enhetschef Resursteamet Upplands-Bro kommun

Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som 5 genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 9 Bild, systematiskt kvalitetsarbete, patientsäkerhet 10

2

Sammanfattning Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659, har som ett av sina syften att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbe-handling. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, finns beskrivet hur arbetet med patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Vårdgivaren ansvar innebär bland annat följande:

• Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäker-hetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vård-skador.

• Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser • Händelser som utförts som hälso- och sjukvård av legitime-

rad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patients säkerhet skall rapporteras till socialstyrelsen

• Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet

Enligt 3 kap. 10§ patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet genomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet.

3

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§ Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det ska inom verksamheten fin-nas den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Det ska finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa skall vara kända för all personal Strategier för att uppnå dessa mål är:

• Tillse att den personal som arbetar i verksamheten har den kom-petens och behörighet som krävs för att god vård kan bedrivas och som tidigt kan identifiera avvikelser och förebygga risker för avvikelser uppstår.

• Riktlinjer och rutiner ska utarbetas och systematiskt implemen-teras i verksamheten.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1. Utbildningskontoret/Resursteamet är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsans medicinska insatser. Verksamhetschef enligt HSL § 29 är utsedd och är Gabriella Borg. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Medicinskt ledningsansvar för elevhälsans medicinska insatser har skolläkaren. Samordningsansvarig skolsköterska finns och ansvarar för att möten mellan skolsköterskorna, skolläkare och verksamhetschef, att aktuell information når samtliga inom elevhälsans medicinska insatser, att rutiner och riktlinjer följs och uppdateras. Inom elevhälsans medicinska insatser finns en datoransva-rig skolsköterska. Lokaler och utrustning för arbetet ska vara anpassade för verksamheten. Rutiner och egenkontroll har upprättas och följs upp regelbundet. Avvikelser och risker ska analyseras och följas upp regelbundet enligt givna rutiner. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (SFS, 2010:659)

4

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10§ punkt 1-2 En förutsättning för ökad patientsäkerhet, förutom kompetensutveckling kring arbets-sätt och metoder är att verksamheten är väl förtrogen med gällande styrdokument. Det är såväl skolsköterskans, skolläkarens som skolpsykologens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktats eller tillgodosetts. Arbetets förutsättningar:

• Samtlig personal inom elevhälsans medicinska insats har adekvat utbildning. Samtliga skolsköterskor har vidareutbildning för att kunna fullfölja de arbetsuppgifter som omfattar verksamheten.

• Verksamhetschefen har träffat skolsköterskor och skolläkare vid två tillfällen per termin i syfte att hantera frågeställningar rörande organisation och resursfördelning kring de medicinska insatserna i elevhälsan. Elevhälsans medicinska insatser (skolsköterskor) har regelbundna möten 1g/månad. Under året har även ett gemensamt möte med skolläkare, skolsköterskor, verksamhetschef, skolpsyko-loger ägt rum för att diskutera rutiner och sätta upp riktlinjer inför neuropsykiatriska utredningar.

• Skolläkaren ingår i ett nätverk för skolläkare norra Stockholms skolläkare.

• Samordningsansvarig skolsköterska för elevhälsan ingår i ett nät-verk för elevhälsans medicinska insats för Stockholms län som träffas en gång per termin. Där diskuteras bl.a. arbetssätt och me-toder, kvalitet, lagar systematiskt kvalitetsarbete och andra viktiga ämnen.

• Samordningsansvarig skolsköterska ingår även i ett nätverk till-sammans med företrädare för Vallentunas, Täbys, Upplands Väs-bys och Upplands Bros elevhälsa. Detta nätverk arbetar med rikt-linjer och rutiner för elevhälsans mediciniska insats.

• Verksamheten arbetar med avvikelsehantering för att identifiera och åtgärda eventuella risker. Vid gemensamma möte tas inkomna avvikelserapporter upp till diskussion i gruppen. Vid behov går gruppen igenom gällande rutiner. Genomgång av avvikelser rap-porteringar sker två gånger per år i juni och december med samt-liga som är med i elevhälsans medicinska insatser. Inför näst kommande läsår sammanställer samordningsansvarig skolsköterska alla avvikelser och presenterar dem för gruppen. Eventuella rutin-förändringar görs inför nästkommande år. Verksamhetschefen tar fortlöpande ställning till om någon avvikelse skall anmälas enligt Lex Maria. Detta görs i samråd med medicinskt ansvarig skolläkare och samordningsansvarig skolsköterska.

5

• För skolhälsovården/elevhälsans medicinska insats finns en me-todbok där rutiner och metoder beskrivs. Den ska omarbetas.

• Det är såväl skolsköterskans och skolläkarens ansvar att rappor-tera till enhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamhet-en inte beaktats eller tillgodosetts.

• En förutsättning för ökad patientsäkerhet, förutom kompetens-utveckling kring arbetssätt och metoder är att verksamheten är väl förtrogen med gällande styrdokument.

Arbete som skett under året:

• Arbete med att implementera ”Vägledning för elevhälsa” utgivet av Skolverket och Socialstyrelsen har påbörjats.

• Rutiner för vaccinationsmedgivande har omarbetats för att följa aktuell lagstiftning. Det handlar om att i de fall det finns två vårdnadshavare ska båda skriva under medgivandet.

• Ledningssystem för elevhälsans medicinska del har tagits fram. • Läkemedelslistor har inventerats och uppdaterats. • Rutiner för ökad likvärdighet har utvecklats av elevhälsans me-

dicinska insatser och skolpsykologer genom att ett flödes schema har upprättas. Som samtliga inom elevhälsan ska följa inför eventuell neuropsykiatrisk utredning.

• Rutiner har upprättats runt en likvärdighet i dokumentation gäl-lande deltagande vid skolornas elevhälsoteams möten.

• Under året har det skapats en paraplyorganisation för att öka pa-tientsäkerheten vid pågående neuropsykiatriska utredningar.

• Under året har även särskoletaemet utökats med representanter från elevhälsans medicinska insatser där deltar nu alltid en skol-sköterska och vid behov deltar skolläkaren. Detta för att säker-hets ställa den medicinska delen i utredningen.

• Arbete med förnyande av elevhälsans medicinska insatsers me-todbok har på börjats i den formen av att möten skett med webb ansvarig Josefin Nilsson, stabs chef Jesper Sjögren. Samord-ningsansvarig skolsköterska och datoransvarig skolsköterska var på utbildning i Site Vision Okt-14. Där efter har arbetet avstan-nat då ingen information har getts till elevhälsans medicinska insatser vad som gäller med uppbyggnad av den datoriserade metodboken.

• Under året har det inköpts ett stort medicinkylskåp för ökat be-hovet av förvaring för vaccin. Detta medicinkylskåp är placerat på språkoteket och samtliga skolsköterskor har nycklar.

• Ett gemensamt förbands materialförråd för elevhälsans medi-cinska insatser har färdigställts, finns på språkoteket.

• En gemensam arbetsplats för elevhälsans medicinska insatser har färdigställts på språkoteket.

6

• Under 2014 har 16 avvikelserapporter kommit in.

o En har inkommit från annan kommun. Journal som inte skickats, inte innehållit all information

o Fyra stycken gäller remissvar som saknas från vård-centraler.

o Tre stycken gällande samverkan mellan skolpsyko-loger och elevhälsans medicinska insatser.

o En gällande hälsobesök som inte genomförts inom basprogrammet.

o Två stycken gällande rutiner för dokumentation runt deltagande i elevhälsoteams möten.

o Två stycken gällande tidsgång och rutiner i samman-band med IT-problem.

o En gällande oro för struktur, planering och doku-mentation vid en skola.

o En gällande att arbetet med ny webb baserad metod-bok inte kommit igång.

o En gällande elevhälsans medicinska insatsers post under sommaren, som kommer till skolorna då den ska till kommunhuset.

o Inga avvikelser har betraktats som så allvarliga att det föranlett skäl att i enlighet med Lex Maria anmä-las till Socialstyrelsen.

Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård, är dokumentation av elevernas besvär och symptom samt pro-fessionens bedömning och åtgärder. Dokumentation i elevhälsojournaler används för uppföljning och utvär-dering av verksamheten. I Patientdatalagen (2008:355) och i Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) regleras journalföring och hantering av journalan-teckningar. Dessa krav uppfylls väl i det journalsystem (PMO) som används av skolsköterska och skolläkare. Nätverk för användare av journalsystemet i Stockholms län har inrättats för att kunna föra dialog med leverantören av journalsystemet för att ar-beta med utvecklingsfrågor och förbättringsområden i systemet.

7

Verksamhetschefens uppdrag Vårdgivaren, utbildningsnämnden, har utsett enhetschef för Resurstea-met till verksamhetschef. Socialstyrelsens vårdgivarregister har uppda-terats 2015-02-26. Elevhälsans medicinska insatser utgör en egen verk-samhetsgren inom elevhälsan. Verksamhetschefen ansvarar under ut-bildningskontorets chef i samverkan med skolläkare och samordnande skolsköterska för de medicinska insatsernas organisation och funktion i de kommunala grundskolorna. Det medicinska ansvaret har överlåtits till skolläkaren via en skriftlig överenskommelse. Skriftliga rutiner finns för ansvarsfördelningen mellan verksamhetschefen, skolläkaren och samordnande skolsköterska. Under året har dessa funktioner haft regelbundna möten. Ett arbete pågår med uppdatering och digitalisering av metodboken. Arbetet har tyvärr avstannat pga. svårigheter att få till webblösningar som kan fungera, dock väntas arbetet ta fart under våren 2015. Regelbunden utbildning och kompetensutveckling inom kvalitets-området. Samtliga skolsköterskor har haft gemensam handledning 1 gång/månad under året. Skolsköterskorna uppmuntras att tillgodose sitt eget behov av kontinu-erlig kompetensutveckling relaterat till uppdraget.

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § punkt 2

• Egenkontroll av lokaler och utrustning har skett. Den visar att vi har ändamålsenliga lokaler och bra utrustning på de flesta av skolhälsovårdsmottagningarna. Några undantag finns där lokaler saknar vatten, vilrum och storlek på mottagnings rum.

• Varje år genomförs medicinsk kontroll av audiometrar, vågar och blodtrycksmanschetter enligt fastställd rutin.

• Vi följer upp antal hälsobesök och hälsosamtal årligen och kan konstatera att i princip alla elever kommer till skolsköterskan på de hälsobesök som är planerade.

• Egeninventering av det basprogram som ska följas har upprättats och visar att samtliga skolsköterskor ligger i fas med arbete utom en.

• Digitala hälsoenkäter används vilket gör att vi kan sammanställa resultat på ett enklare sätt och därigenom kunna identifiera eventuella hälsorisker.

• Egenkontroll av bemanning och resursfördelning sker inför varje läsår för att säkerställa rätt bemanning på de olika skolorna utifrån elevunderlag

8

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 3 § p 3 Intern samverkan inom skolan • Viktigt att elevhälsans medicinska insatser får kännedom om inflyt-tade och utflyttade elever på skolorna för att journaler ska kunna rekvi-reras och för att hälsobesök/samtal samt vaccinering inte skall fördröjas eller utebli. • Egenvårdsrutiner för läkemedelshantering och andra egenvårdinsatser i skolan finns inom elevhälsans medicinska insatser.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 5 Skolsköterskor och skolläkare arbetar under eget medicinskt yrkesansvar. Avvikelserapportering sker löpande enligt utarbetade riktlinjer. Hantering-en sker enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. Medicinskt ansvarig skolläkare, samordningsansvarig skolsköterska och verksamhetschefen ansvarar för bedömning och analys av avvikelser. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för eventuella anmälningar enlig Lex Maria.

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 § Den hälso- och sjukvård som bedrivs i skolan inom elevhälsans medi-cinska del är frivillig. Samtycke till vård, undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig. I samband med erbjudande om vaccination efterfrågas skriftligt medgivande från båda vårdnadshavarna. Vid jour-nal rekvirering utanför Upplands-Bro kommun efterfrågas skriftligt medgivande. Skolsköterskor och skolläkare ska alltid sträva efter samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Eleven bör alltid informeras i det som rör honom eller henne och in-formationen ska vara anpassad efter ålder och mognad. Eleven ska ha ett medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter över-går till ett självbestämmande och mognad. Vårdnadshavare kontaktas när man så bedömer det. Tolk används vidbehov när så behövs.

9

Övergripande mål och strategier för kommande år Mål Säkerställa en god och säker vård som bedrivs av skolsköterskor och skolläkare med hög kompetens. Strategier

• Fortsatt arbete med att uppdatera rutiner och i förekommande fall ta fram nya rutiner för skolhälsovården/den medicinska insatsen i elevhälsan utifrån Vägledningsdokumentet för elevhälsan, som getts ut under året.

• Fortsätta arbetet med en öppen kultur som främjar dialog kring händelser, risker och avvikelser i verksamheten.

• Arbeta med egenkontroll avseende rutiner, hälsobesök/samtal och dokumentation.

• Fortsatt arbete med avvikelse hanteringar. • Åter upp ta arbetet med att skriva en Webb baserad metodbok för

elevhälsans medicinska insatser. • Samverkan med andra vårdgivare i närområdet såsom BVC, vård-

centraler, BUP • Arbeta med att synliggöra risk och friskfaktorer utifrån resultat på

hälsobesöken i förskoleklassen, årkurs 4 och årskurs 8 i grundsko-lan.

• Bibehålla eller öka skolsköterskebemanningen.

10

11

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014-15

2015-05-11 Ulf Peterson Rektor Upplands-brogymnasiet och verksamhetschef elevhälsan Upplands-Bro kommun

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som 4 genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Samverkan med patienter och närstående 7 Övergripande mål och strategier för kommande år 7 Bild, systematiskt kvalitetsarbete, patientsäkerhet 10

2

Sammanfattning Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659, har som ett av sina syften att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbe-handling. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, finns beskrivet hur arbetet med patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Vårdgivaren ansvar innebär bland annat följande:

• Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäker-hetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vård-skador.

• Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser • Händelser som utförts som hälso- och sjukvård av legitime-

rad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patients säkerhet skall rapporteras till socialstyrelsen

• Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet

Enligt 3 kap. 10§ patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berät-telsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet ge-nomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet.

3

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§ Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det ska inom verksamheten fin-nas den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Det ska finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa skall vara kända för all personal Strategier för att uppnå dessa mål är:

• Tillse att den personal som arbetar i verksamheten har den kom-petens och behörighet som krävs för att god vård kan bedrivas och som tidigt kan identifiera avvikelser och förebygga risker för avvikelser uppstår.

• Riktlinjer och rutiner ska utarbetas och systematiskt implemen-teras i verksamheten.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1. Utbildningskontoret/Upplands-brogymnasiet är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom Upplands-brogymnasiets medi-cinska insatser. Verksamhetschef enligt HSL § 29 är utsedd och är Ulf Peterson. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Medicinskt ledningsansvar för elevhälsans medicinska insatser har Ulf Peterson också till dess att en skolläkare har anställts för att ta på sig det ansvaret. Lokaler och utrustning för arbetet ska vara anpassade för verksamheten. Rutiner och egenkontroll har upprättas och följs upp regelbundet. Avvikelser och risker ska analyseras och följas upp regelbundet enligt givna rutiner. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (SFS, 2010:659)

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10§ punkt 1-2 En förutsättning för ökad patientsäkerhet, förutom kompetensutveckling kring arbets-sätt och metoder är att verksamheten är väl förtrogen med gällande styrdokument.

4

Det är såväl skolsköterskans, skolläkarens som skolpsykologens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktats eller tillgodosetts. Arbetets förutsättningar:

• Samtlig personal inom elevhälsans medicinska insats har adekvat utbildning. Samtliga skolsköterskor har vidareutbildning för att kunna fullfölja de arbetsuppgifter som omfattar verksamheten.

• Verksamhetschefen har en löpande dialog med skolsköterskorna i syfte att hantera frågeställningar rörande organisation och resurs-fördelning kring de medicinska insatserna i elevhälsan. Elevhälsans medicinska insatser (skolsköterskor) har regelbundna möten 1g/månad.

• Det är såväl skolsköterskans och skolläkarens ansvar att rappor-tera till enhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamhet-en inte beaktats eller tillgodosetts.

• En förutsättning för ökad patientsäkerhet, förutom kompetens-utveckling kring arbetssätt och metoder är att verksamheten är väl förtrogen med gällande styrdokument.

Arbete som skett under året:

• Arbete med att implementera ”Vägledning för elevhälsa” utgivet av Skolverket och Socialstyrelsen har påbörjats.

• Inga avvikelser har betraktats som så allvarliga att det föranlett skäl att i enlighet med Lex Maria anmälas till Socialstyrelsen. Dock har diskussion förts kring att säkerhetsställa behovet av att ha en skolläkare regelbundet för tex.remisskrivning vaccinat-ionsbedömning, ordinationer samt hälsoundersökningar och in-tyg.

Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård, är dokumentation av elevernas besvär och symptom samt pro-fessionens bedömning och åtgärder. Dokumentation i elevhälsojournaler används för uppföljning och utvär-dering av verksamheten. I Patientdatalagen (2008:355) och i Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) regleras journalföring och hantering av journalan-teckningar. Dessa krav uppfylls väl i det journalsystem (PMO) som används av skolsköterska och skolläkare.

5

Nätverk för användare av journalsystemet i Stockholms län har inrättats för att kunna föra dialog med leverantören av journalsystemet för att ar-beta med utvecklingsfrågor och förbättringsområden i systemet. Verksamhetschefens uppdrag Vårdgivaren, utbildningsnämnden, har utsett rektor för Upplands-brogymnasiet till verksamhetschef. Elevhälsans medicinska insatser ut-gör en egen verksamhetsgren inom elevhälsan. Verksamhetschefen an-svarar under utbildningskontorets chef i samverkan med skolsköterska för de medicinska insatsernas organisation och funktion på Upplands-bro-gymnasiet Regelbunden utbildning och kompetensutveckling inom kvalitets-området. Skolsköterskorna uppmuntras att tillgodose sitt eget behov av kontinu-erlig kompetensutveckling relaterat till uppdraget.

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § punkt 2

• Egenkontroll av lokaler och utrustning har skett. Den visar att vi har ändamålsenliga lokaler och bra utrustning.

• Alla elever erbjuds ett hälsosamtal hos en skolsköterska. • Egenkontroll av bemanning och resursfördelning sker inför

varje läsår för att säkerställa rätt bemanning på de olika pro-grammen på skolan utifrån elevunderlag

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 3 § p 3 Intern samverkan inom skolan • Viktigt att elevhälsans medicinska insatser får kännedom om inflyt-tade och utflyttade elever på skolorna för att journaler ska kunna rekvi-reras och för att hälsobesök/samtal samt vaccinering inte skall fördröjas eller utebli.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 5 Skolsköterskor och skolläkare arbetar under eget medicinskt yrkesansvar. Avvikelserapportering sker löpande enligt utarbetade riktlinjer. Hantering-en sker enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. Medicinskt ansvarig skolläkare, samordningsansvarig skolsköterska och verksamhetschefen ansvarar för bedömning och analys av avvikelser.

6

Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för eventuella anmälningar enlig Lex Maria.

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 § Den hälso- och sjukvård som bedrivs i skolan inom elevhälsans medi-cinska del är frivillig. Samtycke till vård, undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig. I samband med erbjudande om vaccination efterfrågas skriftligt medgivande från båda vårdnadshavarna. Vid jour-nal rekvirering utanför Upplands-Bro kommun efterfrågas skriftligt medgivande. Skolsköterskor och skolläkare ska alltid sträva efter samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Eleven bör alltid informeras i det som rör honom eller henne och in-formationen ska vara anpassad efter ålder och mognad. Eleven ska ha ett medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter över-går till ett självbestämmande och mognad. Vårdnadshavare kontaktas när man så bedömer det. Tolk används vidbehov när så behövs.

Övergripande mål och strategier för kommande år Mål Säkerställa en god och säker vård som bedrivs av skolsköterskor och skolläkare med hög kompetens. Strategier

• Fortsatt arbete med att uppdatera rutiner och i förekommande fall ta fram nya rutiner för den medicinska insatsen i elevhälsan utifrån Vägledningsdokumentet för elevhälsan, som getts ut under året.

• Fortsätta arbetet med en öppen kultur som främjar dialog kring händelser, risker och avvikelser i verksamheten.

• Arbeta med egenkontroll avseende rutiner, hälsobesök/samtal och dokumentation.

• Fortsatt arbete med avvikelse hanteringar. • Samverkan med andra vårdgivare i närområdet såsom vårdcen-

traler, BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänst, Mini Maria • Arbeta med att synliggöra risk och friskfaktorer utifrån resultat på

hälsosamtalen.

7

• Tillgodose behovet av läkare vid tex. Remisskrivning och vac-cinationsbedömning, ordinationer, hälsoundersökningar och in-tyg.

• Handledning för skolsköterskor.

8

Ärende 6



2015-06-01 2015-6098

Utbildningsnämnden

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Utredning av gemensam hantering av barnomsorgsavgift och förskolekö

Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden ger Utbildningskontoret i uppdrag att utreda

förutsättningarna för införandet av en gemensam förskolekö.

2. Utbildningsnämnden ger Utbildningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för en central hantering av barnomsorgsavgift även för fristående verksamheter.

Sammanfattning Utbildningskontoret vill utreda förutsättningarna för en gemensam förskolekö för både kommunala och fristående förskolor. Detta skulle innebära en förenkling av förskolechefernas och barnomsorgsadministratörernas arbete. Det kommer också att ge Utbildningskontoret förutsättningar att effektivisera köhanteringen där alla förskolor blir sökbara via kommunens e-tjänst för barnomsorg.

Utbildningskontoret vill även utreda förutsättningarna för en central hantering av barnomsorgsavgiften för de fristående förskolorna vilket skulle innebära en förenklad administration då samordningen av taxorna där barn vid samma hushåll som är placerade i förskolor med olika huvudmän blir enklare.

Beslutsunderlag • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 1 juni 2015

Ärendet Antal fristående förskolor i kommunen ökar i antal och det blir svårare för Utbildningskontoret att planera för placering av förskolebarn då antal förskoleköer också blir fler. Flera kommuner i länet har gått över till en gemensam kö som underlättar planering av lokalförsörjning och där det blir enklare att hantera placering av barn.



Utbildningskontoret ser att en gemensam förskolekö för både kommunala och fristående förskolor skulle innebära en förenkling av förskolechefernas och barnadministratörernas arbete. Det kommer också att ge Utbildningskontoret förutsättningar att effektivisera köhanteringen där alla förskolor blir sökbara via kommunens e-tjänst för barnomsorg. Vidare kommer vid ett eventuellt införande underlätta för Utbildningskontorets lokalförsörjningsarbete och att planera utbyggnaden av förskoleplatser. Utbildningskontoret vill utreda förutsättningarna för en gemensam förskolekö.

Hanteringen av barnomsorgsfakturering sker idag av Utbildningskontoret för de kommunala verksamheterna. Vid placering av barn i samma hushåll hos både kommunen och en enskild huvudman samordnas taxorna så att avgiften fastställs med hänsyn tagen till hushållets samtliga placerade barn.

Utbildningskontoret vill utreda förutsättningarna för en central hantering av även de fristående förskolorna vilket skulle innebära en förenklad administration där barn vid samma hushåll som är placerade förskolor med olika huvudmän blir enklare.




Ärende 7


Utbildningskontoret Datum Vår beteckning Maarit Engberg Kangas Arkivarie 08-581 691 97 [email protected]

2015-05-28 2015-6094

Utbildningsnämnden

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Gallringsbeslut för det skoladministrativa systemet Progma32

Förslag till beslut 1. Information som förvaras i systemet Progma32 ska gallras. 2. Information som har skrivits ut från systemet Progma32 ska bevaras.

Sammanfattning Det skoladministrativa systemet Progma32 har använts inom Vuxenutbildningen och på Upplands-Brogymnasiet mellan omkring 1996 och 2005. När verksamheterna gick över till att använda systemet Procapita fördes en del uppgifter över till det nya systemet. Progma32 innehåller viktig information rörande betyg, elever och lärare som bör bevaras. En stor del av uppgifterna har skrivits ut och finns bevarade i form av pappersdokument. Andra uppgifter går att få fram med hjälp av de utskrivna handlingarna.

Progma32 behöver ställas av eftersom det inte används aktivt. Systemet kommer inte att kunna användas alls efter den uppgradering av servrar som ska ske inom kort. I avvaktan på e-arkiv i kommunen behöver handlingar som ska bevaras vara i pappersformat. Eftersom den information som bedöms vara av långsiktigt värde finns utskrivna från Progma32 och bevarat i pappersformat bedömer Utbildningskontoret att information i systemet kan gallras. Då ett byte från digital form till pappersformat av allmänna handlingar innebär gallring behöver ett beslut om detta fattas.

Beslutsunderlag • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 28 maj 2015.

Ärendet Det skoladministrativa systemet Progma32 har varit i bruk mellan omkring 1996 och 2005 inom Vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun och på Upplands-Brogymnasiet. Systemet innehåller information om betyg, elever och lärare.



Vid övergången till nuvarande system Procapita fördes de aktuella uppgifterna över till det nya systemet. Betygskataloger, slutbetyg och sammanställning över lärare skrevs ut och finns bevarade i pappersform.

Progma32 används för närvarande inte aktivt. Vid några tillfällen har skolpersonal sökt fram kurskoder och skrivit ut samlade betygsdokument till tidigare elever från systemet.

Under den pågående ihopslagningen av Active Directory (AD) mellan utbildningsverksamheten och kommunens övriga verksamheter sker en uppgradering av servrar. Uppgraderingen kommer att medföra att information i Progma32 inte går att komma åt längre. Systemet behöver därför ställas av.

Eftersom Progma32 innehåller allmänna handlingar får gallring inte ske utan att beslut om detta fattas. Att byta medium, det vill säga databärare, på allmänna handlingar från digital form till papper innebär i sig en form av gallring eftersom möjligheter till att söka, sammanställa och ta fram statistik försämras.

Uppgifter som gäller elevers betyg och skolors undervisning bedömer Utbildningskontoret vara av stort värde både för verksamheten, berörda elever, allmänheten och framtida forskning. Det är därför viktigt att sådana uppgifter bevaras.

Upplands-Bro kommun har ännu inte något e-arkiv i form av ett system för långsiktigt bevarande utan bevarar information i pappersformat. När uppgraderingen av servrar sker försvinner dessutom möjligheten att föra över information ur Progma32 till ett framtida e-arkiv. Innehållet i systemet behöver alltså istället bevaras i pappersformat. Kurskoder och betygsuppgifter går att få fram via de handlingar som finns utskrivna från Progma32 även om det inte går lika enkelt som att ta fram uppgifterna direkt ur systemet. Som en extra säkerhet har delar av innehållet i Progma32 exporterats till en form av kopia som förvaras utan möjlighet för obehöriga att nå uppgifterna. Från kopian kan uttag av listor tas fram. Dessa listor kan användas en period framöver tills verksamhetens efterfrågan på uppgifter ur systemet har minskat helt. Systemet Progma32 kan alltså ställas av. Informationen som förvaras i systemet kan gallras medan uppgifterna som finns i form av utskrifter ska bevaras.

Lagstiftning som är aktuell i bedömning av allmänna handlingar:

• tryckfrihetsförordningen (1949:105) • arkivlagen (1990:782) • offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) • förvaltningslagen (1986:223) • personuppgiftslagen (1998:204).


Barnperspektiv Förslaget till beslut om gallring påverkar inte barn eller deras närmiljö generellt. I varje ärende på Utbildningskontoret som berör allmänna handlingar där uppgifter om elever och studerande förekommer kommer hänsyn till barnperspektiv tas.



Stabschef

Anna-Lena Örvander

Chef kanslistaben

Beslut sänds till • Akt • Kanslistaben • Vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun • Upplands-Brogymnasiet

Ärende 8



2015-05-22 2015-6088

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Fokusområde Pedagogiskt pris läsår 2015/2016

Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets förslag till nytt fokusområde för pedagogiskt pris för läsåret 2015/2016.

Sammanfattning Utbildningsnämndens Pedagogiskt pris är en uppmuntran till och bekräftelse på vikten av god pedagogik. Tanken är att priset ska ge inspiration, ökat fokus på pedagogens betydelse och bidra till en ökad måluppfyllelse för våra barn och elever. Varje läsår utgår det pedagogiska priset från ett förutbestämt fokusområde.

Förslag på fokusområde läsåret 2015/2016 är flickor och pojkars lika rätt och möjligheter genom att motverka traditionella könsmönster.

Beslutsunderlag • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 22 maj 2015

Ärendet Enligt läroplanerna ska förskola och skola vila på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen och skolan ska gestalta och förmedla till eleverna. De sätt som förskolan bemöter och skolan bemöter och bedömer flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickor och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan och skolan ska aktivt motverka traditionella könsmönster. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

Med att välja flickor och pojkars lika rätt och möjligheter genom att motverka traditionella könsmönster som fokusområde för pedagogiskt pris läsåret 2015/2016 bidrar Utbildningsnämnden till att uppmärksamma och synliggöra vikten av god pedagogik som utgår från skolväsendets grundläggande värden.



Barnperspektiv Utbildningskontorets förslag till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Att motverka traditionella könsroller skapar möjligheter för barn och elever att utveckla sin unika egenart oavsett kön och bidrar även till ökad måluppfyllelse.



Stabschef

Ärende 9



2015-05-25 2015-6089

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Politikerbesök – besöksperioder för läsår 2015/2016

Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets förslag till

besöksperioder för politikerbesök i verksamheterna läsåret 2015/2016

2. Utbildningsnämnden godkänner att fokusområde för politikerbesöken under läsåret 2015/2016 är flickor och pojkars lika rätt och möjligheter genom att motverka traditionella könsmönster.

Beslutsunderlag • Riktlinjer för politikerbesök i verksamheterna Dnr 2015-6024 • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 25 maj 2015

Ärende Enligt kommunens riktlinjer för politikerbesök i verksamheterna ska besöksperioderna för nästkommande läsår fastställas vid nämndens sista sammanträde före sommaruppehållet. Tema för besöken följer läsårsvis och är även samma tema som pedagogiskt pris. Höstterminen 2015 sker besöken mellan veckorna 38-43.

Vårterminen 2016 sker besöken mellan veckorna 11-16.

Barnperspektiv Utbildningskontorets förslag till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Att Utbildningsnämndens ledamöter får en god inblick i verksamheterna är en förutsättning för välgrundade beslut.



Utbildningskontoret

Kaj Söder Jesper Sjögren


Bilagor

1 Riktlinjer för politikerbesök i verksamheterna Dnr 2015-6024

1 RIKTLINJER

Utbildningskontoret Sara Lauri, 9502

Datum Vår beteckning 2015-01-21 Dnr 2015-6024 Utbildningsnämnden

Riktlinjer för politikerbesök i verksamheterna

Inledning Ett viktigt inslag i Utbildningsnämndens sammanfattande bedömning över utvecklingen i kommunen, är politikernas besök i verksamheterna. Intrycken av hittills genomförda besök är att alla parter upplever dem som viktiga och värdefulla. Här följer en sammanfattning av de riktlinjer som gäller för politikerbesök i verksamheterna under mandatperioden 2015-2018.

Årligen återkommande besök I organiserad form genomförs politikerbesök under en period om sex veckor under våren och en motsvarande period om sex veckor under hösten. Både kommunala och fristående huvudmän tar emot besök. De fristående huvudmännen har på förhand lämnat ett godkännande till Utbildningskontoret om att ta emot politiker på besök. De fristående verksamheter som inte önskar ta emot besök berörs inte. Ledamöterna besöker verksamheterna två och två. Utbildningsnämnden har på förhand bestämt tema för besöken. Teman följer läsårsvis och är även samma tema som pedagogiskt pris. En gång per år fastställer Utbildningsnämnden nästkommande läsårs tema, lämpligen på sista nämndsammanträdet före sommaruppehållet. Vid samma nämndsammanträde fastställer även Utbildningsnämnden besöksperioderna för läsåret. Ordinarie ledamöter och ersättare arvoderas. Varje ledamot har tre arvoderade timmar för varje period. Ledamoten kan avgöra hur dessa timmar förfogas, exempelvis till ett besök eller två-tre kortare besök. Ledamöterna anmäler minst fem enheter via intresseblanketten till Utbildningskontoret om vilka som önskas besökas under mandatperioden och kontoret sammanställer önskemålen och fördelar ledamöterna, i möjligaste mån efter sina önskemål. Ledamöterna tar sedan kontakt med respektive enhetschef för att planera lämplig besökstid. Intrycken från besöken redovisas och diskuteras på Utbildningsnämndens sammanträde som infaller närmast efter respektive besöksperiod.

2(2)

Spontana besök Utbildningschefen och respektive enhetschef ska alltid informeras i förväg om besök som en enskild ledamot önskar genomföra utöver det årliga organiserade besöken. De besök som ledamöter och ersättare själva tar initiativ till är inte arvoderade, om inte arbetsutskottet i förväg fattat beslut om detta.

UTBILDNINGSKONTORET

Kaj Söder Jesper Sjögren Utbildningschef Stabschef

G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2015 UN\2015-06-16\9 Politikerbesök i verksamheterna 15-16\Bilaga 1. Riktlinjer för politikerbesök i verksamheterna.docx / 1999-05-11

Ärende 11



2015-05-28 2015-6095

Utbildningsnämnden

UB

K10

05, v

2.0,

201

4-11

-03

Utbildningskontorets förslag till hantering av begäran

Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar enligt Utbildningskontorets förslag.

Sammanfattning Kaj Bergenhill (M), Lena Åkerlind (M), Kerstin Molander (M) och Nawal Al-Ibrahim (FP) kom på nämndsammanträdet den 31 mars 2015 in med en begäran att:

- Utbildningsnämnden löpande skulle få rapport om antalet loggade incidenter och även handläggningstiden samt få rapport om trenden för respektive förskola och skola.

- Utbildningsnämnden halvårsvis får en detaljerad rapport per förskola respektive skola som visar på personalomsättningen och elevomsättning samt få rapport om trenden för respektive förskola och skola.

Syftet för detta är att nämnden ska få insyn i hur verksamheterna mår och att nämnden ska kunna agera då synliga negativa trender blir tydliga.

Utbildningskontoret har besvarat begäran.

Beslutsunderlag • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 1 juni 2015

Ärendet Kaj Bergenhill (M), Lena Åkerlind (M), Kerstin Molander (M) och Nawal Al-Ibrahim (FP) kom på nämndsammanträdet den 31 mars 2015 in med en begäran att:

- Utbildningsnämnden löpande skulle få rapport om antalet loggade incidenter och även handläggningstiden samt få rapport om trenden för respektive förskola och skola.



- Utbildningsnämnden halvårsvis får en detaljerad rapport per förskola respektive skola som visar på personalomsättningen och elevomsättning samt få rapport om trenden för respektive förskola och skola.

Syftet för detta är att nämnden ska få insyn i hur verksamheterna mår och att nämnden ska kunna agera då synliga negativa trender blir tydliga.

Utbildningskontorets svar på begäran Enligt skollagen har rektorer och förskolechefer ansvaret för sin inre organisation.

Då en förskola eller skola brister i hanteringen av incidenter uppmärksammas det av Utbildningschefen som informerar nämnden om detta. Incidenter som händer i förskolors och skolors verksamhet hanteras alltid skyndsamt och omedelbart av Utbildningskontorets personal.

Personalomsättningen i Utbildningskontorets verksamheter varierar mellan olika år och enheter. Att som lärare byta skola innebär inte automatiskt att man byter från en dålig enhet. Trender i personalomsättning blir därför väldigt godtyckliga. Om en personalflykt blir aktuell på en viss enhet hanteras detta skyndsamt av Utbildningskontoret som tillsammans med personalavdelningen och verksamhetschefen utarbetar en handlingsplan för detta. Det är sällan att detta händer utan att Utbildningschef och skolchef är inblandade. Om oro för detta finns meddelas Utbildningsnämnden om situationen.

Barn- och elevomsättning är en faktor som är viktig för en förskolechef och rektor. Det är dock svårt att skapa sig en bra bild av detta av att titta på siffror. Det finns många skäl till varför en elev byter skola. Det kan t ex handla om att familjen flyttar eller att man har en kompis i en annan skola. I Upplands-Bro kommun har vi 10 grundskolor som ligger utspridda i olika kommundelar. Dessa skolor arbetar strukturerat och skyndsamt tillsammans med Utbildningskontoret så att vi har så bra och attraktiva skolor som möjligt.

Utbildningskontorets förslag Utbildningskontoret ser inte syftet med att göra en mer avancerad trendrapport till nämnden, varken när det gäller incidenter, personal- eller elevomsättning. Utbildningskontoret ser hellre energin läggs till utredningar och analys som är kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet och de av Utbildningsnämnden redan givna uppdrag. Hur Utbilningsnämndens verksamheter mår redovisas bland annat i två större rapporter; Verksamhetsrapporten i februari och Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet i september.

Barnperspektiv Utbildningskontorets förslag till beslut är utarbetat med hänsyn till elevernas bästa.




Documents

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 16