SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

Tid: Tisdagen den 20 december 2016 kl 08.00

Plats: Sammanträdesrum, Torggatan 10, Tingsryd

KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA

Ledamöter kallas Ersättare underrättas

Ärende Föredragande Anteckningar

1. Upprop

2. V a1 av justerare

3. Fastställande av föredragningslista

4.

5.

6.

7.

8.

9.

Separat insamling av matavfall i Tingsryds kommun Dnr 2016-0001-450

Ansökan om tidsbegränsat bygglov tom 2021-04-19 för ändrad användning från möteslokal till ABT­boende

...... ~~.._~,_,,_,,_, ,_,_,_, .. I: 11 Ansökan om bygglov för skugghus Dnr 2016-0778-239

~.~ ..... ~ 1:36 Dnr 2016-0858-235

1:2 Ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för Eko by, 10 bodar, en bastu, ett samlingshus och en grillplats Dnr 2016-1768-234

DUNSHULT 1:37 Beslut om avslag på ansökan om inrättande av enskild avloppsanordning på fastigheten Dunshult 1:37 Dnr 2016-1650-446A

10. Konga Allhus, Lunch Dnr 2016-1794-469

11. Attestlista, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 2016-1762-208

I tur:

ANJO

AKS

IG

IG

IG/BIHO

AXEOST

JEV

CAMNOR

12. Reviderad delegationsordning för Samhällsbyggnadsnämnden, Bygg- och miljö Dnr 2014-1116-201

13. Månadsrapport för november månad

14. Lindegården

15. Linneryds måltidservice Dnr 2016-0804-200

16. Kommunfullmäktiges beslut 2016-06-20 § 127, Hållbar ekonomi 5.1.2 Energisparprojekt fastigheter KOMMUNFULLMÄKTIGE Dnr 2016-1178-207

17. Kommunfullmäktiges beslut 2016-06-20 § 128 Hållbar ekonomi 5.3 Ökat underhåll av befintliga fastigheter. Underhållsplan. KOMMUNFULLMÄKTIGE Dnr 2016-1184-307

18. Information från förvaltningen

19. Anmäles samhällsbyggnadsutskottets protokoll 2016-12-05, §§ 222 - 239

20. Tingsryds kommuns yttrande angående ansökan om tillstånd för miljö-farlig verksamhet för etablering av vindkraftspark på fastigheten Skåramåla 1:47 m.fl. i Tingsryds kommun

Tingsryd 2016-12-13

Carl-Hemik Henrnalm Ordförande

CAMNOR

JW Inga handlingar

JW Inga handlingar

JW

JW

JW

JW

JW

KRBR/ FILSTO

Lisbeth T Högberg Sekreterare

Om Ni önskar ta del av ytterligare handlingar kontakta Lisbeth T Högberg, Torggatan lOB, Tingsryd, tfn 0477-441 00

r.'ITingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-12-13

Lisbeth T Högberg 0477-44317

lisbeth.hogberg@tingsryd.se

Vem är vem?

AC AKS ANJO AXEOST BIHO BJ CAMNOR CK EMWA FS FILSTO HÖ IG IN JEV JOO JS JW JöL JÖNI KaB KRBR LTH

Andreas Carlsson, gatu- och parkchef Ann-Kristin Sjökvist, bygglovshandläggare Annika Johansson, renhållningschef Axel Österlind, miljö- och hälsoskyddsinspektör Birgitta Holgersson, planarkitekt Bengt Johansson, VA-chef Camilla Norrman, bygg- och miljöchef Christer Kaisajuntti, utredningsingenjör Emmy Wallmark, planarkitekt Fredrik Svanberg, miljöingenjör Filip Storm, mark- och exploateringsingenjör Helen Östman, upphandlare, KLF Inger Gummesson, bygglovshandläggare Ingemar Nilsson, gatuingenjör Jens Vikings son, mål tidschef Jan-Olof Ohlsson, fastighetssamordnare Jens Steinbacher, proj ekteringsingenj ör Jonas W eidenmark, samhälls byggnadschef Jörgen Larsson, landsbygdsutvecklare, KLF Jörgen Nilsson, byggnadsinspektör Karin Berggren, Tingsrydsbostäder AB Kristina Brovall, miljö- och hälsoskyddsinspektör Lisbeth T Högberg, nämndsadministratör Lars-Gunnar Starck, städehef

1(1)

LGS MABE MARMAL MANKYH PAEB

Maya Ben-Zur, miljö- och hälsoskyddsinspektör, föräldraledig Maria Malmros, miljö- och hälsoskyddsinspektör Måns Kyhlbäck, vik miljö-och hälsoskyddsinspektör Patrik Eberhagen, förvaltningsekonom

0477 441 77 samhallsbyggnad@tingsryd.se www.tingsryd.se

Ärende 4

Separat insamling av matavfall i Tingsryds kommun

1

2

~Tingsryds ~kommun

Renhållningen 2016-12-06

SBN

Information från Renhållningsavdelningen

1(1)

Ärendet avseende insamlingssystem för hushållssopor kommer åter att tas upp på januari­mötet för beslut.

Det är viktigt att snarast möjligt fatta beslut angående vilket system Tingsryd kommun ska ha avseende insamling av hushållssopor framöver. Från beslut till driftstart tar det i allmän­het ca 2 år.

En information kommer att hållas på decembermötet.

Översänder härmed tidigare handlingar i ärendet.

Annika Johansson Renhållningschef

U:\Insamling\sbn ang beslut.docx Tingsryds kommun Besöksadress Box 88 Torggatan 12 362 22 TINGSRYD www.tingsryd.se

Telefon 0477-44100 vx E-post: kommunen@tingsryd.se

3

'

r.'ITingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen

Jonas Weidenmark

Dn-u-'. ft{)/f.p - ooo I - i 'iO

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum 16-05-19

Samhällsbyggnadsnämnden

Framtida insamlingssystem Tingsryds kommun

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att optisk sortering i ett kärl väljs som metod för att ldara av kravet på insamling av matavfall.

Sammanfattning Enligt Tingsryds kommuns avfallsplan 2015-2020 som antogs 2014-11-27 ska möjlig­het till hämtning av matavfall i tätort erbjudas under 2016.

Fyra alternativa lösningar har utretts: Optisk sortering med avfall i olikfärgade påsar (ca 30 kommuner ökande trend) Två fyrfackskärl med sortering i 8 fraktioner ( ca 3 0 kommuner ökande trend) Separat kärl för matavfall ( ca 13 5 kommuner) Separat kärl för matavfall+ optisk sortering- Krono bergsmodellen

De olika metoderna har presenterats tidigare för samhällsbyggnadsnämnden och flera studiebesök har också genomförts. En extern konsult har också utfört en grundlig ge­nomgång som har presenterats för nämnden. Det finns alltså ett en kunskap i nämnden om de olika möjligheterna för avfallsinsamling.

Utredningen försöker ge en kortfattad bild av olika metoders för- och nackdelar, kost­nader ställda mot förväntat insamlingsresultat samt möjligheten att införa detta i Tings­ryds kommun.

Förvaltningen föreslår som metod optisk sortering i ett kärl. Skälen för val av metod är att den snabbt kan introduceras, löser huvudmålet med sortering av matavfall, det är säkert att bilarna tar sig fram, nuvarande kärl kan användas. Det finns en flexibilitet om man vill byta metod i framtiden, fastlåsningen är minimal. Det senare skälet är viktigt mot bakgrund av att det ännu inte finns något beslut om ansvaret för förpackningsin­samlingen. Metoden har också den lägsta kostnaden.

Beskrivning av ärendet Enligt Tingsryds kommuns avfallsplan 2015-2020 som antogs 2014-11-27 ska möjlig­het till hämtning av matavfall i tätort erbjudas under 2016.

Matavfallet utgör - enligt utförda plockanalyser - 40-45 % av hushållsavfallet varför denna insamling bör ges högsta prioritet.

"Den övergripande målsättningen med planen är att hantera avfall på bästa sätt för att nå ett långsiktigt hållbart kretsloppssamhälle ur både ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv."

1(6)

Tingsryds kommun Box 88 362 22 Tingsryd

besöksadress Torggatan 10 Tingsryd

telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 441 77

3

e-post/hemsida samhallsbyggnad@tingsryd.se www.tingsryd.se

4

2(6)

För att nå detta mål och även spåna om eventuell fastighetsnära insamling (fni) av för­packningar har en omfattande utredning gjorts och även studiebesök på platser där olika tänkbara alternativ varit i drift.

Fyra alternativa lösningar har utretts:

1. Optisk sortering med avfall i olikfärgade påsar (ca 30 kommuner ökande trend) 2. Två fyrfackskärl med sortering i 8 fraktioner ( ca 3 0 kommuner ökande trend) 3. Separat kärl för matavfall ( ca 13 5 kommuner) 4. Separat kärl för matavfall+ optisk sortering - Krono bergsmodellen

Oavsett vilket system man förordar är kundnöjdheten mycket hög.

Behandlingskostnaden är enligt SWECO:s utredning 1,3 milj/år i nuvarande system och vid två-kärlsystem för matavfall. För optisk sortering beräknas kostnaden bli 1,7 milj/år och för fyrfackskärlhämtning 1,4 milj.lår

Vid jämförelse mellanhämtning av förpackningar i fyrfackskärl i 6 kommuner i Blek­inge och Skåne resp. återvinningsstationerna i Tingsryds kommun kan man i nedanstå­ende tabell se att tidningsinsamlingen är betydligt högre vid fyrfackssystem, glasin­samling och pappersförpackningar är högre i Tingsryd och plast och metall något högre med fyrfackskärl.

KG/INV. 2015

KOMMUN GLAS- RETURPAPPER PAPPERS- PLAST- METALL-FÖRPACKNINGAR TIDNINGAR FÖRPACKNINGAR FÖRPACKNINGAR FÖRPACKNINGAR

HELA LANDET (AV- 20,50 30,43 14,87 6,57 1,77 FWEB)

TINGSRYD ÅVS 26,35 26,67 15,36 6,0 2,12 FNI: 4- 20,45 40,17 13,93 8,28 3,11 fackhämtning: KARLSHAMN, OLOFSTRÖM, SÖL-VESBORG, KLIPPAN, PERSTORP, ÖRKELUUNGA

KRONOBERGS LÄN 18,27 30,36 16,79 7,52 2,07

Vid optisk sortering är det vanligast att man har två fraktioner - matavfall och bränn­bart- men systemet kan i framtiden byggas ut till att omfatta flera fraktioner av förpack­ningar(stora delar av Eskilstuna kommun har f.n. 6 fraktioner). Det krävs inga investe­ringar i nya utrymmen i Elsemåla och heller ingen förändring av fordon. Kostnader som tillkommer är för olikfärgade påsar. En stor fördel är att det är samma system för alla hushåll - villor och lägenheter.

Vid hämtning i fyrfackskärl får man de renaste fraktionerna och för vissa förpackningar större mängd. Detta måste dock ställas i relation till de investeringar och ökade trans­porter som detta system medför. Hämtning i fyrfackskärl är dessutom lämpligt endast för villor varför det behövs ett annat system (andra kärl och hämtningsfordon) för lä­genheter. Systemet medför betydande investeringar dels för inköp av kärl och special­fordon, men också för mottagnings-flagrings-ytor vid Elsemåla avfallsanläggning och för kompletterande system för hämtning i lägenheter. Ersättningen för insamlade för­packningar bedöms endast till en liten del täcka de omfattande ökade kostnaderna.

Tingsryds kommun besöksadress telefon fax e-post/hemsida Box 88 Torggatan 10 0477 441 00 (vx) 0477 441 77 samhallsbyggnad@tingsryd.se 362 22 Tingsryd Tingsryd 4 www.tingsryd.se

\

5

C

( \'--

3(6)

Större hämtningsfordonen får dessutom problem med framkomlighet på privata utfarts­vägar där chauffören redan med nuvarande betydligt mindre fordon ibland måste "dra in" backspeglarna.

Skillnaden mellan insamlad mängd förpackningar i Tingsryd (76,50 kg/inv.) jämfört med kommunerna med fyrfackshämtning (85,94 kg/inv.) är 9,43 kg/inv./år eller 12 %. De betydligt ökade insamlingskostnaderna och de stora investeringarna i nya sopkärl och fordon ska ställas i relation till ökningen av mängden insamlade förpackningar som kommunerna f.n. inte har något insamlingsansvar för. Förutom investeringar ökar in­samlingskostnaderna enligt SWECO:s beräkning med 85 % jämfört med nuvarande.

Oavsett vilket system som väljs kommer insamlingskostnaderna att öka- minsta ök­ningen beräknas med optisk sortering ca 10 %.

Vid insamling med separat kärl för matavfall -vilken är det vanligaste insamlingssyste­met för matavfall - blir det investeringskostnader för kärl och ev. anpassade fordon med tvåfacksindelning. Detta system kan alternativt användas med optisk sortering i flera fraktioner (Kronobergsmodellen) eller en fraktion - brännbart- som är det vanligaste. Insamlingskostnaderna beräknas enl. SWECO öka med 50-60 %.

Vid all matavfallshämtning blir det kostnader för påsar eftersom matavfallet måste em­balleras.

Fördelar, nackdelar och kostnader m.m. redovisas i följande tabell

Tingsryds kommun Box88 362 22 Tingsryd

besöksadress Torggatan 10 Tingsryd

telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 441 77

5

e-post/hemsida samhallsbyggnad@tingsryd.se www.tingsryd.se

6

I

Fyrfackskärl villor

Insamlings- Högt utbyte resultat Hög kvalitet, lätt att

kontrollera. Matavfall ca 55 kg/pers/år

Miljö Bra insamlingsresul-tat Ökade transporter med sopbil - mins-kade transporter med personbil till ÅVS Påsförbrukning 160/hushåll/år

Användar- Oemballerat avfall i perspektiv separata kärl. Matav-

fall emballeras

Ekonomi Dyrare kärl och dy-rare fordon. Fler insamlingsturer med-för ökade kostnader Påskostnader

Etablerbarhet Kräver sär-skilda/större kärl (2x370 I.) och fordon (4 fack). Större krav på farbar väg p.g.a. större fordon. Kräver annat system - andra kärl och for-don - för lägenhets-hämtning

Flexibilitet Kräver sär-skilda/större kärl (2x370 1.) och speci-alfordon

I Tingsryds kommun Box88

besöksadress Torggatan 10 Tingsryd 362 22 Tingsryd

I

4(6)

Optisk sortering Kronobergsmodellen Två separata kärl villor/lägenheter separat kärl matavfall + matavfall och bränn-

optisk sortering bart villor/lägenheter villor/lägenhet

Högt utbyte Högt utbyte Hög kvalitet, matav-Matavfall Matavfall lätt att kon- fall lätt att kontrol-ca 50 kg/pers/år. tro liera lera Svårt kontrollera Matavfall Matavfall renhet i fraktioner ca 55 kg/pers/år ca 55 kg/pers/år Bra insamlingsresul- Bra insamlingsresultat Bra insamlingsresl'' tat Ökade transporter med tat Något ökade trans- sopbil - minskade Ökade transporter porter med sopbil - transporter med per- med sopbil-minskade transpor- sonbil till ÅVS Påsförbrukning ter med personbil till Påsförbrukning 160/hushåll/år •,

ÅVS 160+180/hushåll/år Påsförbrukning 340/hushåll/år Emballering i olik- Emballering i olikfär- Brännbart i ett kärl. färgade plastpåsar. gade plastpåsar. Matav- Matavfall emballeras Alla fraktioner i fall emballeras i särskilt kärl samma kärl. Viktigt Viktigt att knyta ordent-att knyta ordentligt. ligt. Samma fordon och Investering i 140 I. kärl Investering i 140 I. kärl (några kan be- för matavfall. kärl för matavfall. häva större kärl) Begr. komprimering kan Tvåfacksfordon Begr. komprimering påverka insamlingsturer Påverkan insamlings-kan ev. påverka in- Tvåfacksfordon turer samlingsturer. Påskostnader Påskostnader /

Påskostnader " Kräver inget extra Kräver utrymme för Kräver utrymme för utrymme extra 140 I. kärl. Fordon extra 140 I. kärl. For-

med två fack. don med två fack,

'

Kräver avfall i påsar. Kräver avfall i påsar. Matavfall i påsar Kan utökas med fler Kan utökas med fler Standardkärl påsfärger påsfärger Standardkärl Standardkärl

I

telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 441 77

e-post/hemsida samhallsbyggnad@tingsryd.se www.tingsryd.se 6

7

/

/

I

Driftsäkerhet Tekniskt komplice-rade fordon. Bered-skap för ev. stille-stånd nödvändig

Fyrfackskärl villor

Logistik Fler turer Något färre tömda kärl per tidsenhet. Ett fordon tar 2000 kärl/vecka = 2 fordon + fordon för lägen-hetstömning

Arbetsmiljö 370 liters kärl ofta trehjuliga - annars för tunga. Problem vid tömning av oför-packad plast (blåser iväg och hamnar i fel fack)

Omvärlden För närvarande ca 30 kommuner ökande trend, många kommuner har frivillig anslut-ning

Kostnader kärl 2 x 6300 hushåll x Inkl mont. 1.600 :- = 20,2 milj.

2 st 370 lit. kärl/ hushåll

Kostnad för 160 X 0,24 = påsar 38,40 :- X 6300= plast 18-23 öre, 241.920 :-/år papper 24 öre

Hämtnings- Beräkning Sweco kostnad +85% 2014; 5.678.390:-3.069.400:-

Fordon 2 st 4-facksbilar a 2,8 milj 1 st 1 facksbil ~ 1 7 mili I -- -; . ,

Tingsryds kommun Box88 362 22 Tingsryd

besöksadress Torggatan 10 Tingsryd

I

5(6)

Konventionella for- Konventionella fordon Konventionella for-don don

Optisk sortering Krono bergsmodellen Två separata kärl villor/lägenheter separat kärl matavfall+ matavfall och bränn-

optisk sortering bart villor/lägenheter villor/lägenhet

Något begr. kom- Något begr. komprime- Fackindelning kan primering kan ev. ring kan ev. påverka medföra att facken påverka insamlings- insamlingsturer. inte fylls samtidigt turer. vilket påverkar in-

samlingsturerna

Fördel med avfall Två kärl Två kärl som är förpackat i Fördel med avfall som plastpåsar är förpackat i plastpåsar

För närvarande ca 30 Inga kommuner- Ca 135 kommuner kommuner under utredning ökande trend

I stort sett oföränd- 1 x 6300 hushåll x 500 :- 1 x 6300 hushåll rat. = 3,2 milj. X 500 :-Några hushåll kan För 140 lit. matavfalls- = 3,2 milj. behöva byta upp en kärl För 140 lit. matavfall-storlek. skär! Ca 1-1,5 milj. 340 X 0,21 = 180 X 0,21 = 37,80 + 160 x0,24 = 71,40 :- X 6300 = 160 X 0,24 = 38,40 = 38,40 :- X 6300 = 449.820:-/år 76,20 :- X 6300 = 241.920 :-/år

480.060:-/ år

Beräkning Sweco Beräkning Sweco Beräkning Sweco + 10% +60% +50% 3.376.340:- 4.911.040:- 4.604.100:-

2 st enfacksbilar 2 st tvåfacksbilar 2 st tvåfacksbilar a 1,7 milj. a 1,95 milj. a 1,95 milj.

I I

telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 441 77

e-post/hernsida samhallsbyggnad@tingsryd.se www.tingsryd.se 7

8

6(6)

Etableringstid Ca 2 år efter beslut Mindre än 1 år efter Ca 1 år efter beslut Ca 1 år efter beslut beslut

Ärendets beredning Ärendet har handlagts av samhällsbyggnadsförvaltningen.

Beslutsunderlag [Dokument med betydelse för utredningens resultat. Ex. skrivelse från "titel", "namn", "datum", kostnadsberäkningar, kartor m.m.]

Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till [Myndighet, nämnd/bolag, tjänsteman, ev. publicering på hemsida.]

Tjänstemannens namn Tjänstemannens titel

Tingsryds kommun Box 88 362 22 Tingsryd

besöksadress Torggatan 10 Tingsryd

telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 441 77

8

e-posUhemsida samhallsbyggnad@tingsryd.se www.tingsryd.se

9

i

'

I

'·

( '

_/

RAPPORT

VÄXJÖ KOMMUN

FNl-utredning för Kronobergs län UPPDRAGSNUMMER 1234186000

2016-05-18

MALMÖ VA-PROCESSER & AVFALL

MARIE CASTOR

PETER AARSRUD

ANNA ÅHLANDER

Dnr: Jotb"OOOI - 750

• SWECO~

9

10

SWECOZS

Sammanfattning

Sweco har utrett olika scenarier för fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar från villor i sju kommuner i Kronobergs län. Fyrfacksinsamling har jämförts med optisk sortering och den så kallade Kronobergsmodellen som innebär optisk sortering i fem fraktioner samt matavfall i papperspåse i separat kärl. Samverkansmöjligheter för kommunerna har också studerats översiktligt.

Kommunerna har möjlighet att samverka formellt genom att bilda kommunalt bolag, gemensam nämnd eller kommunalförbund, alternativt informellt. Via öppnande för samverkansavtal i nya LOU kan en möjlighet öppnas till utnyttjande av kommunägda behandlingsanläggningar utan föregående upphandling. Kapacitet för förbränning och matavfallsbehandling finns på befintliga anläggningar i Ljungby och Växjö. Ljungby kommun har även beslutat att bygga en optisk sorteringsanläggning för två fraktioner, som ska vara förberedd för att skalas upp till att hantera förpackningar och tidningar från fler kommuner.

Insamling i åtta fraktioner i två fyrfackskärl är det vanligaste systemet för FNI från villor. Detta insamlingssystem har visat sig ge bäst kvalitet och störst mängder insamlat material och det bedöms som relativt flexibelt. Transportbehovet ökar med ca 50 % jämfört med hämtning av ett kärl varannan vecka.

Optisk sorterig innebär att hushållen lägger olika fraktioner i plastpåsar av olika färg och samlar dem i samma kärl. Detta innebär att befintligt avfallskärl kan behållas. Optisk sortering är i teorin flexibelt då ytterligare fraktioner kan läggas till. Dagens begränsning består i att papperspåsar och glas inte kan samlas in på detta sätt. I nuläget finns optisk sorteringsanläggning för sex fraktioner enbart i Eskilstuna och Örebro och Sträng näs levererar avfall hit. Konventionella fordon kan användas för insamling, dock med lägre komprimeringsgrad. Större fordon kan användas för att kunna fortsätta använda samma insamlingsrutter.

Kronobergsmodellen, innebär att matavfall fortfarande kan sorteras i papperspåse, med de kvalitetsförbättringar detta visat sig innebära för matavfallet.

Den ekonomiska sammanställningen är gjord i tre delar; insamlingskostnad, övriga löpande kostnader samt införandekostnader. lnsamlingskostnaden för fyrfacksinsamling är ca 1030 kr/ hushåll och år, medan man för optisk sortering och Kronobersgmodellen bedöms kunna räkna upp kommunens nuvarande insamlingskostnad med 20 respektive 50%.

De löpande kostnaderna är relativt lika för de studerade systemen under de första tio åren. Kostnaden för fyrfack domineras av kärlavskrivningar och för optisk sortering och Kronobersmodellen är sorteringskostnad den största posten. Vid införandet uppstår även kostnader för information, extra personal, utkörning av kärl, marknadsföring med mera.

De olika faktorerna som tagits upp i denna rapport för att jämföra systemen, har inte värderats mot varandra utan beskrivits var och en för sig. Respektive faktor har för respektive system värderats mot prestandan i dagens insamlingssystem (kap 12.2).

Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE 201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se

Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

10

Marie Gastar

Telefon direkt +46 (0)4 016 71 52 Mobil +46 (0)767 94 71 52 marie.castor@sweco.se

11

'

/

Innehållsförteckning

1 Inledning

2 Nulägesbeskrivning

2.1 FNI och insamling av matavfall i landet

2.2 Nulägesbeskrivning av kommunerna

2.3 Avfallsmängder i kommunerna idag

3 Befintliga och planerade behandlingsanläggningar i länet

3.1 Förbränningsanläggning i Ljungby

3.2 Förbehandlingsanläggning för matavfall i papperspåse i Växjö

3.3 Planerad anläggning för optisk sortering i Ljungby

4 Juridiska förutsättningar

4.1 Kommunens juridiska möjlighet att samla in förpackningar och tidningar

4.2 Producentansvaret idag

4.2.1 FTI AB

4.2.2 TMR

4.3 Samverkan mellan kommuner i Kronobergs län

4.3.1 Kommunalt bolag

4.3.2 Kommunalförbund

4.3.3 Gemensam nämnd

4.3.4 Informell samverkan

4.4 Kommunernas möjlighet att utnyttja kommunägda anläggningar för behandling

5

5.1

Potential för ökad källsortering

Förpackningar och tidningar

6 Framtida behov av återvinningsstationer

7 Fyrfackssystemet

7.1 Kärl

7.2 Flexibilitet

7.3 Utrymmesbehov inne och ute

7.4 Materialkvalitet

7.5 Utsorteringsgrad

7.6 Hämtningsintervall och transporter

7.6.1 Framkomlighet

7.7 Erfarenheter av övriga problem

RAPPORT 2016-05-18

CM p:\ 1234\1234186 _fni-utredning_kronobergs Jän\000\ 19 ortginal\fni-utredning kronobergs \än.docx

11

SWECO~

4

4 4

4

6

6

6

6

7

8

8

9

10

10

11

12

13

13

13

13

15

16

17

18 18

19

20

20

21

21

22

23 1(55)

12

SWEco-8-

7.8 Ekonomi 24 7.8.1 lnsamlingskostnad 24

7.8.2 Påsar och hållare 24

7.8.3 Kärl 25

8 Optisk sortering 25 8.1 Kärl och påsar 26 8.1.1 Bioplastpåse med inblandning av dolomit 27

8.2 Flexibilitet 28

8.3 Utrymmesbehov 28 /

8.4 Materialkvalitet 28

8.5 Utsorteringsgrad 30

8.6 Insamling av glasförpackningar 30

8.7 Hämtningsintervall och transporter 31

8.8 Ekonomi 31 8.8.1 lnsamlingskostnad 31

8'.8.2 Påsar 32

8.8.3 Extern optisk sortering 32

9 Krono bergsmodellen 33

9.1 Kärl och påsar 33

9.2 Flexibilitet 33

9.3 Utrymmesbehov 33

9.4 Materialkvalitet och utsorteringsgrad 33

9.5 Insamling av glasförpackningar 33

9.6 Hämtningsintervall och transporter 34

9.7 Ekonomi 34 9.7.1 lnsamlingskostnad 34

9.7.2 Påsar och hållare 35

9.7.3 Kärl 35

9.7.4 Extern optisk sortering 35

10 Generellt vid införande av insamlingssystem för FNI 35 10.1 Förändring i behandlingskostnad 35

10.2 Ersättning från producenterna 36

10.3 Anslutningsgrad och miljöstyrning 36

10.4 Distribution av påsar 37

10.5 Omlastning 37

10.6 Transport till behandling 38

10.7 lnförandekostnader 38

10.8 Vägarnas bärighet 39

2(55) "' ~ RAPPORT ; 2016-05-18 la ~

1'1•,11-u I l'\l-l..1/Hl'(\J I .:.n i,l\v1~V1-1Li,0v ~:.., ... ~

i e

CM p:\ 1234\1234186 Jni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 onginal\fni-utredning kronobergs län.docx

12

13

"

i ··,

11 11.1

11.2

11.3

12 12.1

12.2

12.3

12.4

12.5

13

Ekonomisk sammanställning

I nsamlingskostnader

Löpande kostnader

I nförandekostnader

Diskussion

Ekonomisk sammanställning

Jämförelse av systemen

Pedagogiska aspekter

Insamling från flerfamiljshus

Samverkan mellan kommunerna

Referenser

Bilagor

1 Nuläge Alvesta 2 Nuläge Lessebo 3 Nuläge Ljungby 4 Nuläge Markaryd 5 Nuläge Tingsryd 6 Nuläge Växjö 7 Nuläge Älmhult 8 Beräkningar för kärl 9 Beräkningar för påsar och hållare 10 Beräkningar för behandlingsavgifter och ersättning från FTI

m

d RAPPORT J; 2016-05-18 ~ g FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN -q 0

0 ~

1!

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs Jän\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

13

SWECO~

41 41

42

46

47 47

48

50

51

51

53

3(55)

14

SWECO~

1 Inledning

Sweco har på uppdrag av Växjö kommun, som företrädare för sju kommuner i Kronobergs län, utrett olika scenarier för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar (FNI) samt matavfall från villor. Uppdraget innebar att belysa flera olika faktorer som har betydelse vid val av insamlingssystem, bland annat ekonomi, kvalitet på utsorterat avfall och utsorteringsgrad, utrymmeskrav, flexibilitet, påverkan på transporter samt behov av ny utrustning till hushållen.

Följande scenarior har studerats:

1. Fyrfackskärl för åtta fraktioner,

2. Optisk sortering i sex fraktioner,

3. Kronobergsmodellen: optisk sortering i fem fraktioner med kompletterade brunt kärl för matavfall i papperspåse.

Uppdraget bestod även i att kortfattat beskriva möjligheter till samverkan för de aktuella kommunerna, samt undersöka praktiska och juridiska möjligheter att använda länets befintliga kommunala behandlingsanläggningar för det insamlade avfallet. Då nya LOU inte är på plats, kan framtida möjligheter för samverkansavtal endast kortfattat beskrivas utifrån EU-direktiv och lagrådsremiss.

Denna rapport levereras i ett skede där det råder stor osäkerhet kring om och hur ett eventuellt förändrat insamlingsansvar för förpackningar och tidningar kommer att utformas. Utgångspunkten är därför dagens lagstiftning, men med diskussion om vad ett förändrat insamlingsansvar skulle kunna innebära.

Underlaget till rapporten är rapporter från branschen, tidigare Swecorapporter, intervjuer med kommuner, anläggningar och branschaktörer, statistik från Avfall Web och Förpacknings- och tidningsinsamlingen, mm.

2 Nu lägesbeskrivning

2.1 FNI och insamling av m_atavfall i landet

I dagsläget använder sig 71 % av de kommuner som matat in uppgifter i Avfall Web sig av separata kärl för matavfallsinsamling, 13 % har fyrfacksinsamling och 11 % använder sig av optisk sortering i någon form.1

2.2 Nulägesbeskrivning av kommunerna

4(55)

Intervjuer har genomförts med tjänstemän i de sju kommunerna. Resultaten av dessa återfinns i bilaga 1-7. Det finns både likheter och skillnader mellan kommunerna. I Ljungby och Alvesta finns politiska beslut om optisk sortering i två fraktioner och i Växjö finns politiskt beslut om erbjudande av matavfallssortering till samtliga abonnenter. I

1 Avfall Sverige, 2015

RAPPORT 2016-05-18

CM p:\ 123411234186 _fni-utredning_kronobergs Jän\000\ 19 onginal\fni-utredning kronobergs län.docx

14

15

SWECO.'ZS

Växjö har man redan infört matavfall från villor i separata kärl samt papperspåsar och i Älmhult har man infört matavfallssortering i papperspåsar från flerfamiljsfastigheter. Här satsar man även på matavfallssortering i underjordiska behållare och papperspåsar i nybyggda villaområden.

Ingen kommun har beslutat att införa FNI även om flera genomfört studiebesök och orienterat sig på området.

I intervjuerna har det också framkommit att hämtningsproblem förekommer i de flesta kommunerna i mindre omfattning. I vissa fall på landsbygden och sommarstugeområden där vägarna är dåliga eller trånga och i vissa fall inne i tätorten där det också kan vara trångt. Problemen löses idag genom anpassning av hämtningstid och genom att chaufförerna alternativt kunden får dra kärlen långt istället för att sopbilen kör in.

En kort summering av nuläget i de sju kommunerna finns i tabell 2.1.

Tabell 2.1: Summering av nuläges beskrivning för de sju kommunerna.

Invånarantal

2015

Antal hushåll

Andel

villahushåll

Organisations­

form

Insamling villor

Entreprenad­

avtal som minst

till och med

Matavfalls­

sortering

Antal Avs

Insamlad

mängd förp. och

tidningar (kg/ hh

och år)

RAPPORT 2016-05-18

Alvesta

19 581

8 620

(+760

fritids-

hus)

70%

Eget

bolag

Egen regi

Beslut

optisk

13

66

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

Lessebo

8 516

3 602 (+513

fritidshus)

76%

Kommunal

förvaltning

Entreprenör

Dec 2016

6

79

Ljungby

27 638

13 313

(+2198

fritidshus)

61 %

Kommunal

förvaltning

Entreprenör

Sept2017

Beslut

optisk

14

76

Markaryd

9 779

4 587

(+1047

fritidshus)

71 %

Kommunal

förvaltning

Entreprenör

Aug 2020

8

75

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs _Jän\000119 original\fni-utredning kronobergs län.docx

15

Tingsryd

12 260

5 738

(+1178

fritidshus)

77%

Kommunal

förvaltning

Egen regi

11

77

Växjö

88108

41136

(+1309

fritidshus)

45 %

Kommunal

förvaltning

Entreprenör

Sept 2017

Från villor.

Beslut

finns för

samtliga

60

76

Älmhult

16 000

7 299

(+953

fritidshus)

68 %

Kommunal

förvaltning

Egen regi

Från

flerfam.

18

62

5(55)

16

SWECO~

2.3 Avfallsmängder i kommunerna idag

Mängd insamlat avfall varierar mellan de aktuella kommunerna, se tabell 2.2.

Tabell 2.2 Mängder insamlat avfall per person i kommunerna 2015 jämfört med medelvärden för riket.

Restavfall Matavfall (kg/pers) (kg/pers)

Alvesta 211 4*

Lessebo 309*

Ljungby 283

Markaryd 256

Tingsryd 232*

Växjö 184 61

Älmhult 215** 20**

Sverige 214 (inkl. mat) medel

* Slam från fettavskiljare och matavfallskvarnar i storkök

** Uppgift för 2015 saknas i Avfall Web. 2014 års värde

Förpackningar Totalt och tidningar (kg/pers) (kg/pers)

66 281

79 388

76 359

75 331

77 309

76 321

62 297

69 283

3 Befintliga och planerade behandlingsanläggningar i länet

Kommunerna i Kronobergs län vill i första hand utnyttja de anläggningar som finns inom de aktuella kommunerna om kapacitet finns. I detta kapitel finns en genomgång av befintliga och planerade anläggningar i länet.

3.1 Förbränningsan_läggning i Ljungby

Ljungby Energis förbränningsanläggning tar idag emot den absoluta merparten av det brännbara avfallet från de sju kommunerna. Enbart Älmhult har avtal med Hässleholm Miljö för förbränning av restavfall. Ljungby Energis förbränningsanläggning har kapacitet att ta emot allt det restavfall som genereras i de aktuella kommunerna.2

3.2 Förbehandlingsanläggning för matavfall i papperspåse i Växjö

Växjö kommun har en förbehandlingsanläggning för matavfall i papperspåse. Den ligger på Häringetorps avfallsanläggning. Här förbehandlas matavfall från Växjö och Älmhult

2 Salomonsson, Ljungby Energi, 2016

6(55)

RAPPORT 2016-05-iB

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\ 123411234186 _fni-utredning_kronobergs Jän\OOOl 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

16

17

/

\ '

/

3.3

SWECO~

samt ibland matavfall från industrin. Anläggningen är dimensionerad att klara av att förbehandla hela länets matavfall.

Enligt leverantören av förbehandlingsanläggningen så ska den klara av att förbehandla matavfall packat i plastpåsar. Kommunens VA-chef är emellertid orolig för att det ska uppstå tekniska problem i anläggningen om plastpåsar tillåts. Små satser har provkörts utan problem, men ackumulering i skruvar och tankar skulle kunna upptäckas först efter en tids drift. Den utgående produkten har varit sämre, med större inblandning av plast, i dessa satser.

Enligt VA-chefen skulle en påsöppning och siktning av avfallet kunna föregå den ordinarie förbehandlingen för att minimera plast i processen.

Förbehandlingsanläggningens tekniska kapacitet är 15 000 ton/år, medan befintligt tillstånd är på 10 000 ton/år. Ar 2015 förbehandlades 5300 ton matavfall i anläggningen. Kommunen vill på sikt ansöka om utökat tillstånd, så att hela den tekniska kapaciteten kan användas.

Matavfallet rötas efter förbehandling på Sundets avloppsreningsverk som ligger ca 5 km bort. Transporten dit sker med lastbil. I dagsläget går en slurrytransport på 30 m3 om dagen till Sundet.

På Sundet tillämpas samrötning av avloppsslam och matavfallsslurry. Slammet hygieniseras innan avyttring. Det håller mycket hög kvalitet och är Revaq-certifierat. Kommunen har idag avsättning för hela mängden och vill inte äventyra denna kvalitet.

Politiskt beslut finns om att behandlingsavgiften för matavfall ska vara ungefär densamma som förbränningsavgiften. Behandlingspriset är idag 550 kr/ ton och motsvarar dagens faktiska driftskostnader exklusive kapitalkostnader.

Planerad anläggning för optisk sortering i Ljungby

Ljungby kommun har tagit beslut om att bygga en anläggning för optisk sortering av matavfall och restavfall.

Den kommer att vara dimensionerad för 1 O 000 ton avfall per år och ligga på Bredemads avfallsanläggning.

Den planerade anläggningen ska byggas på en sådan yta att det ska vara möjligt att bygga till sorteringsutrustning för förpackningar och returpapper i ett senare skede.

Kommunen är för närvarande i upphandlingsskedet för anläggningen och den planeras stå färdig i början av 2018.

Denna anläggning har alltså initialt inte kapacitet att ta emot matavfall, restavfall eller förpackningar och returpapper från länets övriga kommuner, men kan byggas ut vid behov.

Kommunen planerar att handla upp behandling av de utsorterade plastpåsarna med matavfall.

7(55)

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

17

18

swecoB'

4 Juridiska förutsättningar

De juridiska förutsättningarna för kommunerna att samla in förpackningar och tidningar som omfattas av producentansvar har under många år diskuterats och varit föremål för utredning. Idag är branschen i ett vakuum där många kommuner förberett sig på att möta ett kommunalt insamlingsansvar och nu väntar på att detta ska formaliseras. I detta kapitel redogörs för nuläget, som i mångt och mycket präglas av osäkerhet.

4.1 Kommunens juridiska möjlighet att samla in förpackningar och tidningar

Avfallsutredningen föreslog i sitt betänkande 20123, att ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar skulle tillfalla kommunerna. Någon kretsloppspropositiori baserad på dessa förslag lades aldrig fram utan istället tillsattes en arbetsgrupp med syfte att arbeta fram förslag för hanteringen av detta material. Arbetet resulterade i att nya förordningar för förpackningar och returpapper kom i augusti 2014. Ansvarsfrågan förändrades inte genom dessa förordningar.

8(55)

Efter valet 2014 gav den nytillträdda regeringen besked om en annan inriktning än den som tidigare regering beslutade om strax före valet. Man utsåg i maj 2015 en utredare med uppgift att lämna förslag på hur övergången till kommunalt insamlingsansvar skulle kunna gå till.

Den 31 mars 2016 lämnade så regeringens utredare Mia Torpe in sin rapport4, som beskriver hur en övergång från dagens system till ett system där kommunerna ansvarar för insamlingen av förpackningar och returpapper kan ske med avseende på framförallt förändring av lagstiftning, krav på insamlingssystemens seNicenivå, överlämning av insamlat avfall till producenterna och ekonomisk ersättning. Kommunalt insamlingsansvar bedöms vara nödvändigt för att nå de högt uppsatta insamlingsmålen för detta avfall. Förslaget är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2020.

Avfall Sverige5 bedömer utifrån Torpes rapport att det utan större problem skulle gå att ändra det fysiska ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar, medan det ekonomiska ansvaret kvarstår hos producenterna. Man menar att på detta sätt öppnas möjligheterna för olika insamlingslösningar beroende på lokala förutsättningar.

Avfall Sverige anser vidare att en tydlig reglering för hur ersättningen för kommunerna ska utformas behövs. Det föreslås i Torpes rapport att Naturvårdsverket ska administrera de producentavgifter som ska finanseria kommunernas insamling och att det även ska vara möjligt för frivilligt avtal om ersättning mellan producenterna och kommunerna.

I Förpacknings- och returpappersförordningarna föreslås det införas regler om att producenterna ska tillhandahålla godkända åteNinningssystem för det material som samlas in via insamlingssystemen (kommunerna).

3 Avfallsutredningens slutbetänkande, 2012

4 Torpe, M2015:A

5 Avfall Sverige, 2016

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LAN

CM p;\ 123411234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

18

/

(

19

/

/

/

SWECO~

I mars 2016 lade Alliansen fram en motion på riksdagsnivå om att ansvarsfördelningen inte bör ändras. Denna motion fick majoritet i riksdagen, vilket innebär att införandet av kommunalt insamlingsansvar genom förändring i lagar inte är möjligt, då en sådan förändring måste gå genom riksdagen. Kvarstående möjlighet är alltså förordningsförändringar. Om regeringen väljer att genomföra föreslagna förändringar genom förändringar i förpacknings- och returpappersförordningarna kan detta göras tidigast hösten 2016.

4.2 Producentansvaret idag

Förpackningar och returpapper omfattas sedan 1994 av producentansvar och gällande lagstiftning finns i förordningarna om producentansvar för förpackningar (SFS 2014:1073) och returpapper (SFS 2014:1074). Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för att det finns ett lämpligt insamlingssystem och för att de uttjänta produkterna återvinns.

Enligt Avfallsförordningen (2011 :927) ska den som har en förpackning eller returpapper som blivit hushållsavfall sortera ut detta från annat avfall och lämna förpackningsavfallet och returpappret till ett insamlingssystem som har tillstånd enligt förordningarna om producentansvar för förpackningar (SFS 2014: 1073) och returpapper (SFS 2014: 107 4), eller till ett insamlingssystem som kommunen tillhandahåller för utsorterat förpackningsavfall eller returpapper.

Producenterna har valt att organisera insamlingen genom FTI, Förpacknings och tidningsinsamlingen AB.

Kommunerna har ansvar för information till hushållen om insamlingen och resultatet av återvinningen.

Förordningarna innebär att det även fortsättningsvis finns möjlighet för kommunerna att ordna egna insamlingssystem för förpackningar och returpapper, exempelvis genom FNI. Juridiskt finns det med gällande lagstiftning två möjliga vägar för kommunen att organisera FNI av förpackningar och returpapper:

• på uppdrag av ett insamlingssystem med tillstånd eller

• utan uppdrag av ett insamlingssystem med tillstånd

För att ett insamlingssystem ska få tillstånd krävs att det är lämpligt och rikstäckande. Idag är det FTI som erbjuder ett sådant system. TMR6 har också ett rikstäckande system, vilket skulle kunna få tillstånd. Naturvårdsverket är den myndighet som ska pröva insamlingssystems tillåtlig het och kraven ska tillämpas på de insamlingssystem som avses att drivas efter utgången av mars 2019.

Enda sättet för en kommun att få full rådighet över insamlingssystemet är att införa det utan uppdrag av ett insamlingssystem med tillstånd. Insamlingen i ett eget system, vilket inte kräver tillstånd om det är inom kommunen, blir då en del av den insamling av

6 TMR, 2016

9(55) :<l 6 RAPPORT ;); 2016-05-18 ~ g FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN -q 0 0 0

l

CM p:11234\1234186 _fni-utredning_kronobergs Jän\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

19

20

SWECO~

hushållsavfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 8 § miljöbalken. Detta innebär att insamlingen av förpackningar och returpapper kan samordnas med insamlingen av övrigt hushållsavfall. Dock finns då ingen garanti för att få ersättning för insamlat material.

Att samla in material på uppdrag av ett insamlingssystem med tillstånd innebär att kommunen inte kan styra över vilka områden eller hur insamlingen ska ske.

Det anges i båda förordningarna att kommunen ska informera den som driver ett insamlingssystem med tillstånd om kommunens insamling. Det anges också att avfallet ska överlämnas till ett insamlingssystem med tillstånd.

Avfall Sveriges bedömning är att FNI kan avgiftsfinansieras med stöd av 27 kap. 4 § Miljöbalken.7

4.2.1 FTI AB

FTI är ett företag som ägs av de fem materialbolagen Plastkretsen, MetallKretsen, Returkartong och Pressretur och Svensk Glas Återvinning. Verksamheten finansieras genom att förpackningsproducenterna betalar en avgift till FTI. Producenterna lägger i sin tur en avgift på varje förpackning, vilket innebär att kostnaden för omhändertagandet av förpackningen ingår i priset för en förpackad produkt som konsumenten köper i affären.

FTI har byggt upp ett insamlingssystem i form av återvinningsstationer (AVS) ute i kommunerna. I snitt finns en AVS per ca 1 500 invånare i Sverige. FTI ansvarar för skötsel och tömning av stationerna via upphandlade entreprenörer. Det är oftast kommunen som upplåter mark för stationerna.8

De flesta större insamlingsentreprenörer har egna specialsystem för FN! som de erbjuder fastighetsägare till flerfamiljshus och verksamheter t.ex. Ragn-Sells system ReturMera. Genom avtal med FTI får entreprenörerna ersättning för insamlat material.

Entreprenören får i sin tur ta ut en avgift av fastighetsägaren för att täcka resten av kostnaden för insamlingen. Ersättningen från FTI kan alltså ses som ett bidrag för att täcka insamlingskostnaden.

4.2.2 TMR

10(55)

TMR är ett privatägt företag som inte är bundet till bransch- eller råvaruintressen. TMR representerar producenter (exklusive glas) och för att vara rikstäckande har de tecknat nyttjanderättsavtal med FTI gällande återvinningsstationerna. Många kommuner som erbjuder FNI till sina villaägare är anslutna till TMR för avsättning av materialet. För av sättning av glas får kommunen avtala med Svensk Glasåtervinning som i princip har monopol på detta material.

7 Avfall Sverige, 2014, Kommentarer från Avfall Sverige om förpackningsförordningen (2014:1073) och

returpappersförordningen (2014:107 4)

8 www.ftiab.se

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

20

(

21

/ I \

'

/

4.3

m

sweco'ZS"

TMR använder sig inte av några fasta ersättningar utan förhandling sker vid varje anslutning. Kommunen kan avsätta materialet själv och betala provision till TMR för att uppfylla kravet om att lämna avfallet i producenternas insamlingssystem. TMR kan också hämta avfallet på avtalad plats i kommunen och ansvara för avsättningen av det. 9

Samverkan mellan kommuner i Kronobergs län

Allt fler kommuner samverkar när det gäller avfallshantering. En viktig anledning till detta är att säkra kompetensförsörjning i en allt mer komplex bransch. Samverkan kan skapa stordriftsfördelar såsom effektivare upphandlingar av insamlingsentreprenader, behandling eller kärl och påsar, harmoniserat avfallsplanearbete och förhöjd servicenivå till kommuninvånarna, möjlighet att genomföra gemensamma utvecklingsprojekt, utnyttja gemensamma resurser och inte minst möta allt högre krav på teknik och miljö.

Enligt kommunallagen kan kommuner samverka genom kommunala bolag (drivs i privaträttslig form), kommunalförbund eller gemensam nämnd (offentligrättslig form).

Idag (2013) är 45 % av kommunerna involverade i interkommunala bolag, kommunalförbund eller gemensamma nämnder för sin avfallsverksamhet. 20% av kommunerna bedriver sin avfallsverksamhet i helägda bolag. Figur 4.1 visar organisationsformer för avfallsverksamheten i södra Sverige.

Friheten för en kommun att välja organisationsform är del av det kommunala självstyret. När kommuner samverkar ska det finnas ett ömsesidigt kommunalt intresse, d.v.s. respektive kommuns engagemang ska stå i proportion till för kommunen uppnådd nytta.

Avfall Sverige har tagit fram en rapport10 där de olika samverkansformerna på ett lättförståeligt sätt beskrivs och diskuteras med avseende på för- och nackdelar. I nedanstående kapitel beskrivs därför samverkansformerna endast mycket kort.

Av de sju kommuner som ingår i denna studie så har Älmhults kommun gått före och år 2015 låtit beskriva olika möjligheter för organisation av avfallshanteringen i kommunen. 11

9 Mellgren, TMR, 2016

10 Avfall Sverige, 2012

11 Atkins, 2015

11 (55)

~ RAPPORT J; 2016-05-18 a N

g FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN -q a 0 ~

~

CM p:\ 123411234186 _fni-utredning_kronobergs Jän\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län. docx

21

22

SWECO~

N Aneby fn•ti~ Ydn, : _,

A ··1

i _yastervik (1 -~,-

\ Oskarshamn· . I

Organisation

g Enen-forvaltning

[ID Eget bolag

W Kamnunalfort1uod

c=J s~unägl bolag

[=t övriga kommuner

Källa: Bearbetning av Avfall W~b., data fr.in 2014

Figur 4.1. Organisation för ansvar och administration av avfallshanteringen i södra Sverige (figur framtagen av

Atkins)

4.3.1 Kommunalt bolag

12(55)

Kommunfullmäktige ansvarar för att utse styrelseledamöter till bolagsstyrelsen, samt fastställer det kommunala ändamålet med verksamheten. Ett konsortialavtal reglerar hur delägarnas samarbete ska se ut och själva bolaget styrs via bolagsordning och ägardirektiv.

Ett kommunalt aktiebolag har som regel kortare beslutsvägar och ett tydligt resultatansvar, men insynen för medborgarna kan försvåras något jämfört med andra samverkansformer.

Det finns delar av den kommunala verksamheten som inte kan läggas över på ett kommunalt bolag då huvudmannaskapet för hantering av hushållsavfall ligger på kommunen som juridisk person. Detta innebär i praktiken att beslut om taxa och renhållningsordning måste fattas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Förarbetet inför beslutet kan dock utföras av bolaget.

Exempel på kommunala bolag är Nårab (Norra Asbo Renhållnings AB) som ägs av Klippan, Perstorp och Örkeljunga kommuner samt Vafab Miljö AB, som ägs av Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås, Heby och Enköpings kommuner.

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:l 1234\1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

22

23

/

/

( '·

swecots'

4.3.2 Kommunalförbund

Kommunalförbundet är en juridisk person som är fristående från sina medlemskommuner. Den organisatoriska uppbyggnaden är som en kommuns med förbundsfullmäktige, styrelse och nämnder. Ett kommunalförbund kan alternatitvt organiseras med förbundsdirektion. Direktionen är då både beslutande och verkställande organ.

Medlemskommunerna reglerar sin samverkan i förbundsordningen, vilken beslutas i respektive kommunfullmäktige. De samverkande kommunernas kan lämna över olika uppgifter till kommunalförbundet och de behöver inte vara desamma.

Det kommunala renhållningsansvaret kan överlåtas till ett kommunalförbund.

Exempel på Kommunalförbund är VA SYD, där Malmö, Burlöv, Eslöv och Lund ingår i VA-samarbetet medan Malmö och Burlöv även gått in med avfallsorganisationen. Ett annat exempel är KSRR där kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås ingår.

4.3.3 Gemensam nämnd

När kommuner väljer att samverka genom en gemensam nämnd utses en värdkommun, i vars organisation den gemensamma nämnden ingår. Varje kommun måste vara representerad i nämnden genom valda ledamöter.

Nämnden är ingen egen juridisk person, utan respektive kommun har kvar huvudmannaskapet över de frågor som överlåtits på den gemensamma nämnden. Nämnden ska ha ett reglemente där det framgår vilka frågor som överlåtits till nämnden och det ska finnas en överenskommelse om samverkan.

Kommunerna Motala och Vadstena har en gemensam avfallsnämnd.

4.3.4 Informell samverkan

4.4

Kommuner kan samverka utan gemensamt bolag, nämnd eller via kommunalförbud. Exempelvis kan man samarbeta kring upphandlingar av kärl, matavfallsutrustning, insamlingsentreprenader eller behandlingstjänster. Respektive kommun får sedan sluta avtal med den vinnande leverantören. Samverkan kring avfallsplaner är vanligt och kan vara en bra inledning på ett samarbete, då man kan etablera gemensamma mål, som i förlängningen kan underlätta formell samverkan. Avfallsplan och föreskrifter och eventuell gemensam taxa måste dock beslutas i respektive kommun.

Kommunernas möjlighet att utnyttja kommunägda anläggningar för behandling

Kommunerna som ingår i denna utredning önskar kunna köpa behandlingskapacitet från kommunala anläggningar som ligger inom länet. Enligt LOU måste en kommun konkurrensutsätta sina inköp. Om de så kallade Teckalkriterierna är uppfyllda kan dock inköp från gemensamt ägda bolag, utan föregående upphandling möjliggöras. Följande två förutsättningar ska då vara uppfyllda samtidigt, nämligen:

13(55)

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergsjän\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

23

24

SWECO'ZS

14(55)

1. Kontrollkriteriet: kommunen utövar en kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning.

2. Verksamhetskriteriet: den eventuella verksamhet som den juridiska personen eller den gemensamma nämnden utför tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten endast är av marginell karaktär.

En ny möjlighet är på väg att öppnas upp utöver Teckalundantagen, nämligen möjligheten till samverkansavtal. Denna möjlighet finns i EU:s upphandlingsdirektiv (2014/24/EU och 2014/25/EU) och ska därför arbetas in i nya LOU och LUF.

Genom samverkansavtal kan möjligheten för kommuner öppnas upp för att lämna avfall till behandling till en anläggning som ägs av en annan kommun utan föregående upphandling. För att detta ska tillåtas ska det röra sig om enbart offentliga tjänster och allmänna intressen. Det kan till exempel vara att en behandling för kommunen högre upp i avfallshierarkin, möjlighet att uppfylla mål i EU:s avfallsdirektiv och andra miljömål.

Ännu har inte propositionen till nya LOU och LUF kommit men i lagrådsremissen beskrivs följande fall då undantag från upphandling enligt LOU (LUF) är tillämpligt:

3 kap 18 § Denna lag gäller inte för ett kontrakt som ingås mellan två eller flera upphandlande myndigheter, om

1. kontraktet upprättar eller reglerar formerna för ett samarbete mellan myndigheterna för att säkerställa att de offentliga tjänster som myndigheterna ska utföra tillhandahålls med målet att uppnå myndigheternas gemensamma mål,

2. genomförandet av samarbetet styrs endast av överväganden som hänger samman med allmänintresset, och

3. myndigheterna utövar verksamhet på den öppna marknaden i en omfattning som understiger 20 procent av de verksamheter som berörs av samarbetet.

Det råder stor osäkerhet om undantagets omfattning och rätta tillämpning och kommunerna råds utreda denna möjlighet närmare då propositionen för nya LOU kommit.

RAPPORT 2016-05-18

CM p:\1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län. docx

24

25

/

\ '

/

( '"

~

SWECOZS'

5 Potential för ökad källsortering

Det är intressant att undersöka potentialen för ökad källsortering genom plockanalyser av restavfallet. Plockanalyser har gjorts år 2015 i Ljungby och Växjö.

Resultatet kan ses i figur 5.1 och 5.2. Mängden matavfall samt förpackningar och tidningar per vecka och hushåll anges inom parentes. Växjö har avsevärt mycket mindre matavfall per hushåll och vecka i restavfallet då de har utsortering av detta. I båda kommunerna är över 30% av innehållet i restavfallet förpackningar och tidningar, vilka redan idag ska sorteras ut på Avs. Potentialen för ökade insamlingsmängder av förpackningar och tidningar bedöms vara hög vid införande av system för FNI.

El & elektronik

7,0%

Tidningar och förpackningar 31,1% (2,94

kg/hh}

Övrigt brännbart

16,0%

Matavfall

Trädgårdsavfa Il 2,5%

Figur 5.1 Innehåll i restavfall från villor i Ljungby kommun (ingen utsortering av matavfall, 2015)

15(55)

;;;: RAPPORT ;j; 2016-05-18 0

"' g FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN "! 0 0 0 ~ e

CM p:\ 1234\1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

25

26

SWECOZS'

El & elektronik

0,14% Farligt

Matavfall 14,0% (1,07 kg/hh)

Trädgårdsavfall 7,2%

avfall Inert material

Tidningar och förpackningar

33,1% (2,54kg/hh) 0,00% 5,6%

Figur 5.2 Innehåll i restavfall från villor med matavfallsutsortering i Växjö (2015)

5.1 Förpackningar och tidningar

16(55)

Figur 5.3 visar mängd felsorterade förpackningar och tidningar i restavfallet hos villor som har fyrfackskärl, separat kärl för matavfall och ingen FNI, samt enbart blandad fraktion baserat på Avfall Sveriges sammanställning.

lil Fyrfack

Il Separata kärl

!gl Blandad fraktion

Figur 5.3 Mängd felsorterade förpackningar och tidningar i restavfallet vid olika insamlingssystem (kg/hushåll och vecka)

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\ 123411234186 _fni-utredning_kronobergs _län\DDO\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

26

27

/

6

~

SWECO~

Det är tydligt att FNI, i detta fall användning av fyrfackskärl, minskar mängden producentansvarsmaterial i restavfallet. Detta beror sannolikt på att det är lätt att sortera sina tidningar och förpackningar när man har fyrfackskärl på sin tomt. Att även ett separat kärl för matavfall bidrar till minskad mängd tidningar och förpackningar i restavfallet kan bero på att hushåll som tidigare valt att inte källsortera, väljer att börja sortera ut även annat när de startar med matavfallsutsortering. Denna skillnad syntes även vid jämförelse av resultat från Ljungby, utan matavfallssortering och Växjö, med matavfallssortering, i figur 5.1 och 5.2 ovan, då restavfallet från Ljungby och Växjö innehöll 2,94 kg respektive 2,54 kg förpackningar och tidningar per hushåll och vecka. Samma effekt har påvisats i en sammanställning av skånska plockanalyser.12

I Avfall Sveriges rapport finns inte uppgift om resultat för Eskilstuna, vilken är den enda staden där FNI med optisk sortering införts, men enligt Eskilstuna Energi och Miljö så har deras mängd restavfall minskat till under hälften, vilket ger en tydlig indikation på att stadens invånare börjat källsortera i större omfattning efter införande av FNl. 13

Sweco genomförde 2012 en jämförelse mellan mängd insamlat förpacknings- och tidningsmaterial från kommuner med fyrfackskärl och snitt för Sverige. Snittet för Sverige var att samla in 79 kg/ invånare och de kommuner som hade fyrfacksinsamling samlade in 40 kg mer per invånare, dvs. ca 50 % mer.

Ovanstående pekar på att det finns hög potential för att uppnå en hög återvinningsgrad av förpackningar och tidningar i länet genom införande av FNI för villor.

Framtida behov av återvinningsstationer

Om FNI införs i villaområden är minskning av antal publika återvinningsstationer, AVS, intressant. Frågan är särskilt relevant om insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar övergår till kommunerna, vilket skulle innebära ett kommunalt övertagande av samtliga AVS:er som idag ägs, töms och underhålls i FTl:s regi. Kostnader för en AVS omfattas av bland annat, tömning, skötsel, markhyra och kostnad för behållare.

Lund, som idag har ett väl utbyggt system för FN! har i dagsläget en AVS/5000 invånare. I Helsingborg (fyrfack) är motsvarande siffra 1/13 000 invånare och i Nårab-området (fyrfack) (Klippan, Perstorp, Örkeljunga) finns inga AVS alls utöver de som finns på återvinningscentralerna, men i dessa kommuner är också villaandelen hög. 14 l Eskilstuna har emellertid inte antalet Avs minskat sedan införandet av optisk sortering.15

Antal Avs i de sju aktuella kommunerna är idag 130 st på 182 000 invånare, d.v.s. 1/1400 invånare, vilket är jämförbart med sverigesnittet på 1/1500 invånare.

12 NSR, 2011

13 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö AB, 2014

14 Avfall Sverige, 2013

15 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö AB, 2016

17(55)

~ RAPPORT J, 2016-05-18 ij i FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

l

CM p:\ 1234\1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län. docx

27

28

sweco-8'

Det är i dagsläget svårt att bedöma i vilken omfattning antalet AVS skulle kunna minskas i länet vid införande av FNI, men baserat på uppgifterna ovan från kommuner med välfungerande FNI, så kan troligtvis många stationer som i princip uteslutande servar villa- och radhusområden tas bort.

7 Fyrfackssystemet

Fyrfackssystem är ett insamlingssystem speciellt utvecklat för villor. Mindre verksamheter tillåts också ansluta sig i vissa kommuner. FNI med fyrfackssystemet började införas i Skåne har sedan spridit sig över landet. Idag finns det bl.a. i Västblekinge Miljö (Karlshamn, Sölvesborg och Olofström), Nårab (Klippan, Perstorp, Örkelljunga), SRV Återvinning (Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn), Härnösand, Mölndal och ytterligare många skånska kommuner. Under 2016 och framåt införs systemet i bland annat Osby, Hässleholm, Östra Göinge, Bromölla, Hultsfred, Högsby, Kristianstad, Norrköping och Vimmerby. 17 av 38 kommuner i Skåne och Blekinge infört fyrfackskärl hos villor och ytterligare 6 kommuner har beslutat att införa systemet16•

7.1 Kärl

18(55)

I dagsläget tillverkas fyrfackskärl enbart av kärlleverantören PWS AB. Plastic Omnium, som är en annan stor kärltillverkare har valt att inte satsa på dessa kärl så länge systemet bara förekommer i Sverige. 17 Systemet innebär att villahushåll sorterar åtta fraktioner i form av förpackningar, tidningar, restavfall och matavfall i fyrfackskärl vid tomtgränsen. Varje hushåll har två kärl. l varje kärl finns två större fack och två insatser, d.v.s. mindre fack. Kärlens storlek är ca 370 liter, tunnan är delad mitt itu eller 60 % / 40 % och insatserna är på antingen 30, 45, 60 eller 80 liter. Mellanväggen kan flyttas om annan fördelning blir önskvärd i framtiden. PWS rekommenderar att väggen är fastskruvad, men skruvarna kan flyttas. 18 Kärlen är 75 cm breda, 95 cm djupa och 110 cm höga, se figur 7.1.

16 SAMSA, 2016

17 Grill Biewer, Plastic Omnium, 2014

18 Östlund, PWS, 2016

RAPPORT 2016-05-18

FNJ-UTREDNJNG FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:11234\1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\DOOI 19 ortginal\fni-utredning kronobergs län.docx

28

29

/

,0

SWEco-8-

Figur 7.1 Två 370-liters kärl för sammanlagt åtta fraktioner. (Figur från Nårab)

Fördelningen av fraktionerna på fack och hämtningar kan varieras. Det vanligaste är enligt PWS19 ett kärl med restavfall, matavfall, färgat glas och tidningar, vilket hämtas var 14:e dag, samt ett kärl med pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar och ofärgat glas, vilket töms var 4:e vecka. I insatserna skulle tidningar och färgat glas, respektive metall och ofärgat glas läggas.

PWS har även tagit fram ett större fyrfackskärl på 660 liter, vilket idag används av exempelvis förskolor och mindre flerfamiljshus.

7 .2 Flexibilitet

Fyrfackssystemet tar samtliga fraktioner som är förpackningar eller tidningar samtidigt som mat- och restavfall samlas in. Det finns också mindre boxar, t.ex. för batterier, ljuskällor och småelektronik som kan hängas på kärlet.

Om mängder av de olika fraktionerna skulle skifta mycket i framtiden kan kommunen välja att låta fraktioner skifta fack, byta storlek på insatser eller flytta inneNägg. Skulle mer än åtta fraktioner bli aktuellt kan detta lösas genom ytterligare kärl eller påhäng. Systemet bedöms med grund i ovanstående som flexibelt och utan behov av större investeringar för att genomföra en justering.

Hässleholms kommun gjorde inför införandet av fyrfackssortering i kommunen, försök med insamling av även textil och småelektronik i fyrfackskärl. För att kunna göra detta

19 www.pwsab.se

19(55)

~ RAPPORT ; 2016-05-18 1;l i FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

l

CM p:\ 123411234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län. docx

29

30

SWECO~

blandade man glasfraktionen i ett fack. Resultatet av försöken blev emellertid att man slutligen valde de konventionella fraktionerna för insamling i de åtta facken och kärlen kompletterades med boxar för batterier, småelektronik och ljuskällor. Hässleholm har även valt att sortera ut restavfall i det kärl som töms var fjärde vecka, då försöket visade att sorteringen blev sämre ju mer plats man hade för restavfall. 20

7.3 Utrymmesbehov inne och ute

Enligt Lunds Renhållningsverk21 har Lund inte fått in klagomål på problem med att få plats för kärlen, eller att för mycket utrymme krävs under vasken. En viss oro fanns initialt för platsåtgång för kärlen, men sedan systemet var infört har detta inte varit någon större fråga.

Jönköpings kommun22 menar att situationen inomhus upplevs av hushållen som förbättrad, då de kan samla det som ska sorteras i ett kärl under vasken och gå ut ofta och sortera direkt i kärlet. Inga utrymmen i garderober eller garage behövs då för lagring av material i separata påsar eller behållare.

Lite större oro fanns hos hushållen för platsproblematik utomhus. Jönköping upplever dock att många lyckas lösa eventuella problem med plats och det är ytterst få som har sagt upp sitt FNl-abonnemang efter att ha provat. Dock är det ett faktum att anslutningsgraden är sämst i stadens trånga områden.

I Alingsås hade man innan införandet av fyrfacksystemet insamling av matavfall och restavfall i separata kärl precis som i Växjö. Trots att hushållen var vana vid två kärl, så var de större kärlen den främsta invändningen mot att ansluta sig. Inomhus upplevs övergången enbart som en förbättring.23

VMAB berättar att de fick många kommentarer om kärlens storlek initialt, men att folk vande sig med tiden. Även här ses en minskad platsåtgång inomhus och VMAB använder detta som ett av sina argument vid införsäljning av fyrfacksinsamling.24

7 .4 Materialkvalitet

20(55)

Restavfall från fyrfackskärl innehåller minst andel matavfall och producentansvarsmaterial jämfört med restavfall från separata kärl eller tvådelade kärl för matavfall och restavfall enligt en undersökning baserad på plockanalyser från 23 skånska kommuner ( ej inkluderande optisk sortering)25. Renheten på det insamlade matavfallet från

20 Hässleholm Miljö AB, 2015

21 Willhelmsson-Göthe, LRV, 2014

22 Persson, Jönköpings kommun, 2014

23 Nellis, Alingsås kommun, 2014

24 Ekelund, VMAB, 2014

25 NSR, 2011

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FOR KRONOBERGS LAN

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län. docx

30

31

/

7.5

7.6

SWECOZS'

fyrfackssystemet (96,7%) var dessutom högre än på matafallet från separata kärl (94,9%). Enligt en rapport från SAMSÄ26 , som sammanställt erfarenheter från ett urval av kommuner med fyrfacksinsamling i Skåne och Blekinge, är renheten på det utsorterade matavfallet i dessa kommuner närmare 98%.

Enligt SAMSA-rapporten så har Lunds kommun även gjort plockanalyser på utsorterat förpacknings- och tidningsmaterial från fyrfacksinsamling. Det utsorterade materialet visade sig hålla mycket hög renhet. Merparten av det material som sorterats fel har visat sig vara av rätt materialslag utan att vara en förpackning eller returpapper, såsom diskborstar och spikar, se tabell 7.1.

Tabell 7.1 Renhetsgrad på i Lund utsorterade fraktioner i fyrfackssystem.

Materialslag Renhet (vikts-%)

Returpapper 97,4 (98,4 inkl övrigt papper)

Pappersförpackningar 95,6

Plastförpackningar 90,6 (97,6 inkl övrig plast)

Metallförpackningar 82,7 (99,4 inkl övrig metall)

Färgade glasförpackningar 98,3

Ofärgade glasförpackningar 93,9

Matavfall 97,7

Utsorteringsgrad

Utsorteringsgraden för förpackningar och tidningar har visat sig vara i snitt 80 % i några exempelkommuner med fyrfacksinsamling i Skåne och Blekinge. Motsvarande siffra för riket har tidigare beräknats till 56%. Utsorteringsgrad för matavfall var 65% i exempelkommunerna med fyrfacksinsamling, medan riksgenomsnittet är 54 % för kommuner med väl utbyggd matavfallsinsamling.27

Hämtningsintervall och transporter

Vanligast är 14-dagars tömning på det ena kärlet och månadstömning på det andra, men det finns varianter även på detta. Vid tömning hämtas samtliga fraktioner från ett kärl

26 SAMSA, 2016

27 SAMSA, 2016

21(55)

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:1123411234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

31

32

SWECOZ5°

samtidigt med ett och samma fordon, en fyrfacksbil, se figur 7.2. Tömningen sker i ett enda moment och tar ca 20 sekunder. 28 Samtliga fack komprimerar avfallet. r----~ -----·-·····----··---------- ---------···--· .. --

Figur 7.2. Ett öppet fyrfacksfordon (Figur från Nårab)

Eftersom ett hushåll enligt gällande lagstiftning måste få valmöjligheten att lämna sina förpackningar och tidningar på en återvinningsstation (AVS), så behöver kommunen erbjuda ett alternativ där enbart matavfall och restavfall samlas in från dessa hushåll. l de kommuner som har matavfall och restavfall i de båda stora facken på ett av fyrfacksl<ärlen, är det naturligt att erbjuda ett delat kärl för matavfall och restavfall som kan tömmas med fyrfacksbilen. I kommuner där man redan infört separata kärl för restavfall och matavfall skulle dessa kunna behållas.

Förenklat kan man säga att transporter för hämtning ökar med ca 50% då fyrfackshämtning införs om 14-dagarshämtning tidigare varit standard. Resonemanget bygger på att det ena fyrfackskärlet kommer att tömmas var 14:e dag, precis som med tidigare kärl, och det andra en gång i månaden.

Ett ökat transportarbete kan till viss del uppvägas genom att antalet privata resor till Avs minskar. Enligt en rapport av IVL 29 gör 12-19 % av hushållen utan FNI en särskild bilresa för att källsortera, medan resterande hushåll gör detta i samband med andra ärenden.

7.6.1 Framkomlighet

22(55)

Ofta är fyrfacksfordonen större än enfacksfordon. De kan både vara längre, bredare och med högre boggitryck.

De större måtten och boggitrycket kan innebära att fler abonnenter måste rulla ut sina kärl till farbar väg inför tömning. Det är en god ide att innan en fyrfacksentreprenadstart

28 www.pwsab.se

29 IVL, 2008

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:11234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs_län\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

32

/

33

SWECOZS

se över föreskrifterna i kommunens renhållningsordning så att det är tydligt att kommunen kan kräva att kärl rullas fram till farbar väg.

Sjöbo kommun30 har inte upplevt något problem med de större fordonen efter införande av fyrfackshämtning. Kommunen menar att då de tidigare inte hade boggibilar, treaxlade fordon, så är svängradien med fyrfacksfordonen densamma som för tidigare fordon. Dock har man gått över till gemensamhetsanläggningar i gamla sommarstugeområden med ~~~~ .

I Jönköping upplever kommunen också att det faktum att fyrfacksbilarna är treaxliga, med styrning på bakre axeln gör dem smidiga och de har inga framkomlighetsproblem i dagsläget. Dock kommer fordon med kortare axelavstånd att köpas in, vilka ska användas på landsbygd, d.v.s. något mindre fordon.31

I Trelleborg har kommunen upplevt framkomlighetsproblem på grund av att för långa fordon köpts in. Även här ska kompletteras med fordon med kortare axelavstånd, vilket höll på att handlas upp då intervjun genomfördes.32

I Alingsås, där kommunen gått från hämtning i två kärl till fyrfackskärl, upplevs inga nya problemområden efter införandet. Kommunen trycker dock på vikten av att specifikation av fordon görs rätt i upphandlingsskedet, med krav på fungerande vändradier eller axelavstånd, så att för stora fordon inte används.33

Dan Waldemarsson34, VD för Nårab, framhåller att de inte behövde ändra sina riktlinjer för hämtningsvägar när fyrfackshämtning infördes.

7.7 Erfarenheter av övriga problem

Både Helsingborg och Lund har upplevt problem med att papperspåsarna .för matavfall fryser fast i kärlet på vintern, vilket i sin tur leder till överfulla kärl, då de inte kan tömmas. Detta är dock inte ett problem specifikt knutet till fyrfacksinsamling utan till matavfallsinsamling i papperspåse, men kan bli något större ju mindre utrymme det finns för matavfallet.

När det gäller insamling av plast så har Helsingborg och Lund upplevt problem med att facket (insatsen) inte räcker till, mjukplasten vecklar ut sig i facket och fyller upp och plasten kan fastna vid tömning. Rekommendationerna är därför att mjukplast trycks in i en brödpåse eller liknande innan den läggs i kärlet.35 Som tidigare nämnts är indelningen

30 Wohlin, Sjöbo kommun, 2013

31 Persson, Jönköpings kommun, 2014

32 Eliasson, Trelleborgs kommun, 2014

33 Nellis, Alingsås kommun, 2014

34 Waldemarsson, Nårab, 2013

35 Avfall Sverige, 2013

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\ 1234\1234186 Jni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län. docx

33

23(55)

34

0 ~

a a 0

e

~ SWECOO

med plast i insats inte det vanligaste, utan plast läggs i de flesta kommuner oftast i ett av de större facken, vilket minimerar detta problem.

7.8 Ekonomi

Att införa FNI via fyrfack innebär ökade kostnader. Detta beror framförallt på de dyrare insamlingskostnaderna som i sin tur beror av dyrare fordon och längre tömningstid per hämtställe. Kärlen är dyrare vilket också medför en ökad kostnad.36

Det kan vara svårt att jämföra olika typer av kommuner som har olika insamlingsrutter, densitet på bostadsområden, olika fördelning av tätort och glesbygd mm. Enligt Avfall Sverige så kan den extra kostnaden för ett fyrfackssystem uppgå till ca 975 kr/ hushåll och år jämfört med hämtning av ett kärl varannan vecka.37 Detta är bruttokostnad och intäkter från material eller minskad kostnad för behandling av restavfall är inte fråndraget.

I en rapport från SAMSA38 har man jämfört taxor i Skåne och Blekinge och konstaterar att i genomsnitt betalar en villaägare med fyrfacksinsamling i denna region en avfallsavgift som är ungefär 500 kr högre, inklusive moms, än i övriga kommuner i regionen.

7.8.1 lnsamlingskostnad

I SAMSA-rapporte anges insamlingskostnad/tömningskostnad per hushåll för fem kommuner/regioner nämligen Lund, MERAB (Eslöv, Hörby, Höör), Helsingborg, Perstorp och Karlshamn. Spannet för insamlingskostnaden varierar från 858 kr per villa och år i Helsingborg till 1140 kr per villa och år i Lund. Snittkostnaden per villa beräknades till 1030 kr per år.

Avfallsentreprenören Ohlssons har till Lessebo kommun uppgett ett ungefärligt tömningspris för fyrfackskärl på 21 kr per tömning. Detta skulle innebära en tömningskostnad för ett fyrfackskärl varannan vecka samt ett fyrfackskärl var fjärde vecka (39 hämtningar) på 819 kr vilket är lite billigare än uppgifterna från SAMSA­rapporten.

I den ekonomiska kalkylen används snittkostnaden från SAM SA-rapporten på 1030 kr/ villa och år.

7.8.2 Påsar och hållare

24(55)

Om kommunerna väljer fyrfackskärl så behövs papperspåsar för sortering samt hållare till dessa.

Växjö betalar idag 0,29 kr/ papperspåse samt 19 kr/ hållare. Inköp av hållare är i princip en engångskostnad medan årlig påsåtgång per hushåll uppskattas till 160 påsar.

36 Avfall Sverige, 2013

37 Avfall Sverige, 2013

38 SAMSA, 2016

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FOR KRONOBERG8 LAN

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\OD0\19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

34

35

(

m

SWECO~

Kostnaden per hushåll och år för papperspåsar blir 46,40 kr och engångskostnaden för hållare blir ca 19 kr/ hushåll.

7.8.3 Kärl

Ett komplett fyrfackskärl, vilket samtliga villor bör utrustas med i dubbel uppsättning, kostar enligt leverantören PWS ca 1475kr. Det kan variera något beroende på vilka insatser som väljs.39

Vid övergång till fyrfackshämtning kommer det bli ett stort överskott på använda restavfallskärl och i vissa fall matavfallskärl, från alla villor som ansluter sig till systemet. Alingsås kommun berättar att de vid övergång från separata kärl till fyrfackskärl fick frågan från annan kommun om att köpa de begagnade kärlen40• Denna möjlighet leder till avfallsminimering samtidigt som den skapar en inkomst till kommunen som överstiger den som kan erhållas vid skrotning.

I kalkylen uppskattas:

25 % av de gamla kärlen skrotas (ersättning 25 kr/ kärl)

50 % av de gamla kärlen säljas (ersättning 150 kr/ kärl)

25 % av de gamla kärlen kan användas till annan hämtning inom kommunen

8 Optisk sortering

Optisk sortering bygger på att hushållen sorterar avfall i olikfärgade påsar, en färg för varje fraktion, och lägger påsarna i samma kärl. Hämtningen sker med konventionell sopbil och påsarna sorteras i en optisk sorteringsanläggning för att sedan gå till olika behandling.

Envac Optibag AB och SpiralTrans AB är de leverantörer för optisk sortering som är etablerade i Sverige i dagsläget.

I en sorteringsanläggning från Optibag matas de olikfärgade påsarna fram på ett löpande band och flera s.k. avslagare slår av påsar av viss färg så att de olika färgerna hamnar i olika containrar. Spiraltrans41 teknik bygger på spiraltransport och öppning av olika luckor beroende vilken färg på påse som kommer åkande.

Det hittills vanligaste vid optisk sortering är att avfallet sorteras i två fraktioner; restavfall och matavfall, men tekniskt sett kan systemet hantera obegränsat antal fraktioner, exempelvis förpackningar och tidningar. Det är inte möjligt att samla in glasförpackningar med optisk sortering och dessa lämnas istället på åteNinningsstationer. Optisk sortering i

39 Östlund, PWS, 2016

40 Nellis, Alingsås, 2014

41 Nyström, Spiraltrans AB, 2016

25(55)

d RAPPORT :i; 2016-05-18 g g FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

" 0 0 0

I!

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs Jän\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

35

36

~ SWECO __

två fraktioner görs i bl.a. Linköping, Motala, Vadstena, Borås, Kalmar och Vetlanda och några kommuner planerar, eller håller på att bygga anläggningar såsom Halmstad och Ljungby.

Systemet passar för såväl villahushåll som flerbostadshus och även för verksamheter som kan använda samma påsstorlek som hushållen. Optibag anger att upp till 200 liters säckar fungerar i anläggningen. Rekommenderad påsstorlek för matavfallsinsamling från verksamheter är dock ca 30 liter av arbetsmiljöskäl.42 Spiraltrans anläggning i Kalmar har inte klarat utlovad kapacitet per dygn på grund av att den dimensionerats för att klara 125-liters säckar, vilket minskar kapaciteten på skruvarna. Spiraltrans hade även räknat med att ordinarie avfallspåsar väger mer än vad de gör. Ett skadeståndsärende pågår nu på grund av detta.43

I Eskilstuna finns den optiska sorteringsanläggning som hanterar flest fraktioner. Denna anläggning har varit igång sedan 2011 och är levererad av Optibag. Här sorteras utöver matavfall och restavfall även tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar och plastförpackningar, sammanlagt sex fraktioner. Örebro och Strängnäs har också infört optisk sortering (ej för matavfall i Örebro) och levererar avfallet till Eskilstuna.

Optisk sortering i sex fraktioner bör kunna passa för såväl villahushåll som flerbostadshus. I Eskilstuna används systemet dock framförallt för villahushåll, där tömning sker med sidlastare. Systemet testades inledningsvis även förflerbostadshus. Kvaliteten på det utsorterade materialet blev dock inte lika bra som i villorna ( ca 10 % mer var felsorterat än i det material som sorterats av villahushållen44). I Eskilstuna får hushållen välja om de vill sortera i två eller sex fraktioner till samma avgift. 96% av hushållen har valt full sortering. 45

8.1 Kärl och påsar

26(55)

Inga särskilda kärl behövs för systemet utan de färgade påsarna läggs blandade i de kärl som tidigare använts för restavfall. I Eskilstuna där sortering sker i sex fraktioner används 190-liters kärl som standard, men hushåll med mycket avfall kan få större kärl. För att förhindra att avfall faller ur påsarna rekommenderas att påsen försluts med dubbelknut. Figur 8.1 visar exempel på hur påsen kan se ut. Färgade påsar som används i systemet delas ut av kommunen och i vissa fall säljs de också som vanliga matvarupåsar i mataffärer och kan sedan återanvändas som avfallspåsar. Normalt används utdelade påsar till de utsorterade fraktionerna, medan restavfallet läggs i andra, valfria påsar. De färgade påsarna är även försedda med en text där det står vilket material som ska läggas i påsen.

42 Holmertz, Envac Optibag AB, 2014

43 Nyström, Spiraltrans AB, 2016

44 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö, 2014

45 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö, 2016

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÅN

CM p:11234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

36

(

37

sweco'ZS

En aspekt som påverkar miljöbelastningen är om de påsar som används i den optiska sorteringen kan materialåtervinnas efter användning. De plastpåsar som används för tidningar, pappersförpackningar och plastförpackningar i den optiska sorteringen i Eskilstuna går idag till materialåtervinning. Påse_n för matavfall är för kladdig för att materialåtervinna och går till förbränning och påsen för metallförpackningar öppnas inte utan följer med till metallåtervinningen där den fä rstö rs46.

Plastpåsar kan vara tillverkade av petroleumbaserad plast, plast baserad på förnybara resurser, återvunnen plast och komposterbar plast. De plastpåsar som används i optisk sortering är vanligtvis tillverkade av petroleumbaserad plast men även återvunnen plast förekommer, t.ex. i Linköping och Oslo47_ Figur 8.1. Gröna påsar för optisk sortering av matavfal (figur från Telge återvinnare)

8.1.1 Bioplastpåse med inblandning av dolomit

På marknaden finns en bioplastpåse med inblandning av mineralet dolomit, vilket ska hjälpa till att få snabbare nedbrytning. Påsen innehåller utöver dolomit även potatisstärkelse, vegetabiliska oljor samt liten del polyester. Dolomitpåsen sägs ha en konserverande effekt på matavfallet, så att nedbrytning inte påbörjas innan materialet hamnar i biogasanläggningen, utan att fulla biogaspotentialen kan utnyttjas.

En särskild variant av dolomitpåsen är framtagen för optisk sortering, den är något kraftigare än övriga bioplastpåsar och har 20-25% inblandning av dolomit. Denna variant har testats av Optibag med tillfredsställande resultat och finns nu på marknaden.48

I NSR:s förbehandlingsanläggning har test av förbehandling med en bioplastpåse med 25% dolomit utförts. Resultatet blev att påsen fastnade i omrörare och satte igen slangar på samma sätt som andra bioplastpåsar och plastpåsar.49 Leverantören menar dock att dessa tester inte längre är relevanta p.g.a. annan sammansättning på påsarna.

46 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö, 2016

47 Nilsson, Optibag, 2016

48 Rosen, GAIA, 2016

49 Waste Refinery, 2013

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_Jän\000\19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

37

27(55)

38

0 ~

0 0 0

~

swecozS"

8.2 Flexibilitet

Optisk sortering är flexibelt till en viss grad då fler fraktioner kan läggas i samma kärl. Om fler fraktioner ska sorteras ut, kan sorteringsanläggningen byggas ut med fler avslagare/luckor.

Matavfallssortering i papperspåse är emellertid inte möjlig och sortering av glas kan inte heller ske i systemet.

På grund av att glas är en fraktion som inte är önskvärd i sorteringsanläggningen, måste kompletterande insamling av glas ske, via AVS eller särskilt utplacerade glasigloos eller liknande.

8.3 Utrymmesbehov

När optisk sortering i sex fraktioner infördes i Eskilstuna fick kommunen inledningsvis en del frågor och klagomål om att invånarna upplevde det som svårt att få plats under vasken. Efter att kommunen gått ut med tips om att t.ex. tidningar, som inte luktar, kan lagras i en garderob och metallförpackningar, som inte blir så många, kan lagras i garaget upphörde klagomålen.50

Då befintliga restavfallskärl kan användas innebär införande av optisk sortering inga ytterligare krav på plats för kärl.

8.4 Materialkvalitet

28(55)

God tillgång till sorteringspåsar är en förutsättning för att få hög kvalitet på insamlat avfall. Kontrollen av eventuell felsortering vid tömning av kärlen försvåras av att alla fraktioner ligger i hopknutna plastpåsar. Vid tömning kan insamlingspersonalen titta ner i kärlet. Då kan främst löst avfall upptäckas och i vissa fall upptäcks även påsar med felsorterat avfall.

Örebro har helt slutat komprimera avfallet i sopbilen och Eskilstuna komprimerar bara till 350 kg / m3, för att undvika att plastpåsar går sönder och löst avfall ramlar ut, men även för att de komprimerade påsarna klibbar ihop och kan följa med varandra när en färg slås av vid sorteringsbandet.

Dåligt knutna plastpåsar kan gå upp och avfallet hamnar då löst på sorteringsbandet, vilket innebär att det går som restavfall. Vid intervju med Tekniska verken i Linköping51

,

som har optisk sortering för matavfall i grön påse, framkom att löst avfall på sorteringsbandet bidrar till minskad renhet, då det lösa kan följa med vid avslagandet av en grön påse. Anläggningen är dock utrustad med eftersortering av matavfallsfraktionen då det som inte är gröna påsar slås bort. För att denna eftersortering ska fungera krävs emellertid att det felsorterade avfallet har en viss storlek och inte skyms av en grön påse. Spiraltrans uppger också att löst avfall utgör ett problem, framförallt för avläsningen av

50 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö, 2014

51 Gustafsson, Tekniska Verken i Linköping, 2014

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FOR KRONOBERG::; LAN

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 ortginal\fni-utredning kronobergs län.docx

38

39

5WECO~

påsfärg och man menar att dålig kvalitet på restavfallspåsarna kan vara en anledning till att löst avfall förekommer. Man rekommenderar därför att kommunen även står för påsar för restavfall. 52

En sammanställning av resultat från plockanalyser gjorda 2007-201053 visar att medianvärdet på renhetsgraden på den utsorterade matavfallsfraktionen i kommuner med optisk sortering i två fraktioner var 83 %, vilket är betydligt lägre än för fyrfackssystemet (95 %). Denna skillnad kan ge en indikation på att kvaliteten på övriga fraktioner också kan vara sämre.

Optisk sortering har alltså visat sig ge ca 10 %-enheter mer felsorterat avfall i matavfallsfraktionen. Det är viktigt att säkerställa att mottagande anläggningar för matavfall accepterar denna kvalitet, samt hantering av plastpåsar. Bromölla, som nu håller på att införa fyrfackssortering istället för tidigare optisk sortering, försökte för några år sedan handla upp behandling av matavfall i plastpåse, men fick inga anbud. Bromölla menar att anledningen var att anläggningarna inte vill ta emot matavfall i plastpåse. Bromöllas matavfall fick då istället gå till kompostering på VMAB:s anläggning.54

Många förbehandlingsanläggningar är inte gjorda för att hantera matavfall i plastpåse och en oro finns att det skulle medföra plastrester i slutprodukten, biogödseln.

Tekniska verken i Linköping tar emot utsorterade gröna påsar för matavfall i sin förbehandlingsanläggning. De hanterar även papperspåsar, bioplastpåsar och förpackat matavfall från livsmedelsbutiker och dylikt i samma anläggning. Deras biogödsel har varit certifierad sedan april 2012 och de har inte upplevt något problem med plast i denna. 55

I Eskilstuna har man gjort en förenklad plockanalys av innehållet i de olika påsarna (förpackningar och tidningar) före sorteringsanläggningen. Resultatet visade att fraktionerna höll en likvärdig eller högre renhet än genomsnittet för material insamlat vid återvinningsstationer och fastighetsnära hämtning (92-99 % renhet).56 Även Örebro genomförde en plockanalys på de färgsorterade fraktionerna en kort tid efter införandet i första området. Resultatet var >90% renhet på samtliga fraktioner i påsarna.57

Samtidigt så krävs i Eskilstuna en manuell finsortering av avfallet efter den optiska sorteringen, framförallt för att ta bort de rivna plastpåsarna från fraktionerna pappersförpackningar och returpapper. Sex personer arbetar åt gången i två skift (tolv heltidstjänster) vid den manuella finsorteringen i Eskilstuna. En fraktion sorteras i taget. De bortsorterade plastpåsarna läggs till fraktionen plastförpackningar. Kommunen

52 Nyström, Spiraltrans AB, 2016

53 Avfall Sverige, U2011 :04

54 Winnberg, Bromölla kommun, 2014

55 Gustafsson, Tekniska Verken i Linköping, 2014

56 Sweco, 2016

57 Eklöf, Örebro kommun, 2016

RAPPORT 2016-05-18

FNI-IJTRFONJNG FÖR KRONOBERGS I.ÄN

CM p:\1234\1234186Jni-utredning_kronobergs_län\000\19 original\fni-utredning kronobergs Jän.docx

39

29(55)

40

SWECO~

försöker för närvarande att tillsammans med olika leverantörer lösa finsorteringen maskinellt och man räknar med att det framöver kommer att räcka med att två personer finsorterar per skift tack vare automatisering.

Då påsarna med metallförpackningar ofta inte är välfyllda fungerar inte påsrivningen tillfredsställande. Metallförpackningarna förblir därför förpackade och levereras med övrigt kommunskrot till annan entreprenör än FTl.58

8.5 Utsorteringsgrad

När det gäller utsorteringsgrad så kan FTl:s statistik för insamlade mängder förpackningar och tidningar åren före och efter införande av optisk sortering jämföras. Insamlade mängder förpackningar och tidningar har inte ökat i Eskilstuna efter införandet. Detta tyder på att villaägarna inte börjat sortera ut mer förpackningar och tidningar efter införandet av Optibag trots att de har möjligheten att sortera fastighetsnära. Eskilstuna Energi och Miljö59 menar dessutom att den totala mängden avfall som samlas in av kommunen minskat något efter införandet av optisk sortering. Den lilla minskningen av totalt hämtad mängd kan bero på att införande av matavfallssortering medfört en medvetenhet om sitt avfall, vilket lett till en liten minskning av genererade mängder.

Örebro kommuns plockanalys efter införandet av systemet (Kronobergsmodellen) visade att restavfallet innehöll mindre förpackningar och returpapper jämfört med innan systemet infördes.60

Man ska dock vara försiktig med att dra slutsatser av uppgifterna i detta stycke då de måste ses som mycket osäkra p.g.a. knappt statistikunderlag.

8.6 Insamling av glasförpackningar

30(55)

Glas kan inte samlas in med systemet för optisk sortering. Dels kan påsarna skadas i fordonet p.g.a. krossat glas, vilket leder till större andel löst avfall in till sorteringen och dels är glas inte önskvärt i sorteringsanläggningen. På grund av detta måste glasinsamling ske på traditionella återvinningsstationer, eller i kompletterande glasigloos eller liknande, vilket kan innebära en extra kostnad för kommunerna om insamlingsansvaret för detta avfall övergår till kommunerna.

I Eskilstuna insamlades 16,2 kg glas per person år 2013. Siffran gäller totalt för villahushåll med optisk sortering tillsammans med flerfamiljshushåll. Motsvarande siffra för de 25 kommuner som 2013 påbörjat fyrfacksinsamling var i genomsnitt 18,6 kg/person, dvs. något högre.61 Detta resultat pekar mot att en mindre mängd glas sorteras ut korrekt och mer bör hamna i restavfallet om det inte ingår som del i FNI-

58 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö, 2016

59 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö, 2014

60 Eklöf, Örebro kommun, 2016

61 www.ftiab.se

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FOR KRONOBERGS LAN

CM p:\ 1234\1234186 _fni-utredningj<ronobergs_Jän\000\ 19 ortginallfni-utredning kronobergs län.docx

40

41

/

SWl:CO~

systemet. Resultatet är dock osäkert då resultatet från enbart en kommun jämförs med resultaten från 25 andra.

8.7 Hämtningsintervall och transporter

l Eskilstuna och Örebro sker hämtningen som regel varannan vecka. Tätare hämtning tillämpas inte. I båda kommunerna resonerar man som så att om kärlet blir fullt kan hushållen lämna förpackningar och tidningar på återvinningsstationerna.

Enfackade sopbilar kan användas såväl som tvåfackade. Både baklastare och sidlastare kan användas. Komprimeringen av lasten kan dock inte vara lika stor som normalt eftersom påsarna kan gå sönder. l Borås komprimeras avfallet till 350-400 kg/m3 jämfört med ca 500 kg/m3 för insamling av blandat avfall62

. l Eskilstuna har man löst det genom att efterhand som fordonen byts ut, köpa in fordon med större lastkapacitet och kan på så sätt behålla samma rutter. Man kör framförallt med sidlastande boggibilar. Även här komprimerar man till 350 kg/m3.

63 l Örebro har man slutat helt med komprimeringen i sopbilarna för att undvika att påsar klibbar ihop och därmed riskerar att sorteras fel i den optiska sorteringsanläggningen.64

En något ökad mängd transporter kan vägas upp något av en minskad mängd enskilda resor för källsortering av respektive hushåll, dock måste glas fortfarande transporteras av hushållen.

8.8 Ekonomi

8.8.1 lnsamlingskostnad

Optisk sortering innebär i många fall att insamlingskostnaden inte behöver öka eftersom samma fordon och turer som körts tidigare kan användas. En minskad möjlighet till komprimering kan dock innebära att större fordon behövs. Enligt Vetlanda Energi och teknik AB (VETAB) 65 har deras övergång till optisk sortering i två fraktioner inte påverkat insamlingskostnaden. De har också sett i sin senaste upphandling att insamlingspriset inte förändrades med optionen insamling i sex fraktioner.

Eskilstuna kör med lite större bilar för att kunna lasta samma mängder och hålla samma rutter, som före införandet av optisk sortering, trots att komprimeringsgraden är lägre.66

Eskilstuna har till Avfall Sverige67 uppgett en kostnad på 280 kr/ hushåll och år för

62 Pettersson, Borås Energi och Miljö, 2014

63 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö, 2016

64 Eklöf, Örebro kommun, 2016

65 Odelberg, VETAB, 2014

66 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö AB, 2016

67 Avfall Sverige, Guide nr 6, 2014

31 (55)

~ RAPPORT ~ 2016-05-18 ~ il FNl-1 ITRFnNJNG FÖR KRONORFRGS I.ÄN

i e'

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredningj<ronobergs _län\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

41

42

~ SWECO __ _

insamling, vilket är betydligt billigare än vad någon av de aktuella kommunerna har idag. Denna kostnad används inte i kalkylen, då det inte är sannolikt att kommunerna sänker sina insamlingskostnader utan antingen ligger kvar på samma som idag alternativ höjer dem något.

Det antas rimligt att insamlingskostnaderna ökar något med optisk sortering, framförallt p.g.a. att möjligheten till komprimering minskar med ca 30% och fordonen då måste tömmas oftare. Större fordon för att kompensera detta blir sannolikt dyrare.

Antagandet görs att insamlingskostnaden ökar med 20 % jämfört med traditionell hämtning då komprimeringsgraden minskas.

Då insamlingskostnaderna varierar mycket mellan de studerade kommunerna är bästa sättet att varje kommun utgår från sina hämtningskostnader och ökar dessa med 20 % för. att få en indikation på framtida insamlingskostnad med optisk sortering.

8.8.2 Påsar

Påsåtgång vid optisk sortering i Eskilstuna är 240 plastpåsar per hushåll och år.

VET AB och Eskilstuna betalar 0,28 kr/st för sina påsar i dagsläget.68

Den särskilda dolomitpåsen som finns framtagen för matavfall kostar enligt leverantören 45-50 öre I st. 69

Årskostnaden per hushåll för påsar blir med konventionell påse för optisk sortering 67 kr.

8.8.3 Extern optisk sortering

32(55)

Enligt Avfall Sverige70 uppgick Eskilstunas investeringskostnad för sorteringsanläggningen för 15 000 ton på 47 miljoner kronor och sorteringskostnaden per hushåll och år var 440 kr. Befintliga byggnader och viss processutrustning (t.ex. transportör) ingick inte i investeringskostnaden, vilket kan innebära att sorteringskostnaden kan bli dyrare i Ljungby beroende på vilka investeringar som krävs.

Örebro skickar idag allt färgsorterat avfall till Eskilstuna, d.v.s. samtliga fraktioner med undantag för matavfall och glasförpackningar. Behandlingspriset är 619 kr/ ton. Utöver detta får kommunen betala förbränningskostnaden för restavfallet och får tillbaka ersättningen för förpackningarna och tidningarna.

Enligt Ljungby kommun71 har de inte räknat på möjliga mottagningsavgifter varpå uppgiften från Örebro används i kalkylen.

68 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö AB, 2016

69 Rosen, GAIA, 2016

70 Avfall Sverige, Guide nr 6, 2014

71 Davidsson, Ljungby kommun, 2016

RAPPORT 2016-05-18

-, .. ··----·····- -- ·---··---- .............. . 1-1,,11-u I C\CI-Jl'Hl'H.:;J I \JI\ l'-1\\Ji'<\JUL..l'\.VU 1..r\l'<

CM p:11234\1234186 _fni-utredning_kranobergs _län\000\19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

42

43

~

SWECO~

9 Kronobergsmodellen

9.1

Kronobergsmodellen innebär att matavfall sorteras ut i papperspåse och läggs i ett separat kärl, medan fem fraktioner; restavfall, returpapper och förpackningar (undantaget glasförpackningar), sorteras ut i olikfärgade påsar för optisk sortering. Glasförpackningar får hushållen lämna på återvinningsstationer. Detta system finns i Örebro kommun, som haft matavfallssortering i papperspåse sedan år 2000 och nu även erbjuder sina hushåll optisk sortering. 18 000 hushåll i småhus har erbjudits att delta i systemet som införts i stor skala under våren 2016.72

Då Växjö och i viss mån Älmhult redan infört utsortering av matavfall i papperspåse är denna variant ett alternativ för att kunna behålla separata kärl och papperspåse, samtidigt som man inför optisk sortering.

I detta kapitel kommer endast det som är unikt för Krono bergsmodellen att tas upp, i övrigt hänvisas till kapitel 8 om optisk sortering.

Kärl och påsar

För de kommuner som redan infört matavfallssortering i separata kärl krävs inga nya kärl för Kronobergsmodellen, utan de färgade påsarna läggs blandade i det kärl som tidigare använts för restavfall och matavfall i papperspåse läggs i befintligt matavfallskärl. Örebros erfarenhet har varit att enstaka hushåll har behövt större kärl eller ökat upp sin hämtning från 4-veckors- till 14-dagarshämtning.

För de kommuner som inte har infört matavfallssortering redan, innebär Kronobergsmodellen att ett ytterligare kärl (140-1) per villa för matavfall behövs.

9.2 Flexibilitet

9.3

9.4

9.5

Resonemanget i kapitel 8.2 gäller även för Kronobergsmodellen.

Utrymmes behov

Samma utrymmesbehov som vid optisk sortering bedöms krävas under vasken.

Två kärl krävs på tomten, vilket några av kommunerna redan har infört.

Materialkvalitet och utsorteringsgrad

Samma kvalitet och utsorteringsgrad som vid optisk sortering, se kapitel 8.4 och 8.5, är att förvänta sig för förpackningar och tidningar, medan mängd och kvalitet på matavfall förväntas bli som vid separata kärl, d.v.s. bättre än vid optisk sortering.

Insamling av glasförpackningar

Resonemanget är detsamma som för optisk sortering, se kapitel 8.6.

72 Eklöf, Örebro kommun, 2016

33(55)

~ RAPPORT 0 2016-05-18 ~ t FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

0 0 0 ~

~

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

43

44

a 'l 0 0 a ~

1!

SWEco-8'

9.6 Hämtningsintervall och transporter

Hämtning bör ske varannan vecka med tvåfacksbil, så att tömning av båda kärlen kan ske såmtidigt. Både baklastare och sidlastare kan användas. Komprimeringen av lasten kan inte vara lika stor som normalt eftersom påsarna för optisk sortering inte får gå sönder, eller klibba ihop, se resonemang i kapitel 8.7.

Örebro, som utför största delen av småhushämtningen i egen regi, menar att trots att de inte komprimerar det färgsorterade avfallet alls, så har transporterna endast ökat med några få procent.73

En något ökad mängd transporter kan vägas upp något av en minskad mängd enskilda resor för källsortering av respektive hushåll, dock måste glas fortfarande transporteras av hushållen.

9.7 Ekonomi

9. 7 .1 Insamlings kostnad

34(55)

För ett klassiskt tvåkärlssystem (ej optisk sortering) har VlVAB74 (Varberg och Falkenberg) tidigare angett att insamlingskostnaderna för villor ökar med ca 50%. Här används enfacksbilar och man tror att tvåfacksbilar skulle sänka kostnaderna något. VMAB75 uppskattar att en övergång till två separata kärl skulle innebära en ökning av insamlingskostnaden på 30%.

Örebro, som endast har hämtning av färgsorterat avfall med entreprenör en dag i veckan menar att deras entreprenadkostnad inte förändrats vid övergång från två kärl (matavfall och restavfall) till två kärl (optisk sortering samt matavfall). Resterande transporter, vilka de utför i egen regi har ökat mycket lite och ingen nämnvärt ökad kostnad har uppkommit vid införandet av motsvarande Kronobergsmodellen.76

Ovanstående tillsammans med det faktum att komprimeringsmöjlighet av det färgsorterade avfallet minskar i enlighet med vad som beskrivits under kapitel 8.8.1 leder till antagandet att insamlingskostnaden för Kronobergsmodellen är 50 % dyrare än konventionell hämtning i ett kärl och 20 % dyrare än hämtning av matavfall och restavfall i separata kärl (som i Växjö).

Då insamlingskostnaderna varierar mycket mellan de studerade kommunerna är bästa sättet att varje kommun utgår från sina aktuella hämtningskostnader och ökar dessa med 50 % (Växjö 20%) för att få en indikation på framtida insamlingskostnad med Kronobergsmodellen.

73 Eklöf, Örebro kommun, 2016

74 Andersson, VIVAB, 2013

75 Ekelund, VMAB, 2014

76 Eklöf, Örebro kommun, 2016

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LAN

CM p:\ 123411234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000119 original\fni-utredning kronobergs \än.docx

44

/

45

·./

I

"

SWECOZS

9.7.2 Påsar och hållare

Alternativet Kronobergsmodellen innebär att mängden plastpåsar minskar jämfört med Eskilstunas användning (240). Antagandet görs att 160 papperspåsar samt 140 plastpåsar behövs. Eskilstuna betalar 0,28 kr/st för sina plastpåsar och Växjö betalar 0,29 kr/ papperspåse.

Antagandet görs också att kommunerna står för inköp av alla påsar till sortering, med undantag för restavfallspåsar.

Växjö betalar idag 19 kr/ hållare. Inköp av hållare är i princip en engångskostnad för de kommuner som inte redan har matavfallsinsamling.

Kostnaden per hushåll och år för pappers- och plastpåsar blir 86 kr och engångskostnaden för hållare blir ca 19 kr/ hushåll.

9.7.3 Kärl

För de kommuner som inte har infört matavfallssortering redan, innebär Kronobergsmodellen att ett kärl per villa för matavfall, behöver köpas in. Kostnad per nytt 140-liters kärl ligger enligt PWS på 341 kr/ st för täta och 399 kr/ st för ventilerade kärl. I kalkylen har kostnaden 370 kr/ kärl använts som ett snitt.

9.7.4 Extern optisk sortering

Resonemanget är detsamma som för optisk sortering, se kapitel 8.8.3.

10 Generellt vid införande av insamlingssystem för FNI

10.1 Förändring i behandlingskostnad

I Lomma kommun minskade enligt Avfall Web mängden kärl- och säckavfall till förbränning, d.v.s. restavfall, med 46 % efter införandet av fyrfackskärl. Motsvarande siffra för Sjöbo kommun är enligt Avfall Web 43 %. I Eskilstuna minskade mängden restavfall till mindre än hälften efter införandet av Optibag.77 I en kommun som Växjö, som redan har matavfallsutsortering, uppskattas emellertid minskningen bli betydligt mindre då matavfallet är den tyngsta fraktionen.

I Kronobergs län, med dagens behandlingskostnader, innebär en restavfallsminskning till förmån för matavfallsutsortering, inte en minskad kostnad då behandlingen av matavfall i dagsläget är högre än behandlingen av restavfall.

77 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö AB, 2014

35(55) :g a RAPPORT ~ 2016-05-18

"' g FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN -q D D 0

e

CM p:\1234\1234186_/ni-utredning_kronobergs_län\000\19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

45

46

sweco-8'

10.2 Ersättning från producenterna

DÅ ingen fast modell finns för ersättning från TMR har FTl:s nivåer använts i kalkylen. FTI ersätter entreprenörer och kommuner per ton för allt insamlat material i enlighet med tabell 10.1. 78

Tabell 10.1 Ersättningsnivåer från FTI

Fraktion Ersättning (SEK/ton)

Pappersförpackningar

Plastförpackningar

Returpapper (tidningar)

Glasförpackningar

Metallförpackningar

10.3 Anslutningsgrad och miljöstyrning

425

500

400

100

1 400

Anslutningsgraden till FNl-system varierar i olika kommuner och beror bland annat på huruvida man valt att styra med taxan eller inte. Tabell 10.2 visar anslutningsgraden samt utformning av taxa för några fyrfackskommuner samt för Eskilstuna 79.

Tabell 10.2 Anslutningsgraden är beroende av taxans utformning.

Anslutning %

Lund 70

SRV 14

Södertälje 70

Helsingborg 96

Bjuv 87

Åstorp 79

Merab 75

Sjöbo 85

Lomma 82

Eskilstuna 96

78 Eliason, FTI, 2016

79 Avfall Sverige, 2013 och Schulz 2016

36(55)

RAPPORT 2016-05-18

FNJ-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 original\fni-utredning kronobergs län.dacx

46

Taxa

Neutral

Extratjänst 990kr

Neutral

Neutral

Miljöstyrning

Miljöstyrning

Miljöstyrning

Miljöstyrning

Neutral

Neutral

47

/

m

SWECO~

Tabellen visar att en miljöstyrning inte nödvändigtvis innebär högre anslutningsgrad. Det är däremot tydligt att få är motiverade att betala det faktiska priset för extratjänsten FN!. Detta har också visat sig i kundundersökningar från Ljungby och Älmhult. Ljungby ställde år 2010 frågan till hushållen om de var beredda att betala 1500 kr mer per år för att få förpackningar och tidningar hämtade vid villan. Endast 3 % av de svarande var beredda på detta. I Älmhult svarade 62 % av de svarande hushållen i en undersökning år 2016, att de inte var beredda att betala mer för ett insamlingssystem som skulle innebära bättre service och mer miljönytta medan 24 % svarade att de kan tänka sig att betala upp till 300 kr mer per år.

10.4 Distribution av påsar

Oavsett om ett insamlingssystem med papperspåsar väljs, eller om olikfärgade plastpåsar används så måste påsarna distribueras till hushållen.

Ar 2009 gjorde Sweco80 en utredning åt Optibag gällande olika system för distribution av påsar. Sammanfattningsvis visade utredningen att kommuner som köper påsar vars kostnader täcks av intäkter från avfallstaxan tar på sig ett inköps- och distributionsansvar. Kommuner som ger invånarna ett startpaket för sortering och därefter låter dem köpa påsarna i butik åtar sig istället ett samordnings-, kontroll- och informationsansvar gentemot handeln och får en billigare och enklare distribution i gengäld.

Abonnenten betalar således för sina påsar antingen via avfallstaxan eller direkt i butik.

Genom intervjuer med matbutiker i kommuner som använde sig av Optibag drogs slutsatsen att butikerna sålde lika mycket påsar oavsett om kommunen distribuerade påsar för källsortering gratis eller ej.

Det vanligaste sättet att distribuera påsar är att hushållen klämmer en påse av önskad färg (eller papperspåse) mellan locket och avfallskärlet. Hämtpersonalen lämnar då kvar en påsrulle/bunt av den önskade färgen i samband med tömning.

I Eskilstuna är det posten som delar ut nya påsar vid behov. Hushållen klämmer bara en påse i önskad färg i brevlådan för att få påfyllning.81 Eskilstuna betalar ca 800 000 kr/ år för distribution av påsar till 16 500 hushåll82

, d.v.s. 48 kr/ hushåll. Halva denna kostnad antas gälla för distribution av enbart papperspåsar.

10.5 Omlastning

Varje kommun har i intervjuer angett att de har utrymme för omlastning av avfall. I vissa fall råder tveksamhet om man har den extra yta som krävs om förpackningar och

80 Sweco, 2009

81 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö AB, 2014

82 Sweco, 2016

37(55)

~ RAPPORT :.i 2016-05-18 g g FNI-UTREDNING FOR KRONOBt:RGB LAN '! 0

0

~

CM p:\1234\1234186.Jni-utredning_kronobergsjän\000\19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

47

48

SWECO~

returpapper från fyrfackskärl ska mellanlagras och omlastas i separata fickor eller containrar.

I Växjö kan det möjligen finnas utrymme för omlastning av även andra kommuners avfall.

Ungefärlig kostnad för omlastning och mellanlagring har undersökts av SAMSA83 för ett urval av kommuner i Skåne och Blekinge. Kostnaden innefattar hyra av mark, anläggning, utrustning, personal och i något fall lagerhall, med en rak avskrivning på tio år. Resultatet sammanfattas i tabell 10.3.

Tabell 10.3 Kostnad för omlastning och mellanlagring av olika fraktioner vid insamling i fyrfack respektive

separata kärl

Fyrfackssystem

Restavfall/matavfall

20 kr/ villa och år

Fyrfackssystem Separata kärl

Förpackningar/returpapper Restavfall/matavfall

28 kr/ villa och år 25 kr / villa och år

Ovanstående uppgifter används i kalkylen. Antaganden kan göras utifrån ovanstående när det gäller optisk sortering och Kronobergsmodellen. För Kronobergsmodellen antas kostnaden vara densamma som vid separata kärl och vid fullständig optisk sortering antas den vara 20 kr/ villa, d.v.s. något lägre då allt avfall kan hanteras i samma ficka/ container.

10.6 Transport till behandling

Idag transporterar samtliga kommuner utom Älmhult sitt restavfall till förbränning på Ljungby Eriergis anläggning. Några kommuner samtransporterar sitt restavfall till Ljungby vilket sannolikt innebär en kostnadseffektivisering. Detta görs idag av Växjö och Alvesta.

Om matavfallsbehandlingen i framtiden kommer att ske i Växjö hade miljömässiga och ekonomiska fördelar kunnat nås om dagens transportör av restavfall tog med sig matavfall från åtminstone Ljungby tillbaka till Växjös förbehandling.

10.7 lnförandekostnader

38(55)

Vid införande av nytt insamlingssystem i en kommun tillkommer kostnader i form av informationskampanjer, utskick, utkörande av kärl, kundtjänst, projektledare vid införandet samt övrig personal etc. Oavsett kommunens storlek krävs alltid extra insatser för att organisera och informera om det nya insamlingssystemet. Kostnaderna varierar beroende på kommunens storlek, eventuell entreprenörs involveringsgrad och ambitionsnivå.

Kostnad för informationskampanj samt personal uppskattas vara densamma oavsett system. Däremot innebär utkörande av nya kärl en initial extrakostnad vid

83 SAMSA, 2016

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:11234\1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\OOOl 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

48

49

/

i

"

SWECOlS

fyrfackssystemet samt vid Kronobergsmodellen för de kommuner som inte redan har matavfallskärl.

Enligt Avfall Sverige84 har NSR haft införandekostnader på 300 kr/ hushåll för· fyrfackssystemet, vilket innefattade tryckt material, dekaler, muntlig information kvällstid och helger, utskick samt tillfällig extra ersättning till entreprenören under införandet. Utkörning av ett nytt kärl per hushåll för matavfall kostade VA SYD 29 kr per kärl inklusive montering och taggning och VA SYD85 uppskattar kärlbyteskostnaden till 80 kr per hushåll för montering och leverans av två fyrfackskärl samt hemtagning av gamla kärl.

Sweco uppskattar baserat på uppgifterna ovan samt tidigare erfarenheter att en rimlig totalkostnad för införandearbete inkluderande montering och utkörning av kärl, framtagande av informationsmaterial, dekaler, person.al, utskick och genomförande av informationskampanjer, är:

300 kr/ hushåll för fyrfackssystemet

220 kr/ hushåll för optisk sortering (dvs ingen utkörning av nya kärl behövs)

250 kr/ hushåll för Kronobergsmodellen (inklusive utkörning av matavfallskärl)

220 kr/ hushåll för Kronobergsmodellen (exklusive utkörning av matavfallskärl)

Rimligen uppstår skalfördelar om de sju kommunerna väljer att ta fram informationsmaterial, anställa informatörer, handla upp utkörning av kärl mm tillsamman~.

10.8 Vägarnas bärighet

Vägarnas bärighetsklassning har historiskt sett inte varit föremål för diskussion vid inköp av fordon för avfallshämtning. Trenden har dessutom gått mot allt större fordon för att effektivisera driften. Frågan om vad vägarna tål har aktualiserats då Trafikkontoret i Göteborg aviserat att inga nya dispenser för framförande av tyngre fordon än vad vägens bärighetsklass tillåter, kommer att ges, då nuvarande entreprenader löper ut.86

Enligt Avfall Sverige, har frågan om att sopbilar inte skulle få köra på allmänna vägar p.g.a. för hög vikt eller axeltryck inte diskuterats för någon annan kommun än Göteborg.

Vägarnas bärighet kan ha stor effekt på val av lämpliga fordon. Det allmänna vägnätet, dvs. statliga och kommunala vägar, delas in i tre bärighetsklasser; BK 1, BK 2 och BK 3. På vägar med klassningen BK 1 tillåts högst fordonsvikter, medan lägst fordonsvikter tillåts på BK 3-vägar. Klassningen görs för att undvika omedelbara skador eller skador som kan uppkomma på längre sikt och leda till ökade kostnader för drift och underhåll. Föreskrifter om klassningen utfärdas av Trafikverket eller kommunen beroende på vem som är väghållare.

84 Avfall Sverige, Guide nr 6, 2014

85 Bissmont, VA SYD, 2014

86 Sweco, 2014

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:1123411234186 _fni-utredning_kronobergs Jän\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

49

39(55)

50

"'

sweco·~

40(55)

Som enskilda vägar räknas vägar som inte är kommunala eller statliga. Exempel på enskilda vägar kan vara vägföreningar i glesbygd och villa-/radhusområden, vägar i områden med flerbostadshus och privata vägar inom industrifastigheter.

På enskilda vägar avgör vägens ägare om det ska finnas några begränsningar i vikter eller dimensioner på de fordon som framförs på vägen. Sådana förbud ska utmärkas med vägmärke eller på annat tydligt sätt (se 10 kap. 10 § Trafikförordningen). Vid färd på enskilda vägar är föraren skyldig att ta reda på om vägen håller för aktuell bruttovikt.

I Trafikförordningen (4 kap. 2-4 och 11-14 §§) finns bestämmelserna som avgör vilken vikt olika typer av fordon får ha på vägar med olika bärighetsklass. Beroende på hur fordonet är konstruerat ( en eller flera axlar och avstånd mellan fordonets axlar) kan begränsningen utgöras av fordonets:

• axeltryck, • boggitryck, • trippelaxeltryck eller • bruttovikt (fordonets vikt inklusive aktuell last)

För vanliga baklastande sopbilar är det vanligtvis axeltrycket på bakaxeln eller boggitrycket (för treaxliga fordon) som är begränsande, inte fordonets bruttovikt. I tabell 10.4 visas högsta tillåtna drivaxeltryck respektive boggitryck på tvåaxligt respektive treaxligt fordon för BK 1-, BK 2- och BK 3-vägar.

Polisen är den myndighet som ska kontrollera att bärighetsklasserna följs.

Tabell 10.4 Högsta tillåtna drivaxeltryck respektive boggitryck på tvåaxligt respektive treaxligt fordon för de olika

bärighetsklasserna.

För BK 1

För BK2

FörBK 3

Max drivaxeltryck

11,5 ton

10 ton

8 ton

Max boggitryck*

18 ton

16 ton

12 ton

* Gäller fordon med avstånd mellan axlarna på 1,3 meter - 1,8 meter, vilket är det vanligaste för

sopbilar.

~ RAPPORT u\ 2016-05-18 0 N

l FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

0

0 ~ e

CM p:\ 1234\ 1234186_fni-utredning_kronobergs_Jän\000119 origina\lfni-utredning kronobergs \än.docx

50

51

/

/

SWECO~

För att kontrollera vilken belastning olika typer av fordon utövar på vägbanan har Renova vägt ett antal olika befintliga fordon; enfackare och mobilsug samt kranbil. För varje fordon har det räknats fram hur många procent av den totala lastkapaciteten fordonet får lasta på BK 3, BK 2 respektive BK 1-vägar.

Vägningarna visar att problem med att klara gällande bärighetsklasser gäller samtliga undersökta fordon. För dessa bilar begränsar gränsvärdena för BK 3-vägar lastförmågan till 10-15 % av bilarnas kapacitet. Gränsvärdena för BK 2-vägar begränsar lastförmågan till 45-60 % och gränsvärdena för BK 1-vägar begränsar lastförmågan till 80-95% av bilarnas kapacitet.

Den vanligaste fyrfacksbilen, som används vid fastighetsnära insamling i fyrfackskärl från villor, kan enligt Renovas beräkningar på BK 3-, BK 2- respektive BK 1-vägar, lasta ca 10, 60 respektive 85 % av den totala lastkapaciteten. 87

11 Ekonomisk sammanställning

Kostnaderna är uppdelade i tre delar;

• lnsamlingkostnader (utgår i två fall från dagens insamlingskostnad)

• Löpande kostnader (under 10 år)

• lnförandekostnader

För att beräkna årlig kostnad för en kommun, utöver införandekostnader, behöver insamlingskostnad beräknas för den specifika kommunen och till denna behöver summan av de löpande kostnaderna adderas.

11.1 lnsamlingskostnader

Kostnad för insamling/tömning i de sju kommunerna varierar idag mycket. Uppgift om total insamlingskostnad för både flerfamiljsfastigheter och villor har erhållits från fem kommuner i Kronobergs län.

Vid beräkning av framtida insamlingskostnad vid optisk sortering eller Kronobergsmodellen bedöms resultatet bli mest rättvisande om respektive kommun räknar upp sin nuvarande kostnad med 20 % respektive 50 % (se kapitel 8.9.1 och 9.8.1).

För fyrfacksinsamling finns många uppgifter att tillgå från andra kommuner och ett snitt av dessa uppgifter bedöms kunna användas för Kronobergskommunerna, se kapitel 7.9.1.

I tabell 11.1 anges dagens insamlingskostnad för fem kommuner samt underlag för att kunna beräkna framtida insamlingskostnad för de tre studerade systemen.

Tabell 11.1 lnsamlingskostnad i de studerade kommunerna samt antaganden för respektive system

87 Sweco, 2014

RAPPORT 2016-05-18

-··· ··-~--·····-- ~··- ........ -..... -................... ' -~, I l'fl-Ull'\L..Ul'fll'f'-' j '-'i'I. 1'-i'l.'-'I•'-',_;.__;,,._,,._, L.IU•

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

51

41(55)

52

SWECO'ZS'

Kommun

Lessebo

Ljungby

Markaryd

Tingsryd

Växjö

Fyrfacksinsamling

Optisk sortering

Kronobergsmodellen

lnsamlingskostnad per år MSEK

1,3

13

2,6

3,1

Insamlingskostnad kr/ hushåll och år

356

1021

569

523

400 (ca kostnad för villainsamling)

1030

20 % ökning av insamlingskostnad

50 % ökning av insamlingskostnad (20 % ökning för Växjö)

11.2 Löpande kostnader

42(55)

När det gäller löpande kostnader så kommer årligen, utöver insamlingskostnad, kostnad för:

• Avskrivning av kärl

• Inköp av påsar

• Distribution av påsar

• Eventuell sortering i anläggning för optisk sortering

• Omlastning

• Transport till behandling (ej med i kalkylen*)

• Behandling av matavfall och restavfall

• Ersättning från producenterna (intäkt)

* Posten transport till behandling, är ej medtagen i kalkylen. Samordning mellan Kronobergskommunerna med

gemensamma upphandlingar och utnyttjande av lastbilar i två riktningar när det är möjligt, bedöms kunna

effektivisera dagens transporter och minska kostnader. Noggrannare utredning av detta har inte utförts inom

ramen för detta uppdrag, men rekommenderas framöver.

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\ 1234\1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 ortginal\fni-utredning kronobergs län.docx

52

53

\

{

\.

/ !

. ''-..

m

SWECO~

För att kunna göra en ekonomisk sammanställning har vissa antaganden och förenklingar gjorts:

• Huvudalternativen är två fyrfackskärl per villa alternativt påsar för optisk sortering i befintligt restavfallskärl eller påsar för optisk sortering i befintligt restavfallskärl och matavfallssortering i papperspåsar i separat 140-1 kärl.

• Anslutningsgraden har antagits vara 100 % och alla kunder antas ha standardmässiga hämtningsintervall.

• Kärl skrivs av på 10 år (PWS88 har 7 års garanti men räknar med livslängd på 15 år, Alingsås89 rekommenderar 7-8 år men har själv 10 års avskrivningstid, NSR90

tycker att 7 år är rimligt p.g.a. att detta är normal entreprenadlängd, men menar att kärlen håller i 10 år och Nårab91 räknar med 10 års avskrivning). Förenklingen är gjord att alla kärl köps in första året.

• Räntan antas vara 4,5 %.

• överblivna kärl antas till 50 % säljas till exempelvis annan kommun, 25 % skrotas och till 25 % användas till andra kunder i kommunerna. Ersättning för gamla kärl som säljs antas vara 150 kr/st och ersättning vid skrotning 25 kr/st.

• Kostnad för löpande informationsarbete har inte tagits med i kalkylen, men bedöms oberoende av val av insamlingssystem.

I tabell 11.2 har en årlig kostnad för de tio första åren beräknats. Underlag till tabellen återfinns i bilaga 8 och 9 (kärl och påsar) samt i ekonomikapitlet för varje insamlingssystem samt kapitel 10. I bilaga 10 kan beräkningarna för behandling och ersättning för material följas. För dessa beräkningar har följande källor använts och antaganden gjorts:

• Samma totalmängd avfall samlas in med Kronobergsmodellen som med optisk sortering och samma mängd förpackningar antas sorteras ut. Mängden matavfall antas vara densamma för Kronobergsmodellen som vid separata kärt vilket innebär att mängden restavfall är större vid optisk sortering än vid Kronobergsmodellen

• Avfall Sveriges sammanställning av plockanalyser92 har använts som källa för uppgift om matavfallsmängder och restavfallsmängder per hushåll vid fyrfacksinsamling. För matavfall stämmer siffran mycket väl med uppgifter för

88 Östlund, PWS, 2016

89 Nellis, Alingsås kommun, 2014

90 Holmblad, NSR, 2014

91 Waldemarsson, Nårab, 2013

92 Avfall Sverige, U2011 :04

43(55)

~ RAPPORT :X 2016-05-18

~ ~ FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

C C 0

e

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

53

54

SWECOZS°

44(55)

fyrfackskommuner i SAMSA-rapporten9\ medan mängd insamlat restavfall per hushåll är ett kg mer i SAMSA-rapporten än i Avfall Sveriges sammanställning.

• Ingen ersättning för glasförpackningar utgår vid Kronobergsmodellen och optisk sortering då detta sorteras i annat system.

• För optisk sortering har uppgifter erhållna från Eskilstuna94 använts vad gäller total insamlad mängd restavfall, matavfall och sammanlagd mängd förpackningar och tidningar per villa. För varje enskild FNl-fraktion har uppgift från FTI använts, då detta inte erhållits från Eskilstuna. Summan av FTI statistiken (2,0 kg/ hushåll och år) awiker något från uppgiften från Eskilstuna (2,3 kg / villa och år), vilket sannolikt beror på avrundningar från Eskilstunas sida samt att FTl-statistiken är ett snitt för samtliga hushåll inkl flerfamiljshushåll. Denna awikelse kan innebära att ersättningen från FTI kah vara ca 15% högre än beräknat för Kronobergsmodellen samt optisk sortering.

• För fyrfacksinsamling har uppgifter om insamlade mängder förpackningar och tidningar hämtats från SAMSA-rapporten. Den bedöms vara den bästa källan då uppgifterna i den enbart gäller villor, samt det faktum att statistik från FTI inte är pålitlig för dessa kommuner på grund av att material i många fall säljs via andra kanaler.

• Vad gäller behandlingspriser så har ett snitt av kommunernas nuvarande behandlingspriser för förbränning använts vid beräkningar för restavfall (438 kr/ ton). Behandlingspris för matavfall i såväl papperspåse som plastpåse antas vara nuvarande pris i Växjös anläggning (550 kr/ ton).

• Sorteringskostnad i anläggning för optisk sortering antas vara d.ensamma som i Eskilstuna (se kap 8.8.3).

Kostnader för Växjö kommun skiljer sig för vissa poster från övriga kommuner på grund av att separat kärl för matavfall finns redan idag. Därför redovisas alternativen för Växjö i separata kolumner i tabell 11.2.

93 SAMSA, 2016

94 Schulz, Eskilstuna Energi och Miljö, 2016

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\ 1234\ 1234186_fni-utredning__kronobergs _län\000\ 19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

54

55

', ·,

/

(

'"

~

SWECO'ZS

Tabell 11.2 Sammanställning av årlig kostnad (exkl. insamling) per system (kr/hushåll och år)

Fyrfack Kronobergs- Optisk Fyrfack Kronobergs- Optisk

modellen Växjö modellen Växjö Växjö

Kärl (inköp minus 363 47 0 352 0 -10

avsättning för gamla

kärl)

Påsar 46 86 67 46 86 67

Distribution av påsar 24 48 48 24 48 48

Omlastning 48 25 20 48 25 20

Behandling 164 179 175 164 179 175

Ersättning från FTI -85 -46 -46 -85 -46 -46

Sortering i optisk 0 191 300 0 191 300

sorteringsanläggning

Summa (kr/ hh och 560 530 570 550 480 560

år avrundat till tiotal)

Det är tydligt i tabell 11.2 att den stora kostnaden för fyrfackssystemet är kärlen och för de två övriga systemen, sorteringskostnad.

Kostnaden anses vara realistisk under en tioårsperiod, även om fluktuationer kan ske framförallt vad gäller behandlingspriser. Efter att kärlen skrivits av kan den årliga kostnaden sjunka, men osäkerheten på tio års sikt är stor. Mycket kan hända med avgifter för sortering, behandling samt ersättning från producenterna.

45(55)

~ RAPPORT :i: 2016-05-18 N

g FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

" 0 0 0 ~ e

CM p:\ 1234\1234186 _fni-utredning__kronobergs _\än\DDOl 19 origina\\fni-utredning kronobergs län.docx

55

56

SWECOZS°

11.3 lnförandekostnader

De engångskostnader som enbart infaller under införandefasen redovisas i tabell 11.3. Dessa kostnader kan antingen ligga på år ett, alternativt delas upp på de år införandet av systemet sker. Se även kap 10. 7.

· Tabell 11.3 Kostnader per villahushåll under införandefasen

46(55)

lnförandearbete

(inkl utkörning av

kärl samt info)

Hållare

Summa initiala

kostnader (kr/

villa avrundat till

tiotal)

RAPPORT 2016-05-18

Fyrfack Kronobergs-

modellen

300 250

19 19

320 270

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

Optisk

220

0

220

Fyrfack

Växjö

300

0

300

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\OD0\19 ortginallfni-utredning kronobergs län.docx

56

Kronobergs­

modellen

Växjö

220

0

220

Optisk

Växjö

220

0

220

(

\.

57

(

~

SWECO~

12 Diskussion

12.1 Ekonomisk sammanställning

Den ekonomiska sammanställningen innehåller många antaganden och förenklingar, vilket är nödvändigt, men som skapar vissa osäkerheter.

En aspekt som bortsetts ifrån vid de ekonomiska beräkningarna är att kunder kan göra andra val än huvudalternativet. En kund kan exempelvis önska att byta till större kärl vid optisk sortering, välja att ställa sig utanför FNl-systemet eller eventuellt välja andra hämtningsinteNall. Även om valmöjligheter uppskattas av kunderna så innebär de ofta en fördyring för kommunen. Miljöstyrande taxa påverkar människors val till viss grad, men motivation och god pedagogik är andra viktiga faktorer som kan leda till hög anslutningsgrad till huvudalternativet.

Uppgifterna för optisk sortering baseras i huvudsak på uppgifter från Eskilstuna, då detta är enda kommunen som haft optisk sortering i sex fraktioner under flera år. Att enbart ha en enda kommun som källa innebär naturligtvis en osäkerhet. Särskilt gäller detta mottagningsavgift för sortering som i Eskilstuna är 619 kr/ ton och som använts i kalkylen. Hur Ljungbys framtida anläggning eller annan optisk sorteringsanläggning väljer att sätta sin sorteringsavgift beror sannolikt till stor del på hur stora investeringar man tvingas göra och hur anläggningen är dimensionerad. Även ökad insamlingskostnad vid optisk sortering och Kronobergsmodellen är grovt uppskattade baserat på uppgifter från Eskilstuna, andra kommuner med optisk sortering i två fraktioner samt kommuner med insamling i två kärl.

Då nuvarande kostnader för insamling i de sju kommunerna varierar mycket har inte insamlingskostnaden kunnat beräknas schablonmässigt per hushåll, som för övriga kostnader, förutom för fyrfacksinsamling där tillräckligt underlag bedöms finnas för att använda uppgift från andrp. kommuner. Detta hade varit önskvärt och hade skapat en bättre översikt av resultatet av den ekonomiska kalkylen. Nu får detta istället göras på kommunnivå.

Generellt kan sägas att fyrfacksinsamling ser ut att innebära högre kostnader för insamling än optisk sortering och Kronobergsmodellen. När det gäller övriga löpande kostnader är de ganska lika per hushåll för de jämförda systemen. Skillnaden är att den dyraste posten för fyrfacksinsamling är kärlen och för de andra systemen; sorteringskostnad. När kärlen har skrivits av sjunker de löpande kostnaderna markant för fyrfacksinsamling.

I dagsläget är behandlingskostnaden för matavfall högre än för restavfall, vilket tyvärr inte skapar incitament för att maximera utsorteringen av matavfall.

När det gäller avsättning av förpackningar och tidningar kan sannolikt högre ersättningsnivåer uppnås genom att sluta avtal med TMR istället för FTI.

47(55)

~ RAPPORT :X 2016-05-18 g l FNI-UTREDN\NG FÖR KRONOBERGS LÄN

0 0

e CM p:1123411234186 _fni-utredning_kronobergs _\än\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

57

58

SWECO'ZS

12.2 Jämförelse av systemen

För att jämföra systemen ur olika synvinklar har en sammanställning gjorts i tabell 12.1. Ingen värdering av respektive faktors betydelse jämfört med en annan faktor har genomförts, vilket är anledningen till att ingen summering av poängen gjorts. Varje faktor har erhållit - 2 till 2 poäng beroende på hur den står sig jämfört med konventionell insamling av restavfall i ett kärl samt avlämning av förpackningar och tidningar på AVS. 0 innebär samma prestanda som dagens system. Tabellen kommenteras i efterföljande text.

Tabell 12.1 Jämförelse av alternativen för FN! för respektive faktor

Fyrfack Kronobergsmodellen Optisk sortering

Insamlade mängder 2 0 0 förpackningar och tidningar

Insamlad mängd 2 2 1 matavfall

Flexibilitet 2 1 1

Kvalitet på utsorterade 2 1 1 förpackningar och tidningar

Kvalitet på utsorterat 2 1 0 matavfall (ej jämfört med idag, enbart rangordnat)

Påverkan på -2 -1 -1 transporter

Plats på tomten -2 -1 0

Plats inne i huset -1 -2 -2

Framkomlighet för -1 -1 -1 fordon

lnsamlingskostnader -2 -1 -1

Omlastningskostnader -2 -1 0

Inköp av kärl -2 -1 0

Påskostnader -1 -2 -2

Minskat behov av AVS 2 1 1

48(55)

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:11234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 ortginal\ini-utredning kronobergs län.docx

58

59

SWECO~

Insamlade mängder förpackningar har visat sig öka då fyrfackssystemet införs i en kommun, detta ser man bland annat tydligt vid jämförelse av mängd felsorterade förpackningar i restavfallet. Statistiken för insamlade mängder förpackningar och tidningar i Eskilstuna visar emellertid inte att utsorteringen ökat vid införande av optisk sortering. Insamlad mängd glas för Eskilstuna har tidigare i rapporten jämförts med insamlad snittmängd från 25 fyrfackskommuner och visat sig vara lägre. Detta är den enda fraktion som inte hämtas fastighetsnära vid optisk sortering.

Insamlad mängd matavfall är enligt Avfall Sveriges sammanställning av plockanalyser hög vid fyrfacksinsamling och separata kärl (Kronobergsmodellen), och något lägre vid optisk sortering.

En successiv förändring i genererade avfallsmängder, avfallssammansättning samt miljömål och lagstiftning gör att faktorn flexibilitet är viktig vid val av insamlingssystem. Trender som pågår nu är exempelvis minskning av tidningar och glasflaskor, samtidigt som ersättande pappersförpackningar som bag-in-box ökar. Textil och småelektronik är andra fraktioner som på sikt kan bli aktuellt att samla in fastighetsnära. Fyrfackssystemet bedöms som mest flexibelt då utrymme för åtta fraktioner finns tillgängligt och olika påhäng gör det möjligt att komplettera insamlingen samtidigt som fackindelning kan justeras. Optisk sortering är flexibelt i den mån att fler färger kan läggas till om mottagningsanläggningen byggs om. Dock har systemet begränsningar redan idag, då glas och papperspåsar inte kan hanteras.

Kvaliteten på de utsorterade förpackningarna och tidningarna har visat sig vara högst för fyrfackssystemet. En anledning till detta är troligtvis att förpackningarna och tidningarna ligger oförpackade i kärlet och kvalitetskontroll därmed är enkel.

Kvaliteten på matavfallet har visat sig vara högst vid fyrfacksinsamling, näst högst vid separata kärl och något sämre vid optisk sortering.

Ur transportsynvinkel är fyrfacksinsamling sämst, då hämtning sker 39 gånger per år, jämfört med 26 gånger per år för de andra båda systemen. Emellertid har man störst volym för sortering av avfall fastighetsnära med fyrfacksinsamling. De kommuner som har optisk sortering i fem eller sex fraktioner hänvisar hushållen till AVS, om inte allt avfall som uppkommit ryms i kärlet. Privattransporter till AVS kommer även fortsättningsvis att ske för glas om optisk sortering införs. Enligt en rapport från IVL95 så gör 12 - 19 % av hushållen separata resor för att källsortera när FNI inte erbjuds. Dessa transporter bör minska vid alla former av FNI, men särskilt vid fyrfacksinsamling då hushållen inte heller behöver åka iväg för att sortera glas.

Platsfrågan är ofta viktig för hushållen inledningsvis men även om fyrfackskärlen tar mer plats, så upplever de flesta kommuner att oron och klagomålen försvinner efter införandet och att hushållen snabbt anpassar sig. Inne i köket så underlättar fyrfackssystemet, då alla fraktioner inte behöver hållas åtskilda innan de läggs löst i kärlet, vilket man normalt

95 IVL, 2008

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\ 1234\ 1234186_fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 onginallfni-utredning kronobergs län.docx

59

49(55)

60

SWECO'ZS

gör vid sortering på AVS eller i olikfärgade påsar. Dock har Eskilstuna upplevt att klagomål och frågor kring platsbrist var ett initialt problem som gick att informera bort.

Större fordon bedöms vara ett faktum oavsett insamlingssystem. Fordonen för fyrfackshämtning är normalt större än en- och tvåfacksfordon, samtidigt som många kommuner med optisk sortering väljer att köpa större fordon för att kunna behålla samma rutter trots lägre komprimeringsmöjligheter. Denna aspekt lägger ett stort ansvar på kommuner som handlar upp sin hämtning, då man antingen måste ha mycket specificerade krav i förfrågningsunderlaget eller vara tydlig med anbudsgivarens undersökningsplikt, för att säkerställa att treaxlade fordon och fordon med rätt storlek köps in.

Erfarenheter från andra kommuner är att fyrfacksinsamling har den dyraste insamlingskostnaden, framförallt p.g.a. dyrare fordon. Omlastningen är också dyrare för fyrfacksinsamling då det insamlade materialet måste hållas åtskilt.

Inköp av fyrfackskärl innebär en stor investeringskostnad och komplettering med matavfallskärl vid Kronobergsmodellen innebär också inköp av nya kärl. Ur denna synvinkel är optisk sortering att föredra. Användandet av gamla kärl minskar också engångskostnaden för införande av systemet, då de nya kärlen ska monteras och levereras till varje villa.

Inköp av påsar är en årlig kostnad, vilken är högst för Kronobergsmodellen, då hushållen ska ha både plastpåsar och papperspåsar och papperspåsarna bedöms behövas bytas oftare än motsvarande plastpåse för matavfall vid optisk sortering. Lägst påskostnad innebär fyrfackssystemet.

Ansvarsfrågan framöver för insamling av förpackningar och tidningar är ännu oklar. Läggs insamlingsansvaret på kommunerna, så innebär införandet av FNI sannolikt att kommunen sparar pengar på ett minskat behov av återvinningsstationer. I många fyrfackskommuner har antalet ÅVS:er minskat kraftigt, vilket inte skett i Eskilstuna. Dessutom måste insamlingsplatser för glasförpackningar alltid finnas i en kommun som har optisk sortering.

12.3 Pedagogiska aspekter

50(55)

För att få bästa tilltro till systemet, vilket i sin tur skapar utsorterade fraktioner av hög kvalitet krävs att systemet är pedagogiskt. Fyrfackssystemet bedöms som mer pedagogiskt av flera anledningar. Hushållen ser att fraktionerna hålls åtskilda från sopkärl till fordon på ett lättförståeligt sätt. Sorteringen sker öppet och det är därmed svårare att slänga fel av misstag och hushållen vet att hämtpersonalen ser avfallet i kärlet innan tömning vilket kan motivera till att sortera rätt. Att lägga utsorterat material i plastpåsar kan dels kännas onödigt och dels leda till antaganden att även annan plast sorteras bort i nästa steg.

EU beslutade år 2015 att alla medlemsstater ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Anledningen till beslutet är att nuvarande förbrukningsnivå av plastbärkassar medför nedskräpning och ett ineffektivt utnyttjande av resurser. Som en

RAPPORT 2016-05-18

CM p:\1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

60

61

/

~

sweco-8-.

följd av detta beslut har Naturvårdsverket tagit fram förslag på hur en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år ska kunna nås senast 202596• Som tunna plastbärkassar räknas de som är tunnare än 50 mikrometer (de påsar som används i optisk sortering är vanligtvis av tjockleken 20-35 mikrometer97),

vilket bland annat inkluderar de plastbärkassar som köps vid kassan i dagligvaruhandeln. För att nå det uppsatta målet är Naturvårdsverkets förslag att krav ställs på de producenter som tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter eller andra användare, om att ta ut ett lägsta pris om 5 kr per plastbärkasse. Naturvårdsverkets förslag överlämnades till regeringen i mars 2016 och inga beslut har ännu fattats.

Naturvårdsverkets förslag omfattar inte påsar som delas ut i kommuner med optisk sortering av avfall och EU-direktivet bedöms inte heller i övrigt påverka möjligheten att använda plastpåsar i avfallshanteringen. Trots detta så bör man tänka efter innan man inför ett insamlingssystem som helt bygger på plastpåsar. Detta då signalen det sänder inte går i linje med samhällsutvecklingen i övrigt och det kan anses opedagogiskt.

12.4 Insamling från flerfamiljshus

Fokus för denna rapport är insamling från villor. I intervjuerna med kommunerna har emellertid frågan ställts huruvida kommunens flerfamiljshus har FNI i privat regi idag. I Markaryd, Ljungby, Växjö och Älmhult har de flesta flerfamiljsfastigheter FNI. I Alvesta, Lessebo, Tingsryd finns detta inte än.

En möjlighet för de kommuner som inte har FNI i flerfamiljshus idag, skulle kunna vara att de kommunala bostadsbolagen och kanske även kommunala verksamheter i de tre kommunerna samverkar och handlar upp FNI på den privata marknaden tillsammans. Det gemensamma underlaget av lägenheter skulle sannolikt ge bra priser för denna insamling, samtidigt som vinnande entreprenör skulle få bättre ekonomi i hämtningen från kommunen och därmed ha intresse av att erbjuda även privata fastighetsägare FNI.

12.5 Samverkan mellan kommunerna

Det bedöms finnas goda möjligheter till samverkan mellan de sju kommunerna. Inställningen till olika FNl-system varierar mellan kommunerna, men val av samma insamlingssystem torde inte vara nödvändigt för samverkan. Samma insamlingssystem medför dock skalfördelar vid inköp av kärl och påsar, upphandling av hämtning samt effektiviseringsmöjligheter för transporter till behandling mm. Sweco rekommenderar att man utreder möjligheterna för effektivare logistik närmre, t.ex. möjligheten att utnyttja transporter i två riktningar.

När det gäller utnyttjande av kommunägda behandlingsanläggningar har intervjuer visat att tillräcklig behandlingskapacitet finns i länets befintliga anläggningar för restavfall och matavfall.

96 Naturvårdsverket, 2016

97 Nilsson, Optibag, 2016

51 (55)

~ RAPPORT J 2016-05-18 0

"' ~ FNI-UTREDNING FOR KRONOBcRG::; LAN "! 0 0 0 n 1'

CM p:l 123411234186 _fni-utredning__kronobergs _län\000119 original\fni-utredning kronobergs län.docx

61

62

SWEco·,a.

52(55)

Möjligheten för samverkansavtal som öppnas upp i nya LOU är viktig. Samverkansavtal innebär att kommuner under vissa förutsättningar kan köpa tjänster av varandra utan föregående upphandling. Kommunerna råds utreda denna möjlighet närmare då propositionen för nya LOU kommit.

Om ett kommunalt insamlingsansvar blir aktuellt skapar samverkan mellan kommunerna också bättre möjligheter för effektiv hantering av frågor kring drift av ÅVS:er.

Sweco rekommenderar att kommunerna utreder vidare vilken samverkansform som bäst uppfyller syftet.

RAPPORT 2016-05-18

CM p:1123411234186 _fni-utredning_kronobergs_län\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

62

63

/

(

13 Referenser

Mail

Davidsson Pia, Ljungby kommun, 2016-04-26

Ekelund Johan, VMAB, 2014-11-13

Eliasson Gabriella, Trelleborgs kommun, 2014-11-18

Grill-Biewer Anna, Plastic Omnium AB, 2014-11-05

Holmblad Cecilia, NSR, 2014-11-26

Schulz Reiner, Eskilstuna Energi och Miljö AB, 2014-11-07

Östlund Anna Carin, PWS AB, 2016-04-19

Muntligen

Andersson Elisabeth, VIVAB, 2013-05-02

Axmarker Beng( Tingsryds kommun, 2016-04

Bengtsson Bengt, Älmhults kommun, 2016-04-13

Bissmont Mimmi, VA SYD, 2014..:11

Eklöf Ola, Örebro kommun, 2016-04-19

Eliason Ulrika, FTI AB, 2016-04-22

Garp Asa, Lessebo kommun, 2016-04-20

Gummesson Leif, Lessebo kommun, 2016-04-20

Gustafsson Johan, Tekniska Verken i Linköping AB, 2014-11-26

Holmertz Stefan, Envac Optibag AB, 2014-02-21

Jonasson Nicholas, Växjö kommun, 2016-04-25

Karlsson Steve, Växjö kommun, 2016-05-04

Mellgren Peter, TMR, 2016-05-18

Nellis Christian, Alingsås kommun, 2014-11-13

Nilsson Stefan, Envac Optibag AB, 2016-05

Nyström Peter, SpiralTrans AB, 2016-05-11

Odelberg Carl, VETAB, 2014-03-19

Olofsson Ellenor, Markaryds kommun, 2016-04-18

~ .; RAPPORT ; 2016-05-18 ~ g FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN ..,

0 0 0

lt

CM p:1123411234186 _fni-utredning__kronobergs _län\000\ 19 originallfni-utredning kronobergs län.docx

63

swe:co-B-

53(55)

64

SWECO~

54(55)

Persson Ulf, Jönköpings kommun, 2014-11-18

Pettersson Conny, Alvesta Renhållning AB, 2016-04-25

Rosen Konrad, Gaia BioMaterials AB, 2016-05-10

Salomonsson Peter, Ljungby Energi AB, 2016-04-19

Samuelsson Stina, Ljungby kommun, 2016-04-13

Schulz Reiner, Eskilstuna Energi och Miljö AB, 2014-02-21 samt 2016-05-03

Svensson Björn, Växjö kommun, 2016-04-13

Waldemarsson Dan, Nårab, 2013-04-24

Winnberg Tomas, Bromölla kommun, 2014-11-03

Wohlin Christel, Sjöbo kommun, 2013-04-30

Websidor

Avfall Sverige, 2014, Kommentarer från Avfall Sverige om förpackningsförordningen (2014:1073) och returpappersförordningen (2014:1074)

http://www.avfallsverige.se, Avfall Web

http://www.ftiab.se

http://www.pwsab.se//quattroselect

http://www.tmr.se

Rapporter

Avfall Sverige guide nr 6, Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper, 2014

Avfall Sverige, Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2014, U2015:25

Avfall Sverige, Kommunalt insamlingsansvar- system för insamling av förpackningar och tidningar, 2013 (ej publicerad)

Avfall Sverige, Kommuner i samverkan, 2012

Avfall Sverige, Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall, Rapport U2011 :04

Avfall Sverige, SKRIVELSE: Kommentarer till förslaget från utredningen " Uppdrag om förändring av ansvaret för insamling av förpackningsavfall och returpapper från hushållen" (M2015:A), 20 april 2016

Avfallsutredningens slutbetänkande, SOU 2012:56

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FÖR KRONOBERGS LÄN

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 origina~fni-utredning kronobergs län.docx

64

/

65

/

/

SWEco-8'

Hässleholm Miljö AB, Försöksprojekt med 4-fack, 2015

IVL Svenska Miljöinstitutet, Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion, Rapport B1821, 2008

Naturvårdsverket, Minskad förbrukning av plastbärkassar -Redovisning av regeringsuppdrag, 2016-03-31

NSR, Norup Johanna och Vukicivic Sanita, Sammanställning av plockanalyser i Skåne, Jämförelser av insamlingssystem och informationsspridning, 2011

SAMSA, Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper i Skåne och Blekinge, 2016

Sweco, Optisk sortering och distribution av avfallspåsar, 2009

Sweco, Konsekvensbeskrivning för avfallsinsamlingen i Göteborg av förändrad tillämpning av bärighetsklasser på vägar, 2014

Sweco, Översiktlig kostnadsbedömning optisk sortering i sex fraktioner i Borås, 2016

Torpe, M2015:A

Waste Refinery, Biopåse för matavfall, IVL-rapport C3, 2013

Övrigt

Atkins Sverige AB, Enkät om avfallshantering (arbetsmaterial), 2016

Atkins, Organisation av avfallshanteringen i Älmhults kommun (arbetsmaterial), 2015

Markör, Attitydundersökning sortering av matavfall 2015 (Växjö kommun)

Protokoll från plockanalys av restavfall i Ljungby kommun 2015

Protokoll från plockanalys av restavfall i Växjö kommun 2015

RAPPORT 2016-05-18

FNI-UTREDNING FOR KRON08t:KGti LAN

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_iän\DDD\19 original\fni-utredning kronobergs län.docx

65

55(55)

66

• SWECO~

BILAGA 1 NULÄGESBESKRIVNING ALVESTA

1 Folkmängd och boendeform

Alvesta har 6020 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 2600 hushåll i flerfamiljshus samt 760 fritidshus.

2 Kommunens insamling från villor idag

Det kommunala bolaget Alvesta renhållning AB, ARAB, sköter insamlingen av hushållsavfall i egen regi. Bolaget äger även avfallskärlen.

Kostnader för nuvarande insamling är inte särredovisad.

Taxan är volymbaserad.

3 Insamling av förpackningar och tidningar idag

I dagsläget har flerfamiljsfastigheterna inte erbjudits FNI från den privata marknaden.

I kommunen finns 13 st åteNinningsstationer.

4 Plockanalys

Ingen plockanalys är genomförd.

5 Behandlingsanläggningar idag

Förbränningen av avfallet sker idag i Ljungby. Sopbilarna som hämtar avfall i Alvesta kör direkt till Växjös avfallsanläggning Häringetorp och lastar av. Från Häringetorp transporteras Alvestas och Växjös avfall tillsammans till Ljungby Energis anläggning.

Behandlingspriset för förbränning är 440 kr/ton.

6 Omlastningsstationer i kommunen

Omlastning sker idag i Växjö.

ARAB:s VD tror att kommunen har tillräckliga ytor för omlastning av färgsorterade påsar när detta införs.

7 Kundnöjdhet

Ar 2014 genomfördes en kundundersökning som gav mycket högt betyg på avfallshanteringen i kommunen.

I Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se

! Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 original\bilaga 1 alvesta.docx

66

! Marie Gastar

Telefon direkt +46 (0)4 016 71 52 Mobil +46 (0)767 94 71 52 marie.castor@sweco.se

1 (2)

67

swecots"

8 Framtida fastighetsnära insamling i kommunen

Den tredje maj 2016 beslutade kommunfullmäktige i Alvesta om införande av optisk sortering i två fraktioner; matavfall och restavfall. Behandlingen avser man handla upp och intresse har visats från såväl Ljungby som Vetlanda och Halmstad.

När det gäller insamling av förpackningar och tidningar inväntar kommunen ett eventuellt besked om kommunalt insamlingsansvar. Man ser det som fördelaktigt att ha ett system för insamling av FNI och matavfall som fungerar med befintlig fordonsflotta, då kommunen hämtar i egen regi.

Intervju genomförd 25/4 2016 med:

Conny Pettersson VD på ARAB, Alvesta renhållning AB

2 (2)

I BILAGA 1 NULÄGESBESKRIVNING ALVESTA

CM p:\1234\1234186.Jni-utredning_kronobergs_län\000\19 originallbilaga 1 alvesta.docx

67

68

• sweco'zs

BILAGA 2 NULÄGESBESKRIVNING LESSEBO

1 Folkmängd och boendeform

2

Lessebo har 2731 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 871 hushåll i flerfamiljshus samt 513 fritidshus.

Lessebo är en bruksort, vilket innebär att de flesta bor inne i samhället.

Kommunens insamling från villor idag

Hämtning sker idag med Lessebo Åkericentral som entreprenör. Detta avtal går ut i december 2016, men kommunen har möjlighet till två års förlängning.

Mindre hämtproblem förekommer, framförallt i sommarstugeområden.

Kommunen äger samtliga avfallskärl.

Dagens insamlingskostnad är ca 1,3 miljoner kr per år.

Taxan är volymbaserad.

3 Insamling av förpackningar och tidningar idag

Flerfamiljsfastigheterna i kommunen har inte fastighetsnära insamling idag. Miljöhus är sällsynt. I kommunen finns sex stycken återvinningsstationer i FTl:s regi.

4 Plockanalys

Inga plockanalyser har genomförts.

5 Behandlingsanläggningar idag

Restavfallet körs till förbränningsanläggningen i Ljungby idag. Behandlingspriset är 453 kr/ton.

6 Omlastningsstationer i kommunen

Kommunen omlastar restavfallet på Lessebo ÅVC. Tekniska chefen bedömer att här finns ytor för att omlasta även förpackningar och tidningar om det skulle vara aktuellt.

Lessebo Åkericentral transporterar i dagsläget det omlastade restavfallet till Ljungby Energi för förbränning.

7 Kundnöjdhet

Kommunen har inte gjort någon kundundersökning med avseende på intresse för FNI eller matavfallssortering.

I Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se

I Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 onginal\bilaga 2 lessebo.docx

68

I Marie Gastar

Telefon direkt +46 (0)4 016 71 52 Mobil +46 (0)767 94 71 52 marie.castor@sweco.se

1 (2)

(

(

69

/

\,

/ I

swecots

8 Framtida fastighetsnära insamling i kommunen

Politiker och tjänstemän i Lessebo kommun har varit på studiebesök i Klippan och studerat fyrfackssystemet och i Vetlanda och Kalmar och tittat på optisk sortering. De har även fått information om iden med Kronobergsmodellen från Växjö kommun. Man har också besökt entreprenören Ohlssons som hämtar både färgsorterat avfall och avfall i fyrfackskärl för att inhämta deras erfarenheter. Inga beslut om inriktning i kommunen är tagna.

Intervju genomförd 20/4 2016 med:

Asa Garp, Energi- och miljöstrateg

Leif Gummeson, Teknisk chef

Lessebo kommun

2 (2)

I BILAGA 2 NULÄGES BESKRIVNING LESSEBO

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\OOQ\19 ortginal\bflaga 2 lessebo.docx

69

70

• SWECO~

BILAGA 3 NULÄGESBESKRIVNING LJUNGBY

1 Folkmängd och boendeform

8100 hushåll bor i en eller tvåfamiljshus och 5213 hushåll bor i lägenhet. Antal fritidshus är 2198 st.

2 Kommunens insamling från villor idag

Ljungby har en entreprenad för avfallshämtning och det är Suez som har uppdraget idag. Avtalet löper till 2017-09-30, med möjlighet till två års förlängning.

Sweco gjorde 2013-2014 en utredning åt Ljungby kommun, vilken jämförde olika system för insamling av matavfall, förpackningar och returpapper. De system som jämfördes var:

• Separata kärl för matavfallsinsamling från villor och flerfamiljsfastigheter

• Fyrfacksinsamling från villor och separat kärl för matavfall från flerfamiljsfastigheter

• Tillägg för insamling av förpackningar och tidningar från flerfamiljsfastigheter

• Optisk sortering i två fraktioner från villor och flerfamiljsfastigheter

• Optisk sortering i 6 fraktioner från villor och i 2 fraktioner från flerfamiljsfastigheter

Utredningen användes som underlag då politiskt beslut togs om att investera i en anläggning för optisk sortering.

Ingen utsortering av matavfall sker idag utan detta blir aktuellt då den optiska sorteringsanläggningen är i bruk, d.v.s. kan påbörjas tidigast 2018.

Nuvarande insamlingskostnad är drygt 13 miljoner kronor per år.

Avfallstaxan är volymbaserad.

3 Insamling av förpackningar och tidningar idag

Största delen av flerfamiljsfastigheterna med över 4-5 lägenheter har FNI. 2013 hade 2879 hushåll i flerbostadshus tillgång till fastighets nära insamling av förpackningar och tidningar (FNI). Kommunen uppskattar andelen lägenheter med tillgång till FNI till 75 - 80 %.

Det är Suez sorn har hela marknaden av FNI idag.

Ljungby har 14 st återvinningsstationer för förpackningar och returpapper.

4 Plockanalys

Ar 2015 lät kommunen göra en plockanalys på restavfall från villor i Ljungby tätort. I resultatet ser man att över 40% är matavfall och andelen förpackningar och returpapper är över 30%. Mängden matavfall samt förpackningar och tidningar per vecka och hushåll anges inom parentes. Potentialen för minskning av restavfallsmängden bedöms som hög.

I Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se

I Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 original\bilaga 3 ljungby.docx

70

I Marie Gastar

Telefon direkt +46 (0)4 016 71 52 Mobil +46 (0)767 94 71 52 marie.castor@sweco.se

1 (3)

/

71

i

'

'-

/

/

SWECO~

Övrigt brännbart 16,0%

El & elektronik

Farligt avfall 0,00%

7,0%

Tidningar och förpackningar

31,1% (2,94

kg/hh)

Figur 1: Resultat av plockanalys av restavfall från villor 2015

5 Behandlingsanläggningar

Trädgårdsavfall 2,5%

Förbränningen sker idag på Ljungby energis anläggning.

Ljungby kommun har nu tagit beslut om att bygga en anläggning för optisk sortering av matavfall och restavfall. Behandling av matavfallet i plastpåse kommer att handlas upp externt.

Viktiga aspekter vid val av optisk sortering som sorteringssystem har varit bärigheten på kommunens vägar (BK 2 och BK 3). Enligt Avfall Sverige Guide nr 6, så har en normallastad fyrfacksbil en lastvikt på 5-6 ton och uppfyller aldrig kraven för att få köra på vägar klassade som BK3. Ekonomin har också vägt tungt vid valet av insamlingssystem.

Den planerade anläggningen ska ha en sådan storlek att det ska vara möjligt att bygga till sorteringsutrustning för förpackningar och returpapper i ett senare skede. Den kommer initialt att vara dimensionerad för 10 000 ton avfall per år och ligga på Bredemads avfallsanläggning.

Kommunen är för närvarande i upphandlingsskedet för anläggningen och den planeras stå färdig i början av 2018.

2 (3)

I BILAGA 3 NULÄGESBESKRIVNING LJUNGBY

CM p:11234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 original\bilaga 3 ljungby.docx

71

72

SWECO~

6 Omlastningsstationer i kommunen

Idag körs det brännbara avfallet direkt till Ljungby Energis anläggning. När den optiska sorteringsanläggningen är i bruk på Bredemads avfallsanläggning så kommer restavfallet att omlastas där för vidare transport till Ljungby energi. På avfallsanläggningen finns möjlighet att omlasta även förpackningar och returpapper om det blir aktuellt.

7 Kundnöjdhet

I årets medborgarundersökning, från vilken kommunen inte fått resultat än, ställer man frågan om medborgarna kommer att sortera ut förpackningar och returpapper respektive matavfall fastighetsnära om möjlighet finns.

Ar 2010 ställde man frågan ''Ar du intresserad av att få dina förpackningar hämtade vid villa, så kallad fastighetsnära insamling om taxan höjs med 1500 kr/år?". Resultatet visade att endast 3% av de tillfrågade hade denna betalningsvilja.

Intervju genomförd 13/4 2016 med:

Stina Samuelsson, Renhållningsingenjör

Tekniska förvaltningen, Ljungby Kommun

BILAGA 3 NULÄGESBESKRIVNING LJUNGBY

CM p:\123411234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 ortginal\bilaga 3 ljungby.docx

72

3 (3)

/

73

/

( '--

• SWEcozs'

BILAGA 4 NULÄGESBESKRIVNING MARKARYD

1 Folkmängd och boendeform

2

I Markaryds kommun finns 3264 st hushåll i småhus, 1323 lägenheter samt 1047 fritidshus.

Kommunens insamling från villor idag

Markaryds kommun har idag avtal med entreprenören Ohlssons för avfallshämtning. Avtalet löper till och med 2020-08-31 och därefter finns förlängningsmöjlighet med ett plus ett år. lnsamlingskostnaden är i dagsläget ca 2,6 miljoner kronor per år.

Kommunen har inte infört eller provat utsortering av matavfall i någon form.

I dagsläget upplever kommunen hämtningsproblem framförallt på landsbygden där det förekommer körning på grusväg.

Samtliga avfallskärl ägs av kommunen.

Avfallstaxan är volymbaserad.

3 Insamling av förpackningar och tidningar idag

Så gott som alla hushåll i flerfamiljsfastigheter har fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i dagsläget. Insamlingen sker i Suez regi.

I kommunen finns åtta stycken återvinningsstationer.

4 Plockanalys

5

6

7

Inga plockanalyser är genomförda.

Behandlingsanläggningar idag

I dagsläget skickas restavfallet till förbränning i Ljungby. Behandlingspriset är 480 kr/ton.

Omlastningsstationer i kommunen

Restavfallet omlastas på kommunens AVC Alandsköp. Här har man nyligen anlagt en ny ficka för restavfall. Kommunens enhetschefförVNGatuenheten bedömer att denna skulle kutina delas om matavfallssortering blir aktuell, men att platsen inte skulle räcka för omlastning av utsorterade fraktioner från fyrfackshämtning, då samtliga fraktioner måste hållas åtskilda. Om däremot optisk sortering blir aktuell bedöms fickan räcka.

Kundnöjdhet

Inga kundnöjdhetsundersökningar är genomförda.

I Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE-201 22 Malmö, svenge Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se

I Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronabergs_län\000\19 original\bilaga 4 markaryd.docx

73

I Marie Gastar

\t::Ht:iUII UlltU'\.i -r"tu \UJ'-t v;u /; C,~

Mobil +46 (0)767 94 71 52 marie.castor@sweco.se

1 (2)

74

swecofs

8 Framtida fastighetsnära insamling i kommunen

I Markaryds kommun är i dagsläget inte FNI och matavfallssortering högt upp på agendan. Politiker och tjänstemän har för flera år sedan orienterat sig översiktligt på området genom studiebesök.

Intervju genomförd 18/4 2016 med:

Ellenor Olofsson, Enhetschef VA/Gatuenheten

Tekniska förvaltningen, Markaryds kommun

2 (2)

I BILAGA 4 NULÄGESBESKRIVNING MARKARYD

CM p:11234\12341B6_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 origina\\bilaga 4 markaryd.docx

74

/

/

75

/ (

• SWECO~

BILAGA 5 NULÄGESBESKRIVNING TINGSRYD

1 Folkmängd och boendeform

2

Tingsryd har 4438 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 1300 hushåll i flerfamiljshus samt 1178 fritidshus.

Nästan 40 % bor på landsbygden i kommunen.

Kommunens insamling från villor idag

l Tingsryds kommun är Samhällsbyggnadsnämnden ansvarig nämnd för avfallshanteringen i kommunen och verkställande förvaltning är Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Till störst del genomförs avfallshant~ringen i egen regi, med undantag för slamhämtning och hämtning av hushållsavfall i container som utförs på entreprenad.

Insamling av brännbart hushållsavfall i kärl sker vid cirka 6 000 hämtningsställen, där 5 500 av dessa är vid villahushåll. l dagsläget sker insamlingen i en blandad avfallsfraktion. Villahushållen har hämtning av hushållsavfall varannan vecka. Flerfamiljsfastigheter och verksamheter har däremot veckohämtning. För fritidsfastigheter hämtas hushållsavfallet varannan vecka under maj- september.

Kommunen äger två stycken sopbilar för insamlingen, en baklastande sopbil och en sidlastande sopbil. Bilarna är inköpta 2006, därmed nästan 10 år gamla och därmed bör fordonsparken uppdateras inom en snar framtid.

Figur 1 Kommunens sidlastande sopbil (Bildkälla: Tingsryds kommun)

De hämtproblem som förekommer är att det är trångt vid vissa abonnenter på landsbygden, annars inga problem.

Insamlingen sker i plastkärl, där det är vanligast att villahushållen har ett 190 liter kärl och för flerfamiljsfastigheter och verksamheter är den vanligaste behållarvolymen 660 liter.

/ Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 {0}040167000 Fax www.sweco.se

I Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredning_l<ronobergs_län\000\ 19 originallbilaga 5 tingsryd. docx

75

I Marie Gastar

Teleion direkt +46 (0)4 016 71 52 Mobil +46 (0)767 94 71 52 marie.castor@sweco.se

1 (4)

76

SWECO~

Insamlingen sker i kärl, där det är vanligast att villahushållen har ett 190 liter kärl och för flerfamiljsfastigheter och verksamheter är den vanligaste behållarvolymen 660 liter.

Kommunen äger alla kärl i kommunen, kärlen har funnits sedan mitten på 90-talet och kärlen byts allt eftersom ut till nya.

lnsamlingssystemet är volymbaserad.

lnsamlingskostnaden per år, baserad på 2014 års kostnader uppgår till 3069 400 SEK.

3 Insamling av förpackningar och tidningar idag

I dagsläget sker ingen fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i Tingsryds kommuns flerfamiljshus.

I kommunen finns 11 st återvinningsstationer som drivs av FTI.

4 Plockanalys

I Tingsryds kommun har man inte genomfört någon plockanalys, dock har kommunen bedömt att Avfall Sveriges resultat från en nationell kartläggning av plockanalyser är representativ för villahushållen i Tingsryds kommun.

5 Behandlingsanläggningar idag

Det brännbara kärlavfallet skickas till Ljungby Energis förbränningsanläggning efter omlastning på Elsemåla avfallsanläggning.

Avtalet med Ljungby gäller fram till och med 2017-08-31.

I dagsläget kostar behandlingen av brännbart hushållsavfall 453 kr per ton.

6 Omlastningsstationer i kommunen

Omlastning av brännbart kärlavfall sker på Elsemåla avfallsanläggning som ligger 4,5 km söder om Tingsryds tätort, längs väg 27. Elsemåla har fastighetsbeteckning Elserås 1 :7 och kommunen äger marken.

Hushållsavfallet töms på en platta och lastas sedan med hjullastare i lastväxlarcontainer. Det sker ingen komprimering utöver tilltryckning med skopan från lastmaskinen.

Det finns inte mycket ytor på omlastningsstationen. Skulle omlastning av förpackningar och tidningar krävas skulle nya ytor i så fall behöva iordningställas. Det finns heller inte plats för att omlasta andra kommuners avfall på anläggningen. Det finns ingen annan lokalisering undersökt i dagsläget.

2 (4)

I BILAGA 5 NULÄGESBESKRIVNING TINGSRYD

CM p:\1234\1234186_fnl-utredning_kronobergs_län\D00\19 ortginal\bilaga 5 tingsryd.docx

76

77

/ !

/

/

SWECO.'ZS

7 Kundnöjdhet

8

Under 2014 genomfördes en kundundersökning i Tingsryds kommun med syfte att ta reda på kundernas nöjdhet med avfallshanteringen i kommunen samt kundernas vanor och attityder inom specifika frågor. 1

Andelen nöjda/mycket nöjda med avfallshanteringen bland en- och tvåfamiljshus var 88 %. Gällande källsortering var de flesta nöjda/mycket nöjda med källsorteringen i kommunen (87 %) där (91 %) var nöjda/mycket nöjda med möjligheten att lämna förpackningar.

Gällande matavfallsinsamling, tillfrågades kunderna om vilket insamlingssätt de föredrog, där extra kärl (tvåkärlssyststemet) och extra påse (optisk sortering) var ungefär lika, men övervägande del av de tillfrågade visste inte, se Figur figur 2.

95 % av de tillfrågade kunderna är nöjda/mycket nöjda med hämtningen av hushållsavfall i kommunen och 86 % nöjda/mycket nöjda med avfallshanteringen i kommunen.

11111 Extra kärl

Il Extra påse i samma kärl

Vet ej

Figur 2 Resultat av kundundersökning, insamlingssätt för matavfallsinsamling

Framtida fastighetsnära insamling i kommunen

En förstudie som genomförts av Sweco, angående vilket system som kan användas för matavfallsinsamling presenterades för Samhällsbyggnadsnämnden i september 2015. Förstudien omfattade flerfackssystemet för matavfall, förpackningar och tidningar samt en kort redogörelse angående system där optisk sortering används för förpackningar och tidningar och brunt kärl används för matavfall. Ärendet var ett informationsärende och inga beslut fattades.

1 Tingsryds kommun Rentnöje - Kundnöjdhetsmätning, 2014

I BILAGA 5 NULÄGESBESKRIVNING TINGSRYD

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\i9 originallbilaga 5 tingsryd.docx

77

3 (4)

78

SWECO~

Intervju genomförd april 2016 med:

Bengt Axmarker tf Renhållningschef

Tingsryds kommun

4 (4)

BILAGA 5 NULÄGESBESKRIVNING TINGSRYD

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_Jän\000\19 ortginal\bilaga 5 tingsryd.docx

78

/

79

/ ( '

( '-

• SWECO~

BILAGA 6 NULÄGESBESKRIVNING VÄXJÖ

1 Folkmängd och boendeform

Växjö kommun har 18 486 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 22 650 hushåll i flerfamiljshus samt 1309 fritidshus.

2 Kommunens insamling från villor idag

3

Kommunens hämtning utförs av en entreprenör, i dagsläget Ragn-Sells. Detta avtal löper ut september 2017 och kommunen har möjlighet att förlänga i två år.

Matavfallssortering började införas 2012. Politiskt beslut finns att samtliga avfallslämnare ska erbjudas matavfallsinsamling. Samtliga villor har erbjudits sortering och när det gäller flerfamiljsfastigheter och verksamheter så har Växjöbostäder och de kommunala verksamheterna sortering medan inte samtliga övriga fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och verksamheter har hunnit erbjudas detta ännu.

Matavfallssortering är frivilligt och anslutningsgraden är 84%. Målsättningen är en anslutningsgrad på 90%.

Både verksamheter och hushåll sorterar i papperspåsar. Abonnemanget är ca 30% dyrare om man avstår från utsortering av matavfall.

I dagsläget äger kommunen samtliga kärl hos villor och matavfallskärl hos alla abonnenter. Kommunen äger även en del restavfallskärl som står hos verksamheter och flerfamiljsfastigheter. Kommunen har för avsikt att äga samtliga restavfallskärl innan nuvarande entreprenad löper ut.

I dagsläget förekommer svårigheter att hämta på specifika hämtställen både på landsbygd och inne i staden. Man försöker att anpassa tider för hämtning till då den kan ske på smidigast sätt och enligt kommunen är inte fordonen det största problemet utan långa dragvägar.

Kommunen har tagit bort möjligheten till att ha tätare tömning är varannan vecka för villor.

Taxan är volymbaserad.

Insamling av förpackningar och tidningar idag

Växjö kommun har 60 återvinningsstationer i FTl:s regi.

I princip alla Växjöbostäder samt merparten av de privata fastighetsägarna erbjuder de boende fastighetsnära sortering av förpackningar och returpapper. Många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar införde FN! i samband med att matavfallsinsamling infördes.

4 Plockanalys

Våren 2015 gjordes plockanalyser på restavfall och matavfall från villor.

J Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SF.-201 ?.?. Malmö Sveriae Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se

I Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

CM p:\1234\1234186_fni-utrednin9....kronobergs.Jän\000\19 ortgina~bilaga 6 växjö.docx

79

\ Marie Gastar

Telefon direkt +46 (0)4 016 71 52 Mobil +46 (0)767 94 71 52 marie.castor@sweco.se

1 (4)

80

SWEcots

I Figur 1 nedan åskådliggörs fördelningen av innehållet i restavfallet från villor med matavfallsortering, då detta är den största andelen av Växjös villor. Mängden matavfall samt förpackningar och tidningar per vecka och hushåll anges inom parentes.

El & elektronik 0,14%

0,00%

5,6%

Matavfall 14,0% (1,07 kg/hh)

Trädgårdsavfall 7,2%

Tidningar och förpackningar

33,1% (2,54kg/hh)

Figur 1: Innehåll i restavfall från villahushåll med matavfallssortering

Det matavfall som sorterats ut av villorna hade en renhet på 97,9%. Källsorteringsgraden, d.v.s. den andel av det totalt uppkomna matavfallet från villor, som sorterades ut som matavfall var 79,4%. Mängden utsorterat matavfall per hushåll beräknades till 4, 12 kg/hushåll och vecka.

5 Behandlingsanläggningar idag

Växjö kommun har en förbehandlingsanläggning för matavfall i papperspåse. Den ligger på Häringetorps avfallsanläggning. Matavfall från Växjö och Älmhult samt ibland matavfall från industrin förbehandlas här. Anläggningen är dimensionerad att klara av att förbehandla hela länets matavfall.

Enligt leverantören av förbehandlingsanläggningen så ska den klara av att förbehandla matavfall packat i plastpåsar. Kommunens VA-chef är emellertid orolig för att det ska uppstå tekniska problem i anläggningen om plastpåsar tillåts. Små satser har provkörts utan problem, men ackumulering i skruvar och tankar skulle kunna upptäckas först efter en tids drift. Den utgående produkten har varit sämre, med större inblandning av plast, i dessa satser.

Enligt VA-chefen skulle en påsöppning och siktning av avfallet kunna föregå den ordinarie förbehandlingen för att minimera plast i processen.

2 (4)

I BILAGA 6 NULÄGESBESKRIVNING VÄXJÖ

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\ODD\19 original\bilaga 6 växjö.docx

80

81

/

SWECO~

Förbehandlingsanläggningen tekniska kapacitet är 15 000 ton/år, medan befintligt tillstånd är på 10 000 ton/år. Ar 2015 förbehandlades 5300 ton matavfall i an läggningen. Kommunen vill på sikt ansöka om utökat tillstånd, så att hela den tekniska kapaciteten kan användas.

Matavfallet rötas efter förbehandling på Sundets avloppsreningsverk som ligger ca 5 km bort. Transporten dit sker med lastbil. I dagsläget går en slurrytransport på 30 m3 om dagen till Sundet.

På Sundet tillämpas samrötning av avloppsslam och matavfallsslurry. Slammet hygieniseras innan avyttring. Det håller mycket hög kvalitet och är Revaq-certifierat. Kommunen har idag avsättning för hela mängden och vili inte äventyra denna kvalitet.

Politiskt beslut finns om att behandlingsavgiften för matavfall ska vara ungefär densamma som förbränningsavgiften. Behandlingspriset är idag 550 kr/ ton och motsvarar dagens faktiska driftskostnader exklusive kapitalkostnader.

Alwex transporterar Alvestas och Växjös restavfall till Ljungby Energis anläggning. 30 ton avfall transporteras i varje transport. Avtalet med Ljungby Energi sträcker sig till 2016-12-31 och behandlingspriset är 395 kr/ ton.

6 Omlastningsstationer i kommunen

Omlastning av brännbart avfall sker på Häringetorps avfallsanläggning som ägs av Växjö kommun. Renhållningsavdelningen på kommunen gör bedömningen att ytorna är tillräckliga även för omlastning av förpackningar och returpapper från fyrfackskärl. Kommunens ambition är att alla materialslag ska kunna hanteras på anläggningen.

Det bedöms också som möjligt att omlasta avfall från annan kommun vid behov.

7 Kundnöjdhet

8

En gång per år genomförs attitydundersökningar. Ar 2012-2015 har attityden till matavfallssortering undersökts bland abonnenterna.1 Ar 2015 tyckte sju av tio att Växjö kommuns matavfallshantering fungerade bra eller mycket bra. Endast tre procent tyckte att denna insamling fungerade dåligt eller mycket dåligt.

Inga frågor om intresse för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper har ställts.

Framtida fastighetsnära insamling i kommunen

Då Växjö kommun har infört matavfallsutsortering i papperspåse som fungerar väl och då förbehandlingsanläggning för utsorterat matavfall i papperspåse finns inom kommunen, är man intresserad av att införa ett system för FNI då man kan behålla papperspåsarna.

1 Markör, Attitydundersökning sortering av matavfall - 2015

3 (4)

I BILAGA 6 NULÄGESBESKRIVNING VÄXJÖ

CM p:\1234\123418B_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 original\bilaga 6 växjö.docx

81

82

SWECO~

Intervjuer genomförda

13/4 2016 med:

Björn Svensson, Kvalitetsingenjör Renhållningsavdelningen, Tekniska förvaltningen Växjö kommun

25/4 2016 med:

Nicholas Jonasson, Enhetschef projektenheten Renhållningsavdelningen, Tekniska förvaltningen Växjö kommun

4/5 2016 med:

Steve Karlsson, Avdelningschef VA-Avdelningen, Tekniska förvaltningen Växjö kommun

4 (4)

I BILAGA 6 NULÄGESBESKRIVNING VÄXJÖ

CM p:\ 123411234186 _fni-utredning_kronobergs Jän\000\ 19 originallbilaga 6 växjö.docx

82

(

83

/ i

/

/

• SWECO~

BILAGA 7 NULÄGESBESKRIVNING ÄLMHULT

1 Folkmängd och boendeform

2

Älmhult kommun har ca 16 000 invånare varav hälften bor i tätorten och hälften på landsbygden. Älmhults kommun hade år 2014 4996 hushåll i en- och tvåfamiljshus, 2303 hushåll i flerfamiljshus samt 953 fritidshus.

Kommunens insamling idag

Älmhults kommun har avfallshämtning i egen regi. De äger också alla avfallskärl.

Man har infört matavfallssortering från i princip alla flerfamiljsfastigheter. Insamlad mängd uppgår till ca 250 ton per år. Sortering sker i papperspåse. Fastighetsägarna betalar extra för denna tjänst.

I dagsläget upplever Älmhult inga hämtningsproblem.

Kommunen har inte kunnat uppge exakt kostnad för insamlingen.

Renhållningstaxan är volymbaserad.

3 Organisations utredning

4

Kommunen har låtit genomföra en utredning1 med syfte att jämföra olika organisationsformer för avfallshanteringen i Älmhults kommun. Alternativen som undersökts är:

1. Egen förvaltning

2. Eget bolag

3. Samarbete med närliggande kommuner

4. Samarbete med NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB)

Driften kan ske antingen i egen regi eller på entreprenad.

Inga beslut kring framtida organisation finns.

Insamling av förpackningar och tidningar idag

I samband med att matavfallssortering infördes i flerfamiljshusen infördes även fastighetsnära sortering av förpackningar och returpapper. 85-90 % av lägenheterna har detta idag.

Kommunen har 18 st återvinningsstationer.

5 Plockanalys

Inga plockanalyser har genomförts.

1 Atkins Sverige AB, Organisation av avfallshanteringen i Älmhults kommun, 2015

Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se

Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

CM p:\1234\1234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 ortginal\bilaga 7 älmhult.docx

83

Marie Castor

Telefon direkt +46 (0)4 016 71 52 Mobil +46 (0)767 94 71 52 marie.castor@sweco.se

1 (3)

84

swecofs

6 Behandlingsanläggningar idag

Restavfallet förbränns i dagsläget i Hässleholm mot en avgift på 425kr/ton. Detta avtal går ut sommaren 2016 och ska nu handlas upp på nytt.

Det utsorterade matavfallet skickas idag till Växjö för förbehandling och rötning. Behandlingspriset där är 550kr/ton.

7 Omlastningsstationer i kommunen

Omlastning sker på den kommunala avfallsanläggningen Äskya. Renhållningschefen bedömer att även förpackningar och tidningar skulle få plats att omlastas här.

8 Kundnöjdhet

Kommunen har i början av 2016 gått ut med en enkät till samtliga hushåll för att undersöka attityder och intresse kring frågor kopplat till avfallshantering.2 Ingen skillnad gjordes på boende i villa och radhus (63% av respondenterna) och hushåll i flerfamiljsfastighet. 70 % svarade att de är nöjda med dagens insamlingssystem och det missnöje som beskrivits handlade framförallt om avgiftsbelagda AVC:besök samt skräpiga AVS:er.

På frågan hur vill du lämna ditt matavfall i framtiden är svaren relativt jämnt fördelade mellan färgsortering och flerfackskärl samtidigt som flest har svarat att de önskar ett separat kärl vid fastigheten. På frågan hur vill du lämna dina förpackningar och tidningar i framtiden har 61 % svarat AVS medan 41 % svarat något av de fastighetsnära alternativen. Vissa personer har svarat flera alternativ. En anledning till att majoriteten svarat AVS kan vara okunskap om vad de fastighetsnära varianterna innebär.

Även betalningsviljan för ett insamlingssystem som skulle innebära bättre service och mer miljönytta har undersökts. 62 % av de som svarat anger att de inte vill betala något mer medan ca 24 % kan tänka sig att betala upp till 300 kr på ett år. Betalningsviljan sjunker drastiskt vid högre avgifter än 300 kr/år.

9 F_ramtida fastighetsnära insamling i kommunen

Politiker och tjänstemän i Älmhults kommun har gjort studiebesök till Bromölla för att titta på deras befintliga anläggning för optisk sortering. De har även besökt Klippan för att studera fyrfacksinsamling. Besöket till Bromölla gav ingen positiv bild av optisk sortering och även Bromölla ska framöver gå över till fyrfacksinsamling. Grannkommunen Osby håller också på att införa fyrfacksinsamling.

Kommunen hoppas att med resultat från ovanstående enkät få en bättre fingervisning av medborgarnas önskemål.

I nybyggda villaområden satsar Älmhults kommun på underjordiska behållare för matavfall och restavfall som kompletteras med låsta sopskåp med kärl i för förpackningar och returpapper.

2 Atkins Sverige AB, Enkät om avfallshantering, arbetsmaterial, 2016

2 (3)

I BILAGA 7 NULÄGESBESKRIVNING ÄLMHULT

CM p:\ 1234\ 1234186 _fni-utredning_kronobergs _län\000\ 19 original\bilaga 7 älmhult.docx

84

85

/

/ (

Intervju genomförd 13/4 2016 med:

Bengt Bengtsson, renhållningschef, Tekniska förvaltningen

Älmhults kommun.

BILAGA 7 NULÄGESBESKRIVNING ÄLMHULT

CM p:\123411234186_fni-utredning_kronobergs_län\000\19 origina~bilaga 7 älmhultdocx

85

swecoZS

3 (3)

86

CX) 0,

Bilaga 8 Beräkningar för inköp och avsättning av kärl Uppdrag

FNl-uti·edning Kronobergs län

Pris per nya kärl (SEK) Avsättning för gamla kärl Pris per hushåll (SEK)

Avskrivningstid (år) Ränt2·, Årlig avskrivningskostnad (SEK/år och

hushC11l)

Antaganden och förenklingar: 100 % anslutning till systemet

Kronoberg~modellen

för dem som inte har

matkärl

370

370

10 4,5%

47

Upp dragsnummer

1234186000

Kronobergs­

modellen Växjö

10 års avskrivningstid (även avyttring av kärl) 25% av de gamla kärlen skrotas 50% av de gamla kärlen säljs

25 kr/kärl 150 kr/kärl

25% av de gamla kärlen finns annan användning för

Prise1· enligt PWS (140-1341 kr/ st, ventilerade 399 kr/st; antar 370 kr) Inga '·<ärl byts ut vid införande av optisk eller Kronobergsmodellen

2016-05-,8

0

Fyrfack

1475 -81

2869

10 4,5%

363

Fyrfack Växjö

1475 -163 2788

10 4,5%

352

Upprättad av

Marie Castor

Optisk Optisk Växjö

-81 -81

10 4,5%

0 -10

~ s·wECO ~

1 (1) P:11234\1234186_FNl-utredning_Kronobergs_län\000\19 Orlginal\Bilaga 8 Beräkningar för inköp av kärl

r"

870::, -J

/ '

Bilaga 9 Beräkningar för påsar och hållare Uppdrag Uppdragsnummer

FNl-utredning Kronobergs län 1234186000

Kronobergs-

Krono bergsmodellen modellen Växjö

Antal plastpåsar/år 140 Pris per plastpåse (Eskilstunas pris idag) 0,28

Antal papperspåsar/år 160 Pris per papperspåse (Växjös pris idag) 0,29

Årlig påskostnad/hushåll 86

Hållare (i princip engångskostnad) 19

Kostnad för distribution av påsar/

hushåll och år 48 800 000 kr för 16500 villor

Antaganden: Distributionskostnaden i Eskilstuna antas gälla optisk och Kronobersgmodellen Halva distributionskostnaden antas för fyrfacksystemet

2016-05-18

140 0,28

160 0,29

86

48

s·wecoa

Upprättad av

Marie Castor

Fyrfack Fyrfack Växjö Optisk

240 0,28

160 160 0,29 0,29

46 46 67

19

24 24 48

1 (1) P:\1234\1234186_FN\-utredning_Kronobergs_län\000\19 Original\Bilaga 9 Beräkningar för Inköp av påsar och hållare

88

CX) CX)

s·weco-B Bilaga 10 Beräkningar för behandlingsavgifter och ersättning från FTI

Uppdrag

FNl-utredning Kronobergs län

Beräknad mängd utsorterat matavfall/hushåll och år (kg) Behandlingspris kr/ton (snitt av kommunernas behandlingspris för matavfall i papperspåse till Växjö) Behandlingskostnad matavfall (kr/hushåll och år)

Beräknad mängd restavfall/hushåll och år (kg) Behandlingspris kr/ton (snitt av kommunernas behandlingspris för restavfall till förbränning)

Behandlingskostnad restavfall (kr/hushåll och år)

Summa behandling (kr/hushåll och år)

Beräknad mängd blandat färgsorterat avfall/hushåll och år (kg) Sorteringskostnad kr/ton (i Eskilstuna) Sorteringskostnad (kr/hushåll och år)

Ersättning från FTI (kr/ton) Papperförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar (kommunen får ej

denna inkomst med alla system) Tidningar Total ersättning från FTI (kr/hh och år)

1 (2) 2016-05-18

425 500

1400

100 400

Uppdragsnummer Upprättad av

1234186000 Marie Gastar

Kronobergs-

modellen Fyrfack Optisk 177 166 141

550 550 550 97 92 77

187 166 223

438 438 438 82 73 98

179 164 175

308 485 619 619 191 300

-0,2 -0,28 -0,2 -0,1 -0, 19 -0, 1 -0, 1 -0,22 -0, 1

-0,1 -0, 10 -0,1 -0,5 -0,85 -0,5

-45,9 -84,5 -45,9

1 (1) P:\1234\1234186_FNl-utredning_Kronobergsjän\000\19 Original\Bilaga 10 Beräkningar för behandling och ersättning FTI sida 1

89

RAPPORT

TINGSRYDS KOMMUN

Tingsryd Förstudie Matavfall UPPDRAGSNUMMER 1340058000

KONCEPT 1 2015-09-01

GÖTEBORG MILJÖTEKNIK

EMMA HAMILTON

MALIN SERNLAND

• SWECO~

GRANSKAD AV PETER AARSRUD 2015-08-25

90

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

91

SWECO~

I Sweco

Sammanfattning

Inledning

På uppdrag av Tingsryds kommun har Sweco genomfört en jämförande studie av tre insamlingssystem för kommunen inför kommande införande av matavfallsinsamling. Fokus i förstudien är på hushållen i kommunen och inte på verksamheter såsom storkök och resturanger.

Följande insamlingssystem har studerats:

• Matavfallsinsamling i separat kärl för villor och flerfamiljsfastigheter

• Optisk sortering i två fraktioner för villor och flerfamiljsfastigheter

• Flerfackssystemet för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar (FNI) för villor

Kronobergsmodellen kallas det system som Växjö kommun tillsammans med länet börjat utreda. Systemet innebär att kombinera optisk sortering för insamling av förpackningar och tidningar med tvåkärlssystemet för insamling av matavfall. Tanken är en i länet central optisk sorteringsanläggning och att matavfallet behandlas på Växjös rötningsanläggning eller på en annan behandlingsanläggning. I dagsläget utreds de juridiska förutsättningarna för detta. Systemet har inte behandlats vidare i denna rapport.

Nuläge Tingsryd kommun ligger i sydöstra Kronobergs län i Småland med 12 156 invånare (2014). Nästan 40 % bor på landsbygden i kommunen. De flesta i kommunen, 77 % bor i ett villahushåll.

lnsamlingsentreprenaden av kärlavfall utförs i egen regi och omfattar cirka 6 000 hämtningsställen. Fordonsparken består av en sidlastande sopbil och en baklastande sopbil. Bilarna är snart 10 år gamla och bör därmed bytas ut till nya fordon inom en snar framtid.

Den totala kostnaden för hushållsavfall inklusive insamling, transport och behandling uppgick till 13,6 miljoner under 2014.

Genom att utgå från Avfall Sveriges nationella kartläggning av plockanalyser, bedöms kärlavfallet i Tingsryds kommun bestå av 43 % matavfall samt 31 % förpackningar och tidningar. Baserat på mängden kärlavfall som samlades in i Tingsryd 2014, 2 873 ton, uppskattas realistiskt 620-800 ton matavfall respektive 463 ton förpackningar och tidningar sorteras ut från kärlavfallet.

Gemensamt för alla studerade system För alla system studerade i denna rapport, kommer påsar för att förpacka matavfallet att krävas. Det finns flera olika typer av påsar, exempelvis papperspåsar, bioplastpåsar, påsar för optisk sortering och vanliga plastpåsar. Vanligaste påsen för svenska kommuner som sorterar ut matavfall är papperspåsen, mellan 7-9 liter. Påsar för optisk sortering, är tillverkade av plast i ett kraftigare material än vanliga plastpåsar.

Emma Hamilton Gullbergs Strandgata 3 Box 2203

Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

SE 411 04 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) 31 62 75 00 Fax +46 (O) 31 62 77 22 www.sweco.se

Telefon direkt +46 (0)31632893 Mobil +46 (0)725021231 emma.hamilton@sweco.se

92

lnsamlingsresultat av matavfallet beror till stor del på den information som delges hushållen i samband med införandet.Information kan exempelvis utgöras av olika kampanjer, utskic, dörrknackning oh via kundtjänst. Omfattning av informationsinsatsen varierar från kommun och ambitionsnivå.

Införandet av separat matavfallsinsamling kan vara antingen obligatoriskt eller frivilligt för hushållen att ansluta sig till. Vanligt är att ett frivilligt system kombineras med en miljöstyrande taxa, där det blir billigare att sortera ut matavfall än osorterat avfall. Det finns för- och nackdelar med båda varianterna.

Två separata kärl för matavfallsinsamling Kärlet för brännbart avfall kompletteras med ytterligare ett kärl för matavfall. Systemet passar för både villahushåll och flerbostadshus och är det vanligaste insamlingssystemet för matavfall i Sverige. De två avfallsfraktionerna samlas antingen in med enfacksbilar på separata rutter eller med tvåfacksbilar där båda fraktionerna hämtas samtidigt.

Separata kärl ger god möjlighet till kvalitetskontroll av avfallet. Vanligt är att insamlingspersonalen genomför en okulär bedömning vid insamlingstillfället.

Var matavfallet behandlas beror på upphandling. I region och närområde finns det behandlingsanläggningar bland annat i Växjö, Jönköping, Mörrum och Kalmar.

Optisk sortering i två fraktioner

Avfallet sorteras i två fraktioner, en fraktion för matavfall och en för brännbart avfall i olikfärgade påsar. Avfallet slängs därefter i ett och samma kärl, samma kärl som används idag och sorteras sedan maskinellt utifrån färgkoden på påsen i en optisk sorteringsanläggning. Systemet passar för både villahushåll och flerbostadshus.

Påsarna är centrala i insamlingssystem med optisk sortering. Påsarna är tillverkade av ett kraftigare material än en vanlig påse och det är viktigt att rätt påsar används för att färgkoden ska kunna avläsas vid den maskinella sorteringen.

Samtliga avfallsfraktioner i kärlet samlas in med ordinarie enfacksbilar. Däremot kan inte lika mycket komprimering ske av avfallet som tidigare då påsarna riskerar att gå sönder.

Optisk sortering ger mindre möjlighet till kvalitetskontroll än de andra två studerade systemen. Vid en okulär besiktning vid insamlingen kan främst löst material identifieras då påsarna inte är genomskinliga och samtliga påsar är blandade.

Efter insamling sorteras påsarna i en optisk sorteringsanläggning. Matavfallspåsarna rivs sönder och påsarna skickas till förbränning medan matavfallet rötas till biogas och biogödsel. De befintliga anläggningar för optisk sortering som ligger närmast Tingsryd är i Bromölla, Vetlanda och Kalmar. Även Ljungby samt Halmstad har fastställda planer på att bygga anläggningar inom en snar framtid.

Flerfackssystemet för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar

Varje hushåll har två kärl, där kärlet är uppdelat i flera mindre fack för respektive fraktion Totalt kan åtta olika fraktioner samlas in fastighetsnära, fraktionerna är vanligtvis tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, matavfall och brännbart avfall. Systemet passar endast för villahushåll.

Samtliga fraktioner samlas in samtidigt med ett s.k. fyrfacksfordon. Fyrfacksfordonen är betydligt större än enfacksfordon.

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

93

Enl igt gällande lagstiftning måste det vara frivilligt för kommunens hushåll att ha ett flerfacksystem då de har möj lighet att lämna sina tidningar och förpackningar till en AVS. I dagsläget är de juridiska förutsättningarna på väg att förändras. Regeringen har tillsatt en utredning som beräknas att vara klar 31 mars 2016.

Förpackningar och tidningar har kommunen en möj lighet att lämna material till FTI alternativt försälja materialet på den privata marknaden. Får kommunerna insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar kan ersättningsnivåerna, samt möjlighet att styra hushållen ändras.

Sammanfattande tabell av fördelar/nackdelar för de tre studerade systemen

Tvåkärlssystemet Fyrfackssystemet Optisk sortering

Insamlad + Hög utsorteri ng av + Hög utsortering av matavfall , + Hög utsortering av matavfall , mängd matavfall ofta högre än med separat ofta något högre än med

matavfallskärl och optisk separat matavfallskärl

sortering

+ Hög utsortering av

förpackningar och tidningar

Kvalitet på + Hög kvalitet på avfallet + Hög kvalitet på avfallet - Begränsad möjlighet till

insamlat kvalitetssäkring då det inte går material

+ Bra möjlighet till + Bra möjlighet till att genomföra en ockulär

kvalitetssäkring kvalitetssäkring besiktning vid tömning

Miljö + Ti llverkar biogas och + Tillverkar biogas och + Tillverkar biogas och

biogödsel biogödsel biogödsel

+ Statistik visar att mängd + Högre utsortering av + Statistik visar att mängd

förpackningar och tidn ingar i förpackningar och tidningar än förpackningar och tidningar i

brännbart restavfall minskar insamling via Avs ger lägre brännbart restavfa ll minskar

- Ökade utsläpp vid separata utsläpp och bättre

- Ca 10 % av matavfallet blir

insam lingsrutter för matavfall resurshushållning

svinn då det fastnar i påsen

- Vid användning av bioplast + Mer transporter p.g.a. sämre (som går till förbränning)

uppstår svinn på 10 % p.g.a. fyllnadsgrad i bilar

- Fler transporter p.g.a. sämre

att påsarna måste rivas fyllnadsgrad i bilar

sönder - Ofta något lägre kvalitet på

insamlat material

Användar- - Felaktigt använd kan - Mindre plats krävs för lagring + Enkelt att använda och lätt

perspektiv insamlingen upplevas av förpackningar och tidningar att byta till

kladdig inomhus + Yteffektivt, kräver inga extra

- Problem med flugor och + Hög servicegrad för kärl

lukt sommartid användaren med fullsortering - Ej lika tydlig signal som

- Ett extra kärl är vid fastigheten

papperspåsen att det bara ska

platskrävande - Problem med flugor och lukt vara matavfall i påsen

sommartid

- Två stora kärl är

platskrävande

RAPPORT KONCE PT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

94

Arbetsmiljö - Risk för exponering av - Insamling av glas orsakar + Fördel med avfall som är

och bioaerosoler buller förpackat i plastpåsar

säkerhet - Ytterligare kärl att dra vid - Risk för exponering av

tömning bioaerosoler

Driftsäkerh + Vanliga bilar kan - Relativt oflexibelt system + Systemet kan utökas med

et och användas, val mellan en- fler fraktoner om behandlings-

flexibilitet och tvåfacksfordon - Större bilar att framföra

anläggningen kan ta emot

- Ibland problem med - Ibland problem med dessa

fastfrysning vintertid fastfrysning vintertid.

- Mer avancerade bilar. Större - Ytterligare fraktioner

risk för driftstörning . (förpackningar och tidningar)

måste samlas in på annat - Reservfordon kan behöva

sätt vid kommunalt hyras in.

insamlingsansvar - Ytterligare fraktioner kan

samlas in (batterier, ljuskällor)

Praktiska + Kräver mindre ombyggnad - Kräver större ombyggnad av - Går endast att införa som ett

aspekter av omlastningsstation om lastningsstation obligatoriskt system

+ Befintliga kärl för brännbart - Större och tyngre fordon kan - Lägre effektivitet vid

kan behållas begränsa framkomligheten insam ling p.g.a. sämre

- Lägre effektivitet vid fyllnadsgrad

insamling p.g.a. sämre

fy llnadsgrad

Juridiska - Osäkert juridiskt läge om

aspekter kommunens framtida

möjligheter til l insamling av

förpackningar och tidningar

Ekonomisk bedömning och jämförelse av de tre studerade systemen

Samtliga kostnader i denna utredning ska ses som vägledande för storleksordningar och ej som definitiva. lnförandetiden beräknas vara 1 år.

Vid införandet av ett nytt insamlingssystem kan kostnadsposterna fördelas i engångskostnader vid införande samt löpande kostnader enligt tabellen nedan :

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

95

Engångskostnader Löpande kostnader Påshållare Matavfalls påsar Informationskampanjer, Kontinuerlig information och projektledning och kvalitetsarbete kvalitetsarbete Ev. kärl BehandlinQsavQifter Ev. insamlingsfordon lnsamlingskostnader Ev. ombyggnad omlastningsstation

Dagens Tvåkärls- Flerfacks- Optisk insamlings- systemet systemet sortering , 2

system fraktioner Summa, MSEK år 5 9,1 11,7 7,5

1 vid införande: Summa MSEK/år, 5 7,6 10,3 6,1 löpande kostnader

efter år 1:

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGS RYD FÖRST UDIE MAT AVFALL

96

SWECO~

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Avgränsningar

2 Nulägesbeskrivning

2.1 Information om kommunen

2.2 Kommunens nuvarande avfallshantering

2.2.1 Organisation

2.2.2 lnsamlingssystem

2.2.3 Kärl och tillbehör

2.2.4 Fordon

2.2.5 Tömningsintervall

2.2.6 Förpacknings- och tidningsinsamling

2.2.7 Avfallsmängder

2.2.8 Ekonomi

2.2.9 Vägnät och bärighet

2.2.10 Kundundersökning

2.3 Potential för ökad källsortering

2.3.1

2.3.2

2.4 2.4.1

2.4.2

2.4.3

3

3.1

3.1.1

3.1.2

3.1.3

3.1.4

3.1.5

3.1.6

3.1.7

3.2

3.2.1

3.2.2

3.2.3

3.2.4

3.2.5

3.2.6

3.2.7

Matavfall

Förpackningar och tidningar

lnsamlingssystem i närområdet

Kronobergs län

Närliggande kommuner, ej i länet

Krono bergsmodellen

Teknisk beskrivning av insamlingssystem

Gemensamt för alla de studerade system

Påsar, påshållare

Information, personella resurser

Införande - obligatoriskt eller frivilligt med miljöstyrande taxa

lnsamlingsresultat

Bärighet och fordon

Plats för kärl

Omlastningsstation

Två separata kärl för matavfallsinsamling

Allmänt

Kärl och tillbehör

Fordon

Tömnings intervall

Behandling

Möjlighet till kvalitetssäkring

Översiktliga fördelar och nackdelar med systemet

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

1

2

2

2

2

2

3

3

4

4

4

4

5

6

7

8

9

10 10

10

11

12

12

12

13

14

14

15

15

15

16

16

16

16

16

17

17

17

SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

97

3.2.8 Förändring mot nuvarande insamlingssystem

3.3 Optisk sortering i två fraktioner

3.3.1 Allmänt

3.3.2 Kärl och tillbehör

3.3.3 Fordon

3.3.4 Tömningsintervall

3.3.5 Behandling

3.3.6 Möjlighet till kvalitetssäkring

3.3.7 översiktliga fördelar och nackdelar med systemet

3.3.8 Förändring mot nuvarande insamlingssystem

3.4 Flerfackssystemet för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar

3.4.1 Allmänt

3.4.2 Kärl och tillbehör

3.4.3 Fordon

3.4.4 Tömningsintervall

3.4.5 Behandling

3.4.6 Möjlighet till kvalitetssäkring

3.4.7 översiktliga fördelar och nackdelar med systemet

3.4.8 Förändring mot nuvarande insamlingssystem

4 Juridiska aspekter

4.1 Bakgrund

4.2 Förutsättningar i dagsläget, övergångsbestämmelser

4. 2.1 Finansiering

4.3 Förutsättningar enligt de nya förordningarna 2014: 1073 och 2014: 107 4

4.3.1 Finansiering

4.4 Kommunerna får ansvar för insamling av förpackningar och tidningar

4.4.1 Finansiering

5 Ekonomisk bedömning och jämförelse av systemen

5.1 Information, projektledning och kvalitetsarbete

5.2 Påsar och påshållare

5.3 Kärl

5.4 lnsamlingskostnad

5.5 Fordon

5.6 Behandlingsavgifter

5.7 Intäkter från förpackningsmaterial

5.8 Sammanställning ekonomisk bedömning

Bilagor

Bilaga 1 - Beräkning på kostnader för insamlingssystem

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

SWEco-8"

18

18 18

18

19

19

19

20

20

21

21

21

21

22

23

23

23

24

25

26 26

26

27

27

28

28

28

29 29 30

30

31

32

33

34

35

SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

98

99

SWECO~

1 Inledning

På uppdrag av Tingsryds kommun har Sweco genomfört en jämförande studie av tre insamlingssystem för kommunen inför kommande införande av matavfallsinsamling. Fokus i förstudien är på hushållen i kommunen och inte på verksamheter såsom storkök och resturanger.

Följande insamlingssystem har studerats:

• Matavfalls insamling i separat kärl för villor och flerfamiljsfastigheter

• Optisk sortering i två fraktioner för villor och flerfamiljsfastigheter

• Flerfackssystemet för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar (FNI) för villor

Arbetet ska ligga till grund för politiskt beslut angående val av insamlingssystem.

Underlaget till rapporten är tidigare Swecorapporter, andra rapporter från branschen, intervjuer med kommuner, kommunala bolag och en entreprenör samt statistik från Avfall Web och Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI.

1.1 Avgränsningar

Beräkningarna i den ekonomiska jämförelsen är genomförda med utgångspunkt att införande av systemet skett fullt ut och att det är 100 % anslutning till systemen, dvs. att samtliga hushåll har valt att sortera enligt insamlingssystemet som erbjuds i Tingsryds kommun.

I denna förstudie görs inga uppskattningar av en eventuell utbyggnation eller utformning av omlastningsplatsen och därmed inget försök till kvantifiering av investeringskostnader för detta.

Vid införande av flerfacksystemet har inga beräkningar skett på om flerbostadshusen skulle komplettera sina avfallsrum med kärl för förpackningar och tidningar.

Ett nytt insamlingssystem kan innebära nya körrutter och högre belastning på fordonen än idag, vilket skulle innebära ett behov att köpa in fler fordon än vad som används i dagsläget. Beräkningen har dock skett på samma antal fordon som används idag.

Kostnader för kärlmontering samt kärlutsättning har inte beräknats i denna rapport.

1 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:11315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie _matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

100

2 Nu lägesbeskrivning

2.1 Information om kommunen

Tingsryd kommun ligger i sydöstra Kronobergs län i Småland med 12 156 invånare (2014). Tingsryd gränsar till kommunerna Älmhult, Alvesta, Växjö, Lessebo, Emmaboda, Ronneby, Karlshamn och Olofström.

Kommunen består till stor del av landsbygd och de åtta tätorterna Tingsryd, Ryd, Väckelsång , Urshult, Linneryd , Konga, Rävemåla och Fridafors, där cirka en fjärdedel av invånarna är bosatta i huvudorten Tingsryd. Nästan 40 % bor på landsbygden i kommunen. De flesta i kommunen, 77 % bor i ett villahushåll.

Kommunens yta är 1 045km2 med en befolkningstäthet på 12 invånare per km 2.

Tabell 1 - Sammanfattad statistik över folkmängd och boendeform 1

Invånare 12 156 Hushåll (exkl. fritidshus) 5 738 Varav villahushåll I Andel villahushåll 4 438 I 77 % Varav lägenhetshushåll I Andel lägenhetshushåll 1 300 I 23 % Antal Fritidsbostadshus 1 178

Medelåldern är relativt hög i Tingsryd kommun 46,5 år i jämförelse med 41,8 år i länet samt landets medelålder 41,2 år. I tätorterna Rävemåla och Fridafors är medelåldern högre, med 53 år som medel. 2

2.2 Kommunens nuvarande avfallshantering

2.2.1 Organisation

I Tingsryds kommun är Samhällsbyggnadsnämnden ansvarig nämnd för avfallshanteringen i kommunen och verkställande förvaltning är Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Till störst del genomförs avfallshanteringen i egen regi, med undantag för slamhämtning och hämtning av hushållsavfall i container som utförs på entreprenad.

Det är sammanlagd 6,9 tjänster anställda inom avfallshanteringen:

• Personal på kommunens fyra återvinningscentraler (ÅVC): 3

• Personal i ledning och planering : 1

• Miljöarbetare vid insamlingen av hushållsavfall i kärl : 2

• Kundtjänst: 0,6

• Planering 0,3

2.2.2 lnsamlingssystem

2 (36)

Insamling av brännbart hushållsavfall i kärl sker vid cirka 6 000 hämtningsställen, där 5 500 av dessa är vid villahushåll. I dagsläget sker insamlingen i en blandad avfallsfraktion. Hushållen kan lämna källsorterade förpackningar och tidningar på någon av de 11 återvinningsstationerna (AVS) som finns i kommunen . Matavfall kan också

1 Avfall Web, 2014 2 Tingsryd Kommunfakta 2015, SCB

RAPPORT KO NCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:1131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

101

SWECO~

sorteras ut till hemkompostering efter anmälan till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Det var 210 hushåll som hade anmält att de vill hemkompostera under 2014. Grovavfall och farligt avfall lämnas på någon av kommunens AVC.

Avfallsverksamheten är till 100 % taxefinansierad och uppdelad i en fast- och rörl ig del. Den vanligaste kostnaden för ett villahushåll i Tingsryds kommun är 1 924kr.

I genomsnitt betalar ett svenskt villahushåll 2 049 kr per år enligt Avfall Sveriges statistiksystem Avfall Web.

2 .2.3 Kärl och tillbehör

Insamlingen sker i plastkärl, där det är vanligast att villahushållen har ett 190 liter kärl och för flerfamiljsfastigheter och verksamheter är den vanligaste behållarvolymen 660 liter. Insamling i kärl har förekommit i Tingsryds kommun sedan mitten på 90-talet, kärlen byts allt eftersom ut till nya.

Figur 1 - Sopkärl i Tingsryds kommun (Bildkälla: Tingsryds kommun)

2 .2.4 Fordon

Kommunen äger två stycken sopbilar för insamlingen, en baklastande sopbil och en sid lastande sopbil. Bilarna är inköpta 2006, därmed nästan 10 år gamla och därmed bör fordonsparken uppdateras inom en snar framtid .

Figur 2 - Kommunens sidlastande sopbil (Bildkälla: Tingsryds kommun)

3 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGS RYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\13151134005B_ tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_lingsryd_förstudie_matavfall\1 B granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

102

2.2 .5 Tömningsintervall

Villahushållen har hämtning av hushållsavfall varannan vecka. Flerfamiljsfastigheter och verksamheter har däremot veckohämtning .

För fritidsfastigheter hämtas hushållsavfallet varannan vecka under maj - september.

Hushåll som har anmält att de har hemkompost och dessutom uppfyller kraven i § 5.1.2 respektive§ 5.1.3 i renhållningsföreskrifterna kan erhålla månadshämtning respektive kvartalshämtning av hushållavfallet. Det är 106 hushåll som har månadshämtning och 46 hushåll som har kvartalshämtning i dagsläget.

2 .2.6 Förpacknings - och tidningsinsamling

Idag förekommer ingen fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar i Tingsryds kommun. Insamlingen sker via någon av de 11 återvinningsstationerna (AVS) som finns i kommunen. Dessa sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), som ansvarar för insamling av producentansvarsmaterialet.

2.2.7 Avfallsmängder

Under 2014 samlades det in 2 873 ton kärlavfall i Tingsryds kommun. Detta skickas till en förbränningsanläggning i Ljungby efter omlastning på Elsemåla avfallsanläggning.

Insamlad mängd förpackningar och tidningar på Avs via FTI uppgår till totalt 929 ton, fördelningen på respektive avfallsfraktion framgår av Figur 3.

Det var under 2014 uppskattningsvis 38 ton matavfall som hemkomposterades i villahushåll enligt kommunens statistik i Avfall Web.

400

350

300

250

200

150

100

50

Insamlad mängd förpackningar och tidningar 2014 (ton)

0 +------,-----,------,------,--- - -1" Glas Papper Plast Metall Tidningar

Figur 3 - Statistik från FTIAB, mängd insamlat avfall på ÅVSer i Tingsryds kommun, 2014

2.2.8 Ekonomi

4 (36)

I dagsläget kostar behandl ingen av brännbart hushållsavfall 453 kr per ton. Eftersom behandlingen upphandlas kan kostnaden dock variera.

Den totala kostnaden för hushållsavfall inklusive insamling, transport och behandling uppgick till 13,6 miljoner under 2014.

RAPPORT KO NCE PT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:1131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

103

SWECO~

2.2.9 Vägnät och bärighet

Vid inköp av renhållningsfordon har vägarnas bärighet historiskt sett inte varit föremål för diskussion.

Vägnätet i Tingsryds kommun kan fördelas i tre kategorier enligt Tabell 2. Det är generellt inga problem med bärighet eller framkomlighet på vägnätet i kommunen. Det förekommer problem ibland, exempelvis efter tjällossning. Generellt bör in~en särskild hänsyn behöva tas till fordonets storlek eller vikt vid val av fordon i framtiden.

3 Ola Karlsson, Tingsryds kommun, muntlig kontakt 2015-08-12

5 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

104

Tabell 2 - Vägnätet i Tingsryds kommun med kommentarer

Kategori Gator

Enskilda vägar

Privata utfartsvägar

Längd 8mil

55 mil

22 mil, varav 15-18 mil bebott

Ansvar Tingsryds kommun Tingsryds kommun

Fastighetsägare

Kommentar Inga problem med framkomlighet eller bärighet. Generellt inga problem med framkomlighet eller bärighet. Några få vägar som är nedsatt bärighet på Förekommer problem med framkomlighet då vägen växer igen . Det finns några större områden med kända problem

Många kommuner har gett dispens till renhållningen för att tyngre fordon än vad bärighetsklassen tillåter kan framföras på vägarna. Detta sker även i Tingsryd, där man till exempel under svår tjällossning begränsar maxvikten till max 4 ton på vissa problemvägar men ger dispens till renhållningsfordonen.

Gällande baklastande fordon är det trycket på drivaxeln eller boggitrycket som är den begränsande faktorn på vägarna i enlighet med bärighetsklasserna, se Tabell 3. Tabell 3 - Maximala axel- och boggitryck, Transportstyrelsen4

Drivaxeltryck (2-axlad) Boggitryck (axelavstånd 1,3-1,8m) (3-axlad)

BK1

11 ,5ton

18 ton

BK2

10 ton

16 ton

BK3

8 ton

12 ton

2.2 .10 Kundundersökning

6 (36)

Under 2014 genomfördes en kundundersökning i Tingsryds kommun med syfte att ta reda på kundernas nöjdhet med avfallshanteringen i kommunen samt kundernas vanor och attityder inom specifika frågor.

Gällande källsortering var de flesta nöjda/mycket nöjda med källsorteringen i kommunen (87 %) där (91 %) var nöjda/mycket nöjda med möjligheten att lämna förpackningar. 5

Gällande matavfallsinsamling, tillfrågades kunderna om vilket insamlingssätt de föredrog, där extra kärl (tvåkärlssyststemet) och extra påse (optisk sortering) var ungefär lika, men övervägande del av de tillfrågade visste inte, se Figur 4.

95 % av de tillfrågade kunderna är nöjda/mycket nöjda med hämtningen av hushållsavfall i kommunen och 86 % nöjda/mycket nöjda med avfallshanteringen i kommunen. 6

4 Tillåtet axeltryck, Transportstyrelsen, 2015 5 Tingsryds kommun Rentnöje - Kundnöjdhetsmätning, 2014 6 Tingsryds kommun Rentnöje - Kundnöjdhetsmätning, 2014

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\131511 34005B_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\1 B granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

105

SWECO~

• Extrakärl

• Extra påse i samma kärl

• Vet ej

Figur 4- Resultat av kundundersökning, insamlingssätt för matavfallsinsamling7

2.3 Potential för ökad källsortering

En plockanalys är en metod för karakterisering av avfall, vilket innebär att avfall sorteras i olika fraktioner som vägs separat. Därefter kan en procentuell avfallssammansättning beräknas på vad som egentligen slängs i ett sopkärl.

I Tingsryds kommun har man inte genomfört någon plockanalys. Avfall Sverige har genomfört ennationell karläggning av plockanalyser. Figur 5 visar resultatet av kartläggningen av sammansättningen av blandat brännbart avfall i ett genomsnittlig svenskt villahushåll som endast får hämtat en blandat fraktion av kommunen och lämnar sina förpackningar och tidningar på återvinningsstationen. Resultatet bedöms vara representativ för även för villahushållen i Tingsryds kommun.

Det är nästan en tredjedel av kärlets innehåll som består av förpackningar och tidningar samt knappt hälften av innehållet som är biologiskt avfall.

7 Tingsryds kommun Rentnöje - Kundnöjdhetsmätning, 2014

7 (36)

RAPPORT KONCE PT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDI E MATAVFALL

SEEMMF p:11315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\1 8 granskningl tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

106

0,4%

D Biologiskt avfall 47 %

Förpackningar/Returpapper 31 %

lil Övrigt (brännbart avfall) 23 %

• FA/Batterie r/ Elavfall 0,4 %

Figur 5 - Sammansättning av blandat brännbart avfall i villa8

Genom att använda Avfall Sveriges statistik på Tingsryds kommuns insamlade mängd brännbart avfall 2014 skulle mängden fördelas enligt Tabell 4 - Teoretisk plockanalys på brännbart avfall i Tingsryds kommun.

Tabell 4 - Teoretisk plockanalys på brännbart avfall i Tingsryds kommun (2014)

Avfallsfraktion

Biologiskt avfall

Förpackningar och tidningar

Övrigt (brännbart avfall)

FA/Batterier/ Elavfall

Totalt

Ton

1350

890

660

11

2 873

2.3.1 Matavfall

8 (36)

Det biologiska avfallet i Figur 5 består inte enbart av matavfall. Enligt Avfall Sverige innehåller kärlavfallet cirka 43 viktprocent matavfall , resterande 4 % är trädgårdsavfall .

I kommuner som har infört matavfallsinsamling har statistik från plockanalyser visat att det är i genomsnitt 77 % av allt matavfall som hamnar i rätt kärl för matavfallsinsamling . Ett genomsnittl igt villahushåll sorterar ut 3,2 kg matavfall per vecka, motsvarande 158 kg per hushåll och år. Ett genomsnittligt lägenhetshushåll sorterar ut 1,5 kg, motsvarande 73 kg per hushåll och år9

.

Mängden utsorterat matavfall är också beroende av hur många hushåll i kommunenvsom väljer att sortera ut matavfall . Enl igt Avfall Sveriges statistik är det i genomsnitt mellan 65 - 80 % av alla hushåll som väljer att sortera ut matavfall.

Baserat på mängden kärlavfall som samlades in i Tingsryd under 2014, 2 873 ton innebär detta att mängden matavfall som potentiellt kan samlas in separat för biologisk behandling är cirka 620 - 800 ton .

8 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall, Avfa ll Sverige, 2011 9 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall , Avfall Sverige, 2011

RAPPORT KONCE PT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:1131511340058_ tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

107

SWECO~

2.3.2 Förpackningar och tidningar

I jämförelse med mängden som samlas in på kommunens Avs enligt avsnitt 2.2.7 är det ungefär en tredjedel av det förpacknings- och tidningsavfall som uppstår i kommunen som felsorteras och slängs som brännbart kärlavfall .

Mängden förpackningar och tidningar i ett genomsnittligt villahushåll som enbart har en blandad brännbar fraktion uppgår till nästan en tredjedel av sopkärlets innehåll, se Figur 5. Detta motsvarar 1,4kg/ villahushåll och vecka jämfört med 2,3 kg/ lägenhetshushåll och vecka.10

Enligt Avfall Sveriges statistik från plockanalyser, minskar mängden förpackningar och tidningar i kärlet för brännbart avfall när matavfallssortering i separat kärl erbjuds till hushållen. Har hushållen system för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar visar statistiken att mängden felsorterat minskar ytterligare i kärlet för brännbart kärlavfall, se Figur 6 för jämförelse. Potentialen för ökad källsortering av förpackningsmaterial är därmed hög.

• Fyrfack

• Separata kärl

• Blandad fraktion

Figur 6- Felsorterade förpackningar och tidningar vid olika insamlingssystem (kg/hushåll och vecka)11

Enligt statistik från Avfall Web så samlar man i Lomma kommun in 48 % mer förpackningar och tidningar (både AVS och FNI inräknat) efter införandet av fyrfackskärl år 2010. Denna siffra stämmer överens med en jämförelse som Sweco gjort 2012 på mängd insamlat förpacknings- och tidningsmaterial från kommuner med fyrfack och snitt för Sverige. Snittet för Sverige var att samla in 79kg/ invånare och de kommuner som hade fyrfacksinsamling samlade in 40kg mer per invånare, d.v.s. ca 50 % mer.

10 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall, Avfall Sverige, 2011 11

Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall, Avfall Sverige, 2011

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

9 (36)

SEEMMF p:\1315\134005B_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\1 B granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

108

m

I Tingsryds kommun samlas det in cirka 930 ton förpackningar och tidningar på AVS, vilket innebär att totalt mängd som potentiellt kan samlas in totalt är cirka 1 400 ton, varav 465 ton ur kärlet för brännbart avfall.

2.4 lnsamlingssystem i närområdet

2.4.1 Kronobergs län

Växjö kommun har matavfallsinsamling i två kärl. Systemet är frivilligt för hushållen att välja men är miljöstyrt så att det är rabatterat med matavfallsinsamling. Det är 83 % av hushållen som är anslutna. Systemet infördes 2012 och erbjuds i höst (2015) till alla hushåll och verksamheter i kommunen. Det finns ett intresse för FNI men det ligger längre fram i tiden för en eventuell utredning om vilken form skulle användas. Växjö vill behålla papperspåse för matavfall vid ett eventuellt byte av system då de tycker att den har fungerat mycket bra. 12

Uppvidinge kommun har optisk sortering med en grön påse för matavfall och röd påse för brännbart restavfall. De samarbetar med Vetlanda, Eksjö, Sävsjö och Aneby kommuner. I dagsläget behandlas matavfallet från kommunerna på Tekniska Verken i Linköping. De har planer på att fortsätta med optisk sortering i framtiden med eventuell utökning av fraktioner för att samla in förpackningar. 13

Ljungby kommun ska införa optisk sortering av matavfall, förpackningar och tidningar efter ett politiskt beslut. Tidsplanen är att en ny sorteringsanläggning ska finnas på plats vid årsskiftet 2018. I Ljungby finns ingen anläggning för matavfall och inte heller planer på att bygga en rötningsanläggning. 14

Markaryds kommun har ingen utsortering av matavfall och det finns inga politiska beslut om att påbörja matavfallsinsamling. Däremot är kommunen intresserad av optisk sortering i framtiden. 15

Älmhult kommun har sedan många år tillbaka haft utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar i hyresfastigheterna i tätorterna. I kommunen använder man sig främst av underjordsbehållare eller betongskåp i villaområden. Matavfallet transporteras till Växjö. De tittar på FNI med flerfackssystemet och optisk sortering. 16

Alvesta Renhållnings AB (ARAB) är ett kommunalt bolag som ansvarar för avfall och återvinning i kommunen. Har idag osorterat avfall, men kommer i höst (2015) besluta om vilket system som ska användas för matavfallsinsamling. 17

Lessebo kommun har i dagsläget ingen utsortering av matavfall. Det finns ett politiskt beslut om att sortera ut matavfall cirka 2016/2017, men har i dagsläget inte beslutat vilket system det kommer att ske med.18

2.4.2 Närliggande kommuner, ej i länet

10 (36)

Emmaboda kommun har matavfallsinsamling med tvåkärlssystem i alla tätorter. Det är frivilligt för hushållen att sortera ut, där 65 % av hushållen har valt matavfallsinsamling. Matavfallsinsamling är inte infört på landsbygden då kärlen i dagsläget endast töms en

12 Muntlig kontakt, Pernilla Bodin, Växjö kommun, 2015-08-05 13 Muntlig kontakt, Staffan Aber, Uppvidinge kommun, 2015-08-12 14 Muntlig kontakt, Pia Davidsson, Ljungby kommun, 2015-08-05 15 Muntlig kontakt, Lars- Inge Nilsson, 2015-08-13 16 Muntlig kontakt, Bengt Bengtsson, Älmhults kommun, 2015-08-05 17 Muntlig kontakt, Conny Pettersson, Alvestas kommun, 2015-08-12 18 Muntlig kontakt, Leif Gunneson, Lessebos Kommun, 2015-06-26

~ RAPPORT " KONCEPT 1 2015-09-01 ~ ! TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

0 0 0

e SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

109

SWECO~

gång per månad. Kommunen ska i ett senare skede införa matavfallsinsamling på landsbygden.

Ronneby kommun har haft obligatorisk matavfallsinsamlings sedan 2002. De som hemkomposterar kan begära dispens från att ha matavfallsinsamling. För tillfället pågår en utredning om kommunen ska införa flerfackssystemet som ska presenteras för politikerna hösten 2015 för beslut. 19

Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner äger tillsammans det

kommunala bolaget Västblekinge Miljö AB. Här använder man flerfackssystemet sedan drygt 3 år, där 80-95 % av hushållen har valt att ansluta sig. Miljöstyrning av taxan sker, men endast på matavfallsinsamling. Bolaget säljer materialet de får in och får avsättning både nationellt och i Europa. Matavfallet behandlas lokalt på deras rötningsanläggning. 20

2.4.3 Kronobergsmodellen

Växjö kommun har tillsammans med kommunerna i Kronobergs län börjat utreda möjligheten att kombinera optisk sortering för insamling av förpackningar och tidningar med tvåkärlssystemet för insamling av matavfall. Tanken är en i länet central optisk sorteringsanläggning och att matavfallet behandlas på Växjös rötningsanläggning eller på en annan behandlingsanläggning. I dagsläget utreds de juridiska förutsättningarna för detta.21

19 Muntlig kontakt, Annelie Carlsson, Ronneby kommun, 2015-08-12 20 Muntlig kontakt, Göran Sternsen, Västblekinge Miljö AB, 2015-08-05 21 Muntlig kontakt, Steve Karlsson, Växjö kommun, 2015-08-28

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

11 (36)

SEEMMF p:11315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

110

3 Teknisk beskrivning av insamlingssystem

Nedan redovisas en översiktlig beskrivning av de tre olika insamlingssystem som kommunen har bedömt som relevanta. Kapitlet inleds med ett avsnitt om de parametrar som är gemensamma för samtliga system.

3.1 Gemensamt för alla de studerade system

3.1 .1 Påsar, påshållare

12 (36)

För alla system studerade i denna rapport , kommer påsar för att förpacka matavfallet att krävas. Det finns flera olika typer av påsar, exempelvis papperspåsar, bioplastpåsar, påsar för optisk sortering och vanliga plastpåsar.

Vanligaste påsen för svenska kommuner som sorterar ut matavfall är papperspåsen, mellan 7-9 liter. Fördelarna är att påsen är biologiskt nedbrytbar, avfuktar avfallet och att den ger en pedagogisk signal om att den endast är avsedd för matavfall. Resultat av påsens avfuktning av avfallet kan uppgå till cirka 25 % under gynnsamma förhållanden.22Papperspåsen sorteras till stor del ut i förbehandlingen och når sällan rötningsprocessen utan hamnar ofta i rejektet som förbränns. Vid användning av papperspåse är det mycket viktigt att påsen placeras i en ventilerad påshållare för att undvika att botten blir fuktig och går isär, se Figur 7.

Figur 7 - Papperspåse för matavfall med ventilerad påshållare.

Bioplastpåsar och påsar av majsstärkelse har liknande egenskaper som vanliga plastpåsar men är komposterbara, dock kan de inte rötas och måste därför särskiljas från matavfallet i en förbehandlingsanläggning . Bioplastpåsen är något segare i materialet än vanligare påsar och riskerar därför att fastna i skruvar och dylikt i förbehandlingsanläggningar.

Bioplasten behöver också ventileras men är inte lika känslig för fukt som papperspåsen. Resultat av påsens avfuktning av avfallet kan uppgå till cirka 10 % vid gynnsamma förhållanden. 23

Påsar för optisk sortering , se Figur 8, är tillverkade av plast i ett kraftigare material än vanliga plastpåsar. För dessa samt vanliga plastpåsar är påsens avfuktning obetydlig.

22 Avfall Sverige, Viktreducering , energiförlust och gasemissioner vid olika insamlingssystem av matavfall från

hushåll , 201 O 23 Avfall Sverige, Viktreducering , energifö rlust och gasemissioner vid olika insamlingssystem av matavfall från hushåll , 2010

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYO FÖRSTUDIE MAT AVFALL

SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfal l\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

111

SWECO~

Figur 8- Grön påse för optisk sortering med matavfall

Oavsett vilket system och påse som väljs måste påsar distribueras till hushållen. Vanligast är att kommunen köper in påsar och kostnaden för dessa ingår i avfallsabonnemanget. Det vanligaste sättet för hushållen att få nya påsar är att de klämmer fast en påse mellan locket och avfallskärlet och signalerar till hämtningspersonal att lämna nya påsar. Detta kräver att det finns utrymme i renhållningsfordonet för detta. Det är också vanligt att hushållen kan hämta nya påsar återvinningscentraler och ibland även på matbutiker. Ett annat sätt är att dela ut en årsranson till hushållen en gång per år.

3.1.2 Information, personella resurser

I samband med att ett nytt insamlingssystem införs ansvarar kommunen för att informera hushållen om förändringen. Insamlings resultatet beror till stor del på den information som delges hushållen innan och under införandet av det nya systemet. Även under driftfasen bör god information delges hushållen. Information kan exempelvis utgöras av särskilda kampanjer, reklamutskick och muntlig information via kundtjänst. Omfattningen av informationsinsatserna varierar med exempelvis typ av insamlingssystem, kommunens storlek och ambitionsnivå. Nedan följer exempel från andra kommuners insatser.

Öckerö kommun, en ö kommun med drygt 12 000 invånare införde obligatorisk matavfallsinsamling i samband med att kommunen övergick från säckhantering till kärl även för brännbart avfall. Själva införandet tog 6 månader med start februari 2014 men information om förändringen till hushållen påbörjades redan i september 2013. Kommunen tog fram en kommunikationsplan tillsammans med en konsult och hade en informatör anställd 100 % under införandeåret. För montering och utställning av kärl anställdes 2-4 extrapersonal vid införandet. 24

Sigtuna kommun, med drygt 40 000 invånare uppger att under själva införandet av tvåkärlssystemet arbetade motsvarande 3,5 heltidstjänster samt att 5 studenter arbetade periodvis. Vid Nårab, ett kommunalt bolag med delägare Örkelljunga, Klippan och Perstorp med totalt ca 33 400 invånare anlitades en projektledare anställd heltid samt periodvis fyra kärlutsättare och tre till fyra miljöinformatörer. Efter införandet har man kunnat återgå till normal bemanning25

.

24 Muntlig kontakt, Thomas Wijk, renhållningschef Öckerö kommun , 2015-08-20 25 Avfall Sverige, Rapport U2011 :19, Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall

RAPPORT KONCEPT 1 20 15-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

13 (36)

SEEMMF p:1131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

112

Vafab Miljö AB (ägs av kommunerna i Västmanlands län, Heby och Enköpings kommun, totalt ca 310 000 inv.) har haft en stor informationssatsning under många år för införande av deras tvåkärlssystem. Sedan införandet jobbar idag löpande 2,5 personer heltid med skolinformation i regionen, samt 2 personer heltid med insamlingsansvaret och sorteringskvalitet, utformning av soprum, mm. Löpande skickas dessutom en informationstidning ut 4 gånger/år till ca 120 000 hushåll26

.

Laxå och Askersunds kommuner som tillsammans har cirka 17 000 invånare införde optisk sortering av två fraktioner i mars 2014. Införandet innebar en halvtids informatörstjänst under ett år innan införandet samt till årsslutet 2014. lnformationsmaterialet togs fram externt.

3.1.3 Införande - obligatoriskt eller frivilligt med miljöstyrande taxa

Införandet av separat matavfallsinsamling kan vara antingen obligatoriskt eller frivilligt för hushållen att ansluta sig till. Vanligt är att ett frivilligt system kombineras med en miljöstyrande taxa, där det blir billigare att sortera ut matavfall än osorterat avfall. Det finns för- och nackdelar med båda varianterna. Ett obligatoriskt införande kan signalera vikten av insamlingssystemet medan ett frivilligt system kan skapa acceptans med tiden. Ett frivilligt införande kan försvåra ruttplanering vid insamling och arbetet med information, taxa och föreskrifter. Ett frivilligt system kan skapa ett större engagemang, då hushållen själva har gjort valet att sortera ut matavfallet. Samtidigt kan de hushåll som absolut inte kan eller vill sortera ut matavfall välja att göra detta och således inte bidra till en kvalitetssämring för det insamlade matavfallet. Hemkompostering premieras idag i Tingsryd, då hemkomposterare kan få utsträckt hämtningsintervall och därmed lägre taxa. Insamling av matavfall i stor skala till biogasproduktion och biogödsel är mer miljövänligt än hemkompostering. Vid en obligatorisk insamling av matavfall kan hemkomposterare begära dispens från detta.

Frågorna gällande obligatorisk eller frivilligt system för matavfallsinsamling samt om hemkompostering ska premieras behöver beslutas om i tidigt skede då detta är avgörande för hur införandet ska planeras.

3.1.4 lnsamlingsresultat

Vid insamling och behandling av matavfall är avfallets renhet och avfallsmängderna viktiga.

För att uppnå en stor renhetsgrad är det förebyggande kvalitetsarbetet centralt. Ett väl genomfört kvalitetsarbete omfattar planerade informationsinsatser, återkommande kvalitetskontroller, gärna återkopplat till hushållen. En sammanställning av resultat från plockanalyser gjorda 2007-2010 visar att medianvärdet på renhetsgraden på den utsorterade matavfallsfraktionen i kommuner med separat kärl för matavfall var 97 %, fyrfackssystem, 95 % och optisk sortering 83 %27

.

Via en studie som Avfall Sverige har genomfört kan utläsas att flerfackssystemet ger de största insamlade mängderna av matafall. 28 Dock behöver inte detta vara enbart positivt då stora mängder insamlat avfall även kan vara en indikation på att stora mängder resurser förbrukas. Resultat från plockanalyser av tidningar och förpackningar insamlade

26 Mikael Helmin, Vafab Miljö AB, 2013, muntlig kontakt via Sweco,2014 27 Avfall Sverige, Rapport U2011 :04, Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall 28 Avfall Sverige, B2009:01: Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner. Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder.

14 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

SEEMMF p:1131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

113

SWECO~

i fyrfackskärl i ett antal kommuner visar att renheten kan jämföras med genomsnittet för motsvarande avfall insamlat på återvinningsstationer och fastighetsnära insamling 29

•

Det är dock svårt att enbart utifrån val av insamlingssystem dra tydliga slutsatser om vilka mängder och kvalitet på matavfall som kan förväntas.

3.1.5 Bärighet och fordon

Fyrfacksfordonen är betydligt längre, bredare och tyngre än enfacksfordon och belastar vägarna mer. De är treaxlade med ett totalt axeltryck upp till 26 ton. Även tvåfacksbilar är tyngre än enfacksbilar.

Vid införandet av fyrfacksfordon i kommunerna Sjöbo och i Nårabs kommuner har det inte varit problem med att fordonen har varit större än en traditionell renhållningsbil. I Sjöbo kommun har dock gamla sommarstugeområden med dåliga vägar gått över till gemensamhetsanläggningar. 30

3.1.6 Plats för kärl

Vid införande av insamlingssystem som innebär fler antal eller större kärl kan hushållen uppleva att de inte har plats för kärlen. Detta är vanligast i tätbebyggda villaområden eller radhusområden. Detta brukar generellt lösa sig genom att platsen för kärl byggs ut, eller står på en annan plats på tomten för att kunna dras fram till hämtningsstället.

3.1.7 Omlastningsstation

Idag omlastas det osorterade brännbara hushållsavfallet på Esmåla avfallsanläggning. Beroende på val av insamlingssystem bedöms det att Esemåla omlastningsstation kräver viss förberedelse inför ett nytt insamlingssystem.

Vanliga lösningar för omlastning av utsorterat matavfall är tippning i tippfickor med skruv till container, tippning från en ramp direkt ner i en container eller tippning direkt på en platta med omlastning till container med hjullastare. Hanteringen bör helst ske under tak och containern bör hållas stängd och vara tätad för att hålla skadedjur borta.

För förpacknings- och tidningsmaterial krävs också omlastningsfickor. Vid omlastning av plast är det viktigt att säkerhetsställa att platsen inte kommer att blåsa iväg.

Vid optisk sortering i två fraktioner bedöms det inte krävas ytterligare omlastningsyta jämfört med dagsläget.

29 Göteborgs Stad Kretslopp, 2012, Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar- Litteraturstudie 3° Christel Wohlin, Sjöbo kommun, muntlig kontakt via Sweco, 2014

15 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\DOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

114

3.2 Två separata kärl för matavfallsinsamling

3.2 .1 Allmänt

Specifikt för detta insamlingssystem är att kärlet för brännbart avfall kompletteras med ytterligare ett kärl för matavfall. Systemet passar för både villahushåll och flerbostadshus och är det vanligaste insamlingssystemet för matavfall i Sverige.

3.2.2 Kärl och tillbehör

Den vanligaste kärlstorleken för matavfall för både villor och flerbostadshus är 140 liter. Kärlen är vanligtvis bruna och ventilerade, d.v.s. har små hål i sidorna för förbättrad ventilation. För ytterligare ventilation kan kärlen även ha en vippbar mellanbotten och en distans mellan lock och kärlvägg. En del kommuner väljer helt täta kärl, med enbart ventilation mellan lock och kärlvägg för att minimera insläppsrisk för flugor och även regnvatten. Se Figur 9.

Figur 9 - Kärl för brännbar fraktion (grön 3701) och för matavfall (brun 1401).

För flerbostadshus förekommer även större kärl. I vissa kommuner används kärl med öppet lock för flerbostadshus för att erhålla god ventilation.

Matavfall är tungt och därför rekommenderas att matavfallskärlens storlek bör vara max 140 liter för bästa arbetsmiljö. Vid användning av större kärl bör de utrustas med fler än två hjul.

3.2 .3 Fordon

De två avfallsfraktionerna samlas antingen in med enfacksbilar på separata rutter eller med tvåfacksbilar där båda fraktionerna hämtas samtidigt. Fackens storlek i fordon med två fack kan variera, vanligtvis är det 1/3 för matavfall samt 2/3 för brännbart avfall. Oftast är det facket för brännbart avfall som först blir fullt under en insamlingsrunda. Det finns både bak- samt sidlastande tvåfacksfordon .

3.2.4 Tömningsintervall

16 (36)

Tömningsintervallet varierar i kommunerna samt mellan ol ika bostadstyper. För villahushåll är det vanligaste tömningsintervallet varannan vecka men i vissa kommuner förekommer även varje vecka under hela året alternativt under sommarhalvåret. Ett annat upplägg, som inte är lika vanligt, är att ha tömning av den brännbara fraktionen var fjärde vecka.

RAPPORT KONCEPT 1 201 5-0 9-0 1

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\1315\134005B_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

115

SWECO~

För flerbostadshus är det vanligaste tömningsintervallet för matavfall varje vecka.

3.2 .5 Behandling

Var matavfallet behandlas beror på upphandling. I region och närområde finns det behandlingsanläggningar bland annat i Växjö, Jönköping, Mörrum och Kalmar.

3.2.6 Möjlighet till kvalitetssäkring

Separata kärl ger god möjlighet till kvalitetskontroll av avfallet. Vanligt är att insamlingspersonalen genomför en okulär bedömning vid insamlingstillfället. Vid en sådan bedömning kan exempelvis andelen felsorterade påsar i matavfallskärlet eller andelen matavfallspåsar i restavfallet uppskattas. Systemet kan med lätthet även följas upp med exempelvis plockanalyser enligt Avfall Sveriges metodik.

3.-2. 7 Översiktliga fördelar och nackdelar med systemet

I detta avsnitt utelämnas ekonomiska för- och nackdelar, detta kan istället utläsas i kapitel 5.

Tabell 5 - Översiktliga för- och nackdelar med tvåkärlssystemet för matavfall

För- och Kommentar nackdelar(+/-)

Insamlad mängd + Hög utsortering av matavfall

Kvalitet på + Hög kvalitet på avfallet

insamlat Bra möjlighet ti ll kvalitetssäkring +

material

Miljö + Tillverkar biogas och biogödsel

+ Statistik visar att mängd förpackningar och

tidningar i brännbart restavfall minskar

- Ökade utsläpp vid separata insamlingsrutter för

matavfall

- Vid användning av bioplast uppstår svinn på 10 %

p.g.a. att påsarna måste rivas sönder

Användar- + Ger hushållen en möj lighet att vara mer

perspektiv miljövänliga

- Felaktigt använd kan insamlingen upplevas

kladdig

- Problem med flugor och lukt sommartid

17 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 20 15-09 -01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

SEEMMF p:\131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_!örstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

116

- Ett extra kärl är platskrävande

Arbetsmiljö och - Risk för exponering av bioaerosoler

säkerhet - Ytterligare kärl att dra vid tömning

Driftsäkerhet + Vanliga bilar kan användas, val mellan en- och

och flexibilitet tvåfacksfordon

- Ibland problem med fastfrysning vintertid

- Ytterligare fraktioner (förpackningar och tidningar)

måste samlas in på annat sätt vid kommunalt

insamlingsansvar

Praktiska + Kräver mindre ombyggnad av omlastningsstation

aspekter + Befintliga kärl för brännbart kan behållas

3 .2.8 Förändring mot nuvarande insamlingssystem

Den största skillnaden mot nuvarande system är att ytterligare ett kärl för matavfallet tillkommer samt att en särskild insamlingsbehållare inomhus för matavfallet krävs.

Det krävs även en förändring gällande insamlingsrutter och val av tvåfacksbil eller enfacksbil är avgörande.

Omlastningsstationen måste även anpassas till att kunna omlasta matavfall.

3.3 Optisk sortering i två fraktioner

3 .3.1 Allmänt

Avfallet sorteras i två fraktioner, en fraktion för matavfall och en för brännbart avfall i olikfärgade påsar. Avfallet slängs därefter i ett och samma kärl och sorteras sedan maskinellt utifrån färgkoden på påsen i en optisk sorteringsanläggning. Alternativ till olikfärgade påsar är en klisterlapp med en specifik kod. Systemet passar för både villahushåll och flerbostadshus. Systemet är inte lika vanligt i Sverige som tvåkärlssystemet, men återfinns bland annat i Kalmar, Vetlanda, Bromölla, Uppvidinge, Sävsjö, Eksjö, Linköping, Motala, Eskilstuna samt Borås.

3 .3.2 Kärl och tillbehör

18 (36)

För systemet används inga särskilt anpassade kärl, utan samtliga påsar kastas i det kärl som används idag.

Påsarna är centrala i insamlingssystem med optisk sortering . Påsarna är tillverkade av ett kraftigare material än en vanlig påse och det är viktigt att rätt påsar används för att färgkoden ska kunna avläsas vid den maskinella sorteringen. För att förhindra att avfall faller ur påsarna rekommenderas att påsen försluts med dubbelknut. Påsarna delas ut av kommunen och i vissa fall säljs de också som vanliga matvarupåsar i mataffärer som kan återanvändas som avfallspåsar. Beroende på hur den optiska sorteringsanläggningen är byggd kan det räcka med att påsar i en enda specifik färg används för en fraktion , vanligtvis matavfall , medan brännbart avfall kan läggas i påsar som har alla andra färger.

RAPPORT KO NCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\1315\1340058_ tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\1 B granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

117

SWECO~

Vissa anläggningar, exempelvis i Borås och i Vetlanda, kräver att även brännbart läggs i påsar i en särskild färg.

3.3 .3 Fordon

Samtliga avfallsfraktioner i kärlet samlas in med ordinarie enfacksbilar. Däremot kan inte lika mycket komprimering ske av avfallet som tidigare då påsarna riskerar att gå sönder. Detta kan påverka insamlingsrutterna då inte lika mycket avfall kan samlas in per tur. Ett alternativ är att köpa in fordon med större lastkapacitet och på så sätt behålla samma rutter.

3.3.4 Tömningsintervall

Tömningsintervallet varierar mellan bostadstyp och kommun. Införandet av optisk sortering i två fraktioner påverkar inte tömningsintervallet.

3.3.5 Behandling

Efter insamling sorteras påsarna i en optisk sorteringsanläggning utifrån typ av fraktion, se Figur 10. Matavfallspåsarna rivs sönder och påsarna skickas till förbränning medan matavfallet rötas till biogas och biogödsel.

De befintliga anläggningar för optisk sortering som ligger närmast Tingsryd är i Bromölla, Vetlanda och Kalmar. Även Ljungby samt Halmstad har fastställda planer på att bygga anläggningar inom en snar framtid . De befintliga nämnda anläggningarna sorterar endast ut matavfall och även för de två framtida anläggningarna är det främst matavfall som är i fokus, dock nämner man att det inte är uteslutet att inkludera fler fraktioner. 3132 Bromölla kommun planerar dock att övergå till flerfackskärl, tidigast 2017 efter en utredning som påvisade att det inte var lönsamt att bygga ut den befintliga anläggningen för att ta emot fler fraktioner.33 Även Vetab i Vetlanda utreder om deras anläggning kan utökas till att sortera fler fraktioner. 34

I dagsläget är Eskilstunas sorteringsanläggning den enda av sitt slag i Sverige med sortering av sex fraktioner.

31 http://www.hem.se/sv/omradesstartsida/optisk-sortering, 2015-08-05 32 Muntlig kontakt, Pia Davidsson, Ljungby kommun, 2015-08-05 33 Muntlig kontakt, Christel Hasselqvist, Bromölla kommun, 2015-08-12 34 Muntlig kontakt, Staffan Aberg, Uppvidinge kommun, 2015-08-12

RAPPORT KO NCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

19 (36)

SEEMMF p:\13151134005B_tingsryd_förstudie_matavfall \OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfa ll - efter granskning.docx

118

Figur 10- Ritning på en optisk sorteringsanläggning. Källa: Envac AB

3.3.6 Möjlighet till kvalitetssäkring

Optisk sortering ger mindre möjlighet ti ll kvalitetskontroll än de andra två studerade systemen. Vid en okulär besiktning vid insamlingen kan främst löst material identifieras då påsarna inte är genomskinliga och samtliga påsar är blandade. Systemet kan följas upp med exempelvis plockanalyser enligt Avfall Sveriges metodik.

3.3 .7 Översiktliga fördelar och nackdelar med systemet

I detta avsnitt utelämnas ekonomiska för- och nackdelar, detta kan istället utläsas i kapitel 5.

För- och Kommentar nackdelar(+/-)

Insamlad mängd + Hög utsortering av matavfall, ofta något högre än med

separat matavfallskärl

Kvalitet på - Begränsad möjlighet till kvalitetssäkring då det inte går

insamlat att genomföra en ockulär besiktning vid tömning

material

Miljö + Til lverkar biogas och biogödsel

+ Vid införande av matavfall ökar även utsorteringen av

förpackningar och tidn ingar

- Ca 10 % av matavfallet blir svinn då det fastnar i

påsen (som går till förbränning)

- Fler transporter p.g.a. sämre fyllnadsgrad i bilar

- Ofta något lägre kvalitet på insamlat material

Användar- + Enkelt att använda och lätt att byta till

perspektiv + Yteffektivt, kräver inga extra kärl

- Ej lika tydlig signal som papperspåsen att det bara ska

vara matavfall i påsen

Arbetsmiljö och + Fördel med avfall som är förpackat i plastpåsar

säkerhet

Driftsäkerhet + Systemet kan utökas med fler fraktoner om

och flexibilitet behandlingsanläggningen kan ta emot dessa

20 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TI NGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:11315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

119

SWECO~

Praktiska - Begränsat antal behandlingsanläggningar

aspekter Lägre effektivitet vid insamling p.g.a. sämre -fyllnadsgrad

Går endast att införa som ett obligatoriskt system -

3.3.8 Förändring mot nuvarande insamlingssystem

De största skillnaderna mot nuvarande system är att matavfall sorteras ut, avfallet läggs i påsar med olika färg samt att en särskild insamlingsbehållare inomhus för matavfallet krävs.

lnsamlingsrutterna kan förändras med tanke på komprimeringsmöjligheten .

3.4 Flerfackssystemet för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar

3.4 .1 Allmänt

Specifikt för aktuellt insamlingssystem är att kärlet är uppdelat i flera mindre fack, ett för respektive fraktion . Vanligt är att ett kärl har fyra fack och att ett hushåll har två kärl. Totalt kan åtta olika fraktioner samlas in fastighetsnära, fraktionerna är vanligtvis tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, matavfall och brännbart avfall. Systemet finns i ett 30-tal kommuner. Systemet passar endast för villahushåll.

Fyrfackssystemet bedöms vara det minst flexibla systemet. Möjligheten att växla mellan olika fack om riktlinjerna för sortering ändras finns naturligtvis, men storlekarna på fack är låsta, såvida inte nya insatser köps in. Att välja att komplettera, med delat kärl av för dem som inte vill ha fyrfack, innebär att dessa enbart kan tömmas av fyrfacksbilen , till skillnad mot delade kärl av standardutförande.

3.4 .2 Kärl och tillbehör

Den vanligaste kärlstorleken är cirka 370 liter. Kärlet är delat på mitten och insatserna är antingen 30 eller 45 liter, se Figur 11 .

21 (36)

RAPPORT KO NCEPT 1 2015-09-0 1

TINGSRYD FÖRST UDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\131511340058_ti ngsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall \18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

120

Figur 11 Två stycken fyriackskärl med insatser avsett för sortering i åtta fraktioner. Källa: Nårab

Fördelningen över insatsernas storlek och placering samt fraktionernas placering kan varieras. Exempelvis kan ett kärl innehålla restavfall, matavfall , färgat glas, plastförpackningar medan kärl två innehåller tidningar, metallförpackningar, pappersförpackningar och ofärgat glas. Matavfall och färgat glas sorteras i två mindre fack i kärl ett och metall och ofärgat glas i två mindre fack i kärl två. Ett annat exempel är att inte tillåta mjukplast i facket för plastförpackningar vilket öppnar upp för ett större fack för matavfall och plastförpackningar i ett mindre fack.

Enligt gällande lagstiftning måste det vara frivilligt för kommunens hushåll att ha ett flerfacksystem då de har möjlighet att lämna sina tidningar och förpackningar till en Avs. Därmed måste kommunen möjliggöra insamling av enbart matavfall och brännbart restavfall. Antingen kan detta göras genom tvåkärlssystemet men vanligt är s.k. delat kärl där matavfall och restavfall samlas läggs i varsitt fack i ett fyrfackskärl, se Figur 12. Kärlet kan därmed tömmas med fyrfacksfordon .

Figur 12-Vänster: Ett delat kärl för matavfall och restavfall. Höger: Ett ordinarie 1901 kärl med insats för matavfall. (Källa: PWSAB)

Ytterligare en variant av kärl finns att tillgå. Om kommunen önskar ha 190-liters eller 240-literskärl kan en särskild insats för matavfall komplettera kärlet, se Figur 12. Kärlet kan tömmas med fyrfacksfordon.

3.4.3 Fordon

22 (36)

Samtliga fraktioner samlas in samtidigt med ett s.k. fyrfacksfordon, se Figur 13. Fordonet är baklastande för samtliga fraktioner och samtliga fack är komprimerande. De fyra facken har vardera volymen 9,4 m3

, 4,8 m3, 4,4 m3 samt 2, 1 m3

. Beroende på fördelningen av fraktionerna i kärlens olika fack kan något av facken i bilen bli fullt före de

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-0 1

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:1131511340058_ tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

121

SWECO~

övriga och då måste tömning av det facket ske. Tiden för tömning för samtliga fraktioner är cirka 15 - 20 sekunder35 vilket kan jämföras med tömning av ett enfackskärl i en vanlig baklastande bil som tar cirka 5 - 10 sekunder. Fyrfacksfordonen är betydligt större än enfacksfordon. De är längre, bredare och belastar vägarna mer. Fyrfacksfordon är treaxlade med ett totalt axeltryck på upp till 26 ton, att jämföra med 18 ton för en tvåaxlad sopbil. 36

Figur 13- lnsamlingsfordon för fyriackskärl, s.k. Fyriacksbil (Källa: PWSAB)

3.4.4 Tömningsintervall

Det vanligaste tömningsintervallet är varannan vecka på det ena kärlet och en gång i månaden på det andra kärlet, men andra intervall förekommer. Vid tömning samlas samtliga fraktioner från ett kärl in samtidigt med ett och samma fordon.

3.4 .5 Behandling

Efter insamling töms avfallet på olika omlastningsplatser och omhändertas utifrån materialslag fördelat på exempelvis matavfall , brännbart avfall , tidningar och förpackningar.

För matavfallet finns samma avsättningsmöjligheter som beskrivs i avsnitt 3.2.5. Förpackningar och tidningar har kommunen en möjlighet att lämna material till FTI alternativt försälja materialet på den privata marknaden , se avsnitt 5.7 för mer information.

3.4 .6 Möjlighet till kvalitetssäkring

Flerfackssystem ger mycket god möjlighet till kvalitetskontroll av avfallet. Vanligt är att insamlingspersonalen genomför en okulär bedömning vid insamlingstillfället. Systemet kan med även följas upp med exempelvis plockanalyser enligt Avfall Sveriges metodik.

35 Avfall Sverige, Rapport U2011 :19, Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av kä llsorterat matavfall 36 Muntlig kontakt, Steve Carlson, Ohlssons AB via Sweco, 201 3

RAPPORT KONCEPT 1 20 15-09-0 1

TINGSRYD FÖRSTUDI E MAT AVFALL

23 (36)

SEEMMF p:113151134005B_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

122

3.4.7 Översiktliga fördelar och nackdelar med systemet

I detta avsnitt utelämnas ekonomiska för- och nackdelar, detta kan istället utläsas i kapitel 5.

För- och Fyrfackssystemet nackdelar

(+/-)

Insamlad mängd + Hög utsortering av matavfal l, ofta högre än med separat

matavfallskärl och optisk sortering

+ Hög utsortering av förpackn ingar och tidningar

Kvalitet på + Hög kvalitet på avfallet

insamlat + Bra möjlighet till kvalitetssäkring

material

Miljö + Til lverkar biogas och biogödsel

+ Högre utsortering av förpackningar och tidningar än insamling via

AVS ger lägre utsläpp och bättre resurshushållning

- Mer transporter p.g.a. sämre fyllnadsgrad i bilar

Användar- + Mindre plats krävs för lagring av förpackningar och tidningar

perspektiv inomhus

+ Hög servicegrad för användaren med fullsortering vid fastigheten

- Problem med flugor och lukt sommartid

- Två stora kärl är platskrävande

- Insamling av glas orsakar buller

Arbetsmiljö och - Risk för exponering av bioaerosoler

säkerhet - Insamling av glas orsakar buller

- Större bilar att framföra

Driftsäkerhet + Ytterligare fraktioner kan samlas in (batterier, ljuskällor)

och flexibilitet - Ibland problem med fastfrysning vintertid

- Mer avancerade bilar. Större risk för driftstörning . Reservfordon

kan behöva hyras in.

- Relativt oflexibelt system

Praktiska - Kräver större ombyggnad av omlastn ingsstation

aspekter Större och tyngre fordon kan begränsa framkomligheten -

- Lägre effektivitet vid insamling p.g.a. sämre fyllnadsgrad

Juridiska - Osäkert juridiskt läge om kommunens framtida möjligheter till

aspekter insamling av förpackningar och tidningar

24 (36)

RAPPORT KO NCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRST UDIE MAT AVFALL

SEEMMF p:11315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

123

SWECO~

3.4.8 Förändring mot nuvarande insamlingssystem

Den största skillnaden mot nuvarande system är att flera fraktioner kan lämnas vid fastighetsgräns, att kärlet/kärlen är större samt att en särskild insamlingsbehållare inomhus för matavfallet krävs.En annan större förändring är att systemet kräver särskilda fyrfacksbilar och insamlingsturerna kan komma att förändras mot dagsläget.

Troligen kommer även omlastningsstationen ha behov av ombyggnation för att kunna ta emot alla de sorterade avfallsfraktionerna.

25 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfali\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

124

4 Juridiska aspekter

Flerfackssystemet innebär fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar som omfattas av producentansvar. Detta innebär speciella juridiska förutsättningarna för insamlingen av dessa fraktioner.

De juridiska förutsättningarna för kommunerna att samla in förpackningar och tidningar har under många år diskuterats och varit föremål för utredning. I dagsläget är de juridiska förutsättningarna på väg att förändras. Nedan följer en kort summering av det juridiska läget.

4.1 Bakgrund

Avfallsutredningen (S2012:56) föreslog att insamlingsansvaret för förpackningar och tidningarskulle tillfalla kommunerna. Arbetet resulterade i nya förordningar för förpackningar (2014:1073) och returpapper (2014:1074) som trädde i kraft november 2014 där ansvarsfrågan inte förändrades.

Efter valet 2014 gav dock den nya regeringen besked om att kommunen skulle få ansvaret över insamlingen av förpackningar och tidningar enligt avfallsutredningens förslag. Beskedet förtydligades i maj 2015 där Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur ett kommunalt insamlingsansvar kan se ut. Uppdraget beräknas att vara klar 31 mars 2016.

Bestämmelserna i förordningarna 2014:1073 och 2014:1074 skulle ursprungligen börja gälla efter utgången av mars 2017 men har skjutits upp till och med 1 april 2019 till följd av den nya utredningen.

Det är troligt att de nya föreskrifterna kommer att upphävas till följd av att kommunerna kommer att få insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar, dock är det oklart när och hur detta kommer att ske innan utredningen presenteras 2016.

4.2 Förutsättningar i dagsläget, övergångsbestämmelser

26 (36)

Enligt nuvarande lagstiftning finns det möjlighet för kommunerna att ordna egna insamlingssystem, exempelvis genom FNI. Detta är enligt övergångsbestämmelserna i förordningarna 2014:1073 och 2014:1074. Juridiskt finns det i dagsläget två möjliga vägar för kommunen att organisera FNI av förpackningar:

• på uppdrag av producenterna

• utan uppdrag av producenterna

Gälande tidningar kan inte kommunen eller annan aktör i dagsläget erbjuda ett insamlingssystem för insamling av returpapper utan uppdrag av producenterna. Detta kan ske enligt en överenskommelse med producenterna via Pressretur/FTI eller TMR37

.

Vid kommunal insamling av förpackningar och tidningar gäller principen att det måste vara frivilligt för fastighetsägarna att välja tjänsten FNI, då de alltid ska kunna välja att lämna materialet i producenternas insamlingssystem (AVS).

37 TMR är ytterligare ett återvinningsföretag som motsvarar FTI och levererar producentansvarstjänster till producenterna, men är betydligt mindre än FTI.

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

125

SWECO~

Att samla in producentansvarsmaterial och därmed erbjuda en extra tjänst för hushållen i kommunen, vilket innebär att de slipper egen transport till AVS räknas inte som ett kommunalt uppdrag och utförs därmed inte med stöd av miljöbalken. Detta räknas som en kommunal affärsverksamhet och ska därmed redovisas skilt från kostnader och intäkter från avfallshanhetringen inom det kommunala uppdraget.

4.2.1 Finansiering

Om kommunen samlar in materialet på uppdrag av producenterna och får en ersättning från producenterna för materialet har kommunen inte rätt att ta ut avgift genom avfallstaxan. Istället kan en serviceavgift eller liknande tas ut för den extra tjänsten att hushållen slipper transporten till återvinningsstationerna. Det finns inget krav att producenternas ersättning ska täcka de kostnader som uppstår för hantering.

Om kommunens insamling sker utan producenternas uppdrag kan insamlingen däremot finansieras via avfallstaxan och kommunen kan sälja materialet till valfri aktör. Detta gäller med reservation för returpapper, då det endast kan ske på uppdrag av producenterna.

Miljöstyrning av taxan kan ske om kommunen kan presentera undersökningar som visar att FNI ger högre utsortering och därmed större miljönytta än dagens system med Avs. Det finns exempel på kommuner som tillämpar miljöstyrande taxa på detta sätt. Det är dock tveksamt om miljöstyrande taxa bör tillämpas på detta sätt, då det kan finnas de hushåll som sorterar lika mycket utan FNI.

4.3 Förutsättningar enligt de nya förordningarna 2014:1073 och 2014:1074

Förordningarna innebär att det även fortsättningsvis finns möjlighet för kommunerna att ordna egna insamlingssystem, exempelvis genom FNI. Möjligheterna följer samma principer som i dagsläget men har en annan benämning i den nya lagtexten:

• på uppdrag av ett insamlingssystem med tillstånd eller

• utan uppdrag av ett insamlingssystem med tillstånd.

För returpapper gäller att insamlingen enbart kan ske på uppdrag av ett insamlingssystem med tillstånd.

Det anges i båda förordningarna att kommunen ska informera den som driver ett insamlingssystem med tillstånd om kommunens insamling. Det anges också att avfallet ska överlämnas till ett insamlingssystem med tillstånd.

Bestämmelserna gäller från och med 1 april 2019.

27 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie _matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

126

4.3.1 Finansiering

Avfall Sveriges bedömning är att insamlingen kan avgiftsfinansieras med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken38

. Ersättning för insamlat material får endast begäras om överenskommelse om ersättning finns mellan kommunen och den som driver insamlingssystemet. Troligen innebär detta att med de nya föreskrifterna blir det betydligt svårare eller omöjligt för kommunerna att få ersättning från producenterna på det sätt som är vanligt idag.

4.4 Kommunerna får ansvar för insamling av förpackningar och tidningar

Enligt besked från regeringen ska kommunerna få ansvar över insamlingen av förpackningar och tidningar. Utredningen angående hur detta ska gå till ska vara klar under våren 2016. Troligen kommer de nya förordningarna rivas upp. Innan resultatet är färdigställt är det dock oklart hur och när förändringarna kommer att genomföras.

4.4.1 Finansiering

Då kommunen ansvarar för insamlingen bör detta även innebära att kommunen kan finansiera insamlingen med avfallstaxan, såsom för dagens insamlingssystem.

38 Avfall Sverige, 2014, Kommentarer från Avfalls Sverige om förpackningsförordningen (2014:1073) och returpappersförordningen (2014:107 4)

28 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie _matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

127

SWECO~

5 Ekonomisk bedömning och jämförelse av systemen

Kostnadsbedömningen baseras på uppgifter från tidigare rapporter, leverantörer, entreprenörer, andra kommuner och behandlingsanläggningar. Samtliga kostnader i denna utredning ska ses som vägledande för storleksordningar och ej som definitiva. Vad införandet av ett nytt insamlingssystem slutligen kommer att innebära för kommunerna beror till stora delar på utfallet av ny upphandling av behandling , om miljöstyrning av taxan sker samt i sådant fall vilka val hushållen gör.

Vid införandet av ett nytt insamlingssystem kan kostnadsposterna fördelas i engångskostnader vid införande samt löpande kostnader, enligt Tabell 6.

Tabell 6 - Kostnader fördelat i engångs- och löpande kostnader

Engångskostnader Löpande kostnader Påshållare Matavfalls påsar Informationskampanjer, Kontinuerlig information och projektledning och kvalitetsarbete kvalitetsarbete Ev. kärl Behandlingsavgifter Ev. insamlingsfordon lnsamlingskostnader Ev. ombyggnad omlastningsstation

5.1 Information, projektledning och kvalitetsarbete

När ett nytt insamlingssystem införs tillkommer kostnader för informationskampanjer, reklamutskick, kundtjänst, projektledare vid införande samt övrig personal. Detta är oavsett kommunens storlek, då det krävs extra insatser för att organisera och informera om det nya insamlingssystemet. Kostnaderna varierar beroende på vilka ambitioner som finns. Se avsn itt 3.1.2 för mer information om andra kommuners insatser. Kostnaderna för information och projektledning har antagits vara samma, oavsett vilket av de tre studerade insamlingssystemen som väljs.

NSR uppger ca 300 kr/hushåll för info vid införande av fyrfacksystemet genom både muntlig och skriftlig information. Lerum uppger ca 175 kr/lägenhetshushåll 39 (exkl. skriftl ig info) för dörrknackning med hjälp av studenter vid införande av matavfallssortering. I Skövde lades ca 150 kr/hushåll för skriftlig information och informationsmöten vid införande av matavfallssortering i villor40

.

39 Karin Lindblad Johansson; Lerums kommun, 201 3, muntlig kontakt via Sweco,201 4 40 Jessica Rytter, AÖS, 201 3, muntlig kontakt via Sweco, 2014

RAPPORT KO NCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

29 (36)

SEEMMF p:1131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\1 B granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

128

Antaganden gällande kostnader

- Införandet sker under 1 år

Projektledare antas innebära en halvtidstjänst under införandet av systemet 1,5 år.

lnformationsinsatser antas uppgå till cirka 150kr per hushåll och år.

- Efter år 1, när insamlingssystemet är i driftfas, antas de löpande kostnaderna för information och kvalitetsarbete uppgå till 20 % av de totala kostnaderna för denna post under år 1.

5.2 Påsar och påshållare

Priset på matavfallspåsar och påshållare kan variera något beroende på upphandling. Kostnaderna för påsar och påsar har antagits vara samma oavsett vilket av de tre studerade insamlingssystemen som väljs.

Antaganden gällande kostnader

Förväntad förbrukning är 160 påsar per hushåll och år (3 per vecka)

Påsar kostar cirka 0,3 kr per styck

Påshållare kostar cirka 20 kr/styck, ska delas ut till samtliga hushåll

5.3 Kärl

30 (36)

För villahushåll och fritidshus baseras uppskattningar på antal hämtställen och antal hushåll.

Vid uppskattning av antal matavfallskärl till flerfamiljsfastigheter så har utgångspunkten varit Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen41

. I denna anges 20 liter matavfall per vecka från ett lägenhetshushåll. Erfarenheter från många kommuner är dock att så stora mängder inte sorteras ut. Istället antas här att lägenhetshushållen har behov av kärlvolym motsvarande av 15 liter per vecka och hushåll. Detta innebär till exempel att en hyresrätts- eller bostadsrättsförening på 10 lägenheter uppskattas behöva (10 x 15)/140 liter= ca 1 kärl för matavfall hämtning 1 gång per vecka, alternativt 2 kärl om hämtning sker varannan vecka.

För att uppskatta årliga kostnader för investeringar antas kommunens årliga ränta vara 5 % samt att kärl har en avskrivningstid på 10 år.

41 Avfall Sverige, Rapport 2009, Handbok för avfallsutrymmen, Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall

RAPPORT KONCEPT 1 2015 -09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\1315\1340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

129

SWECO~

Antaganden gällande kostnader

Tvåkärlssystem för matavfallsinsamling:

140 liters kärl för matavfall: 500 kr/st

Kärl används i både villa och flerbostadshushåll

Flerfackssystemet:

- Två 370-liters kärl med insats för matavfall, förpackningar och tidningar: 1500 kr/ st för villahushåll

140 liters kärl används för matavfall: 500 kr/st för flerbostadshus

Optisk sortering i två fraktioner: Inga ytterligare kärl behöver köpas in

5.4 lnsamlingskostnad

Generellt finns ganska få bedömningar gjorda kring förändrad insamlingskostnad vid förändrat insamlingssystem och inga uppskattade siffror från Avfall Sverige att utgå ifrån som nyckeltal. Det kan vara svårt att jämföra olika typer av kommuner som har olika insamlingsrutter, densitet på bostadsområden, olika fördelning av tätort och glesbygd mm. Genom diskussioner med ett antal kommuner och kommunala bolag har dock en procentuell ökning av insamlingskostnaderna för en kommun som går från insamling av osorterat avfall till något av insamlingsalternativen uppskattats. Denna multipliceras sedan med 2014 års insamlingskostnad för Tingsryds kommun, 3 069 400 kr enligt Avfall Web.

Antaganden gällande kostnader

Tvåkärlssystem för matavfallsinsamling:

- 50 % kostnadsökning jämfört med nuvarande insamlingskostnad

Flerfackssystemet:

- 85 % kostnadsökning jämfört med nuvarande insamlingskostnad

Optisk sortering i två fraktioner: 10 % kostnadsökning jämfört med nuvarande insamlingskostnad

Kostnaden ökar då det tar lägre tid att tömma ytterligare ett kärl alternativt ett kärl med flera fack samt att fordonens olika fack kan fyllas olika snabbt vi lket kan innebära att tömning måste ske oftare. Gällande optisk sortering beror den ökade kostaden på minskad komprimeringsgrad, enligt avsnitt 3.3.3.

31 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDI E MATAVFALL

SEEMMF p:\131511340058_tingsryd_förstudie_matavfa ll\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - etter granskning.docx

130

För tvåkärlssystemet anger både VIVAB42 (Varberg och Falkenberg) och AÖS43 (Skövde, Hjo, Tibro, Karlsborg, Töreboda och Falköping) att insamlingskostnaderna för villor ökar med ca 50 %. AÖS gick från hämtning av brännbart varannan vecka till hämtning av matavfall varannan vecka och brännbart var fjärde vecka. Enfacksbilar används i båda fallen och man tror att tvåfacksbilar bara skulle sänka kostnaderna marginellt. För flerbostadhus anger VIVAB att ökningen blir ca 25 %. Norrköping, som har hämtning av både matavfall och brännbart varannan vecka uppger att kostnaden för detta är dubbelt så hög som hämtning av osorterat avfall44

. Samantaget av detta antas det i denna beräkning leda til l en kostnadsökning på 50 % jämfört med idag.

Gällande flerfackssystemet antas det i beräkningen att insamlingskostnaden ökar med 80 % baserat på de två villadominerade kommunerna Lomma och Sjöbo som införde insamling med flerfackssystem . Uppgifter från Avfall Web anger att insamlingskostnaderna i Lomma ökade med 80 % samt 132 % i Sjöbo. Enligt Steve Carlson45

, affärsområdeschef för renhållningsentreprenader på Ohlssons AB, ökar transporter för hämtning med ca 50 % då fyrfackshämtning införs om 14-dagarshämtning tidigare varit standard .

För optisk sortering har antagandet gjorts i beräkningen att insamlingskostnaden ökar med 10 %. Enligt Vetlanda Energi och teknik AB (VET AB) 46 har deras övergång till optisk sortering inte påverkat insamlingskostnaden. Både Eskilstuna och Borås uppger att då komprimeringsgraden är lägre, påverkas insamlingen. Borås uppger att de behöver tippa oftare medan Eskilstuna använder större bilar än tidigare för att kunna lasta samma mängder.47

5.5 Fordon

32 (36)

I dagsläget används två stycken renhålln ingsfordon i Tingsryd , det antas även att två fordon kommer att användas vid framtida insamlingssystem.

Kostnaden för inköp av ett renhållningsfordon är beroende av många variabler på utförande och utrustning, exempelvis om vägsystem eller identifieringssystem eller dylikt väljs innebär detta en tilläggskostnad. Priserna som har inhämtats är riktpriser för ett fordon i grundutförande enligt NTM48 och anges i Tabell 7. Avskrivningstiden 7-8 år, men längre avskrivningstid på 10 år har används för fyrfacksfordon i vissa kommuner då de är så pass dyra i inköp.

Tabell 7 - Prisuppgifter för fordon och serviceavtal från NTM

Fordonstyp Kostnad Baklastande enfacksfordon 1,70 MSEK Sidlastande enfacksfordon 1,85 MSEK Baklastande tvåfacksfordon 1,95 MSEK Baklastande fyrfacksfordon 2,80 MSEK

Serviceavtal Kostnad per fordon och år Enfacksfordon 36 000 SEK

Två- och fyrfacksfordon 48 000 SEK

42 Muntlig kontakt, Elisabeth Andersson , VIVAB, via Sweco 201 3 43 Muntlig kontakt, Jessica Rytter, AÖS, via Sweco 201 3 44 Muntlig kontakt, Theres Stark, Norrköpings kommun, via Sweco 201 3 45 Muntlig kontakt, Steve Carlson, Ohlssons AB via Sweco 201 3 46 Muntlig kontakt, Carl Odelberg , VETAB, via Sweco 2014 47 Sweco , 201 4 48

Muntlig kontakt, Ander Hägglund, NTM, 201 5-08-14

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TI NGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:1131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavtall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

131

SWECO~

Gällande service och underhåll är en baklastande enfackbil billigare än två- eller fyrfacksbilar. Beräkningarna är baserade på tecknande av serviceavtal.

Optisk sortering innebär att samma renhållningsfordon som används idag i Tingsryd kan användas. Dock är dagens fordon mycket utslitna och beräkning sker på inköp av nya fordon . Beräkningen sker även som en jämförelse med nuvarande insamlingssystem.

Hämtning av matavfall kan ske med både en- och tvåfacksbilar. Hämtning kan även ske med sidlastande fordon . Ett sn itt av tre alternativ har använts i beräkningen, enbart på baklastande fordon.

Antaganden gällande kostnader

- För alla system antas en avskrivningstid på 8 år samt en ränta på 5 %

Dagens insamlingssystem

- Inköp av 1 st baklastande enfacksfordon samt 1 st sidlastare: 3,55 miljoner kr

- Fordonsunderhåll: 72 000 kr/ år

Tvåkärlssystem för matavfallsinsamling

Inköp av 2 st baklastande en- eller tvåfackssfordon: 3,4 - 3,9 miljoner kr

- Fordonsunderhåll : 72 000 kr/ år

Flerfackssystemet:

- Inköp av två baklastande fyrfacksfordon : 5,60 miljoner kr

- Fordonsunderhåll 96 000 kr/ år

Optisk sortering i två fraktioner

- Inköp av 1 st baklastande enfacksfordon samt 1 st sidlastare: 3,55 miljoner kr

5.6 Behandlingsavgifter

I dagsläget kostar behandlingen av brännbart hushållsavfall 453kr per ton . Detta är i förhållande till andra förbränningsanläggningar billigt, därmed antas att behandlingen av matavfall blir något dyrare.

Om optisk sortering väljs krävs en sorteringsanläggning. De anläggningar som ligger närmast Tingsryd är Bromölla, Vetlanda (VETAB) och Kalmar (KSRR) samt Ljungbys och Halmstads planerade anläggningar. VETAB tar i dagsläget emot avfall för optisk sortering från sina kranskommuner för 645kr/ton inklusive förbehandling samt behandling av

33 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 20 15-09-01

TINGSRYD FÖRST UDIE MAT AVFALL

SEEMMF p:\131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

132

brännbart avfall samt biologisk behandling av matavfall. 49 KSRR anger cirka 500 kr/ ton som riktpris fö r den optiska sorteringen inklusive behandl ing. 50

Antaganden gällande kostnader

Tvåkärlssystem för matavfallsinsamling:

- Behandlingskostnad för brännbart restavfall: 453kr/ ton

- Behandlingskostnad för matavfall: 500 kr/ton

- Att 650 ton matavfall antas att sorteras ut (enligt avsnitt 2.3)

- Mängden brännbart restavfall minskar med motsvarande mängd (650 ton)

Flerfackssystemet:

- Att 650 ton matavfall sorteras ut

- Flerfackssystemet antas öka insamlingen av förpackn ingar och tidningar med 50 %, 465 ton . Mängden brännbart restavfall minskar med motsvarande mängd, vilket minskar behandlingskostnaden för förbränning.

Optisk sortering i två fraktioner:

- Behandlingskostnad för förbehandling samt behandling av både brännbart restavfall och matavfall: 575kr/ton (snittpris av angivna priser)

5.7 Intäkter från förpackningsmaterial

34 (36)

Denna punkt är endast aktuell för scenariot där flerfacksystem väljs.

Enligt avsnitt 2.3 antas insamlingen av förpackningar och tidningar öka med 50 %. Beräkningen baseras på denna ökning och att Tingsryd ansvarar för insamlingen av alla förpackningar och tidningar i kommunen , inklusive AVS.

I Skåne säljer flertalet kommuner med insamling i fyrfackskärl sina insamlade tidningar utomlands till en bättre förtjänst än om materialet skulle lämnas till Pressretur. Även övrigt material säljs utanför FTl :s system. SRV Återvinning som ägs av fem kommuner på Södertörn har valt att inte sälja FTl :s material.

Beräknat på förväntade insamlade mängder förpackn ingar och tidningar i Tingsryds kommun (se avsnitt 2.3.2), samt siffror från Nårab och SRV för ersättning i Tabell 8 skiljer sig inte ersättningen nämnvärt om kommunen lämnar materialet till FTI eller säljer materialet till annan aktör. Det behöver därmed inte vara mest ekonomiskt fördelakt igt att sälja materialet då det även är beroende av marknadsläge samt vilka det finns möj lighet att sälja materialet till.

Antaganden för beräkningen utgår från ett snitt på angivna priser i Tabell 8.

49 Muntlig kontakt, Staffan Åberg , Uppvidinge kommun, 2015-08-12 50 Muntlig kontakt, Magnus lvansson, KSRR, 2015-08-12

RAPPORT KONCE PT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:1131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskningltingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

133

SWECO~

Tabell 8 - Ersättningsnivåer för förpackningar och tidningar

Material Ersättning vid Ersättning vid försäljning via privat FTI (kr/ton)51 försäljning

(kr/ton)52

Tidningar 650 907 -

Pappersförpackningar 320

Plastförpackningar 23,50kr/hushåll 0

Metallförpackningar - 1700

Glasförpackningar 350 300

Totalsumma, 643 271 708 942

beräknat på alla hushåll

5.8 Sammanställning ekonomisk bedömning

I Tabell 9 sammanfattas en ekonomisk jämförelse mellan de tre studerade systemen fördelat på totala kostnader per år. Mer ingående beräkningar, inklusive de totala kostnaderna per post redovisas i bilaga 1. Eftersomdet finns osäkerheter i genomförda antaganden bör resultaten av kostnadsbedömningen ses som indikationer än exakta kostnader.

Beräkningarna visar att alla tre av de studerade insamlingssystemen är dyrare än nuvarande system med insamling av enbart brännbart restavfall .

Det bör noteras att kostnaden för tvåkärlssystemet för matavfall är beroende på vilka insamlingsfordon som väljs , i beräkningen har ett snittpris används.

De sammanlagda kostnaderna för optisk sortering beror till stor del på behandlingskostnaen. Uppgifterna har inhämtats från behandlingsanläggningar i närheten.

Gällande flerfackssystemet kan ersättningsnivåerna som har beräknats på komma att förändras, möjligen om kommunerna får insamlingsansvaret.

51 E-post, Jan Falkenstedt, SRV via Sweco, 2014 52 E-post, Dan Waldemarsson, Nårab, via Sweco, 2014

35 (36)

RAPPORT KONCE PT 1 2015-09-01

TINGSRYD FÖRSTUDIE MAT AVFALL

SEEMMF p:\131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\18 granskning\tingsryd förstudie matavfall - efter granskning.docx

134

Tabell 9 - Sammanfattande ekonomisk jämförelse, SEK/år för respektive insamlingssystem i MSEK/år

Engångs eller löpande kostnad i MSEK/ år

Information och personal, uppföljning

Information och personal Kvalitetsarbete och uppföljning Påshållare och påsar

Påshållare

Påsar

Kärl

Kärl

Insamlings kostnader

lnsamlingskostnader

Fordon

Fordon

Behandling

Behandling

Ersättning

Ersättning

36 (36)

RAPPORT KONCEPT 1 2015-09-01

TI NGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

Införande år 1

Löpande

Avskrivningsperiod 10 år, 5 % ränta

Löpande

Avskrivningsperiod 10 år, 5 % ränta

Löpande

Avskrivningsperiod 8 år, 5 % ränta

Löpande

Löpande

Summa år 1 vid införande:

Summa per år, löpande kostnader:

Dagens Tvåkärlssyste insamlingssyst m för matavfall em

0 1,3

0 0,2

0 0,1

0 0,3

0 0,4

3 4, 6

0,6 0,7

1,3 1,3

0 0

5 9,1

5 7,6

· Flerfackssyste Optisk met (villa) sortering, 2

fraktioner

1,3 1,3

0,2 0,2

0,1 0,1

0,3 0,3

2,6 0

5,7 3,4

1 0,6

1,4 1,7

0,5 0

11,7 7,5

10,3 6,1

135

• SWECO~

BILAGA 2 - TILLÄGG TILL RAPPORT TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

Bakgrund

På uppdrag av Tingsryds kommun har Sweco genomfört en jämförande studie av tre insamlingssystem inför kommande införande av matavfallsinsamling. I en senare del av projektet framkom uppgifter om Kronobergsmodellen, ett system som kombinerar optisk sortering med matavfallsinsamling i två kärl. Denna bilaga till Rapport Tingsryd förstudie matavfall (Rapporten) syftar till att ge en översiktlig bild och kostnadsbedömning av systemet för Tingsryds kommun.

Kronobergsmodellen

Växjö kommun har presenterat ett insamlingssystem som kombinerar optisk sortering i minst fem fraktioner för insamling av förpackningar och tidningar med tvåkärlssystemet för matavfall. Detta med förutsättningen att de andra kommunerna i länet också är intresserade av ett regionalt samarbete. I dagsläget utreds de juridiska förutsättningarna för hur ett sådant samarbete kan se ut1

.

Modellen skulle innebära att kärlet för brännbart avfall kompletteras med ytterligare ett kärl för matavfall (vanligen brunt ventilerat kärl) , såsom beskrivs i avsnitt 3.2 i Rapporten . Matavfallet kan därmed samlas in med papperspåse eller plastpåse.

Övriga fraktioner; brännbart avfall samt förpackningar och tidningar samlas in med olikfärgade plastpåsar och slängs därefter i samma kärl som tidigare, för brännbart avfall. Avfallet sorteras därefter i en optisk sorteringsanläggning. Utsortering av glasförpackningar sker inte i det opti)5ka systemet i dagsläget, utan det måste fortsatt samlas in via AVS eller dylikt.

I

I Eskilstuna finns den enda optiska sorteringsanläggningen som sorterar ut sex fraktioner (plastförpackningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, tidningar, matavfall och brännbart kvfall). Systemet fungerar likadant som beskrivs i avsnitt 3.3 i Rapporten.

Optimalt för systemet är en central optisk sorteringsanläggning i länet och att matavfallet behandlas på Växjös rötningsanläggning , brännbart avfall på Ljungbys förbränn ingsanläggning eller alternativt på andra behandlingsanläggningar. Således låser sig inte levererande kommuner såsom Tingsryd, vid en viss behandlingsanläggning för brännbart avfall o matavfall.

Ljungby kommun har politiskt beslut på att bygga en anläggning för optisk sortering för att sortera ut matavfall , förpackningar och tidningar och brännbart avfall. Exakt vilka fraktioner är inte fastställt. Enligt nuvarande tidsplan ska anläggningen finnas på plats vid årsskiftet 2018. 2

1 Muntlig kontakt, Steve Karlsson , Växjö kommun, 2015-09-03

2 Muntlig kontakt, Pia Davidsson, Ljungby kommun, 2015-08-05

I Swe c o Skånegatan 3 Box 5397 SE-402 28 Göteborg, Sverige Telefon +46 31 62 75 00 Fax www.sweco.se

I Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

I Emma Hami lton

Telefon di rekt +46 (0)31632893 Mobil +46 (0)725021231 emma.hamilton@sweco.se

SEEMMF p:11315\134005B_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\10 arbetsmtrl_doklbilaga 2 -tillägg förstudie matavfall -kronobergsmodellen.docx

1 (4)

136

SWECO~

Varför vill Växjö behålla tvåkärlsystemet?

Växjö införde tvåkärlssystemet med papperspåse under 2012 och under hösten 2015 är systemet i drift i hela kommunen. Det är 83 % av hushållen som har ett extra kärl för matavfall i Växjö kommun och renheten är hög i materialet, mellan 97-98 %. Vid en kundundersökning visade det sig att de allra flesta tillfrågade i Växjö kommunen är nöjda med hur kommunens matavfallshantering fungerar. 3

Drivkraften bakom utsorteringen av matavfallet och biogasproduktionen i V~xjö är att växtnäringen ska återföras som näring och resurs vid matproduktion och tvåkärlssystemet är enligt Växjö kommun det bästa sättet att uppnå den renhetsgrad som krävs . 4

Papperspåsen anses också vara mer pedagogisk för insamling av matavfall och lämpar sig inte för optisk sortering med befintlig teknik.

Örebro kommun

Oktober 2015 inleder Örebro kommun ett samarbete med Eskilstuna Energi och miljö. Örebro kommun ska börja med att sortera ut förpackn ingar och tidningar tillsammans med brännbart avfall via optisk sortering (fem frakt ioner) . I Örebro samlar man i dagsläget in matavfallet med tvåkärlssystemet och planerar att fortsätta att samla in matavfallet på samma sätt. 5

Det finns även fler kommuner och regioner i landet som har liknande ideer

Översiktlig ekonomisk bedömning av systemet Då systemet inte finns idag är det mycket svårt att uppskatta kostnader. En översiktlig ekonomisk bedömning har genomförts , baserat på samma uppgifter- som framgår i avsnitt 1.1 samt kapitel 5 i Rapporten.

Det antas att kostnaderna för information, projektledning och kvalitetsarbete är samma som tidigare studerade system i Rapporten.

För uppskattning av antal påsar som antas förbrukas av hushållen har uppgifter från Eskilstuna används. I Eskilstuna beräknas att 5QO påsar används per hushåll och år för insamlingen av sex fraktioner. Påsar för matavfall är medräknat i denna total , men i Kronobergsmodellen innebär det att två olika typer av påsar ska användas, plastpåse för fraktionerna brännbart, förpackningar och tidn ingar samt papperspåse för matavfallet.

Gällande i~samlingskostnaden beräknas denna öka med 60 %, baserat på att tvåkärlsystemet innebär en förväntad ökning med 50 % och optisk sortering innebär en förväntad ökning med 10 %, enligt uppgifter i Rapporten .

Då Eskilstunas sorteringsanläggning i dagsläget är den enda som tar emot fler än två fraktioner för optisk sortering har kostnaden för sortering och behandling i Eskilstuna använts i beräkningen. Denna är lägre än beräkningen på kostnaden för optisk sortering i två fraktioner

3 Dokumentation från presentation "Ljungby 201 5-06-09"

4 Muntlig kontakt, Steve Karlsson, Växjö kommun, 2015-09-03

5 http://www.recyclingnet.se/nyheter/miljoklokare-avfa llshantering-for-orebros-villaagare/ 2015-09-18

2 (4)

I BILAGA 2 - TILLÄGG TILL RAPPORT TI NGS RYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:\13151134005B_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\10 arbetsmtrl_dok\bilaga 2 -tillägg förstudie matavfall -kronobergsmodellen.docx

137

SWECO~

som antagits i Rapporten då det även inkluderar en ersättning för förpacknings- och tidningsmaterial.

Observera att vid upprättande av en optisk sorteringsanläggning i länet kan behandlingspriset skilja sig från dessa uppskattningar.

Antaganden gällande kostnader

Information

Införandet sker under 1 år

lnformationsinsatser antas uppgå till cirka 150 kr per hushåll och år.

Efter år 1, när insamlingssystemet är i driftfas, antas de löpande kostnaderna för information och kvalitetsarbete uppgå till 20 % av de totala kostnaderna för denna post under år 1.

Påsar och påshållare

Förväntad förbrukning av matavfallspåsar: 160 påsar per hushåll och år

Förväntad förbrukn ing av påsar för förpackningar, tidningar och brännbart avfall : 340 påsar per hushåll och år

Samtliga påsar kostar ca 0,3 kr per styck

Kärl

Samma antal kärl för tvåkärlssystemet beräknas, 140 I, 500kr/st

lnsamlingskostnad

- 60 % kostnadsökning jämfört med nuvarande insamlingskostnad

Fordon

Samma fordon som beräknas för tvåkärlsystemet i Rapporten

Behandlings kostnad

Behandlingskostnad för brännbart restavfall: 500kr/ton

Behandlingskostnad för matavfall: 500kr/ton

Behandlingskostnad för förpackningar och tidningar: 500kr/ton

Ersättning

Okr, utgår ingen ersättning

BILAGA 2 - TILLÄGG TILL RAPPORT T INGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

SEEMMF p:1131511340058_tingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfall\1 O arbetsmtrl_doklbilaga 2 -tillägg förstudie matavfall -kronobergsmodel len.docx

3 (4)

138

SWECO~

Sammanställning av ekonomisk bedömning

I redovisningen i tabell 1 har Kronobergsmodellen enbart jämförts med fyrfackssystemet, eftersom dessa två systemen är de enda som samlar in både matavfall och förpackningar och tidningar. Glasförpackningar samlas dock enbart in med flerfackssystemet i dagsläget.

Tabell 1 - Sammanfattande ekonomisk jämförelse, SEK/år för respektive insamlingssystem i MSEK/år

Engångs- eller Flerfackssystem full Kronobergsmodellen, löpande kostnad

Information och personal, uppföljning

Information och Införande år 1 personal Kvalitetsarbete och Löpande uppföljning

' Påshållare och påsar

Påshållare Införande år 1

Påsar Löpande

Kärl

Kärl Avskrivningsperiod 10 år

lnsamlingskostnader

Insamlings.kostnader Löpande

Fordon

Fordon Avskrivningsperiod 8 år

Behandling

Behandling Löpande

Ersättning

Ersättning Löpande

Summa år 1 vid införande:

Summa per år, löpande kostnader

4 (4)

I BILAGA 2 - TILLÄGG TILL RAPPORT TINGSRYD FÖRSTUDIE MATAVFALL

anslutning full anslutning

1,3

0,2

0,1

0,3

2,6

5,7

1

1,1

0,5

11,4

10

SEEMMF p:1131511340058_\ingsryd_förstudie_matavfall\OOO_tingsryd_förstudie_matavfal l\10 arbetsmtrl_ dok\bilaga 2 -tillägg förstudie matavfall -kronobergsmodellen.docx

1,3

0,2

0,1

0,4

0,4

5

0,7

2,1

0

10,3

8,9

Ärende 5

Ansöl(an om tidsbegränsat bygglov tom 2021-04-19 för ändrad användning från möteslokal till ABT-boende

139

Ärende 6

HÖLKEMÅLA 1: 11 Ansökan om bygglov för skugghus

140

Ärende 7

••

ORMO 1:36

141

Ärende 8

TÅGET 1:2 Ansökan om bygglov och strandsl(yddsdispens för Ekoby, 10 bodar, en bastu, ett samlingshus och en grillplats

142

••

Arende 9

DUNSHULT 1:37

Beslut om avslag på ansökan om

inrättande av enskild avloppsanordning

på fastigheten Dunshult 1 :37

143

••

Arende 10

Konga Allhus, Lunch

144

145

~Tingsryds ~kommun

12(44)

Samhällsbyggnadsutskottet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

2016-12-05

§ 227 Dnr 2014-1794-469

Förslag om ändrad omfattning på måltidsservice till allmänheten på Konga Allhus

Samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut 1 Föreslår att Konga Allhus erbjuder värdshusservice till allmänheten helgfri

måndag till fredag. Övriga dagar föreslås drift likt på andra äldreboenden där pensionärer och anhöriga kan äta lunch m.m. ifrån ordinarie utbud. Föreslår att det träder i kraft 1/1 2017.

Sammanfattning Konga allhus har mot bakgrnnd av utbudet på 01ten i övrigt erbjudit värdhusservice till allmänheten alla dagar under en längre tid. Servicen är uppskattad men för dåligt utnyttjad i förhållande till våra merkostnader både i planering, inköp tillagning och bemanning.

Priserna sågs över för två år sedan för att täcka verksamhetens merkostnader utifrån antalet gäster då och efter det har intresset minskat så de kalkylerna stämmer inte idag.

Det är också så att en service med luncher i Konga är mest angelägen under arbetsveckan medan man på helger kan ta sig till andra värdshus och restauranger på närliggande orter. I veckorna har vi en mer utbredd kommunal verksamhet på Konga Allhus vilket ger en bra bärighet för att kunna erbjuda lunchservice till allmänheten.

Beslutsunderlag Gästnärvaron under lördag-söndag snittar på 12,5 stycken vilket är långt ifrån att täcka kostnader för servicen. Tack vare behov på andra enheter i måltids­service kan bemanningen optimeras och ge besparingar utan att någons anställningsgrad berörs.

Nämndens beslut skickas till Måltidschef

Utdragsbestyrkande

..

Arende 11

Attestlista,

Samhällsbyggnadsförvaltningen

146

147

~Tingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsutskottet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

2016-12-05

13(44)

Justerande

CHl-f

§ 228

Attesträttigheter

Dm 2014-1762-208

Samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut 1 Samhällsbygnadsutskottet i Tings1yds kommun beslutar att antaga attest­

rättigheter i enlighet med bilaga: Attestlista för samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds kommun

Sammanfattning En omorganisation håller på att genomföras. Bygg- och miljöavdelningen kommer from 2017-01-01 vara en egen förvaltning, miljö- och byggnads­förvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under år 2017 att tillhöra samhällsbyggnadnämnden men år 2018 organisatoriskt flyttas då även samhällsbyggnadsnämnden kommer att ersättas med en miljö- och byggnads­nämnd. Ändringar har gjmis i attesträttigheter för samhällsbyggnadsnämnden, för att möta förändringen som sker 2017-01-01 då bygg- och miljöavdelningen blir en egen förvaltning.

Beskrivning av ärendet. En omorganisation håller på att genomföras. Bygg- och miljöavdelningen kommer from 2017-01-01 vara en egen förvaltning, miljö- och byggnads­förvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under år 2017 att tillhöra samhällsbyggnadnämnden men år 2018 organisatoriskt flyttas då även samhällsbyggnadsnämnden kommer att ersättas med en miljö- och byggnads­nämnd. Ändringar har gjmis i attesträttigheter för samhällsbyggnadsnämnden, för att möta förändringen som sker 2017-01-01 då bygg- och miljöavdelningen blir en egen förvaltning.

Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse 2016-11-27, Bilaga, attesträttigheter för samhällsbyggnads- . nämnden i Tings1yds kommun

Utdrags bestyrkande

148

ATTESTREGLER 2016 FÖR SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRV ALTNINGEN

F ansvar T ansvar Beslutsattetant Ersättare Maxbelopp

210 00 219 99 Jonas Weidenmark Jan-Olof Ohlsson 5 000 000,00

211 40 211 40 Christer Kaisajuntti Jens Steinbacher 500 000,00

211 50 211 50 Jens Steinbacher Christer Kaisajuntti 500 000,00

212 10 212 10 Ingemar Nilsson Andreas Carlsson 4 000 000,00

212 20 212 20 Andreas Carlsson Ingemar Nilsson 4 000 000,00

214 10 214 10 Jan-Olof Ohlsson Filip Storm 4 000 000,00

214 50 214 50 Filip Storm Jan-Olof Ohlsson 2 000 000,00

215 10 215 10 Jens Vikingsson Jonas Lennarts son 2 000 000,00

216 10 21610 Lars-Gunnar Stark Jens Vikingsson 2 000 000,00

218 10 218 10 Annika Johansson Andreas Carlsson 2 000 000,00

219 10 219 30 Bengt Johansson Per Jönsson 2 000 000,00

ATTESTREGLER 2016 FÖR MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRV ALTNINGEN

F ansvar T ansvar Beslutsattetant Ersättare Maxbelopp

213 10 213 10 Camilla Norrman Kristina Brovall 2 000 000,00

Ärende 12

Reviderad delegationsordning för Samhälls byggnadsnämnden, Bygg- och miljö

149

150

~Tingsryds \:!;)kommun Samhälls byggnadsutskottet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

2016-12-05

14(44)

Justerande

cHH

§ 229 Dm 2014-1116-201

Reviderad delegationsordning för Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut 1 Samhällsbygnadsutskottet i Tingsryds kommun beslutar att antaga

delegationsordningen i enlighet med bilaga, delegationsordning för samhällsbyggnadsnämnden iTingsryds kommun.

2 Förändringar ska markeras med gult och med motivering.

Sammanfattning Syftet med delegation är att nämnden ska avlastas ärenden av mer rutinrutad karaktär och få möjlighet att ägna mer tid och uppmärksamhet åt frågor av övergripande och principiell betydelse. Vidare har delegation av befogenheter till de anställda ansetts vara ett viktigt medel för att förbättra servicen och effektiviteten inom förvaltningen.

En omorganisation håller på att genomföras. Bygg- ochh miljöavdelningen kommer from 2017-01-01 vara en egen förvaltning, miljö- och byggnads­förvaltningen. Ändringar har gjorts i delegationen för att möta förändringen då avdelningen blir förvaltning.

Beskrivning av ärendet Syftet med delegation är att nämnden ska avlastas ärenden av mer rutinrutad kru·aktär och få möjlighet att ägna mer tid och uppmärksamhet åt frågor av övergripande och principiell betydelse. Vidru·e har delegation av befogenheter till de anställda ansetts vara ett viktigt medel för att förbättra servicen och effektiviteten inom förvaltningen.

En omorganisation håller på att genomföras. Bygg- och miljöavdelningen kommer from 2017-01-01 vara en egen förvaltning, miljö- och byggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under år 2017 att tillhöra sarnhällsbyggnadnämnden men år 2018 organisatoriskt flyttas då även samhällsbyggnadsnämnden kommer att ersättas med en miljö- och byggnadsnämnd. Ändringar har gj 01ts i delegationen för att möta förändringen som sker 2017-01-01 då bygg- och miljöavdelningen blir en egen förvaltning.

Utdrags bestyrkande

151

~Tingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsutskottet

§ 229 forts

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

2016-11-07

Dnr 2014-1116-201

15(44)

Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse 2016-11-27, Bilaga, delegationsordning för samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds kommun

Justerande

CHH-

Beslutet skickas till Bygg- och miljöchef

Utdrags bestyrkande

Ärende 15

Linne!yds måltidservice

152

153

~Tingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsutskottet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

2016-12-05

16(44)

Justerande

CHH

§ 230 Dm 2016-0804-200

Förslag om interimslösning för måltiderna på Linnerydskolan

Samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut 1 Att under utrednings-, besluts- och genomförandefasen kring framtidens

lösning för måltidsförsöijning för Linne1ydskolan och förskolan besluta om en interimslösning där Örnens kök förser dem med huvuddelarna av måltidens delar.

Sammanfattning Sedan 2016-09-05 är Lindegårdens äldreboende stängt, hemtjänstmåltiderna lagas och levereras ifrån Älmegården och endast huvuddelarna av skollunchen tillagas på Lindegårdens kök. I väntan på resultat av utredning, beslut och genomförande av ny lösning för skolmåltiderna i sin helhet är en lösning med Örnen som leverantör av motsvarande delar en väg att gå.

Det är kostnadseffektivare och i nivå med förslaget som följde utredningen i Hållbar ekonomi och det är likt ett av förslagen på lösning viket här i så fall också blir testat och möjligt att efter hand utvärdera.

Nämndens beslut skickas till Måltidschef

Utdrags bestyrkande

Ärende 16

Kommunfullmäktiges beslut 2016-06-20 § 12 7, Hållbar el(onomi 5 .1.2Energisparproj ekt fastigheter

154

155

~Tingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsutskottet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

2016-12-05

18(44)

Justerande

CHH

§ 232 Dnr 2016-1178-207

Energieffektiviseringsplan för fastigheter

Samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut 1 Samhällsutskottet föreslår att samhällsbyggnadsnämnden fastställer

föreslagna energieffektiviseringsplanen för kommunens fastigheter.

2 Detaljerad beskrivning tas upp och visas i samhällsbyggnadsnämnden.

Sammanfattning Energieffektiviseringsplanen redovisas övergripande. Planen håller sig inom den rambudget som finns.

Beskrivning av ärendet Energieffektiviseringsplanen är dimensionerad efter det ekonomiska utrymme som finns. Utrymmet är beslutat inom hållbar ekonomi. Årligen är det 5 miljoner. Planen innehåller också specifika åtgärder på vissa objekt som är framtagna i samarbete med kommunens förvaltare Tinsgrydsbostäder.

lnvesteringsplan energieffektivisering och reinvesteringar (planerat underhåll) fastfghetsavdelningen

Budget SBF 2017 ZOIB 2019 2020 2021 Summa

Ny·, .llJI· och ombyggnad o_ 0 0 o'

Energieffektivisering ~QOO .. ~@(I sooo SQOO §,QOO ~ ooo. Solvärme 600 600 600 600 600 3000

Relnyesterlngar 6200 6200 6200 6200 6200 31000:

Varav förstärkn fng brandskydd 300 300 300 300 300 1500

Utbyte vitvaror 150 150 150 150 150 750

Atgörderkök 300 300 300 300 300 1500

Miljöutrymmen 1000 1000 1000 1000 1000 5000

Utvändig målnfng 1000 1000 1000 1000 1000 5000

lekutrustning 300 300 300 300 300 1500

De/summa öronmärkta investeringsmedel 3050 ' 3050' 3050' 3050' 3050 15250

0

~- ' Obfekt<' ,· . ·-= . . r.··. 2017 2018 2019 2020 2021 10095

" ,I Il

Varav energleflektlvbering Inkl solvärme 5000 5000 5000 2IOO 18600, 'Il • Il '.,, ~·

Utdrags bestyrkande

156

~Tingsryds ~kommun Samhälls byggnadsutskottet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

2016-11-07

19(44)

Justerande

CHfj

§ 232 forts Dm2016-1178-207

Ärendets beredning Planen är upprättad efter det utiymme som finns i kommunens ram för energi­effektivisering som också är beslutad av fullmäktige. Planen är framtagen av Tingsrydsbostäder på förvaltningens uppdrag.

Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Kommunstyrelsen, Fastighetsansvarig.

Utclragsbestyrkande

Ärende 17

Kommunfullmäktiges beslut 2016-06-20 § 128 Hållbar ekonomi 5.3 Ökatunderhåll av befintliga fastigheter.Underhållsplan.

157

158

~Tingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsutskottet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

2016-12-05

20(44)

Justerande

§ 233 Dnr 2016-1184-307

Underhållsplan för lokaler

Samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut 1 Samhällsbyggnadsnämnden fastställer föreslagna underhållsplan för

kommunens fastigheter

2 Detaljerad beskrivning tas upp och visas i samhällsbyggnadsnämnden

Sammanfattning Underhållsplanen redovisas övergripande. Planen håller sig inom den rambudget som finns.

Beskrivning av ärendet Underhållsplanen är dimensionerad efter det ekonomiska utrymme som finns. Utrymmet är beslutat inom hållbar ekonomi. Årligen är det 6,2 miljoner. De tekniska behoven är dock stÖlTe pga ett underfinansierat underhåll de senaste åren. Vissa medel är öronmärkta för vissa generella åtgärder. Planen innehåller också specifika åtgärder på vissa objekt som är framtagna i samarbete med kommunens förvaltare Tinsgiydsbostäder.

lnvesteringsplan energieffektivisering och reinvesteringar (planerat underhåll) .

fastlghelsovdeln ingen •

• eu"dgetSBF '. 2017 2018 2019 2020 2021 Summa

Energieffektivisering Solvärme

RelnvestWngar Varav Förstärkning brandskydd

Utbyte vitvaror Atgärderkök MIUöut/')lmmen Utvändig målning Lekutrustning Delsumma öronmärkta lnvesteringsmedel

Varav energieffektivisering Inkl solvärme

Utdrags bestyrkande

5000 . 5000

600 600

6200 6200

300 300

150 150

300 300

1000 1000

1000 1000

300 300

3050 .

3050'

Il

5000 5000

5000

600

6200

300

150

300

1000

1000

300

3050'

'. 5000

5000

600

§200

300

150

300

1000

1000

300

3050'

2100

5000 600

6200

300

150

300

1000

1000

300

3050

1 ; I

1500

0

25000

3000

31000

1500

750

1500

5000

5000

1500

15250

,, . ,I Il

186001

159

~Tingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsutskottet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

2016-12-05

21(44)

Justerande

CH~

§ 233 forts Dnr 2016-1184-307

Ärendets beredning Planen är upprättad efter det utrymme som finns i kommunens ram för underhåll som också är beslutad av fullmäktige. Planen är :framtagen av Tings1ydsbostäder på förvaltningens uppdrag.

Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Kommunstyrelsen, Fastighetsansvarig.

Utdrags bestyrkande

Ärende 20

Tingsryds kommuns yttrande angående ansökan om tillstånd för miljö-farlig verksamhet för etablering av vindkraftsparl( på fastigheten Skåramåla 1:47 m.fl. i Tingsryds l(ommun

160

161

I.i Tingsryds ~kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen

Kristina Brovall 0477-44 223

kris tina. brovall@tingsryd.se

Förslag till Beslut

2016-12-12 Dm: 2012-0172-429V/15

SAMHÄLLSBYGGNADS­NÄMNDEN

Tingsryds kommuns yttrande angående ansökan om tillstånd för miljö­farlig verksamhet för etablering av vindkraftspark på fastigheten Skåramåla 1:47 m.fl. i Tingsryds kommun

Förslag till yttrande

Tingsryds kommun tillstyrker Billyvind ABs ansökan om uppförande av vindkraftspark enligt ansökningshandlingar och inkomna kompletterande uppgifter under följande förutsättningar:

• Efterfrågade kompletterande handlingar med fördjupade undersök­ningar och inventeringar angående naturvärden och fågelförekomst skall genomföras och visa på att uppförande av verken inte hotar na­turvärden eller värdefulla fågelområden.

• Ekonomisk säkerhet skall ställas för efterbehandling och återställ­ningsåtgärder i omfattning som motsvarar den faktiska kostnaden för nedmontering av verken och återställning av mark.

• Naturvårdsverkets riktlinjer anger att en ljudnivå av 40 dB (A) inte bör överstigas vid bostäder utomhus. Detta värde får inte överstigas vid någon bostad inom vindkraftsparkens område.

• Länsstyrelsen i övrigt bedömer att miljöbalkens hänsynsregler kan uppfyllas.

Bakgrund

Billyvind AB har ansökt om tillstånd för uppförande av 8 vindkraftsverk med en totalhöjd om maximalt 200 meter på fastigheten Skåramåla 1:47 m.fl. sydväst om Ryd. Första samråden i ärendet hölls redan 2011 och 2012, och ansökan inkom till Länsstyrelsen 2014 men inte varit komplett förrän nu.

Billyvind anger sig själva som projektör och tillståndssökande, men avsik­ten är att överlåta byggnationen och driften av verken till en andelsförening av markägare eller till ett eller flera aktiebolag.

1 (4)

Tingsryds kommun Box 88 362 22 Tingsryd

besöksadress Torggatan 10 Tingsryd

telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 441 77

e-post/hemsida samhallsbyggnad@tingsryd.se www.tingsryd.se

162

TINGSRYDS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen

Lokalisering

2016-12-12

Verken är tänkta att placeras i två grupper om 2 + 6 verk i skogsmark väster och sydväst om Ryds tätort enligt karta. Området där verken skall placeras är utpekat i Tingsryds kommuns vindkraftsplan som ett område där kom­munen med sina medel avser att främja vindkraft. Billyvinds vindkraftspark planeras inom vindkraftsplanens område 1, Almundsryd. Området beskrivs i planen som kuperat jord- och skogsbruksområde med flera mindre sjöar och vattendrag. Enligt planen skall utbyggnad av vindkraft inom detta område ges företräde före annan markanvändning.

Miljöbedömning

Att det finns en miljöpåverkan från vindkraftverk går inte att komma ifrån. Dels finns en påverkan vid byggnationen då skogsmark måste röjas och nya vägar anläggas. Det finns också en påverkan under verkens hela livslängd på framför allt flygande djur som fladdermöss och rovfåglar i området, men också på människors hälsa med ljud- och ljusstörningar från verken. De risker för miljö- och hälsopåverkan som uppstår måste alltid avvägas mot den nytta en vindkraftsetablering innebär i form av produktion av förnyelse­bar el och arbetstillfällen och utveckling av landsbygden, samt möjlighet för fastighetsägare att få inkomst av sin mark.

Billyvind har låtit genomföra fladdermusinventering, vissa fågelinvente­ringar samt upprättat en miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen har begärt kompletteringar av företaget, och vissa kompletterande uppgifter saknas fortfarande. Miljöavdelningen bedömer därför att det är viktigt att efterfrågade kompletteringar inkommer och att Länsstyrelsen beaktar dem i sin fortsatta handläggning.

Samråd med allmänhet och myndigheter

Samråd har hållits med allmänheten och myndigheter. Synpunkter från all­mänheten finns redovisade i ansökningshandlingar och ett flertal synpunkter har inkommit. Synpunkterna gäller främst oro för ljud- och ljusstörningar vid bostäder, samt oro för minskat fastighetsvärde. Flera fastighetsägare poängterar att man inte är emot vindkraft över lag, men ser att den helst eta­bleras någon annan stans. Något ytterligare samråd har inte hållits i detta skede, men sakägare kommer att beredas tillfälle att yttra sig i Länsstyrel­sens fortsatta tillståndsprocess.

Förtydligande

Detta förslag till yttrande grundar sig endast på en bedömning utifrån gäl­lande vindbruksplan samt miljöbalkens riktlinjer. Mark- och exploaterings­avdelningen har lämnat ett eget yttrande till ärendet. Ytterligare aspekter kan finnas i ärendet såsom hänsyn till turistnäring och sommargäster mm vilket inte finns med i detta beslutsunderlag.

2 (4)

163

TINGSRYDS KOMMUN Samhälls byggnadsförvaltningen

Expediering

2016-12-12

Vid beslut att tillstyrka ansökan expedieras nämndens beslut till:

Länsstyrelsen i Kalmar län

Kommunstyrelsen

Miljö- och hälsoskyddsinspektör Kristina Brovall

Vid beslut att inte tillstyrka ansökan expedieras nämndens beslut till:

Kommunstyrelsen för vidare handläggning och beslut

Miljö- och hälsoskyddsinspektör Kristina Brovall

3 (4)

164

TINGSRYDS KOMMUN Samhälls byggnadsfö rvaltningen

Verkens placering är ungefärlig

2016-12-12 4 (4)

165

Tingsryds kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Filip Storm Telefonnummer: 0477 442 31 Mobilnummer: 072 233 46 26

filip.storm@tingsryd.se

Samhällsbyggnadsnämnden

Billyvind AB ansökan om tillstånd för anläggande av vindkraftspark

Underlag

Ansökan om tillstånd samt miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftpark i område Skåramåla i Tingsryds kommun. Upprättad av Billyvind AB och daterad 15 augusti 2014.

Handläggarkartan och det nationella fastighetsregistret.

Mark- och exploateringsingenjörens yttrande

Mark- och exploatering ska i detta sammanhang yttra sig över följande:

• Om Tingsryds kommun äger eller är rågångsgranne till någon av de berörda fastigheterna, och

• om det i övrigt finns omständigheter som inverkar på kommunens fastighets­förhållanden.

Projekterad vindkraftspark berör följande fastigheter i fråga om vindkraftverkens fysiska placering:

Karsahult 1 :33 Karsamåla 1 :2 Kuppersmåla 1 :23 Kuppersmåla 1 :24 Skåramåla 1 :47 Torstensmåla 1 :32 T orstensmåla 1 : 3 9

Ovanstående fastigheter ägs av privatpersoner. Kuppersmåla 1 :24 har tillkommit jämfört med Billyvind's inlämnade underlag (se sidan 5) eftersom att en närmare granskning visade att ett utav vindkraftverken placerats på denna fastighet, ( se kartan på sidan 11 ). Kuppersmåla 1 :23 ligger öster om kraftledningen och norr om Kuppersjön medan grannfastigheten Kuppersmåla 1 :24 ligger väster om dessa. Av denna anledning har båda fastigheters gränsförhållanden granskats. Antingen är placeringen av vinkraft­verket på kartan i underlaget felaktig eller så utpekas fel fastighet av Billyvind.

Tingsryds kommun är inte rågångsgranne till någon utav ovanstående fastigheter med undantag för Skåramåla 1 :47 som gränsar till Ryd 1 :3 och Tröjemåla 1 :68.

1(2)

166

2(2)

Ryd 1 :3 och Tröjemåla 1 :68 är belägna i respektive omedelbart utanför Ryds samhälle.

I övrigt ska följande beaktas:

Tingsryds kommun är väghållare för de enskilda vägarna i kommunen. Slitaget på de vägar som ska nyttjas som tillfartsvägar till vindkraftverken kommer att öka vilket bör beaktas i en eventuellt kommande tillståndsprocess, det vill säga att det bör klargöras på ett tidigt stadium att kommunen ska kompenseras för ökat vägunderhåll.

Hemställan

Att samhällsbyggnadsnämnden beaktar vad som framförts i detta ärende från mark och exploatering.

Expediering

Länsstyrelsen i Kalmar ( om det beslutas att tillstyrka ansökningen) Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Miljöinspektör Kristina Brovall Mark- och exploateringsingenjör Filip Storm

Tingsryd tisdagen den 13 december 2016

Å tjänstens vägnar

fr:J;f'\ ~ F~ i~ Mark- och exploateringsingenjör