KLARA FAKTA OM KLIMATFORANDRINGEN

GRAFISK FORM: IdéoLuck AB, #20221

TRYCK: Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2002UPPLAGA: 2000 exISBN: 091-620-8078-4Översatt och redigerad från IPCC Climate Change 2001,Synthesis Report: Maria Kvarnbäck

BESTÄLLNINGSADRESS:Naturvårdsverket Kundtjänst, 106 48 StockholmTel: 08-698 10 00, Fax: 08-698 15 15E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se

1

Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, är FN:s expertpanel iklimatfrågor. IPCC består av flera hundra forskare från olika discipliner världenöver och har uppgiften att regelbundet analysera och utvärdera forskning omklimatsystemet. De ska också beskriva effekterna av en klimatförändring samtbelysa möjligheter till anpassning och möjliga åtgärder. Analyserna är avseddaatt fungera som opartiska underlag för beslut.

I sin tredje utvärderingsrapport år 2001 beskriver forskarna åter kunskaps-läget vad gäller jordens klimatsystem och hur det påverkas av människansaktiviteter. Rapporten beskriver också olika samhällssektorers sårbarhet införett varmare klimat, hur ekosystem påverkas liksom påverkan på människanshälsa. Här diskuteras också olika åtgärder för att begränsa enklimatförändring, bland annat genom utsläppsminskningar och utnyttjande avskog och mark som kolsänkor. Trots att osäkerheter fortfarande finns ärklimatpanelens budskap tydligt; det råder inte längre något tvivel om att vimänniskor verkligen bidrar till en uppvärmning av jordens klimat.

Utvärderingen presenterades i oktober år 2001 och bedöms ha varit ettviktigt underlag för internationella förhandlingar inom Klimatkonventionensram. I Marrakech togs hösten 2001 beslut om gemensamma regler förutsläppsminskningar inom det så kallade Kyotoprotokollet.

Denna skrift är ett sammandrag av IPCC:s tredje utvärderingsrapport.Texten har granskats av svenska experter inom klimatforskning och metrologi.

IPCC:S TREDJEUTVÄRDERINGSRAPPORT

2

3

INNEHÅLLIPCC:s tredje utvärderingsrapport 1BILDEN AV EN VARMARE VÄRLD 4EN FRÅGA OM HÅLLBAR UTVECKLING 5

IPCC:s viktigaste slutsatser 6

DEL 1: Människans påverkan på jordens klimat 10Ett klimat i förändring 11Halten av växthusgaser i atmosfären ökar 13Människan bidrar 13Temperaturen ökar och havsytan stiger 15Torra områden kan bli torrare 16Framtida utsläpp 16El Niño allt vanligare? 18Isar smälter 18

DEL 2: Samhällets sårbarhet inför klimatförändringar 19Hastigheten har betydelse 20U-länder mer känsliga än i-länder 20Ökad risk för vattenbrist 20Jordbrukets produktivitet förändras 20Växt- och djurliv påverkas 21Kustområden drabbas dubbelt 21Effekter på människans hälsa 22

DEL 3: Åtgärder för att begränsa effekterna 23Kraftiga utsläppsbegränsningar krävs 24Viktiga tekniska framsteg har gjorts 25Vissa åtgärder kan genomföras med ren vinst 25Teknikutveckling kan minska utsläppen 26Åtgärder och styrmedel krävs 26

INTERNATIONELLT SAMARBETE 28RÄTTVISA VIKTIG ASPEKT 28

4

BILDEN AV EN VARMARE VÄRLD

Den vetenskapliga enigheten om att människanverkligen påverkar klimatet har aldrig varit större.Enligt forskarpanelen IPCC kan den ökning avjordens medeltemperatur som observerats desenaste 50 åren, enbart förklaras om människansutsläpp av växthusgaser tas med i beräkningarna.

Utsläppen av växthusgaser känner inga gränser.Människans användning av fossila bränslen i indu-strin och för transporter, i elproduktion och för upp-värmning ger utsläpp som förstärker växthus-effekten. En växthuseffekt som ökar temperaturenpå jorden med förändringar i jordens klimat somföljd. En växthuseffekt som inom en snar framtidkan ge oss nordeuropéer allt fler och kraftigare regn-oväder och som hotar redan torra regioner med änvärre torka och sjukdomsspridning.

En förändring av jordens klimat bedöms ge po-sitiva effekter i vissa regioner som större skördarinom jord- och skogsbruket. Men de positivaeffekterna klingar av och ersätts av negativa ju kraf-tigare en klimatförändring blir och ju hastigare deninträffar.

En framtida temperaturökning tycks oundvik-lig. Men fortfarande kan vi själva påverka hur storden blir och hur snabbt temperaturen tillåts att öka.De goda nyheterna i IPCC:s tredje rapport är attökningen av jordens medeltemperatur kan begrän-sas till 1,5 grader under 2000-talet – förutsatt attåtgärder vidtas.

Utsläppen av växthusgaser kan minska betyd-ligt med hjälp av det omfattande uppbåd av energi-effektiv teknik och skötselmetoder som idag exis-terar för energiförsörjning och energianvändningliksom inom jord- och skogsbruket. En stor del avtekniken och metoderna kan dessutom tas i bruktill en liten eller ingen kostnad för samhället. Ensådan utveckling förutsätter dock riktlinjer och be-slut för att överbrygga de hinder som finns innandenna teknik kan göra sig gällande på marknaden.Den kräver också mer forskning och överföring avteknik och kunskap till utvecklingsländer.

Klimatforskarna varnar för en utveckling där åt-gärder för att begränsa klimatpåverkan skjuts påframtiden. Färden mot en varmare värld har redaninletts, flera av de förändringar i temperatur och na-turmiljö som inträffat den senaste tiden kan sättas isamband med en klimatförändring där människanbidrar. Snötäcket och havsisens utbredning i Arktisminskar, temperaturen på land och i haven har ökatunder 1900-talet samtidigt som havsytan har stigit10 - 20 centimeter.

Anpassning till ett förändrat klimat är idag ennödvändig strategi på alla samhällsnivåer och börenligt IPCC komplettera ansträngningarna för attåtgärda orsakerna till klimatförändringen. Hurframtidens klimat gestaltar sig kan vi själva påverka.Den väg som väljs för samhällets fortsatta utveck-ling avgör möjligheterna att begränsa effekten avvår egen inverkan på jordens klimatsystem.

5

EN FRÅGA OM HÅLLBAR UTVECKLING

En av människan orsakad klimatförändring får inteses enbart som en miljöfråga. En klimatförändringhandlar istället om själva förutsättningarna för enlångsiktigt hållbar utveckling. Den hotar heltenkelt möjligheten att tillgodose mänskliga bas-behov som tillräckligt med mat, rent vatten, en frisknaturmiljö, möjligheter till försörjning och säkertboende i stora delar av världen.

Vi vet idag inte exakt vad en klimatförändringkan innebära. Och inget tyder på att vi får säkraresvar den närmaste tiden. Men riskerna består,klimatförändringarna kan ge stora och negativakonsekvenser för jordbruk, samhällsbyggande,ekonomi och ekosystem. Försiktighetsprincipengäller, åtgärder för en begränsad klimatpåverkan ären process som måste drivas framåt i avsaknad avfullständiga vetenskapliga bevis.

IPCC:s ordförande 2001 Robert T Watson pre-senterar den framtida utmaningen för världens be-slutsfattare i tre punkter:

Den risk människans inverkan på klimatsystemetutgör måste hanteras, trots att det fortfarande finnsvetenskapliga osäkerheter.Beslutsfattare bör inse att vetenskapliga osäker-heter kan slå åt olika håll, forskarna kan bådeunder- och övervärdera människans inverkan påjordens klimat. De måste också inse att klimat-relaterade förändringar i naturmiljön och på sam-hälleliga system inte kan återkallas varken snabbteller enkelt.

De beslut som tas under de närmaste årensätter gränser för de åtgärder som kan väljas iframtiden. Detta eftersom snabba utsläpps-ökningar den närmaste tiden förutsätter än kraf-tigare utsläppsminskningar i framtiden för att nåuppsatta mål för koncentration av växthusgaser iatmosfären.

Förebyggande åtgärder för att begränsa effekternaav en av människan orsakad klimatförändringmåste övervägas.Beslutsfattare har att ta ställning till åtgärder föratt minska utsläppen liksom åtgärder för att un-

derlätta anpassning så att sårbara ekosystems för-måga till återhämtning förstärks.

En fördröjning av åtgärder riskerar att lämnaländer och världssamfundet dåligt förberedda in-för allvarliga förändringar i klimatet. Uteblivnaeller otillräckliga åtgärder ökar också sannolik-heten för oåterkalleliga och mycket kostsammaeffekter av en klimatförändring. Åtgärder som kanmotiveras av andra skäl idag och som samtidigtgör samhället mer flexibelt inför en framtida kli-matförändring, kan övervägas i första hand.

Förutsättningarna för en långsiktigt hållbarutveckling kan äventyras.Utan åtgärder för att begränsa de ökande utsläp-pen av växthusgaser bedöms jordens klimat för-ändras med en hittills oöverträffad hastighet.Konsekvenserna för samhället kan bli mycket all-varliga och helt underminera förutsättningarnaför en långsiktigt hållbar utveckling.

6

IPCC:S VIKTIGASTESLUTSATSER

I sin tredje utvärderingsrapport slår IPCC bland annat fast att:

1. Jordens klimat har förändrats sedan 1900-talets början. En del av förändringen kan enbart förklarasav människans inverkan.

• Jorden har värmts upp 0,6 grader (± 0,2 grader) sedan 1860. De två senaste decenniernahar varit de varmaste under 1900-talet.

• Den temperaturökning som inträffat på norra halvklotet under de senaste 100 åren (1900-talet) är sannolikt större än för något annat 100-års intervall de senaste 1 000 åren.

• Nederbördsmönstren har förändrats, bland annat har antalet tillfällen med kraftig neder-börd ökat i vissa regioner.

• Havsytan har höjts 10-20 centimeter sedan 1900-talets början. De flesta glaciärer utanförpolarområdena drar sig tillbaka. Havsisens utbredning i Arktis har successivt minskat se-dan 1950.

• Merparten av den uppvärmning som skett under de senaste 50 åren har sitt ursprung imänniskans aktiviteter.

2. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären, jordens medeltemperatur, nederbörden liksom nivån påhavsytan bedöms öka under 2000-talet på grund av människans inverkan.

• Alla IPCC:s scenarier över den framtida samhällsutvecklingen visar att koncentrationenav koldioxid i atmosfären kommer att öka avsevärt under 2000-talet. Beroende på vilkaåtgärder som genomförs kommer halten av koldioxid i atmosfären sannolikt att vara mel-lan 50 och 160 procent högre mot slutet av 2000-talet jämfört med idag.

• Klimatmodeller indikerar att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1,4 till 5,8grader mellan 1990 och 2100. Spannet beror mest på olika antaganden om samhällsut-vecklingen och mindre på osäkerheter i klimatmodellerna. Temperaturökningen bedömsbli större över land än över havsområden.

• Medelnederbörden bedöms öka, lokalt kan dock både minskade och ökade nederbörds-mängder förekomma. Kraftiga regnoväder bedöms bli fler över många landområden.

7

• Havsytan bedöms stiga med mellan 9 och 88 centimeter mellan 1990 och 2100. Spännvid-den i intervallet beror främst på olika antaganden om samhällsutvecklingen.

• Antalet extrema väderfenomen som värmeböljor, kraftiga regnoväder, översvämningar, torr-perioder och bränder bedöms öka.

3. Biologiska system har redan påverkats, särskilt av de temperaturökningar som skett regionalt.

• Växtsäsongen på norra halvklotet har förlängts med mellan en och fyra dagar per decen-nium de senaste 40 åren.

• Fåglars flyttmönster har förändrats och de lägger idag sina ägg tidigare på året.

• Utbredningsgränser för plantor, insekter och djur har förskjutits mot polerna och upp på högrehöjder.

4. De förutspådda klimatförändringarna kommer att innebära både positiva och negativa effekterför vattenresurser, jordbruk, naturliga ekosystem och hälsa. Ju större klimatförändringen blir,desto mer dominerar de negativa effekterna.

• Samhällets sårbarhet inför en klimatförändring avgörs av dess omfattning och medvilken hastighet förändringen inträffar. Det gäller jordbruk, skogsbruk, fiskenäring, vatten-resurser, samhällsbyggande, ekosystem på land och i vatten liksom människans hälsa.

1. Förväntad temperaturökning under 2000-talet jämfört med förändringar i temperatur de senaste 1 000 åren.

Den förväntade temperaturökningen under 2000-talet saknar motsvarighet under de senaste 1 000 åren i planetenjordens historia. Uppgifter om temperatur från år 1000 till 1861 gäller Norra halvklotet och kommer bland annatfrån studier av trädårsringar, koraller, iskärnor och historiska data. 1861–2000 anger uppmätt temperatur.Temperaturangivelser från år 2000 till 2100 visar utfall från IPCC:s olika scenarier för temperaturökning, se sid.17.

-1,0

-0,5

0,0

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

6,5Norra halvklotet Globalt

1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 2100 År

Tem

pera

tura

vvik

else

r (°

C) fr

ån m

edel

-te

mpe

ratu

r196

1-19

90

A1BA1TA1F1A2B1B2IS92a

IPCC Scenarier

8

• En klimatförändring kan ge positiva effekter i vissa regioner och inom vissa sektorer. Vid enmindre temperaturökning väntas jordbrukets produktion öka i områden på medelhöga ochhöga breddgrader. IPCC pekar dock på att merparten av effekterna av den klimatförändringsom förutspås är negativa. Särskilt allvarliga är effekterna av en ökad förekomst av extremaväderfenomen som kraftiga regnoväder, flodvågor och cykloner.

• Tiotals miljoner människor utsätts för en kraftigt ökad risk för översvämning på grund avkraftig nederbörd och höjning av havsytan.

• Vattentillgången kan minska i många regioner där vattenbrist redan råder, särskilt i tropikernasrandområden. Till exempel bedöms hela medelhavsområdet bli betydligt torrare.

• Produktionen inom jordbruket minskar vid nästan varje temperaturökning i de flesta områdeni tropikerna och dess randområden.

• Dödligheten på grund av hetta bedöms öka. Ett betydligt större antal människor kommer attexponeras för sjukdomar som malaria, dengue-feber och kolera.

• Vissa naturliga ekosystem kan utsättas för betydande och oåterkallelig skada. Hit hör glaciärer,korallrev och atoller, mangroveskogar liksom ekosystem i polar- och alpina områden.

• Risken för utrotning av vissa särskilt känsliga arter samt förlust av biologisk mångfald ökar.

• Anpassning till ett varmare klimat med nya förutsättningar för en rad sektorer är en nödvän-dig strategi och bör komplettera åtgärder för att begränsa en klimatförändring.

• Utvecklingsländer och deras fattiga befolkning är mest utsatta eftersom de saknar finansiella,tekniska och institutionella resurser för att anpassa sig.

5. Det finns både tekniska lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser liksom möjligheter atthålla kostnaderna för åtgärder nere. Men hinder för att utveckla och använda klimatriktig teknikmåste övervinnas.

• Stabilisering av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären kommer att kräva utsläpps-begränsningar i alla regioner.

• Minskade utsläpp av växthusgaser kräver nya metoder för att utvinna energi, nya bränslen förtransporter och ny förbränningsteknik i motorer. Dessutom krävs satsningar på effektiviseradenergianvändning.

• Betydande tekniska framsteg har gjorts de senaste fem åren, och det snabbare än väntat.Exempel är utveckling av vindturbiner, hybridbilar, bränslecellsteknologi och teknik förunderjordisk lagring av koldioxid.

Kraftfulla och avancerade datorer hjälper forskarnaatt förstå hur klimatsystemet fungerar. I dator-modeller beskrivs det komplicerade sambandetmellan atmosfär, land och ekosystem. Här kanhavsströmmar och vindars beteende förklaras ochförändringar i havsisens avsmältning studeras.Datormodeller kan också förklara hur och var vat-tenånga och moln bildas, var och när regn ochsnö faller och hur kontinenternas snötäcke varie-rar med årstiderna.

Datorsimuleringar kan också visa hur klimatet kanförändras när mängden växthusgaser ökar i atmos-fären. Vid bedömningen av det framtida klimatettar modellerna med en rad faktorer utöver växt-husgaserna i beräkningarna. Hit hör förekomstenav aerosoler (svavelpartiklar) i atmosfären, uttun-ningen av ozonlagret i atmosfärens lägre skikt(stratosfären) liksom samverkan med naturliga fe-nomen som vulkanisk aktivitet och variationer i sol-instrålning.

Kraftfulla datorer simulerar klimatet

9

• Det finns åtgärder som kan genomföras med nettovinst. Att dessa möjligheter finns berorbland annat på:– en i vissa fall dåligt fungerande marknad,– sammanräkning med samtidiga vinster inom andra områden, till exempel förbättringar

i regional och lokal luftkvalitet och,– möjligheter till hälsomässiga förbättringar.

• Skog och jordbruksmark och andra landbaserade ekosystem utgör en betydande potential förlagring av koldioxid. Globalt sett kan dessa lagra upp till 200 giga ton kol under de kommande50 åren. Det motsvarar ungefär hälften av det utsläpp av koldioxid världen beräknas genererafram till år 2050.

• Kostnaderna för att stabilisera halten av koldioxid i atmosfären ökar måttligt vid stabilisering på550 ppm jämfört med 750 ppm. Kostnadsökningen vid en stabilisering på 450 ppm jämfört med550 ppm blir däremot större, i huvudsak beroende på förtida avveckling av gjorda investeringar.

• Kostnaderna för att implementera internationella krav på utsläppsminskningar varierarmellan olika regioner beroende på hur de så kallade Kyoto-mekanismerna utnyttjas och derassamspel med de åtgärder som vidtas inom respektive land.

10

IPCC:s tredje rapport är en omfattande utvärdering av forskningen om klimat-förändringar. Tidigare presentationer av kunskapsläget (1990 och 1995) harkompletterats på flera områden och IPCC uttalar sig nu betydligt tydligare äntidigare om människans del i den uppvärmning som observerats.

Med hänsyn taget till både naturliga variationer i klimatet och förändringari solinstrålning konstaterar forskarna att människans utsläpp av växthusgaserklart bidragit till den temperaturökning på 0,6 grader som uppmätts i jordensmedeltemperatur under 1900-talet.

IPCC:s senaste bedömning av framtida klimat och utsläpp bygger på nyascenarier där effekterna av åtgärder fått en tyngre roll jämfört med tidigare.Klimatpanelen räknar nu också med en kraftigare minskning av förekomstenav aerosoler mot slutet av 2000-talet jämfört med tidigare beräkningar. Det är isin tur orsaken till att forskarna bedömer att temperaturökningen kan bli störreän vad som tidigare antagits. Enligt IPCC förväntas jordens medeltemperaturöka med mellan 1,4 och 5,8 grader Celsius under 2000-talet.

MÄNNISKANS PÅVERKANPÅ JORDENS KLIMAT

11

Tem

pera

tura

vvik

else

r (°

C) fr

ånm

edel

tem

pera

tur

1961

-199

0

1860

-0,8

-0,4

0,0

0,4

0,8

1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 År

Uppmätt temperatur

Temperatur de senaste 140 åren

Globalt

Tem

pera

tura

vvik

else

r (°

C) fr

ånm

edel

tem

pera

tur

1961

-199

0

1000 1200 1400 1600 1800 2000

-1,0

-0,5

0,0

0,5

År

Uppmätt temperatur (röd),data från årsringar i träd, koraller, iskärnor och historiska resultat (blå)

Temperatur de senaste 1000 åren

Norra halvklotet

Ett klimat i förändringStudier av iskärnor i Antarktis ismassor visar attjordens klimat har varit relativt stabilt de senaste10 000 åren. Inte under något sekel under dennaperiod har förändringarna i medeltemperaturenglobalt sett varit större än en grad.

Mätningar av medeltemperaturen vid jordytanvisar emellertid att jordens klimat nu blir varmaresamtidigt som nederbördsmönstren förändras.Medeltemperaturen har ökat med 0,6 grader (± 0,2)under 1900-talet, landområden har värmts mer änhaven. 1980 och 1990-talet var de varmaste decen-nierna under hela århundradet, de tolv varmaste årenpå 100 år har alla inträffat sedan 1983. Temperatu-

ren vid jordytan har ökat mer under det senasteårhundradet än under något annat århundrade desenaste 1 000 åren.

Dessutom visar mätningar att havsytan stiger ochatt glaciärer minskar i omfattning världen över.Utbredningen av Arktis havsis har minskat ochunder sommaren tunnas isen ut mer än tidigare.

Globalt sett faller en större del av all nederbördi form av kraftiga oväder. Extrema väderfenomenblir allt vanligare i vissa delar av världen. Omfatt-ningen, frekvensen och styrkan av väderfenomenetEl Niño har ökat sedan mitten av 1970-talet medallvarliga översvämningar och torrperioder i tropi-kerna och dess randområden som följd.

De senaste 100åren (1900-talet)har varit de varm-aste 100-årsintervallet på 1000år. Figuren visartemperaturvariationer,heldragen kurvavisar temperaturenutjämnad övertioårsintervall.

2. Jordens temperatur relativt medelvärdet för perioden 1961-1990.

12

Människans aktiviteterhar förändrat atmos-färens samman-sättning. Sedan år1750 har koncent-rationen av växthus-gaserna koldioxid,metan och dikväveoxidökat kraftigt, vilketi sin tur påverkattemperaturen.

3. Atmosfärens sammansättning har förändrats sedan industrialismens början.

250

270

290

310

750

1000

1250

1500

1750

1000 1200 1400 År1600 1800 2000

Konc

entra

tion

i atm

osfä

ren

Koncentration av dikväveoxid

260

280

300

320

340

360

Koncentration av koldioxid

Koncentration av metanppb

ppm

ppb

Aerosoler är små luftburna partiklar i atmosfären.De kan komma från naturliga källor som sand-stormar, bränder och vulkanutbrott. De kan ocksåkomma från människans förbränning av allt frånskörderester till fossila bränslen och består oftastav svavel- eller kolpartiklar.

Aerosoler från vulkanutbrott kan spridas runthela jorden och bli kvar i atmosfären i flera år.Aerosoler från mindre, lokala utsläpp försvinneroftast inom loppet av några dagar eller veckor.

Förekomsten av dessa partiklar är störst över indu-strialiserade regioner. När åtgärder vidtas för attbegränsa utsläppen minskar deras koncentration iatmosfären snabbt.

Att svavelutsläppen minskar har stor betydelseför framtida bedömningar av förändringar i tempe-ratur eftersom svavelutsläppen leder till bildningav aerosoler i atmosfären. Aerosoler har en kylandeinverkan och därmed motsatt effekt på upp-värmningen vid jordytan.

Minskad mängd aerosoler

13

Halten av växthusgaseri atmosfären ökar

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären harökat på grund av människans aktiviteter.

Ökningen beror främst på förbränning av fossilabränslen, kol, olja och gas, men också på avskogningoch jordbrukets odlingsmetoder.

Sedan förindustriell tid (år 1750) har koncen-trationen av koldioxid i atmosfären ökat med 30procent. Halten av metangas har dubblerats medanhalten av dikväveoxid ökat med 15 procent. Hal-terna av dessa växthusgaser är nu högre i atmos-fären än vad de varit vid något tillfälle under desenaste 420 000 åren.

Parallellt med uppvärmningen har koncentra-tionen av så kallade aerosoler ökat i atmosfären,främst över norra halvklotet. Orsaken är svavel-utsläpp från förbränning av kol. Medan växthusga-ser tenderar att värma atmosfären har aerosolernaen kylande inverkan. Utsläppen av svavel har dockminskat under senare år.

Människan bidrarMerparten av den uppvärmning som observerats desenaste 50 åren beror enligt IPCC på att männis-kan sedan industrialismens början tillfört atmos-fären stora mängder växthusgaser.

Resultat från datorsimuleringar visar att upp-värmningen av jordens medeltemperatur enbart kanförklaras om människans utsläpp av växthusgaser tasmed i beräkningarna. Naturlig påverkan på klimat-systemet som förändringar i solinstrålning och vul-kanisk aktivitet, kan inte förklara den uppmättatemperaturökningen sedan 1950.

Men omvänt kan inte människans utsläpp avväxthusgaser och aerosolernas inverkan på klimat-systemet ensamt förklara den uppmätta föränd-ringen i jordens medeltemperatur. Resultaten visarsnarare att människan har förstärkt en pågående,naturlig uppvärmning av klimatet.

Jordens klimatsystem styrs av många olika faktorer.Till de viktigaste hör solens strålning som värmerjorden samt jordens förmåga att hålla kvar och om-fördela värmen över olika områden. Atmosfärensnaturliga växthusgaser fångar upp den strålning somreflekteras från jordytan och sänder en del av dentillbaka mot jorden.

Genom användning av naturresurser bidrar män-niskan nu till att koncentrationen av växthusgaserökar i atmosfären. Mer värme hålls kvar vid jordytanmed stigande temperatur som följd. Växthuseffektenförstärks.

Förbränning av fossila bränslen (kol olja och gas)frigör koldioxid och är den största källan till utsläppav växthusgaser från mänsklig verksamhet. Utsläp-pen kommer bland annat från uppvärmning, trans-porter och tillverkning inom industrin.

Avskogning bidrar till ökningen av koldioxid i at-mosfären eftersom skog som avverkats inte längrekan binda koldioxid. Från jordbruket frigörs dii-kväveoxid (lustgas) och metan, också de kraftfullagaser som förstärker växthuseffekten när deras kon-centration i atmosfären ökar.

Klimatsystemet är komplicerat och kan reagerapå störningar på många olika sätt. Vissa reaktionerkan påskynda en uppvärmning, andra kan dämpa den.Till de faktorer som forskarna särskilt studerar hör:

Vattenånga: När temperaturen stiger kan lufteninnehålla mer vattenånga. Vattenånga är en kraftfullväxthusgas, stora mängder vattenånga i luften för-stärker därför en uppvärmning.

Moln: Moln kyler jordytan genom att reflekterasolstrålning tillbaka ut i rymden. Men moln kan ocksåfungera som ett täcke som värmer jordytan. Idag be-döms molnens kylande och värmande verkan i prin-cip ta ut varann.

Is och snö: Den vita isen och snön reflekterar sol-ljus och håller jorden sval. Men när klimatet värmsupp ökar avsmältningen. Mark och vatten blottas ochabsorberar istället solstrålningen. Uppvärmningenförstärks.

Långsiktiga och storskaliga störningar i klimat-systemet kommer sannolikt att samverka med natur-liga variationer i klimatet. Något som över olika tids-perioder både kan förvärra och lindra effekterna aven klimatförändring.

Växthuseffekten – naturlig men förstärkt

14

Resultat från datorsimuleringar visaratt uppvärmningen av jordens medel-temperatur enbart kan förklaras ommänniskans utsläpp av växthusgaser tasmed i beräkningarna. Naturlig påverkanpå klimatsystemet som förändringar isolinstrålning och vulkanisk aktivitetförmår inte ensamt förklara den uppmättatemperaturökningen sedan 1950 (a). Simulering av människans påverkanger en rimlig förklaring till temperatur-ökningen (b), men bäst överensstämmermodellresultaten med uppmätt medel-temperatur när både människanspåverkan och naturliga klimatfaktorerräknas med (c).

4. Merparten av den uppvärmning som skett de senaste 50 åren beror på människan.

1,0

0,5

-0,5

0,0

-1,0

1850 1900 År1950

Modellresultat

Upmätt temperatur

2000

Tem

pera

tura

vvik

else

r (°

C)

a) Naturliga klimatfaktorer (vulkanisk aktivitet, solstrålning)

1,0

0,5

-0,5

0,0

-1,0

1850 1900 År1950

Modellresultat

Uppmätt temperatur

2000

Tem

pera

tura

vvik

else

r (°

C)

b) Antropogen påverkan (människans utsläpp av växthusgaser och aerosolers inverkan)

1,0

0,5

-0,5

0,0

-1,0

1850 1900 År1950

Modellresultat

Upmätt temperatur

2000

Tem

pera

tura

vvik

else

r (°

C)

c) Naturlig och antropogen påverkan

15

Temperaturen ökaroch havsytan stiger

Mellan år 1990 och 2100 bedöms medeltemperatu-ren vid jordytan öka med mellan 1,4 och 5,8 grader.Spannet är högre än vad IPCC tidigare angivitbland annat på grund av bedömningen av de alltlägre utsläppen av svaveldioxid och därmed mins-kad förekomst av kylande aerosoler i atmosfären.

Den förväntade temperaturökningen är påmånga sätt unik. Den är inte bara två till tio gångerhögre än den genomsnittliga förändringen underde senaste 100 åren (0,6 grader), den är också unikjämfört med temperaturförändringar de senaste1 000 åren.

Dessutom bedöms den nu angivna temperatur-ökningen ske med en betydligt högre hastighet ände förändringar i medeltemperatur som inträffatunder de senaste 10 000 åren.

Som en följd av temperaturökningen förväntashavsytan stiga med mellan 9 och 88 centimeter tillår 2100. Orsaken är främst det varmare vattnetsstörre volym och ökad tillrinning i form av avsmält-ning av glaciäris.

Eftersom havsvattnet värms upp långsamt för-dröjs havsytans stigning i förhållande till denglobala uppvärmningen. Därför kommer havets ytafortsätta att stiga långt efter det att klimatet harstabiliserats.

5. Ökad halt växthusgaser i atmosfären ger ökad temperatur och stigande havsyta.

Medeltemperaturen bedöms öka ochhavsytan stiga som en följd av ökandehalter av växthusgaser i atmosfären.Färgspannet i respektive figur visarosäkerhet för respektive scenario.

2000 2020 2040

0

1

2

3

4

5

6

2060 2080 2100

Tem

pera

turfö

ränd

ring

(°C)

Förändring i temperatur

År

A1BA1TA1F1A2B1B2IS92a

IPCC Scenarier

2000 2020 2040

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

2060 2080 2100

Havs

ytan

s st

igni

ng (m

eter

)

Havsytans stigning

År

A1BA1TA1F1A2B1B2

IPCC Scenarier

16

Torra områden kan bli torrareKlimatmodellerna anger att avdunstningen frånjordens yta ökar när klimatet blir varmare. Pågrund av minskad nederbörd och ökad avdunst-ning bedöms många redan torra regioner bli äntorrare. Främst gäller detta tropikernas rand-områden, medelnederbörden beräknas minskaallmänt i subtropikerna i breda bälten runt 25°N(dock ej över Ostasien) och 25°S.

Nederbördsmönstren förändras och regnrikaperioder kan i framtiden uppträda under andraårstider än i dagsläget. Även de områden som fårmer nederbörd kan påverkas i motsatt riktninggenom minskad ytavrinning och minskad fuktig-het i jorden på grund av den ökande avdunst-ningen.

Medelnederbörden beräknas öka allmänt i tro-piska områden runt ekvatorn, i synnerhet övertropiska havsområden och över land i delar avnorra Afrika samt Sydasien. Ökningar beräknasockså för mellanhöga och höga breddgrader från45°N till Nordpolen och från 45°S till Sydpolen.Det inkluderar norra Europa och Skandinaviensamt motsvarande regioner på södra halvklotet.

Framtida utsläppIPCC betonar att framtida utsläpp av växthusgaserliksom förekomsten av aerosoler i atmosfären be-stäms av hur samhället utvecklas. Utsläppen påverkasav ekonomisk tillväxt, grad av utveckling och i vilkenutsträckning ny teknik görs tillgänglig på markna-den. De påverkas också av befolkningstillväxt liksomav framväxten av ett regelverk för kontroll och styr-ning av utsläppen världen över.

Alla IPCC:s scenarier för framtida utsläpp visaratt koncentrationen av främst koldioxid i atmosfären,kommer att öka kraftigt under 2000-talet. Utsläppav koldioxid från förbränning av fossila bränslen ochavskogning i tropiska områden förväntas till exem-pel år 2100 ligga på mellan 5 och 35 giga ton kol perår jämfört med det genomsnittliga utsläppen under1990-talet på cirka 7,5 giga ton kol per år.

Dessa utsläpp skulle betyda att koncentrationenav koldioxid i atmosfären skulle öka från dagens nivåpå ungefär 370 ppm till mellan 540 och 970 ppm år2100. Om osäkerheter i form av förändringar isänkornas betydelse och storlek tas med bedöms kon-centrationen av koldioxid i atmosfären år 2100 i ställetkunna ligga på mellan 490 och 1 260 ppm.

6. Landområden värms mer än haven. Störst blir temperaturökningen på höga breddgrader.

Ekvatorn

30 N

60 N

30 S

60 S

180 120 W 60 W 0 60 E 120 E 180

1Grader 2 3 4 5 6 8 10

Uppvärmningen sker inte jämnt fördelad över jorden utan skiljer sig mellan regioner. Områden på höga breddgraderförväntas värmas betydligt mer än det globala genomsnittet. Landområden bedöms värmas mer än haven. Figuren visarmodellering enligt IPCC:s A2 scenario, möjlig förändring i årlig medeltemperatur år 2071-2100 jämfört med 1961-1990.Källa: SRES (Special Report on Emission Scenarios IPCC 2000).

17

En viktig utgångspunkt i IPCC:s arbete är scenarieröver hur utsläpp av växthusgaser och aerosol-bildande ämnen, speciellt svavel, kommer att ut-vecklas med tiden. I särskilda utsläppsscenarierbeskrivs möjliga utvecklingar av utsläpp av växt-husgaser och svavel. Scenarierna skiljer sig åt be-roende på vilka antaganden som görs om utveck-lingen, bland annat vad gäller ekonomisk tillväxtoch befolkningsutveckling.

Fyra huvudscenarier förekommer, ett av de fyrahar delats i tre olika tekniska utvecklingar (A1FI,A1T, A1B). Världens befolkning ökar i samtligascenarier samtidigt som BNP ökar och inkomst-skillnaderna minskar. Däremot varierar anta-gandena om hur energisystem och markanvänd-ning utvecklas. I vissa scenarier minskar kol-dioxidutsläppen till år 2100 jämfört med år 1990.I andra scenarier har de sexfaldigats.

De olika scenarierna anses alla vara möjliga meninget ses som mer troligt än de andra. Inga anta-ganden om utsläppsbegränsningar (typ Kyoto-protokollet) finns inlagda.

A1 Liten befolkningstillväxt, snabb ekonomisktillväxt, införande av ny teknik och förnybarabränslen. Globala lösningar eftersträvas. Huralternativa utvecklingar vad gäller bränslenslår visas i tre underscenarier:A1FI Stor kol- & oljeanvändning.A1T Stor användning av icke fossila,

förnybara bränslen som biobränsle,sol-, och vindkraft (dessa skulle täcka85 procent av energiproduktionen år2100).

A1B Förnybara bränslen används i sammautsträckning som kol och olja.

A2 Stor befolkningstillväxt, långsam ekonomisktillväxt och svag teknikutveckling. En hete-rogen värld med stora skillnader i regionalutveckling.

B1 Liten befolkningstillväxt (lika A1). En om-fattande förändringstrend i den globala eko-nomin mot mer service, IT och effektivareresursanvändning. Globala lösningar liksomhållbar utveckling eftersträvas. Klyftorna ivärlden minskar.

B2 Medelstor befolkningstillväxt. Utvecklingensker med sikte på hållbarhet, dock med stortinslag av lokala lösningar i stället för globalalösningar.

IS92a Medelbedömning för befolkningstillväxt etcvilket ger medelstor utsläppsutveckling.

Olika framtida världar

2000 2020 2040

5

10

15

20

25

2060 2080 2100

Gt k

ol/å

r

Utsläpp av koldioxid

År

A1BA1TA1F1A2B1B2IS92a

IPCC Scenarier

ppm

Koncentration av koldioxid

2000 2020 2040300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

1200

1300

2060 2080 2100 År

A1BA1TA1F1A2B1B2IS92a

IPCC Scenarier

Milj

oner

ton

Utsläpp av svaveldioxid

2000 2020 2040

50

100

150

2060 2080 2100 År

A1BA1TA1F1A2B1B2IS92a

IPCC Scenarier

ppm = parts per million, volymenheter och mått på koncentration av växthusgaser i atmosfären

18

Isar smälterSnötäcket och havsis på norra halvklotet minskar iomfattning och väntas i framtiden minska ytterligare.De flesta glaciärer utanför polerna drar sig tillbaka.Havsisens utbredning i Arktis har successivt minskatsedan 1950.

Antarktis ismassor kommer sannolikt att öka un-der de närmaste hundra åren på grund av ökad neder-börd. Vid fortsatt uppvärmning kan dock Antarktisisar istället minska avsevärt i omfång. En sådan av-smältning skulle bidra till den förväntade ökningen avhavsytan med flera meter under de närmaste 10 000åren.

I motsats till Antarktis ismassor kommer Grön-landsisen att minska i omfång de närmaste hundraåren. Avsmältningen väntas bidra till den stigandehavsytan med några centimeter. Klimatmodellerindikerar att en lokal uppvärmning högre än tregrader skulle innebära en fullständig nedsmältningav Grönlandsisen om den pågår tusentals år.

7. Förekomst och omfattning av väderfenomenet El Niño 1870-1999.

Väderfenomenet El Niño har blivit både vanligare och kraftigare sedan 1970. Figuren visarförändringar i ytvattentemperatur relativt medelvärdet för perioden 1961–1990. Också klimatfenomenet La Niña har visat ökad intensitet under perioden. La Niña för-knippas med kyligare vatten än normalt, fenomenet uppträder i Stilla Havet vid ekvatorn.Källa: Raynor et al. 2000, Kaplan et al. 1998, Smith et al. 1998

El Niño allt vanligare?Klimatfenomenet är en periodisk uppvärmning avytvattnet i de östra delarna av Stilla Havet. Ett regionaltfenomen som dock har effekter på klimatet i stora delarav världen.

Vanligen leder El Niño till att molnsystemen för-skjuts österut, något som leder till torka i Indonesienoch Australien. Centrala Stilla Havet drabbas av kraf-tiga regn och orkaner vilket normalt är sällsynt där.Även Ecuador och Peru, som normalt har ökenliknandeklimat, får kraftiga regn som orsakar översvämningaroch erosion av det annars torra landskapet. El Niñoåterkommer i regel vart fjärde till sjunde år och vararcirka 12 till 17 månader.

El Niño har blivit både vanligare, mer ihållande ochkraftigare sedan 1970-talet. Klimatmodeller indikeraren framtida förstärkning av El Niño, något som skullemedföra både fler torrperioder och översvämningari tropiska områden. Osäkerheterna vad gäller väder-fenomenets framtida beteende är dock stora.

Tem

pera

tura

vvik

else

(°C

)

1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000

3

2

1

0

-1

-2La Niña

El Niño

År

19

Frågan är inte om klimatet kommer att förändras på grund av människansaktiviteter, utan snarare hur mycket, var och när. Enligt IPCC står vi inför enoundviklig klimatförändring, möjlig att påverka endast till takt och omfattning.En klimatförändring kommer att allvarligt påverka både naturmiljön samt ekono-miska och sociala värden i många delar av världen. Hit hör vattenresurser,jordbruk, skogsbruk, fiske, hela ekosystem och många av människans samhällen.

Vår egen hälsa hotas bland annat av minskad tillgång till mat och vatten ochav ökad exponering för insektsburna sjukdomar. IPCC drar slutsatsen att de flestamänniskor kommer att påverkas negativt av en klimatförändring.

SAMHÄLLETS SÅRBARHETFÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

20

Hastigheten har betydelseVattenresursers, jord- och skogsbrukets, fiskets ochsamhällens sårbarhet inför en klimatförändringbestäms av förändringens storlek och med vilkenhastighet den inträffar. Sker temperaturökningensnabbt minskar möjligheterna för ekosystemen attanpassa sig till nya klimatförhållanden. Förändring-ar i förekomsten av extrema väderfenomen har storbetydelse för graden av sårbarhet.

IPCC pekar på det faktum att en av människanorsakad klimatförändring är en ny stressfaktor förmånga ekosystem. Ekosystem som i många fallredan idag är utsatta för negativ påverkan som föro-reningar, ökande resursuttag och icke-hållbarabrukningsmetoder.

U-länder mer sårbara än i-länderMöjligheterna till anpassning inom områden somvattenförsörjning och jordbruk ökar i takt med atttekniska framsteg görs och nya odlingsmetoderutvecklas. Men u-länder har sällan varken tillgångtill modern teknik, finansiella resurser eller ända-målsenlig information om möjligheter till anpass-ning. IPCC slår fast att sårbarheten ökar närmöjligheterna till anpassning är små.

Verkningsgraden och kostnadseffektiviteten ide åtgärder som vidtas för anpassning kommer attvara beroende av kulturella, utbildningsmässiga,institutionella och juridiska förutsättningar ochförhållningssätt. Om effekterna av en klimatför-ändring tas med i beräkningarna när resurs- ochutvecklingsfrågor diskuteras liksom vid planeringav investeringar i infrastruktur, underlättas anpass-ningen till klimatets egenskaper i en varmare värld.

Ökad risk för vattenbristTrots ökad total nederbörd över jorden förväntasregnmängden över de flesta torrområden minska.En klimatförändring väntas därför förvärra vatten-

bristen i många redan torra områden.IPCC konstaterar att utvecklingsländer är mycket

sårbara för en klimatförändring eftersom flera avdem är belägna i torra regioner.

Dricksvattnets kvalitet påverkas dessutom ne-gativt av en ökad vattentemperatur liksom av föro-reningar från översvämmade floder. När havsytanstiger kan saltvatten tränga in i kustnära brunnaroch dricksvattenreservoarer.

Jordbrukets produktivitet förändrasVid en mindre temperaturökning bedöms produk-tionen inom jordbruket öka på medelhöga och högabreddgrader. Jordbrukets produktion bedöms dockminska på medelhöga breddgrader om temperatu-ren ökar med mer än 2 till 3 grader.

I delar av tropikerna och dess randområdenleder dock istället en stigande temperatur till mins-kad produktion. Här ligger många grödor redan idagnära gränsen för vad de klarar temperaturmässigt.Området präglas av ett torrt, obevattnat jordbrukoch skördarna minskar därför sannolikt vid varjeliten temperaturökning. I Afrika och i Latiname-rika väntas 30-procentiga minskningar i jordbru-kets produktion under 2000-talet. Risken för svält ivissa tätbefolkade regioner bedöms därför öka.

IPCC:s bedömning är att produktionen inomjordbruket – globalt sett – kan bibehållas på dagensnivå förutsatt att temperaturökningen inte blir störreän några få grader (2-3 grader). Skörderesultat ochförändringar i jordbrukets produktion till följd avett förändrat klimat kommer dock att variera kraf-tigt, regionalt och lokalt.

Förändringar i jordbrukets produktion är vik-tiga mot bakgrund av att 800 millioner människoridag lider av undernäring. Som en följd av befolk-ningstillväxt och ökande välstånd i vissa länder be-döms konsumtionen av mat öka med 50 procentinom 30 till 40 år jämfört med idag.

Växter och djurs artrikedom kan visserligen ökalokalt när nya arter anländer som en följd av in-sekter, fåglars och växters ändrade utbrednings-områden. Men allt fler klimatrelaterade störningari form av sjukdomsspridning, insektsangrepp ochbränder kan också leda till minskad artrikedom.

Idag lever många arter i fragmenterade livs-miljöer. Exploaterade områden mellan dessa mil-jöer blir barriärer och kan hindra den flyttning ar-ter skulle behöva göra när klimatet ändras. Natio-nalparker och reservat behöver därför förses med

spridningskorridorer för att underlätta växt- ochdjurlivets anpassning. Arter på höga breddgraderhotas mest eftersom deras möjligheter att hitta nyalivsmiljöer är begränsade.

Växter och djur i kustzoner och marina miljöerpåverkas när temperaturen stiger. Tiden för islägg-ning minskar, vattnets salthalt förändras och våg-och havscirkulationen påverkas. Olika vatten-områdens artsammansättning av fisk ändras närlivsmiljöerna påverkas.

Olika möjligheter till anpassning

21

Skogars och skogsarters utbredning bedöms på-verkas av förändringar i temperatur, nederbörd,extrema väderfenomen och förändringar i före-komst och omfattning av insektsangrepp ochbränder. Effekter som skogsdöd samt förändringari skogens artsammansättning och åldersstrukturbedöms blir följden. Något som i sin tur på lång

sikt inverkar negativt på möjligheterna att lagrakol i växande skog.

IPCC räknar med att nuvarande nettoupptagav kol i landområden sannolikt kommer att ökaunder första halvan av 2000-talet för att därefterplana ut och minska successivt under seklet.

Skogar är sårbara för en klimatförändring

Växt- och djurliv påverkasEn rad observerade förändringar i jordens växt- ochdjurliv kan kopplas till regionala förändringar iklimatet. Det handlar bland annat om tidigare blom-ning hos vissa träd, tidigare äggläggning hos fåglar,förlängd växtsäsong på norra halvklotet, ändradegränser för insekters, växters och djurs utbredning(mot polerna och upp på högre höjder), liksom omdet tilltagande problemet med blekning av korall.

Flera av dessa så kallade biologiska system ärvisserligen utsatta för annan påverkan som kan ledatill ett ändrat beteende. Men IPCC påpekar att deförändringar som iakttagits i fler fall överensstäm-mer mycket väl med klimatrelaterade reaktioner hosde aktuella arterna.

Hela ekosystem kommer att påverkas när en-skilda arter reagerar på förändringar i klimatet. Ettvarmare klimat innebär förändringar i ekosystem-ens struktur, sammansättning, produktivitet ochgeografiska spridning. Flera av dessa ekologiskaeffekter kommer dock sannolikt att märkas försttiotals eller hundratals år efter det att förändring-arna i klimatet inträffat.

IPCC slår fast att en stigandehavsyta kommer att öka kust-befolkningars sårbarhet föröversvämningar. Idag drabbasi genomsnitt nära 50 miljonermänniskor per år av över-svämningar på grund av stor-mar och flodvågor. Vid en höj-ning av havsytan med 50 cmskulle den siffran stiga tilldrygt 90 miljoner. Höjs havs-ytan med en meter bedömsmer än hundra miljoner män-niskor påverkas.

Kustområden drabbas dubbeltEn stigande havsyta bedöms ha negativ inverkanpå människans samhällen, turism, färskvatten-reservoarer, fiskenäring, infrastruktur, jordbruks-marker liksom på våtmarker. Till de negativa effek-terna hör förlorade landområden, ekonomiskavärdeminskningar och folkomflyttningar av tiotalsmiljoner människor. Många kustområden bedömsvara särskilt utsatta.

Idag uppskattas ungefär hälften av världens be-folkning leva i kustregioner. Fördelningen varierardock kraftigt mellan länder. Dessa ofta tätbefolkadeområden kommer att påverkas både av en höjningav havsytan, översvämningar och av ökad risk föroförutsedda flodvågor i samband med kraftigaretropiska stormar.

Låglänta öar och områden vid floddeltan ärsärskilt känsliga för en höjning av havsytan. Enstigande havsyta bedöms medföra att stora land-arealer går förlorade. Låglänta ö-nationer riskerarförlust av hela kulturer när havet lägger land undersig. Möjligheter till anpassning kan helt saknas fördessa länder.

22

Havens korallrev tillhör de mest artrika marinaekosystemen i världen. De har stor betydelse förnäringar som fiske och turism. Som vågbrytareskyddar de låglänta kuststräckor och begränsarerosion av havsstränder.

Dessa rev, som redan i dag ofta hotas av föro-reningar, icke-hållbar turism och skadliga fiske-metoder, är mycket sårbara för förändringar i kli-matet. De kan möjligen anpassa sig till en lång-

samt stigande havsnivå, men inför en längre periodsuppvärmning av vattnet på 3–4 grader över säsongs-max, är de försvarslösa. Omfattande koralldöd vän-tas bli följden av en sådan uppvärmning.

Kortvariga temperaturökningar i storleksord-ningen 1–2 grader kan orsaka så kallad blekningav korall, också den med förödande konsekvenserför revet. Grenad korall påverkas i mindre omfatt-ning än tallriks- och hjärnkorall.

Korallreven hotas när temperaturen stiger

Sannolikt +Mycket sannolikt ++

Sjukdom Insekt Antal människor Nuvarande Sannolikhet för ökadutsatta för risk utbredning spridning vid uppvärmning(miljoner)

Malaria mygga 2 100 tropikerna och ++dess randområden

Snäckfeber vattensnigel 600 tropikerna och ++dess randområden

Filariasis mygga 900 tropikerna och +dess randområden

Flodblindhet mygga 90 Afrika/Latinamerika +

Sömnsjuka tse-tsefluga 50 tropiska Afrika +

Denguefeber mygga uppgift saknas tropikerna ++

Gula febern mygga uppgift saknas tropiska Sydamerika +och Afrika

Insektsburna sjukdomar väntas få ökad spridning.

Effekter på människans hälsaTill de direkta effekterna på människans hälsa av ettvarmare klimat hör ökad dödlighet och sjuklighettill följd av värmeböljor. I vissa regioner där vintrar-na blir varmare skulle dödligheten under vinter-halvåret minska.

Indirekta effekter på hälsan handlar bland annatom ökad exponering för insektsburna sjukdomarnär insekters utbredningsområden förändras ochsäsongen för insekterna förlängs. Malaria, dengue-feber, gula febern och hjärnhinneinflammation hör

till de sjukdomar som bedöms få större spridning.Jämfört med idag bedöms 10 miljoner fler männis-kor i framtiden komma att leva i områden med riskför malaria. Salmonella, kolera och andra vatten-eller matrelaterade sjukdomar bedöms också öka,främst i tropikerna och dess randområden.

Effekter som minskad matproduktion i om-råden med ofta marginella födoresurser liksomklimatrelaterade störningar i ekonomin och folk-omflyttningar till följd av en stigande havsyta, kom-mer att ha allvarlig inverkan på människors hälsa.

23

IPCC:s tredje utvärdering visar på en rad negativa effekter av en klimatförändring.Men rapporten innehåller också goda nyheter i form av möjligheter att verkligenminska utsläppen. Åtgärder som i flera fall kan genomföras till liten eller ingenextra kostnad för samhället.

Internationellt samarbete ses som viktigt. Via samarbete mellan länder ochsektorer kan kostnader för åtgärder hållas nere, frågor om konkurrenskraft mellanolika länders näringsliv kan lösas och potentiella konflikter om internationellahandelsregler etc kan hanteras.

IPCC slår fast att många länder visserligen står inför en utmaning när det gälleratt infria de utsläppsmål som satts upp. Men även nivåer över uppsatta målbedöms som fullt möjliga att nå genom nationella utsläppsbegränsningar ochgenom utnyttjande av de metoder för internationellt samarbete som anges iKyotoprotokollet.

ÅTGÄRDER FÖR ATTBEGRÄNSA EFFEKTERNA

24

8. Lång bromssträcka för effekter.

Klimatsystemet reagerarlångsamt på minskadeutsläpp av växthusgaser.Både temperaturen ochhavsytan kommer attfortsätta att stiga under ettsekel eller mer även efterdet att halten avväxthusgaser i atmosfärenstabiliserats.

9. Utsläpp och temperaturförändring vid olika stabiliseringsnivåer av koldioxid i atmosfären (IPCC scenarier).

Kraftiga utsläppsminskningar krävsIPCC påpekar det faktum att de flesta ländersutsläpp har ökat markant under de senaste åren. Föratt klara den långsiktiga utmaningen – att stabiliserakoncentrationen av växthusgaser i atmosfären i en-lighet med klimatkonventionens artikel 2 om ”farligpåverkan på klimatsystemet”, krävs att de globalautsläppen av växthusgaser inom en snar framtid ärväsentligt lägre än idag.

Klimatkonventionens målsättning om en utveck-ling utan farlig mänsklig klimatpåverkan innebäratt halten av växthusgaser stabiliseras på en nivå somgör det möjligt för ekosystem att anpassa sig natur-ligt samtidigt som den biologiska mångfaldenbevaras. Jordens livsmedelsproduktion får intehotas och förutsättningar för fortsatt ekonomiskoch hållbar utveckling ska finnas.

Idag 100 år 1000 år

Utsläpp av koldioxidkulminerar: 0 till 100 år

Reaktionstid

Utsläpp av koldioxid

Tid

Stabilisering av koldioxidhalteni atmosfären: 100 till 300 år.

Stabilisering av temperaturen: några hundra år.

Havsnivåhöjning av värmeutvidgning: hundratals till tusen år.

Havsnivåhöjning av smältande inlandsisar: flera tusen år.

a) Oavsett nivå krävs kraftiga utsläppsminskningar för att stabilisera halten av koldioxid iatmosfären. För att nå en stabilisering på 550 ppm måste utsläppen minska inom ett pardecennier och minska ytterligare under nuvarande nivå några decennier senare. Skuggatområde illustrerar osäkerhetsintervallet i scenarierna.

b) Förändring i medeltemperatur beräknad via en enkel modell för stabilisering. Den globalamedeltemperaturen fortsätter att stiga, men långsammare, efter stabilisering av koldioxid-koncentrationen i atmosfären. Skuggat område illustrerar osäkerhetsintervallet i scnarierna.

2000

0

1

2

3

4

5

6

7

A2

A1B

B1

2050 2100 2150 2200 2250 2300

b) Förändring i global medeltemperatur (C°)

År2000

02468

101214161820

A2

A1B

B1

2050 2100 2150 2200 2250 2300

a) Utsläpp av koldioxid (Gt C)

År

Stabiliseringsnivå

1000 750 650 550 450IPCC SRES scenarier

25

Viktiga tekniska framsteg har gjortsTill de betydande tekniska landvinningar somgjorts sedan IPCC:s senaste utvärdering 1995 hörteknik för vindturbiner, hybridbilar, bränslecells-teknologi och teknik för underjordisk lagring avkoldioxid. Potentialen att med hjälp av teknikenminska utsläppen bedöms vara 3,6 till 5 giga tonkol per år. Det motsvarar cirka 50 till 70 procentav dagens utsläpp. Hälften av denna potential kanutnyttjas till år 2020 genom åtgärder där intäkter-na överstiger kostnaderna. Resterande hälft kannås till en kostnad av 100 dollar per ton kol.

IPCC slår fast att en stabilisering av halten avkoldioxid på en nivå mellan 450 ppm och 550ppm kan nås via användning av enbart idag kändteknik för energiutvinning och effektivisering.Men IPCC påpekar också att en förutsättning fören sådan utveckling är att en rad hinder av eko-nomisk, politisk, social, beteendevetenskaplig ochkulturell karaktär övervinns. Forskning och ut-veckling liksom effektiv överföring av teknik kanspela en viktig roll för kostnadseffektiva utsläpps-minskningar globalt sett.

Vissa åtgärder kangenomföras med ren vinst

IPCC pekar på att det finns åtgärder som kangöras med nettovinst. Hit hör bland annat un-danröjning av marknadsmässiga eller institutio-nella hinder och skatteväxling.

Åtgärder och tekniker för minskade utsläppav växthusgaser som löser flera lokala och regio-nala problem samtidigt (till exempel försurningsamt dålig luftkvalitet inom- och utomhus) ärandra exempel.

De länder som ratificerat klimatkonventionen från1992 har enats om att hejda ökningen av koldioxid iatmosfären och stabilisera halten på en nivå som”förhindrar farlig inverkan på klimatsystemet genommänsklig verksamhet”. Svenska experter bedömer attden nivån inte bör överstiga 550 ppm, en ungefärdubbelt så hög nivå jämfört med förindustriell tid.

IPCC har inte sett det som sin uppgift att re-kommendera en acceptabel stabiliseringsnivå, menpåpekar att en stabilisering av växthusgaserna i at-mosfären kräver utsläppsminskningar i alla regio-ner. Ju lägre stabiliseringshalt, desto snabbare ochkraftigare utsläppsminskningar.

Förutsatt att världens regeringar beslöt stabili-

sera halten av koldioxid i atmosfären på 550 ppmskulle utsläppen globalt sett inte få öka efter 2025för att sedan minska till nivåer under dagens vär-den mellan år 2040 och 2070. En sådan utveck-ling fordrar enligt IPCC att utsläppstrenderna i allaregioner bryts inom några få decennier.

IPCC konstaterar att olika utvecklingsvägar kanresultera i mycket olika utsläpp av växthusgaser.Det finns ingen given väg till en framtid med lågautsläpp – länder och regioner måste välja sin egenväg. Den nivå som bestäms för stabilisering av kol-dioxid i atmosfären bestämmer också vilka åtgär-der som kan och måste tas till.

Stabilisering kräver begränsade utsläpp i alla regioner

26

Ökningen av mängden koldioxid i atmosfärenberor dels på hur mycket som släpps ut, delspå hur snabbt ett överskott i atmosfären kantas upp av växter på land eller absorberas avhaven.

Genom omfattande avskogning under år-hundraden – i Europa, Nordamerika och i moderntid, i tropikerna – har stora mängder koldioxid till-förts atmosfären. Att motverka och vända den ut-vecklingen ses nu som ett viktigt inslag i det in-ternationella arbetet för att bromsa takten i ök-ningen av koldioxid i atmosfären.

Kolsänkor kan bromsa utvecklingen

Teknikutveckling kanminska utsläppen

Utsläppsminskningar kan nås genom användningav teknik och styrmedel som accelererar både ut-veckling och användning av ny teknik inom:

EnergiförsörjningHär krävs teknik för en mer effektiv konverteringfrån fossila bränslen till bränslen och energikällormed lägre kolinnehåll.

IPCC pekar också på möjligheterna med ökadanvändning av kärnenergi liksom på ökad använd-ning av förnybara energikällor som vind- och sol-kraft och biobränslen.

EnergianvändningTeknik för effektivare energianvändning krävs inomen rad sektorer som industri, transport liksom föreffektivare energianvändning i bostäder och lokaler.

Jord- och skogbrukbrukOdlingsmetoderna kan förbättras inom både jord-och skogsbruk liksom inom områden avsedda förextensiv betesdrift. Här handlar det bland annat omsatsningar på plantering av ny skog, på återbeskog-ning och åtgärder för att dämpa takten i avskogningi samband med avverkning och svedjebruk. Dethandlar också om åtgärder för att återställa jord-bruks- och betesmarker som förfallit till låg produk-tion, förbättra foderkvaliteten för idisslare samt attfrämja ”agroforestry” (trädjordbruk).

Åtgärder och styrmedel krävsIPCC anger i sin rapport en rad angreppssätt ochstyrmedel som måste till för att nå nödvändigautsläppsminskningar. Det betonas dock att den op-timala mixen av politiska beslut och styrmedel ärolika från land till land på grund av olika förutsätt-ningar och beslutsmekanismer.

Exempel på åtgärder för att styra mot minskadeutsläpp av växthusgaser är enligt IPCC:• Strategier för prissättning av energi (koldioxid-

skatt och minskade energisubventioner).• Minska eller helt ta bort subventioner som idag

leder till ökade utsläpp av växthusgaser (blandannat inom jordbruks- och transportsektorn).

• Incitament såsom möjligheter till snabbare av-skrivning på investeringar för näringsidkare ochlägre kostnader för konsumenter.

• Ta fram inhemska och internationella programför handel med utsläppsrätter och gemensamtgenomförande.

• Frivilliga program och överenskommelser medindustrin.

• Övervakningsprogram med krav på lägsta tillåt-na nivå för energieffektivitet.

• Satsningar för att öka efterfrågan i syfte attfrämja utvecklingen och användningen av avan-cerad teknik. Presentation av goda exempel.

• Märkning för att visa produkters energieffekti-vitet.

Genom att se till att kol varaktigt binds i skogoch mark skapas en så kallad ”kolsänka”. Den vik-tigaste sänkan anses vara det kol som årligen lag-ras i skogens ekosystem. Förändringar i skogens såkallade kolförråd beräknas som skillnaden mellanskogens tillväxt och avverkning.

Kolförrådens storlek inom respektive land harnu blivit en viktig del i respektive lands åta-gande enligt Kyotoprotokollet. Länder med storaskogområden som till exempel Ryssland ochCanada har givits långtgående möjligheter atttillgodoräkna sig skogens kapacitet att binda kol.

27

Kytoprotokollet från 1997 omfattar gaserna kol-dioxid, metan, dikväveoxid och de industriellagaserna HFC, PFC och svavelhexaflourid (SF6).

Protokollet anger att i-länderna ska minska sinautsläpp, u-länderna har av rättviseskäl ingautsläppsåtaganden. De så kallade flexibla meka-nismerna erbjuder tillsammans med effektivt ut-nyttjande av så kallade kolsänkor, sätt att genom-föra åtgärder för minskade utsläpp där de är billi-gast. Enligt Kyotoprotokollet ska mekanismernakomplettera inhemska åtgärder och får inte sessom ett medel att undvika åtaganden.

I Kyotoprotokollet finns tre flexibla mekanismer:1) Handel med utsläppsrätter – innebär att

i-länder som släpper ut mindre än vad det

behöver får sälja en del av detta ”överskott”till ett annat land som har svårare att minskasina utsläpp.

2) Gemensamt genomförande – i-länder somgenomför projekt som minskar utsläppen avväxthusgaser i andra i-länder har rätt att till-godoräkna sig dessa minskningar.

3) Mekanismen för ren utveckling, CDM (CleanDevelopment Mechanism) – står för projektsom i-länder bedriver i u-länder för att kunnatillgodräkna sig minskade utsläpp i hemlan-det. Utöver utsläppsminskningar ska syftetockså vara att bidra till en hållbar utveck-ling i värdlandet.

Kyotoprotokollet

28

Vid internationella förhandlingar om åtgärder föratt begränsa utsläppen av växthusgaser vägerrättviseaspekter mellan i- och u-länder tungt. Enhuvudorsak är att effekterna av en klimatföränd-ring bedöms bli särskilt allvarliga i u-länder medrisk för en ökande välfärdsklyfta mellan i- ochu-länder som följd. En klimatförändring minskaru-ländernas möjlighet att begränsa fattigdomenoch nå en långsiktigt hållbar utveckling.

IPCC slår fast att en klimatförändring hotarmöjligheterna för många fattiga att fly fattig-domen genom att;

RÄTTVISA VIKTIG ASPEKT

• Allvarligt påverka jordbruk, skogar, fiskbestånd,korallrev och mangrove-områden. Här finnermånga fattiga människor idag sin huvsakligaförsörjning.

• Minska tillgången till och försämra kvalitetenpå dricksvatten. Särskilt allvarlig blir effekternai redan idag torra områden.

• Allvarligt påverka människors hälsa bland annatgenom risk för minskad mattillgång och ökadrisk för smittospridning av insekts- och vatten-burna sjukdomar.

• Öka befolkningens sårbarhet inför ekologiskutarmning och naturkatastrofer som perioder avöversvämningar och torka.

Merparten av det internationella samarbetetmellan världens länder bedrivs inom ramen förFN:s klimatkonvention från 1992. Kyotoproto-kollet från 1997 kompletterar konventionen ochanger mål, metoder och riktlinjer för hur utsläppenska minskas. Målet är att världens länder totalt settska minska sina utsläpp med drygt fem procentjämfört med 1990 års nivå till perioden år 2008–2012. Av protokollet framgår också att det äri-ländernas ansvar att genomföra utsläppsminsk-ningar.

Efter år av förhandlingar togs hösten 2001 iMarrakech ett betydande steg mot minskadeglobala utsläpp av växthusgaser. Målet för denglobala utsläppsminskningen omförhandlades tilltvå procent för perioden 2008–2012. Detta för att

INTERNATIONELLT SAMARBETE

så många länder som möjligt skulle delta i överens-kommelsen. USA har inte åtagit sig att minska ut-släppen och deltog inte heller vid förhandlingarna iMarrakech.

I takt med att världens länder nu börjar agera föratt infria målsättningar om minskade utsläpp väntasdet internationella samarbetet fördjupas. På längresikt måste utsläppen minskas betydligt mer än deåtaganden som gjorts för perioden 2008–2012.

Parallellt med samarbetet inom klimatkon-ventionen tas redan idag en rad andra viktiga ini-tiativ till samarbete mellan forskargrupper, länderoch organisationer på olika nivåer. Hit hör blandannat samarbete inom Nordiska ministerrådet,organisationen ICLEI Cities for climate protection,World energy council och Climate action network.

ISBN 91-620-8078-4

Budskapet från IPCC, FN:s klimatpanel är tydligt; det råder intelängre något tvivel om att vi människor verkligen bidrar till enuppvärmning av jordens klimat.

Klara fakta om klimatförändringen är en sammanfattning av det vetenskapliga kunskaps-läget om jordens klimat och hur det påverkas av människan. Här redovisas hur samhälletssårbarhet, ekosystem och människans hälsa påverkas när temperaturen stiger. Men hotetom en allvarlig klimatförändring kan mötas. Ökningen av medeltemperaturen kan begrän-sas – förutsatt att åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser vidtas. IPCC visar påen rad möjliga utvecklingsalternativ.

IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, består av flera hundra forskare frånolika discipliner världen över. Panelen har till uppgift att regelbundet analysera och utvär-dera forskning om klimatsystemet. Deras slutsatser är avsedda att fungera som opartiskaunderlag för beslut.

Klara fakta om klimatförändringen är ett sammandrag av IPCC:s tredje utvärderings-rapport från 2001. Mer att läsa finns på IPCC:s hemsida www.ipcc.ch