Klimat- och sårbarhetsutredning - Halmstad · 2016-01-11 · Sammanfattning Frågor som hur klimatet kommer att förändras och hur vi anpassar oss och vårt samhälle till framti-dens

STADSKONTORET

Klimat- och sårbarhetsutredning

Sammanfattning Frågor som hur klimatet kommer att förändras och hur vi anpassar oss och vårt samhälle till framti-dens klimat blir allt viktigare att beakta i samband med både regional och lokal planering. I oktober 2007 presenterades slutbetänkandet av den klimat- och sårbarhetsutredning som gjorts på nationell nivå (SOU 2007:60). I SOU:n har det analyserats hur Sveriges klimat kan komma att utvecklas under de närmsta 100 åren. Utredningen har utgått från bedömningar om den globala klimatutvecklingen som gjorts av FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). För att beräkna klimatet i framtiden har klimatmodeller använts som är 3-dimensionella representationer av atmosfä-ren, landytan, hav, sjöar och is. Följande klimatförändringar förväntas på Sveriges västkust:

Det blir varmare, framförallt på vintern Värmeböljor blir längre Det blir mer nederbörd, framförallt på vintern Snötäcket minskar och havsisen försvinner Skyfallen blir mer intensiva Det är oklart hur det blir med vindar och stormar Ökade flöden i vattendrag och mer frekventa svåra översvämningar Höjning av havsnivån Ökad risk för ras och skred Ökad kusterosion

Halmstads kommun har under de senaste åren drabbats av stormar och översvämningar. Vädervar-ningar från SMHI uppskattas idag komma mer frekvent jämfört med för några år sedan. Även hot om den insektsburna virussjukdomen blåtunga har påverkat kommunen (risken för spridning, av för Sve-riges del nya virus, ökar med ett varmare klimat). Halmstads kommun ser därmed ett behov av att studera de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra. Denna utredning syftar till att identifi-era kommunens sårbarhet utifrån ett förändrat klimat. Men även utgöra underlag för beslut avseende fördjupade utredningar, kommunens åtgärder för att öka sin robusthet mot framtida klimatförändring-ar samt för den framtida fysiska planeringen. Utredningens struktur bygger på den nationella klimat- och sårbarhetsutredning och omfattar därmed följande sektorer:

Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelse och byggnader Areella näringar och turism Naturmiljön och miljömålen Människors hälsa

Genom intervjuer med kommunens förvaltningar, bolag och utvalda externa aktörer har klimatföränd-ringarnas konsekvenser inom ovanstående sektorer kartlagts för Halmstads kommun. Frågorna berör i vilken utsträckning de kommunala verksamheterna bedöms påverkas och vilka åtgärdsförslag de har. Vid granskning av utredningen bör läsaren ha i åtanke att intervjumetodik har använts, vilket medför att det finns risk för att kartläggningen av kommunens påverkan av klimatförändringars konsekvenser påverkats av de intervjuades synpunkter och erfarenheter.

1

Totalt genomfördes 19 intervjuer och utifrån dessa kan vissa tydliga sårbarheter för klimatförändring-ar kartläggas. Telefonin och vägnätet var de kommunikationer som flest förvaltningar och bolag an-ger att deras verksamhet eller personal påverkas kraftigt av vid störningar. Vid frågor som rör teknis-ka försörjningssystem poängterar samtliga förvaltningar och bolag att störningar i elförsörjningen kommer att påverka deras verksamhet. Även fungerande dricksvattenförsörjning, avloppssystem och fjärrvärme anges som viktigt.

I samband med frågor inom sektorn bebyggelser och byggnader påtalar flertalet förvaltningar och bolag problem med höga flöden och havsnivåer, kusterosion, bräddning av avloppsvatten, fukt och mögel i byggnader samt källaröversvämningar. Problemen förekommer redan idag och är i många fall besvärande. Inom sektorn areella näringar och turism bedöms skogsbränder och ett förändrat turism- och friluftsliv kunna påverka stora delar av den kommunala verksamheten.

Människors hälsa är ytterligare en sektor som kommer att beröras av framtida klimatförändringar. Halmstads kommuns förvaltningar och bolag lyfter fram att konsekvenser som värmeböljor, ändrad luftkvalité och ökad risk för fukt- och mögelskador i byggnader kommer att påverka deras verksam-heter.

Nedan presenteras de intervjusammanställningar som gjorts för sektorerna kommunikationer och tek-niska försörjningssystem, då dessa sektorer har bedömts påverka den kommunala verksamheten i stor omfattning. Följande svarsalternativ angavs för frågor gällande påverkansgrad av klimatförändringars konsekvenser:

Stor påverkan - det är svårt att bedriva verksamheten, hjälp utifrån behövs

Påverkas - verksamheten kan bedrivas men med vissa störningar

Påverkas ej - verksamheten kan bedrivas som normalt

Sektor - Kommunikationer

0

5

10

15

20

Störning

ar i v

ägnäte

t

Störninga

r i jär

nvägs

nätet

Störnin

gar i s

jöfart

en

Störning

ar i f

lygtra

fiken

Störnin

gar i t

elefo

nin

Störnin

gar i r

adio-

och TV

-distrib

ution

Inte

rvju

ade

enhe

ter

Stor påverkanPåverkasPåverkas ej

2

Sektor - Tekniska försörjningssystem

0

5

10

15

20

Störnin

gar i

elför

sörjn

ingen

Störnin

gar i

fjärrv

ärmen

Otjänlig

t dric

ksva

tten

Avbro

tt i dr

icksv

atten

försö

rjning

en

Störnin

gar i

avlopp

ssys

temet

Inte

rvju

ade

enhe

ter

Stor påverkan

Påverkas

Påverkas ej

Diagrammen ovan tydliggör att störningar i elförsörjningen är den konsekvens som flest förvaltningar och bolag bedömer ger stor påverkan för deras verksamhet och personal, dvs. 16 av 19 enheter angav svaret ”stor påverkan”. Störningar i telefonin är den konsekvens som därefter bedöms ge stor påver-kan enligt 15 av 19 enheter. Sedan följer konsekvenser av störningar i vägnätet, avbrott i dricksvatten-försörjningen och störningar i avloppssystemet, som 13 av 19 enheter anger ger ”stor påverkan”.

Många förvaltningar och bolag bedömer att de kommer att påverkas av klimatförändringar. I vissa fall inte direkt, men genom de aktörer, verksamheter, leverantörer, samverkanspartners etc. som de är be-roende av. Kommunens förvaltningar och bolag har inom vissa områden redan påbörjat arbetet med att vidta åtgärder för att öka kommunens robusthet för klimatförändringar. Detta arbete bör fortgå och kompletteras med utredningar inom följande områden:

Sammanställ befintligt underlag som används i den fysiska planeringen. Lägga in materialet digitalt i kommunens GIS-verktyg Solen och besluta om kompletteringar behövs.

Detaljkartera områden som är känsliga för översvämning, ras och skred. Åtgärder för att förebygga effekterna av översvämningar, ras och skred. Anpassningsåtgärder för dagvattenhanteringen för framtida klimatförändringar. Anpassningsåtgärder för kvalitetssäkring av dricksvattenförsörjning. Behov av byggnadstekniska åtgärder, så som reservkraft, hur solinstrålning kan förebyggas,

kylanläggningar, förhindra fukt- och mögelrelaterade problem etc. Åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa människors hälsa, rutiner för att förhindra

smittspridning, inventera kylbehov etc. Klimatförändringars effekter för turismens utveckling i Halmstad. Kartlägga utvecklingsbehovet av kommunens krishanteringsarbete utifrån klimatförändringar. Kartlägga informations- och utbildningsbehov gällande framtida klimatförändringar. Inventera kommunens resurser för att bemöta och omhänderta klimatflyktingar.

3

För att kunna göra kommunen mer robust gentemot framtida klimatförändringar bör kommunen ha strategier där hänsyn tas till klimatrelaterade konsekvenser. Områden som har behov av strategier är den fysiska planeringen, hanteringen av problem kopplade till dagvatten, översvämningar, ras och skred, krishantering, el- och telebortfall, människors hälsa, vädervarningar, information och utbild-ning samt försäkringar och ekonomisk ersättning.

På kort sikt föreslås att kommunen vidtar följande åtgärder:

Halmstads kommun behöver sammanställa kartunderlag i syfte att förbättra underlaget till den fysiska planeringen och lägga in allt digitalt i kommunens GIS-verktyg Solen. Kommu-nen måste också besluta om vilka områden som inte bör bebyggas utifrån riskbilden.

Klimatförändringar behöver beaktas i större utsträckning i samband med om- eller nybyggna-tion av byggnader där kommunal verksamhet kommer att bedrivas. För att underlätta detta bör kommunen ta fram en checklista över de faktorer som bör uppmärksammas utifrån ett förändrat klimat och använda denna i projekteringsskedet.

Dagvattenhanteringen behöver kartläggas och förstärkas i vissa områden så att både befintlig bebyggelse säkerställs och fortsatt etablering av byggnader möjliggörs. Det är därav av stor vikt att strategier för framtida dagvattenhanteringen tas fram och att dessa tydliggör hur nya dagvattenledningar ska projekteras utifrån ett förändrat klimat.

På lång sikt föreslås att kommunen vidtar följande åtgärder:

Med anledning av att översvämningar redan idag ses som ett stort problem behöver Halm-stads kommun vidta åtgärder för att reducera konsekvenserna av höga flöden i vattendragen. Kommunen bör ta fram en långsiktig planering för hur arbetet med att reducera översväm-ningskonsekvenserna ska utformas där utförande, organisation och budget är tydligt.

För att reducera risken för att människors hälsa påverkas negativt av klimatförändringar bör kommunen ta fram en kommunövergripande planering för hur smittspridning ska förebyggas.

I syfte att förbättra beredskapen och hanteringsförmågan för händelser kopplade till klimat-förändringar bör innehållet i kommande krishanteringsutbildningar och krisövningar ha fokus på klimatförändringar. Klimatförändringar bör även belysas i kommunens risk- och sårbar-hetsanalys, riktlinjer för hantering av extraordinära händelser, olycksförebyggande hand-lingsprogram, övningsplanering etc. då detta medför att frågorna beaktas i handlingar och do-kument som kommunen enligt lag är skyldig att ta fram.

Det är även av stor vikt att Halmstads kommun följer utvecklingen gällande klimatförändringar, arbe-tar vidare utifrån det redan pågående arbetet inom kommunen samt föreliggande lokala klimat- och sårbarhetsutredning och tar ett samlat grepp kring hanteringen av konsekvenserna som kan uppkom-ma i samband med klimatförändringar.

Ett värsta tänkbara scenario kopplat till framtida klimatförändringar och som akut kan drabba Halm-stads kommun bedöms vara en allvarlig smitta som hastigt sprids. Detta får konsekvenser för männi-skors liv och hälsa, möjligheten att upprätthålla en god kommunal service och sköta driften av sam-hällsviktiga anläggningar samt kan ge stora ekonomiska konsekvenser.

4

Innehållsförteckning 1 INLEDNING ............................................................................................................................................... 8

1.1 BAKGRUND ........................................................................................................................................... 8 1.2 SYFTE ................................................................................................................................................... 9 1.3 MÅL...................................................................................................................................................... 9 1.4 OMFATTNING ........................................................................................................................................ 9 1.5 UNDERLAGSMATERIAL ....................................................................................................................... 10 1.6 METODIK ............................................................................................................................................ 10 1.7 OSÄKERHETER .................................................................................................................................... 11 1.8 KVALITET ........................................................................................................................................... 11

2 KLIMAT- OCH SÅRBARHETSUTREDNINGEN, SOU 2007:60 ...................................................... 12 2.1 PÅGÅENDE OCH FÖRVÄNTADE KLIMATFÖRÄNDRINGAR...................................................................... 12

2.1.1 Utsläppsscenarier .......................................................................................................................... 12 2.1.2 Klimatmodeller .............................................................................................................................. 13 2.1.3 Osäkerheter ................................................................................................................................... 14

2.2 FRAMTIDA KLIMAT PÅ SVERIGES VÄSTKUST....................................................................................... 14 2.2.1 Temperatur, torka, värme och sol.................................................................................................. 15 2.2.2 Nederbörd och grundvatten ........................................................................................................... 16 2.2.3 Snö och is....................................................................................................................................... 17 2.2.4 Avrinning och flöden...................................................................................................................... 17 2.2.5 Havsnivå ........................................................................................................................................ 18 2.2.6 Vind................................................................................................................................................ 19 2.2.7 Ras, skred och kusterosion............................................................................................................. 19

3 IDENTIFIERADE SEKTORER SOM PÅVERKAS AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR................... 21 3.1 KOMMUNIKATIONER........................................................................................................................... 21

3.1.1 Vägar ............................................................................................................................................. 21 3.1.2 Järnvägar....................................................................................................................................... 22 3.1.3 Sjöfart ............................................................................................................................................ 22 3.1.4 Flyg................................................................................................................................................ 23 3.1.5 Telekommunikationer..................................................................................................................... 23 3.1.6 Radio- och TV-distribution ............................................................................................................ 24

3.2 TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM....................................................................................................... 25 3.2.1 Elsystem- och kraftpotentialer ....................................................................................................... 25 3.2.2 Dammar ......................................................................................................................................... 25 3.2.3 Värme- och kylbehov ..................................................................................................................... 26 3.2.4 Fjärrvärme..................................................................................................................................... 27 3.2.5 Dricksvattenförsörjning ................................................................................................................. 27

3.3 BEBYGGELSE OCH BYGGNADER .......................................................................................................... 29 3.3.1 Översvämning av strandnära bebyggelse ...................................................................................... 29 3.3.2 Konsekvenser av ras, skred och erosion ........................................................................................ 30 3.3.3 Konsekvenser av kusterosion ......................................................................................................... 30 3.3.4 Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten ........................................................................ 31 3.3.5 Byggnadskonstruktioner ................................................................................................................ 31

3.4 AREELLA NÄRINGAR OCH TURISM....................................................................................................... 32 3.4.1 Skogsbruket.................................................................................................................................... 32 3.4.2 Jordbruket...................................................................................................................................... 33 3.4.3 Fiskerinäringen.............................................................................................................................. 33 3.4.4 Turism och friluftsliv...................................................................................................................... 34

3.5 NATURMILJÖN .................................................................................................................................... 35 3.5.1 Landekosystem och biologisk mångfald......................................................................................... 35 3.5.2 Sötvattenmiljön .............................................................................................................................. 36 3.5.3 Den marina miljön......................................................................................................................... 36

5

3.6 MÄNNISKORS HÄLSA .......................................................................................................................... 37

3.6.1 Extremtemperaturer....................................................................................................................... 37 3.6.2 Ändrad luftkvalitet ......................................................................................................................... 37 3.6.3 Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred ............................................................ 38 3.6.4 Smittspridning................................................................................................................................ 38

3.7 SAMMANFATTNING AV VÄSTKUSTENS PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR .................................. 39 4 KARTLÄGGNING AV KOMMUNENS PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR ............... 40

4.1 KOMMUNIKATIONER........................................................................................................................... 41 4.1.1 Intervjusammanställning vägar ..................................................................................................... 42 4.1.2 Intervjusammanställning järnväg .................................................................................................. 44 4.1.3 Intervjusammanställning sjöfart .................................................................................................... 44 4.1.4 Intervjusammanställning flyg ........................................................................................................ 45 4.1.5 Intervjusammanställning telekommunikation ................................................................................ 46 4.1.6 Intervjusammanställning radio- och TV-distribution .................................................................... 48

4.2 TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM....................................................................................................... 49 4.2.1 Intervjusammanställning elsystem- och kraftpotentialer ............................................................... 50 4.2.2 Intervjusammanställning dammar ................................................................................................. 52 4.2.3 Intervjusammanställning värme- och kylbehov ............................................................................. 52 4.2.4 Intervjusammanställning fjärrvärme ............................................................................................. 53 4.2.5 Intervjusammanställning dricksvattenförsörjning ......................................................................... 53 4.2.6 Intervjusammanställning spillavloppssystem................................................................................. 55

4.3 BEBYGGELSE OCH BYGGNADER .......................................................................................................... 56 4.3.1 Intervjusammanställning översvämning ........................................................................................ 56 4.3.2 Intervjusammanställning konsekvenser av ras, skred, erosion ...................................................... 59 4.3.3 Intervjusammanställning konsekvenser av kusterosion ................................................................. 59 4.3.4 Intervjusammanställning byggnadskonstruktioner ........................................................................ 60

4.4 AREELLA NÄRINGAR OCH TURISM....................................................................................................... 61 4.4.1 Intervjusammanställning skogsbruket ........................................................................................... 62 4.4.2 Intervjusammanställning jordbruket.............................................................................................. 63 4.4.3 Intervjusammanställning turism och friluftsliv .............................................................................. 64

4.5 NATURMILJÖN .................................................................................................................................... 66 4.6 MÄNNISKORS HÄLSA .......................................................................................................................... 67

4.6.1 Intervjusammanställning extremtemperaturer............................................................................... 67 4.6.2 Intervjusammanställning ändrad luftkvalité .................................................................................. 68 4.6.3 Intervjusammanställning hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras, skred .......................... 69 4.6.4 Intervjusammanställning smittspridning........................................................................................ 69 4.6.5 Intervjusammanställning klimatflyktingar ..................................................................................... 69

5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG.............................................................................................................................. 70 5.1 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS I KOMMUNEN........................................................................................... 70 5.2 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER ENLIGT SOU 2007:60................................................................................... 71

5.2.1 Kommunens roll bör stärkas.......................................................................................................... 71 5.2.2 Förslag till förändringar som påverkar samhällsplaneringen ...................................................... 71 5.2.3 Förslag till åtgärder för dricksvattenförsörjningen....................................................................... 72 5.2.4 Förslag till åtgärder för hantering av spillavloppsvatten.............................................................. 73 5.2.5 Förslag till förändringar som påverkar krishanteringen............................................................... 73

5.3 HALLANDS LÄNS FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER........................................................................................... 74 5.3.1 Länsstyrelsen Hallands län............................................................................................................ 74 5.3.2 Region Halland.............................................................................................................................. 74

5.4 IDENTIFIERING AV VAD HALMSTADS KOMMUN BEHÖVER UTREDA ..................................................... 76 5.4.1 Sammanställa underlag för den fysiska planeringen ..................................................................... 76 5.4.2 Detaljkartera områden känsliga för översvämning, ras och skred................................................ 76 5.4.3 Förebygga översvämningar, ras och skred.................................................................................... 77 5.4.4 Dricksvattenförsörjning ................................................................................................................. 78 5.4.5 Hantering spillavloppsvatten......................................................................................................... 79 5.4.6 Byggnadstekniska åtgärder............................................................................................................ 79

6

5.4.7 Inventera kylbehovet ...................................................................................................................... 80 5.4.8 Människors hälsa........................................................................................................................... 80 5.4.9 Klimatflyktingar............................................................................................................................. 80 5.4.10 Turismens utveckling................................................................................................................. 81 5.4.11 Krishantering ............................................................................................................................ 81 5.4.12 Informations- och utbildningsbehov.......................................................................................... 81

6 STRATEGIER FÖR HUR HALMSTADS KOMMUN KAN GÖRAS MER ROBUST .................... 83 6.1 HALMSTADS KOMMUNS FYSISKA PLANERING ..................................................................................... 83 6.2 EL- OCH TELEBORTFALL ..................................................................................................................... 83 6.3 MÄNNISKORS HÄLSA .......................................................................................................................... 84 6.4 KRISHANTERING ................................................................................................................................. 84 6.5 VÄDERVARNINGAR............................................................................................................................. 84 6.6 INFORMATION OCH UTBILDNING ......................................................................................................... 85 6.7 FÖRSÄKRINGAR OCH EKONOMISK ERSÄTTNING .................................................................................. 85

7 SLUTDISKUSSION ................................................................................................................................. 86 7.1 TRE FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER PÅ KORT SIKT......................................................................................... 86 7.2 TRE FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER PÅ LÅNG SIKT ........................................................................................ 86 7.3 WORST CASE SCENARIO ...................................................................................................................... 87 7.4 FRAMTIDEN ÄR OSÄKER...................................................................................................................... 88

REFERENSER .................................................................................................................................................. 89

BILAGA A - BEGREPP OCH DEFINITIONER

BILAGA B - SAMMANSTÄLLNING AV PÅVERKANSGRAD

BILAGA C - SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAR

Fotot på framsidan kommer ur Halmstads kommuns bildarkiv.

7

1 Inledning Frågor som hur klimatet kommer att förändras och hur vi anpassar oss och vårt samhälle till framti-dens klimat blir allt viktigare att beakta i samband med både regional och lokal planering. I oktober 2007 presenterades slutbetänkandet av den klimat- och sårbarhetsutredning som gjorts på nationell nivå (SOU 2007:60). Utredningen visar att klimatförändringarna kommer att uppvisa stora skillnader mellan olika delar av landet. Detta innebär att det inte finns ett gemensamt problem i Sverige utan att västkusten och Halland har en annan hotbild än exempelvis ostkusten eller Norrland.

Ovanstående belyser vikten av att Halmstads kommun gör en lokal klimat- och sårbarhetsutredning för att utreda hur klimatförändringarna kommer att påverka kommunen och vilka konsekvenser detta kan medföra.

1.1 Bakgrund Halmstads kommun har under de senaste åren drabbats av stormar och översvämningar och vädervar-ningar från SMHI uppskattas komma mer frekvent nu jämfört med för några år sedan. Även hot om den insektsburna virussjukdomen blåtunga har påverkat kommunen (risken för spridning, av för Sve-riges del nya virus, ökar med ett varmare klimat). Utifrån dessa händelser och hot samt kommunens ansvar enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära hän-delser och höjd beredskap (LEH) och lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ser Halmstads kommun ett behov av att studera de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra. Vilka hän-delser är att vänta i framtiden och vad kommunen kan göra för att öka robustheten mot framtida kli-matförändringar är några av de frågeställningar som kommunen vill utreda.

Länsstyrelsen Hallands Län bedömer i sin risk- och sårbarhetsanalys att sannolikheten för klimatför-ändringar är mycket hög men att förändringarna kommer att ske successivt. Halland kommer sanno-likt att drabbas av fler översvämningar, extremare väder, ökade flöden och längre värmeböljor. Vida-re bedömer Länsstyrelsen att de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig på lång sikt är mycket stora. Länsstyrelsen bedömer att både länet och Länsstyrelsen har en viss förmåga att hantera klimatförändringar men att den är bristfällig. Exempelvis finns en god kompetens om klimatföränd-ringar samt ett stort intresse för frågan. Enligt Länsstyrelsen ska åtgärder vidtas för att förebygga samt lindra konsekvenserna av klimatförändringar.[9]

För att läsare ska ha en tydlig bild över vad som är kommunens ansvar innan kartläggningen om kom-munens påverkan av framtida klimatförändringar presenteras citeras kommunens ansvar enligt SOU 2007:60 i texten nedan.

Kommuner har ansvar för sina medborgare när det gäller social omsorg, barn- och äldreomsorg, skolor, fysisk planering och bebyggelse, hälsoskydd, vatten och avlopp, sophantering och räddnings-tjänst. Beträffande klimatfrågor och kopplingen till naturolyckor som avser planering och bebyggelse har kommunerna ansvar för planering av mark- och vattenanvändning inom sitt område enligt Plan- och bygglagen (PBL). Kommuner svarar för den fysiska planeringen och med stöd av PBL sker pla-neringen genom att kommunerna upprättar översiktsplaner för den övergripande planeringen av mark- och vattenanvändningen. Dessa planer omfattar hela kommunens yta och är politiskt strategis-ka för kommunens utveckling. Den detaljerade planeringen för ny, förändrad eller befintlig bebyggel-se sker genom detaljplaner som också ligger till grund för bygglovgivning. Kommunen är huvudman för gator och allmänna platser i huvuddelen av landets större tätorter. Ansvaret gäller också vatten och avlopp, räddningstjänst samt förebyggande och avhjälpande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.

8

1.2

1.3 Mål

1.4 Omfattning

Syfte Syftet är att identifiera kommunens sårbarhet utifrån ett förändrat klimat.

Målet med utredningen är att belysa hur Halmstads kommun kan bli bättre rustad för att möta klimat-förändringarna inom de verksamhetsområden och geografiska områden som bedöms vara mest sårba-ra.

Utredningen ska mynna ut i en rapport som belyser hur Halmstads kommun kan bli bättre rustad för att möta klimatförändringarna inom de verksamhetsområden och geografiska områden som bedöms vara mest sårbara. Utredningen ska utgöra underlag för framtida beslut avseende fördjupade utred-ningar, kommunens åtgärder för att öka sin robusthet mot framtida klimatförändringar samt för fram-tida planering.

Denna utredning omfattar Halmstads kommun och identifierar både geografiska områden och verk-samhetsområden som påverkas av klimatförändringarna.

Utredningen baseras på SOU 2007:60 samt kompletterande litteraturstudier och informationssökning. Kunskap och underlag om hur Halmstads kommun påverkas av klimatförändringar och dess konse-kvenser har tillhandahållits genom intervjuer med kommunala förvaltningar och bolag samt andra externa aktörer (dessa redovisas i kapitel 1.5). I likhet med SOU 2007:60 omfattar utredningen föl-jande sektorer:

Kommunikationer

Tekniska försörjningssystem

Bebyggelse och byggnader

Areella näringar och turism

Naturmiljön och miljömålen

Människors hälsa

Sektorn naturmiljön och miljömålen beskrivs utifrån SOU 2007:60 men har inte behandlats i sam-band med intervjuerna. Sektorn ingick inte i utredningen då kommunens projektgrupp beslutat att dessa frågor hanteras i andra utredningar och handlingsprogram.

Utredningen innehåller följande moment:

1. Kort sammanfattning av bakgrund och klimatförändringar utifrån SOU 2007:60.

2. Identifiera verksamhetsområden inom kommunen som berörs av klimatförändringarna. Genomföra intervjuer med kommunens förvaltningar och bolag samt externa aktörer.

3. Fördjupad analys av klimatförändringars konsekvenser enligt SOU 2007:60 och genom-förda intervjuer gällande de i punkt 2 identifierade områdena.

a. Beskrivning av dagsläget. b. Vilka klimatfaktorer påverkar? c. Konsekvenser vid ett förändrat klimat. d. Vilka åtgärder har vidtagits?

4. Identifiera och föreslå områden som kräver en fördjupad utredning.

9

5. Föreslå strategier för hur kommunen kan göras mer robust med avseende konsekvenser av klimatförändringar

Utredningen föreslår utifrån intervjuunderlaget möjliga anpassningsåtgärder till ett förändrat klimat, men tar inte fram handlingsprogram eller kostnader för specifika åtgärder. Anpassningsåtgärderna kan gälla både kommunal och övrig verksamhet. Gällande skadekostnader som ett förändrat klimat kan medföra kommer dessa endast att skattas procentuellt i de fall uppgifter finns i SOU 2007:60.

Föreliggande utredning studerar inte vad kommunen bör göra för att minska klimatpåverkan utan hur kommunen påverkas av de klimatförändringar som tas upp i SOU 2007:60 och hur konsekvenserna av klimatförändringarna kan hanteras.

1.5 Underlagsmaterial

1.6 Metodik

Följande material har utgjort underlag till denna rapport:

SOU 2007:60 ”Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter.[1]

Sveriges klimat i framtiden, SMHI:s Klimatportal.[2]

Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap (SFS 2006:544).[3]

Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778).[4]

Skogsbränder under ett förändrat klimat – en forskningsöversikt. [5]

Översvämningar och riskhantering - en forskningsöversikt.[6]

Klimatförändringar, skred och ras - en forskningsöversikt.[7]

Klimatet och dammsäkerheten i Sverige.[8]

Risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsen Hallands län 2007. [9]

Intervjuer med kommunens förvaltningar, bolag samt utvalda externa aktörer. Genomförda och sammanställda av Stadskontoret, Halmstads kommun.

Utredningen inleddes med litteraturstudier av SOU 2007:60 med fokus på kapitel 4; ”Konsekvenser av klimatförändringar och extrema väderhändelser”. Kapitel 4 behandlar sårbarheten, vid klimatför-ändringar i följande sektorer; kommunikationer, tekniska försörjningssystem, bebyggelse och bygg-nader, areella näringar och turism, naturmiljön och miljömålen samt människors hälsa. Sektorerna presenteras närmare i denna utrednings kapitel 3.

I syfte att få kunskap och underlag om hur Halmstads kommuns verksamheter påverkas av klimatför-ändringar och dess konsekvenser har intervjuer i första hand genomförts med kommunala för-valtningar och bolag. Intervjuunderlaget kompletterades med förfrågan om intervju till följande ex-terna aktörer som bedömdes relevanta; E.ON, Telia, Länsstyrelsen i Hallands län, Hallands läns landsting, Region Halland, Försvarsmakten, Vägverket och Banverket. Dock har Hallands läns lands-ting och Banverket inte svarat på intervjufrågorna. Försvarsmakten, Region Halland och Länsstyrel-sen i Hallands län har lämnat in bristfälliga uppgifter. Totalt har 19 kommunala förvaltningar och bo-lag intervjuats. Tre externa aktörer har intervjuats via möte och tre aktörer lämnade in skriftliga svar. Två av de externa aktörerna har inte svarat på frågorna.

10

Intervjufrågorna togs fram av WSP och var indelade i de sektorer som anges i SOU 2007:60. Vissa justeringar och tillägg gjordes för att frågorna skulle stämma överens med kommunens önskemål, vara anpassade efter de intervjuade verksamheterna och för att bredda utredningens underlagsmateri-al. Inom varje sektor ställdes frågor där förvaltningarna och bolagen ombads bedöma påverkansgra-den utifrån följande svarsalternativ:




Stadskontoret, Halmstads kommun, har medverkat i utredningen genom att utföra intervjuerna och sammanställa dessa. Intervjuerna genomfördes mellan december 2008 och april 2009. Intervjuperso-nerna kontaktades i god tid innan intervjun. Frågorna och bakgrundsmaterial i form av utdrag ur SOU 2007:60 (kap. 2 och 3) skickades via e-post innan intervjun genomfördes. Vid behov uppmanade stadskontoret förvaltningen/bolaget att sammankalla en grupp med representanter från olika verksam-heter att delta vid intervjutillfället. Efter intervjun sammanställdes svaren och skickades för gransk-ning till dem som deltagit i intervjun.

Samtliga intervjuer är sammanställda och presenteras i denna utrednings kapitel 4-7. Utredningen har granskats av kommunen innan slutgiltig handling fastställts.

Begrepp och definitioner som använts i utredningen förklaras i bilaga A.

1.7 Osäkerheter

1.8 Kvalitet

Det finns osäkerheter i de globala klimatscenarierna och dessa påverkar de regionala klimatscenarier-na. Dessa osäkerheter anges i kapitel 2.1.3.

Det är av stor vikt att påtala att denna kartläggning inte är vetenskapligt framtagen. Då underlaget gällande klimatförändringars konsekvenser för Halmstads kommun och förslag på åtgärder bygger på intervjuer finns osäkerheter i underlaget. För att förhindra att alltför subjektiva synpunkter och erfa-renheter ska påverka utredningen har flera personer från förvaltningen/bolaget deltagit vid intervjuer-na. Det finns även stora osäkerheter gällande bedömningen av påverkansgraden för de olika konse-kvenser som klimatförändringarna kan medföra. Många som intervjuades upplevde att det var svårt att bedöma påverkansgraden.

På uppdrag av stadskontoret, Halmstads kommun, har WSP anlitats att genomföra föreliggande ut-redning. Rapporten är utförd av Karin Johansson (Civilingenjör Riskhantering) och Stina Åstrand (Civilingenjör Miljö- och Vattenteknik). Uppdragsansvarig är Maria Bennet (Civilingenjör Väg- och vatten). Utredningens slutgiltiga version överlämnades till kommunen 2009-06-12.

I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fri-stående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning är Mattias Svensson (Fil. Mag. Geografi).

11

2 Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 I detta kapitel ges en kort beskrivning av den nationella klimat- och sårbarhetsutredningen; dess syfte och upplägg samt vilka områden den behandlar. Därefter beskrivs vilka klimatförändringar som är att vänta på den svenska västkusten, där Halmstad ligger.

Materialet till kapitlet kommer främst från SOU 2007:60 [1], samt från Sveriges klimat i framtiden, på SMHI:s hemsida [2]. Där presenteras möjlig utveckling av klimatet i Sverige, för olika distrikt i lan-det. Om annat underlagsmaterial har använts anges referens i texten.

SOU 2007:60 har analyserat det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar samt bedömt kostnader för skador som klimatförändringarna kan ge upphov till. Fokus har legat på att kartlägga samhällets sårbarhet för ex-trema väderhändelser och långsiktiga klimatförändringar samt bedöma behovet av anpassning till ett förändrat klimat för olika sektorer och områden i samhället.

Av särskilt intresse har varit klimatförändringarnas påverkan på infrastruktur, t.ex. vägar, järnvägar, telekommunikation, byggnadsbestånd, energiproduktion och elförsörjning, areella näringar, vattenför-sörjning och avloppssystem och på människors hälsa samt på den biologiska mångfalden. Viktiga aspekter har varit sårbarheten för översvämningar, ras, skred och stormar.

2.1 Pågående och förväntade klimatförändringar SOU 2007:60 har analyserat hur Sveriges klimat kan komma att utvecklas under de närmsta 100 åren. Utredningen har utgått från bedömningar om den globala klimatutvecklingen som gjorts av FN:s kli-matpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Rossby Centre, SMHI, har sedan gjort beräkningar i sina regionala modeller. Här beskrivs kort de utsläppsscenarier och klimatmodeller som använts.

2.1.1 Utsläppsscenarier Utsläppsscenarier är antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. De är utarbetade av FN:s kli-matpanel, IPCC. Utsläppsscenarierna baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av värl-dens ekonomi, befolkningstillväxt, globalisering, omställning till miljövänlig teknik med mera. Fi-gur 1 visar de fyra olika utsläppsscenarierna. Den mängd växthusgaser som kommer att släppas ut med tiden beror på hur världen utvecklas.

SOU 2007:60 har valt att fokusera på två scenarier som betecknas A2 och B2. I A2-scenariet ligger fokus på ekonomisk tillväxt med en snabb befolkningstillväxt och intensiv energianvändning. I B2-scenariot är utvecklingen mer fokuserad på hållbarhet med långsammare befolkningstillväxt och mindre energianvändning. Utsläppen av olika växthusgaser förändras på olika sätt mellan och inom de olika scenarierna. Det betyder att det scenario som ger den största temperaturförändringen om 100 år kanske inte gör det om 20 år.

12

Figur 1. Alternativa framtida utvecklingsvägar.

2.1.2 Klimatmodeller För att beräkna klimatet i framtiden används klimatmodeller. Klimatmodeller är 3-dimensionella re-presentationer av atmosfären, landytan, hav, sjöar och is. I modellen är atmosfären uppdelad i ett rut-nät (grid) längs med jordytan och upp i luften. Klimatmodeller beskriver samverkan mellan de fysika-liska processerna i hela systemet atmosfär-land-vatten.

En modell som tar hänsyn till hela atmosfären, d.v.s. runt hela jorden och tillräckligt långt upp i luften för att komma ovanför moln och vindar, kallas global klimatmodell. SOU 2007:60 har använt två globala, storskaliga klimatmodeller, HadAM3H och ECHAM/OPYC3 som matas med information om framtida förändringar i atmosfären. I Sveriges klimat i framtiden har främst data från den tyska modellen ECHAM/OPYC3 använts. Detta beror på att HadAM3H endast finns nedskalad till regional nivå för perioden 2071-2100.

Om man vill studera en mindre del av jorden i mer detalj kan man använda regionala klimatmodeller. Dettas har gjorts av Rossby Centre vid SMHI. Främst har atmosfärsmodellen RCA3 använts men för utvecklingen av årstemperatur och årsnederbörd, perioden 2071-2100, har även den regionala model-len RCAO använts. I RCAO kopplas en atmosfärs- och en havsmodell ihop. Den har körts med indata från modellerna ECHAM/OPYC3 och HadAM3H för scenarierna A2 och B2 (d.v.s. 4 körningar). Spridningen av dessa resultat markeras med ett grått fält i figurerna för temperatur och nederbörd på årsbasis.

I modellen består Sverige av ett antal rutor. I varje ruta ger modellen resultatet av beräkningar av oli-ka parametrar. Sverige har delats upp i 18 distrikt som analyseras var för sig. Västkusten är ett särskilt kustbandsdistrikt, där Halmstads kommun omfattas.

13

2.1.3 Osäkerheter Det finns vissa osäkerheter i de globala klimatscenarierna och det påverkar även regionala klimat-scenarier. Kunskaperna är fortfarande begränsade om partiklars klimatpåverkan. Klart är dock att par-tiklarnas påverkan på klimatet är större i vissa regioner än globalt. En och samma beräknad global uppvärmning kan också leda till olika ändringar i den allmänna cirkulationen och därmed till osäker-het kring hur stor uppvärmningen blir regionalt. Till sist är de naturliga variationerna i temperatur, nederbörd osv. i allmänhet mycket större regionalt än på den globala skalan.

I de fall det har funnits begränsade resurser har man i SOU 2007:60 främst fokuserat på det scenario som ger en kraftigare klimatförändring (A2) för att på så sätt täcka in ett större spektra av konsekven-ser. Samtidigt har man strävat efter att göra känslighetsanalyser där märkbara skillnader föreligger. Med detta val av tillvägagångssätt bedöms att osäkerheter som kan föreligga i rimlig grad täckts in.

2.2 Framtida klimat på Sveriges västkust I följande kapitel redovisas förväntade klimatförändringar på Sveriges västkust. I de fall då uppgifter finns specifikt för Västsverige eller västra Götaland redovisas dessa. Avrinning och flöden i vatten-drag samt risker för ras skred och kusterosion påverkas av klimatförändringarna. Eftersom de i sin tur ger konsekvenser för de olika sektorerna i kapitel 3 beskrivs förväntade förändringar översiktligt i detta kapitel.

Förväntade förändringar i korthet:

Det blir varmare, framförallt på vintern Värmeböljor blir längre Det blir mer nederbörd, framförallt på vintern Snötäcket minskar och havsisen försvinner Skyfallen blir mer intensiva Det är oklart hur det blir med vindar och stormar Ökade flöden och mer frekventa svåra översvämningar Höjning av havsnivån Ökad risk för ras och skred Ökad kusterosion

Då södra Sveriges framtidsklimat liknas med dagens klimat i andra regioner i Europa ser utveckling-en ut enligt följande:

2011-2040 motsvarar Norra Tyskland 2041-2070 motsvarar Tyskland/Frankrike 2071-2100 motsvarar Frankrike/Spanien

14

2.2.1 Temperatur, torka, värme och sol Resultat från klimatmodellerna tyder på att västkusten går mot ett varmare klimat under detta sekel. Årsmedeltemperaturen ökar enligt beräkningarna med drygt 4°C fram till år 2100 enligt scenario B2 och med drygt 5°C enligt scenario A2, figur 2.

Figur 2. Beräknad temperaturförändring 1961-2100 jämfört med medelvärdet perioden 1961-1990. Kurvorna visar löpande 10-års-medelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos) beräknade med RCA3. Det grå området i perioden 2071-2100 visar spridningen av 4 regionala beräkningar med RCAO utifrån två global-modeller och A2/B2. [2]

Till år 2100 beräknas vintertemperaturen öka med 5-6°C medan sommar- och hösttemperaturerna beräknas stiga med 3,5-5°C och vårtemperaturen med drygt 5°C.

Förekomsten av dagar med minusgrader minskar från 35 % till ca 10 %. De varmaste dagarna vinter-tid blir fler, med några grader varmare. De kallaste dagarna blir färre och nästan 10°C varmare.

Sommartid beräknas antalet riktigt varma dagar öka. Den beräknade längsta sammanhållna torrperio-den per år minskar i genomsnitt lite jämfört med 1961-1990. Den beräknade solskenstiden varierar, men förändras inte nämnvärt. Den maximala längden på en värmebölja beräknas öka. Från och med perioden 2071-2100 beräknas en värmebölja inträffa varje år.

Solinstrålningen förväntas öka sommartid och minska vintertid.

Den sista frosten på våren beräknas inträffa omkring 10 dagar tidigare omkring år 2010 jämfört med 1961-1990 och knappt 20 dagar tidigare vid seklets slut. Vegetationsperiodens längd beräknas öka med omkring 100 dagar.

Den globala medeltemperaturen har ökat med i genomsnitt 0,74 grader de senaste 100 åren (1906−2005). Huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 är enligt mycket sannolikt orsakad av ökande halter av växthusgaser i atmosfären. Halterna av partiklar i atmosfären har också ökat. Den ökande partikelhalten verkar främst avkylande på jordytans temperatur och maskerar därför sannolikt en del av den uppvärmning som annars skulle ha skett.

Osäkerheten i beräkningarna av framtida temperaturutveckling anges av intervallen mellan de olika scenarierna. Med stor säkerhet kan slutsatsen dras att fortsatta utsläpp av växthusgaser med stor san-nolikhet leder till en fortsatt uppvärmning under 2000-talet som är större än under 1900-talet. Även om växthusgaskoncentrationerna i atmosfären stabiliseras under det kommande seklet kommer en fortsatt uppvärmning sannolikt ske under många decennier.

15

2.2.2 Nederbörd och grundvatten Den beräknade årsnederbörden varierar ganska mycket från år till år, men det finns en tydlig trend mot ökad nederbörd i båda scenarierna. Årsnederbörden beräknas öka med knappt 30 % för A2 och knappt 25 % för B2 till år 2100, figur 3.

Figur 3. Beräknad nederbördsförändring 1961-2100 jämfört med medelvärdet perioden 1961-1990. Kurvan visar löpande 10-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos) beräknade med RCA3. Det grå området i perioden 2071-2100 visar sprid-ningen av 4 regionala beräkningar med RCAO utifrån två global-modeller och A2/B2.[2]

Nederbörden ökar för alla säsonger utom för sommaren. Den beräknade sommarnederbörden minskar med mindre än 5 % enligt B2 och nästan 40 % enligt A2. Vår- och höstnederbörden beräknas öka med 20-30 % enligt A2 och 15-20 % enligt B2. Nederbörden på vintern beräknas öka med ca 40 % till år 2100 enligt B2 och mer än 80 % enligt A2.

Vintertid ökar den beräknade nederbörden per dag. Medianvärdet beräknas öka med 0,8 mm/dag i A2 och i B2. Sommartid ökar den beräknade andelen av dagar med lite nederbörd medan andelen dagar med mycket nederbörd minskar. Medianen beräknas minska med 0,3 mm/dag i A2 och med 0,2 mm/dag i B2.

Den maximala nederbörden under 7 sammanhängande dagar beräknas öka med omkring 20 % till år 2100, figur 4. Det beräknade antalet dagar med extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 8-11 dagar per år. Ökade nederbördsmängder innebär att grundvattenbildningen ökar och att grundvattennivån i allmänhet stiger.

Figur 4. Beräknad förändring av nederbördsmängden under sju sammanhängande dygn (%) 2011-2100 jäm-fört med det beräknade medelvärdet för 1961-1990.[2]

16

2.2.3 Snö och is Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt bli drygt 20 dagar kortare till år 2010 och knappt 40 dagar kortare (för utsläppsscenario B2) till år 2100, figur 5. Det beräknade maximala vatteninnehållet i snön minskar betydligt. Från och med perioden 2071-2100 inträffar helt snöfria år i delar av distrik-tet. Islossningen i sjöar beräknas infalla i medeltal drygt två månader tidigare.

Havsisen väntas minska kraftigt. Det blir både frågan om en minskad maximal geografisk utbredning och en kortare issäsong, framförallt betingad av en tidigare smältning. Det kommer knappast att före-komma is till sjöss vid västkusten mot slutet av seklet.

Figur 5. Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke (dagar) 2011-2100 jämfört med det beräknade medelvärdet för 1961-1990. Kurvan visar löpande 30-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos).[2]

2.2.4 Avrinning och flöden Enligt hydrologiska beräkningar vid SMHI ökar den genomsnittliga årliga avrinningen (nederbörd-avdunstning) i västra Götaland. I vVästsverige bedöms avrinningen öka med 30-40 % under vinter, vår och höst och minska med 100 % under sommaren. I västra Götaland, beräknas även extrema flö-den, lokala 100-årsflöden, öka i samtliga scenarier, figur 6. Kortare återkomsttider för dagens 100-årsflöden och mer frekventa svåra översvämningar väntas alltså på västkusten, figur 7. Återkomstti-den för dagens lokala 100-årsflöde på västkusten beräknas till mellan 1-20 år (kortaste) och 61-80 år (längsta).

Figur 6. Förändring av dagens 100-årsflöde om 100 år, perioden 2071-2100. Beräknat för vattendrag som är oreglerade eller har låg re-gleringsgrad och som ingår i Räddningsverkets rapportserie ”Över-siktlig översvämningskartering”. [1]

17

Figur 7. Den återkomsttid som dagens lokala 100-årsflöde förväntas få 2071-2100. Kartorna visar den kortaste respektive längsta återkomsttiden som beräk-nats i fyra klimatscenarier. [1]

2.2.5 Havsnivå En ökning i temperatur leder till en uppvärmning av vattnet, som expanderar när det blir varmare. Enligt de senaste resultaten från FN:s klimatpanel, som kom 2007, kan havens medelvattenyta globalt stiga med mellan 0,18-0,59 m fram till slutet av seklet. Ökningen av havsvattenståndet globalt kom-mer att medföra ökande vattenstånd också längs Sveriges kuster. Denna ökning motverkas av land-höjningen, men förstärks av att frekvensen västvindar väntas öka. Den upplevda landhöjningen (abso-lut landhöjning - vattenståndshöjning) är 0,2 mm/år i Halmstad [10]. Den absoluta landhöjningen är ca 1,5 mm/år. Differensen mellan upplevd och absolut landhöjning har förändrats under den senare delen av 1900-talet, på grund av att vattenståndshöjningen blivit förhållandevis större. Med hänsyn till landhöjningen uppgår förändringen i medelvattenstånd på västkusten till mellan en minskning med ca 10 cm (lågt scenario) och en ökning med ca 80 cm (högt scenario).

Längs västkusten är det framförallt lufttrycket och vindarna på Nordsjön som påverkar vattenståndet, men även så kallade periodiska svängningar i havsbassängerna. Utifrån dessa faktorer väntas de ex-trema högvattnen öka mer än medelvattenståndet. 100-årsvattenståndet längs västkusten beräknas förändras med en ökning på mellan ett par cm och 80 cm, jämfört med dagens 100-årsvattenstånd. Figur 8 visar beräknat medelvattenstånd vintertid i slutet på seklet enligt ett scenario som ger hög höjning.

18

Under perioden 1961–2003 har världshavens nivå stigit med knappt åtta centimeter. Under perioden 1993−2003 har stigningen varit ungefär dubbelt så snabb som under de senaste fyrtio åren. Osäkerhe-ten kring den framtida havsnivåhöjningen är stor, framförallt på grund av risken för oförutsedda för-ändringar i landisens avsmältning på bl.a. Grönland. Havsytan kommer dock att fortsätta stiga under mycket lång tid.

Figur 8. Medelvattenstånd vintertid i slutet av seklet enligt ett högscenario jämfört med medelvattenståndet under perioden 1903−1998. Skala i cm.[1]

2.2.6 Vind Resultaten av klimatmodelleringarna i fråga om förändringar i vindsstyrka är mycket osäkra. Ser man till vad andra modeller visar för resultat för Skandinavien så finns en tendens till en ökning av ge-nomsnittlig vindhastighet i de flesta modeller.

Den maximala byvinden beräknas i dessa scenarier öka med 1-2 m/s. Kustnära trakter samt Götaland hör till de geografisk områden som får störst ökning.

2.2.7 Ras, skred och kusterosion Större och intensivare nederbördsmängder ökade flöden och förändrade grundvattennivåer ökar san-nolikt benägenheten för ras, skred och erosion. En kartering över riskområden har gjorts i SOU 2007:60 med hjälp av material från Statens Geotekniska Institut, Sveriges Geologiska Undersökning-ar och Statens Räddningsverk.

Jordars hållfasthet är beroende av kornstorleken. Grova jordar hålls framförallt samman av friktion och jordrörelser sker som långsamma sättningar eller som snabba ras vid stora rasvinklar. I finkorniga jordar är den främsta sammanhållande kraften kohesion, attraktion, mellan partiklarna. Jordrörelser i kohesionsjord kan förutom långsamma sättningar vara snabba skred där stora jordmassor glider ut.

De mest erosionsbenägna jordarna har kornstorlek mellan fin- och mellansand. Erosion på grund av ökad intensiv nederbörd och ökade flöden bedöms öka i västra Sverige vilket ger en ökad ras- och skredrisk samt ökad benägenhet för ravinutveckling. Figur 9 visar områden för förändrad benägen het för erosion, ras, skred i lera och silt och ravinutveckling i lera, silt och sand. Västkusten har inte de topografiska förutsättningarna för moränskred och slamströmmar men är sammantaget ett särskilt utsatt område.

19

Figur 9. Förändrad benägenhet för erosion, ras, skred, ravinutveckling, 2071-2100 relativt 1961-1990 (RCA0/RCA3-EA2). Från vänster erosion; ras och skred i lera och silt; ravinutveckling i lera, silt och sand.[1]

Kusterosion påverkas av vattennivåer i havet kombinerat med en mängd andra förhållanden, t.ex. landhöjning, våg-, vind- och strömförhållanden samt geologi och jordarter på land och havsbotten. Vissa delar av Hallands kust har erosionsbenägen jord såsom sand och silt. Mycket kraftiga vågor i kombination med högt vattenstånd kan ge stora angrepp och förluster av material.

20

3 Identifierade sektorer som påverkas av klimatförändringar Detta kapitel baseras på de konsekvenser av klimatförändringar för olika sektorer i samhället som beskrivs i nationella klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 [1]. Relevanta klimatfaktorer för respektive sektor, förväntade ändringar på västkusten och konsekvenser därav beskrivs översikt-ligt. Till avsnitten finns sammanfattande tabeller, konsekvenserna av klimatförändringarna har grovt bedömts utifrån hur kommunen påverkas om effekterna blir negativa (exempelvis ökade kostnader, förändrade förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten) eller positiva. I de fall då det finns både positiva och negativa effekter anges +/-.

3.1 Kommunikationer I följande kapitel beskrivs hur kommunikationssystemen vägar, järnvägar, sjöfart, flyg, tele- och ra-dio- och TV-distribution påverkas av klimatförändringar på västkusten.

3.1.1 Vägar Vid beaktande av klimatpåverkan har Sveriges vägnät delats in i fem anläggningstyper; väg (belägg-ning, överbyggnad, undergrund och trummor), bro, tunnel, färjeläge samt drift och underhåll. Vägnä-tet i Halmstads kommun kan delas in i tre anläggningsdelar; väg, bro och tunnel. Vägar konstrueras för en livslängd av ca 20 år medan broar och tunnlar byggs för att hålla i ca 100 år. De klimatfaktorer som i första hand påverkar vägnäten är nederbörd, höga flöden, temperatur, isbeläggning, havsnivå och vind.

En ökad nederbörd och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. I västra Götaland förväntas en ökad skred-frekvens med klimatförändringarna. Ökning av intensiva kortvariga regn ökar risken för bortspolning av vägar orsakat av erosion och skador pga. dämning vid rörbroar och kulvertar. Skador vid intensiva regn och extrem lokal tillrinning bedöms öka väsentligt i västra Götaland vilket ger ökad frekvens av översvämningar i både små och större vattendrag. Detta ger konsekvenser främst på lågt belägna vä-gar och vägunderfarter. De broar som är mest utsatta för höga flöden är de som byggts de senaste 20 åren samt äldre broar kortare än 8 m. För dessa har kravet på fri höjd från högsta högvattennivå (50 år) varit 0,3 m om inga andra krav finns med hänsyn till sjöfart, isgång eller vattendom.

En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälrelaterade till värme- och vattenbelastningsre-laterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar. Minskad isbeläggning minskar slitaget på brokonstruktioner. Höjd havsnivå kan drabba lågt belägna tunnlar.

Klimatfaktorer och förväntad ändring på västkusten

Konsekvens +/-

Konsekvens för vägar

Ökad nederbörd och ökade flöden - - - -

Översvämningar Bortspolning av vägar och vägbankar Skadade broar Ökade risker för ras, skred och erosion

Ökad temperatur och minskad tjälförekomst + - +

Minskat slitage på brokonstruktioner Värme- och vattenrelaterad belastning ökar Tjälrelaterade skador minskar

Minskad isbeläggning + Minskat slitage på brokonstruktioner

Ökad havsnivå - Lågt liggande tunnlar kan drabbas, liksom vägar

Ev. ökad medel- och byvind - Slitage på brokonstruktioner

21

3.1.2 Järnvägar Järnvägsnätet är känsligt mot långvarig nederbörd, intensiva skyfall, höga flöden och större snö-mängder. Dessa kan leda till översvämningar, genomspolning av bankkonstruktioner med risk för åtföljande ras och skred samt ökad risk för erosion vid brostöd. Lågt liggande tunnlar, som är relativt okänsliga för andra klimatfaktorer, kan drabbas av översvämning. Även elektroniska anläggningar är känsliga. Järnvägsdriften är dessutom kraftigt elberoende och störningstoleransen bedöms även utan extrema väderhändelser som relativt låg. Minskat snötäcke innebär att behovet av snöröjning minskar.


Konsekvens +/-

Konsekvens för järnvägar

Ökad nederbörd och ökade flöden - - -

Översvämningar Ökade risker för ras, skred Erosion vid brostöd

Ökad temperatur - Ökat underhållsbehov

Minskad snö + Minskat behov av snöröjning

Ev. ökad medel- och byvind - -

Stormfällning som ger problem med kraftmatning Störningar och avbrott i trafik

3.1.3 Sjöfart Till sektorn sjöfart räknas hamnar, farleder, och kanaler samt rederinäringen. Halmstads Hamn och Stuveri AB har omfattande fartygstrafik. Enligt SOU 2007:60 kommer sjöfarten inte påverkas i någon större utsträckning av klimatförändringarna men vissa faktorer tas ändå upp. På västkusten förväntas havsisen minska kraftigt något som är positivt för sjöfarten. En ökning av extrema vindar kan leda till störningar, avbrott och produktionsbortfall vilken kan ge förtroendeproblem. Höga vattennivåer är generellt sett bättre än lågt för sjöfarten men om havsnivån når över kajkrönet i en hamn kan fartyg ej lägga till eller förtöja. Lastning och lossning upphör och hamnen kan ej fungera.


Konsekvens +/-

Konsekvens för sjöfart

Ökad havsnivå - -

Fartyg kan ej förtöja Hamnverksamheten upphör

Ev. ökad medel- och byvind - Störningar, avbrott, produktionsbortfall

Minskad havsis + Vintersjöfarten underlättas.

22

3.1.4 Flyg Luftfarten kommer inte påverkas i någon allvarligare grad av klimatförändringarna. De problem som kan komma att öka är översvämningar av landningsbanor och tillfartsvägar till flygplatsen i samband med höga flöden i närliggande vattendrag eller på grund av att flygplatsens dagvattennät ej klarar be-lastningen från ökad nederbörd. En flygplats är även beroende av att dess försörjningssystem såsom, vatten, spillvatten, elkraft, data och tele fungerar. Konsekvenserna för verksamheten blir störningar i trafiken. När det gäller vind är klimatberäkningarna osäkra. Utredningen pekar på fortsatt forskning kring denna klimatfaktor, då flyget är känsligt för vind, framförallt kraftig sidvind.


Konsekvens +/-

Konsekvens för flyget

Ökade flöden - Översvämning av landningsbanor eller tillfartsvägar för flyg-platser belägna nära vattendrag

Ökad nederbörd - -

Överbelastning på dagvattensystem Översvämning av landningsbanor och övriga ytor

Ev. ökad medel- och byvind Osäker konsekvens

3.1.5 Telekommunikationer Ökade risker för stormfällning på grund av försämrad markstabilitet och kraftiga vindar påverkar sy-stem med luftledningar, master och även stationsbyggnader. Om tunnelsystem med ledningar för el och elektronisk kommunikation drabbas av översvämning, kan det leda till avbrott. Nedisning, som kan vara ett problem, kommer att minska. Störningar som drabbar elsystem drabbar även telekommu-nikationer, då dessa är kraftigt elberoende. Post och telestyrelsen anser, enligt SOU 2007:60, att den successiva anpassning som sker med bland annat nedgrävning av kablar, ger en kontinuerlig förbätt-ring. Man bedömer dock att telekommunikationer sannolikt kommer drabbas av extrema väderhän-delser även fortsatt under en period. Eventuella problem som kan uppstå för markförlagda telekablar på grund av klimatförändringar tas ej upp i SOU 2007:60.

Klimatfaktorer och förväntad änd-ring på västkusten

Konsekvens +/-

Konsekvens för telekommunikationer

Ökad nederbörd, ökade flöden, mins-kad tjäle och ev. ökad medel- och byvind

- - - -

Ökad risk för stormfällning Skador på luftledningar, master, stationsbyggnader Översvämning av tunnlar Störning i elsystemet drabbar telesystemet

Minskade islaster + Minskade störningar.

23

3.1.6 Radio- och TV-distribution Utifrån de klimatscenarier som finns framtagna påverkas inte radio- och tv-distributionen i någon vä-sentlig grad. Utsändningar av radio och tv är dock kraftigt beroende av fungerande el- och teleför-sörjning och kan drabbas av följdeffekter av stormfälld skog. Nedisning, som kan vara ett problem, kommer att minska. Kraftigare vindar samt salttillförsel via vinden kan komma att påverka nätet ne-gativt.


Konsekvens +/-

Konsekvens för radio- och TV-distribution

Ökad nederbörd, ökade flöden, mins-kad tjäle och ev. ökad medel- och by-vind

- -

Ökad risk för stormfällning Störning i el- och telesystemet drabbar utsändningar

Minskad nedisning + Minskade störningar

Salttillförsel med vind - Störningar

24

3.2 Tekniska försörjningssystem I följande kapitel beskrivs hur våra tekniska försörjningssystem av el, värme och dricksvatten påver-kas av klimatförändringar på västkusten.

3.2.1 Elsystem- och kraftpotentialer Elsystemet är uppbyggt av luftledningar och jordkablar. En ökad stormfällning på grund av förändrat skogstillstånd (se 3.4.1), minskad tjäle och kraftigare vindar samt salttillförsel via vinden kommer att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markläggning av kablar som pågår. I västra Götaland bedöms endast några stolpar och stationer ligga på skredkänslig mark i dagens klimat. Skredrisken bedöms dock öka i ett förändrat klimat. Minskade islaster innebär en fördel för luftledningar och sta-tioner då extrem islast kan leda till stolphaveri.


Konsekvens +/-

Konsekvens för elsystem

Ökad nederbörd, ökade flöden, mins-kad tjäle och ev. ökad medel- och byvind

- o - - - -

Hög vattenmättnad under långa perioder kan leda till sätt-ningsskador för stolpar Ökad risk för skred Stormfällning Fuktinträngning i markkablar Störningar

Minskade islaster + Minskade risker för luftledningar och stationer

Salttillförsel med vind - -

Störningar Större krav på spolningsutrustning

3.2.2 Dammar Extrema flöden är den faktor som främst avgör dammsäkerheten. Om kapaciteten att avbörda vatten inte är tillräcklig kan dammen gå till brott. Konsekvenserna av om ett dammbrott skulle inträffa skil-jer sig från damm till damm.

Dammar delas in i klasser beroende på konsekvenserna i händelse av dammbrott. Dammar där ett dammbrott inte bedöms orsaka skada för någon annan än dammägaren omfattas inte av riktlinjer-na.[8]

Flödesdimensioneringsklass (Riskklass)

Typ av risk vid dammbrott

I Icke försumbar risk för människoliv eller annan personskada; beaktansvärd risk för all-varlig skada på viktig trafikled, dammbyggnad eller därmed jämförlig anläggning eller på betydande miljövärde; uppenbar risk för stor ekonomisk skadegörelse.

II Icke försumbar risk för skada på trafikled, dammbyggnad eller därmed jämförlig anlägg-ning, miljövärde eller annan än dammägaren tillhörig egendom i andra fall än som an-getts vid flödesdimensioneringsklass I.

Dammar där konsekvenser av ett dammbrott blir mycket stora anpassas till flöden med återkomsttider på ca 10 000 år. Arbete pågår med att anpassa dammar till extrema flöden under dagens klimatförhål-landen. Enligt beräkningar i SOU 2007:60 förväntas det dimensionerande flödet (10 000 år) minska i den del av landet Halmstad kommun ligger, men beräkningarna är osäkra och klimatfrågan bör därför beaktas vid dimensionering. Förändrade flödesmönster kan dock göra att anpassningar av vattenkraf-tens drift blir nödvändig.

Det huvudsakliga regelverket för dammsäkerhet finns i miljöbalken med tillhörande förordningar där dammägarna åläggs ett stort ansvar att göra vad som krävs för att säkerställa dammsäkerheten.

25

Dammägare har dessutom strikt ansvar för konsekvenserna av eventuellt dammbrott. En del dammar klassas som anläggningar med farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 § LSO. För dessa dammar ställs krav på att dammägaren ska hålla eller bekosta en skälig beredskap för dammbrott. Den huvudsakliga myndighetstillsynen av dammsäkerheten ligger på länsstyrelserna som är operativa tillsynsmyndighe-ter för vattenverksamheter (där dammsäkerhet ingår) enligt miljöbalken. Centralt i denna tillsyn är att kontrollera att dammägarna har utarbetat och följer lämpliga rutiner för egenkontroll av dammsäker-heten. Tillsyn över att dammägarna håller en skälig beredskap vid dammar som klassats som anlägg-ning med farlig verksamhet enligt LSO utövas av kommunen.[8] Svenska Kraftnät har det centrala ansvaret för tillsynsvägledning vad gäller frågor om dammsäkerhet enligt 11 kap. miljöbalken.

Klimatfaktorer såsom vind, tjäle och is kan också påverka dammsäkerheten. Kraftig vind kan påverka dammar men bedöms inte vara i den storleksordningen att den leder till ökade problem. I ett varmare klimat bedöms problemen med is och tjäle minska. Framkomligheten till dammar kan försvåras i samband med extrema väderhändelser som drabbar tillfartsvägar.


Konsekvens +/-

Konsekvens för dammar

Ökade flöden - -

Dimensioneringen av dammar kan behöva anpassas Vattenkraftdriften kan behöva anpassas

Minskad is- och tjälförekomst + Minskade problem

Ökade skyfall - Minskad framkomlighet pga skador på tillfartsvägar

3.2.3 Värme- och kylbehov Klimatförändringarna kommer att starkt påverka värme- och kylbehovet. Värmebehovet minskar till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet ökar på grund av ökad solinstrålning sommartid i södra Sverige. Minskningen av värmebehovet innebär stora kostnadsbesparingar i form av betydligt lägre energikostnader.

Energianvändningen för uppvärmning beräknas minska i Västsverige med 37 % till 2100-talet. Kyl-behovet väntas nationellt öka cirka 5 gånger, under samma period. Denna ökning av kylbehov är dock mindre än minskningen i värmebehov.


Konsekvens +/-

Konsekvens för värme- och kylbehov

Ökad temperatur och solinstrålning + -

Minskat värmebehov Ökat kylbehov

26

3.2.4 Fjärrvärme Fjärrvärmedistributionen är framförallt känslig mot kraftiga nederbördsmängder, översvämningar samt höga grundvattennivåer. Översvämning av tunnelsystem med ledningar för fjärrvärme, kan leda till avbrott i fjärrvärmedistributionen. Markförskjutning till följd av höjd grundvattennivå eller dålig dränering, kan leda till att fjärrvärmerörens naturliga fixering försvinner med allvarliga mekaniska påfrestningar som följd. Enligt SOU 2007:60 bedöms fjärrvärmenätet kunna anpassas successivt och därför inte påverkas i någon större utsträckning av klimatförändringar. Indirekt påverkan på fjärrvär-meproduktionen kan uppkomma om transporter och bränsleförsörjning till fjärrvärmeverket störs på grund av översvämning av tillfartsvägar eller bränslelager.


Konsekvens +/-

Konsekvens för fjärrvärme

Ökad nederbörd Höjda grundvattennivåer

- - -

Översvämningar Markförskjutningar Mekaniska påfrestningar på markförlagda kulvertar

Ökade flöden - -

Översvämningar av fjärrvärmeledningar placerade i tunnlar nära vattendrag Bränsleförsörjning kan störas om tillfartsvägar eller lager översvämmas

3.2.5 Dricksvattenförsörjning Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer att försämras till följd av klimatförändringarna. Da-gens relativt enkla beredning av råvatten, yt- eller grundvatten, till dricksvatten räcker i många fall sannolikt inte till i framtiden. I Halmstads kommun kommer vattenförsörjningen för närvarande ute-slutande från grundvatten. Vattenverk som använder grundvatten som råvatten har många gånger en enklare behandling än ytvattenverk. I Sverige används ofta UV-ljus som desinfektion och klor vid behov, som mikrobiologisk säkerhetsbarriär.

Den ökade risken för översvämningar, skyfall och särskilt för ras och skred innebär att förorenat vat-ten kan hamna i tillrinningsområdet för vattentäkter. Föroreningarna kan komma från vägar, förore-nade markområden, översvämmade cisterner, avloppssystem mm. En höjning av yt- och grundvatten-nivåer leder till ökad risk för utlakning av föroreningar som blir mer mobila. Föroreningarna kan vara miljögifter som ger mer eller mindre permanenta skador.

Kraftig nederbörd kan leda till ökad tillförsel av smittämnen på grund av överbelastning av avlopps-system, varvid orenat spillvatten släpps ut via bräddavlopp, och ökad smittspridning genom avskölj-ning av betesmarker. Detta innebär en ökad spridning av virus och parasiter. Flera studier har visat ett samband mellan kraftig nederbörd och vattenburna sjukdomsutbrott. För grundvatten är avskiljningen av virus i marken starkt beroende av olika klimat- och grundvattenförhållanden, som snabbt kan för-ändras vid extremväder. Klimatförändringar kan påverka grundvattnets uppehåll i marken och därmed många av de processer som bland annat ger reduktion av mikrobiologiska smittämnen. Stora föränd-ringar kan till exempel uppstå i samband med översvämningar eller höga flöden i ytvatten. Klimatför-ändringar kan ge högre vattentemperatur vilket ökar virusreduktionen vid infiltrationen medan för-ändringar såsom högt humusinnehåll och jonsvagare vatten minskar virusreduktionen. De klordoser som tillämpas på vattenverk i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Generellt ökar grundvattentemperaturen vilket ökar risker för tillväxt av mikroorganismer i ledningsnätet. Detta ger främst lukt- och smakstörningar, förutsatt att beredningen på vattenverket är mikrobiologiskt säker.

En höjning av havsnivån ökar risken för saltvatteninträngning i grundvattentäkter som ligger nära kusten. Områden med lättgenomsläppliga, grovkorniga, jordarter med en flack och hög grundvatten-yta är mest känsliga.

27

Ökad risk för ras och skred kan leda till större påfrestningar för distributionssystemet genom skador på vattenledningsnätet. Sekundära effekter på grund av störning och avbrott i elförsörjning kan upp-komma för vattentäkter och distribution, där det inte finns tillgång till reservkraft. Vattenverken i sig kan också översvämmas om de ligger på översvämningskänslig mark. Trycklösa ledningsnät riskerar inträngande av förorenat vatten.

De ökade kostnader för dricksvattenförsörjning i Sverige 2010-2100 beräknas bli 60-125 miljarder kronor. Kommunen är huvudman när det gäller ansvaret för vatten och avlopp. SOU 2007:60 pekar på några viktiga punkter för vattenförsörjningen i samband med klimatförändringar:

Det är viktigt att analysera lokala sårbarheter för varje vattenförsörjningssystem.

Skydda vattentäkter mot ökande risker för både kemiska och mikrobiologiska föroreningar.

Där behov finns, öka den mikrobiologiska säkerheten vid beredning av dricksvatten i vatten-verken.

Vidta åtgärder för att klara de förändringar som uppstår i råvattnets kemiska/biologiska kvali-tet och temperatur.

En ökad beredskap att hantera störningar på grund av extremväder eller andra effekter av klimatförändringar som kan påverka både vattentäkter, vattenverk eller distributionsanlägg-ningar.


Konsekvens +/-

Konsekvens för dricksvatten

Ökad nederbörd och ökade flöden - o - - - - - -

Risk för vattenburen smitta, mikrobiologiska smittämnen såsom parasiter och virus Risk för kemiska föroreningar från förorenad mark Bräddning av avloppssystem medför kontaminering Kortare uppehållstider för infiltration Förhöjda humushalter Översvämning av vattenverk Inträngning av förorenat vatten i trycklösa ledningsnät

Ökad temperatur + - -

Ökad reduktion av mikroorganismer Övergödning pga. ökad avrinning Ökad tillväxt av mikroorganismer i ledningsnät

Ökad havsnivå - Risk för saltvatteninträngning i grundvatten

Ev. ökad medel- och byvind - Vattentäkter och distribution strömlösa, reservkraft krävs

Ökad ras- och skredrisk - -

Skador på vattenledningsnät Spridning av föroreningar från förorenad mark

28

3.3 Bebyggelse och byggnader I följande kapitel beskrivs hur bebyggelse och byggnader samt avloppssystem påverkas av klimatför-ändringar på västkusten. Då många klimatrelaterade faktorer påverkar de områden som beskrivs i nedanstående kapitel på liknande sätt presenteras inledningsvis en sammanställd tabell gällande kon-sekvenser för sektorn bebyggelser och byggnader.


Konsekvens +/-

Konsekvens för bebyggelse och byggnader

Ökade flöden och höjd havsnivå - - - - -

Översvämningar av befintlig bebyggelse Uppdämt dag- och spillvattennät, källaröversvämningar Krav på anpassning av bebyggelse, spill- och dagvattennät Krav på beredskap och förebyggande åtgärder Hänsyn måste tas i planeringsarbete

Ökad risk för ras, skred och erosion - - - -

Kan drabba befintlig bebyggelse och landområden Fara för människoliv Hänsyn måste tas i planeringsarbete Förstärkningsåtgärder kan krävas

Ökad kusterosion - - -

Hotar sandstränder, låg kustnära bebyggelse och fritidshus Hänsyn måste tas i planeringsarbete Behov av kustskydd ökar

Ökad nederbörd - - -

Översvämningar i dag- och spillvattensystem Ökade risker för fukt- och mögelskador på byggnader Ökat yttre underhållsbehov av byggnader

Ökad temperatur + -

Minskat uppvärmningsbehov Ökat kylbehov

3.3.1 Översvämning av strandnära bebyggelse I västra delarna av Sverige kommer 100-årsflöden i vattendrag inträffa mycket oftare i framtiden. Havsvattenståndet på västkusten kan komma att höjas kraftigt. Halmstad kommun kan få konsekven-ser av översvämningsrisker både längs vattendrag och sjöar och längs kusten. Västkusten har en stor mängd bebyggelse i kustzonen och strandnära boende förväntas vara fortsatt populärt.

Den kommunala fysiska planeringen enligt PBL är det viktigaste instrumentet för att undvika att ny bebyggelse kommer till stånd inom områden som är hotade eller kan komma att bli. SOU 2007:60 pekar på att kommunerna bör identifiera riskområden för översvämning genom översvämningskarte-ringar med noggrann höjddata. Åtgärder för att anpassa den befintliga bebyggelsen för att undvika skador samt ha beredskap och resurser för att minska konsekvenser vid inträffade olyckor bör genom-föras.

29

3.3.2 Konsekvenser av ras, skred och erosion Västkusten är ett särskilt utsatt område för erosion, ras, skred och ravinutveckling. Raviner hotar säl-lan bebyggd miljö men ansamlingsområdet för jordmassorna, nedanför sluttningar, nära vatten och på fast mark utgör ofta intressanta platser för bebyggelse. Skred och ras är de jordrörelser som kan drab-ba den bebyggda miljön med störst konsekvenser, påverkan på stora arealer, många byggnader, och kanske till och med förlust av människoliv.

I Sverige har huvuddelen av problemen med massrörelser berört områden med ler- eller siltjordar. De största konsekvenserna har uppträtt i områden med kvicklera. Den ökning av nederbörd, avrinning och intensiva regn som presenteras i klimatscenarierna kan förväntas få konsekvenser för markens egenskaper.[7]

Enligt den översiktliga karteringen som gjorts i den nationella klimat- och sårbarhetsutredningen är det i Hallands län framförallt låg bebyggelse, fritidshus och friliggande hus som ligger i områden med ökad benägenhet för ras och skred 2071-2100. I Halland har värdet av dessa uppskattats till ca 4600 MSEK vid 2005 års prisnivå. Vid översikts- och detaljplanering är det enligt PBL kommunen som har ansvar för att ta hänsyn till risker för naturolyckor1 såsom ras, skred och erosion. Detta kan innebära att man helt avstår från att exploatera ett område och utsläcker byggrätter inom redan planlagda områden eller att man stabilise-rar området genom förstärkningsåtgärder.

En studie visar att nederbörden måste överstiga det normala under flera månader för att öka skredak-tiviteten. Detta indikerar att det inte är häftigt regn före ett skredtillfälle som är det kritiska utan den ackumulerade nederbörden och grundvattennivån under längre tid. Ett möjligt varningssystem för skred måste således samla data under flera månader.[7]

3.3.3 Konsekvenser av kusterosion Stranderosion utgör ett särskilt hot mot södra Sveriges sandstränder och flacka kustlandskap. Totalt har 15 % av den svenska kustremsan förutsättningar för stranderosion. Vid en stranderosion finns stor risk att inte bara byggnader utan även järnvägar, vatten- och avloppssystem, turistanläggningar och naturmiljö förstörs eller skadas.

Enligt den nationella klimat- och sårbarhetsutredningen utgör Halland, Skåne, Blekinge och Stock-holms län ca 75 % av det totala hotade värdet för kusterosion i landet. Värden som kan hotas är be-byggelse, infrastruktur, VA-system, turistanläggningar och värdefull mark. I Hallands län är det fram-förallt låg bebyggelse och fritidshus som hotas av kusterosion. I Halland har värdet av hotade fastig-heter har beräknats till knappa 22 000 MSEK vid 2005 års prisnivå.

Erosionsrisker behöver bedömas mycket långsiktigt och hänsyn tas i kommunens planeringsarbete. Olika typer av kustskydd kan utformas utifrån bl.a. topografi, vattendjup och vågklimat.

1 Se bilaga A för definition av begreppet naturolycka.

30

3.3.4 Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vatten-mättad. Extrema skyfall innebär att ledningar bli överbelastade.

Ökade vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar försvårar avledningen av dagvatten och gör att syste-met däms upp. Detta ökar risken för bakåtströmmande dagvatten och återströmning i brädd- och nöd-avlopp med källaröversvämningar som följd. Överbelastning av systemet kan även ge lokala däm-ningar vid vägtrummor och andra kulvertar, med lokala översvämningar som följd.

Då höga flöden vid kraftig nederbörd överskrider ledningskapaciteten i kombinerade dag- och spill-vattensystem kommer överskottet ut till recipienten via bräddavlopp. Bräddning kan även ske vid av-loppsreningsverk, vilket innebär risk för mikrobiell förorening av ytvatten.

Den kommunala VA-huvudmannen ansvarar för hanteringen av dag- och avloppsvatten. I dag är för-nyelsetakten i Sverige ca 0,4 % för ledningsnätet. Risken för översvämning i befintliga system på grund av kraftig nederbörd ökar.

Avloppsvattenhanteringen måste säkerställas tidigt i kommunens planprocess genom att långsiktig hänsyn tas till vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar vid höjdsättning. Behov kommer även att fin-nas av att säkra dagvattensystem så att inte befintlig bebyggelse översvämmas.

3.3.5 Byggnadskonstruktioner Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd, högre luftfuktighet och högre temperaturer medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka. Underhållskostnader för kulturellt viktiga byggnader kommer sannolikt att öka.

31

3.4 Areella näringar och turism I följande kapitel beskrivs hur skogsbruk, jordbruk, fisket samt turism och friluftsliv bedöms påverkas av klimatförändringar på västkusten.

3.4.1 Skogsbruket Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att bli betydande för det svenska skogsbruket. Högre temperaturer och längre vegetationsperiod kommer att ge ökad produktion och nya trädslag kan föras in. Det finns risk för försämrad kvalitet på barrträd och bättre för vissa lövträd. Minskad sommarnederbörd i södra Sverige kan ge problem med torka och brandfrekvensen förväntas öka kraf-tigt. Problem med rotröta och skadeinsekter förväntas öka.

Det är troligt att den potentiella brandsäsongen kommer att förlängas, det vill säga den del av året när bränder kan förekomma efter ett antal dagar utan nederbörd. Det är även sannolikt att starten på den ”potentiella” brandsäsongen kommer att tidi-gareläggas med mer än en månad i södra Sverige. Det är rimligt att det i framtiden dels inträffar ett större antal bränder i södra Sverige (fler dagar när antändning är möjlig), och fler stora bränder (på grund av fler dagar med extremt brandväder). Dessutom är det troligt att flera bränder kan pågå samtidigt, vilket medför en stor belastning för räddningstjänsten uthållighet. Den framtida skogs-brandsituationen är svårbedömd då det är oklart hur skogsbruket kommer att se ut framöver. Kommer lövskog att ersätta granskogen efter svåra stormar?[5] Ökad vinternederbörd och minskad tjälförekomst ger sämre bärighet i marken och kan innebära problem med drivning.

Figur 10. Skogsbrand. (Källa: Länsstyrelsen Hallands län)

Försämrad markstabilitet i kombination med kraftiga vindar ökar risken för stormfällning. Detta ger sekundära effekter på vägar, järnvägar och el- och telesystem och de verksamheter som är beroende av dessa. Ett aktivt och anpassat skogsbruk kommer krävas.


Konsekvens +/-

Konsekvens för skogsbruket

Minskad sommarnederbörd - -

Problem med torka Ökad brandrisk

Ökad vinternederbörd och ev. ökad medel- och byvind

- -

Minskad bärighet i mark Ökad risk för stormfällning

Ökad temperatur + +/- +/- -

Längre vegetationssäsong Ökad tilläxt Nya trädslag Ökning av rotröta och skadeinsekter

Minskad tjälförekomst - Drivning försvåras

32

3.4.2 Jordbruket Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna. Längre växtsäsong-er ger ökade skördar och möjlighet att förnya grödor. Bevattningsbehovet förväntas öka sommartid. Problem med skadegörare såsom insekter, svampar och virus kommer att öka och ogräsfloran kom-mer att bli mer artrik. Ökad vinternederbörd kan innebära att markavvattningen måste förbättras.

Djurhållningen påverkas av höga temperaturer, där speciellt grisar och fjäderfän är känsliga. Högre temperaturer och ökad luftfuktighet ger ökning av angrepp av mikroorganismer och problem med mögelgifter i foder. Vektorburna infektioner såsom blåtunga har redan börjat sprida sig norrut.

Översvämningar, ras och skred kan leda till förorening av beten för djur genom att markföroreningar som i dag ligger relativt orörliga i marken kommer upp i markytan. Flera faktorer pekar mot ökat kväveläckage från jordbruksmark och även fosfor, men detta bedöms som mer osäkert.

Jordbruket behöver anpassas för att utnyttja möjligheter och undvika risker i ett förändrat klimat. Be-vattnings- och dräneringsbehovet kommer se annorlunda ut, nya grödor och förändrade odlingsmeto-der kommer fordras för att dra nytta av de ändrade förutsättningarna samt förebygga skadeangrepp och läckage av näringsämnen. Behovet av pesticider mot skadegörare kommer av allt att döma att öka liksom gödselanvändningen, se 3.5.1.

Möjlighet till kylning och ventilation i djurstallar samt översvämningsskydd för betesmarker bör ses över.


Konsekvens +/-

Konsekvens för jordbruket

Minskad sommarnederbörd - Ökat bevattningsbehov

Ökad vinternederbörd och ökade flöden

- - - -

Problem med markavvattning Urlakning av näringsämnen Ökat gödselbehov Förorening av dricksvatten och beten

Ökad temperatur + +

+/- - - -

Längre växtsäsong Större skördar Nya grödor Problem med skadegörare Ökat behov av pesticider Kylbehov av stallar ökar

3.4.3 Fiskerinäringen I Skagerack och Kattegatt finns flera kommersiella fiskarter och rik förekomst av skaldjur. Ål, havs-kräfta, krabba, hummer och musslor är viktiga för yrkesfisket och makrill för fritidsfisket. På västkus-ten förväntas ett större inslag av arter söderifrån. Ökad bottenvattentemperatur ökar tillväxten för skaldjur. Eventuellt förhöjda vindstyrkor påverkar väderkänsliga fiskemetoder såsom garnfiske, bur-fiske och bottentrålning.


Konsekvens +/-

Konsekvens för fiskerinäringen

Ökad bottenvattentemperatur + Ökad tillväxt för skaldjur Nya arter

Ev. ökad medel- och byvind - Störningar för väderkänsligt fiske

33

3.4.4 Turism och friluftsliv Turistnäringen är en för Sverige betydelsefull och växande näring som i varierande grad är väder- och klimatberoende. Ett varmare klimat innebär en förlängning av sommarsäsongen för t.ex. bad, cam-ping, vandring och golf. I slutet av seklet kan september ha ungefär samma månadsmedeltemperatur som augusti idag och maj samma som juni idag. Tillsammans med höjda vattentemperaturer gynnar det badturism, men den ökade risken för kusterosion på grund av höjda havsnivåer kan leda till att populära stränder förstörs.

Stranden Tylösand pekas i SOU 2007:60 ut som ett strandområde som hotas av erosion och som omfattar en avsevärd turistindustri. Ökad förekomst av algblomningar till följd av höjda temperaturer och ökat läckage av när-ingsämnen med ökad avrinning kan också bli en nyckelfråga för sommarturismens utveck-ling. Algblomningar kan komma att både öka och minska i ett förändrat klimat, se avsnitt 3.5.3. Ökade turistströmmar sommartid till Skandinavien på bekostnad av Medelhavsom-rådet är inte osannolikt i en varmare framtid. Detta innebär stora möjligheter för turistnär-ingen men ökar trängseln och belastningen på miljön.

Figur 11. Stranden i Tylösand en sommardag. (Foto: Patrik Leonardsson)


Konsekvens +/-

Konsekvens för turism

Ökad temperatur, solinstrålning och vatten-temperaturer

+ +

Gynnar badturism Ökade turistströmmar på bekostnad av medelhavsområdet

Ökad avrinning - Ev. ökad tillförsel av närsalter med algblomning som följd

Höjd havsnivå och ökad kusterosion - Strandområden hotas

34

3.5 Naturmiljön I följande kapitel beskrivs hur den biologiska mångfalden, på land och i vatten, bedöms påverkas av klimatförändringar på västkusten.

3.5.1 Landekosystem och biologisk mångfald Tillgång till biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem är en viktig resurs för att ett samhälle ska kunna fungera. Ekosystem som blir obrukbara ger upphov till stora folkförflyttningar.

Klimatförändringar har effekter på växter och djurs hela livscykel, påverkar fördelning och storlek hos populationer och kan leda till att arter dör ut. Utbrott av skadeorganismer och sjukdomar bedöms bli vanligare.

Effekterna av klimatförändringar måste bedömas i relation till andra omgivningsfaktorer såsom nytt-jandet av naturresurser, markanvändning, reglering av sjöar och vattendrag och utsläpp till vatten och luft. Konkurrens med nya arter blir en betydande påverkan och arter som har få reträttvägar riskerar drabbas hårt. Klimatberoende arter bör identifieras och kartläggas, framförallt i relation till markan-vändning.

I skogsekosystem riskerar förflyttningen av vegetationszoner kunna leda till utdöende av arter. Behov finns av naturskogskorridorer som reträttvägar norrut, även i produktionsskog, samt utökat skydd ge-nom t.ex. rödlistning.

Jordbruket kommer i viss mån att gynnas av klimatförändringarna och detta kan delvis gynna den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, under förutsättning att ett ökat antal jordbruksföretag bidrar till att sköta biologiskt värdefulla marker. Behovet av pesticider mot skadegörare kommer av allt att döma att öka liksom gödselanvändningen. Hur detta hanteras avgör vilken betydelse det får för den biologiska mångfalden. Stödet till naturbetesmarker och andra ur biologisk mångfaldssynpunkt värdefulla marker bör prioriteras. Återskapande av våtmarker i jordbrukslandskapet kan ha positiva effekter på biologiska mångfalden och samtidigt minska läckaget av näringsämnen.

Minskad is i hav och sjöar bedöms leda till ökad vasstillväxt vilket missgynnar den biologiska mång-falden. Ökad havsnivå ger liten påverkan på biologiska mångfalden på västkusten, där det redan idag råder landsänkning. Havsstrandängar får dock mindre utrymme och kan behöva utökad skötsel.


Konsekvens +/-

Konsekvens för landekosystem och biologiskt mångfald

Samlade effekter av klimatförändringar - - - -

Förskjutning av vegetationszoner Konkurrens av nya arter Utdöende av arter Utbrott av skadeorganismer och sjukdomar blir vanligare

Minskad is - -

Ökad vasstillväxt Minskad biologisk mångfald

Ökad havsnivå - Mindre utrymme för havsstrandängar

35

3.5.2 Sötvattenmiljön Användningen av sjöar och vattendrag är viktig för en rad olika sektorer och områden, dricksvatten-försörjning, fiske, jordbruk, industri, sjöfart, vattenkraft, rekreation och bevarande av arter och na-turmiljöer. De olika verksamheterna påverkar miljön kring sjöarna och vattendragen. Förväntade kli-matförändringar kommer att innebära stora konsekvenser för vattenkvaliteten.

Ökad temperatur leder till ökad vattenfärg på grund av ökad biologisk aktivitet, ökad tillväxt av cya-nobakterier och ökad algblomning. Varmvattenfiskar kommer att dominera och främmande arter bre-da ut sig.

Ökad avrinning ger ökad tillförsel av partiklar och närsalter och skadliga ämnen till vattnet. Detta le-der till övergödning, grumligare vatten en ökad bakterietillväxt och minskad biodiversitet.


Konsekvens +/-

Konsekvens för sötvattenmiljön

Ökad temperatur +/- - -

+/- -

Ökad biologisk aktivitet Ökad vattenfärg Ökad algblomning Övergång från kallvattenarter till varmvattenarter Utbredning av främmande arter

Ökad avrinning - - - -

Ökad tillförsel av partiklar närsalter och föroreningar Övergödning Grumligare vatten Minskad biodiversitet

3.5.3 Den marina miljön Det varmare klimatet kan leda till en övergång från kallvattenarter till varmvattenarter och invasion av främmande arter. Ökade flöden leder till ett ökat näringsämnesläckage, som dock kan dämpas av ökat upptag i sjöar och vattendrag till följd av högre temperaturer. Klimatpåverkan på tillförseln och omsättningen av närsalter är komplicerad och utifrån nuvarande kunskap kan algblomningar både öka och minska. Syrebrist förekommer redan i dagsläget under sensommar och tidig höst och detta kan fortsatt förvärras.


Konsekvens +/-

Konsekvens för den marina miljön

Ökad vattentemperatur +/- -

Övergång från kallvattenarter till varmvattenarter Invasion av främmande arter

Ökade flöden

- -

+/-

Ev. ökad urlakning av näringsämnen Ev. ökning av övergödning och syrefria bottnar Osäker påverkan på algblomningar

36

3.6 Människors hälsa I följande kapitel beskrivs hur människors hälsa bedöms påverkas av klimatförändringar som ger upphov till förändringar i extremtemperaturer, ändrad luftkvalitet och spridning av smittor och för-oreningar.


Konsekvens +/-

Konsekvens för människors hälsa

Fler och längre värmeböljor - Ökning av värmerelaterade hälsorisker, äldre, sjuka och barn i riskzonen

Ökade flöden och ökade risker för ras och skred

- Ökad risk för vattenburna smittor och föroreningar

Ökad temperatur i luft och vatten - - - - - -

Ökning av pollenallergier Ökad spridning av smittämnen Ökning av giftiga algblomningar Ökad spridning av vektorburna sjukdomar Ökat antal matförgiftningar Ökat globalt smittryck

3.6.1 Extremtemperaturer Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna blir högre än i dag. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver anpassningsåtgärder.

Extrem värme medför olika stora risker för olika individer, beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper såsom äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Människor med psykiska funktionshinder, inklusive demenssjukdomar, kan ha svårt inte uppfatta riskerna med värmen.

Känsligheten för värme är olika i olika områden beroende på hur anpassad befolkningen är till höga temperaturer. I Sverige har studier gjort för Stockholmsområdet, där dödligheten är lägst vid 11-12 grader att jämföra med den optimala temperaturen i Aten som är 25 grader. En tydligt ökad dödlighet har iakttagits redan efter 2 dagars ihållande värme. Beräkningar för Stockholmsområdet visar att en höjning av medeltemperaturen med 4 grader ökar dödligheten med drygt 5 procent sommartid. Minskningen av antalet riktigt kalla dagar ger en minskning av antalet direkt köldrelaterade dödsfall och förfrysningar.

3.6.2 Ändrad luftkvalitet Hälsoeffekter av luftföroreningar är i dag ett stort problem i Europa. Utsläppen kommer att påverkas av många faktorer framöver.

Förändrade årstider och en förlängd växtsäsong kan komma att ge en förändring i utbredningen av pollenproducerande arter och i pollensäsongens start, längd och intensitet. I de södra och framförallt mellersta delarna av landet kommer lövträd att bli alltmer konkurrenskraftiga gentemot barrträden. Detta kan resultera i en ökning av pollenallergier.

37

3.6.3 Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred Risken för infektionssjukdomar ökar efter en översvämning, t.ex. genom otillräcklig nedkylning av livsmedel på grund av elavbrott eller på grund av inläckage av smittämnen i dricks- och utomhusbad-vatten. Risk för vattenburen exponering för kemiska ämnen kan också förekomma på grund av läcka-ge från industrimark, gamla deponier och serviceanläggningar. Särskilt utsatta är sårbara grupper som barn, äldre och sjuka. Även psykologiska effekter är vanliga efter större katastrofer.

Lokalt finns risk för att översvämningar, ras och skred kan frilägga gamla kemisk-toxiska deponier liksom nedgrävda antraxsmittade, mjältbrand, djurkadaver. Det senare skapar framförallt smittorisk för ute gående djur i området, men även människor kan utsättas.

3.6.4 Smittspridning Spridning av smittämnen ökar med ökad nederbörd och temperatur. Vid översvämningar, ras och skred kan smittämnen som förekommer i jord och mark förorena vattentäkter, betesmark, badvatten i utomhusbad och bevattningsvatten. Avloppsvatten kan läcka in i dricksvattentäkter och i ledningar.

En förlängd badsäsong i kombination med högre vattentemperaturer kan öka risken för spridning av vissa mag-tarmbakterier, hudinfektioner som badklåda och systeminfektioner. Toxiska algblomning-ar, cyanobakterier, uppträder i både sött och bräckt vatten. De gynnas av högre vattentemperaturer och kommer sannolikt att öka i sjöar och vattendrag.

Förskjutning av årstider kan få effekter för ett flertal så kallade vektorburna sjukdomar, där smittäm-nena i naturen överförs från olika djurarter, som gnagare, fåglar rävar, insekter eller fästingar. En mycket allvarlig europeisk vektorburen sjukdom som skulle kunna komma att etablera sig i Sverige under detta sekel är visceral leishmaniasis, som sprids av sandmygga och har en direkt temperatur-koppling.

Ett varmare klimat under sommarmånaderna förväntas öka antalet matförgiftningar. Vi får ett klimat som ställer högre krav på livsmedelshygien än vi är vana vid. Några livsmedels- och vattenburna in-fektionssjukdomar uppvisar också en förhöjd risk vid klimatförändringar. Sverige kommer troligen även att få ett ökat antal fall av infektionssjukdomar där smittan erhållits utomlands på grund av ett ökat globalt smittryck.

38

3.7 Sammanfattning av västkustens påverkan av klimatförändringar I detta kapitel sammanfattas vilka klimatfaktorer som bedöms påverka västkusten. Höga flöden är den klimatfaktor som påverkar flest sektorer följt av faktorn nederbörd. Förändrad havsnivå är enligt ned-anstående tabell den klimatfaktor som påverkar minst antal olika sektorer. Tabell 1. Sammanfattning av vilka klimatfaktorer som påverkar respektive sektor.

Klimatfaktor Sektor

Nederbörd Flöden Temperatur Havsnivå Vind Minskad is, snö,

tjäle

Ras- och skredrisk, kustero-

sion

Vägar X X X X X X

Järnvägar X X X X X X

Sjöfart X X X

Flyg X X

Telekommunikationer X X X X X

Radio- och TV-distribution X X X X X

Elsystem X X X X X

Dammar X X

Värme- och kylbehov X

Fjärrvärme X X X

Dricksvattenförsörjning X X X X X X X


X X X X X X X

Dagvatten- och avloppssystem

X X X X

Föroreningsspridning X X X X

Skogsbruk X X X X

Jordbruk X X X

Fiskerinäring X X

Turism och friluftsliv X X X X

Naturmiljön X X X X X X

Människors hälsa X X X X X

39

4 Kartläggning av kommunens påverkan av klimatförändringar Resultatet från intervjuerna med kommunens förvaltningar och bolag samt E.ON, Telia, Länsstyrel-sen i Hallands län, Region Halland och Vägverket presenteras i detta kapitel. Presentationen sker ut-ifrån samma uppdelning i sektorer som används i SOU 2007:60.

Figur 12. Flygfoto över Halmstads centrum och Nissans utlopp i Kattegatt. (Foto: Patrik Leonardsson)

Kartläggningen gällande kommunens påverkansgrad av konsekvenser förknippade med klimatföränd-ringar bygger på de intervjuer som genomförts med kommunens förvaltningar och bolag. Samman-ställningen av intervjuerna presenteras i diagram utifrån sektorerna i SOU 2007:60. Då många för-valtningar och bolag har flera skilda verksamheter har i flertalet fall representanter från olika verk-samheterna deltagit vid intervjuerna. I de fall förvaltningarnas eller bolagens olika verksamheter har gett skilda svar gällande påverkansgrad har alltid det svar med högst påverkansgrad tagits med i sammanställningen. Utredningen har inte tagit hänsyn till hur stor del av förvaltningen som påverkas. Detta resulterar i att även om enbart en avdelning/enhet bedömt att konsekvenserna genererar ”stor påverkan” på verksamheten anges detta som förvaltningens/bolagets svar. Vid sammanställningen av intervjuerna har ingen hänsyn tagits till förvaltningens/bolagets storlek. Det är av stor vikt att påtala att denna kartläggning bygger på intervjuer som har gjorts med nyckelpersoner inom kommunens förvaltningar och bolag. Med denna metodik finns risk att subjektiva synpunkter och erfarenheter har påverkat kartläggningen.

Totalt har 19 förvaltningar och bolag (benämnda ”intervjuade enheter” i diagrammen) besvarat de frågor som tagits fram i samband med denna utredning. Intervjuerna syftade till att kartlägga i vilken omfattning förvaltningens/bolagets verksamhet påverkas av klimatförändringars konsekvenser. Föl-jande svarsalternativ angavs för frågor om klimatförändringars konsekvenser:

40




I bilaga B och C presenteras en sammanställning av intervjusvaren i tabellform med fokus på bedöm-ningen av påverkansgraden.

4.1 Kommunikationer I detta kapitel sammanställs intervjuunderlaget gällande kommunens påverkan och sårbarhet vid stör-ningar inom sektorn kommunikationer. Inledningsvis sammanfattas västkustens påverkan av klimat-förändringars konsekvenser på kommunikationer enligt kapitel 3.1.

Vägar påverkas negativt av ökad nederbörd, ökade flöden i vattendrag, ökad temperatur, ökad havsnivå, eventuellt av ökad vind och påverkas positivt av minskad isbeläggning och tjäle samt minskat slitage på broar.

Järnvägen påverkas negativt av ökad nederbörd, ökade flöden i vattendrag, ökad temperatur, eventuellt av ökad vind och påverkas positivt av minskad snö.

Sjöfarten påverkas negativt av ökad havsnivå, eventuellt av ökad vind och påverkas positivt av minskad havsis.

Flyget påverkas negativt av ökad nederbörd, ökade flöden i vattendrag och eventuellt av ökad vind.

Telekommunikationerna påverkas negativt av ökad nederbörd, ökade flöden, minskad tjäle, eventuellt av ökad vind och påverkas positivt av minskade islaster.

Radio- och TV-distributionen påverkas negativt av ökad nederbörd, ökade flöden, minskad tjäle, salttillförsel med vind, eventuellt av ökad vind och påverkas positivt av minskad nedis-ning.

I figur 13 presenteras en sammanställning av intervjusvaren med kommunens förvaltningar och bolag gällande kommunikationer. Sammanfattningsvis bedöms telefonin (15 av 19 enheter) följt av vägnätet (13 av 19 enheter) vara de kommunikationer som flest förvaltningar och bolag anger att deras verk-samhet eller personal påverkas kraftigt av vid störningar.

41

Sektor - Kommunikationer

0

5

10

15

20

Störnin

gar i

vägn

ätet

Störning

ar i j

ärnvä

gsnätet

Störning

ar i s

jöfart

en

Störning

ar i f

lygtra

fiken

Störning

ar i t

elefo

nin

Störning

ar i rad

io- och

TV-distrib

ution

Inte

rvju

ade

enhe

ter

Stor påverkanPåverkas

Påverkas ej

Figur 13. Sammanställning av intervjusvaren för sektorn kommunikationer.

I kommande kapitel 4.1.1 till 4.1.6 ges en mer utförlig beskrivning av vilka verksamhetsområden som påverkas samt vilka konsekvenser som kan uppstå.

4.1.1 Intervjusammanställning vägar Merparten av kommunens förvaltningar och bolag är beroende av att vägnätet fungerar för att kunna bedriva sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt. De främsta anledningarna är att verksamheten är spridd över stora delar av kommunens geografiska yta eller att förvaltningen/bolaget har tillsyn, kun-der etc. på olika platser inom kommunen. En annan viktig aspekt är att större delen av kommunens personal använder vägnätet för att ta sig till arbetet. Situationer som medför att kommunens anställda har svårt att ta sig till sin arbetsplats ger en stor påverkan på möjligheten att bedriva den kommunala service som åligger kommunen. Ovanstående resonemang pekar på att kommunen är mycket sårbar för händelser som leder till störningar i vägnätet, dels för att personalen ej kommer till sin arbetsplats och dels för att många verksamheter kräver framkomlighet på vägnätet för att fungera tillfredställan-de.

Vägverket anger att stormar och kraftiga regn är faktorer som kan ge allvarliga konsekvenser för väg-nätet. E6:an är en viktig pulsåder dessvärre medför, enligt Vägverket, vägens kustnära läge vissa pro-blem. Nissastigen ligger bättre till, men där finns problem kopplade till de mindre tillfartsvägarna. För att öka driftsäkerheten på vägnätet arbetar Vägverket bland annat med att avleda vatten, inventera ras- och skredkänsliga områden samt öka dimensioneringen på vägtrummor i samband med att de byts ut.

42

Figur 14. De viktigaste kommunikationsstråken i Halland. (Källa: Region Halland)

Verksamheter som direkt påverkas av försvårad framkomlighet på vägnätet är exempelvis hem-tjänst/äldreomsorg, räddningstjänst, skolskjutsar, måltidsservice (levererar mat till kommunens äldre-boende och skolor), tillsyn och skötsel av VA-verksamhet, avfallshantering, skötsel och underhåll av elförsörjningssystem och fastigheter.

Näringslivet i Halmstad kommer att drabbas hårt vid störningar i vägtrafiken. Halmstad marknadsförs som en logistikstad och klagomål från missnöjda företagare bedöms som sannolikt i samband med begränsad framkomlighet på vägnätet.

De senaste årens stormar, Gudrun och Per, och översvämningar medförde att vägnätets framkomlig-het påverkades. Dessa erfarenheter har lett till en ökad medvetenhet om kommunens sårbarheter vid försvårad framkomlighet. Behovet av samverkan mellan förvaltningar gällande samordning av trans-porter har påtalats. Exempelvis att personal inom hemtjänsten samarbetar med förvaltningar som har tillgång till mer terränggående fordon och personal med möjlighet att röja vägar. Detta har medfört ett utvecklat samarbete mellan hemvårdsförvaltningen, räddningstjänsten och tekniska kontoret.

Tekniska kontoret har under de senaste åren märkt ett ökat behov av tillsyn gällande diken och väg-trummor. I framtiden bedöms större insatser krävas och en annan tillsyn vad gäller avvattning (väg-trummor och diken). Även ett ökat slitage på vägarna har uppmärksammats vintertid. Detta på grund av mildrare vintrar då bärigheten blir sämre utan tjäle. När det gäller gång- och cykelbanor märks en förändring de senaste fem åren då kraftiga skyfall som spolar bort delar av banorna har blivit allt van-ligare. Detta medför att nya lösningar krävs. Tekniska kontoret vill i största möjligaste mån använda naturmaterial men problemet är att naturmaterial är svårt att hantera då det inte ligger still.

43

4.1.2 Intervjusammanställning järnväg Störningar som påverkar järnvägsnätet bedöms inte påverka kommunens verksamheter i lika stor om-fattning som störningar i vägnätet. Den främsta påverkan är att flertalet förvaltningar och bolag upp-ger att de har enstaka tågpendlare som är sårbara för störningar i tågtrafiken. Dock bedöms antalet personal som idag tågpendlar som relativt få i jämförelse med antalet personal som använder vägnätet för att komma till sin arbetsplats.

Halmstads Näringslivs AB uppger att näringslivet påverkas av störningar i järnvägsnätet då leveran-ser som sker via järnväg drabbas. Det bedöms dock finnas möjlighet att omlasta dessa leveranser till lastbil. I samband med exploatering av industriområden finns i vissa fall önskemål om närliggande direktspår. Detta kan medföra att kommunen i framtiden behöver utreda dessa möjligheter.

Turistnäringen i Halmstad påverkas av störningar i järnvägsnätet. I framtiden bedöms järnvägsnätets betydelse för turistnäringen öka, på grund av utbyggnaden av västkustbanan men även av ökad efter-frågan på klimatvänligare färdmedel, som exempelvis tåg.

Idag transporteras mycket farligt gods på järnväg. I samband med störningar i järnvägsnätet kommer järnvägstransporterna med farligt gods att omlastas till lastbil. Räddningstjänsten bedömer att detta medför att risken för farligt godsolyckor ökar.

4.1.3 Intervjusammanställning sjöfart Av naturliga skäl är sjöfarten betydelsefull för Halmstads Hamn och Stuveri AB. I hamnen lastar och lossar fartyg och sjöfarten är därmed en förutsättning för att verksamhet skall kunna bedrivas.

Flertalet förvaltningar och bolag bedömer att de inte påverkas av störningar i sjöfarten. Tekniska kon-toret anger dock att levaranser till deras verksamhet sker via sjöfart, vilket gör att de är sårbara för störningar i sjöfarten. Även industrin är beroende av verksamheten i hamnen. Hamnen är för många företag en anledning till etablering i Halmstad.

Tekniska kontoret har ansvaret för vissa småbåtshamnar inom kommunen. Vid större händelser som påverkar Halmstads hamn kan tekniska kontoret behöva göra det möjligt för båtar att kunna gå in och ut samt lägga till i småbåtshamnarna.

Halmstad Hamn och Stuveri AB berättar att stormar vid ett flertal gånger har gjort att fartygen varken kunnat gå in i hamnen eller gå därifrån, vilket naturligtvis skapat förseningar. Kraftiga stormar gör också att kranar inte kan köras, vilket medför att verksamhet inte kan bedrivas.

Höga flöden i Nissan skapar svårigheter för fartygen att lägga till. Även möjligheten för truckarna att köra på kajerna försvåras vid höga flöden. Alla kajer är känsliga för stort flöde av vatten och det har hänt att kajerna blivit underminerade. Dagens konstruktioner är inte förberedda för enormt ökade flö-den, det finns då risk att de kommer att ge med sig.

En annan aspekt som bör belysas är att vid extremt höga temperaturer kan körytorna i hamnen påver-kas av de tunga maskinerna, vilket kan få stor skadeinverkan på kajerna. Hamnens verksamhet är även sårbar för incidenter på väg- eller järnvägsnätet, då detta kan medföra att gods inte kommer i tid.

I samband med störningar i sjöfarten kan farligt gods omlastas till lastbil, vilket enligt räddningstjäns-ten medför en ökad risk för farligt godsolyckor.

Halmstad & Co AB anger att störningar i sjöfarten påverkar arrangemang som anordnas i anknytning till hamnen och sjöfarten.

44

Halmstad Hamn och Stuveri AB bedömer att det krävs åtgärder för att hamnbyggnationerna ska kun-na anta den utmaning som konsekvenserna av klimatförändringar kan orsaka. Exempel på åtgärder är:

Undersöka möjligheten att bygga in hamnen under tak.

Förstärka och förbättra vågbrytaren.

Förbereda kajerna för följderna av att havet stiger.

Installera reservkraftverk.

Se över och förbättra vatten- och avloppssystemen.

4.1.4 Intervjusammanställning flyg Halmstad City Airport är naturligtvis starkt beroende av en fungerande flygtrafik för att kunna bedri-va sin verksamhet. Fastighetskontoret anger att flygplatsen är en anledning för vissa företag till eta-blering i Halmstad, men utgör inte en lika betydelsefull faktor som hamnen. Turistnäringen i Halm-stad påverkas av störningar i flygtrafiken. Dock bedömer merparten förvaltningar och bolag att deras verksamhet inte påverkas av störningar i flygtrafiken vid Halmstad City Airport.

Vid störningar på Halmstad City Airport kan flygplan till Halmstad tvingas landa på en annan flyg-plats. Alla reguljära flygplan har färdplaner där alternativ för reservlandningsplats anges. Konsekven-serna om flygplan måste lyfta från eller landa på en annan flygplats är förlorad inkomst för Halmstad City Airport, då passagerare måste transporteras med buss eller taxi till eller från den alternativa flyg-platsen.

Figur 15. Dagvattensystemet vid Halmstad City Airport. (Källa: WSP Samhällsbyggnad Halmstad)

Flygplatsen har idag stora problem med att systemen för dagvattenhanteringen inte är tillräckligt di-mensionerade. Problemen finns både i de norra och södra delarna. I den norra delen av flygplatsen är problemet att Nyrebäcken inte klarar av att föra bort vattnet vid stora nederbördsmängder. Flaskhal-sen är dammen vid Möllegård. På den södra delen, i Knebildstorpsbäcken, finns två flaskhalsar (väg-trummor). Vägtrummorna gör att flödet i bäcken bromsas upp vid stora nederbördsmängder. De ut-jämningsdammar som har anlagts räcker inte till då mer hårdgjorda ytor har tillkommit i området sö-der om flygplatsen. Den ökade mängden dagvatten i kombination med mycket nederbörd har vid flera tillfällen gjort att vattnet trängt bakåt i ledningarna och medfört att pumpstationen på flygplatsen fått pumpa spillvatten. Försvarsmaktens Tekniska Skola, FMTS, planerar för utökad verksamhet på om-

45

rådet intill flygfältet. Hur flygplatsens område kommer att påverkas av ytterligare tillströmning av dagvatten är oklart. I syfte att förbättra dagvattenhanteringen vid flygplatsen har Halmstad City Air-port beställt en utredning gällande kontroll och bedömning av det befintliga dagvattensystemet. I kor-ta drag har följande kritiska faktorer identifierats i utredningen; utloppet i Knebildstorpsbäcken, ut-loppet i Nyrebäcken, dräneringssystemens funktion samt behovet av dagvatten- och grundvattenbe-räkningar med hänsyn till klimatförändringar.[11]

En annan aspekt som bör belysas är att vid extremt höga temperaturer kan landningsbanorna påver-kas. Det är främst när flygplanen ställer upp som vridskador kan uppstå i asfalten, inte vid start- och landning. Detta kan lösas genom att betong läggs på de utsatta ytorna.

4.1.5 Intervjusammanställning telekommunikation Kommunens verksamheter bedömer att de är mycket sårbara för störningar i telefonin då kommunika-tion både internt och externt sker via telefon. Anledningarna till att behovet av fungerande telefoni bedöms som stort är för att verksamheterna i många fall är utspridd över kommunens geografiska yta men även för att kunna upprätthålla kontakten med medborgare, kunder, samverkande aktörer m.fl. samt kunna hålla kontakt med personal ute på fältet. Servicegraden mot medborgarna bedöms bli be-tydligt lägre vid störningar i telefonin.

Vid blåst eller oväder påverkas elförsörjningen och Telias linjenät. Konsekvensen blir att både det fasta nätet och mobilnätet påverkas eftersom de båda är beroende av elförsörjningen. Enligt Telia är mobilen endast mobil mellan två master därefter behövs elnätet. Om stormar som Gudrun eller Per inträffar igen bedömer Telia att Halmstads kommun kommer att påverkas på ungefär samma sätt. Vid framtida strömavbrott bedöms konsekvenserna bli de samma som vid tidigare händelser som orsakat strömavbrott. Telias anläggningar har inte reservbatterier som klarar mer än fyra, åtta eller tolv tim-mar. Sönderblåsta linjenät skapar ännu längre avbrottstider. Efter varje inträffad händelse görs för-bättringar, som gör att påverkan för Telias kunder blir allt mindre. Bland annat har samarbetet med elbolagen stärkts för att säkra strömförsörjningen, samarbetet med LRF har utvecklats för att få vägar röjda till anläggningarna och tankning av reservkraftverk, kapaciteten på batterier har utökats och det pågår försök med solceller. För Halmstads centrala delar har situationen förbättrats. Det är på lands-bygden som de stora problemen finns. Telia anger att det inte är lönsamt att gräva ner ledningarna om det enbart finns ett fåtal kunder inom ett visst område. Med andra ord kommer dagens sårbarheter att finnas kvar, förbättringar genomförs dock successivt.

Vid avbrott i telefonin ska Telia informera SOS-Alarm inom 15 minuter om mer än 100 kunder drab-bats inom en viss yta. Även en beräknad tidpunkt när avbrottet är åtgärdat ska meddelas SOS-Alarm, som i sin tur beslutar om räddningstjänsten ska kontaktas samt om meddelande ska sändas i lokalra-dion.

Räddningstjänstens verksamhet är beroende av fungerande kommunikation både för att kunna hantera inkomna och utgående larm. Att medborgare inte kan larma räddningstjänsten är en mycket allvarlig situation. I samband med att det nya kommunikationssystemet RAKEL2 införs kommer räddnings-tjänstens interna kommunikation att bli mindre känslig för störningar. Dock förändras inte medbor-garnas möjlighet att larma räddningstjänsten i samband med att RAKEL införs.

Hemvårdsförvaltningen uppger att trygghetslarmen går via det fasta nätet, vilket medför att störningar påverkar brukarnas möjlighet att få hjälp genom att använda sitt trygghetslarm. Hemtjänstens larm går via det mobila nätet. För att hemvårdsförvaltningens verksamhet ska kunna utföra snabba utryck-ningar krävs fungerande telefoni, både fast och mobil. Detta påvisades under och efter stormen Gud-run, då dels framkomligheten till vissa brukare var begränsad och det dels var svårt att snabbt få kon-takt med personalen.

2 Se bilaga A för definition av RAKEL.

46

Även socialförvaltningen har larm som är kopplat till telefoner samt brukare som har daglig telefon-kontakt med förvaltningens personal. Om telefonin inte fungerar kommer personal att i större omfatt-ning behöva åka ut till de personer som de under normala omständigheter har telefonkontakt med, vilket är resurskrävande.

Figur 16. Konsekvenser efter stormen Gudrun 2005. (Källa: Halmstads kommuns bildarkiv)

Gällande fastighetsskötsel anger fastighetskontoret att störningar i telenätet har mycket stor påverkan på deras verksamhet, då styr- och reglermässiga uppkopplingar är beroende av telenätet. Om det inte går att få kontakt med anläggningarna är alternativet att åka runt till dem, vilket är tidskrävande. En annan konsekvens som Halmstads Fastighets AB (HFAB) anger är att hyresgästerna inte kan lämna felanmälan.

Halmstad City Airport gör bedömningen att deras verksamhet till 100 % är beroende av fungerande telefoni. Dels har telefonnätet fasta förbindelser, mellan två punkter, i form av radarförbindelser och dels går färdplaneringssystemet via telefonnätet.

Tekniska kontoret och Halmstad Energi och Miljö AB (HEM) har kommunikationsradio (i syfte att upprätthålla internkommunikation) och kommunen har ett fåtal satellittelefoner som kan nyttjas. Men flertalet förvaltningar och bolag har inte dessa resurser vilket medför att konsekvenserna vid störning-ar i telefonin ställer stora krav på samverkan mellan förvaltningar, bolag och externa aktörer samt ett ökat behov av att besöka verksamheter, utöva tillsyn samt okulärbesiktningar.

47

4.1.6 Intervjusammanställning radio- och TV-distribution Behovet av kommunikation via radio/TV ses som stort för de förvaltningar och bolag som använder dessa kanaler för att kunna nå ut med information till medborgare, kunder m.fl. Några förvaltningar och bolag samt kommunens krisorganisation är beroende av radio/TV för att kunna upprätthålla en lägesbild vid en händelse men även för att kunna ta del av hur andra aktörer hanterar händelsen om händelsen har en stor geografisk utbredning. Vid störningar i radio- och TV-distributionen kommer även VMA-systemet3 att slås ut, tyfonerna (högtalarna som ger signalen för VMA) kommer att fun-gera men då information kopplat till signalen inte kan distribueras kommer detta enbart att skapa för-virring.

Vid stormarna Gudrun och Per förtydligades vikten av att lokalradion fungerade för kommunens kris-organisation och de förvaltningar som ingår i denna. Genom Radio Halland kunde kommunen få ut information om bland annat SOS-alarmeringsstationer, värmestugor, el-aggregat, var dricksvatten kunde hämtas samt vilka förskolor och skolor som var stängda. Många människor bedöms ha tillgång till radio trots el-bortfall, exempelvis via batteridrivna radioapparater eller bilradion.

Turistnäringen använder radio och TV som informationskanaler i syfte att få ut information om ar-rangemang i kommunen. Detta medför att Halmstad & Co AB:s verksamhet påverkas vid störningar i radio- och TV-distributionen.

HFAB påtalar att störningar i radio- och TV-distributionen får konsekvenser för deras verksamhet då bolaget tillhandahåller TV till hyresgästerna. Om TV inte kan sändas kan inte heller TV distribueras, vilket medför en ökad arbetsbelastning för HFAB.

Kulturförvaltningen ser att besöksantalet kan öka vid deras verksamheter, exempelvis Medborgarser-vice och biblioteken, vid störningar i radio- och TV-distributionen.

3 Se bilaga A för definition av VMA.

48

4.2 Tekniska försörjningssystem I detta kapitel sammanställs intervjuunderlaget gällande kommunens påverkan och sårbarhet vid stör-ningar inom sektorn tekniska försörjningssystem. I intervjufrågorna behandlas spillavloppssystemet som ett tekniskt försörjningssystem och därmed bedöms påverkansgraden vid ej fungerande avlopps-system i detta kapitel. I nästa kapitel är fokus på dagvattensystemens påverkan inom sektorn bebyg-gelser och byggnader.

Klimatförändringars konsekvenser för kraftverksdammar inom kommunens yta har inte bedömts på grund av otillräckligt underlag. Västkustens påverkan av klimatförändringars konsekvenser på teknis-ka försörjningssystem enligt kapitel 3.2 sammanfattas enligt följande punkter:

Elsystem och kraftpotentialer påverkas negativt av ökad nederbörd, ökade flöden, minskad tjäle, salttillförsel med vind, eventuellt av ökad vind och påverkas positivt av minskade islas-ter.

Dammar påverkas negativt av ökade flöden och negativt av minskad is- och tjälförekomst.

Värme- och kylbehovet påverkas av ökad temperatur och solinstrålning. De positiva effekter-na är minskat värmebehov och de negativa effekterna är ett ökat kylbehov.

Fjärrvärmen påverkas negativt av ökad nederbörd, höjda grundvattennivåer och ökade flöden.

Dricksvattenförsörjningen påverkas negativt av ökade flöden och av ökad nederbörd, tempe-ratur, havsnivå, vind samt ras- och skredrisk.

I figur 17 presenteras en sammanställning av intervjusvaren med kommunens förvaltningar och bolag gällande tekniska försörjningssystem. Generellt bedöms beroendet av tekniska försörjningssystem som stort. Beroendet varierar något, vilket beror på den tillfrågade förvaltningen eller bolagets verk-samhet. Dock poängterar samtliga att störningar i elförsörjningen kommer att påverka verksamheten, vilket därmed anses vara det tekniska försörjningssystem som medför mest allvarliga konsekvenser för kommunen.

Sektor - Tekniska försörjningssystem

0

5

10

15

20

Störnin

gar i

elför

sörjn

ingen

Störnin

gar i

fjärrv

ärmen

Otjänlig

t dric

ksva

tten

Avbro

tt i dr

icksv

atten

försö

rjning

en

Störnin

gar i

avlopp

ssys

temet

Inte

rvju

ade

enhe

ter


Påverkas ej

Figur 17. Sammanställning av intervjusvaren för sektorn tekniska försörjningssystem.

49

I kommande kapitel 4.2.1 till 4.2.5 ges en mer utförlig beskrivning av vilka verksamhetsområden som påverkas samt vilka konsekvenser som kan uppstå enligt kommunens bedömningar.

4.2.1 Intervjusammanställning elsystem- och kraftpotentialer Då fungerande elförsörjning är nyckeln till både värme, dricksvatten, mat och fungerande avloppssy-stem medför störningar i elförsörjningen en mycket stor påverkan på de flesta kommunala verksam-heter.

HEM anger att elnätet måste fungera för att bolaget ska kunna bedriva verksamhet. HEM bedömer att deras interna kopplingar inte är något större problem. Däremot ses den externa tillförseln via region-ledningarna som en kritisk och sårbar faktor. En konsekvens kan bli att produktionsanläggningarna stannar. Även en stor påverkan på både elvärmen och fjärrvärmen bedöms uppstå. HEM har kartlagt de stora känsliga punkterna och är medvetna om dess sårbarheter, exempelvis risken för översväm-ningar och problemen med de återstående luftledningarna. Idag är det mindre än 5 % som är luftled-ningar. På några ställen kommer av naturliga skäl inte ledningarna att grävas ner utan reservkraft in-stalleras istället. Vid ett elbortfall kan rundstyrning vara en lösning under vissa perioder. Vid rund-styrning kopplas vissa abonnenter bort en kort tid för att låta ett annat område få ström och men jäm-na tidsintervall skiftas de områden som har tillgång till ström. HEM har tillgång till reservkraft men det räcker inte för att köra produktionsanläggningarna för fullt. Det finns ett mindre antal reservag-gregat att ställa ut för att täcka några nätstationer. HEM ingår i ett storstörningssamverkansnät som syftar till att hjälpa varandra vid behov, vilket fungerar om inte samtliga är drabbade samtidigt.

E.ON:s Krafttagsprojekt omfattar kabling av ca 300 km luftledning i de mest utsatta områdena i Halmstads kommun fram till och med 2010. Hittills (t o m 2008) har 161 km luftledning ersatts med jordkabel. Under 2009 kommer ytterligare 88 km att förläggas, resterande kommer att grävas ner un-der 2010. Efter 2010 kommer investeringar i elnätet att fortsätta i de mindre utsatta områdena. E.ON bedömer att företagets beredskap är god för kortare avbrott d.v.s. timmar upp till något dygn. För längre avbrott, flera dygn, hämtas dels egna resurser från andra delar av landet men också från syster-bolag i angränsande länder. Vid ett elavbrott används E.ON:s resurser för reparationer av företagets elnät men det finns möjlighet att bistå kommunen med reservkraft. E.ON samverkar med kommunen genom att närvara vid kommunens krisledningsmöten samt ställa upp med personal för information och kommunikation. Ovan beskrivna åtgärder finns angivna i E.ON:s krisplan.

Figur 18. Snöstorm i Halmstad 1995. (Källa: Halmstads kommuns bildarkiv)

Telia anger att vid långvariga störningar, ett halvt dygn eller mer, kommer inte deras batte-ribackup för telefonin att klara situationen då batterierna enbart klarar fyra, åtta eller tolv timmar. Vid långvariga störningar får Telias personal åka ut till de olika stationerna för att byta batterier.

Halmstads kommun har tagit fram ett utkast till rutiner för hantering av el- och telebortfall i syfte att kartlägga kommunens resurser, både materiella och personella, förmåga att hantera el-bortfall samt behovet av samverkan. Dessa rutiner är ännu inte implementerade i kommu-nens olika verksamheter.

Räddningstjänsten har idag möjlighet att försörja vissa delar av huvudstation, BAS, med reservkraft, från och med i år kommer hela stationen att täckas in. Även alla deltidsstationer kommer inom en snar framtid att ha reservkraft. Detta medför att verksamheten på BAS och deltidskårerna inte påver-kas i någon större omfattning. Däremot fungerar exempelvis inte automatlarmen vid elavbrott. Sys-tembackuper (batterier) klarar några timmar och el-aggregaten klarar en vecka, sedan behövs påfyll-ning av drivmedel och hur det ska lösas är oklart.

50

Både socialförvaltningen och hemvårdsförvaltningen uppger att deras verksamhet är svår att bedriva på ett tillfredställande sätt vid störningar i elförsörjningen. Exempelvis ställs verksamheter som är beroende av takliftar, hissar etc. inför stora problem. Handlingsplan för elavbrott finns. De interna trygghetslarmen har batteribackup och det externa trygghetslarmet är säkrat med ett dieselaggregat. Dessutom är äldreboenden försedda med extra batterier, lampor, stearinljus samt trangiakök och gruppbostäderna försedda med krislådor. De tre nyaste äldreboendena har försetts med uttag för dieselaggregat. Aggregaten är mobila elkraftverk som klarar av att driva 50-75% av boendet. Gällan-de socialförvaltningen så kan socialjouren nås via 112. Förvaltningen har två gruppbostäder med avancerad syrgas- och annan hälsovårdapparatur som de boende är helt beroende av. Diskussioner har förts om att skaffa reservaggregat för dessa gruppbostäder. Idag är tanken att des brukare som är be-roende av medicinsk utrustning som kräver ström, ca 10 personer, evakueras till äldreboenden i när-heten.

Tekniska kontoret har de senaste åren investerat i reservkraft för dricksvattenförsörjningen och anger därmed att kortare elavbrott, en till två dagar, kan hanteras om diesel till reservkraftverken finns till-gängligt. Dock saknas reservkraft på avloppsanläggningarna, vilket medför att bräddning av avlopps-vatten sker via ledningsnätet utan rening i reningsverken. Det bedöms orealistiskt att driva hela Västra Strandens avloppsreningsverk med reservkraft. Det bör även tilläggas att trafiksignalsystemet är käns-ligt, det blir svart i korsningarna vilket medför att skyltningen för trafikanterna behöver förstärkas. Fungerar inte gatubelysningen påverkas tryggheten och säkerheten i tätorten.

Rådhuset är försett med ett stationärt reservkraftverk, detta samt reservkraftverken för räddningstjäns-tens verksamheter sköts och underhålls av fastighetskontoret. Gällande fastighetsskötsel så har både fastighetskontorets och HFAB:s fastighetsskötare handlingsplaner att följa vid elavbrott. HFAB har i samarbete med hemvårdsförvaltningen kartlagt behovet av reservkraft vid kommunens servicehus (äldreboenden) i ytterområdena. Denna kartläggning resulterade i att äldreboenden i två samhällen i kommunen har förberetts för inkoppling av mobilt reservaggregat. Dessa äldreboenden ses även som viktiga centralpunkter i dessa samhällen för information, möjlighet att hämta vatten, hygienvård etc.

E.ON anger att tele- och datatrafiken slås ut efter några timmars elavbrott. Många förvaltningar och bolag uppger att störningar i Internet medför stora problem gällande att kunna bedriva sin verksamhet på ett tillfredställande sätt. Några förvaltningar har IP-telefoni vilket medför att både telefoni- och datorkommunikationen bryts vid elavbrott. Servicekontoret anger att de konsekvenserna som de uppmärksammar är att om exempelvis IT inte fungerar uppstår problem med bland annat utbetalning av löner, bensinpumpar, telefonin etc. I tillagningsköken kan stor del av utrustningen inte användas. Förvaltningen har begränsade möjligheter till ”kriskök”, i två till tre kök kan gasol användas.

Halmstad City Airport är beroende av reservkraft för att kunna upprätthålla sin verksamhet vid elav-brott. På flygplatsen finns ett reservsystem i form av dieselaggregat samt ett reservkraftsförfarande där prioriteringar görs, exempelvis prioriteras inte motorvärmare eller komfortkyla vid en krissitua-tion.

Kommunens förvaltningar och bolag bedömer själva att de kommer att bli svårt att bedriva ordinarie verksamhet vid ett längre elavbrott, då flertalet saknar resurser. Övergripande kan intervjuerna sam-manfattas enligt nedan:

Få byggnader/verksamheter har fasta eller mobila reservaggregat att tillgå.

De verksamheter som har reservkraft kommer att behöva hjälp med att fylla på bränsle.

Det finns ingen beredskap för elavbrott för avloppshanteringen.

Många verksamheter har handlingsplaner för elavbrott eller har påbörjat arbetet.

Många verksamheter har så kallade ”nödkit/krislådor” med batteridriven radio, batterier, värmeljus, ficklampa etc.

51

4.2.2 Intervjusammanställning dammar Inom Halmstads kommuns geografiska yta finns kraftverksdammar i Nissan, Fylleån, Alslövsån och Sennanån. Det finns totalt elva kraftverksdammar, varav några ger småskalig kraftproduktion. Dam-marna ägs av Statkraft, Varbergs Energimarknad AB, av mindre företag eller är privatägda.

Enligt uppgifter från Länsstyrelsen i Hallands län och Svenskt dammregister, publicerad 1994, finns ingen damm inom Halmstads kommun som klassas som riskklass I. Vidare uppger Länsstyrelsen Hallands län att majoriteten av dammarna är små och är därmed inte klassificerade.

Flertalet dammar ligger omgivna av jordbruksmark, skog eller hagmark. I närheten av några dammar finns bebyggelse samt kommunal verksamhet. Risker för ras och förekomst av förorenad mark finns vid några dammar.

Att bedöma riskerna, sannolikhet och konsekvens, för dammbrott har inte ingått i denna utredning, då tillräckligt underlag för en sådan bedömning saknas. Halmstads kommun har i samband med denna utredning köpt ett licensavtal från SMHI. Licensavtalet gör det möjligt för kommunen att kartlägga riskerna med kraftverksdammarna. Detta arbete har dock inte påbörjats ännu.

4.2.3 Intervjusammanställning värme- och kylbehov Många förvaltningar och bolag ser redan idag ett önskvärt behov av att kunna kyla sina lokaler. Vissa av kommunens verksamheter har kylanläggningar i sina lokaler, detta gäller både kontorslokaler och verksamhetsspecifika lokaler. Någon förvaltning som inte har möjlighet att kyla sina lokaler uppger att temperaturen sommartid kan vara upp till 33-34 grader i kontorslokalerna och andra uppger att temperaturen ibland ligger över rekommenderade inomhustemperaturer för arbete. Andra förvaltning-ar beskriver att bordsfläktar och markiser används flitigt sommartid. Enligt uppgifter från kommun-hälsan behöver åtgärder vidtas om temperaturen varaktigt når över ca +30 ºC. Undersökning och be-dömning av inomhusklimatet och behov av åtgärder behöver utföras av sakkunnig, t.ex. av arbetsmil-jöingenjör från företagets företagshälsovård.

Socialförvaltningen ser ett behov av att kyla vissa av förvaltningens gruppboenden, främst boenden där brukare med svårast handikapp bor. Detta beror på risken för allvarliga hälsorisker, alltså inte en-bart för att brukarna blir varma och det blir obehagligt. Möjligen kan markiser, solskydd och alumini-umribbor installeras på en del ställen. Socialförvaltningen bedömer att förvaltningen behöver göra en separat inventering gällande behovet av kylning. Det finns även ett stort behov av kylanläggningar på kommunens äldreboenden.

Fastighetskontoret anger att det är upp till varje verksamhetschef att besluta om kylanläggningar ska installeras. Det är en kostnadsfråga för kommunen som inte fastighetskontoret har i uppgift att besluta om. Förvaltningen märker redan idag en ökad efterfråga. Fastighetskontoret vill tillägga att kommu-nen även har en energiplan att följa. Denna anger att energianvändningen (uppvärmning, kylning och driftel) i kommunala fastigheter och lokaler till år 2010 skall ha minskat med 15 procent jämfört med 2001. De som anges som ansvariga för inriktningsmålet skall inom sina respektive områden utreda energianvändningen för såväl värme och kyla som el. Detta påtalar att den ökade energiförbrukning som kylanläggningar orsakar inte överensstämmer med kommunens energiplan.

Tekniska kontoret har satt in en kylanläggning på ett ställe där en trafiksignal blev överhettad. För-valtningen ser ett framtida behov av att kunna kyla fler trafiksignaler om somrarna blir varmare. Re-ningsverket bedömer att de idag har tillgång till den kyla som verksamheter kräver. Gällande dricks-vattenförsörjningen så fungerar vattnet som kylmedel i anläggningarna. Detta medför att VA-verksamhetens kylbehov i framtiden enbart bedöms omfatta administrativa byggnader.

52

HEM har tagit fram en studie gällande möjligheter att i framtiden använda fjärrkyla. Principen för fjärrkyla är ungefär densamma som för fjärrvärme, men med fokus på kyla istället för värme. Istället för att varje byggnad har en egen kylanläggning som skapar ett behagligt inomhusklimat, pumpas kallt vatten ut i systemet. Därmed behöver inte den enskilde fastighetsägaren ägna sig åt skötsel och inställningar. Den största fördelen är att miljöfarliga freoner undviks samt att anordningar som bullrar och stör på husfasaderna inte behövs. Fjärrkyla från HEM bedöms kunna användas från 2013.

HFAB anger att funktionskraven styr och bolaget vill helst undvika kylinstallationer och arbetar istäl-let så långt som möjligt med avskärmningar. För två år sedan ordnades komfortkyla i servicelägenhe-ter på Andersberg. Dessa lägenheter är de enda i vanliga bostadshus som har möjlighet att använda kyla. I övrigt har HFAB i stort sett bara möjlighet att erbjuda kyla i affärslokaler och kontor. HFAB ser ett intresse i att utreda möjligheten till fjärrkyla om HEM kommer att erbjuda detta i framtiden.

Miljö- och hälsoskyddskontoret gör bedömningen att vårdinrättningar, sjukhus, särskilda boenden, livsmedelsindustrier redan idag har behov av kylanläggningar och att behovet bedöms öka. Enligt miljö- och hälsoskyddskontoret har lantbrukare idag ingen kylning till sina djurbesättningar utan en-bart ventilation. Alla klimatanläggningar generar en ökad tillsyn för miljö- och hälsoskyddskontoret. Temperaturstegringar i kyltorn kan öka tillväxten av legionellabakterier och vid utsläpp av vattenånga kan förbipasserande utsättas för större risker.

Ett annat exempel på verksamheter som räddningstjänsten blivit varse om är att ambulanssjukvården redan idag har problem med att viss medicin smälter i vagnarna.

4.2.4 Intervjusammanställning fjärrvärme HEM:s huvuduppgift är att distribuera fjärrvärme. Detta medför att störningar i fjärrvärmeförsörj-ningen kommer att orsaka konsekvenser för bolagets verksamhet. Förvaltningar och bolag uppger att många lokaler kommer att påverkas vid störningar i fjärrvärmen. Naturligtvis innebär störningar i fjärrvärmen ett utökat arbete för fastighetskontoret och HFAB.

Följande verksamheter är helt eller delvis beroende av att fjärrvärmen fungerar; äldreboenden (samt-liga värms med fjärrvärme), daglig verksamhet, gruppbostäder, skolor, förskolor, Halmstads Teater, flygplatsens flygledaretorn samt flertalet lokaler för kontor och personalvård. Vid långvariga stör-ningar i fjärrvärmen bedöms kulturförvaltningens konstverk och böcker kunna skadas. Vissa förvalt-ningar är osäkra på vilka av de lokaler där de bedriver verksamhet som värms av fjärrvärme. Element och värmefläktar nämns som akuta lösningar.

Räddningstjänsten uppger att deras verksamhet sannolikt kommer att påverkas om fjärrvärmen inte fungerar. Då kommer kommunens medborgare att börja värma sig på andra sätt, vilket gör att brand-risken ökar. Räddningstjänsten kommer troligen även att få fler påringningar från allmänheten som undrar vad räddningstjänsten kan ställa upp med, detta hände t.ex. under Gudrun.

Störningar i fjärrvärmen kommer även att påverka näringslivet och turistnäringen.

4.2.5 Intervjusammanställning dricksvattenförsörjning Kommunen har vattenverk som är sårbara för klimatförändringars konsekvenser, exempelvis nämner tekniska kontoret ökad nederbörd, som försämrar grundvattenkvalitén på grund av ökad infiltration och ger ökad utfällning från jordbruk och skogsmark. Mer intensiv gödsling i framtiden av jord-bruksmark befaras öka nitrathalterna i grundvattnet och mer frekventa utbrott av djursjukdomar ökar risken för smittspridning via vattentäkterna i samband med översvämningar eller stor ytavrinning vid nederbörd. Förvaltningen anger att översvämningar redan idag påverkar ett av kommunens vatten-verk. VA-verksamheten ser trender som pekar på att färgtal, turbiditet och konduktivitet ökar i grund-vattnet, men nivåerna är inte oroväckande höga.

53

Torka har påverkat kommunens vattenförsörjning, exempelvis sommaren 2008 då det var 40 dagar utan nederbörd, vilket ledde till problem avseende vattentillgången. Enstaka grundvattentäkter, inklu-sive reservvattentäkter, kan vara känsliga för torka, men idag saknas tillräcklig kunskap.

Inom kommunen finns förorenad mark och deponier. Eventuell påverkan på dricksvattnet kan ske antingen genom förorening av vattentäkterna eller via ledningsnätet. Kontroll av eventuell påverkan sker regelbundet genom ett kontrollprogram, fastställt av miljö- och hälsoskyddsnämnden, som vid behov kompletteras med ytterligare undersökningar.

Tekniska kontoret anger att det är svårt att bedöma hur översvämningar, kraftiga skyfall, skred/ras kan medföra att miljöfarliga ämnen från vägar, översvämmade cisterner, avloppssystem kan komma i omlopp. Risken bedöms inte vara stor att grundvattentäkterna förorenas, men kan t.ex. inte negligeras avseende cisterner, då det i många fall saknas vetskap om deras placering och innehåll. Även en ökad risk för olyckor på väg och järnväg kan leda till att föroreningar sprids. Ras och skred kan påverka ledningsnätet genom att ledningen brister och därmed blir trycklös, vilket medför att föroreningar kan läcka in i ledningsnätet via sprickor.

Kvalitén på dricksvattnet påverkas av förhöjda sommartemperaturer. Detta har medfört att tekniska kontoret börjat lägga nya ledningar djupare, i syfte att få bättre isolering mot värme på sommaren. Det 82 mil långa ledningsnätet är inte realistiskt att åtgärda för bättre isolering, men i framtiden kan ökad temperatur leda till ett behov av desinfektion av dricksvattnet på grund av mikrobiell tillväxt. Grundvattnets temperatur i själva vattentäkterna bedöms inte öka nämnvärt.

I SOU anges att på västkusten kan torrare somrar och ändringar i havsnivån påverkar risken för salt-vatteninträngning till vattentäkter och ledningsnät. Tekniska kontoret bedömer att en viss korrosion på ledningsnätet kan uppstå men inte att dricksvattenkvalitén kommer att påverkas.

Smittämnen som belyses i SOU 2007:60 och lyfts upp som mest oroande för människor är Cryptos-poridium, Giardia, Campylobacter, norovirus och VTEC (EHEC). Tekniska kontoret bedömer att hotbilden finns och att risken ökar om brunnsområden översvämmas av vattendrag. Det pågår en ut-redning om förekomst av Giardia och Cryptosporidium i kommunens avloppsvatten, bräddavlopp och dagvatten. Vid höga flöden och skyfall hör privatpersoner med enskilda brunnar av sig till tekniska kontoret då problem uppstår, exempelvis avseende e-coliebakterier.

Tekniska kontoret har analyserat risker och sårbarheter i dricksvattenförsörjningen. Detta arbete har bland annat resulterat i att UV-ljus och kolfilter har installerats på vissa av vattenverken, grundvat-tenbrunnar har höjts för att minska riskerna vid översvämning, kommunen har köpt in mark som lig-ger i tillrinningsområden, ökat bevakningen av trender i grundvattnets förändring samt att vid nyan-läggning av dricksvattenledningar läggs dessa djupare för att minska temperaturpåverkan från mar-ken. I framtiden kan ytterligare reningsmetoder behövas, exempelvis nano- eller ultrafiltrering.

På vattenverken finns en beredskapsgrupp sammansatt av personal från kommunen och de stora vat-tenförbrukarna. Hjälp med beredskapsplanering har tillhandhållits från Livsmedelsverket genom pro-jekten ”Starthjälpen” och ”Uppföljningen”. Gällande nödvattenförsörjning är kommunens strategi att bemanna vattenverken runt om i kommunen och hänvisa allmänheten att åka direkt dit för att hämta vatten. Kommunens har också 20 stycken tankar (1 m3) som kan ställas ut. Även närliggande kom-muner kan bistå med hjälp om de inte själva är drabbade. Ett annat alternativ är att ta kontakt med alla som kan paketera vatten t.ex. stormarknaderna, för att köpa buteljerat vatten. Ingen nödvattenförsörj-ning bedöms kunna kompensera för den uteblivna vattenmängden. Det bör tilläggas att framkomlig-heten till anläggningarna i många fall är en sårbar faktor vilket har medfört inköp av mer terränggå-ende fordon samt att bilar utrustats med motorsåg. Vattenverken har kommunikationsradio.

54

4.2.6 Intervjusammanställning spillavloppssystem Spillavloppsledningsnätet består av ledningar avsedda för spillvatten, dagvatten och kombinerat av-loppsvatten (både spill- och dagvatten i samma ledning). Tekniska kontoret strävar efter att bygga bort de kombinerade avloppsledningarna och ersätta dem med så kallade duplikatsystem, dvs. separa-ta ledningar för spill- och dagvatten. Vid häftiga regn kan inte ledningarna ta emot allt avloppsvatten utan bräddning sker.

Tekniska kontoret anger att ledningsnäten är tillräckligt dimensionerat för spillvatten, men det finns felaktiga anslutningar, som medför att tillskottsvatten (dag- och dränvatten) tillförs. Tekniska kontoret ser därför ett behov av att arbeta mer med fastighetsägare på privat mark. I vissa kustområden är till-skottsvattnet ett problem idag. Konsekvenser som uppstår orsakade av tillskottsvatten är bräddningar från ledningsnät och reningsverk, källaröversvämningar samt marköversvämningar med avloppsvat-ten som trycks upp från avloppsbrunnar. När orenat spillvatten kommer ut i recipienten, innebär detta att miljö- och hälsoskyddskontoret får gå ut med rekommendationer om ställen där bad bör undvikas.

På Västra Strandens avloppsreningsverk finns särskild bräddvattenrening för att även kunna rena av-loppsvattnet vid höga flöden. Övriga avloppsreningsverk saknar särskild bräddvattenrening men det finns bestämda strategier för styrning av processerna på avloppsreningsverken vid höga flöden.

Vissa avloppsreningsverk och pumpstationer är utsatta för översvämnings-, ras- och skredrisker enligt tekniska kontoret. Områdena är kända då de påverkats av vattendragen och havet vid redan inträffade extrema vädersituationer. Stormar som ger ökat vattenstånd i kombination med mycket nederbörd kan skapa dämningseffekter vid utlopp från reningsverk och vattnet kan behöva pumpas ut, vilket det inte gör idag.

För att kunna hantera störningar i ledningsnätet finns ett lager med ”katastrofpumpar”. Vid lednings-brott används dessa pumpar så att vattnet pumpas förbi den trasiga punkten. Vid översvämning an-vänds pumparna för att pumpa spillvatten men det finns inga extra pumpar för pumpning av dagvat-ten.

55

4.3 Bebyggelse och byggnader I detta kapitel sammanställs intervjuunderlaget om kommunens sårbarhet i samband med klimatför-ändringar gällande bebyggelse och byggnader. På västkusten påverkas bebyggelser och byggnader, enligt kapitel 3.3, negativt av klimatförändringar på grund av ökade flöden och höjd havsnivå, ökad risk för ras, skred och erosion samt av ökad kusterosion, nederbörd och temperatur. En ökning av temperaturen kan även medföra ett minskat uppvärmningsbehov, vilket är positivt.

I figur 19 presenteras en sammanställning av intervjusvaren med kommunens förvaltningar och bolag gällande bebyggelser och byggnader. Flera förvaltningar och bolag belyser att höga flöden, höga havsnivåer, kusterosion, bräddning av avloppsvatten, fukt och mögel i byggnader samt källaröver-svämningar förekommer och i många fall ses som problem. Flertalet har gjort bedömningen att de översvämningar som hittills varit i Nissan och Suseån enbart ”påverkar” eller ”påverkar ej” verksam-heten. En anledning till detta kan vara att enbart ett fåtal kommunala verksamheter ligger inom över-svämningskänsliga områden för dessa vattendrag. En annan aspekt är att enbart några förvaltning-ar/bolag involveras i hanteringen av en översvämning.

Sektor - Bebyggelser och byggnader

0

5

10

15

20

Översvä

mninga

r Niss

an

Översvä

mninga

r Sus

eån

Översvä

mninga

r ann

at vatt

endrag

Höga hav

snivå

er

Källarö

versv

ämnin

gar

Fukt oc

h mög

el i b

yggn

ader

Inte

rvju

ade

enhe

ter

Stor påverkan

PåverkasPåverkas ej

Figur 19. Sammanställning av intervjusvaren för sektorn bebyggelser och byggnader.

I kommande kapitel 4.3.1 till 4.3.4 ges en mer utförlig beskrivning av vilka verksamhetsområden som påverkas samt vilka konsekvenser som kan uppstå enligt de intervjuade.

4.3.1 Intervjusammanställning översvämning Halmstad har de senaste åren drabbats av översvämningar orsakade av höga flöden i kommunens åar men även av översvämningar kopplade till intensiva regn. Flera kommunala verksamheter är placera-de i närheten av vattendrag eller havet vilket medför att många förvaltningar och bolag bedömer att de har verksamheter som kan påverkas vid höga flöden eller höga havsnivåer. Några av kommunens förvaltningar påpekar även att de har problem med källaröversvämningar och detta gäller både i kommunala fastigheter och i fastigheter som kommunen hyr av andra fastighetsägare.

56

Figur 20. Översvämningar vid Getinge december 2006. (Källa: Halmstads kommuns bildarkiv)

Räddningsverket nuvarande myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort översikt-liga översvämningskarteringar för Nissan och Suseån. Då dessa karteringar är översiktliga kan enbart områden som sannolikt ligger inom översvämningskänsliga områden utläsas. Detta gör att dessa kar-teringar utgör underlag gällande beslut om vilka områden som bör detaljkarteras. Stadskontoret har beställt detaljkarteringar gällande Nissans översvämningsrisker vid Söder samt vid ett utvalt område i Oskarström. Dock påtalas att dessa detaljkarteringar inte har sammanställts och därmed är materialet svårt att nyttja i den fysiska planeringen. Byggnadskontoret föreslår att kommunens kartmaterial bor-de ha markeringar på +1, +2 och +3 meter över medelvattennivån i havet. Vidare föreslås att ett eller två nya digitala kartskikt, där utförda karteringarna är inlagda, behöver tas fram för att kunna få en helhetsbild. I flera fall ligger gamla detaljplaner med gamla byggrätter till grund vid bygglovshanter-ing, vilket kan medföra att bygglov ges på t.ex. översvämningskänsliga områden. De områden som det idag finns riktlinjer för är Söder och Östra stranden. Dessa anger lägst + 3 meter till färdigt golv.

Tekniska kontoret anger att höga flöden i kombination med dämningar skapar stora problem. Exem-pelvis finns ett gammalt deltaområde uppströms Nissan där vattnet blir instängt och inte kan dra sig tillbaka. Slottsbron i centrala Halmstad, bron över Nissan i Oskarström och bron över Suseån i Getin-ge är utsatta vid höga flöden. Vattnet kan ibland nå upp över broarnas kanter. Konsekvenserna kan bli skador på bron eller att bron dämmer, vilket medför ett snabbt översvämningsförlopp. Ett annat pro-blem är att vattnet för även med sig skräp och andra föroreningar.

Enligt flertalet förvaltningar och bolag påverkas hus, anläggningar och ledningsnät av förhöjd havsni-vå. Underdimensionerat dagvattensystem är ett stort problem i vissa kustområden. I vissa områden bedöms det vara vägföreningens ansvar att hantera dagvattnet, inte kommunens.

Både badvattenkvalitén och floran i havet påverkas i samband med höga flöden och intensiva regn. Turistnäringen påverkas, utöver försämrad badvattenkvalité, även av risken för översvämmade ute-serveringar vid Nissan. Vattensjuka marker kan uppstå i närheten av Fylleån, vilket kan påverka när-liggande campingplats. Golfbanan i Tylösand kan påverkas vid översvämningar i Nyrebäcken.

Halmstad City Airport har idag stora problem med höga vattenstånd. I den norra delen av flygplatsen är problemet att Nyrebäcken inte klarar av att omhänderta vattnet vid stora nederbördsmängder. Pro-blem finns även på flygplatsen södra delar, dessa har påtalats för tekniska kontoret men ännu inte åt-gärdats. Översvämningsproblematiken kan på sikt medföra att banorna får försämrad bärighet.

57

HEM bedömer att de har anläggningar som är utsatta vid höga flöden i Nissan som medför över-svämningar. Även kombinationseffekter av höga flöden och hård vind från havet kan påverka bola-gets anläggningar. Skedaladeponin ligger inte i något känsligt område i direkt anslutning till Nissan, men det finns en våtmark i närområdet samt ett dike (Madernadiket). Om vattnet stiger över skydds-vallarna in på deponiområdet finns risk för att föroreningar läcker ut.

När Suseån översvämmas uppstår problem i några fastigheter i Getinge som ägs av HFAB. En enkla-re vall har byggts men bolaget bedömer att denna behöver förbättras.

Figur 21. Översvämning i Getinge 2006. (Källa: Halmstads kommuns bildarkiv)

Höga flöden i Fylleån, Knebildstorpsbäcken, Nyrebäcken med översvämning som följd påverkar fas-tighetskontoret, då förvaltningen har jordbruksarrenden i dessa områden.

Hamnens verksamhet påverkas då höga flöden i Nissan medför svårigheter för fartygen att lägga till och för truckarna att köra på kajerna.

Höga vattenstånd i kommunens sjöar bedöms inte i dagsläget vara något problem som kommunens förvaltningar och bolag belyser.

I SOU 2007:60 lyfts aspekten att försäkringspremierna eller självriskerna kan höjas när det blir up-penbart att väderrelaterade risker förändrats. Det bedöms till och med att det kan bli omöjligt att för-säkra egendom mot översvämning. Utifrån denna aspekt uppger fastighetskontoret att självriskerna redan idag är så höga att kommunen endast är försäkrade vid en katastrof. Merparten av alla andra vattenskador får kommunen betala. Dock belyser förvaltningen att denna aspekt bli ytterligare en fak-tor som måste tas hänsyn till i den fysiska planeringen.

58

4.3.2 Intervjusammanställning konsekvenser av ras, skred, erosion Halmstads kommun ligger som tidigare nämnt inte i ett område som är särskilt utsatt för ras- och skredrisker. MSB gjorde 1994 en förstudie och stabilitetskartering i skala 1:10 000-1:50 000 för Halmstads kommun. Karteringen är inte utförd enligt myndighetens nya metod. Byggnadskontoret anger att det finns en erosions- och skredkartering från 1980 för Fylleåns- och Suseånsdalgångar. Dessa karteringar behöver uppdateras och tillsammans med annat relevant material läggas in digitalt i kommunens GIS-verktyg Solen. Nuläget bedöms sårbart, då underlagsmaterial endast finns i pappers-format och därmed inte digitalt och lättåtkomligt för kommunens personal.

Kommunens ras- och skredkänsliga områdena är, enligt tidigare karteringar gjorda av MSB, delar av sträckorna utmed åarna Nissan, Fylleån och Suseån. De flesta förvaltningarna och bolagen bedömer att de inte har verksamhet i kända ras- och skredkänsliga områden. De av kommunens förvaltningar som utifrån verksamheten har behov av att känna till ras- och skredbenägna platser i kommunen be-dömer att de har en övergripande kännedom, trots att uppdaterade karteringar saknas.

Halmstads Hamn och Stuveri AB bedömer att kajerna är känsliga för större flöde av vatten, vilket kan resultera i att kajerna ger med sig. Detta skulle få allvarliga konsekvenser för hamnens verksamhet men även för de arrangemang som bland annat Halmstad & Co AB anordnar på kajen.

Miljö- och hälsoskyddskontoret anger att det finns risk för spridning av miljöfarliga ämnen i samband med skred, då cisterner nedgrävda i marken kan skadas.

4.3.3 Intervjusammanställning konsekvenser av kusterosion Tekniska kontoret utförde 2007 en flygning över området Tylösand/Ringenäs. Resultatet visade på tydliga erosionsproblem. Sanden försvinner från de yttre delarna och samlas vid Frösakull. Anledningen till att dessa under-sökningar gjordes var att kommunen ville ha fakta om framtida kusterosionsproblem. Tek-niska kontoret utreder nu insamlat underlag och kommer att ta fram ett program. Problem med kusterosion har även uppkommit vid Öst-ra Stranden men är ännu inte lika allvarligt, men läget kan snabbt förändras. Tekniska kon-toret ser behov av en kommunal handlingsplan för att förhindra och förebygga kusterosionens utveckling. Då Halmstads turismnäring är starkt kopplad till kommunens stränder ses kusterosion som ett stort hot.

Figur 22. Flygbild över delar av kusten i Halm-stads kommun. (Foto: Dan Karlsson)

59

4.3.4 Intervjusammanställning byggnadskonstruktioner Flera förvaltningar och bolag uppger att de har problem med både källaröversvämningar och fukt- och mögelskador i byggnader där verksamhet bedrivs. Detta orsakar arbetsmiljöproblem för både per-sonal, brukare, elever, kunder etc. Felaktig byggteknik och bristande underhåll är faktorer som nämns i intervjuunderlaget och bedöms påverka fukt- och mögelrelaterade problem. För att förbättra situa-tionen finns avfuktare i vissa byggnader där kommunen bedriver verksamhet. Förvaltningar som be-rörs av källaröversvämningar uppger att konsekvenserna mildras genom att material inte förvaras i källare eller alternativt pallats upp.

Tekniska kontoret bedömer att det sammanlagt är ett hundratal byggnader (privatägda och kommuna-la) inom kommunens geografiska yta som ligger i riskzonen för källaröversvämningar orsakade av underdimensionerat dagvattensystem eller bräddning av avloppsvatten.

Snö- och vindlaster kan komma att ändras liksom frekvensen för intensiv nederbörd och kraftigare vindar kan öka drivning av regnet, detta medför en ökad fuktbelastning på väggar och fasader. Fastig-hetskontoret uppger att dessa problem redan finns då mycket regn gör att fasaderna aldrig torkar ut. Förvaltningen har inte inventerat vilka fastigheter som bedöms ha dessa problem och därmed saknas även handlingsplaner. Fastighetskontoret har avsatt pengar till ett ”reinvesteringsprogram”, som syf-tar till att inventera fastigheter för att kartlägga eftersatt underhåll. Även fukt- och mögelskador in-venteras i detta program, då dessa skador är en följd av eftersatt underhåll.

Fastighetskontoret anger att i och med ett fuktigare klimat kommer blir det ännu viktigare än tidigare att ha ordning på drift- och skötsel, t.ex. ventilation. Ett fuktigare klimat kommer kräva tätare under-håll, material får kortare livslängd och det kan uppstå problem med tekniken t.ex. rost i olika ventila-tionskanaler.

Om vinden kommer att öka kan det orsaka att skorstenar vajar, plåtar lossnar, ökad nedskräpning samt risk för att byggnadsställningar och tak lossnar. HEM hade under stormen Gudrun problem med att flishögar av biobränsle till Turbingatans anläggning blåste runt och hamnade på bland annat ny-tillverkade fordon. HNAB anger att mer regn medför hårdare krav på ventilationssystem, vilket leder till andra krav på Industristadens byggnader för att kunna följa gällande lagar och normer.

Se även kapitel 4.2.3 om hur kommunen bedömer behovet av framtida kylanläggningar.

60

4.4 Areella näringar och turism I detta kapitel sammanställs intervjuunderlaget gällande kommunens påverkan och sårbarhet vid för-ändringar inom sektorn areella näringar och turism. Frågor relaterade till fiskenäringen har inte ställts i samband med intervjuerna, då det bedömts att den kommunala verksamheten inte påverkas i tillräck-lig omfattning av förändringar inom fiskenäringen. Inledningsvis sammanfattas västkustens påverkan av klimatförändringars konsekvenser för areella näringar och turism enligt kapitel 3.4.

Skogsbruket påverkas negativt av minskad nederbörd sommartid, ökad nederbörd vintertid, eventuell ökad vind och minskad tjälförekomst. Ökad temperatur ger både positiva och nega-tiva konsekvenser för skogsbruket.

Jordbruket påverkas på samma sätt som skogsbruket.

Turismen och friluftslivet påverkas negativt av ökad avrinning, höjd havsnivå och ökad kust-erosion. Ökad temperatur, solinstrålning och vattentemperaturer bedöms ge positiva konse-kvenser för turismen och friluftslivet.

I figur 23 presenteras en sammanställning av intervjusvaren med kommunens förvaltningar och bolag gällande areella näringar och turism. Merparten av de intervjuade bedömer att förändringar i skogs-bruk eller jordbruk inte påverkar deras verksamhet. Dock bedöms ett förändrat turism- och friluftsliv kunna påverka flertalet förvaltningar och bolag. Skogsbränder påverkar inte många förvaltning-ar/bolag men ger allvarliga konsekvenser för de verksamheter som påverkas eller hanterar branden.

Sektor - Areella näringar och turism

0

5

10

15

20

Skörd

eska

dor

Vatten

sjuka

jord

bruks

marker

Ökat b

ehov a

v göd

sling

Nya djur

sjukd

omar

Fler s

kadeg

örare

Vatten

sjuka

mar

ker i

skog

en

Skogs

bran

d

Ökad t

urism

Ökat fr

ilufts

liv

Inte

rvju

ade

enhe

ter

Stor påverkan

PåverkasPåverkas ej

Figur 23. Sammanställning av intervjusvaren för sektorn areella näringar och turism.


61

4.4.1 Intervjusammanställning skogsbruket Fler skadegörare kan medföra att fler träd försvinner vilket kan leda till att avrinningen från skogsom-råden ökar och därmed ökad tillrinning. Omhändertagandet av döda träd medför även ökade kostna-der för kommunen. Fastighetskontoret ansvarar för ekonomiskogar vars avkastning kan bli lägre.

Arbetslivsförvaltningen bedriver dagligverksamhet kallad ”Skogsbruket” som kan komma att påver-kas av fler skadegörare och vattensjuka marker. Även andra kommunala verksamheter ligger placera-de så att förändringar i skogsbruket kan medföra försvårad framkomlighet.

Andra konsekvenser är exempelvis att priset på flis och pellets kan öka vid vattensjuka marker eller om antalet skadegörare inom skogsbruket ökar. Vattensjuka marker skapar risk för att miljögifter la-kas ut. Miljö- och hälsoskyddskontoret bedömer att de kan få mer arbete i samband med tillsyn av kemiska bekämpningsmedel.

Turistnäringen kopplad till skogsområden påverkas negativt av de konsekvenser som klimatföränd-ringarna bedöms medföra.

Figur 24. Skogsbrand. (Källa: Länsstyrelsen Hallands län)

Då risken för skogsbrand bedöms öka uppger förvaltningar och bolag att kommunala verksamheter i skogsområden kan vara utsatta. En skogsbrand kan medföra att byggnader påverkas, vägar behöver stängas av eller kan brandröken orsaka problem. Vissa vård- och omsorgsverksamheter anger att eva-kuering kan krävas vid en skogsbrand. Räddningstjänsten ser ett problem i samband med hanteringen av skogsbrand, detta är att arbetslagstiftningen, skogsbrand och personal inte hänger ihop. Personalen är den viktigaste faktorn för att skapa uthållighet och arbetstidslagstiftningen kan försvåra möjlighe-ten att ha tillräckligt med tillgänglig personal. Räddningstjänsten bedömer att personalen behöver mer utbildning, ny teknik och taktik. Det är av stor vikt att det finns nationella resurser för skogsbrands-bekämpning, som t.ex. skogsbrandflyget med möjlighet till vattenbombning, gärna via helikopter. Halmstad City Airport anger att skogbränder medför en ökad aktivitet då helikoptrar startar och lan-dar på flygplatsen.

Länen handlar upp brandbevakningen via flygklubbar och det finns ett antal materieldepåer spridda över landet, som administreras av MSB. Det har inte gjorts någon analys huruvida avsaknaden av en specialiserad skogsbrandorganisation utgör något problem, men det finns idag ingen specifik fältträ-ning i skogsbrandsläckning på räddningsskolorna.[5]

Enligt stadskontoret kan den ökade risken för skogsbränder även påverka samhällsplaneringen genom ökad risk för att bostäder och försvårad etablering av vindkraft.

62

4.4.2 Intervjusammanställning jordbruket Många förvaltningar och bolag anger att det är svårt att se vilka konsekvenser förändringar i jordbru-ket kan medföra för deras verksamhet. En verksamhet som med stor sannolikhet drabbas av föränd-ringar i jordbruket är arbetslivsförvaltningens dagliga verksamhet ”Lantbruket” där djursjukdomar eller vattensjuka marker bedöms påverka verksamheten. Landsbygdsföretag påverkas med största sannolikhet av de konsekvenser som ett förändrat klimat befaras medföra. Skördeskador kan medföra att exempelvis kostnaderna för mat ökar men även att fastighetskontorets intäkter för jordbruksarren-den minskar.

Vattensjuka marker kan försvåra räddningstjänstens framkomlighet, påverka fastighetskontorets handläggning av jordbruksarrenden samt leda till att utemiljöer för vissa verksamheter inte kan nytt-jas. När åkrar och andra marker är vattensjuka får tekniska kontoret hantera inkomna samtal från lantbrukare. Kommunens behov av åtgärder i samband med detta bedöms öka.

Figur 25. Översvämning av jordbruksmarker vid Getinge 2006. (Källa: Halmstads kommuns bildarkiv)

En ökad urlakning av näringsämnen från jordbruksmarker medför ett ökat behov av gödsling. Detta kommer i sin tur att skapa ökade konflikter/diskussioner mellan miljö- och hälsoskyddskontoret och markägare då det finns regler att följa. Badvattnet kan påverkas negativt av ökad gödsling, vilket gör att turistnäringen påverkas. Däremot bedöms efterfrågan på slam från Västra strandens avloppsre-ningsverk öka om gödslingsbehovet ökar.

Hanteringen av nya djursjukdomar blir i första hand Länsstyrelsens uppdrag, men om sjukdomarna drabbar människor kommer även miljö- och hälsoskyddskontoret att engageras. Om djuren dör blir det en fråga för miljö- och hälsoskyddskontoret, då djurkropparna måste omhändertas och eventuellt grävas ner på en plats utsedd av miljö- och hälsoskyddskontoret. Sådana fall har funnits i Halmstad och gällde då kycklingbesättningar. Tekniska kontoret bedömer att kadaverhanteringen kan öka. Idag är det stora problem med att exempelvis deponera sälkadaver. Nya djursjukdomar bedöms enligt tek-niska kontoret ge mer arbete i form av omhändertagande av både döda djur och levande sjuka djur. Gällande utbrott av nya djursjukdomar finns en viss risk att detta kan påverka dricksvattnet. Utbrott av djursjukdomar kan medföra att kommunal vård- och skolverksamhet i närheten av det drabbade området kan behöva flyttas. Även vid planering av bostadsområden kan framtida ökningar av djur-sjukdomar påverka då det finns krav på ett visst avstånd mellan jordbruk och bostäder.

63

Miljö- och hälsoskyddskontoret kan behöva ta hand om fler klagomål från kommunens medborgare vid störningar som påverkar jordbruket. Mildare vintrar kommer att innebära mer urlakning av när-ingsämnen samt rester av bekämpningsmedel från åkrarna. Vikten av bevuxen mark under vintern samt gröna ytor mot vattendrag kommer att öka betydligt och därmed också tillsynen av dessa.

4.4.3 Intervjusammanställning turism och friluftsliv Tekniska kontoret anger att befolkningen i Halmstad idag tredubblas sommartid. Halmstad & Co uppger att en ökning av antalet turister är positivt. HNAB anger att en ökning av turismen är positivt för näringslivets utveckling, då det medför att fler företag växer och att skatteintäkterna till kommu-nen ökar. Byggnadskontoret har under de senaste åren sett ett ökat intresse för havsnära boende och friluftsliv. Med ett ökat intresse är det viktigt att ett bra planeringsunderlag för friluftsliv finns fram-taget. Många förvaltningar och bolag har påtalat att en ökning av antalet turister även ställer krav på kommunens verksamheter och på kvalitén och utbudet för turisterna. Vid intervjuerna framkom föl-jande konsekvenser gällande vad fler turister innebär för den kommunala verksamheten:

Ökad belastning på Västra Strandens reningsverk.

Ökad vattenförbrukning.

Mer trafikproblem.

Ökad avfallsmängd och nedskräpning (något som redan idag ses som ett problem på bland annat stränder och vandringsleder).

Ökad efterfrågan på turistområden (exempelvis campingar).

Mer arbete för räddningstjänsten (mer människor ger mer händelser, i framtiden kan även mer äventyrliga arrangemang bli vanligare).

Ökat tillsynsbehov av miljö- och hälsoskyddskontoret (livsmedel, badvatten, friluftsanlägg-ningar, hotell och vandrarhem).

Vård- och omsorgsbehovet ökar (enligt socialtjänstlagen ska vistelsekommunen stå för kost-naden. Gäller ej insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen, vid sjukvårdande insatser skickas räkning till hemkommunen).

Ett ökat antal människor i kommunen ökar även antalet ärenden för socialförvaltningen.

Flera förvaltningar och bolag uppger att otjänligt badvattnen är ett stort problem, vilket påverkar både turismen och inkomstmöjligheterna för kommunen. Tekniska kontoret utreder metoder för att inte få ut orenat avloppsvatten i havsviken. Gällande elnätets kapacitet så bedömer HEM att elnätet kommer att klara ett ökat tryck sommartid även om många kylanläggningar tas i bruk.

Vid höga temperaturer, värmeböljor, kan aktiviteter, utställningar, arrangemang och dyl. påverkas negativt, då besökare uteblir på grund av värmen.

Halmstad & Co AB är ett nybildat bolag som funnits sedan 2008. Bolaget nämner att tankar finns på att förlänga säsongen och inte enbart fokusera på sol och bad. Även ekoturism och upplevelseturism diskuteras. Det finns ett stort miljötänkande och samverkan med t.ex. campingar. Halmstad City Air-port välkomnar fler turister då detta gynnar deras verksamhet.

64

Figur 26. Stranden i Tylösand en sommardag. (Foto: Patrik Leonardsson)

65

4.5 Naturmiljön I kapitel 3.5 ges en generell beskrivning av sektorn naturmiljön utifrån SOU 2007:60. Fokus i kapitel 3.5 är hur den biologiska mångfalden, på land och i vatten, bedöms påverkas av klimatförändringar på västkusten. Sektorn naturmiljön har inte behandlats i samband med de intervjuerna som gjorts med kommunens förvaltningar och bolag samt externa aktörer. Anledningen till att denna sektor inte in-gick i utredningen är att kommunens projektgrupp beslutade att dessa frågor hanteras i andra utred-ningar och handlingsprogram som Halmstads kommun tagit fram och arbetar systematiskt med.

66

4.6 Människors hälsa I detta kapitel sammanställs intervjuunderlaget gällande kommunens påverkan och sårbarhet vid för-ändringar inom sektorn människors hälsa. Enligt kapitel 3.6 påverkas människors hälsa negativt av klimatförändringar på grund av fler och längre värmeböljor, ökade flöden och risker för ras och skred samt ökad temperatur i luft och vatten.

I figur 27 presenteras en sammanställning av intervjusvaren med kommunens förvaltningar och bolag gällande människors hälsa. De intervjuade bedömer att människors hälsa kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Det är dock svårt att säga vilka problem som kan uppstå samt i vilken omfattning verksamheten påverkas. Extrema temperaturer är något som många förvaltningar och bo-lag ser som en händelse som kan ge allvarliga konsekvenser. Hälsoeffekter på grund av naturolyckor bedöms påverka samtliga förvaltningar och bolag.

Sektor - Människors hälsa

0

5

10

15

20

Värmebölja –extrema

temperaturer

Hälsoeffekter avnaturolyckor

Ökadsmittspridning

Ändrad luftkvalité

Inte

rvju

ade

enhe

ter


Påverkas ej

Figur 27. Sammanställning av intervjusvaren för sektorn människors hälsa.


4.6.1 Intervjusammanställning extremtemperaturer Extrema temperaturer, värmeböljor, ser många förvaltningar och bolag som ett stort problem. Många förvaltningar och bolag har personal som arbetar utomhus. Vissa av deras arbetsuppgifter kan i sam-band med extrema temperaturer bli svåra att genomföra. En lösning kan vara att ändra arbetstiderna, vilket leder till ökade personalkostnader. För att kunna upprätthålla acceptabla inomhustemperaturer bedömer några förvaltningar och bolag att kylanläggningar, fläktsystem, markiser eller andra lösning-ar måste till i framtiden.

När det blir för varmt uppstår problem på äldreboenden. Äldreomsorgen anger att värmen redan idag är ett problem, som leder till en ökad påfrestning både för de äldre och för personalen. För varje varmt dygn stiger inomhustemperaturen, om ingen nedkylning sker nattetid. Äldre personer är sårbara för extrema temperaturer och konsekvenser för de äldre blir försämrad hälsa, uttorkning, ökat blod-

67

tryck, förvirring mm. I värsta fall kan dödsfall inträffa. Enligt hemvårdsförvaltningen går det inte att kyla ner lokalerna på nätterna med hjälp av ventilationssystemen på grund av otillräckliga luftmäng-der. Att öppna fönster och vädra ger oftast bättre resultat, men är ofta inte genomförbart i äldreboende där boende i många fall är dementa.

Socialförvaltningen uppger att om inte lokalerna går att anpassa måste eventuellt de mest rörelsehind-rade flyttas till bättre lämpade lokaler. Lindrigt handikappade personer får samma problem som per-soner i allmänhet, medan brukare med svåra handikapp ofta får liknande problem som äldre. Inom-hustemperaturen bedöms i dagsläget vara svår att åtgärda. Troligen skulle korsdrag och fläktar vara den akuta lösningen. Förvaltningen ser ett behov av att inventera de mest utsatta lokalerna och inve-stera i åtgärder i dessa. För de hemmaboende brukarna finns inte tekniska lösningar som åtgärder höga temperaturer. Vid en värmebölja kan det bli aktuellt att evakuera enstaka brukare till anpassade lokaler. Socialförvaltningen bedömer att de klarar av att hantera två till tre veckors värmebölja.

Landstinget Halland uppger att de äldre medborgarna är känsliga för värme, detta medför att lands-tinget befarar en ökad tillströmning av äldre med intorkningsproblematik till Länssjukhuset. I en re-dan pressade situationen kan detta ge platsbrist. Extrema temperaturer sker ofta under en period då befolkningsmängden i Halmstad är större än normalt, på grund av turisterna, därmed är Landstingets verksamheter eventuellt redan hårt belastade.

Räddningstjänsten anger att de samverkar med ambulanssjukvården, assisterar med bland annat bär-hjälp. Då ambulanspersonalen får betydligt mer att göra ökar även arbetsbelastningen för räddnings-tjänsten. Uthålligheten för räddningstjänstens insatspersonal försämras vid höga temperaturer efter-som både utrustningen och extrem värme är ytterst påfrestande.

Vid varmare temperaturer ökar förruttnelsehastigheten och risken för olägenheter av hushållsavfallet blir större. Detta medför att HEM kommer att tvingas hämta avfall med tätare intervall. Även risken för matförgiftningar ökar då maten lättare och fortare blir skämd. Vilket kräver ökad tillsyn av miljö- och hälsoskyddskontoret. Även servicekontoret ser farhågor med värmeböljor med tanke på förvalt-ningens livsmedelshantering.

Barn- och ungdomsförvaltningen anger att varma lokaler ger lägre prestation. Idag anpassas verksam-heten genom utelektioner eller att förskolebarn och elever får åka och bada men dessa lösningar är dock inte hållbara i längden. Förvaltningen har haft problem med att markiser inte får användas ut-ifrån brandrisken eller kan användas på grund av dåligt underhåll.

Andra konsekvenser som har nämnts är ökade krav på externa köpcenter med kylning för att underlät-ta inköp, behov av att ändra byggsätt för att klara hälsan, exempelvis använda byggnadsteknik som är mer lik den i sydligare länder. Men även att grön struktur och gröna miljöer blir en allt vikigare fak-tor. Genom att behålla grönområden kan temperaturen sänkas. Dock ger värmeböljor konsekvenser för parkverksamhetens växtlighet. Parkanläggningar får skador om det blir varmare men växtligheten bedöms dock kunna anpassas.

Ett sätt att förebygga höga inomhustemperaturer är rena byggnadstekniska åtgärder i samband med planering av nya fastigheter. Intensiv solinstrålning kan förebyggas genom att tänka på i vilket väder-streck byggnaden placeras och antalet fönster samt dess storlek och placering.

4.6.2 Intervjusammanställning ändrad luftkvalité De flesta förvaltningar och bolag anger att alla människor kommer att påverkas av ändrad luftkvalité, genom konsekvenser som ökning av pollenallergier, husdammskvalster etc. Fastighetskontoret ser redan idag en ökning av allergiker och problem i byggnader nära stora trafikleder. Konsekvenserna befaras bli fler sjukskrivningar, högre belastning på skolhälsosjukvården, utökad tillsyn, extra perso-nal inom vård och omsorg samt ökade krav på ventilation. Hemvårdsförvaltningen gör bedömningen att risken för att utveckla astma, allergier, lungsjukdomar samt andra sjukdomar i andningsorganen ökar. För att kunna reducera risken för att dessa problem uppstår bör förslagsvis mer hänsyn tas i den fysiska planeringen för att behålla grönområden.

68

4.6.3 Intervjusammanställning hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras, skred Många förvaltningar och bolag bedömer att översvämningar, stormar, ras och skred kommer att ge hälsoeffekter som påverkar deras personal eller verksamhet. På kort sikt kan människor få fysiska skador i samband med naturolyckor. Naturolyckor innebär i många fall en försämrad arbetsmiljö för personal ute i fält. Vid stormar finns det risk för att personal som befinner sig i skogen eller i närheten av byggnader råkar ut för olyckshändelser med nedfallande träd eller andra kringflygande föremål. Även konsekvenser som utbrott av olika sjukdomar via livsmedel eller dålig vattenkvalité kan uppstå. På lång sikt ses fukt och mögel i byggnader som problem. En naturolycka kan ställa krav på att und-sätta människor, eventuellt behöver människor evakueras från sina hem. Evakuering medför högre belastning på vård- och omsorgsverksamhet och kommunens kök. Turistnäringen påverkas direkt om negativa hälsoeffekter uppstår av översvämningar, stormar, ras och skred.

4.6.4 Intervjusammanställning smittspridning En ökad smittspridning är något som många förvaltningar och bolag anser skapar oro i samhället, ökat antal sjukskrivningar, högre belastning på skolhälsosjukvården och effekter för avfallshantering-en.

Smittspridning kan enligt miljö- och hälsoskyddskontoret uppstå snabbt i samband med strömavbrott eller vid brist på vatten eller mat. Personal inom skol-, vård- och omsorgsverksamhet och dess bruka-re, elever m.fl. är mer utsatta än andra verksamheter. Servicekontoret ser stora svårigheter gällande att upprätthålla mathållningen vid smittoutbrott. Då dricksvattnet är ett livsmedel måste personalen på vattenverken vara observanta vid misstanke om smittspridning.

Räddningstjänsten riskerar att komma ut till personer och områden med hög smittorisk, vilket medför behov av ökad försiktighet och att vidta olika skyddande åtgärder. En annan aspekt är att rädslan för situationen kan få stor påverkan på den egna hälsan.

Tekniska kontoret anger att djur som råttor, fåglar, rådjur och eventuellt kaniner kan sprida smitta. Detta ses redan idag som problem, exempelvis ökar problemen med råttor och är definitivt större idag än för tio år sedan. Även fåglar flyttar numera in till centrala delar i större utsträckning än tidigare. VA-verksamheten ser en ökad smittrisk för personal som arbetar med avloppsvatten.

Enligt både Halmstad & Co AB och kulturförvaltningen är det troligt att antalet besöker till olika verksamheter och arrangemang minskar om det föreligger risk för smittspridning.

Halmstad City Airport uppger att deras verksamhet kan påskynda och förvärra smittspridningen.

4.6.5 Intervjusammanställning klimatflyktingar En av effekterna av klimatförändringar kommer troligen bli ökade befolkningsrörelser. Migration or-sakade av klimatförändringar är ett underskattat problem som kommer redan innan vi i Sverige drab-bats av naturolyckor eller andra konsekvenser av klimatförändringar.

Arbetslivsförvaltningen ser klimatflyktingar som en ny stor grupp som kan bli den största gruppen att hantera för kommunen. HFAB har i dagsläget ingen plan som syftar till att tillhandahålla bostäder för klimatflyktingar.

69

5 Åtgärdsförslag Detta kapitel inleds med en presentation av några åtgärder som Halmstads kommun har vidtagit. Där-efter presenteras några av de förslag på åtgärder som anges i SOU 2007:60 och som bedöms beröra kommuner samt åtgärdsförslag framtagna av Länsstyrelsens Hallands län och pågående projekt som Region Halland driver. Slutligen ges en identifiering av områden som Halmstads kommun behöver utreda.

5.1 Åtgärder som vidtagits i kommunen Halmstads kommuns förvaltningar och bolag har under de senaste åren vidtagit åtgärder som syftar till att reducera konsekvenserna vid olika händelser och men också för att förbättra hanteringsförmå-gan. Även åtgärder för att reducera klimatpåverkan har vidtagits, dock behandlas inte dessa i denna utredning. Flertalet förvaltningar och bolag påtalar att de senaste årens stormar, översvämningar och ett ökat fokus på klimatrelaterade händelser har bidragit till att åtgärder vidtagits. Idag har många för-valtningar och bolag krisplaner (handlingsplaner, handböcker) samt utbildat och övat sin personal i krishantering. Även kommunövergripande stabsutbildningar och övningar har genomförts. Nedan presenteras ett axplock av de åtgärder som redovisats i samband med intervjuerna i syfte att ge tips på goda åtgärdsexempel. För mer information om åtgärderna hänvisas till den förvaltning eller bolag som anges inom parantes efter varje åtgärd.

VA-verksamheten har köpt in bilar med fyrhjulsdrift och påbörjat utbyggnaden av reservkraft (tekniska kontoret).

Verksamheter har så kallade ”nödkit”. Dessa nödkit kan innehålla, trangiakök, batteridriven radio, extra batterier, värmeljus/stearinljus, ficklampa, handsprit och våtservetter (barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, hemvårdsförvaltningen).

De senast byggda äldreboendena har försetts med uttag för mobila dieseldrivna reservkrafts-aggregat som klarar av att driva 50-75% av boendet (hemvårdsförvaltningen).

En enklare översvämningsvall har byggts i Getinge för att skydda utsatta bostäder i samhället (HFAB och tekniska kontoret).

MSB har genomfört översiktliga översvämningskarteringar för Nissan och Suseån. Kommu-nen har själv bekostat detaljerade översvämningskarteringar för Nissan vid Söder samt vid ett område i Oskarström (stadskontoret och byggnadskontoret).

Elledningar har grävts ner och ledningsgator har breddats (HEM).

En utredning gällande problemen med kusterosion i området Tylösand/Ringenäs pågår (tek-niska kontoret).

HEM har utrett möjligheten att använda fjärrkyla för att kyla byggnader i framtiden. Använd-ningen av fjärrkyla bedöms vara igång 2013 (HEM).

För Söder och Östra stranden finns riktlinjer i samband med nybyggnation som anger en lägs-ta nivå på +3 meter till färdigt golv (byggnadskontoret).

Byggnadskontoret ordnar årligen en miljödag för hela förvaltningen. Förvaltningen har även en aktiv miljögrupp med en deltagare från varje enhet (byggnadskontoret).

Halmstad City Airport har utrett problemen med dagvattenhanteringen och därmed fastställt flaskhalsar och förslag på åtgärder (Halmstad City Airport).

I ett reinvesteringsprogram kommer kommunens byggnader att inventeras i syfte att kartlägga eftersatt underhåll (fastighetskontoret).

70

HEM har infört två former av miljökörkort, ett avancerat och ett light. Cirka 300 anställda inom HEM har genomfört körkortet. Idag erbjuds skolor lightmiljökörkortet. Även andra per-soner skulle kunna få erbjudandet, då lightkörkortet är gratis (HEM).

5.2 Förslag på åtgärder enligt SOU 2007:60 I den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen ges förslag på åtgärder som bör vidtas för att kunna bemöta och hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Nedan anges några av de föreslagna åtgärder som bedöms mest relevanta för Halmstads kommun.

5.2.1 Kommunens roll bör stärkas I SOU 2007:60 föreslås att kommunens roll bör stärkas. Nedanstående text citeras i den här utred-ningen i syfte att upplysa läsare om förslagets innebörd och för att ge en bild av de områden som den statliga utredningen belyser.

Kommunen har en central roll som ansvarig för samhällsplanering, beredskapsplanering och rädd-ningstjänst samt som huvudman för viktiga delar av den tekniska försörjningen. Genomförandet av anpassningsåtgärder ligger till stor del på kommunerna. Det gäller bland annat förebyggande skydd mot översvämningar, ras, skred och erosion. För att kunna genomföra åtgärder inom kommunen krävs att både politiker och tjänstemän har tillgång till tillräcklig information om klimatförändring-arna.

Särskilt viktigt är riskbedömningar för översvämningar, ras, skred och erosion. Central information i form av översiktliga karteringar och höjddata är väsentliga för kommunala beslut om bl.a. bebyggel-seplanering och förebyggande skyddsåtgärder. Det är viktigt att kommunerna ökar hänsynstagandet till översvämningar, ras och skred i linje med de förslag som lagts fram vid översynen av PBL. Den tekniska försörjningen, särskilt dagvatten och vattenförsörjning, är sårbara för t.ex. häftiga skyfall och andra översvämningar. Kommunen behöver också underlag och erfarenhetsutbyte om vilka åt-gärder som är effektiva. Kommunerna bör i sina risk- och sårbarhetsanalyser till regeringen särskilt rapportera om arbetet med att minska sårbarheten för klimatförändringar.

Kommunerna efterfrågar generellt stöd för att förstärka sin kompetens att förstå och hantera meteo-rologiska, hydrologiska och geotekniska data, bl.a. utifrån den utökning av varningssystemen som vi föreslår. Vi bedömer att samordningen mellan olika delar av den kommunala verksamheten bör för-bättras. Förändringar i klimatet kommer att öka kraven på samordning. De nya krav som klimatför-ändringarna ställer på utformning av de tekniska systemen bör beaktas tidigt i planeringsprocessen. Det kan t.ex. handla om utformning av dagvattensystem vid nybebyggelse. Samverkan mellan plane-ringsfunktionen och räddningstjänsten bör också förstärkas. Detta gäller särskilt vid planering av byggande i översvämningshotade och ras- och skredkänsliga områden.

5.2.2 Förslag till förändringar som påverkar samhällsplaneringen Många av de åtgärder som föreslås handlar om att förbättra underlaget till den fysiska planeringen. Utvecklingen av dessa förslag bör kommunen följa upp, i syfte att undvika dubbelarbete. Nedan an-ges några av de förslag som presenteras i SOU 2007:60.

Boverket bör få i uppdrag att i samverkan med SMHI och andra berörda myndigheter upprät-ta allmänna råd för planering, lokalisering och höjdsättning av nybebyggelse inklusive VA-system med hänsyn till ökade risker för översvämning, ras, skred och erosion i ett förändrat klimat. Utredningen föreslår även att PBL bör kompletteras så att en kommun ges rätt att ut-föra åtgärder på annans mark som har stor betydelse för att skydda omgivande bebyggelse.

71

PBL bör kompletteras så att det blir tydligt att riskerna för ras och skred ska beaktas vid loka-lisering av bebyggelse. En annan komplettering i PBL som föreslås är möjligheten fastställa krav i detaljplanen på säkerhetshöjande och skadeförebyggande åtgärder för att förhindra el-ler minska risken för översvämningar, ras, skred och erosion, genom att exempelvis använda funktionsbaserade krav.

Dataunderlag som behövs för den fysiska planeringen bör förbättras och görs fritt tillgängligt för kommuner och myndigheter. Utredningen ser detta som en viktig åtgärd för många kom-muner eftersom kostnaden för höjddata, fördjupade karteringar och analyser av översväm-nings-, ras- och skredrisker är betydande. Stödet till kommunerna från SMHI, SGI och läns-styrelserna föreslås ökas. Sammantaget innebär detta att betydande nya resurser läggs på stöd till kommunal planering och förebyggande åtgärder.

Länsstyrelsen bör få i uppdrag att inventera tillstånds- och ägarlösa dammar samt bedöma problemets storlek som ett underlag till den föreslagna översynen av lagstiftningen kring vat-tenverksamhet.

Likställighetsprincipen bör inte utgöra ett hinder för kommuner att finansiera åtgärder på en-skilt ägda fastigheter som syftar till att förebygga naturolyckor. För att säkerställa att frågan behandlas lika i alla kommuner regleras detta i en särskild lag.

SOU 2007:60 föreslog bland annat en ny bestämmelse i PBL enligt vilken preskriptionstid-punkten för kommunernas ansvar för skador till följd av att kommunen inte tillräckligt har beaktat risker för översvämningar, ras, skred och erosion ska vara 20 år efter tillkomsten av beslutet. I Regeringens proposition 2008/09:162 - En sammanhållen klimat- och energipolitik bedöms en förlängd preskriptionstid inte vara motiverad. Regeringen anser däremot att det är angeläget att på ett bättre sätt integrera ett förebyggande klimatanpassningsarbete i den fysis-ka planeringen och att åtgärder för klimatanpassning också redovisas i samband med upp-rättande av detaljplan.

5.2.3 Förslag till åtgärder för dricksvattenförsörjningen SOU 2007:60 pekar ut följande viktiga punkter för att trygga dricksvattenförsörjningen i samband med klimatförändringar. Tekniska kontorets arbete med dessa anges enligt resultatet av intervjuerna i kapitel 4.2.5 och kapitel 5.4.4.

Sårbarheter i de lokala förhållandena bör analyseras för varje vattenförsörjningssystem.

Vattentäkter bör skyddas mot ökande risker för både kemiska och mikrobiologiska förore-ningar. En hänsynsfull fysisk planering i tillrinningsområden för vattentäkter är också en mycket viktig och grundläggande faktor för dricksvattnets säkerhet.

Där behov finns bör den mikrobiologiska säkerheten vid beredning av dricksvatten i vatten-verken ökas.

Åtgärder bör vidtas för att klara de förändringar som uppstår i råvattnets kemiska/biologiska kvalitet och temperatur.

Distributionssystem som kan utsättas för större påfrestningar bör säkras. Exempel på åtgärder är dubblering av ledningar. Inom vissa områden ökar till exempel ras- och skredrisker med konsekvenser för vattenledningsnätet. Dubbla matningar ska ej lokaliseras i närheten av var-andra.

Beredskapen bör öka för att hantera störningar på grund av extremväder eller andra effekter av klimatförändringar som kan påverka vattentäkter, vattenverk och distributionsanläggning-ar.

72

Det krävs utbildnings- och informationsinsatser om klimatförändringarnas betydelse för vat-tenförsörjningen. För kommunal vattenförsörjning finns ett informations- och utbildningsbe-hov för att kunna hantera möjliga och troliga förändringar/effekter av ett förändrat klimat.

SOU 2007:60 bedömer att de ökade kostnader för dricksvattenförsörjning i Sverige under pe-rioden 2010-2100 beräknas bli 60-125 miljarder kronor.

5.2.4 Förslag till åtgärder för hantering av spillavloppsvatten SOU 2007:60 pekar ut följande viktiga punkter för att säkra avloppsvattenhanteringen i samband med klimatförändringar. Tekniska kontorets arbete med dessa anges enligt resultatet av intervjuerna i kapi-tel 4.2.6 och kapitel 5.4.5.

Avloppsvattenhanteringen måste, i ett klimat med ökad och intensivare nederbörd samt höjda vattennivåer, i än högre grad än i dag säkerställas tidigt i kommunens planprocess. Plane-ringsprocessen måste ses som en helhet och säkerhetsfrågorna lyftas fram tidigt så att de kan ses i samspel med eventuella andra åtgärder som ligger utanför PBL:s ramar. Behov finns också av en tydlig ansvarsfördelning vid olika typer av översvämningar.

Boverket bör upprätta allmänna råd för planering, lokalisering och höjdsättning av bebyggel-se inklusive VA-system med hänsyn tagen till översvämning, ras, skred och erosion som stöd till kommuner och länsstyrelser. Boverket bör också upprätta allmänna råd för planering och säkerställande av åtgärder för att skydda befintlig bebyggelse mot ovan nämnda naturolyckor liksom avseende vatteninträngning i avloppssystem.

Befintliga dagvattenledningar är dimensionerade för att klara normala regn idag. Neder-bördsmängderna i ett förändrat klimat bedöms öka, frekvensen och intensiteten likaså. Ex-trema skyfall kan innebära att ledningarna bli tillfälligt överbelastade. Behov kommer att fin-nas av att säkra dagvattensystemen, så att inte befintlig bebyggelse översvämmas av bakåt-strömmande vatten från recipient under exempelvis byggda skyddsvallar. Genom att förse ledningarna med backventil eller pumpar kan fastigheter skyddas mot bakåtströmmande vat-ten från dagvattenledningar.

Sträva efter att minska mängden dagvatten som behöver avledas i ledningssystem. En lokalt inriktad dagvattenhantering med inslag av öppna lösningar tillsammans med en genomtänkt höjdsättning av hela bebyggelseområdet minimerar risken för översvämningar. Vid överbe-lastning av rörsystem behöver flöden kunna styras mot okänsliga områden eller avledas ytligt på säkert sätt, med exempelvis utjämningsmagasin, kompletterande kanaler, diken m.m. Andra tekniska åtgärder är byggande av alternativ dagvattenledning för toppflöden och ut-ökad ledningskapacitet. Tekniska åtgärder kommer också att behöva vidtas mot högvatten, som invallning och dag- och dränvattenpumpning.

5.2.5 Förslag till förändringar som påverkar krishanteringen Nedanstående förslag som presenteras i SOU 2007:60 kan komma att påverka den kommunala kris-hanteringen.

Kommuners och fastighetsägares möjlighet att få bidrag för att vidta förebyggande åtgärder mot naturolyckor minskas något i och med att andelen av kostnaden som är bidragsberättigad sänks. Vidare läggs ett lagförslag med innebörden att kommunerna under vissa förhållanden har rätt att bidra till finansiering av förebyggande åtgärder mot naturolyckor på enskilda fas-tigheter. Förslaget innebär endast ett klargörande av nuvarande lagstiftning för att undvika att sådana bedömningar skiljer sig mellan olika kommuner. Förslaget innebär potentiellt något ökade kostnader för kommunerna. Samtidigt föreslås att kommuner och regioner som får bära stora kostnader på grund av risk för naturolyckor ska kunna få stöd från ett nytt anslag för in-vesteringar med syfte att förebygga naturolyckor.

73

SGI bör få ansvar att bistå kommuner och länsstyrelser i den kommunala planeringsprocessen i frågor avseende ras, skred och erosion.

SGI bör få ansvaret för en reglerad jourverksamhet avseende akut inträffade händelser eller befarade händelser. SGI bör få ökade resurser för dessa uppgifter.

SMHI bör få i uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, SGU, Skogsstyrelsen och Social-styrelsen, utreda möjligheterna att utöka varningssystemen för extremväder och att införa så-dana system där så är lämpligt. Bland annat bör möjligheten att skapa varningssystem för värmeböljor, torka, stormfällning och intensiva regn analyseras och om så är möjligt bör så-dana system utvecklas.

5.3 Hallands läns förslag på åtgärder Både Länsstyrelsen Hallands län och Region Halland ser allvarligt på konsekvenserna av framtidens klimatförändringar. I detta kapitel presenteras Länsstyrelsen Hallands läns tankar utifrån risk- och sårbarhetsanalysen och Region Hallands pågående projekt på temat klimatförändringar.

5.3.1 Länsstyrelsen Hallands län I den risk- och sårbarhetsanalys som Länsstyrelsen Hallands län tagit fram utifrån förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap bedöms åtgärder för att förebygga och lindra kon-sekvenserna av klimatförändringar som prioriterade. Nedan citeras åtgärdsförslaget i Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys:[9]

”Länet som helhet måste utveckla det förebyggande arbetet för att lindra konsekvenserna av en kli-matförändring. Länsstyrelsen kan bidra genom att ta fram riktlinjer för hur klimatförändringar ska granskas i planprocessen och även bedöma aktuella risker utifrån ett klimatperspektiv. Kommunerna bör ta fram riktlinjer för hur översvämningsrisker kan minskas och hur man avser hantera en havsni-våhöjning. Detta arbete bör stödjas av och ske i samverkan med Länsstyrelsen. Vidare bör det i samt-liga planer finnas ett avsnitt som ser på hur den aktuella planen kan komma att påverkas av konse-kvenserna av en klimatförändring. Även när det gäller klimatförändringar kan Sydlänssamverkan användas för att åstadkomma en samsyn. Vid konferens om risker i samhällsplaneringen kan ämnet avhandlas. Slutligen bör Länsstyrelsen agera för att de förslag som rör Länsstyrelsen i klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) blir realitet och att extra medel tillförs för att kunna axla den nyckelroll som föreslås tilldelas Länsstyrelserna i det kommande klimatanpassningsarbetet.”

5.3.2 Region Halland Region Halland ingår i SydSam som är en samarbetsorganisation för regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan i Sydsverige. Medlemmar är Regionförbundet i Jönköpings län, Regionförbundet Södra Småland, Region Halland, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län och Region Skåne. SydSam:s arbete koncentreras på fyra fokusområden; klimatfrågor, transporter och infrastruktur, maritim säkerhet och forskningsplattform för sociala frågor. Region Halland arbetar med klimatförändringars konsekvenser bland annat i följande pågående projekt:

Region Halland har i samverkan i SydSam sammanfattat den nationella klimat- och sårbar-hetsutredningen 2007:60 ur ett sydsvenskt perspektiv med syfte att öka beredskapen för kli-matförändringar och minska klimatpåverkan i Sydsverige.

74

http://www.regionjonkoping.se/

http://www.rfss.se/

http://www.regionhalland.se/

http://www.regionblekinge.se/

http://www.kalmar.regionforbund.se/

http://www.skane.se/

Fortlöpande utvecklingsarbete inom ramen för SydSam med namnet ”Anpassning till föränd-rat klimat i ett Sydsverigeperspektiv”. Arbetet syftar till att höja kunskapen om följderna av klimatförändringarna och målgruppen är Sydsveriges regioner och kommuner. Detta kan gö-ras i olika tidsperspektiv, exempelvis 2030, 2050 och 2100. I samverkan mellan regioner, kommuner och företag ska vi skapa medvetenhet om klimatförändringens konsekvenser, ex-empelvis genom att lyfta fram robusta lösningar för att anläggningar och egendom bättre ska motstå förändringar i klimatet.

Det finns tankar på att detta utvecklingsarbete i framtiden även ska innehålla en uppbyggnad av en nationell webbsida, KlimatGIS-Behovsanalys, med grundläggande information om klimatförändringen som i sin tur kan anpassas för regionala och kommunala/lokala behov. Syftet med portalen är att understödja planering och beslutsfattande genom att öka tillgäng-ligheten till geografisk information och analysmaterial. Innehållet i webbportalen kan bestå av regionalt och lokalt anpassade klimatscenarier, forskningsresultat, effektstudier, metoder, ramverk och hur dessa förhåller sig till varandra.

De halländska kommunerna har varit målgruppen för två seminarier på temat förändrat klimat som genomförts. I december 2008 anordnade Region Halland en workshop om klimatanpass-ning och fysisk planering. Vid denna workshop framkom följande förslag på projektidéer att arbeta vidare med:

o Vilket klimat/väderläge ska vi planera för? Krävs utökade scenarier?

o Risker som inte byggs bort - hur fördelar sig ansvaret? Hur kommunicerar vi det?

o Hur planerar och samordnar vi inom kommunen?

Projektidéerna ses som delar i ett större sammanhållet projekt.

Region Halland deltar i ett pågående projekt ”Aquarius - Markägare som vattenförvaltare i ett förändrat klimat” med ett övergripande mål om att ta fram verktyg som kan användas av markägare för att sköta vattenhushållningen i landskapet inför framtida klimatförändringar. Projektet vänder sig till lantbrukare, skogsägare och andra markägare utmed Smedjeån och dess biflödens sträckning, vattenkraftverksägare och fritidsintressen inom naturvård och fri-tidsfiske.

Pilotområdet är Smedjeån i Laholms kommun som drabbats av både översvämningar och vat-tenbrist. Ett stort antal våtmarker har tidigare anlagts i området i nära samarbete med mark-ägarna. Problembilden är att ett förändrat klimat antas föra med sig ökad nederbörd höst och vinter och torrare somrar. Det innebär att problemen med översvämningar ger effekter på vat-tenkvalitet med slambildning och ökat näringsläckage. Fler och längre torkperioder kräver bevattning för att klara årets gröda. Projektet är ett Interreg IVB Nordsjön med partners från Danmark, Holland, Tyskland och Skottland och Sverige med en projektbudget på ca 50 mil-joner kronor. Den svenska delen består av halländskt deltagande från Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen Halland, Laholms kommun, Högskolan och Region Halland med en budget på ca 7 miljoner kronor. Projektet ska genomföras under 2009 – 2011.

75

5.4 Identifiering av vad Halmstads kommun behöver utreda Sammanfattningsvis tydliggör sammanställningen av intervjuerna med kommunens bolag och för-valtningar att störningar i elförsörjningen är den konsekvens som flest förvaltningar och bolag bedö-mer ger stor påverkan för deras verksamhet och personal, hela 16 av 19 enheter angav svaret ”stor påverkan”. Störningar i telefonin är den konsekvens som näst flest förvaltningar och bolag bedömer ger stor påverkan. Därefter följer konsekvenserna av störningar i vägnätet, avbrott i dricksvattenför-sörjningen och störningar i avloppssystemet där 13 av 19 enheter förvaltningar och bolag har angett svaret ”stor påverkan”.

I nedanstående kapitel ges förslag på områden som Halmstads kommun behöver utreda vidare. Åt-gärdsförslagen anges utan prioriteringsordning. Förslagen bygger på den statliga klimat- och sårbar-hetsutredningen samt intervjuer med kommunens förvaltningar och bolag samt externa aktörer.

5.4.1 Sammanställa underlag för den fysiska planeringen Det är av stor vikt att allt underlagsmaterial uppdateras gällande områden som är känsliga för över-svämning, ras, skred och erosion. De senaste åren har flera utredningar och undersökningar gjorts, men tyvärr har inte dessa sammanställts digitalt på en och samma kartbild. Mycket kunskap finns idag hos personal som arbetat länge i kommunen, vilket är en sårbar situation med tanke på framtida pensionsavgångar. Även fler detaljerade karteringar för områden känsliga för översvämningar, stranderosion, ras och skred kan behövas. Den fördjupade översiktplaneringen föreslås kompletteras med ett principbeslut som visar vad som gäller i kommunens olika geografiska delområden. Exem-pelvis behövs bestämmelser för hur man får bygga utmed kusten och vattendragen.

För att kunna få en helhetsbild behöver ett eller två nya digitala kartskikt tas fram. Ett sammanställt material ökar möjligheterna till ett fungerande underlag för politiska beslut gällande vilka områden som är lämpliga respektive ej lämpade att bebygga. En annan viktig framgångsfaktor är samsyn och samarbete mellan kommunens olika förvaltningar och bolag. Många förvaltningar och bolag ser ett behov av att förbättra samordningen vid stora infrastrukturprojekt, exempelvis behöver VA-frågor, energi- och renhållningsfrågor samt räddningstjänstens insatsmöjligheter belysas redan i ett tidigare skede.

Med tanke på konsekvenser av kommande klimatförändringarna är ett bra underlag och tydliga poli-tiska beslut en förutsättning för att kunna arbeta med frågor som berör den fysiska planeringen. Därav är en uppdatering av kommunens underlag av yttersta vikt, då detta möjliggör att effekterna av kli-matförändringar i framtiden kan beaktas i större utsträckning i kommunens planarbete.

5.4.2 Detaljkartera områden känsliga för översvämning, ras och skred Vid kartering av både översvämnings-, ras- och skredrisker är topografiska förhållanden en av de vik-tigaste parametrarna, därför finns behov av goda terrängmodeller. Metodutvecklingen rörande risk-kartering inriktas i stor utsträckning på att nyttja GIS-verktyg samt flygbilder, satellit- och radarbilder genom fjärranalyser. Som underlag för denna riskkartering måste det finnas en föreställning om vilka klimatrelaterade faktorer som är viktiga samt hur dessa kan tänkas förändras. Följande klimatfaktorer har pekats ut som mest kritiska för översvämningar, ras och skred; nederbörd, temperatur, höga flö-den, flödestoppar, intensiva regn och sommarnederbörd.[7]

76

För att i skapa bättre underlag till den fysiska planeringen bör i första hand de karteringar (översväm-ning, ras och skred) som är framtagna sammanställas. Utifrån denna sammanställaning bör beslut fat-tas om vilka fler områden längs kommunens vattendrag och eventuellt kustområden som ska detalj-karteras. Detta bör då ske genom laserskanning (insamling av höjddata från flygplan) så att underlaget blir tredimensionellt. Lantmäteriet har under 2008 tagit fram en plan för framställning av en ny natio-nell höjdmodell enligt förslaget i SOU 2007:60. Regeringen har avsatt medel för åren 2009-2011 för bland annat framtagning av nya höjddata. Syftet är att framställa en ny nationell höjdmodell utifrån användarnas behov med särskild prioritering för klimatanpassnings- och andra miljöändamål.[12] Genom att i ett tidigt skede ta kontakt med Lantmäteriet och ta reda på vad som ingår i deras projekt kan kommunen efter bedömt behov göra kompletteringar så att ett önskvärt underlag tillhandhålls.

Efter att detaljkarteringar har utförts och sammanställts finns underlag för beslut om exempelvis kajer behöver höjas, om och i så fall var fler vallar för skydd mot översvämningar kan behövas, vilka om-råden som ej bör bebyggas, i vilken omfattning mobila vallar (fylls med vatten för att kunna täta öpp-ningar i permanenta vallar) behöver införskaffas, åtgärder för att reducera ras- och skredrisker men även andra åtgärder som kommer att blottas i samband med att karteringarna görs.

5.4.3 Förebygga översvämningar, ras och skred Halmstads problem med översvämningar är i behov av åtgärder. Enligt MSB:s utredning Översväm-ningar och riskhantering - en forskningsöversikt ställer ett förebyggande arbete inom översvämnings-området mycket stora krav. Att kunna förebygga själva faran, t.ex. nederbördens mängd och intensi-tet, är en omöjlighet. Olyckor kan dock förebyggas genom att ta bort de objekt som är skadeutsatta. Att flytta människor och byggnader är ett sätt att förebygga. Utvecklingen går dock i motsatt riktning. Alltmer verksamheter, byggnader, etc. placeras i översvämningszoner, vilket gör att de potentiella skadorna ökar. Skadebegränsande insatser är ofta det som är realistiskt att genomföra, med hänsyn till översvämningsfarornas karaktär. En typ av skadebegränsande insats är lagra vatten under höga flöden och därigenom mildra flödestopppar. Olika typer av invallningar kan också betraktas som skadebe-gränsande. Vallar ger ofta ett förhållandevis bra skydd upp till vissa nivåer och är relativt billiga att bygga. Det förekommer dock tekniska brister i design, konstruktion och underhåll. I Tyskland pågår flera projekt om vallar, bland annat studeras hur rördräneringar på utsidan av vallar kan skapa en omättad zon på utsidan som ger bättre hållfasthet. Ett annat projekt studerar förstärkning av vallar med geotextil, där fiberoptiska sensorer finns invävda i textilen. Sensorerna skall kunna varna vid eventuell deformation.[6]

Figur 28. Översvämningar i Oskarström sommaren 2002. (Källa: Halmstads kommuns bildarkiv)

77

Olika former av varningssystem är viktiga redskap för att minska skador under översvämningar. Det finns dock svårigheter med att bygga upp människors förtroende för systemen så att varningarna tas på allvar. Det är av stor vikt att öka medvetenheten hos de medborgare som bor inom översvämnings-känsliga områden, detta kan göras genom att informera om:[6]

o Kommunens riskområde för översvämningar.

o Funktion hos varningssystem och informationsspridning.

o Att göra lämpliga saker vid en händelse.

För att förebygga ras och skred föreslår utredningen Klimatförändringar, skred och ras - en forsk-ningsöversikt följande konkreta åtgärder som är relativt billiga, vattenskydd, förändrad växt (grödor), tid för sådd, planering och ökad medvetenhet. Andra skydds- och omlokaliseringsåtgärder, som i många fall är betydligt dyrare är exempelvis att öka höjden på vallar och fördämningar, omlokalise-ring av hamnar, industri och bebyggelse från låglänta kust- och översvämningsområden, ombyggnad eller nybyggnad av kraftverk till följd av felaktigheter i vattenkraftstationer eller till följd av have-ri.[6]

För att få önskvärda effekter av vidtagna fysiska åtgärder i syfte att reducera konsekvenserna vid översvämningar bör dessa göras först efter att känsliga områden har detaljkarterats. Då finns underlag till beslut gällande nivåer på vallar, dess konstruktion och design. Informationsspridning till kommun-invånare kan påbörjas innan detaljkarteringen är gjord, men bör fortsätta när det nya kartmaterialet är upprättat. Genom att kontinuerligt sprida information och ha en dialog med berörda kommer troligtvis kommuninvånarna uppleva ett ökat stöd från kommunens sida. En annan åtgärd för att reducera kon-sekvenserna vid översvämningar som dykt upp i samband med intervjuerna är möjligheten att sektio-nera med hjälp av backventiler, vilket gjorts på två ställen i kommunen. Om denna åtgärd ger avsedd effekt samt om och hur detta är möjligt att göra på fler ställen bör utredas.

Kommunens risker för ras och skred bedöms inte lika påtagliga som översvämningsriskerna, dock bygger denna bedömning på utredningar som gjorts av MSB enligt gamla metoder samt andra utred-ningar som kommunen har beställt och som idag får ses som gamla. Då konsekvenser av framtida klimatförändringar med stor sannolikhet inte har bedömts i dessa kan det vara svårt att använda detta underlag för att bedöma om kommunen har områden som är känsliga för ras och skred samt besluta om åtgärder behöver vidtas i dessa områden.

5.4.4 Dricksvattenförsörjning För att kunna hantera en eventuell minskad vattentillgång har vattenverken ett överordnat styrsystem för vattenuttag, det pågår ett aktivt arbete inom tekniska kontoret att undersöka nya vattentäkter och det samarbete sker med andra kommuner. Nuvarande grundvattentäkter har ingen direktpåverkan från ytvattendragen. Däremot undersöker tekniska kontoret förutsättningar för ett nytt vattenverk inom kommunen, som använder ytvatten för infiltration och grundvattenbildning. Ytvattendrag kan exem-pelvis påverkas av ytavrinning och avloppsbräddningar som sker uppströms i vattendraget. Huvudde-len av bräddavloppen i kommunen är kartlagda men vissa punkter behöver kontrolleras mer noggrant. I något enstaka fall måste risken undersökas avseende bräddning från en pumpstation via marken vi-dare till intilliggande vattentäkt.

Distributionssystem som kan utsättas för större påfrestningar vid klimatförändringar behöver karteras och i nästa steg åtgärdas för anpassning för de framtida förutsättningarna. Det behövs också mer ut-bildnings- och informationsinsatser om klimatförändringarnas betydelse för vattenförsörjningen för att öka medvetandet och förståelsen för grunderna för de framtida klimatscenarierna.

78

5.4.5 Hantering spillavloppsvatten Då många förvaltningar och bolag påtalat problem med dagvattenhanteringen bör kända problem och sannolika framtida problem sammanställas. Det finns områden som har stora problem idag och det är för vissa områden en förutsättning med ett fungerande dagvattensystem för planering av nya bostads-områden. Ur intervjuunderlaget framgår konkreta åtgärdsförslag som exempelvis att åtgärda avvatt-ningssystemens vägtrummor och diken. För att kunna hantera dagens och de framtida problemen bör riskområden inventeras, förslag på åtgärder och dess kostnad tas fram samt att åtgärderna samman-ställs i en handlingsplan med prioriteringsordning.

Tekniska kontoret anger att klimatförändringarna i dagsläget inte beaktas i den fysiska planeringen. Här måste förändringar vidtas så att aspekter avseende den framtida klimatpåverkan vägs in vid di-mensionering och utformning av VA-systemen. För närvarande dimensioneras ledningsnäten efter historisk nederbördsdata men behöver anpassas för de framtida prognoserna. Åtgärder som tekniska kontoret för närvarande arbetar med är förnyelse av ledningsnäten samt arbete med dagvattenhanter-ingen, exempelvis att ta fram lösningar som på ett naturligt sätt tar hand om vattnet. Nuvarande för-nyelsetakt på ledningsnätet är minst 200 år samtidigt som den teoretiska livslängden är 50 år och där-för behövs mer resurser för underhåll av kommunens VA-ledningar.

5.4.6 Byggnadstekniska åtgärder Flertalet olika byggnadstekniska åtgärder kan vidtas i syfte att förbättra situationen utifrån ett föränd-rat klimat. Några förslag är:

Utreda vilka verksamheter som behöver ha tillgång till reservkraft för att kunna upprätthålla en fungerande verksamhet som minimerar riskerna för människors liv och hälsa. Vidta åtgär-der genom att förbereda dessa byggnader så att det antingen är möjligt att koppla in mobila reservaggregat eller installera stationära verk. Det bör även tilläggas att för samtliga reserv-kraftverk måste drivmedelsresurserna säkerställas. Frågor som; vem ansvarar för att fylla på drivmedel? Var hämtas drivmedel? Fungerar pumparna vid hämtstället vid ett elavbrott? bör utredas i samband med planeringen av att införskaffa reservkraft.

Vid planering av nya byggnader bör intensiv solinstrålning förebyggas. Genom att tänka på i vilket väderstreck byggnaden placeras, fönsterplacering, antal fönster och dess totala yta, markiser etc. kan arbetsmiljön i lokalerna förbättras.

I samband med nybyggnation bör behovet av kylanläggningar kartläggas för att eventuella kostnader ska kunna tas med redan i projekteringen och blir en del av investeringen. Drifts-kostnaden och ansvaret för dessa kostnader bör också tydliggöras vid projekteringen. Även möjligheten att öka ventilationen bör utredas.

Inventera och utreda vilka byggnader som har problem med fukt och mögel. Detta kan med fördel utgöra en del av fastighetskontorets reinvesteringsprogram. Det är av stor vikt att re-presentanter från berörda verksamheter deltar i inventeringen. Utifrån inventeringen bör man ta fram en prioriteringslista samt förslag på åtgärder. Även byggnader där det finns risk för framtida problem med fukt och mögel bör kartläggas. Ett starkt argument för detta är att ne-derbördsmängderna troligen kommer att öka i framtiden och att nederbörd tillsammans med västlig vind kan medföra hårdare belastning på befintliga byggnader.

79

5.4.7 Inventera kylbehovet Då flertalet förvaltningar och bolag påtalat ett stort behov av att se över möjligheten att kyla sina lo-kaler bör en inventering göras gällande vilka lokaler som behöver någon form av kylanläggningar eller andra åtgärder. Ett förslag som uppkommit och som bör utredas är möjligheten att forcera venti-lationen på nätterna i syfte att sänka temperaturerna inomhus vid höga utomhustemperaturer. Även framtida möjligheter att använda fjärrkyla bör beaktas och utredas i samband med nybyggnationer.

5.4.8 Människors hälsa Många faktorer förknippade med klimatförändringar bedöms kunna påverka människors hälsa. För att säkra människors hälsa bedöms god hygien vara viktigast. Följande åtgärder föreslås för att förbättra människors hälsa i framtiden:

Ökad utbildning i hygienfrågor och smittspridning för berörd personal men även för elever, brukare m.fl. Information om smittspridning och hur det kan förhindras bör också ges till per-soner i arbetsledande ställning.

I syfte att reducera konsekvenserna vid extrema temperaturer bör inomhusmiljön och ventila-tionen i lokaler där kommunal verksamhet bedrivs ses över.

Möjliggöra att personalen kan rotera mellan olika arbetsuppgifter eller ändra arbetstiderna vid extrema temperaturer.

Se över hur hanteringen för att kyla livsmedel fungerar. Exempelvis införa rutiner så att varm mat snabbt kyls ner efter tillagning och innan den sätts in i kylskåp.

Bygga fasta vallar vid översvämningskänsliga områden och installera backventiler för att be-gränsa spillvattnets spridningsområde vid höga flöden eller skyfall.

Installera reservkraftverk eller säkerställa möjligheten att koppla in mobil reservkraft på alla kommunala äldreboenden samt avloppspumpstationer.

Se över rutinerna för städning av lokaler där kommunal verksamhet bedrivs.

Utreda behov och tillgång av skyddsmaterial som exempelvis engångshandskar, handsprit.

5.4.9 Klimatflyktingar Det är ingen tvekan om att klimatförändringarna är ett globalt hot, som sannolikt leder till fler stora hungerkatastrofer beroende på torka, översvämningar, skördar som slår fel, vattenbrist etc. De eko-nomiska konsekvenserna blir mycket stora. Halmstads kommun bör vara medveten om att framtidens flyktingar med stor sannolikhet kommer till Sverige på grund av klimatförändringars konsekvenser i andra delar av världen. Därmed bör kommunen ha bevakning på hur omvärlden ser ut gällande denna fråga samt ha strategier för att kunna hantera framtida situationer.

80

5.4.10 Turismens utveckling I SOU 2007:60 nämns turismen som ett område där det finns en stor potential till expansion. Då tu-rismen är en mycket viktig ekonomisk faktor för Halmstad måste omvärlden bevakas och utveckling-en följas. Utifrån utvecklingen kan verksamheten anpassas genom att exempelvis arbeta med att för-länga säsongen och utveckla ekoturism och upplevelseturism. För att även i framtiden ses som en at-traktiv turiststad så måste riskerna med otjänligt badvattnet och kusterosion utredas och förebyggas. Även en kartläggning om turistanläggningar eller dyl. ligger inom översvämningskänsliga områden bör tas fram. Genom att ett tidigt skede identifiera potentiella risker som kan påverka turismen kan med stor sannolikhet vissa risker förebyggas genom relativt enkla åtgärder och därmed kan en fortsatt turistvänlig miljö säkerställas.

5.4.11 Krishantering Kommunens arbete med att utveckla krishanteringsförmågan måste fortsätta. Detta då antalet händel-ser inte bedöms minska. Ökad omvärldsbevakning ses som ett naturligt arbete för att skapa kunskap om kommunens framtida riskbild. Många förvaltningar och bolag poängterar vikten av att systema-tiskt arbeta både med krishanteringsplaner och att genomföra krisövningar. Det är av stor vikt att det-ta sker även ute i verksamheterna och inte bara på ledningsnivå. Så kallade ”nödkit”, som idag finns ute i flertalet verksamheter, bör efter bedömt behov finnas i fler verksamheter.

Ett annat område som bör utredas för att förstärka kommunens krishantering är möjligheten att om-fördela personal vid en händelse som medför att vissa verksamheter behöver personalförstärkning. Enligt stadskontorets personalenhet finns det många former för detta, men det måste förberedas i in-nan en händelse inträffar. Personalenheten anser att detta är en attitydfråga och ett förhållningssätt som i god tid måste diskuteras med personalen och facket. Ett förslag är att skapa en beredskapspool med de personer som är intresserade och kan vara aktuella att kalla in vid en händelse. Det finns även möjlighet att ta hjälp av personer som tidigare varit anställda i kommunen, t.ex. pensionärer, förutsatt att de är friska och att förutsättningarna är utredda. Om det finns resurser kan även personer anställas under en begränsad tid.

Gällande förbättringar inom området information och kommunikation föreslås en utredning gällande om fler förvaltningar bör ha möjlighet att lägga ut information på kommunens hemsida. Även i vilken omfattning kommunens förvaltningar och bolag ska införa RAKEL bör utredas vidare. Det är av stor vikt att följa både teknikutvecklingen och MSB:s tankar om utökad användarkrets för RAKEL.

5.4.12 Informations- och utbildningsbehov Flertalet förvaltningar och bolag ser ett behov av att kontinuerligt informera och utbilda sin personal inom området klimatförändringar och deras konsekvenser. Förvaltningsövergripande utbildningar där även andra myndigheter deltar välkomnas. Även utbildningar i krishantering ses som positivt.

Ett specifikt behov som anges är utbildning inom området kustnära planering samt hur vårt samhälle kan byggas mer miljö- och klimatvänligt. Ur verksamhetsperspektiv finns behov av byggnadsteknisk- och anläggningsspecifik utbildning, exempelvis hur anläggning bör planeras och byggas utefter nya förutsättningar orsakade av klimatförändringar.

Tekniska kontoret bedömer att det finns behov av utbildning och information inom området klimat-förändringars konsekvenser för VA-verksamheten. Förvaltningen anger att det händer mycket inom området och att det handlar om att medvetandegöra personal och beslutsfattare om framtidsscenarier-na och vad de grundar sig på.

81

I SOU 2007:60 föreslås att personal inom hälso- och sjukvårdssektorn bör ges utökad fortbildning kring infektionssjukdomar med tanke på en ökad risk för smittspridning och risk för att helt nya in-fektionssjukdomar kan komma att etablera sig i landet i samband med klimatförändringar. Detta ut-bildningsbehov är något som framkommit även vid intervjuerna i samband med den här utredningen. Möjligheten att samverkan med Landstinget Halland gällande utbildningar för personal inom hälso- och sjukvårdssektorn bör utredas.

Kommunen bör i första hand kartlägga utbildningsbehovet och sedan samordna utbildningar inom området klimatförändringar och dess konsekvenser. Detta då flera förvaltningar och bolag bedöms ha intresse av liknande utbildningar. Genom samordnade utbildningar kan kostnader hållas nere och möjligheten att bjuda in externa föreläsare ökar. Alternativt kan temadagar genomföras där persona-len kan anmäla sig till olika föreläsningar eller seminarier utifrån önskvärt behov av kompetensut-veckling. Ett samarbete med Halmstad Högskola och Region Halland gällande utbildningar med fo-kus på klimatförändringar bör med fördel utvecklas.

Även information till kommunens medborgare är av stor vikt. Informationen bör syfta till att tydlig-göra hur den enskilda människan själv kan förebygga, agera och hantera effekterna av olika situatio-ner, såsom elavbrott, översvämningar, avbrott i dricksvattenförsörjningen, värmeböljor, pandemier etc. Förslagsvis kan förvaltningar och bolag som i sin normala verksamhet har kontakt med medbor-gare användas för att sprida information, exempelvis biblioteken, medborgarcentrum, konsument Halmstad, receptionen i Rådhuset och turistbyrån samt kommunens hemsida. Genom att ha personal som är har grundläggande kunskaper om klimatförändringar och dess konsekvenser kan dessa fungera som budbärare, informationsspridare etc.

82

6 Strategier för hur Halmstads kommun kan göras mer robust För att både anpassa de kommunala verksamheterna till framtida klimatförändringar samt upprätthålla det pågående arbetet med att skapa bra miljöer i Halmstad där människor kan bo och vistas även i framtiden behövs strategier för att öka kommunens robusthet mot klimatförändringarna. Många för-valtningar och bolag belyser vikten av ett fortsatt tvärsektoriellt arbete inom främst områdena fysisk planering, människors hälsa, krishantering samt information och utbildning där konsekvenser av kli-matförändringar ses som en naturlig del att beakta.

6.1

6.2

Halmstads kommuns fysiska planering Bland de allvarligaste konsekvenserna som identifierats i SOU 2007:60 är de ökande riskerna för ras, skred och översvämningar. Detta kan till viss del förebyggas genom att styra byggandet, inte exploa-tera i känsliga området. Beakta gröna ytor så att andelen hårdgjorda ytor inte blir för stor. Genom att sammanställa karteringar för översvämning, erosion, ras och skred skapas ett digitalt kartunderlag vilket ökar förutsättningar för en väl fungerande och aktuell fysisk planering där klimatförändringar beaktas. Att ha tillgång till detta digitala kartunderlag är även väsentligt med tanke på ett förmodat ökat tryck på kommunen att kommunicera ut klimatfrågornas betydelse i förhållande till både detalj- och översiktsplaner. Utifrån ett sammanställt underlagsmaterial bör kommunen ta fram ett handlings-program för hur översvämningsproblematiken i kommunen kan förebyggas och även hanteras. Detta arbete bör ske genom samarbete mellan berörda förvaltningar och bolag. Det finns även ett påtalat behov av att förbättra samarbetet mellan kommunens olika verksamheter vid stora infrastrukturpro-jekt.

Det är även av stor vikt att strategier för framtida dagvattenhanteringen tas fram som tydliggör hur nya dagvattenledningar ska projekteras utifrån ett förändrat klimat. Nuvarande förnyelsetakt gällande VA-ledningar är minst 200 år samtidigt som den teoretiska livslängden är 50 år, vilket däremot inte är unikt för Halmstads kommun.

Sammantaget medför detta att kommunen behöver strategier för hur den fysiska planering ska utföras utifrån framtida klimatförändringar, exempelvis beslut om vilka områden som inte är lämpliga att ex-ploatera, riktlinjer för kustnära bebyggelse, lägsta nivå till färdigt golv, hur antalet gröna miljöer kan ökas etc.

El- och telebortfall Då störningar i el- och teleförsörjningen bedöms vara de konsekvenser som flest förvaltningar och bolag anser ger stor påverkan på deras verksamhet behöver riskerna för störningar i dessa försörj-ningssystem inventeras och analyseras. Även kommunens utkast till rutiner för hantering av el- och telebortfall bör fastställas och kommuniceras med förvaltningar och bolag.

Vidare bör Halmstads kommun fastställa strategier för reservkraftsförsörjning både i samband med nybyggnation och i befintlig bebyggelse. Dessa bör omfatta vilka verksamheter ska ha stationära re-servkraftverk och vilka verksamheter ska förbereds för inkoppling av mobilt reservkraftverk.

83

6.3

6.4 Krishantering

6.5

Människors hälsa Strategier för att mildra konsekvenser för människors hälsa bör tas fram i syfte att dels skydda den egna personalen men även kommunens medborgare. Genom att arbeta med åtgärder som förbättrar människors hälsa påverkas både den enskildes välbefinnande och samhällsekonomin positivt. Exem-pelvis bör fokus ligga på att reducera risken för smittspridning genom att ha rutiner för hygienskötsel. En annan viktig aspekt att belysa är behovet av att inventera lokaler med fukt och mögelskador samt behovet av kylanläggningar eller andra åtgärder som reducerar risken för höga inomhustemperaturer.

Dricksvattenförsörjningen kan säkras genom att förstärka delar av distributionssystemet genom ex-empelvis dubbla ledningsmatningar.

Antalet naturolyckor bedöms öka i framtiden vilket utgör motiv för både övergripande och mer detal-jerade åtgärder för att öka robustheten mot klimatförändringar. Förslagsvis kan ett handlingsprogram tas fram som anger åtgärder, både övergripande och mer detaljerade för kommunens verksamheter. Åtgärderna bör vävas in i kommunens systematiska säkerhetsarbete och beröra områden som ingår i de verksamhetsspecifika handlingsplanerna. Konsekvenser av klimatförändringar bör analyseras i kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser enligt lagstiftningarna LSO och LEH. Klimat-förändringars påverkan på den kommunala verksamheten bör även lyftas inom områden som utbild-ning i krishantering och ledningsmetodik, incidentrapportering och olycksutredning, hur kommunens stödcentra och dess material kan nyttjas, risken för kombinationseffekter (slås ett system ut påverkar det andra system), beroendeanalyser etc.

Då vissa händelser kan påverka kommunens verksamheter under en längre tid bör det finnas strategier som säkerställer uthålligheten. En viktig del i dessa strategier blir då att fastställa möjligheten att om-fördela personal, anställa personer en viss tid, anställa pensionärer med efterfrågad. Detta i syfte att skapa både långsiktighet och uthållighet.

Vädervarningar Dagens vädervarningar från SMHI ges i tre klasser. Från vissa risker för allmänhet och störningar i samhällsfunktioner i klass 1, till mycket extremt väder med stor fara för allmänhet och stora störning-ar i viktiga funktioner i klass 3. Avseende flödesvarningar innebär klass 1 högt flöde med återkomst-tid på 2-10 år och klass 2 mycket högt flöde med en tid på 10-50 år, vilket medför översvämningspro-blem på utsatta ställen. Klass 3 innebär extremt högt flöde med återkomsttid på mer än 50 år och risk för allvarliga översvämningar. Sannolikheten för att flödet ska inträffa är då mer än 50 procent. Vid svåra flödessituationer kan personal från SMHI stationeras på den berörda platsen som stöd till rädd-ningstjänst och länsstyrelse. Snabb lokal information är viktig för prognosverksamheten.

Kommunen bör säkerställa att det finns implementerade och fungerande rutiner för agerande vid vä-dervarningar. Rutinerna bör ange vilka som nås av vädervarningar, vilka som ska kontaktas i sam-band med vädervarningar, vilken funktion som ansvarar för att kontakta berörda aktörer etc. I övrigt bör rutinerna överensstämma med kommunens plan för hantering av extraordinära händelser, detta då skilda hanteringsplaner för olika händelser kan skapa förvirring för personal som ska hantera händel-sen.

84

6.6

6.7

Information och utbildning Kommunens informationsavdelning bör i samverkan med sakkunnig personal inom området klimat-förändringar ta fram en långsiktig kommunikationsplan som presenterar konkreta förslag på hur in-formation om klimatförändringar kan spridas till kommunens medborgare. Denna information kan med fördel belysa både hur klimatförändringar kan förebyggas och vilka konsekvenser som uppstår. För att den enskilde medborgaren ska känna delaktighet bör informationen vara på en nivå som inne-bär att det är enkelt för medborgaren att förstå sin egen möjlighet att påverka och vidta åtgärder. Då kommunen har stora möjligheter att möta medborgare i olika sammanhang är det av stor vikt att kommunens personal och naturliga mötesplatser används för att sprida information.

Gällande utbildning till kommunens personal bör behovet kartläggas och samordnas centralt. Detta då flera förvaltningar och bolag påtalat behov av utbildningar med liknande syfte och innehåll. Strategier för utbildningar, information, temadagar inom området klimatförändringar bör tas fram i samarbete med Halmstad Högskola, Region Halland, Landstinget Halland och även näringslivet.

Försäkringar och ekonomisk ersättning Även försäkringssystemet är en viktig komponent i samhällets hantering av naturolyckor. Problemet är att viss egendom som är utsatt för stora risker inte är möjlig att försäkra. Ersättningsskyldighet kan finnas i samband med naturolyckor kan i framtiden utgå. Förutom risken för att kommunen blir er-sättningsskyldig kan även försäkringspremierna för kommunen öka, vilket medför ökade försäkrings-kostnader. Det är därför av stor vikt att kommunen följer utvecklingen inom dessa områden, genom att kontinuerlig kontakt med försäkringsmäklare, försäkringsbolag och MSB.

85

7 Slutdiskussion Många förvaltningar och bolag gör bedömningen att de kommer att påverkas av klimatförändringar. I detta avslutande kapitel presenteras förslag på åtgärder som Halmstads kommun bör vidta på kort re-spektive lång sikt.

7.1

7.2

Tre förslag på åtgärder på kort sikt Halmstads kommun behöver sammanställa kartunderlag i syfte att förbättra underlaget till

den fysiska planeringen. De senaste åren har MSB genomfört översiktliga karteringar för kommunens större vattendrag och kommunen har även beställt detaljerade karteringar för ut-valda områden. Dessa karteringar bör utgöra underlag för bedömning av områden känsliga för översvämningar, ras, skred och erosion. Känsliga områden bör läggas in i kommunens GIS-verktyg Solen. Kommunen måste också besluta om vilka ytterligare områden som behö-ver karteras utifrån riskerna. Vidare krävs beslut gällande områden som inte bör bebyggas ut-ifrån riskbilden.

Klimatförändringar behöver beaktas i större utsträckning jämfört med idag i samband med om- eller nybyggnation av byggnader där kommunal verksamhet kommer att bedrivas. Fakto-rer som bör beaktas och säkerställas är främst el- och teleförsörjningen. Men även möjlighe-ten att reducera riskerna för höga inomhustemperaturer och källaröversvämningar samt fukt och mögelskador är viktiga att ta hänsyn till. Genom att kommunen tar fram en checklista över saker som bör uppmärksammas utifrån ett förändrat klimatperspektiv och som används i projekteringsskedet kommer en diskussion av ovan nämnda faktorer ske rutinmässigt.

Dagvattenhanteringen behöver kartläggas och förstärkas i vissa områden så att både befintlig bebyggelse säkerställs och fortsatt etablering av byggnader möjliggörs. Det är därav av stor vikt att strategier för framtida dagvattenhanteringen tas fram och att dessa tydliggör hur nya dagvattenledningar ska projekteras utifrån ett förändrat klimat. Vidare krävs ökad hänsyn till gröna miljöer för omhändertagande av dagvatten.

Tre förslag på åtgärder på lång sikt Med anledning av att översvämningar redan idag ses som ett stort problem behöver Halm-

stads kommun vidta åtgärder för att reducera konsekvenserna av höga flöden i vattendragen. Fysiska, organisatoriska och informativa åtgärder krävs för att reducera konsekvenserna, tyd-liggöra ansvaret och för att förbättra hanteringsförmågan. De fysiska åtgärderna bör utgå från kommunens redan framtagna och kommande detaljerade översvämningskarteringar. Kom-munen bör således ta fram en långsiktig planering för hur arbetet med att reducera översväm-ningskonsekvenserna ska utformas där utförande, organisation och budget är tydligt.

För att reducera risken för att människors hälsa påverkas negativt av klimatförändringar bör kommunen ta fram en planering för hur detta arbete kan genomföras. Berörda förvaltningar och bolag bör involveras i denna planering som med fördel kan utgöra en del i kommunens olycksförebyggande handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. Även personalens arbetsmiljö vid extrema temperaturer och naturolyckor samt livsmedelshanteringen bör disku-teras i samband med att kommunens planering för att minska risken för smittspridning utfor-mas.

86

Det är av stor vikt att Halmstads kommun arbetar vidare med redan pågående åtgärder men även utifrån föreliggande utredning och därmed tar ett samlat grepp kring hanteringen av klimatförändringars konsekvenser. Klimatförändringar bör belysas i kommunens risk- och sårbarhetsanalys, riktlinjer för hantering av extraordinära händelser, olycksförebyggande handlingsprogram, övningsplanering etc. då detta medför att frågorna beaktas i handlingar och dokument som kommunen enligt lag är skyldig att ta fram. Ett annat tillvägagångssätt för att få med klimataspekterna i krisberedskapsplaneringen är att se till att händelser kopplade till klimatförändringar speglar innehållet i kommande utbildningar och krisövningar. Det är även viktigt att kommunen tar fram en beroendeanalys då vissa klimatrelaterade kriser eller händelser inte kommer att medföra en direkt påverkan. Om andra aktörer, verksamheter, leve-rantörer, samverkanspartners etc. som kommunen är beroende av påverkas kan det generera följdeffekter.

7.3 Worst case scenario Ett värsta tänkbara scenario kopplat till framtida klimatförändringar och som akut kan drabba Halm-stads kommun bedöms vara en allvarlig smitta som hastigt sprids. Orsaken till att en smitta sprider sig kan vara många och i vissa fall kan det vara svårt att utreda vad som är källan till smittan. Risken för smittspridning ökar i samband med ökad nederbörd och temperatur. Vid översvämningar, ras och skred finns risk att avloppsvatten bräddar och når dricksvattentäkt eller läcker in i ledningar. En an-nan orsak kan vara att smittämnen som förekommer i deponier, nedgrävda cisterner eller dyl. frigörs och därmed kan föreorena vattentäkter, betesmarker, badvatten i utomhusbad och bevattningsvatten. Det bör även tilläggas att de klordoser som tillämpas på vattenverk i Sverige idag är i stort sett verk-ningslösa på parasiter och har enbart måttlig effekt på virus. En annan orsak bedöms vara att förskjut-ning av årstider kan medföra ökad risk för så kallade vektorburna sjukdomar, där smittämnena i natu-ren överförs från olika djurarter. Vidare ökar risken för matförgiftningar i samband med värmeböljor.

En allvarlig smitta får konsekvenser för människors liv och hälsa, vilket påverkar så väl kommunens medborgare som kommunens personal och de brukare/vårdtagare/elever som omfattas av den kom-munala servicen.

En smittspridning kommer att kräva tydliga beslut av kommunledningen gällande ändrade serviceni-våer. Även de ekonomiska konsekvenserna av denna händelse måste hanteras. För att underlätta han-teringen krävs ett väl fungerande samarbete mellan kommunens förvaltningar och bolag men även en samverkan med andra externa aktörer.

En annan allvarlig konsekvens som kan uppstå i samband med smittspridning är att kommunens per-sonal själva insjuknar eller på grund av oro stannar hemma. Detta medför att personalstyrkan reduce-ras och en omfördelning krävs för att kunna upprätthålla samhällsviktiga verksamheter såsom rädd-ningstjänst och hantering av dricksvatten, avlopp, renhållning, elförsörjning etc. För en smidig hanter-ing krävs upparbetade rutiner för omfördelning av personal samt inkallning av extra personal.

Att en allvarlig smitta sprids är en mycket svårhanterlig händelse då människor kommer att fara illa och vara oroliga. Människors oro kan medföra att de kan fatta irrationella beslut som försvårar kom-munens hantering.

I samband med att en smitta sprids kommer det med stor sannolikhet vara svårt att få information om händelseutvecklingen, omfattningen på smittspridningen, farorna med smittan etc. och därmed svårt att skapa en lägesbild. Informationshanteringen kommer att kräva stora resurser och den information som ges måste vara välformulerad och genomtänkt så att människor lätt kan ta till sig budskapet sam-tidigt som informationen inte skapar onödig oro.

Att smitta kan bli en konsekvens av exempelvis en översvämning kan i många fall vara svårt att förut-se. Vid hanteringen av översvämningen är fokus på att hindra översvämningens utbredning. Därav är det av stor vikt att redan i ett tidigt skede fundera över vilka följdeffekter en händelse kan få.

Kommunens pandemiplanering utgör en grund i förberedelsearbetet för detta värsta scenario.

87

7.4 Framtiden är osäker Det är mycket svårt att bedöma hur det framtida klimatet kommer att bli och vilka konsekvenser ett förändrat klimat kan få för i detta fall Halmstads kommun. Forskning inom området klimatföränd-ringar pågår hela tiden. Utifrån senaste nytt gällande hur klimat kommer att förändras korrigeras även bedömningen av klimatförändringars konsekvenser. Dagens uppskattningar gällande hur höga havs-nivåerna kommer att bli på västkusten i slutet av seklet varierar. Det är även viktigt att beakta att en höjning kan ske både snabbare och långsammare än vad experter idag bedömer. Även återkomsttiden för höga flöden i västra Sveriges vattendrag kan öka snabbare än bedömt. Det är även tänkbart att för-ändringarna kommer att ske stötvis, exempelvis att det under en period sker en kraftig förändring och att läget därefter stabiliseras. Dessa stötvisa förändringar är i många fall svårare att förutse jämfört med mer successiva och jämna förändringar.

Då forskning inom området klimatförändringar med allra största sannolikhet kommer att fortgå är det av stor vikt att kommunen följer denna och har en förmåga att planera utifrån framtida bedömningar. Denna utredning ska inte ses som ett slutgiltigt dokument som säger hur Halmstads kommun kommer att påverkas av klimatförändringar utan som ett första steg som beskriver vilka effekter klimatföränd-ringar kan medföra, utifrån dagens forskning, samt förslag på åtgärder och strategier i syfte att mildra klimatförändringars konsekvenser.

88

Referenser

[1] Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. SOU 2007:60. Slutbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Miljödepartementet 2007.

[2] Sveriges klimat i framtiden. http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv SMHI, 2008.

[3] Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap (SFS 2006:544).

[4] Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778).

[5] Skogsbränder under ett förändrat klimat – en forskningsöversikt, Anders Granström, Institu-tionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet, 2008.

[6] Översvämningar och riskhantering - en forskningsöversikt, Lars Nyberg, Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet, december 2008.

[7] Klimatförändringar, skred och ras - en forskningsöversikt, Bo Lind, MSB och SGI, Karlstad, november 2008.

[8] Klimatet och dammsäkerheten i Sverige, Svenska Kraftnät, 2007.

[9] Risk- och sårbarhetsanalys Hallands län 2007, Länsstyrelsen Hallands län, 2008.

[10] Havsvattenstånd 2009, Beräknade medelvattenstånd för 2009 i olika höjdsystem. SMHI 2009.

[11] Halmstad Airport, Utlåtande befintligt dagvattensystem, Halmstads kommun, WSP Sam-hällsbyggnad, 2008.

[12] Lantmäteriets hemsida, http://www.lantmateriet.se/, 2009-04-16.

89

http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv

http://www.lantmateriet.se/

Bilaga A – Begrepp och definitioner Nedan beskrivs och förklaras de begrepp och definitioner som används frekvent i rapporten. Defini-tionerna kommer från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).

100-årsflöde Ett flöde med återkomsttiden 100 år.

Katastrof En allvarlig påverkan på samhället som orsakar omfattande mänskliga, materiella, ekonomiska eller miljömässiga förluster, vilka överstiger samhällets möjligheter att hantera situationen med egna resurser.

Konsekvens Skador på människor, miljö, egendom, system och verksamhet uttryckt i kvalitativa eller kvantitativa termer.

MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

Naturolycka Kraftig, plötslig och förstörande förändring i miljön utan direkt påverkan av männi-skor, exempelvis översvämningar, skred, jordbävning, orkan etc.

RAKEL Ett gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer i samhället som arbe-tar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Systemet används av statliga myndighe-ter, kommuner, landsting och kommersiella aktörer som exempelvis elleverantörer och elnätsföretag.

Ras En massa av sand, grus, sten eller block eller en del av en bergslänt, som kommer i rörelse. De enskilda delarna rör sig fritt i förhållande till varandra.

Risk Sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse inträffar och dess kon-sekvenser.

Sannolikhet Ett mått på möjligheten att en viss händelse ska inträffa, anges normalt som ett tal mellan 0 och 1.

Skred En sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse. Vanligast i silt- och lerjordar. Ytlagrets torra lera, torrskorpan, bryts sönder i stora flak och plintar som ställs på kant. Jordskred förekommer i finkorniga silt- och lerjordar, så kallade kohesionsjor-dar, men även i andra jordar med inslag av ler och silt, exempelvis finkornig morän

Skyfall Extremt häftigt regn, i regel intensivare än 1 mm per minut, nästan undantagslöst i form av skurar och i samband med bymoln.

Storm Vindstyrka 10 enligt Beaufortskalan. Vindens hastighet är mellan 24,5 och 28,4 m/s. Vindstyrka 9 (20,8 till 24,4 m/s) kallas halv storm eller kuling. Vindstyrka 11 (28,5 till 32,6 m/s) kallas svår storm.

Stranderosion Nötning och skulptering av berggrund och jordtäcke genom rinnande vatten, vind, vågor eller glaciäris.

Sårbarhet Ett systems, samhälles eller individs oförmåga att motstå yttre och inre påfrestningar

VMA Viktigt Meddelande till Allmänheten. VMA är ett viktigt hjälpmedel i samband med olyckor och risken för olyckor, räddningstjänst och polis är de vanligaste brukarna av systemet. VMA kan också användas vid andra allvarliga händelser, vid svåra stör-ningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinä-ra händelser.

Värmebölja Period med mycket varm väderlek.

Översvämning Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan också drabba markområden som normalt inte gränsar till vatten, men där vatten blir stående på grund av häftigt regn.

90

Bilaga B – Sammanställning av påverkansgrad

Sektorer Konsekvenser Stor påverkan Påverkas Påverkas ej

Störningar i vägnätet 13 6 -

Störningar i järnvägsnätet 2 9

8

Störningar i sjöfarten 3 5 11

Störningar i flygtrafiken 2 2 14

Störningar i telefonin 15 4 -

Kommunikationer

Störningar i radio- och TV-distribution 4 7 8

Störningar i elförsörjningen 16 3 -

Störningar i fjärrvärmen 11 7 1

Otjänligt dricksvatten 7 11 1

Avbrott i dricksvattenförsörjningen 13 6 -

Störningar i avloppssystemet 13 6 -

Tekniska försörjningssystem

Ökat kylbehov 3 12 4

Översvämningar Nissan 8 5 6

Översvämningar Suseån 6 4 9

Översvämningar annat vattendrag 1 3 15

Höga havsnivåer 1 6 12

Källaröversvämningar 1 3 15


Fukt och mögel i byggnader 1 4 14

Skördeskador 1 6 12

Vattensjuka jordbruksmarker 3 7 9

Ökat behov av gödsling 1 5 13

Nya djursjukdomar 1 9 9

Fler skadegörare 2 7 10

Vattensjuka marker i skogen 3 5 11

Skogsbrand 2 9 8

Ökad turism 7 5 7

Areella näringar och turism

Ökat friluftsliv 4 5 10

Värmebölja – extrema temperaturer 7 11 1

Ändrad luftkvalité 4 13 2

Hälsoeffekter av naturolyckor 6 13 -

Människors hälsa

Ökad smittspridning 6 10 3

91

Bilaga C - Sammanställning av intervjusvar

Sektorer som enligt SOU 2007:60 påver-kas av klimatföränd-ringar

Halmstads kommuns förvaltningar/bolag

Kommuni-kationer

Tekniska

försörjnings-

system

Bebyggelser

och byggnader

Areella

näringar och turism

Människors

hälsa

Arbetslivs-

förvaltningen Stor påverkan om vägnät eller telefonin slås ut. Påverkas om järnvägsnätet slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av el, fjärr-värme, dricksvat-ten eller ej funge-rande avloppssy-stem. Påverkas av ökat kylbehov.

Påverkas av höga havsnivåer.

Påverkas av vat-tensjuka marker (jordbruk och skogsbruk), nya djursjukdomar och skogsbrand.

Stor påverkan av ändrad luftkvali-té, hälsoeffekter av naturolyckor, ökad smittsprid-ning och klimat-flyktingar. Påverkas av värmeböljor.

Barn- och ungdoms-förvaltningen

Stor påverkan om vägnät eller telefoni slås ut. Påverkas om radio/TV slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av el, fjärr-värme, ej funge-rande avloppssy-stem och av ökat kylbehov. Påverkas vid bort-fall av dricksvat-ten.

Stor påverkan av källaröversväm-ningar och fukt- och mögelskador. Påverkas vid över-svämningar i Nis-san, Suseån och höga havsnivåer.

Påverkas av skördeskador (höga matpriser), djursjukdomar, vattensjuka mar-ker (jordbruk och skogsbruk), ök-ning av skadegö-rare och av skogs-brand.

Stor påverkan av ökad smittsprid-ning och hälsoef-fekter av natur-olyckor. Påverkas av värmeböljor och ändrad luftkvalité

Påverkas av häl-soeffekter av naturolyckor och värmeböljor.

Byggnadskontoret Stor påverkan om telefonin slås ut. Påverkas om vägnätet eller järnvägsnätet slås ut.

Stor påverkan vid el-bortfall. Påverkas vid bort-fall av dricksvat-ten, fjärrvärme eller ej fungerande avloppssystem.

Påverkas ej. Påverkas ej.

Fastighetskontoret Stor påverkan om telefonin slås ut. Påverkas om vägnätet, järn-vägsnätet, sjöfar-ten eller Halm-stad flygplats slås ut.

Stor påverkan vid avbrott i elförsörj-ningen, fjärrvär-men, dricksvattnet, ej fungerande av-loppssystem. Påverkas av ökat kylbehov.

Stor påverkan vid översvämningar i Nissan.

Påverkas av skördeskador, vattensjuka jord-bruksmarker, ökad gödsling, djursjukdomar, skogsbrand och ökad tu-rism/friluftsliv.

Stor påverkan av ändrad luftkvali-té. Påverkas av värmeböljor, hälsoeffekter av naturolyckor och ökad smittsprid-ning,

Hemvårds-

förvaltningen Stor påverkan om vägnät slås ut. Påverkas om telefonin slås ut.

Stor påverkan vid avbrott i elförsörj-ningen, fjärrvär-men, dricksvattnet eller ej fungerande avloppssystem och av ökat kylbehov Påverkas om dricksvattnet är otjänligt.

Stor påverkan vid översvämningar i Nissan. Påverkas vid över-svämningar i Suse-ån.

Påverkas ej. Stor påverkan av värmeböljor. Påverkas av ökad smittspridning, hälsoeffekter av naturolyckor och ändrad luftkvali-té.

92


Kommuni- Tekniska Bebyggelser Areella Människors kationer försörjnings- och byggnader näringar och hälsa

turism system


Kulturförvaltningen Stor påverkan om vägnätet slås ut. Påverkas om telefonin eller radio/TV slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av el och fjärrvärme. Påverkas vid stör-ningar i dricksvatt-net eller ej funge-rande avloppssy-stem och av ökat kylbehov.

Stor påverkan vid översvämningar i Nissan och Suseån. Påverkas av käl-laröversvämningar och fukt- och mö-gelskador.

Påverkas av ökad turism.

Stor påverkan av ökad smittsprid-ning och värme-böljor. Påverkas av häl-soeffekter av naturolyckor och ändrad luftkvali-té.

Miljö- och hälso-

skyddskontoret Stor påverkan om vägnätet, telefonin eller radio/TV slås ut.

Stor påverkan vid el-bortfall. Påverkas vid bort-fall av dricksvat-ten, fjärrvärme eller ej fungerande avloppssystem och av ökat kylbehov.

Stor påverkan vid översvämning i Nissan och Suseån.

Stor påverkan av ökad turism och skadegörare. Påverkas av vat-tensjuka jord-bruksmarker och ökad gödsling.

Påverkas av häl-soeffekter av naturolyckor och värmeböljor.

Räddningstjänsten Stor påverkan om vägnätet, radio/TV eller telefonin slås ut. Påverkas om järnvägsnätet och sjöfarten slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av el, fjärr-värme, dricksvat-ten. Påverkas om dricksvattnet är otjänligt, ej funge-rande avloppssy-stem och av ökat kylbehov.

Stor påverkan vid översvämningar i Nissan och Suseån. Påverkas av höga havsnivåer

Stor påverkan vid skogsbränder. Påverkas av vat-tensjuka jord-bruksmarker, ökad tu-rism/friluftsliv och nya djursjuk-domar.

Stor påverkan vid värmeböljor. Påverkas av ökad smittspridning, hälsoeffekter av naturolyckor och ändrad luftkvali-té.

Servicekontoret Stor påverkan om vägnätet eller telefoni slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av el, dricksvatten eller ej fungerande av-loppssystem. Påverkas av stör-ningar i fjärrvär-men och av ökat kylbehov.

Stor påverkan vid översvämning i Nissan och Suseån.

Stor påverkan av skördeskador (höga matpriser). Påverkas av djur-sjukdomar, vat-tensjuka marker, ökning av skade-görare, skogs-bränder och ett ökat friluftsliv.

Stor påverkan av värmeböljor, ökad smittsprid-ning, hälsoeffek-ter av natur-olyckor, och änd-rad luftkvalité.

Socialförvaltningen Stor påverkan om telefonin slås ut. Påverkas om vägnätet slås ut.

Stor påverkan vid el-bortfall, avbrott i dricksvattenför-sörjningen och av ökat kylbehov. Påverkas av otjän-ligt dricksvatten, ej fungerande av-loppssystem eller fjärrvärmen.

Stor påverkan vid översvämningar i Nissan och Suseån. Påverkas av käl-laröversvämningar, fukt- och mögel-skador.

Påverkas av skogsbrand och ökad turism.

Stor påverkan av ökad smittsprid-ning, värmeböl-jor, hälsoeffekter av naturolyckor och ändrad luft-kvalité.

93



turism system


Stadskontoret Stor påverkan om vägnätet, telefonin eller radio/TV slås ut. Påverkas om järnvägsnätet slås ut.

Stor påverkan vid avbrott i fjärrvär-men, dricksvatten-försörjningen eller ej fungerande av-loppssystem. Påverkas vid el-bortfall eller otjän-ligt dricksvatten och av ökat kylbe-hov.

Stor påverkan vid översvämningar i Suseån. Påverkas vid över-svämningar i Nis-san.

Stor påverkan av ökad turism och friluftsliv. Påverkas av skogsbrand, skör-deskador, vatten-sjuka marker, ökad gödsling och nya djursjukdo-mar.

Påverkas av värmeböljor, hälsoeffekter av naturolyckor, ändrad luftkvalité och ökad smitt-spridning.

Tekniska kontoret Stor påverkan om vägnätet eller telefonin slås ut. Påverkas om järnvägsnätet, sjöfarten eller radio/TV slås ut

Stor påverkan vid el-bortfall och ej fungerande av-loppssystem. Påverkas vid stör-ningar i dricksvatt-net eller fjärrvärme och av ökat kylbe-hov.

Påverkas vid över-svämningar i Nis-san, Suseån, Sen-nanån, Skintan och vid höga havsnivå-er.

Stor påverkan av vattensjuka mar-ker (jordbruk och skogsbruk), skogsbrand och ökad turism Påverkas av ökat behov av göds-ling, nya djur-sjukdomar, fler skadegörare och ökat friluftsliv.


Utbildnings-förvaltningen

Stor påverkan om vägnätet slås ut. Påverkas om järnvägsnätet eller telefonin slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av el, dricksvatten eller ej fungerande av-loppssystem. Påverkas om dricksvattnet är otjänligt eller vid störningar i fjärr-värmen.

Påverkas av fukt- och mögelskador.

Påverkas av skördeskador och nya djursjukdo-mar (höga matpri-ser) och av ökad turism och fri-luftsliv.

Påverkas av värmeböljor, ändrad luftkvali-té, hälsoeffekter av naturolyckor och ökad smitt-spridning.

HEM, Halmstad

Energi & Miljö AB Stor påverkan om vägnätet eller telefonin slås ut. Påverkas om radio/TV slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av el, fjärr-värme. Påverkas vid av-brott i dricksvat-tenförsörjningen eller ej fungerande avloppssystem.

Påverkas vid över-svämningar i Nis-san och hög havs-nivå. Påverkas av krafti-ga vindar.

Stor påverkan av ökad turism, ska-degörare och vattensjuka mar-ker i skogsbruket.

Påverkas av värmeböljor, ändrad luftkvali-té, hälsoeffekter av naturolyckor och ökad smitt-spridning.

HFAB, Halmstads Fastighets AB

Stor påverkan om telefoni eller radio/TV slås ut. Påverkas om vägnätet slås ut.


Stor påverkan vid översvämningar i Suseån.

Påverkas ej. Stor påverkan av värmeböljor och ändrad luftkvali-té.

94



turism system


Halmstad & Co AB Stor påverkan om väg- och järnvägsnätet, sjöfarten, Halm-stads flygplats, telefonin slås ut. Påverkas om radio/TV slås ut.


Stor påverkan vid översvämningar i Nissan, Nyrebäck-en och Fylleån samt höga havsni-våer. Påverkas av käl-laröversvämningar och fukt- och mö-gelskador.

Stor påverkan av ökad turism och friluftsliv, vatten-sjuka marker och ökad gödsling. Påverkas av skördeskador, skadegörare och skogsbränder.

Stor påverkan av värmeböljor, hälsoeffekter av naturolyckor och ökad smittsprid-ning. Påverkas av änd-rad luftkvalité.

Halmstad Hamn och Stuveri AB

Stor påverkan om sjöfarten slås ut. Påverkas om vägnätet, järn-vägsnätet eller telefonin slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av dricks-vatten eller ej fun-gerande avloppssy-stem. Påverkas vid stör-ningar i elförsörj-ning, otjänligt dricksvatten och av ökat kylbehov.

Stor påverkan vid översvämningar i Nissan och vid ett förändrat vågkli-mat.

Påverkas ej. Påverkas av värmeböljor, hälsoeffekter av naturolyckor, ändrad luftkvalité och ökad smitt-spridning.

Halmstad City

Airport Stor påverkan vid störningar i flygtrafiken eller om vägnätet eller telefoni slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av dricks-vatten eller ej fun-gerande avloppssy-stem. Påverkas vid stör-ningar i elförsörj-ning eller fjärrvär-men och av ökat kylbehov.

Stor påverkan vid kraftig nederbörd.

Stor påverkan av ökad turism och friluftsliv, vatten-sjuka marker inom jordbruket och nya djursjuk-domar. Påverkas av skogsbränder.


HNAB, Halmstads Näringsliv AB

Stor påverkan om telefonin slås ut. Påverkas om vägnätet, järn-vägsnätet, sjöfar-ten eller Halm-stad flygplats slås ut.

Stor påverkan vid bortfall av el, dricksvatten eller ej fungerande av-loppssystem. Påverkas vid stör-ningar i fjärrvär-men.

Påverkas ej. Stor påverkan om turism och fri-luftsliv ökar. Påverkas av skördeskador, vattensjuka mar-ker, ökad göds-ling, skadegörare, nya djursjukdo-mar och skogs-bränder.

Påverkas av häl-soeffekter av naturolyckor, ändrad luftkvalité och ökad smitt-spridning.

95

Documents

Klimat- och sårbarhetsutredning - Halmstad · 2016-01-11 · Sammanfattning Frågor som hur klimatet kommer att förändras och hur vi anpassar oss och vårt samhälle till framti-dens