Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling

Framtaget av

Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet

i samarbete med Greppa Näringen

Grovfoderkvalitet

Önskemål för en foderstat till mjölkko

Om endast vallfoder› Minst 11 MJ/kg ts› 150 g rp/kg ts› 500 g NDF/kg ts› 100-150 g iNDF/kg

NDF› < 27 g Kalium/kg ts› >2 g Mg/kg ts› >2 g P/kg ts

Om Majs eller HP-massa› 10-11 MJ/kg ts› Minst 170 g rp/kg ts› Ca 500 g NDF/kg ts› Ca 100 g iNDF/kg NDF om

majs› Ca 150 g iNDF/kg NDF om

HPmassa› Mineraler samma som till

vänster

Källa: Carin Clason, Linda Dahlberg, Växa Sverige

Foderkvaliteten har stor betydelse

› Skillnaden mellan tidig och sen skörd för 25 kg ECM och 50 kor är 293.350 kr och motsvarar en mjölkprissänkning på 64 öre!

Källa: Linda Dahlberg, Växa

25 kg ECM/ko Antal kor 50 100 Tidig

skörd Medel skörd

Sen skörd

Tidig skörd

Medel skörd

Sen skörd

Kraftfoderåtgång kg/dag

139,5 350,5 432 279 701 864

Kraftfoderkostnad kr/dag

362,7 911,3 1166,4 725,4 1822,6 2332,8

Kraftfoderkostnad kr/år

132.385 332.624 425.736 264.771 665.249 851.472

30 kg ECM/ko Antal kor 50 100 Tidig

skörd Medel skörd

Sen skörd

Tidig skörd

Medel skörd

Sen skörd

Kraftfoderåtgång kg/dag

347 499 560 694 998 1120

Kraftfoderkostnad kr/dag

902,2 1297,4 1512 1804,4 2594,8 3024

Kraftfoderkostnad kr/år

329.303 473.551 551.880 658.606 947.102 1.103.760

Tidig skörd: 11,7 MJ/kg ts, 160 g råprotein/kg ts Medel skörd: 10,9 MJ, 110 g rp. Sen skörd: 10,2 MJ, 90 g rp.

Rätt kvalitet till rätt produktion (källa: Taurus)Rätt kvalitet till rätt produktion (källa: Taurus)

Per kg ts MJ Prot, g NDF, g Ts, %

Dikor, sin 8,5-9,5 100-120 550-650 30-50

Dikor, lakt 10-10,5 130-160 500-550 30-50

Kvigor 10-10,5 120-140 500-600 30-50

Stutar 10-10,5 120-140 500-600 30-50

Mjölkkor/ ungtjur 11-11,5 130-160 500-550 30-50

Lämpligt vallfoder häst

Avelshästar Högprest. Sporthäst Rid/sport UnderhållEnergi MJ/kg ts 9-10 11 9,5 8 6-8Råprotein g/kg ts minst 110 100 90-100 75-80 65-80Smältbart råproteing/kg ts 70 60-70 55-65 40-45 30-45g smb rp/MJ 7-9 6 6 5-6 5-6

Källa: Justina Olsson HS

Hygienisk kvalitet

› pH < 4,2 vid ts < 35% ts (>35% ts är det ej ett intressant mått.)

› Ammoniumkväve < 8%= 80g/kg N› Smörsyra <0,1%=1 g/kg ts› Mjölksyra 3-12%= 30-120 g/kg ts› Ättiksyra <3%= 30 g/kg ts› Propionsyra <1%=10 g/kg ts› Etanol <1%=10 g/kg ts› Socker > 0

Källa: Eva-Maria Lidström Skånesemin

Källa: Svensk mjölk

Låg ts-halt ger risk för sporerEller bild Perstorp Ts-haltens…

Effekter av olika tillsatsmedel

› Se Ensileringsmedel Pauly Tomas 2011.pdf DLG-testade preparat.

Ensileringsförluster

Förlustorsak Ungefärlig förlust (%)

Cellandning 1 – 2 (oundviklig)

Aeroba bakterier 2 – 4 (oundviklig)

Pressvatten (vid direktskörd) 5 – >7 (kan ev. undvikas)

Fältförluster (vid förtorkning) 2 – >5 (oundviklig)

Feljäsning 0 – >5 (kan undvikas)

Aerob nedbrytning under lagring 0 – >10 (kan undvikas)

Aerob nedbrytning vid uttagning 0 – >15 (kan undvikas)

Totalt: 7 – >40

Källa: Zimmer, 1980

Inläggningstid

Källa: Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003

Grovfodersystem

För- och nackdelar med baljväxter

› Fördelar› Billigt protein› Flack energikurva› Snabb nedbrytning› Konsumtionshöjande› Förfrukt

› Nackdelar› Svårreglerade› Lågt fiberinnehåll› Smakfel› Svårensilerade

› Låg ts› Buffrande förmåga› Låg sockerhalt

Källa: Foderanalys till Foderstat Viktoria Bawelin 040914

31 % klöver, 5400 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

21 % klöver, 5200 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

7 % klöver, 4200 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

Avkastning olika arter i sortförsök

Källa: Sortval för mellersta och södra Sverige 2008/2009

02468

1012141618

Hyb

ridra

jgrä

s

Rajsv

inge

l

Rajsv

inge

l

Rör

svin

gelh

ybrid

Rör

svin

gel

Eng

elsk

t rajgr

äs

Tim

otej

Röd

klöv

er

Hun

däxi

ng

Röd

klöv

er

Äng

ssvi

ngel

Blålu

sern

Vitk

löve

r

Fode

rlost

a

Alsik

eklö

ver

Äng

sgrö

e

Pirol Felopa Paulita Hykor Swaj HelmerRagnar Titus Luxor NancySigmundPondusRieslingKesto Frida Sobra

Vall I

Vall II

Vall III

Källa: SW Seed

Tidighet & härdighet

Vinterhärdighet sortförsök

Skillnad i avkastning mellan vall1 och vall2

Källa: Sortval för mellersta och södra Sverige 2008/2009

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

Hyb

ridr

ajgr

äs

Raj

svin

gel

Raj

svin

gel

Rör

svin

gelh

ybri

d

Rör

svin

gel

Eng

elsk

t raj

gräs

Tim

otej

Röd

klöv

er

Hun

däxi

ng

Röd

klöv

er

Äng

ssvi

ngel

Blå

luse

rn

Vitk

löve

r

Fode

rlos

ta

Alsik

eklö

ver

Äng

sgrö

e

Pirol Felopa Paulita Hykor Swaj Helmer Ragnar Titus Luxor Nancy Sigmund Pondus Riesling Kesto Frida Sobra

Källa: SW Seed

Fiberinnehåll i olika arter

Små frön kräver grund sådd!

Källa: Frankow-Lindberg & Kohrner 1982

Skörd vall I efter olika såmetoder. Försommartorka.

85

90

95

100

105

Radsått var för sig Vall bredsådd, korn radsådd Radsått blandat

Vältat före+efter sådd

Vältat bara efter sådd

Skörd vall I efter olika såmetoder. Ej försommartorka.

85

90

95

100

105

Radsått var för sig Vall bredsådd, korn radsådd Radsått blandat

Vältat före+efter sådd

Vältat bara efter sådd

Skörd vall I efter olika insåningsgrödor

020406080

100120140

Renb

estån

d

Baljv

äxtgr

önfod

erKorn

Havre

Havreg

rönfo

der

West

erwold

iskt

Källa: SLU, figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar

Källa: BASF

Stärkelse & ts i majs

0

50

100

150

200

250

300

350

400

15 20 25 30 35 40 45

Ts-halt %

Stä

rkel

se g

/kg

ts 2005

2003

2004

2005 norr

Försök Kristianstad 2003-05 + Gamleby

Skördetidpunkt majs

Växtnäringsutnyttjande

Gödslingsrekommendationer kväve 2012

Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksverket

Vall Avkastning kg ts/ha

7 8 9 10 11

Gräsvall 3 skördar 190 215 235 250 260

Blandvall 20 % klöver 145 160 175 190 195

Blandvall 40 % klöver 85 95 105 115 120

Gräsvall 4 skördar 225 250 270 285 295

Blandvall 20 % klöver 170 190 205 215 220

Blandvall 40 % klöver 100 115 125 130 135

Kväve till ängssvingel eller rörsvingel med och utan klöver

500070009000

11000130001500017000

rs rs rs rs äs

äs

äs

äs

rs+klö

ver

rs+klö

ver

rs+klö

ver

rs+klö

ver

äs+

klöve

r

äs+

klöve

r

äs+

klöve

r

äs+

klöve

r

0 90 180270 0 90 180270 0 90 180270 0 90 180270

Av

ka

stn

ing

kg

ts

/ha

Källa: L6-472. Figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar

Baljväxtvall avkastar mer med mindre kväve

rs=rörsvingelhybrid

äs=ängssvingel

Kaliumgödsling 2012

Skörd

AvkastningTon ts/ha

Kaliumklass

I II III IV V

Slåttervall ts, vall I 6 120 80 40 0 0

Slåttervall ts, vall II 6 160 120 80 40 0

Slåttervall ts, vall I 8 160 120 80 40 0

Slåttervall ts, vall II 8 200 160 120 80 40

Fodermajs ts 10 160 140 120 80 40

Fodermajs ts 12 200 160 140 120 40

Kaliuminnehållet i vallfodret bör vara > 20 g/kg ts för att inte vara skördesänkande.

Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksverket

Kaliumgödsling

Kaliumbehovet motsvarar ton flytgödsel/ ha enl. nedan Avkastning vall 8 och majs 12 ton/ ha Markklass I II III IV V Nötflyt med 4 kg K/ ton Vall 1 35 25 15 5 5 Vall 2 45 35 25 15 5 Majs 45 40 35 28 5 Nötflyt med 3 kg K/ ton Vall 1 47 33 20 7 7 Vall 2 60 47 33 20 7 Majs 60 53 47 37 7

Beräkning: Linda af Geijersstam HS Kalmar

Ammoniakförluster

0102030405060708090

100

0 5 10 15 20 25 30

Temperatur

(%)

Bredspridning, 6 m/s

Bredspridning, vindstilla

Släpslang, 6 m/s

Släpslang, vindstilla

Ytmyllning, 6 m/s

Ytmyllning, vindstilla

Källa: ALFAM, 2002

Ammoniakförluster vid stallgödselspridning

Stallgödseleffekten varierar

2,7 kg N/ ton 4,5 kg N/ tonEffekt % 20 30 20 30

Vall vår 70 38 57 63 95Vall sommar 40 22 32 36 54Vall höst 40 22 32 36 54Vårbruk 70 38 57 63 95Höstsäd 25 14 20 23 34

kväveeffekt kg N/ha vid 20 resp 30 ton nötflytgödsel/ha

Beräkning: Linda af Geijersstam HS Kalmar

Gårdar med sämre mjölkkvalitet p.g.a. Stallgödsel, %

0

10

20

30

40

50

60

70

Ingen stallgödsel Vårspridning Efter 1a skörd Höstspridning

Källa Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003

Mjölkkvalitet och tidpunkt för stallgödselspridning

Kör-/ packningsskador i gräs eller klöver

Rekommendation (källa SJV):Engångsgiva 10-15 kg/haStor del stallgödsel - mindre behov