Kommunens kvalitet i korthet, KKiK 2020 - Vetlanda kommun

2021-03-08 1 (51)

Mäter

• Resultat

• Upplevd kvalitet

• Utbud

• Väntetider

• Resurser

Barn och unga Stöd och omsorg Samhälle och miljö

Antal nyckeltal bland de bästa eller de sämsta kommunerna

16

14

12

10

8

6

4

2

0

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

~ Vetlanda

Kommunens Kvalitet i Korthet {KKiK) Kommunspecifik rapport 2020

Vetlanda kommun

I ■ ■

.: k ::: r a Rådet för främjande

av kommunala analyser

Sveriges Kommuner och Regioner

25 % bästa 25 % sämsta

2

Innehåll

Inledning................................................................................................. 4

Vad är Kommunens Kvalitet i Korthet? ..............................................................4

Principer för KKIK .................................................................................................4

Mätområden..............................................................................................4

Nyckeltal ....................................................................................................4

Barn och unga ......................................................................................... 6

Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal .....................7

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för

Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%).10

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%)

Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000

Kostnad förskola, kr/inskrivet barn ....................................................................8

ämnesprovet i svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel..................9

..........................................................................................................................11

Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%).12

Elever i åk 9 med lägst betyget E i idrott och hälsa, kommunala skolor, andel (%) .....................................................................................................................13

Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/elev ...............................................14

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%).........15

Gymnasieelever med examen inom 4 år hemkommun, andel (%) ..................16

Gymnasieelever med ogiltig frånvaro, kommunala skolor, andel (%) .............17

Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev.................................................18

invånare mellan 0-18 år ....................................................................................19

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare mellan 7 - 20 år .............20

Elever i musik- eller kulturskola, 6 - 15 år, andel (%) .......................................21

Stöd och omsorg ................................................................................... 22

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt – förbättrad situation, andel (%) ...........................................................................................................23

Ej återaktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat

Väntetid i antal dagar från ansökan vid nybesök till beslut inom

Väntetid i antal dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum

försörjningsstöd, andel (%) ...............................................................................24

försörjningsstöd, medelvärde...........................................................................25

Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv......................................................26

avseende boende enl. LSS § 9.9, medelvärde ..................................................27

Brukarbedömning boende LSS totalt - Brukaren trivs alltid hemma................28

3

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker

som är viktiga, andel (%)...................................................................................29

Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), minus ersättning från FK

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet

enl SFB, kr/inv ...................................................................................................30

inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde..........................................31

Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde............................................................................................32

Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng........33

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) ........34

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%).................35

Kostnad äldreomsorg, kr/inv 80+ .....................................................................36

Samhälle och miljö................................................................................ 37

Andel som får svar på e-post inom en dag, (%)................................................38

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som

Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, andel

Handläggningstid (median) från när ansökan betraktas som fullständig till

en enkel fråga, (%) ............................................................................................39

Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) .............40

Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng......................................................41

börjat arbeta eller studera, andel (%)...............................................................42

(%) .....................................................................................................................43

Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%)...............................................................................................44

..........................................................................................................................44

Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI ......................................................45

beslut för bygglov för nybyggnad av en- och tvåbostadshus, antal dagar.......46

Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person .........................................................47

Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) ................................................48

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) .............................51

4

Inledning Rapporten visar resultaten för varje nyckeltal där Vetlanda kommun själv rapporterat

indata eller där data hämtats från nationella databaser. Du kan också ta del av

resultaten i Kolada: http://www.kolada.se/?_p=link&tab_id=74586 . Rapporten inleds

med en beskrivning av Kommunens kvalitet och i korthet. Aktuella nyckeltal redovisas

därefter med en graf som visar en jämförelse med övriga kommuner och en kommentar

tillutfallet från ansvarig i berörd verksamhet.

Vad är Kommunens Kvalitet i Korthet? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett nationellt projekt som pågått sedan 2006 och

i dagsläget omfattar cirka 260 kommuner. Dessa utmanar sig själva genom att årligen ta

fram och jämföra resultat för att utveckla styrningen och kvaliteten på tjänsterna. Det

grundläggande syftet har sedan starten varit att ta fram ett kunskapsmaterial som

stärker de förtroendevalda att styra mot mål och resultat och i dialogen

medmedborgarna.

Det finns således ett politiskt ägarskap och det är kommunfullmäktigesperspektiv som

avspeglas i områdena och underliggande nyckeltal. Idén är att kunna jämföra sig med

andra kommuner och att jämförelser driver utveckling.

Principer för KKIK

Som referensram för att fastställa nya mätområden och nyckeltal samt för att stärka

arbetet framöver har SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), RKA (Rådet för främjandet

av kommunala analyser) och deltagande medlemmar tagit fram ett antal vägledande

principer för KKiK:

• KKiK har ett politiskt ägarskap och utgår från Kommunfullmäktiges perspektiv

med styrning och medborgardialog i fokus

• KKiK utvecklas i samarbete mellan SKR, RKA och medlemmarna

• Nyckeltalens antal ska vara begränsat

• Nyckeltalen ska spegla kvalitet, ekonomi och beröra såväl välfärdsuppdraget

som utvecklingen av lokalsamhället

• Nyckeltalen ska vara jämförbara

• Nyckeltal som kommunen inte kan, eller i ringa utsträckning kan påverka, ska

helst inte användas.

Mätområden

Från och med 2018 är KKiK indelade i tre mätområden: Barn och unga, Stöd och omsorg

samt Samhälle och miljö. Ambitionen är att genom dem dela in KKiK i mätområden som

lätt låter sig kommuniceras och som tydligt beskriver KKiKs innehåll. Områdena utgår

från befolkningsgrupper och ansvar, utan att låsa sig vid verksamhetsområden.

Nyckeltal

Nyckeltalen i KKiK har olika karaktär och syften. Gemensamt för alla är att de på ett

kortfattat och enkelt sätt ger en övergripande bild av var kommunen befinner sig i

förhållande till andra kommuner. Den bilden ska vara intressant och användbar för

http://www.kolada.se/?_p=link&tab_id=74586

5

kommunledningens politiker och tjänstemän. Samtidigt ska den bilden kunna visas utåt

till kommunens medborgare och användas i dialog, men också som ett viktigt underlag i

styrningen, det vill säga för målsättningar, analys och utveckling. Merparten av

nyckeltalen i KKiK är nyckeltal vars resultat kommunen har rådighet över. Det innebär

att de lämpar sig väl för att använda i kommunens styrning.

6

Barn och unga Analys för samtliga medverkande kommuner:

Personaltätheten i förskolan sjunker något till snittet 5,2 barn per årsarbetare. Under de

senaste tjugo åren har personaltätheten varit högre vid tre tillfällen. År 2006, 2017 och

2018 var det 5,1 barn per årsarbetare.

Behörigheten till gymnasiet förbättras för både flickor och pojkar. Skillnaden mellan

pojkars och flickors resultat är störst i landsbygds- och lågpendlingskommuner och minst

i pendlingskommuner nära storstad eller större stad. Detta behöver analyseras vidare

lokalt.

Könsskillnaden är dock mycket mindre än den skillnad som finns mellan elever med

grundskole- respektive högskoleutbildade föräldrar. Bara hälften av eleverna med

grundskoleutbildade föräldrar klarar grundskolan och blir behöriga till gymnasiet. Detta

är ett missförhållande som kräver krafttag.

Nio av tio elever får godkänt i idrott och hälsa men här finns mycket stora variationer

mellan skolenheter, där det i vissa skolor endast är hälften av eleverna som fått godkänt

betyg. Här behövs lokal analys.

Andelen elever som tar examen från gymnasiet inom 4 år är relativt stabilt sedan 2015

med ca 66 % för pojkar och 75% för flickor. I detta resultat ingår också de elever som

började gymnasiet på introduktionsprogram, exempelvis nyinvandrade elever.

Idrottandet minskar i landet bland såväl flickor som pojkar och i alla åldersgrupper. Ur

ett folkhälsoperspektiv är det en negativ utveckling. Aktivitetstillfällen för barn och unga

på bibliotek har ökat påtagligt senaste året (2019) i landet.

2018 2019 2020

,.. Personaltäthet, inskrivna barn per årsa rbetare i förskolan, lägeskommun, anta l .ol ~

5.3 --

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2019 V

Urval: Alla kommuner (ovägt medel)/2019

Data visas för år 2019

0 Visa resultat per e nhet

Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, lägeskommun, antal (N11102)

Antal barn, i å ldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt Mtal årsarbetare i förskolan. I antalet helt idst janste r har anta let anställda som arbetar med barn (exklusive städ· och kökspe--sonal) räkna t s om t ill heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgrade11. Arbetsledares schemalagda arbetstid i barngrupp har medräknats . Avser alla förskolor i kommune n oavsett regi. Uppgifte n avser läsår,

mät t 15/ 10. Ingår i Kommune ns kvalitet i korthe t (KKiK). Källa: SCB och Skolverke t .

7

Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal

Kommentar:

Anger antal barn per heltidstjänst i förskolan, oavsett regi och befattning. I förskolor i

kommunal regi är motsvarande siffra 4,7 barn/personal och för förskolor i enskild regi

5,3. Snittet i riket ligger på 5,2 barn per årsarbetare.

Sett till förskollärartäthet, dvs. antal barn/förskollärare, har förskolor i kommunal regi

10,4 barn/förskollärare, medan förskolor i enskild regi har 23,4 barn/förskollärare.

Målsättningen är att arbeta för att rekrytera och anställa behörig personal.

tnad förskola, kr/inskrive t barn .,I ~ i -- 159572

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel)

Urval: Alla kommuner (ovägt medel)/ 2019

Data visas för ar 2019

250 000

200 000

150 000

100 000

50000

Kostnad förskola, kr/1nskr1vet barn (N 11008)

Bruttokostnad minus interna intäkte r och försäljning till andra kommuner och regione r för förskola, divide ra t med genomsnittligt antal inskrivna ba rn i förskola vid mätning 15/ 10 föregående och innevarande år. Av~r samtlit regi. Källa : SCB och Skolve rket .

2019 -.

8

Kostnad förskola, kr/inskrivet barn

Kommentar:

Kommunens förskolor består av flera en- och tvåavdelningsenheter (totalt 16 stycken)

vilket är kostnadsdrivande, jämfört med större enheter.

Ambitionen är att minska antalet tvåavdelningsförskolor i centralorten i enlighet med

förskolans lokalförsörjningsplan, Förlok.

lever i åk 3 som de ltagit i alla de lprov som klarat a lla de lprov för ämnesp rove t i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, .il ,rv, andel(%)


Urva l: Alla kommuner (ovägt medel)/2019


120

100

80

60

40

20

n -

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov tör ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) (N1 5452)

77

Andel av e leve r i åk 3 som de ltagit i alla de lprov som klarat a lla delprov för ämnesprove t i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, (%). Påi grund av Covid ·19 genomfördes inga ämnesprov för åk 3 under läsåre t 2019/ 2020 varför inga uppgifte r finns för å ret. Källa: Skolve rket och SCB.

2019

9

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel

Kommentar:

På grund av covid-19 beslutade Skolverket att inte genomföra några nationella prov för

2020. Resultaten som redovisas här är från föregående års rapport 2019.

Sedan läsåret 2017/2018 har det sket en markant förbättring av resultatet. Resultatet

2019 för pojkar har ökat från föregående läsår, gäller såväl pojkar med svenska som

modersmål och pojkar med ett annat modersmål än svenska. Vi ser samma positiva

trend för flickorna.

Varje grundskola arbetar med insatser anpassade utifrån den enskilda skolans behov för

att förbättra resultaten ytterligare.

lever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) 88.4 90.0 87.8 88.0

Jämförelse per kommun Alla kommune r (ovägt medel) 2020 V

Urva l: Alla kommuner (ovägt medel)/ 2020

120

100

80

60

40

20

O Visa resultat per enhe t

Elever i å k 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) (N15485)

Samt liga uppgifte r avser e lever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsre late rade betygssystemet . Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel {%) . AvSl!!:r e lever i kommunala skolor belägna i kommunen oavSJ!!:tt val" de ä r folkbokförda. Om de t tota la antale t e lever äl" 40 ellel" fle r och antalet EJ med lägst betyget E ä r 1-4 e lever, så visas andelen som 95 procent. Källa : Skolverket (Siris).

10

Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

Resultatet har legat i stort konstant över de senaste fyra läsåren. Inom grundskolan

kommer fokus på bland annat matematik att fortsätta med målet att resultatet ska

förbättras.

lever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) .ol ~ 77.5 79.9 78.9 81.9

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2020 v


120

0 Visa resultat per enhet

Elever i åk 9 som ä r behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) (N1 5436)

Antal e lever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal e lever som få tt e lle r skulle ha fått betyg i minst e t t ämne enligt det mål- och kunskapsre laterade betygssystemet i årskurs 9. För a tt ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betY€ i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matemat ik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m. 2011 krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som .rndraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet . Uppgiften avser e lever i kommunala skolor i kommunen oavse tt folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet e lever är 40 e lle r fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behör~a som 95 procent. 2016 exkluderades e lever med okänd bakgrund , Källa: Skolverket (Siris).

11

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

När det gäller behörigheten till yrkesprogram ökar andelen som uppnått behörighet bland pojkar med annat modersmål än svenska, medan tendensen är den motsatta hos pojkar med svenska som modersmål.

Allt fler flickor med annat modersmål blir också behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Något större andel är behöriga än föregående år.

Elever i »: 9: J"I N nojd med min skola som MUiet, ~ t rva sv.,-, andN (\)

Jämförelse per kommun Urv1il: All,, kommunH/2020

80

60

.. lO

0 Vlwrn.Atlitf?!!~

Elever I åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel(\) (t-115535)

- -Alla kommuner 2020 ..,,

Antlil et~r som an,ivit nårot av a ltemati~ "stimrTltt hrlt och h.lilll"t l"l.ll"I' ·stlimml"f tansklo br1 · som s111ir pl p,lu.v-ndl"t "Ja1 ar nöjd med min skola som hrlhrt , dfvid«1t med ~ totlil11i11t1ilet l"l.el/l"f' som svar1it på fflkitffl. Upptiftema kommer fr.lin Skol.inspl"ktk>nl"m "Skotl"l'lkatl"n" som en 1.line undet'" tv.li läs.lir (T-1 och T) tillfr.li1a t skolans l"l.el/l"f' I ,~ 9, För d1it.1 p.li kommunniv.li all5ef UC>Peifterna l"nbart l"levet" i kommooala skolOI'" i dl"n aktul"l.la kommunl"f'l, ml"d1i11 ul)pfiftem11 p.li l"nhetsnivi och fOI' rikl"t a~ inkluderar skolor med annan huvudman. M.lttl"t ln,ir I Kommunl"ns kv1litl"t t korthl"t (KKiK). Kalla: SkolinSJ)l"ktionen.

12

Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%)

Kommentar:

Vi har ett högt trivselindex bland eleverna på våra skolor. Det positiva resultatet har

varit bestående över tiden, och beräknas vid den elevenkät som Skolverket genomför

vart annat år.

Detta består i att eleverna känner en delaktighet och kan påverka sin studiesituation,

och att det elevdemokratiska arbetet är fungerande.

leve r i åk 9 med lägst betyget E i idrott och hälsa, kommuna la skolor, a nde l (%)

Jämförelse per kommun Urva l: Alla kommune r (ovägt mede l)/ 2020

120

100

- - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

80

60

40

20

Eleve r i å k 9 med Lägst betyget E i idrott och hälsa, kommuna la skolor, a ndel (%) (N15722)

- --9-1.-8- 89.9

Alla kommuner (ovägt medel)

Elever i å k 9 med lägst bet yge t E i idrott och hälsa, kommuna la skolor, a nde l (%). Avse r e leve r i kommunala skolor belägna i kommune n oavsett var de ä r folkbokförda , Kä lla : Skolve rke t

93.1

2020 v

13

Elever i åk 9 med lägst betyget E i idrott och hälsa, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

Fler flickor än pojkar får ett godkänt betyg i idrott i årskurs 9. Flickorna har också ett

högre betygsmedelvärde i ämnet idrott.

I ämnet idrott är betygsmedelvärdet högre än i många andra ämnen. Fler elever når

högre än godkänd nivå.

Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/e lev 102 192 107228 -



Data visas för å r 2019

200 000

175 000

Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/ e lev (N15027)

Bruttokostnad - inte rna intäkter+ kostnad för skolskjuts · försäljning av ve rksamhet t ill andra kommuner för förskoleklass och grundskola dividerat med antal e lever folkbokförda i kommunen (hemkommun). Uppgiften avser ka lenderår. Källa : SCB.

2019 V

14

Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/elev

Kommentar:

Grundskoleverksamheten inom Vetlanda kommun bedrivs kostnadseffektivt med en

kontinuerlig ekonomisk uppföljning under respektive läsår. Kostnaden för grundskolan

inom Vetlanda kommun ligger under riksgenomsnittet för riket.

Gymnasieelever med examen inom 4 å r, kommunala skolor, andel (%) .,,~;----Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2020 V


11)0

0 Visa resultat per enhe t

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) (N17467)

Anta l e lever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan med examen inom 4 å r, inkl. IM dividerat med antal e lever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 å r sedan, inkl. IM.Elever som vid utbildningens början saknar svenskt personnummer (t ex nyanlända e lever som ännu inte blivit folkbokförda) ingår ej . Källa: SCB.

15

v

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

Andelen gymnasieelever med examen på fyra år är fortsatt högt i jämförelse med andra

kommuner. Det finns en tradition av yrkesutbildning inom kommunen då Vetlanda till

stor del är en industrikommun. Även om vi under de senaste åren sett ett ökande

intresse för de högskoleförberedande programmen, särskilt bland flickor.

På gymnasiet har lärarna ett väl fungerande samarbete mellan lärarna på yrkesprogram

och lärare på gymnasiegemensamma ämnen. Det finns även ett tydligt och strukturerat

samarbete mellan elevhälsa, kurator, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagoger.

Dessa arbetar nära programmen för att ge eleverna och lärarna bästa tänkbara stöd.

Gymnasieelever med examen inom 4 å r, hemkommun, andel ('J'c) .11 ~.----Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2020 .,

Urval: Alla kommuner (ovägt medel)l2020

100

Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) (N17461)

Antal folkbokförda e lever i kommunen som började på gymnasium för 4 å r sedan som med examen inom 4 år, inkl. IM di'liderat med antal folkbokförda e lever i kommunen som började på gymnasium för 4 å r sedan , inkl. IM. Elever som vid utbildningens början saknar svenskt personnummer (t ex nyanlända e lever som ännu inte blivit folkbokförda) ingår e j. Källa: SCB,

16

Gymnasieelever med examen inom 4 år hemkommun, andel (%)

Kommentar:

När vi även inkluderar elever som är folkbokförda i kommunen men som inte går på

Njudungsgymnasiet (elever som går i friskola eller som går i en annan kommuns

gymnasieskola), ser vi att resultatet blir något sämre även om vi fortfarande ligger bra

till och över snittet för riket.

ymnasieelever med ogilt ig frlnvaro, kommunala skolor, andel (%) .,I ~ i 4.2 6.2 6. 1

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) V 2019 V



60

50

40

30

20

·: .............................. :=:.:.:,.,,, ,,n .... ~1111111i1illlim1111:: .. · 1,,,,, lllililililHlllll~~m. · 11~~[: mr11111IIIIIH

Gymnasieelever med ogiltig frånvaro, kommunala skolor, andel (%) (N17621) Andelen personer i gymnasieskolan med ogilt ig frånvaro för gymnasieelever i kommunala skolor i kommunen. Med ogilt ig frånvaro menas upprepad frånvaro utan giltig anledning som har rapporte rats in av skolan till CSN som sed.an har dragit i n studiehjälpen. Mäts per läsår. Källa: CSN

17

Gymnasieelever med ogiltig frånvaro, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

Följer kurvan för övriga mättal. I detta fall har vi färre elever än snittet med ogiltigt

frånvarande elever, vilket är bidragande till att vi har en högre andel än snittet som tar

gymnasieexamen inom fyra år.

När det gäller frånvaro så finns det ett strukturerat arbete tillsammans med Elevhälsan

för att förebygga.

stnad evmnasieskola hemkommun, kr/e lev .,I ~ 134 432 137 257 132 733

Jämförelse per kommun Alla kommune r (ovägt medel)

Urval: Alla kommune r (ovägt medel)/2019

Da ta visas för år 2019

250 000

200 000

150 000

100000

....... __ .... ,.,., .. ,,,,,,t.1'''"''''' ,,1111111111111111111 /111111~11111111111111111111_ 11

I Il

50000

Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (N17005)

Bruttokost nad - interna intäkte r ..- kost nad för skolskjuts - försäljning av ve rksamhe t t ill a ndra kommuner för gymnas>eskola divide ra t med anta l e leve r folkbokförda i kommune n inskrivna i gymnasieskola, unde r kale nde rå ret. Avser s:1mt lig regi. Måtte t ingår i Kommunens kvalitet i korthe t (KKiK). Kä lla : SCB och Skolve rke t .

2019 v

18

Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev

Kommentar:

Gymnasieskolan i Vetlanda har ett brett utbud av program, särskilt gällande

yrkesprogram. Yrkesprogrammen är också dyrare att driva än vad de

högskoleförberedande programmen är. Detta är en bidragande orsak till att kostnaden

för gymnasiet ligger över rikssnittet i riket.

ivite tstillfälle n för ba rn och unga i kommunala bibliotek, antal/ 1000 inv 0 -18 år .,I ~ I - 25.9 -

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2019

Urval: Alla kommuner (ovägt mede l)/2019


700

600

500

400

300

200

100

............ '"""'"' """',, """', "" : , m, 11nn1m111mnn11111 m1111111111111111111 Lnlml lil imiiiii iiiiii 111!11 ~~fflHll 1~~11 lffl~~ Aktivitetstillfällen fÖr barn och unga i kommunala bibliot ek, antal/1000 inv 0-18 år (N09805) Antal aktivite te r för barn och unga dividerat med antal invånare 0-18 år 31/12, dividerat med 1000, Avser endast folkbibliotek (:skolbibliotek ingår inte , de kommuner som samredovi:sat skolbibliotek

med folkbiblioteken har streckats) . Kalla: Kungliga biblioteket och SCB.

19

Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 invånare mellan 0-18 år

Kommentar:

Positionsförflyttningen från 2018 till 2019 beror på att det under en övergångsperiod på

ett halvår saknades fast bibliotekarie på filialerna i Korsberga och Ramkvilla och att det

under den tiden inte hölls några barnaktiviteter där.

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/ inv 7-20 å r 29 27 26

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2019 ...,,

Urval: Alla kommuner (ovägt me<iel)/2019


70

60

50

40

.... , , "" 111'11

20

10

1111111111111111

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år (U09800) Detta ä r ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal de ltagartillfällen i å lde rn 7-20 år i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar under åre t , dividerat med antal

invånare 7-20 år den 31 / 12. Deltagartillfällen är summan av antale t närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivite tsstöd). LOKstödet ges till akt ivite te r för pojkar och flkkor 7-20 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är ä ldre än 20 å r, men detta ä r exkluderat i denna sammanräkning. En sammankomst är en ledarledd

gruppakt ivite t inriktad mot föreningens idrot tsliga ver ksamhet. Källa Riksidrottsförbundet .

20

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare mellan 7 - 20 år

Kommentar:

Vetlanda kommun ligger på en stabil nivå. Att vi inte ligger högre i statistiken kan bero

på att vi har en relativt hög andel barn och ungdomar som har rötter (annat modersmål)

i länder där flickor av hävd inte idrottar.

I jämförelse med flickor som har svenska som modersmål idrottar bara drygt en tiondel

så många flickor med annat modersmål i Vetlanda enligt en undersökning gjord 2020.

eve r i musik- eller kult ur skola, 6-15 år, ande l (%) -Jämförelse per kommun Alla kommune;r (ovägt medel) 2018 V

Urval: Alla kommune r (ovägt mede l)/2018

Da ta visas för år 2018

50

40

30

20

10

,11111111111~

Eleve r i musik- e lle r kulturskola , 6-15 å r, ande l (%) (N09890) Arlt al unika ind ivider 6-15 år som går i musik- e lle r kult urskola divide rat med a lla invåna re 6-15 å r. Källa : Kult urråde t

21

Elever i musik- eller kulturskola, 6 - 15 år, andel (%)

Kommentar:

Vi kan se en svag minskning av andelen barn mellan 7 - 15 år som går på musikskolan.

Önskningar finns om att utveckla och bredda musikskolan till en kulturskola för att locka

en större grupp. Men i dagsläget finns inte de ekonomiska möjligheterna att göra denna

utökning.

Något nyckeltal för 2019 har inte rapporterats in på grund av byte av administrativ

personal.

22

Stöd och omsorg Analys för samtliga medverkande kommuner:

Resultaten från genomförda brukarbedömningar inom området har legat stabilt de

senaste fyra åren, sett till rikets snitt. Men vid bedömningen av hemtjänsten utifrån en

helhetssyn varierar spridningen från 65-100% och bedömningen av särskilt boende

varierar spridningen från 52-100%.

Utifrån rikets snitt har väntetiden för beslut om försörjningsstöd ökat i förhållande till de

två senaste åren. Så även väntetiden för plats på LSS boende, medans väntetiden för

plats på särskilt boende för äldre har förbättrats något. Men sammantaget ligger

väntetiden till särskilt boende på en högre nivå de två senaste åren i förhållande till en

längre tidigare trend, vilket är alarmerande.

Väntetid är för övrigt en mycket viktig trygghetsaspekt generellt sett, men framför allt

för utsatta målgrupper. Är väntetiderna orimligt långa bör det vara ett prioriterat

område att åtgärda.

Personalkontinuiteten i riket för äldre som har omfattande omsorgsbehov, och får stöd

av hemtjänsten minst två gånger om dagen, har minskat i förhållande till förra året,

vilket är positivt. Men spridningen ligger mellan 7 - 23 personer.

rukarbedömning ind ivid- och familjeomsorg totalt - förbä tt rad situation, ande l (%)


Urva l: Alla kommuner (ovägt mede l)/2020

120

1()0

80

60

40

20

Bruka rbedömning individ - och familjeomsorg totalt - förbättrad situation, andel(%) (U30453)

2017

75

2018 2019 2020 ---2020 V

Detta ä r e tt utveckli ngsnycke ltal, se frågor och sva r på kolada.se för mer informat ion. Antal persone r med kontakt med individ - och familjeomsorgen totalt som ha r sva ra t Förbätt rats mycket elle r Förbätt ra ts lite på frågan Hur har din sit uation förändrats sedan du fick kontakt med socialt jänsten i kommunen? dividerat med samtliga personer med kontakt med individ- och familjeomsorgen totalt som har besva rat fråigan. Ve t inte / ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Note ra att jämförbarhe ten ha ltar mellan kommunerna då alla kommuner inte unde rsökt på samtliga områden inom IFO, Källa: SKR:s unde rsökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ - och familjeomsorg.

23

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt – förbättrad situation, andel (%)

Kommentar:

På grund av pandemin och en ny digital undersökningsmetod fick vi in alldeles för få svar

(23 = svarsfrekvens 8%) vilket innebar att årets brukarundersökning blev missvisande

och därmed heller inte kvalitetssäkrad. Brister i undersökningen delas även med många

andra kommuner.

återaktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd e tt å r efter avslutat försörjningsstöd, andel (%)

Jämförelse per kommun Urval: Alla kommuner /2020

120

100

80

60

40

20

Alla kommuner

Ej återaktualiserade vuxna personer med fÖrsörjningsstöd ett år eft er avslutat försörjningsstöd, andel (%) (U31462)

-- 7l -2020 V

Detta ä r e tt utvecklingsnyckelta l, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) vuxna personer som inte åte rkommit t ill försörjningsstöd inom ett å r efter avslutat försörjningsstöd. Åte raktualisering avser endast formell ansökan. Avser försörjningsstöd som avslutades första ha lvåre t år T•1. Källa: Egen undersökning i kommunen.

24

Ej återaktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%)

Kommentar:

2020 års resultat indikerar att projektet Rätt stöd rätt försörjning gett resultat. En del i

det projektet är metoden Instrument X som har implementerats inom

socialförvaltningen. Metoden är ett strukturerat sätt att kartlägga vilka hinder personen

har för att få egen försörjning. Kartläggningen ligger till grund för det stöd och de

insatser den enskilde får. Om personens svårigheter/hinder är så stora att de inte kan få

arbete ska den enskilde få sin försörjning från andra delar av socialförsäkringssystemet

som till exempel Försäkringskassan i stället för försörjningsstöd.

äntetid i antal dagar från ansökan vid nybesök t ill beslut inom försörjningsstöd, medelvärde .ol ~.---Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) v 2019 v



60

50

40

30

20

10

.,ij 1111 um~IIIIIIIIIIIIIIIIIIHI 1111 lllllllllllllllllll~lllll~IIIIIIIIIIIIHIIII:, ,

Väntetid i antal dagar från ansöka n vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvä rde (U31 402)

Detta ä r ett utvecklingsnyckelta l, se frågor och svar på kolada.se för mer informat ion. Genomsnittligt antal dagar från ansökan till dess a tt beslut om försörjningsstöd har fa ttats Ansökan behöver inte vara kompl€tt . Allmänna fötirågningar exkluderas. Mätperiod ä r första halvåret. Fram t ill 2017 mättes tid från första kontakt till beslut om försörjningsstöd. Källa: Egen undersökning i kommunen. Källa: Egen unde rsökning i kommunen.

25

V

Väntetid i antal dagar från ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde

Kommentar:

Något värde har inte kunnat redovisas för år 2020 på grund av problem med införandet

av ett nytt verksamhetssystem. Vetlandas ambition är att beslut ska fattas inom 21

dagar. Nybesök ska erbjudas inom 14 dagar enligt Vetlandas servicedeklaration. Få att

nå detta mål har en nybesöksgrupp införts under 2020 i samband med att Kontaktcenter

tog över Socialförvaltningens reception.

Socialförvaltningens förhoppning är att 2021 kunna rapportera ett värde för detta

nyckeltal.

Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 3 403 3 655 3 815

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt mede l)



11000

10000

8 000

6 000

4 000

1000

11111111111111

Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv (N30101)

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för individ- och familjeomsorgen, inkl. familje rät t och familje rådgivning divide rad med antale t invåna re i

kommunen den 31/ 12. Avser vård för vuxna med missbruksproblem, barn- och ungdomsvård, övrig vuxenvår-d, ekonomiskt bistånd samt familjerätt och familjerådgivning. Källa: SCB:s Räkenskaps:sammandrag.

2019 V

26

Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv

Kommentar:

Vetlanda har jämförelsevis bra resultat i riket och även bland länets kommuner. Det

pågår ett långsiktigt arbete för att hålla nere individ- och familjeomsorgens kostnader

trots volymer och andra stora utmaningar.

i anta l daaar fr&n bfllut t'ill fon:t.a e-rbjudna inflyttninasdatum avseende boende enl. LSS § 9. 9, ~varde ·" ~ Jämförelse per kommun Alla kommu~r (oväat medel)

Urval: Alla kommun..- (ova1t .-t)/2020

800

700

600

500

400

300

200

100

.,,,1111111111111

Väntetid I antal dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum avseende boende enl. LSS § 9.9, medelvärde (U28418)

aUII

102

2020 v

~ tta är ett utvecklinasnycke4.tal, se frip och svar p& kolada.se för mer information. Ge-nomsnittli1t antal da1ar som dtt mellan ~ lut och första erbjudna inflyttnin1sdat001 i boende enli1t LSS. Med första erbjudet inflyttninas,datum meoas den da& då personen enli&t kommunens erbjudande kan flytta in • vare si& ~n tackar ja eller nej, alternativ valjer att flytta in eller inte. Avser alla påbörjade LSS-insatser avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklus~ OfT1)fOYtlin&ar. Källa: hen undersökning i kommunen.

27

Väntetid i antal dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum avseende boende enl. LSS § 9.9, medelvärde

Kommentar:

År 2020 är första året då Vetlanda deltar i nyckeltalet som avser väntetiden för brukare

med beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS då vi tidigare har haft för

få beslut i just denna insats.

Inom funktionshinderomsorgen har det under en längre tid varit ont om platser på

grupp- och servicebostäder enligt LSS. Omsättningen på platser är låg då målgruppen, i

de allra flesta fallen, bor i denna boendeform hela livet.

En ny gruppbostad håller på att byggas på Himlabackarna som beräknas vara klar hösten

2021. Samtliga brukare som ingick i mätningen i samband med detta nyckeltal har

erbjudits plats på befintliga LSS boenden.

ruk.arbedömning boende LSS totalt • Bruk.aren t rivs a lltid hemma .,I ~ 85 85 -Jämförelse per kommun Alla kommwner (ovägt medel) 2020 "


120

11)0

80

60

40

20

Brukarbedömni ng boende L5S totalt • Brukaren t rivs alltid hemma (U28570)

Det ta ä r ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Anta l personer boende i gruppbostad samt servicebostad LSS som har svarat Ja på frågan Trivs du hemma? dividera t med samtliga personer boende i gruppbostad LSS som har besvarat frågan. Svarsalte rnative n var Ja, Ibland, Nej . Unde rsökningen har genomförts med ett webbaserat ve rktyg för enkäte r, anpassat till personer med funkt ionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kva lite t inom verksamheter för pe rsoner med funkt ionsnedsättning.

28

Brukarbedömning boende LSS totalt - Brukaren trivs alltid hemma

Kommentar:

Årets resultat är en liten förbättring jämfört med föregående år. 88% av brukarna som

bor på en grupp- eller servicebostad enligt LSS trivs hemma jämfört med 85% år 2019.

Inom funktionshinderomsorgen arbetar verksamheterna varje år aktivt med att

analysera den egna verksamhetens resultat av brukarundersökningen.

Utifrån analysen skapas förbättringsaktiviteter av olika slag. Det är alltid brukarna själva

som svarar på brukarundersökningen och enkäten genomförs digitalt med hjälp av olika

anpassningar såsom bildstöd och ljud.

rukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%) .,I ~ 77 - 75 73


Urval: Alla kommuner {ovägt medel)/2020

1()()

80

60

40

20


Brukarbedömni ng daglig verksamhet LSS ~ Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%) (U28532)

Detta ä r ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i daglig verksamhet LSS som har svara t Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividera t med samtliga personer i daglig verksamhet LSS som har besvarat frågan. Svarsa lt e rnativen var Ja, Ibland, Ne j. Undersökningen är e j en totalundersökning varför re sultate t för en kommun kan vara baserat på ett mindre anta l brukares svar, dock minst fe m. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra e ndast brukare i annan regi . Undersökningen har genomförts med e t t webbasera t ve rktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKR:s undersökning om brukares uppfa t tning av kvalitet inom verksamhete r för personer med funktionsnedsättning.

29

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%)

Kommentar:

Årets resultat är en liten försämring jämfört med föregående år. 73% av brukarna som

har daglig verksamhet enligt LSS anser att de får bestämma om saker som är viktiga för

dem på den dagliga verksamheten jämfört med 75% år 2019.

Delar vi upp resultatet på kön så ser vi att männen är mer positiva än kvinnorna. Vad

detta kan bero på kommer verksamheten fördjupa sig i som en del av sitt systematiska

kvalitetsarbete.

Vissa av verksamheterna inom daglig verksamhet har under året varit tvungna att stänga

under perioder pga. pandemin vilket kan ha haft viss påverkan på svaren i

brukarundersökningen.

Inom funktionshinderomsorgen arbetar verksamheterna varje år aktivt med att

analysera den egna verksamhetens resultat av brukarundersökningen. Utifrån analysen

skapas förbättringsaktiviteter. Inom daglig verksamhet finns brukarråd där resultatet av

undersökningen redovisas och brukarna själva får komma med förslag på förbättringar.

Det är alltid brukarna själva som svarar på brukarundersökningen och enkäten

genomförs digitalt och anpassas efter brukarnas behov av stöd t.ex. med hjälp av

bildstöd och ljud.

Kostnad funktionsnedsättning totalt (Sol , LSS, SFB), minus ersättning från FK enl SFB, kr/inv



Data visas för år- 2019

15 000

12 500

10000

7 500 . . .. , ....... ,. • 1111111111111111111 Il

11111 111 1111 5 000

2 500

Kostnad funktionsnedsättning totalt (Sol, LSS, SFB), minus ersättning från FK enl SFB, kr/ inv (N25018)

Brut tokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser for funkt ionsnedsatta (utom färdtjänst), exkl . ersättning från Försäkringskassan, dividerat med antal

invånare totalt 31112. Avser samtlig regi Källa: SCB.

30

Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), minus ersättning från FK enl SFB, kr/inv

Kommentar:

Vetlandas kostnader inom området funktionsnedsättning fortsätter att öka under 2019.

Detta beror till viss del på kostnader för externa placeringar som ökade under 2018.

Även kostnaderna för personlig assistans har ökat under 2019 vilket kan vara en följd av

att Försäkringskassans bedömningar har blivit striktare och fler brukare får personlig

assistans enligt LSS vilket innebär att kommunens kostnader för assistansen ökar.

äntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första e rbjude t inflyttningsdatum till sär.;kilt boende, medelvärde . ,1 ,I'(, i 45

46 ---



300

250

200

150

100

50

_ ,,,, 1~IIH lllllll 11111111111111~11 llllll l~IIIII I lll~lllll 111111111111111~11~1111111111~1111111

Väntetid i antal dagar från ansökningsdat um t ill först a erbjudet inflytt ningsdatum till särskilt boende, medelvärde (U23401) Detta ä r e tt utvecklingsnyckelta l, se frågor och svar på kolada.se för mer informat ion. Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum t ill första e rbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in t ill kommune n, oavsett om ansökan gÖl"S skriftligt elle r muntligt . Med e rbjude t inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens e rbjudande har möjlighet a tt flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan välje r a t t flytta in elle r inte. Avser samtliga utredningar avseende pla ts på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåre t , och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äld re. Ingår i Kommunens kvalite t i korthet (KKiK). Källa Egen undersökning i kommunen.

31

V

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

Kommentar:

Antalet dagar från det att ansökan om särskilt boende inkommer till

biståndshandläggaren till första erbjudandet om plats sker har minskat med 9 dagar

jämfört med föregående år. Det är en liten förbättring men väntetiden ligger fortfarande

på en hög nivå jämfört med riket i stort. Dock har vi sett att väntetiden under tredje

kvartalet 2020 började att minska.

Under 2019 var det mycket låg omsättning på boendeplatser på våra särskilda boenden

för äldre vilket fortfarande märks detta år även om väntetiden har börjat att minska.

Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar aktivt med att se över och tydliggöra processen

från det att en boendeplats blir ledig till att en ny brukare flyttar in för att få ett

effektivare flöde. Till hösten 2021 kommer ett nytt verksamhetssystem implementeras i

förvaltningen. Systemet innehållet komponenter som kommer att förbättra och

underlätta hanteringen av detta flöde.

Antalet brukare som väntar på plats har minskat sedan denna mätning gjordes och

förhoppningen är att vi nästa år har ett bättre resultat på detta nyckeltal. Nya

Tomasgården, med 36 nya platser, som planeras vara klart för drift i v. 11 år 2021

kommer också att bidra till att väntetiden minskar.

e rsonalkontinuite t , anta l personal som en hemtjänsttagare möte r under 14 dagar, medelvärde 15 16 17 17



25

20

if 15

10

Persona lkontinuitet~ antal persona l som e n he mtjänsttagare möter unde r 14 da gar, mede lvärde (U21401)

Detta ä r e t t utvecklingsnyckeltal, se frågor och sva r på kolada.se för mer information. Medelvä rde, antal olika persona l som en hemtjänsttagare möte r under en 14-dagarsperiod. Gälle r de pe rsoner, 65 å r e lle r ä ldre , som har två e ller fle r besök av hemtjänsten va rje dag (måndag-söndag), Trygghe tslarm och matleve ranser räknas e j. Mätningen avser t iden 07 .00· 22.00, Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bot t i de t egna hemmet under he la e ller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Ingår i Kommunens kva lite t i korthe t (KKiK). Källa : Egen unde r5ökning i kommunen.

32

Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde

Kommentar:

Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ligger på samma nivå som 2019. Hemtjänsten

arbetar dock kontinuerligt med att förbättra kontinuiteten. En anledning till den ändå

relativt höga siffran kan vara att vi i Vetlanda har relativt många brukare med stort antal

hemtjänsttimmar jämfört med många andra kommuner. Det är troligt att det har ett

samband med bristen på platser på de särskilt boendena.

Bristen på platser har inneburit att många brukare i avvaktan på erbjudande om

boendeplats har fått beviljat ett ökat antal hemtjänsttimmar för att möta upp behoven.

Denna trend kommer troligtvis att mattas av då platstillgången på boendena ökar.

Förhoppningen är att vi ser ett förbättrat resultat på detta mått vid nästa mätning.

Kvalite tsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng ,,I ~ 36 -Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2020 V


120

100

BO

60

40 ,I

20

1111~ 111111

Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng (U23488)

Det ta är e tt u tvecklingsnyckeltal, se frågor och sva r på kolada.se för mer information. Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalite tsaspekter, inom särskilt boende (äldreomsorg). De ingående del11yckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha e t t värde mellan 0-100 procent och det ta poängsätts enligt följande - 0 % ger O poäng, 1 -25 % ger 1p, 26-50 % ger 2p, 51-75 %. ger 3p, 76-99 %. ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent . Observ,era att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Måttet ingår i Kommunens kvalite t i korthet (KKiK). Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RK.A. Andel av maxpoäng beräknat av RKA.

33

Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng

Kommentar:

Måttet baseras på ett antal frågor som rör möjligheten att påverka TV-utbudet i

gemensamma utrymmen, möjligheten att välja på flera måltidsalternativ, tillgången till

gemensamma aktiviteter flera gånger om dagen samt på helger samt erbjudande om

daglig utevistelse. Årets resultat är en försämring jämfört med föregående år.

Försämringen i inrapporterade svar jämfört med tidigare år handlar främst om tillgången

på gemensamma och planerade aktiviteter, både på vardagar och på helger samt om

utevistelser.

Flera boenden har inte erbjudit aktiviteter och utevistelser i samma utsträckning under

2020 bland annat på grund av att aktiveringarna på husen har varit stängda med

anledning av pandemin. Aktiviteter har ändå ägt rum på avdelningarna men inte i den

omfattning som detta mått förutsätter.

Tidigare år har även aktiviteter i form av besök från kyrkor, Röda Korset och andra

föreningar räknats in men dessa volontärer har inte haft möjlighet att närvara på grund

av besöksförbud och andra åtgärder med anledning av pandemin.

rukarbedömning särskilt boende ä ld reomsorg - helhetssyn, andel (%) .,l ~ i ----



120


Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg • helhetssyn, andel (%) (U23471) Detta ä r e tt utvecklingsnyckelta l, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal perso ner i å ldrarna 65 å r och ä ldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i å ld rarna 65 å r och ä ldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, Svarsalternative t Ingen åsikt är exkluderat ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Ingår i i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Unde~ökningen av ä ldres uppfattning om kvaliteten i hemt jänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

34

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg -helhetssyn, andel (%)

Kommentar:

Vetlanda ligger på en fortsatt god placering när det gäller brukarnöjdhet på särskilda

boenden även om det är en liten försämring jämfört med föregående år. Vetlanda har

ett genomgående gott resultat i brukarundersökningen på särskilt boende och ligger

över riksgenomsnittet på nästan samtliga frågor. Svarsfrekvensen har varit lägre år 2020

jämfört med tidigare år troligtvis på grund av det besöksförbud som pandemin förde

med sig under våren.

Verksamheterna arbetar löpande med ständiga förbättringar som en del i förvaltningens

systematiska kvalitetsarbete. Under 2020 har extra fokus varit på att förbättra brukarens

möjlighet till delaktighet och inflytande vilket kommer fortsätta även under 2021 som en

del av nämndens målarbete.

Brukarbedömning hemtjänst ä ldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 93 93 90 88



120

0 Visa resulta t per enhet

Brukarbedömning hemtjänst ä ld reomsorg - helhetssyn, andel (%) (U21468)

Detta ä r e tt utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Anta l personer i å ldrarna 65 å r och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i å ldrarna 65 å r och ä ldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfat tning. 'Vet ej / Ingen åsikt" är exkluderade ur nämna ren. Data

fr.o.m, 2012. Måttet ingår i Kommunens kvalite t i korthet (KIGK). Källa: Undersökningen av äldres uppfat tning om kvaliteten i hemtjänst och ä ldre boenden, Socialstyre lsen.

35

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)

Kommentar:

Brukarnöjdheten inom hemtjänsten har minskat med 2 % jämfört med föregående år.

Verksamheterna arbetar löpande med att analysera resultatet av brukarundersökningen

och utifrån det arbeta med ständiga förbättringar för att öka brukarnöjdheten. Detta är

en återkommande del av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete.

Kostnad äld reomsorg, kr/inv 80+ .,I ,,;; ---Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2019 V


Da ta visas for år 2019

400 000

300 000

200 000

100 000

Kostnad äldreomsorg, kr/ inv 80+ (N20048) Bruttokostnad minus inte rna intäkte r och försäljning till andra kommuner och landsting avseende vå rd och omsorg enligt Sol/HSL, divide rad med antalet invånare 80+ i kommunen den 31 / 12. Källa: SCB Räkenskapssammandraget .

36

Kostnad äldreomsorg, kr/inv 80+

Kommentar:

Kostnaden för äldreomsorgen i Vetlanda kommun är förhållandevis låg för denna

åldersgrupp jämfört med riket och länet. Dock kan man se en viss differens med högre

kostnader inom hemtjänsten jämfört med särskilda boenden.

Den lilla kostnadsökningen vi ser går att härleda till en normal kostnadsökning. Antalet

äldre med stora hjälpbehov fortsätter att öka i takt med att fler Vetlandabor blir allt

äldre vilket är i linje med den väntade demografiska utvecklingen.

37

Samhälle och miljö Analys för samtliga medverkande kommuner:

Inom området arbetsmarknad och integration finns stora könsskillnader. Vad beror det

på? Kvinnor klarar SFI bättre än män (51% jämfört med 41%), medan män i högre

utsträckning kommer ut i arbete från kommunens arbetsmarknadsverksamhet än

kvinnor (40% jämfört med 36%). När det gäller dem som lämnat etableringsuppdraget

och börjat arbeta eller studera syns 2019 en klar försämring mot föregående år. Mindre

än hälften av männen (42%) och en dryg fjärdedel av kvinnorna (28%) arbetar eller

studerar efter att de lämnat etableringsuppdraget.

Resultatet som avser handläggningstid för bygglov varierar stort från någon enstaka dag

till över 120 dagar.

Företagsklimatet enligt ÖJ Insikt (där de företagare som haft kontakt med kommunen

under året står för bedömningen) förbättras stadigt sedan 2010 och ligger nu på 73.

Vad gäller resultaten för miljömåtten har vi senaste år sett en förbättring då mängden

insamlat hushållsavfall minskat. Denna trend har brutits och mängden insamlat avfall

har återigen ökat vilket är negativt.

del som får svar på e -post inom en dag, (%)



120

100

80

60

40

20

Andel som får svar på e-post inom en dag, (%) (U00442)

2017

71

2018 2019 2020 ---2020 V

Det ta ä r e t t utvecklingsnycke ltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Ande l (%) av medborgarna som inom en arbetsdag få r sva r på en enke l fråga via e -post. Frågorna skickas till kommunens centrala e -postadress. Tiden mäts sedan i från de t att e -post frågan ha r inkommit till dessa at t e t t sva r skicka ts. Källa: Unde rsökning av externt före tag.

38

Andel som får svar på e-post inom en dag, (%)

Kommentar:

Mätningen gjordes under den period som Vetlanda kommun bytte

kommunikationsplattform vilket innebär att svarstiderna av den anledningen inte är

jämförbar med andra. All e-post till den centrala e-postadressen går via

kommunikationsplattformen och under denna period var det viss e-post som inte ens

kom fram.

Om vi bortser från detta så kan vi konstatera att väldigt många kommuner svarar på e-

post inom en dag. I Vetlanda kommun har vi, enligt vår servicedeklaration, två dagar på

oss att svara på e-post. Kraven på ett snabbt bemötande ökar och vi kommer under

våren justera och skruva i vår servicedeklaration med ambitionen att också Vetlanda ska

kunna garantera max en dag i svarstid.

del som tar kontakt med kommunen via te lefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) .,I ~ 52 -- 61



1()0

80

60

40

20

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett dire kt svar på en e nke l fråga, (%) (U00413)

Andel (%) av de som ringer kommunen för a tt få svar på en e nkel frAga som får kontakt med en handläggare inom 60 sekunder. Under en fastställd period ställs e t t antal re levanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal t ill kommunen vid e tt anta l tillfällen . Uppringning sker via kommunens växel, Källa: Undersökning av externt företag,

39

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%)

Kommentar:

Mätningen gjordes under den period som Vetlanda kommun bytte

kommunikationsplattform och bytet i sig innebar driftsstörningar. De frågor som ställdes

från medborgarna under denna period skickades i större omfattning vidare än vad de

gjorde både innan och efter systembytet.

När vi utvärderat Kontaktcenters första år så visar vår statistik att 47 % av alla som

kontaktat kommunen – via telefon och besök – fick svar på sin fråga direkt i en första

kontakt.

t bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) .,I~•--- 82



100

80

60

40

20

Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) (U00486)

Det ta ä r e tt utvecklingsnycke lta l, se frågor och sva r på kolada .se för mer informat ion. Avse r bemötande nä r frågeställare kontaktat och kommit fram till kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en

subjektiv bedömning av frågeställa ren utifrån fyra nivåer; mycke t god, god, mede lgod och dålig. Varje svar på mycket god ge r 3 poäng, god ge r 2 p, mede lgod 1p och då lig Op. Poängen summeras och divide ras med maximalt möjlig poäng. Det som redovisas här är ande l av maxpoäng i procent . Källa: Unde rsökning av exte rnt före tag.

40

Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%)

Kommentar:

Här ligger vi på samma nivå som förra året och går från röd till gul trots en marginellt

lägre siffra. Alla kommuner jobbar med sitt bemötande och blir bättre och bättre på

detta, det är även Vetlandas ambition.

laktighetsindex, andel (%) av maxpoäng

Jämförelse per kommun Uival: Alla kommuner/2020

1()()

80

60

40

20

Delakt ighetsindex, andel (%) av maxpoäng (U00454)

53 -Alla kommuner 2020 V

Detta ä r e tt utvecklingsnycke ltal, se frågor och sva r på kolada.se för mer information. Andel (%) av maxpoäng. Indexe t visar en samlad bild av hur vä l kommunen möjliggör för medborgarna att de lta i kommunens utveckling. Poängen baseras 19 frågor om möjlighete rna till medborga rde lakt ighet i kommunen. Tänk på a tt frågorna kan tolkas. olika och besvaras av olika personer i kommunens organisat ion vilke t kan påve rka resultatet . 2019 base rades poängen på ytterligare 6 frågor, som slagits ihop e lle r tagits bort vilke t ytte rligare kan påve rka jämförbarheten mellan åren. Källa: Egen undersökning i kommunen.

41

Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng

Kommentar:

Vi har ingen specifik sida på vår webbplats som beskriver hur medborgarna kan vara

delaktiga på olika sätt inom kommunen. Vi har inte någon information heller på

webbplatsen om hur medborgarna kan möta de förtroendevalda i dialog.

Det finns heller inte möjlighet att kunna följa fullmäktiges möten via radio

(streamingtjänst). Vi presenterar heller inte svaren på frågor som har inkommit till

förtroendevalda via vår webbplats.

Vi har inte genomfört någon medborgardialog under år 2020 (exklusive lagstadgade

enligt Plan- och bygglagen). Vi arbetar inte alls med medborgardialoger där

medborgarna bjuds in till att ta fram förslag till beslut kring en fråga.

Allt detta innebär att vi hamnar bland de 25 % av landets kommuner som ligger sämst

till. Det finns stora möjligheter att göra förbättringsåtgärder genom att arbeta i

samverkan med berörda politiker för att utveckla och förbättra medborgardialogen i

Vetlanda.

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller stu:Jera, andel (%) ,ol 1'" i 43 36 45

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) V 2019 V



120

1()0

8-0

60

40

20

ni ,1111111111111111111111 HIIIIIII I IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII I 11~111111~ . t

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksa mhet, deltagare som börjat a rbeta eller studera, andel (%) (U40455) Detta ä r ett utvecktingsnyckeltal, se frågor och sva r på kolada,se för mer informat ion. Andel (%) av totalt antal de ltagare som avsluta ts inom den kommunala a rbetsmarknadsverksamhetens insatser som börja t arbeta eller studerat. Börjat a rbeta avser osubventionerade och subvent ionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. För att räknas som en anställning ska denna ha pågått minst e n sammanhängande månad . Som arbete räknas inte kommunala a rbetsmarknadsanställningar e fte rsom dessa anställningar kommit till för at t mildra ve rkningar av arbetslöshet och varit förbehållna en viss grupp arbetssökande . Börjat studera, avser utbildning inom ramen för Komvux, folkhögskola, högskola e lle r annan utbildning. För att ha studie r som avslut.sorsak, måste studiema vara st udiemedelsberättigad. Källa: Egen undersökning i kommunen (insamlingen Kommunal arbetsmarknadsstat ist ik).

42

v

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, andel (%)

Kommentar:

De sista två åren har kommunens Arbetsmarknadsenhet arbetat målmedvetet med en

resultatuppföljning av enskilda individer för att kunna förbättra resultatet. Det pågår

även ett omfattande utvecklingsarbete för att stärka integration och människors

möjligheter att komma i egenförsörjning. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med flera

kommunala förvaltningar och berörda statliga myndigheter.

lever på SFI som kla rat minst t vå kurser, av nybörjare t vå år tidigare , a ndel (%) ,,I "" 41 39 39

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovä gt medel) 2019 V


Data visas for år 2019

1()()

80

60

40

20

Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två å r tidigare, andel{%) {N18409) Andel e le ve r på SFI som klarat minst t vå kurser, av nybörja re t vå Ar t idigare . All.a e le ve r som ha r kla rat kurserna ingår, oavsett avbrott. Äve n e le ve r som klarar fler kurser och de som kla rat he la SF1 ingår. Källa : SCB.

43

Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, andel (%)

Kommentar:

Vi behåller eleverna något längre än genomsnittet för att de ska bli bättre rustade för att tillgodogöra sig studier i nästkommande utbildningsfas.

Cirka 70% av våra SFI-elever har kort skolbakgrund från sitt hemland och saknar gymnasieutbildning, varav cirka 30% av dessa helt saknar skolbakgrund (analfabeter). Det innebär att majoriteten av eleverna har liten studievana och därför har svårt att strukturera upp sina studier och tillgodogöra sig kunskaperna i ett högre tempo.

Studierna måste få lov att ta tid annars är risken att de inte klarar av att fullfölja sina studier, vilket i sin tur förmodligen leder till att individen kommer längre ifrån arbetsmarknaden och riskerar att hamna i ett långvarigt försörjningsstöd.

Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller stude ra (status efte r 90 dagar), andel (%) ,,I ~ 19 49 43




11)0

80

60

10

11111111111111111~111

Lämnat etable ringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (stat us efter 90 dagar), andel (%) (N00973) Andel i procent som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera. Etableringsuppdraget omfattar nyanlända flyktingar i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18·19 år utan föräldrar i Sverige. Uppdraget omfattar aktivite ter under högst 24 månader där Svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter utgör olika delar. Arbetsförmedlingen är ansvariga för e tableringsuppdraget. Status efter 90 dagar bland de som lämnat e tableringsuppdraget. I arbete omfattas arbete utan stöd, nystartsjobb, extra tjänster och arbete med stöd . I studier räknas de som studerar på den utbi ldning som berättigar studiemedel. En viss undertec.kning kan förekomma på studier p.g.a. av eftersläpning i registrering hos Arbetsförmedlingen. Kommuntillhörighet ges ut ifrån folkbokföringsstatus, i december månad. Källa: SCB.

44

v

Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%)

Kommentar:

Detta är viktigt sätt att mäta resultatet av integrationsarbetet. Det pågår ett omfattande

utvecklingsarbete för att stärka integration och människors möjligheter att komma i

egenförsörjning. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med flera kommunala

förvaltningar och berörda statliga myndigheter.

Före tagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI .,I~/---Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2019 V

Urva l: Alla kommuner (ovägt medel)/ 2019

Data visas för å r 2019

1()0

60

40

20

Före tagsklimat enl. ÖJ (Insikt ) - Totalt, NKI (U07451)

Detta är e t t utvecklingsnyckelta l, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Nöjd Kund Index, Före tagsklimat - Totalt : Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt , före tagamas helhe tsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100), Tillkommande kommuner (som gör undersökningen i efte rhand) e lle r komple t teringar av resultat kan förekomma, vilket kan skapa avvikelse r från tidigare offentliggjorda resultat. Källa: SKR.

45

v

Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI

Kommentar:

Vetlanda placerade sig totalt på en hedrande 10:e plats efter mätningen 2019.

Vetlanda deltog i områdena bygg (3:e plats), miljö (14:e plats), livsmedel (94:e plats) och

brand (54:e plats). Samtliga NKI resultat låg från 77 och uppåt vilket betraktas som ett

mycket högt resultat.

andläggningstid (median) från när ansökan bet raktas som fullständig t ill beslut för bygglov för nybyggnad av en- och tvåbostadshus, antal .11 ,;::t,

dagar



60

50

40

30

20

10

---2020 ...,

Hand läggningstid {median) från när ansökan betraktas som fullständig till beslut fÖr bygglov fÖr nybyggnad av e n- och tvåbost adshus, anta l dagar (U00811)

Det ta ä r e t t utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer informat ion. Handläggningst id i dagar !median) från när ansökan betraktas som fullständig t ill beslut för bygglov. Uppgifte rna avser ä rende n om bygglov för nybyggnad av ett en· e lle r tvåbostadshus, där beslut om bygglov fat tades under å re t . Uppgifte rna gälle r a lla sådana ä renden, oavsett om de ligger inom elle r utom

detaljplanelagt område, inom elle r utom område med områdesbestä mmelser, e lle r om de omfat tas av give t förhandsbesked. Uppgifterna gäller alla ä renden oavse t t om bygglovsbeslute t var posit ivt e lle r negat ivt , Källa: Egen undersökning i kommune n

46

Handläggningstid (median) från när ansökan betraktas som fullständig till beslut för bygglov för nybyggnad av en- och tvåbostadshus, antal dagar

Kommentar:

Efter komplett ansökan har Vetlanda en mycket kort handläggningstid, bland de lägsta i

landet.

Insamlat hushållsavfall totalt , kg/ person 478 478 476

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2019 v



1 000

800

600

400

200

Insamlat hushållsavfall totalt, kg/ person (U07801) Det ta är e t t utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se for mer information. Antal kilogram insamlat hushållsavfall per justerat invånarantal i kommunen. I hushållsavfall ingår mat· och restavfall (tidigare benämt kärl· och säckavfalll, grovavfall inklusive t rädgårdsavfall, fa rtigt a vfall, jämförligt avfall från bland annat affäre r, kontor, industrier och re stauranger, samt den del av hushållsavfallet som o mfattas av producentansvar (förpackningar, t idningar, e lavfall, batterier e tc. ), äve n om det inte falle r under kommunalt renhållningsansvar. Invånarantale t justeras med hänsyn t ill fritidshus, gästnätter och in-/ utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner e lle r kommuner med omfat tande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov t ill. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via a rbetsplatserna. Genom att använda ett justera t invånarantal speglas mängden avfall per person på ett mer korrekt sätt för den egna kommunen, vilke t underlättar jämförelser med and ra kommuner. Källa: Avfall Sverige.

47

Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person

Kommentar:

För att kunna utveckla insamlingen av hushållsavfall togs ett beslut i kommunfullmäktige

i juni 2020 om ett samgående med Kalmarsundsregionens renhållare om att bilda ett

gemensamt kommunalförbund, Kretslopp Sydost.

Från och med 2021 så ansvarar Kretslopp Sydost för insamling av hushållsavfall i

Vetlanda och sju övriga kommuner. Kretslopp Sydost har två kretsloppsrådgivare som

aktivt jobbar med förebyggande av avfall. Vid behov planerar man en tredje som

kommer stationeras på höglandet.

Att på detta sätt öka spetskompetensen inom området gör att vi kan få en effektivare

insamling i framtiden.

öbila r i kommunorganisat ionen, andel (%) .,I ~ 30.9 26.9 26 .5 20.B



100

BO

60

40

20

,,,11111111rn1111111lllllllllilllll!llllllllllllllll!IIIII

Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) (U00437)

Det ta ä r e t t utvecklingsnyckelta l, se frågor och svar på kolada.se för mer inform at ion. Andel personbila r och lätta lastbilar som uppfylle r miljöbilskrav enligt förordning. Från 1 juli 2018 avser uppgiften klimatbonusbilar. För fordon regist re rade före 1 jan 2013 används t idigare miljöbilsdefinit ion (SFS 2004:1364). För fordon registre rade från 1 januari 2013 används ny miljöbilsdefinition (Vägt rafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägt rafikregist re t ä r registre rade på ko mmunen och dess majoritetsägda bolag. Miljöfordon Sve rige ha r gett möjlighe t till kommuner och regioner att komple ttera med fordon i operat ionell leasing samt juste ra för andra avvike lser. Från och med 2019 utgår de ä ldre bilar som motsvarade tidigare miljöbilsdefinition, men som inte uppfylle r dagens mitjöbilsdefinit ion. Ingår i Kommunens kva lite t i korthet (KKiK). Källa : Miljöfordon Sverige (MFS).

48

Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%)

Kommentar:

För 2020 redovisas andelen miljöbilar på 20,8 %. Det skulle i sig innebära att andelen

sjunkit med 6 % jmf 2019. Dessutom skulle det totala antalet fordon ökat med 20 fordon

från 215 (2019) till 235 (2020). Detta enligt Miljöfordon Sverige som i sin tur anger att

man hämtar underlaget från fordonsregistret.

Vid närmare undersökning kan vi inte förklara varför antalet miljöbilar har minskat från

2019 till 2020. Det stämmer inte med den statistik vi tar fram i våra egna system.

Det är precis tvärtom. Enligt vår egen statistik minskar det totala antalet fordon inkl.

miljöbilar och utsläppen minskar.

49

Andelen miljöfordon i kommunkoncernen

År Antal

PB/LLB

CO2-energi (g/km)

PB/LLB

Energiför brukning

resp. drivmede

l (kWh/10

0km)

PB/LLB

Miljöbilar 2007+2013 +2018 (%)

PB/LLB

Miljöbilar 2007+2013 +2018 (%)

PB och LLB

Fossil – oberoende

(%)

PB/LLB

2009 86/57 179/180 68/67 35/0 21 0

2010 90/66 168/179 64/67 52/0 30 0

2011 86/68 163/177 62/66 62/0 34 0

2012 103/69 148/175 56/65 65/0 39 20/0

2013 110/78 142/178 54/66 51/0 30 12/0

2014 117/86 141/177 53/66 48/0 28 9/0

2015 136/90 131/176 50/66 52/0 31 10/0

2016 130/97 116/169 45/63 56/0 32 15/0

2017 129/104 114/166 45/62 55/1 31 18/1

2018 123/119 110/161 43/61 50/3 27 19/11

2019 111/105 107/161 42/61 49/3 26,4 20/12 (48)

2020 111/124 104/162 45/61 41/5 21,7 21/51 Källa: Miljöfordon Sverige

Ovan fetmarkerade siffror är inget vi kan finna igen i våra egna register. Det behövs

ytterligare granskning. Någonting är fel avseende antalet lätta lastbilar (LLB) Vi har inte

skaffat 19 nya LLB. Dessutom ska enligt statistiken andelen för HVO - diesel certifierade

lätta lastbilar ökat radikalt under 2019.

I februari 2020 redovisade Miljöfordon Sverige att vi hade en andel fossiloberoende LLB

12 % för 2019 i februari 2021 redovisar man att vi under 2019 hade en andel på 48 %

fossiloberoende LLB. Någonting måste blivit fel i bakgrundsmaterialet. Vi har ingen

certifiering för HVO på våra fordon. Däremot tankar vi HVO i de dieselfordon som är

stationerade på gatu- och parkavdelningen.

Sedan 2019 har Vetlanda kommun (ej bolagen) en ny fordonsorganisation. Från och med

2020 har vi en ny policy för möten, resor och trafiksäkerhet med tillhörande riktlinjer

och handlingsplan. Syftet är att skapa en säker arbetsmiljö, minskad klimatpåverkan och

lägre kostnader. Det fortsatta arbetet ägs och leds av kommunledningsgruppen.

50

Tekniska nämndens nyckeltal för att följa utvecklingen.1

Mål: Effektiva och klimatsmart fordon och resor i Vetlanda kommuns verksamheter

Enhet Utfall

2018

Utfall

2019

Utfall

2020

Kommunala personbilar ägda och leasade. Antal 178 165 166

Genomsnittlig ålder på kommunens

personbilar

År 5,33 4,83

Körd sträcka i tjänsten med kommunens

personbilar

Mil 262 000 250 700

Körd sträcka i tjänsten med privata

personbilar (ej politiker)

Mil 71 172 49 066

Kostnad i tjänsten med kommunens

personbilar

Tkr 11 352 10 000

Kostnad i tjänsten med privata personbilar Tkr 2 065 1 387

Kostnad per mil med kommunens

personbilar

Kr/mil 43,3 39,3

Kostnad per mil med privata personbilar Kr/mil 35 35

Antal kollektivresor Antal

Förbrukad mäng koldioxid för kommunens

personbilar

Kg 321 000 296 500

Från den 1 juli 2018 infördes begreppet klimatbonusbil, det ersätter begreppet miljöbil. En bil som införskaffats som miljöbil fram till och med 30 juni 2018 räknas som sådan även i fortsättningen men fordon som införskaffats från 1 juli 2018 måste uppfylla kraven för klimatbonusbil för att räknas in i miljöfordonsdiagnosens miljöbilskategori. I princip är det elbilar, laddhybrider och gasbilar som är klimatbonusbilar.

Miljöklassade fordon inte någon lätt hantering och benämningen har förändrats ett antal gånger över tid. I fortsättningen har vi all anledning att granska bakomliggande underlag från Miljöfordon Sverige.

Vi har numera en egen statistik för Vetlanda kommun där vi ser hur både kostnader och utsläpp minskar.

1 Vetlanda kommuns fordonsregister och ekonomisystem

kologiska livsmedel i kommunens verksamhet, ande l (%) .11 -r.C i ---

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) v 2019 v



1()0

80

60

40

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel(%) (U07514)

Detta ä r e t t utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i kronor for inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen, mult iplicera t med 100 för redovisning i procent . M.ed ekologiska livsmedel avses någon av märkningama KRAV, Demete r, EU-ekologiskt och MSC. Fr.o .m. 2015 å rs siffror dras 1 procente nhet av för de kommuner som inte exkluderar oekologisk lagad e ller panerad MSC-fisk. Siffran avser hela å re t . Avser endast kommunens egna inköp, dvs entreprenad ingår inte. lngii.r i

Kommunens kvalite t i korthet . Källa: Ekomatcentrum.

51

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%)

Kommentar:

År 2019 så är andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet ca 9,6 % medan det år 2020 sjunkit ned på 8 %. I kommunen finns det ingen politisk uppbackning för att prioritera inköp av ekologiska produkter om de är dyrare än konventionella.

År 2017 upphandlade vi ekologisk mjölk då var vi uppe på ca 13 – 14 % ekologiskt men när vi skulle spara pengar under 2018 så bytte vi ut den mjölken till konventionell och minskade då procentsatsen återigen.

När vi upphandlar livsmedel så har vi en referensgrupp av utvalda politiker som inte är något beslutande organ men ett bollplank och där har följande prioritering tagits fram:

1. Kvalité 2. Svenskt 3. Ekonomiskt 4. Närproducerat 5. Ekologiskt.

Vi prioriterar helt enkelt inte ekologiska livsmedel.

Documents

Kommunens kvalitet i korthet, KKiK 2020 - Vetlanda kommun