Korsholmssenioren nr 1 2011

I det här numret bland annat:

Ordförandes spalt 2

IKT - projektet 3

Föreningens kommande verksamhet 4

Föreningens årsmöte 5

Nostalgihörnan 6-7

Grethel o Per-ErikBeijar 10

Bildcollage 14

Kommande evenemang bland annat:

Föreningen ordnar;Månadsträff i Solf 4.5

Sommarträffi Söderudden 15.6

Förbundets och regionens resor;Resa till Thailand 17-30.11

SeniorkryssningHelsingfors - Stockholm 21-23.11

Friskvårdsdag i Botniahallen 3.10

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

� �

��

�� !��

��

"��#��$��#��%��

��

� ��&��'��

��

��(��

� ��&��"��

��

)�� !��*�

��

+&�� ,-�

�

��

��

.��-��

��

��

Nr 1 April 2011 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 5

Säg läsförhör till en äldre pen-sionär, så väcker det känslor. Säg samma ord till yngre personer, så

vet de inte vad det är. Så har tiderna förändrats! I en artikel inne i tidningen tecknar Marlene Ehnström och Gertrud Beijar historiska fl äktar från den tid då

det ännu var vanligt ute i bygderna med årliga läsförhör – eller husförhör som de ursprungligen kallades. Husbonden, föräldrar, tjänstefolk och barn i läskunnig ålder skulle vara med. Speciellt viktigt var läsförhöret för årets skriftskolbarn.Läs mera på sidorna 6-7

Läsförhör väckte känslor

Är glömska normalt?

Vad skall jag göra när jag börjat minnas sämre? Är det normalt i min ålder att

glömma namn? Var får jag hjälp om jag är orolig för mitt eget eller min partners minne?Inne i tidningen redogör Diana Ro-senlöf för dessa och en rad andra frågor som har med vårt minne att göra. Bläddra fram till sidorna 8-9 så kan du också göra ett litet test, samtidigt som du får förslag om förebyggande åtgärder.

2

Korsholmssenioren Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av:

Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivareRimalvägen 320, 65520 Helsingby

Tfn 050 557 5199, e-post [email protected]

Henrik Svarfvar, ordf. för aktivitetskommitténMottatået 59, 65460 Tölby

Tfn 050 69341, e-post [email protected]

Börje Paro, sammankallareTölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby


Sören Lundberg, layout, ombrytningGålörsvägen 46, 66240 Petalax


Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppenAuroravägen 20, 65610 Korsholm


Fredrik Björk, webbmasterBrobackvägen 53, 65520 Helsingby


Nästa nummer av Korsholmssenioren är planerat att utkomma i oktober 2011. Text- och bildbidrag från förenin-

gens medlemmar och stödpersoner välkomnas. De bör vara inlämnade senast 15 september till

Stig Landing eller någon annan i gruppen.

Korsholmssenioren nr 1/2011

Ordförandens spalt

Tryck: Arkmedia Ab, Vasa www.korsholm.spfpension.fi

Nu är äntligen denlånga vintern slutSå har vår förening haft sitt årsmöte, och valt nya

funktionärer för år 2011. Personligen hade jag vän-tat mig att någon av våra 780 medlemmar skulle

höra av sig till mig, eller någon i valkommittén, för att aspi-rera på ordförandeskapet i vår förening. Efter nogsamt övervägande lät jag mej bli övertalad att ta ett år till. Sysslolös blir jag nog inte, och ert förtroende sporrar mig att ännu ett år göra mitt bästa för föreningen.Det mycket spännande projektet vid Helsinghörnan som går ut på att “byta ut” det över 30 år gamla värmesystemet är på gång. Det skall nog fi nnas kvar i reserv för de värsta köldknäpparna. Det nya bergvärmesystemet blir klart under våren, och skall vara helt inkört till hösten för att ta emot en ny vin-tersäsong. Nu skall vi inte tala om vinter och kyla, det har vi haft nog av under de senaste fem månaderna. Det porlar i alla diken och snön smälter undan mer och mer för var dag. Kanske den redan hunnit försvinna innan ni får detta num-mer av föreningens tidning i er hand. Det känns lite lättare i själ och hjärta när nu våren och den kommande sommaren står för dörren. Vi behöver alla en lagom dos av den medicin som vår natur bjuder på. Det fi nns så mycket för var och en av oss att ta vara på under de kommande månaderna, men .....Det viktigaste av allt är att du inte ställer för stora krav på

din egen förmåga, då blir hela idén med att ta vara på det som är bäst bara för dig förfelad, och du kommer istället för att må bra bara känna dig otillräcklig.Men hur skall man bära sig åt för att klara det? ett par tips

• Börja gärna dagen med att välkomna dig själv till en ny underbar dag. Det gör inget om du måste ljuga lite för dig själv.

• Var lika snäll mot dig själv, som du vill att andra skall vara mot dig.

• Då och då går inte allt som man tänkt sig. Kom då ihåg att det fi nns många som har det ätter värre än du själv..

• Försök undvika att tänka på det du måste göra innan du är klar med det du har för handen.

Detta var bara några tankar som brukar hjälpa mig genom vardagen. Jag klarar inte alla själv, men jag jobbar på det!Om du själv har några tips kontakta mig gärna, det kan bli ett rolig och nyttig inlägg i vår gemensamma tidning framöver.Till sist vill jag önska er alla en skön sommar,

Stig LandingOrdförande

3Korsholmssenioren nr 1/2011

IKT-projektet – datorerna har något för alla!

Förra hösten startade Svenska pensionärs-förbundet ett tvåårigt projekt med namnet “IKT för seniorer”. Reaktionerna runt om i Svenskfi nland har varit varierande, många har glatt konstaterat “Nu får vi äntligen lära oss använda datorer!” medan andra säkert tänkte “Nej, inte här också!”. Datorerna väcker blandade känslor bland med pensionärer. Datorer är inget som skall “tvingas” på någon, däremot är datorernas fördelar värda att lyfta fram hos alla som kan vara intresserade!

IKT??Låt oss börja med att backa tillbaka till rubriken. Den andra frågan jag fått som IKT-projektkoordinator – efter frågan “när kommer du till vår för-ening och lär oss?” – har varit, “IKT, vad betyder det?”. De fl esta har hört om IT och förknippar det med datorer. IKT är en förlängning som står för Informations och KommunikationsTeknik. Kommunikationen avser då till exempel telefoner och andra tekniska hjälpmedel för kommunikation

mellan människor. I praktiken är det enklare att räkna in allt i IT som är mera allmänt accepterat som “det där med datorer”.

Förbundets projektVisionerna och förhoppningarna för förbundets IKT projekt är stora. Den stora utmaningen ligger i att hitta lösningar som passar i de olika delarna av landet. Den verksamhetsmodell som fungerar i Åboland pas-sar antagligen inte alls i Helsingfors eller Korsholm, här ligger de lokala föreningarna i nyckelposition! Datorverksamhet kan vara ett bra kom-plement till föreningens vanliga verksamhet och kan dessutom locka nya pensionärer med i föreningen. Naturligtvis kräver detta en eller ett par aktiva medlemmar som känner sig motiverade att dra igång något. Förbundet försöker bidra med idéer och stöd för denna nya verksamhet. Till exempel kan man starta smågrupps-verksamhet där datorintres-serade träffas och diskuterar och funderar på olika tekniska problem eller lösningar tillsammans. Mera idéer hittar ni på projektets hemsida: www.spfpension.fi -> medlemmar -> IKT-projektet (eller klicka på logon på första sidan).

Handledare och kunder vid Luckans datorrådgivning i Åbo.

Att datorerna erbjuder något för alla betyder ändå inte att alla skulle vara tvungna att skaffa en dator, i alla fall inte ännu!

Fortsätter på sid 4...


MånadsträffarTräff i SolfRedan den 4 maj kl. 14.00 (obs tiden) samlas vi till vinterns sista månadsträff på Solf nya skola. Vi får information av skolans rektor om skolbygget och gör en rundvandring i skolan.

Efter kaffet blir vi informerade om Solf och om Stundars. Biltrafi -ken till nya skolan i Solf leds via Tackholmsvägen (man svänger efter f.d. Centralbutiken och värmecentralen).

Sommarträff i SöderuddenÅrets sommarträff ordnas den 15 juni kl. 13.00 vid Söderuddens gamla skola i Replot. Vi har frågesport, får information om ”Åd-din”, dricker kaffe, grillar korv. Om det regnar är vi inne om det är vackert väder ute i det fria.

Hemliga resorÅrets hemliga resor ordnas måndagen den 4 juli och onsdagen den 6 juli som endagsresor. Vi startar på morgonen och är tillbaka till kvällen. Anmälan om deltagande görs till Börje tel. 3444616 eller Henrik tel 3440219 senast den 3 juni.

Sommarsamling i KarperöSPF Österbottens stora sommarsamling ordnas i år på Carpella i Karperö onsdagen den 3 augusti. Samlingen börjar med lunch och fortsätter med program där minister Jan-Erik Enestam talar. Sedan följer en timmes inspelning av ”Kaffekvarnen live” och dans. Om anmälan till sommarsamlingen, se i Vbl förenings-spalten i juli.

Förbundets och regionens resorResa till Paris, Normandi och Bryssel 6 - 12.9 med an-slutningsfl yg från Österbotten.Långresa till solen i Thailand 17 - 30.11 med anslut-ningsfl yg från Vasa.Seniorkryssningen Helsingfors – Stockholm 21 – 23.11 med buss från Österbotten.Islandsresa från Helsingfors 23 – 25.7.Slott och trädgårdar i Stockholm 12 – 16.9 med start från Helsingfors.Resorna till Falkenberg, Azorerna, Schweiz och Italien är fullbokade.

Friskvårdsdag i BotniahallenÅrets stora ”Friskvårds- och pensionärsdag” ordnas måndagen den 3.10 på Botniahallen i Smedsby.Möjlighet till motion i BotniahallenFrån och med september kan alla pensionärer från Kors-holm motionera i Botniahallen till nedsatt pris. För 2 € får man tillgång till alla hallens redskap under en timme under vardagar mellan 08.00 och 13.00. Kort för tio gånger kan köpas för 15 €.Föreningens, regionens och förbundets information För närmare information om ovannämnda aktiviteter och annat som ordnas för medlemmarna fi nns i God Tid, Vbl:s föreningspalten och på föreningens, regionens och förbun-dets hemsida.

Kommande aktiviteteri föreningen och förbundet

försöker bidra med idéer och stöd för denna nya verksamhet. Till exempel kan man starta smågrupps-verksamhet där datorintresserade träffas och diskuterar och funderar på olika tekniska problem eller lösningar tillsammans. Mera idéer hittar ni på projektets hemsida: www.spfpension.fi -> medlemmar -> IKT-pro-jektet (eller klicka på logon på första sidan).

Några egna grundkurser i datoranvändning kommer förbundet inte att ordna, där har vux-eninstituten bättre förutsättningar med både utrymmen och kunniga lärare (se artikeln i God Tid nr. 3 2011). Istället samarbetar vi med vuxeninstituten så att information om kurser och lämpliga kurser skulle ordnas. Förhopp-ningsvis kommer projektets logo att fi nnas

i kursprogrammen som symbol för kurser lämpliga för pensionärer!

Handledare hjälper pensionärer med datorproblem – något för dig?En verksamhetsform som är beprövad i Åbo, Pargas och Grankulla är handledning mellan pensionärer. Kunniga datoranvändande pen-sionärer ställer upp och erbjuder sin kunskap som stöd för andra pensionärer som är ovana datoranvändare. I Luckan i Åbo ställer några handledare upp varannan torsdag och fi nns till hands för dem som kommer in och har problem eller frågor, gratis! Kaj Kankaanpää i Grankulla har valt att åka hem till dem som har behov av hjälp och i Pargas har Pargasiterna en grupp som ställer upp då det behövs hjälp. För handledarna ger uppdraget en känsla av

nyttighet då man kan hjälpa någon annan samtidigt som träffarna erbjuder social sam-varo för alla parter.

Eric Jansson, [email protected]

Tel: 020 7288 817

...Fortsättning på IKT-projektet från sid 3

Den 3.5. ordnas ett seminarium för intresserade handledare vid Folk-hälsanhuset, Seniorpunkten i Kors-holm, kl 10-15. Alla intresserade är hjärtligt välkomna, mera information fås av undertecknad.

Korsholmssenioren nr 1/2011 5

FÖRENINGENS ÅRSMÖTE

Foto Börje Paro

Korsholms pensionärsförening r.f. höll sitt årsmöte onsdagen den 6 april 2011 på Seniorpunkten i Smedsby och valde styrelsemedlemmar och övriga funktionärer för innevarande verksamhetsår.

StyrelsenEfter sitt konstituerande möte den 06.04.2011 fi ck styrelsen följande sammansättning:Stig Landing ordförande Johan-Erik Berts viceordförande Per-Erik Backlund sekreterareBörje Paro kassör (utanför styrelsen)

Övriga ordinarie styrelsemedlemmar:Marita Eur, Olle Fransholm (ny), Jan-Erik Herrgård, Helena Iilahti, Kaija Kattelus, Inga-Britt Rosbäck och Marianne Österåker.Ersättare: Stig Bonn, Göran Enegren, Stefan Håkans och Gunnbritt Tallbäck (ny)

Medlemmar i pensionärshemmens direktionerHelsinghörnan: Göran Enegren ordförande, Nils Nygård, Jörgen Holm och Siv Nordlund med Sigel Ek och Birgitta

Södergård som ersättare.Jungsbo: Stefan Håkans ordförande, Marita Burman, Anita Backholm och John Ingmar Renkonen med Lars Loo och Britta Lund som ersättare.Weikarshemmet: Stig Bonn ordförande, Ingeborg Berg, Birgit Berg och Anna-Lisa Pått, med Saimi Smeds som ersättare.

Medlemmar i fest- och aktivitetskommittén Henrik Svarfvar ordförande, Kaj-Erik Pått viceordförande,

Foto Börje ParoHenrik Svarfvar ordförande, Kaj-Erik Pått viceordförande,

Foto Börje ParoGun-Britt Pörn sekreterare, Börje Paro kassör, Marlene Foto Börje ParoGun-Britt Pörn sekreterare, Börje Paro kassör, Marlene Foto Börje Paro

Ehnström (ny), Dan Lillas, Siv Nordlund och Helena Wikberg.

Revisorer: Revisor: Ann-Britt Edberg Verksamhetsgranskare: Henrik Ingo Ersättare: Ulla Lindvall och Siv Härtull

ValberedningsutskottetFolke Smeds (sammankallare), Siv Härtull, Per-Olof Ståhl, John Svahn, Rose-Marie Swanljung (ny)

FrågesportÄven detta år deltog vår förening i förbundets frågesportturne-ring. Laget bestod som under en följd av år av Britta Almén, Kaj-Erik Pått och Håkan Wikberg, I den österbottniska fi nalen i Vasa lyckades vårt lag bli tvåa efter laget från Vips, som segrade. I förbundsfi nalen, som gick av stapeln den 9 mars på Kåren i Åbo, blev utdelningen en fjärde plats. I tävlingen segrade laget från Borgå. Som prispengar kammade laget i de båda tävlingarna hem sammanlagt 250 euro till föreningen. Vi tackar och gratu-lerar!Medlemmarna i laget har meddelat att de gärna till ett annat år ställer sina platser till förfogande. Inom fest- och aktivitetskom-mittén har det diskuterats att det under hösten i samband med någon månadsträff kunde hållas en frågesporttävling mellan de olika delarna inom föreningens verksamhetsområde. På så sätt kunde man kanske få fram ett nytt lag till nästa år.Kommittén funderar på saken och tar gärna emot idéer och förslag.

Korsholmslaget Håkan Wikberg, Kaj-Erik Pått och Britta Almén på Kåren i Åbo.

Fjärde plats i förbundsfi nalen i Åbo gav 100 €.

Andra plats i den regionala fi nalen i Vasa gav 150 €.

Börje Paro


uN O S T A L G I H Ö R N A N t

Hos de allra äldsta väcker begreppet läsförhör starka känslor, ib-land negativa. Ett skämtsamt uttryck med ganska mycket sanning i var känt i hela Österbotten: På sommaren är det åskan, på vintern är det läsförhör. Alltid fanns det något att vara rädd för.Redan år 1686 skrev man in i kyrkolagen att så kallade husförhör skulle hållas. Husbonden, föräldrar, tjänstefolket och alla andra som arbetade på gårdarna skulle samlas i läsekretsar. Även barn i läskunnighetsåldern skulle delta. Läsekretsarna kallades på vissa håll gengärdslag. Kvevlax församlings kommunionbok är till vissa delar uppställd efter “gingerlag”. Lagen sammanställdes enligt hemmansnumren och en del hemman delades upp i två eller fl era lag, I Karperö fanns det tio hemmansnummer och 16 läslag. Samma ordningsföljd gällde år från årAlla vuxna personer var ålagda att gå till nattvarden minst en gång per år och det antecknades i kyrkboken. Den som inte hade gått till nattvarden fi ck inte heller ingå äktenskap. För att bli delaktig av Herrens Heliga Nattvard måste man kunna de tio budorden och katekesens lära om sakramenten, tron och bönen. Kunskaperna kontrollerades på läsförhöret. Rubrikerna i förhöret var: Utur min-net, ABC-boken, Hustavlan, Apostoliska trosbekännelsen och

Spörsmål. Den tillfrågade fi ck betyg i form av en skriftlig anteckning i kyrkboken. En släktforskare kan stöta på uttryck som ”läser illa” eller ”klena förståndsgåvor” invid en anfader. På läsförhöret kontrol-lerades också allmogens förmåga att läsa innantill i bok. Ett kryss i kyrkboken betydde att man läste bra, ett streck (halvt kryss) stod för sämre läsförmåga.Speciellt viktigt var läsförhöret för årets skriftskolbarn. På förhand preparerades de i hemmen så att de skulle kunna svara på frå-gorna. Det har förekommit att barnen skrämdes med att bli kastade till elaka hundar under bordet om de inte klarade frågorna. Också vuxna var nervösa. Man ville ju inte skämma ut sig inför prästen och de andra närvarande. Luthers lilla katekes skulle kunnas som ett rinnande vatten. Eftersom katekesen var smal och avlång, kallades den förut ”langboken”. Det blev för många en hederssak att kunna katekesen från pärm till pärm. För många bybor kändes det emel-lertid svårt - och kanske också onödigt - att lära sig allt utantill.

Vanligtvis pågick läsförhöret hela dagen. Det inleddes med bön och sång. När vår kantor Arthur Lundén en gång upplät sin mäktiga stämma i en mindre gård i Singsby, trodde de närvarande att taket skulle lyfta. I Karperö berättas att prästen förhörde de vuxna och klockaren skriftskolbarnen, i skilda rum.

Läsförhören ordnades som nämnts hemmansvis. Den husbonde som skulle stå värd fi ck bråda dagar. Hela byn skulle ju samlas hos

honom. Huset skulle städas. Prästen och klockaren skulle hämtas och föras tillbaka. De skulle också bjudas på mat, kalasmat. Det betydde vanligen köttsoppa med plom-monkräm och vispgrädde till efterrätt, men även andra rätter kunde förekomma. En femårig pojke i Karperö trodde ca år 1916 att vispgrädden var såpa. Var det kanske första gången han såg vispad grädde?

Det fi nns många anekdoter om maten vid läsförhören. Detaljerna varierar från by till by, men historierna liknar varandra.

En kock bjöd på kokt lake (lakakåotje), och en av de närvarande gubbarna lär vid bordet ha sagt

- Vill int pastorin ha stjinne så ska fo ja tag e.

En annan variant på historien:I Singsby var en gumma begiven på kanel

Säg ordet läsförhör till en äldre pensionär i dag - och det väcker känslor. Säg ordet läsförhör till yngre personer - och de vet inte vad det är.

På vintern vardet läsförhör …

Läsförhör i Vikby år 1966 hos Ida Granholm. Fotograf okänd

7

och socker och skummade det översta lagret av gröten. Då sade en av gubbarna ironiskt:- Ja, dö tar ti båttnin, tö.En kalaskock någonstans hade kokat sötost (varm råmjölk med ostlöpe som blev en grynig massa) och öste upp, varpå prästerna och klockaren steg upp och lämnade huset utan att ens smaka på maten. Läsförhöret tjänade också som en kontroll på församlingsmedlem-marna. Alla ropades upp i tur och ordning. Den som var frånvarande fi ck en särskild anteckning om detta. Någon bybo slank ibland ige-nom. Då Klasos Edla i Singsby inte var närvarande hade hon tur.- Ja, hon är ju utrikes, lär prästen ha sagt. Edla var inte utrikes, utan befann sig nog på betydligt närmare avstånd, men ingen upplyste prästen om hur det egentligen förhöll sig.

I Karperö fi ck prästen följande upplysning då han ropade upp en familj:- Pitteras ji på fjäälin å meitar.Sätten att undvika läsförhöret varierade från person till person. I Karperö berättas om en pojke som på väg till förhöret med vett och vilja stövlade genom plogtiltorna för att bli våt och smutsig. Mycket riktigt blev han utmotad och slapp på så sätt undan. En skolfl icka satt och gömde sig nere vid stranden under den tid som mötet på-gick inne i gården.Efter läropliktens införande år 1921 miste läsförhören sin fortbil-dande inverkan. Så småningom övergick de till vanliga kyrkliga möten, där man kunde få information om vad som var på gång i församlingen. Fortfarande var det ändå en tävlan i byarna om var det största deltagarantalet fanns. På 2000-talet har inga läsmöten hållits i Korsholms församling.

Marlene Ehnström/Gertrud Beijar


Läsförhör i Tölby år 1960 hos Algot Påvs. Foto: Nils Näsman

Läsförhör i Smedsby år 1960 hos Allan och Ma-tilda Gädda, i förgrunden kantor Arthur Lundén. Foto: Nils Näsman

I kyrkboken gjordes bl.a. anteckningar om kunskaper i “langboken”. Foto: Börje Paro

8 Korsholmssenioren 1/2011

Kom ihåg ditt minne!Kom ihåg ditt minne!Vad ska jag göra när jag har börjat minnassämre? Är det normalt i min ålder attglömma namn? Var får jag hjälp när jag ärorolig för min partners eller kanske mitteget minne?Minnessjukdomarna ökar med stigandeålder. Ju äldre vi blir desto mera ökarrisken att få en minnessjukdom.Ordet demenssjukdom kan man säga ärsynonymt med ordet minnessjukdom. Dvs.om man har Alzheimers sjukdom(vanligast förekommande) så är det enform av demenssjukdom. Vaskulärdemens är en annan form av endemenssjukdom. Vården av dessa 2 är

olika och därför är det viktigt att låta sigundersökas för att man ska få rätt diagnosoch rätt vård. Det är en rättighet man haratt få veta vilken minnessjukdom man har!Till en viss del kan man godkänna atttankeförmågan är långsammare och attdet hör till ”normalt åldrande” att inte förstunden komma på ett namn på en närasläkting. Man springer ju inte heller likasnabbt som när man var 20 år!Alla glömmer någonting någon gång! Menom vardagen gång på gång ”hakar upp sig”p.g.a minnet är det skäl att låta detundersökas.Exempelvis:

- om du inte kommer på namnet på en nära släkting inom ett par timmar- om du förlägger dina personliga ägodelar nästan dagligen, dvs. du hamnar att leta

efter nycklarna, glasögonen, plånboken nästan dagligen- om du glömmer avtalade möten upprepade gånger, t.ex läkartider, tandläkartider- om du måste fundera på vart du är på väg under bilkörning- om du inte minns hur du har kommit till en viss plats- om du har svårt att förstå t.ex vårdföreskrifter som du har fått, t.ex.

magtömningsföreskrifter inför röntgenundersökning av tarmen- om du har svårt att lära dig nya saker, mobiltelefonen, fjärrkontrollen. Minns du t.ex.

koden till ditt bankkort?

Kom ihåg ditt minne!Kom ihåg ditt minne!Läs följande 3 ord och

lägg dem på minne:

BOK, KORS, GLASUpprepa dem högt en

gång till för dig själv!

Vid en demenssjukdom är detalltså inte enbart minnet som blirsämre. Man har även en ellerflera av t.ex. följande symtom:

- tal- /språkstörning- svårigheter att orientera sig till

platsen eller i tiden- svårigheter att klara dagliga

sysslor- personlighets- och/eller

beteendeförändring

Korsholmssenioren 1/2011

Första steget i en minnesutredning är attgöra en kartläggning av minnet, dvs. enminnestest. Med ditt tillstånd intervjuasäven en nära anhörig som känner dig braoch som vet hur du klarat dig tidigare vadbeträffar minnet. Om dessa två (testen ochintervjun) visar på avvikande resultat så gårvi vidare i minnesutredningen. Följande stegär då blodprover samt ett besök hosminnesläkare Stefan Strang som i sin tur tarställning till fortsättningen.

Om det visar sig att du har Alzheimerssjukdom, som är den vanligast före-kommande minnessjukdomen, så inledsmedicinering med s.k. ”bromsmedicin”. Vipå minnespolikliniken kommer då att medjämna mellanrum att vara i kontakt med digför att se hur du klarar vardagen.Småningom kanske stödfunktioner måstekopplas in för att du tryggare ska klarar dighemma. Vi diskuterar också med dinanhörige.

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER:Ät mångsidigt! Ha kontroll på dittkolesterolvärde och blodtryck eftersom dethar visat sig att även detta påverkar minnet!Motion är aldrig fel och dessutom höjer dethumöret! Motionerar man utomhus får manju dessutom frisk luft och en och annansolglimt! Kanske man träffar på någonbekant. Motionen håller dessutom viktenunder kontroll!

Hjärnan finns till för att användas! Lös

korsord, läs böcker och tidningar! Gör dininköpslista men försök handla utan att tittapå den så får du minnesträning! Förekassan kan du kontrollera dig själv och seefter om du kommit ihåg allt. Delta i olikaspel, kortspel, Memory.

Kom också ihåg att njuta! Skäm bort dinhjärna med vacker musik, trevligt sällskap,vistelse i naturen. Tänk på alla positivasaker i ditt liv!

SLUTLIGEN…En minnessjukdom är inget skamligt! Det ären sjukdom bland många andra. Med rättmedicinering och vård klarar du digsjälvständigt i eget hem ännu längre än omdu nonchalerar sjukdomssymtomen ochinte låter dem undersökas.

I vårt vardagliga liv är det viktigt att fåuppleva glädjen av att lyckas med det vi

företar oss. En minnessjukdom kan osköttleda till många misslyckanden och irritation.Inte bara för en själv utan också föranhöriga. Många som fått rätt medicin i godtid har lyckliga efteråt kommit och tackat förhjälpen. Även om sjukdomen, trotsmedicinering, går sin stilla gång harminnesmedicinerna ändå visat sig höjalivskvaliteten och självständighetsgraden.Och visst vill vi, så länge som det bara ärmöjligt, klara oss självständigt och görasjälvständiga beslut!Slutligen - utan att titta efter!Vilka var de tre orden som du läste tidigarei texten, lade på minnet och sen upprepadehögt för dig själv?

Med varmaste hälsningar!Diana Rosenlöf

Äldrerådgivare i Korsholm

Ät mångsidigt! Ha kontroll på dittkolesterolvärde och blodtryck eftersom dethar visat sig att även detta påverkar minnet!Motion är aldrig fel och dessutom höjer dethumöret! Motionerar man utomhus får manju dessutom frisk luft och en och annansolglimt! Kanske man träffar på någonbekant. Motionen håller dessutom vikten

Hjärnan finns till för att användas! Lös

TA KONTAKT!Om minnet bekymrar så tveka inte för att ta kontakt! Hjälpen finnsbakom ett telefonnummer:Diana Rosenlöf / Äldrerådgivare i Korsholm tel.nr. 3277414. Säkrastanträffbar kl. 8-9.Eivor Österåker / Äldrerådgivare i Kvevlax (och Vörå) tel.nr. 3852327kl. 8-9.

9


När jag stiger in hos Grethel ochPer-Erik Beijar i Karperö, mötsjag av blommor. Hela väggen är

full av blommor. Det är Grethelsvälkända akvareller som välkomnarbesökaren. Osökt kommer vi in påhennes hobby. - Jag började måla när jag var 60, sägerhon. Jag ville fylla tiden med något somtillfredsställde mig. Dessutom är jagärftligt belastad.Grethel har deltagit i flera målarkurseroch inspirerades även av FritzJakobsson. Hennes utställningar kanräknas i hundratal. Konstnärsådran finnsi släkten Österback från Voitby. Enkvinnlig släkting var teckningslärare ochfarbrodern Runar Stigwall målade också.Grethel lever i nuet och vill snabbt seresultat. Då passar akvarellen bra.Vatten och färg styr allt, bidrar tillhelheten. Då Grethel målar befinner honsig i en annan värld och glömmervardagen runt omkring.Vi känner också Grethel Beijar som enuppburen sångerska.- Jag har sjungit sedan jag var ett år.Mamma tog mig med på marthamötenoch jag fick uppträda med visor.

Tonbildning lärde hon sig i Sverige medMadeleine Uggla och Ulla Moberg. Självhar Grethel också undervisat itonbildning, även i manskörer. Vid PF iVasa var hon timlärare i 12 år medtonbildning för lärarstuderandena påschemat. Också musik och rörelse stodpå programmet. Hon har varit solist iVasa kammarkör och i Psallite iKorsholm. Numera sjunger hon iSilverQuinns och Korsholms kyrkokör.Många instrument spelar hon också ochnämner gitarr, cittra och dragspel. Vid 40års ålder började hon ta lektioner i attspela tvärflöjt. I dag spelar hon med iAdelcrantz blåsgrupp i Korsholm.- Kanske rösten tar slut någon gång. Dåär tvärflöjt ett gott alternativ till sången,funderade hon för mer än fyrtio år sedan.Men rösten håller än.

Rytm och rörelse har också hört tillGrethels intressen. Hon studerade iSverige vid gymnastikfolkhögskolan iLillsved utanför Stockholm. Efterhemkomsten blev hon ledare för VKG iVasa.

Paret Beijar har uppträtt i litterärasammanhang och kompletterat varandra

väl. Per-Erik kunde då berätta om endiktare och Grethel sjöng författarensvisor och sånger .- Vi har gjort många lyckade författar-program och litteraturaftnar.Per-Erik nämner diktare som Taube ochAlmqvist.Per-Erik berättar att han verkade som

rektor för Kronoby folkhögskola i mittenpå 1950-talet. Efter det fick han tjänstsom lektor i modersmålet vid Vasasvenska lyceum, en tjänst som haninnehade i tretton år tills han blev rektorför skolan. År 1970 valdes han tilllänsskolinspektör och avgick medpension från den tjänsten år 1989.

Sång och spel, språk, släkter … och skog

Grethel och Per-Erik Beijar på väg till dotterns sommarställe.

Grethels akvareller är välkända och omtyckta.

11Korsholmssenioren 1/2011

På 1970-talet var han även med om attstarta PF i Vasa.- Att få vara med och bygga upp peda-gogiska fakulteten var en stimulerandemen ansvarsfull uppgift. Vi var ett teamsom samarbetade bra. Arbetet varkrävande, eftersom det inte fanns någrafärdiga modeller att gå efter.Undervisningen av lärarstuderande gavPer-Erik möjlighet att använda sinutbildning på denna nivå. Han ser medglädje tillbaka på sina sex år som t.f.professor i modersmålets didaktik.

En annan lycklig tid som Per-Erikspeciellt minns är efterkrigstiden ochgemenskapen i ungdomsföreningen iKarperö.- Vi var mycket aktiva och sysslade medgymnastik och idrott, musik och teaterinom föreningen.Blåsmusiken har i Karperö långvarigatraditioner. Redan i början av 1900-taletbildades den första hornseptetten, menverksamheten låg periodvis nere.Karperö hornseptett återuppstod tackvare Per-Erik Beijar i början av 1940-talet. Då utökades septetten med flerablåsare i varierande ålder och manuppträdde på många fester, bland annatvid en sångfest i Gamla Vasa år 1943.- Svårigheten var att få tag påinstrument. Endast några av de gamla

fanns kvar. Noter fanns bevarade, vack-ert nedskrivna av J E Sandbacka, somhade varit kapellmästare vid Luga-regementets musikkår.I början av 1970-talet blev Per-Erik igenledare för en hornorkester bestående avelever från Karperö-Singsby skoldistrikt.Per-Erik återkommer till tiden i ung-domsföreningen.- Det var en rik tid, minns han.Under studieåren var han även sekre-terare vid Vasa nation i Helsingfors.Inom SÖU har han varit styrelsemedlem.Inom sitt ämne har Per-Erik fram-gångsrikt sysslat med ortnamns-forskning. Hans pro gradu- avhandlingbehandlade ortnamn i norra Korsholm.Många är de föredrag han hållit ochdärigenom upplyst om företeelser somgett upphov till namnen. Detta intresselever kvar. Även dialekten ligger honomvarmt om hjärtat. För några år sedanledde han en dialektkurs inomvuxeninstitutet i Korsholm och del-tagarna samlade dialektord från områdetKarperö, Singsby, Jungsund och Koskö.Det synliga resultatet blev ett tryckt häfteomfattande ca 2300 ord. Per-Erikplockar fram en låda fylld medkartotekkort. På varje kort har han skrivitett dialektord med uttal och förklaringar.

- Jag har fyra sådana här lådor, totalt ca3000 ord, säger han anspråkslöst.

Släktforskning är en annan av hansfavoritsysselsättningar. Han har varit dendrivande kraften i utredningen AnnaMaria Mattsdotter Padas anor ochättlingar. Nu är han sysselsatt med attutreda Holm-släkten på mammas sida.

- Men kroppen måste ju också få sitt,funderar Per-Erik och visar på fotot avden ansenliga mängd ved han ännu förnågra år sedan högg, körde hem,kapade och klöv.- Redan som 12-åring var jag med pappaoch städade skogen. Intresset förskogen har suttit i hela livet.

Tillvaron är fylld av meningsfull aktivitetför detta seniorpar i Karperö, hon 81 årgammal och han 85.- Jag har inte målat min bästa tavla ännu,säger Grethel.Och Per-Erik har med säkerhet inteskrivit ner alla ord i nejdens dialekt ellerhittat alla Holm-ättlingar.

Marlene Ehnström


Vedarbete har för Per-Erik utgjort en motvikt till allt det bokliga.

11Korsholmssenioren 1/2011

På 1970-talet var han även med om attstarta PF i Vasa.- Att få vara med och bygga upp peda-gogiska fakulteten var en stimulerandemen ansvarsfull uppgift. Vi var ett teamsom samarbetade bra. Arbetet varkrävande, eftersom det inte fanns någrafärdiga modeller att gå efter.Undervisningen av lärarstuderande gavPer-Erik möjlighet att använda sinutbildning på denna nivå. Han ser medglädje tillbaka på sina sex år som t.f.professor i modersmålets didaktik.

En annan lycklig tid som Per-Erikspeciellt minns är efterkrigstiden ochgemenskapen i ungdomsföreningen iKarperö.- Vi var mycket aktiva och sysslade medgymnastik och idrott, musik och teaterinom föreningen.Blåsmusiken har i Karperö långvarigatraditioner. Redan i början av 1900-taletbildades den första hornseptetten, menverksamheten låg periodvis nere.Karperö hornseptett återuppstod tackvare Per-Erik Beijar i början av 1940-talet. Då utökades septetten med flerablåsare i varierande ålder och manuppträdde på många fester, bland annatvid en sångfest i Gamla Vasa år 1943.- Svårigheten var att få tag påinstrument. Endast några av de gamla

fanns kvar. Noter fanns bevarade, vack-ert nedskrivna av J E Sandbacka, somhade varit kapellmästare vid Luga-regementets musikkår.I början av 1970-talet blev Per-Erik igenledare för en hornorkester bestående avelever från Karperö-Singsby skoldistrikt.Per-Erik återkommer till tiden i ung-domsföreningen.- Det var en rik tid, minns han.Under studieåren var han även sekre-terare vid Vasa nation i Helsingfors.Inom SÖU har han varit styrelsemedlem.Inom sitt ämne har Per-Erik fram-gångsrikt sysslat med ortnamns-forskning. Hans pro gradu- avhandlingbehandlade ortnamn i norra Korsholm.Många är de föredrag han hållit ochdärigenom upplyst om företeelser somgett upphov till namnen. Detta intresselever kvar. Även dialekten ligger honomvarmt om hjärtat. För några år sedanledde han en dialektkurs inomvuxeninstitutet i Korsholm och del-tagarna samlade dialektord från områdetKarperö, Singsby, Jungsund och Koskö.Det synliga resultatet blev ett tryckt häfteomfattande ca 2300 ord. Per-Erikplockar fram en låda fylld medkartotekkort. På varje kort har han skrivitett dialektord med uttal och förklaringar.

- Jag har fyra sådana här lådor, totalt ca3000 ord, säger han anspråkslöst.

Släktforskning är en annan av hansfavoritsysselsättningar. Han har varit dendrivande kraften i utredningen AnnaMaria Mattsdotter Padas anor ochättlingar. Nu är han sysselsatt med attutreda Holm-släkten på mammas sida.

- Men kroppen måste ju också få sitt,funderar Per-Erik och visar på fotot avden ansenliga mängd ved han ännu förnågra år sedan högg, körde hem,kapade och klöv.- Redan som 12-åring var jag med pappaoch städade skogen. Intresset förskogen har suttit i hela livet.

Tillvaron är fylld av meningsfull aktivitetför detta seniorpar i Karperö, hon 81 årgammal och han 85.- Jag har inte målat min bästa tavla ännu,säger Grethel.Och Per-Erik har med säkerhet inteskrivit ner alla ord i nejdens dialekt ellerhittat alla Holm-ättlingar.

Marlene Ehnström


Vedarbete har för Per-Erik utgjort en motvikt till allt det bokliga.

Det var medlemmar i Kvevlaxnejdens pensionärsklubb,Vips pensionärsförening i Vasa, Korsholmspensionärsförening och Lappfjärds pensionärsklubb,

som steg in i Ingves buss för att göra en minikryssning medm/s Isabella till Stockholm. Vädret var soligt och vi resenärerväntade oss en trevlig kryssning.Kaffepaus blev det i Lappfjärd. Vi kör vidare och anländer tillRaumo, där vi intar vår kvällsmåltid. Efter ca. 2 timmar är viframme i Åbo hamn. Vi stiger av bussen och söker oss till m/sIsabella. Väl inkommen i fartyget söker var och en efter sinhytt.Kvällen för oss var fri att ströva omkring på båten. Vi gick uppoch såg på dansande veteraner, som tycktes njuta avmusiken och dansen. Vi satte oss ned njöt av färden. Snabbtflöt kvällen förbi och det var dags att krypa till kojs. Vi låg ochlyssnade på bullrande isflak. Det blev i alla fall några timmarssömn, innan väckningen kom.Sedan vi avnjutit morgonfrukosten, så samlades vi alla församvaro på konferensdäck kl. 10,00 .Vår reseledare Henrik ledde ett trevligt program tillsammansmed Stig Snickars med sitt dragspel och med Per-Erik Sabelsom drog i gång allsången och skötte om frågesporten. BertBäck berättade om resor som gjorts. Det blev paus och vi njötav kaffe och frukt.Efter pausen hade vi ännu en stund av gemenskap med sångoch frågesport.

Här citerar jag en liten dikt om vår vinter i nord:

Över vita vidder för vår farkost oss fram

Underbar och härlig är vår tid nu här i nord.

Vi får känna lycka och gemenskap med varandra.

Allt finns till, och är för oss uppgjord.

Klockan 15.00 var det middag i bufférestaurangen. Det fannsmycket mat och god sådan. Vi fick själva servera oss . Vipratade och gladdes i varandras sällskap, medan vi njöt avmaten. Tiden gick fort i glatt sällskap.

Sedan gick vi och shoppade i fartygets market. Vi ställde ossfärdiga för ankomsten till Åbo hamn. Det blev stor trängsel,när vi lämnade båten Isabella. Ingves buss stod redo vidterminalen för att köra oss hem tillbaka. Busschauffören, somvar hem från Nykarleby, körde säkert och bra. Vi tyckte attresan hem gick fort. Alla, som medverkat till en lyckadkryssning, avtackades. Det var midnatt, när vi anlände tillVasa. Trötta men lyckliga över resan och ett minne rikaresäger vi hej till alla.

Magdalena Sandström

TILL STOCKHOLM 8-9.02 2011


Stig Snickars spelar och Per-Erik Sabel leder allsångenunder minikryssningen till Stockholm den 8-9 februari

Mat och dryck smakar i goda vänners lag Resenärerna sjunger allsång

Full fart påHelsinghörnanNär dessa rader skrivs, har arbetet med att övergå tillbergsvärme på pensionärshemmet inletts. En utförligarerapport om projektet kommer i nästa nummer av Korshol-mssenioren.Verksamheten är annars ganska livig med dagcenterträffarvarje onsdag för de boende och för pensionärer från de olikabyarna i området. Terapigruppen på pensionärshemmetkommer samman varannan tisdag och arbetar med hobby-verksamhet, som leds av sysselsättningsledare KerstinDahlkar. En gång i månaden samlas deltagare i pensionär-scirkeln, som vuxeninstitutet ordnar med olika föredragshål-lare och med sång och musik.Kökspersonalen består för tillfället av tre personer, varav enarbetar på heltid och två på deltid. I köket är det full rulle varjeförmiddag tills alla matlådor är färdiga för utkörning tillpensionärerna runtom i bygden. En helautomatisk matförpac-kningsmaskin har nyligen inköpts för medel,som Korsholms kommun beviljat köket.Till Helsinghörnan har även ett nytt digital-piano anskaffats. Det gamla höll ej stämnin-gen längre.Talkoarbete hölls senaste sommar, näruteförrådet fick nytt tak. Det var skift-eslagets pojkar Torbjörn Klemets, HåkanLall, Börje Storm, Mikael Nordlund ochGöran Enegren, som höll i arbetet. Somma-ren 2009 rättade samma pojkar också påtalkoarbete till vägbelysnings-stolparna,som på ett oroväckande sätt hade börjatluta över vägen.Sommarsamlingar har hållits två somrar iföljd för de boende och ortsbor samt medinbjudna gäster från Jungsbo pensionär-shem och Weikarshemmet. Deltagarnabjöds förutom på kaffe med dopp även pågrillkorv. I programmet ingick sång och

musik. Spelmän från både Bälgagillet och Korsholmsgilletställde upp gratis vid dessa tillfällen.Karkmo-Toby marthaförening kommer måndagen den 11 aprilatt besöka Helsinghörnan och bjuda de boende på kaffe medhembakat och med små programinslag.Hemservicen och nattpatrullen har sitt hemviste i f.d. vaktmäs-tarbostaden. Närvårdarna hjälper pensionärerna med städar-bete och den personliga hygienen. De utgör också en viktigsocial kontakt. Ett samtal över en kopp kaffe kan ibland betydamer än dammtorkning.Vid besök och vid samtal med de boende på pensionärshem-met säger de sig trivas med tillvaron och att allt fungerar tillbelåtenhet. De har funnit vardagsglädjen inom sig själva.

Siv Nordlund

Att åldras är som att bestiga berg,Man blir litet andfådd,men man får mycket bättre utsikt.”

Ingrid Bergman”

Korsholmssenioren 2/2011 13

Retar du upp dig på ting,som är så små,så är du väl inte större än så”

Alf Henrikson

Helsinghörnans pensionärshem i sommarskrud Spelmän från Korsholmsgillet spelar till allsången vidHelsinghörnans sommarsamling den 28 juli 2010

Inger Södersved vid pannor och kastruller i köket vid Helsinghörnan

14 Korsholmssenioren nr 1/2011

Göran Forsmark gjorde en monolog om “Mannen från Malmberget” på Seniorpunkten den 31 mars 2011

Lisen-Kullas-Nyman kåserar om livsglädje och med-mänsklighet vid vårvinterfesten i Helsingby den 27 mars 2011

Dan Lillas spelar till allsången vid månadsträffen den 23 febr. 2011

Rose, Mona, Anna-Lisa, Göran, Elisabeth och Gun-nel visar årets “nattmode” vid vårvinterfesten i Helsingby

Gunnar Lindvall och Paul-Allan Pettersson tar oss med på en resa på Transsibiriska järnvägen från Moskva till Peking vid månadsträffen den 23 febr. 2011

Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag,organisationer och privatpersoner, som sponsrat vår verksamhetoch bidragit till våra medlemmars trivsel under 2010.

AgrolinkAgromarketAktia Bank HelsingbyAktia Bank, SmedsbyAktia Bank SolfApoteket i SmedsbyArkmediaBlomsterhandel FantBlomsterhandel FlorinaBody ShopClippoChristinas ShopEcce Re Ab, VöråpojkenFinska FoderFredrikasGröna Linjen, SaluhallenHotel AstorHotel Vallonia GardenKlipphörnanKnip Andreas HembageriK-Supermarket Piffi, SmedsbyKvevlax SparbankLilla EdenLisbeth Svarvars DamfriseringLokalförsäkring VasabygdenMarander MaskinserviceMarlene DamfriseringMasage HörnanMias Design, SaluhallenNancys StyleNigellas Blommor och Presenter

PanoramaRadio och TV ÖstmanResaurang SöderfjärdenRiitan HerkkuSalong Adam & EvaSeniorpunktens CaféSiv Britt DamfriseringSolf Gräv & Schakt AbSolf GästgivargårdSolf Rör AbSolf ServiceTähti Pyörä

Wasa TeaterÅlandsbankenHelena IilahtiStig LandingAlice och Dan LillasSiv NordlundGunnel och Börje ParoGun-Britt PörnElse-Maj SabelGöta SkurLars-Erik Ståhl

Det dignande vinstbordet från julfestlotteriet 2010

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

pålitlig service pålitlig service pålitlig service pålitlig service pålitlig service pålitlig service pålitlig service i 25 åri 25 år

299 299 €€

HB585

795 €€€795 795 €€€€€€€€€€€

299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 299 €€€€€€€€€€€€€€€1 395 €

799 €

Documents

Korsholmssenioren nr 1 2011