seniorenseniorenKorsholmsI det här numret bland annat:Som medlem får du inspiration och kan påverka…………………..…. 2

Patrick Ragnäs, ombudsman för SPF Österbotten…….......….....… 3

Kommande aktiviteter…………..............................4

Föreningens årsmöte……………...........….............. 5

Nostalgihörnan……….................... 6-7

Bra hörhjälpmedel – en fråga om rättighet och livskvalitet…..…..................…. 8-9

Alvar Lithén berättar om “ett liv bakom kulisserna“….…..10-11

Bildgalleri……..............................12-13

Värmepumpsanläggningen vid Helsinghörnan………………..... 14

Kommande aktiviteter bland annat:Månadsträff på Seniorpunkten…….....…………..…………. 26.4. Sommarträff på Granösunds fiskeläge …...…....................14.6.Hemliga resorna……………………………………... 9.7. och 10.7.Sommarfest och 40-årsjubileum i Åminne…………….……..1.8.Sommarresa till Stockholm och Riga………….....……..15-19.8.

Känn ditt Korsholm……………………………......….............16.8.Höstdag i Keuruu ……………………………………........vecka 37Friskvårdsdag i Botniahallen………………………………...1.10.Resa till Kroatien och Montenegro……………………...5.-11.10.Seniorkryssningen …………………………….......…....29.-31.10.

Alvar Lithén har varit en händig yrkesman, men har nu tid och möjlighet

att koppla av med annat. Han berättar här om sitt liv bakom kulisserna på Wasa Teater. Under sin 27 år långa tid som teaterns snickare fick han göra över 200 dekorer till olika teater-pjäser.

Han hann uppleva 14 teater-chefer och många namnkunni-ga skådespelare. Alvar känner också sin hemby Singsby bättre än många andra bybor.

I dag är det främst föreningen Korsholms krigsveteraner som engagerar 86-åringen.

Sid 10-11Foto: Beat-Mari Lithén

Bra hörhjälpmedel är en fråga om rättighet och livskvalitet sä-ger hörselrådgivarna i Svenska

hörselskadade i Vasanejden r.f. Kati Norrgrann och Gunnel Cederberg. Att drabbas av nedsatt hörsel är ett osynligt och socialt handikapp.

Det blir lätt att man i en större grupp känner sig utanför. I dag finns det hjälp att fås. Läs mera på sidorna 8-9 om var man kan få hörhjälpmedel, vilka hörhjälpmedel det finns och hur man bemöter en person med hörsel-nedsättning.

Hur skall jag söka hjälp när hörseln blir nedsatt?

Alvarsliv bakomkulisserna

Nr 1 April 2012 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 6

Foto: Kurt Mattson

2 Korsholmssenioren

Ledare

Korsholmssenioren

Som medlem får du inspiration och kan påverka

Många pensionärer i vårt land anser att de är ensam-ma, bortglömda och har svårt att påverka sin livs-situation. Även i Österbotten finns äldre som känner

samma frustration över sin situation, vilket det stora Gerda-projektet visar.

Vad kan vi då inom pensionärsrörelsen erbjuda dessa våra medsystrar och bröder? Vi, som redan är medlemmar i en pensionärsförening, kan övertyga de som ännu inte är med-lemmar, att komma med för att bryta sin ensamhet, få inspi-ration till nya aktiviteter, få nya vänner och kamrater. Men som medlem kan man också påverka utvecklingen för de äldre både lokalt, regionalt och nationellt. Bara genom att vara medlem ökar du pensionärsföreningens möjligheter att bli hörd, ju flera medlemmar desto mera inflytande. Man kan också föra fram sina egna frågor via sin förening.Många undersökningar har bevisat att de äldre som deltar i olika aktiviteter mår bättre, är friskare längre och i alla avse-enden har ett bättre liv. Om du kan få med din pensionärs-vän, granne eller kamrat, gör du en insats för den personen.

En insats som kanske betyder att hon eller han mår bättre, känner sig mindre ensam och får ett bättre grepp om varda-gen.Vad har då Korsholms Pensionärförening att bjuda sina medlemmar på? Vi har våra tre pensionärshem och köket i Helsingby som en del av verksamheten där tre grupper ar-betar aktivt för trivseln vid pensionärshemmen.Aktivitets- och festkommittén ordnar många olika tillfällen för våra medlemmar som träffar, fester, teaterbesök, resor och kurser. Som medlem har man också möjlighet att delta i alla aktiviteter som SPF:s region i Österbotten och förbundet centralt arrangerar.Korsholms Pensionärsförenings målsättning är att ge möjlig-het till påverkan, ge en värdefullare vardag och bryta ensam-heten för både yngre och äldre pensionärer i vårt område. Detta kan du bidra till genom att föra ut budskapet om vår gemensamma förening och Svenska pensionärsförbundets arbete till nuvarande och kommande pensionärer.

Henrik Svarfvar

Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivareRimalvägen 320, 65520 HelsingbyTfn 050 557 5199, e-post stig@landing.se

Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommitténMottatået 59, 65460 TölbyTfn 050 69341, e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi

Börje Paro, sammankallare, fotografTölby-Vikbyvägen 22, 65480 VikbyTfn 050 339 3016, e-post borje.paro@netikka.fi

Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppenVallavägen 7, 65630 KarperöTfn 050 543 0574, e-post marlene.ehnstrom@netikka.fi

Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppenAuroravägen 20, 65610 KorsholmTfn 050 313 8158, e-post hawikberg@hotmail.com

Fredrik Björk, webbmasterBrobackvägen 53, 65520 HelsingbyTfn 0500 225 907, e-post fredrik.bjork@anvianet.fi

Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av:

Nästa nummer av Korsholmssenioren är planerat att utkomma i oktober 2012. Text- och bildbidrag från före-ningens medlemmar och stödpersoner välkomnas. De bör vara inlämnade senast 15 september till Stig Landing eller någon annan i gruppen.

Ombrytning och tryck: Upc Print

www.korsholm.spfpension.fi

Korsholmssenioren 3

I skrivandets stund har jag nu fungerat dryga 2 månader som ombudsman för Svenska pensionärsförbundets re-

gion i Österbotten. Det är med en viss ödmjukhet som jag har tillträtt i tjänst på pensionärsförbundet, eftersom jag är uppfostrad på traditionellt österbottniskt vis med stor res-pekt för äldre människor. Jag har givetvis redan på min förra arbetsplats jobbat med senio-rer och så att säga vant mig att föra deras talan, men jag anser att alltid när man tillträ-der i en ny tjänst måste man ha alla sinnen öppna och ta till sig så mycket som möjligt av allt det nya, och lära sig.

Verksamheten i regionen har varit livlig under vårvintern. Många olika evenemang har av-verkats på en relativt kort tid och det har varit lärorikt. Det faktum att jag är ny så betyder nog också att det går lite långsammare att få saker och ting att hända i den takt jag skulle vilja. Det beror förstås på att jag måste ta reda på varje sak och varje detalj eftersom jag inte har erfarenhet från tidigare. Man får väl nog konstatera att min företrädare hade rätt när han sade att det kommer att ta ett år innan jag kan allt. Den största utmaningen för mig har varit att få ut information i tid inför evenemang. Jag tror inte att någonting egentligen kommit för sent, men ju tidigare desto bättre. Sammanfattningsvis vill jag framhålla att jag stortrivs i mitt nya arbete och jag ser mycket fram emot att få vara med och utveckla den redan livliga verksamheten inom förbundet och bland föreningarna, tillsammans med med-lemmarna och medarbetarna.

För Svenska pensionärsförbundet är år 2012 ett jubileums-år. Förbundet firar 40-årsjubileum på många olika sätt. Ett jubileumsår ger chans för en organisation att kunna öka syn-ligheten och jag tror att SPF lyckats bra med detta. Förbun-dets vårmöte i Karleby 17.4 visar klart att medlemmarna har stort intresse för förbundets verksamhet.

Europeiska unionens tema för år 2012 är ”Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna”. Vad menas då med aktivt åldrande? Med aktivt åldrande i det här samman-hanget menas att alla ska ha möjlighet till ett fullvärdigt liv i familjekretsen, arbetslivet och i samhället. Med solidaritet mellan generationerna vill man för sin del göra det möjligt att tillvarata potentialen hos alla generationer, det vill säga att generationerna skall lära sig av varandra och lära sig förstå varandra.

Jag har under min tid som ombudsman hunnit besöka någ-ra föreningar på deras föreningsmöten och kunnat få en inblick i deras verksamhet. Föreningarna i Österbotten har

många olika aktiviteter och framförallt mycket aktiva medlemmar. Det ser man på delta-

gandet i både den egna och regionens evenemang. För att en förening skall

vara livskraftig är det viktigt att nya medlemmar ansluter sig kontinu-

erligt. Medlemsvärvningen fram-hålls starkt från förbundets sida. En viktig sak att komma ihåg i sammanhanget är att förutom medlemsvärvningen är med-lemsvården minst lika viktig. En förening med nöjda medlem-mar och gott rykte har lätt att få nya medlemmar, och så är fal-let i föreningarna i Österbotten. En annan sak som är viktig att

framhålla i samband med med-lemsvärvningen är att pensionä-ren inte blir medlem i en pensio-

närsförening för föreningens eller förbundets skull, utan i första hand

för sin egen skull. Genom att vara medlem i en pensionärsförening tryg-

gar man att pensionärernas intressen i samhället bevakas på alla plan. Lokalt,

nationellt och internationellt.

Till slut så skall jag konstatera att jag redan nu har träffat en hel del pensionärer från Österbotten.

Men jag ser fram emot att träffa ännu flera. Jag har lätt att komma ihåg ansikten, sämre är det att minnas namnen. Men när vi träffas i olika sammanhang ute i bygden så kom gärna fram och prata. Jag bedömer mig själv som en som är lätt att komma överens med, jag är ju en bondpojk från Laffjöl.

Patrick Ragnäs

Att vara nyanställd ombudsman

4 Korsholmssenioren

KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET

”Erbjudanden” tillvåra medlemmar

Korsholms Pensionärsförening erbjuder sina medlemmar möjlighet att delta i träffar, fester och resor som vi själva ordnar eller som ordnas av SPF Österbotten eller förbundet SPF.Under våren, sommaren och hösten ordnar vår förening följande aktiviteter:

Följ med i Vbl:s spalt för föreningar vad gäller vår för-enings aktiviteter och i God Tid för regionens och för-bundets arrangemang. Även hemsidorna på nätet ger information.Kom också ihåg förbundets medlemsförmåner som ni hittar i God Tid eller på förbundets hemsida. Kontakta

också kansliet i Vasa om ni har frågor om medlemsför-månerna.Föreningens aktivitets- och festkommitté står gärna till tjänst med information och tar gärna emot förslag till och synpunkter på vår verksamhet.

1. Månadsträff på Seniorpunkten i Smedsby 26 april kl. 13.00 med mat som tema. KristinaLindefrånYAochRiitanHerkkumedverkar.Smakprovkommerattfinnas på ost och grönsaker.2. Sommarträff på Granösunds fiskeläge i Södra Vallgrund 14 juni kl. 13.00 med program, frågesport, korvgrillning m.m.3. Sommarens ”Hemliga resor” 9 och 10 juli. Även i år ordnas två särskilda ”Hemliga resor”. Man kan själv välja i vilken man vill delta. Resorna är endags- resor och priset är 65 € per person i vilket ingår buss, lunch, två gånger kaffe och inträden. Anmälan om deltagande till Gun-Britt Pörn tel. 050 5740010 senast den 23 maj.4. Somarresa till Stockholm och Riga 15 – 19 augusti tillsammans med Kvevlaxnejdens pensionärsklubb och VIPS. Resans pris är 440 € och i priset ingår Ingves turistbuss, 2 övernattningar ombord på Tallink-Siljas båtar i B-hytt med båda bäddarna nere, 2 övernattningar på hotell i Riga, 4 frukostar, 2 luncher, 4 middagar och guidning i Stockholm, Riga och Jurmala. Anmälan om deltagande till Börje tel. 344 4616 eller Henrik tel. 344 0219 senast 31 maj.5. Utfärd till Skärgården ordnas 16 augusti under devisen ”Känn ditt Korsholm”. Vi åker buss och bekantar oss med Replot och Björköby under en halv dag.6. Friskvårdsdag i Botniahallen 1.10. Även i år ordnas en stor friskvårds- och pensionärsdag i Botniahallen av äldre råden i Korsholm och Vasa tillsammans med pensionärsföreningarna. Inget inträde och inga förhandsanmälningar. Ni är också välkomna att delta i SPF Österbottens program under sommaren och hösten. 7. Stor Sommarfest och firande av SPF:s 40 års jubileum på Åminne i Malax 1 augusti. På sommarfesten håller minister Anna-Maja Henriksson festtalet och i övrigt innehåller programmet mycket sång och musik med efterföljande dans. Under dansen ordnas alternativt program med bland annat besök på båtmuseet i Åminne. 8. Regionens endagsresa och ”Höstdag” i Keuruu, vecka 37. Närmare program publiceras senare.9. Resa till Kroatien och Montenegro, resa II 5 –11.10 med andra pensionärer. Resans pris 1390 €. Anmälningar till Vasakansliet tel.020 728 8818. Endast några platser kvar.10. Seniorkryssningen Helsingfors - Stockholm - Helsingfors 29 – 31.10. Kryssningen är ettledi40-årsfirandetavSPFmeddigertprogram.Österbottningarnaåkerdettaårmed tåg till och från Helsingfors. Anmälningar görs till Frimans Resor tel. 019-2481004.

Korsholmssenioren 5

Korsholms pensionärsförening r.f. Mustasaaren eläkeläisyhdistys r.y. har hållit årsmö-te 30.3.2012 på Seniorpunkten i Smedsby. Årsmötet behandlade stadgeenliga ärenden med bl.a. val av ordförande, styrelsemedlemmar och funktionärer för verksamhetsåret 2012.

Styrelsen 2012Årsmötet valde enhälligt Stig Landing till ordförande. Styrelsen höll omedelbart efter årsmötet sitt konstitu-erande möte och valde viceordförande, sekreterare och kassör.Berts Johan-Erik viceordförandeBacklund Per-Erik sekreterare

Övriga styrelsemedlemmar Svarfvar Carita, Fransholm Olle, Örn Gunnel, Iilahti Helena, Swanljung Rosie-Marie, Rosbäck Inga-Britt och Mäkinen Gunhild.

Ersättare Bonn Stig, Nygård Nils och Håkans Stefan, tillika di-rektionsordförande för respektive pensionärshem, och Gunnbritt Tallbäck.

Kassör. Styrelsen valde enhälligt Börje Paro till kas-sör.

Pensionärshemmens direktioner

Helsinghörnan. Nygård Nils ordförande, medlemmar Holm Jörgen, Nordlund Siv och Swanljung Rosie-Ma-rie. Ersättare Ek Sigel och Södergård Birgitta.

Weikarshemmet. Bonn Stig ordförande, medlemmar

Martola Jan-Erik, Berg Birgit och Pått Anna-Lisa. Er-sättare Berg Ingeborg och Smeds Saimi.

Jungsbo. Håkans Stefan ordförande, medlemmar Lund Britta, Renkonen John Ingmar och Örn Gunnel. Ersättare Loo Lars.

Fest- och aktivitetskommitténSvarfvar Henrik ordförande, medlemmar Lillas Dan, Båtman Tor-Erik, Paro, Börje, Pått Kaj-Erik, Pörn Gun-Britt, Ehnström Marlene, Wikberg Helena och Sabel Elsie-Maj.

Revisor. Edberg Ann-Britt

Verksamhetsgranskare. Ingo Henrik

Ersättare. Härtull Siv och Lindvall Ulla

ValberedningsutskottetSmeds Folke sammankallare, medlemmar Härtull Siv, Holm Klas-Erik, Ståhl Per-Olof och Swanljung Rosie-Marie.

Per-Erik Backlund, styrelsens sekreterare

Föreningens årsmöte

Den nyvalda styrelsen håller sitt konstituerande möte genast efter årsmötet.

Per-Erik Backlund föredrar föreningens verksamhets-berättelse vid årsmötet den 30 mars 2012.

Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f.

Ring: Börje Paro 050-339 3016. Börjes adress är: Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby, e-post: borje.paro@netikka.fi

Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning ”God Tid” som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år.

NAMN:________________________________________________

ADRESS: _____________________________________________

POSTADRESS:_________________________________________

E-POSTADRESS:_______________________________________

POSTADRESS:_________________________________________

E-POSTADRESS:_______________________________________

6 Korsholmssenioren

Nisse och Georg var skidäss i Femman på sextiotalet

Nostalgihörnan

Det var i folkskolan på femtio-talet som deras skidintresse grundlades. Och där kom också lusten att tävla och

försöka vinna. Längre fram i karriären skulle framgångarna infinna sig i både distrikts- och förbundsmästerskap, ja, till och med i FM-tävlingar.Det handlar om Nisse Back och Ge-org Glasberg från Jungsund respek-tive Kalvholm. I dag minns de tydligt hur tävlandet i vita spår började.- Skolan kom före föreningen när vi började, säger de två. Skolskidningarna mellan kommunens skolor var väldigt viktiga. De tävling-arna tände gnistan på allvar. Georg minns för egen del den första skol-skidningen som arrangerades i Isk-mo 1950. Han berättar med känsla hur tiotalet elever packade in sig i en hästdragen mjölksläde när de åkte iväg från Jungsund till Iskmo. Och hur stort det var när tävlingsleda-ren och speakern Karl-Lennart West pratade och höll liv i sin tratt.Någon större framgång hade Georg inte den gången i Iskmo. Säkert var jag bland de sista, erinrar han sig i dag drygt sextio år senare.

- Jag hade också brott på ena skidan bakpå, men vågade inte tala om det före tävlingen. Inte gick det den tiden för sig att strax be om nya skidor hem-mavid.Nästa skolskidning som Georg minns är den i Tölby 1954. Dit åkte elev-erna från Jungsund i bil och nu gick

det också aningen bättre. Georg blev 29:e, enligt vad brodern Sven anteck-nat på priset. Medan Georg fick sina första erfarenheter av skidåkningen via skolan utvecklades Nisse i den berömda idrottsklanen Back där hu-vudmannen Oskar började profilera sig redan 1953.

- Vi andra följde efter så småningom, men visst var skolskidningarna viktiga även för mig. Jag minns hur läraren West ofta bestämde att vi skulle tävla sista timmen på en kort bana invid skolan. Det ökade lusten att tävla och när det var dags för de årliga skol-

skidningarna kunde vi som tävlade för Iskmo starta redan vid femtiden på morgonen för att på plats ha tid för alla nödvändiga förberedelser.

Det var spännande tider. Nisse och Georg minns den tidens utrustning, utrustning ingen skulle gå med på att använda i dag. De talar om ”stickatrö-jon”, tjocka byxor, monokängor och vantar. De minns förstås ”fangorna” eller ”strofforna” som kunde komplet-teras runt hälen med gummi ur en däckinnerslang - innan allt småning-om ersattes av järnbindningar.Nisse i sin tur berättar om vanliga Voittobind-ningar.

Grejor han fick tack vare sina bröders vidare erfarenheter. Skorna man ski-dade i var först monokängor, sedan kom riktiga skidskor. Krävdes det hölj-des skorna på längre sträckor över med plast från den tidens mjölkför-packningar för att motverka fukt. En smått kufisk utrustningsdetalj, som får de två forna Femmanåkarna att småle.

Vid FSSM i Jungsund 1963 minns Georg att vita Karhu-skidskor använ-des av Femmans segrande stafettlag i vilket Nisse skidade första, Georg den andra och Oskar den avslutande sträckan. De vita skorna väckte visst uppseende.

Ändå skidorna? Först var det tunga träskidor som gällde. I mitten av fem-tiotalet kom de limmade skidorna. Georg säger att han fick sina första limmade skidor i slutet av femtiotalet

Nisse Back som glad vinnare i klas-sen under 17 år vid FSSM i Gamla-karleby 1959. Arkivbild

Korsholmssenioren 7

medan Nisse även här gynnades av sina längre hunna tävlande bröder.Stavarna var först av trä och sedan av bambu innan lättmetallstavarna tog över. Ännu var det dock långt till glas-fiberstavarnas tid... Vallningen varie-rade, lindrigt sagt. Georg talar i första hand om tjärade skidor medan Nisse minns att Oskar & Co tidigt hade val-lor som Rex, Swix och Vauhti. Att valla träskidor var förstås världens utmaning särskilt vid blidväder. Det gällde att se till att vätska inte sögs in i träet. Fästvallan skulle finnas på mitten, självklart så.Själva tävlingsruljangsen är min-nesvärd. Från femtiotalet minns Ge-org och Nisse Öjbergsspelen med toppåkare från Finland och Ryssland inför femtusen åskådare. De talar vi-dare om Vörå- och Kvevlaxspelen, di-strikts-och förbundsmästerskap samt parklopp och FM-tävlingar.Minnesbilderna väller fram. Nästan så stavtagen ännu hörs när de susar fram i knastrande kylslagna spår. Ty när tävlandet på seniornivå tog över var det inte tal om någon köldgräns.- En gång i ett parklopp i Kurikka skidade vi i 28 graders kyla. Banan kortades av lite grann och vi körde i traktorbelysning, berättar Georg. Ku-rikkagubbarna söp och rökte hela ti-den så när vi åkte i mål låg dimman

- allt de hade utandats - tät över mål-området.- Då var det trevligare med övernatt-ningarna hos privata de gånger täv-lingsresan sträckte sig över hundra kilometer. Det kunde handla om Vall-grund, Pedersöre, Terjärv och så vi-dare. Och alltid hände det något skoj de gångerna.De två Femmangossarna förblev Femmaiter med undantag för två år i sjuttiotalets början när Georg tävlade för IF Kraft.- Men jag gottgjorde det genom att

arbeta extra mycket och intensivt för Femman efter återkomsten från När-pes. Då hade de bästa individuella loppen avverkats för länge sedan. Georg vann guld på tremilen i DM 1964 och brons i FSSM på sprinter-sträckan två år senare. När bronset var klart visade ledaren Erik, bror till Nisse, upp tre fingrar i dörren till den ångande tävlingsbastun. Nog var man stolt, säger Georg med eftertryck.Allt medan Nisse nådde FM-brons i 17-åringarnas FM-stafett 1959 i IF Femmans lag med Peter Wistbacka och Kaj Sandelin och individuellt brons för 20-åringar 1963. Stjärne-stunden kom året därpå när Nisse uttogs i landslaget till Holmenkollen. Tyvärr grumlades glädjen av radio-reportern Pekka Tiilikainen som und-rade varför Nisse hade blåvit dress i Oslo när han, som han uttryckte det, var svensk.- Den tiden var språket en viktig faktor, arvet från Veli Saarinens trä-narepok, och därför lade jag av och satsade i stället på utbildning. Att jag efter det här gjorde några stafettlopp och orienterade var mest ”ett jöklas”, tycker Nisse såhär med många de-cenniers tidsperspektiv.Men bläddrar i minnenas album med äkta inlevelse gör de två Femman-kändisarna alltjämt. Till exempel när det gällde barmarksträningen och de löpte längs en upptrampad stig från Iskmo till Bässörsskatan där familjen Back hade en fiskarbastu. Det var en uppfriskande länk över tre mil. Nära Bässören tvangs de med stav hoppa över ett fem meter brett vattenhål. Äventyr var ordet.- Bässörsstigen gav balans, smidig-het och spänst, säger Nisse. Detta eftersom terrängen var stenig och tung.Så var det nog. Tänk bara på alla de framgångar som bröderna Back och Georg från Kalvholm nådde med de många stegen på stigen som grund.

Kurt Snickars

“Minns du stigen från Iskmo till Bässören, barmarksträningen...”Nisse Back (t v) och Georg Glasberg var toppåkare i IF Femman på fem-tio- och sextiotalet. Foto: Håkan Wikberg

Oskar Back tävlade med landseli-ten redan i slutet på 1950-talet. Här på en bild från Vöråspelen.

8 Korsholmssenioren

Vi kan i olika skeden av livet drabbas av nedsatt hörsel och det är ett osynligt och socialt handikapp. Det är lätt

att bli utanför i stora sammanhang, där många pratar. Akustiken är inte så bra alla gånger och det leder till att de störande omgivningsljuden ökar. Det första tecknet på att hörseln blivit ned-satt är ofta att man inte hör när många pratar på samma gång.

Idag finns många bra hörhjälpmedel för oss som har nedsatt hörsel. Vi har alla rätt till behovsprövning för att få just det hörhjälpmedel som passar oss bäst. Alla har vi olika hörsel och be-finner oss i olika livssituationer. Det är viktigt att ta helheten i beaktande vid behovsprövningen för att få en fung-erande vardag.

Att kunna höra bra och ha ett fung-erande socialt liv är inte bara en fråga om rättighet och livskvalitet utan det är även en kostnadsfråga för samhället. Förutsättningen för att vi ska må bra är att vi fungerar i samhället, kan vara socialt aktiva och kan kommunicera med vår omgivning. Mår vi inte bra ökar kostnaderna för sjukvård, äldre-omsorg och arbetslöshet.

Följden av en hörselnedsättning kan orsaka bl. a. missförstånd, irritation, depression, minnesproblem och utan-förskap. Det är viktigt att inte dölja sitt handikapp. Många gånger minskas handikappet bara omgivningen vet om det. Vid kommunikationstillfällen är vi två eller flera och för att alla ska höra vad som sägs behövs samarbete där alla gör sitt bästa.

Undersökningar har visat att vi skaf-far hörhjälpmedel ca 10 år för sent. Vi drar oss i det längsta för att börja an-vända hörapparat. Tio år är en så lång tid att t.o.m. personlighetsförändringar kan uppstå. Det rekommenderas att användningen av hörapparat/hörhjälp-medel påbörjas genast man märker

att man går miste om det som sägs. Många säger: ”Jag tror inte jag behöver hörapparat ännu...” Men, om om-givningen påpekar att du inte hör, då behövs den. Lär dig använda den genast så har du störst glädje av appara-ten. Vänta inte för länge att söka hjälp. Hörseln försämras ofta med åren och med stigande ålder försämras vår förmåga att ta till sig och använda nya saker. Om en hör-selnedsättning kommer plötsligt bör läkare kon-taktas omgående.

Var kan jag få hörhjälpmedel?

Tag kontakt med din läkare och begär en remiss till Centralsjuk-husets öronpoliklinik för att ta ett hör-selaudiogram (hörselkurva). På basen av audiogrammet bestäms vilken typ av hörhjälpmedel som motsvarar ditt behov. Berätta om din livssituation, bor du ensam, vilka hobbyer har du, går du ofta på teater, kurser, föredrag m.m. När man fått ett läkarintyg på att hörseln är nedsatt är alla hörhjälpme-del kostnadsfria.

Anslut dig till en förening för hörsel-skadade. Där finns hörselrådgivare som kan berätta om de olika hörhjälp-medlen. Det är också viktigt att träffa andra med samma handikapp.

Gravt hörselskadade kan få kost-nadsfri skrivtolkning 180 timmar/år. Ansökan riktas till FPA som även skö-ter finansieringen. När tolktjänsten beviljats kan du använda den i alla situationer där du behöver höra bra. Skrivtolken har tystnadsplikt. För nya

hörapparatanvändare finns det an-passningskurser som arrangeras av Svenska hörselförbundet r.f. Kurserna annonseras i förbundets tidning ”Vi hörs” och ansökan görs via FPA.

Hörapparaten är det vanligaste hör-hjälpmedlet och det vi oftast först kom-mer i kontakt med. Många har alltför stora förväntningar på sin hörapparat. Dessvärre kan många tro att den sätts i örat och sen är allt som förr när hör-seln var bra/normal. Som förr blir det aldrig mera, men rätt använd är hör-apparaten ett mycket bra hjälpmedel.

Det krävs övning så du blir van vid det speciella ljud apparaten har. Du bör använda hörapparaten varje dag. I början är det en inlärningsperiod med kortare stunder men efter det bör hörapparaten sitta i örat hela tiden, utom på natten. Även då du är ensam hemma ska hörapparaten vara på ef-

Bra hörhjälpmedel EN FRÅGA OM RÄTTIGHET OCH LIVSKVALITET

Hörselrådgivarna Kati Norrgrann (t.v.) och Gunnel Cederberg (t.h.) förevisar hörhjälpme-del. Foto: Kurt Mattson

Hörhjälpmedel - uppe till vänster Comfort Duett kom-munikator, till höger Sennheiser Audioport A 200 kom-munikator. Nere till vänster Sennheiser Set 810 att an-vändas när man ser på TV, till höger Bellman Audio Maxi kommunikator. Foto: Kati Norrgrann

Korsholmssenioren 9

tersom omgivningsljuden är viktiga att höra (dörrklocka, telefon, alarm). Ett öra behöver stimulans med ljud, an-nars försämras hörseln snabbare.

Apparaten har olika lyssningslägen.

M-läge, mikrofonläge, förstärker alla ljud. T-läge ger möjlighet att höra i stora utrymmen där det finns induk-tionsslinga (T-slinga). Det föreläsaren säger förstärks och störande omgiv-ningsljud undviks. MT-läge, mikrofon och T-läge samtidigt.Ett stort problem är att omgivning-en inte vet hur man bemöter en person med hörselnedsättning. Här följer några saker att ta i beaktande:

- påkalla den hörselskadades upp- märksamhet innan du börjar tala- vänd ansiktet mot den du talar med

- se till att ljuset fal- ler på ditt ansikte- tala med normal stämma, gärna lite långsammare, skrik inte- skriv gärna viktiga saker, namn, tel. nr och liknande- tala en åt gången.

Vad ska jag göra för att höra bättre?

- skaffa hörhjälpme- del som motsvarar dina behov och an- vänd dem dagligen- lyssna koncentre- rat, träna läppav- läsning- tala själv tydligt - det smittar av sig- berätta att du har nedsatt hörsel - dölj inte handikap- pet för det är abso-

lut ingenting du be-höver skämmas för.

Minnet och vår kognitiva förmåga (förmågan att lära och förstå, minnas) ändras när vi får problem med hör-seln. Anledningen är att det går åt så mycket energi att ta in vad folk säger att hjärnan inte har en chans att foku-sera på innehållet i kommunikationen och lägga det på minnet. Hörselned-sättning, speciellt bland äldre, gör att vi isolerar oss och då får hjärnan min-dre stimulans.

Ett bra socialt liv är viktigt för vårt välbefinnande. Här har lokala hörsel-föreningar en stor funktion att fylla genom att de erbjuder möjlighet att träffa andra med samma handikapp och visa att man inte är ensam om att höra dåligt.

De senaste åren har skrivtolkningen blivit allt vanligare. Svenska hörsel-

skadade i Vasanejden har induktions-slinga och skrivtolkar sina månadsmö-ten. Vi ordnar föredrag, textad revy, resor och mycket annat. På mötena finns föreningens hörselrådgivare på plats en timme före programmet bör-jar. Där kan man köpa batterier till hör-apparaten, fråga om olika hörselpro-blem, få råd och stöd.

Att höra bra är inte att höra mycket och högt – att höra bra är att kunna urskilja orden och vad som sägs!

Hörselrådgivarna i Svenska hörselskadade i Vasanejden r.f.

Gunnel Cederberg och Kati Norrgrann

Bra hörhjälpmedel EN FRÅGA OM RÄTTIGHET OCH LIVSKVALITET

Hörhjälpmedel - uppe till vänster Comfort Duett kom-munikator, till höger Sennheiser Audioport A 200 kom-munikator. Nere till vänster Sennheiser Set 810 att an-vändas när man ser på TV, till höger Bellman Audio Maxi kommunikator. Foto: Kati Norrgrann

-1- hörapparat, bakom örat eller ”allt i örat”- apparat-2- varseblivningssystem till dörr- klocka, telefon och brandalarm-3- hörlurar för TV och radio-4- kommunikator-5- förstärkare till telefon, förstär- ker ringsignal och röstläge-6- T-slinga till hörapparat, för lyssning i större utrymmen-7- T-slinga till mobiltelefon-8- skrivtolk 180 timmar/år-9- Cochlea Implantat (CI), inope- rerad hörapparat för gravt hör- selskadade eller döva

Vilka hör-hjälpmedel finns det?

10 Korsholmssenioren

Som ung sysslade Alvar Lithén med byggnadsarbete och var med om att bygga många hus i hembyn. Då jobbet på

Wasa Teater blev ledigt hösten 1962 uppmanades han att söka jobbet av dåvarande snickaren Sven-Erik Gla-der, kamrat från Breidablicktiden. Al-var blev antagen. Det var hans första stadigvarande arbete och han kom att stanna vid teatern i 27 år.

- Det var snickeriuppgifter och deko-rer som arbetet gällde. Scenografen gjorde modeller och ritningar och jag skulle förverkliga dem på scenen. Ar-betet var omväxlande och intressant. Det var självständigt, men samtidigt krävande. Pjäserna skulle vara lätta att flytta men samtidigt hållbara, nå-got som ibland kunde vara svårt att kombinera i praktiken.

- Mycket hjälp hade jag av scenmäs-

taren Vilho Valkama, som gjorde me-tall- och svetsarbetet. När jag började på teatern var Harry Öhman heltidsanställd scenograf och jag samarbetade många år med ho-nom. Han var mycket skicklig inom sitt gebit. Efter honom kom mestadels frilansande scenografer. Alvar visar upp en minimodell till musikpjäsen Figaros bröllop, som han har sparat. Det är en modell i skalan 1:20, naturtrogen och detaljerad med huvudpersonerna stående på var sin trappa. På den tiden hette det musik-pjäser, man talade inte om musikaler som i dag. Den pjäsen har stannat i Alvars minne, liksom Wilhelm Mo-bergs Din stund på jorden.

Tillsammans med Harry Öhman gjorde jag en gång dekoren till Vaa-san Ooppera på finska teatern. Och på somrarna kunde det bli Korsholms

teater, när man spelade i Smedsby.Teatercheferna blev under Alvars tid på teatern 14 till antalet. Av dem har speciellt Helge Lassenius och paret Martin Kurtén och Kristin Olsoni stan-nat i minnet. Hans sista chefer var Göran Sjöholm och Margit Lindeman. När Alvar kom till Wasa Teater var så gott som alla skådespelare riks-svenska. Han nämner Elsie Höök, Gunilla Abrahamsson och Stefan Ekman. Också Inger Nilsson, som vi känner som Pippi Långstrump, hann med en höstsäsong i Vasa. Den enda finlandssvenskan var Toni Regnér. I slutet av sin teatertid hann Alvar även uppleva Erik Kiviniemi. Teatern satte upp 8−10 pjäser per spelår. Det krävde mycket arbete, ofta också sent övertidsarbete. På kvällar-na gick inga bussar till Singsby, så det blev att ta bussen till Gerby och sedan promenera hem.- Många gånger sprang jag hem, minns Alvar. Efter tre år köpte vi bil och då var man inte längre beroende av bussen.

Alvar Lithén i Singsby hann göra över 200 dekorer och uppleva 14 teaterchefer under sitt yrkesverksamma liv som snickare på Wasa Teater.

Alvar bygger fortfarande när det behövs. Här på taket till en sommarstuga sommaren 2011.

Ett liv bakom kulisserna

Foto: Beat-Mari Lithén

Korsholmssenioren 11

I nio år arbetade Alvar som ensam snickare. Ibland, när det blev bråttom, måste han ringa bekanta som sysslat med träarbete för att få hjälp. Sedan anställdes Stig Lund, som kom från yrkesskolan. Han var en bra arbets-kamrat och är fortfarande kvar.År 1974 blev även Alvars fru Gunvor Lithén anställd vid Wasa Teater, först som sufflös. Efterhand började hon också sköta rekvisitan. Det var hen-nes uppgift att skaffa fram allt som behövdes för en pjäs. - Ibland tillverkade jag själv saker som skulle vara med i pjäserna, sä-ger hon. Mina arbetstider var inte så bra. Dagen var splittrad i två arbets-pass och man måste åka till stan två gånger. Under de lediga timmarna på eftermiddagen kunde man inte börja på något större arbete hemma. Men trots allt trivdes jag med arbetet bland teknik och skådespelare. Alvar och Gunvor Lithén har fått många vänner bland teaterfolket. När jag besöker dem har de plockat fram flera fotoalbum med kändisar från te-

atern. Det är många bilder att titta på och minnen från en lång och intres-sant period i livet väller fram.Alvar har alltid hyst ett stort intresse för idrott och motion. Han började med fotboll, men efter att ha fått en skada som målvakt slutade han och övergick till orientering. Han har del-tagit i FSO-mästerskap, bl.a. i Pargas 1948, då IF Femman deltog för första gången. - Orienteringen trivdes jag bättre med för där krävs det också tankearbete. Man måste överväga vägvalet och ställa olika alternativ mot varandra.

Att konditionen fortfarande är god visar de foton som tagits de senaste åren. Sommaren 2011 sitter han på taket till ett sommarstugebygge vid Alskatstranden.- Det är alltid någon som bygger nå-got och vill ha min hjälp. Barnbarnen är nio stycken och barnbarnsbarnen har hunnit bli sex.

Alvar Lithén är också synnerligen in-tresserad av sin hembygd och ortens

dialekt. Han vet namnen på de flesta backar, ängar och andra ställen i byn. För några år sedan deltog han i en kurs, där man samlade dialektord från hans hemby och omgivande byar. Där visade han sig vara en god kännare av Singsbydialekten. På vinden har han ett gårdsmu-seum där han samlat saker från sin farmor och mormor. Ute i rian finns en komplett samling gamla hästredskap.- Jag har gott minne och vet namnen på alla tillhörande delar.Nuförtiden ägnar Alvar Lithén mycket tid åt föreningen Korsholms krigsve-teraner. Själv var han inkallad som 17−18-åring från mars 1943 till mid-sommaren 1944. Föreningen tänder på julaftonen och självständighets-dagen ljus på hjältegravarna. Man är även närvarande vid en veterans be-gravning. - Ofta har det fallit på min lott att ställa upp, kanske beroende på att jag har fått vara frisk och rörlig.

Marlene Ehnström

Ett minne från arbetslivet. Scenbild ur Figaros bröllop i skala 1:20. Det var Alvars uppgift att bygga upp scenen i normal storlek.

Ett liv bakom kulisserna

Foto Leif Granholm

12 Korsholmssenioren

Ami och Monica Aspelund i musikpjäsen Saras Döttrar på Seniorpunk-ten den 28.10.2011. Foto: Hans Hägglund

Åsa Stenbacka höll festtalet på julfes-ten på Berny´s den 13 december 2011.

Lasse Gästgivars redogjorde för riksdagsarbetet vid månadsträffen i Skatila den 24 oktober 2011.

Marlene Ehnström läste dikter vid ”julgrötsträffen” på Senior-punkten den 22 december 2011.

Torolf Rönnqvist och Kenneth Granback underhåller med fiolspel på julfesten på Berny´s den 13 dec. 2011.

Per-Olof, Doris, Stig, Elsie-Maj, Anneli och Per-Erik av-njuter middagen ombord på Ms Isabella, under mini-kryssningen den 5-6 mars 2012.

Korsholmssenioren 13

Ledande läkaren Stefan Strang informerade om hälsovårdscentralen och Solgård på månadsträf-fen på Seniorpunkten den 25 januari 2012.

Korsholms Lucia besökte oss på julfesten på Berny´s den 13 december 2011.

Dan Lillas spe-lade och Alice Lillas presen-terade boken ”Och dansen den går” på månadsträffen på Senior-punkten den 1 mars 2012.

Stig Snickars spelade och Per-Erik Sabel ledde allsången ombord på Ms Isabella un-der minikryssningen den 5–6 mars 2012.

Lars Hjärpe spelade på månadsträffen på Seniorpunkten den 25 januari 2012.

Per Thomasfolk avtackades vid sin pensionering den 21 februari 2012, t.h. på bilden Georg Lång.

14 Korsholmssenioren

De allt högre uppvärmnings-kostnaderna gjorde att Hel-singhörnans direktion började

fundera på alternativ till oljeuppvärm-ningen. Direktionens ordförande Göran Enegren tog kontakt med un-dertecknad för att få en jämförelse mellan olika alternativ. Utredningen visade att bergvärme skulle vara för-månligast. Korsholms kommun bevil-jade bidrag för projektet. Efter en offertrunda kunde en-treprenadkontrakt skrivas mellan Korsholms pensionärshems-förening och energiingenjörerna Stagnäs & Nylund Ab. Arbetet påbörjades med borrning av 8 st 200 m bergsbrun-nar och installation av 2 st Thermia Robust 42 kW’s indu-strivärmepumpar. Efter en del ommöblering i pannrummet kunde värmepumparna och de nya hetgasvarmvatten-beredarna installeras. Dessutom byttes ett flertal värmebatterier till dubbla batterier för att effektivare kunna ta till vara värme från värmepumparna. KWh-mätare har installerats på värmepumparna för att kunna följa elför-brukningen. Oljepannan har lämnats kvar för att vid behov kapa köldtoppar och som reserv. Oljebe-hovet kommer nog att bli litet, uppskattnings-vis ca 1000 l/år. Sam-tidigt har gårdskarlen också målat pannrum-met så att det ser ljust och trevligt ut. Nils Ny-gård har på föreningens vägnar fungerat som

övervakare och slutsyn för projektet har hållits. Återbetalningstiden för inves-teringen är beräknad till 5 år. Ifall oljepriset ytterligare stiger kommer återbetalningstiden att bli ännu kortare. Eftersom den här typen av investering är så lönsam kan man vid behov låna pengar för inves-teringen samt både amortera och betala räntor utan att höja hyran. Detta ger möjlighet för pensionärs-hemsföreningar och bostadsbolag att se om sitt hus och få pengar över till behövliga renoveringar i stället för att alla pengar går till uppvärmnings-kostnader.

Håkan Nylund

Värmepumps-anläggningenvid Helsinghörnan

Varmvattenberedarna som förser köket och lägenheterna med varmvatten.

Här ser vi samlingsbrunnen där

slingorna från de åtta borrhålen

förenas.

Föreningens styrelse bekantar sig med installationen av bergvärmen den 14 juni 2011.

Korsholmssenioren 15

Man kan konstatera att ”seniorköparna” är mycket mera kvalitetsmedvetna än ”juni-orköparna” vid val av värmepump.

Av firman Stagnäs & Nylunds kunder är ca 70 % i åldern 60+. Vi vill leverera kvalitativa, trygga, hållbara, miljö- och användarvänliga produkter till våra kunder. Tyvärr kan vi inte alltid vara den billigaste leverantören om vi skall kunna uppfylla allt detta. Det är svårt att jämföra kvalitet. Där kommer köparens egna erfarenheter in i bilden. Erfarenhet som många unga köpare saknar. Vi har också satsat på att göra nyckel-i-hand-lösningar, vilket gör att det är mycket enklare att köpa en värmepumpsanläggning då man vet pri-set på förhand och endast har en leverantör för hela paketet. Bergvärmen är det tryggaste och bästa alternativet att ersätta el- och oljeuppvärm-ning med. Genom att värmepumpen tar minst 2/3 av värmen från berget blir användningen mycket förmånlig. För ett normalt egnahemshus som behöver ca 3000 l olja eller ca 25000 kWh el till uppvärmning blir elförbrukningen ca 6-7000

kWh för bergvärmen. Installation av en bergvär-mepump för ett normalstort hus (120-290 m2) kostar 13-17 000 euro beroende på hustyp om huset har vattenburet värmesystem.

Även hus med direkt eluppvärmning kan kon-verteras till bergvärme men då blir kostnaderna över 20 000 euro pga att nya vattenradiatorer (golvvärme) måste installeras.

Återbetalningstiden för ändring av eluppvärm-da hus är i dagsläget över 10 år. Om man be-aktar att elpriset sannolikt kommer att stiga med 100 % under de närmaste 10 åren bl.a. till följd av Tysklands beslut att avveckla kärnkraften, så kommer den verkliga återbetalningstiden att bli under 10 år.

Så lönsamma investeringar, som att investera i bergvärme har man inte ofta möjlighet att göra. Avkastningen är mycket bättre än värdepapper och bostäder. Eller om man vänder på steken: Man förlorar 15 000 euro på en tidsperiod 5-7 år om man inte gör investeringen nu.

Återbetalningstider för hus 160-180 m2 Investering hushållsavdrag besp/år återbet. år

Olja - bergvärme 15 000 -4 000 2 300 5Oljeförbr. 3 000 l (1,-/l)

Ackumulerande el 15 000 -4 000 1 620 7elvärme 25 000 kWh (9 cent/kWh)

Seniorerna är kvalitets-medvetna

Här ser vi samlingsbrunnen där

slingorna från de åtta borrhålen

förenas.

Agrimarket, VasaAgrolink, SolfAhlsell, VasaAktia, HelsingbyAktia, SmedsbyAktia, SolfApoteket i SmedsbyBlomsterhandel Fant, SmedsbyBody Shop, VasaByaNytt (Kustmedia) Christinas Shop, SolfDamfrisering Clippo, SolfDamfrisering Lisbeth Svarvar, SolfEcce Re Ab, VöråpojkenFlorina, SolfFolkhälsan, SeniorpunktenFolkhälsan Fredrikas matservering, SolfFrisering Marlen, SolfGros Bokhandel, VasaGröna Linjen, Saluhallen VasaHotell Astor, VasaKannus Talo

Klipphörnan, SolfKnip Andreas HembageriK-Supermarket Piffi, SmedsbyKujansivu, VasaKvevlax SparbankLilla Eden, SolfMadicken´s Dam- och Herrfrisering, Smedsby Maskinservice Marander, VasaMassage Hörnan, SolfMias Design, Saluhallen VasaNigellas Blommor och PresenterPaulas Hårservice, TobyPanorama, VasaPuukeidas, SolfRiitan Herkku, SmedsbyRestaurang SöderfjärdenSalong Adam & Eva, VasaSirkas, SolfSivbritt Damfrisering, SolfSkönhetspunkten, VasaSolf Gräv & SchaktSolf GästgivargårdSolf Lantbrukscenter

Solf RörSolf ServiceST1-FladanSvenska PensionärsförbundetTähtipyörä, SolfUPC Print, VasaVasabygdens Lokalförsäkrings-föreningWasa TeaterVörå Handarbetsaffär, VasaYrkesakademinÅlandsbanken, VasaGertrud Beijar Marita EurBrita HemmingStig LandingSiv NordlundGunnel och Börje ParoGun-Britt PörnElsie-Maj SabelLars-Erik StåhlCarita och Henrik SvarfvarInga-Britt Rosbäck

Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag, organisationer och privatpersoner som sponsrat vår verksamhet och bidragit till våra medlemmars trivsel under 2011

Foto: Jarl-Erik Lundberg, Köklot