Embed Size (px)
Citation preview
EXAMENSARBETE
Våren 2014 Sektionen för Hälsa och samhälle
Oral hälsa OH8364
Kostvanor som har betydelse för karies -
En jämförelse mellan elever vid yrkesinriktade och högskoleförberedande gymnasieprogram
Författare
Marcello Pezoa
Handledare
Pia Andersson
Examinator
Stefan Renvert
Kostvanor som har betydelse för karies – En jämförelse mellan elever vid yrkesinriktade och
högskoleförberedande gymnasieprogram
Författare: Marcello Pezoa
Handledare: Pia Andersson Empirisk studie
Datum: 2014-05-27
Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för
utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive
högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid två
gymnasieskolor i södra Sverige med användning av en enkät som bestod av 32 frågor.
Det skulle både finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram
på de skolor som deltog. Sextio elever från respektive gymnasieinriktning skulle ingå
i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 år att delta från två skolor. Resultatet
baserades på 118 besvarade enkäter, 60 från de yrkesinriktade- och 58 från de
högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Individerna som studerade på
högskoleförberedande gymnasieprogrammen åt i större utsträckning frukost
(p=0.009) och skollunch dagligen (p=0.003) och handlade mer sällan i skolans kiosk
eller närliggande livsmedelsbutik (p=0.000). De drack även kaffe med socker mer
sällan under skoltid (p=0.006), drack juice eller saft mer sällan i hemmet (p=0.009)
och åt chips eller ostbågar mer sällan i hemmet (p=0.044). Studiens slutsats är att det
fanns skillnader mellan gymnasieelever vid de yrkesinriktade- och
högskoleförberedande gymnasieprogram när det gäller frukost- och lunchvanor. Få
skillnader fanns i övrigt mellan gymnasieeleverna vid de båda gymnasieinriktningarna
avseende konsumtion av produkter som kan ha betydelse för karies.
Nyckelord: Gymnasieelever, Högskoleförberedande gymnasieprogram, Karies,
Kostvanor, Yrkesinriktad gymnasieprogram
Dietary habits that have significance for the
development of caries – A comparison between students at professional- and higher
educational high school programs Author: Marcello Pezoa
Supervisor: Pia Andersson Empirical study
Date: 2014-05-27 Abstracts
The aim of this study was to examine differences in dietary habits that have
significance for the development of caries between youths at professional-
respectively higher educational preparatory high school programs. A survey with 32
questions was conducted at two high schools in southern Sweden. The schools should
have hade professional- and higher educational preparatory high school programs.
Sixty students from each high school orientation would be included in the study. A
total of 143 students >16 years were invited to participate from two schools. The
result is based on 118 answered surveys, 60 from the professional- and 58 from the
higher educational preparatory high school programs. Individuals that studied at the
higher educational preparatory high school programs ate in greater numbers breakfast
(p=0.009) and school lunch (p=0.003) daily and shopped more rarely at the school
kiosk or nearby grocery store (p=0.000). They also drank coffee with sugar more
rarely under school time, (p=0.006), drank juice more rarely at home (p=0.009) and
ate potato chips or cheese doodles more rarely at home (p=0.044). The conclusion of
this study is that there were differences between high school students at the
professional- and higher educational preparatory high school programs with regards
to breakfast- and school lunch habits. Few differences existed otherwise between both
high school orientations regarding consumption of products that could have
significance for the development caries.
Keywords: Caries, Dietary habits, Higher educational preparatory orientation, High
school students, Professional orientation
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION
Oral hälsa
Kost
Karies
- Plack & kolhydrater
- pH-värde
- De- & remineralisering
- Socioekonomiska faktorer för utveckling av karies
Gymnasieskolan i Sverige
SYFTE
MATERIAL OCH METOD
Urval
Genomförande
Enkät
Pilotstudie
Bearbetning och analys
ETISKA ASPEKTER
- Informationskravet
- Samtyckeskravet
- Konfidentialitetskravet
- Nyttjandekravet
RESULTAT
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
REFERENSLISTA
Bilaga1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
1
1
1
2
2
3
3
3
4
5
5
5
5
6
7
7
7
8
8
8
8
8
13
13
14
18
1
INTRODUKTION
Oral hälsa
Hälsa bör betraktas som ett multifaktoriellt begrepp som inte enbart syftar på symtom
och funktionsförmåga utan också socialt och känslomässigt välbefinnande
(Socialstyrelsen 2013a). En vanlig definition av oral hälsa är: ”Oral hälsa är en del av
allmänhälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande” (Hugoson et
al. 2003). Tänder och munhålan ska vara fri från smärta, obehag, obehandlade
sjukdomar och ha en god tuggfunktion samt att det är utseendemässigt godtagbart ur
individens synpunkt (SOU 2002).
Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom har
flera riskfaktorer som är desamma som för orala sjukdomar. Dessa är vanligtvis
faktorer som är kopplade till livsstil. Riskfaktorer för orala sjukdomar omfattar
ohälsosamma kostvanor, tobaksanvändning, skadlig alkoholkonsumtion och dålig
munhygien (WHO 2003, Briefel & Johnson 2004, Watt 2005). Kosten är en viktig
faktor för ett bra nutritionsstatus och en god allmänhälsa. Sambandet mellan
allmänhälsa och kost är multifaktoriellt (Briefel & Johnson 2004). När det gäller den
orala hälsan påverkar kosten och kostvanor framförallt utvecklingen av karies (WHO
2003, Lingström & Fjellström 2008).
Kost
En förutsättning för en god hälsa är goda matvanor som även kan bidra till att
förebygga mot bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och olika cancer typer. Goda
matvanor är bland annat en hög konsumtion av frukt, grönsaker, fisk, skaldjur och
fiberrika livsmedel samt låg konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel
(Statens Folkhälsoinstitut 2011).
Livsmedelsverket rekommenderar att den dagliga konsumtionen av föda bör fördelas i
tre huvudmål (frukost, lunch, middag) och 2-3 mellanmål (Enghardt Barbieri &
Lindvall 2003). Kostvanorna har förändrats hos många åldersgrupper i västvärlden
sedan 1970-talet, och det har blivit vanligare med mellanmål som är energitäta och
har lågt nutritionsvärde (Briefel & Johnson 2004, Adair & Popkin 2005, Johansson et
2
al. 2010), speciellt hos barn och ungdomar (Briefel & Johnson 2004). Ungdomar som
äter frukost regelbundet konsumerar färre onyttiga mellanmål (Rasmussen et al.
2004). De som äter frukost oregelbundet konsumerar mer godis, läsk, glass eller kakor
som mellanmål (Socialstyrelsen 2009). En stor andel ungdomar överskrider den
rekommenderade gränsen för konsumtionen av socker (Rasmussen et al. 2004).
Mellan 1980 och 2006 ökade godiskonsumtionen från 10 till 15 kg och
läskkonsumtionen från 30 till 90 liter per person och år (Socialstyrelsen 2009).
Konsumtion av godis, läsk och andra sockerhaltiga produkter ökar i ungdomsåren
(Danielson 2003, Rasmussen et al. 2004, Adair & Popkin 2005). En studie som
utfördes av Stockholms läns landsting, visade att 7 % av ungdomarna åt
godis/choklad dagligen och att dubbelt så många pojkar som flickor konsumerade läsk
dagligen. Ungdomar med svensk bakgrund åt godis/choklad i mindre utsträckning än
ungdomar med utländsk bakgrund (Rasmussen et al. 2004).
En hög konsumtion av socker (Livsmedelsverket 2013) och småätande ökar risken för
karies (Lingström et al. 2000, Milgrom & Reisine 2000, Marshall et al. 2005). Även
produkter som inte är söta, exempelvis chips och popcorn, kan bidra till att karies
utvecklas då de innehåller hydrolyserade stärkelser (Lingström et al. 2000, Johansson
et al. 2010). Det har visat sig att försäljning av onyttiga livsmedel i skolmiljön har
betydelse för skolungdomars konsumtion av dessa livsmedel (Rasmussen et al. 2004).
Karies
Karies är en av de mest utbredda orala sjukdomarna (WHO 2003). I Sverige har 80
och 88% av individerna i åldersgrupperna 15 respektive 20 år, karies (Hugoson et al.
2005). För att karies ska utvecklas krävs det ett samspel mellan plackbildning,
tillförsel av kolhydrater (som delas in i enkla sockerarter och stärkelser), plackets
förmåga att sänka pH-värdet och salivens effekt (Lingström et al. 2000). Bakterier är
viktiga komponenter för kariesutvecklingen och karies kategoriseras därför som en
infektionssjukdom (Lingström et al. 2000, van Ruyven et al. 2000, Johansson et al.
2010, Guo & Shi 2013).
Plack & kolhydrater
Plack bildas genom att bakterier fäster på en så kallad pellikel på tandens yta, som
består av proteiner samt glykoproteiner från saliv (Lingström et al. 2000, Forssten et
3
al. 2010, Guo & Shi 2013). Bakterierna i placket bryter ner kolhydrater från kosten till
organiska syror som fräter på tandens yta (Lingström & Birkhed 2008, Guo & Shi
2013). Bakterier som dominerar vid produktionen av syror är laktobaciller, mutans
streptococcus (Forssten et al. 2010) och ”Low pH” non-mutans streptococcus
(Lingström et al. 2000, van Ruyven et al. 2000, Guo & Shi 2013, Grazia Caggeti et al.
2013).
pH-värde
Karies utvecklas genom att pH-värdet i munnen som normalt är mellan 6-7, sjunker
under det kritiska värdet (pH 5,7) (Lingström et al. 2000, Persson 2007, Guo & Shi
2013). Durationen för det kritiska pH-värde kan påverkas av mängden och hur ofta
kolhydrater konsumeras (Lingström et al. 2000, Guo & Shi 2013).
Kolhydraternas förmåga att sänka pH-värdet motverkas av saliven som har uppgiften
att avlägsna kolhydrater och syror från munhålan samt bidra till remineralisering
(Lingström et al. 2000, Weirsøe Dynesen et al. 2006). Salivens mängd och
sammansättning är därför viktiga faktorer för att motverka kariesutvecklingen
(Weirsøe Dynsen et al. 2006, Guo & Shi 2013).
De- & remineralisering
Karies utvecklas då det finns en obalans mellan perioder av de- och remineralisering,
och då demineralisering överväger (Grazia Caggeti et al. 2013). Syrorna som
produceras av bakterierna vid nedbrytningen av kolhydrater orsakar att pH värdet
sjunker under det kritiska pH-värdet, vilket resulterar i en demieralisering av tanden.
Demineralisering innebär att kalciumjoner och fosfatjoner frisätts från tanden
(Lingström et al. 2000). Remineralisering innebär ett upptag av kalciumjoner,
fosfatjoner och andra joner från plackmiljön och saliven då pH-värdet börjar höjs till
neutral nivå (Lingström et al. 2000, Guo & Shi 2013).
Socioekonomiska faktorer för utveckling av karies
Den orala hälsan har förbättrats under de senaste decennierna, men trots detta kvarstår
det problem i såväl välutvecklade som underutvecklade samhällen (WHO 2003,
Petersen & Lennon 2004). Det finns skillnader i den orala hälsan mellan olika
socioekonomiska grupper (Locker 2000, WHO 2003, Wamala et al. 2006, Aronsson
4
et al. 2011, Strömberg et al. 2011, Aronsson & Mako 2013, Socialstyrelsen 2013a,
2013b). Utbildning och inkomst är socioekonomiska faktorer som har betydelse för
den orala hälsan (Wamala 2006, Socialstyrelsen 2013b). Östergötlands landsting har
kartlagt kariesaktiviteten hos barn och ungdomar från olika socioekonomiska grupper
(andelen höginkomsttagare per indelat område). Studien visade att 19-åringar från den
lägsta socioekonomiska gruppen hade mer karies än de från den högsta
socioekonomiska gruppen (Aronsson et al. 2011, Aronsson & Mako 2013).
Gymnasieskolan i Sverige
De svenska gymnasieskolorna består av 18 nationella gymnasieprogram, 12
yrkesinriktade och sex högskoleförberedande (Skolverket 2013a). Yrkesinriktade
gymnasieprogram är till exempel industritekniska programmet, el- och
energiprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Till
högskoleförberedande gymnasieprogram hör exempelvis teknikprogrammet,
samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet (Skolverket 2013b).
Det finns ett samband mellan ungdomars gymnasieval och deras sociala bakgrund
(Svensson 2001). Ungdomar till föräldrar med hög socioekonomisk status (högre
tjänstemän och storföretagare, läkare och universitetslärare) väljer i högre grad ett
högskoleförberedande gymnasieprogram (Svensson 2001, Broady & Börjesson 2002),
jämfört med ungdomar till föräldrar med lägre socioekonomisk status (arbetare) som
främst väljer ett yrkesinriktat gymnasieprogram (Svensson 2001).
Denna studie avser att undersöka kostvanor som kan ha betydelse för
kariesutvecklingen hos gymnasieungdomar inom de båda gymnasieinriktningarna.
Hypotesen är att det finns en skillnad i kostvanor som har betydelse för karies mellan
gymnasieungdomar som går yrkesinriktade- jämfört med högskoleförberedande
gymnasieprogram. Ungdomar som går yrkesinriktade program har troligen sämre
kostvanor som har betydelse för utvecklingen av karies, jämfört med dem som går
högskoleförberedande gymnasieprogram.
5
SYFTE Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse
för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade- respektive
högskoleförberedande gymnasieprogram.
MATERIAL OCH METOD Studien var empirisk och en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen utfördes
med användning av en enkät. Datainsamlingen skedde vid två gymnasieskolor i en
kommun i södra Sverige.
Urval
Vid de gymnasieskolor som inkluderades i studien skulle det både finnas ett
yrkesinriktat- och ett högskoleförberedande gymnasieprogram. I kommunen där
studien genomfördes fanns det 13 gymnasieskolor, sex kommunala och sju friskolor.
Fyra skolor uppfyllde kravet på att de skulle både ha yrkesinriktade- och
högskoleförberedande gymnasieprogram. Två av dessa skolor valdes slumpmässigt ut
genom lottdragning. Från respektive skola skulle 60 elever ingå i studien, 30 från
yrkesinriktat program och 30 från högskoleförberedandeprogram. Totalt erbjöds 143
elever att delta i studien. Inklusionskriterium för deltagande i studien var att eleverna
skulle vara minst 16 år.
Genomförande
Rektorerna för de utvalda skolorna kontaktades via telefon. De informerades om
studiens syfte och hur studien skulle genomföras. Efter muntligt godkännande av
respektive rektor för skolorna diskuterades vilka klasser som jag kunde besöka för att
genomföra studien. Efter kontakt via telefon skickades ett informationsbrev om
studien (Bilaga 1) via e-post. Rektorerna skickade därefter information om vilka
lärare (n=7) som skulle kontaktas. Dessa kontaktades via e-post där de informerades
om att jag hade varit i kontakt med rektorn på respektive skola angående studien och
inhämtat tillstånd för att personligen dela ut enkäten i deras klasser. Lärarna
besvarade de utskickade e-posterna och föreslog tider då enkäten kunde delas ut.
Medgivandeformulär (Bilaga 2) delades ut till rektorerna personligen av mig och
signerades innan studiens genomförande.
6
Datainsamlingen skedde vid fem separata tillfällen och redovisas i tabell 1. Vid första
tillfället besöktes en klass med 30 elever där alla deltog. Vid andra tillfället besöktes
två klasser. Första klassen som besöktes denna dag hade 15 elever varav 14 valde att
delta. Andra klassen som besöktes hade 23 elever varav 16 valde att delta. Vid tredje
tillfället besöktes två klasser. Första klassen som besöktes denna dag hade 23 elever
varav 19 valde att delta. Andra klassen som besöktes hade 22 elever varav 11 valde
att delta. Vid fjärde tillfället besöktes en klass med 15 elever där alla deltog. Vid
femte tillfället besöktes en klass med 15 elever där alla deltog. Ett informationsbrev
och kuvert medföljde enkäten som delades ut till eleverna. I informationsbrevet
framgick studiens syfte, hur enkäten skulle fyllas i, om anonymitet och att deltagandet
var frivilligt (Bilaga 3). Denna information gavs även muntligt innan utdelning av
enkäterna. Efter att respondenterna fyllt i enkäten lades den i det medföljande kuvertet
och förseglade av respektive respondent. Samtliga kuvert samlades därefter in. Av de
120 enkäterna som delades ut exkluderades två. En respondent lämnade in ett tomt
kuvert och en respondent angav inget gymnasieprogram.
Tabell 1. Insamling av data från yrkesinriktade respektive högskoleförberedande
gymnasieprogram (n=120).
Tillfälle 1
n=30
Tillfälle 2
n=30
Tillfälle 3
n=30
Tillfälle 4
n=15
Tillfälle 5
n=15
Samhällsvetenskapsprogrammet 29 - - - -
El- och energi programmet - 25 - - -
Industritekniska programmet - 5 - - -
Teknikprogrammet - - 29 - -
Handels- och
administrationsprogrammet
- - - 15 15
Ej angivet 1 - 1 - -
Enkät
Enkäten bestod av 32 frågor (Bilaga 4) och innehöll frågor från tidigare enkätstudier
av Jacobsson (2013). Viss justering av enkätens upplägg gjordes. Frågornas
ordningsföljd ändrades och några frågor (10b, 11b, 21, 22, 23) lades till. Alternativet
”4-6 ggr/veckan” (frågorna 12-20) lades till på grund av lördagsgodis ett begrepp som
7
introducerades efter utförandet av Vipeholmsstudien. Begreppet innebär att godis är
acceptabelt att konsumera en gång i veckan (Socialstyrelsen 2013a). Alternativet ”4-5
ggr/vecka” vid frågorna 23-32 lades till då det enbart finns 5 skoldagar i veckan.
Förutom ovanstående alternativ som lades till var resterande alternativ hämtade från
Jacobssons (2013) enkät.
Pilotstudie
Frågorna i enkäten som användes i denna studie hade tidigare använts av Jacobsson
(2013) och var därigenom testade. En pilotstudie utfördes trots detta innan studien
påbörjades på grund av de ändringar som hade gjorts. I pilotstudien ingick 10
studenter från Tandhygienistprogrammet termin två vid Högskolan Kristianstad.
Mindre justeringar gjordes i enkäten efter pilotstudien. Personerna som deltog i
pilotstudien ingick inte i studien och har inte tagits med i resultatet.
Bearbetning och analys
Allt insamlat material har bearbetats i datorprogrammet IBM SPSS (Statistical
Package for the Social Sciences) 22.0. Statistisk signifikans har beräknats med
Pearson Chi-Square test vid jämförelse mellan respondenter som studerade på
yrkesinriktat- respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Vid beräkning av
statistisk signifikans slogs vissa svarsalternativ på frågorna ihop. Frågorna 7-10a och
11a hade tre svarsalternativ: ”Ja”, ”Ibland” och ”Aldrig” (Bilaga 4). ”Ja” behölls och
”Ibland” och ”Aldrig” slogs ihop till ett alternativ vid frågorna 7-9. Vid frågorna 10a
och 11a behölls ”Aldrig” och ”Ja” och ”Ibland” slogs ihop. Frågorna 12-20 och 23-32
hade sju svarsalternativ (Bilaga 4). Alternativen ”1 gång/veckan” och ”2-3
ggr/veckan” slogs ihop till ”1-3 ggr/veckan”. Svarsalternativen ”4-6 ggr/veckan”
(frågorna 12-20) respektive ”4-5 ggr/vecka” (frågorna 23-32) slogs ihop med ”1
gång/dag” till sistnämnda alternativ, ”2-3 ggr/dag” (frågorna 12-20 och 23-32) slogs
ihop med ”Flera ggr/dag” till sistnämnda alternativ. Statistisk signifikans har
beräknats till p-värde <0.05 (Wahlgren 2012).
ETISKA ASPEKTER Forskningsetiska principerna för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning har
tillämpats i studien där kravet på att skydda individen är en viktig komponent, vilket
8
innefattar individerna som deltar i studien. Detta består av fyra huvudkrav:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet 2002).
Informationskravet: Information gavs till eleverna om studiens syfte, att deltagandet i
studien var frivilligt, att de kunde avbryta medverkande när som helst utan anledning,
samt att besvarade enkäter förvarades säkert och förstördes efter studiens
godkännande. Informationen gavs både muntligt av mig och i ett bifogat brev som
medföljde enkäten.
Samtyckeskravet: Efter informationen tillfrågades eleverna i klasserna vilka som var
intresserade att delta. Eleverna som var villiga att delta räckte upp handen varefter jag
gick fram till var och en och frågade om de ville delta. Efter muntligt samtycke från
varje elev som hade räckt upp handen, delades enkäten ut. Genom att besvara enkäten
gavs då även samtycke om deltagande. För att delta i studien skulle respondenten vara
minst 16 år. Därför behövdes inget samtycke från föräldrar/vårdnadshavare.
Konfidentialietskravet: Enkäten besvarades anonymt och varken eleven eller skolan
kan identifieras i resultatet. Enbart författaren tog del av de besvarade enkäterna. De
förvarades på ett sådant sätt att ingen obehörig kom åt dem.
Nyttjandekravet: Respondenterna informerades om att enkäterna enbart skulle
användas till denna undersökning. Enkäterna förstördes efter studiens godkännande.
RESULTAT I studiens resultat ingår 118 besvarade enkäter. Fördelningen mellan de båda
gymnasieinriktningarna var 60 respondenter från de yrkesinriktade programmen och
58 från de högskoleförberedande gymnasieprogrammen (Tabell 1).
Respondenterna var mellan 17 - 21 år och genomsnittsåldern hos dessa var 18,4 år
(SD 0,9) (n=116). Två interna bortfall fanns, ett från respektive inriktning. Något fler
män (59,3%) än kvinnor (40,7%) besvarade enkäten. Majoriteten (90,7%) var födda i
Sverige.
9
Tabell 2 redovisar i vilken utsträckning dagens tre huvudmål konsumerades av
respondenterna från de båda gymnasieinriktningarna. Fler respondenter vid de
högskoleförberedande gymnasieprogrammen åt frukost och skollunch dagligen
jämfört med de yrkesinriktade gymnasieprogrammen (p= 0.009 respektive 0.003).
Tabell 2. Jämförelse av huvudmålsvanor mellan respondenterna i de båda
gymnasieinriktningarna (n=118).
Huvudmål Yrkesinriktade
program
n (%)
Högskoleförberedande
program
n (%)
p-värde
Äter du frukost dagligen?
- Ja
- Ibland/Aldrig
26 (43,3)
34 (56,7)
39 (67,2)
19 (32,8)
0.009
Äter du skollunch alla
skoldagar?
- Ja
- Ibland/Aldrig
36 (60,0)
24 (40,0)
49 (84,5)
9 (15,5)
0.003
Äter du dagligen middag på
eftermiddag/kväll?
- Ja
- Ibland/Aldrig
52 (86,7)
8 (13,3)
53 (91,4)
5 (8,6)
0.414
Av respondenterna uppgav 57 (95,0%) respektive 56 (93,3%) vid de yrkesinriktade
programmen och 49 (84,5%) respektive 55 (94,8%) vid de högskoleförberedande
programmen att de dagligen åt respektive drack något innan de lade sig (n.s). Från de
yrkesinriktade programmen uppgav 19 respondenter att de åt en frukt och 31 uppgav
att de åt en smörgås innan de lade sig. Motsvarade siffror från de
högskoleförberedande programmen var att 21 åt en frukt och 26 åt en smörgås. Från
de yrkesinriktade programmen uppgav 38 respondenter och från de
högskoleförberedande programmen uppgav 50 respondenter att de drack vatten innan
de lade sig. Från respektive gymnasieinriktning uppgav cirka 20 respondenter att de
drack mjölk, chokladmjölk eller O`boy® och cirka 10 uppgav att de drack saft, juice
eller pärondryck innan de lade sig. Övriga svar för både mat och dryck var enstaka,
10
till exempel godis, bullar, flingor med mjölk eller fil, läsk, kaffe/te, alkohol och
proteinshake.
Samtliga deltagare uppgav att de hade en kiosk på skolans område. Tabell 3 redovisar
hur ofta ungdomarna från de båda gymnasieinriktningarna handlade i skolans kiosk
eller närliggande livsmedelsaffär. En statistiskt signifikant skillnad (p=0.000) fanns
mellan de båda gymnasieinriktningarna för hur ofta de handlade. Vid de
yrkesinriktade programmen uppgav 39,0% och vid de högskoleförberedande
programmen uppgav 10,3% att de handlade i skolans kiosk en till flera gånger per
dag. Ett internt bortfall fanns hos respondenterna på de yrkesinriktade programmen.
Tabell 3. I vilken utsträckning respondenterna i de båda gymnasieinriktningarna
handlade i skolans kiosk eller i närliggande livsmedelsaffär (n=117).
Yrkesinriktade
program
n (%)
Högskoleförberedande
program
n (%)
p-värde
Hur ofta handlar du i skolans
kiosk eller livsmedelsbutiken?
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
- 1 gång/dag
- Flera ggr/dag
11 (18,6)
25 (42,4)
18 (30,5)
5 (8,5)
6 (10,3)
46 (79,3)
4 (6,9)
2 (3,4)
0.000
Tabell 4 redovisar dryckesvanor i hemmet respektive under skoltid. En statistiskt
signifikant skillnad fanns mellan de båda gymnasieinriktningarna i konsumtionen av
”Kaffe med socker” under skoltid (p=0.006) och konsumtionen av ”Juice eller saft” i
hemmet (p=0.009). Flera av respondenterna vid de yrkesinriktade programmen
(18,3%) drack ”Kaffe med socker” under skoltid en till flera gånger per dag jämfört
med respondenter vid de högskoleförberedande programmen (1,7%). Fler vid de
yrkesinriktade programmen drack ”Juice eller saft” i hemmet en till flera ggr/dag
(48,3%) jämfört med respondenter vid de högskoleförberedande programmen
(39,6%). Ett internt bortfall fanns vid de yrkesinriktade respondenterna vid
11
svarsalternativ ”Energidryck eller läsk” i hemmet och vid ”Juice eller saft” under
skoltid.
Tabell 4. Jämförelse i dryckesvanor i hemmet och under skoltid mellan respondenterna i de båda gymnasieinriktningarna.
I hemmet I skolan
Dryckesvanor YIP
n (%)
HIP
n (%)
p-värde
YIP
n (%)
HIP
n (%)
p-värde
Kaffe med socker
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
- 1 gång/dag
- Flera ggr/dag
37 (61,7)
9 (15,0)
7 (11,7)
7 (11,7)
41 (70,7)
12 (20,7)
3 (5,2)
2 (3,4)
0.173
39 (65,0)
10 (16,7)
8 (13,3)
3 (5,0)
52 (89,7)
5 (8,6)
-
1 (1,7)
0.006
Energidryck eller läsk
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
- 1 gång/dag
- Flera ggr/dag
7 (11,9)
40 (67,8)
6 (10,2)
6 (10,2)
13 (22,4)
41 (70,7)
1 (1,7)
3 (5,2)
0.095
30 (50.0)
22 (36,7)
5 (8,3)
3 (5,0)
35 (60,3)
20 (34,5)
-
3 (5,2)
0.142
Juice eller saft
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
- 1 gång/dag
- Flera ggr/dag
6 (10,0)
25 (41,7)
15 (25,0)
14 (23,3)
11 (19,0)
24 (41,4)
21 (36,2)
2 (3,4)
0.009
37 (62,7)
13 (22,0)
6 (10,2)
3 (5,1)
42 (72,4)
9 (15,5)
7 (12,1)
-
0.250
Mjölkchoklad/O`boy ®
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
1 gång/dag
- Flera ggr/dag
22 (36,7)
31 (51,7)
3 (5,0)
4 (6,7)
26 (44,8)
24 (41,4)
6 (10,3)
2 (3,4)
0.414
46 (76,7)
11 (18,3)
1 (1,7)
2 (3,3)
41 (70,7)
16 (27,6)
-
1 (1,7)
0.473
Yrkesinriktade program (YIP), Högskoleförberedandeprogram (HIP).
Tabell 5 redovisar mellanmålsvanor i hemmet respektive under skoltid. En statistiskt
signifikant skillnad fanns mellan de båda gymnasieinriktningarna i konsumtionen av
”Chips eller ostbågar” i hemmet. Fler respondenter vid de högskoleförberedande
programmen (44,8%) åt ”Aldrig” ”Chips eller ostbågar” i hemmet jämfört med
respondenterna vid de yrkesinriktade programmen (25,0%) (p=0.044). Ett internt
12
bortfall fanns vid yrkesinriktade respondenterna, vid svarsalternativ ”Frukt” i
hemmet.
Tabell 5. Jämförelse i mellanmålsvanor i hemmet och under skoltid mellan respondenterna i de båda gymnasieinriktningarna.
I hemmet I skolan
Mellanmålsvanor YIP
n (%)
HIP
n (%)
p-värde
YIP
n (%)
HIP
n (%)
p-värde
Kakor/bullar
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
- 1 gång/dag
- Flera ggr/dag
11 (18,3)
36 (60,0)
10 (16,7)
3 (5,0)
13 (22,4)
38 (65,5)
6 (10,3)
1 (1,7)
0.534
28 (46,7)
26 (43,3)
4 (6,7)
2 (3,3)
32 (55,2)
25 (43,1)
-
1 (1,7)
0.205
Frukt
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
- 1 gång/dag
- Flera ggr/dag
5 (8,5)
31 (52,5)
19 (32,2)
4 (6,8)
4 (6,9)
29 (50,0)
19 (32,8)
6 (10,3)
0.903
29 (48,3)
19 (31,7)
10 (16,7)
2 (3,3)
30 (51,7)
21 (36,2)
7 (12,1)
-
0.455
Godis/blandgodis
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
- 1 gång/dag
- Flera ggr/dag
13 (21,7)
37 (61,7)
7 (11,7)
3 (5,0)
18 (31,0)
35 (60,3)
5 (8,6)
-
0.244
33 (55,0)
21 (35.0)
4 (6,7)
2 (3,3)
41 (70,7)
16 (27,6)
1 (1,7)
-
0.151
Tuggummi
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
1 gång/dag
- Flera ggr/dag
11 (18,3)
23 (38,3)
18 (30,0)
8 (13,3)
16 (27,6)
25 (43,1)
11 (19,0)
6 (10,3)
0.399
21 (35,0)
21 (35,0)
10 (16,7)
8 (13,3)
22 (37,9)
21 (36,2)
10 (17,2)
5 (8,6)
0.877
Chips eller ostbågar
- Aldrig
- 1-3 ggr/veckan
1 gång/dag
- Flera ggr/dag
15 (25,0)
39 (65,0)
4 (6,7)
2 (3,3)
26 (44,8)
30 (51,7)
-
2 (3,4)
0.044
48 (80,0)
9 (15,0)
1 (1,7)
2 (3,3)
55 (94,8)
2 (3,4)
1 (1,7)
-
0.075
Yrkesinriktade program (YIP), Högskoleförberedandeprogram (HIP).
13
DISKUSSION
Metoddiskussion
En enkät valdes som datainsamlingsmetod i denna studie för att besvara syftet. Någon
motsvarande studie där kostskillnader har undersökts mellan båda
gymnasieinriktningarna, har jag inte påträffat vid sökningar.
Det fanns få bortfall i studien, både vad gäller externt (n=2) och internt bortfall. Att
det fanns få externa bortfall kan bero på att jag var närvarande vid utdelning av
enkäten och väntade tills enkäterna var ifyllda för att samla in dem. I en av de enkäter
som exkluderades hade deltagaren inte angett vilket gymnasieprogram som han/hon
studerade på. Slutsatsen kan dras att denna elev gick ett högskoleförberedande
program. Enkäten valdes att exkludera därför att det kan ha blivit fel vid utdelningen
av enkäterna. Vad gäller det interna bortfallet var det endast enstaka frågor som
visade något bortfall. Detta kan också vara ett resultat av att jag var närvarande vid
utdelningen av enkäten och att informationen gavs muntligt om att alla frågor skulle
besvaras och att endast ett svar skulle ges per fråga.
Genom min närvaro i klassen kan respondenterna ha känt ett tvång att besvara
enkäten, vilket kan ha förstärkts av att jag bad dem som ville delta att räcka upp
handen. Alternativet hade varit att alla elever i klassen hade fått enkäten oavsett om
de ville delta eller inte. Istället för att enkäten delades ut på plats för att minimera
eventuella påtryckningar kunde en internetbaserad enkät ha skickats till varje elev.
Detta hade dock krävt enkätutskick från ett gemensamt kommunikationssystem och
större hjälp från skolan hade behövts. Det är inte säkert att så många enkäter hade
besvarats. Jag kunde även ha lämnat enkäterna i klassen till lärarna och kommit
tillbaka ett par dagar senare för att samla in dem. Den valda metoden som användes
för att lämna ut enkäterna var praktisk då jag hade kontroll över datainsamlingen, den
resulterade i få externa och interna bortfall och att alla enkäter delades ut och
samlades in under en kort tid.
Målsättningen för denna studie var att totalt 120 elever skulle delta. Vid både tillfälle
2 och 3 deltog inte tillräckligt många elever och andra klasser fick besökas. De andra
14
klasserna som besöktes vid tillfälle 2 och 3 informerades om att jag enbart behövde
16 respektive 11 deltagare, vilket orsakade att 7 respektive 11 elever inte deltog.
Dessa kan ha känt att de inte behövde delta eftersom det fanns andra elever i klassen
som istället kunde delta. Att utföra urvalet på detta sätt kan ha påverkat studien.
Resultatet kunde ha blivit annorlunda, eftersom dessa elever kunde ha haft bättre eller
sämre kostvanor. Hade eleverna vid tillfälle 2 och 3 inte informerats om att jag enbart
behövde ett visst antal deltagare, hade de tillfrågade eleverna haft samma
förutsättningar för att delta. Dock hade detta troligen resulterat i en ojämnfördelning
mellan de båda gymnasieinriktningarna sin i sin tur hade kunnat påverka resultatet.
En pilotstudie gjordes för att kontrollera enkätens förstålighet. Vid bearbetning av
datamaterialet framgick emellertid att vissa aspekter av enkäten kunde ha varit
annorlunda. Det fanns frågor (fråga 4 och 5) om föräldrarnas födelseland. Dessa
frågor bidrog inte till att besvara syftet och har inte använts i resultatredovisningen.
De borde därför ha uteslutits från enkäten. Frågorna 10a och 11a borde ha
omformulerats för att få en bättre bild över deras kostvanor i relation till karies.
Frågorna kunde exempelvis ändrats till: ”äter du något efter att du borstat tänderna på
kvällen” och ”dricker du något efter att du borstat tänderna på kvällen”. På så sätt
hade eventuella skillnader i detta riskbeteende för karies kunnat utläsas. Ytterligare
fråga kunde ha tillagts om vad de handlade i skolans kiosk eller närliggande
livsmedelsaffär under skoltid. Information hade då getts om vilka produkter de
handlade som kan vara skadliga för tänderna.
Resultatdiskussion
Resultatet i denna studie visade statistiskt signifikanta skillnader i måltidsvanor
mellan de båda gymnasieinriktningarna genom att fler respondenter vid de
högskoleförberedande- än vid de yrkesinriktade programmen åt frukost och skollunch
dagligen. Tidigare studier visade att daglig frukostkonsumtion hos ungdomar är cirka
70 % (Danielsson 2003, Rasmussen et al. 2004) och cirka 80% när det gäller
lunchkonsumtionen (Danielsson 2003). De högskoleinriktade respondenterna hade
liknande siffror som dessa tidigare studier, men det var färre i de yrkesinriktade
programmen som åt frukost och lunch dagligen (43,3 respektive 60,0%). Förklaringen
till varför fler respondenter vid de yrkesinriktade programmen hade oregelbundna
matvanor kan vara socioekonomiska faktorer, men detta har inte undersökts i denna
15
studie. Oregelbundna frukostvanor kan både påverka huvud- och mellanmål
(Lennernäs 2011). Sepp et al. (2004) fann exempelvis att 15-åringar som hade
oregelbundna frukostvanor tenderar att hoppa över skollunchen. Det har visats att
ungdomar med oregelbundna frukost- och skollunchvanor konsumerar fler onyttiga
mellanmål (godis, chips, läsk, kakor med mera) som de handlar i skolans kiosk eller i
en närliggande livsmedelsaffär (Rasmussen et al. 2004, Lingström & Fjellström 2008,
Socialstyrelsen 2009). Oregelbundna huvudmål (Bruno-Ambrosius et al. 2005), ökat
antal mellanmålsintag per dag (Johansson et al. 2010) och högt intag av
sockerinnehållande produkter innebär att det finns en risk för att karies utvecklas
(Hietasalo et al. 2008, Johansson et al. 2010, Lee & Messer 2010). Resultatet i denna
studie tyder på att respondenterna vid de yrkesinriktade programmen har ett
kariesrelaterat riskbeteende genom att de har oregelbundna frukost- och
skollunchvanor.
Det fanns en statistisk signifikant skillnad när det gäller hur ofta respondenterna vid
de yrkesinriktade- och högskoleförberedande programmen handlade i skolans kiosk.
Vid de yrkesinriktade programmen handlade så många som 39,0% i kiosken en till
flera gånger per dag jämfört med 10,3% av respondenterna vid de
högskoleförberedande programmen. Skolans kiosk ska erbjuda ett nyttigt mellanmål
till ungdomar som går sena dagar i skolan, till exempel smörgåsar med pålägg, mjölk,
yoghurt, fil, müsli, grönsaker och frukt och inte erbjuda godis, glass, bakverk, söta
drycker eller snacks (Livsmedelsverket 2013). I en enkät som utförts i Stockholms län
på 186 skolor uppgav 30% av rektorerna att de hade en kiosk eller ett café i skolan.
Landstingets handlingsprogram innebar att godis, glass, läsk och andra söta drycker
högst bör konsumeras 1 gång i veckan. Trots detta finns det troligtvis försäljning av
dessa produkter i många skolkiosker på skolorna. I västra Götalandsregionen uppgav
65 % av de tillfrågade skolorna att de sålde godis i skolans kiosk (Modig Wennerstad
et al. 2007). Skolkiosk fanns i de båda undersökta skolorna. Konsumtion av bland
annat godis, kakor och läsk förekom under skoltid i denna studie. Det indikerar att de
undersökta skolorna sålde dessa onyttiga mellanmål, men det kan inte styrkas då
denna information inte var tillgänglig. De mellanmålsprodukter som var vanligast att
respondenterna åt och drack vid de yrkesinriktade programmen var tuggummi
(65,0%), kakor/bullar (53,3%), frukt (51,7%) och energidryck eller läsk (50,0%) och
för de högskoleförberedande programmen var tuggummi (62,1%), frukt (48,3%),
16
kakor/bullar (44,8%) och energidryck eller läsk (39,7%) vanligast. Det fanns ingen
statistiskt signifikant skillnad mellan de båda gymnasieinriktningarna i vad de åt eller
drack som mellanmål under skoltid förutom vid konsumtionen av kaffe med socker.
Det fanns relativt få respondenter som åt och/eller drack något flera gånger/dag i
hemmet av de produkter som de skulle svara på i enkäten med undantag för juice och
saft där 23,3% av respondenterna från de yrkesinriktade programmen uppgav att de
gjorde det. Detta kan jämföras med att det endast var 3,4% av respondenterna från de
högskoleinriktade programmen som drack juice eller saft flera gånger per dag
(p=0.009). Konsumtionen av juice har blivit allt vanligare och ökade mellan 90-talet
och 2000 samtidigt som ungdomars måltidsvanor blev oregelbundnare
(Socialstyrelsen 2009). De yrkesinriktade respondenterna visade oregelbundna
måltidsvanor och en stor andel konsumerade juice eller saft en till flera gånger per
dag, men inget samband kan dras mellan dessa två enkätfrågor.
Det fanns en statistisk signifikant skillnad mellan de båda gymnasieinriktningarna när
det gäller chips och ostbågar (p=0.044). Det var få som åt detta flera gånger per dag,
cirka 3,5% i båda programmen. Den största skillnaden var att ett större antal
högskoleförberedande respondenter aldrig åt chips eller ostbågar. Konsumtionen av
chips som mellanmål har redovisats vara vanligare bland personer med låg inkomst
(Briefel & Johnson 2004). Dessa har därför större risk att utveckla karies eftersom det
har visats ett samband mellan konsumtionen av chips och kariesstatus (Johansson et
al. 2010). Detta kan inte styrkas i denna studie eftersom jag inte har uppgifter om
familjens ekonomiska situation.
Respondenterna i denna studie bor troligtvis fortfarande hemma hos sina
föräldrar/vårdnadshavare där de troligtvis följer sina föräldrar/vårdnadshavares
kostvanor. Tidigare studier har visat att föräldrars utbildningsnivå har en påverkan på
karies (Socialstyrelsen 2013a) och ungdomars kostvanor (Nilsen et al. 2009), speciellt
när det gäller moderns utbildningsnivå (Nilsen et al. 2009, Hallström et al. 2012,
Socialstyrelsen 2013a). Detta kan vara relaterat till att mödrar har ett starkare
inflytande på hushållets kost (Nilsen et al. 2009). Fortsatt forskning kring området är
viktig ur ett samhällsperspektiv då kostvanor hos ungdomar har betydelse för den
orala hälsan, men också för hälsan generellt och inte minst för hur det påverkar
17
skolarbete. I denna forskning kan åtgärdsprogram implementeras som belyser
föräldrarnas roll i deras barns kost- och mellanmålsvanor. Då kostvanor som etableras
i tonåren fortsätter till vuxenålder (Levin et al. 2012) måste därför detta tas i
beaktande.
Studiens slutsats är att det fanns skillnader mellan gymnasieelever vid de
yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogrammen när det gäller
frukost- och lunchvanor. Få skillnader fanns i övrigt mellan gymnasieeleverna vid de
båda gymnasieinriktningarna avseende konsumtion av produkter som kan ha
betydelse för karies.
18
REFERENSLIST Adair L & Popkin B (2005). Are child eating patterns being transformed globally?.
Obesity Research 13(7), s. 1281-1299.
Aronsson K & Mako E (2013). Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i
Östergötland 2012. Folkhälsocentrum Linköping.
Aronsson K, Mako E & Walter L (2011). Socioekonomi och tandhälsa hos barn och
ungdomar i Östergötland 2009. Folkhälsocentrum Linköping Rapport 2011:1.
Briefel R & Johnson C (2004). Secular trends in dietary intake in the United States.
Annual Review of Nutrition 24, s. 401–431.
Broady D & Börjesson M (2002). En social karta över gymnasieskolan i Stockholm i
slutet av 1990-talet. Studies in educational policy and educational philosophy 1, s. 1-
9.
Bruno-Ambrosius K, Swanholm G & Twetman S (2005). Eating habits, smoking and
toothbrushing in relation to dental caries: a 3 year study in Swedish female teenagers.
International Journal of Paediatric Dentistry 15, s. 190-196.
Danielson M (2003). Svenska skolbarns hälsovanor 01/02. Stockholm: Statens
Folkhälsoinstitut, s 25.
Enghardt Barbieri H & Lindvall C (2003). De svenska näringsrekommendationerna
översatt till livsmedel – Underlag till generella råd på livsmedels- och måltidsnivå för
friska vuxna. (Elektroniskt). Tillgänglig:
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/rapportSNO.pdf. (Läst
2014-01-11).
Forssten S, Björklund M & Ouwehand A (2010). Streptococcus mutans, caries and
simulation models. Nutrients 2, s. 290-298.
19
Grazia Caggeti M, Mastroberardino S, Milia E, Cocco F, Lingström P & Campus G
(2013). The use of probiotic strains in caries prevention: A systematic review.
Nutrients 5, s. 2530-2550.
Guo L & Shi W (2013). Salivary biomarkers for caries risk assessment. Journal of the
California Dental Association 41(2), s. 107-118.
Hallström L, Vereecken C, Labayen I, Ruiz J, Le Donne C, Cuenca García M, Gilbert
C, Goméz Martínez S, Grammatikaki E, Huybrechts I, Kafatos A, Kersting M,
Manios Y, Molnár D, Patterson E, Widhalm K, De Vriendt T, Moreno L, Sjöström M
(2012). Breakfast habits among European adolescents and their association with
sociodemographic factors: The HELENA (Healthy Lifestyle in Europé by Nutrition in
Adolescence) study. Public Health Nutrition 15(10), s. 1879-1889.
Hietasalo P, Tolvanen M, Seppä L, Lahti S, Poutanen R, Niinimaa A & Hausen H
(2008). Oral health-related behaviors predictive of failures in caries control among
11-12-yr-old Finnish schoolchildren. European Journal of Oral Sciences 116, s. 267-
271.
Hugoson A, Koch G, Göthberg C, Nydell Helkimo A, Lundin S-Å, Norderyd O,
Sjödin B & Sondell K (2005). Oral health of individuals aged 3-80 years in
Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003) – Review of clinical and
radiographic findings. Swedish Dental Journal 29(4), s. 139-155.
Hugoson A (red.), Koch G (red.), Johansson S (red.) (2003). Konsensus konferens
Oral hälsa. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB, s 140.
Jacobsson B (2013). On oral health in young individuals with a focus on Sweden and
Vietnam – A cultural perspective. Avhandling Högskolan Jönköping. Jönköping:
School of health sciences, s. 71.
Johansson I, Lif Holgerson P, Kressin N R, Nunn M E & Tanner A C (2010).
Snacking habits and caries in young children. Caries Research 44, s. 421-430.
20
Lee J G & Messer L B (2010). Intake of sweet drinks and sweet treats versus reported
and observed caries experience. European Archives of Paediatric Dentistry 11(1), s.
5-17.
Lennernäs M (2011). Lunch och lärande – Skollunchens betydelse för elevers
prestation och situation i klassrummet. Livsmedelsverket, s 17.
Levin K A, Kirby J, Currie C & Inchley J (2012). Trends in adolescent eating
behavior: a multilevel cross-sectional study of 11-15 year old in Scotland, 2002-2010.
Journal of Public Health 34(4), s. 523-531.
Lingström P & Birkhed D (2009). Kost och karies på 2000-talet. Nordisk Nutrition 3,
s. 7-9.
Lingström P & Fjellström C (2008). Så påverkar kostvanor den orala hälsan. Ändrade
mat- och konsumtionsvanor ur ett nordiskt perspektiv. Tandläkartidningen 100(1), s.
48-56.
Lingström P, van Houte J & Kashket S (2000). Food starches and dental caries.
Critical Reviews in Oral Biology & Medicine 11(3), s. 366-380.
Livsmedelsverket (2013). Bra mat i skolan – Råd för förskoleklass, grundskola,
gymnasieskola och fritidshem. Västerås: Edita västra Aros AB, s 14, 34.
Locker D (2000). Deprivation and oral health: a review. Community Dentistry and
Oral Epidemiology 28, s. 161-169.
Marshall T, Broffitt B, Eichenberger-Gilmore J, Warren J, Cunningham M & Levy S
(2005). The roles of meal, snack, and daily total food and beverage exposures on
caries experience in young children. Journal of Public Health Dentistry 65(3), s. 166–
173.
21
Milgrom P & Reisine S (2000). Oral health in the United States: The post-fluoride
generation. The Annual Review of Public Health 21, s. 403–436.
Modig Wennerstad K, Tholin S & Rasmussen F (2007). Kommuners arbete med att
främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarn i Stockholms län – En studie
av strukturella samhällsaktörer på kommun- och skolnivå. Stockholm: Centrum för
folkhälsa, s 39-40, 70-71.
Nilsen S, Krokstad S, Lingaas Holmen T, Westin S (2009). Adolescents´ health-
related dietary patterns by parental socio-economic position, The Nord-Trøndelag
Health Study (HUNT). European Journal of Public Health 20(3), s.299-305.
Persson A (2007). Kan buffrande ämnen hindra pH-fall i plack?. Tandläkartidningen
99(10), s. 56-58.
Petersen P E & Lennon M A (2004). Effective use of fluorides for the prevention of
dental caries in the 21st century: the WHO approach. Community Dentistry and Oral
Epidemiology 32, s. 319-321.
Rasmussen F (red.), Eriksson M, Bokedal C & Schäfer Elinder L (2004).
Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och statens folkhälsoinstitut. Fysisk
aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Stockholm:
Samhällsmedicin, Stockholm läns landsting och Statens Folkhälsoinstitut, s 24, 60,
63, 140, 145.
Sepp H, Ekelund U & Becker W (2004). Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet
bland vuxna – Underlag till urval av frågor i befolkningsinriktade enkäter.
Livsmedelsverket Rapport 21.
Skolverket (2013a). Program och utbildningar. (Elektroniskt). Tillgänglig:
www.skolverket.se. (Läst 2014-01-16).
Skolverket (2013b). Nationella program. (Elektroniskt). Tillgänglig:
www.skolverket.se. (Läst 2014-01-16).
22
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Västerås: Edita Västra Aros, s 247,
249.
Socialstyrelsen (2013a). Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga –
Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. (Elektronisk).
Tillgänglig: www.socialstyrelsen.se. (Läst 2014-01-15).
Socialstyrelsen (2013b). Tandvård och tandhälsa. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-2-2/Documents/2013-2-
2_Tandvardochtandhalsa.pdf. (Läst 2013-11-16).
SOU 2002:53. Statens Offentliga Utredningar. Tandvården till 2010. Förslag till lag
om ändring i tandvårdslagen (1985:125).
Statens Folkhälsoinstitut (2011). Frukt- och grönsakskonsumtionen i Sverige. Utdrag
från den nationella folkhälsoenkäten över läns- och kommundata 2007-2010. Statens
Folkhälsoinstitut, s 7.
Strömberg U, Magnusson K, Holmén A & Twetman S (2011). Geo-mapping of caries
risk in children and adolescents – a novel approach for allocation of preventive care.
BioMed Central Oral health 11(26), s. 1-8.
Svensson A (2001). Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av
gymnasieprogram hösten 1998. Pedagogisk forskning i Sverige 6(3), s. 161-172.
van Ruyven F O J, Lingström P, van Houte J & Kent R (2000). Relationship among
mutans streptococci, ”low-pH” bacteria and iodophilic polysaccharideproducing
bacteria in dental plaque and early enamel caries in humans. Journal of Dental
Research 79(2), s. 778-784.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab, s 5-14.
Wahlgren L (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur AB, s 8-9, 118-126.
23
Wamala S, Merlo J & Boström G (2006). Inequity in access to dental care services
explains current socioeconomic disparities in oral health: The Swedish National
Surveys of Public Health 2004–2005. Journal of Epidemiology and Community
Health 60, s. 1027-1033.
Watt R (2005). Strategies and approaches in oral disease prevention and health
promotion. Bulletin of the World Health Organization 83(9), s. 711-718.
Weirsøe Dynesen A, Beier Jensen S, Holten-Andersen L, Jensdóttir T, Lynge
Pedersen A M, Bardow A & Nauntofte B (2006). Saliv – Status och möjligheter.
Tandläkartidningen 98(2), s. 58-67.
World Health Organization (WHO) (2003). The World Oral Health Report 2003.
Continuous improvement of oral health in the 21st century – the approach of the
WHO Global Oral Health Programme. (Elektroniskt). Tillgänglig: www.who.int.
(Läst 2014-01-15).
Bilaga 1
Kostvanor som har betydelse för tandhälsan - Jämförelse mellan
elever vid ett yrkesinriktat och ett högskoleförberedande
gymnasieprogram
En enkätstudie
Informationsbrev till rektor på XXXXXXXX skola Jag är en tandhygieniststudent som läser sista året på Högskolan Kristianstad och
kommer skriva en kandidatuppsats under våren 2014 inom ämnesområdet oral hälsa.
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns kostskillnader mellan
gymnasieelever som går yrkesinriktade och högskoleförberedande gymnasieprogram.
Studien ska genomföras med en enkät som kommer att delas ut till samtliga elever på
de utvalda klasserna på Din skola. En kort information om studien kommer att ges av
mig till respektive klass innan enkäten delas ut, då också eventuella frågor besvaras.
Enkäten består av cirka 30 frågor som besvaras anonymt. Varken skolan eller de
enskilda eleverna kommer att kunna identifieras. Alla besvarade enkäter kommer att
förvars inlåsta så att ingen obehörig kan komma åt dem. Medverkandet i studien är
frivilligt och eleverna kan avbryta sin medverkan när som helst. De besvarade
enkäterna kommer att förstöras då kandidatuppsatsen är examinerad och godkänd.
Datum 2014-02-08
Marcello Pezoa
Tandhygieniststudent hos Högskolan Kristianstad
E-mail: [email protected]
Ansvarig Handledare
Pia Andersson
Programansvarig, Bitr professor Högskolan Kristianstad
Sektionen för hälsa och samhälle
E-mail: [email protected]
Bilaga 2
Medgivande av rektor på berörd skola
Härmed ger undertecknat samtycke till att Marcello Pezoa, Tandhygienistprogrammet
Högskolan Kristianstad, får genomföra en enkätstudie på aktuell skola. Detta är för att
få underlag till sin kandidatuppsats där syftet är att undersöka om det finns
kostskillnader mellan ungdomar som går ett yrkesinriktat gymnasieprogram jämfört
med ungdomar som går ett högskoleförberedande gymnasieprogram.
Ort och datum
Underskrift
Namnförtydligande
Gymnasieskola
Bilaga 3
Enkät om gymnasieungdomars kostvanor som har betydelse för
tandhälsan
Mitt namn är Marcello Pezoa och jag studerar på tandhygienistprogrammet på
Högskolan Kristianstad. Följande enkät är en del av mitt arbete för kandidatexamen
inom oral hälsa. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader mellan
kostvanor som har betydelse för tandhälsan hos gymnasieelever som går
högskoleförberedande och yrkesinriktade gymnasieprogram. Enkäten består av 32
frågor och alla frågor kräver enbart ett svar. Deltagandet i studien är frivilligt och du
kan avbryta ditt deltagande när som helst utan anledning. Enkäten är anonym och
varken du eller skolan kan identifieras. Besvarade enkäter kommer förvaras så att
ingen obehörig kan komma åt dem. Besvarade enkäter kommer förstöras efter
studiens godkännande.
Marcello Pezoa
E-mail: [email protected]
Bilaga 4 Alla frågor kräver enbart ett svar. Bakgrundsfrågor
1. Födelseår___________________________________________________________
2. Kön Man Kvinna 3. I vilket land är du född?_______________________________________________
4. I vilket land är din mamma född?________________________________________
5. I vilket land är din pappa född?__________________________________________
6. Vilket gymnasieprogram studerar du på?__________________________________
Kost och mellanmålsvanor. Vid fråga 7-11 ska du ringa in ett svar per fråga (utom fråga 10b och 11b).
7. Äter du frukost dagligen? Ja Ibland Aldrig
8. Äter du skollunch alla skoldagar? Ja Ibland Aldrig
9. Äter du dagligen middag på eftermiddag/kväll? Ja Ibland Aldrig
10a. Äter du dagligen något innan du lägger dig? Ja Ibland Aldrig
10b. Om du har svarat Ja eller Ibland på fråga 10a, vad äter du?
Svar:_______________________________________________________
11a. Dricker du dagligen något innan du lägger dig? Ja Ibland Aldrig
11b. Om du har svarat Ja eller Ibland på fråga 11a, vad dricker du?
Svar:________________________________________________________
Här sätter du kryss i en ruta per fråga
Hur ofta intar du dessa produkter som mellanmål på din fritid?
Aldrig 1 gång/ veckan
2-3 ggr/ veckan
4-6 ggr/ veckan
1 gång/dag
2-3 ggr/dag
Flera ggr/ dag
12. Kaffe/te med socker
13. Energidryck eller läsk
14. Juice eller saft
15. Kakor/bullar
16. Mjölkchoklad/oboy
17. Frukt
18. Godis/blandgodis 19. Tuggummi 20. Chips eller ostbågar Mellanmålsvanor under skoltid 21. Finns det en kiosk på din skola? Ja Nej 22. Är din skola nära beläggen till en kiosk Ja Nej eller en livsmedelsaffär? Om svaret är ”Ja” vid fråga 21 eller 22. Vid ”Nej” gå till fråga 24
Aldrig 1 gång/ veckan
2-3 ggr/ veckan
4-5 ggr/ veckan
1 gång/dag
2-3 ggr/dag
Flera ggr/ dag
23. Hur ofta handlar du i kiosken eller i livsmedelsaffären?
Här sätter du kryss i en ruta per fråga. Hur ofta intar du dessa produkter som mellanmål under skoltid?
Aldrig 1 gång/ veckan
2-3 ggr/ veckan
4-5 ggr/ veckan
1 gång/dag
2-3 ggr/dag
Flera ggr/ dag
24. Kaffe/te med socker
25. Energidryck eller läsk
26. Juice eller saft 27. Kakor/bullar
28. Mjölkchoklad/oboy
29. Frukt
30. Godis/blandgodis 31. Tuggummi 32. Chips eller ostbågar
