Människokroppen Åk 8

HT 2017

Namn: ………………………………………………………………………….……………

Klass: 8G

Människokroppen

Syfte:

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och naturen. I arbetsområdet ”kroppen” lär Du dig om hur din kropp fungerar. Ju mer du känner till desto mer kan du påverka hur du mår.

Dessa förmågor ska du träna:

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör människokroppen

genomföra undersökningar använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

biologiska samband gällande hälsa och livsstil

Tidsplanering:

8G Onsdag Torsdag Fredag

34RepetitionMålBetygPlanering.

TerminsplaneringHur fungerar kroppen?

Uppgift: Cellens delar och funktionerUppgift: Cellens delar och funktionerFilm: ”Allt om våra celler”

35Film: ”Matspjälkningssystemet” Uppgift: MatspjälkningUppgift: Luftvägar och lungorFilm: ”Lungorna och rökning”

Genomgång: Matspjälkning Film:

Uppgift: Luftvägar och lungorFilm

36Genomgång: Luftvägar och lungorLab. lungkapacitet.

Uppgift: Hjärta och blodomlopp Uppgift: Hjärta och blodomlopp

37 Uppgift: Hjärta och blodomlopp Uppgift: Hjärta och blodomlopp

Film: ”Blodet och blodomloppet” Uppgift: Hjärta och blodomlopp Film: ”Blodet och blodomloppet”

38Uppgift: Hälsa och upptäckter Fotsättning hjärtat / sjukdomar Lab. dissekera ett hjärta

FilmUppgift: Hälsa och upptäckter

39Uppgift: ImmunförsvarFilm: ”Förkylningskriget”

Eget arbeteSjukdomar

Eget arbeteSjukdomar

40 Eget arbeteSjukdomar

Repetition inför provet Prov Biologi41

Närings ämnen Kemi/biologi Näringsämnen NäringsämnenNäringsämnen Lab

42 Lab. näringsämnen FortsättningNäringsämnen

FortsättningNäringsämnen

43 FortsättningNäringsämnen

Prov- näringsämnenSystematik undersökning

Utvärdering

Människokroppen

Litteratur att söka i:

Biologi Spektrum Lgr11 (svart bok): Cellen s.230-237 Matspjälkning s.238-241 Andning s.242-244 Hjärta och blodomlopp s.245-252 Immunförsvar s.253-256 Vad är hälsa och sjukdom? s.306-309 Träning, mat och sömn s.310-319 Bakterier och virus s.320-326 Hälsoproblem hos unga s.327-333 Vanliga sjukdomar hos vuxna s.334-338 Sjukvård och alternativ medicin s.340-349 Tobak s.352-354

Arbetssätt:

Uppgifter i arbetshäfte Genomgångar Filmer Undersökningar

Centralt innehåll:

Kroppens celler, organ och organsystem samt deras uppbyggnad, funktion och samverkan

Aktuella samhällsfrågor Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala

relationer och beroendeframkallande medel (ex. tobak) Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas Virus, bakterier, infektioner och smittspridning samt antibiotika och resistenta

bakterier Historiska och nutida upptäckter samt deras betydelse för samhällets och

människans levnadsvillkor, till exempel penicillin och transplantationer Dokumentation av undersökningar

Vad bedöms?

Genomförande av uppgifter Användning av begrepp, modeller och teorier Deltagande, motiveringar och resonemang i diskussioner Upptäckter som rör människokroppen och dess betydelse för människans

levnadsvillkor. Läxförhör och skriftligt prov

Människokroppen

Kunskapskrav:

E C AEleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan använda

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner.

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner.

Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner.

Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Människokroppen

Begrepp, sjukdomar, funktionshinder:

 Viktiga begrepp Sjukdomar och funktionshinderProteiner/aminosyror, kolhydrater/druvsocker, fett/fettsyror och glycerol, sönderdelning, enzym, tarmludd

karies, diabetes, diarré, magkatarr och magsår, ätstörningar

Lungblåsor, gasutbyte, diafragma, stämband, flimmerhår, struplock,

lunginflammation, allergi och astma,

Förbränning/cellandning, druvsocker, koldioxid, proteinfabrik (ribosom), energiverk (mitokondrie), cellmembran, stamcell, energiflöde,

cancer,

Artär, ven, kapillär, lilla och stora kretsloppet, klaffar, kranskärl

EKG, högt/lågt blodtryck, åderförkalkning, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke,

Röda och vita blodkroppar, blodplättar, lymfkörtlar, antikroppar, blodgrupp (”AB0”)

anemi, leukemi, förkylning

Exempel på provfrågor som kräver faktakunskaper men korta svar:

Vilket organ suger upp vätskan i maten vi har ätit?

Skriv formeln för cellernas förbränning, den så kallade cellandningen.

Vilka uppgifter har andningsorganen?

Vad kallas ådror som för blod till hjärtat? Vilken nytta gör flimmerhåren i luftrören?

Vad innebär åderförkalkning?

Exempel på provfrågor där du förväntas förklara sammanhang och använda begrepp:

Varför får turister som reser utomlands ofta diarré?

Varför andas man häftigt efter en kraftig kroppsansträngning?

Berätta vad som händer en köttbulle på dess väg från mun till anus.

Resonera hur rökning kan påverka din hälsa.

Ge exempel på naturvetenskapliga upptäckter som har att göra med människokroppen, och förklara vilken betydelse upptäckterna har haft för människors levnadsvillkor.

Människokroppen

Uppgift – Matspjälkning: Bi Spektrum s.238-241

1. Varför måste vi äta? ……………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

2. Vilka är de viktigaste näringsämnena i maten? ………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

3. Hur lång är matspjälkningskanalen som bryter ner maten vi äter? ……………………………………………

4. Vad heter delarna på bilden?

)

j)

)

5. Maten måste sönderdelas. Varför?

……………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

6. Sönderdelas maten mekaniskt eller kemiskt av tänderna? Motivera ditt svar.

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

7. Förklara hur ”enzymer” hjälper till vid matspjälkningen? ……………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

8. a) Vad kallas proteinets minsta byggsten? ……………………………………………………………………………………

b) Vad används proteiner till i kroppen? …………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

9. När vi är magsjuka och spyr kan det smaka surt. Varför blir maten sur?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

10.a) Var hamnar maten efter den varit i magsäcken? …………………………………………………………………………

b) Vad händer med saltsyran? ………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

11.Tarmluddet gör att tarmväggens yta blir väldigt stor. Varför är det viktigt att ytan är stor? ………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………

12.Tjocktarmen innehåller miljarder bakterier. Vilken nytta gör bakterierna här?

9

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

13.Hur lång tid tar det för maten att ta sig från mun till anus? ………………………………………………………

14.Vilka av följande påstående än sanna? ………………………………………………………………………………………………

A. Druvsocker är kolhydratens minsta byggsten.B. Syran i magsäcken är så frätande att de flesta bakterier som hamnar här dör.C. Saliv innehåller enzymer som bryter ner stärkelse till mindre delar.D. Galla bryter ner fett. E. Matspjälkningskanalen passerar genom levern. F. Om inte maten vi äter bryts ner till sin minsta byggsten, kan den inte tas upp i blodet.

15.Koppla samman organen till vänster med rätt funktion till höger:

1. Tunntarm ……… A. Bildar enzymer och insulin.2. Bukspottkörtel ……… B. Suger upp vatten och salt från maten.3. Tolvfingertarm ……… C. Pressar ner maten mekaniskt till magsäcken.4. Tjocktarm ……… D. Bryter ner proteiner och dödar bakterier. 5. Magsäck ……… E. Suger upp den mesta näringsämnen från maten.6. Matstrupe ……… F. Blandar maten med bukspott och galla.

16.Skriv och berätta vad som händer en köttbulle på vägen från mun till anus. Köttbullen innehåller både proteiner, kolhydrater, fetter och vatten. Berätta var det finns enzymer, vad enzymerna gör och vad som bildas av de olika näringsämnena! Ta hjälp av tabellen på sidan 241 i biologi spektrum.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………

10

…………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Människokroppen

Uppgift – Luftvägar och lungor: Bi Spektrum s.242-244

1. Markera luftvägar och lungor (a-f). a) luftstrupenb) bihålorc) lungor (2 st)d) struphuvud med stämbanden e) näshåla f) luftrören g) svalget

2. Varför måste vi andas? ………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

3. a) Vad heter de allra minsta cellerna som sitter längst ut på luftrören?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

b) Hur många lungblåsor innehåller en lunga? …………………………………………………………………………………

c) Beskriv hur lungblåsorna kan ta upp syrgas. Använd modellen till vänster.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

11

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

4. a) Hur många liter luft andas en person i vila normalt på ett andetag?………………………………………

b) Hur många liter luft andas en person i vila på en minut? …………………………………………………………

c) Varför andas en person i kroppsansträngning oftare och mer än i vila?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

5. Vad kallas den stora muskel som vi andas med? ………………………………………………………………………………

6. Var och hur uppstår vårt tal? ……………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Tobaksrökning Bi spektrum s.352-353

7. Varför är röken från tobak farlig? ……………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

8. Nämn minst 3 sjukdomar tobaksrökning kan orsaka. ……………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

9. Luftstrupen och luftrören innehåller en slemhinna med små flimmerhår. Vilken nytta gör flimmerhåren?

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

12

10.Varför drabbas rökare oftare av problem med luftrören än ickerökare?

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

11.Personer som rökt i många år kan få lungsjukdomen KOL, som innebär att lungblåsornas väggar går sönder. Beskriv hur det påverkar hur mycket syre blodet kan ta upp.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Människokroppen

Undersökning – Luftvägar och lungor:

1. Undersök : Hur länge kan du hålla andan?Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarurGenomförande: Ta ett djupt andetag. Håll andan så länge du kan…

Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………

2. a) Undersök: Hur många andetag tar du på en minut vid låg ansträngning? b) Undersök: Hur många andetag tar du på en minut efter ansträngning?Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarurGenomförande: Sitt ner, blunda och andas naturligt och lugnt. Låt din gruppkamrat räkna in och stoppa tiden åt dig. Räkna hur många andetag du tar under 60 sekunder.

Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………

13

……………………

3. Undersök : Vad händer med revbenens omfång vid inandning? Material: Måttband Genomförande: Mät omkretsen på din bröstkorg när du tar ett djupt andetag. Mät sedan omkretsen på din bröstkorg när du andas ut ordentligt. Lägg måttbandet strax under brösten. Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

4. Undersök : Hur stor lungvolym har du? Material: Spirometer Genomförande: Dra in ett djupt andetag och blås allt du kan i spirometern. Anteckna ditt resultat.Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

5. Undersök : Hur ser din näshåla ut egentligen?Material: Spegel, ficklampaGenomförande: Titta med en spegel i dina näshålor. Använd ficklampa för att se bättre.

Anteckningar: …………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Människokroppen

Uppgift – Cellens delar och funktioner: Bi Spektrum s.231

1. Placera ut cellens delar på bilden.

………………………………………… ………………………………………

14

……………………………………… ………………………………………

…………………………………………… (kanten)

…………………………………………………

Del i cellen Funktion/Beskrivning1. Cellkärna

2. Ribosomer

3. Mitokondrier

4. Cellmembran

5. Lysosom

6. Cellplasma

2. Beskriv kortfattat (i tabellen) vad cellens delar har för funktion.

3. a) Vad kallas den kemiska reaktion som ger cellen energi?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

b) Skriv formeln för den kemiska reaktionen.

…………………………… + …………………………… → …………………………… + …………………………… + …………………………

Människokroppen

Uppgift – Cellens delar och funktioner: Bi Spektrum s.232-235

6. Kroppen består av ca 200 olika specialiserade celler. Ge exempel på minst 4 olika sorters celler: …………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

7. Hur förökas cellerna i kroppen? ………………………………………………………………………………………………………

8. Varje dygn delar sig många miljarder celler i din kropp. De nya celler som bildas väger mer än 1 kg. Varför blir du då inte ca 1 kg tyngre varje dag?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

15

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

9. a) Vad är stamceller? …………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

b) Vad kan stamceller användas till? ………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

10.Kroppens organ delas in i olika organsystem. Ge exempel på två olika organsystem och beskriv vad systemen gör i kroppen.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

11.a) Hur kan cellerna skicka meddelande till varandra? …………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

b) Ge exempel på vilka order ett sådant meddelande kan innehålla.

16

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

12.Koppla samman begreppen till vänster med rätt beskrivning till höger.

1. Stamcell ……… A. Del av cellen där proteiner tillverkas.2. Mitokondrie ……… B. Innehåller arvsanlagen och styr hur cellen fungerar. 3. Cellmembran ……… C. Ursprunglig cell som kan bilda alla typer av celler. 4. Cell ……… D. Flera organ i kroppen som samarbetar.5. Cellkärna ……… E. Cellens energiverk, där förbränningen sker. 6. Organsystem ……… F. Den minsta levande byggstenen i alla organismer. 7. Ribosom ……… G. Genom det kan ämnen passera in och ut ur cellen.

Cancer Bi spektrum s.336

13.Vad skiljer en cancercell från en vanlig cell? ……………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

14.Vad är en metastas eller en dottertumör? ……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

15.Hur kan cancer behandlas? …………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

16.Hur kan man minska riskerna att få cancer i framtiden? (Tänk på vad som orsakar cancer)

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Människokroppen

17

Uppgift – Hjärta och blodomlopp: Bi Spektrum s.245-252

1. a) Hjärtat pumpar runt blodet genom blodkärlen. Varför måste blodet cirkulera i kroppen?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………

b) Vad kallas blodkärlen som transporterar blod FRÅN hjärtat?

………………………………………………………………………………………………………………………………

c) Vad kallas blodkärlen som transporterar blod TILL hjärtat?

………………………………………………………………………………………………………………………………

d) Vad kallas de allra minsta blodkärlen? ……………………………………………………………

2. Kroppens innehåller ca 100.000 km kapillärer och finns överallt i kroppen. Berätta vad som händer när blodet kommer till kapillärerna?

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

18

3. a) Vilket viktigt organ passerar blodet i det lilla kretsloppet? …………………………………………………

b) Vad händer med blodet när det passera lilla kretsloppet? ……………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

4. I det stora kretsloppet passerar blodet flera viktiga organ.

a) Vad tar blodet upp från tunntarmarnas tarmludd?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………

b) Vad gör levern för nytta? ……………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………

c) Vad tar njurarna bort från blodet, och vad händer med det efter rening?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………

5. Markera hjärtats delar på bilden (A-G). A) hålvenerB) höger förmakC) lungartärD) klaffar E) stora kroppspulsådern/aortaF) lungvenerG) vänster kammare

19

6. Hjärtats blodådror kallas kranskärl. Vilken uppgift har de?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………

7. Vad kan hända om hjärtats klaffar inte fungerar som de ska?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

8. Är blodtrycket högst i artärer eller i vener? ………………………………………………………………………………

9. Hur förändras pulsen när du springer, och varför?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

10.Beskriv hur benmuskler och fickklaffar hjälper blodet att ta sig hela vägen upp från fötterna tillbaka till hjärtat?

………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………

11.Din kondition beror på flera olika faktorer. Vilket av följande påstående är felaktigt?

A) Konditionen påverkas av hur mycket syre vi kan andas in och hur mycket syrerikt

blod hjärtat kan pumpa till musklerna.

B) Träning gör att hjärtat blir starkare och kan pumpa mer blod till musklerna.

C) Träning gör att musklerna blir bättre på att ta upp syre från blodet.

20

D) Det är bara om man har dålig kondition som man får mjölksyra i musklerna.

12.a) Hur många liter blod har en vuxen människa? …………………………………………………………………………

b) Nämn några ämnen som finns i blodplasman. ……………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

13.Var bildas våra blodkroppar? ……………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

14.Röda blodkroppar består av ett protein som kallas hemoglobin. Vilken nytta gör hemoglobinet i blodet?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

15.Vilken uppgift har blodplättarna i blodet? ……………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

16.Vita blodkroppar försvarar vår kropp. Ge exempel på vad de angriper.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

17.Varje dygn renar njurarna 1500 liter blod. a) Hur många liter urin bildar njurarna varje dygn? ………………………………………………

b) Vilka är njurarnas viktigaste uppgifter? ……………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

21

18.Människor kan ha fyra olika blodgrupper enligt AB0-systemet.

a) Vad kallas dessa fyra blodgrupper? …………………………………………………………………………………………

b) En person har blodgrupp B. Till vem kan denna person lämna blod till? ……………………………

c) Varför är det viktigt att testa allt blodgivare lämnar? ……………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Hjärt- och kärlsjukdomar Bi spektrum s.334-335

19.Varje år dör ca 36.000 människor av sjukdomar i hjärta och blodkärl. En orsak till dessa sjukdomar är åderförkalkning. Vad innebär åderförkalkning?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

20.Vad kan åderförkalkning i hjärtats kranskärl leda till? ……………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

21.Kurt misstänker att han har fått en hjärtinfarkt. a) Vilka symtom ger nästan alltid hjärtinfarkt? …………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

b) Vad har hänt i Kurts hjärta om det är en hjärtinfarkt?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

c) Varför kan hjärtinfarkt leda till döden?

………………………………………………………………………………………………………………

22

…………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

22.Vad kan ha hänt i hjärnan om en person drabbas av en stroke?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………

23.Vad kan Du göra för att minska risken att själv drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Människokroppen

Laboration – Hjärta och blodomlopp:

1. Undersök : Hur låter ditt hjärta? Material: StetoskopGenomförande: Lyssna med stetoskop på dina eller kompisens hjärtslag. Hur låter det? Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

2. Undersök : Hur snabb är din puls vid låg ansträngning? Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarurGenomförande: Sitt ner, blunda och andas lugnt. Kontrollera att du känner din puls genom att sätta pek- och långfingret på handledens insida alt. på halsen. Låt din gruppkamrat räkna in och stoppa tiden åt dig. Räkna din puls under 60 sekunder.

Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………

3. Undersök : Hur snabb är din puls vid hög ansträngning? Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarurGenomförande: Spring snabbt i trappan – ända ner till bottenplanet och tillbaka in i klassrummet igen. Kontrollera att du känner din puls genom att sätta pek-

23

och långfingret på handledens insida alt. på halsen. Låt din gruppkamrat räkna in

och stoppa tiden åt dig. Räkna din puls under 60 sekunder. Är det någon skillnad?

Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

4. Undersök : Hur kan blod rinna i uppförsbacke? Genomförande: Sitt ner i 3-5 minuter med ena armen hängande orörlig rakt ner. Den andra armen håller du rakt upp mot taket. Undersök skillnader mellan dem vad gäller synliga ådror, färg och temperatur. Försök förklara resultatet.

Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Människokroppen

24

Uppgift – Immunförsvar: Bi Spektrum s.253-256

1. Ge exempel på hur din kropp skyddar dig mot främmande och skadliga ämnen?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

2. Vilka organ ingår i immunförsvaret och försvarar dig mot virus och bakterier i kroppen?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

3. Varför blir halsen öm och svullen om du har en halsinfektion? ………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

4. I ett sår finns det gulvitt var. Vad består det av? ……………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

5. Beskriv hur olika typer av vita blodkroppar samarbetar för att bekämpa en bakterieinfektion.

………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………

25

……………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………

6. Immunförsvarets celler kan minnas. Om man har haft en viss infektionssjukdom är man därför ofta immun mot den under många år. Vad beror det på att vi ändå blir förkylda så ofta?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

7. Varför blir en AIDS-sjuk person så känslig för infektioner? …………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

8. a) Hur fungerar en vaccination? …………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

b) Ge exempel på sjukdomar vi vaccineras för i Sverige (s.326). ……………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

9. Xerxes, Yngve och Ziv diskuterar vaccinationer. Vem använder ett korrekt naturvetenskapligt argument? Motivera ditt svar.

Xerxes - Vaccinationer kan ge biverkningar, och därför är det säkrast att inte vaccinera sig alls.

Yngve – Vaccin gör att det bildas antikroppar som kan skydda oss mot den sjukdom vi vaccinerats oss mot.

26

Ziv – Det är naturligare och bättre för kroppen att immunförsvaret bildar antikroppar mot riktiga smittämnen och bekämpar olika sjukdomar utan hjälp av vaccin.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Människokroppen Uppgift – Sjukdomar:

Ta reda på fakta om olika sjukdomar genom att söka i olika källor. Försök förklara:

- orsaken till sjukdomen, - vilka symtom sjukdomen visar - vilka skador sjukdomen eventuellt kan ge och - hur sjukdomen botas eller behandlas- hur sjukdomen eventuellt kan förebyggas

Matspjälkning: Karies Magkatarr Diarré Ätstörningar Diabetes

Luftvägar och lungor: Lunginflammation Förkylning Tuberkulos

Celler: Cancer

Hjärta: Åderförkalkning Hjärtinfarkt Stroke

Blod: Anemi Blödarsjuka

Immunförsvar: Leukemi

27

28