2011-03-04

1

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Organ som deltar i immunförsvaret

•• hudhud ochoch slemhinnorslemhinnor –– vårvår barriärbarriär motmot yttervärldenyttervärlden

•• blodblod ochoch lymfa lymfa distribuerardistribuerar blodkropparblodkroppar i hela i hela kroppenkroppen

•• lymfnoderlymfnoder innehållerinnehåller vita vita blodkropparblodkroppar ochoch filtrerarfiltrerarlymfanlymfan

•• BB--cellerceller mognarmognar i i bbenmärgenenmärgen, , därdär ocksåockså alla alla andraandra blodkropparblodkroppar harhar sittsitt ursprungursprung

•• TT--cellerceller mognarmognar i i ii brässenbrässen ((tthymushymus))

•• lymfocyterlymfocyter samlassamlas ocksåockså i i mjältenmjälten ((spleenspleen))

2011-03-04

2

19.1

figure 19figure 19--01.jpg01.jpg

2011-03-04

3

2011-03-04

4

Immunförsvaret - allmänt

•• Vi är ständigt utsatta för smittoämnenVi är ständigt utsatta för smittoämnen

•• Smittoämnen sprids främst genom vatten, Smittoämnen sprids främst genom vatten, livsmedel eller vektorer livsmedel eller vektorer (djur inkl. människan) (djur inkl. människan)

•• Kroppens försvar kan delas in i: Kroppens försvar kan delas in i:

–– IckeIcke--specifika försvaret specifika försvaret (allmänt mot allt (allmänt mot allt främmande)främmande)

––Specifika Specifika (särskilda smittoämnen)(särskilda smittoämnen)

Innan patogener tränger in i kroppen

VårVår kroppkropp skyddasskyddas motmot attackerattacker av av mikromikro--organismerorganismer::

•• hudhud

•• normalfloranormalflora påpå kroppsytankroppsytan ((hudhud, , tarmartarmar..)..)

•• slemslem ochoch tårartårar

–– tårartårar ochoch spottspott innehållerinnehåller lysozymlysozym

•• magsyrormagsyror ochoch gallsaltergallsalter

•• hårhår i i näsannäsan

•• ciliercilier i i andningsorganenandningsorganen; ; hostahosta, , nysningarnysningar

2011-03-04

5

Icke-specifika immunförsvaret•• Vita blodkroppar (inre försvar)Vita blodkroppar (inre försvar)

–– Förmåga att sluka smittoämnenFörmåga att sluka smittoämnen

––3 typer av vita blodkroppar i det icke 3 typer av vita blodkroppar i det icke specifika försvaretspecifika försvaret

••MakrofagerMakrofager

••NKNK--celler (mördarceller)celler (mördarceller)

••Granulocyter Granulocyter

Icke-specifika immunförsvaret

•• MakrofagerMakrofager

––Storätare som cirkulerar i blodet i väntan på Storätare som cirkulerar i blodet i väntan på intrångintrång

––Vid intrång så kommer de över till Vid intrång så kommer de över till vävnadsvätskan och bryter ner det vävnadsvätskan och bryter ner det kroppsfrämmande ämnet genom kroppsfrämmande ämnet genom fagocytosfagocytos

2011-03-04

6

Icke-specifika immunförsvaret•• NKNK--celler (mördarceller)celler (mördarceller)

––Känner igen celler som saknar ett visst Känner igen celler som saknar ett visst proteinkomplex på cellytan och påbörjar proteinkomplex på cellytan och påbörjar nedbrytningennedbrytningen

––Påkallar samtidigt Påkallar samtidigt makrofagernasmakrofagernasuppmärksamhetuppmärksamhet

––Viktig vid bekämpning av cancerceller & Viktig vid bekämpning av cancerceller & virus infektionervirus infektioner

Mördarcell

Icke-specifikaimmunförsvaret•• GranulocyterGranulocyter

––Har struktur av små korn s.k. Har struktur av små korn s.k. vesiklarvesiklar

––VesiklarnaVesiklarna innehåller innehåller lysosomerlysosomer (små (små enzymer) som angriper en bakterie & förstör enzymer) som angriper en bakterie & förstör dennadenna

––En typ av granulocyt avger histamin vilket En typ av granulocyt avger histamin vilket ökar blodflödet till infekterade områdetökar blodflödet till infekterade området

Granulocyt Vesikel

2011-03-04

7

Vita blodkroppar (leukocyter)•• LymfocyterLymfocyter

–– BB--cellerceller �� plasmacellerplasmaceller ochoch BB--minnescellerminnesceller–– TT--cellerceller �� hjälparhjälpar--TT--cellerceller ochoch cytotoxiskacytotoxiska TT--cellerceller–– NKNK--cellerceller ((naturalnatural killerkiller cellscells))

•• FagocyterFagocyter = vita = vita blodkropparblodkroppar somsom kankanfagocyterafagocytera–– monocytermonocyter �� makrofagermakrofager–– granulocytergranulocyter

•• basofilerbasofiler•• eosinofilereosinofiler•• neutrofilerneutrofiler

–– dendritcellerdendritceller–– mastcellermastceller

När patogener trängt in i kroppen (1)

•• SpecifiktSpecifikt immunförsvarimmunförsvar ((involverarinvolverar antikropparantikroppar; ; tastas uppupp i i detaljdetalj senaresenare))

•• IckeIcke--specifiktspecifikt immunförsvarimmunförsvar

–– feberfeber

–– inflammationsresponsinflammationsrespons

–– fagocyterfagocyter intarintar ochoch förstörförstör patogenerpatogener

–– NKNK--cellerceller ((NaturalNatural Killer Killer cellscells) ) förstörförstör egnaegnacellerceller somsom blivitblivit infekteradeinfekterade

2011-03-04

8

När patogener trängt in i kroppen (2)

–– antimikrobiellaantimikrobiella proteinerproteiner

•• interferonerinterferoner utsöndrasutsöndras frånfrån virusinfekteradevirusinfekteradecellerceller för för attatt skyddaskydda friskafriska cellerceller

•• komplementproteinerkomplementproteiner i i blodetblodet1.1. HjälperHjälper fagocyterfagocyter attatt kännakänna igenigen patogenerpatogener2.2. DeltarDeltar i i inflammationsresponseninflammationsresponsen –– lockarlockar

fagocyterfagocyter tilltill infektionshärdarinfektionshärdar3.3. lyserarlyserar mikromikro--organismerorganismer

Fagocyter

•• Intar och förstör bakterier, viruspartiklar och Intar och förstör bakterier, viruspartiklar och patogena cellerpatogena celler

De viktigaste fagocyterna i ickeDe viktigaste fagocyterna i icke--specifikt immunförsvarspecifikt immunförsvar

•• NeutrofilerNeutrofiler: först i infektionshärdar: först i infektionshärdar

•• Makrofager: mobila eller i lymfnoderna, långlivadeMakrofager: mobila eller i lymfnoderna, långlivade

•• Dendritceller: i hud, andningsvägar, Dendritceller: i hud, andningsvägar, magmag--tarmtarm--kanalenskanalens vävnader, lymfnodervävnader, lymfnoder

2011-03-04

9

19.5

–– Part 2Part 2

figure 19figure 19--05b.jpg05b.jpg

2011-03-04

10

Inflamationsreaktioner

1.1. Smittoämnet tar sig förbi barriär (hud)Smittoämnet tar sig förbi barriär (hud)

2.2. Vita blodkroppar intill skadade området Vita blodkroppar intill skadade området avger histamin vilket vidgar blodkärlen avger histamin vilket vidgar blodkärlen

3.3. Trombocyter (blodplättar) ökar till antal & Trombocyter (blodplättar) ökar till antal & ”täpper” till skadan”täpper” till skadan

4.4. Granulocyter & makrofager angriper Granulocyter & makrofager angriper smittoämnet och förhindrar spridningsmittoämnet och förhindrar spridning

5.5. Var bildas (vid skärsår) = döda granulocyterVar bildas (vid skärsår) = döda granulocyter

InflammationKemiskaKemiska försvarssignalerförsvarssignaler ochoch cellercellerinteragerarinteragerar..

•• SkadaSkada �� mastcellermastceller ochoch basofilerbasofiler släppersläpper ututhistaminhistamin

•• histaminhistamin utvidgarutvidgar blodkärlblodkärl ochoch inducerarinducerarläckageläckage i i kapillärerkapillärer �� rodnadrodnad, , svullnadsvullnad

•• fagocyterfagocyter kankan kommakomma in i in i vävnadenvävnaden•• komplementproteinerkomplementproteiner o.ao.a. . kemiskakemiska signalersignalerlockarlockar neutrofilerneutrofiler ochoch monocytermonocyter tilltill platsenplatsen

2011-03-04

11

Inflammation

•• monocyternamonocyterna differentierardifferentierar tilltill makrofagermakrofager

•• FagocyternaFagocyterna ””städarstädar uppupp” ” patogenerpatogener ochochdödadöda cellerceller ((varvar))

•• makrofagernamakrofagerna utsöndrarutsöndrar cytokinercytokinerCytokiner Cytokiner och toxiner från smittämnet, sprider sig i och toxiner från smittämnet, sprider sig i kroppen. Dessa når hjärnans kroppen. Dessa når hjärnans temperaturtemperatur--centrumcentrum och du får och du får feberfeber

��specifikspecifik immunresponsimmunrespons

Några proteiner i immunförsvaret

•• Produceras gm att Produceras gm att patogenenpatogenen aktiverar aktiverar specifik receptor i värdens immunceller specifik receptor i värdens immunceller ��aktivering av gentranskriptionaktivering av gentranskription

––Histamin Histamin

––CytokinerCytokiner

––KomplementKomplement

–– InterferonerInterferoner

2011-03-04

12

Särdrag hos den specifika immunresponsen

1.1. SpecifitetSpecifitet

2.2. FörmågaFörmåga attatt reagerareagera påpå mängdermängder avav olikaolikaantigenerantigener

3.3. FörmågaFörmåga attatt skiljaskilja egnaegna cellerceller frånfrånfrämmandefrämmande cellerceller

4.4. MinneMinne

2011-03-04

13

Specifika försvaret

•• Det specifika försvaret (immuniteten) Det specifika försvaret (immuniteten) utvecklas efter födelseutvecklas efter födelse

•• Omfattar lymfocyter & antikropparOmfattar lymfocyter & antikroppar

•• Lymfocyterna kan skilja på kroppsegna Lymfocyterna kan skilja på kroppsegna celler & främmande samt har en celler & främmande samt har en minnesfunktionminnesfunktion

•• I & med detta reagerar kroppen snabbare I & med detta reagerar kroppen snabbare vid attack nr 2 & motståndet blir starkare vid attack nr 2 & motståndet blir starkare med årenmed åren

Specifika försvaret•• Lymfocyterna är en del av vita Lymfocyterna är en del av vita blodkroppar & bildas därmed i benmärg blodkroppar & bildas därmed i benmärg samt i brässensamt i brässen

•• Aktivering & lagring sker därefter i övriga Aktivering & lagring sker därefter i övriga lymforgan (mjälte, lymfknutor m.m.) lymforgan (mjälte, lymfknutor m.m.)

•• Lymfocyter Lymfocyter -- lika men ändå olika (p.g.a. lika men ändå olika (p.g.a. receptorer på ytan känner igen protein)receptorer på ytan känner igen protein)

•• Lymfocyter binder Lymfocyter binder –– förstör & producerar förstör & producerar antikroppar som binder specifikt till antikroppar som binder specifikt till mikroorganismen mikroorganismen

2011-03-04

14

Specifika försvaret•• Det finns två typer av lymfocyterDet finns två typer av lymfocyter

––BB--lymfocyterlymfocyter

––TT--lymfocyterlymfocyter

Specifika försvaret•• BB--lymfocytlymfocyt

•• Bildas i benmärg & transporteras vidare till Bildas i benmärg & transporteras vidare till lymfkärl, mjälte o.s.v.lymfkärl, mjälte o.s.v.

•• Reagerar på smittoämnen och bildar Reagerar på smittoämnen och bildar antikroppar på cellmembranets ytaantikroppar på cellmembranets yta

•• Antikroppar = protein som verkar mot Antikroppar = protein som verkar mot främmande ämnen s.k. antigener & som främmande ämnen s.k. antigener & som produceras av Bproduceras av B--lymfocyter. Oskadliggör lymfocyter. Oskadliggör smittoämnen genom att de gör så att ämnena smittoämnen genom att de gör så att ämnena klumpar ihop sig alternativt spricker.klumpar ihop sig alternativt spricker.

2011-03-04

15

Specifika försvaret•• BB--lymfocytlymfocyt

•• Vid igenkännande av antigen så binder bVid igenkännande av antigen så binder b--lymfocyten till ämnet. Börjar därefter dels bilda lymfocyten till ämnet. Börjar därefter dels bilda minnesceller dels bilda plasmaceller som bildar fria minnesceller dels bilda plasmaceller som bildar fria antikropparantikroppar

Översikt - immunförsvaret

Immunförsvaret

Specifika försvaretIcke specifika försvaret

Fysiologisk barriär:

temp, ph, syre etc.

Cellförsvar –vita

blodkropparna

Passiv immunitet: Tillförsel av antikroppar

Aktiv immunitet: Bildning av minnescell

er

2011-03-04

16

Specifika försvaret•• Aktiv immunitetAktiv immunitet

•• Immun Immun –– inte mottaglig för sjukdomeninte mottaglig för sjukdomen

•• Utvecklas genom att minnesceller bildas vid Utvecklas genom att minnesceller bildas vid infektioninfektion..

•• Minnescellerna har en mkt lång livstid och Minnescellerna har en mkt lång livstid och känner igen smittoämnet i ett tidigt skede känner igen smittoämnet i ett tidigt skede varpå ämnet inte hinner föröka sig och ge varpå ämnet inte hinner föröka sig och ge några symptomnågra symptom

•• Vaccination är ett sätt att bilda minnesceller Vaccination är ett sätt att bilda minnesceller mot en specifik sjukdom. Man tillför mot en specifik sjukdom. Man tillför smittoämnetsmittoämnet som dock är försvagat alternativt som dock är försvagat alternativt inaktiverat så att sjukdom inte uppstårinaktiverat så att sjukdom inte uppstår

2011-03-04

17

Specifika försvaret•• Passiv immunitetPassiv immunitet

•• Ger ett kortvarigt skyddGer ett kortvarigt skydd

•• Här tillför man Här tillför man antikropparantikroppar mot smittan mot smittan vilket kallas för serum. vilket kallas för serum.

•• När antikropparna så småningom När antikropparna så småningom försvinner så avtar immunitetenförsvinner så avtar immuniteten

•• Hos barn som ammar överförs antikroppar Hos barn som ammar överförs antikroppar från mor vilket i sin tur är passiv immunitetfrån mor vilket i sin tur är passiv immunitet

Specifika försvaret•• TT--lymfocyterlymfocyter

•• Kan inte bilda antikroppar men kan själva Kan inte bilda antikroppar men kan själva attackera antigenerattackera antigener

•• Attackerar främst virus & tillförda kroppscellerAttackerar främst virus & tillförda kroppsceller

•• Påkallar även Påkallar även makrofagernasmakrofagernas uppmärksamhetuppmärksamhet

2011-03-04

18

Begrepp

•• Antikropp (immunoglobulin, Antikropp (immunoglobulin, IgIg) = molekyl som ) = molekyl som produceras av immunförsvaret och binder till produceras av immunförsvaret och binder till ett specifikt för kroppen främmande ämneett specifikt för kroppen främmande ämne

•• Antigen = organism eller molekyl som Antigen = organism eller molekyl som antikroppen binder tillantikroppen binder till

•• EpitopEpitop = den del av antigenen som antikroppen = den del av antigenen som antikroppen binder tillbinder till

En antigen kan ha flera En antigen kan ha flera epitoperepitoper och således och således kan flera olika antikroppar binda till den.kan flera olika antikroppar binda till den.

19.6

figure 19figure 19--06.jpg06.jpg

2011-03-04

19

Det humoralaimmunförsvaret

Det cellulära immunförsvaret

-antikropparutsöndrade av plasmaceller (B-celler) binder tillantigener i kroppsvätskor

-T-celler attackerarceller som ärinfekte-rade ellermuterade genom attbinda tillantigener påcellernas yta

Hur uppkommer en specifik immunrespons? (1)

•• I I kroppenkroppen finnsfinns massormassor medmed olikaolika BB--cellercellermedmed olikaolika antikropparantikroppar, , ochoch TT--cellerceller medmed olikaolikaTT--cellreceptorercellreceptorer..

•• VarjeVarje cellcell harhar barabara en en typtyp av av antikroppantikropp..

•• DessaDessa antikropparsantikroppars ochoch receptorersreceptorersuppbyggnaduppbyggnad bestämsbestäms av av slumpenslumpen..

•• BB-- ochoch TT--cellerceller somsom kännerkänner igenigen kroppenskroppensegnaegna proteinerproteiner förstörsförstörs i ett i ett tidigttidigt skedeskede..

2011-03-04

20

Hur uppkommer en specifik immunrespons? (2)

•• NärNär en en TT--cellcell--receptorreceptor påpå TT--cellenscellens ytayta binderbinder en en antigenantigen påpå en en infekteradinfekterad cellscells ytayta, , utsöndrarutsöndrar dendencytokinercytokiner ochoch inducerarinducerar sinsin egenegen celldelningcelldelning..

•• Det Det finnsfinns cytotoxiskacytotoxiska TT--cellerceller (T(TCC) ) ochoch hjälparhjälpar--TT--cellerceller (T(THH).).

•• TTCC lyserarlyserar infekteradeinfekterade cellerceller..

•• TTHH--cellerceller aktiveraraktiverar BB--cellerceller somsom presenterarpresenterarantigenenantigenen..

Hur uppkommer en specifik immunrespons? (3)

•• BB--cellerceller harhar antikropparantikroppar påpå sinsin ytayta..

•• NärNär en en BB--cellcell träffarträffar påpå en en antigenantigeninternaliserasinternaliseras denden ochoch presenteraspresenteras sedansedan påpå BB--cellenscellens ytayta..

•• TTHH--cellencellen binderbinder tilltill antigenenantigenen ochoch stimulerarstimulerar BB--cellencellen attatt förökaföröka sigsig. .

•• De De nyanya BB--cellernacellerna, , somsom alla alla producerarproducerar specifikspecifikantikroppantikropp, , differentierardifferentierar tilltill plasmacellerplasmaceller ochoch BB--minnescellerminnesceller..

2011-03-04

21

Hur uppkommer en specifik immunrespons? (4)

•• PlasmacellernaPlasmacellerna producerarproducerar ochoch utsöndrarutsöndrarmängdermängder av av antikropparantikroppar motmot antigenenantigenen..

•• FagocyterFagocyter kännerkänner igenigen ochoch fagocyterarfagocyterar partiklarpartiklarsomsom antikropparnaantikropparna binderbinder tilltill..

•• PåPå dettadetta sättsätt ””väljerväljer” ” antigenenantigenen självsjälv utut ochochaktiveraraktiverar det det specifikaspecifika immunförsvaretimmunförsvaret..

•• BB--minnescellerminnesceller ochoch TT--minnescellerminnesceller stannarstannar kvarkvari i blodomloppetblodomloppet för för attatt aktiverasaktiveras snabbtsnabbt omomsammasamma patogenpatogen försökerförsöker påpå nyttnytt..

19.7

figure 19figure 19--07.jpg07.jpg

2011-03-04

22

19.8

figure 19figure 19--08.jpg08.jpg

Hur presenterar celler antigener? (1)

•• Alla Alla kroppenskroppens cellerceller presenterarpresenterar antigenerantigener påpåsinsin ytayta, för , för attatt TT--cellerceller skaska kännakänna igenigen dem.dem.

•• ProteinernaProteinerna somsom ärär ansvarigaansvariga för för dettadetta kallaskallasMajor Major HistocompatibilityHistocompatibility ComplexComplex (MHC)(MHC)--molekylermolekyler

•• CellerCeller tartar hela hela tidentiden ””stickprovstickprov” av ” av sinasinaproteinerproteiner, , somsom bindsbinds tilltill klassklass I MHC I MHC ochochpresenteraspresenteras påpå cellytancellytan..

•• TT--cellerceller binderbinder tilltill kroppsfrämmandekroppsfrämmande proteinerproteinerpåpå ytanytan av av cellernacellerna. .

2011-03-04

23

Hur presenterar celler antigener? (2)

•• NärNär antigenerantigener bunditbundit tilltill antikropparantikroppar påpåytanytan av en av en BB--cellcell, , presenteraspresenteras de av de av klassklassII II MHCMHC--molekylermolekyler..

•• KlassKlass II MHC II MHC finnsfinns ocksåockså påpå ytanytan av av TT--cellerceller ochoch makrofagermakrofager..

•• OlikaOlika receptorerreceptorer påpå TT--cellerceller kännerkänner igenigenolikaolika MHCMHC--klasserklasser

19.17

figure 19figure 19--17b.jpg17b.jpg

2011-03-04

24

19.18

figure 19figure 19--18a.jpg18a.jpg

2011-03-04

25

19.18

figure 19figure 19--18b.jpg18b.jpg

19.18

figure 19figure 19--18c.jpg18c.jpg

2011-03-04

26

19.18

figure 19figure 19--18d.jpg18d.jpg

Hur skiljer immunförsvaret på egna ochfrämmande proteiner? (1)

•• OdifferentieradeOdifferentierade lymfocyterlymfocyter kankan bindabinda antigenerantigener menmeninteinte attackeraattackera..

•• NärNär de de binderbinder tilltill kroppsegnakroppsegna antigenerantigener dördör de de genomgenomprogrammeradprogrammerad celldödcelldöd..

•• OmOm främmandefrämmande antigenerantigener finnsfinns närvarandenärvarande i ett i ett tidigttidigtskedeskede av av utvecklingenutvecklingen, ”, ”trortror” ” immunsystemetimmunsystemet attatt de de hörhör tilltill denden egnaegna kroppenkroppen ochoch de de tolererastolereras..

•• ToleransTolerans för för kroppsegnakroppsegna proteinerproteiner kankan förlorasförloras ��autoimmunsjukdomarautoimmunsjukdomar..

2011-03-04

27

Hur skiljer immunförsvaret på egna ochfrämmande proteiner? (2)

•• TT--cellerceller måstemåste kännakänna igenigen kroppenskroppens egnaegna MHCMHC--proteinerproteiner..

•• TT--cellerceller somsom inteinte kännerkänner igenigen kroppenskroppens egnaegnaMHC MHC dördör ((urvaleturvalet skersker i i brässenbrässen).).

•• TT--cellerceller somsom kännerkänner igenigen MHC, MHC, menmen ocksåocksåandraandra kroppsegnakroppsegna antigenerantigener, , dördör..

Antikroppens strukturAntikropparAntikroppar ärär proteinerproteiner beståendebestående avav

•• TvåTvå tungatunga polypeptidkedjorpolypeptidkedjor

•• TvåTvå lättalätta polypeptidkedjorpolypeptidkedjor

•• BådeBåde tungatunga ochoch lättalätta kedjornakedjorna bestårbestår av en av en konstantkonstant (C) (C) ochoch en en variabelvariabel (V) del.(V) del.

•• De De variablavariabla delarnadelarna binderbinder tilltill antigenenantigenen..

•• OlikaOlika klasserklasser av av antigenerantigener harhar olikaolika konstantakonstantadelardelar..

2011-03-04

28

19.11

figure 19figure 19--11.jpg11.jpg

2011-03-04

29

Hur uppkommer variation hos antikroppar (B-celler)?

•• FleraFlera genergener ärär ansvarigaansvariga för för attatt skapaskapavariationenvariationen..

•• BB--stamcellernasstamcellernas antikroppsgenerantikroppsgener harhar fleraflerauppsättningaruppsättningar konstantakonstanta (C) (C) ochoch variablavariabla(V, D, J) (V, D, J) segmentsegment..

•• Ett av Ett av varjevarje segmenttypsegmenttyp kombineraskombineras genomgenomomarrangeringomarrangering av DNA av DNA

Variation hos antikroppar (2)

•• MiljonerMiljoner olikaolika variablavariabla delardelar kankan skapasskapas påpådettadetta sättsätt..

•• DessutomDessutom kombineraskombineras segmentensegmenten inexaktinexakt ochochmutationsfrekvensenmutationsfrekvensen i i genernagenerna ärär höghög ��

ytterligareytterligare variationvariation

•• eftersomeftersom de de variablavariabla segmentsegment somsom inteinteinkluderatsinkluderats i i antikroppsgenenantikroppsgenen harhar deleteratsdeleteratskankan antikroppenantikroppen i en i en vissviss cellcell inteinte bytabyta

•• variationvariation i i TT--cellreceptorercellreceptorer uppkommeruppkommer påpåsammasamma sättsätt

2011-03-04

30

Antikroppsklasser

•• DenDen konstantakonstanta delendelen bestämmerbestämmer vilkenvilken klassklassantikroppenantikroppen hörhör tilltill..

•• OlikaOlika konstantakonstanta delardelar gerger olikaolika funktionerfunktioner för för antikroppenantikroppen..

•• KlassbyteKlassbyte kankan skeske genomgenom senaresenare gengen--omstruktureringaromstruktureringar

•• klassbyteklassbyte inducerasinduceras av av cytokincytokin--signalersignaler frånfrån TT--cellerceller

•• cellencellen kankan inteinte bytabyta tillbakatillbaka tilltill en en tidigaretidigare klassklassdådå denden delendelen av DNA av DNA deleteratsdeleterats

19.2

table 19table 19--02.jpg02.jpg

2011-03-04

31

2011-03-04

32

2011-03-04

33

2011-03-04

34

2011-03-04

35

Sjukdomar i immunsystemet

•• AllergierAllergier

–– ImmunsystemetImmunsystemet överreageraröverreagerar

•• AutoimmunsjukdomarAutoimmunsjukdomar

––TT-- ochoch BB--cellerceller somsom kännerkänner igenigen kroppenskroppensegnaegna proteinerproteiner producerasproduceras

•• BristerBrister i i immunförsvaretimmunförsvaret

a) a) NågonNågon del i del i immunförsvaretimmunförsvaret fungerarfungerar inteintenormaltnormalt..

b) b) T.exT.ex. AIDS: . AIDS: HIHI--virusvirus förstörförstör hjälparhjälpar--TT--cellerceller

HIV

•• RetrovirusRetrovirus

•• kopierarkopierar sittsitt genomgenom till en till en kromosomkromosom ii en en makrofagmakrofag ellereller TT--hjälparcellhjälparcell. .

•• Hög mutationshastighet (Hög mutationshastighet (reverstranskriptasreverstranskriptaskorrekturläser inte)korrekturläser inte)

•• AntigenAntigen--presenterande celler för HIV till presenterande celler för HIV till lymfnoderna, där HIV infekterar mängder av lymfnoderna, där HIV infekterar mängder av TT--hjälparcellerhjälparceller

•• HIVHIV--genometgenomet kankan kopieraskopieras med Tmed T--cellenscellensgenomgenom ii åratalåratal. .

2011-03-04

36

HIV

•• Då TDå T--cellen aktiveras cellen aktiveras aktiverasaktiveras också också produktionen av viruspartiklarproduktionen av viruspartiklar

•• Kroppens försvar rensar bort viruspartiklar och Kroppens försvar rensar bort viruspartiklar och TT--cellerna återhämtar sig, men viruset smittar cellerna återhämtar sig, men viruset smittar hela tiden nya Thela tiden nya T--cellerceller

•• Denna period ofta stabil och kan vara i flera år, Denna period ofta stabil och kan vara i flera år, patienten mår OKpatienten mår OK

•• AIDS: HIV förstör TAIDS: HIV förstör T--cellerna och patientens cellerna och patientens immunförsvar bryts ner.immunförsvar bryts ner.