Grundläggande ombudsutbildning

– Kursledarmaterial

2

Till dig som är kursledareDet är bara att gratulera. Du får i denna utbildning träffa dem som valt att bli ombud för Lärarförbundet – lärare och kanske andra medlemmar som valt att ta på sig ett uppdrag. Några som

valt gemensamma lösningar framför att klara sig själva

valt att ställa upp för sina kollegor

valt att stå upp för sitt yrke och dess förutsättningar

De kliver in uppdraget med sina erfarenheter, sitt yr-keskunnande, sitt goda omdöme och kunskapen om just sin arbetsplats.

I ditt uppdrag får du möta, tänka och förhoppningsvis skratta med dessa nya ombud. Deras kreativitet och entusiasm är Lärarförbundet beroende av. Ditt upp-drag är att göra deras uppdrag till något som känns viktigt men inte svårt.

Du får vara med och utveckla den del av organisatio-nen som våra medlemmar möter – jobba längst fram!

Förhoppningen är att detta material ska underlätta för dig att genomföra utbildningar så att ombudsuppdra-get känns viktigt men inte svårt.

Lycka till!

3

InnehållÖvergripande beskrivning av utbildningen ......................................................... 5

Viktiga förändringar ställer nya krav ........................................................................................................... 5

Utbildningens syfte ...................................................................................................................................... 5

Grundutbildningens innehåll ........................................................................................................................ 6

Förslag till körschema ............................................................................................................ 8Förarbete ..................................................................................................................................................... 8

InlednIng dag 1 (1h) ............................................................................. 9

Presentation av kurs (mål och syfte) och kursledning ......................................... 9

Deltagarnas presentationer ................................................................................. 9

Ombudets roll (15 min) ......................................................................................... 9

arbetsplatsen (80 min) .........................................................................10

Frågor på arbetsplatsen (15 min) .......................................................................10

Mina medlemmar (15 min) ..................................................................................10

Att nå alla – lönefrågan (30 min) ......................................................................... 11

Ömsesidiga förväntningar (20 min) .................................................................... 11

Kommunikation (1h 20 min) ................................................................ 12

Vem är jag (40 min) .............................................................................................. 12

Strategier för att utveckla kontakter (40 min) ..................................................... 13

Våra verktyg (50 min) ............................................................................15

Lärarförbundet kan! (15 min) ..............................................................................15

Översikt ...............................................................................................................16

lärares yrkesetik (35 min) ................................................................. 17

Ansvaret för professionen ................................................................................... 17

avslut dag 1 (50 min) ...............................................................................18

Ömsesidiga förväntningar (20 min) .....................................................................18

Hemuppgifterna: Ta en diskussion (15 min) .........................................................19

4

InlednIng dag 2 (10 min) ................................................................. 20

Återkoppling till förra gången och redovisning av hemuppgiften (1h 35 min) ................................................................... 20

Laget runt – erfarenheter och tankar ................................................................ 20

Gruppredovisning (30 min) ................................................................................. 20

En historisk tillbakablick (35) ............................................................................. 20

Gemensam redovisning (15 min) ......................................................................... 20

Partsförhållandet (2h 10 min) .......................................................... 20 Vad erbjuder du chefen? (30 min) ....................................................................... 20

Chefen som medlem (10 min) ...............................................................................21

Förtroende och formalia (50 min) ........................................................................21

Våra snackisar (20 min) ...................................................................................... 22

Delaktighet (20min) ............................................................................................ 22

Förhandling och samverkan (2h) ..................................23 Vardagsförhandling (15 min) ............................................................................... 23

Regelverk för inflytande (20 min) ....................................................................... 23

Analys, strategi, handling (1h 10 min) ................................................................. 24

Avslutning (15 min) ............................................................................................. 24

InlednIng dag 3 (10 min) ............................................25

Back to basics (40 min) ................................................25

Vår samlade styrka (1 h) ..............................................26

Kommunicera mera (1 h 15) ..........................................27 Elevator Pitch (15 min) ........................................................................................ 27

Att sälja varan (45 min) ...................................................................................... 27

Överblick, inventering (15 min) ........................................................................... 27

Hantera medlemmarnas frågor (2 h 10) ........................28 Anställningen (50 min) ....................................................................................... 28

Kollektivavtalets betydelse (10 min)................................................................... 28

Kollegahandledning (30 min) .............................................................................. 28

Grundläggande värderingar och ändamål (10 min) ............................................ 29

Etik för förtroendevalda (30 min) ....................................................................... 29

avslut (30 min) .............................................................30 Utvärdering (15 min) ........................................................................................... 30

Att gå vidare som ombud (10 min) ....................................................................... 30

Till sist (5 min) .................................................................................................... 30

efterarbete .................................................................. 31

5

Övergripande beskrivningav utbildningen När Lärarförbundet är som bäst är det en arbetande gemenskap där lärare och skolledare tillsammans verkar för att förbättra villkoren och förutsättningarna för att utöva sitt yrke. I den gemenskapen stöttar vi varandra i framgång och motgång. För att kunna göra det i vardagen, har vi ombud på varje arbetsplats. Här presenteras den grundutbildning som introducerar ombuden i det uppdraget.

Ombudets viktigaste roll är att göra medlemmarna på arbetsplatsen till en aktiv del i förbundet och förbun-det närvarande på arbetsplatsen. Kärnuppdraget är att vara marknadsförare, kontaktperson och bärare av en Lärarförbundsanda.

Utbildningen syftar till att ombudet ska utveckla de kontakter och relationer som krävs för att fullgöra uppdraget, samt att orientera i de redskap som fackför-bund i allmänhet och Lärarförbundet som yrkesfacklig organisation i synnerhet har att tillgå. Den tar sin ut-gångspunkt i den vardag som ombudet verkar i.

Ombudets roll håller på att förändras på två sätt. Dels går vi från ett läge då det var självklart att organisera sig till ett läge med en växande skepsis mot att låta sig representeras. Det gör att vi måste arbeta mer aktivt för att rekrytera och behålla medlemmar.

Dels innebär en förskjutning från regelstyrning mot målstyrning att vårt inflytande mindre beror på hur väl vi kan reglerna, och mer på hur väl insatta vi är i målen för verksamheten och hur man kan uppnå dem. Detta innebär inte att regler är ointressanta. Men det innebär att det blir allt viktigare att kunna argu-mentera utifrån verksamhetens mål. De traditionella fackliga redskapen räcker inte till när vi vill förena professionellt inflytande med våra fackliga krav och för att fullgöra våra skyldigheter som part.

Den främsta konsekvensen är att inflytande mer och mer måste utövas där målen uppnås – det är också där som villkoren för arbetet konkret tar form. Ett ombud på arbetsplatsen är alltså grunden för inflytande.

Samma förskjutning från regler till mål gäller på huvudmannanivå. Den som tydligt och konkret kan

Viktiga förändringar ställer nya kravbeskriva för en motpart hur förutsättningarna att nå målen förändras, vid till exempel nedskärningar el-ler löneöversyn, har större chans att nå framgång. Grunden för att kunna göra det är ett bra nätverk på skolorna. På så sätt är ombuden en resurs för inflytan-dearbete på en central nivå.

Den personliga kontakten är avgörande för att gå med och för att fortsätta att vara medlem i förbundet. Det förutsätter att organisationen har människor som är beredda att kliva fram och synas där lärarna finns – helst någon som finns i vardagen och som bjuder in till medverkan. Förutsättningarna för kommunikation och information har också förändrats, med informa-tion på nätet, tillgång till mobiltelefon, jourtelefon och webbombudsman osv.

Mot denna bakgrund beslutade förbundsstyrelsen 2008 att utveckla en grundläggande ombudsutbild-ning som ger förutsättningar att lära känna de kom-munikationsvägar och bygga de kontaktnät som krävs för att anta rollen som ombud och att fullgöra plik-terna som part.

Utbildningens syfteMål

Ombudet ska efter kursen:

forma sitt uppdrag så att det fungerar på den egna arbetsplatsen, i relation till medlemmar, chef och inom ramen för Lärarförbundet

ha kunskap om medlemskapets värde och kunna kommunicera det

ha kunskap om praktiska och arbetsrättsliga förut-sättningar för inflytande.

Omfattning

Denna grundutbildning omfattar minst tre dagar med mellanliggande tid där ombudet förväntas göra en del förankringsarbete.

6

Utbildningen formas huvudsakligen runt ombudens kontaktnät och den roll som ombudet spelar i relation till dessa. Olikheten mellan arbetsplatser och ombu-dens olika förutsättningar blir på så sätt synlig. Som utgångspunkt identifieras tre grupper av kontakter:

1. Medlemmar/medlem/borde vara medlem

2. Min avdelning och resten av förbundet

3. Chefen och andra som fattar beslut som rör oss.

Ombudet spelar också en roll i mötet mellan dessa grupper. I bilden uppstår sju fält, Utöver de tre som handlar om ombudets huvudsakliga kontakter var för sig finns fält som beskriver mötet mellan de olika grupperna.

1 Medlemmar/medlem/borde vara medlem

Kongressen vill att ”Lärarförbundet ska finnas i varje medlems vardag. /…/ Det personliga mötet och möjlig-heten till inflytande på arbetsplatsen är avgörande för hur lärare uppfattar förbundet” (Verksamhetsinrikt-ning 2008 -2010, Lärarförbundets styrdokument sid 22).

Hur man bäst bygger medlemsrelationer är naturligt-vis beroende på hur arbetsplatsen ser ut, hur många medlemmar man har, hur den fackliga traditionen är osv. Det centrala är att ombudet är en bland flera kompetenta lärare som kan dela ansvar och söka stöd i varandra, även om ombudet har en särställning.

Grundutbildningens innehållKontakterna på arbetsplatsen kretsar kring Lärarför-bundets angelägna frågor. Det handlar om att forma en Lärarförbundsanda – en gemenskap som står för läraryrkets värde och integritet, som lyfter framgång, stödjer där det behövs och som bjuder in.

Ombudsuppdraget handlar också om att möjliggöra inflytande och vid behov stödja enskilda medlemmar. När enskilda medlemmar söker stöd är ombudets upp-drag att välja mellan flera olika vägar – t.ex. att stödja med kunskap och diskussion så att medlemmen själv kan ta tag i sin fråga, att delta som stöd i diskussioner med chefen eller att förmedla kontakt med någon i avdelningsstyrelsen som kan stödja medlemmen i ärendet.

Här är fokus också på det rekryterande uppdraget i förhållande till nya kollegor och studenter på VFU (d.v.s. den verksamhetsförlagda delen av utbildningen). Det handlar både om att kunna argumentera för Lä-rarförbundet och om att forma en verksamhet som är inbjudande och attraktiv.

Arbetet mellan utbildningstillfällena handlar om att formulera ömsesidiga förväntningar mellan ombudet och de övriga medlemmarna på arbetsplatsen, om att göra Lärarförbundet synligt på arbetsplatsen och om att utveckla känsla för att möta folk utifrån deras be-hov.

7

I mötet mellan olika kontakter

Ombudets roll i olika möten är naturligtvis beroende av innehåll. I fältet som uppstår mellan medlem och chef (4) kan det handla om att stötta och uppmana en kollega att själv ta kontakt med rektor i en arbetsmil-jöfråga, att kräva att rektor tar upp en fråga till bred diskussion före beslut eller att själv ta upp något i sam-verkan. Här finns också ombudets tydliga updrag att reagera på missförhållanden för enskild eller grupp av medlemmar och att ringa i de larmklockor som står tillbuds. Det kan handla om att lösa frågan på plats el-ler att ta stöd i styrelse och vidare i förbundet (7).

I mötet mellan medlemmar (5) och avdelningsstyrelse/förbundet i stort kan det handla om att för styrelsen undersöka stämningar och opinion inför beslut, att sätta medlem i kontakt med styrelsen för rådgivning eller att inspirera någon till att delta i nätverk, arbets-grupper, kampanjer eller kurser.

Mellan chefen och förbundet i stort (6) kan det handla om att ta avdelningsstyrelsen till hjälp när chefen inte vill dokumentera oenighet i samverkan eller på andra sätt inte följer rutiner för inflytandearbete, men det kan också handla om att tillsammans med chefen söka inspiration i något av förbundets material i ett utveck-lingsarbete. I det mittersta fältet (7) kan det handla om att koppla in huvudskyddsombudet i en pågående konflikt mellan chef och medlem, men också att göra framgångsrikt arbete på enheten synligt genom att tipsa någon av förbundets tidningar.

Meningen med föreningen

Som ett perspektiv i utbildningen möter ombudet olika argumentationslinjer för att vara med och vara aktiv i en fackförening i allmänhet och i Lärarförbundet i synnerhet. Utgångspunkten tas ofta i konkreta frågor som finns på de arbetsplatser som ombuden kommer ifrån, men också från frågor som är centrala i förbundets politik, som exempelvis lön. Ombudet får också möjlighet att utveckla sin yrkesstolthet.

Ombudets roll blir sammantaget att med gott omdöme och med de verktyg som står tillbuds bära ett lärar- och arbetstagarperspektiv i de relationer som ombudet har.

2 Min avdelning och resten av förbundet utanför arbetsplatsen

Ombudens styrka är direkt beroende av det stöd som de får/tar emot från sin styrelse. Styrelsens styrka är lika beroende av kunskapen om läget på alla arbets-platser och av möjligheten att mobilisera medlemmar när det behövs.

Det viktigaste målet under denna punkt är att få om-budet att känna sig som en viktig aktör i avdelningen och i förbundet i stort. Med sin hemvist och sitt nät-verk på en viss arbetsplats har varje ombud en unik ställning.

Här ges en översikt över förbundets samlade resurser och kompetens. Syftet är att etablera känslan av styrka – det finns alltid någon att ta till. Ombuden måste inte kunna organisationen – men de måste veta att det all-tid finns någon som kan ta vid. Och de måste förstå att de ska skicka signaler tidigt.

Utbildningsmomenten handlar om att orientera ombudet i organisationen och att göra avdelnings-styrelsen tillgänglig för ombudet – och vise versa. Uppdraget mellan utbildningsmomenten är att göra en klar överenskommelse/rollfördelning mellan avdel-ningsstyrelsen och ombudet. Det kan gälla uppdrag i löneöversynen, överenskommelser om vilka frågor ombudet hanterar självständigt i samverkan och vilka frågor som ska föras vidare till avdelningsstyrelsen innan man som ombud medverkar till beslut samt ”larmklockor” som ska indikera att ombudet ska agera.

3 Chefen och andra som fattar beslut som rör oss

Som ombud får man uppdraget att vara medlemmarnas röst i förhållande till chefen – i allehanda frågor. Många beslut får rektor inte fatta utan att först höra med de fackliga organisationerna.

Vi skiljer på formellt och informellt inflytande. Ombuden får en orientering i det regelverk av lagar och avtal som garanterar både kollektiv och enskild rätt i förhållande till arbetsgivaren. Det görs tydligt att det är arbetsgivarens ansvar att regelverket upprätthålls. Med en översiktlig kunskap kan ombudet ställa kritiska frågor kring hur reglerna efterlevs och om nödvändigt kontakta avdelningen för stöd.

Tyngdpunkten ligger dock vid det informella inflytande som kommer genom att bygga förtroende. Det bästa är om skolledningen inte samverkar bara för att de måste, utan för att de också ser vinster med samverkan.

8

Kontakta berörda avdelningsstyrelser och redogör för kursens mål och för det hem-arbete som avdelningsstyrelserna kommer att bli berörda av.

Skapa ett nytt, dolt medlemsnät och bjud in deltagarna. Skriv ett första inlägg (eller var sitt om ni är två eller flera kursledare) där ni säger något om vilka ni är, berättar att detta forum är en möjlighet för er att hålla kontakt mellan utbildningstillfällena och efter avslutad utbildning, och uppmuntrar deltagarna att kort presentera sig.

Ge uppgiften att förbereda sig med att lista på vilka medlemmar de har på arbets-platsen och vilka ”snackisar” som dominerar samtalet lärare emellan på arbetsplat-sen. Dessa uppgifter bör också delges i inbjudan.

FörarbeteUtöver att bjuda in deltagarna och organisera det praktiska finns det några saker för dig som kursledare att göra före kursen:

Mall för kursinbjudan

Förslag till körschemaKörschemat bygger på tre dagars utbildning med en hemuppgift mellan dag ett och två. Utbildningen kan med fördel läggas som 1+2 dagar eller 1+1+1 dagar.

Körschemat består av övningar och resonemang kring dem. Under rubriken ”Prata mer” ger vi förslag till sådant som man också kan ta upp, om det finns tid. I rutor i marginalen ger vi förslag till stödmaterial i form av powerpointbilder (PPT), arbetsblad m.m.

Tidsåtgången för de olika momenten är beräknade på en kurstid med tre timmar före och tre timmar efter lunch.

I schemat finns också en tredelad hemuppgift som är tänkt att göras mellan de två kurstillfällena. Det gör att kurstillfällena inte kan ligga för nära inpå varandra. Alla tre uppgifterna handlar om att arbeta upp olika kontakter som man har i egenskap av ombud. Poängen med att välja denna typ av uppgifter är att rollen som ombud i första hand är en praktik – man ska prata med folk! Det handlar både om att uttrycka för-väntningar plocka upp signaler, tolka trender. Hemuppgifterna ska alltså hjälpa ombu-den att trampa upp de stigar som man ska gå som ombud.

9

Presentation av kurs (mål och syfte) och kursledningStarta med att visa filmen med Eva-Lis.

Presentera dig själv och berätta om din bakgrund som lärare och Lärarförbundare.

Inledningen avslutas med en syftesförklaring. Varför är vi här?

Syftesförklaringen fungerar alltid bättre om känslan är på plats.

Deltagarnas presentationerPresentationerna bör ”få ut alla på banan” och sätta agendan för kursen. I presentatio-nen bör därför deltagarna till exempel berätta om sin egen arbetsplats, till exempel an-tal medlemmar, antal anställda och något som de tror att ingen vet om arbetsplatsen. Yrkesidentitet och yrkesstolthet är också viktiga perspektiv i alla Lärarförbundets kur-ser. Därför bör kursdeltagarna tillfrågas om något som de är särkilt bra på som lärare.

Ge kursdeltagarna 10 minuter till att fråga ut varandra två och två (fem min var), och gå sedan laget runt och låt dem presentera varandra.

Ombudets roll (15 min)Momentet syftar till att sätta fokus i kursen genom att synliggöra ombudens kontakt-ytor och göra en första beskrivning av ombudets roll.

Be deltagarna skriva på postit-lappar vilka de har/kan ha kontakt med i egenskap av ombud. Sätt upp postit-lapparna på tavlan och gruppera deltagarnas förslag så det bil-das tre överlappande cirklar som på bilden på sidan 6.

1. Medlemmar – ombudens mest grundläggande kontakt kommer att vara huvud-fokus under kursen. Kollegor som inte är medlemmar – kan vara sådana som vi inte rekryterar (kommunals medlemmar t.ex.) och sådana som vi vill ha som med-lemmar (idag oanslutna eller medlemmar i andra förbund).

2. Lärarförbundet i stort – en otrolig resursbank. Med en personlig relation till någon i syrelsen så ökar förutsättningarna både för att ge stöd till enskilda medlemmar och för att göra rösterna från medlemmarna hörda.

3. Chef/skolledning – ofta finns en stor förväntan både från chefen och medlemmarna. Andra kontakter. Alla ombud träffar föräldrar till eleverna, vänner, bekanta – som kanske är journalister, politiker, jurister eller på andra sätt intressanta. Meningen är inte att dessa kontakter ska överutnyttjas – men vid rätt tillfällen kan det vara värde-fullt. Och det är alltid rätt att i dessa möten vara stolt över sitt yrke och sitt uppdrag – även om man inte behöver tjata om det. Företrädare för andra förbund – personer som ombuden kan möta i exempelvis samverkansgrupper. Kan vara till nytta eller inte – men man måste ofta förhålla sig till dem.

Utgå ifrån den bild som uppstår och beskriv/diskutera hur de olika kontakterna är varandras förutsättningar. Exempel: Man har kontakt med chefen för medlemmarnas skull. Avdelningsstyrelsen är beroende av den information om läget på din arbetsplats som du kan förmedla. Styrkan i förhållandet till chefen ligger både i det stöd som man kan få från avdelningen och den ”rörelse” som man kan få bland sina medlemmar…

Ta upp med deltagarna vilken typ av frågor som uppstår och finns i de överlappande fälten.

InlednIng dag 1 (1h)

Broschyr: Ombud i lust och nöd

PPT 2: Mina medlemmar

PPT 1: Målen för utbildningen

10

arbetsblad 2: Mina medlemmar

Mina medlemmar (15 min)Syftet är att göra en kartläggning för att få syn på alla medlemmar som ombudet har ansvar för och att det finns stora variationer i ombudens förutsättningar.

Före kursen bör deltagarna uppmanas att förbereda en lista på vilka medlemmar de har.

Var och en får enskilt upprätta en lista och fundera över vilken kontakt de har med medlemmarna och hur aktiva de är. Låt gruppen arbeta i c:a 5 min – om listan blir ofärdig kan de komplettera hemma.

Använd listorna till att synliggöra skillnader mellan arbetsplatser och ombudens för-utsättningar. Inledningsvis handlar det om längden på listan och om hur utspridda medlemmarna är – alltså förutsättningarna till kommunikation. Ställ deltagarna på linje från den som representerar störst till minst medlemsgrupp. Låt en eller ett par ur varje ände av kön samt någon i mitten beskriva sin arbetsplats och förutsättningarna att nå alla i vardagen. Fråga eventuellt någon med lärarna spridda – till exempel musik och kulturskolan.

Även andra ombud kan ha sina medlemmar spridda i t.ex. förskola/grundskola som hör ihop.

Gör ny linje från största arbetsplatsen till minsta. Är det några som bytte plats?

Diskutera skillnader i uppdraget som konsekvens av hur många man representerar, till exempel genom att göra miniintervjuer med den som står längst åt ena eller andra hållet och någon i mitten.

Frågor på arbetsplatsen (15 min) Syftet med denna övning är att sätta fokus på de frågor som intresserar de egna med-lemmarna och visa hur facklig verksamhet kan handla om de frågor som väcks i var-dagen. Övningen ligger till grund för mycket av fortsättningen – en del i att ombuden under utbildningen ska ”trampa upp sina stigar”.

Låt kursdeltagarna göra en lista över vilka frågor som man pratar om på arbetsplatsen – återkommande samtalsämnen som involverar många eller alla. Detta bör deltagarna ha förberett hemma. Uppmuntra deltagarna att bortse från den ”fackliga traditionen” och verkligen ta upp det som det pratas om.

Lista några av deltagarnas snackisar på blädderblock och ta en diskussion kring ”hur är dessa frågor intressanta för Lärarförbundet”. Finns här latenta utbildningsmiljöpro-blem? Finns det något som bör uppmärksammas särskilt – till exempel genom att tipsa någon av förbundets tidningar? Är arbetsplatsen upptagen med något som styr bort fokus från måluppfyllelse?

Spar den gemensamma listan och uppmana deltagarna att spara sina egna listor inför kommande övningar.

arbetsblad 1: Vad vi snackar om

arbetsplatsen (80 min)

11

Broschyr:Vem ska vara vårt ombud?

arbetsblad 3: Ömsesidiga förväntningar.

Broschyrer: Våga prata lön, Lönesamtalet – ett tillfälle att påverka

Att nå alla – lönefrågan (30 min)Övningen har ett dubbelt syfte: Dels handlar den om att tänka igenom strategiskt hur man (själv eller – om det finns – i samarbete med andra ombud) kan nå alla på arbets-platsen med frågor, information, inbjudningar… Dels är frågeställningen vald för att föra in lön som en angelägen fråga som det är viktigt att få ett brett engagemang i.

Tänk att löneförhandlingarna är i ett kritiskt skede och avdelningsstyrelsen behöver få veta i vilken utsträckning medlemmarna:

1 är missnöjda med lönen

2 har idéer om hur man kan göra för att öka trycket på arbetsgivaren

3 är beredda att gå ut offentligt i tidningen, ställa upp i demonstrationer m.m.

Hur gör du för att få in medlemmarnas synpunkter?

Fråga i samband med redovisningen/gruppdiskussionen om frågan om lön är speciell/kontroversiell/engagerande/levande som fråga. Gör poängen att ett brett engagemang i lönefrågan är en förutsättning för att kunna sätta tryck. Det går inte att förhandla sig till bättre löner med motparter som bara hör det från fackliga företrädare i stängda rum någon gång om året. Visa på och lyft fram något ur de material som finns. Fråga om deltagarna varit på möten om lönesättning/lönesamtal m.m.

Gör poängen att det inte alltid går att vänta på att man får till ett möte, och att det för många är ganska ointressant att gå på möten. Ibland kan det finnas anledning att göra vandrande förankringsarbete: Snabbt möte vid kopieringsmaskinen, strategisk place-ring vid fikat, att be någon fråga någon eller att bara knacka på och störa kan fungera bra – och kan vara helt fel! Det handlar om gott omdöme.

En annan poäng är att frågan fyller fler funktioner än att kolla i sak. Ofta har man gan-ska god koll på vad folk tycker, och kan ge ett rimligt svar själv, men frågandet har ock-så ett marknadsföringsvärde – den gör Lärarförbundets arbete med vissa frågor synligt och bjuder in till involvering. Om svaret är alldeles uppenbart kan det vara relevant att själv formulera ett förslag till svar och fråga runt om det är okej, till exempel fråga de första fem man träffar eller någon i varje arbetslag.

Ömsesidiga förväntningar (20 min)Syftet med momentet är att formulera och skapa grund för att utveckla ömsesidiga förväntningar mellan ombudet och medlemmarna på arbetsplatsen.

Här introduceras också ett återkommande tema: Genom att lägga förväntningarna på bordet så är det lättare att hantera och bemöta dem – och att bygga en arbetande rela-tion.

Antagande om förväntningar

Låt deltagarna fundera kring: Dina förväntningar på medlemmarna, medlemmarnas för-väntningar på dig.

Undersök i vilken utsträckning de redan har varit med om en sådan diskussion, till ex-empel genom att använda Lärarförbundets material ”Vem ska vara vårt ombud?” eller genom möten på arbetsplatsen.

Ge fem minuter för att fylla i arbetsbladet.

Ta upp exempel på förväntningar – till exempel laget runt – en från varje. (Undvik att göra en lista som ser ut som ett facit. Detta ska naturligtvis göras särskilt för varje ar-

12

betsplats.) Utmana med frågor om de förväntar sig engagemang, resultatvilja, tydlighet – och om medlemmarna kan förvänta sig motsvarande. Om många sådana ord kom-mer upp – fråga i stället om exempel – ”vad kan det vara i praktiken – hos just dig?”

Gör poängen att någon annans förväntningar vet man inte något om förrän man frågat. Till exempel kan man genom möte på arbetsplatsen göra motsvarande övning där medlemmarna gör listor under tre rubriker – förväntningar på mitt ombud, förvänt-ningar på förbundet i stort och detta är mitt bidrag. Alternativt är att följa diskussionen i ”Vem ska vara vårt ombud?”. Hänvisa tillbaka till diskussionen under ”att nå alla” och konstatera att det kan vara mer effektivt att fråga runt bland några väl valda än att få till ett möte – beroende på hur traditionen på arbetsplatsen är.

Diskutera antagandena om ”medlemmarnas förväntningar på dig”. Ställ motfrågan ”hur vet du det?” Några svar kommer det att finnas – man har pratat ut, gått igenom materialet ”Vems ska vara vårt ombud?” eller ställt villkor för att bli vald.

Introducera hemuppgiften att föra samtal med mina medlemmar.

Vem är jag (40 min)Syftet med övningen är att samtliga kursdeltagare ska få en modell för hur de kan re-flektera kring sig själva och vilket beteendemönster som styr dem. Utifrån det kan de fundera lite kring sina behov och även höra hur andra beskriver sitt sätt att vara. Mål-sättningen med övningen är att kursdeltagarna ska förstå att beroende på vilket bete-endemönster som styr den person som de möter kan de hantera mötet på olika sätt.

Bakgrundsfakta för kursledaren: Skaparen av Kognitiv Terapi, Aaron Beck, amerikansk psykiatriker, visade på sambandet mellan våra tankar, känslor och handlingar. Han visade att vårt beteende styrs av känslan som skapar tankarna och som sedan leder till våra handlingar. Det är ett beteende som är inlärt och som kan läras om och det är delvis det som gjort KBT så framgångsrikt och som skiljer sig mot psykodynamisk teoribildning. Att vårt beteende kan läras om och kan föränd-ras om vi själva är motiverade och får hjälp med metoder.

Aaron Beck visade att vi alla har ett tankemönster som fokuserar på känslan där grunden är kontakten människor emellan, grunden som gör att vi kan känna igen oss i varandra och som skapar band av förtroende, vänskap, närhet och kärlek. Vi använder det till att läsa av människor och situationer (empati) men också känna av våra egna känslor. Det andra tan-kemönstret är tanken som fokuserar på logik och analys. Där vi tänker utifrån orsak och ver-kan – förhållanden. Vi analyserar, ser sammanhang och vill gärna kategorisera och bedöma saker utifrån sant eller falskt, rätt eller fel och bra eller dåligt. Vidare har vi ett tankemönster som fokuserar på handling som leder till att vi vill skapa praktiska resultat och trivs med att agera. I detta tankemönster finns ofta energi och drivkraft och vi vill snabbt förstå uppgiften och lösa den.

Aaron Beck menar också att de flesta av oss använder en eller två av de tre funktionerna mer än de andra. I vår vardag när vi lär oss nya saker, drar slutsatser, fattar beslut och agerar. Det gör att vårt beteende styrs av olika tankemönster och vi har därmed olika behov och sätt att agera på. Det blir tydligt när vi möter människor att vi styrs av olika tankemönster och det blir viktigt och betydelsefullt att se hur jag själv styrs och vad det får för konsekvenser i mötet med andra.

Alla övningar som berör hur vi är som människor kräver ett ödmjukt förhållningssätt. Som kursledare ska vi inte sätta etiketter på andra utan visa på kraften i att det är bara den egna individen som är expert på sig själv och som känner sig själv bäst. Det finns inget rätt eller fel utan det finns bara olika sätt att vara på, och det kan också förändras utifrån vilken situa-tionen är eller vilket forum vi befinner oss i. Det finns alltid ett samspel mellan person och situation.

PPT 3-7: Vem är jag?

Kommunikation (1h 35 min)

13

Strategier för att utveckla kontakter (40 min)Sammantaget syftar dessa moment till att skapa en förtroendefull och engagerad grupp av ”Lärarförbundare” på arbetsplatsen och till att skapa förutsättningar för att behålla medlemmar.

”Bra kontakt med…”

Återkoppla till listan som ombuden upprättade (Arbetsblad: Mina medlemmar). Låt ombuden placera in sina medlemmar med hjälp av kryss längs en linje på ett tomt papper, från någon de knappt känner (1) till någon de känner väldigt väl (5). Fråga runt med frågor typ: ”Beskriv någon som ligger längst bort till vänster, beskriv någon som ligger längst till höger.

Genom ombudet kan varje medlem på arbetsplatsen få personlig kontakt och bli ”soci-alt” med i Lärarförbundet. En grundläggande uppgift är därför att flytta så många som möjligt av markeringarna till nivå tre. Men om man inte är vaksam finns det faror med att ha ”förtroliga” (några på nivå 5). ”Lärarförbundet på arbetsplatsen” kan utvecklas till ett kotteri där andra inte känner sig välkomna.

Hur kan man flytta så många som möjligt till åtminstone nivå tre? Spåna på tavlan. Det kan handla om att ”fika strategiskt”, gå en annan väg mellan personalrummet och avdelningen, söka sig till aktiviteter med dem som man inte brukar träffa… Återkoppla till ”Vem är jag”.

”Är aktiv”

Fråga runt på samma sätt som under ”bra kontakt med”.

arbetsblad 2: Mina medlemmar

1. Redogör lite kort för de tre olika inlärda tankemönstren. Oftast har vi en betoning på tanke – känsla, tanke – handling eller enbart handling. (bild 1)

2. Visa de tre bilderna av tanke, känsla och handling och visa på tre olika beteende-mönster. (bild 2)

3. Låt alla kursdeltagare fundera i tre minuter vad som passar in på dem. Därefter får de tala med sin bordsgranne om de känner igen sig själva och varför.

4. Välj ut tre hörn i rummet. Ett hörn för tanke-känsla, ett annat för tanke-handling och det tredje för handling. Låt alla kursdeltagare välja det hörn där de känner igen sig.

5. Det är nu tre grupperingar. Kanske finns det några kursdeltagare som inte kände att de kunde ställa sig i något hörn. Låt de få förklara varför. De kanske känner sig hemma i alla hörn eller inte i något. Låt de få gå runt i de olika grupperna under din vägledning och tala med de olika grupperna. Hur beskriver sig gruppen. Kan-ske hittar alla en plats. Om det finns någon som inte känner att den kan ställa sig i något hörn så låt den tänka på en person som den känner istället och identifiera sig med denna och välj hörn därefter.

6. Låt nu de tre grupperna sitta för sig och resonera i tio minuter kring vad som är viktigt för dem när de befinner sig på ett möte. Vad behöver de för att mötet ska bli lyckat och vad behöver de känna.

7. Därefter återsamlas alla och grupperna får ett par minuter att muntligt beskriva vad de kommit fram till. Därefter kan ni i gruppen reflektera kring vad detta har för be-tydelse i mötet med andra där jag som ombud har i uppgift att fånga upp, engagera och lyssna till.

14

Utgå ifrån PPT (normalfördelning) och beskriv följande:

Om man ska ändra gruppattityder är det viktigaste att ”flytta mitten”. Därför är det ra-tionellt att koncentrera sig på ”treorna”. Men att ”tippa” över alla till ”femmor” behöver inte betyda att man når framgång.

Samtidigt är ettorna och tvåorna de som kan stjälpa ombudets arbete genom att direkt motverka detta. Men det är också de som kan ställa de kritiska frågorna. Beroende på fråga kan det vara viktigt med en bra balans mellan ettor och femmor. Kurvans utse-ende kommer naturligtvis att variera utifrån frågeställning och tillfälle. Ibland behöver vi vara bromsklossar men oftast krävs att vi är aktiva.

Det är lättast att mötas på områden ”vid sidan av” kritiken. Kanske mer socialt, som kollegor, eller i frågor där man är mer trygg. Om någon är irriterad över lön och löne-sättning kan det vara läge att ta upp en diskussion om arbetsmiljöuppföljningen. När man har etablerat områden där man är överens är det lättare att ta upp frågor där man skiljer sig i åsikt. Detta betyder inte att man ska backa för diskussioner på ”obehagliga” områden.

Ett sätt är att närma sig dessa medlemmar rent praktiskt (obs – inte ”göra åt” utan ”göra tillsammans”). Det kan handla om allt från att ta hjälp med att ställa förank-ringsfrågor till att bära in kaffet till mötet. Den psykologiska mekanism som ligger bakom är förvånansvärt stark – har man varit fysiskt delaktig är det lättare att bygga upp ett rationellt argument för att ”vara med”.

Ett annat sätt är att få stöd från rätt person. Om någon annan säger att ”det är viktigt att vi här på arbetsplatsen…” eller ”Ombudet hade alldeles rätt när…” – allra helst när du inte är närvarande – så ökar sannolikheten för att du har en trygg medlem till.

Ta upp deltagarnas exempel på ettor och tvåor tills ni har en samling på tre till fyra olika ”typer”.

Alternativ 1: Låt deltagarna ge varandra goda råd utifrån medlemmar ovan.

Alternativ 2: Låt några av deltagarna gestalta en medlem och någon annan hantera dem i ett enkelt rollspel.

Ta avslutningsvis upp reflektioner och eventuella autentiska fall ur gruppen och sum-mera råd till någon/några.

Särskilt på arbetsplatser som är lite större, med flera olika enheter kan det vara bra att ha personer som kan hjälpa till i förankring och marknadsföring eller med praktiska bestyr.

För många är det lättare att visa engagemang genom att göra saker än genom att gå in i diskussioner eller vara aktiv på möten. Bered plats även för dem.

Ge fem minuter för var och en att sätta upp tre-fyra punkter i handlingsplanen på pap-peret ”Mina medlemmar”. Stäm av.

PPT 8: Normalfördelning

Uppgiftsblad 1: Rollspel : Möt medlemmen

15

PPT 9: Lärarförbundetsorganisation

Lärarförbundet kan! (15 min)Det är centralt att ombuden känner att de är delar av en kompetent organisation som de kan vara trygga i och stolta över.

Vad av det som händer på en arbetsplats är Lärarförbundet ”typiskt sett” intresserat av? Gå laget runt några varv och skriv upp på tavlan. För in egna områden om de inte kom-mer upp: Lönesamtal, ökade gruppstorlekar, löneöversyn, nyanställning, inredning av undervisningslokaler, chefstillsättning, medverkan i forskningsprojekt, skyddsrond, när någon mår dåligt, budget, VFU-organisation… Koppla tillbaka till listan ”Vad snackar vi om” och komplettera bilden.

Fota tavlan eller be någon av deltagarna skriva av tavlan så att ni har den som fortsatt referenspunkt.

Du är aldrig ensam: Här finns 20000 förtroendevalda och ett antal tjänstemän som brottas med samma frågor. Ta hjälp – vi är starka tillsammans! När du undrar över om du ska ta kontakt eller inte – ta kontakt!

Det finns information på webben och i förbundets alla trycksaker, t.ex. den digitala uppslagsboken för kommunalt respektive statligt anställda, webbombudsmannens vanligaste… Lön är en viktig fråga som måste återkomma under utbildningen. Här finns anledning att visa upp ”Våga prata lön” och ”Lönesamtalet – ett tillfälle att på-verka” igen.

Men det är också viktigt att bolla med sin styrelse för att få tänka ihop med någon och för att styrelsen på det sättet får inblick i just din arbetsplats. Även sådant som din ar-betsgivare anförtror dig under sekretess har du rätt att prata med styrelsen om – men inte med andra ombud på din arbetsplats. Men använd ditt omdöme så att du inte för-verkar ditt förtroendekapital. Förtroenden från medlemmar behandlas så långt möjligt i samförstånd med den som gett förtroendet.

Visa Lärarförbundets organisation – skissa på tavlan alt. visa PPT-bilden. Nämn lite om tjänstemannaorganisationen.

Våra verktyg (35 min)

Projicera matrisen med kanon/rita upp den på tavlan och gå igenom en snackis till-sammans. En fråga kan vara lönesamtal, som ju alla har erfarenhet av. Utgå sedan ifrån listan på tavlan. Låt grupper om c:a fyra sätta in en fråga i matrisen och göra an-taganden om vilka resurser som är ändamålsenliga.

Låt grupperna redovisa en fråga var och bemöt deras förslag med några av följande ingångar:

Peka på att ju längre till vänster i matrisen du kommer desto mer lokalt arbete krävs. ”Ingen annan kan hantera dina kontaktytor, i samverkan kan du få visst stöd och i formella tillämpningar av MBL och AML kan andra ta över om du inte har tillräcklig utbildning. LAS ska ombudet inte behöva röra i utan vidare utbildningsstöd”.

Samtidigt är innehållet i dessa avtal och lagar en del i Lärarförbundets kraft. Ombu-den måste känna att de har stöd både av lagarna och av personer som kan hjälpa till att tillämpa dem den dag som det behövs. Uppmana ombuden att genast ta kontakt med chefen om de känner sig förbigångna – eller att ta kontakt med avdelningsstyrelsen.

Men samtidigt: En chef som samverkar för att det känns värdefullt kommer att vara till mycket större glädje än en som gör det för att det kommer hot om lagbrott.

Avsluta med att uppmuntra deltagarna att ta kontakt med sin avdelningsstyrelse – hellre ringa en gång för mycket än en gång för lite. De är inte ansvariga för att själv-ständigt kunna tillämpa hela regelverket – inte ens förbundsjuristen gör alltid det utan att konsultera någon först. Berätta gärna om hur avdelningsstyrelsen (du själv?) tagit stöd i organisationen.

16

PPT 10: Regelverket

ÖversiktMomentet syftar till att introducera några av de resurser som vi har, och visa på vägar som vi kan gå med olika frågor.

Visa hur regelverket är uppbyggt med hjälp av PPT. Bilden av sängen syftar till att be-skriva hur regelverket är uppbyggt. Sängen vilar på de fyra benen – grundlagarna - Re-geringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen, Successionsord-ningen. Sängbotten symboliserar lagarna, täcket kollektivavtal, kuddarna lokala avtal och anställningsavtal.

Lagar och avtal är användbara verktyg. All verksamhet på utbildningsområdet styrs av nationella måldokument. Dessa är skollagen, förordningar för de olika skolformerna samt läroplaner, timplaner och kursplaner. Måldokumenten utgör ramen som sätter gränsen för vad som är tillåtet samtidigt som de anger utrymmet för det möjliga.

Andra lagar som gäller alla arbetsplatser är Medbestämmandelagen som ger rätt till information och till möjligheter att påverka alla beslut som ska fattas på arbetsplatsen.

Arbetsmiljölagen reglerar vilka skyldigheter arbetsgivaren och arbetstagaren har när det gäller arbetsmiljön. Den ger också rätt att medverka i utformningen av arbetsmil-jön.

Det kan också finnas olika avtal beroende på arbetsgivare. Avtalen reglerar hur man t.ex. ska förbättra arbetsorganisationen, lärarnas kompetensutveckling m.m.

Introducera arbetsbladet ”Våra verktyg”. Gå summariskt igenom rubrikerna i matri-sen.

Vissa verktyg är kulturella/lokala – typ mötesplatser m.m. Andra är professionella verktyg typ skollag, läroplan m.m. Dessa ger oss inte någon särskild facklig position men ofta god argumentation. Ytterligare andra är mer traditionellt fackliga och ger oss vissa rättigheter – men är i sig ofta otillräckliga för att hitta lärares lösningar på lärares frågor. Framgång ligger i att kunna kombinera dessa på rätt sätt till rätt fråga.

17

Broschyr: Lärares yrkesetik

Uppgiftsblad 2: Yrkesetik

Ansvaret för professionenSyftet med momentet är att deltagarna ska känna till det ansvar som Lärarförbundet tillsammans med LR har tagit på sig för att värna lärarprofessionens ställning och status i och med antagandet av de yrkesetiska reglerna.

Berätta om Lärares yrkesetik och dela ut skriften.

Dela ut några av exemplen från arbetsbladet ”Yrkesetik” och låt grupper om fyra disku-tera hur de skulle agera i respektive situation. Lyft några reflektioner i storgrupp.

Beskriv den moraliska arenanRoger Fjellström, docent i praktisk filosofi vid Umeå universitet, har beskrivit skolan som en moralisk arena med fyra huvudsidor. Ovanför denna arena svävar två ”moln” – den humanistiska allmänetiken och den demokratiska samhällssynen som ska prägla skolan och som kommer till uttryck i värdegrunden.

Organisationsetiken präglas av en traditionell ämbetsmannaetik. Där är ”samhällets bästa” i fokus. Lärarens lojalitet är i första hand hos uppdragsgivaren – staten som for-mulerar styrdokumenten och kommunen som formulerar skolplanen och tillför verk-samheten de ekonomiska resurserna.

Verksamhetsetikens utgångspunkt är ”elevernas bästa”. Där ligger lärarens lojalitet främst hos eleven.

Kollektivetiken har målet ”vårt bästa” och kan delas in i två riktningar. Den individori-enterade kollegialiteten innebär att man värnar om de individer som för tillfället ingår i arbetslaget eller arbetar på den egna skolan. Man stöttar varandra och man ”sätter inte dit” en kollega som beter sig oetiskt. Den professionsorienterade kollegialiteten innebär istället att man måste handla på ett sådant sätt att förtroendet för lärarkåren stärks. Eftersom vissa handlingar kan skada professionens anseende är det viktigt att kritisera kollegor som uppträder oetiskt.

Den personliga etiken har målet ”mitt bästa”, vilket innebär att man som lärare agerar på ett sätt som är meningsfullt för en själv. Man ger utrymme för snäva, egoistiska in-tressen och handlar så att man själv trivs. Exempel på detta kan vara att man försöker få eleverna att anta samma politiska synsätt som man själv eller att det i första hand är det egna intresset, inte elevernas, som styr vid schemaläggning.

lärares yrkesetik (35 min)

PPT 11: Den moraliska arenan

18

arbetsblad 3: Ömse sidiga förvänt­ningar

Ömsesidiga förväntningar (20 min)Syftet med momentet är att utveckla kontakt och trygga förhållandet mellan ombudet och FFM i avdelningsstyrelsen. Det handlar om att gå djupare än generella dokument – det handlar om personliga förväntningar och om relationerna mellan styrelse och ombud.

Undersök om det i avdelningen finns uppdragsbeskrivningar eller liknande.

Ta fram arbetsbladet ”Ömsesidiga förväntningar”.

Ge fem minuter för att fylla i listan.

Ta upp exempel på förväntningar – till exempel laget runt – en från varje. Gör sedan tydligt att man både utifrån intresse, förkunskap och arbetsplats bör ha olika förvänt-ningar både på och från sin styrelse, även om stora delar av uppdraget är gemensamt.

Förhandsavisera gärna hemuppgiften som går ut på att ta en diskussion med någon ur den egna styrelsen om ömsesidiga förväntningar och eventuellt göra en överenskom-melse och/eller en utvecklingsplan.

Antagande om förväntningar Övningen syftar till att förbereda sig för att utveckla relationen till den egna chefen

Jobba i par. Fundera över tjänster och gentjänster, diskussioner ”off-the-record” mm. Börja med tre till fem minuters egen reflektion. Deltagarna fyller i ”Arbetsbladet ömse-sidiga förväntningar”.

Lyft eventuellt upp något från deltagarna.

avslut dag 1 (50 min)

19

Hemuppgifterna: Ta en diskussion (15 min)Hemuppgifterna syftar till att underlätta kommande diskussioner och möten och att skapa ökade förutsättningar att nå måluppfyllelse.

Hemuppgifterna handlar om:

medlemmarna på din arbetsplats

din avdelning och resten av förbundet

din chef

Introducera hemuppgifterna med några återblickar: Ömsesidiga förväntingar (se till att få dem bekräftade eller dementerade); Att nå alla (använd några av de strategier som vi pratade om – fika strategiskt, välj folk med omsorg); våra snackisar (hade du ”rätt” i dina listor – vad vill dina medlemmar ha upp för frågor?).

Deltagarna fortsätter i samma par, och lägger upp konkreta planer för hur de ska kunna göra sina hemuppgifter. Börja förslagsvis med ”chefen” eftersom diskussionen är aktuell. Gå vidare med avdelning och de egna medlemmarna.

Ta en samlad diskussion och hör efter om deltagarnas läxplaner (i syfte att låta dem inspirera varandra). Var lyhörd för om det är någon som känner tveksamhet inför hem-uppgiften och/eller uppdraget som ombud. Var i så fall beredd att omedelbart efter avslutet ta reda på om hon/han vill ha stöd.

Om du som kursledaren även är företrädare för avdelningsstyrelsen och är den som kommer att prata med ombuden – passa på att sätta ut en tid! Det personliga samtalet kan inte ersättas med diskussioner i större grupp än två-tre stycken.

Fråga i vilken utsträckning deltagarna hittat in i medlemsnätet för utbildningen och guida om det behövs. Lägg ut hemuppgiften i rummet, samt andra underlag som ni använt. Ställ till exempel frågor om hur hemuppgifterna går. Detta medlemsnät kan sedan deltagarna efter intresse behålla efter kursen.

Summera dagen/avstämningGå igenom dagens punkter och peka på de olika punkternas syfte. Låt varje deltagare skriva en kort reflektion över dagen.

Presentera huvuddragen för dag tvåDag två kommer att ägnas åt en fördjupning i partsförhållandet och vägar till infly-tande.Som inspiration kan man läsa något under rubrikerna Yrke och villkor i samspel eller Arbetsorganisationen ska gynna utveckling ur ”Den skola vi vill skapa” högt,

Lycka till – ni är viktiga…Avsluta dagen med att de är viktiga och att de nu under utbildningen har en chans att bädda för att lärarnas röster ska bli hörda.

arbetsblad 5-6: Hemuppgift

20

InlednIng dag 2 (10 min)Innehållet i dagen – praktiskt och välkommen. Ev repetera namn, arbetsplats o dyl.

Laget runt – erfarenheter och tankarEn variant är att göra en ”backspegel” – ta kort upp frågor och erfarenheter sedan sist.

Gruppredovisning (30 min)Repetera de tre hemuppgifterna. Peka särskilt på de tre perspektiv som ligger i upp-gifterna: Sakfrågor (våra snackisar mm), relationer och förväntningar. Dela gruppen i grupper om tre.

1. Person a redovisar med matrisen som utgångspunkt, förslagsvis ”rad för rad” – dvs först sakfrågor sedan förväntningar som de framstår efter samtalen. (c:a 5 min)

2. Person b ställer frågor för att förstå och

3. Person c plockar ut godbitarna: det som förvånade, det kreativa, det som var bra gjort.

Rotera uppgifterna så att alla får redovisa, fråga och plocka godbitar. Se till att varje runda tar max 8-9 minuter. Gruppen tar till slut några minuter att komma fram till det som är det mest intressanta att redovisa för den stora gruppen.

Gemensam redovisning (15 min)Kursledaren strukturerar redovisningen på tavlan utifrån de tre perspektiven. Ställ också frågor ifall det behövs för att komma djupare i deltagarnas erfarenheter. Under-sök vilka sakfrågor och förväntningar som är lika och olika mellan medlemmar, avdel-ning och chef.

Genom att plocka fram det som förvånar i redovisningar kan man få syn på komman-de trender.

En historisk tillbakablick (35)Visa filmen Steg mot framtiden

Lyft några kommentarer från deltagarna.

arbetsblad 5-6: Hemuppgift

Vad erbjuder du chefen? (30 min)Övningen syftar till att illustrera hur olika situationer, olika chefer tvingar fram alter-nativa fackliga strategier. Den inspirerar också till att jobba för en fungerande arbe-tande relation med chefen.

PPT 12/gruppuppgift: Vad erbjuder du chefen?

Återkoppling till förra gången och redovisning av hemuppgiften (1h 35 min)

Partsförhållandet (2h 10 min)

arbetsblad 3: Ömse­sidiga förväntningar

Uppgiftsblad 3: Vad erbjuder du chefen?

21

Chefen som medlem (10 min)Visa PPT och låt deltagarna gissa vilken fråga det handlar om samtidigt som du suc-cessivt klickar fram loggorna. Låt deltagarna reflektera över frågan varför vi ansluter chefer. Den lilla gröna loggan med S i är Sveriges Skolledarförbund som är ”ett fackförbund för skolledare och utbildningschefer” – och som alltså inte har något problem med att ansluta chef och anställd.

I studeranderekryteringen framhåller LR ofta att de inte ansluter chefer som något po-sitivt. Detta har de gemensamt med de flesta förbund inom LO, men i TCO och SACO är de ensamma.

Samtidigt ser vi i skolledarna den grupp som kanske hårdast tar fight för skolans förut-sättningar och vars lön är sämst jämfört med andra med motsvarande ansvar.

En god utbildningsmiljö är starkt beroende av chefens förutsättningar att göra ett bra jobb.

Vidare är det självklart att förbundet inte representerar chefen när den agerar som chef. Som ombud är man aldrig ombud för sin egen chef – det är någon i den lokala skolledarföreningen eller, om det inte finns, i avdelningsstyrelsen, som företräder chefen. Om det skulle bli ärende av en konflikt mellan chef och medlem så finns det andra som kan rycka in.

PPT 13: Skolledare som medlemmar

Förtroende och formalia (50 min)Avsnittet syftar till att göra synligt hur stor framgångsfaktor en bra samverkan och ett bra inflytande är – och hur det samspelar med behovet av formellt fattade beslut.

Återkoppla till övningar från förra gången: ”Vad erbjuder du chefen?”, ”Våra verktyg” och de olika dokumenten med ömsesidiga förväntningar. Introducera diagrammet över formalia/förtroende och bjud in deltagarna att reflektera över bilden.

Var sätter jag in mitt förhållande till min chef och varför?

Var sätter jag in mitt förhållande till mina medlemmar och varför?

Om det behövs – för diskussionen med hjälp av cheferna från förra övningen.

Gå vidare och reflektera över idealbilden – hur ser den ut?

Ge var och en tillfälle att fundera över hur han/hon kan närma sig idealbilden – ev med efterföljande diskussion.

Fortsätt med PPT inflytandeparadoxen. Låt deltagarna hitta exempel på frågor där detta stämmer – både ur sin erfarenhet som ombud och från andra sammanhang. Elevinflytande är ett tänkbart område att hämta exempel ur.

Material från förra övningenPPT 14: Formalia/förtroendePPT 15: Inflytandeparadoxen

Presentera de fyra olika cheferna, dela in i grupper om c:a fyra deltagare och dela ut ”cheferna”. Ge uppgiften att forma en strategi för att nå respektive chef.

Följ upp genom redovisningar. Deltagarna gör sedan egna reflektioner kring hur de kan nå sin egen chef.

Återkoppla till Arbetsbladet med ”Ömsesidiga förväntningar” och hemuppgiften. Stämde era antaganden som ni hade innan? Är jag som ombud bara en motpart eller är jag en medpart? Vilken roll har jag i partsförhållandet? Hur kan vi uppnå ett vinna vinna - koncept? Har vi rutiner för vårt gemensamma arbete, t.ex. att sätta sig ned och prata två gånger per månad?.

Avsluta genom att låta deltagarna kort reflektera kring resonemanget om erbjudande och eventuellt ge varandra goda råd om hur denne kan utveckla relationen så att den blir mer kreativ/framåtsyftande och ger medlemmarna större inflytande.

22

Växla eventuellt i diskussionen mellan inflytandeparadoxen och förhållandet förtro-ende/formalia. Återknyt eventuellt till traditionella fackliga verktyg, hämta exempel ur snackisarna.

Inflytandeparadoxen är ett fenomen som kort går ut på att ju längre en beslutsprocess får löpa, desto större intresse och engagemang brukar frågan väcka – men samtidigt mins-kar möjligheterna till inflytande. Det fungerar förstås även vice versa. Om lärarna har en idé kan det vara klokt att involvera ledningen så tidigt som möjligt för att vinna stöd.

För att kunna påverka sakfrågor är det viktigt att komma in tidigt i beslutsprocessen. Har man ett gott förtroende kan det mesta lösas på ett godtagbart sätt. Bereds alla tillträde till tidiga diskussioner genom arbetsplatsträffar (oavsett om de finns formellt reglerade eller inte) eller öppen information och får du som ombud bra underlag och möjlighet att hjälpa till att hitta lösningar så kan man vinna förståelse även för obe-kväma beslut som en chef måste fatta.

Även bra beslut ska fästas på papper! Det har både en formell och informell sida. Själv-klart är det viktigt när man behöver gå tillbaka och kontrollera något, men man ska inte underskatta vikten av att man ”ser” när man är klar.

Men är ni på väg mot beslut som du/ni på arbetsplatsen/förbundet inte tycker är rikti-ga så ökar kraven på att vara formell. Tidsaspekten och dokumentationen är avgörande för om de formella vägarna ska stå öppna. I detta läge är det oerhört viktigt att ombu-det känner att hon aldrig är ensam. Styrelsen ska kopplas in innan en oenighet är ett faktum. Som ombud äger man dessutom inte självständigt de verktyg som förbundet ändå förfogar över.

arbetsblad 1, 7: Vad snackar vi om?Var landar frågorna?

arbetsblad 8: Delaktighet

Våra snackisar (20 min)Låt deltagarna arbeta i par och ta fram Arbetsbladen Var landar frågorna? samt Vad snackar vi om? och ge dem 5 minuter att fylla i var de olika frågorna landar. Fyll i med fler frågor om de kommer upp.

Ta upp i storgrupp och diskutera hur frågorna hanteras. Om du som kursledar tycker att det finns behov att ta upp fler frågor, så fyll på.

Delaktighet (20min)Samverkan handlar om delaktighet, men vad innebär det i praktiken? Låt deltagarna fundera själva en stund över sina möjligheter att vara delaktiga, både som anställda, som professionella och som ombud, i olika beslut som rör dem. Fyll i arbetsbladet.

Lyft de frågor, där deltagarna upplever att de har minst delaktighet och låt dem fun-dera på hur de kan öka sitt inflytande.

Låt deltagarna sätta sig i grupper om tre och berätta för varandra hur informations-flödet till all personal går till på deras respektive arbetsplatser. På vilket sätt visar sig personalens inflytande och hur skulle ombuden vilja att det går till?.

Ta upp i storgrupp några exempel, lyft fram kommunikationen.

Skillnaden i delaktigheten varierar naturligtvis mycket om information tas upp i en dialog eller ges ensidigt och om det är en stor eller liten arbetsplats. Lyft de goda idé-erna hur man skulle kunna göra för att få så många som möjligt delaktiga. Låt dem sedan fylla i arbetsbladet om delaktighet.

Peka på vikten av att ombudet lyssnar för att höra vad som är på gång, vad som kan vara viktigt att ta upp med chefen, vad som är viktigt att informera avdelningsstyrelsen om osv. Lärares yrkes- och villkorsfrågor bildar en helhet. När lärare och skolledare utvecklar verksamheter som elever, föräldrar och samhället uppskattar kan de få sam-hällets tillit. Det i sin tur gör att lärarna kan få större inflytande över arbetets innehåll och över skolans resurser.,

Låt ombuden fundera på sin roll i de här situationerna och fylla i ”Arbetsbladet Mitt uppdrag”

arbetsblad 9: Mitt uppdrag

23

PPT 17-20: MBL, AML, Samverkan

Vardagsförhandling (15 min)Syftet med övningen är att avdramatisera begreppet förhandling och visa på att vi hela tiden genomför förhandlingar, stora som små.

Låt deltagarna fundera två och två kring en förhandling de har genomfört. Det kan röra sig om veckopengens storlek, hur sent tonåringen får vara ute, vart man ska resa på semestern etc. Vilken strategi använde de, hur bra lyckades de… ?

Lyft några exempel i storgrupp.

Att vinna är inte målet med förhandlingen. Framgång är viktigare än seger.

PPT 16: Regler för uppdraget

Förhandling och samverkan (2h)

Regelverk för inflytande (20 min)Visa PPT och låt sedan deltagarna diskutera scenariot ”Fackligt arbete” två och två, och fundera över vilka möjligheter man har att lösa detta. Ta gärna upp diskussioner om någon varit med om något liknande. Visa på vad som finns under ”ombud” på hemsidan.

Gå igenom med hjälp av power point-bilderna de, för ombuden, viktigaste paragra-ferna i MBL och vad som ligger till grund för samverkansavtal.

Återkoppla till övningen tidigare om delaktighet och gör deltagarna uppmärksamma på att både arbetsmiljölagen (AML) och medbestämmandelagen (MBL) reglerar det formella samspelet mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer, men att arbets-miljölagens samverkansbegrepp är lite vidare än medbestämmandelagens. I AML sägs klart ut att alla anställda har ansvar för samverkan för att åstadkomma en god arbets-miljö (AML 3 kap 4§) . I AML slås fast att vi alla har rätt att medverka i förändring och utveckling som rör vår egen situation (AML 2 kap 1§).

Ta också upp lite kring det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt vikten av att mål för arbetsmiljön, riskanalyser och handlingsplaner ska dokumenteras, åtgärder vidtagas och uppföljning göras regelbundet. Det är arbetsgivaren som har ett ofrånkomligt an-svar för det, men arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet ska löpa som en röd tråd genom all samverkan.

Arbetsplatsträffen är inte i första hand ett informationsmöte. Träffen bygger på allas gemensamma kompetens och det är därför viktigt att finna arbetsformer som gör att alla verkligen kan komma till tals.

I de fall man inte har samverkansavtal sköts förhandlingar i enlighet med MBL och det systematiska arbetsmiljöarbetet sköts genom skyddskommittéer.

Återkoppla till ”Samtalet med chefen”. Vilka mötesformer har man? Hur ser den for-mella beslutsgången ut? Vad avhandlas i de informella samtalen? Det absolut viktigas-te för ombuden är att vara lyhörda för vilken sorts samtal de för med chefen.

Vikten att vara tydlig och spara dokumentation kan vara avgörande för om vi har möj-lighet att driva en fråga vidare eller ej. Formalia reglerar även hur lång tid man har på sig innan man går till nästa nivå med en fråga. Det kan handla om mycket korta tider, varför det är oerhört viktigt att inte ”ligga” på ett problem.

Uppgiftsblad 4:Fackligt arbete argumentation

24

Analys, strategi, handling (1h 10 min)Syftet med övningen är att belysa att arbetsgivaren och vi kan ha samma intresse i en fråga, men det kan också vara helt motsatt förhållande.

Lyft en fråga som landat i fält nummer fyra i tidigare övning, ”Var landar frågorna”, och låt deltagarna fundera över vilket intresse, vilka argument vi respektive arbetsgi-varen har i sakfrågan. Gör en lista på tavlan alternativt blädderblock och fyll i vårt/våra respektive arbetsgivarens intresse/intressen.

Låt deltagarna sedan välja ytterligare en fråga från fält fyra alternativ välja något/några av de scenarier som finns, och arbeta med den i grupper om tre-fyra i ca 30 minuter. Uppgiften innebär att analysera frågan, vad behöver man ta reda på, vilka kontakter behöver tas, vad behöver åtgärdas och sedan fundera över en lämplig strategi som kan vara framgångsrik samt att visa på vilka verktyg på matrisen som är tillämpliga.

Lyft några kreativa idéer i storgrupp och visa på webben vilket stöd som finns, t.ex. Från ord till handling.

Ta alltid kontakt med styrelsen när du känner osäkerhet inför en fråga. Hellre fråga en gång för mycket.

Ett av scenarierna handlar om förflyttning när en avdelning ska läggas ned. Tänk på att LAS (Lagen om anställningsskydd) inte gäller här. Det kan dock finnas lokala avtal där detta regleras.

Återkoppla till Våra verktyg och de frågor som deltagarna listat tidigare. Låt deltagarna arbeta i grupper om fyra, antingen med en fråga som valts ut från listan, och som de själva ”klär”, eller med något/några av de scenarier som finns på arbetsbladet. Åter-koppla till deltagarns diskussioner om hur det ser ut på deras respektive arbetsplatser. Grupperna redovisar sedan både var de hittar stöd för sitt inflytande och vilka övriga lagar och avtal som kan vara tillämpliga. Tanken är inte att ombuden ska lösa alla situationer utan endast fundera igenom vad de behöver tänka på och var man hittar argument.

Avslutning (15 min)Gör en kort summering av dagen. Ta upp eventuella frågor.

Presentera huvuddragen för dag tre

En del av dag tre ägnas åt vad Lärarförbundet vill – ”Meningen med föreningen” och vad som är en ”Lärarförbundsanda”. Som inspiration kan man läsa inledningen till ”Den skola vi vill skapa” högt.

arbetsblad 1+4: Våra verktyg, Vad snackar vi om

Uppgiftsblad 5: Scenario

25

Dela ut arbetsbladet med följande scenario:

Du är arbetsplatsombud för Y-organisationen på en skola i land X

80 lärare - knappt 1/3 medlemmar...

uppdelade i två olika lärarorganisationer

de flesta medlemmarna är män, trots att majoriteten av lärarna är kvinnor

det finns en arbetsrättslagstiftning i land X, men den efterlevs inte

Skolledningen motarbetar fackligt arbete på skolan, vilket gör det svårt för dig att rekrytera nya medlemmar

lönerna för lärarna är låga, vilket gör att flera lärare tvingas ha extrajobb för att för-sörja sig och sin familj. Detta kan också göra det svårt att hitta tid till fackliga mö-ten

bland lärarna på skolan finns generellt en låg kunskap om fackets roll och uppgift.

Dela gruppen i grupper om fyra personer och låt dem diskutera:

1. Vad ska du göra för att rekrytera och engagera medlemmar?2. Vilket stöd behöver du från Y-förbundet?3. Hur närmar du dig din chef?

Hitta likheter och skillnader med din situation som ombud på en skola i Sverige.

Låt en grupp, som tycker att de har en kreativ idé, redovisa fråga ett och de andra får möjlighet att komplettera eller opponera. Gå vidare med de andra frågorna.

Återkoppla till filmen ”Steg mot framtiden”.

Prata om att jämföra internationella erfarenheter med vår egen historia, om vikten av att upprätthålla ”vunnen mark”. Prata också om Lärarförbundets internationella arbete och om att ingå i en yrkesfacklig gemenskap med lärare i hela världen.

Den specifika målsättningen för Lärarförbundets utvecklingssamarbete är att bidra till att bygga starka, demokratiska och oberoende fackliga lärarorganisationer som effek-tivt kan tillvarata både manliga och kvinnliga medlemmars intressen. De fackliga or-ganisationerna ska kunna vara en stark röst för mänskliga rättigheter, inklusive rätten till utbildning för alla, i allmänhet och lärares rättigheter i synnerhet. Vi samarbetar med lärarorganisationer i ett tjugotal länder.

I exemplet har vi med vissa justeringar utgått från den faktiska situationen för lärare i exempelvis Kamerun och på Zanzibar. Att facket motarbetas kan i de länder Lärarför-bundet samarbetar med, ta våldsamma uttryck i förföljelse, trakasserier, hot och i vissa fall avrättningar av fackligt aktiva. Det är en bild vi inte är vana vid i Sverige (om vi inte blickar hundra år tillbaka i tiden), och kan vara värt att beakta i diskussionen om likhe-ter och skillnader.

Uppgiftsblad 6: Back to basicsBroschyrer: Lärar­förbundet i världen, Globalkursen – broschyr.lararforbundet.se/internationellt

Back to basics (40 min) Denna övning syftar till att synliggöra de allra mest grundläggande frågorna kring varför lärare organiserar sig. Övningen syftar också till att hitta de frågor som är gemensamma för lärare och lärarorganisationer i olika delar av världen.

InlednIng dag 3 (10 min)Innehållet i dagen – praktiskt och välkommen. Ev repetera namn, arbetsplats o dyl. Backspegel.

26

Dela in i grupper om cirka fyra. Ge deltagarna i uppdrag att sätta rubriken ”Lärarför-bundets erbjudanden” högst upp på ett blädderblocksblad och sedan göra en så heltäck-ande bild som möjligt av vad man som medlem får för sitt medlemskap. Rita, skriv, klipp, klistra…

Sätt upp presentationerna och ha ”vernissage”. Be kursdeltagarna vara uppmärksam-ma på sådant som de själva inte tänkt på. Ta eventuellt en gemensam diskussion kring frågan ”vad har ni fått syn på” eller ”vad visste ni inte”. Om du ser något som ingen har – fyll gärna på själv.

Glöm inte det erbjudande som Min Trygghet utgör och visa den guide till försäkrings-skydd för lärare som finns på mintrygghet.se. Lärarförbundet har ett avtal med Min Trygghet om att den ska presenteras i ombudsutbildningen.

Samla ihop genom att fråga efter intryck, aha-upplevelser, känslan av att vara en del i allt detta…

Övningen syftar till att ge en överblick över vad Lärarförbundet har att erbjuda sina medlemmar i bred bemärkelse.

Lärarförbundets tid­ningar – några ex av alla sorterEn bunt andra tid­ningarSaxar, limstift, bläd­derblocksbladBreda pennorKongressens beslutDatorer med internet­anslutning Förbundets broschy­rer av olika slagInformation från Min trygghet och Lärar­försäkringarSalta pinnar eller an­nat till vernissagen

Bara genom medlemskapet, bidrar varje medlem till detta samarbete (1,5 % av med-lemsavgiften). Det finns dessutom möjligheter att fördjupa sig om man vill arbeta ak-tivt med internationella perspektiv i sin undervisning eller i sitt fackliga engagemang.

Vår samlade styrka (1 h)

27

Elevator Pitch (15 min)Knyt an till bredden i budskap i föregående övning som något fantastisk, men också som en fälla. Visa filmen ”Elevator pitch”.

Ge uppgiften att koka ner och prioritera något från presentationerna till ett tydligt bud-skap.

Följ upp med frågor om vem som skulle tilltalas mest av just det budskap som gruppen kommit fram till.

I filmbranschen talar man om en 30 sekunders pitch som är det utrymme som man har för att få någon att vilja lyssna vidare, och lyckas man med det kan man få en ytter-ligare 10 minuters pitch för att sälja in idén.

Att sälja varan (45 min)Detta moment syftar till att skapa beredskap och trygghet i mötet med någon som är första dagen på jobbet, är i vfu eller som av andra skäl är möjlig att värva. En aspekt på detta är målgruppsanpassning – att välja rätt sak att säga till en viss person, och att lyssna in vad någon vill/kan ta till sig.

Dela ut lappar för rollspel så att alla i möjligaste mån får jobba med scenarier som kan vara troliga på den arbetsplats som man kommer ifrån. Komplettera eventuellt själv rollerna.

Rollspel – låt grupperna köra sina scenarier var för sig.

Inled en gemensam diskussion med observatörerna. Fråga efter vad som funkade/inte funkade – vad de såg/inte såg. Plocka ut erfarenheter ur resten av gruppen. Lyft frågan om hur det kändes i den här situationen. Var det svårt, jobbigt? På vilket sätt hanterade man det?

Nytt rollspel – låt samma grupper jobba med nya roller och med nya scenarier.

Flera undersökningar visar att den vanligaste anledningen till att folk inte är med i en facklig organisation är att ingen erbjudit medlemskap.

Överblick, inventering (15 min)Syftet med detta moment är att var och en skaffar sig en överblick över vilka som är möjliga medlemmar på deras arbetsplats.

Låt deltagarna fundera över vilka på arbetsplatsen som skulle kunna vara medlemmar och vilka argument som skulle kunna vara tillämpliga på dem. Ta eventuellt en dis-kussion om skillnaden mellan förskola/fritidshem och grundskola/gymnasium där LR finns (och om det är aktuellt – arbetsplatser där andra förbund är stora).

Kommunicera mera (1 h 15)Syftet med denna del är att ombuden ska se som sin uppgift att rekrytera medlemmar till förbundet. Ombuden ska lära sig att koncentrera budskapet och att målgruppsanpassa.

Filmen: Elevator Pitch.

Uppgiftsblad 7-14:Rollspel

28

Uppgiftsblad 15: Anställning

Arbetsblad 4:Våra verktyg

Anställningen (50 min)Detta avsnitt sätter fokus på att varje medlem ska känna att hon/han kan vända sig till Lärarförbundet i olika situationer som rör anställningen och arbetet. För att detta ska kunna uppfyllas har ombudet en viktig roll på arbetsplatsen. Det är viktigt att ombudet i mötet med medlemmen lyssnar, analyserar och tillsammans med medlemmen hittar vägar att gå vidare. Det är därför viktigt att ombudet känner till olika verktyg och vägar för att hitta information, men inte minst känna ”larmklockan” att nu är det dags att kontakta avdelningsstyrelsen.

Dela upp gruppen i grupper om fyra personer och dela ut arbetsbladet med olika med-lemmars problem. Gruppen väljer själva vilket de vill börja med. Det är bra om varje grupp hinner med minst två. Var och en i gruppen får några minuter att fundera uti-från frågan ”Vad gör jag?”. Därefter diskuterar gruppen och använder då också arbets-bladet ”Våra verktyg”. Använd gärna datorer så att deltagarna kan hitta stöd på webben. Låt gruppen arbeta i ca 20 min.

Gå igenom problemen i storgrupp och låt någon grupp kort redovisa hur de resonerat och om de har hittat stöd för lösningen. Övriga grupper kan eventuellt komplettera.

Resonera kring vad de som ombud kan/bör/ska göra. Ta fram ”Arbetsbladet: Mitt uppdrag” och låt deltagarna fylla på.

Ta upp att det är viktigt att avdelningsstyrelsen får vetskap om vad som sker ute på arbetsplatserna och att enskilda medlemmars rättigheter tas tillvara på rätt sätt. Om det är frågor som rör lagen om anställningsskydd, till exempel omplaceringar och turordningsregler, ska ombudet alltid kontakta avdelningen. Ta också upp andra kon-taktvägar i förbundet så att ombudet känner en trygghet i att kunna få kontakt med någon i förbundet. Frågor som rör ersättning vid arbetslöshet ska man alltid hänvisa till a-kassan så att medlemmen får korrekta upplysningar. Information, blanketter och adresser finns på a-kassans webbplats.

Gå kort igenom vad som ska finnas i ett anställningsavtal och vad som är viktigt att tänka på.

Broschyr:Kollektivavtalet – din okända tillgång

Kollektivavtalets betydelse (10 min)Koppla tillbaka till regelverket från första dagen om kollektivavtalets plats i strukturen och visa på webbplatsen om kollektivavtal.

arbetsblad 11: Kollegahandledning

Kollegahandledning (30 min)Övningen syftar till att ge ombuden en metod som de kan använda sig av vid ombuds-träffar eller på arbetsplatsen för att hantera problem som uppstår. Det kan vara ett sätt att involvera medlemmarna mer i att hitta vägar till att hantera ett specifikt problem.

Dela in gruppen i grupper om fem-sex deltagare. Dela ut instruktionerna till kol-legahandledning och gå kortfattat igenom hur övningen går till. Utgångspunkten i övningen är att var och en funderar ut ett problem som han/hon vill ha hjälp med. Det kan vara något som kommit upp tidigare vid inventeringen om vad som snackas om på arbetsplatsen eller något helt nytt.

Ta upp i storgrupp om hur det kändes, om metoden kan vara ett verktyg för att hantera olika frågor. Ställ frågan om när/vilka typer av frågor de tror att de kan få användning av metoden.

Hantera medlemmarnas frågor (2 h 10)

Uppgiftsblad 9: Mitt uppdrag

29

Grundläggande värderingar och ändamål (10 min)Som ombud företräder du Lärarförbundet och den absolut viktigaste grunden för både ditt medlemskap och din ombudsroll är Grundläggande värderingar och ändamål, Lärarförbundets stadgar 1§.

Låt deltagarna läsa igenom 1§ i Lärarförbundets stadgar.

Reflektera två och två, var det något man inte kände till sedan tidigare, något som för-vånade?

Lyft eventuellt några exempel i storgrupp.

Det är naturligtvis också viktigt att känna till vilken policy Lärarförbundet har i olika frågor. Lärarnas tidning, Lärarfackligt (som alla ombud får) och webben ger dig bra fortlöpande information. Ha gärna Lärarförbundet som startsida på din dator.

Broschyr:Lärarförbundetsstyrdokument

Etik för förtroendevalda (30 min)Visa ppt-bilden med löpsedeltexten från Metro. Gör en värderingsövning där ombuden får ställa sig på en linje där ena änden är att Lärarförbundet inte ska företräda med-lemmen och andra änden att Lärarförbundet ska företräda medlemmen. Diskutera med ombuden om varför de har ställt sig där de står. Fråga om någon vill flytta på sig när de hört de andras argument.

Alternativ: Använd övningen ”Heta stolen”, och använd ett antal olika påståenden. Hål-ler man med sitter man kvar, håller man inte med ställer man sig upp. Fråga någon av deltagarna varför de tycker det ena eller det andra.

Återkoppla till föregående pass om värderingar och ändamål. Ta upp medlems rätt att få sin sak prövad utifrån lagar och avtal. Berätta om och visa Lärarförbundets etik för förtroendevalda.

Dela in deltagarna i grupper med fyra personer i varje grupp. Låt hälften av grupperna få den övre delen av arbetsbladet och resten den undre delen.

Lyft upp tankar från grupperna. Börja med de grupperna som hade den nedre delen och gå sedan över till de med den övre delen. Finns det några skillnader i hur de har resonerat. Skiljer det sig åt – diskutera om skillnaden kan bero på genus och/eller etni-citet. Ta upp frågeställningen om hur man som ombud kan stödja enskild medlem när flera medlemmar är berörda. Stöd från avdelningen.

PPT 21-23:Lärare köpte sex, Heta stolen

arbetsblad 12: Etik för ombud

PPT 24:Etik för förtroendevalda

Uppgiftsblad 16: Etik för ombud

30

Utvärdering (15 min)Gör ev en rekapitulering av vad ni gjort under kursdagarna.

Alla ombud bär, oavsett om man är arbetsplatsombud och/eller skyddsombud, uppdra-get som kommunikatör. Man kan inte välja bort att prata med medlemmar, nya lärare, lokalavdelningsstyrelse eller chef. Det är denna kommunikation som gör att ombudet blir den som kopplar ihop politik och praktik, utan att för den skull tvingas vara den som bär alla mål, alla avtalsskrivningar och lagar.

Dela ut målen för utbildningen.

Låt deltagarna reflektera en och en och notera:

Har vi nått hit?

Vad har varit bra?

Vad kan förbättras?

Vad är det allra viktigaste jag tar med mig?

Övrigt.

Låt deltagarna återkoppla helgrupp.

Att gå vidare som ombud (10 min)Det ska vara möjligt att gå vidare t.ex. som skyddsombud, förhandlare, ansvarig för samverkan inom samverkansavtal eller FAS. Beroende på hur de lokala avtalen ser ut kan det finnas delar i detta som du måste ta. För dessa olika roller ska det erbjudas fördjupad utbildning och stöd från styrelsen.

Vad gör jag när jag kommer hem och hur vill jag gå vidare? Låt deltagarna fylla i sina handlingsplaner och formulera sitt uppdrag.

Frågan är nu: Hur långt vill du ta ditt uppdrag?

Vill du fördjupa dina kunskaper som ombud? (lägga upp en plan för att med tiden gå FIA Fackligt i arbetet)

Vill du lära dig mer om Lärarförbundet? (Läraren i fokus)

Vill du sätta lärares påverkansarbete i ett internationellt sammanhang? (Global)

Vill du lära dig mer om värderingar (MOD – mångfald och dialog)?

…

Till sist (5 min)Detta syftar till att ge kursdeltagarna en skön känsla när de lämnar lokalen.

avslut (30 min)

PPT 26: Till sist

Film: Eva­Lis

PPT 25:Målen för ombuds­utbildningen

arbetsblad 13: Handlingsplan

arbetsblad 9: Mitt uppdrag

31

Läs igenom, strukturera och diskutera utvärderingar och ge feedback på kursupplägg m.m. till regionkontoret.

Återkoppla till avdelningsstyrelser om det finns kursdeltagare som är särskilt värda att uppmärksamma för att de visat i diskussioner och hemuppgifter att de har en god överblick, är rika på idéer, entusiasm och/eller har en förmåga att engagera.

Återkoppla även om det finns personer i kursen som du undrar om de är lämpliga att representera Lärarförbundet.

Skriv gärna några rader i kursens medlemsnät efter någon eller ett par veckor med entusiastiska tillrop.

efterarbeteSyftet med ett genomtänkt efterarbete är att ta tillvara de erfarenheter som gjorts i kursen.

Mars 2010