Kvalitetsplan och skolplan 2013-2015

KVALITETSPLAN OCH SKOLPLAN FÖR VBU 2013‐2015

1

1. Inledning 2 2. Kvalitetsplan 3 Systematiskt kvalitetsarbete 4 Nationella styrdokument 4 Skolplan 4 Utbildningschefens verksamhetsplan 4 Rektor/övriga chefers verksamhetsplan 4 Arbetsplaner 4 Budgetplan 4 Årsredovisning och delårsrapport 4 Viktiga områden 4 VBU:s arbetsmodell för systematiskt kvalitetsarbete 5 3. Strategier 6 Verksamhetsutveckling 6 Ökad samverkan och näringslivs- kontakter 6 Vetenskaplig grund 6 4. Skolplan 7 Vision för hela VBU 7 4.1 Övergripande mål 7 Andel gymnasieelever 7 Undervisningens kvalité 8 Utveckling vuxenutbildningen 8 Matchning utbud/efterfrågan 8 4.2 Hållbar utveckling - ett förhållningssätt 10 4.3 Nästa Generations Lärande 11 4.4 Profiler 12

Teknik 12 Vård 12 Lokal profilering på utbildningar 13

4.5 Attraktiv skola för elever/studenter

och personalens arbetsförhållanden och arbetsmiljö 14

Elev/student-trivsel 14 Personalutveckling/trivsel 14 Ledarskap 15 Elevhälsa 15 Friskvård 16 Lokaler/mat 16

Innehållsförteckning Sid


2

Inledning Ludvika och Smedjebackens kommun bildar tillsammans kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningscentrum (VBU) med visionen:

Styrelsen som kallas direktion har övergripande ansvar för att arbetet inom ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, svenska för invandrare, särvux, yrkeshögskolan samt upp-dragsutbildningen genomförs i enlighet med i första hand bestämmelserna i lagar och förordning-ar. Därutöver ska verksamheten anpassas till de krav som elever, föräldrar, anställda och den reg-ionala arbetsmarkanden ställer. Skolan är en politiskt styrd organisation. Det är regering och riksdag som har det övergripande an-svaret för all utbildning. I skollagen preciseras kommunernas ansvar för skolan. I skollagen, gym-nasieförordningen, vuxenutbildningsförordningen och i övriga tillämpbara förordningar samt läro-planen anges skolverksamhetens mål och riktlinjer. Skolverket och Skolinspektionen har ansvar för uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling av skolan på nationell nivå. VBU:s direktion har valt att styra via en skolplan samt beskriva hur det systematiska kvalitetsar-betet ska gå till via en kvalitetsplan.

VBU, det självklara valet – framtidens lärande


3

Kvalitetsplan Kvalitetsplanen visar vilka styrdokument och planer som styr VBU:s verksamhet, vilka områden som ingår och en modell för hur dessa utvärderas.

Systematiskt kvalitetsarbete Det finns krav på att systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas både inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningarna. Både direktionen och rektor har ansvaret för att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Det finns också krav på att kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt skollagen ska lärare, annan personal och elever medverka i kvalitetsarbetet på enhetsnivå.

Na onella styrdokument

Lokal skolplan

Utbildningschefens verksamhetsplan

Rektor/chefs verksamhetsplan

Arbetsplaner

Budgetplan

Årsredovisning

Utvärderingar på alla nivåer


4

Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser för skolan. Där regle-ras vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen, i detta fall direktionen för verksamheten. Skollagen beslutas av riksda-gen. Det finns också förordningar för skolan som är utfärdade av rege-ringen till exempel gymnasieförordningen och vuxenutbildningsförord-ningen.

Direktionen fastställer i denna skolplan målstyrningen på det lokala pla-net. Skolplanens målmodell är uppbyggd kring vision, tre strategier samt ett antal övergripande mål inom ett antal målområden.

Utbildningschefen fastställer inom ramen för nationella styrdokument och de intentioner som direktionen lägger fram i en årlig verksamhets-plan. Här finns konkreta mål för varje år.

Rektor och övriga chefer skriver en egen årlig verksamhetsplan utifrån såväl de nationella målen som utbildningschefens och de interna målen. Verksamhetsplanen kommuniceras med personalen.

Rektor och övriga chefer ansvarar sedan för att årliga arbetsplaner upp-rättas på arbetslagsnivå. VBU har sedan tio år tillbaka arbetslag för de olika delarna av verksamheten. I arbetsplanerna beskrivs hur personal och elever tillsammans ska arbeta för att nå de mål som anges i de nat-ionella styrdokumenten, skolplanen, utbildningschefens verksamhets-plan och rektors/övriga chefers verksamhetsplaner. I denna process ska även eleverna engageras.

Varje år fastställer direktionen en treårig budgetplan där resurserna för verksamheten vägs in och prioriteras utifrån både nationella och lokala mål. Här beskrivs hur resurserna fördelas mellan enheterna.

I årsredovisningen och delårsrapporten presenteras nyckeltal och resul-tatet utifrån de mål som ställts på olika nivåer. Här på övergripande nivå hur arbetet går med att uppnå de uppsatta målen.

Na onella

styrdokument

Lokal skolplan

Utbildningschefens verksamhetsplan

Rektor/chefs verksamhetsplan

Arbetsplaner

Budgetplan

Årsredovisning

Gymnasiet Betyg Genomströmning Behörighet till hög-skola

Vuxenutbildningen Betyg Genomströmning Utbud

Yrkeshögskolan Utbud (ska motsvara efterfrågan) Fyllnadsgraden

Gymnasiesärskolan Utbud (inom Gysam) Upplevd kvalité

Viktiga områden Viktiga nyckelområden följs upp kontinuerligt under läsåret både i direktion, av utbildningschef, av rektor/övriga chefer och i arbetslag enligt VBU:s arbetsmodell för kvalitetsarbete för att sedan processas enligt modellen på sidan 5. Några områden följs och sammanställs nationellt och där finns möjlighet att analysera VBU:s resultat och jämföra med andra kommuner och skolor. Kon-takter mellan gymnasie- och grundskolan angående elevöverlämning och introduktion är viktig.


5

VBU:s arbetsmodell för systematiskt kvalitetsarbete Skolverket har arbetat fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete som förutsätter systematik och kontinuitet. Denna modell liknar i stort den modell som VBU arbetat med sedan början av 2000-talet. Verksamheten ska arbeta efter denna beskrivna modell för kvalitetssäkring.

Var är vi? Arbetet i denna fas ska utmynna i en läges-bedömning med utgångspunkt från nation-ella mål, målen i VBU:s lokala skolplan, utbildningschefens och chefernas verk-samhetsplan.

Vart ska vi? Först måste alla berörda i verksamheten få en förståelse och gemensam tolkning av det uppdrag som gäller för verksamheten. Denna fas avslutas med att fatta beslut om åtgärder. Beslutet ska föregås av en pro-cess där medarbetarna är delaktiga i en gemensam målbild för verksamheten. Att nå mål och förverkliga visioner förutsätter

att det finns tillgängliga resurser. Utifrån målbilden och befintliga resurser måste se-dan prioriteringar för verksamheten ske.

Hur gör vi?

Utbildningschefens verksamhetsplan ligger till grund för rektorer och övriga chefers verksamhets-planer. Dessa ska sedan utmynna i lokala arbetsplaner för varje arbetslag. För att kvalitetsarbetet verkligen ska bli systematiskt är det också i detta skede viktigt att formulera hur insatserna ska följas upp och utvärderas. Insatserna ska följas under tiden de genomförs, så att även genomföran-deprocessen blir belyst.

Hur blev det?

Vid varje läsårsslut ska en enkätundersökning genomföras bland både elever/studenter och perso-nal där frågor ställs enligt VBU:s skolplan, utbildningschefens verksamhetsplan samt rektors/övriga chefers verksamhetsplaner. En analys av inkomna svar ska ligga till grund för utveckling av den fortsatta verksamheten. Analysen ska omfatta hela processen. Från lägesbedömning och beslu-tade åtgärder till genomförandet av utvecklingsarbetet. Utvärdering sker också utifrån ett antal nyckeltal vad avser viktiga områden.

Resultat och utvecklingsprocesser som genererats från denna kvalitetsplan ska redovisas till di-rektionen.

Det självklara valet Det självklara valet Det självklara valet

VBU VBU VBU

framtidens lärandeframtidens lärandeframtidens lärande


6

Strategier I verksamheten är det viktigt att arbeta utifrån nedanstående strategier. Verksamhetsutveckling VBU är beroende av att vara en attraktiv skola som passar både omvärldens- och elevernas behov i ett föränderligt samhälle och behöver därför fungera som en lärande organisation. Verksamheten behöver utvecklas kontinuerligt. Varje program ska utveckla sin särart och sin profil. Den pedago-giska utvecklingen ska kännetecknas av mångfald och utgå från elevens förutsättningar i den av VBU definierade A-miljön. A-miljö är en studiemiljö där lärandet utgår från varje elevs förutsätt-ningar, som stimulerar och engagerar och är ämnesintegrerad. I A-miljön vid VBU utvecklar per-sonalen positiva relationer och arbetar tillsammans med eleven i centrum med ett formativt för-hållningssätt, som innebär att eleven hela tiden får feedback på sina insatser.

Ökad samverkan och näringslivskontakter Bland annat förutsätter de nya kursplanerna för karaktärsämnen inom yrkesutbildningarna att kon-takterna med de olika branscherna fördjupas och att resurser när det gäller lärande i arbete och ar-betsplatsförlagt lärande skapas. Vetenskaplig grund Nya rön inom den pedagogiska forskningen innebär också att kraven på förändringar av den peda-gogiska verksamheten accelererar. Det är också av stor vikt att ny forskning inom olika ämnesom-råden noggrant följs och tillåts påverka undervisningens innehåll. Då det gäller ungdomar ska utrymme också skapas för arbete med att förbereda för en vuxenvärld där individens ansvar tydliggörs.


7

Andel gymnasieelever VBU har hösten 2011 rekryterat 76 % av alla presumtiva gymnasieelever i Ludvika och Smedje-backen. Resterande 24 % går vid andra skolor. Av stor vikt är att öka andelen elever som väljer VBU, utifrån perspektivet att elevunderlaget totalt sjunker.

Öka andelen elever som väljer VBU som sitt förstahandsval.

2015 80 % av ”egna” gymnasieeleverna ska välja VBU.

2015 Minst 50 gymnasieelever som studerar vid VBU ska komma från andra kommuner.

Tidigare har det funnits ett lagstadgat krav om att en skolplan ska upprättas. Detta krav har dock försvunnit ur skollag och förordning, men direkt-ionen har beslutat att fastställa en ny. Planen kommer att gälla som styrdokument för VBU:s samtliga utbildningar perioden 2013 – 2015. Do-kumentet bygger på att det systematiska kvali-tetsarbetet är grundläggande för en positiv ut-veckling av all verksamhet.

Med nya förordningar när det gäller gymnasiet från hösten 2011, vuxenutbildningen från hösten 2012 och gymnasiesärskolan från 2013 ställs stora förändringskrav på verksamheten. Omvärldsanalys sker kontinuerligt varje år och tas med i den treåriga budgetplanen. Uppföljning-ar av målen i skolplanen görs i både delårs- och årsredovisningarna. Forskning och erfarenheter visar att det som på-verkar elevers resultat mest är hur lärares kompe-tens och andra resurser används, att lärare samar-betar och lär av varandra, att rektor har ett aktivt

ledarskap, att det finns höga positiva för-väntningar på alla elever och att politikerna följer upp elevernas resultat. Skolplanen innehåller vision, strategiska långsiktiga mål samt konkreta effektmål för olika år (markerade med gult). Effektmålen kan komma att ändras under perioden bero-ende på hur verksamheterna utvecklas.

Det självklara valet anger en ambition att VBU ska bibehålla och öka andelen elever i regionen som väljer VBU för sina studier. Framtidens lärande anger en kvalitetsambit-ion där VBU ska utveckla såväl pedago-giska metoder/former som arbetsmiljön för morgondagens krav.

Skolplan

Övergripande mål Målen är uppdelade i strategiska mål (gul ruta) och effektmål (grön ruta).


8

Undervisningens kvalité Forskning inom utbildningssidan visar betydelsen av elevers studieresultat och samspelet mellan elev och läraren i klassrummet. Med utgångspunkt från detta ska verksamheten fokusera på under-visningens kvalitet i klassrummet.

Kompetensutveckling ska genomföras för lärarper-sonal inom användande av Informations- och kommunikationsteknik (IKT).

2013 All lärarpersonal ska delta i kompetensutveckling inom området minst 1 dag/läsår.

Utveckling vuxenutbildningen VBU har genom integreringen av vuxenutbildningen och ungdomsgymnasiet bibehållit ett brett utbud av utbildningar för vuxna. För att motsvara den lokala arbetsmarknadens behov av kom-petensutveckling är målsättningen att vidareutveckla vuxenutbildningen och underlätta för vuxna att kunna konkurrera på arbetsmarknaden.

Utveckla vuxenutbildningen utifrån arbetsmark-nadens efterfrågan.

2015 Lärlingsutbildningen inom vuxenutbildningen ska öka till minst 15 platser.

Matchning utbud/efterfrågan Branschkunskapen ska stärkas genom en vidareutveckling av kontakterna med respektive bransch. Nya branscher ska ligga till grund för planeringen av nya utbildningar på alla nivåer.

2014 Verklighetsnära projekt ska skapas inom natur- och samhällsvetenskapsprogrammen. 2015 Planer för hur man arbetar med entrepre- nöriellt lärande ska finnas på samtliga utbildningar.

Programråden ska utvecklas vidare och nya kontakter ska tas mellan arbetslag och företag för att få bredare verksamhet. Gruvornas eventuella start ska följas av utbildningar inom området. Entreprenörskap ska utvecklas vidare.


9

Elevers anställningsbarhet måste vara god och företag och organisationer i närsamhället kräver även goda teoretiska kunskaper för elever vid yrkesprogrammen. Det ska också vara möjligt att ta sig vidare för en elev vid yrkesprogrammen till en högskoleutbildning utan att läsa ett extra år.

Elever i grundskolan ska vara väl medvetna om möjligheterna till vidare teoretiska studier vid VBU även om man går ett yrkesprogram.

2015 Hälften av eleverna vid yrkesprogrammen ska ha valt till kurser så att de får allmän högskolebehörighet.

Yrkeshögskoleutbildning är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens. VBU ska arbeta inom området grundskola till högskola där yrkeshög-skolan finns.

VBU ska vara lyhörda för signaler från näringslivet om behov inom olika områden och också kunna starta upp utbildningar snabbt där det behövs.

2015 VBU ska ha minst fem yrkeshögskole- utbildningar rullande.

Matchning utbud/efterfrågan (forts. från sidan 8)


10

Hållbar utveckling – ett förhållningssätt Uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling har formulerats i internationella överenskommelser och nationella styrdokument. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på ett sätt som förbe-reder eleverna på ett aktivt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga att ta ett per-sonligt ansvar.

Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av: Samhälleliga intressekonflikter Demokratiska arbetssätt Kritiska förhållningssätt Mångfald av pedagogiska metoder

Ämnesövergripande samarbeten

Delaktighet och inflytande Internationalisering

Utmaningen blir att levandegöra samtalet om framtiden utifrån alla frågor och påståenden som studerande har. Varje enhet vid VBU ska arbeta utifrån ovan nämnda kriterier. Det internationella perspektivet ska särskilt beaktas.

VBU ska på samtliga utbildningar utveckla ett lä-rande för hållbar utveckling. Utbildningarna ska erbjuda ”den lilla skolan i den stora” – så att elever känner trivsel och trygghet. Undervisningen ska individualiseras i hög grad.

2013 Minst 75 % av eleverna/studenterna ska uppleva att man har reellt inflytande över undervisningen. 2013 Minst 80 % av eleverna/studenterna ska uppleva att de får ett lärande anpassat efter sina egna förutsättningar. 2014 Minst 70 % av eleverna/studenterna ska uppleva att VBU erbjuder en trygghet i egen studiemiljö. 2014 Minst 80 % av personalen ska uppleva ett konstruktivt samarbete mellan egna och andra arbetslag. 2015 Minst 60 % av eleverna/studenterna ska uppleva att hållbar utveckling finns som en röd tråd genom all undervisning.


11

Nästa Generations Lärande (NGL) NGL handlar om pedagogik som utvecklar teknik och hur man på ett innovativt sätt kan utnyttja de möjligheter som dagens teknik ger för att möta pedagogiska utmaningar. Hur hanteras det faktum att vissa elever lär bättre i små grupper och andra i enskilt arbete? Hur möts behovet av fortbildning i ett samhälle som förändras allt snabbare? Hur kan undervisningssituationer skapas som passar inte bara en typ av elever utan alla elever? Nästa generations lärande är en vision om ett lärande som bygger på att tillsammans skapa kun-skap. Dessutom ett lärande som kan anpassas till individers olika lärstilar, levnadssituationer och målbilder.

Enheterna ska utveckla arbetsformer och metoder där den nya tekniken används i en ökande omfattning.

2014 Minst 80 % av eleverna ska uppleva att den nya tekniken används i alla undervisningssituationer. 2014 Minst 90 % av personalen ska uppleva att resurser för nyttjande av ny teknik är till- räcklig.


12

Profiler

Teknik Den lokala näringslivsstrukturen innebär att behovet av utbildad arbetskraft kommer att öka kraf-tigt och framför allt inom den tekniska sektorn. Inom ramen för Teknikcollege samt övriga tek-niska yrkesbranscher ska ett samarbete vidareutvecklas framförallt mellan arbetslagen och pro-duktionsnivåerna.

Vård Det stora antalet pensioneringar och ökad efterfrågan inom sektorn innebär ett ökat behov av personal.

Vård- och omsorgscollege ska lägga mer vikt vid rena sjukvårdskurser. Fler elever/studenter ska rekryteras till alla nivåer inom vård- och omsorgscollege.

2015 Andelen elever antagna till gymnasiets vård- och omsorgsprogram ska öka till minst 6 %.

Fortsatt engagemang i teknikcollege där företags-kontakterna ska prioriteras. Antalet samverkande engagerade företag ska ökas. Utbildningarna ska anpassas utifrån behoven på arbetsmarknaden.

2014 Minst 75 % av de företag VBU samverkar med ska uppleva att VBU anpassar sin verksamhet efter den regionala arbetsmarknadens behov.


13

Lokal profilering på utbildningar För att utveckla verksamheten behövs ett stort engagemang hos medarbetarna. En lokal profile-ring inom olika områden är önskvärd. En mångfald av specialiteter blir rekryterande och ett ökat elev/studentantal skapar därmed mer resurser till respektive utbildning.

Rekryteringen till program och utbildningar behö-ver stärkas och därför ska det skapas lokala profi-ler på utbildningarna vid VBU.

2015 Samtliga program och utbildningar ska ha en egen identitet i form av någon speciali- tet.


14

Attraktiv skola för elever/studenter och personalens arbetsförhållan-den och arbetsmiljö Ytterligare områden som behöver stärkas och är särskilt viktiga för en bra verksamhet utifrån både lagstiftning och lokala politiska mål är följande:

Elev/student-trivsel De flesta elever trivs i skolan och med sina lärare, det visar undersökningarna som gjorts vid VBU sedan många år tillbaka. Elevernas trivsel i skolan har varit stabil sedan mätningarna bör-jade. Samtidigt visar undersökningarna på problemområden som till exempel stress och svårig-heter i att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar.

VBU ska erbjuda en miljö som är anpassad till elevernas/studenternas behov för att ge en optimal lärmiljö.

2013 Minst 80 % av eleverna/studenterna ska vara nöjda med sina lärare. 2014 Minst 90 % av eleverna/studenterna ska vara nöjda med VBU som skola.

Personalutveckling/trivsel En av de viktigaste faktorerna för ett bra studieresultat för elever/studenter är en kunnig och en-gagerad personal på alla områden. Personalen skall stimuleras till att utnyttja möjligheterna till relevant fortbildning.

VBU ska uppfattas av personalen som en at-traktiv arbetsgivare och därmed påverka både resultat och rekryteringsmöjligheter.

2014 Minst 90 % av personalen ska uppfatta VBU som en attraktiv arbetsgivare. 2015 Minst 1,5 % av personalbudgeten ska användas till kompetensutveckling.


15

Ledarskap Ledarskapet är viktigt för skolan och skolans utveckling. Ledarskap utövar både rektorer, lärare och övriga chefer. En av svårigheterna med rektors ledarskap är just att vara chef över chefer. Samtidigt är det viktigt att ledarskapet upplevs som demokratiskt och väl fungerande.

Ledarskapet för både lärare, chefer och rektorer ska utvecklas i en riktning så att resultaten stärks genom att elever och personal känner sig trygga i sin roll.

2014 75 % av eleverna/studenterna ska uppleva att lärarna har ett demokratiskt ledarskap i Klassrummet. 2015 85 % av personalen ska uppleva att chef/ rektor har ett ledarskap som präglas av ett demokratiskt förhållningssätt.

Elevhälsa Elevernas välbefinnande är en av grunderna för studieresultaten, därför är det viktigt att elevhäl-san bedriver ett effektivt, förebyggande och hälsofrämjande arbete. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.

All personal ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål där elevhälsan har ett särskilt ansvar. Både det kort- och långsiktiga hälsofräm-jande arbetet ska beskrivas i en plan – ”Det hälso-främjande arbetet vid VBU”.

2015 Minst 80 % av eleverna ska uppleva att de mår bra utifrån sin skolsituation.


16

Friskvård Friskvård är åtgärder som stimulerar personal och elever till egna aktiva hälsobefrämjande insat-ser, det vill säga att hålla sig frisk genom sunda levnadsvanor och undvika negativa stressituat-ioner. Sunda levnadsvanor som ofta framhålls är lämplig kost, fysisk aktivitet, goda sömnvanor och att avstå från rökning, droger och alkohol.

VBU ska öka kunskapen om värdet med aktiva hälsobefrämjande åtgärder för både elever och per-sonal. Problemen kring rökning och droger ska hanteras aktivt och systematiskt både vad gäller elever och personal.

2014 95 % av personalen ska vara nöjda med de personalvårdande aktiviteterna vid VBU. 2015 Alla elever/studenter ska känna till Hälsans hus och möjligheterna till träning.

Lokaler/mat Både lokaler för alla utbildningar och servering av mat till gymnasieeleverna har betydelse för resultatet men också för rekryteringen.

VBU ska erbjuda en attraktiv måltid för gymnasie-eleverna. Lokalerna ska anpassas till respektive undervis-ningsbehov och ses över kontinuerligt om föränd-ringar behöver göras.

2013 Minst 80 % av eleverna ska uppleva skol- maten som bra. 2015 Minst 75 % av eleverna/studenterna ska uppleva lokalerna som ändamålsenliga för undervisningen.

Documents

Kvalitetsplan och skolplan 2013-2015