Nuvarande formulering: - regionorebrolan.se–rebro läns landsting/Politik... · Elementärt i detta sammanhang är att hela resan och informationssystem. Kriterierna för delmålen

....'•1'0'': ::~ Ssy ;. n 1:_ K A ".R Y t

u~..~.~.

Kopia till

Trafikverket

Föreläggande 1 (4)Datum Dnr/Beteckning2014-04-11 TSV 2014-726

~'C .~ ~R~~R~ LÄNS tANDSiING~~ ;

KollektivtrafikmyndighetenOrebro läns landsting ..Box 1613701 16 Örebro

Ti I Is n en I i t la en X2010:1465) omv g gkollektivtrafik av regionaltr fi kf " rsör' n i n s ro ram för Örebro länta o ~ g p g

Transportstyrelsens beslut

~arrtr~ia diordet

Den regionala kollektivtrafikmyndigheten iÖrebro, Örebro låns landsting(232100-0164), föreläggs att senast till den 1 september 2014 kompletteradet regionala trafikförsörjningsprogrammet med en redovisning av det somanges i 2 kap. 10 §Slagen (2010:1065) om kollektivtrafik.

R~~ogör~ls~ iför äre~~letMed stöd av 5 kap. 3 §lagen om kollektivtrafik och 2 §förordningen(2011:1126) om kollektivtrafik hax Transportstyrelsen utövat tillsyn avÖrebros regionala trafikförsörjningsprogram "Regionalt trafik-försörjningsprogram för Örebro län" som antogs av landstingsfullm" tigeden 18 september 2012.

Skäl för beslutet

Bestämmelser

Av 2 kap. 8 §lagen om kollektivtrafik framgår att den regionala kollektiv-trafikmyndigheten regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram ska fastställamå1 för den regionala kollektivtrafiken. Enligt övergångsbestämmelserna tilllagen ska trafikförsörjningsprogrammet vara upprättat senast den 1 oktober2012.

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska enligt 2 kap. 1 Q §sammalag innehålla en redovisning av1. behovet av regional kollektivtrafik ilänet samt mål förkollektivtrafikförsörj ningen,

TransportstyrelsenVäg- och järnvägsavdelningenBox 267781 23 BorlängeBesöksadressHagavägen 2, Borlänge

Telefon 0771-503 503Telefax 0243-23 66 77

[email protected]

Sektion marknadstillsyn

abe056Maskinskriven textBilaga § 47:1

._ _ ~~ . ~~ ~` ~ ~ ~åiUili Diii/å~iZ~Kiiiiiỳ _ _ _.~w ,__,__ ~ ~~ 20~ ~-04-1~ ~s~ ~o~ ~.-726- ~~~

G. Q11Q 1V1111C1 QV 1G~1V11GLl 1LV11G1i1.1V~1d111i 11GI.11G1.~ UQUG l.1Gl.11li JVlll UGUV111J

k»nna.»tfrira~ »å knmmPrciPll s~r»nri n~l~ trafi_k cnm mvnciis~~hPtPn avcPr att r - a- ~ a--om~esörja ~å grundval av allmänira~ikpii~i, 3. åtgärder för att skydda miljön, 4. tidsbestämdamål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hårsyn tillbehov hos personer med funktionsnedsättning, 5. de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer, samt b. omzaifningen av irarlK en~igi lagen (~ X97:736} om råråt]änsi oc1~ lagen (1997e ~35) orn ~'~ksf~.~~tjä~st o~~i g~-u~de~~ _fös ~~iss~.ttr~i_~g~~ förr _resor ~ed sådan trafik,idenmånuppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten.

Tran~~nrt~tvr~l~Pn~ hP~lmm~in~n

Transportstyrelsenharisin tillsyn funnit att det saknas en redovisning av de bytespunkter och linjer som ska vara fu11t tillgångliga för alla resenäreri enlighet med 2 kap. 10 § 5. Enligt lagens förarbeten ska de regionala KoiieKtivtratikmynäigneterna cletiniera vilka bytespunl~ter ocn ~injerie~ ~Jl1Vll+l.V1GL+I, ll~l.+l. JVl1J11~ V~1~ l~t.~LllL +l.11l~~ll~ll~~l. 1V1 ~I.11~L 1~►~JVll?,tlVl.LVL 1L•~1V11?.l.1?,!.

trafikförsörjningsprogrammet behöver kompletterasidenna del.

Med anledning av det som ovan anförts förelä~~er Trans~ortstvrelsen dåxför v vv i LandstingetiÖrebro att senast till den 1 september 2014 komplettera det regionala trafikförsörjnin~sx~ro~ramxxxa..et m.~c~ e~. x~ _ ovisn~n~_ ~.v det som _ . ---_-, _ -__ a -------- . angesi2 kap. 0~~S~Iågen omkollektivtrafik.

Beslutidetta ärende har fattats av Helene Jarefors, sektionschef.Iden slutliga handläggningen av ärendet deltog Elisabet LindMarkus samt Jeanette Andersson, den senare föredragande.

Helene Jarefors Chef för sektion marknadstillsyn Väg- och järnvägsavdelningen

~ ~, ~ .. ~ ~, Datorn dnr/Beteercning 4 (4}

_~~~~-~~~n~~~~~-~$~

~11G1.~G1, 1

~rrllei ~ri~l öve~k~a.ga. detta bes1~~ s1~d 1~T~ skr~~a t~11 ~'ra~spa~tst~-relser~ under adressen:

Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Box 267 781 23 Borlänge

Sk~~~ Srilkit b~s~ut ~~~ ~~~~~l~.g~.~, t.~~. ge~~~ ~.tt ~.ng~ ~.~~~~~~~ b~~~~ ing (dvs diarienumret). Skriv också hur och varför företage~/Ni anser aiibeslutet ska ändras.

Överklagandet ska ha kommit in till Transportstyrelsen inom tre veckor från den dagNi fick del av beslutet. Om klaganden ä~ enpart som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

Transportstyrelsen ska sända äverklagaridet och handlingarnaiärendet ti11 rörvaitningsräi~eniralun tör prövning, omi~ Transportstyrelsen inte ändrar beslutet på det sätt som önskas.

.. o LRpV11V~~f~ iiviiiiivtriiGnt.~ivti viiii~i.~L~ 1\~1 Jl~~l. ~~1. +1.111~~21.~~1.. J,1111T~ VllVl11i1~ ~lll

Transportstyrelsen.

Postadress: se ovan

-~Q~t; ~ s

~,rnva~~ ~/finn~~nr#ctvrPvivo.iiicP~n+vvcPvv~~

telefon: 0771-503 503

http:�ve~k~a.ga

2014-08-19

Komplettering av regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län.

Nuvarande formulering:

Tillgängligheten för personer med

funktionsnedsättning

Målområdet tar avstamp i individens

resmöjlighet oavsett förmåga. För att möjliggöra

en god tillgänglighet för alla, behöver

kollektivtrafiken och anslutande infrastrukturen

anpassas efter alla resenärers förutsättningar.

Elementärt i detta sammanhang är att hela resan

ska beaktas: anslutning, hållplats, resecentrum,

påstigning, resan, avstigning.

Delmål

Den byggda miljön på resecentrum, bytespunkter och stora hållplatser ska vara

anpassad för alla resenärer som på egen hand

eller med ledsagare kan ta sig till bussen

eller tåget.

Alla fordon ska vara anpassade för alla resenärer som på egen hand eller med

ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget.

Informationssystemen ska vara anpassade för alla resenärer som på egen hand eller med

ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget.

Ny formulering:

En tillgänglig kollektivtrafik

Landstinget ska tillhandahålla trafiklösningar

som tillgodoser alla1

människors resebehov.

Anpassning av fordon och hållplatser, införande

av informationssystem och en ökad insikt om

funktionsnedsattas situation är viktiga delar i

detta mål. Dessa åtgärder är också angelägna för

att skapa en attraktivare kollektivtrafik och bidra

till ett ökat resande.

Delmål

Den byggda miljön på resecentrum, bytespunkter och hållplatser med fler än 50

påstigande per dag ska vara anpassad för alla

resenärer till år 2020.2

Alla fordon ska vara anpassade för alla resenärer till år 2020.

Informationssystemen ska vara anpassade för alla resenärer till år 2020.

Alla expressbuss- och regionaltågslinjer (enligt kartan på s. 38) samt stomlinjer i

stadstrafiken (i nuläget linje 1-10) ska vara

fullt tillgängliga för alla resenärer till år

2030, med avseende på byggd miljö, fordon

och informationssystem.

1 Kriterierna för delmålen innebär att kollektivtrafiken

normalt kan anses vara anpassad för äldre,

rollatoranvändare, rullstolsburna, hörselskadade och

synskadade. 2 Utformade enligt busshållplats typ 1 eller 2 enligt

Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting ”Krav

för Vägars och gators utformning”, Trafikverkets

publikation 2012:179. Ytterligare beskrivningar finns även i

Länstrafikens ”Hållplatshandbok”.

abe056Maskinskriven textBilaga § 47:2

1 (2)

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING

Fredrik Eliasson 2014-08-19 14OLL4294

Trafikverket

[email protected]

Yttrande över remiss åtgärdsvalsstudie Örebro C och Örebro södra

Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Örebro län tackar för

möjligheten att få lämna synpunkter på remisshandlingen för

Åtgärdsvalsstudie – Örebro C och Örebro S. Kollektivtrafikmyndigheten har i sitt Trafikförsörjningsprogram ställt upp ambitiösa mål, bland annat

om ett kraftigt ökat resande med kollektivtrafiken. Örebro läns landsting

deltar också, tillsammans med MÄLAB och flera andra län, i den

gemensamma satsningen för att utveckla den regionala tågtrafiken i

Mälardalen från år 2017. Kollektivtrafikmyndigheten har också i ett förslag

till tåg- och expressbusstrategi pekat ut ytterligare behov att utveckla

tågtrafiken, för att nå de mål som finns uppställda. För att dessa ambitioner

ska vara genomförbara och få önskvärd effekt är utformningen av

järnvägsområdet genom Örebro en mycket angelägen fråga.

Synpunkter

Det finns några skäl som gör att vi har svårt att fullt ut ställa oss bakom att

åtgärdspaket 1a rekommenderas. I åtgärdsvalsstudiens nuvarande form

saknas information som gör det möjligt att ta ställning till de studerade

åtgärdspaketen. Framförallt finns det inte information som gör det möjligt

att värdera kostnader i förhållande till förväntade effekter. Innan vi kan ta

ställning till förslaget bör åtgärdsvalsstudien kompletteras med:

kostnadsbedömningar för åtgärdspaketen, en redovisning för huruvida det är möjligt att genomföra

åtgärdspaketen i etapper,

bedömning av kostnaden för att bygga ut tre spår över Svartån från ett läge där Örebro C och S är utbyggt enligt 1a

redovisning av de flaskhalsar som är mest avgörande för att effekten av tre spår över Svartån inte får full effekt.

I åtgärdspaket 1a framgår att merparten av plattformarna alltjämt kommer

att vara 120 meter. Vi ser gärna att man belyser hur plattform 1a och 1b kan

förlängas. Det bör också framgå vilken plattformslängd som ska vara

standard för Örebro S.

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Länstrafiken Örebro Drottninggatan 27 019-602 39 00 019-10 06 08 Box 8013 Örebro 700 08 Örebro E-POST [email protected] INTERNET www.lanstrafiken.se

http://www.orebroll.se/mailto:[email protected] textBilaga § 48

2 (2)

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING

Fredrik Eliasson 2014-08-19 14OLL4294

Kollektivtrafikmyndigheten ställer sig dock helt bakom rekommendationen

att behålla och utveckla Örebro S. Örebro S är idag mycket betydelsefull

för tillgängligheten till staden från övriga delar av länet, och planeras också

få en än viktigare funktion för länets kollektivtrafik. Detta framgår bland

annat av kollektivtrafikmyndghetens förslag till Tåg- och expressbusstrategi

som nu är ute på remiss.

Det finns en bristande samstämmighet mellan den prognos som visas i

tabell 2.3 och texten om framtida trafik under rubrik 2.2.2. De

trafikoperatörer som deltagit i studien har bedömt att persontrafiken

kommer att öka mer än vad som anges i prognosen. Det behöver framgå i

åtgärdsvalsstudien om det är Trafikverkets prognos eller trafikoperatörernas

bedömningar som ligger till grund för åtgärdspaketen.

Jonas Karlsson

Ordförande i nämnden för Trafik, miljö och service

Förslag

Regionalt program för eHälsa

2014-2018

Maj 2014

Margareta Hansson Ulrika Landström

abe056Maskinskriven textBilaga § 49

Innehållsförteckning Inledning................................................................................................................................................. 4

Bakgrund................................................................................................................................................ 4

Nationell strategi ............................................................................................................................... 4

Individen.......................................................................................................................................... 4

Vård- och omsorgspersonal ............................................................................................................. 4

Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ........................................................ 4

Nationell handlingsplan.................................................................................................................... 5

eHälsa i kommunerna ...................................................................................................................... 5

Syfte med regionalt program eHälsa ................................................................................................. 6

Mål för regionalt program eHälsa ....................................................................................................... 7

Projekt / förstudier................................................................................................................................. 7

Nyttoeffekt.............................................................................................................................................. 8

Ekonomi/finansiering ............................................................................................................................ 8

Förslag till organisation för styrning ................................................................................................... 9

Politisk styrning ................................................................................................................................. 9

Styrgrupp............................................................................................................................................ 9

Styrgruppens uppdrag och ansvar ................................................................................................. 9

Fortsatt process – beslutsförslag .................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Utvärdering .......................................................................................................................................... 10

Litteratur ............................................................................................................................................... 10

Beslut om att anta/ställa sig bakom programmet .......................................................................... 11

3

Inledning 2010 antogs ett Regionalt program för eHälsa av samtliga kommuner i regionen och av Örebro läns landsting. Programmet utgick ifrån ”Nationell IT-strategi för vård- och omsorg 2006”. Dokumentet var ett övergripande stöddokument och beskrev en gemensamviljeinriktning för kommunerna och landstinget i Örebro län under en tre- till femårsperiod. Detta program resulterade i ett antal projekt och förstudier under 2011-2013 som genomförts i samverkan mellan länets kommuner och Örebro läns landsting (införandet av HSA-katalog, säker inloggning via e-legitimation, nationell patientöversikt - NPÖ och förstudier angående invånartjänster).

I dialog och samverkan mellan regionförbundet, länets kommuner och Örebro läns landsting utformas nu ett nytt regionalt program för eHälsa för tiden 2014-2018.

Bakgrund

Nationell strategi 2010 bytte IT-strategin namn till Nationell eHälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård- och omsorg. Den nya strategin handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Här sattes mer fokus på införandet, användningen och nyttan av tekniken. Man ville understryka vikten av att IT nu skulle vara en naturlig del i hälso- och sjukvården och socialtjänstens verksamhetsutveckling. Det tidigare tunga fokus på teknik, IT-lösningar och infrastruktur lämnas och istället riktas strålkastarna mot nyttan för invånare och verksamheter. På så sätt understryks att begreppet eHälsa innefattar så mycket mer och ska vara till gagn för individen. Arbetet inom nationell eHälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper:

Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva eTjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar.

Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar. Medarbetare ska ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap när de fattar beslut om lämpliga insatser.

Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet.

4

Nationell handlingsplan En nationell handlingsplan som benämns, ”Handlingsplan 2013-2018 landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet”, antogs av SKL i juni 2012 och man rekommenderar landsting, regioner och kommuner att ställa sig bakom den.

Denna handlingsplan avser perioden 2013–2018 och innehåller förslag till mål, former och finansiering för att svara upp mot högt ställda förväntningar från invånare, professionella medarbetare inom vård och omsorg och beslutsfattare. Planeringen tar sin utgångspunkt i vad som bör vara uppnått år 2018. Tidshorisonten är tillräckligt lång för att tillåta påtagliga utvecklingssprång, men inte så lång att den är oöverblickbar. Naturligtvis kan det under perioden utvecklas tekniska lösningar som ger möjligheter som nu inte är förutsebara. Detta kommer att bedömas och påverka de årliga verksamhetsplanerna.

Den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. eHälsotjänster för invånaren har starka samband med vårdgivarens professionella verksamhetsstöd och områdena behöver integreras inom en samlad IT-arkitektur för att vara effektiva och värdeskapande. En central fråga är därför att samordna och integrera arbetet

Handlingsplanen innehåller några övergripande mål och skrivningar om varför vi ska samarbeta kommun – landsting:

Målet är att effektivisera, stärka och stödja kommunerna och landstingens arbete med att implementera den nationella eHälsostrategin genom gemensamt regionalt

Målet är att stärka individens ställning genom ökad tillgänglighet och fler kanaler genom eHälsotjänster som i första hand berör socialtjänst gällande äldrevård, barn och ungdomar samt elevhälsan.

eHälsa i kommunerna För att påskynda och underlätta utvecklingen av eHälsa i socialtjänsten har staten och SKL gett möjlighet för läns- och regionförbund att söka stimulansbidrag. Dessa medel har för

inom hela eHälsoområdet.

samarbete.

Örebroregionen beviljats regionförbundet för 2013 och används till gemensamma aktiviteter och för att finansiera samverkansprojekt enligt en upprättad handlingsplan. En eHälsosamordnare för regionen är utsedd, denna har till uppgift att samordna kommunernas eHälsoarbete och visst samarbete med landstinget. Stimulansbidragen ska även användas så att de också kommer de idéburna och privata utförarna till del.

Satsningen för 2013-2014 handlar om hur kommunerna ska utveckla socialtjänsten med stöd av eHälsa. Syftet är att göra socialtjänsten effektivare, säkrare och mer tillgänglig oavsett om man är invånare, patient, anhörig eller medarbetare. eHälsa är ett område som knyter ihop många olika kompetenser. Detta gör att det är allt viktigare att samverka mellan kommuner, landsting och privata vårdaktörer.

5

Regionförbundet kommer att ansöka om ytterligare stimulansmedel för 2014. Målen för denna satsning är att öka:

Användningen av eTjänster inom socialtjänsten för att stödja och underlätta för den enskilde samt för att effektivisera verksamheten. eTjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. eTjänsterna ska vara ett komplement till andra former av service och kontakter med socialtjänsten. De ska inte innebära en försämring för den stora grupp människor som inte använder sig av Internet.

Andelen berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation.

Andelen av berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt.

Användningen av Nationell Patientöversikt (NPÖ) i kommunerna och hos enskilda vårdgivare. Behörig personal ska både kunna ta del av och tillgängliggöra information i NPÖ. Detta avser information som dokumenteras enligt Hälso- och sjukvårdslagen.

Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat.

Andelen kommuner som beslutar om mål och handlingsplaner för att etablera och finansiera ett koncept för ”trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik”. Digital teknik har stor potential att bidra till att äldre personer och andra med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma och känna sig trygga och delaktiga i samhället. Konceptet inkluderar bland annat digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt samt övriga eTjänster för trygghet, service och delaktighet.

Det regionala programmet för social välfärd utarbetades 2011 av regionförbundet och anger ett antal målbilder som ska prioriteras till och med 2015. Programmet togs fram i en process där regionens kommuner, landstinget, offentliga aktörer och frivilligorganisationer var delaktiga. Här lyfts IT-teknik fram som ett viktigt område för stöd och delaktighet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Syfte med regionalt program eHälsa Syftet med det regionala programmet för eHälsa är att stärka och hålla samman eHälsoarbetet inom regionen. Programmet ska ge förutsättningarna till:

1. Att arbeta utifrån gemensamma underlag för vägledning och styrning till kommunerna och landstinget i planering och satsningar inom IT i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

2. Att länets kommuner och landstinget arbetar gemensamt med införandet av den nationella eHälsostrategin.

3. Att bilda en gemensam styrning för realisering av det gemensamma eHälsoprogrammet.

6

Mål för regionalt program eHälsa Målet för det regionala programmet för eHälsa är:

Att medborgare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via Internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård.

Att personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst får tillgång till ett välfungerande och samverkande IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet och garanterar patientsäkerheten. Medarbetare ska ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap när de fattar beslut om lämpliga insatser.

Att informationen som hanteras inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna användas som stöd för beslut, styrning, verksamhetsuppföljning och forskning.

Projekt / förstudier Kommunerna, landstinget och regionförbundet ska gemensamt genomföra olika förstudier för att få bra beslutsunderlag till eventuella projekt samt gemensamt styra införandeprojekten. Prioritering ska ske samt identifiering av olika ansvarsområden. Gemensamma beslut ska också tas om att etablera effektiv systemförvaltning.

De samverkansprojekt som idag är aktuella är:

Fortsatt/utökat införandeprojekt; Nationell patientöversikt – NPÖ.

Fortsatt/utökat införandeprojekt; Samordnad vårdplanering inom öppenvård, samordnad individuell plan – SIP, via systemet Meddix.

Förstudier och införandeprojekt av personliga eTjänster för invånare, d.v.s. brukare, patienter, anhöriga och elever.

Fortsatta och utökade projekt för gemensamma sidor (kommun – landsting) på 1177 Vårdguiden, som vänder sig till invånare (exempel: gemensam sida om ung och mår dåligt i Örebro län).

Införande av mobila tjänster för informationsdelning och dokumentation.

Realisering av gemensam styrning och systemförvaltning av eHälsa.

Förstudie och eventuellt införandeprojekt för vårdplanering på distans.

7

Nyttoeffekt Att för regionen hålla en ”röd tråd” med en sammanhållen styrning och realisering av de olika strategierna om eHälsa (Strategi för eSamhället SKL, Nationell eHälsostrategi, Socialdepartementet och Digital agenda) för att undvika divergerande och parallella projekt, samt för en ökad kostnadseffektivitet.

Att möjliggöra utvecklingen av eHälsa i hela regionen samt att på en regional nivå bidra till att överbrygga det digitala gapet, det vill säga, att minska skillnaderna mellan kommun/kommun och mellan kommun/landsting.

Att länets invånare har tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälso- och sjukvård och socialtjänst samt åtkomst till dokumentation från tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva eTjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar.

insatser och behandlingar.

Personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd, samt tillgång till bästa tillgängliga kunskap som säkerställer en hög kvalitét och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om

Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalité och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång av data av hög kvalité med full respekt för individens integritet.

Ekonomi/finansiering Under föregående programperiod har olika stimulansmedel finansierat projektledare för realiseringen inom kommunerna. 2012 var budgeten 782 000 kr för kommunernas gemensamma projekt. Landstinget finansierade sina egna projektledare.

För 2013 och 2014 har särskilda medel från socialdepartementet och SKL tilldelats kommunerna för att påskynda och underlätta utvecklingen av eHälsa i socialtjänsten. Dessa medel används till gemensamma aktiviteter och för att finansiera samverkansprojekt enligt en upprättad handlingsplan. Tilldelade medel för 2013 var 3 269 000 kr. Tilldelningen för 2014 är 2 516 400 kr. eHälsosatsningarna inom landstinget finansieras via egen budget.

Inför kommande perioder söker landsting, kommuner och regionförbundet de statliga stimulansmedel som erbjuds.

Del av finansiering för de nationella tjänsterna regleras via SKL. Förutom finansiering krävs lokala anpassningar till journal- och omsorgssystem, konsulttjänster och teknik i form av bärbara läsplattor, mobiler och klienter.

8

Den lokala realiseringen, beroende på typ av projekt, innebär lokala anpassningar till journal- och omsorgssystem, konsulttjänster och teknik i form av bärbara läsplattor, mobiler och klienter.

Beslut gällande finansiering och prioritering, i förhållande till tillgängliga stimulansmedel och egen finansiering, måste fattas för varje nytt projekt.

För att vidmakthålla och lämna över projekten till förvaltning ansvarar kommuner respektive landsting för att finansiera sin andel.

Årliga planer för budget, genomförande och systemförvaltning inom det Regionala programmet för eHälsa ska beslutas av kommunchefs- och landstingsdirektörsgruppen.

Förslag till organisation för styrning

Politisk styrning Ett fortsatt regionalt utvecklingsarbete inom eHälsoområdet kräver politiska beslut och satsningar. Grunden för detta program är regeringens nationella eHälsostrategi. Det regionala samverkansrådet i Region Örebro län utgör politisk styrgrupp för eHälsoprogrammet.

Styrgrupp En styrgrupp bildas för 2014 som består av företrädare från kommuner, landstinget och regionförbundet, denna verkar utifrån de upprättade och beslutade planerna. Förändringar i organisation och styrning kan ske utifrån regionbildningen 2015.

Styrgruppens uppdrag och ansvar Styrgruppen tar fram övergripande plan- och budget för ingående förstudier, projekt och systemförvaltning för det gemensamma programmet för eHälsa som beslutas på årsbasis.

Styrgruppen ansvarar för omvärldsbevakning och samordning av nationell e-Hälsa och bevakning av lagstiftningen inom området.

Styrgruppen ansvarar för att ta fram förslag till hur de nationella besluten ska omvandlas till lokala införanden inom regionen samt hur dessa ska samordnas med universitetet och länsstyrelsen gällande regional digital agenda.

Styrgruppen har utsedda uppdragsgivare/projektägare, för de gemensamma förstudierna och projekten inom programmet för eHälsa. Skriftliga uppdrags- och projektdirektiv tas fram som beslutas och följs upp.

Styrgruppen ansvarar för samordning av gemensam systemförvaltning där det finns etablerat, samt att nivå för gemensam systemförvaltning föreslås för varje genomfört projekt (gemensam kommuner – landsting alternativt gemensam kommun – kommun).

Styrgruppen har möte 1 gång/månad och rapporterar till kommunchefs- och landstingsdirektörsgruppen 2 ggr per år samt vid behov.

9

Referensgrupper för samverkan

Regionalt Samverkansråd

Regional chefssamverkansgrupp

Styrgrupp eHälsa

Nationell e-Hälsa Lagstiftning Exempel förstudier • SKL • Patientdatalagen • Personliga e-tjänster • Cehis.se • CE-märkning • Gemensamma sidor 1177 • Inera.se • Socialstyrelsens • Vårdplanering på distans • Socialstyrelsen föreskrifter • Universitetet • Patientsäkerhetslagen • Länsstyrelsen • Datainspektionen

Exempel projekt • SIP, Meddix öppenvård• Anslutning NPÖ • Mobila tjänster

Systemförvaltning (användargrupper, drift, support, leverans, test)

Tjänsteplattform för integration nationellt

Katalogtjänst (HSA) E-leg (SITHS) Sjunet

Nationella säkerhetstjänster (Spärr/Samtycke/ Loggar)

Förvaltning teknisk infrastruktur Förvaltning Meddix

Samordnad vårdplanering

Förvaltning invånartjänster

1177 Vårdguiden UMO MVK

Förvaltning vårdtjänster

NPÖ Pascal NOD

Bild 1. Skiss över organisation och styrning

Utvärdering Programmet ska utvärderas inom projekt och systemförvaltning enligt fastställd modell.Samarbetet med Örebro Universitet och den nyinrättade professuren i eHälsa ska ske, för att hitta former för utveckling och utvärdering av det regionala eHälsoarbetet.

Litteratur Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Socialdepartementet 2010.

Strategi för e-samhället. Sveriges kommuner och landsting 2011.

Handlingsplan 2013-2018. Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet. Center för eHälsa i samverkan 2012.

Empati och high tech, Delresultat från LEV-projektet. Regeringskansliet 2012.

eHälsa i kommunerna 2013-2015. För bättre service självständighet och ökat medbestämmande. Sveriges kommuner och landsting 2013.

Regionalt program för Social välfärd. Regionfullmäktige i Örebroregionen 2012.

Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020. Länsstyrelsen Örebro län,Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting, remissversion 2013.

10

http:Inera.sehttp:�Cehis.se

Beslut om att anta/ställa sig bakom programmet Organisation Datum

Örebro läns landsting Landstingsstyrelsen

Regionförbundet Örebro Regionstyrelsen

Askersund kommun Kommunstyrelsen

Degerfors kommun Kommunstyrelsen

Hallsbergs kommun Kommunstyrelsen

Hällefors kommun Kommunstyrelsen

Karlskoga kommun Kommunstyrelsen

Kumla kommun Kommunstyrelsen

Laxå Kommun Kommunstyrelsen

Lekebergs kommun Kommunstyrelsen

Lindesberg kommun Kommunstyrelsen

Ljusnarsbergs kommun

Nora kommun

Örebro kommun

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen

11

SKYLTPROGRAM Örebro läns landsting

Augusti 2014


SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014

SKYLTNING INOM ÖREBRO LÄNS LANDSTING Örebro läns landstings skyltprogram Skyltprogrammet har upprättats för att ge Örebro läns landsting en enhetlig skyltning.

Detta är för att säkerställa att de krav på tillgänglighet för alla tillgodoses.

Det är också viktigt att skyltningen får en tydlig avsändare - Örebro läns landsting - och att den borgar för en genomtänkt orientering, kvalitet i skyltutförandet och att den ansluter till Örebro läns landstings grafiska profil.

Tillämpning av skyltprogrammet All skyltning ska utgå ifrån Örebro läns landstings skyltprogram.

Skyltprogrammet skall följas i samband med ny- och om-byggnation samt då förvaltningarna har behov av omskyltning. Skyltningsarbetet i en verksamhet måste kontinuerligt följas upp, förändras och förbättras.

Tillägg till skyltprogrammet kan göras utifrån verksamhetens och fastighetens specifika behov. Lokala tillämpningsanvis ningar kan utformas inom ramen för programmet.

Bärande idé En bra och enhetlig skyltning vägleder besökaren fram till sitt mål och bidrar dessutom till att besökaren får en positiv bild av Örebro läns landsting och dess verksamheter.

Skyltarna och orienteringssystemet utformas med avsikten att uppnå en hög grad av uthållighet, för att därmed erhålla en god underhållsekonomi och tillförlitlighet.

I grunden ligger en robust struktur. Den är oberoende förändringar av verksamheter, som omlokalisering och förändringar av benämningar, och behöver därför sällan ändras. På anläggningar med kommunikationsstråk, som de tre sjukhusen, tillämpas en så kallad målpunktsorientering och/ eller stråk.

Information som ofta ändras koncentreras till vissa punkter. Där skall uppdateringar enkelt kunna genomföras.

Skyltar vid verksamheten skall lätt kunna förändras och flyt tas. Skyltarna inne på verksamheten/avdelningen har utformats så att merparten (paperflexskyltar) av förändringarna skall utföras av en på anläggningen ansvarig person.

Besökarna måste känna sig trygga och skyltningen måste därför vara tillförlitlig. Detta medför att antalet skyltar och att de skyltar som ändras ofta, begränsas. Förändringar skall kunna genomföras enkelt och snabbt för att erhålla låga driftskostnader.

Orientering utomhus - orientering efter gatuadresser Utomhus är målsättningen att orienteringen sker efter gatuadresser. Det medför en flexibilitet vid utbyggnader och är ett gängse sätt att orientera sig som alla är förtrogna med. Stöter man på gatunamnet, vet man att verksamheten finns längs gatan/vägen, den går att finna med GPS etc. Ur till gänglighetssynpunkt underlättar en GPS-orientering utom hus eftersom man då kan släppa av en person nära entrén, där det är möjligt.

Skyltantalet skall begränsas och parallella benämningssystem skall undvikas.

Orientering inomhus - målpunktsorientering Målpunktsorientering liknar det sätt man orienterar sig på en flygplats. Där följer resenären gatenumret, och funderar inte på i vilken byggnad man befinner sig, att man byter vånings plan osv.

Orienteringen på sjukhus, framför allt de med många våningsplan, görs efter målpunkter i stället för gater. Målpunkterna är oftast ”hisshallen”. De betecknas med en bokstav, för att skilja sig från gatunummer och planbeteckningen som är siffror.

På sjukhus med få våningar och med längre horisontella kommunikationsstråk, som kan liknas vid ”inomhusstråk” är kanske inte målpunktsorienteringen det optimala. Besöksströmmarna är där inte lika koncentrerade till trappor och hissar, utan är jämnt utspridda. Ett alternativt är att ha målpunkter på fler ställen än där det finns trappor och hissar. Ett annat är att stråket namnges och ev kombineras med målpunkter.

Det finns flera skäl till att använda sig av begreppet ”mål punkt” i stället för ”hiss”. Informationen blir ofta överlastad av alla ”till hiss” och ur ett hälsoperspektiv bör man inte nödvändigtvis tänka ”hiss” när man närmar sig nästa nivå i orienteringen - planförflyttningen.

Hänvisningsskyltningen med hjälp av målpunkter (och/eller stråknamn), utgör ryggraden i skyltningen. Eftersom den relativt sällan eller aldrig ändras, kan den göras korsvis. Personalen kan enkelt hänvisa till andra verksamheter som ligger vid andra målpunkter. Hänvisningsskyltningen för målpunkterna bör även innehålla information om huvudentrén/ utgången.

Endast målpunkter (och ev stråk) skyltas genom kommu nikationsstråket. Detta medför en betydligt mindre mängd skyltar än om alla verksamheter skyltas från entrén. Vid förändringar behöver i stort sett bara de skyltar som finns i entréhallar/större knutpunkter (informationstavlor) och vid målpunkter (registertavlor) ändras.

I fall med mycket få verksamheter, som nås genom ett kommunikationsstråk utan egentliga ”målpunkter” kan det dock vara enklast att skylta alla verksamheter från entrén.

På mindre verksamheter, typ vårdcentraler, kan det räcka med att bara receptionen och eventuellt väntrum skyltas. Om rummen numreras uppnås maximal flexibilitet.

2


SKYLTNING INOM ÖREBRO LÄNS LANDSTING Informationsstruktur Vid varje informationspunkt finns endast nästa nivå i orien teringshierarkin: gatuadressen, målpunkten (stråket), vå ningsplanet. Detta för att underlätta orienteringen genom att man behöver bara fokusera på en sak i taget. Målpunktens beteckning - endast en bokstav - är lätt att minnas eftersom den är piktogramliknande. Stråket benämns exempelvis som Gula stråket + stråknummer (gatunummer).

Informationen delas därför upp i flera steg: 1. Info ute - hitta entréer 2. Info inne - hitta målpunkter/stråk (vid flera ”mål”) 3. Info vid målpunkten - hitta våningsplan.

Informationen på de olika skyltarna struktureras beroende på informationsmängd. Det finns alternativa uppställningar:

a) bokstavsordning, eventuellt gruppvis under rubrikerna Vårdverksamhet och Övriga verksamheter.

b) under respektive ”adress”

Utomhus ”adresseras” verksamheten till gatuadressen, inomhus till målpunktsadressen/stråkadressen, med undantag för de som nås utifrån, där gatuadressen anges. Ett alternativ är att både gatu- och målpunkt anges vare sig det är inom- eller utomhus (samma mall).

Registerskylt (utanför hissar / trappor samt i hissar) - verk samheterna ordnas i bokstavsordning under varje våningsplan.

Personalskyltning Skyltningen för personal bör begränsas. I den mån den måste förekomma utgörs skylttyperna av de minsta storlekarna.

Tillfällig skyltning Vid tillfällig skyltning används svart text på orange botten.

Skyltning av externa hyresgäster För privata vårdenheter följer skyltningen det avtal som upprättats.

Kommersiella hyresgäster som driver verksamhet inne på ex vis sjukhus, benämns neutralt i sjukhusets egna skyltning - Fotvård, Apotek. Först framme vid verksamheten skyltas med den kommersiella verksamhetens egna skyltning, dock nedtonad.

Benämningar och ordval För orienterbarheten och tydligheten är det av stor vikt att benämningarna används konsekvent genom hela systemet. Skylta enbart det som skall skyltas.

Tillgänglighet En utgångspunkt är att alla länsinvånare skall kunna orientera sig till och i landstinget lokaler och byggnader.

Det är viktigt för alla besökare att skyltningen är kognitivt tillgänglig, det vill säga att man förstår skyltens innebörd samt att benämningssystemet underlättar orienteringen för den enskilde.

För de som inte kan läsa är bildsymboler på skyltarna en hjälp.

Det finns olika metoder för att möjliggöra att besökare kan ta del av information och hänvisningar, exempel på det är taktil information, bildsymboler, ljudfyrar, ledstråk mm.

Placeringen av skylten och den taktila informationen är viktig (se teknisk bilaga).

I lokaler där verksamheten riktar sig till grupper med speciella behov blir omfattningen av skyltning större.

Hänvisning till parkeringsplats med särskilt parkeringstillstånd skall finnas i den utvändiga skyltningen.

Samordning med varsel-, funktionsskyltar etc Skyltar måste samordnas med skyltar för utrymning, brand, varsel etc. Viktig nödskyltning får inte skymmas.

Trafikskyltning Trafikskyltning görs enligt gängse trafik- och parkerings skyltning och redovisas inte i denna handling.

3


MÅL

ILLUSTRATION SKYLTGÅNG UTOMHUS Beskrivningen är främst tillämpbar på större sjukhusområden.

Från motorvägar skyltas oftast endast ortnamnet och så fort 3

Journalgatan 2

Akutmottagning barn

JOURNALGATAN 2

AKUTMOTTAGNING BARN

man svängt av och kört in i tätorten skyltas ”centrum” och ”sjukhus”.

Profilskylt finns närmare sjukhuset för att markera att man entrénu kommit fram. Den kan sitta på själva sjukhusbyggnaden ENTRÉSKYLT utomhuseller vid infarten om huvudentrén inte är synlig därifrån.

Hänvisningsskyltning krävs om sjukhuset har flera infar-SKYLT SJUKHUS / HUVUDENTRÉ ter, angöringspunkter, parkering på ett flertal ställen, främst

till Huvudentrén, parkeringarna, Akutmottagningarna och Förlossningen.

HÄNVISNINGSKYLT

Rondvägen 12-28 Rondvägen 2-10

GÄNGSE GATUSKYLTAR

INFORMATIONSTAVLA

PROFILSKYLT

information som ändras ofta

Akutmottagning

Parkering

Huvudentré

kart-bild

utanförDe olika entréerna har gatunamn och det är i huvudsak efter huvudentréngängse ”tätortsorientering” besökarna hittar fram till dessa.

Informationstavla sitter utanför huvudentrén och eventuellt också vid angöringspunkter som parkeringar och kollektivtrafik. På tavlan bör alla verksamheterna finnas kopplade till en gatuadress. Är området stort med flera entréer kan en karta underlätta.

Entréskylt innehåller gatuadressen.

området

infart

4


kommun

ikationss

tråk

MÅL

ILLUSTRATION SKYLTGÅNG INOMHUS Beskrivningen är främst tillämpbar på större sjukhus med ett inre kommunikationsstråk.

Informationstavla finns innanför huvudentrén och andra entréer med invändiga stråk.

På informationstavlan finns samtliga verksamheter förteck nade. De verksamheter som nås genom en utvändig entré skyltas med gatuadress, övriga genom en hänvisning till en målpunkt, alt med både och. De verksamheter som ligger

förses med en karta.

varje våningsplan.

hetsentrén.

tréen.

en flaggskylt för synlighetens skull. innanför

huvudentrén

målpunkt

verksamhetsentré

HÄNVISNINGSSKYLT

MÅLPUNKTSSKYLT

REGISTERSKYLT

HISSKYLT



mellan målpunkter på kommunikationsplanet adresseras ex vis till ”mellan E-D” alt ”Gula stråket 12”. Skylten kan också

Kommunikationsstråk synliggörs visuellt i kontrast och form.

Hänvisningsskyltar finns längs kommunikationsstråket där det hänvisas till målpunkter och huvudentré/utgång.

Registerskylt vid målpunkten redovisar vad som finns på

Hisskylt monteras i hissar.

Hänvisningsskyltar kan i vissa fall behövas till verksamhets-entrén uppe på våningsplanet.

Hänvisningsskylt verksamhet pendlas ovanför verksam-

Verksamhetsskylt monteras vid sidan om verksamhetsen-

Hänvisningsskyltning finns inne på verksamheten till exem-pel i väntrum och reception.

Rumsskylt utanför dörrar inne på verksamheten visar rums-funktionen och i förekommande fall personnamn.

Serviceskylt finns vid toaletter, hissar, miljöstationer etc. Längs stråk kompletteras gärna de med

B

PLAN 6A

Restaurang

A B C D

Bild- och funktionsmedicin

information som kan flyttas med

VERKSAMHETSSKYLT

INFORMATIONSTAVLA


kart-bild

5


TEKNISK BILAGA

SKYLTUTFÖRANDE Utförande Storlek och placering text/pilar/piktogram, se uppställnings ritning. Vid fler funktioner som skall skyltas - en lamell för varje funktion. Där text inte får plats - längre lamell eller högre lamell, textgrad får inte ändras. Vid flera lameller ovan varandra skall alla ha samma längd.

Utvändiga profilskyltar och skyltar vid huvudentréer bör måttanpassas efter den speciella skyltsituationen.

Skyltarna har 90-graders hörn, inga infattningar får förekomma. Skyltarna är plana.

Lamellerna utförs av ca 3 mm aluminiumplåt.

Inifrånlysande ljuslådor utförs med folietext på en plastskiva.

Utomhus skall skyltar klotterskyddas.

Papper bakom plastskiva (paperflex) Utförs av en platta med en plastskiva framför. Infattningar lackeras vita. Plastskivan skall kunna demonteras vid pappersbyte.

Texten på papperet är utformad efter en grafisk mall. For maten är A-format.

Folie på plåt En heltäckande folie som skrivs ut efter en mall. Folien monteras på en plåt.

Benställning För att synsvaga som ”käppar” sig fram finns en avbärare 300 mm från marken.

Ställningen utförs av fyrkants-stolpar, 100x100 mm. Endast 90-graders hörn får förekomma.

Montering All montering skall vara dold. Samtliga skyltar skall vara möjliga att demontera.

Skyltar som monteras på väggar i kommunikationsstråk och hisshallar monteras på 5 mm distans. Inne på verksamheten/avdelningen monteras väggmonterade skyltar dikt an. Utom- och inomhus monteras pyloner enligt fabrikantens anvisningar. Inomhus bultas de i golv.

Om skylten består av flera komponenter får de, under inga omständigheter, monteras som ett ”collage” på en bakgrundsplåt. Alla skyltdelar skall anpassas så de sitter sida vid sida samt ligger i samma liv i framkant.

Skyltbelysning Utomhus skall skylten vara belyst eller utföras som en ljuslåda.

Inomhus löses det genom god allmänbelysning eller särskild tillsatsbelysning. Ljuskällan bör placeras så att läsaren inte blir bländad.

Kulörer UV-beständig lackering, glanstal 20 inomhus, 80 eller mer utomhus:

Lackering, glanstal 20 inomhus, 80 eller högre utomhus vit RAL 9003, NCS S 0502-B = 0,93 (ljush.tal)

blå RAL 5002, NCS S 4055-R70B, CMYK 100/70/0/0 = 0,18

grön RAL 6029, NCS S 4550-G = 0,25

Kulörer folietexttext (motsvarande 3M Scotchcal kulörmäs sigt, men PVC-fritt):

vit 100-10 svart 100-12 grå 100-012 orange 100-598 grön 100-450

Kontrast mellan textkulör och bakgrundskulör skall vara mer än 0,7 NCS (ljushetstal).

6


TEKNISK BILAGA

SKYLTUTFÖRANDE Logotype, piktogram, pilar Logotyper används enligt Örebro läns landstings grafiska profil. Från och med januari 2015 ska den nya grafiska profilen för Region Örebro län tillämpas i all skyltning.

Till bildsymboler (piktogram) används Svensk standard SS-ISO 7001:2008. De funktioner som bör kompletteras med

logotyp ”sigill” bildsymbol är information, hiss, trappa, väntrum, toalett, kapprum, telefon, hörselslinga, kafé, konferensrum, skötrum, reception. I övrigt efter behov. Bildsymbolen skall alltid placeras före texten.

Pilen i detta skyltprogram används.

Typsnitt Finns inte Frutiger att tillgå vid de grafiska mallar som verk samheterna ansvarar för - RUa / RUb Rumsskylt och RUc samt V Verksamhetsskylt kan Arial användas.

Taktil text Relieftext är upphöjd 1 mm från underlaget. Bokstäverna är 15(-40) mm höga och skrivs i versaler.

Punktskrift skrivs under den taktila texten. Punktskriften ska logotyper utföras enligt svensk standard.

Bildsymboler på väggmonterade skyltar skall vara taktila.

Taktil information monteras i intervallet +1300 - +1600. Synsvaga behöver kunna gå intill texten för att läsa. NärFrutiger 65 Bold det blir en konflikt mellan dessa båda krav och den taktila texten/punktskriften måste monteras på en lägre höjd mon (Frutiger 55 Roman) teras den på en lamell som är utvinklad 45 grader.

typsnitt Karta Alla kartor som tas fram inom landstinget bör ha samma grafiska utseende.

För att kartan skall vara förståelig för de flesta, skall den när man står framför den, motsvara det man ser framför sig.

7

SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014TEKNISK BILAGA

MALLEXEMPEL

exempel kartbild exempel mall informationstavla exempel mall registerskylt

8

SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014TEKNISK BILAGA - rekommenderade skyltmått

ök=överkantSKYLTTYPER UTOMHUS uk=underkant

HUVUDENTRÉ

9

PP Profilskylt pylon Vid infart eller i anslutning till huvudentré

vit pylon blå del som ljuslåda logotyp: ”sigillet” storlek 1:5 (bredd:höjd)

exempel (Focus neon)

AKUT S Skylt större entréer Så som Akutmottagning, Förlossning, Huvudentré

separata vita lysande bokstäver, täta sidor monterad på ställning eller fasad ev kombinerad med ljuslåda (rött kors)

Akutmottagning

Parkering

Huvudentré

1700

uk +700

HU Hänvisningsskylt utomhus Vid infart och/eller hänvisning inom området

fristående lamellskylt vit del med svart textfolie blå ben och avbärare ev utformad som en ljuslåda, ev påbelyst ev dubbelsidig ........................................................................ sigill: 60% av lamellhöjd=180 texthöjd: 40% av lamellhöjd=80 pil, piktogram: 50% av lamellhöjd=100 text linjerar med text i logotyp avstånd före pil = avstånd efter piktogram

200

300

100


1400

ök=överkantSKYLTTYPER UTOMHUS uk=underkant

kart-bild

IU Informationstavla utomhus På sjukhusområdet; i anslutning till parkering, huvudentréer eller ev även andra större entréer

lamellskylt vit övre del med logotyp i folie

tryckta ark i ett ljusskåp som är klimatskyddat alt folie på plåt eller dataskärm/display i ett klimatskyddat skåp ev utförande på blå benställning med avbärarlist ...............................................................................sigill: 60% av lamellhöjd=120

50

kart-bild

100ök +2200 1800 1900

200

2200

IUv Informationstavla utomhus IUb Informationstavla utomhus väggmonterad benställning

ev dubbelsidig

10


ök=överkantSKYLTTYPER UTOMHUS uk=underkant 800/600/400

8 800/600/400 EG Entréskylt gods Vid entréer som godsmottagning, monteras vid sidan eller ovan port eller dörr

ljuslåda svart textfolie på vit plastskiva väggmonterad ................................................... texthöjd: 50% av lamellhöjd=300 centrerad vidd 600

600 600

Journalgatan 2

Akutmottagning barn

JOURNALGATAN 2

AKUTMOTTAGNING BARN

2 3 ök +2200

400 +1900

6 EM Entréskylt mindre Vid mindre entréer monteras bredvid

E Entréskylt Vid större entréer i anslutning till entré-

Ev väggmonterad

Ep pylon

1200

2200

dörren, den väggmonterade sitter bredvid dörren

lamell + ljuslåda blå del med vit siffra i folie utformas som en ljuslåda vit undre del med svart textfolie ev taktilt/punktskrift (undre text) ........................................................ texthöjd 1: 50% av övre lamellhöjd=300 centrerad texthöjd 2: 25 texthöjd taktilt: 15 vänsterställda

S Grev Rosengatan 6

Infekterade patienter

S GREV ROSENGATAN 6

INFEKTERADE PATIENTER

entrédörren

lamell + ljuslåda blå del med vit siffra i folie

utformas som en ljuslåda vit undre del med svart textfolie ev taktilt/punktskrift (undre text) väggmonterad ......................................................... texthöjd 1: 50% av övre lamellhöjd=200 centrerad texthöjd 2: 20 texthöjd taktilt: 15 vänsterställda

Faktorigatan 3

Huvudentré

FAKTORIGATAN 3

HUVUDENTRÉ

800

11


ök=överkantSKYLTTYPER INOMHUS uk=underkant I Informationstavla inomhus Innaför större entréer

lamellskylt vit övre del med logotyp i folie tryckta ark i ett ljusskåp alt paperflex, alt folie på plåt, alt dataskärm/display i ett skåp ev utförande på blå benställning med avbärarlist Ivpp Informationstavla inomhus ............................................................................ Placeras där behov av information om hela sjukhusigill: 60% av lamellhöjd=120 set kan behövas, så som korsningar i kommunika

tionsstråk, mindre entréer

12

Iv Informationstavla inomhus väggmonterad

1050

2200

ök +2200

1400

950

A3

ök +1900

paperflex i A-format väggmonterad

Ib Informationstavla inomhus benställning ev dubbelsidig

10050

kart-bildkar

t-bild


A

A

VÅNING 6

VÅNING 6

300 ök +1600SKYLTTYPER INOMHUS VÅNING 5 80 VÅNING 3

300 ök +2400

B VPm Våningsplanskylt mindreB Huvudentré

300

Mf Målpunktsskylt flagga Mf Målpunktsskylt tak flaggmonterad monterad i tak

M Målpunktsskylt Vid målpunkter (oftast trapp och hisspunkter) i kommunikationsstråk

lamell 25blå/svart folietext på målpunktsbokstaven ej planbeteckning i hiss!

dubbelsidig ök +2000 ........................................................... cirkel: 240

VÅNING 6

A PLAN 6

A ök +1800

texthöjd: 50% av lamellhöjd=150 ök +1700 centrerad A2

A3 A4

Rb Registerskylt Rc RegisterskyltRa Registerskylt

300 ök=överkantök +1600 uk=underkant

8 300 VÅNING

VPs Våningsplanskylt större

VP Våningsplanskylt I exempelvis trapphus eller utanför hissar

vit lamell (grön lamell på utgångslamell) svart folietext (vit på utgång), blå/svart folie på målpunktspiktogram VPm och VPs kan kombineras väggmonterad ..............................................................VPm: texthöjd: 40% av lamellhöjd=30 vänsterställd VPs: texthöjd 1: 50% av lamellhöjd=150 texthöjd 2: 10% av lamellhöjd=30

R Registerskylt Utanför hissar,/trappor, i trappor

vit lamell svart folietext, blå/svart folie på målpunktspiktogram registerdel som paperflex alt som folie på plåt ev taktilt/punktskrift (svart text längst ner) väggmonterad ............................................................................... målpunkt: 60% av lamellhöjd=120/50/35 (proportioner se Målpunktsskylt) vänsterställd texthöjd: 40% av lamellhöjd=50/30/25 högerställd

13


25

TEKNISK BILAGA - rekommenderade skyltmått

SKYLTTYPER INOMHUS

280

specialutförande

Information 280

Ha

800/1000/1200/1400

200

uk lägst +2200

A B C D E F

A B C D

Restaurang uk +2200Hb

600/800/1000/1200

120Vårdavdelning H Hänvisningsskylt

UTGÅNG

D E F Hänvisning och vid funktioner, framför allt i kommunikationsstråk

vit lamell (grön lamell på utgångslamell) uk +2200 svart folietext (vit på utgång), blå/svart folie på målpunkts-

Hc piktogram kan vara dubbelsidig väggmonterad alt pendladVid fler funktioner - en lamell för ........................................................................varje. Ha/Hb/Hc:

Där text inte får plats - längre sigill: 70% av lamellhöjd=200/140/85 lamell eller högre lamell, textgrad texthöjd och piktogram: 40% av lamellhöjd=110/80/50 får inte ändras. pil: 60% av lamellhöjd=170/120/70

pil till vänsterVid flera lameller ovan varandra avstånd före målpunkt/text vid vänsterställd = lamellhöjdskall alla ha samma längd. en lamell och utan pil: centrerad text

Ff Funktionsskylt Vid funktioner som toaletter, väntrum, hiss, trappa

svart lamell vit folie dubbelsidig flaggmonterad

150

150

uk +2100

150

150 ök +1600

50

Fv Funktionsskylt Vid funktioner som toaletter, väntrum, hiss, trappa

svart lamell vit folie taktil/punktskrift på vit lamell väggmonterad

ök=överkant uk=underkant

Ffx Funktionsskylt Vid funktioner som toaletter,

väntrum, hiss, trappa där en

större skala behövs, exempelvis entréhallar

svart svart lamell

vit folie dubbelsidig

flaggmonterad

300

300

uk +2100

300 ök +1600

300

50

Fvx Funktionsskylt Vid funktioner som toaletter, väntrum, hiss, trappa där en större skala behövs, exempel vis entréhallar

svart lamell vit folie taktil/punktskrift på vit lamell väggmonterad

14


ök=överkantSKYLTTYPER INNE PÅ VERKSAMHETEN uk=underkant

HVa Monteras ovanför entrédörren till verksamheten

pendlad alt väggmonterad HVb Hänvisning inne på verksamheten

nne i verksamheten

VäntrumMedicinmottagning 200 600/800/1000/1200

120

800/1000/1200/140025

UTGÅNG

uk +2200uk lägst +2200

Medicinmottagning

HVc väggmonterad

Väntrum

400/600/800 ök +1600 80

10 ca 300 ök +1600 50

A4

V Verksamhetsskylt Monteras bredvid på öppningssidan om verksamhetens entrédörr

vit lamell + ev paperflex svart folietext ev ersätts texten av taktilt/punktskrift väggmonterad ............................................................ texthöjd: 40% av lamellhöjd=20 vänsterställd

HV Hänvisningsskylt verksamhet Hänvisningsskyltar i anslutning till verksamheten

måttalternativ (HVa - HVc)vit lamell (grön lamell på utgångslamell)svart folietext (vit på utgång), blå/svart folie på målpunktspiktogramkan vara dubbelsidig pendlad alt väggmonterad (ej dubbelsidig) ........................................................................ HVa/HVb/HVc: texthöjd och piktogram: 40% av lamellhöjd=80/50/30 pil: 60% av lamellhöjd=120/50/70 pil till vänster avstånd före målpunkt/text vid vänsterställd = lamellhöjd

15


16

21

21

RUa Rumsskylt Monteras utanför rum där personer som skall namnges. Namnen skrivs på pappret som sitter i paperflexen

vit lamell + paperflex svart folietext på lamellen väggmonterad ......................................... texthöjd: 40% av lamellhöjd=20 vänsterställd

RUe Rumsskylt Monteras ev utanför vårdrum

vit lamell svart folietext flaggmonterad dubbelsidig ......................................... texthöjd: 50% av lamellhöjd=75 centrerad

RUd Rumsskylt Monteras utanför vårdrum

vit lamell svart folietext taktil/punktskrift på vit lamell väggmonterad ......................................... texthöjd: 50% av lamellhöjd=75 centrerad

150

150

uk +2100

ök +1600

RUb Rumsskylt Monteras utanför mindre rum

vit lamell svart folietext väggmonterad ......................................... texthöjd: 40% av lamellhöjd=20 vänsterställd

A4

ök +1600

RUc Rumsskylt Monteras utanför större rum, så som konfernesrum ,ev en paperflex under.

vit lamell + paperflex svart folietext på lamellen väggmonterad ......................................... texthöjd: 40% av lamellhöjd=20 vänsterställd

A5

SKYLTTYPER INNE PÅ VERKSAMHETEN

ca 210ca 150 ca 300

50Konferensrum 10

Förråd 1PersonalDietist

RU Rumsskyltar Monteras på öppningssidan om dörrar

ök=överkant uk=underkant

A6 Kurator

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3)

H A N D L Ä G G A R E

Johan Sundqvist

Miljöenheten

+46767216016

D A T U M D I A R I E N R

2013-10-08 HBN13-025-1

Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M

Hållbarhetsnämnden 2013-10-30

Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel

Förslag till beslut

Hållbarhetsnämnden beslutar tilldela medel enligt bilagd ansökan.

Hållbarhetsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att fortsätta utreda

projektmöjligheter inom rubricerat område för att återkomma till

Hållbarhetsnämnden under våren 2014.

Sammanfattning

På den europeiska marknaden beräknas det finnas runt 100 000 kemikalier i

omlopp varav 30 000 används dagligen.

Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för

kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som fortsätter

utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Barn

utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Barn

har också tunn och ömtålig hud. Dessutom andas de snabbare samt äter och

dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna.

Landstinget Sörmland avser att initiera två delprojekt avseende

miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel.

Syftet med dessa två projekt är att minska den negativ miljöpåverkan från

kemikalier och läkemedel på barn. För att åstadkomma detta behövs ökad

kunskap avseende miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och

läkemedel.

Bakgrund

På den europeiska marknaden beräknas det finnas runt 100 000 kemikalier i

omlopp varav 30 000 används dagligen. Oftast kopplas ordet kemikalier

ihop med giftiga och hälsofarliga ämnen men alla kemikalier är inte farliga.

Det finns dock idag stora kunskapsluckor kring effekten av kemikalierna i

vår omgivning vilket kan leda till mycket oro.

Kemikaliernas spridning

Vi utsätts hela tiden för kemikalier eftersom de finns överallt i vår miljö.

Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter, till exempel i textilier,

Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post [email protected]

ORG NR 232100-0032 · G:\Funktionsgrupper\Miljö\Målområde Kemikalier\Nyfödda barn i sjukvården\Finansiering\Uppdrag 24\Miljöpåverkan på barn avseende SID 1(3)kemikalier och läkemedel.docx · Utskriftsdatum: 2014-07-01 11:16


mailto:[email protected]

elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möbler och golv, i barnens

leksaker, i plastkärl och utrustningar inom landstingen. Vi får i oss

kemikalier via mat och dricksvatten samt i samband med att varor används

eftersom många kemikalier kan läcka från varorna men också via att små

partiklar nötts av och smalas i vårt damm. Dessutom sprids kemikalier både

när varor tillverkas och när de blir till avfall.

Var försiktig!

Eftersom endast ett fåtal av de kemikalier som används i samhället har

testats med avseende miljö- och hälsoeffekter kan det vara bra att utgå från

försiktighetsprincipen. Om vi inte vet hur en kemikalie påverkar

människans hälsa ska vi undvika kemikalien så långt det går.

Barn är barn och inte små vuxna

Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för

kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som fortsätter

utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Barn

utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Barn

har också tunn och ömtålig hud. Dessutom andas de snabbare samt äter och

dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna.

Ärendebeskrivning

Delprojekt 1

Tanken är att använda samma modell/arbetssätt som genomförts i Örebro

Läns Landsting (ÖLL) i samarabete med Arbetsmiljö Medicinska kliniken

(AMM). Här har de arbetat med enkla råd till gravida och småbarnsföräldrar

för hur de kan minska exponeringen för kemikalier för fostret och småbarn.

Dessa råd ska det informeras om inom primärvården. Dessa är planerade att

vara klara december 2013. Råden och materialet bakom är tillgänglig för

alla. Ett stort arbete har dock genomförts inom ÖLL för att personalen inom

primärvården, barnmorskorna på Barnmorskemottagningarna (BMM) och

sköterskorna på Barnavårdscentralerna (BVC) ska känna sig säkra i sin roll

att informera om råden. Förslaget är att råden används inom DLL men att

arbeta med förankringen av materialet vid BMM och BVC.

Delprojekt 2

Eftersom barn är extra känsliga är det viktigt att undersöka deras exponering

för kemikalier. Det skulle därför vara av intresse att undersöka olika miljöer

som barnen rör sig i. Tänkta miljöer är:

- Miljöer inom slutenvården där barn vistas som till exempel neonatal, BB

och barnkliniken

- Hemmiljö

- Förskolor

De faktorer som ska kontrollera eller noteras är:

- material i byggandena samt installationer


- material i möbler

- ämnen i apparatur, nålar, slangar med mera som används vid behandling

på avdelningar där det är relevant

- material i leksaker

Efter genomgång av bakgrundsdata för typmiljöerna så ska även analyser av

damm från lokalerna genomföras. Vilka ämnen som analyseras styrs bland

annat av resultaten från bakgrundsdata. Men fokus på hormonstörande

ämnen som bisfenol A och nya kemikalier som perflourerade ämnen är

viktigt för att kunna genomföra en riskbedömning. Utifrån dessa två delar

genomförs en riskbedömning för berörda kemikalier.

Konsekvenser

Syftet med dessa två projekt är att minska den negativ miljöpåverkan från

kemikalier och läkemedel på barn. För att åstadkomma detta behövs ökad

kunskap avseende miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och

läkemedel.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts via Miljöenheten i samråd med Landstinget Sörmland

barnrättsstrateg samt via Arbetsmiljö Medicinska kliniken.

Beslutsunderlag

Ansökan HBN13 025

Projektförslag 2014, AMM

Beslutet expedieras till

Förvaltningschef LLS

Förvaltningschef HSF

Folkhälsochef

Barnrättsstrateg


Nämnd_trafik_miljö_service_140827§ 46 Protokollsjustering§ 47 Föreläggande om komplettering av trafikförsörjningsprogramBilaga § 47:1Bilaga § 47:2

§ 48 Remiss åtgärdsvalsstudie Örebro C och Örebro SBilaga § 48

§ 49 Regionalt program för eHälsa 2014-2018Bilaga § 49

§ 50 Örebro läns landstings skyltprogramBilaga § 50

§ 51 Kartläggning av farliga kemikalier i anslutning till nyfödda barn i sjukvårdenBilaga § 51

§ 52 Informationsärenden

Documents

Nuvarande formulering: - regionorebrolan.se–rebro läns landsting/Politik... · Elementärt i detta sammanhang är att hela resan och informationssystem. Kriterierna för delmålen