Kvalitetsuppföljning av utbildnings- program vid … · Samverkan avser främst VFU på grundnivå och avancerad nivå. ... Omvårdnad som vetenskap ... kärnkompetenser som internationellt/nationellt

Sjuksköterskeprogrammet

Programrapport BLUE 11

Kvalitetsuppföljning av utbildnings- program vid Göteborgs universitet

Programansvariga: Eva Jakobsson & Annika Janson Fagring

15 juni 2011


Sida 1 av 38

Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Sjuksköterskeprogrammet Ansvarig programledare/studierektor: Eva Jakobsson (20 % av tjänstgöringstiden) och Annika Janson Fagring (20 % av

tjänstgöringstiden), programansvariga Omfattning (hp): 180 högskolepoäng (hp) Nivå (grund/avancerad): Grundnivå Examensbenämning: Sjuksköterskeexamen (Bachelor of Science in Nursing) Startår i sin nuvarande form: Höstterminen (HT) 2007 (Reviderad utbildningsplan våren 2010.) Huvudsakliga deltagande institutioner: Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 46,5 hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska:

Genomförs ej på engelska.

Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat):

90 studenter/termin samt överintag med 14 studenter.

Platstilldelning föregående/senaste läsår (HST) termin/år:

År 2010: 549,5 helårsstudenter (HST).

Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år:

Det ekonomiska anslaget för Sjuksköterskeprogrammet 2010 beräknas på 549,5 HST. Det totala anslaget inklusive VFU är 54 825 219 SEK.

Eventuell samordning med andra program:

• Studenterna i Sjuksköterskeprogrammet och Röntgensjuksköterskeprogrammet har samundervisning i kursen Introduktion till omvårdnad i termin ett, i kursen Vetenskaplig metod i termin fem samt i kursen Examensarbete på grundnivå i termin sex (Se översikt i utbildningsplanen.)

• Under teamträning i termin sex, förlagd vid utbildningsavdelningarna Göteborgs universitets utbildningsavdelning (GUA) och Kommunalt utbildningsforum (KUF) har studenterna Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) tillsammans med studenter från Sjukgymnastprogrammet, Arbetsterapeutprogrammet, Dietistprogrammet samt Sociala omsorgsprogrammet. Se kursplan för kursen Klinisk omvårdnad.

• I delar av färdighetsträningen (som pågår under hela utbildningen) på Kliniskt

https://gul.gu.se/public/pp/public_file_archive/archive.html?publishedItemId=17146793&courseId=47652&fileId=17146741





Sida 2 av 38

träningscentrum (KTC) har studenterna samundervisning med Läkarprogrammet och Sjukgymnastprogrammet. KTC är ett gemensamt finansierat träningscentrum för samtliga utbildningar inom Sahlgrenska akademin (SA).

• I delar av kursen Omvårdnad som vetenskap – söka, värdera och kommunicera kunskap (delkurs i kursen Introduktion till omvårdnad, termin ett) har studenterna samundervisning med Arbetsterapeutprogrammet. Se kursplan för Introduktion till omvårdnad.

• I vissa utbildningsinslag har studenterna samundervisning med studenterna i fristående kurs Kompletterande utbildning för sjuksköterskor från länder utanför EU/EES/Schweiz, 60 hp.

• Det nära samarbetet med hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR) är av grundläggande betydelse för verksamheten vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. VÅRDSAM, ett samarbetsorgan mellan Göteborgs universitet (GU) och Västra Götalandsregionen (VGR) samt styrgrupp Göteborgsregionen (GR) som är ett samarbetsorgan mellan GU och kommuner inom Göteborgsregionen, har till uppgift att arbeta med gemensamma frågor som rör forskning, utvecklingsarbete och utbildning (FoUU). (Läs mer om Vård-SAM.) De samordnar fördelning av platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för Sjuksköterskeprogrammet, Röntgensjuksköterskeprogrammet, Dietistprogrammet och Arbetsterapeutprogrammet.

• RGS (Regionalt samverkansforum Västra Götaland) är ett samarbetsorgan omfattande VGR och följande lärosäten: Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Högskolan i Skövde. Samverkan avser främst VFU på grundnivå och avancerad nivå. Se samverkansavtalet mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen om verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Se även överenskommelsen mellan SA och kommuner om VFU inom kommuner som ingår i Västra Götalandsregionen (ex. Göteborgs kommun).

• Samordning av VFU-platser sker direkt mellan VFU-samordnare inom VGR, studierektor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt VFU-ansvarig, koordinator och lärare på institutionen.

• Fördelning av lokaler samordnas med, i första hand alla program inom Sahlgrenska akademin (SA), och i andra hand med program och kurser inom hela GU.

• I den valbara kursen Världen i vården, 7,5 hp deltar studenter från alla program vid SA





http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Forskning/Samarbete-/Vard-SAM/







Sida 3 av 38

(se kursplan för Världen i vården). • Internationella utbytesprogram för studenter samordnas med andra program inom SA. • Nationell klinisk slutexamination samordnas med andra lärosäten i Sverige. • Studenternas kåraktiviteter samordnas inom SA genom Sahlgrenska akademins

Studentkår (SAKS).

Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner m.m.):

För information om länkar till relevanta webbsidor, dokument etc. hänvisas till länkar inbäddade i löpande text ovan och nedan.

Eventuella kommentarer till uppgifterna ovan:

Lokalbrist vid SA är ett hinder för vidare samverkan mellan program. Det krävs flera ändamålsenliga lokaler för gemensamma aktiviteter. Delkursen Omvårdnad som vetenskap – söka, värdera och kommunicera kunskap i kursen Introduktion till omvårdnad i termin ett kommer inte att samordnas med andra program fr.o.m. höstterminen 2011. Samordningen innebar att inslaget var otydligt för studenterna ur ett ämnesperspektiv och att alltför många lärare var inblandade i studenternas lärandeprocess. Studenterna klagade även över den parallella läsning som samordningen i praktiken innebar. Idén med att söka, värdera och kommunicera kunskap och att tydliggöra progressionen av detta innehåll genom programmet är dock en kritisk fråga som under HT 2011 kommer att ägnas särskild uppmärksamhet åt. Termin sex i Sjuksköterskeprogrammet ska eventuellt struktureras om vilket innebär att inslaget av GUA/KUF i kursen Klinisk omvårdnad eventuellt kommer att utgå och ersättas med annan VFU-form som fokuserar på teamträning. Teamträning är en av de sex kärnkompetenser som internationellt/nationellt förordas ska ingå i samtliga vårdutbildningar. Teamträningen inom Sjuksköterskeprogrammet har utvecklats under en tioårs-period från att i början vara ett valbart VFU-inslag i termin sex till att nu omfatta samtliga studenter i programmen till arbetsterapeut, dietist, sjukgymnast och sjuksköterska. Alltså en omfattning om totalt ca 200 studenter/termin i sista delen av sina utbildningar. De kliniska utbildningsavdelningarna GUA och KUF räcker nu inte till för den stora volymen studenter, vilket medför negativa konsekvenser för den pedagogiska miljön. Detta faktum, tillsammans med ambitionen att även inkludera läkarstudenterna i teamträningen, har föranlett att nya



Sida 4 av 38

arenor och pedagogiska former för teamträning planeras fr.o.m. HT 2011 i pilotform. En annan viktig fråga är att det i Sjuksköterskeprogrammet finns ett behov av en tydligare teoretisk grund för vad begreppet ”team” innebär och att problematisera vad detta kan innebära i olika typer av vårdsammanhang. Samordningen med andra program enligt ovan har både för- och nackdelar. Det råder t.ex. konkurrens om VFU-platser, Röntgensjuksköterskestudenterna upplever inte alltid att samordningen av undervisning i tillräckligt hög grad anpassas till deras kommande yrkesroll och samordning av lokaler innebär att studenterna ibland blir ”utlokaliserade” i hela Göteborg. Det sistnämnda upplevs stressande för både studenter och personal. Därtill påverkar utlokaliseringen den ”identitetsskapande” introduktionsprocessen negativt, där ”att bli hemmastadd i miljön på Sahlgrenska akademin” är en viktig komponent.

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekrytering, uppfölj-ning och student-stöd

A. Rekrytering och söktryck. 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad.

Planeringstal, söktryck m.m. i Sjuksköterskeprogrammet fördelar sig enligt nedan:

Höstterminen 2010

Vårterminen 2011

Höstterminen 2011

Planeringstal 90 90 90 Antal förstahandssökande 877 633 788 Totalt antal sökande 3 687 2 191 3 354 Antal antagna 105 105 105

Sjuksköterskeprogrammet i Göteborg har landets högsta söktryck. Det hörde hösten 2010 dessutom till de 20 program i landet med flest antal sökande (både första hand och totalt) och var bland dessa 20 utbildningar det enda sjuksköterskeprogrammet. Sjuksköterskeprogrammet genomförs på fyra orter i regionen: Göteborg, Borås, Trollhättan och Skövde. VGR är Sveriges näst största arbetsgivare beträffande hälso- och sjukvård (efter Stockholmsregionen). Alumnundersökningen Göteborgsakademiker 2010 visade t.ex. att endast 3 % av före detta studenter var arbetslösa vid tiden för studiens genomförande, vilket



Sida 5 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer antyder att programmens dimensionering i hela VG-regionen är välavvägd.

2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska).

(Programmet ges enbart på svenska varför inga uppgifter eller kommentarer lämnas här.)

3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc.).

Marknadsföring • Broschyr för Sjuksköterskeprogrammet har framtagits i samarbete med kommunikatör

inom GU. • Programmet marknadsförs på institutionens webbsidor med bl.a. länkar till nationella och

internationella sjuksköterskeorganisationer samt i GU:s kurskatalog. • Programmet marknadsförs även i en akademigemensam broschyr framtagen av SA. • Årlig marknadsföring på besöksdag för gymnasieungdomar och mässan Kunskap och

Framtid. • Utöver ovan sker annonsering i följande medier: Göteborgs-Postens bilaga Studera,

Aftonbladet, gymnasietidningen Ett två tre som distribueras i Västra Götalandsregionen, samt gymnasietidningen Piraja som distribueras i hela Sverige. Vi finns också med på nätet via studentum.se, aftonbladet.se (Tema utbildning) samt på utbildningssidan.se.

Breddad rekrytering Sjuksköterskeprogrammets studenter utgörs till 80 % av kvinnor. För att locka fler män och studenter med varierande kulturell bakgrund till utbildningen har särskild vikt lagts vid att, i broschyrer och annat informationsmaterial, lyfta fram att bland studenterna finns både kvinnor och män med varierande bakgrund.

http://www.studentum.se/

http://www.aftonbladet.se/temautbildning/article5779810.ab

http://www.utbildningssidan.se/


Sida 6 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer B. Studentuppföljning och

studentstöd. 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (HPR i relation till HST) senaste året.

År 2010 var den genomsnittliga genomströmningen för Sjuksköterskeprogrammet (d.v.s. helårsprestationer [HPR] i relation till helårsstudenter [HST]) 97 % (490,5 HPR/503,4 HST = ca 0.97)) medan andelen registrerade helårsstudenter (HST) var 91 % av uppdraget och andelen helårsprestationer (HR) var 94 % av uppdraget. Sjuksköterskeprogrammet har de senaste åren haft en sjunkande trend i antal registrerade helårsstudenter (HST). Sedan 2007 har en andel registrerade jämfört med planeringstalet (90 per termin) varit 94-96 % men 2010 blev det 92 %. Andelen helårsprestationer har under 2007-2010 varierat mellan 93 % och 94 %. Idag (maj 2011) är 555 studenter registrerade på Sjuksköterskeprogrammets kurser varav 15 är omregistrerade (vilket inte genererar nya HST) och 32 antagna med individuell studiegång (som genomför i snitt hälften av kursernas delar). Detta innebär i praktiken färre HST. Den ekonomiska kvartalsrapporten för mars 2011 indikerade dock att den nedåtgående trenden permanent eller tillfälligtvis är bruten.

2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention).

Studentprestationer Uppföljning av studentprestationer sker varje termin i syfte att kontrollera om studenterna uppfyller kraven för behörighet till kurser i efterföljande termin. Om studenterna inte uppfyller kraven skickas påminnelse ut till respektive student, via PIM/e-post via Göteborgs universitets lärplattform (GUL), i vilken studenterna uppmanas att kontrollera sina resultat så att de har en möjlighet att komplettera sina uppgifter för att bli behöriga. Förkunskapskraven finns publicerade på programaktiviteten i Göteborgs universitets lärplattform (GUL) samt i respektive kursplan. Avhopp och studieuppehåll En kartläggning av avhopp/studieuppehåll genomfördes under våren 2010 där bl.a. orsaker till avhopp, och när i tid de flesta avhopp/studieuppehåll sker, ingick. Även en intervjuundersökning genomfördes som externt uppdrag (Institutionen för psykologi vid GU). Kartläggningen som resulterade i en rapport har sedermera diskuterats i institutionens Programkommitté (PK) samt på Sjuksköterskeprogrammets månatliga programmöten.

http://www.sahlgrenska.gu.se/akademin/rad/ruga/vardvet



Sida 7 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer Målgruppen för kartläggningen var de studenter som påbörjade sina studier HT 2007-VT 2010. Av de 617 studenter som påbörjade sina studier under denna period var 511 kvinnor och 106 män. Av de studenter som gjorde avhopp/studieuppehåll var det 124 kvinnor och 36 män. Detta innebär att en procentuellt högre andel män gjorde avhopp/studieuppehåll jämfört med kvinnor. Kartläggningen visar att största andelen avhopp/studieuppehåll görs i termin tre, men det finns också en viss ökning av andelen avhopp även i termin fyra och fem. Orsaker – se tabell nedan:

Orsaker till avhopp/studieuppehåll Antal studenter Avliden 1 Individuell orsak* 96 Institutionella orsaker** 1 Utominstitutionella orsaker*** 26 Ej angivit skäl 36 Summa 160

* Annan utbildning, fel utbildning, medicinska skäl, resa, ej klarat studierna ** Utbildningen var rörig *** Föräldraledighet Förutom att antalet avhopp registreras så sker numera även en uppföljning av anledningen till avhoppet/studieuppehållet.

3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd.

Studenterna i Sjuksköterskeprogrammet har varierande behov av särskilt stöd under sin utbildning: 1) behov av olika former av hjälpmedel till följd av funktionsnedsättningar såsom dyslexi, 2) behov av språkhandledning till följd av svårigheter att hantera språket, 3) behov av stöd i att strukturera och hantera studierna samt 4) behov av att värdera innehållet i utbildningen i förhållande till sin kommande yrkesroll. Strategier har utvecklats för att möta dessa behov: • På introduktionsdagen i Sjuksköterskeprogrammet informerar studievägledaren om vilka

möjligheter som finns och vilka regler som gäller för studenter som behöver särskilt stöd, t.ex. studenter med dyslexi, hörselnedsättningar m.m. (d.v.s. studenter som har funktionsnedsättningar som är verifierade med läkarintyg o.d.). Dessa studenter uppmanas


Sida 8 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer också att så snart som möjligt ta kontakt med studievägledare och kursansvarig lärare (Uppdragsbeskrivning för kursansvarig) så att man snabbt kan ordna bästa möjliga stöd.

• Även lärare för språkhandledning informerar under introduktionsdagen om att det finns möjlighet till stöd för de studenter som av olika skäl har svårigheter att hantera språket. Stödet innebär både möjlighet till individuell handledning samt deltagande i en seminarieserie.

• I Sjuksköterskeprogrammet finns två amanuenser anställda vars primära uppgift är att vara studenter, som önskar extra stöd i sina studier och i träningen på KTC, behjälpliga. Amanuenserna syftar även till att underlätta för studenter som av olika skäl känner sig främmande i universitetsvärlden, genom att ge råd om studieteknik och att erbjuda möjlighet för gruppstudier.

• Inom Sjuksköterskeprogrammet har lärarna under en period uppfattat att studenterna behöver extra stöd under det första läsåret. Studenterna känner sig många gånger vilsna och har svårt att värdera innehållet i utbildningen i förhållande till sin kommande yrkesroll. Programansvariga har genomfört samtal med kårrepresentanter som har utforskat detta behov hos studenterna. Studenterna efterfrågar någon form av mentorskap under fösta läsåret där idealet är en sjuksköterska som har tillägnat sig en del erfarenhet av yrkeslivet men som samtidigt har utbildningen i relativt färskt minne. Stödet ska dessutom vara frivilligt. Nu planeras detta att bli en del av institutionens alumnverksamhet. Arbete med att identifiera potentiella mentorer bland före detta studenter pågår.

Kommentarer tema I Angående det höga söktrycket till Sjuksköterskeprogrammet i Göteborg så indikerar Studentbarometern 2010 att det höga söktrycket beror på att Göteborg är en attraktiv utbildningsort. Cirka 80 % av de 100 sjuksköterskestudenterna som besvarade enkäten angav att de ville läsa i Göteborg som en anledning till att de sökte programmet. 36 % av studenterna bodde också i Göteborgsregionen, 34 % i Halland eller Västra Götaland och 12 % i övriga Götaland. Detta indikerar att majoriteten av studenterna bodde relativt nära studieorten. Det finns alltså anledning att vara ödmjuk inför det höga söktrycket som inte nödvändigtvis pekar på att det är programmet i sig som är attraktivt utan studieorten. För att hantera problemet med sjunkande antal HST i Sjuksköterskeprogrammet arbetar vi aktivt med antagning av studenter, som påbörjat




Sida 9 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer studier i program vid annat lärosäte, till senare del av programmet. Även sjuksköterskor med äldre utbildningar som önskar komplettera dessa med en kandidatexamen skall erbjudas platser i kurserna Vetenskaplig metod samt i kursen Examensarbete i omvårdnad. En gemensam studentkår är en sund utveckling i samverkan mellan programmen vid SA men förhoppningsvis också mellan professioner efter avslutad utbildning. Redan efter ett år har studenterna uppmärksammat att förutsättningarna är olika beroende på vilken/vilket institution/program man tillhör och flera frågor med krav på likabehandling av olika studentgrupper har redan uppmärksammats, vilket gynnar utbildningens utveckling. II. Innehåll och utform-ning

A. Innehåll. 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t.ex. förekomst av regelbundna kursplanerevideringar.

Formativa och summativa utvärderingar genomförs kontinuerligt på olika nivåer – från moment, delkurser och kurser till program och samtliga utbildningar vid institutionen. I formativa muntliga utvärderingen tas studenternas erfarenheter av utbildningen tillvara och påverkar direkt utformning av innehåll och arbetsformer i kursen. Förutom den akademigemensamma enkäten på Göteborgs universitets lärplattform (GUL) så kan synpunkter framföras direkt till kursansvariga lärare under kursens gång. Summativa utvärderingar genomförs efter avslutad kurs då studenterna ombeds att fylla i den akademigemensamma enkäten på GUL. Dessa ligger till grund för mer genomgripande utbildningsförändringar med eventuella kursplane- eller utbildningsplanrevideringar som följd. Förslag på förändringar av innehåll eller arbetsformer till följd av utvärderingarna diskuteras dels i lärarlagen, dels på gemensamma specialistlärarmöten. Även i Programkommittén (PK) behandlas gemensamma frågor som behandlar planering, genomförande och utvärderingar av institutionens utvärderingar. Att sammanställa och analysera utvärderingarna på olika nivåer – från enskild kurs till program – ger möjlighet att åtgärda brister eller förstärka förtjänster på den mest lämpliga nivån och bidrar samtidigt till ett transparent system som möjliggör inflytande från andra aktörer än studenter och lärare inom programmet. Specifikt i Sjuksköterskeprogrammet pågår ett kontinuerligt kvalitetsarbete som syftar till att säkra kursplanernas kvalitet: 1) via kursutvärderingar, 2) via kursansvarigsamtal, 3) via kursexaminatorer, 4) via PK:s arbetsutskott (AU), 5) via interna utvecklingsprojekt samt 6)




Sida 10 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer via säkerställande av resurser. Kvalitetsarbete via kursutvärderingar 1. Alla kurser utvärderas av studenterna via GUL med hjälp av akademigemensamma

utvärderingsformulär (Se exempel). 2. Kursansvariga skriver årlig kursrapport i vilka kursernas svagheter, styrkor, hinder och

möjligheter analyseras (Se exempel). Dessa kursrapporter skall publiceras på GUL så att studenterna kan ta del av dem.

3. Programansvariga (Uppdragsbeskrivning för programansvarig) följer kontinuerligt utvärderingsresultaten via GUL och skriver en årlig programrapport baserad på kursutvärderingarnas resultat samt på samtal med kursansvariga. Programrapporten diskuteras i PK och på programmöten. (Se exempel – Programrapporter för år 2008, 2009 respektive 2010).

Kvalitetsarbete via kursansvarigsamtal Varje termin har programansvariga samtal med kursansvariga och examinatorer i syfte att säkra kursplanernas kvalitet. De senaste tre terminernas samtal har fokuserat på en kritisk granskning av programmets forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning, på logik och tydlighet mellan innehåll, lärandemål, arbetsformer och examinationsformer (eng. constructive alignment) samt på hur allmänna färdigheter (eng. generic skills) beaktas och tränas i programmets alla kurser.

Kvalitetsarbete via kursexaminator Varje kurs har en utsedd examinator som tillsammans med kursansvarig lärare ansvarar för att kritiskt granska lärandemål, innehåll, examinationsformer och litteratur. Se vidare i beslut för vad som ingår i examinators uppdrag. I kursansvarigsamtalen (se ovan) bjuds även examinatorn in till dialog angående dessa kvalitetskomponenter. Kvalitetsarbete via PK:s arbetsutskott (AU) För att säkra kursplanernas kvalitet sker granskning och godkännande av dessa i PK:s AU som består av PK:s ordförande, vice ordförande och administratör. Utskottet har möten en












Sida 11 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer gång per månad. PK har utarbetat särskilda riktlinjer för kursplanearbete, till hjälp för lärare. Kvalitetsarbete via interna utvecklingsprojekt Programansvariga genomför programmöten 3-4 gånger per termin tillsammans med alla lärare som är involverade i Sjuksköterskeprogrammet. I detta forum diskuteras kvalitetsfrågor, behov av förbättringar och förändringar etc. Här har ett flertal utvecklingsprojekt och förbättringsarbeten genererats de senaste åren t.ex. revision av alla lärandemål med fokus på progression och tydlighet. Metoder i omvårdnadsarbete har klargjorts beträffande innehåll och en studentportfölj har utvecklats i förhållande till det projektet. Projektmedel för utveckling av detta som en e-portfölj erhölls i konkurrens vintern 2011 från SA/RUGA och e-portföljen kommer att utvecklas och testas 2011/12. Kvalitet via säkerställande av resurser Programansvariga har månatliga möten med institutionens ledning i syfte att säkra lärarresurser för att upprätthålla kvaliteten i programmet.

2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (d.v.s. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål).

Programmets utbildningsplan är utformad utifrån Högskoleförordningens examens mål för sjuksköterskeexamen. Även kursplanerna är utformade i linje med Högskoleförordningens examensmål. Genomgång av kursernas innehåll sker kontinuerligt i samverkan mellan programansvariga, kursansvariga och examinator (se ovan). Nyligen har Nationell klinisk slutexamination (NKSE) införts som obligatoriskt moment i Sjuksköterskeprogrammet vilket är en viktig kvalitetsindikator i programmet. NKSE är utformad i linje med Högskoleförordningens examensmål för sjuksköterskeexamen och Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, och sker i samverkan med 11 andra lärosäten i landet. I form av utvecklingsprojekt (se ovan) säkras kontinuerligt innehållet i programmet så att det uppfyller Högskoleförordningens examensmål samt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor. En övergripande översyn av lärandemålen i programmet samt programmets innehåll och progression av innehåll, arbetsformer och examinationsformer



Sida 12 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer genomfördes t.ex. under 2009-2010 med omfattande revideringar som följd. Projektet genomfördes i tre delprojekt: • Revidering av lärandemålen inom VFU samt säkerställande av progression • Genomgång av: 1) Vad som är metoder i omvårdnadsarbete, 2) Tydliggörande av

progression, 3) Utveckling av nya, respektive revidering av de gamla lärandemålen för metoder i omvårdnadsarbete, 4) Operationalisering av lärandemålen i form av en studentportfölj samt 5) Utveckling av bedömningskriterier för kliniska handledare. (Se mer i Portfölj: Metoder i omvårdnadsarbete samt i Bedömningskriterier för metoder i omvårdnadsarbete).

• Revidering av lärandemålen för det teoretiska innehållet i programmet I samband med arbetet ovan genomfördes även en förändring av Sjuksköterske-programmets struktur. År 2007 antogs en ny utbildningsplan i Sjuksköterskeprogrammet. I denna utbildningsplan utgjordes termin ett av kurserna Introduktion till omvårdnad, 7,5 hp (varav VFU 1,5 hp), Söka, värdera och kommunicera kunskap i hälsovetenskap med inriktning mot omvårdnad, 7,5 hp och Humanbiologi I, 15 hp. Kursen Söka, värdera och kommunicera kunskap i hälsovetenskap med inriktning mot omvårdnad samlästes med andra program inom SA och parallellt med kursen Introduktion till omvårdnad. Termin två utgjordes av kurserna Metoder i omvårdnadsarbete, 7,5 hp (varav VFU 4,5 hp och KTC 3 hp), Humanbiologi II, 7,5 hp samt Symtom och tecken på ohälsa, 15 hp. Metoder i omvårdnadsarbete lästes parallellt med övriga kurser under hela terminen (se Utbildningsplan). Studenterna uttryckte missnöje med denna struktur då parallella kurser påverkade lärandet negativt. Kursen Söka, värdera och kommunicera kunskap fick kritik för att inte ha tydligt vetenskapligt fokus samt otydlig koppling till omvårdnadsämnet och till sjuksköterskeprofessionen. Vad gäller kursen Metoder i omvårdnadsarbete så hade kursen mycket goda utvärderingsresultat, men för att få en progression genom programmet behövde undervisning, träning och examinationer finnas med under hela utbildningen. Kurserna Symtom och tecken på ohälsa i termin två och Omvårdnad vid symtom och tecken på ohälsa, 30 hp i termin tre fick också kritik av studenterna. De önskade få en integrerad undervisning som stöd i lärandet. Mot den här bakgrunden genomfördes nedanstående förändringar:







Sida 13 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer Termin ett: • Söka, värdera och kommunicera kunskap i hälsovetenskap med inriktning mot

omvårdnad, 7,5 hp blev en delkurs i Introduktion till omvårdnad, 15 hp. Delkursen benämns Omvårdnad som vetenskap – söka, värdera och kommunicera kunskap och omfattar 7,5 hp (se kursplan för Introduktion till omvårdnad).

• Humanbiologi I, 15 hp förblev i stort sett oförändrad förutom viss korrigering av innehållet samt att metoder i omvårdnad ingår (se kursplan för Humanbiologi, 15 hp).

Termin två och tre: • Kursen Metoder i omvårdnadsarbete, 7,5 hp, togs bort och innehållet fördelades över

programmets alla terminer. En studentportfölj utvecklades för detta ändamål (se studentportfölj).

• Humanbiologi II, utökades med 2,5 hp för att bereda plats för mikrobiologi (se kursplan för Humanbiologi, 10 hp).

• Kursen Symtom och tecken på ohälsa, 15 hp planerade man att integrera med kursen Omvårdnad vid symtom och tecken på ohälsa, 30 hp. Denna integrering har inte, vid dags dato, kunnat genomföras men förändringen har påbörjats.

B.

Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet.

Den vetenskapliga kvaliteten i Sjuksköterskeprogrammet säkerställs genom att: 1. Ett stort antal lektorer och forskare är delaktiga i programmets planering och

genomförande. 2. Litteraturen genomgår kritisk granskning på programmöten och lärarlagsmöten samt i

PK:s AU beträffande vetenskaplig kvalitet. 3. Personalen på biblioteket är aktiva i arbetet med progression beträffande studenternas

utveckling i att söka, värdera och kommunicera kunskap. 4. Progressionen i förhållande till innehåll i programmet som fokuserar på att söka, värdera

och kommunicera kunskap, vetenskaplig metod och examensarbete har ägnats särskild uppmärksamhet. Här återstår dock en del arbete.

5. Ett genomgripande arbete också har genomförts vad gäller examensarbeten på grundnivå, avancerad nivå, och masternivå i syfte att tydliggöra progression mellan nivåerna och att fastställa tydliga bedömningskriterier. Arbetet har skett i samverkan mellan samtliga








Sida 14 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer huvudområden vid institutionen. (Se kursplan för Examensarbete i omvårdnad och Riktlinjer för examensarbete.)

2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning.

Förutom att obligatorisk kurslitteratur är vald för att spegla aktuell forskning och att föreläsare refererar till aktuell forskning, ingår i samtliga kurser att studenterna aktivt söker relevanta forskningsresultat. Vetenskaplig metod introduceras redan under programmets första kurs där fokus är att lägga grund för studenternas förmåga att söka, värdera och kommunicera kunskap. Även forskningsprocessen, kvalitativ och kvantitativ metod, sökning i databaser samt artikelgranskning ingår. Från andra terminen och framåt krävs att studenterna söker forskningsresultat relevanta för innehållet i pågående kurs. I examinationer där resultatet ska redovisas i paper, krävs att studenterna refererar till aktuell forskning. I det avslutande examensarbetet är kravet en grundlig genomgång, analys och sammanställning av forskningsläget inom ett specifikt problemområde. I en uppföljning (genomförd hösten 2009-våren 2010) av SA:s Policy och handlingsplan för programmens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning på uppdrag av Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå (RUGA) uppdagades följande mönster i Sjuksköterskeprogrammet: Delvis skedde (vid den tidpunkten) i programmets olika kurser en presentation, granskning och diskussion av relevanta forskningsresultat inklusive institutionens forskningsresultat. Samtidigt omfattade kurslitteraturen ett medvetet urval av vetenskapliga texter så att t.ex. studenterna tränades i både kvalitativt och kvantitativt grundade metoder, liksom i förmågan att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Vidare fanns det en medveten progression i utvecklingen av generiska kompetenser. Vid den här tidpunkten beräknades ca 70 % av undervisningen i programmet vara dialoginriktad och studentaktiverande. Kritiska moment som identifierades var att studenternas färdigheter i problemlösning behövde ytterligare förbättras samt att examenarbetena inte knöts till institutionens forskningsmiljöer. Resultatet av denna genomgång fungerade som en viktig metod för att genomlysa programmens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning, vilket utgjorde underlag för fortsatt utveckling vid kursansvarigsamtal och på programmöten. RUGA har således en funktion i att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten i programmet.





http://www.sahlgrenska.gu.se/akademin/rad/ruga/


Sida 15 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer C. Utformning.

1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev. variationer under programmet.

I sjuksköterskeprogrammet förekommer en variation av olika arbetsformer: föreläsningar, workshops, seminarier, olika former av grupparbeten med redovisningar i olika former, individuella arbeten, praktiska övningar, processorienterad handledning samt VFU. Föreläsningar förekommer i relativt hög grad (dock anges de flesta vara dialoginriktade och studentaktiverande), liksom workshops och seminarier. Studenterna tillbringar 1 657 timmar i VFU och har 32 timmars processorienterad handledning.

2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev. variationer under programmet.

En kartläggning av Sjuksköterskeprogrammets examinationsformer visar att följande examinationsformer förekommer: • En relativt hög andel praktiska examinationer av färdighetsträning relaterat till metoder i

omvårdnad under VFU och på KTC (ca 40 stycken) (se studentportföljen) • Bedömning av VFU (i förhållande till fyra VFU placeringar samt praktisk examination

inom ramen för NKSE) • Enskilda skriftliga tentamina (ca 20 st) • Muntliga grupptentamina (ca 18 st) • Skriftliga grupptentamina (ca 17 st) • Enskilda muntliga tentamina (fyra st) • Hemtentamina (fyra st) • Pedagogiskt drama (tre st) • Webbtentamen (en) • Examensarbete (ett) Detta visar att ett relativt högt antal examinationer av varierande slag förekommer i programmet.

3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under

I de teoretiska delarna av programmet utgörs under första året cirka 12 timmar, per student och vecka, av lärarledd tid vilket överensstämmer med medeltalet för programmet som helhet. Någon kurs har fler timmar samtidigt som andra kurser har något färre.



Sida 16 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer programmets första år - samt eventuella variationer under programmet.

Under VFU har alla studenter en bashandledare där antalet timmar varierar med studentens behov av handledning (se beskrivning av handledarmodellen). Under kursen Examensarbete i omvårdnad har varje handledare 20 timmar till förfogande för handledning. I denna tid ingår deltagande i två workshops motsvarande sex timmar. Examinator som examinerar arbetet har sex timmar till förfogande för examination (se Riktlinjer för examensarbete). Under termin tre, fyra och sex har studenterna totalt 32 timmars processorienterad handledning.

4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet.

Pedagogiskt utvecklingsarbete pågår kontinuerligt inom programmet, vilket leder till återkommande kursplanerevideringar (årligen eller varje termin). Senast under 2010 genomförde lärarlagen en översyn av kursplanernas lärandemål, läraktiviteter och examinationsformer inklusive bedömningskriterier. Programmötena är ett forum för att identifiera, initiera och implementera resultat från pedagogiskt utvecklingsarbete (se beskrivning under Tema II.A.1 ovan). Ett flertal nyligen avslutade pedagogiska projekt vid institutionen har även betydelse för sjuksköterskeprogrammet, se vidare i publikationsförteckning. Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå (RUGA) utlyser regelbundet medel för pedagogisk forskning och utveckling inom akademins utbildningar, och institutionen har varit framgångsrik i konkurrensen. Under 2011 har tre projekt vid institutionen erhållit medel varav två direkt berör sjuksköterskeprogrammet: • Utveckling av elektronisk portfölj i syfte att kvalitetssäkra studenter egenansvar för

lärandet. Genomförs i samarbete med GU:s enhet för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (Lisa Donnerdal, Helle Wijk m.fl.)

• Utveckling och testning av ett självskattningsinstrument för kvalitetssäkring av VFU (Kristin Falk, Eva Jakobsson, Margaretha Jerlock)

Ytterligare ett projekt vid institutionen erhöll medel, Utbildning i personcentrerad vård (Eva



http://www.caresci.gu.se/Forskning/pedagogiskFoU

http://www.caresci.gu.se/Forskning/pedagogiskFoU


Sida 17 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer Lidén m.fl.), vilket fungerar stimulerande även för sjuksköterskeprogrammet. Av Grundtviginstitutet vid GU har institutionen erhållit medel för att belysa bildning inom vårdvetenskap. Projektet fokuserar på sjuksköterskeutbildning och sjuksköterskans profession med syftet att undersöka bildningens plats. Riktade gruppintervjuer till lärare och studenter samt enkäter till studenter har insamlats VT 2011 (Ingela Lundgren m.fl.). Institutionen har 2009 och 2010 utlyst strategiska medel (från positivt myndighetskapital) för pedagogiskt utvecklingsarbete, vilket lett till att flera pedagogisk projekt kunnat startas och följande har särskild betydelse för sjuksköterskeutbildningen: • Amanuensprogram. Studenter vid institutionen erbjuds 20 % anställning under ½-1 år i

två spår: i forskningsprojekt alternativt i undervisning. Av totalt 16 studenter har hitintills 13 varit sjuksköterskestudenter (Helle Wijk, Irma Lindström m.fl.).

• Dagens och morgondagens studenter: Problematisera och pröva vad det i praktiken betyder att bättre svara upp mot dagens studenters lärande. Seminarier och utveckling av en webbguide för examensarbeten (projektledare Irma Lindström). Detta genomförs delvis i samverkan med ett pedagogiskt forskningsprojekt om examensarbeten på avancerad nivå (Wijk et al 2009; German Milberg et al 2011).

• Implementering av Bolognareformen i svensk sjuksköterskeutbildning. Har betydelsefulla implikationer för utveckling av huvudområdet och programmet (Projektledare Eva Jakobsson. Se Öhlén et al 2009, 2011; Östlinder, Söderberg & Öhlén 2009).

• Studiemönster, lärandeprocesser och studieresultat inom VFU: Utvärdering av betydelsen av om VFU förläggs före eller efter teori (Kristin Falk, Eva Jakobsson, Margaretha Jerlock).

• FoU-kompetensförsörjningsprogram för sjuksköterskor (Kristin Falk m.fl.). • Hälsohörna: Utveckling och införande av hälsostrategiskt arbetssätt för äldre i samverkan

med äldreomsorgsverksamhet (Helle Wijk m.fl.). • Streamade föreläsningar om palliativ vård för flexibelt lärande (Irma Lindström, Joakim

Öhlén). • Involvering av studenter i datainsamling inom ramen för forskningsprojekt:


Sida 18 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer Punktprevalensstudie avseende symtomförekomst bland patienter som sjukhusvårdas. Studenter deltar inom ramen för datainsamlinguppgift i kursen Vetenskaplig metod, termin 5, vilket särskilt utvärderas (Joakim Öhlén, Eva Jakobsson m.fl.).

Under 2011 satsar institutionen på en serie workshops med PhD Rosalind Duhs från University College London, Centre for the Advancement of Learning and Teaching (CALT). Detta i syfte att skapa förutsättningar för akademins lärare att övergå från ett lärar- och undervisningsperspektiv till ett studentcentrerat lärandeperspektiv och fortsätta utvecklingen av ett Bolognaanpassat arbetssätt d.v.s. arbetet med ”constructive alignment”, vilket innebär en sammanhållen utbildningsprocess från lärandemål till läraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier. Riktlinjer för pedagogisk kompetensutveckling för lärare. Kompetensutvecklingen erbjuds både som en poängsatt uppdragsutbildning om 7,5 hp eller, för de som önskar, enbart aktivt deltagande under de fastställda utvecklingsdagarna. Utbildningen ges också som uppdragsutbildning om 7,5 hp. Kursplan för kursen Studentcentrerat lärande inom högskoleutbildning, 7,5 hp.

D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t.ex. förekomst av bedömnings- och betygskriterier).

I Sjuksköterskeprogrammet används betygskriterierna Underkänd och Godkänd. En genomgång av kursernas studiehandledningar visar att i nio av programmets kurser samt i förhållande till Metoder i omvårdnadsarbete (som är integrerat i hela programmet) finns det bedömningskriterier (protokoll) som ligger till grund för bedömning av tentamina, studieuppgifter, färdigheter etc. (vilket i sin tur ligger till grund för att bli godkänd på kursen) tydligt redovisade. Dylika kriterier saknas i tre kurser samt förekommer delvis i tre kurser. I alla kurser framgår dock vad som krävs för att bli godkänd på kursen som helhet. I alla kurser pågår utvecklingsarbete, vilket kommer att intensifiera kravet på tydliga bedömningskriterier i alla betygsgrundande moment bl.a. i samband med institutionens satsning på pedagogisk kompetensutveckling (se Tema II.C.4 ovan).

2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i

Under den sista terminen deltar samtliga studenter i nationell klinisk slutexamination (NKSE) som omfattar en individuell skriftlig tentamen och en klinisk examination och där bedömningskriterierna baseras på högskoleförordningens examensmål. Även





Sida 19 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar).

examenarbetenas bedömningskriterier är baserade på högskoleförordningens examensmål. Resultat som uppnåddes HT 2010 (januari 2011): - Examensarbetet: 63 av 86 studenter godkända vid första examinationstillfället och

ytterligare 14 vid andra tillfället medan 9 studenter ännu ej är klara - NKSE skriftlig del: 76 av 80 godkända första tillfället, alla vid andra tillfället - NKSE klinisk del: 72 av 75 godkända första tillfället, alla vid andra tillfället

E. Internationella

perspektiv i programmet. 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska.

Cirka 35-40 % av programmets obligatoriska kurslitteratur (enligt kursplanerna) är på engelska. Variationen är dock stor i programmet. I vissa kurser utgörs t.ex. 95 % av engelskspråkig litteratur. Den angivna andelen engelskspråkig litteratur i medeltal är missvisande då studenter i samtliga kurser söker artiklar i databaser för t.ex. gruppuppgifter, enskilda arbeten, workshops och seminarier. I examensarbetet på kandidatnivå är t.ex. kravet en litteraturgenomgång som baseras på vetenskapliga artiklar skrivna på engelska.

2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010.

Under läsåret 2010 var det 15 utresande studenter i Sjuksköterskeprogrammet samt tre inresande. Under våren 2011 var motsvarande siffror 11 respektive 1. Utresande studenter reste till följande länder: Vietnam, Indien, Kenya, Sydafrika, Jordanien och Ryssland. Inresande studenter kom från Italien och Spanien. Under läsåret 2010 var det sammanlagt fyra lärare som besökte Jordanien, Palestina, Nepal. Under våren 2011 besökte två lärare Nepal. Under 2010 var det en inresande lärare från England och under våren 2011 två lärare från Palestina och två från Nepal.

3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang.

Lärandemål En genomgång av lärandemålen i Sjuksköterskeprogrammet beträffande metoder/aktiviteter som syftar till att förbereda studenten för att verka i internationella sammanhang, visar att man bör göra en distinktion mellan ”världen i vården” och ”vården i världen” d.v.s. olika perspektiv på internationalisering. ”Vården i världen” är ”utblickande” och fokuserar på förhållanden i världen och dess betydelse för människors hälsa och ohälsa. Perspektivet ”världen i vården” fokuserar på kultur, etnicitet etc. och dess betydelse för vårdmötet. Ett


Sida 20 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer typiskt exempel på lärandemål utifrån detta perspektiv är: Beskriva hur kön, etnicitet, klass och ålder påverkar omvårdnaden, d.v.s. det internationella perspektivet finns integrerat i en tanke om intersektionalitet. Genomgången visar att i de flesta kurser i programmet finns endera perspektivet. I de valbara kurserna Internationell klinisk omvårdnad och Världen i vården samt i kurserna Introduktion till omvårdnad och Personcentrerad vård vid symtom och tecken I förekommer båda perspektiven. Konkreta utbytesaktiviteter Studenterna informeras om möjligheter till utlandsstudier redan under den första introduktionen till utbildningen. En fördjupad information sker sedan i termin två. Studenterna har möjlighet att från termin tre till sex genomföra både teoretiska och verksamhetsförlagda studier internationellt. Studenterna kan delta i de olika program som institutionen deltar i, d.v.s. Nordplus, Erasmus samt Linneaus-Palme. För studenterna erbjuds även en valbar kurs i termin fem, Internationell klinisk omvårdnad, 7,5 hp. Studenterna kan använda sig av de samarbetsavtal institutionen/fakulteten har, men också på egen hand söka kontakter framförallt i utvecklingsländer för att genomgå sin kliniska VFU där institutionen inte har kontakter. För att få denna VFU godkänd, måste den mottagande institutionen återkoppla med en officiell inbjudan, där man beskriver vad studenten kommer att erbjudas, typ av enhet och verksamhet, handledare etc. Inbjudan sänds till institutionens internationaliseringsansvariga lärare som i samarbete med kursansvarig lärare bedömer och godkänner praktikplatsen. Över tid har detta inneburit att det som från början varit en enskild studentkontakt, utvecklats till ett institutionsavtal. I följande utvecklingsländer har studenter genomfört klinisk internationell omvårdnad under 2010/2011: Vietnam, Indien, Kenya och Jordanien. Studenterna examineras på kursen vid återkomst till Sverige. Samtliga utresande studenter skriver reserapport, som kan läggas ut på institutionens webbsidor, vidare sker en muntlig framställning av erfarenheterna vid fakultetens internationella dag. Vi kompletterar också detta med lunchseminarium på institutionen där man bjuder in studenter för att presentera sina erfarenheter. Dessa seminarier brukar vara välbesökta. Studenterna har också möjlighet att delta i universitetets globala vecka där en









Sida 21 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer mängd seminarier och föreläsningar äger rum. I samband med avslutad utlandspraktik avtalas med studenterna att andra studenter har möjlighet att ta kontakt under ett år. Nya studenter kan då på det sättet skaffa sig ytterligare information om en kommande utlandspraktik. Finansieringsmöjligheterna inom programmen är relativt goda, men för de studenter som deltar i den valbara kliniska kursen betalar varje student själv resa och uppehälle. Institutionen betalar avgift för handledning där det krävs, och man ger ett stimuleringsbidrag på max 2 500 SEK, efter att studenten inkommit med en budget. En annan möjlighet som studenter har för att förbereda sig för internationellt arbete är att delta i den akademiövergripande kursen Världen i vården.

4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet.

Cirka 43 % av de lärare som undervisar i programmet har internationell erfarenhet.

Kommentarer tema II (analys) Programkommitténs (PK:s) interna kvalitetsarbete utgör en sammanhållande process från kursutvärderingar till programrapporter en gång per läsår. PK har ansvar för utbildningarnas kvalitet men har ingen möjlighet att påverka denna med ekonomiska medel. Ansvar och beslut om ekonomi inom SA är delegerat i linje och handhas på institutionen av prefekt. För närvarande planeras att förändra den ekonomiska styrningen på institutionen genom att lägga ut budgetansvar på kursnivå, vilket programansvariga och kursansvariga lärare har att förhålla sig till. Detta kan möjligen få direkta konsekvenser för upplägg, arbetsformer och innehåll i de enskilda kurserna och givetvis påverka kvaliteten på gott och på ont. Risken är att ekonomi i allt högre grad blir den faktor som avgör kursens utformning och existens. Detta ställer höga krav på lärarna att utveckla arbetsmetoder som tilltalar studenter, bidrar till självständig djupinlärning och goda kunskaper samt dessutom är kostnadseffektiv. Ett parallellt kvalitetssystem på institutionen utgår från Institutionens Mål- och visionsdokument med handlingsplaner. Samverkan mellan företrädare för de olika processerna är centralt för att relationen mellan resurser och utbildningsuppdraget skall leda till optimal kvalitet.



Sida 22 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer En gynnsam forskningsmiljö med lärare som också är aktiva forskare är nödvändigt för att utbildningarna skall svara upp mot högskoleförordningens examenskrav, oavsett om det gäller akademisk yrkesexamen eller generell examen. Lärarnas vetenskapliga kompetens är hög inom sjuksköterskeprogrammet, vilket borgar för att tillgodose (student-)kravet på samordning mellan utbildning och forskning. Beträffande kvalitetssäkring via studenternas utvärderingar så utvärderas alla kurser i Sjuksköterskeprogrammet via GUL och med hjälp av den akademigemensamma kursutvärderingsenkäten. Ett stort problem som har uppmärksammats under de tre senaste åren är varierande och låga svarsfrekvenser vilket innebär att resultatens trovärdighet i flera av kurserna är mycket bristfälliga. En kritisk fråga är var gränsen går som underlag för förändringar i kurserna baserat på utvärderingsresultat med låga svarsfrekvenser. Därför planeras att i slutet av termin sex ha ett ”mingel” där utvärdering av kurserna i termin sex, processorienterad handledning samt programutvärdering ingår som ett schemalagt innehåll. Hela programmet ska knytas ihop med hjälp av bl.a. diskussioner och paneldebatt samtidigt som detta ska ramas in av trevlig samvaro. Utrymme ska även ges för alumnregistrering samt rekrytering av potentiella mentorer för de nya studenter som önskar mentor under första studieåret. Den ungefärliga fördelningen av de arbetsformer som förekommer i Sjuksköterskeprogrammet har visat sig vara svår att beskriva. En kartläggning visar att hur man definierar olika arbetsformer varierar avsevärt mellan lärarna som undervisar i programmet. Skillnaden mellan ett seminarium och en workshop kan vara hårfin och svår att avgränsa. Vidare kan en föreläsning t.ex. innehålla information (förmedling av kunskap), workshop och seminarium m.m. Arbetet med BLUE 11 har därför uppdagat ett behov av att på ett övergripande plan definiera förekommande arbetsformer. Detta skulle även bidra till ett förbättrat underlag för kartläggning av resurser i de olika kurserna samt utgöra en grund för vad de olika kurserna kostar i genomförande. Beträffande internationellt utbyte av studenter så råder stor obalans mellan in- och utresande studenter. När det gäller lärarsidan, så måste statistiken förbättras. Bättre förutsättningar måste skapas för att möjliggöra internationella aktiviteter för lärare bland annat genom en mer långsiktig planering av utbyte mellan de samarbetspartner som fakulteten/institutionen har. Beträffande metoder för att förbereda studenterna för internationellt arbete så framgår det av Göteborgsakademiker 2010 att endast 5 % av före detta studenter i hög grad förväntas att i sin yrkesutövning analysera internationella frågor. Motsvarande siffror är för Sahlgrenska akademin som helhet 8 % och för hela Göteborgs universitet 14 %. Däremot så förväntas 43 % av de före detta studenter att i sin yrkesutövning i hög utsträckning analysera frågor ur ett mångfaldsperspektiv. Motsvarande siffror för Sahlgrenska akademin är 35 % och för Göteborgs universitet 43 %. På frågan om de före detta studenterna var nöjda med träningen i studierna, beträffande att analysera internationella frågor, svarade 23 % att de var nöjda i hög grad. På frågan om de var nöjda med träningen i att analysera frågor ur ett



Sida 23 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer mångfaldsperspektiv, svarade däremot hela 59 % att de var nöjda i hög grad. Ur ett yrkesperspektiv så är således perspektivet ”världen i vården” och aktiviteter som fokuserar på mångfald i vården mera relevant. Internationella inslag i Sjuksköterskeprogrammet behöver således diskuteras och problematiseras mot bakgrund av dessa resultat. Kanske är det så att begreppet ”internationalisering” ska ersättas med begreppet ”globalisering” för att svara mot förändringar nationellt och internationellt. III. Lärar-kompetens

1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet.

Cirka 60 % av de lärare som huvudsakligen undervisar i programmets utgörs av disputerade lärare. Utöver dessa 60 % tillkommer ett stort antal disputerade lärare som handleder och examinerar examensarbeten på kandidatnivå. Ytterligare tillkommer även disputerade föreläsare och seminarieledare som undervisar vid enstaka tillfällen.

2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning.

I dagsläget är det en av institutionens professorer som undervisar i programmet i en omfattning om ca 5 %.

3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens.

Lärare inom teoretisk undervisning Alla lärare på institutionens lärare har högskolepedagogisk kompetens inklusive alla adjungerade lärare. Institutionen avsätter också medel för att lärare ska få möjlighet till pedagogisk kompetensutveckling (Se Tema II.C.4.). Utöver institutionens lärare deltar läkare, sjuksköterskor, farmakologer, dietister m.fl. i undervisningen. Det är inte känt vilken högskolepedagogisk kompetens dessa föreläsare har. Handledare inom VFU Kompetensen bland handledare inom VFU finns reglerad i en modell som är gemensam för hela VGR. I modellen finns två huvudsakliga handledningsfunktioner: Huvudhandledare respektive Bashandledare. (Kompetenskrav och funktion – se Handledarmodellen.)

Inom primärvården i Göteborg och södra Södra Bohuslän (Partille, Mölnlycke, Lindome) finns idag nio huvudhandledare inom sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningen. Av dess arbetar två på MVC och en på BVC. Hur många bashandledare inom primärvården som har kandidatexamen och handledarutbildning



Sida 24 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer omfattande 7,5 hp är inte känt.

Antalet huvudhandledare inom kommunen är mycket lågt och det råder även stor variation avseende tillgången på utbildade bashandledare (5-50% av andelen sjuksköterskor). Senaste kartläggningen 2010 redovisade ett antal om 54 utbildade bashandledare d.v.s. handledare med kandidatexamen och handledarutbildning omfattande 7,5 hp.

Idag har Sahlgrenska universitetssjukhuset 26 huvudhandledare knutna till sjuksköterskeprogrammet inom olika verksamheter med uppdrag enligt handledarmodellen. Till varje huvudhandledare finns ett varierande antal bashandledare (med kandidatexamen och handledarutbildning) knutna. Det exakta talet är inte känt.

4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens.

Samarbetet mellan institutionen och hälso- och sjukvården är ett prioriterat område. Flera av institutionens anställda har idag så kallade kombinationsanställningar. Det innebär att de arbetar både inom sjukvården och som forskare/lärare vid Sahlgrenska akademin. Satsningen har visat sig innebära klara vinster för båda parter. T.ex. kan forskningsfrågor identifieras och finslipas i samspel med forskare från andra vetenskapsområden och med de kliniskt verksamma. Vidare kan underlag för relevanta frågeställningar i examensarbeten identifieras. Förändringar i vårdverksamheten som bör och kan påverka utbildningarna blir snabbt kända och till nytta för utvecklingen av programmen/kurserna. I dagsläget har vi 14 anställda med kombinationsanställning. Fler planeras tillkomma i takt med att vårdverksamheter identifierar behov och institutionen anställer lektorer med lämplig kompetens. Kombinationsanställningarna är ur ett nationellt perspektiv en unik satsning som strategiskt har riktats mot professionella områden såsom vårdutveckling, kvalitetssäkring samt internmedicinsk, kardiologisk, onkologisk, psykiatrisk och kirurgisk vård. Sjuksköterskor som har en naturlig anknytning till den praktiska verksamheten adjungeras också till programmet.


Sida 25 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer Kommentarer tema III Utveckling av handledarmodellen inom VFU: Kartläggning genomförd av Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009, visade att handledarkompetensen inte motsvarade kraven i den VGR-gemensamma handledarmodellen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har därför arbetat strategiskt med kompetensförsörjning gällande specialistutbildningar för sjuksköterskor. Totalt har under 2010, 93 sjuksköterskor beviljats lönebidrag för kompetenshöjning till specialistsjuksköterska. Detta, tillsammans med lönebidrag till magisterstudier, har en direkt effekt för handledarkompetensen på avancerad nivå, då magisterexamen är kravet för huvudhandledaruppdraget. Under 2010 har även ett tiotal medarbetare beviljats ledighet för kompetenshöjande utbildningar i syfte att nå en kandidatexamen.

Under 2010 har även en stor satsning genomförts för att höja handledarkompetensen inom sjukhuset via kursen Handledarutbildning, 7,5 hp. Tre uppdragsutbildningar med 25 personer i varje kurs, har upphandlats från Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Utöver denna har 53 personer gått Handledarutbildning, 7,5 hp inom ramen för de reguljära kurserna, vilket totalt betyder att 128 personer har genomgått utbildningen och därigenom höjt handledarkompetensen avsevärt för att nå kraven i handledarmodellen.

Ett samarbete mellan Primärvården Göteborgs stad och Primärvården Södra Bohuslän, Sahlgrenska Akademin och SU i syfte att utveckla handledarmodellen och interprofessionell samverkan har resulterat i fyra utbildningsdagar för huvud- och bashandledare. Planering och genomförande av utbildningsdagarna ansvarar respektive studierektor för i samverkan med Sahlgrenska Akademin. IV. Student-inflytande

1. Resultat från studentundersökningar (t.ex. GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar.

Alla kurser utvärderas med hjälp av en akademigemensam enkät på GUL. I en tidigare version av enkäten fanns påståendet Jag känner mig välkommen att delta i utvecklingen av kursen och utbildningen att ta ställning till. En genomgång av kursutvärderingar genomförda VT 10 och HT 10 visar att studenterna i hög grad skattade att de är välkomna att delta i utvecklingen av kursen och utbildningen, range 60-100 %. Studentbarometern 2010 visar att 73 %, av de 100 programstudenter som besvarade enkäten, i ganska liten eller mycket liten utsträckning känner sig engagerade i vad som händer på institutionen/programmet. Vidare svarade 27 % att de via lärare i ganska liten eller mycket liten utsträckning kan påverka beslut. Motsvarande siffror för institutionsledningen var 35 % och för kåren 13 %. 66 % av studenterna skattade dock att lärarna helt och hållet uppmuntrar studenterna till att utvärdera kurser och program. Det framgår även att 48 % av studenterna ansåg att deras inflytande stämde överens med deras önskemål, 1 % att de hade mer inflytande än de önskade, 38 % att de hade mindre inflytande än de önskade, 7 % att de inte



Sida 26 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer hade något inflytande, men skulle vilja ha det och 5 % att de inte ville ha något inflytande. 35 % av studenterna trodde att de skulle bli sämre bemötta av lärare om de framförde synpunkter. Motsvarande siffror för examinator var 26 %.

2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t.ex. kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet.

Alla kursvärderingar baseras på studenternas utvärderingar. Efter varje kurs skriver kursansvarig en kursrapport baserad på analys av studenternas utvärdering. Se vidare i Riktlinjer för kursvärderingar och kursrapport. Programansvarig skriver därefter varje år en programrapport baserad på kursvärderingarna. Se vidare i Riktlinjer för programutvärderingar och programrapport. Programrapporten granskas och diskuteras i programmöten och i Programkommittén. I Programkommittén finns studentrepresentanter som tar del av rapporten. Programrapporten ligger till grund för utvecklingen av programmet.

3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ.

Studentrepresentanter finns i beslutande organ som Programkommittén (PK), RUGA, Institutionsstyrelsen och Styrelsen för Sahlgrenska Akademin. Studenter inbjuds också att delta i beredande organ. Institutionsledningen har regelbundet möten med studentkåren.

Kommentar tema IV Beträffande studentinflytande så är detta en kritisk fråga. Försök att engagera studenter i utveckling av valbara kurser, förändringar i programmets struktur etc. har gjorts men tyvärr ofta med mycket nedslående resultat. Studentrepresentanterna i PK har t.ex. inte varit närvarande under det senaste året. Formerna för studentinflytande behöver m.a.o. diskuteras. Resultat från Studentbarometern 2010 indikerar att det finns en potential för detta men vi kanske behöver fråga studenterna om vad de specifikt vill påverka under sin utbildning samt vilka former för detta som skulle kunna fungera ur ett studerandeperspektiv (Se även kommentaren till Tema II och lågt studentdeltagande i utvärdering av programmets kurser). V. Omvärlds-analys

A. Omvärldsanalys – utbildningsutbud. 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll.

Programmet leder till yrkesexamen, skyddad yrkestitel och kandidatexamen i omvårdnad. Programmet innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Detta är förvisso inte unikt, men bidrar starkt till att göra miljöerna kompletta avseende forskning, utbildning och samverkan. Jämfört med andra program (inte alla men många) inom GU, är arbetsmarknaden tydlig och över tid är den god, inte minst framöver med tanke på framtida pensionsavgångar inom hälso- och sjukvården. Den kunskap studenten utvecklar inom programmet kan ligga till grund för fortsatta studier, inte bara inom det egna området utan även inom andra






Sida 27 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer områden som t.ex. entreprenörskap och andra masterutbildningar, förutom den inom huvudområdet. Kliniskt träningscentrum (KTC) är unikt för utbildningsprogrammen inom vårdvetenskap. KTC ger också stora möjligheter till samverkan mellan program inom SA. Internationellt/nationellt framhålls idag sex kärnkompetenser: Vårdtagaren i fokus, Teamarbete och samverkan med andra, Evidensbaserad vård, Förbättringsarbete och kvalitetsutveckling, Säker vård och Informatik som essentiella för alla vårdprofessioner. Institutionen har med ett framsynt och proaktivt arbetssätt utvecklat dessa under flera år vilket kan tjäna som föredöme och gott exempel för andra verksamheter inom GU. (Referenser: Institute of Medicine of the National Academies (IO M, 2003); Quality and Safety Education for Nurses (QSEN, 2007).) - Personcentrerad vård. Utbildningen har ett starkt fokus på personcentrerad vård vilket

tydliggörs i lärandemål, undervisning, studieuppgifter och examinationer. Studenterna tränar på att utifrån patientens berättelse individanpassa vården och tillvarata patientens resurser. En viktig aspekt är att verka salutogent. En specifik strategi för att utveckla detta är projektet Hälsohörnan, där studenter tränar på att arbeta hälsofrämjande och proaktivt framför allt med äldre patienter.

- Teambaserat arbetssätt. Sedan elva år tillbaka koordinerar Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, de arenor för teamträning inom slutenvård och kommunal vård där samtliga studenter i sista terminen (arbetsterapeuter, dietister, sjukgymnaster, sjuksjuksköterskor, socionomer) samverkar i team under två veckors VFU. Studenterna ansvarar med handeldarstöd för egna patienter och genomför samordnad anamnesupptagning och planering av vården, genomför vårdåtgärder i samverkan och företräder sina patienter på teamronder.

- Förbättringskunskap och säker vård. Vårdens blivande medarbetare har två jobb; att bedriva god vård och att medverka till att utveckla och kvalitetssäkra vården. Båda delarna kräver specifika kunskaper där samtliga studenter vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa fördjupar sina teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter inom detta ämne.

- Evidensbaserad vård. Det är angeläget att institutionens forskare deltar aktivt i undervisningen och presenterar och diskuterar forskningsfronten för/med studenterna. En


Sida 28 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer specifik strategi är det amanuensprogram som finns inom institutionen både avseende forskning och lärandestöd. Hittills har 11 studenter varit forskningsamanuenser. För majoriteten av dem har det inneburit att ett starkt forskningsintresse väckts under de sex månaderna i institutionens forskningsprojekt och flera har därefter erbjudits fortsatta projektanställningar i projekten.

- Informations- och kommunikationsteknologi. Dokumentation av planerade, genomförda och utvärderade åtgärder är ett kritiskt moment inom hälso- och sjukvården. Studenterna tränar på detta både avseende själva omvårdnadsprocessen och avseende att behärska den elektroniska journalen.

2. Programmets profil i

jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten.

Unikt för Sjuksköterskeprogrammet i Göteborg är processorienterad handledning (Studiehandledning i processorienterad handledning) som pågår i terminerna tre, fyra och sex. En annan unik ”röd tråd” är utbildning i hållbar utveckling (HA). Hållbar utveckling är integrerad i de flesta av programmets kurser (Rapport 2010 Hållbar utveckling).

På uppdrag av det tidigare nätverket för Bolognasamarbete inom svensk sjuksköterskeutbildning (BOLS), kartlade en forskargrupp på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa huvudområdets utformning vid samtliga sjuksköterskeprogram i landet, dess relation till andra ämnen och till professionen. Resultatet visar att totalt elva benämningar användes för huvudområdet. Omvårdnad(svetenskap) (eng. nursing och nursing science) och vårdvetenskap (med inriktning mot omvårdnad) (eng. caring science) var vanligast. Huvudområdet i detta program har benämningen Omvårdnad (eng. nursing). I alla sjuksköterskeprogram ingick omvårdnad eller vårdvetenskap och medicinsk vetenskap vilket det även gör i föreliggande program, samt därutöver vårdpedagogik. Det fanns program i Sverige som även hade särskilda kurser i folkhälsovetenskap, samhälls- och beteendevetenskap samt etik- och livsåskådningsvetenskap. I sjuksköterskeprogrammen varierade huvudområdets (omvårdnad eller vårdvetenskap) omfattning från 90 till 145,5 högskolepoäng (hp). I föreliggande program omfattar huvudområdet 124 hp. Omfånget av medicinsk vetenskap varierade från 30 till 67,5 hp. I föreliggande program omfattar medicinska vetenskaper 41 hp. Andel verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och inom vilka kunskapsområden (”ämnen”) VFU ingick varierade också, från 36 till 75 hp. I föreliggande program omfattar VFU 46,5 hp och ingår i kurser inom huvudområdet. Vad som avsågs med




Sida 29 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer ”VFU” varierade även mellan programmen. I föreliggande program definieras VFU som verksamhetsförlagd utbildning vilket innebär att t.ex. träning på KTC inte betraktas som VFU (se vidare i SSF:s rapport: Omvårdnad som akademiskt ämne).

B. Omvärldsanalys – arbetsmarknad. 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning).

Av Göteborgsakademiker 2010 framgår att 73 % av de före detta studenter som arbetade heltid ansåg att arbetet hade relevans i förhållande till utbildningen, 8 % svarade ”varken eller” och 3 % ”ingen relevans alls”. I undersökningen framkommer att före detta studenter i relativt låg grad förväntas analysera internationella frågor, kommunicera på engelska, göra skriftliga och muntliga presentationer samt utvärdera verksamhet. I relativt hög eller mycket hög grad förväntas före detta studenter att (Presenteras här i ökande relevans.): organisera arbetsgrupper, analysera ur ett mångfaldsperspektiv, planera verksamhet, argumentera och övertyga, handleda instruera och utbilda, använda IT för information och kommunikation, identifiera och analysera etiska problem, tänka kritiskt, följa kunskapsutvecklingen inom området, förklara för icke-specialister, självständigt lösa problem, tillämpa kunskaper från huvudområdet samt arbeta/samarbeta i team. Ingen före detta student var missnöjd med färdighetsträningen i utbildningen i relation till vad han/hon behövde i sitt arbete.

2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning).

Alumnundersökningen Göteborgsakademiker 2010 (n = 279), med frågor ställda till före detta studenter, visade att 64 % arbetade heltid, 26 % arbetade deltid, 3 % var arbetslösa, 7 % studerande och 2 % ägnade sig åt annat. 90 % av respondenterna hade en tillsvidareanställning, 7 % vikariatsanställning och 2 % timanställning.

3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t.ex. programråd med externa

Som en del i arbetet med samverkan med omvärlden har institutionen en alumnverksamhet. Genom att skaffa kunskap om studenternas erfarenheter av utbildningen och yrkeslivet, och hur väl utbildningen förberedde dem för yrkeslivet, får vi också en grund för det kvalitetsarbete som kontinuerligt pågår. Vid institutionen finns delvis resurser för att koordinera och administrera alumnverksamhet och alumnuppföljningar. I arbetet ingår att bidra med information till det





Sida 30 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer representanter.

fakultetsgemensamma elektroniska nyhetsbrev som sänds ut till registrerade alumner. Nyhetsbrevet innehåller inbjudningar till föreläsningar, information om t.ex. uppdragsutbildningar och fristående kurser samt information om ny forskning inom aktuell profession. Vi hoppas också på sikt kunna ta del av alumnerna som en resurs som t.ex. föreläsare, mentorer och handledare. I PK finns avnämarrepresentanter liksom i arbetsgruppen VFU i tiden som leds av programansvariga och VFU ansvarig lärare.

Kommentar tema V BOLS-projektet har uppdagat att det finns enorma variationer i Sjuksköterskeprogrammet nationellt sett. På Institutionen för vårdvetenskap och hälsa finns därför en ambition till att medverka till en nationell ”gyllene standard” för innehållet och strukturen i landets Sjuksköterskeprogram. Det bör t.ex. finnas en minimigräns för omfattningen av VFU samt en enad definition för vad som räknas som VFU. Likaså bör man enas om hur huvudområdet ska benämnas. Institutionens forskare är därför också engagerade i Nationellt Forum (som är ett svenskt nätverk för programansvariga m.fl. vid landets sjuksköterskeutbildningar), Svensk sjuksköterskeförening (SSF) etc. i syfte att driva dessa frågor. VI. Framtid

1. Ev. planerade förändringar av programmet på kort sikt.

En förändring av Sjuksköterskeprogrammets VFU planeras. Den mest akuta frågan i Sjuksköterskeprogrammet är just nu tillgången till VFU platser där behovet är betydligt större än tillgången. En arbetsgrupp på institutionen, VFU i tiden, har uppdraget att se över VFU-inslag i hela Sjuksköterskeprogrammet. En rad förändringar planeras: • GUA/KUF kompletteras med utbildningscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. • Nya aktörer för VFU identifieras. • En förskjutning från sluten akutsjukvård till en mera tidsenlig fördelning mellan

slutenvård, kommunal vård och primärvård. • Nya handledningsformer identifieras såsom parhandledning av studenter. Metoder i omvårdnadsarbete ska fortsätta att utvecklas inte minst i förhållande till samtal i olika former. Det finns t.ex. ett stort behov av att bättre rusta studenterna i att självständigt kunna genomföra terapeutiska samtal när de möter patienter med psykisk ohälsa samt vid hälsobefrämjande samtal och samtal i livets slutskede. Införandet av komplementära metoder såsom taktil massage, mindfullness etc. är en annan typ av metoder som borde permanentas.


Sida 31 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer Nu ingår de enbart i en valbar kurs. På kort sikt ska innehållet i studieuppgifterna inom VFU klargöras i förhållande till kärnkompetenserna beskrivna i tema V.A.1. Syfte är att få ett samlat grepp om dessa uppgifter och att få en tydlig progression i uppgifterna. Studieuppgifterna inom VFU är idag upp till varje kursansvarig att utforma.

2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer)

Utbildningen skall ta sin utgångspunkt i ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och genom det stärka relationen mellan teori och praktik samt utgå från en vetenskaplig grund. Institutionens styrkeområden inom forskning, t.ex. personcentrerad vård, skall vara integrerade i utbildningen. Genom att fortsätta att involvera seniora lärare/forskare ser vi en möjlighet att ytterligare stabilisera och fördjupa de vetenskapliga aspekterna av utbildningen. Vidare sker en utveckling av pedagogiken genom en tillämpning av studentcentrerat lärande (”constructive alignment”), d.v.s. en sammanhållen utbildningsprocess från lärandemål till läraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier. En elektronisk lär- och bedömningsportfölj kommer att utvecklas och införas i programmet i syfte att pedagogiskt stödja och kvalitetssäkra studenters lärande, samt bättre tydliggöra den enskilda studentens kompetens och prestation. Arbetssättet för studentcentrerat lärande skall vara fullt utvecklat inom den teoretiska delen av utbildningen, samt den verksamhetsförlagda, inom en 10-års period. Både inom den teoretiska delen av programmet samt den verksamhetsförlagda, skall fokus ha flyttats från sjukhusansluten vård till primär- och kommunal hälso- och sjukvård, så att utbildningen förbereder framtidens sjuksköterskor för de krav och förväntningar som utvecklingen inom samhället och hälso- och sjukvården innebär.

Kommentarer tema VI (analys) Den verksamhetsförlagda utbildningen ska uppfylla samma krav som den teoretiska avseende ämnestydlighet, nivå, progression, lärarkompetens, arbetsformer, litteratur och examination. För detta krävs en systematisk upparbetad organisation mellan utbildningsanordnare och vårdverksamheter. Sjuksköterskors delaktighet i förbättringsarbete och omvårdnadsforskning är viktiga bidrag till vårdens utveckling liksom att kunna omsätta, tillämpa och implementera ny kunskap. Sjuksköterskestudenten måste därför redan under


Sida 32 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer sin utbildningstid tränas i praktiskt utövande av god omvårdnad, interprofessionellt lärande, integrera och implementera nya forskningsresultat och lära sig reflektera över sitt eget arbetssätt i förhållande till forskning och utveckling. En hög kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen förutsätter att det bedrivs omvårdnadsforskning eller utvecklingsarbeten vid de platser inom sluten, öppen och kommunal vård och omsorg där studenterna bedriver sin utbildning. Ett led i denna samverkan är inrättandet av kombinationsbefattningar för disputerade sjuksköterskor inom vårdverksamheten. VII. Övrigt av vikt om program-met

1. Organisation och ledning av programmet.

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Akademins leds av dess styrelse och dekanus. Rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (RUGA) leds av vice dekanus för utbildning och har till uppgift att bereda utbildningsrelaterade ärenden för dekanus. Rådet ges viss beslutanderätt på delegation från dekanus. RUGA ska i sin verksamhet ha ett helhetsperspektiv på utbildning inom akademin och beakta vikten av forskningsanknytning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Programkommittéerna är beredande till RUGA och ska bereda frågor som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Respektive programkommitté leds av en ordförande på uppdrag av dekanus. Uppdrag som programkommittéerna har är bl.a. frågor om utbildningens innehåll, utveckling, kvalitet och organisation; verka för ett gott söktryck och en breddad rekrytering, bereda utbildningsplaner för RUGA, fastställa kursplaner för kurser inom kommitténs program och huvudområden efter samråd med prefekten. Se också vidare information om Programkommittéernas uppdrag. För varje program inom kommitténs område utser kommittén i samråd med prefekten programansvariga och internationaliseringsansvariga lärare. Se även vidare information om arbetet inom Programkommittén för vårdvetenskap (PK) via följande länkar: Information om Programkommittén för vårdvetenskap (PK), Verksamhetsberättelse för 2010 samt Verksamhetsplan för 2011. För programmet finns tillsatt en programansvarig. Programansvarig är ledamot i PK. I programansvarigs uppdrag ingår att utveckla och leda utbildningsprogrammet och samordna kurser inom respektive huvudområde samt underlätta samverkan mellan grundläggande och avancerad nivå samt, i förekommande fall, mot forskarnivå. Läs mer i








Sida 33 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer uppdragsbeskrivningen för programansvarig. För respektive kurs inom programmet finns kursansvarig lärare utsedd. Uppdraget innebär att utveckla, kvalitetssäkra och samordna kursens struktur, innehåll, pedagogik samt examinations- och utvärderingsformer. Läs mer i uppdragsbeskrivningen för kursansvarig. Vid institutionen har en verksamhetsutveckling skett med mål att bygga en organisation som stödjer verksamhetens mål och visioner, forma en hållbar ledningsstruktur med korta beslutsvägar samt erhålla en tydlighet för resurssättning. En matrisorganisation har skapats där både resursägare respektive processägare tydliggörs. Verksamheten är uppdelad i tre sektioner samt en enhet för övergripande administration. Sektionsindelningen bygger på institutionens forskningsprofiler. Organisationens struktur syftar till att möjliggöra ett effektivt arbete i kombination med en optimal användning av kompetens och resurser.

2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t.ex. mottagningsceremonier eller examenshögtider).

Från och med HT 2011 kommer det på initiativ av kåren bli en mottagningsceremoni. Ceremoniell examenshögtid genomförs vid varje terminsslut för de kurser som avslutar sin utbildning.

3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap.

Innovation och entreprenörskap förekommer i delmomentet ”organisation och ledarskap” i kursen Ledarskap och lärande (se kursplan för Ledarskap och lärande). I syfte att utveckla konkret kunskap och kompetens inför sjuksköterskans kommande kvalitetsarbete lär sig studenterna systematiskt förbättringsarbete enligt Planning, Do, Study, Act-cykeln (PDSA-cykeln). Första terminen startar med ett förbättringsarbete som syftar till att förbättra den egna lärstilen. I termin fem fördjupas kunskapen om kvalitet och patientsäkerhet där ett systematiskt förbättringsprojekt planeras i syfte att kunna användas som ett verktyg att förbättra patientvården. Arbetet tar sin utgångspunkt i prioriterade vårdskadeområden och de förbättringar som föreslås skall vara evidensbaserade. Tanken är att studenterna under sin sista termin skall genomföra sitt planerade förbättringsprojekt inom VFU, men det momentet är ännu i planeringsstadiet.





Sida 34 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer

4. Övrigt.

En kritisk punkt för sjuksköterskeutbildningarna i nationellt perspektiv är rekrytering av doktorander, för att dels säkra framtida rekrytering av lärare och dels säkra forskningsbaserad kunskapsutveckling inom området. Programmet vid SA arbetar aktivt med två betydelsefulla strategier: projektet med forskningsamanuenser och den valbara kursen Omvårdnadsforskning i praktiken. De studenter som på dessa sätt blivit aktivt delaktiga i forskningsprojekt har utvärderat att de blivit mycket stimulerade och att de ser en karriär med forskarutbildning som attraktiv. Båda strategierna är emellertid ännu alltför nystartade för att ha kunna ge resultat i form av registrerade doktorander.

VIII. Samman-fattande bedömning

1. Programmets största styrka.

De senaste årens programutvärderingar visar att studenterna i Sjuksköterskeprogrammet känner sig väl förberedda inför sitt kommande yrke. (Se vidare i programrapporterna för år 2008, 2009 samt 2010.) Utvecklingen av allmänna kompetenser (”generic skills”) skattas därtill i hög grad som positiv, vilket även framkommer i resultatet av Studentbarometern 2010. Studentbarometern visar också att 84 % av studenterna är nöjda med att studera vid institutionen/programmet. Programmet bedrivs dels i en pedagogiskt utvecklingsinriktad miljö, dels i en aktiv forskningsmiljö (För vidare information se den nyligen genomförda utvärderingen av forskning vid GU, Research Evaluation for Development (”RED 10”, Part II, panel 13.), med stark omvårdnadsforskning vid institutionen. Därtill finns växande möjligheter till stark utveckling genom närheten till det nystartade Centrum för Personcentrerad Vård (GPCC). Förutom ovanstående så är flera innovativa projekt implementerade och eller under utveckling: • Implementering av hållbar utveckling (HU) i flera av programmets kurser (se rapport

2010 Hållbar utveckling) har visat sig engagera studenterna i dessa frågor samt bidra till ett ökat internationellt ”utblickande” perspektiv. HU handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Det krävs kunskaper, färdigheter, förmågor och genomtänkta etiska ställningstaganden för att kunna handla/agera i framtiden på ett sätt som gagnar en global hållbar utveckling inom alla yrkesområden i samhället. Studenterna






http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24885/1/gupea_2077_24885_1.pdf

http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24885/1/gupea_2077_24885_1.pdf

http://www.gpcc.gu.se/




Sida 35 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer får en introduktion i begreppet HU och till GU:s miljöledningssystem, globaliseringsetik och miljöetik. Global spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer i relation till globalisering samt ekonomisk och social hållbar utveckling diskuteras liksom läkemedel i miljö och resurshantering inom hälso- och sjukvården. Vidare skall studenterna reflektera över vilka material som används, de ska ta fram kunskap om tillverkningsprocesser för visst material och visa förmåga att välja material i omvårdnadsarbete med hänsyn till hållbar utveckling. I sjukdomslära belyses sjukdomars orsaker (inklusive orsaker såsom miljö- och klimatförändringar) och utbredning globalt. Detta relateras också till ett globalt utvecklingsperspektiv. Även hälsans bestämningsfaktorer relateras till ett globalt utvecklingsperspektiv.

• En annan viktig ”röd tråd” i Sjuksköterskeprogrammet är implementering av vårdhygien. Detta inte minst med tanke på att Socialstyrelsen nyligen uppmärksammat brister på ett flertal kliniker i Sverige. Vårdhygien är integrerat i termin ett: Basala hygieniska rutiner och aseptiskt förhållningssätt, i termin två: Mikrobiologi samt i termin tre: Infektionssjukdomar. Däremellan och därefter följs detta upp i träning på KTC samt under VFU.

• Utvecklingen av metoder i omvårdnadsarbete (se Portföljen Metoder i omvårdnadsarbete) har flera betydelsefulla implikationer 1) Ökar den professionella kompetensen och sjuksköterskors autonomi i det att metoder i omvårdnadsarbete inte enbart handlar om klassisk färdighetsträning utan även om t.ex. terapeutiska samtal, hälsosamtal, sensoriska metoder för att öka välbefinnandet hos patienter etc. 2) Med hjälp av studentportföljen säkras vissa färdigheter. 3) Tydlighet för studenter och handledare i vad man ska kunna 4) Ökar studentcentringen i det att studenterna kan öva i sin egen takt. Nästa del i projektet innebär att en elektronisk portfölj ska utvecklas som skall vara lättillgänglig och attraktiv för användarna. E-portföljen i Sjuksköterskeprogrammet ska på sikt omfatta både de teoretiska och verksamhetsförlagda delarna av utbildningen och behöver därför vara tillgänglig för både studenter, lärare och handledare i sluten vård, öppen vård, och kommunal vård.

• Kursen Ledarskap och lärande är unik i sitt slag p.g.a. sin omfattning samt innovativa



Sida 36 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer pedagogiska arbetsformer (se kursplan för Ledarskap och lärande). Stor vikt är lagd vid att ge studenterna praktiska verktyg inför deras kommande kliniska yrkesutövning. Delmomentet Lärande lägger tonvikten på att studenterna skall ha en pedagogisk strategi för samtal med patienter och medarbetare. En stor del av undervisningen sker med inspelade föreläsningar, seminarier och interaktiva verktyg som mobiltelefon och aktivitet på GUL.

• I delkursen Omvårdnad i livets slutskede (s) integreras distansarbetsformer, vilket förväntas ge ökad frihet åt studenterna samt ökad studentaktivitet. Projektet innebär att övervägande delen av föreläsningarna är inspelade och kan ses när, och på det sätt, som passar studenten bäst. Studenternas lärprocess stöds av workshops samt i lärplattformen GUL, och kurskamraterna involveras i processen i att kritiskt granska studieuppgifter. För att vidga perspektivet på palliativ vård ingår en gruppexamination som innebär att skönlitteratur, konst, film eller musik knyts till examinationsuppgiften.

• I kursen Examensarbete i omvårdnad pågår utvecklingen av olika modeller för litteraturbaserade metoder för examensarbetet, inklusive bedömningskriterier, workshops och webbaserad guide för examensarbete. Detta innebär sammantaget en ökad tydlighet för studenter, handledare och examinatorer, adekvat nivåanpassning, tydligare tillämpning av resultaten i klinisk praxis etc. (se vidare i Riktlinjer för examensarbete). Den webbaserade guiden för examensarbeten är under produktion och syftar till att öka studenterna självständighet och erbjuda guidning genom hela forskningsprocessen. Kursen erhåller också för närvarande mycket goda utvärderingsresultat.

• Processorienterad handledning som obligatorisk arbetsform under tre terminer är en arbetsform som har förekommit under lång tid. Den har fått mycket goda utvärderingar från studenterna och det finns god tillgång till välutbildade handledare, både lärare på institutionen och yrkesverksamma sjuksköterskor. Arbetsformen är väl organiserad och inarbetad vilket ger trygghet och kontinuitet för studenterna. I utvärderingarna framkommer att det i handledningen finns tid för delande samt reflektion kring tankar, känslor och handlingar i mötet med andra. Handledningen har ökat studenternas kritiska tänkande samt hjälpt dem att reflektera över vad omvårdnad betyder för människor. Studenterna betonar vikten av att i mindre grupp få föra en dialog om den kommande yrkesprofessionen och vad det innebär att vara sjuksköterska (se vidare i






Sida 37 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer Studiehandledning: Processorienterad handledning). Lärargruppen som utvecklat och beforskat arbetsformen erhöll GU:s pedagogiska lagpris 2008.

• Inom programmet finns ett utvecklat samarbete mellan vårdens aktörer inom SU, kommunen och primärvården samt institutionens lärare kring utveckling av VFU. Utvecklingen berör frekventa mötesplatser på olika nivåer samt utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla nya arenor och nya pedagogiska former för VFU.

• Aktiva åtgärder är införda för att bland sjuksköterskestudenter skapa intresse för omvårdnadsforskning och forskarkarriär. Amanuensprogrammet är en del som ännu genomförs i projektform. En annan del är den valbara kursen Omvårdnadsforskning i praktiken (7,5 hp) där studenter får forskningspraktik genom att bli knutna till forskningsprojekt vid institutionen. Båda dessa delar har utvärderats synnerligen positivt av de studenter som deltagit.

2. Programmets största

svaghet.

Ett nytt Bologna-anpassat program sjösattes hösten 2007. Efter detta har lärandemålen reviderats, strukturen förändrats etc. Dock kvarstår en del arbete förbättringsarbete till följd av nedan beskrivna problem: • I flera av Sjuksköterskeprogrammets kurser i årskurs ett framkommer att studenterna är

missnöjda med kommunikationen med lärarna. Studenterna uttrycker även stress över för mycket arbetsuppgifter och dålig planering av arbetsbördan. Att studenterna är stressade och ofta lider av stressymptom i olika former framgår även i Studentbarometern 2010.

• Kurserna Symtom och tecken på ohälsa och Omvårdnad vid symtom och tecken på ohälsa har inte integrerats på ett optimalt sätt och så som studenterna önskat och låtit förstå via kursutvärderingar. Sambandet mellan dessa kurser måste således bli tydligare för studenterna.

• Tillgången till VFU-platser totalt sett, samt VFU-platser som håller erforderlig kvalitet avseende handledarkompetens, hotar många gånger kvaliteten på programmets kurser, liksom det faktum att VFU i dagsläget inte speglar hälso- och sjukvårdens utveckling med en förskjutning från sluten vård till andra vårdformer.

• I några av programmets kurser är det dålig kontinuitet beträffande lärarresurser vilket innebär att administration, schemaplanering, kursutveckling m.m. försvåras samt att dynamiken i kurserna försvåras.


http://www.caresci.gu.se/aktuellt/Nyheter/Nyheter+Detalj/mottagare-av-goteborgs-universitets-pedagogiska-pris-2008.cid813700

https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course45636/published/1301899883023/resourceId/16888725/content/OM3320%20Valbar%20Omv%C3%A5rdnadsforskning%20i%20praktiken%20T5%20H10%20100602.pdf

https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course45636/published/1301899883023/resourceId/16888725/content/OM3320%20Valbar%20Omv%C3%A5rdnadsforskning%20i%20praktiken%20T5%20H10%20100602.pdf



Sida 38 av 38

Tema Deltema Uppgifter/kommentarer 3. Om programmet fick

extra resurser från 2013 skulle dessa användas till:

• Permanenta ett forskningsamanuensprogram. • Utveckla fler studentaktiverande metoder så som webbaserat lärande, elektronisk

portfolio och webbaserade examina. • Utveckla en inför framtiden hållbar idé om VFU.

Kommentar tema VIII Studenternas välbefinnande och hälsa har inte beaktats i tillräckligt hög grad. Mot bakgrund av det missnöje, upplevelse av stress etc. som ibland har framkommit i kursutvärderingar och i Studentbarometern 2010 så måste den frågan prioriteras. Ett mentorsstöd för studenterna under deras första studieår är mycket angeläget att kunna erbjuda. En kritisk granskning av antalet studieuppgifter, examinationer etc. måste genomföras så att alla kursansvariga tillsammans med programansvariga kan genomföra en samlad bedömning om kraven är rimliga och ändamålsenliga. Metoder såsom Mindfullness och Taktil massage skulle kunna ingå som permanenta inslag i sjuksköterskeprogrammet av två skäl: 1) hjälp till självhjälp för studenterna i att hantera egen stress samt 2) metoder i omvårdnadsarbete i syfte att lindra symtom och minska stress hos patienter. Diskussioner runt det sistnämnda inslaget pågår.

Documents

Kvalitetsuppföljning av utbildnings- program vid … · Samverkan avser främst VFU på grundnivå och avancerad nivå. ... Omvårdnad som vetenskap ... kärnkompetenser som internationellt/nationellt