Lag och rätt

Lag och Rätt

Mål

- Du kommer få en inblick i de lagar och

regler som vår demokrati vilar på.

- Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i

hur Sveriges rättsväsende fungerar.

Regler – Oskrivna och skrivna.

• Varför behöver vi lagar?

- Lättare att leva tillsammans (trafikregler)

- Göra livet tryggare (stölder, misshandel)

- Skydda naturen (utsläpp)

Det är riksdagen som stiftar våra lagar.

Regler – Oskrivna och skrivna.

Oskrivna regler.

Alla lagar och regler är inte nedskrivna.

- Vi står i kön när vi ska betala i affären.

- Vi hälsar med höger hand.

- Du har inte fötterna på bordet när du äter.

Sveriges Rikes lag

Lagboken innehåller våra viktigaste lagar.

Den trycks om varje år.

Lagboken innehåller olika delar, tex.civilrätt

och straffrätt.

Sveriges Rikes lag

Civilrätt

- Innehåller lagar som gäller privata frågor.

- Delarna i civilrätten kallas balkar.

Gäller till exempel:

- Köp av kläder, bil och hus (köplagen,

jordabalken).

- Förhållandet mellan man och hustru

(giftemålsbalken)

Sveriges Rikes lag

Straffrätt (brottsbalken)

- Innehåller bestämmelser om straff.

- Kan gälla: misshandel, mord, snatteri,

stöld, rån, checkförfalskning, djurplågeri.

Kunskap om lagarna

Det är viktigt att du känner till vilka lagar du

har att rätta dig efter. Du kan inte säga till

en polis eller en domare att du inte visste

att man inte fick göra så.

Man måste helt enkelt veta vilka lagar som

finns.

Brottet

Så här kan det gå till från brott till straff:

- Tre personer begår tillsammans en

väskryckning. De lyckas sno väskan från

en äldre dam i en park. De smiter iväg på

varsin moped.

Brottet

Vad de inte vet är att ett vittne har sett

alltihop. Han tar hand om damen och

ringer polisen.

Han lyckas ge ett bra signalement på

killarna och det tar inte lång tid för polisen

att hitta dem.

Brottet

Polisen griper personerna då de är

misstänkta för rån.

Personerna placeras i varsitt förhörsrum på

polisstationen. Man inleder ett första

förhör.

Brottet

En av personerna är under 15 år och därför

kontaktas socialen som ska vara med

under förhöret. Efter förhöret kommer

socialsekreteraren följa med personen

hem till föräldrarna.

Brottet

Efter förhöret kopplas en åklagare in på

ärendet. Nu kan åklagaren besluta om

personerna ska släppas eller om de ska

anhållas.

Om de anhålls ska de sitta kvar på

polisstationen till dagen efter.

Brottet

Nästa steg är att starta förundersökningen

på riktigt.

Man kallar in offret och eventuella vittnen

som får berätta sin historia. Man jämför

denna historien med den som förövarna

givit. Man tittar på bevis.

Brottet

Åklagaren kan besluta att man gör en

husrannsakan. Man går alltså hem till

förövarna för att leta efter bevis.

Brottet

Om polisen och åklagaren nu är säkra på att

de har gripit rätt personer kan man besluta

att de ska häktas. Detta gör man för att de

gripna inte ska kunna förstöra bevis eller

på andra sätt försvåra polisutredningen.

Brottet

När man har beslutat om häktning har åklagaren två veckor på sig att att avsluta utredningen och bestämma sig för om man ska väcka åtal eller inte.

När utredningen är klar lämnar man in åtalet till tingsrätten som ska bestämma i en domstol om personerna är skyldiga eller inte.

I rättssalen

I rättssalen:

I tingsrätten finns det en ordförande som är

en kunnig jurist.

Han har hjälp av nämndemän.

En notarie som för protokoll.

Offret kallas målsägande och har en

åklagare med sig.

Förövarna kallas tilltalade.

I rättssalen

Åklagaren inleder rättegången genom att

läsa upp åtalspunkterna. De tilltalade får

erkänna sig skyldiga eller inte skyldiga till

brottet.

Åklagaren försöker bevisa och övertyga

domaren om att dessa personer verkligen

har genomfört brottet.

I rättssalen

Efterhand sen kallar man in den målsägande och eventuella vittnen som ger sin bild av det inträffade.

Man läser också upp en personundersökning av de tilltalade. Det ger en bild av personens familjeförhållanden, dess vanor, skolgång med mera.

I rättssalen

I slutet av rättegången gör åklagaren sitt

slutanförande. Där sammanfattar

åklagaren åtalet, bevisen och vilket straff

som vore lämpligt.

Försvarsadvokaten gör samma sak men

försöker få ett så milt straff som möjligt.

Domen

Efter detta lämnar alla utom domaren, nämndemännen och notarien salen. Man har nu en enskild överläggning där man tittar på bevisen och de olika vittnesmålen för att bestämma påföljden.

Efter detta kommer alla in igen och ordföranden läser upp domen.

Olika sorters straff

Kommunen har ansvar för brottslingar som

är under 15 år. De kan handla om

övervakning eller fosterhemsplacering.


Böter

Det finns två sorters böter; penningböter och

dagsböter.


Dagsböter

En åklagare kan göra ett strafföreläggande. Detta

innebär att den som gjort brottet godkänner sina

dagsböter och slipper därmed rättegång.

Antalet dagsböter beror på hur allvarligt brottet är

och storleken bestäms av hur stor inkomst man

har.


Fängelse

Man kan få tidsbestämt fängelsestraff

mellan 14 dagar och 10 år. Därefter är det

livstid där man kan be om nåd efter 10-15

år och därmed få sitt livstidsstraff

tidsbestämt.


Villkorlig dom

Den dömde kan få villkorlig dom istället för

fängelse om rätten tror att den dömde kan

hålla sig ifrån brott under två år. Om han

begår brott under prövotiden kan detta

omvandlas till fängelsestraff.


Sluten ungdomsvård

Om man gör ett allvarligt brott innan man

fyllt 18 år kan man dömas till sluten

ungdomsvård. Det påminner om fängelse

då det både finns vakter och galler för

fönstren


Samhällstjänst

Samhällstjänst är ett alternativ till fängelse.

Man arbetar gratis åt samhället i minst 40

timmar och mest 200 timmar. Man ska då

arbeta åt en ideell förening, dvs. man får

inte tjäna pengar på arbetet. Utöver detta

står man under övervakning i ett år.


Skyddstillsyn

Om man dömer någon till skyddstillsyn så

får personen en övervakare.

Denna övervakare ska se till att personen

sköter sig.


Vård

Om man misstänker att en person var sjuk

vid brottstillfället kan man döma personen

till vård.

Det kan röra sig om psykiatrisk vård eller

vård för sitt eventuella missbruk.

Varför blir vissa ungdomar

brottslingar?

Brottsligheten ökar mest bland ungdomar

under 15 år.

Ungdomar under 20 år svarar för 40% av

alla stölder och skadegörelse.


brottslingar?

Förr jobbade barn och vuxna tillsammans för

att försörja familjen. Då hade de vuxna

mer kontroll över vad ungdomarna gjorde.

I större städer är det lätt att vara anonym

och det kan vara lockande med alla

lättåtkomliga varorna i butikerna.


brottslingar?

Grupptryck är den vanligaste orsaken till

ungdomsbrottslighet.

De allra flesta ungdomsbrotten sker av

grupper.

Ungdomarna har andra ungdomar som

förebilder istället för sina föräldrar.


brottslingar?

Droger och brott hör nästan alltid ihop.

Kan vi bryta den negativa trenden?

Det borde gå men en viktig sak är att vi övriga människor måste ingripa eller säga ifrån när vi ser något. Det är fel att tiga när man vet vem som har gjort något. Tänk på att det alltid finns ett brottsoffer om det har skett ett brott.

Skadegörelse, stöld och snatteri

Skadegörelse

1950 anmäldes 5000 skadegörelser.

2002 anmäldes 140 000 skadegörelser.

Nästan bara pojkar som är skyldiga.

Skadegörelse kan ge fängelse i 4 år.

Mindre skadegörelse kallas åverkan och ger böter.

Skadegörelse i städerna betalas av kommunen

eller staten. Detta kan leda till att skatten höjs för

att ha råd att betala alla extra utgifter.

Skadegörelse, stöld och snatteri

Stöld och snatteri

Snatteri leder oftast till böter men man kan även dömas till fängelse.

Det är viktigt att snattare grips. Om de inte grips kan snatteriet leda till verkliga stölder som får stora konsekvenser.

Snatteri gör att priserna på varor i affärer alltid är lite högre än de skulle vara utan snatteri.

Ökar brottsligheten?

År 2002 anmäldes 1 234 784 brott till polisen.

Man uppskattar att det begås flera hundra miljoner brott i Sverige varje år.

De brott som begås men inte anmäls kallas för dold brottslighet.

Den registrerade brottsligheten har ökat 6 gånger mellan 1950-2000

Kriminalvård

Fängelserna har tre uppgifter:

1. Straffa den som har gjort ett brott

2. Skydda samhället från farliga personer.

3. Hjälpa brottslingen till ett bra liv.

Det finns aktiviteter man kan göra på ett

fängelse för att man ska bli en bättre

människa när man kommer ut.

Kriminalvård

Det finns tre typer av fängelser.

1. Öppen anstalt – Friare verksamhet, nära

hemmet. Permissioner och frigång.

2. Sluten anstalt är för de som döms till 1 år

eller mer.

3. Sluten anstalt med förhöjd säkerhet - De

som bedöms vara mycket farliga.

(Kumla, Hall och Tidaholm)

Extrauppgifter

Detta är uppgifter man gör om man är färdig

med frågor och arbetsblad.

Man söker fakta på biblioteket och på

Internet för att hitta svar på sina frågor.

Man redovisar muntligt för mig eller för

klassen om det man har kommit fram till.

Extrauppgifter

Mordet på Caesar i antikens Rom.

- Hur gick mordet till?

- Vem genomförde det?

- Dömdes någon för mordet?

- Vad fick mordet för konsekvenser för

Rom?

Extrauppgifter

Mordet på kung Gustav III

- Vem var han?

- Var mördades han?

- Varför mördades han?

- Vem mördade honom?


Extrauppgifter

Mordet på president Abraham Lincoln.

- Vem var han?


- Varför mördades han?



Extrauppgifter

Mordet på president John F Kennedy

- Vem var han?



- Hur mördades han?


Extrauppgifter

Mordet på statsminister Olof Palme

- Vem var han?

- När mördades han?


- Hur mördades han?


- Dömdes någon för brottet?

Documents

Lag och rätt