Lagertjocklekens inverkan på packning och homogenitet

Lagertjocklekens inverkan på packning och

homogenitet- fältundersökning i full skala av en tätkärna för dammbyggnation

Moa Rosén

Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad

2021

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

i

Förord

Som den avslutande delen av min civilingenjörsutbildning på Luleå tekniska universitet inom

väg- och vattenbyggnad med inriktning jord- och bergbyggnad genomförs detta examensarbete

på Björkdalsgruvan AB. Examensarbetet är på 30 hp och är utfört under perioden juni 2020 till

januari 2021.

Under mitt arbete har jag fått hjälp och vägledning. Jag vill därför börja med att tacka min

handledare och examinator Hans Mattsson för all vägledning och uppmuntran. Jag vill tacka

Mikael Stenberg, Viktor Wiklund och Roger Knutsson för stort engagemang och givande

diskussioner i stort och smått samt resten av kollegorna på TCS. Jag vill även tacka

Björkdalsgruvan för förtroendet att genomföra fältundersökningen på anläggningen och PEAB

för hjälpen under insamlandet av data samt Sweco för lånet av fältlaboratorium.

Vidare önskar jag lycka till i arbetslivet till mina klasskompisar och tackar för våra härliga år

tillsammans. Slutligen vill jag tacka alla härliga människor jag lärt känna under studietiden och

min familj och sambo som alltid finns där och stöttar mig!

Luleå i januari 2021

Moa Rosén

Sammanfattning

En dammanläggning består av ett system med olika funktioner; en dämmande, en avbördande

och en kontrollerande funktion. Syftet med den dämmande funktionen i en damm är att skapa

ytor för vattenansamling. Det finns flera olika typer av dammar, den vanligaste

konstruktionsprincipen i Sverige är jord- och stenfyllningsdammar.

Fyllningsdammarna konstrueras med olika zoner, där varje zon har specifika

materialegenskaper och funktionskrav. Syftet med den täta zonen (tätkärnan) i en damm är att

kontrollera läckage genom dammen. I Sverige används främst morän som material i tätkärnan

hos jordfyllningsdammar. Under konstruktionen av en damm byggs den upp i lager. Materialet

breds ut maskinellt och packas därefter med packningsutrustning för att erhålla homogena

egenskaper på fyllningen. Ett väl utfört packningsförfarande och packningsarbete ökar

densiteten, en hög densitet leder till ökad bärighet och stabilitet. För att kontrollera om

packningen är tillräcklig används olika metoder för fältbestämning av densitet, de vanligaste

vid dammbyggnad är vattenvolymeter och isotopmätare.

I Sverige var den rekommenderade lagertjockleken på en tätkärna i en damm 0,5 meter från år

1988 fram till år 2020, i augusti år 2020 minskades den rekommenderad lagertjocklek till 0,3

meter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lagertjockleken påverkar packning och

homogenitet under uppbyggnad av en tätkärna i morän för dammbyggnation.

En fältundersökning i full skala utfördes på Björkdalsgruvans anläggning, där undersöktes

lagertjocklekarna 0,3 meter och 0,5 meter genom konstruktion av två provpallar till en höjd av

1,5 meter. Densitetsbestämningen i fält utfördes med provtagningsmetoderna vattenvolymeter

och isotopmätare, de två provtagningsmetoderna redovisar vattenkvot och densitet.

Jordproverna från vattenvolymetern analyserades i laboratoriet för vattenkvot och torrdensitet.

Moränen analyserades genom tung laboratoriepackning. Utifrån den insamlade informationen

beräknades packningsgrad, portal och luftporhalt, parametrarna användes för analys av

undersökningen.

Analysen resulterade i att en lagertjocklek 0,3m och 0,5m visade på olika fördelar vad gäller

packning och homogenitet. En lagertjocklek på 0,5 meter föreslås vid konstruktion av en

tätkärna i morän i en dammkonstruktion eftersom provpall 0,5m visade på en väl packad morän

genomgående i hela lagertjockleken.

En jämförelse av resultatet från provtagningsmetoderna vattenvolymetern och isotopmätaren

visade på att det finns ett linjärt samband vad gäller vattenkvot mellan de två metoderna samt

att ett samband inte har kunnat identifieras vad gäller torrdensitet, packningsgrad, portal och

luftporhalt. Däremot uppmärksammades en ökad korrelation mellan resultatet från

vattenvolymetern och isotopmätaren med djupet.

Abstract

A dam consists of a system with different functions; one damming, one diverting and one

controlling function. The purpose with the damming function is to create an area for water

storage. There are different types of dams, the most common design principle in Sweden is an

embankment dam.

Embankment dams are constructed with different zones, where each zone has specific material

properties and functional requirements. The purpose with the earthfill core is to control the

seepage through the dam. In Sweden it is common to use glacial till (moraine) as the core

material in embankment dams. A dam is constructed in layers, where the material is spread

mechanically and then compacted with special compaction equipment to create a homogenous

material. When the material is well compacted the density increase and a high density increase

the bearing capacity and stability. To control the compaction, different methods are used for

field determination of density. The most common methods are the rubber balloon method and

nuclear gauge method.

The recommended layer thickness in Sweden was 0,5 metres from 1988 to 2020, in august

2020 the layer thickness was reduced to 0,3 metres. The purpose of the master thesis was to

investigate how the layer thickness affect compaction and uniformity during construction of a

glacial till dam core.

A full-scale field study was conducted at the Björkdalsgruvan facility, where the layer

thicknesses 0.3 metres and 0.5 metres were examined by construction of two test pallets. Field

determination of density was performed with the rubber balloon method and nuclear density

gauge, the two sampling methods report water content and density. The soil samples from the

rubber balloon method were analysed in the laboratory for water content and dry density. The

moraine was analysed by laboratory compaction. Based on the collected information, the

density ration, void ratio and air-void content was calculated evaluated.

The layer thickness 0.3 metres and 0.5 metres reported different advantages in terms of

compaction and uniformity. A layer thickness of 0.5 metres is recommended when constructing

a glacial till dam core, since the test pallet of 0.5 metres reported a well compacted moraine

through the entire layer thickness.

During the field study two methods were used to determine the in-place density, the rubber

balloon method and nuclear density gauge. A comparation between the methods showed that

there is a linear relation in terms of water content. No relation between the rubber balloon

method and nuclear density has been identified in terms of dry density, density ratio, void ratio

and air-void content. The result from the rubber balloon method and nuclear density gauge

showed an increasing correlation by depth.

Teckenförklaring

e Portal [-]

Lp Luftporhalt [%]

mEfterT Massan efter torkning [g]

mFöreT Massan före torkning [g]

ms Fasta substansens massa [g]

msten Massa sten [g]

mw Porvattnets massa [g]

𝜌d Torrdensitet [t/m3] el. [g/cm3]

𝜌d, max Maximal torrdensitet [t/m3] el. [g/cm3]

𝜌s Kompaktdensitet [t/m3] el. [g/cm3]

RD Packningsgrad [%]

V Provets totala volym [ml]

Vp Porvolym [ml el. l]

VEfterP Volym efter provtagning [ml]

VFöreP Volym före provtagning [ml]

Vs Fasta substansens volym [ml el. l]

w Vattenkvot [%]

γd Torrtunghet [kN/m3]

γs Kompakttunghet [kN/m3]

γw Vattnets tunghet [10 kN/m3]

v

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ....................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ...................................................................................................................... 1

1.2 Syfte ............................................................................................................................. 2

1.3 Frågeställning ............................................................................................................... 3

1.4 Förutsättningar ............................................................................................................. 3

2 DAMMAR .......................................................................................................................... 4

2.1 Vattenkraftsdammar ..................................................................................................... 4

2.2 Gruvdammanläggning.................................................................................................. 5

3 KLASSIFICERING AV JORD ........................................................................................... 7

3.1 Vattenkvot .................................................................................................................... 7

3.2 Kornstorlek och kornstorleksfördelning ...................................................................... 7

3.3 Densitet ........................................................................................................................ 8

3.4 Luftporhalt ................................................................................................................... 8

3.5 Portal ............................................................................................................................ 8

3.6 Packningsgrad .............................................................................................................. 8

4 MORÄN SOM MATERIAL I EN TÄTKÄRNA ............................................................. 10

4.1 Packning och packningsförfarande av morän ............................................................ 10

4.1.1 Lagertjocklek ...................................................................................................... 10

4.1.2 Packningsmetoder ............................................................................................... 12

4.2 Materialspecifikationer för morän ............................................................................. 14

5 PACKNINGSKONTROLL GENOM PROVTAGNING ................................................. 16

5.1 Vattenvolymeter ......................................................................................................... 16

5.2 Isotopmätare ............................................................................................................... 18

5.3 Tung laboratoriepackning .......................................................................................... 21

6 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR .................................................................................. 24

7 FÄLTUNDERSÖKNING ................................................................................................. 25

7.1 Uppbyggnad provpallar ............................................................................................. 25

7.2 Provtagning i fält........................................................................................................ 27

7.2.1 Felkällor provtagning ......................................................................................... 30

7.3 Analys i laboratorier .................................................................................................. 30

7.3.1 Analys av vattenkvot .......................................................................................... 30

7.3.2 Analys av kornstorleksfördelning ....................................................................... 31

7.3.3 Analys av vattenvolymeterprov .......................................................................... 31

7.3.4 Optimal vattenkvot och maximal torrdensitet .................................................... 31

8 RESULTAT & ANALYS ................................................................................................. 33

8.1 Resultat packningskontroll......................................................................................... 36

8.2 Resultat av torrdensitetens förändring med djupet .................................................... 41

8.3 Resultatjämförelse mellan vattenvolymeter och isotopmätare .................................. 43

9 DISKUSSION ................................................................................................................... 49

9.1 Jordart ........................................................................................................................ 49

9.2 Vattenkvoten .............................................................................................................. 49

9.3 Packningsmetod och tillfört packningsarbete ............................................................ 50

9.4 Underlagets fasthet..................................................................................................... 50

9.5 Lagertjocklek 0,3 meter och 0,5 meter ...................................................................... 50

9.6 Vattenvolymeter och isotopmätare ............................................................................ 51

10 SLUTSATSER .............................................................................................................. 52

10.1 Fortsatt arbete/forskning/rekommendationer ............................................................. 53

11 Referenser ...................................................................................................................... 54

Bilaga A

Bilaga B

1

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Vid konstruktion av en vattenkrafts- eller gruvdammar i Sverige konstrueras den med stöd av

Energiföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS som utkom första gången år 1997.

Riktlinjerna är gemensamt framtagna av branschföretagen inom vattenkrafts- och

gruvindustrin, och ligger som grund för dammsäkerhetsarbetet. Gruvdammar följer utöver detta

de specifika anvisningar och rekommendationer i GruvRIDAS. De aktuella riktlinjerna är en

uppdatering från tidigare råd och anvisningar. Generellt gäller att god dammsäkerhet innebär

att dimensionera och bygga dammar med en rimlig säkerhetsmarginal, på ett säkert sätt

underhålla och driva dammarna samt att ha en beredskap för oväntade situationer

(Energiföretagen, 2019).

RIDAS beskriver att en dammanläggning består av ett system med olika funktioner; en

dämmande, en avbördande och en kontrollerande funktion. Säkerheten på en anläggning är

beroende av att varje funktion är korrekt konstruerad och dimensionerad. Syftet med den

dämmande funktionen i en damm är att skapa ytor för vattenansamling (magasinet). Brister i

den dämmande funktionen uppvisas genom läckage, inre erosion, sprickor, rörelser,

nedbrytning eller instabilitet i dammen eller dess grundläggning (Energiföretagen, 2019).

Det finns flera olika typer av jord- och stenfyllningsdammar. Fyllningsdammarna konstrueras

med olika zoner, där varje zon har specifika materialegenskaper och funktionskrav. De olika

zonerna verkar för att kontrollera läckage, erosion, dränering eller för att ge stabilitet till

dammen. Syftet med tätkärnan i en damm är att kontrollera läckage genom dammen (Fell,

MacGregor, Stapledon, & Bell, 2005).

I Sverige används främst morän som material i tätkärnan hos jordfyllningsdammar

(Energiföretagen, 2020a); (Toromanovic, 2018). En anledning till att morän används i sådan

omfattning är på grund av att den täcker ungefär 75 % av Sveriges yta. Moränjordar bildades

under smältning av glaciärer eller av inlandsisen. Beroende på hur moränen har bildats skapas

flera olika typer av morän. Moränen kännetecknas av att den inte har genomgått en

kornstorlekssortering vilket innebär att ordet morän även används för att beskriva osorterade

jordarter som innehåller partiklar från storleken sten och grus till sand, silt och lera

(Nationalencyklopedin, 2020).

Under konstruktionen av en damm byggs den upp i lager (även kallat pallar). Materialet breds

ut maskinellt och packas därefter med packningsutrustning för att erhålla homogena egenskaper

på fyllningen. För att kontrollera om packningen är tillräcklig används olika

provtagningsmetoder för bestämning av densitet i fält. De vanligaste metoderna i Sverige för

densitetsbestämning vid dammbyggnad är vattenvolymeter, sandvolymeter och isotopmätare

(Energiföretagen, 2020a).

I Sverige var den rekommenderade lagertjockleken på en tätkärna i en damm av morän 0,5

meter från år 1988 fram till år 2020 (Vattenfall, 1988); (Svemin, 2012). Den senaste

2

uppdateringen av RIDAS utkom år 2019 (Energiföretagen, 2019), där arbetet med att

färdigställa tillämpningsvägledningar fortfarande pågår. I vägledningen som utkom i augusti i

år är rekommenderad lagertjocklek minskad till 0,3 meter, om det inte kan påvisas att en större

tjocklek uppfyller villkoren (om man inte kan visa på att homogeniteten erhålls med en högre

lagertjocklek). I RIDAS framkommer ingen anledning till minskningen av rekommenderad

lagertjocklek. En större lagertjocklek är mer tidseffektiv eftersom färre lager krävs, vilket

medför att det är mer ekonomiskt.

Enligt AMA Anläggning (Svensk byggtjänst, 2020) ska bland- och finkornig jord av

materialtyp 3B, 4 och 5 kontrolleras genom resultatkontroll. AMA presenterar att maximal

lagertjocklek efter packning för en vibrerande envalsvält varierar mellan 0,2 och 1 meter

beroende på materiatyp och vikt hos välten. För en statisk linjelast på 65/ 60 kN/m kan en

lagertjocklek på 0,5 - 1 efter packning användas.

Att använda morän som tätkärna i en damm är vanligt i fler länder än i Sverige, exempelvis i

Norge, Finland, Kanada, USA och Australien (Rönnqvist, 2015). I Australien och flera andra

länder är det praxis att konstruera en tätkärna med en lagertjocklek av 0,15 meter. En grupp

experter med ursprung från Australien rekommenderar en lagertjocklek på 0,2 meter till 0,25

meter (Fell, MacGregor, Stapledon, & Bell, 2005). Den forskning som finns tillgänglig på

ämnet är från år 1961, där vattenkvotens inverkan på packningsgraden utvärderades i morän

med lagertjocklek 0,8 meter, den forskningen visar på att högst packningsvärde erhålls 0,2 till

0,3 meter ned i pallen (Kjaernsli & Torblaa, 1961).

Som beskrivits ovan finns olika praxis på vilken lagertjocklek som bör användas vid

konstruktion av en tätkärna i morän, vilket varierar mellan 0,15 meter och 0,5 meter. Vidare

varierar rekommenderad lagertjocklek som maskiner kan packa mellan 0,5 och 1 meter.

1.2 Syfte

Undersöka vilken lagertjocklek som är lämplig vid anläggandet av en tätkärna i morän genom

en fältundersökning i full skala. Kontrollera att moränen uppnå de materialegenskaper och

funktionskrav som framgår av aktuella riktlinjer för dammkonstruktion. Analysera hur

lagertjockleken av materialet påverkar:

- packning

- hållfasthet

- homogenitet.

Även utvärdera hur packningen förändras med djupet genom att flera pallar placeras ovanpå

den första och ytterligare packningsarbete tillförs.

Jämföra två metoder för densitetsbestämning i fält.

3

1.3 Frågeställning

Undersöka om lagertjockleken 0,5 meter eller 0,3 meter är att föredra vid anläggandet av en

tätkärna i morän i en dammkonstruktion för att uppnå de egenskaper och den funktion som

framgår av aktuella riktlinjer för dammkonstruktioner?

Hur förändras packningen med djupet i en pall efter att en till fyra pallar har placerats ovanpå

den första och ytterligare packningsarbete har tillförts?

Jämföra om resultatet från den traditionella mätmetoden vattenvolymeter har likheter eller

skillnader med resultatet från isotopmätare vid provtagning i morän.

1.4 Förutsättningar

- Materialet i studien är morän från Björkdalsgruvans anläggning.

- Moränen konstrueras för att verka som tätkärna i damm K1 vid Björkdalsgruvans

gruvdammsanläggning.

- Den packningsmetod som används är konventionell packning genom vibrerande

envalsvält.

- Examensarbetet genomförs inom ramen av en pågående dammhöjning vid

Björkdalsgruvans anläggning som innebär en förstärkning och höjning av befintlig

damm samt anläggandet av en ny sträckning under perioden maj till november år 2020.

4

2 DAMMAR

Definitionen av en damm är enligt RIDAS; ”Ett byggnadsverk som dämmer upp eller utestänger

vatten från ett lägre liggande markområde. En damm är omgiven av naturlig mark på båda

sidor.” I juridisk mening är en damm en anläggnings vars funktion är att dämma eller utestänga

vatten eller blandningar av vatten och annat material (Energiföretagen, 2020b). En

dammanläggning består av ett system med olika funktioner; en dämmande, en avbördande och

en kontrollerande funktion. Säkerheten på en anläggning är beroende av att varje funktion är

korrekt konstruerad och dimensionerad. En damm dimensioneras för permanenta laster,

variabla laster och olyckslaster. Beroende på konsekvens vid dammhaveri krävs olika hög grad

av säkerhet (Energiföretagen, 2019).

Syftet med den dämmande funktionen i en damm är att skapa ytor för vattenansamling

(magasinet). Brister i den dämmande funktionen uppvisas genom läckage, inre erosion,

sprickor, rörelser, nedbrytning eller instabilitet i dammen eller dess grundläggning. Den

avbördande funktionen leder vatten från uppströms till nedströmssidan av dammen och består

vanligen av en öppning med avstängningsanordning. Den kontrollerande funktionen är

uppbyggt av olika tekniska system som styr, kontrollerar och övervakar dammanläggningen

(Svenska kraftnät, 2019).

Vid konstruktion av en vattenkrafts- eller gruvdammar i Sverige konstrueras den med stöd av

Energiföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS som utkom första gången år 1997.

Riktlinjerna är gemensamt framtagna av branschföretagen inom vattenkrafts- och

gruvindustrin, och ligger som grund för dammsäkerhetsarbetet. Gruvdammar följer utöver detta

de specifika anvisningar och rekommendationer i GruvRIDAS. De aktuella riktlinjerna är en

uppdatering från tidigare råd och anvisningar. De senaste versionerna av respektive dokument

används fortsättningsvis; RIDAS från år 2019 av Energiföretagen och GruvRIDAS från år 2012

av Svemin.

2.1 Vattenkraftsdammar

Det finns två huvudtyper av dammar vilka är betongdammar och jord- och

stenfyllningsdammar. Inom kategorin betongdamm återfinns underkategorierna

gravitationsdamm, valvdamm och lamelldam. Inom kategorin jord- och stenfyllningsdammar

finns återfinns underkategorierna (Fell, MacGregor, Stapledon, & Bell, 2005):

- Homogena jordfyllningsdammar

- Zonindelade jord- och stenfyllningsdammar (central eller lutande kärna)

- Stenfyllningsdammar med betongyta

En fyllningsdamm består till större delen av packad fyllning. Är fyllningen av jord kallas den

för jordfyllningsdamm och är den av sprängsten kallas den stenfyllningsdamm

(Energiföretagen, 2019). Fyllningsdammarna konstrueras vanligen med olika zoner, där varje

zon har specifika materialegenskaper och funktionskrav. De olika zonerna verkar för att

kontrollera läckage, erosion, dränering eller för att ge stabilitet till dammen. Zonerna kallas för;

5

tätandezon, filterzon, stödfyllning samt erosionsskydd. Syftet med den tätande zonen, tätkärnan

är att kontrollera läckage genom dammen. En tvärsektion från en typisk jord- och

stenfyllningsdamm presenteras i Figur 1. Indelningen i zoner består av 1. Tätkärna, 2a. finfilter,

2b. grovfilter, 2c. uppströmsfilter, 3a. stenfyllning, 3b. grov-stenfyllning och 4. Erosionsskydd

(Fell, MacGregor, Stapledon, & Bell, 2005).

2.2 Gruvdammanläggning

Definitionen av en gruvdammanläggning, även förkortat gruvdamm är en damm för förvaring

av restprodukter från gruvbrytning. Gruvdammen består oftast av ett sand- och

klarningsmagasin som begränsas av en dammkropp (Svemin, 2012). Restprodukten från

gruvbrytning kallas för anrikningssand eller tailings på engelska.

Vid konstruktionen av en gruvdamm ska den optimeras för att rymma en så stor mängd

anrikningssand som möjligt. Dammen ska konstrueras för att klara stabiliteten som krävs och

samtidigt ta hänsyn till miljön. En gruvdamm kan konstrueras med samma principer som

används för en vattenkraftsdamm men det går inte att anta att all kunskap om

vattenkraftsdammar kan appliceras på gruvdammar. Däremot konstrueras majoriteten av

gruvdammarna enligt liknande principer som för en vattenkraftsdamm (en konventionell

damm). En gruvdamm höjs antingen kontinuerligt eller i etapper beroende av behovet på

anläggningen (Fell, MacGregor, Stapledon, & Bell, 2005).

För gruvdammar finns det tre konstruktionsmetoder; utåthöjning, inåthöjning och uppåthöjning

vilka presenteras i Figur 2. Indelningen av olika material består av 1. Tätkärna, 2. Filter, 3.

Stödfyllning och 4. Anrikningssand (Svenska kraftnät, 2019). Som redovisas i Figur 2 när

metoden utåthöjning används konstrueras initialt en tätkärna.

Figur 1 Typisk tvärsektion av en zonindelad jord- och stenfyllningsdamm. Där de olika delarna består av 1. tätkärna, 2a. finfilter, 2b. grovfilter, 2c. uppströmsfilter, 3a. stenfyllning, 3b. grov-stenfyllning och 4. erosionsskydd

(Fell, MacGregor, Stapledon, & Bell, 2005).

6

Figur 2 Konstruktionsmetoderna för en gruvdamm utåthöjning, inåthöjning och uppåthöjning (Svenska kraftnät,

2019).

7

3 KLASSIFICERING AV JORD

Jordmaterial är uppbyggda av fast substans, porvatten och porgas (Axelsson & Mattsson, 2016).

3.1 Vattenkvot

Svensk Standard (2014) beskriver att för att bestämma vattenkvoten i ett jordprov mäts

förlusten i vikt vid torkning. Viktförlusten antas vara vatten som avdunstar från jordprov.

Torkningen av materialet sker i en ugn med en konstant temperatur på 105 till 110 ° C. För ett

finkornigt material krävs cirka 16 h torkning medan det för ett grovkornigt material krävs cirka

4 h, ett material anses torrt när den torra massan är konstant. Det är vanligt att torka jordprovet

i 24 h för att vara säker på att det är helt torrt. Därefter beräknas vattenkvoten w enligt

𝑤 =𝑚𝐹ö𝑟𝑒𝑇 − 𝑚𝐸𝑓𝑡𝑒𝑟𝑇

𝑚𝐸𝑓𝑡𝑒𝑟𝑇𝑥 100 =

𝑚𝑤

𝑚𝑠𝑥 100

(Ekvation 1)

med storheterna massan före torkning mFöreT och massan efter torkning mEfterT (SIS 17 892 -1,

2014).

3.2 Kornstorlek och kornstorleksfördelning

Den viktigaste tekniska parametern vid klassificering av jord är dess kornstorleksfördelning

enligt Axelsson och Mattsson (2016). En jord delas in i olika kornfraktioner, enligt Statens

Geotekniska Institut (2008) finns det sex olika fraktioner i form av block, sten, grus, sand, silt

och ler, se Tabell 1.

Tabell 1 Kornstorlek för olika fraktioner (Larsson, 2008).

Fraktion Kornstorlek [mm]

Ler >0,002

Silt 0,002–0,063

Sand 0,063–2

Grus 2–63

Sten 63–200

Block 200–600

För att få fram ett materials kornstorleksfördelning genomförs en siktning av materialet och för

att få fram de finaste partiklarna genomförs därefter en sedimentationsanalys. En siktapparat

består av 8 till 9 siktar med maskvidden från 0,063 mm till 16 mm. Materialets största

kornstorlek påverkar hur stor provmängd som krävs för att erhålla en representativ

kornstorleksfördelning. En rekommenderad minimum provmängd är 40 kg om största

kornstorleken i materialet är 63 mm, vilket är fallet för morän (SIS 17 892-4, 2016).

8

3.3 Densitet

Torrdensiteten 𝜌d hos ett torrt jordprov beräknas fram enligt

𝜌𝑑 =𝑚𝑠

𝑉

(Ekvation 2)

vilket är kvoten mellan ett jordprovs fasta massa ms och provets totala volym V.

Kompaktdensiteten, 𝜌s är för en sedimentär jordart innehållande mineraler som är typiska för

Sverige ligger mellan 2,6–2,7 t/m3, ofta används däremot medelvärdet på 2,65 t/m3 (g/cm3)

(Axelsson & Mattsson, 2016). Kompaktdensiteten för grovkorniga jordar ligger mellan 2,65–

2,7 t/m3 medan den för leror ligger mellan 2,7–2,8 t/m3 (Larsson, 2008).

3.4 Luftporhalt

Luftporhalt, Lp är halten luft i porerna när porvattnet är borträknat.

En luftporhalt lägre än 10 % används normalt som gränsvärde för att minska risken för

sättningar i en damm i samband med första dämning, men gränsvärdet går att anpassa till risken

för sättningar i en damm (Energiföretagen, 2020a). Luftporhalten Lp beräknas enligt

(Energiföretagen, 2020a)

𝐿𝑃 = 100 ∗ (1 −𝛾𝑑

𝛾𝑠) − 𝑤 ∗

𝛾𝑑

𝛾𝑤

(Ekvation 3)

där storheterna är jordens torra tunghet 𝛾𝑑, jordens kompakttunghet 𝛾𝑠, vattenkvoten w och

vattnets tunghet 𝛾𝑤.

3.5 Portal

För klassificeringen av en jords lagringstäthet används bland annat portal e som beskriver

förhållandet mellan porvolymen, Vp och den fasta substansens volym, V (Axelsson & Mattsson,

2016). Portalet beräknas enligt (Larsson, 2008)

𝑒 =

𝑉𝑝

𝑉𝑠=

𝜌𝑠

𝜌𝑑− 1

(Ekvation 4)

där sambandet kan användas för att beräkna portalet med jordens kompaktdensitet 𝜌𝑠 och

jordens torrdensitet 𝜌𝑑 i ekvationen.

3.6 Packningsgrad

Begreppet packningsgrad brukar användas som ett mått vid packningskontroll. Packningsgrad,

RD är förhållandet mellan torrdensitet, 𝜌𝑑 och den maximala torrdensitet, 𝜌𝑑,𝑚𝑎𝑥 vid tung

laboratoriepackning som beräknas enligt (Energiföretagen, 2020a)

𝑅𝐷 = 𝜌𝑑

𝜌𝑑,𝑚𝑎𝑥

(Ekvation 5)

9

En löst lagrad jord har en packningsgrad mellan 0,5 och 0,7 medan en hårdpackad jord har en

packningsgrad vid 0,9–1,0. Packningsgraden redovisas oftast i procent vilket innebär att värdet

RD multipliceras med 100 (Larsson, 2008); (Energiföretagen, 2020a).

10

4 MORÄN SOM MATERIAL I EN TÄTKÄRNA

Morän har en kornstorleksfördelning som är jämförelsevis jämnt fördelad med en hög

finjordshalt, vilket beror på hur morän har bildats. Det finns en stor variation inom

jordmaterialet morän beroende på bildningssätt, från relativt homogen till heterogen. Moränens

egenskaper i geotekniska termer innebär en låg permeabilitet, hög skjuvhållfasthet samt en låg

deformationsförmåga jämfört med andra finjordsmaterial. Variationen i materialet leder till att

det krävs omfattande undersökningar vid konstruktion med morän för att avgöra

kornstorleksfördelningen, densiteten och permeabiliteten (Dascal, Larocque, Lavallée, & Pare,

1989).

4.1 Packning och packningsförfarande av morän

Ett väl utfört packningsförfarande och packningsarbete ökar densiteten hos ett material vilket

medför att vattengenomsläppligheten och risken för sättningar minskar. En hög densitet leder

till ökad bärighet och stabilitet, minskade underhållskostnader och en ökad livslängd av

konstruktionen. Sambandet mellan densitet och hållfasthet och bärighet är exponentiellt.

(Forssblad, 2000). Vid packning av ett material är volymen på den fasta substansen konstant

medan volymen av porgas minskar (Axelsson & Mattsson, 2016).

Luftporhalten har en stor påverkan på permeabiliteten genom ett material. En jord som är

packad till minst 98 % av Standard Proctor (likvärdigt med 95 % av Modifierad Proctor) jämfört

med en jord som är packad till 90 % av Standard Proctor har en märkbart lägre permeabilitet,

skillnaden är exponentiell (Fell, MacGregor, Stapledon, & Bell, 2005).

De viktigaste faktorerna för ett väl utfört packningsarbete är enligt Forssblad (2000):

- Jordart

- Vattenkvot

- Packningsmetod och tillfört packningsarbete

- Underlagets fasthet.

4.1.1 Lagertjocklek

De första anvisningarna för utförande och kontroll av morän som tätkärna i en damm är

formulerade av Statens Vattenfallsverk från år 1954 med en uppdaterad version år 1958.

Därefter är det riktlinjerna från Vattenfall (1988) som än idag ligger som grund för packning

vid jord- och stenfyllningsdammar. Det finns två olika typer av packningsförfarande;

torrpackning och våtpackning, vilket senast finns beskrivet i RIDAS 2019 (Energiföretagen,

2019).

För att klassas som torrpackning packas jorden vid optimal vattenkvot eller 2–3 % högre.

Bestämningen av optimal vattenkvot och maximal torrdensitet tas fram genom tung

laboratoriepackning. I fält sker en bestämning av densitet och vattenkvot för kontroll av

packningsarbetet. Lagertjockleken bör vara mindre än 0,3 meter och stenar större än en

tredjedel av lagertjockleken ska sorteras ut (Energiföretagen, 2020a).

11

Vid våtpackning packas jorden när materialet har en vattenkvot nära flytgränsen.

Permeabiliteten genom ett material minskar när vattenkvoten höjs, oberoende av metod för

packning. En praktisk fördel vid packning är att det endast krävs att materialet bearbetas och

blir homogent vid rätt vattenkvot. En morän som packas enligt våtpackningsmetden har initialt

en lägre densitet än en morän packad enligt torrpackning, allt eftersom moränen konsoliderar

uppnås en högre densitet. Ett våtpackat material har hög täthet och homogenitet.

Lagertjockleken bör vara mindre än 0,25 meter. Den höga vattenkvoten ger höga portryck som

ökar risken för stabilitetsproblem samt större sättningar inledningsvis (Vattenfall, 1988).

I dagsläget gäller nedanstående rekommendationer av packningsförfarande från, augusti i år

2020 (Energiföretagen, 2020a):

- Lagertjockleken bör vara 0,3 meter efter packning om det ej går att visa på att hela lagret

erhåller tillräcklig packningsgrad.

Vilket är en förändring mot tidigare rekommendationer från Svemin (2012) och Vattenfall

(1988) där den rekommenderade lagertjockleken är 0,5 meter, vilket var gällande vid utförande

av fältundersökning. I RIDAS saknas en motiveringen till förändringen av rekommenderad

lagertjockek.

Tidigare forskning från år 1961 (Kjaernsli & Torblaa, 1961) har visat att torrdensiteten för

jordarten morän förändras med djupet och påverkas av vattenkvoten. Moränen i forskningen

har en optimal vattenkvot på 8 procent enligt Standard Proctor (vilket motsvarar ca 6 procent

enligt Modifierad Proctor), lagertjockleken före packning är 0,95 meter och den packas med en

vibrerande vält på 8 ton. Forskningen visar att packningsgraden är som högst 0,2–0,3 meter ned

i en pall med lagertjockleken 0,8 meter efter packning. Samma forskning har även visat att

packningsvärdet 0–0,4 meter ned i pallen är högre än 0,4–0,8 meter ned vilket redovisas i Figur

3. Den horisontella axeln redovisar packningsgrad i procent och den vertikala redovisar djupet

i centimeter. Slutsatserna från forskningen år 1961 var att vid en lagertjocklek på 0,95 meter

före packning erhölls en tillräckligt hög packningsgrad och homogenitet i hela lagret. Där

summerades även att vattenkvoten har en större påverkan på packningen än vad lagertjockleken

har. En summering av forskningen återfinns även i ICOLD Bulletinen från år 1989 (Dascal,

Larocque, Lavallée, & Pare, 1989).

12

Figur 3 Förändringen av packningsgrad i en pall av morän med djupet (Dascal, Larocque, Lavallée, & Pare, 1989).

I RIDAS finns beskrivet att en jord är väl packad om den har en packningsgrad på 90–100 %

(Energiföretagen, 2020a). En packningsgrad på 98 % enligt Standar Proctor vilket motsvarar

en packningsgrad på 95 % enligt Modifierad Proctor rekommenderas av expertgruppen; Fell,

MacGregor, Stapeldon och Bell (2005). Vattenfall (1988) presenterar att en packningsgrad på

minst 92 % och ett medel på 95 % krävs för en väl packad tätande zon. Vidare finns beskrivet

att försök har genomförts för att gå ifrån begreppet packningsgrad för att istället mer konkret

beskriva en jords permeabilitet, hållfasthet och kompressabilitet vilket har betydelse för en

damms kvalité.

4.1.2 Packningsmetoder

För att packa material i exempelvis jord- och stenfyllningsdammar finns tre olika metoder, se

Figur 4 (Forssblad, 2000):

Figur 4 Metoder för packning av jord och stenfyllningar (Forssblad, 2000).

Statiskt tryck - För att packa jordmaterial med statiskt tryck används slätvält eller

gummihjulsvält. Inledningsvis när materialet är löst lagrat trycks det enkelt ihop. Under

packning blir materialet mer fast och elastiskt. Packningsarbetet utgörs främst av den statiska

linjelasten som valsen tillför, ytterligare en aspekt som påverkar packningsarbetet är diametern

på valsen, en större diameter minskar kontakttrycket.

Stöt - För att packa jordmaterial genom stötar kan en tung fallvikt användas. Ett större

packningsarbete kan utföras genom stötar än med statiskt tryck.

13

Vibrering - För att packa jordmaterial genom vibrering används en vibrationsvält eller

vibratorplatta. Jordmaterialet packas genom att överytan utsätts för återkommande dynamisk

belastning. Tryckvågorna från välten sätter jordmaterialet i rörelse.

Det som påverkar en vibrationsvälts packningsverkan är statisk vikt, frekvens och amplitud,

antalet överfarter samt välthastigheten. Vid packningsarbete (Forssblad, 2000) utfört av en

vibrationsvält kan jordmaterialet påverkas på djupet. Beroende på vilken typ av

packningsmaskin som används nås olika djup , se Figur 5. Kurvorna representerar olika typer

av packningsmaskiner; 1. Vibratorplatta 0,135 ton, 2. Vibratorplatta 0,4 ton, 3. Vibratorstamp

0,06 ton, 4. Vibrationsvält 1,4 ton, 5. Vibrationsvält 3,3 ton och 6. Vibrationsvält 13,0 ton.

Figur 5 Packning med vibrationsvält, olika packningsmaskiner (Forssblad, 2000).

Det slutgiltiga packningsförfarande vad gäller lagertjocklek och specifikationer för välten (typ

av vält, antalet överfarter, hastighet och frekvens och amplitud) bör optimeras för att erhålla

den lägsta kostnaden vad gäller packning och materialhantering (Forssblad, 2000). Forskning

av den optimala frekvensen hos en vibrerade vält vid packning av grovkorniga jordar (försöket

utfördes på krossat grus) visar att den optimala packningsfrekvensen ligger marginellt högre än

resonansfrekvensen (Wersäll, 2016). Det analyserade materialet (krossat grus) i Wersälls studie

hade en resonansfrekvens på 17 Hz och en optimal packningsfrekvens på 18 Hz, maskinens

standardinställning låg på 31 Hz. Studien visade även att en lägre frekvens minskar risken för

sprickor och svagheter på överytan.

Tabell 2 redovisar maximal lagertjocklek vid packning med en vibrerande envalsvält på olika

material. Vilket är gällande vid konstruktion av en fyllning för väg, plan och dylikt samt järnväg

(viket innefattar dammanläggningar) (Svensk byggtjänst, 2020).

14

Tabell 2 Största lagertjocklek i enheten meter erhållen efter packning samt minsta antalet överfarter vid packning

(Svensk byggtjänst, 2020).

4.2 Materialspecifikationer för morän

När morän används som material i en tätkärna finns krav på en lägsta densitet och gränsvärden

för vattenkvoten. Kraven används för att moränen ska uppnå en tillräcklig hållfasthet och för

att begränsa sättningar. Utöver att uppfylla kraven på hög hållfastheten och små sättningarna

ska materialet i tätkärnan även ha en låg vattengenomsläpplighet och en hög plasticitet

(Energiföretagen, 2020a).

Från år 1954 fram till idag är det små förändringar vad gäller materialspecifikationer på en

tätkärna av morän. Inledningsvis uppfördes specifikationer av Statens vattenfallsverk år 1954,

därefter uppdateras de av Vattenfall år 1988 (Vattenfall, 1988) senare av Svemin år 2012

(Svemin, 2012). De gällande materialspecifikationerna återfinns i RIDAS

tillämpningsvägledning år 2020 (Energiföretagen, 2019).

I dagsläget gäller nedanstående materialspecifikationerna för morän enligt Energiföretagen

(2020):

- Vattenkvoten före packning ska vara högre än optimal vattenkvot men max 2–3 %

högre.

- Finjordshalten, vilket är material mindre än 0,063 mm, ska vara minst mellan 20 % och

40 % av hela kornstorleksfördelningen.

- Dmax bör vara max 60 % av lagertjockleken efter packning.

- Utifrån kornfördelningen ska minst 85 % vara större än 2 mm och minst 70 % vara

minde än 20 mm.

- Den hydrauliska konduktiviteten ska vara mindre än 3*10-7 m/s.

- Det är vanligt att även sätta ett krav på maximal luftporhalt på 10 %.

Vilket är en förändring mot tidigare rekommendationer från Svemin (2012) och Vattenfall

(1988) där den finjordshalt ligger på 15 % av material mindre än 20 mm, vilket var gällande

vid utförande av fältundersökning.

Vattenkvoten har förutom en inverkan vid packning även en påverkan på

konsolideringsförloppet och materialets hållfasthet vid färdig konstruktion. Utöver det påverkar

vattenkvoten ett materials homogenitet, flexibilitet samt valvbildningsförmåga. En damm som

konstrueras med en hög vattenkvot har inledningsvis ett högt porvattentryck innan

15

konsolideringsförloppet påbörjats. Därefter minskar porvattentrycket samtidigt som

effektivtrycket ökar, tiden för konsolidering är längre vid större dammanläggningar än vid

mindre. Höga portryck vid byggnadsfasen ökar risken för stabilitetsproblem i samband med

anläggandet och idrifttagandet, däremot bidrar en hög vattenkvot till minskad risk för sättningar

vid första uppdämningen (Vattenfall, 1988).

Syftet med specifikationerna på morän är för att erhålla en liten variation på materialet, alltså

att bygga med ett så homogent material som möjligt.

16

5 PACKNINGSKONTROLL GENOM PROVTAGNING

För att kontrollera det utförda packningsarbetet genomförs antingen resultatkontroll eller

utförandekontroll. Resultatkontrollen består av punktvis provtagning i fält för att kontrollera

om materialet har uppnått kraven vad gäller densitet eller bärighet framtagna genom

laboratoriepackning. En nackdel med resultatkontroll på fyllningar av fin- och blandkornig jord

är dess praktiska svårigheter. En fyllning som har en varierande kornkurva och hög stenhalt

erhåller osäkra provresultat med en stor spridning. Utförandekontrollen innebär en kontinuerlig

övervakning under utförande genom att kontrollera lagertjocklek, material och antalet

överfarter. En nackdel med metoden är att inga mätvärden för värdering återfinns (Forssblad,

2000).

Resultatkontrollen av packning består av en fältbestämning av densitet som jämförs mot en

densitet framtagen i laboratoriet. Fältbestämningen av densitet kan utföras med flera olika

metoder enligt (SIS 27 220, 1994). Bestämningen av densitet kan antingen utföras för kontroll

av jordpackning eller undersökning av jordlagerföljd. Det finns fem olika metoder för kontroll

av jordpackning vilka är; cylindervolymeter, fotogenpyknometer, vattenvolymeter,

sandvolymeter och isotopmätare.

För fältbestämning av torrdensitet i en damm rekommenderas metoderna vattenvolymeter,

sandvolymeter eller isotopmätare (Energiföretagen, 2020a). Metoderna vatten- och

sandvolymeter rekommenderas även av expertgruppen (Fell, MacGregor, Stapledon, & Bell,

2005). I kommande fältundersökning används metoderna vattenvolymeter och isotopmätare

därför presenteras metoderna mer ingående i Avsnitt 5.1 respektive Avsnitt 5.2.

5.1 Vattenvolymeter

En vattenvolymeter består av en mätcylinder med en volym på 2–6 liter fylld med vatten, en

gummiblåsa monterad i botten på cylindern samt en bottenplatta med samma dimensioner som

mätcylindern (SIS 27 220, 1994). Utöver själva vattenvolymetern krävs utrustning för att gräva

och hantera provet. Vilket innebär: spade, sked, borste, provpåsar, buntband samt

provtagningsprotokoll, se Figur 6.

17

Figur 6 Vattenvolymeter med tillhörande utrustning.

Det finns vattenvolymetrar med olika dimensioner på mätcylindern och bottenplattan.

Kornstorleksfördelningen av materialet avgör vilken diameter som mätcylindern och hålet i

bottenplattan behöver ha.

Mätningen med vattenvolymeter utförs enligt Svensk Standard, (SIS 27 220, 1994) likvärdig

med den internationella (ASTM D2167 - 15, 2015). Följande steg används vid mätning med en

vattenvolymeter:

1. Med hjälp av en spade grävs en grop ca 0,1 m ned, stor nog för bottenplattan.

2. Bottenplattan placeras på en plan horisontellt avjämnad yta.

3. Innerringen placeras i hålet i bottenplattan före vattenvolymetern lyfts på plats.

4. Handtaget på vattenvolymetern trycks ned med ett tryck på ca 0,2 bar. Därefter läses den

initiala volymen av hålet i bottenplattan på mätcylindern, Vföre och dokumenteras.

5. Vattenvolymetern lyfts försiktigt bort så att bottenplattan är kvar på exakt samma plats.

6. En provgrop med ett djup på 0,1–0,2 m formad som en halv sfär grävs med bottenplattan

som mall. Allt material placeras och försluts i en lufttät provpåse.

7. För att jämna till väggarna i provgropen används en pensel/ borste. Det är av stor vikt att

allt material kommer med i provpåsen.

8. När provgropen är klar lyfts vattenvolymetern åter på plats.

9. Handtaget på vattenvolymetern trycks ned med samma tryck som tidigare, punkt 4.

Därefter läses provgropens volymen av på mätcylindern, Vefter och dokumenteras.

10. Provet förs därefter snarast till fältlaboratoriet för vidare analys.

I laboratoriet vägs jordprovet och torkas i ugn enligt samma princip som beskrivs i Avsnitt 3.1.

När jordprovet är torrt tas stenhalten ut genom att stenar större än 20 mm mäts och vägs separat.

För beräkning av torrdensitet enligt

18

𝜌𝑑 =𝑚𝐸𝑓𝑡𝑒𝑟𝑇

𝑉𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 − 𝑉𝑓ö𝑟𝑒=

𝑚𝑠 − 𝑚𝑤

𝑉

(Ekvation 6)

används resultatet från provtagningen med vattenvolymeter, Vföre och Vefter samt resultaten från

laboratoriet, mföreT och mefterT. För beräkning av vattenkvot används (Ekvation 1). För beräkning

av stenhalten används resultatet från laboratoriet i följande ekvation

𝑆𝑡𝑒𝑛𝑘𝑣𝑜𝑡 =𝑚𝐸𝑓𝑡𝑒𝑟𝑇

𝑚𝑠𝑡𝑒𝑛

(Ekvation 7)

Utifrån resultaten av vattenvolymeterns prov kan även packningsgrad (Ekvation 5), luftporhalt

(Ekvation 3) och portal (Ekvation 4) beräknas.

Vid presentation av resultatet från vattenvolymeterprover redovisas enligt standarden (ASTM

D2167 - 15, 2015); provgropsvolym, våtdensitet, torrdensitet, vattenkvot, instrumentets id och

tryck, kommentarer och en beskrivning av jorden. Om torrdensiteten beskriv som en procent

av ett annat värde ska referensvärdets maximala torrdensitet, optimala vattenkvot, korrektion

av stenhalt samt erhållen packningsgrad redovisas. Vid korrektion av stenhalt används

standarden (ASTM D4718/ D4718M - 15, 2015).

5.2 Isotopmätare

En isotopmätare består av en strålkälla, en detektor samt en impulsräknare. Densiteten bestäms

genom att strålning skickas ut, om densiteten är hög dämpas strålningen mer än om densiteten

är låg. Isotopmätaren registrerar hastigheten på strålningen och beräknar om den till en densitet.

En nackdel med isotopmätaren är att resultatets spridning beror på mängden sten i materialet

(Forssblad, 2000).

De finns två huvudtyper av isotopmätare, metoderna kallas backscattermätning och direkt

transmissionsmätning. Vid backscattermätning förs strålkällan och detektorn ned i jorden

genom ett foderrör. Vid direkt transmission placeras isotopmätaren på markytan, en del av dessa

mätare är utrustade med en sticksond som förs ned i jorden se Figur 7. Direkt transmission

lämpar sig bäst när fyllningen är packad i lager precis som under konstruktionen av en damm

(SIS 27 220, 1994). Om instrumentet använder direkt transmission kan densiteten mätas till ett

djup av 0,3 meter och vatteninnehållet till ett djup av 0,07–0,08 meter. Mätningen av

vatteninnehåll påverkas främst av jorden i de översta 0,05–0,1 meter. Med djupet minskar

påverkan på vatteninnehållet (Trafikverket, 2014). Det går även att beskriva området för

mätning som en ellips från spetsen av sonden upp till detektorn på markytan. Stora partiklar

som ligger i närheten av spetsen på sonden kan påverka mätningen (ASTM D8167/ 8167M,

2007).

19

Isotopmätare kalibreras dagligen genom kontroll av referensvärde. Referensvärdet består av två

värden; ett densitetsstandardvärde och ett fuktighetsstandardvärde. Värdena bör ligga inom 1

% respektive 2 % av medelvärde från de fyra senaste kalibrerings-mätningarna (Myers -

Construction Materials Testing Equipment, 2020).

I Figur 8 presenteras den utrustning som krävs vid mätning med isotopmätare. Utrustningen

innefattar; 1. Isotopmätare, 2. Referensblock, 3. Platta, 4. ”Ta upp” instrument, 5. Spett, 6.

Förvaringsväska klass A, 7. Laddare, 8. Manual och modell-papper, 9. Lås.

Figur 8 Isotopmätare med tillhörande utrustning (Myers - Construction Materials Testing Equipment, 2020).

Figur 7 Isotopmätare som mäter genom direkt transmission med sticksond (SIS 27 220, 1994).

20

Provtagningen med isotopmätare utförs enligt Svenska Standard, (SIS 27 220, 1994) vilken är

likvärdig med den internationella (ASTM D8167/ 8167M, 2007). Provtagningen utförs enligt

följande steg vilket även illustreras i Figur 9:

1. Plattan placeras på en plan och horisontell yta. Ytan avjämnas med hjälp av plattan.

2. Spettet trycks ned i det förborrade hålet i plattan, därefter hamras hela spettet ned med en

hammare till ett djup av 0,3 meter.

3. Båda fötterna placeras på plattan för att hålla emot medan spettet dras upp med hjälp av

”ta upp” instrumentet.

4. Plattan har samma dimensioner som troxlern. Sticksonden från troxlern placeras rakt över

hålet och trycks försiktigt ned i hålet.

5. Mätningen utförs under en minut. Under den tiden sänds gammastrålning ut från spetsen

av sticksonden, strålningen mäts av detektorer som är placerade på bottenplattan av

Troxlern. Mängden strålning som absorberas använder Troxlern för

densitetsberäkningarna.

6. När mätningen är slutförd dokumenteras resultatet och troxlern roteras ca 90 grader för

att utföra ytterligare en mätning.

7. En tredje mätning utförs ca 180 grader från den första i samma punkt.

Figur 9 Provtagning med isotopmätare - Troxler.

Vid presentation av resultatet från isotopmätaren redovisas total densitet i fält i vald enhet

Trafikverket har (2014) tagit fram egna riktlinjer där de presenterar att de värden som redovisas

av isotopmätaren är:

21

- Densitet

- Torrdensitet

- Vatteninnehåll

- Vattenkvot.

5.3 Tung laboratoriepackning

Genom att utföra tung laboratoriepackning på ett jordprov kan den optimala vattenkvoten, wopt

bestämmas där ett material kan packas till sin maximala torrdensitet, 𝜌d, max enligt (ASTM

D1557, 2007). Tung laboratoriepackning kan genomföras med en Proctor-apparat, Figur 10.

Det finns två olika typer av Proctor-packningsutrustning; Standard Proctor och Modifierad

Proctor. Principen går ut på att ett jordprov packas i fem lager med en fritt fallande vikt,

packningen sker 25 gånger per lager. Packningen utförs minst 5 gånger på ett jordprov med

olika vattenkvot. I Sverige används främst Modifierad proctor. Redan under 1930-talet började

metoden Proctor att användas, allt eftersom maskinerna blev tyngre modifierades metoden och

standarden Modifierad Proctor togs fram (den äldre metoden kallas numera Standard Proctor)

(Statens Vattenfallsverk, 1958).

Figur 10 Proctor-apparat vid Luleå tekniska universitet.

Ett intervall för den maximala torrdensiteten och optimala vattenkvoten för olika jordmaterial

presenteras i Tabell 3 (Avdelningen för Geoteknik vid LTU, 2012).

22

Tabell 3 Maximal torrdensitet och optimal vattenkvot för olika jordarter (Avdelningen för Geoteknik vid LTU, 2012).

Jordart Maximal torrdensitet [t/m3] Optimal vattenkvot [%]

Grus, grusig morän 2,0 – 2,2 5 – 9

Sand 1,7 – 2,0 10 – 18

Sandig, siltig, lerig morän 1,7 – 2,2 6 – 12

Lera 1,4 – 1,7 20 – 30

Provtagningen utfördes enligt följande steg i enlighet med (ASTM D1557, 2007). Material

större än 19 mm siktas bort. Varje önskad vattenkvot analyserades enligt följande princip vilken

även illustreras i Figur 11. En provmängd av ungefär 2,5 kg vägs upp (mtorrt prov) i en provhink

(mprovhink), mängden vatten för önskad vattenkvot beräknas genom (Ekvation 1). Vattnet tillförs

(mvatten) och materialet i provhinken rörs om med en spade. Formen vägs tom utan sin förlängare

(mtom form). Material med önskad vattenkvot placeras till ca. en femtedel av formens höjd.

Proctormaskinen startas och utför automatiskt packningsarbetet (2,7 MJ/m3) genom att en vikt

får falla fritt 25 gånger. Materialet i provhinken rörs om innan ytterligare ca. en femtedel av

formens höjd fylls med material. Totalt fem lager av material packas i formen, det sista lagret

av material fyller hela formen samt delar av formens förlängare. Formen tas ur Proctor-

maskinen och placeras på en plan yta, där förlängaren tas av och extra material skrapas försiktigt

bort från formens överkant. Därefter vägs formen med det packade materialet (mfylld form). Det

packade material placeras i en skål (mskål) och vägs (mskål+ blött material) därefter placerades skålen

i en ugn för torkning. Materialet torkas i minst 24 h innan det åter vägs (mskål+ torrt material).

23

Figur 11 Illustrationer av förfarandet vid Proctorpackning.

Utfrån de olika massorna beräknas därefter erhållen vattenkvot och torrdensitet för de olika

proven genom (Ekvation 1) och (Ekvation 2). Vid presentation av resultatet redovisas; metod

(a, B eller C), torr- eller våtpackning, vattenkvot, maximal torrdensitet, packningsmetod,

kornkurva, beskrivning av jord, kompaktdensitet, prov id, diagram över packningsprover med

och vattenmättnadskurva samt om korrektion av stenhalt sker den informtionen (ASTM D1557,

2007).

24

6 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR

Björkdalsgruvan är en anläggning i drift där det årligen utförs tillbyggnader och förändringar.

Det finns ett omfattande geoarkiv med tidigare utförda undersökningar. En samlad bedömning

av moränen på anläggningen analyserad genom modifierad Proctor visar på:

- Maximal torrdensitet på 2,1 t/m3.

- Optimal vattenkvot på 6,0 %.

Moränen från området där provpallarna konstruerades har tidigare analyserats genom tung

laboratoriepackning. Senaste var under våren 2020 genom provtagning i form av provgropar

vid upplaget med följande resultat från modifierad Proctor, Tabell 4.

Tabell 4 Maximal torrdensitet och vattenkvot för morän i Björkdalsgruvans anläggning.

Plats Maximal torrdensitet [t/m3] Optimal vattenkvot [%]

Upplaget - provgrop 1 2,20 6,0




Medelvärde 2,14 5,9

25

7 FÄLTUNDERSÖKNING

För att undersöka frågeställningarna i Avsnitt 1.3 utförs en omfattande provtagning i fält.

Undersökningen genomförs på Björkdalsgruvans anläggning. Inledningsvis konstruerades två

provpallar med lagertjocklek 0,3 meter respektive 0,5 meter under ledning av examensarbetare,

fortsättningsvis benämnda som provpall 0,3m och provpall 0,5m. Därefter genomförs

bestämning av densiteten i provpallarna av examensarbetare med hjälp av

provtagningsmetoderna vattenvolymeter och isotopmätare. Jordproverna insamlade i fält

transporteras till laboratoriet för vidare analys.

7.1 Uppbyggnad provpallar

Uppbyggnaden av provpallarna skedde mellan den 22 och 24 juni sommaren 2020. Vädret var

genomgående varmt och soligt med temperaturer mellan 21 och 30 grader. Den 23 juni

passerade en lätt regnskur Björkdal på eftermiddagen. Provpallarna placeras bredvid varandra

med endast två meters mellanrum för att ge stöd åt varandra, vid antagande om att jorden

kommer att rasa på kanterna. De två provpallarna konstruerades simultant.

Packningsarbetet utfördes av en envalsvält av modell Dynapac CA6500D med en valsbredd på

2,13 meter och en valsdiameter på 1,546 meter med vikten 21 ton. Välten påför en statisk

linjelast på 65 kg/ cm samt en hög amplituden och en låg frekvensen (24–26 Hz), vält-

inställningar var samma för lagertjockleken 0,3m och 0,5m. Enligt användarmanualen kan

välten packa jord- och stenfyllning till ett djup av; 2,5 meter i stenfyllning, 1 meter i välgraderat

grus, 0,9 meter i välgraderad sand, 0,7 meter i silt och 0,4 meter i lera (Dynapac, 2020).

Inledningsvis packades schaktbotten med envalsvält med sex överfarter på en yta av ca 40x40

meter. Hela ytan mättes in med teleskopisk avvägningsstång. Var 10e meter placerades en

stakkäpp för att märka upp ytan för provpallarna. En linjelaser placerades vid kortsidan av

området för provpallarna, Figur 12. Syftet med linjelasern var att enkelt mäta in höjden på hela

området, både höjden av varje pall samt djupet i varje provpunkt. Schaktbotten provtogs med

vattenvolymeter före konstruktion av provpallarna.

Figur 12 Till vänster: Schaktbotten för provtagningsområdet. Till höger: Linjelaserns placering i förhållande till

området samt stakkäpparnas placering.

26

De två provytorna bestod av tre respektive fem pallar, för varje pall skedde momenten; lastning,

utbredning av material, vattning, omrörning, vältning och slutligen upprivning av överytan före

påbyggnad av nästa pall. För lastning av morän användes en grävmaskin som placerade

moränen på en dumper. Dumpern körde materialet till området för provpallarna där en

bandtraktor bredde ut moränen, se Figur 13. För att erhålla önskad höjd efter packning

markerades önskad slutgiltig höjd plus 0,1 meter ut på stakkäpparna runt provpallarna.

Figur 13 Lastning, transport, avlastning och utbredning av morän.

Höjden på pallarna mättes in med hjälp av linjelasern. Före packning av moränen vattnades

pallen av en vattendumper, bandtraktorn rörde om i materialet innan välten packade varje pall

med sex överfarter med överlapp i enlighet med beskrivningarna i AMA (Svensk byggtjänst,

2020). Provytan packades med minst fem vältstråk i bredd. Före nästa pall konstruerades rivs

överytan av pallen upp med en bandtraktor till ca 0,1 meters djup, se Figur 14.

27

Figur 14 Vattning, omrörning, vältning och upprivning av överyta av provpallarna.

Det slutgiltiga resultatet av uppbyggnaden redovisas i Figur 15 med provpall 0,3m till vänster

och provpall 0,5m till höger. Pallhöjden i provpunkt P1, P3, P5, P7 och P9 samt P12, P14 och

P16 mättes in för varje pålagd pall för kontroll av palltjocklek vid provpunkt.

Figur 15 Till vänster: Slutgiltigt resultat av packade provpallar. Till höger: Presenteras provpunkterna och dess

numrering. Illustration: Moa Rosén.

7.2 Provtagning i fält

Provtagning av provpallarna utfördes mellan den 30 juni och den 8 juli, v. 27 och v. 28 under

sommaren 2020. Under vecka 37 var vädret mestadels mulet med några solglimtar,

temperaturer låg mellan 18 och 20 grader. Dagen innan provtagning vecka 38 kom stora

mängder regn. Lätta regnskurar fortsatte under veckan, ett tält användes för att skydda

provtagningsytan. Temperaturen under vecka 38 låg på 15 till 16 grader. Allt resultat från

densitetsbestämningen i fält redovisas i Bilaga A från både vattenvolymetern och

isotopmätaren. Där vattenkvoten beräknas genom ekvation 1, torrdensitet från vattenvolymeter

beräknas genom ekvation 6 och stenkvoten genom ekvation 7.

Totalt utfördes provtagning i 16 provpunkter vilka redovisas i Figur 15, i hälften av punkterna

utfördes provtagning på flera djup se Figur 16. I provpunkt P1, P2, P3, P4, P5, P6, P7 och P8

utfördes provtagning 0,1 meter ned i pallen. I provpunkterna P11, P12, P13 och P14 utfördes

provtagning på två djup, 0,1 respektive 0,3 meter ned i pallen. Initialt var tanken att utföra

28

provtagning i P9 och P10 på fem djup. På grund av att lagertjockleken av pall 1 i

provtagningspunkterna P9 och P10 blev lägre än planerat (ca. 0,05 meter istället för 0,3 meter)

kunde provtagning ej ske i pall 1 i dessa provpunkter. Provtagning i provpunkt P9 och P10

utfördes på fyra djup; 0,1 m, 0,4 m, 0,7 m och 1,0 m ned i översta pallen. I provpunkt P15 och

P16 utfördes provtagning på sex olika djup; 0,1 m, 0,3 m, 0,6 m, 0,8 m, 1,1 m och 1,3 m ned

från översta pallen.

Figur 16 Till vänster: Provpallarna sett i plan (ovanifrån). Till höger: Provpallarna sett i profil (från sidan).

Illustrationer: Moa Rosén.

För densitetsbestämning i fält utfördes provtagning med isotopmätare och vattenvolymeter i

samma punkt, se Figur 18. Vid varje provtagning mättes djupet in med hjälp av en linjelaser.

Provtagning i provpall 0,5m där provtagning utfördes på två olika djup i varje pall presenteras

i Figur 17. Isotopmätaren placerades på den packade jordytan där sonden fördes ned till ett djup

av 0,3 meter. Provtagningen med vattenvolymeter i samma punkt genomfördes 0,1 meter ned i

pallen där en provgrop med ett djup på 0,1–0,2 meter grävdes. För nästa provdjup skalades

överytan av om ca 0,2 m med en traktor, isotopmätaren placerades på den nya ytan och fördes

ned till ett djup på 0,3 m. Innan provtagning med vattenvolymetern grävdes det för hand med

spade ytterligare ca 0,1 meter ned i den skalade ytan. Totalt 0,3 meter ned från pallens tidigare

överkant utfördes provtagning med vattenvolymeter.

Vid okulär bedömning av moränen var överytan ofta torr medan moränen en bit ned i pallen

var blötare. Vid nederbörd i anslutning till provtagning var överytan blötare än moränen en bit

ned i pallen.

29

Figur 17 Illustration över hur provtagningen av vattenvolymeter och isotopmätare är utförd jämfört med varandra i

djupet av pallen. Illustration: Moa Rosén.

Vi provtagning användes följande utrustning, se Figur 18. Figuren visar även hur de två

provtagningsmetoderna förhåller sig till varandra, provgropen kommer efter provtagning med

vattenvolymeter och hålet bredvid kommer efter provtagning med isotopmätare.

Figur 18 Till vänster: Utrustning som används vid provtagning. Till höger: Efter provtagning i provpunkter.

Provtagning med vattenvolymeter utfördes enligt Avsnitt 5.1. Vid provtagning med

vattenvolymetern placerades en cirkulär innerring av trä i hålet i bottenplattan för att korrigera

för att ballongen i volymetern inte når ytterkanten av hålet vid provtagning före grävning

(VFöre). Vilket korrigeras vid beräkning genom att addera träringens volym på (81,0... cm3) till

VFöre. Den insamlade informationen med vattenvolymetern presenteras i Bilaga A.

Provtagning med isotopmätare utfördes med en Troxler enligt Avsnitt 5.2. Modellen av

isotopmätare som användes var en Troxler vid namn MC-3 Elite. Resultatet efter varje mätning

redovisas på en digital display. Fyra skärmar redovisar information som isotopmätaren samlar

in. Den insamlade informationen med isotopmätaren presenteras i Bilaga A.

30

7.2.1 Felkällor provtagning

Felkällor som kan ha uppkommit vid fältbestämning av densitet:

- Vädret vid konstruktion och under provtagning av provpallar kan ha påverkat resultatet

i denna undersökning. Provtagning är både utförd under varmare väder med sol och i

svalare väder med inslag av regn. Nederbörden påverkar vattenkvoten direkt vilken har

en stor inverkan på moränens egenskaper.

- Mänskliga faktorn kan ha en påverkan på resultatet genom felavläsning, varierande

noggrannhet och tolkningsfel av resultat.

- Den begränsade mängden information påverkar reliabiliteten.

Felkällor som kan uppstå vid provtagning med vattenvolymeter:

- Felkalibrering och avsaknad av underhåll av volymetern vilket kan bero på saknad

erfarenhet eller okunskap hos företag och provtagare.

- Problem med att erhålla plan och horisontell yta för placering av bottenplatta, vid

provtagning.

- Variationer i material, moränens heterogena egenskap vad gäller kornstorlekfördelning.

- Flera moment som kräver extrem precision; vid första avläsning, grävning av provgrop

och insamling av material samt vid andra avläsning.

- Låg vattenhalt i materialet försvårar provtagningen genom att moränen upplevs mer

spröd vilket försvårar arbetet med provgropsgrävning.

Felkällor som kan uppstå vid provtagning med isotopmätaren Troxler:

- Svårigheter med att erhålla plan yta utan hålrum och horisontell neddrivning av spett

och därefter sond.

- Problem med att dra spettet rakt upp utan att förstora/ förändra håldiametern.

- Påverkan från moränen som är heterogen och innehåller stora stenar. Stenarna kan vara

placerade mellan markytan och sondens spets och på så sätt påverka mätningen med

isotopmätaren.

7.3 Analys i laboratorier

Torrdensitet, vattenkvot, kornstorleksfördelning och stenhalt är fastställt på plats i

fältlaboratoriet. Bestämning av maximal torrdensitet och optimal vattenkvot är fastställt på

Geolab vid LTU.

7.3.1 Analys av vattenkvot

Analys av vattenkvot är utförd enligt standard, (SIS 17 892 -1, 2014) och en beskrivning

återfinns i Avsnitt 3.1.

Under uppbyggnaden av provpallarna togs ett jordprov från varje pall för analys av vattenkvot.

Materialet togs i fem olika punkter på varje pall, jordprovet transporterades snarast till

fältlaboratoriet för att där analyseras för vattenkvot.

31

I laboratoriet vägdes jordprovet på en våg (mföreT), därefter placerades jordprovet på en plåt i

en ugn med en temperatur på 105° C. Jordprovet torkades i ugnen i minst 24 h vartefter det togs

ut ur ugnen och fick svalna till rumstemperatur för att därefter åter vägas på vågen (mefterT).

Skillnaden mellan massa naturfuktigt material och massa torrt material resulterar i mängden

vatten. Därefter beräknas vattenkvoten enligt (Ekvation 1).

7.3.2 Analys av kornstorleksfördelning

Analys av kornstorleksfördelning är utförd enligt standard, (SIS 17 892-4, 2016) som

beskrivning i Avsnitt 3.2. Analysen i laboratoriet är utförd av konsult Sweco.

För analys av kornstorleksfördelning inhämtades jordmaterial om ca 40 kg. Material

grovsiktades för hand i siktar av storlek 64 mm, 45 mm, 31,5 mm och 22,4 mm. Allt material

som passerade de fyra siktarna delades ned till en provmängd av ca 1,5 – 2 kg. Det neddelade

materialet vägdes, torkades i ugn och tilläts svalna innan det åter vägdes på våg. Det torra

materialet tvättades i en våtsikt genom att vatten spolades på jordprovet som siktades genom en

sikt på 0,063 mm. Allt material större än 0,063 mm placerades därefter i en skaksikt där hålen

i siktarna var i storlek 16 mm, 11,2 mm, 8 mm, 4 mm, 2 mm, 1 mm, 0,5 mm, 0,25 mm, 0,125

mm och 0,063 mm. Allt kvarstannat material på respektive sikt vägdes och därefter räknades

kvarstannad vikt om till viktprocent passerad mängd. Resultatet från analysen av

kornstorleksfördelning redovisas i ett diagram som presenterar kornstorlek och passerad mängd

i viktprocent.

7.3.3 Analys av vattenvolymeterprov

Analys av prover från vattenvolymeter utförs enligt beskrivning i Avsnitt 5.1. Analys av

vattenkvoten utfördes enligt Avsnitt 7.3.1.

7.3.4 Optimal vattenkvot och maximal torrdensitet

Analys av optimal vattenkvot och maximal torrdensitet är utförd enligt standard ( SIS 13 286-

1, 2003); (SIS 13 286-2, 2010) och en beskrivning återfinns i Avsnitt 5.3 för modifierad Proctor

där Proctor- form A används.

Proctor-formen (vidare benämnd som formen) hade dimensionerna; diameter 100 mm och

höjden 122 mm vilket ger en volym (Vform) på 950,3 cm3 . Inledningsvis valdes fem önskade

vattenkvoter; 2 %, 4 %, 6 %, 8 % samt 10 %. Moränen antogs vara helt torr efter att ha förvarats

öppet i rumstemperatur under flera veckor.

Felkällor som kan uppstå vid analys genom tung laboratoriepackning:

- Blandning av morän och vatten har skett för hand, materialet blandades och fick stå ca

10 minuter under tiden som förberedelser utfördes. Den begränsade tiden för utjämning

kan resultera i ojämn fördelning av vatten vilket påverka resultatet.

- Trots försök till att placera jämna lager i Proctor-formen kan variationer ha uppkommit

vilket resulterar i variationer av packningsarbetet.

32

- Vid avplaning av extra material från formen har små ihåligheter uppkommit. Dessa

fylldes igen med finkornig kvarvarande morän vilket kan ha påverkat resultatet.

- En brist i undersökningen av maximal torrdensitet vid optimal vattenkvot är att endast

ett prov per morän analyserades. Det innebär att om resultatet från Proctor-packningen

har brister finns inget resultat att jämföra med.

33

8 RESULTAT & ANALYS

Totalt genomfördes densitetsbestämning i 16 provpunkter på olika djup vilket resulterade i 40

provresultat där 36 av provtagningarna utfördes både med vattenvolymeter och med

isotopmätare. Vidare togs åtta prover för analys av vattenkvot och fem prover för analys av

kornstorleksfördelning. Två prover togs för analys av optimal vattenkvot och maximal

torrdensitet. Fördelningen av varje provtagningsmetod redovisas i Tabell 5.

Tabell 5 Antalet prover som är utförda med respektive metod.

Metod Antal Kommentar

Vattenkvot 8 Provpall 0,3m: 5st

Provpall 0,5m: 3st

Kornstorleksfördelning 5 Provpall 0,3m: 3st

Provpall 0,5m: 2st

Tung laboratoriepackning 2 Provpall 0,3m: 1st

Provpall 0,5m: 1st

Vattenvolymeter 4 Schaktbotten: 2st

Provpall 0,3m: 1st

Provpall 0,5m: 1st

Vattenvolymeter och isotopmätare 36 Provpall 0,3m: 16st

Provpall 0,5m: 20st

Vattenkvoten vid packning av varje pall presenteras i Tabell 6. Enligt RIDAS och GruvRIDAS

bör vattenkvoten vara högre än optimal men maximalt 2-3 % högre vid packning av morän,

som redovisas i tabellen ligger vattenkvoten runt den optimala vattenkvoten (6 % enligt tidigare

utförda undersökningar på anläggningen). Vattenkvoten är lägre än optimal i tre av pallarna

men högre än optimal vattenkvot i resterande fem pallar.

Tabell 6 Vattenkvot vid packning av varje pall.

Placering Vattenkvot

Provpall 0,5m, pall 1 6,2 %







34


Slutgiltiga dimensioner på provpallarna presenteras i Tabell 7 och Tabell 8. Höjden är inmätt

med linjelaser i provpunkterna. Provpall 0,3m har en medelhöjd på 0,257 meter och en

medianhöjd på 0,285 meter och provpall 0,5m har en medelhöjd på 0,498 meter samt en

medianhöjd på 0,503 meter. Höjden från önskad lagertjocklek avviker med 0 % för provpall

0,5m medan den avviker med 5–15 % för provpall 0,3m.

Tabell 7 Höjd i enheten meter på pallarna i provpall 0,3m.

Provpall 0,3m Provpunkt

Pall P1, 2 P3, 4 P5, 6 P7, 8 P9, 10

Pall 1 0,265 0,290 0,150 0,160 -0,050

Pall 2

0,255 0,285 0,265 0,335

Pall 3

0,290 0,290 0,290

Pall 4

0,310 0,270

Pall 5

0,410

Tabell 8 Höjd i enheten meter på pallarna i provpall 0,5m.

Provpall 0,5m Provpunkt

Pall P11, 12 P13, 14 P15, 16

Pall 1 0,450 0,580 0,480

Pall 2

0,510 0,500

Pall 3

0,495

Vid konstruktion av provpallara användes morän från två olika platser, morän 1 och morän 2.

Provpall 0,5m är genomgående konstruerad av morän 1. Provpall 0,3m är konstruerad av morän

2 i pall 1 och pall 2 och av morän 1 i pall 3, pall 4 och pall 5. Kornstorleksfördelningskurvan

för provpallarna redovisas i Figur 19. Kornkurvan för fyra av de fem jordproverna visar på

liknande kornstorleksfördelning, vilka representerar morän 1. Morän 2 skiljer sig från morän 1

genom en lägre finjordshalt på cirka 17 % jämfört med morän 1 som har en finjordshalt mellan

26 och 33 %.

35

Från de två utförda tunga laboratoriepackningarna i form av Modifierad Proctor erhölls följande

resultat där den svarta linjen representerat vattenmättnadskurvan vid kompaktdensitet 2,7 t/m3,

Figur 20. Morän 1 erhöll en maximal torrdensitet på 2,14 t/m3 vid optimal vattenkvoten 6,5 %

medan torrdensiteten för morän 2 låg högre på 2,26 t/m3 vid optimal vattenkvoten 6,6 %. Morän

1 ligger inom förväntat intervall (torrdensitet på 2,0–2,2 t/m3) medan morän 2 har en något

högre torrdensitet än förväntat intervall.

Figur 20 Optimal vattenkvot och maximal torrdensitet för morän 1 och morän 2.

Resultatet från schaktbotten visar på en hög torrdensitet och låg vattenkvot. Under området för

provpall 0,3m och provpall 0,5m ligger torrdensiteten på 2,07–2,13 t/m3 och vattenkvoten på

3,6–5,5%.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0,01 0,1 1 10 100

Pass

erad

män

gd, v

iktp

roce

nt

Kornstorlek [mm]

Kornfördelningskurva

Morän 2 - Provpall 0,3m pall 1





1,60

1,70

1,80

1,90

2,00

2,10

2,20

2,30

2,40

0,00% 2,00% 4,00% 6,00% 8,00% 10,00% 12,00%

Torr

den

site

t [t

/m3]

Vattenkvot [%]

Vattenmättnadskurva kompaktdensitet 2,7 t/m3 Morän 1 Morän 2

Figur 19 Kornstorleksfördelning av morän från provpall 0,5m samt 0,3m.

36

8.1 Resultat packningskontroll

Resultatet från beräkningar med indata från densitetsbestämningen i fält redovisas i Bilaga B

för provtagningsmetoderna vattenvolymeter och isotopmätare. Där luftporhalten beräknas

enligt ekvation 3, portalet genom ekvation 4 och packningsgraden genom ekvation 5.

Efter genomförd provpackning utfördes ytterligare provtagning med vattenvolymeter. Där

uppmärksammades ett läckage från gummiblåsan monterad på vattenvolymetern. Det är möjligt

att läckaget uppkom under genomförd fältundersökning men inte troligt eftersom

vattenvolymetern dagligen kontrollerades okulärt och underhölls enligt erhållen kunskap.

För att få fram skillnader och likheter mellan lagertjockleken 0,3 meter och 0,5 meter analyseras

materialet egenskaper genom att jämföra:

- Torrdensitet

- Packningsgrad

- Portal

- Luftporhalt.

För att redovisa spridningen mellan provpall 0,3m och provpall 0,5m redovisas torrdensiteten

och vattenkvoten i ett punktdiagram. Diagrammet visar spridningen av resultaten från provpall

0,3m och provpall 0,5m vid provtagningstillfället, se Figur 21. Alla redovisade värden från

isotopmätaren är ett medelvärde av de tre värdena provtagna i samma punkt. Den heldragna

svarta linjen visar på vattenmättad densitet beräknad med en kompaktdensitet på 2,7 t/m3 och

den streckade ovanför är vattenmättad densitet beräknad med en kompaktdensitet på 2,9 t/m3.

Den streckade linjen längst ned visar på en luftporhalt på 10 % beräknad med en

kompaktdensitet på 2,7 t/m3. De två orangea linjerna visar på en vattenkvot mellan 6 och 9 %.

Figur 21 Redovisning av torrdensiteten mot vattenkvoten för provpall 0,3m och provpall 0,5m vid provtagning.

1,60

1,70

1,80

1,90

2,00

2,10

2,20

2,30

4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0% 16,0%

Torr

den

site

t [t

/m3]

Vattenkvot [%]

Vattenvolymeter Provpall 0,3mIsotopmätare Provpall 0,3mVattenvolymeter Provpall 0,5mIsotopmätare Provpall 0,5mLuftporhalt 10%Vattenmättnadsgrad kompaktdensitet 2,7 t/m3Vattenmättnadsgrad kompaktdensite 2,9 t/m3

37

Vid provtagning var det främst provpall 0,3m som provtogs i nära anslutning till nederbörd

vilket redovisas genom att 7 st provresultaten från vattenvolymeter har en vattenkvot mellan ca

9-10 %. Att provtagningen utfördes både i varmt och soligt väder samt i nära anslutning till

nederbörd redovisas även av den stora spridningen av vattenkvoten från isotopmätaren.

Av de utförda proverna är det lika många från provpall 0,5m och provpall 0,3m som klarar

materialkraven vid provtagning med en luftporhalt mindre än 10 %, en torrdensitet mindre än

vattenmättad densitet samt en vattenkvot mellan 6-9 %.

Eftersom det är vattenkvoten vid packning (inte vid provtagning) som påverkar

packningsresultatet redovisas uppmätt torrdensitet vid provtagning mot vattenkvot vid

packning i Figur 22. Av de utförda proverna är det lika många från provpall 0,5m som från

provpall 0,3m som klarar materialkraven (vattenkvot från packning och torrdensitet från

provtagning) med en luftporhalt mindre än 10 %, en torrdensitet mindre än vattenmättad

densitet samt en vattenkvot mellan 6–9 %. Det röda sträcket (torrdensitet 2,00 t/m3) redovisar

en undre gräns på torrdensiteten för att klara en packningsgrad på 95 % av medelvärdet på

maximal torrdensitett på Björkdalsgruvans anläggning.

Figur 22 Redovisning av torrdensiteten (vid provtagning) mot vattenkvoten (vid packning) för provpall 0,3m och

provpall 0,5m.

För att tydliggöra värden i Figur 22 redovisas ett medelvärde för 16 av punkterna från provpall

0,3m och 20 av punkterna från provpall 0,5m olika parametrar i Tabell 9. Packningsgraden är

beräknad mot maximal torrdensitet utförd med tung laboratoriepackning där både den

okorrigerade samt den sten-korrigerad densitet jämförs. Portalet och luftporhalten är beräknad

med en kompaktdensitet på 2,7 t/m3 respektive en tunghet av kornen på 27 kN/m3 och en tunghet

för vattnet på 10 kN/m3. Tabell 9 visar att provpall 0,5m har en högre packningsgrad samt en

lägre luftprohalt än provpall 0,3m enligt vattenvolymetern. Isotopmätaren redovisar en

likvärdig packning förutom att provpall 0,5m erhåller en högre packningsgrad.

1,60

1,70

1,80

1,90

2,00

2,10

2,20

2,30

4,0% 5,0% 6,0% 7,0% 8,0% 9,0% 10,0%

Torr

den

site

t [t

/m3]

Vattenkvot [%]

Vattenvolymeter Provpall 0,3mVattenvolymeter Provpall 0,5mIsotopmätare Provpall 0,3mIsotopmätare Provpall 0,5mLuftporhalt 10%

38

Tabell 9 Medelvärden för provpall 0,3m och provpall 0,5m från vattenvolymeter och isotopmätare, ALLA VÄRDEN.

Parametrar

vattenvolymeter

Provpall 0,3m Provpall 0,5m

Vattenvolymeter Isotopmätare Vattenvolymeter Isotopmätare

Torrdensitet [t/m3] 2,00 2,07 2,03 2,08

Packningsgrad [%] 91,7 94,8 94,8 97,3

Packningsgrad sten-

korrigerad

87,4 - 88,5 -

Portal [-] 0,35 0,31 0,34 0,30

Luftporhalt [%] 13,4 10,5 12,4 10,1

Vidare analyseras resultaten från alla punkter i provpall 0,3m och provpall 0,5m genom andelen

godkända resultat mot befintliga krav. Resultatet är godkänt om; torrdensiteten är högre än 2,00

t/m3, packningsgraden är större än 95 %, luftporhalten är mindre än 10 % eller portalet är lägre

än 0,35, se Figur 23. Som redovisas är fler resultat godkända från provpall 0,5m jämfört med

provpall 0,3m enligt vattenvolymetern och enligt isotopmätaren är det liten skillnad mellan

resultaten förutom fler godkända resultat vad gäller luftporhalt för provpall 0,5m.

Figur 23 Andelen godkända resultat för provpall 0,3m och provpall 0,5m, ALLA VÄRDEN.

Tabell 10 redovisar en jämförelse av enbart den översta pallen genom ett medelvärde för 10 av

punkterna från provpall 0,3m och 12 av punkterna från provpall 0,5m. Provpall 0,3m erhåller

då ett lägre portal och luftporhalt enligt vattenvolymetern medan packningsgraden är lika stor

för provpall 0,3m som för provpall 0,5m. Resultaten från isotopmätaren visar på en likvärdig

packning förutom att packningsgraden hos provpall 0,5m är högre.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Godkänd [%] -Torrdensitet

Godkänd [%] -Packningsgrad

Godkänd [%] -Luftporhalt

Godkänd [%] - Portal

Provpall 0,3 - vattenvolymeter Provpall 0,3 - isotopmätare


39

Tabell 10 Medelvärden för provpall 0,3m och provpall 0,5m från vattenvolymeter och isotopmätare, ENDAST

ÖVERSTA PALLEN (10 provresultat från provpall 0,3m och 12 provresultat från provpall 0,5m).

Parametrar Provpall 0,3m Provpall 0,5m

Vattenvolymeter Isotopmätare Vattenvolymeter Isotopmätare

Torrdensitet

[t/m3]

2,01 2,06 1,98 2,07

Packningsgrad

[%]

91,9 94,2 92,5 96,7

Portal [-] 0,35 0,31 0,37 0,31

Luftporhalt [%] 13,1 10,9 14,3 10,4

Vid analys av resultaten från endast den översta pallen i provpall 0,3m och provpall 0,5m

jämförs andelen godkända resultat mot befintliga krav, Figur 24. Här redovisas att fler resultat

från provpall 0,3m är godkända enligt vattenvolymetern. Resultaten från isotopmätaren visar

på en likvärdig packning förutom att packningsgraden hos provpall 0,5m är högre.

Figur 24 Andelen godkända resultat för provpall 0,3m och provpall 0,5m, ENDAST ÖVERSTA PALLEN.

Torrdensiteten i den översta pallen med lagertjockek 0,3m respektive 0,5m redovisas i Figur

25. För fyra av de sex utförda mätningarna med vattenvolymetern ökar densiteten med djupet

i provpall 0,5m. Isotopmätaren visar på att torrdensiteten är högre i de översta 0,3 meterna än

djupare ned i provpall 0,5m.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Godkänd [%] - Torrdensitet Godkänd [%] -Packningsgrad

Godkänd [%] - Luftporhalt Godkänd [%] - Portal



40

Figur 25 Torrdensiteten i den översta pallen med lagertjocklek 0,3m och 0,5m.

I en boxplot redovisas median och kvartiler. Det maximala och minimala värdet presenteras i

form av svarta linjer, den första kvartilen presenteras i den nedre boxen och den tredje kvartilen

presenteras i den övre boxen. Linjen som skiljer den övre boxen från den nedre representerar

medianen.

Av box-plottarna i Figur 26 kan tydas att för provtagning med vattenvolymeter är den mediana

torrdensiteten för provpall 0,5m högre än för provpall 0,3m men att spridningen inom provpall

0,5m är större. För provtagningen med isotopmätaren redovisas samma beteende med en större

spridning för provpall 0,5m än för provpall 0,3m men med en median torrdensitet på samma

värde för de båda provpallarna.

Figur 26 Spridningen av torrdensiteten redovisad i boxplott.

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

0,35

1,60 1,70 1,80 1,90 2,00 2,10 2,20 2,30D

jup

[m

]

Torrdensitet [t/m3]

Vattenvolymeter Provpall 0,3m


Isotopmätare Provpall 0,3m


1,60

1,70

1,80

1,90

2,00

2,10

2,20

2,30


Vattenvolymeter - Torrdensitet

1,60

1,70

1,80

1,90

2,00

2,10

2,20

2,30


Isotopmätare - Torrdensitet

41

8.2 Resultat av torrdensitetens förändring med djupet

Homogenitet utvärderas genom att jämföra hur torrdensiteten förändras med djupet. Både hur

förändringen sker genom att mer packningsarbete tillförs och hur det packningsarbetet

förändrar torrdensiteten.

Torrdensitetens förändringen med djupet redovisas i Figur 27, från provtagningen som sker på

markyta till provtagningen djupare ned i pallen. Den vertikala axeln presenterar djupet från

marknivå i meter som provtagningen utfördes på och den horisontella axeln presenterar

torrdensiteten i t/m3. Det finns en tydlig ökning med djupet i provpall 0,5m och en märkbar

ökning i provpall 0,3m.

Figur 27 Förändringen av torrdensitet med djupet i provpall 0,5m och provpall 0,3m.

En annan förändring av densitet med djupet är hur en pall påverkas av att ytterligare en eller

flera pallar placeras ovanpå den första och packas. För provpall 0,3m erhölls följande

förändring Figur 28. En ökning av torrdensiteten uppstod efter tre överliggande pallar.

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60 1,80 2,00 2,20 2,40

Provpall 0,3m

P9 -Vattenvolymeter

P9 -Isotopmätare

P10 -Vattenvolymeter

P10 -Isotopmätare

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60 1,80 2,00 2,20 2,40

Provpall 0,5m


P16 -Isotopmätare


P15 -Isotopmätare

42

Figur 28 Förändringen av torrdensiteten efter en till tre överliggande pallar i provpall 0,3m.

För provpall 0,5m erhölls följande förändring, se Figur 29 sträcken sammanbinder provpunkter

tagna i samma pall på olika djup. En ökning av torrdensiteten uppstod efter en överliggande

pall med en större ökning av densitet efter två överliggande pallar.

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60

1,60 1,80 2,00 2,20

Provpall 0,3m - En överliggande pall

Medelvärde P7&P8 - Vattenvolymeter


Medelvärde P7&P8 - Isotopmätare


0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60

1,60 1,80 2,00 2,20

Provpall 0,3m - Två överliggande pallar





0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60

1,60 1,80 2,00 2,20

Provpall 0,3m - Tre överliggande pallar

Medelvärde P3&P4 - Vatenvolymeter




43

Figur 29 Förändringen av torrdensiteten efter en till tre överliggande pallar i provpall 0,5m.

För att tydliggöra hur torrdensiteten förändras med djupet presenteras alla resultat i Figur 30.

Resultatet visar på en större spridning av densiteten vid ytan där flest provtagningar är utförda

samt på en ökning av densitet med djupet.

Figur 30 Torrdensiteten redovisad mot provtagningsdjupet från markytan.

8.3 Resultatjämförelse mellan vattenvolymeter och isotopmätare

För att jämföra hur resultatet från vattenvolymeter och isotopmätare skiljer sig mot varandra

har fler jämförelser utförts. Den första jämförelsen utförs mellan torrdensitet och vattenkvot

från vattenvolymetern och isotopmätaren vid provtagning. I Figur 31 tydliggörs att

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60

1,60 1,70 1,80 1,90 2,00 2,10 2,20

Provpall 0,5m - En överliggande pall

Medelvärde P13&P14 -VattenvolymeterMedelvärde P15&P16 -VattenvolymeterMedelvärde P13&P14 - Isotopmätare

Medelvärde P15&P16 - Isotomätare

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60

1,60 1,70 1,80 1,90 2,00 2,10 2,20

Provpall 0,5m - Två överliggande pallar

Medelvärde P11&P12 -VattenvolymeterMedelvärde P15&P16 -VattenvolymeterMedelvärde P11&P12 - Isotopmätare


0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60 1,70 1,80 1,90 2,00 2,10 2,20 2,30

Dju

p [

m]

Torrdensitet [t/m3]





44

vattenvolymetern redovisar en vattenkvot mellan 4–10 % vilket generellt är en klart lägre

vattenkvot än vad isotopmätaren redovisar. Från isotopmätaren erhålls en jämnare hög

torrdensitet än från vattenvolymetern men med en större spridning av vattenkvoten. Densiteten

erhållen från isotopmätaren visar generellt på en hög torrdensitet, större än 2,0 t/m3 vilket

representerar en 95 % packningsgrad vid en maximal torrdensitet på 2,1 t/m3 vilket är

medelvärdet på Björkdalsgruvans anläggning.

Figur 31 Redovisning av torrdensiteten mot vattenkvoten för provtagningsmetoderna vattenvolymeter och

isotopmätare.

För att tydliggöra andra likheter och skillnader mellan vattenvolymeter och isotopmätare

redovisas medelvärde och median av torrdensitet, packningsgrad, packningsgrad sten-

korrigerad, portal, vattenkvot och luftporhalt i Tabell 11. Packningsgraden är beräknad med en

maximal torrdensitet erhållen genom tung laboratoriepackning och portalet med en

kompaktdensitet på 2,7 t/m3. Luftporhalten är beräknad med en tunghet på kornen av 27 kN/m3

och vattnet på 10 kN/m3. Värdena erhållna från isotopmätaren visar på en högre torrdensitet

och packningsgrad samt ett lägre portal, vilket innebär att isotopmätaren visar på att moränen

är mer välpackad än vad resultatet från vattenvolymetern visar på. Vidare finns en stor skillnad

av vattenkvot och luftporhalt.

1,60

1,70

1,80

1,90

2,00

2,10

2,20

2,30

4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0% 16,0%

Torr

den

site

t [t

/m3]

Vattenkvot [%]Vattenvolymeter Troxler

45

Tabell 11 Provtagningsmetoderna vattenvolymeter och isotopmätare – medelvärde och median för flera parametrar.

Metod Vattenvolymeter Isotopmätare

Medel Median Medel Median

Torrdensitet [t/m3] 2,02 2,01 2,08 2,07

Packningsgrad [%] 93,4 93,2 96,2 96,5

Packningsgrad sten-

korrigerad [%]

88,0 86,6 - -

Portal 0,35 0,34 0,28 0,28

Vattenkvot [%] 6,0 5,8 9,5 9,0

Luftporhalt [%] 12,8 12,4 2,0 1,3

Vid en jämförelse av andelen godkända resultat baserat på befintliga krav redovisas att fler av

resultaten från isotopmätaren är godkända jämfört med vattenvolymetern, Figur 32. Lika många

provresultat från vattenvolymetern som från isotopmätaren har en vattenkvot mellan 6–9 %

trots att medelvärdet för de två metoderna ligger i varsin ytterkant av intervallet.

Figur 32 Andelen godkända resultat (utifrån materialspecifikationen) från vattenvolymetern och isotopmätaren.

För att jämföra spridningen av prover tagna med vattenvolymeter och isotopmätare beräknas

standardavvikelsen för metoderna. Vattenvolymetern har en standardavvikelse av

torrdensiteten på 0,14 t/m3 från medelvärdet på 2,02 t/m3. Medan isotopmätare har en

standardavvikelse på 0,07 t/m3 från medelvärdet på 2,08 t/m3. Avvikelsen från medelvärdet för

vattenvolymetern är dubbelt så stor som värdet från isotopmätaren. Standardavvikelsen av

vattenkvoten erhållen från vattenvolymetern är 1,7 % medan den är 2,8 % för isotopmätaren.

Vad gäller vattenkvoten är standardavvikelsen större för isotopmätaren är för vattenvolymetern.

Spridningen av torrdensiteten redovisas även i Figur 33.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Godkänd [%] -Torrdensitet

Godkänd [%] -Packningsgrad

Godkänd [%] -Luftporhalt

Godkänd [%] - Portal Godkänd [%] -Vattenkvot

Vattenvolymeter Isotopmätare

46

Figur 33 Torrdensitetens fördelning för provtagningsmetoderna vattenvolymeter och isotopmätare.

Analyser har utförts för att hitta samband mellan torrdensiteten och vattenkvoten erhållen från

vattenvolymetern och från isotopmätaren. Vad gäller torrdensitet har inget linjärt samband

kunnat identifierats, se Figur 34. Av den röda pilen går att utläsa att samma värde på

torrdensiteten från både vattenvolymetern och isotopmätaren har erhållits endast i två punkter,

värdena hamnar rakt under den röda pilen.

Figur 34 Förhållandet mellan isotopmätare och vattenvolymetern vad gäller torrdensitet.

Däremot har ett linjärt samband hittats vad gäller vattenkvoten, med en korrelationskoefficient

på 0,5 där 1 innebär fullständig korrelation och 0 ingen korrelation. Efter att utstickande värden

uteslutits ökar korrelationen till 0,7, Figur 35.

1,60

1,70

1,80

1,90

2,00

2,10

2,20

2,30

1,60 1,70 1,80 1,90 2,00 2,10 2,20 2,30

Iso

top

mät

are

[t/

m3

]

Vattenvolymeter [t/m3]

Torrdensitet

y = 0,1112x + 1,8518R² = 0,0494

1,60

1,70

1,80

1,90

2,00

2,10

2,20

2,30

1,60 1,70 1,80 1,90 2,00 2,10 2,20 2,30

Iso

top

mät

are

[t/

m3

]

Vattenvolymeter [t/m3]

Torrdensitet

47

Figur 35 Förhållandet mellan isotopmätare och vattenvolymetern vad gäller vattenkvot. Till vänster med alla värden,

till höger efter att utstickande värden avlägsnats.

Fortsatt analyseras av de två metoderna vad gäller packningsgrad, se Figur 36. Traditionellt

används packningsgrad för att beskriva om en jord är väl packad. För att beräkna

packningsgraden krävs att optimal torrdensitet är framtaget för moränen. Packningsgraden är

beräknad med maximal torrdensitet från den utförda tunga laboratoriepackningen där resultaten

för morän 1 var 2,14 t/m3 och morän 2 var 2,26 t/m3. I figuren redovisas korrelationen mellan

provtagningsmetoderna där vattenvolymeterns torrdensiteten är sten-korrigerad i den högra

figuren men inte i den vänstra. Korrelationen vad gäller packningsgrad är liten men efter sten-

korrigering är den ännu mindre.

Figur 36 Till vänster redovisas förhållandet mellan isotopmätaren och vattenvolymetern vad gäller packningsgrad

och till höger redovisas förhållandet vad gäller sten-korrigerad packningsgrad.

Värdena i de två blå rutorna indikerar på att en jord är välpackad, Figur 37. En packningsgrad

högre än 95 % erhålls både med vattenvolymeter och isotopmätare för 13 stycken prover (36

%). Ett annat sätt att beskriva hur väl packad en jord är, är genom portal, där kompaktdensiteten

är antagen till 2,7 t/m3. Ett portal lägre än 0,35 (motsvarar en packningsgrad på 95 % vid optimal

y = 1,1695x + 0,0192R² = 0,4988

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0

%

12,0

%

14,0

%

16,0

%

Iso

top

mät

are

[%]

Vattenvolymeter [%]

Vattenkvot

y = 1,2175x + 0,0125R² = 0,6992

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0

%

12,0

%

14,0

%

16,0

%

Iso

top

mät

are

[%]

Vattenvolymeter [%]

Vattenkvot

y = 0,2478x + 0,7301R² = 0,1852

70,0%

75,0%

80,0%

85,0%

90,0%

95,0%

100,0%

105,0%

110,0%

70,0

%

75,0

%

80,0

%

85,0

%

90,0

%

95,0

%

100,

0%

105,

0%

110,

0%

Iso

top

mät

are

Vattenvolymeter

Packningsgrad

y = 0,097x + 0,8763R² = 0,0243

70,0%

75,0%

80,0%

85,0%

90,0%

95,0%

100,0%

105,0%

110,0%

70,0

%

75,0

%

80,0

%

85,0

%

90,0

%

95,0

%

100,

0%

105,

0%

110,

0%

Iso

top

mät

are

Vattenvolymeter

Packningsgrad (Sten-korrigerad densitet)

48

torrdensitet 2,1 t/m3, vilket är medelvärdet på Björkdalsgruvans anläggning) erhålls både med

vattenvolymeter och isotopmätare för 21 stycken prover (58 %).

Figur 37 Till vänster redovisas förhållandet mellan isotopmätaren och vattenvolymetern vad gäller packningsgrad

och till höger redovisas förhållandet vad gäller portal.

Provpallarna provtas i två punkter som ligger bredvid varandra i material som har samma

lagertjocklek och har erhållit samma mängd packningsarbete. För att minska påverkan av

enstaka värden beräknas medelvärdet av de två närliggande punkterna, Figur 38. Där tydliggörs

att resultatet från vattenvolymetern och isotopmätaren ligger jämförelsevis nära varandra i

respektive punkt vilket blir tydligare med djupet. Resultatet från isotopmätaren visar generellt

på en högre densitet än vattenvolymetern, en jämn och hög torrdensitet erhålls från 0,5 meters

djup.

80,0%

85,0%

90,0%

95,0%

100,0%

105,0%

110,0%80

%

85%

90%

95%

100%

105%

110%

Iso

op

mät

are

Vattenvolmeter

Packningsgrad

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

0,35

0,40

0,45

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

0,35

0,40

0,45

0,50

0,55

0,60

0,65

Iso

top

mä

tare

Vattenvolymeter

Portal

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50

Dju

p [

m]

Torrdensitet [t/m3]

Vattenvolymeter medelvärde

Isotopmätare medelvärde

Figur 38 Förändringen av torrdensitet med djupet för vattenvolymeter och isotopmätare.

49

9 DISKUSSION

Inledningsvis diskuteras de faktorerna kan ha haft en påverkan på packningsarbete; jordart,

vattenkvot, packningsmetod och packningsarbete samt underlagets fasthet. Därefter diskuteras

resultatet från provpall 0,3m och provpall 0,5m. Slutligen diskuteras skillnader och likheter

mellan vattenvolymetern och isotopmätaren.

Under den utförda fältundersökningen användes samma metod för att konstruera provpall 0,3m

och provpall 0,5m, metoden bygger på aktuella riktlinjer från RIDAS och GruvRIDAS.

Provpall 0,3m och provpall 0,5m konstruerades simultant under likvärdiga förhållanden

(temperatur och nederbörd) på likvärdig välpackad schaktbotten. Samma mängd

packningsarbete tillfördes provpall 0,3m och provpall 0,5m.

Vid utvärdering av godkända resultat kopplat till angivna materialspecifikationer erhålls att

endast 28 % av alla proverna tagna med vattenvolymeter är godkända. Vilket värderas som ett

lågt resultat jämfört med föreslagna krav (ex. minst 95 % packningsgrad) men som fortfarande

anses jämförbart med varandra. En förklaring till det kan vara att vattenkvoten ligger precis vid

optimal vattenkvot eller felkällor från provtagningen med vattenvolymeter. Att det kan finns

brister i underhållet av volymetern och kalibrering av den. En annan förklaring till den låga

andelen godkända resultat är det varma vädret under konstruktion av provpallar.

9.1 Jordart

Det finns en skillnad i moränen som använts för att konstruera provpallarna. Provpall 0,3 består

av morän 1 och morän 2 medan provpall 0,5m enbart består av morän 1. De två moränerna har

olika maximal torrdensitet och en liten variation på optimal vattenkvot. Skillnaden mellan

moränerna tydliggörs även av kornfördelningskurvorna. Enligt de senaste

materialspecifikationerna från RIDAS bör finjordhalten vara större än 20 %. Utifrån

kornkurvorna redovisas att finjordshalten för morän 2, provpall 0,3m pall 1 ligger under det

rekommenderade värdet. De fyra kornkurvorna för morän 1 har en finjordshalt som ligger inom

rekommenderat intervall.

Resultaten som endast visar den översta pallen för provpall 0,3m och provpall 0,5m (Tabell 10)

bör diskuteras eftersom skillnaden i resultat kan bero på skillnader i moränen. Provpall 0,3m

har en högre torrdensitet och ett lägre portal än provpall 0,5m men provpall 0,3m visar ändå på

en lägre packningsgrad. Resultatet kan förklaras genom att de två moränerna har olika maximal

torrdensitet vilket därför påverkar resultatet av packningsgrad.

9.2 Vattenkvoten

Vattenkvoten vid packning ligger runt optimal vattenkvot, utifrån materialspecifikationerna bör

vattenkvoten vara högra än optimal. Eftersom provpallarna konstruerade vid en likvärdig

vattenkvot och de två moränerna som används har en liknande optimal vattenkvot, provpallarna

konstruerades samtidigt och under samma förutsättningar antas provresultaten vara jämförbara

med varandra.

50

Vid en jämförelse mellan vattenkvoten från vattenvolymetern och från isotopmätaren bör

beaktas att: isotopmätaren mäter vattenkvoten från ytan och ca 0,08 meter ned i pallen. Vid

provtagning med vattenvolymeter grävs den översta ytan på ca 0,1 meter bort, därefter grävs en

provgrop ca 0,1–0,2 meter ned i pallen. Isotopmätaren mäter alltså vattenkvoten i det översta

materialet som sedan grävs bort för att genomföra provtagningen med vattenvolymeter.

Moränen som är exponerad påverkas mest av förändringar i temperatur och nederbörd.

9.3 Packningsmetod och tillfört packningsarbete

Oavsett lagertjocklek tillfördes samma mängd packningsarbete; utfört av samma vält och lika

många överfarter. En konsekvens av att samma mängd packningsarbete de två

lagertjocklekarna har olika optimalt packningsarbete.

En skillnad som uppstått under konstruktion av provpallarna är skillnaden i lagertjocklek mot

planerad lagertjocklek. För provpall 0,3m skiljer sig utfallet från planerad höjd med 5–15 %

medan höjden för provpall 0,5m överensstämmer med planerad höjd. För att erhålla lika stort

packningsarbete i en pall är det viktigt att hela provpallen erhåller samma pallhöjd. Här

tydliggörs att det är praktiskt svårare att få en jämn pallhöjd på 0,3m jämfört med 0,5m vid

manuell utläggning. Resultatet kan bero på att maskinisterna har en större vana av att bygga

upp provpallar med 0,5 meters höjd än med 0,3 meter. Det kan även bero på att för en stor

maskin så krävs det större skicklighet för erhålla en jämn höjd med en mindre mängd material.

9.4 Underlagets fasthet

Schaktbotten under området där provpallarna konstruerats har en hög densitet som visar på att

underlaget är väl packat.

9.5 Lagertjocklek 0,3 meter och 0,5 meter

Som redovisats erhåller provpall 0,5m en högre packningsgrad och en lägre luftporhalt vid

jämförelse av alla provresultat från vattenvolymetern. Vilket även redovisas genom en högre

andel godkända resultat (alla värden) från provpall 0,5m mot befintliga krav.

Vid en jämförelse av enbart den översta pallen har provpall 0,3m ett lägre portal och luftporhalt

medan provpall 0,3m och provpall 0,5m har en likvärdig packningsgrad enligt

vattenvolymetern. I den översta pallen har provpall 0,5m en högre packningsgrad och en

marginellt lägre luftporhalt än provpall 0,3m utifrån resultatet från isotopmätaren medan

torrdensitet och portal ligger på ett liknande värde vid lagertjockleken 0,3m och 0,5m. Andelen

godkända resultat i den översta pallen är fler för provpall 0,3m enligt befintliga krav.

Vid packning av moränen hade både provpall 0,3m och provpall 0,5m en vattenkvot på ett

liknande värde.

Homogenitet i hela lagertjockleken är viktig för att uppfylla kraven. Med en lagertjocklek på

0,5 meter erhålls en något högre torrdensitet djupare (10 cm jämfört med 30 cm) ned i pallen

enligt vattenvolymetern. Isotopmätaren visar på att torrdensiteten är högre 0–0,3 meter ned för

att sedan minska till ett djup på 0,5 meter. Utifrån histogrammen över torrdensitet erhålls

51

informationen att en lagertjocklek på 0,3m ger en mindre spridning av resultatet jämfört med

en lagertjocklek på 0,5m.

Med ca 0,5 meter överliggande jord (packad i en eller flera omgångar) ökar densiteten jämfört

med den initiala. Vilket styrker att packningsarbete från välten når ett djup på minst 0,5 meter.

9.6 Vattenvolymeter och isotopmätare

Som redovisas finns en skillnad i uppmätt vattenkvot från vattenvolymetern jämfört med

isotopmätaren. Skillnaden kan delvis förklaras med att isotopmätaren mäter de översta 0,07-

0,08 meterna medan vid provtagning med vattenvolymetern grävs den översta 0,1 metern bort

före provgropen grävs till ett djup på 0,1-0,2 meter. På grund av skillnaden som uppvisas

rekommenderas att fortsätta mäta vattenkvoten genom att samla in jordmaterial och torka i

ugnen. Ett linjärt samband mellan vattenkvoten från vattenvolymeter och från isotopmätare

återfinns med en korrelationskoefficient på 0,5. Om utstickande värden utesluts ökar

korrelationen till ett värde på 0,7, sambandet visar att isotopmätaren generellt har en vattenkvot

1,2 gånger högre än vattenvolymetern. Antalet provresultat med en vattenkvot mellan 6-9 % är

lika många från vattenvolymetern som från isotopmätaren, trots att medevärdet från de två

metoderna ligger i varsin ytterkant av intervallet.

Det har inte gått att påvisa på ett linjärt samband vad gäller torrdensiteten och enskilda

mätvärden. Inte heller vad gäller portal och packningsgrad. Däremot syns ett samband vid

ökningen av torrdensitetdensitet med djupet, de båda metoderna visar på en liknande hög

torrdensitet från ca 0,4 meter och djupare.

Som redovisas är antalet godkända prover från isotopmätaren 25-40 procentenheter fler än från

vattenvolymetern. Vid en jämförelse mot befintliga krav blir utfallet mellan det två metoderna

väldigt olika.

En jämförelse mellan standardavvikelsen för provtagningsmetoderna vattenvolymeter och

isotopmätare visar på att:

- torrdensiteten från vattenvolymetern har en större standardavvikelse (0,14 t/m3) än

isotopmätaren (0,07 t/m3)

- vattenkvoten från vattenvolymetern har en mindre standardavvikelse (1,7 %) än vad

isotopmätaren har (2,8 %).

52

10 SLUTSATSER

Efter utförd litteraturstudie och fältundersökning dras följande slutsatser:

- Lagertjockleken 0,5 meter visar på ett mer välpackat material och fler godkända

prover vid en jämförelse av alla provresultat enligt vattenvolymetern.

- Vid en jämförelse av endast provresultat från den översta pallen (från

vattenvolymetern) är det istället lagertjockleken 0,3 meter som visar på ett mer

välpackat material och fler godkända prover.

- Enligt isotopmätaren erhåller lagertjocklekarna 0,3 och 0,5 meter ett likvärdigt

resultat vad gäller packning (torrdensitet, portal och antalet godkända prover) både

vid jämförelse av alla provresultat och vid jämförelse av endast den översta pallen.

- Undersökningen visar att vid en lagertjocklek på 0,5 meter erhålls ett välpackat

material genomgående i hela pallen.

- Vid lagertjockleken 0,3 meter redovisas en mindre spridning av resultaten jämfört

med lagertjockleken 0,5 meter.

Lagertjockleken 0,3m och 0,5m visar på olika fördelar vad gäller packning och homogenitet.

Utifrån slutsatserna föreslås en lagertjocklek på 0,5 meter vid konstruktion av en tätkärna i

morän i en dammkonstruktion eftersom provpall 0,5m visade på en väl packad morän

genomgående i hela lagertjockleken, utöver detta är en högre lagertjocklek fördelaktig ur ett

tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv.

Jämförelsen mellan resultatet från vattenvolymeter och isotopmätaren resulterar i följande

slutsatser:

- Ett linjärt samband för vattenkvoten har identifierats från vattenvolymetern och

isotopmätaren med en korrelation på 0,7 (efter korrigering).

- Antalet godkända resultat från vattenvolymetern är färre än från isotopmätaren.

- En ökad korrelation mellan resultatet från vattenvolymetern och isotopmätaren med

djupet. Både vattenvolymetern och isotopmätaren visar på en liknande hög

torrdensitet från ca 0,4 meter och djupare.

53

10.1 Fortsatt arbete/forskning/rekommendationer

För att utvärdera andra faktorer som påverkar packning rekommenderas att undersöka hur

djupgående packningen från en vibrationsvält blir i morän. Utöka med att undersöka maskiner

med en vikt på upp emot 25 ton. Förslagsvis samtidigt studera hur amplitud och frekvens på

välten påverkar packningen av materialet morän och vilken frekvens som ger ett optimalt

packningsarbete.

Genomföra en kostnads- och miljöanalys. Avgöra vilka parametrar som är mest

kostnadsdrivande vad gäller lagertjocklek, antalet överfarter, hastighet, typ av vält (amplitud,

frekvens och statisk vikt). Samtidigt analysera vilka parametrar som kan optimeras för att

minska påverkan på miljön.

Andelen godkända resultat mot befintliga krav är fler för isotopmätaren än för

vattenvolymetern. Om endast isotopmätare används för fältbestämning av densitet

rekommenderas att se över befintliga krav för att erhålla en väl packad morän eftersom samband

med vattenvolymetern inte har kunnat påvisas vad gäller packningsgrad, portal och luftporhalt.

Även att kontrollera vattenkvoten separat genom att samla in ett jordprov som analyseras i

laboratoriet.

Slutligen rekommenderas noggrann och kontinuerlig kalibrering av vattenvolymetern mot en

känd volym före provtagning. Detta är nödvändigt för att hålla en hög kvalité på

packningskontrollen och erhålla korrekta resultat.

54

11 Referenser

SIS 13 286-1. (2003). Obundna och hydrauliskt bundna vägmaterial – Del 1: Provningsmetoder

för laboratoriemässig bestämning av referensdensitet och vattenkvot – Allmänna krav

och provtagning. Stockholm, Sverige.

ASTM D1557. (2007). Standard Test Methods for Laboratory Compaction Characteristics of

Soil Using Modified Effort. Philadelphia: ASTM International.

ASTM D2167 - 15. (2015). Standard Test Method for Density and Unit Weight of Soil in Place

by the Rubber Balloon Method. Philadephia: ASTM International.

ASTM D4718/ D4718M - 15. (2015). Standard Practic for correction of Unit Weight and Water

Content for Soils Containing Oversize Particles. Philadelphia: ASTM Inernational.

ASTM D8167/ 8167M. (2007). Standard Test Method for In-Place Bulk Density of Soil and

Soil-Aggregate by a Low-Activity Nuclear Method (Shallow Depth). Philadephia:

ASTM International.

Avdelningen för Geoteknik vid LTU. (2012). Laboratoriehandledning Geoteknik.

Samhällsbyggnad, Geoteknik. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Axelsson, K., & Mattsson, H. (2016). Geoteknik. Lund: Studentlitteratur AB.

Dascal, O., Larocque, J., Lavallée, G., & Pare, J. J. (1989). Moraine as embankment and

foundation material - State of the art. Paris: ICOLD.

Dynapac. (den 27 11 2020). Dynapac CA6500D. Hämtat från Vibrationsvältar med enval:

https://dynapac.com/eu-se/products/compaction/dynapac-ca6500d

Energiföretagen. (2019). RIDAS 2019 - Energiföretagens riktlinjer för dammsäkerhet.

Stockholm: Swedenergy AB.

Energiföretagen. (2020a). RIDAS - Energiföretagens riktlinjer för dammsäkerhet.

Tillämpningsvägledning 9 - Fyllningsdammar. Stockholm: Energiföretagen Sverige -

Swedenergy - AB.

Energiföretagen. (2020b). RIDAS - Energiföretagens riktlinjer för dammsäkerhet.

Tillämpningsvägledning 1 Termonologi. Energiföretagen Sverige - Swedenergy - AB:

Stockholm.

Fell, R., MacGregor, P., Stapledon, D., & Bell, G. (2005). Geotechnical engineering of dams.

Boca RAton: Taylor &Francis Group.

Forssblad, L. (2000). Packning - Handbok om packning av jord- och bergmaterial. Stockholm:

AB Elanders Svenskt Tryck.

Kjaernsli, B., & Torblaa, I. (1961). Compaction in Three Feet Layers. 7th ICOLD Congress (ss.

365-). Rome: ICOLD.

55

Larsson, R. (2008). Jords egenskaper. Linköping: Statens Geotekniska Institut.

Myers - Construction Materials Testing Equipment. (den 02 09 2020). MC-3 Elite

Moisture/Density Nuclear Gauge Operation Manual version 3. Hämtat från CPN an

instrotek company: http://www.cpn-intl.com/

Nationalencyklopedin. (den 30 09 2020). Morän. Hämtat från

http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/morän

Rönnqvist, H. (2015). On the Assessment of Internal Erosion of Dam Cores of Glacial Till.

Luleå: Luleå tekniska iniversitet.

SIS 13 286-2. (2010). Obundna och hydrauliskt bundna vägmaterial – Del 2: Provningsmetod

för laboratoriemässig bestämning av referensdensitet och vatteninnehåll –

Proctorinstampning. Stockholm, Sverige.

SIS 17 892 -1. (2014). Geoteknisk undersökning och provning – Laboratorieundersökning av

jord – Del 1: Bestämning av vattenkvot. Bryssel.

SIS 17 892-4. (2016). Geoteknisk undersökning och provning – Laboratorieundersökning av

jord – Del 4: Bestämning av kornstorleksfördelning. Stockholm, Sverige.

SIS 27 220. (1994). Geotekniska provningsmetoder - Packningsegenskaper - Fältbestämning

av densitet. Sockholm, Sverige.

Statens Vattenfallsverk. (1958). Anvisningar för utförande och kontroll av jorddammar.

Stockholm: Kungliga Vatenfallsstyrelsen Offsettryckeriet.

Svemin. (2012). GruvRIDAS - Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet 2012. Stockholm:

Svensk energi AB.

Svensk byggtjänst. (2020). AMA Anläggning 20. E-bok: Svensk byggtjänst.

Svenska kraftnät. (2019). Dammar och dammteknik - En introduktion. Sundbyberg: Svenska

kraftnät. Hämtat från www.svk.se

Toromanovic, J. (2018). On Parameter Identification for Better Predictions of Dam Behaviour

Jasmina Toromanovic. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Trafikverket. (2014). TDOK 2014:0140 Krav - Bestämning av densitet och vattenkvot med

isotopmätare.

Vattenfall. (1988). Jord- och stenfyllningsdammar. Stockholm: Happy Printing AB.

Wersäll, C. (2016). Frequency Optimization of Vibratory Rollers and Plates for Compaction of

Granual Soil. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.

Bilaga A – Provresultat från densitetsbestämning i fält

A:1

Provresultat från vattenvolymeter

Datum MärkningProvpunk

tDjup [m] Provplats

z (korr.)

[m]

Volym

före

(rådata)

[ml]

Volym före

(korr.) [ml]

Volym

efter [ml]Volym [ml]

Massa

föreT [g]

Massa

efterT [g]

Stenhalt

[g]Kommentar

2020-07-08 VV+T_S0,3_P1_0,1 1 0,1 0,3 0,19 948,0 1029,1 1832,0 802,9 1758,9 1617,2 192,4 Regnskur under dagen.




2020-07-07 VV+T_S0,3_P5_0,1 5 0,1 0,3 0,59 874,0 955,1 1579,0 623,9 1483,6 1376,4 99,0 Regnat 200706

2020-07-07 VV+T_S0,3_P6_0,1 6 0,1 0,3 0,62 873,0 954,1 1602,0 647,9 1451,7 1343,3 84,3 Regnat 200706

2020-07-07 VV+T_0,3_P7_0,1 7 0,1 0,3 0,95 819,0 900,1 1422,0 521,9 1170,6 1078,2 50,2 Regnat 200706

2020-07-07 VV+T_0,3_P8_0,1 8 0,1 0,3 0,94 854,0 935,1 1702,0 766,9 1700,6 1582,5 201,8 Regnat 200706

2020-07-01 VV+T_S0,3_P9_0,1 9 0,1 0,3 1,23 876,0 957,1 1713,0 755,9 1519,0 1449,2 89,0

2020-07-02 VV+T_S0,3_P9_0,4 9 0,4 0,3 0,94 886,0 967,1 1504,0 536,9 1131,4 1069,0 29,2

2020-07-07 VV+T_S0,3_P9_0,7 9 0,7 0,3 0,68 915,0 996,1 1672,0 675,9 1612,5 1523,0 152,5 Regnat 200706

2020-07-08 VV+T_S0,3_P9_1,0 9 1,0 0,3 0,36 978,0 1059,1 1623,0 563,9 1202,3 1133,2 50,4 Regn till och från under dagen.

2020-07-01 VV+T_S0,3_P10_0,1 10 0,1 0,3 1,21 879,0 960,1 1528,0 567,9 1084,6 1038,3 13,4

2020-07-02 VV+T_S0,3_P10_0,4 10 0,4 0,3 0,94 875,0 956,1 1644,0 687,9 1428,1 1373,1 154,5

2020-07-07 VV+T_S0,3_P10_0,7 10 0,7 0,3 0,61 893,0 974,1 1746,0 771,9 1633,0 1534,3 146,9 Regnat 200706


2020-06-30 VV+T_S0,5_P11_0,1 11 0,1 0,5 0,42 758,0 839,1 1627,0 787,9 1574,7 1509,4 390,6 Dubbelpackad 6 överfarter, 2ggr




2020-06-30 VV+T_S0,5_P13_0,1 13 0,1 0,5 0,91 725,0 806,1 1689,0 882,9 1914,5 1833,9 331,5

2020-07-01 VV+T_S0,5_P13_0,3 13 0,3 0,5 0,73 850,0 931,1 1626,0 694,9 1424,3 1365,0 60,3

2020-06-30 VV+T_S0,5_P14_0,1 14 0,1 0,5 0,93 803,0 884,1 1776,0 891,9 1806,4 1732,0 162,8

2020-07-01 VV+T_S0,5_P14_0,3 14 0,3 0,5 0,70 824,0 905,1 1561,0 655,9 1415,4 1349,8 16,2

2020-07-01 VV+T_S0,5_P15_0,1 15 0,1 0,5 1,40 782,0 863,1 1992,0 1128,9 2228,0 2146,0 286,9

2020-07-01 VV+T_S0,5_P15_0,3 15 0,3 0,5 1,24 867,0 948,1 1662,0 713,9 1461,0 1404,1 134,6

2020-07-02 VV+T_S0,5_P15_0,6 15 0,6 0,5 0,99 828,0 909,1 1379,0 469,9 1127,3 1064,9 57,6

2020-07-07 VV+T_S0,5_P15_0,8 15 0,8 0,5 0,69 889,0 970,1 1890,0 919,9 1963,4 1850,4 200,7 Regnat 200706



2020-07-01 VV+T_S0,5_P16_0,1 16 0,1 0,5 1,38 836,0 917,1 1780,0 862,9 1595,7 1518,6 15,3

2020-07-01 VV+T_S0,5_P16_0,3 16 0,3 0,5 1,26 862,0 943,1 1400,0 456,9 1046,9 1002,9 31,0

2020-07-02 VV+T_S0,5_P16_0,6 16 0,6 0,5 0,87 926,0 1007,1 1694,0 686,9 1311,7 1237,0 0,0

2020-07-07 VV+T_S0,5_P16_0,8 16 0,8 0,5 0,66 894,0 975,1 1633,0 657,9 1534,5 1448,4 117,8 Regnat 200706



Bilaga A – Provresultat från densitetsbestämning i fält

A:2

Provresultat från isotopmätare

Datum MärkningProvpunk

tDjup Provplats z (korr.)

T1 WD

[kg/ m3]

T1 Moist

[kg/m3]

T1 DD

(kg/ m3]

T1 M

Count

T1 D

CountT1 MCR T 1DCR

T2 WD

[kg/ m3]2

T2 Moist

[kg/m3]3

T2 DD

(kg/ m3]4

T2 M

Count5

T2 D

Count6T2 MCR7 T2 DCR8

T3 WD

[kg/ m3]9

T3 Moist

[kg/m3]1

0

T3 DD

(kg/

m3]11

T3 M

Count12

T3 D

Count13T3 MCR14 T3 DCR15

2020-07-08 VV+T_S0,3_P1_0,1 1 0,1 0,3 0,19 2354,0 288,0 2065,0 261,0 765,0 0,25 0,18 2259,0 273,0 1985,0 250,0 864,0 0,24 0,22 2334,0 257,0 2077,0 238,0 784,0 0,23 0,20

2020-07-08 VV+T_S0,3_P2_0,1 2 0,1 0,3 0,11 2360,0 284,0 2076,0 258,0 759,0 0,25 0,10 2236,0 246,0 1990,0 230,0 890,0 0,22 0,22 2302,0 292,0 2009,0 264,0 817,0 0,25 0,20

2020-07-08 VV+T_S0,3_P3_0,1 3 0,1 0,3 0,49 2290,0 305,0 1986,0 273,0 829,0 0,27 0,21 2307,0 294,0 2014,0 265,0 811,0 0,26 0,20 2270,0 277,0 1993,0 253,0 851,0 0,25 0,21

2020-07-08 VV+T_S0,3_P4_0,1 4 0,1 0,3 0,40 2341,0 329,0 2012,0 291,0 777,0 0,28 0,19 2316,0 306,0 2008,0 276,0 802,0 0,27 0,20 2177,0 294,0 1884,0 265,0 964,0 0,26 0,24

2020-07-07 VV+T_S0,3_P5_0,1 5 0,1 0,3 0,59 2448,0 236,0 2211,0 223,0 671,0 0,22 0,17 2326,0 218,0 2108,0 209,0 779,0 0,20 0,20 2315,0 250,0 2065,0 233,0 790,0 0,23 0,20

2020-07-07 VV+T_S0,3_P6_0,1 6 0,1 0,3 0,62 2288,0 218,0 2071,0 209,0 817,0 0,20 0,21 2105,0 186,0 1919,0 186,0 1048,0 0,18 0,27 2233,0 212,0 2021,0 205,0 879,0 0,20 0,22

2020-07-07 VV+T_0,3_P7_0,1 7 0,1 0,3 0,95 2424,0 243,0 2181,0 228,0 690,0 0,22 0,18 2359,0 215,0 2144,0 207,0 747,0 0,20 0,19 2262,0 238,0 2024,0 207,0 747,0 0,20 0,19

2020-07-07 VV+T_0,3_P8_0,1 8 0,1 0,3 0,94 2358,0 241,0 2117,0 226,0 748,0 0,22 0,19 2356,0 192,0 2164,0 190,0 750,0 0,19 0,19 2379,0 212,0 2167,0 205,0 729,0 0,20 0,19

2020-07-01 VV+T_S0,3_P9_0,1 9 0,1 0,3 1,23 2249,0 105,0 2144,0 128,0 872,0 0,12 0,22 2174,0 78,0 2096,0 108,0 964,0 0,10 0,24 2140,0 101,0 2039,0 125,0 1011,0 0,12 0,25

2020-07-02 VV+T_S0,3_P9_0,4 9 0,4 0,3 0,94 2392,0 325,0 2066,0 287,0 723,0 0,28 0,18 2309,0 327,0 1982,0 288,0 802,0 0,28 0,20 2343,0 282,0 2061,0 255,0 768,0 0,25 0,19

2020-07-07 VV+T_S0,3_P9_0,7 9 0,7 0,3 0,68 2515,0 150,0 2365,0 159,0 621,0 0,16 0,16 2224,0 173,0 2051,0 176,0 890,0 0,17 0,23 2034,0 142,0 1892,0 153,0 1161,0 0,15 0,30

2020-07-08 VV+T_S0,3_P9_1,0 9 1,0 0,3 0,36 2352,0 193,0 2158,0 191,0 767,0 0,19 0,19 2180,0 151,0 2028,0 160,0 961,0 0,16 0,24 2254,0 192,0 2062,0 190,0 869,0 0,19 0,22

2020-07-01 VV+T_S0,3_P10_0,1 10 0,1 0,3 1,21 2303,0 117,0 2186,0 137,0 812,0 0,13 0,20 2096,0 98,0 1997,0 123,0 1076,0 0,12 0,27 2133,0 102,0 2030,0 126,0 1021,0 0,12 0,26

2020-07-02 VV+T_S0,3_P10_0,4 10 0,4 0,3 0,94 2218,0 147,0 2071,0 156,0 904,0 0,15 0,23 2218,0 155,0 2063,0 162,0 904,0 0,16 0,23 2242,0 178,0 2064,0 179,0 875,0 0,18 0,22

2020-07-07 VV+T_S0,3_P10_0,7 10 0,7 0,3 0,61 2372,0 201,0 2171,0 197,0 735,0 0,19 0,19 2202,0 195,0 2008,0 192,0 916,0 0,19 0,23 2330,0 216,0 2113,0 208,0 775,0 0,20 0,20

2020-07-08 VV+T_S0,3_P10_1,0 10 1,0 0,3 0,32 2323,0 183,0 2140,0 183,0 795,0 0,18 0,20 2376,0 187,0 2189,0 186,0 744,0 0,18 0,19 2241,0 169,0 2072,0 173,0 884,0 0,17 0,22

2020-06-30 VV+T_S0,5_P11_0,1 11 0,1 0,5 0,42 2405,0 154,0 2251,0 161,0 709,0 0,16 0,18 2345,0 173,0 2173,0 175,0 763,0 0,17 0,19 2392,0 165,0 2228,0 169,0 720,0 0,17 0,18

2020-07-01 VV+T_S0,5_P11_0,3 11 0,3 0,5 0,22 2306,0 219,0 2087,0 214,0 809,0 0,21 0,20 2196,0 197,0 1999,0 197,0 936,0 0,19 0,24 2308,0 225,0 2083,0 218,0 807,0 0,21 0,20

2020-06-30 VV+T_S0,5_P12_0,1 12 0,1 0,5 0,43 2367,0 177,0 2190,0 178,0 743,0 0,17 0,19 2278,0 176,0 2102,0 177,0 832,0 0,17 0,21 2292,0 161,0 2131,0 166,0 817,0 0,16 0,21

2020-06-30 VV+T_S0,5_P12_0,3 12 0,3 0,5 0,18 2176,0 279,0 1897,0 253,0 953,0 0,25 0,24 2239,0 290,0 1949,0 261,0 876,0 0,26 0,22

2020-06-30 VV+T_S0,5_P13_0,1 13 0,1 0,5 0,91 2358,0 144,0 2214,0 154,0 751,0 0,15 0,19 2462,0 143,0 2319,0 153,0 663,0 0,15 0,17 2352,0 151,0 2201,0 159,0 757,0 0,16 0,19

2020-07-01 VV+T_S0,5_P13_0,3 13 0,3 0,5 0,73 2177,0 185,0 1992,0 188,0 1701,0 0,18 0,43 2264,0 151,0 2113,0 163,0 1508,0 0,16 0,38 2075,0 146,0 1929,0 159,0 1958,0 0,15 0,49

2020-06-30 VV+T_S0,5_P14_0,1 14 0,1 0,5 0,93 2218,0 132,0 2086,0 145,0 900,0 0,14 0,23 2152,0 94,0 2058,0 117,0 986,0 0,11 0,25 2168,0 117,0 2051,0 134,0 956,0 0,13 0,24

2020-07-01 VV+T_S0,5_P14_0,3 14 0,3 0,5 0,70 2292,0 201,0 2091,0 200,0 824,0 0,19 0,21 2149,0 166,0 1983,0 174,0 998,0 0,17 0,25 2264,0 195,0 2069,0 196,0 854,0 0,19 0,21

2020-07-01 VV+T_S0,5_P15_0,1 15 0,1 0,5 1,40 2223,0 126,0 2097,0 144,0 902,0 0,14 0,23 2212,0 142,0 2070,0 156,0 916,0 0,15 0,23 2161,0 130,0 2031,0 147,0 981,0 0,14 0,25

2020-07-01 VV+T_S0,5_P15_0,3 15 0,3 0,5 1,24 2249,0 155,0 2093,0 166,0 872,0 0,16 0,22 2153,0 145,0 2008,0 158,0 993,0 0,15 0,25 2216,0 187,0 2028,0 190,0 911,0 0,18 0,23

2020-07-02 VV+T_S0,5_P15_0,6 15 0,6 0,5 0,99 2361,0 249,0 2112,0 231,0 751,0 0,23 0,19 2315,0 242,0 2072,0 226,0 796,0 0,22 0,20 2310,0 282,0 2028,0 255,0 801,0 0,25 0,20

2020-07-07 VV+T_S0,5_P15_0,8 15 0,8 0,5 0,69 2403,0 204,0 2199,0 199,0 708,0 0,19 0,18 2159,0 131,0 2028,0 145,0 972,0 0,14 0,25 2169,0 176,0 1993,0 178,0 959,0 0,17 0,24

2020-07-08 VV+T_S0,5_P15_1,1 15 1,1 0,5 0,39 2345,0 229,0 2117,0 217,0 773,0 0,21 0,19 2368,0 187,0 2182,0 186,0 751,0 0,18 0,19 2367,0 204,0 2163,0 199,0 752,0 0,19 0,19

2020-07-08 VV+T_S0,5_P15_1,3 15 1,3 0,5 0,15 2288,0 183,0 2105,0 183,0 832,0 0,18 0,21 2171,0 169,0 2002,0 173,0 972,0 0,17 0,24 2148,0 218,0 1930,0 209,0 1004,0 0,20 0,25

2020-07-01 VV+T_S0,5_P16_0,1 16 0,1 0,5 1,38 2231,0 138,0 2092,0 153,0 893,0 0,15 0,22 2167,0 137,0 2030,0 152,0 974,0 0,15 0,24 2147,0 143,0 2003,0 157,0 1001,0 0,15 0,25

2020-07-01 VV+T_S0,5_P16_0,3 16 0,3 0,5 1,26 2237,0 149,0 2088,0 161,0 886,0 0,15 0,22 2154,0 146,0 2008,0 159,0 1756,0 0,15 0,44 1976,0 157,0 1819,0 167,0 2247,0 0,16 0,56

2020-07-02 VV+T_S0,5_P16_0,6 16 0,6 0,5 0,87 2300,0 182,0 2118,0 182,0 811,0 0,18 0,20 2282,0 208,0 2074,0 201,0 830,0 0,20 0,21 2246,0 240,0 2006,0 224,0 871,0 0,22 0,22

2020-07-07 VV+T_S0,5_P16_0,8 16 0,8 0,5 0,66 2422,0 195,0 2227,0 192,0 692,0 0,19 0,18 2401,0 212,0 2189,0 205,0 709,0 0,20 0,18 2381,0 177,0 2204,0 179,0 727,0 0,17 0,18

2020-07-08 VV+T_S0,5_P16_1,1 16 1,1 0,5 0,43 2412,0 212,0 2200,0 205,0 712,0 0,20 0,18 2366,0 214,0 2153,0 206,0 753,0 0,20 0,19 2314,0 180,0 2134,0 181,0 804,0 0,18 0,20

2020-07-08 VV+T_S0,5_P16_1,3 16 1,3 0,5 0,21 2246,0 183,0 2063,0 183,0 879,0 0,18 0,22 2183,0 164,0 2020,0 169,0 956,0 0,17 0,24 2256,0 184,0 2072,0 184,0 867,0 0,18 0,22

Bilaga B – Beräkningar med indata från densitetsbestämning i fält

B:1

Beräkningar vattenvolymeter med indata från Bilaga A

Provtagning

utförd datumMärkning

Provpunk

t

Provtagni

ngsplats

z (korr.)

[m]Djup [m] Höjd [m]

Stenkvot

[%]

Våtdensitet

[t/m3]

Torrdensitet

[t/m3]]

Torrdensitet

stenkorriger

ad

[t/m3]

Luftporhalt

vid packning

[%]

Portal

[-]

Maximal

torrdensit

et enligt

Proctor

Packningsgra

d

[%]

Vattenkvot

vid packning

[%]

Vattenkvot

vid

provtagning

[%]

2020-07-08 VV+T_S0,3_P1_0,1 1 0,3 0,19 0,1 0,08 12% 2,19 2,01 1,84 12% 0,34 2,26 89,1% 6,6% 8,8%

2020-07-08 VV+T_S0,3_P2_0,1 2 0,3 0,11 0,1 0,16 3% 2,28 2,08 2,04 9% 0,30 2,26 92,0% 6,6% 9,5%

2020-07-08 VV+T_S0,3_P3_0,1 3 0,3 0,49 0,1 0,06 5% 2,10 1,92 1,85 18% 0,41 2,26 84,9% 5,7% 9,6%

2020-07-08 VV+T_S0,3_P4_0,1 4 0,3 0,40 0,1 0,15 2% 2,12 1,93 1,90 18% 0,40 2,26 85,3% 5,7% 9,8%

2020-07-07 VV+T_S0,3_P5_0,1 5 0,3 0,59 0,1 0,14 7% 2,38 2,21 2,08 4% 0,22 2,14 103,1% 6,3% 7,8%

2020-07-07 VV+T_S0,3_P6_0,1 6 0,3 0,62 0,1 0,11 6% 2,24 2,07 1,98 10% 0,30 2,14 96,9% 6,3% 8,1%

2020-07-07 VV+T_0,3_P7_0,1 7 0,3 0,95 0,1 0,08 5% 2,24 2,07 1,99 10% 0,31 2,14 96,5% 6,7% 8,6%

2020-07-07 VV+T_0,3_P8_0,1 8 0,3 0,94 0,1 0,09 13% 2,22 2,06 1,87 10% 0,31 2,14 96,4% 6,7% 7,5%

2020-07-01 VV+T_S0,3_P9_0,1 9 0,3 1,23 0,1 0,08 6% 2,01 1,92 1,83 18% 0,41 2,14 89,6% 5,7% 4,8%

2020-07-02 VV+T_S0,3_P9_0,4 9 0,3 0,94 0,4 0,37 3% 2,11 1,99 1,95 13% 0,36 2,14 93,0% 6,7% 5,8%

2020-07-07 VV+T_S0,3_P9_0,7 9 0,3 0,68 0,7 0,63 10% 2,39 2,25 2,07 2% 0,20 2,14 105,3% 6,3% 5,9%

2020-07-08 VV+T_S0,3_P9_1,0 9 0,3 0,36 1,0 0,95 4% 2,13 2,01 1,94 14% 0,34 2,26 88,9% 5,7% 6,1%

2020-07-01 VV+T_S0,3_P10_0,1 10 0,3 1,21 0,1 0,10 1% 1,91 1,83 1,81 22% 0,48 2,14 85,4% 5,7% 4,5%

2020-07-02 VV+T_S0,3_P10_0,4 10 0,3 0,94 0,4 0,37 11% 2,08 2,00 1,84 13% 0,35 2,14 93,3% 6,7% 4,0%

2020-07-07 VV+T_S0,3_P10_0,7 10 0,3 0,61 0,7 0,70 10% 2,12 1,99 1,85 14% 0,36 2,14 92,9% 6,3% 6,4%

2020-07-08 VV+T_S0,3_P10_1,0 10 0,3 0,32 1,0 0,98 1% 1,80 1,70 1,68 28% 0,59 2,26 75,1% 5,7% 5,9%

2020-06-30 VV+T_S0,5_P11_0,1 11 0,5 0,42 0,1 0,09 26% 2,00 1,92 1,57 17% 0,41 2,14 89,5% 6,2% 4,3%

2020-07-01 VV+T_S0,5_P11_0,3 11 0,5 0,22 0,3 0,29 8% 2,18 2,08 1,95 10% 0,30 2,14 97,0% 6,2% 5,2%

2020-06-30 VV+T_S0,5_P12_0,1 12 0,5 0,43 0,1 0,08 15% 2,21 2,11 1,88 9% 0,28 2,14 98,8% 6,2% 4,8%

2020-06-30 VV+T_S0,5_P12_0,3 12 0,5 0,18 0,3 0,33 7% 1,89 1,79 1,71 23% 0,51 2,14 83,7% 6,2% 5,7%

2020-06-30 VV+T_S0,5_P13_0,1 13 0,5 0,91 0,1 0,13 18% 2,17 2,08 1,80 11% 0,30 2,14 97,1% 5,8% 4,4%

2020-07-01 VV+T_S0,5_P13_0,3 13 0,5 0,73 0,3 0,30 4% 2,05 1,96 1,90 16% 0,37 2,14 91,8% 5,8% 4,3%

2020-06-30 VV+T_S0,5_P14_0,1 14 0,5 0,93 0,1 0,10 9% 2,03 1,94 1,81 17% 0,39 2,14 90,7% 5,8% 4,3%

2020-07-01 VV+T_S0,5_P14_0,3 14 0,5 0,70 0,3 0,33 1% 2,16 2,06 2,04 12% 0,31 2,14 96,2% 5,8% 4,9%

2020-07-01 VV+T_S0,5_P15_0,1 15 0,5 1,40 0,1 0,08 13% 1,97 1,90 1,73 17% 0,42 2,14 88,8% 6,8% 3,8%

2020-07-01 VV+T_S0,5_P15_0,3 15 0,5 1,24 0,3 0,24 10% 2,05 1,97 1,83 14% 0,37 2,14 91,9% 6,8% 4,1%

2020-07-02 VV+T_S0,5_P15_0,6 15 0,5 0,99 0,6 0,49 5% 2,40 2,27 2,17 3% 0,19 2,14 105,9% 5,8% 5,9%

2020-07-07 VV+T_S0,5_P15_0,8 15 0,5 0,69 0,8 0,79 11% 2,13 2,01 1,85 14% 0,34 2,14 94,0% 5,8% 6,1%

2020-07-08 VV+T_S0,5_P15_1,1 15 0,5 0,39 1,1 1,09 9% 2,25 2,12 1,97 8% 0,27 2,14 99,0% 6,2% 6,0%

2020-07-08 VV+T_S0,5_P15_1,3 15 0,5 0,15 1,3 1,33 17% 2,15 2,05 1,80 11% 0,32 2,14 95,9% 6,2% 5,0%

2020-07-01 VV+T_S0,5_P16_0,1 16 0,5 1,38 0,1 0,10 1% 1,85 1,76 1,75 23% 0,53 2,14 82,2% 6,8% 5,1%

2020-07-01 VV+T_S0,5_P16_0,3 16 0,5 1,26 0,3 0,22 3% 2,29 2,19 2,14 4% 0,23 2,14 102,6% 6,8% 4,4%

2020-07-02 VV+T_S0,5_P16_0,6 16 0,5 0,87 0,6 0,61 0% 1,91 1,80 1,80 23% 0,50 2,14 84,2% 5,8% 6,0%

2020-07-07 VV+T_S0,5_P16_0,8 16 0,5 0,66 0,8 0,82 8% 2,33 2,20 2,06 6% 0,23 2,14 102,9% 5,8% 5,9%

2020-07-08 VV+T_S0,5_P16_1,1 16 0,5 0,43 1,1 1,05 6% 2,23 2,10 2,01 9% 0,28 2,14 98,3% 6,2% 6,2%

2020-07-08 VV+T_S0,5_P16_1,3 16 0,5 0,21 1,3 1,27 10% 2,38 2,26 2,07 2% 0,20 2,14 105,4% 6,2% 5,7%

Bilaga B – Beräkningar med indata från densitetsbestämning i fält

B:2

Beräkningar isotopmätare med indata från Bilaga A (medelvärde av de utförda mätningarna).

Provtagning

utförd datumMärkning

Provpunk

t

Provtagni

ngsplats

z (korr.)

[m]Djup [m] Höjd [m] WD [kg/ m3]

Moist

[kg/m3]

Vattenkvot

vid

provtagning

[%]

DD (kg/ m3]Torrdensitet

[t/m3]

Packningsgra

d [%]Portal [-]

Luftporhalt

vid packning

[%]

M Count D Count MCR DCR

2020-07-08 VV+T_S0,3_P1_0,1 1 0,3 0,19 0,1 0,08 2316 273 13,4% 2042 2,04 90,4% 0,32 10,9% 250 804 0 0

2020-07-08 VV+T_S0,3_P2_0,1 2 0,3 0,11 0,1 0,16 2299 274 13,5% 2025 2,03 89,6% 0,33 11,6% 251 822 0 0

2020-07-08 VV+T_S0,3_P3_0,1 3 0,3 0,49 0,1 0,06 2289 292 14,6% 1998 2,00 88,4% 0,35 14,6% 264 830 0 0

2020-07-08 VV+T_S0,3_P4_0,1 4 0,3 0,40 0,1 0,15 2278 310 15,7% 1968 1,97 87,1% 0,37 15,9% 277 848 0 0

2020-07-07 VV+T_S0,3_P5_0,1 5 0,3 0,59 0,1 0,14 2363 235 11,0% 2128 2,13 99,4% 0,27 7,8% 222 747 0 0

2020-07-07 VV+T_S0,3_P6_0,1 6 0,3 0,62 0,1 0,11 2209 205 10,2% 2004 2,00 93,6% 0,35 13,2% 200 915 0 0

2020-07-07 VV+T_0,3_P7_0,1 7 0,3 0,95 0,1 0,08 2348 232 11,0% 2116 2,12 98,9% 0,28 7,4% 214 728 0 0

2020-07-07 VV+T_0,3_P8_0,1 8 0,3 0,94 0,1 0,09 2364 215 10,0% 2149 2,15 100,4% 0,26 6,0% 207 742 0 0

2020-07-01 VV+T_S0,3_P9_0,1 9 0,3 1,23 0,1 0,08 2188 95 4,5% 2093 2,09 97,8% 0,29 10,6% 120 949 0 0

2020-07-02 VV+T_S0,3_P9_0,4 9 0,3 0,94 0,4 0,37 2348 311 15,3% 2036 2,04 95,2% 0,33 10,9% 277 764 0 0

2020-07-07 VV+T_S0,3_P9_0,7 9 0,3 0,68 0,7 0,63 2258 155 7,4% 2103 2,10 98,3% 0,28 8,9% 163 891 0 0

2020-07-08 VV+T_S0,3_P9_1,0 9 0,3 0,36 1,0 0,95 2262 179 8,6% 2083 2,08 92,2% 0,30 11,0% 180 866 0 0

2020-07-01 VV+T_S0,3_P10_0,1 10 0,3 1,21 0,1 0,10 2177 106 5,1% 2071 2,07 96,8% 0,30 11,5% 129 970 0 0

2020-07-02 VV+T_S0,3_P10_0,4 10 0,3 0,94 0,4 0,37 2226 160 7,7% 2066 2,07 96,5% 0,31 9,6% 166 894 0 0

2020-07-07 VV+T_S0,3_P10_0,7 10 0,3 0,61 0,7 0,70 2301 204 9,7% 2097 2,10 98,0% 0,29 9,1% 199 809 0 0

2020-07-08 VV+T_S0,3_P10_1,0 10 0,3 0,32 1,0 0,98 2313 180 8,4% 2134 2,13 94,4% 0,27 8,8% 181 808 0 0

2020-06-30 VV+T_S0,5_P11_0,1 11 0,5 0,42 0,1 0,09 2381 164 7,4% 2217 2,22 103,6% 0,22 4,1% 168 731 0 0

2020-07-01 VV+T_S0,5_P11_0,3 11 0,5 0,22 0,3 0,29 2270 214 10,4% 2056 2,06 96,1% 0,31 11,1% 210 851 0 0

2020-06-30 VV+T_S0,5_P12_0,1 12 0,5 0,43 0,1 0,08 2312 171 8,0% 2141 2,14 100,0% 0,26 7,4% 174 797 0 0

2020-06-30 VV+T_S0,5_P12_0,3 12 0,5 0,18 0,3 0,33 2208 285 14,8% 1923 1,92 89,9% 0,40 16,9% 257 915 0 0

2020-06-30 VV+T_S0,5_P13_0,1 13 0,5 0,91 0,1 0,13 2391 146 6,5% 2245 2,24 104,9% 0,20 3,8% 155 724 0 0

2020-07-01 VV+T_S0,5_P13_0,3 13 0,5 0,73 0,3 0,30 2172 161 8,0% 2011 2,01 94,0% 0,34 13,8% 170 1722 0 0

2020-06-30 VV+T_S0,5_P14_0,1 14 0,5 0,93 0,1 0,10 2179 114 5,5% 2065 2,07 96,5% 0,31 11,5% 132 947 0 0

2020-07-01 VV+T_S0,5_P14_0,3 14 0,5 0,70 0,3 0,33 2235 187 9,1% 2048 2,05 95,7% 0,32 12,3% 190 892 0 0

2020-07-01 VV+T_S0,5_P15_0,1 15 0,5 1,40 0,1 0,08 2199 133 6,4% 2066 2,07 96,5% 0,31 9,4% 149 933 0 0

2020-07-01 VV+T_S0,5_P15_0,3 15 0,5 1,24 0,3 0,24 2206 162 7,9% 2043 2,04 95,5% 0,32 10,4% 171 925 0 0

2020-07-02 VV+T_S0,5_P15_0,6 15 0,5 0,99 0,6 0,49 2329 258 12,4% 2071 2,07 96,8% 0,30 11,3% 237 783 0 0

2020-07-07 VV+T_S0,5_P15_0,8 15 0,5 0,69 0,8 0,79 2244 170 8,2% 2073 2,07 96,9% 0,30 11,2% 174 880 0 0

2020-07-08 VV+T_S0,5_P15_1,1 15 0,5 0,39 1,1 1,09 2360 207 9,6% 2154 2,15 100,7% 0,25 6,9% 201 759 0 0

2020-07-08 VV+T_S0,5_P15_1,3 15 0,5 0,15 1,3 1,33 2202 190 9,4% 2012 2,01 94,0% 0,34 13,0% 188 936 0 0

2020-07-01 VV+T_S0,5_P16_0,1 16 0,5 1,38 0,1 0,10 2182 139 6,8% 2042 2,04 95,4% 0,32 10,5% 154 956 0 0

2020-07-01 VV+T_S0,5_P16_0,3 16 0,5 1,26 0,3 0,22 2122 151 7,6% 1972 1,97 92,1% 0,37 13,6% 162 1630 0 0

2020-07-02 VV+T_S0,5_P16_0,6 16 0,5 0,87 0,6 0,61 2276 210 10,2% 2066 2,07 96,5% 0,31 11,5% 202 837 0 0

2020-07-07 VV+T_S0,5_P16_0,8 16 0,5 0,66 0,8 0,82 2401 195 8,8% 2207 2,21 103,1% 0,22 5,5% 192 709 0 0

2020-07-08 VV+T_S0,5_P16_1,1 16 0,5 0,43 1,1 1,05 2364 202 9,3% 2162 2,16 101,0% 0,25 6,5% 197 756 0 0

2020-07-08 VV+T_S0,5_P16_1,3 16 0,5 0,21 1,3 1,27 2228 177 8,6% 2052 2,05 95,9% 0,32 11,3% 179 901 0 0

Documents

Lagertjocklekens inverkan på packning och homogenitet