1

LIETUVIØ BENDRUOMENËS ÐVEDIJOJE

INFORMACINIS LEIDINYS

Nr. 1 (7) 2006 m. sausis

Nyhetsblad för Litauiska Föreningen i Sverige

Pernai, planuodama naujas veiklos sritis, Bendruo-menës valdyba nusprendë apklausti Bendruomenës na-rius ir bièiulius apie jø amþiø, iðsilavinimà, nuomonæapie bendruomenës veiklos formas, rengiamus rengi-nius, susitikimø skaièiø ir surinkti pageidavimus dëlbûsimø darbo srièiø ar prioritetø.

Ðiame laikraðtyje pristatome kelias sritis ir mintis.

Mûsø bendruomenëje labai ávairûs iriðprusæ þmonës

Á anketoje pateiktus klausimus atsakë 86 þmonës,33 moterys ir 44 vyrai, ið jø 22 ðvedai (6 moterys ir 16vyrø). (Ne visi respondentai atsakë á visus klausimus,todël pateikiami tik þinomi skaièiai.) Didþiausia dalisatsakymø buvo gauta ið LBÐ nariø (80 procentø).Vyraujanti amþiaus grupë tarp lietuviø buvo 30-39metai ir iki 30 metø, o ðvedø- 40-49 ir 30-39 metai.

Dauguma apklaustøjø (75 procentai) turi aukðtàjá

Kaip ðiandien atrodo Lietuviøbendruomenë Ðvedijoje

Virginija Langbakk

universitetiná iðsilavinimà, kas tik patvirtina per pasta-ruosius penkerius metus spaudoje ir oficialioje statisti-koje minëtà informacijà.

Ádomus pragyventø metø Ðvedijoje pasiskirtymaslietuviø grupëje, jie pasidalina lygiai á tris pagrindinesgrupes- 2-4 metai, 5-10 ir virð deðimt metø. Turintgalvoje tai, kad per paskutinius dvejus metus á Ðvedijàatvykusiø lietuviø skaièius þymiai iðaugo, perðasi iðva-da, kad pagrindinë LBÐ renginius lankanèiø þmoniødalis - ne jie, o seniau èia gyvenantys lietuviai, ir kadnaujai atsikëlusios ðeimos arba nieko neþino apie bend-ruomenæ, arba dar nenori á jà ásijungti.

Lietuvaitëms Ðvedijoje nelengva rasti darbà

Atsakymai apie uþimtumà rodo gana ryðkø skir-tumà tarp ðvedø ir lietuviø. Pagrindinë ðvedø dalis (18ið 22) turi pastovø darbà ir tik du asmenys yra bedar-biai, tuo tarpu lietuviø atsakymai pasiskirsto po visas

LBÐ pirmininkë/LFS ordförande

tæsinys 2 psl.

Mieli bendruomenës nariai irbièiuliai,

Vël artëja pagrindinë mûsø ðventë, Vasario 16-oji, ákurià susirenkame pabendrauti ir pasiklaustyti naujie-nø ið Lietuvos.

Augant mûsø bûriui, didëja ir ðventës dalyviø ávai-rovë, poreikis ir dëmesys Lietuvos istorijai, kultûrai beitradicijoms. Ði ðventë - puiki proga pristatyti Lietuvà irkitas tautas, tarp kuriø mes gyvename ir dirbame.

Lietuviø bendruomenës Ðvedijoje valdyba sveikinavisus su tradicine Lietuvos nepriklausomybës diena,kvieèia apsilankyti ðventëje ir kartu prisiminti sunkias,bet reikðmingas tautos ir valstybës kûrimo dienas.

Labai laukiame jûsø vasario 18 dienà.

Kära föreningsmedlemmar ochvänner!

Vår viktigaste årsfest, den 16:e februari, inträffar snartigen. Vi kommer att träffas för att umgås med varandraoch få nyheter från Litauen. Styrelsen för Litauiska Före-ningen i Sverige gratulerar alla på Litauens nationaldagoch inbjuder er att samlas på festen den 18 februari.

LFS styrelse

LBÐ valdyba

2

kategorijas. Didþiausia dalis atsakiusiøjø (38 ið 62) turipastovø uþimtumà, nedirbanèiø þmoniø grupëje per-svarà sudaro jaunos ir darbingo amþiaus moterys (9 ið12 nedirbanèiø). Laikinai dirbanèiø skaièius pasiskirstogana tolygiai tarp vyrø ir moterø. Maþiausià respon-dentø grupæ sudaro pensininkai ir studentai.

Tokia didelë bedarbiø lietuviø moterø dalis, ypaèlyginant su aukðtu vidutiniu iðsilavinimo lygiu, liudijaapie sudëtingà integravimosi á darbo rinkà procesà. Jei-gu Bendruomenei ir Valdybai pavyktø sukurti kaþko-kius darbo rinkos intergavimà palengvinanèius bûdusar projektus, tai bûtø labai didelis pasiekimas ir pavyz-dys kitø ðaliø lietuviø bendruomenëms.

Bendruomenës veikla gavo gerà ávertinimà

Dauguma (71 %) visø apklaustøjø patvirtino, kadbendruomenës veikla yra pakankama ir tik penki lietuviaiteigia, kad nepakankama. Ið penkiø veikla nepatenkintøþmoniø du nëra LBÐ nariai, dël ko vienas ið paaiðkinimøgalëtø bûti tas, kad jie dël nepakankamos veiklos nenoritapti nariais, arba kad nebûdami nariais jie negauna visosinformacijos apie naujus bendruomenës renginius.

Aðtuoni asmenys (6 lietuviai ir 2 ðvedai) pageidautøkokios nors specialios Bendruomenës veiklos srities, betne visi paþymëjo, kokia ta sritis galëtø bûti, todël þemiaupristatome visus individualiai suraðytus pasiûlymus.

Nauji pageidavimai

Tiek vyrai, tiek moterys siûlë rengti susitikimus sukitø kultûrø atstovais ar bendruomenëmis, ðv. Kalëdasir suneðtines vakarones, lietuviðkas diskotekas ir vaka-rus, derliaus ðventes ir koncertus. Ðvediðkai atsakinëjusigrupë dar pageidavo kalbos kursø ir daugiau ðvenèiø.

Visos veiklos sritys mëgstamos

Vasario 16-osios ir Prieðadventinë ðventë pasirodëpaèios mëgstamiausios ið visø renginiø ir veiklos srièiøir gavo 55 bei 30 bendro skaièiaus balsø. Ðias ðventesvienodai vijosi (26 ir 26), aiðku, tik lietuviðkuoseatsakymuose paþymëti mokykla ir laikraðtis. Moterø

grupë, ðokiø grupë ir interneto svetainë pasidalino liku-siomis vietomis ir surinko po 14 balsø. Ádomu paminëti,kad interneto svetainë paþymëta ir trijuose ðvedø atsaky-muose, kas rodo strategiðkà ðios veiklos svarbà, ypaè pri-statant Lietuvà Ðvedijoje ir pleèiant ryðius su ðvediðkaikalbanèiais bûsimais ar esamais nariais.

Kitus atsakymus ir pasiûlymus pristatysime kitameBendruomenës laikraðèio numeryje. Dëkui uþ mintis irpasiûlymus.

atkelta ið 1 psl.

Grafiðkas ávairiø darbo srièiø pasirinkimasGrafisk bild av de önskade

verksamhetsområdena

Så ser Litauiska föreningen uti Sverige idag

Förra året gjorde LFS styrelse en enkät för att få vetamer om föreningens medlemmar och deras åsikter omföreningens verksamhet.

86 personer svarade på enkäten. Vi vet att det var 33kvinnor och 44 män, 22 av dem var svenskar, 6 kvinnoroch 16 män. (Alla svarade inte på alla frågor!). 80% avdem som svarade var LFS-medlemmar. Dominerandeåldersgrupp bland litauerna var 39 år och yngre, blandsvenskarna 30-49 år. 75% av de som svarade haruniversitetetsutbildning.

Litauerna i Sverige kan delas in i tre lika stora grupperefter hur länge de har bott här: 2-4, 5-10 och över 10 år.Tänk på att många litauer har kommit till Sverige de sistatvå åren men det är inte de som kommer på föreningensmöten.

Svaren om sysselsättning visar på en stor skillnadmellan litauer och svenskar. Bara 2 svenskar av 22 vararbetslösa. Bland litauerna hade 38 av 62 permanentarbete. 9 av de 12 arbetslösa litauerna var unga kvinnor.Tillfälligt arbete fördelas jämnt mellan kvinnor och män.Pensionärer och studenter utgör den minsta gruppen.

71 % av de som svarade påstod att föreningensverksamhet är helt tillräcklig. Bara 5 litauer tyckte tvärtom.2 av de 5 litauerna är inte medlemmar.

6 litauer och 2 svenskar skulle vilja ha någonspecialverksamhet, men inte alla skrev exakt vilken.

Både män och kvinnor föreslog att föreningen bordearrangera möten med representanter från andra kulturereller föreningar, julfester, knytkalas, litauiska disco-kvällar,konserter och andra fester. Svenskarna önskadespråkkurser och fler fester.

�Den 16:e-februari�-festen fick 55 och �Före-advents-festen� fick 30 röster och blev de mest omtycktaarrangemangen. Saules-skola och föreningens tidning fickvardera 26 röster. Kvinnoklubben, dansgruppen ochwebbsidan fick 14 röster vardera.

Andra svar och förslag kommer vi att presentera inästa nummer av Nyhetsbladet. Vi tackar alla för idéeroch förslag.

Sammanfattning

3

Praëjusiø metø spalio 29 dienà vyko Visuotinis LBÐnariø susirinkimas, kuris pagal LBÐ nariø sprendimàpirmà kartà buvo atskirtas nuo Vasario 16-osios dienosminëjimo ir perkeltas á rudená.

Metinio susirinkimo data pakeista dël to, kad orga-nizuojant Metiná susirinkimà rudená, galima iðnaudotigalimybæ pristatyti nariams iðsiplëtusià Bendruomenësveiklà ir paminëti Vëlines, dalyvaujant broliø prancið-konø laikomose ðv. miðiose, o Vasario 16-osios minë-jimà paskirti vien kultûros ir tradicijø ðventei.

Metinis LBÐ susirinkimas

Lietuviø bendruomenës Ðvedijoje susirinkime (vy-kusiame 2005 m. spalio 29 d.) vienbalsiai nustatytasnaujas nario mokestis.

Nuo 2005 m. spalio mënesio LBÐ narystë yra dvejopa:

1. Individuali narystë. Nario mokestis 150 kr. permetus, viena balsavimo teisë, vienas informacinis leidi-nys, renginiuose � nuolaida vienam nariui.

Årsmötet den 29 oktober röstade enhälligt för attförändra medlemsavgiften.

Sedan oktober 2005 finns det numera två sortersmedlemskap:

1. Personligt medlemskap. Medlemsavgiften är150 kr per år. Man har en röst vid omröstningar, får ettexemplar av tidningen och rabatt för bara en person påolika tillställningar.

År 2005 var första gången som föreningens årsmötehölls avskilt från Nationaldagen den 16 februari. Det inföllpå hösten, den 29 oktober. Styrelsen anser att detta ger meratid på årsmötet för presentation av föreningens verksamhetoch för att hålla litauisk mässa. På festen den 16:e februari blirdet därmed mera tid för traditioner och kultur.

Styrelsen nyvaldes för åren 2005-2007: Egle Marcinke-viciute (sekreterare och tidningens redaktör), Daiva Eskils-son (kassör), Vaida Gudaityte (ansvarig för tillställningar),Edita Sääf (ansvarig för kulturell verksamhet), Alma Vaskyte(ansvarig för dansgruppen) och Viktorija Bates (ansvarig förkvinnoklubben och dokumentredigering). Virginija Lang-bakk valdes till föreningens ordförande.

Virginija LangbakkLBÐ pirmininkë/LFS ordförande

Sammanfattning - LFS årsmöte

Nario mokestis

Sammanfattning - Medlemsavgift

Daiva EskilssonLBÐ iþdininkë/LFS kassör

Be tokiø pagrindiniø klausimø kaip Valdybos irdarbo grupiø ataskaitos ir projektø pristatymas, Meti-nis susirinkimas iðrinko naujà Valdybà ir Bendruome-nës pirmininkæ, bei patvirtino naujà nario mokestá.

Á LBÐ valdybà 2005-2007 metams nariai iðrinko EglæMarcinkevièiûtæ (sekretorë ir laikraðèio redaktorë), DaivàEskilsson (iþdininkë), Vaidà Gudaitytæ (atsakinga uþrenginius), Edità Sääf (atsakinga uþ kultûrà), AlmàVaðkytæ (atsakinga uþ ðokiø grupæ) ir Viktorijà Bates(atsakinga uþ moterø grupæ ir dokumentø redagavimà).Bendruomenës pirmininke iðrinkta Virginija Langbakk.

2. Ðeimos narystë. Nario mokestis 200 kr. per me-tus, viena balsavimo teisë, vienas informacinis leidinys,renginiuose � nuolaida visiems ðeimos nariams.

Labai praðome nedelsti ir artimiausiu metusumokëti nario mokestá uþ 2006 metus á LBÐ PGsàskaità 22 30 29-0, LFS.

Nurodykite vardà, pavardæ ir uþ kokià narystæ mokate.

2. Familjens medlemskap. Medlemsavgiften är200 kr per år. Man har en röst vid omröstningar, får ettexemplar av tidningen och rabatt för alla familjemed-lemmar.

Vi ber dig att betala in medlemsavgiften för år 2006utan dröjsmål till PG 22 30 29-0, LFS. Glöm inte skrivanamn, efternamn och för vilken typ av medlemskap dubetalar, på blanketten.

Vyksta Visuotinis LBÐ nariu susirinkimas. Kalba pirmininkë./LFS årsmötet pågår. Ordföranden talar.

4

Kalëdø ðventëEdita Sääf

LBÐ valdybos narë/LFS styrelsemedlem

Snieguotà 2005-øjø metø gruodþio 11-osios dienàLietuvos ambasadoriaus Ðvedijoje rezidencija prisipildëvaikø klegesio. Ðeimos kartu su savo maþyliais susirinkoá kasmet Saulës mokyklos organizuojamà Kalëdø ðven-tæ. Smagu buvo pasiþiûrëti ir pasiklausyti mokytojø ir

Den 11 december 2005 samlades litauiska familjermed barn traditionsenligt i litauiska ambassadörens hemför att hålla julfest. Saules-skolans barn visade ett skåde-spel. Senare kom den litauiska jultomten med en stor säckjulklappar och ambassadören med två stora kartongermed choklad.

Efter julklappsutdelningen samlades alla vid dettraditionella litauiska julbordet med svensk julmust.

Sammanfattning

vaikø paruoðto spektaklio �Kalëdos mieste�. Pasakømoèiutës padedami, vaikai nuvedë savo þiûrovus áeiliuotà Pasakø ðalá, ir skendinèià prieblandoje salæ uþ-liejo paslaptingi muzikos garsai� Iðmoningi karpiniailanguose, vaizduojantys snaudþiantá miestà, ðventiðkaiiðpuoðta eglë, na, ir, þinoma, spalvingi vaikø kostiumai� viskas skleidë ðventiðkà kalëdinæ nuotaikà. Dþiaugs-mingas ðurmulys nusirito per salæ, kuomet pats amba-sadorius þengë link eglutës, neðdamas didelæ dëþæ ðoko-

ladiniø gërybiø vaikams. O kur dar laukimo momentaspasitinkant Kalëdø sená su maiðu dovanø?!...

Po pramoginës dalies visø laukë gërybëmis nukrautasKûèiø stalas. Á lietuviðkø kalëdiniø patiekalø puokðtæpuikiai �ásikomponavo� ðvediskas �julmustas�, nestigonei aguonø pieno su kalëdaièiais, nei kalëdiniø pyragø.

Trumpai tariant, visi buvo linksmi ir laimingi, susi-tikæ draugus ir paþástamus, galëdami pasveikinti vienikitus su artëjanèiomis ðventëmis ir palinkëti sëkmësnaujais 2006-aisiais metais.

Kûèiø stalas / Julbordet

Vaikø spektaklis /Skådespelet

Kalëdø senelis su maiðu dovanø /Litauiska jultomten med den stora säcken

5

Po þiemos atostogø Lietuviø Saulës mokykla vëlatveria duris visiems vaikams nuo 2 m., kurie noripagilinti lietuviø kalbos þinias ar jà iðmokti.

Visi esate laukiami ABF patalpose, adresu Svea-vägen 41, 4 aukðtas. Uþsiëmimai vyksta kas antràsekmadiená 10.15 � 12.00 su trumpa 15 minuèiøpertraukële.

Pamokø tvarkaraðtis:

Sausis � 15, 29 d., vasaris � 12 d.,kovas � 5, 12, 26 d., balandis � 2, 23 d.,geguþë � 7, 21 d., birþelis � 4 d.

Daugiau apie Saulës mokyklà galite suþinoti perinternetà:www.qedata.se/lbs/saules_mokykla. Visais

Naujas semestras Saulës mokykloje

Tëvø komiteto pirmininkë/Föräldrakommitté ordförande

Regina Molina

Saules-skolan börjar en ny termin för alla barn från 2års ålder som vill lära sig litauiska. Lektionerna hållsvarannan söndag kl. 10.15 - 12.00 i ABF-huset påSveavägen 41, 4 tr. Schemat: 15 och 29 januari, 12februari, 5, 12 och 26 mars, 2 och 23 april, 7 och 21 majoch 4 juni. Mer information finns på webbsidan:www.qedata.se/lbs/saules_mokykla.

Ni kan också ringa till Regina på telefon:070-292 65 95, 08-792 18 39 eller skriva tillregina.molina@bredband.net.

Sammanfattning

Graþus bendravimas uþsimezgë praëjusiø metø pa-vasará, kai mûsø bendruomenæ aplankë broliai prancið-konai. Jie nuostabiai mums tarnavo �Draugystës tilto�metu. Kaip tik tuo metu turëjau garbës keletà naktøjuos apnakvindinti mûsø ðeimos namuose. Turiu pasa-kyti, buvau maloniai nustebinta jø paprastumu, ðiltubendravimu, iniciatyvumu. Pastebëjau, kad broliaiAlgis ir Paulius mielai leidþia laikà vaikø apsuptyje. Ási-kalbëjome - pasirodo, jie dirba su euroskautais. Pasiû-liau surengti paþintinæ iðkylà á gamtà ateinanèià vasaràtema �kas tai yra bûti skautu�. Iðkylà su nakvyne ir prielauþo. Dar kartà lankësi broliai pranciðkonai rudená,

Broliai pranciðkonai Ðvedijoje

Vår förening började få besök av franciskanermun-kar i våras. Senare hjälpte de till mycket på sommarlägret�Draugystes tiltas�. Bröderna Algis och Paulius tillbrin-gar gärna sin tid med barn. De berättade att de arbetarmed euroscouterna. Lina föreslog för bröderna att deskulle göra en utflykt på temat �Vad det innebär att varascout� under den kommande sommaren. Sista gångenmunkarna besökte vår förening var i höstas, då de höll enmässa i St. Eugenias kyrka.

I framtiden planerar vi att munkarna ska komma tillSverige två gånger per år. De kommer då att hålla mässaoch träffa Saules-skolans barn.

Lina Aleksandrauskienë

lapkrièio mënesá. Tarnavo þmonëms savo maldomis irlaikë ðv.miðias ðv.Eugenijos baþnyèioje. Mielai lankësiðeimø namuose: Ginto ir Giedrës Grigelioniø, Antanoir Laimos Romø, Reginos Molinos. Jø vardu dëkojameðioms ðeimoms uþ svetingumà ir rûpestá.

Ateityje yra planuojama, kad broliai pranciðkonai bû-tø sveèiuose pas mus Ðvedijoje porà kartø per metus. Lai-kytø ðv.miðias ir atvyktø pas vaikus á Sekmadieninæ mo-kyklëlæ. Naudojuosi proga pasakyti: mielieji, nebûkitekuklûs, atverkite savo namø duris brangiems sveèiams.

Sammanfattning

Lina su broliais pranciðkonais Pauliumi ir Kazimieru /Lina med franciskanermunkar

jums rûpimais klausimais kreipkitës á Reginà:telefonais: 070-292 65 95, 08-792 18 39 arbaregina.molina@bredband.net

6

2005 m. spa-lio 29 d. vykotradicinë Bend-ruomenës Prieð-adventinë vaka-ronë, kuri pirmàkartà buvo ren-giama kartu suMetiniu susi-

rinkimu, Bendruome-nei nusprendus Metináperkelti ið vasario më-nesio á rudená (þr. �In-formacijà apie MetináLBÐ susirinkimà�).Ðventë vyko ðv. Euge-nijos baþnyèios para-pijos patalpose. Ji pra-sidëjo ðv. miðiomis

Prieðadventinë vakaronëEglë Marcinkevièiûtë

LBÐ valdybos sekretorë/LFS styrelsesekreterare

Den traditionella �Före-advents-festen� höllssamtidigt med föreningens årsmöte den 29 oktober.Festen började med litauisk mässa. Därefteruppträdde dansgruppen Baltija. Lina och ArturasAleksandrauskai bjöd på den goda litauiska maten,franciskanermunkarna visade filmen omkonstnären och franciskanermunken ViliusOrvidas. Under tiden presenterade och sålde JonasÖhman böcker av litauiska författare, som hanöversatt till svenska. Det var en trevlig ochinnehållsrik fest.

Sammanfattning

Virtuvë/Köket

�Baltija�

Miðios/Mässan

Jonas Öhman

baþnyèioje, laikomomis Ðvedijos lietuvius glo-bojanèiø vienuoliø pranciðkonø.

Po ðv. miðiø Bendruomenës nariai Lina ir ArtûrasAleksandrauskai sveèius vaiðino skaniais lietuviðkaispatiekalais. Vëliau nuotaikingai pasirodë ðokiø grupës�Baltija� ðokëjai, buvo demonstruojamas broliø pran-ciðkonø ið Lietuvos atveþtas dokumentinis filmas apieliaudies menininkà brolá pranciðkonà Viliø Orvidà.Vertëjas Jonas Öhman pristatë ir pardavinëjo savo á

ðvedø kalbà iðverstaslietuviø autoriø knygas.Tokia turininga ðventësprograma sukûrë puikiànuotaikà susitikimams,naujoms paþintims irbendravimui.

7

Povilas Calnaris, idag 83-årig pensionär, gift medBarbro och med två vuxna döttrar, Maria och Re-gina, är en av de äldsta litauerna i Sverige. Hansfärd, som startade undan både ryssar och tyskar,började i Lygumai och Siauliai län och gick via Lin-kuva, Vilnius, Sventoji, Gotland, Nynäshamn,Grangärde, Uppsala, Hallstahammar, Skara tillHagfors där han stannade i 50 år och till sist till detlilla radhuset i Västerås.

På väggen ovanför hans säng hänger porträttenpå mor och far, som han aldrig återsåg efter flyktenfrån Litauen, tillsammans med ett litet kors och enliten litauisk flagga.

�För mig är det här deras grav,� säger Povilas låg-mält. �Vi vet inte var min far är begravd. Han, minmor och mina två bröder deporterades 1947 till

Sibirien. Min far dog där, 80 år gammal. Mina brö-der och min mor var deporterade i 12 år. När dekom tillbaka hem till Lygumai var all deras egen-dom konfiskerad, mer än 1500 av byns invånare de-porterade och de fick under flera år inget arbets-tillstånd.�

Hotad idyll

När Povilas föddes 1922 var Lygumai en bloms-trande liten by i Siauliai län. Där bodde cirka 4 000människor och var i många stycken en liten idyll.Ingen i byn kunde då föreställa sig vilka fasor, somskulle drabba dem bara knappa 20 år senare.

Hälften av befolkningen i Lygumai var judisk.Den utplånades under åren 1940-1944 av tyskarna.Av den återstående hälften, 2 000 personer, depor-terades eller dödades 1 500 av ryssarna.

Povilas, som de flesta litauiska ungdomar underde här åren, ville ha ett självständigt Litauen ochopponerade sig mot både tyskar och ryssar, ochtvingades därför gömma sig och fly från bådaarméerna.

Povilas tog studenten 1942, under den tyskaockupationen. Tre månader före studentexamenkallades han, tillsammans med flera av sinastudiekamrater, till det tyska kommandot i Siauliai.Tyskarna ville mobilisera litauiska män till armén ikriget mot ryssarna. De unga männen från Siauliaiskulle sändas till Tyskland för �Arbeitsdienst�. Poj-karna lyckades få uppskov till efter examen. Povilasreste då till Vilnius för att studera medicin och föratt undkomma den tyska mobiliseringen.

I juni samma år störtade tyskarna den litauiskaregeringen och stängde samtidigt universitetet i Vil-nius, eftersom studenterna var alltför oppositionellamot ockupationsmakten.

Povilas återvände hem till Lygumai, men var intesäker.

Povilas ÈalnarisSteinar Langbakk

22-åringen vände sig långsamt om i kuttern och tittade en sista gång tillbaka motden litauiska kusten. Hans ögon var tårade av vind och sorg. Han försökte döljatårarna för de andra passagerarna. I hans huvud formades tanken: �kommer jag

någonsin att se mitt hemland och min familj igen?�

Det skulle ta 45 år innan han kom tillbaka till Litauen � och han fick aldrig merträffa sina föräldrar och syskon.

LBÐ narys/LFS medlem

se sid. 8

8

En söndag 1943 � då Povilas mot sina djupt tro-ende föräldrars vilja inte gick till högmässan � om-ringades kyrkan direkt efter gudstjänsten av tyskmilitär. Alla unga män fångades in och tvångsrekry-terades till tysk �Arbeitsdienst�.

Povilas gömde sig i höstackar, lador och i skogenför att undkomma tyskarna. En dag träffade han engod vän, vars far var länspolischef. Vännen berätta-de att om man var polis löpte man ingen risk att bliinkallad. Povilas erbjöds arbete som polis, tackadeja och slapp därmed militärtjänst.

I drygt ett år arbetade Povilas som polis.På flykt

1944 närmade sig fronten också Siauliai. Tys-karna drog sig tillbaka och ryssarna närmade sig.Siauliai bombades av ryskt stridsflyg.

I juli bestämde sig ett tiotal personer, däriblandPovilas och en av hans bröder, för att fly från Siau-liai och ta sig till Östersjö- kusten för att eventuelltfly till Tyskland. De visste alla vad som väntadedem om de stannade kvar. Alla hade den �Svarta da-gen�, den 13 juni 1941, i färskt minne. Den dagen,eller snarare mitt i natten till den 13 juni, startaderyssarna en klappjakt på litauiska intellektuella ochbönder. Jakten pågick till den 15 juni och flera tusenlitauer deporterades till Sibirien. Svarta listor hadeupprättats över människor som skulle gripas, blanddem Povilas själv och hela hans familj. Klappjaktenupphörde den 22 juni 1941, då tillfällig fred dekla-merades och ryssarna dragit sig tillbaka.

Men nu, tre år senare, stod de alla inför sammahot igen och därför bestämde de sig för att fly.

Gruppen tog sig till Sventoji via Telsiai. Därträffade de en av Povilas lärare vid universitetet iVilnius, professor Kazlauskas, som berättade att enflykt till Sverige planerades inom några dygn. En

liten kutter skulle försöka ta sig förbi både ryska ochtyska bevakningsbåtar till Gotland.

En stormig och kylig augustinatt lämnade ku-ttern Sventoji med kurs mot Gotland. På däck sattPovilas tillsammans med en grupp andra ungalitauer. För Povilas var det hans första resa till havs� och kanske den sista gången han såg litauiskmark.

Resan blev dramatisk. Kuttern tog in mycket va-tten i det stormiga vädret, länspumpen slutade fun-gera och en man föll överbord men kunde räddas.

Men trots stormen � eller kanske tack vare deneftersom den troligen räddade kuttern från upp-täckt � kunde man 36 timmar senare, den 11 augusti1944, stiga i land på Gotland. Där omhändertogsgruppen av svensk militär och polis. Samma kvällskickades man till Visby med buss.

I Sverige

Från Visby gick färden med passagerarfartygetHansa � som två månader senare torpederades avryssarna - till Nynäshamn och därefter tillGrangärde.

I Grangärde fick flyktingarna välja om de villearbeta med jord- eller skogsbruk. Povilas valdejordbruk, eftersom han kom från en bondgård. Förs-ta arbetsplatsen var en bondgård utanför Avesta.

�Det var rena slavarbetet,� minns Povilas. �Litemat, ingen lön, ingen ledighet, bara arbete.�

Efter en tid förflyttades Povilas till en annanbondgård. Trots att han bara var där i två veckorblev den familjen hans vänner för livet, bland annatfanns de med på hans bröllop tio år senare.

Vårterminen 1945 började Povilas läsa medicin iUppsala. Men svårigheterna var stora. Han kundeinte språket och han hade inga pengar vare sig till

Santrauka - Povilas Èalnaris

tæsinys 9 psl.

se sid. 9

Povilas Èalnaris gimë 1922 m. nedideliame, 4000gyventojø turinèiame, klestinèiame Lygumø miestelyjeÐiauliø apskrityje. Idilë pasibaigë nepraëjus në 20 me-tø. Pusë miestelio gyventojø buvo þydai. Vokieèiai juosiðþudë 1940-1944 m. Ið likusiø 2000 gyventojø 1500buvo deportuoti arba iðþudyti rusø.

Povilas vengë tiek rusø, tiek vokieèiø kariuomenës.1942 m. ástojo á Vilniaus universitetà, medicinos fakul-tetà, taèiau tø paèiø metø birþelá vokieèiai uþdarë univer-sitetà.

Povilas gráþo á Lygumus. 1943 m., per stebuklà iðven-

gæs vokieèiø rekrutø gaudymo á �Arbeitsdienst�, Povilaspradëjo slapstytis. Vëliau, draugo padedamas, ásitaisëdirbti policijoje, tuo iðvengdamas tarnybos vokieèiams.

1944 m. frontas artëjo prie Ðiauliø. Drauge su bro-liu ir dar keliomis deðimtimis þmoniø Povilas nuspren-dë per Ðventàjà Baltijos jûra trauktis á Vakarus. Þinojo,kas laukia, jei pasiliks, dar nepasimirðo 1941 metø bir-þelio trëmimai á Sibirà. Taip pat þinojo, kad visa ðeimabuvo átraukta á juoduosius sàraðus. Ðventojoje susitikoVilniaus universiteto dëstytojà Kazlauskà, kuris papa-sakojo apie galimybæ po keliø dienø keltis per jûrà.

9

studierna, mat eller husrum. Han försökte på olikasätt få studiestöd, men på den tiden var det nästanen omöjlighet. I stället valde då Povilas att ta enkortare utbildning, till tandtekniker, i Stockholm.

Första anställningen var i Hallstahammar ochdärefter i Skara.

Tjusad av det värmländska rået

Det var där, i Skara, den unge litauern, rotade sigför alltid i Sverige. En ung, vacker värmländska rå-kade nämligen samtidigt studera på småskollärar-seminariet i Skara. Povilas blick rikta-des mot den vackra Barbro 1951 ochsedan dess har han inte tagit ögonenfrån henne. När Barbro tagit sin exa-men våren 1952 reste hon tillbaka tillsitt Hagfors och naturligtvis följdePovilas snart efter. Hösten 1952 fly-ttade han dit, trots enträgna bönerfrån arbetsgivaren i Skara att stanna.

Povilas blev �litauern� i Värmland.Många år senare mötte han en tämli-gen nyutnämnd landshövding, Inge-mar Eliasson, som frågade: �Hur mån-ga litauer bor det i Värmland?� Povi-las svarade: �Jag är den ende.� VarvidEliasson replikerade: �Bra, då är vi tvåsom är ensamma här � jag som lands-hövding och du som litauer.�

Barbro och Povilas gifte sig 1955 i Hagfors. Därfick de två döttrar, Maria och Regina, och där byggdede upp sitt gemensamma liv. Barbro som lärare ochPovilas som tandtekniker. De skaffade sig ett vackerthus i underbara omgivningar och trodde nog båda attdet var där de skulle stanna livet ut. Men döttrarnaväxte upp, utbildade sig och började arbeta, den enai Västerås och den andra i Stockholm. Och 2003bestämde sig paret Calnaris för att flytta närmare sina

barn, trots att de båda älskade sitt hus i Hagfors. Deköpte ett radhus i Västerås, där de bor idag.

Minnena lever � ovan sänggaveln

Hans liv i Sverige har varit bra. Han har varituppskattade som en skicklig tandtekniker. Han harbegåvats med en charmerande familj. Och han äridag en omtyckt man både bland litauer i Sverigeoch svenskar.

Hans råd till de unga litauer, som idag kommertill Sverige, är:

�Gör alltid ditt bästa och låt kvalitet gå förekvantitet i ditt arbete.�

45 år efter den dramatiska flykten en augustinatt1945 återvände Povilas för första gången till Litau-en. Därefter har det blivit ytterligare några besök.Men sina föräldrar och syskon fick han aldrig återse.Minnet av mor och far hålls vid liv med två småsvartvita porträtt ovanför sänggaveln.

Santraukos - Povilas Èalnaris - tæsinys

tæsinys 10 psl.

Taip vienà ðaltà ir audringà rugpjûèio naktá Povilas sukeletu kitø jaunø lietuvaièiø iðplaukë maþu þvejø lai-veliu á Ðvedijà. Po dramatiðkos 36 valandø kelionës1944 m. rugpjûèio 11 d. pasiekë Gotlandà. Tà patá va-karà buvo visi nuveþti autobusu á Visbá.

Ið Visbio pabëgëliai persikëlë á Grangärde, kur galë-jo rinktis, ar jie nori dirbti miðko ar þemës ûkyje.Povilas, ûkininko sûnus, pasirinko darbà pas ûkininkàir tà laikà prisimena tik kaip �tikrà vergystæ: valgio tru-putis, jokio uþmokesèio, jokiø iðeiginiø, tik darbas.� Pokiek laiko persikëlë dirbti á kità ûká ir, neþiûrint to, kadiðbuvo ten tik dvi savaites, su ta ðeima liko geriausiaisdraugais visam gyvenimui.

1945 pavasará Povilas pradëjo mokytis medicinosUpsaloje. Tai buvo nelengva, nes Povilas nemokëjo kal-bos ir neturëjo pinigø nei studijoms, nei valgiui, neikambario nuomai. Gauti stipendijà tais laikais buvo be-veik neámanoma, tad pasirinko trumpesnes dantø tech-niko studijas Stokholme. Pirmoji darbovietë buvoHalstahammare, o vëliau � Skaroje.

Skaroje jaunasis lietuvaitis ásitvirtino Ðvedijoje visamlaikui. Ten sutiko graþià jaunà ðvedæ Barbro, kuri Ska-roje studijavo mokytojø seminarijoje. 1955 metaisHagforse jiedu susituokë. Ten susilaukë dviejø dukte-rø: Marijos ir Reginos, ásigyjo namà ir tikëjosi ten nu-

2006-01-07

10

1. Praðom trumpai pristatyti save ir savo ðeimà.2. Kodël siekiate bendravimo su lietuviais?3. Kà norëtumëte atnaujinti LBÐ veikloje?

Susipaþinkime - Presentationer

1. Presentera kort dig själv och din familj.2. Varför vill du umgås med litauer?3.Vad skulle du vilja förnya i LFS verksamhet?

�Susipaþinkime�- naujas LBÐ laikraðèio skyrelis.Kasmet daugëja Bendruomenës nariø ir laikraðèioskaitytojø, todël manome, kad skyrelis, trumpaipristatantis keletà LBÐ nariø, naujø ar senø, gali bûtiádomus. Jei jûs norite bûti pristatomas kitamelaikraðèio numeryje, kreipkitës á laikraðèio redakcijà-mielai iðspausdinsime jûsø atsakymus.

�Låt oss bekanta oss med� är en ny tidningsspalt.Varje år blir det fler och fler föreningsmedlemmar ochfler läsare av denna tidning. Därför tror vi att en sådanspalt där det presenteras LFS nya eller gamlamedlemmar kan vara intressant. Vill du bli presenteradi nästa tidningsnummer v.g. vänd dig till redaktionen.Vi publicerar gärna dina svar. LFS styrelseLBÐ valdyba

Daiva Stankuvienë ir Rièardas Bþeskis

1. Daiva Stankuviene har bott i Sverige i 2 år och Ricar-das Bzeskis i 4 år. Ricardas har startat ett byggföretag. Dai-va fortsätter att läsa svenska. De har två söner, som fort-farande bor i Litauen.

2. Daiva och Ricardas tycker om att umgås med litaueri Sverige. Det hjälper dem att lära känna svenska traditioneroch kultur och att lättare integreras i det svenska samhället.

3. De tycker att LFS verksamhet är välplanerad ochändamålsenlig för både de gamla och de nya med-lemmarna.

1. Að, Daiva Stankuvienë, Ðvedijoje esu jau dvejusmetus, o Rièardas Bþeskis Ðvedijoje gyvena ketveriusmetus. Kartu Ðvedijoje pradëjome sunkø kelià.Atvykome ið Klaipëdos. Auginame du sûnus, kurie,kaip bebûtø gaila, ðiandien dar Lietuvoje. Praeitaismetais Rièardas Ðvedijoje atsidarë statybos darbø firmà.Að, Daiva, Ðvedijoje dar nedirbu. Sulaukusi leidimogyventi, dabar planuoju toliau mokytis ðvedø kalbà.Lietuvoje dirbau �Iki� parduotuvës administratore.Planuojame kurtis ir gyventi Ðvedijoje.

2. Bendravimas tarp lietuviø, gyvenanèiø Ðvedijoje,leidþia geriau paþinti vieniems kitus, geriau susipaþintisu ðvedø kultûra ir paproèiais. Taip pat tai puikigalimybë keistis informacija, kuri padeda lengviauintegruotis á Ðvedijos visuomenæ.

3. Kadangi LBÐ nariais esame tik metus ir ið jøinternetiná ryðá turime tik pusmetá, á ðá klausimàatsakyti sunku. Manome, kad LBÐ veikla yra planingair tikslinga ne tik senbuviams, bet ir naujai ástojusiemsnariams.

Sammanfattning

Santraukos - Povilas Èalnaris - pabaiga

gyventi amþiø. Taèiau dukroms uþaugus, iðsimokslinusir ásidarbinus toli nuo namø, 2003 metais Èalnariainutarë keltis arèiau vaikø. Taip jie atsikraustë á Väste-råsà, kur ir gyvena.

Ðiandien Povilas Èalnaris yra 83-ø metø pensinin-kas, vienas ið seniausiø lietuviø Ðvedijoje.

Praëjus 45 metams po dramatiðkos kelionës 1945metø rugpjûèio naktá, Povilas pirmà syká sugráþo á Lie-tuvà, taèiau savo artimøjø, tëvø bei broliø, jis nebesusi-tiko. Tëvo ir mamos atminimui prie savo lovos turi pa-sikabinæs nedideles juodai árëmintas nuotraukas. Ðaliakabo nedidelis kryþius ir Lietuvos trispalvë. �Èia manyra jø kapai, - sako Povilas. Mes neþinome, kur tëvas

yra palaidotas. Jis, mama ir mano du broliai 1947 m.buvo iðtremti á Sibirà. Tëvas mirë ten, bûdamas 80 me-tø amþiaus. Mama ir broliai sugráþo po 12 metø, taèiausavo nuosavybës nebeatgavo � viskas buvo konfiskuota.Dar keletà metø jie neturëjo leidimo dirbti.�

Gyvenimas Ðvedijoje Povilui nusisekë. Jis buvoávertintas kaip nagingas dantø technikas, sukûrë þaviàðeimà ir ðiandien yra mëgiamas tiek Ðvedijos lietuviø,tiek ðvedø.

Povilo Èalnario patarimas jauniems lietuvaièiams,kurie dabar atvyksta á Ðvedijà: �Stenkitës atlikti darbàkuo geriau, kad kokybë pralenktø kiekybæ�. Ðio prin-cipo Povilas laikësi visà gyvenimà. 2006-01-07

11

1. Jag är en frånskild 55 årig man med tre vuxna barnoch fem barnbarn. Jag arbetar f.n. i svenska försvaretshögkvarter men får under våren 2006 möjligheten tillförtida avsked. Jag har haft flera befattningar medanknytning till Litauen och en av dem var svenskförsvarsattaché i Vilnius från december 1995 till juli 1999.

2. Jag vill bibehålla den kunskap som jag fått i mittarbete och fortsätta sprida kunskap om litauer och

Fondo valdyba

Litauen i Sverige och bland svenskar. Jag vill ocksåförbättra min kunskap i litauiska språket.

3. Ingenting behöver förnyas men jag skulle vilja läggaen större tyngdpunkt på att ha kontakt med andraföreningar och aktiviteter bland svenskar. Det är lätt att enförening som till stor del bygger på en etnisk grund blirisolerad. Detta får emellertid inte gå ut över föreningenshuvuduppgift, som är att vara en samlande organisationför litauer i Sverige. Detta är viktigt för de litauer sombefinner sig i Sverige under en kortare tid.

Fondas

Erling Johansson

1. Esu iðsiskyræs 55 metø amþiaus vyriðkis, turintistris suaugusius vaikus ir penkis anûkus. Dirbu vyriau-siojo Ðvedijos kariuomenës vado bûstinëje, nuo 2006pavasario tikiuosi prieðlaikinio atleidimo. Esu turëjæsuþduoèiø, susijusiø su Lietuva, viena ið jø � buvau karoataðë Vilniuje 1995 - 1999 metais.

2. Noriu iðsaugoti þinias, sukauptas darbo metu,apie lietuvius bei Lietuvà ir platinti jas ðvedams Ðvedi-joje. Tuo paèiu noriu daugiau iðmokti lietuviø kalbos.

3. Nieko nereikia atnaujinti, bet að norëèiau, kadbûtø skiriama daugiau dëmesio kontaktams su kitomisbendruomenëmis ir veiklai su ðvedais. Bedruomenë, su-sikûrusi pirmiausia etniniu pagrindu, gali bûti izoliuo-ta. Taèiau tai neturëtø uþgoþti pagrindinio bendruo-menës uþdavinio-bûti apjungianèia Ðvedijos lietuviøorganizacija. Tai svarbu trumpesniam laikotarpiuiatvaþiuojantiems lietuviams.

Santrauka

Susipaþinkime - Presentationer

Jau treèià kartà Lietuviø vaikø Ðvedijoje mokyklos fondasdëkoja Alfonsui Jovertui uþ didelæ finansinæ paramà. Praëjusiømetø spalio mënesá Alfonsas á fondo sàskaità vël pervedë 30 000kronø ir ið viso mûsø fondui paaukojo 110 000 kronø.

Saulës mokyklëlës vaikø, tëvø ir visos Bendruomenës varduFondo valdyba dar kartà dëjoka Alfonsui uþ nuostabià dovanà.

Sammanfattning

Litauiska Barnskolefonden (LBF) tackar Alfonsas Jovert förbidrag med 30 000 kr i oktober. Alfonsas har sammanlagt givit LBF110 000 kr.

Saules-skolans barn, deras föräldrar och fondens styrelse tackarAlfonsas för denna underbara gåva.

LBÐ INFORMACINIS LEIDINYS /NYHETSBLAD FÖR LITAUISKA

FÖRENINGEN I SVERIGE, Nr. 1 (7)LEIDËJAS /UTGIVARE: LBÐ valdyba /LFS styrelsePIRMININKË / ORDFÖRANDE: Virginija LangbakkSkrakvägen 25 B, SE-141 72 Huddingevirginijalangbakk@hotmail.com tel.: 070-597 06 80SEKRETORË /SEKRETERARE: Eglë Marcinkevièiûtë,egle.marcinkeviciute@sh.se tel.: 070-335 42 392006 M. SAUSIS / JANUARI ÅR 2006REDAGUOJA /REDIGERAR: Eglë MarcinkevièiûtëDIZAINAS IR MAKETAS/FORMGIVNING OCH LAYOUT: Audronë StädjeSANTRAUKOS /SAMMANFATTNINGAR: Audronë Städje

ILIUSTRACIJOS/ BILDER: D. Ðapokaitë (1), J. Städje (4,6,11,12),A. Städje (3,5,7,9,11,12), R. Bþeskis (10), S. Petersson(12).KAINA /PRIS: 15 SEK, LBÐ nariams - nemokamai /för LFS medlemmar - gratisTIRAÞAS / ANTAL KOPIOR: 130 vnt./st.LBÐ POSTGIRO /LFS PG 22 30 29-0LBÐ E-PAÐTO ADRESAS /LFS E-POST: lbsvaldyba@hotmail.comSVETAINË / WEBBADRESS: www.qedata.se/lbsNarystës paraiðka yra LBÐ svetainëje /Medlemsansökan finns på LFS webbenRedakcija pasilieka teisæ trumpinti ir redaguoti atsiøstus tekstus./Redaktionen har rätten till att förkorta och redigera inkomna texter.

Nuostabià praëjusiø metø gruo-dþio dienà LBÐ valdybos narë Vikto-rija Stokholmo Engelbrekts baþnyèio-je sumainë þiedus su Per Carlemalm.Nuoðirþiai sveikiname jaunuosiusjungtuviø proga ir linkime begalinësmeilës, pasakiðkos laimës ir didelësðeimos!

LBÐ sveikinimai Padëkos

LBÐ valdyba

LFS styrelse gratulerar styrelsemedlemmen Viktorijaoch Per Carlemalm till vigseln och önskar kärlek, lyckaoch stor familj.

Sammanfattning

Nauji bendruomenës nariaiSveikiname naujus Lietuviø bendruomenës narius,

nuo praëjusio laikraðèio numerio (2005 spalio):Vijola Urbonavièiûtë, Steinar Langbakk ir

Margita Björklund.Raginame ir kitus lietuvius, naujai atvykusius ar

seniau gyvenanèius, papildyti Bendruomenës gretas.Kartu bus ádomiau ir linksmiau. LBÐ valdyba

Sammanfattning

Praëjusios Prieðadventinësvakaronës dalyviai turëjo progàparagauti naujø lietuviðkø val-giø. Ðá kartà miðraines ruoðë irnaminius tortus kepë Lina irArtûras Aleksandrauskai. Vaka-ronei ðeimyna paaukojo ir visà ið Lietuvos atsiveþtà duonà,kurios Ðvedijoje mes kol kas dar negalime nusipirkti.

Bendruomenës vardu dëkojame Linai ir Artûrui uþskanius patiekalus ir sugaiðtà laikà ir ateityje tikimës pa-ragauti naujø ðeimos receptø.

Nuoðirdþiai dëkojame SophieLukshai-Kielbowskai uþ didþiulæparamà Lietuviø bendruomeneiÐvedijoje iðnuomojant ðv. Eugeni-jos baþnyèios patalpas Bendruome-nës renginiams ir pagalbà bei rû-pestá jas tvarkant.

Padëka SophieLukshai-Kielbowskai

LBÐ valdyba

LFS styrelse tackar Sophie Luksha-Kielbowska hjärt-ligt för den stora hjälpen med att få hyra St. Eugenia-kyr-kans lokaler för LFS tillställningar och arbetet med attiordningställa lokalerna.

Sammanfattning

LBÐ valdybaSammanfattning

LFS styrelse tackar Lina och Arturas Aleksandrauskaiför den goda maten de lagade till �Före-advent-festen�.

Dëkojame Linai ir Artûrui

Jubiliejai!LBÐ valdyba norëtø sveikinti visus jubiliatus. Labai

praðome praneðti apie artëjanèius jubiliejus valdybaiarba laikraðèio redakcijai.

Sammanfattning

Padëkos

Onutë Gurvièienë dirbo LBÐ valdy-boje ketverius metus, iki praëjusiø me-tø spalio mënesio. Ji daug prisidëjo prieValdybos veiklos savo idëjomis ir darbuypaè per metinius susirinkimus ir sie-kiant á bendruomenës veiklà átrauktiþmones ið kitø Ðvedijos regionø. Nuo-ðirdþiai dëkojame Onutei uþ jos svarbødarbà Valdyboje, visada gerà nuotaikà ir linkime jai viso-keriopos sëkmës!

LFS styrelse hälsar välkomna nya LFS medlemmar:Vijola Urbonaviciute, Steinar Langbakk och MargitaBjörklund.

SammanfattningLBÐ valdyba

Sveikiname Viktorijà!

LFS styrelse skulle gärna vilja gratulera alla som firarett jubileum. Var snälla och meddela om det tillstyrelsen eller tidningsredaktionen.

Dëkojame Onutei Gurvièienei

LFS styrelse tackar Onute Gurviciene för hennesbetydelsefulla fyra års arbete i styrelsen.