LKABs tre brottarbrons i Moskva lovar mer, sid 2

w w w.lkabframtid.comN r 8O k t o b e r2 01 0

”Vad ska vi drömma om nu”

Pilotprojektet med det klimatneutrala järnver-ket Ironman stöter nu på oväntade hinder i Norge. Järnverket kan nu paradoxalt nog stop-pas av norska miljökrav.

– Vi vet att norska regeringen kommer att uppvaktas i höst av organisationer som vill att Ironman ska bli verklighet, säger Mats Hallin, metallurgichef på LKAB. Sid 4-5

SID 7

Chatta med LKABs vd

Lars-Eric Aaro

4 oktober kl 11.00-12.00 på lkabframtid.com

Klimatsmart järnverkhotas av miljökrav

Genvägen till jobb stavas traineeJohanna Nygårdh arbetar idag som produk-tionschef för process- och mineralservice på LKAB. Men allt började 2007 då hon gick trai-neeprogrammet:

LKAB investerar mest i SverigeMed årets cirka 5 miljarder i investeringsutbetal-ningar utgör LKABs framtidssatsningar cirka 10 procent av landets totala industriella investeringar:

– Jag fick en förståelse för hur det fungerar i praktiken, konstaterar Nygårdh som rekom-menderar fler att söka en traineeplats. Sid 8-9

– Mycket, mycket anmärkningsvärt, konstaterar Lars-Olov Söderström, vd Norrlandsfonden. Sid 5

Traineen som blev produktionschef. Johanna Nygårdh fick en raketstart på LKAB. Foto: Johanna Fogman

LKAB på akademikerjakt i Globen Sid 11

Konkurrens – Inköps nya givLKAB jagar kostnader och effektivare leveran-törer. Sid 8

Gropen blir blommande konstverkAnna Sofia Mååg har inspirerats av Gropen i Malmberget och skapat keramik som nu ställs ut i Stockholm. Sid 10

Nu styr Solveig infra-strukturen Sid 12

Tommy Nyström flyttar 2012För andra gången flyttar kommunalrådet på grund av gruv- expansionen. Sid 2

GästkrönikörSvante Lindqvist

2 | LKAB f ramt id Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB f ramt id | 3

KIRUNADen 4 oktober öppnas Södra infarten för all tung trafik till LKAB i Kiruna. – Då försvinner upp till 200 lastbilar per dygn från centrum, säger projektledaren Victoria Aidanpää.

LKAB Framtid har tidigare berättat om vägprojektet som innebär att den tunga godstra-fiken tar en ny väg till LKABs industriområde. Viscariavä- gen kommer att stängas när den nya järnvägen ska anslu-tas till den befintliga.

TYDLIGHETEN VIKTIG– Målet har varit att få en trygg och trafiksäker passage, och vi har fokuserat mycket på tydlighet, till exempel ge-nom skyltning och särskilda markeringar, säger Victoria Aidanpää. Inne på LKABs industriom-råde kan det vara svårt att hit-ta rätt för den som inte varit

Målet har varit att få en trygg och trafiksäker passage

Tung trafik tar vägen bakom Kirunagruvan

där tidigare. Stora högar med malmprodukter och gråberg byter plats och det händer att vägar dras om och kors-ningar ändras. Därför är den nya vägen längs vissa sträckor markerad med belysning och på andra ställen med gröna kryss. SKOTERPORT UNDER VÄGEN– Det är alltså inte en skoter-led, utan en lastbilsled, skrat-tar Victoria. Skotertrafiken har dock funnits med i planeringen, och

intill Nikkaluoktavägen har en skoterport anlagts under den nya Södra infarten. – Vi kommer under hösten att diskutera med kommunen och Trafikverket hur skoter-

leden ska dras i området, det ska bli en bra lösning som fungerar både med den nya järnvägen och med renvand-ringsleder.

ANDERS LINDBERG

LULEÅ. Lördagen den 14 augusti besökte Svappavaara PRO-förening LKABs huvudkontor i Luleå. Värd för besöket var LKABs vd Lars-Eric Aaro och Siw Aaro. Lars-Eric höll ett föredrag och föreningen fick en rundvandring i lo-kalerna där en spontan diskussion uppstod kring den konst och de föremål som pryder kontoret. Besöket avslutades med en gemensam fika. – Vi tackar Svappavaara PRO-förening för initiativet till besöket. Det var mycket uppskattat, säger Lars-Eric Aaro.

Vd Lars-Eric Aaro fick kärt besök av Svappavaaras PRO-förening

Den närmaste linjen i bilden är den nya järnvägens sträckning bakom gruvan. Strax ovanför den går den nya Södra infarten. Foto: Fredric Alm

Skoterleden ska få en ny sträckning från porten under Södra infarten, berättar projektledare Victoria Aidanpää. Foto: Anders Lindberg

Så här kommer staketet på Bolagsområdet i Malmberget att gå år 2012. Delar av Bolagsvägen och Långa Raden berörs, liksom Upplands-vägen och nedre delen av Skånebacken och Pumpbacken. Staketet skall även följa en del av Stallvägen. Vid Johannes berörs övre delen av Krokvägen. Svenska Grafikbyrån

MALMBERGETKommunalrådet Tommy Nyström (s) tillhör dem som måste flytta från sin lägenhet på Bolagsvägen när gruvsta-ketet i Malmberget flyttas fram 2012.

– Malmbergets Bolagsom-råde är den vackraste platsen i kommunen. Vi sökte oss hit för att det är så grönt och så vacker utsikt. Det blir andra gången vi måste flytta, förra gången bodde vi på Kungs-allén, säger Tommy Nyström.

VISSTE INTE MERTommy Nyström fick informa-tion av FAB på ett möte den 17 juni i LKABs informationskon-tor, precis som alla de övriga familjer som berördes. – Det fanns ingen säker in-formation att få innan ett be-slut fattats i LKABs koncern-ledning. Jag visste inte mer än andra grannar, säger Tommy Nyström. – Vi har idag en jättefin lägenhet på Bolagsvägen, en fyra på 105 kvadrat. Det är en gammal lägenhet med hög mysfaktor, säger han. Nu söker han nytt boende genom FAB: – Vi har ställt oss i kö till

Kommunalrådet flyttar nu för andra gången

de nya husen på Bäckåsen. Men det är lång kö, jag hörde att över 190 sökande finns. Vi ställde oss i kö tidigt, så fort projektet blev känt. – Vi anade att förändring-arna skulle komma förr el-ler senare på Bolagsområdet. Om vi inte får plats där måste FAB ordna en annan bostad åt oss precis som för alla andra berörda, säger Tommy Nyström.

ACCEPTERAR ExPANSIONEN– Men vi accepterar givetvis gruvexpansionen och är otro-ligt glada för LKABs planer. Det betyder ju utveckling i hela kommunen och chans till jobb för ungdomar. Tommy Nyström känner viss glädje dagarna efter va-let. Hans parti (s) gick fram och fick egen majoritet i kom-munen. Detsamma gäller i de tre valkretsarna Malmberget, Nyströms hemmaplan, Väl-komma och Gunilla. –Det känns jätteskönt. Vi har medborgarnas förtroende att arbeta vidare på en lösning. Malmberget är den svåraste frågan jag haft som politiker, säger Tommy Nyström.

MAURITz MAGNUSSONTommy Nyström, kommunalråd (s) i Gällivare – en av dem som måste flytta från Bolagsvägen. Foto: Mauritz Magnusson

MALMBERGETOm sex månader ska sju hus med 28 lägenheter vara inflyttningsklara på bostads-området Bäckåsen mellan Gällivare och Malmberget. Det blir ett historiskt ögonblick då det är över 50 år sedan LKAB byggde nya bostäder.

Mats Pettersson, nybliven ut-vecklingschef för samhällsom-vandlingen, vid LKAB är stolt, glad och lite spänd när han tittar ut över byggplatsen. Där gjuts nu grunderna till de sju husen. – Vi har framförallt säker-ställt att husen blir så ener-gisnåla som möjligt och att de har förutsättningar för att ha riktigt låg förbrukning av fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten samt el, säger han. Hyresnivån kommer att bli minst en tredjedel högre än i de mer än 50 år gamla lägen-heterna i LKABs nuvarande fastigheter.

Är det exklusiva lägenheter som byggs? – Det här är inte exklusivt men det är en hög standard på lägenheterna. Och vi kom-mer att få en väsentligt mycket lägre energiförbrukning, sva-rar han. I lägenhetshyran ingår upp-värmning men inte hushållsel och vattenförbrukning. Redan nu finns en kö på 197 intres-serade hyresgäster till de för-sta 28 lägenheterna.

Ligger bollen hos kommunen beträffande mark att bygga på? – Vi kan gå till vilken fast-ighetsägare som helst och köpa en fastighet och däref-ter söka nödvändiga tillstånd för att bygga. Det viktigaste för mig är att vi hittar ett nytt sammanhållet område som vi successivt kan bebygga och det är viktigt att LKAB även i byggande av bostäder stödjer utvecklingen av det nya Gäl-livare, svarar han.

MARITHA MOSSBERG

Mats Pettersson bygger bostäder för framtiden. Foto: Fredric Alm

Byggande av bostäder stödjer utvecklingen

Människorna viktigast i samhällsomvandlingenMALMBERGET Ett 60-tal fa-miljer på bolagsområdet i Malmberget berörs när LKAB måste expandera gruvområdet under 2012. Det är nästa etapp av stadsflytten i Malmberget. Det nya staketet börjar sät-tas upp den 1 juli 2012. Totalt

berörs ett 30-tal byggnader med drygt 60 familjer. De be-rörda fick information på ett möte i juni. Alla fick då lämna önskemål om ny bostad. – Människorna är viktigast i hela processen. Det gäller att vara lyhörd, säger Mats Pet-

tersson, avgående VD för FAB, LKABs fastighetsbolag. 11 familjer har redan flyt-tat ut. De flesta har flyttat till andra bostäder i FAB:s bestånd. De har fått eller beräknas få en ny bostad hos FAB i t ex Kilen i Östra Malmberget, i Koskull-

skulle eller i andra fastigheter där lägenheter blir lediga. – Berörda har förtur till FABs lägenheter. Idag finns 206 sökande i kö hos oss. Vi försöker vara så rättvisa som möjligt, säger Pettersson.

MAURITz MAGNUSSON

När kommer nya besked om samhällsomvandlingarna? – I Kiruna hoppas vi kunna berätta mer tillsammans med kommunen i mitten på okto-ber, i Gällivare/Malmberget kommer LKAB och Gällivare kommun under hösten att ut-arbeta en handlingsplan.

Vad innehåller den? – Vi har ju sett nu att Prinz-sköldmalmen fortsätter in un-der centrum och därför gäller det att skapa planeringsförut-sättningar, så att Malmbergs-borna känner att de vet vad som ska ske.

Och i Kiruna då? – Där förhandlar vi om det område som först berörs av deformationerna från Kiiruna-vaaramalmen, där en gruv-stadspark ska bildas. Förhand-lingarna handlar exempelvis om ersättning för den infra-struktur som finns i området och hur gruvstadsparken ska skapas och förvaltas.

HALLÅ DÄR...

Anders Furbeck, direktör med an-svar för samhällsomvandlingarna.

Långsiktighet är det bästa både för LKAB och för samhällena

Bestämmer ni nu var nya Kiruna ska ligga? – Nej, det är inte LKABs sak att bestämma. Vi har däremot hela tiden sagt att vår önskan är att man inte bygger nytt på malmen.

Slås det fast hur LKAB ska ersätta allt i Kiruna och Malmberget? – Inte allt, men vi söker långsiktiga lösningar som ska fungera enligt samma prin-cip. Det är inte helt enkelt, för Minerallagen anger bara att egendom som skadats av gruvbrytningen ska ersättas. Och vare sig vi eller kommu-nerna vill ju vänta till dess, vi vill ersätta funktioner innan de kommer till skada.

Vad är LKABs viktigaste mål i förhandlingarna? – Att hitta långsiktigt hållba-ra lösningar. Vi arbetar alltid med mycket långa perspektiv i vår verksamhet, och det gäller även här. Långsiktighet är det bästa både för LKAB och för samhällena.

ANDERS LINDBERG

4 | LKAB f ramt id Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB f ramt id | 5

LULEÅLKAB har i dag sannolikt Sveriges största investerings-volym. Årets 5 miljarder kronor betyder att cirka tio procent av Sveriges totala industri-ella investeringar sker just i Malmfälten. – Det är enorma belopp sett till regionens totala ekonomi, konstaterar Lars-Olov Söder-ström, vd på Norrlandsfonden.

LKABs beslutade investerings-program rullar vidare med en investeringstakt på cirka 5 miljarder per år, en industriell investeringstakt som ger eko nationellt och som beräknas pågå under minst en tioårs-period. Faktum är att nivåerna är så höga att det mesta talar för att LKAB idag genomför Sveriges största industriella investeringar. Det är en myck-et stor och uthållig framtids-satsning som kommit ungefär halvvägs.

STOR ANDELBo Sandén på Statistiska Cen-tralbyrån, SCB, kan bekräfta att den totala volymen för in-dustriella investeringar i Sve-rige sjönk något under krisår-en och uppgår i dag till mellan 50 och 55 miljarder.

– Om LKAB har en investe-ringsvolym på runt 5 miljar-der blir det nästan tio procent av Sveriges totala industriella investeringar. Vi kan inte läm-na ut några enskilda siffror, men de stora aktörerna som kan vara med och tävla som till exempel Volvo har haft tuffa år i krisen, det är ingen hemlighet.

Investeringar i nationell toppklass

SCB får inte bekräfta att LKAB i dag har Sveriges störs-ta industriella investeringar, men de kontroller som LKAB Framtid gjort av industriella investeringar i Sverige tyder på att så är fallet.

Något som ger lite perspek-tiv på de investeringar som år för år plöjs ner i verksamhe-ten på verksamhetsorterna.

Lars-Olov Söderström, vd på Norrlandsfonden:

– Norrbotten står för tre procent av Sveriges befolk-ning, att ett enskilt företag här står för tio procent av Sveriges totala industriella investering-ar är mycket, mycket anmärk-ningsvärt. Realekonomiskt be-tyder det förstås möjligheter för andra företag i länet, men man ska inte underskatta att de långsiktiga investeringarna som LKAB nu gör också ger oss mjukare värden som ex-empelvis ett stärkt självförtro-ende och en framtidstro.

LÖNSAMHET ETT KRAVSöderström anser att LKABs investeringar är den enskilt starkast bidragande faktorn till att Norrbottens tillväxt ser så bra ut, trots krisåren.

Leif Boström, ekonomidi-rektör på LKAB:

– Investeringarna gör vi för att långsiktigt säkerställa LKABs konkurrenskraft och öka vår tillväxt för att möta en ökande efterfrågan på en global marknad. Våra investe-ringar i vår produktionsappa-rat med t ex KK4 gör att vi nu kan öka vår volym och mark-nadsandel, slutar Boström.

RONNY OLOVSSON

LULEÅIronman - världens första klimatsmarta järnverk - klarar att reducera koldioxidutsläp-pen med 70 – 80 procent. Nu kan absurt nog skärpta miljömål i Norge sänka pilot-projektet: – Ja, även om den här anläggningen bara släpper ut 20 procent av en normal anläggning så bidrar den till en ökning och då kan det vara stopp, konstaterar Mats Hallin, metallurgichef, LKAB.

Världens mest koldioxidneu-trala järnverk kan vara verk-lighet om två år om alla pus-selbitar ramlar på plats. En förstudie visar att projektet kan byggas och att tekniken i dag lovar att reducera koldi-oxidutsläppen med upp till 80 procent.

Miljökrav kan stoppa klimatsmart jä rnverk

Något som hyllas av miljörö-relsen i Norge: – Det är helt riktigt att det här järnverket kommer att vara det mest miljöriktiga al-ternativet, men det förhindrar på inget sätt att det är viktigt med ytterligare koldioxid-reduceringar, säger Marius Holm, norska miljöstiftelsen Bellona, som gärna ser att ett flertal etableringar sker i en ”klunga” för att utnyttja den lo-gistik som koldioxidfrakterna kräver optimalt.

KAN STOPPASMen i nuläget äventyras pro-jektet paradoxalt nog av Nor-ges allt hårdare klimatmål som kräver en reducering av industrins klimatpåverkan, och fakta är att hur än Iron-man byggs kommer det att bi-dra till någon form av utsläpp.

Även om tekniken i förläng-ningen globalt sett mycket väl kan vara just den som löser en del av koldioxidhotet om fler anläggningar konverterar till denna teknik.

Mats Hallin, metallurgichef, LKAB: – Ja, om man säger att vi inte ska ha några ytterligare utsläpp så blir det så. Även om den här anläggningen bara släpper ut 20 procent av en normal anläggning så bidrar den till en ökning och då kan det vara stopp. Men vi vet att den norska regeringen kom-mer att uppvaktas i höst av organisationer som vill att Ironman ska bli verklighet. I projektet har Statoil, Höga-näskoncernen och LKAB varit partners och anläggningen är enligt planen tänkt att byg-gas i Tjeldbergodden utanför Trondheim i Norge. Denna ”direktreducerande” framställ-ningsprocess har hittills bara använts av järnverk framfö-rallt i Latinamerika, Indien, Mellanöstern och Nordafrika,

men är i dag en teknik som allt fler investerar i. Det järn som framställs av LKAB Green Pellets och direkt-reduceras med naturgas kan också bli billigare än dagens masugnsframställda järn.

LYCKAT SAMARBETEIdén till Ironman-projektet föddes runt milennieskiftet i samband med att det drogs in gas i Tjeldbergodden och Statoil byggde en fabrik som konverterar naturgas till me-tanol där. Då hade man redan från början pipelinerör som hade kapacitet som var tre gånger det fabriken krävde, vilket startade tankar kring andra möjligheter. – Det var Leiv Kolbeinsen, professor vid Trondheims tek-niska universitet, NTNU, som doktorerat på såna här proces-

ser som började prata om möj-ligheten att bygga en ny typ av anläggning just här. Att detta var den idealiska platsen. Kol-beinsen har jobbat inom me-tallurgi i många, många år och började tidigt titta på möjlig-heterna att avskilja och lagra koldioxid, berättar Mats Hal-lin, metallurgichef på LKAB. Ett par år senare föddes det europeiska forskningprojektet ULCOS vars mål var att reali-sera tekniker som just redu-cerade koldioxidutsläppen. I dag har ett av dom – topp-gasåterföring i masugn - blivit verklighet i LKABs experi-mentmasugn i Luleå. En pro-cess där koldioxid avskiljs och koloxid och vätgas återförs in i masugnen, allt för att minska miljöpåverkan. 2004 började LKAB och Statoil skissa på ett klimatsmart järnverk utifrån

samma idé om att avskilja koldioxid, 2007 kopplades den världsledande metallpulver-tillverkaren Höganäs AB in och projektet tog fart.

BIOBESÖK GAV NAMNET– Faktum är att det var Höga-näs vd som var på bio med so-nen och såg filmen ”Iron Man” som döpte projektet, berättar Hallin. – Vi försöker helt enkelt ef-fektivisera den här processen optimalt för att eliminera kol-dioxiden så långt det är möj-ligt, i dag är vi säkra på att vi kan reducera över 80 procent förutsatt att vi gör oss av med den koldioxid vi kan avskilja.

Var gör man sig av med koldioxid? – Det är valfritt. Det finns ett antal möjligheter, dels att lagra den någonstans, dels att använda koldioxiden i indu-striell produktion.

Hur lagrar man koldioxid? – Man lagrar den flytande, kyler den till en lägre tempe-ratur och utsätter den för högt tryck. Då kan man hälla ner den i marken till en nivå där trycket är så högt att det hål-ler sig som vätska. I det här projektet tittar vi på borrhål cirka 15-20 mil ut i havet. Den skulle lagras 1300 meter un-der havsbotten och havsdjupet är väl några hundra meter på platsen.

MILJÖKRAV HOTARFinns det några risker med den här typen av lagring? Vi har väl alla BPs oljeläckage i färskt minne... – De risker som finns är väl möjligen just ett läckage, men kommer det ut i havet så löser det sig i vatten som i en läsk-flaska. Ur den synpunkten är havet att föredra för lagring av koldioxid, konstaterar Hallin. Men, är det då så att Nor-ges hårda miljökrav verkligen kan sänka hela projektet? Ulf Holmqvist, vice vd på Höga-näs och projektledare för Iron Man, har inte gett upp hoppet: – Vi har fått en inbjudan att träffa näringsministern och miljöministern i Norge och vårt syfte är att få en positiv respons. Vi har ett behov av att ha en norsk finansiär med oss och vi hoppades att Statoil skulle vara det, men ju längre det drar ut på tiden desto mindre sannolikt är det att det blir så. – Jag har varit i kontakt med partisekreterare och andra nära regeringen, och de ut-trycker sig allmänt positivt. Från arbetsgivarsidan så är Norske industri involverade och norska LO centralt likaså. Alla som är engagerade tror på projektet och tycker att det är konstigt om det skulle fällas av miljökrav. Det är Norges egna, självpåtagna mål att sänka ut-släppen mer än övriga Europa som är problemet. Vi hoppas att mötet med ministrarna kan ske under oktober så att vi kan ställning till projektet i november, slutar Holmqvist.

RONNY OLOVSSON

GÄLLIVARELKAB-anställda Hanna Johans- son, Johanna Mattsson och Sofia Mattsson brottade till sig bronsmedaljer i VM i Moskva. Sedan maj i år är alla tre tje-jerna deltidsanställda hos LKAB. Det innebär att de kan se träning och tävling i brott-ning som sitt arbete. – Det är guld värt, eller tre brons! Nu kan jag köra mitt träningspass på morgonen, sedan vila och därefter köra ytterligare ett pass på kvällen. Det hade aldrig fungerat att ha ett vanligt arbete och ändå köra två träningspass per dag. säger Sofia Mattsson. Siktet är inställt på OS 2012 och hon tycker att alla tre är på rätt väg. – För första gången deltog vi alla tre och fick tre bronsme-daljer. Det kunde inte ha gått så mycket bättre förutom att det skulle ha varit medaljer av ädlare valör, konstaterar hon.Hur tänkte du när du vann brons men förlorade guldet? – När man förlorar sin match och inte får guldet är det mest besvikelse under några sekun-der. Men sedan känner man sig nöjd när det är dags att kliva upp på prispallen.Vad kan du förbättra för att nå guld? – Marginalerna är så små och därför försöker jag brottas i min egen stil.Hur firade ni brons-medaljerna i Moskva? – Vi firade med stor middag för alla och åt ryska och asiatis-ka rätter. Sedan fortsatte vi tjejer att fira till långt in på kvällen.Vad är nästa mål? – Det största är OS 2012 för mig och jag tror de andra tje-jerna känner det samma. Efter VM kopplade hon av under en vecka hemma i Gäl-livare. Där har hon umgåtts med familjen och vännerna. Men numera bor hon i Klip-pan i Skåne.Varför har du flyttat dit? – De flesta träningsläger hålls i Klippan och vår för-bundskapten bor där. Det blev helt enkelt för jobbigt att stän-digt vara på resande fot så vi ordnade en lägenhet där. Var känner du dig mest hemma? – Än så länge känns det mest hemma i Gällivare. Men hem-ma är både Klippan och Gälli-vare, svarar Sofia Mattsson.

MARITHA MOSSBERG

3 x brons för LKAB i Moskva

Sofia Mattsson med VM-bronset. Foto: Maritha Mossberg

Leif Boström, LKABs ekonomidirektör investerar för tillväxt. Foto: Anders Alm

Det är här järnverket kommer att vara det mest miljöriktiga alternativet

Brikettpress

CO2-

avskiljare

Gas-rening

1 30

0 m

Ironman

Lagringsplats

Narvik

Kiruna

Trondheim

LagringsplatsNORGE

SVER IGE

IronmanTjeldbergodden

Syre

Rent järni brikettform

Stoft

Järnpellets,Järnoxid

Natur-gas

Rökgas

CO2

CO2

1. Järnmalm i form av pellets transporteras från Kiruna till hamnen i Narvik med tåg.

2. Från Narvik transporteras pelletsen via båt till Tjeldberg-odden och Ironman.

3. Järnpe-lets, järnoxid, matas in i reaktorn.

4. Rent järn tappas ur och pressas till briketter.

5. Toppgasen som bildas under processen förs ut genom en ventil.

6. Gasen renas från stoft.

7. Gasen som innehåller koloxid och koldioxid (CO2) separeras i en CO2-avskiljare.

13. Koldioxiden samlas i en båt och transporteras till uppsamlingsplatsen.

8. En del av gasen leds bort…

9. …och används som bränsle till förvärmaren.

Rökgasen som bildas i förvärma-ren leds ut.

10. Naturgas tillförs som bränsle.

11. Syre tillsätts.

12. Den varma gasen återinförs i reaktorn. 14. Båten töms på

koldioxid som samlas upp i ett lager.

15. Koldioxiden leds ut �era mil från kusten till ett borrhål och förs ner 1 300 meter under havsbotten.

Förvärmare

Reaktor

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

” Den växande asiatiska marknaden leder till ett ökat behov av stål i världen”

6 | LKAB f ramt id Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB f ramt id | 7

LKABs KUNDER SVARAR:VILKEN ÄR DEN VIKTI- GASTE fRÅGAN fÖR ERT fÖRETAG JUST NU?

GÄSTKRÖNIKAN

I somras var jag hem till Malmberget igen för att spela på en av

trivselkvällarna i Svanparken. Det var en strålande sommardag

och jag hann gå runt lite på stan, och till och med klippa mig hos

Eila före spelningen.

Runt hörnet på torghuset i Malmberget hänger en fantastisk

emaljtavla av Bertil Sundstedt. PLS heter den. Det står för På

Lediga Stunder – en av de absolut första orkestrarna i Malm-

berget. Emaljen beskriver egentligen hela det musikliv som en

gång funnits i samhället. Där ser man dansbanan, symfoniorkes-

tern, Frälsningsarméns blåsorkester, Blåblusens arbetarorkester.

En sopransaxofon ligger

i förgrunden och ger en

vink om jazzlivet som

funnits. Jag stod och tit-

tade på konstverket länge

och väl i somras.

Alla de här musikytt-

ringarna lämnar fortfa-rande spår. Många professionella musiker i Sverige kan räkna något slags ursprung från Malmberget, även om det ibland är

någon generation bort.

Att den enorma musikaliska kraften som emanerade från Malmberget uppstod var ingen som helst slump. Det var resultat av medvetna krafter, dels från gruvbolag och dels från arbetar-

håll. Den förste mecenaten som aktivt stöttade musiklivet var

den från Böhmen inflyttade gruvchefen Ottokar Koniakowski. Drömmen om att bygga ett idealsamhälle där kulturen hade en viktig roll delades helt av arbetarrörelsen som ansåg att man

först skulle ta del av den ekonomiska makten och därefter var

nästa steg att erövra kulturen. Resultatet blev häpnadsväckande - till exempel skapades en symfoniorkester med årliga utsändningar av konserter i Sveri-

ges enda radiokanal, men där fanns också en enorm bredd där

musiker på olika nivåer och i olika stilar mötte varandra, allt efter sina drömmar och begränsningar. Det finns dessutom en ytterligare kraft som är betydelsefull i

Malmfälten och det är det nättopp naiva självförtroendet. Ingen-

stans, förutom möjligtvis i Piteå, stöter man på självförtroende av så herkuliska dimensioner hos en befolkning som i Malmfälten. I dag rivs samhällena för malmbrytningens skull och man

funderar, lite trevande, på vad som ska ske. De som kallar sig

samhällsbyggare grunnar för fullt över hur gator, hus och VA-an-läggningar ska struktureras i de nya samhällena. Men för min del handlar samhällsbyggande inte om avloppsrör och detaljpla-

ner. Samhällsbyggande i min värld är att bygga ett fungerande

samhälle som kanske har en symfoniorkester. Fast, å andra sidan, det har vi ju haft. Vad ska vi drömma om nu? Det måste ju vara något mycket större och bättre än det som fanns på sextiotalet.

Men ska det bli nåt som överträffar det som funnits så måste

nog krafterna än en gång kanaliseras mot samma håll. LKAB:s ekonomiska kraft, invånarnas målmedvetenhet och det gigan-

tiska självförtroendet måste hitta ett gemensamt mål. Ottokar Koniakowskis dröm om ett idealsamhälle är ingen dum start.

Det fanns inga svanar kvar i svanparken, men i övrigt var den

lika fin som jag mindes den från min barndom. Och skulle du som bor i Malmberget nånsin tveka över framtiden, så gå och läs

texten på det lilla fundamentet vid fontänen i Svanparken. Där kan man tala om självförtroende och framtidstro!

Ett fungerande samhälle som kanske har en symfoniorkester

Ett skepp kommer lastat med kunderNARVIKKina, Kanada, Egypten, Ung-ern, Qatar... Hela världen var samlad när LKAB bjöd in till logistikseminarium i Narvik. – Mycket värdefullt att se den nya hamnen SILA, den är ju ett gott exempel på LKABs expansionsplaner, säger Wilhelm Schmitz från Arcelor Mittal Bremen.

Produktionskurvorna pekade uppåt lika mycket som de lång-väga kundernas mungipor när solen bröt fram genom mol-nen utanför Narvik. Ombord på M/S Vågsfjord hölls semi-nariet LKAB Dry Bulk Ship-ping Symposium och en av fö-reläsarna var Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström. – Den växande asiatiska

marknaden leder till ett ökat behov av stål i världen. Man kan ta försäljningen av bilar i Kina som exempel. År 2007 var den 7 miljoner bilar, i år är den 13 miljoner och inom kort kommer den att vara 25 miljo-ner bilar per år, så se upp!

PARTNERSKAP MED KUNDERNADen enorma tillväxten i Asien gör att den sjöburna frakten får allt större betydelse, och därför tyckte LKAB att det var ett passande ämne att diskute-ra när man samtidigt ville visa Narviks nya hamnstruktur SILA för de viktigaste kunderna. – Ett sånt här arrangemang har flera fördelar för LKAB. Dels får vi kunderna exklusivt för oss själva, dels placerar vi oss i en annan kategori än

andra leverantörer. Ett seriöst seminarium visar att vi inte bara vill sälja malm, utan ock-så ha ett ömsesidigt samarbete med våra kunder, säger Göran Ottosson, LKABs försäljnings-chef i Essen. Seminariet väckte i förväg så stor uppmärksamhet i bran-

schen att LKAB fick avböja in-tresserade över hela världen som ville närvara.

JÄRNMALMSfRAKTER VÄxERPå fjorden utanför Narvik mötte det flytande seminariet en 180 000-tonnare på väg in till SILA för att lasta pellets.

Det symboliserade väl vad sjöfraktsanalytikern Robert Stenvik från ViaMar just be-rättade: – Järnmalm utgör idag 26 procent av sjöburen bulkfrakt i världen. Vi beräknar att den kommer att växa till en andel på 40 procent i takt med den fortsatta expansionen av stål-marknaden.

NÄRPRODUCERAT fÖREDRASEn av kunderna som uppskat-tade arrangemanget var Wil-helm Schmitz från ståltillver-karen Arcelor Mittal Bremen. – Det har varit mycket pro-fessionella föreläsare som hål-lit hög internationell standard. De här frågorna är viktiga för oss eftersom vi är beroende av hög kapacitet på de sjöburna

HISHAM M. EL-TAwIL, inköpschef, EZDK, Alexandria, Egypten– Malmpriserna och leveran-serna. Det plötsliga behovet som uppstod efter krisen har varit svårt att hantera, och vi har inte fått de leveranser vi velat ha. Vi förstår varför det varit svårt att få fram tillräckliga volymer, men vi har lidit av det.

CHANG LIu, inköpschef, Arcelor Mittal Sourcing, Luxemburg– Flexibilitet. Vi måste vara snabba på att anpassa stålpro-duktionen efter marknadens behov. Därför samarbetar vi med våra leverantörer för att hitta överenskommelser som är acceptabla och hanterbara för både dem och oss.

DANIEL ZENG, divisionschef, Fujian Sansteel, Xiamen, Kina– Hållbar utveckling. Vi vill uppnå ekonomiska vinster samtidigt som vi tar vårt soci-ala ansvar. Vårt mål är att både ta miljöhänsyn och uppnå hög produktkvalitet, och då är LKAB en viktig samarbetspartner.

ANDrEw KIrBy, järnmalms-inköpare, Corus, London, Storbritannien– Råvarutillgången. Vi vill ha rätt kvalitet i tillräckliga voly-mer och från rätt leverantörer. Vi har haft en långvarig relation med LKAB, och just den lång-siktigheten är viktig för oss.

KHALID ALEMADI, inköps-chef, Qatar Steel, Qatar– Pellets! Vi måste säkra till-gången på pellets för framtiden. Vi växer stort och ser därför mycket positivt på att vår part-ner LKAB också planerar för fortsatt expansion.

Fotnot: ”Dry bulk” är torra varor som skeppas i lösvikt i ett fartygs lastutrymme.

I den 650 meter långa lossningshallen fick gästerna kika ner i en av de silos där tågen tömmer ut pellets.

Sjöfrakten är viktig för stålbran-schen, anser Wilhelm Schmitz från Arcelor Mittal Bremen.

Lars-Eric Aaro inledde symposiet ombord på m/s Vågsfjord med en företagspresentation. Foto: Fredric Alm

Anne Lexelius, SSAB, tyckte föredragen var stimulerande och visade på LKABs betydelse i branschen.

LKAB bjöd in sina kunder till ett seminarium om sjöfrakt, och självfallet hölls mötet till havs.

leveranserna, till exempel från Narvik. Även en mer närliggande kund som svenska SSAB beva-kar ämnet noggrant. – Vi köper kol från Austra-lien och USA till vår process, och höjda fraktpriser slår hårt mot oss. Frakten har ökat i betydelse och därför har vi en strategi att söka råvaror så nära som möjligt, säger Anne Lexelius, inköpsansvarig för järnmalm på SSAB. Och hennes tolkning av ar-rangemanget var tydlig: – LKABs roll i branschen förringas ofta i Sverige. Att man kan anordna en sådan här sammankomst visar vil-ken stor aktör LKAB är i värl-den.

ANDERS LINDBERG

FAKTA:

NÅGRA MEDVERKANDE KUNDER: SSAB, Sverige. Shaw Core, Kanada. Ruukki, Finland. Ovako, Finland. Corus, England. Erdemir, Turkiet. EZDK, Egypten. Qatar Steel, Qatar. Shaoguan Iron & Steel, Kina. Kam Kwan, Kina. Granton, Kina. Arcelor Mittal, Tyskland. Salzgitter, Tyskland. Dunaferr, Ungern. USS Slovakia, Slovakien.

Chatta med LKABs vd

Lars-Eric Aaro

4 oktober kl 11.00-12.00 på lkabframtid.com

Svante Lindqvistförfattare, artist, uppvuxen på Tingvallsgatan i Malmberget.

8 | LKAB f ramt id Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB f ramt id | 9

KIRUNA300 miljoner om året ska spa-ras på att LKAB effektiviserar sina inköp. Ökad konkurrensutsättning och effektivisering av under-leverantörernas produktion är två lösningar. – Vi måste tillbaka till 2007 års kostnadsnivå för att klara nästa konjunkturnedgång, säger Tage Lundin, inköpschef på LKAB. Finanskrisen och den glo-bala marknadens krasch un-der 2009 har gjort att LKAB nu förändrar sina rutiner för inköp och bland annat för-stärker organisationen med åtta nya tjänster där tanken är att placera inköpare nära produktionen för att kunna följa inköpen och bättre förstå produktionspersonalens för-utsättningar. Två är redan på plats i Kiruna, nu tillsätts två i Malmberget. Tage Lundin, LKABs inköps-chef, berättar att man arbetar efter fyra huvudspår för att säkerställa att LKAB klarar att bibehålla kostnaderna på 2007 års nivå för att ha marginaler att klara en ny dramatisk kon-junkturnedgång. De fyra huvudspåren Inköp arbetar efter är:  •  Förändrat  köpbeteende, inköp över 50 000 ska konkur-rensutsättas och förfrågan går ut till flera leverantörer, förut-satt att säkerhet och produk-tion inte äventyras.  • Konkurrensutsättning, ba-sen av underleverantörer ska breddas geografiskt.  • Affärsutveckling med nyck-elleverantörer. Tillsammans med leverantörerna kan LKAB hjälpa till att effektivisera pro-duktionen så att bägge parter kan ta del av besparingarna.  •  Globalt  inköp,  LKAB  ver-kar på en internationell mark-nad och måste dra nytta av samma kostnadsbesparingar som konkurrenterna, därför ska större upphandlingar gå ut internationellt. – Vi ska också i större ut-sträckning teckna koncernge-mensamma avtal för att dra nytta av stordriftsfördelar där

Ökad konkurrens sparar miljoner

– Det är för att värna LKABs konkurrenskraft i världen som vi måste hålla kostnaderna under kontroll, konstaterar Tage Lundin, inköpschef på LKAB. Foto: Fredric Alm.

ökad volym ger oss bättre för-handlingsläge. Vi ska på sikt stötta samtliga dotterbolag med inköp.

Är det här med ”konkur-rensutsättning” och ”globalt inköp” ett hot mot de lokala företagen i Malmfälten? – Nej, det tycker jag inte. De regionala företagen som utvecklar sig och effektivise-rar kommer att bli bättre på sin marknad och ha tillväxt. De kan vara konkurrenskraf-tiga i världen om de utvecklas och via det nå nya marknader. Men självklart, om företag inte är effektiva, då kan det finnas företag som får stryka på foten. – Det är för att värna LKABs konkurrenskraft i världen som vi måste hålla kostnaderna under kontroll.

Ni går också in aktivt och affärsutvecklar underleve-rantörer... – Vi har startat affärsutveck-lingsprojekt med tre nyckel-leverantörer i år. Det vi gör är att titta på vad som driver kostnaderna. Ofta är det i kon-struktionsfasen av en produkt, där kan vi tillsammans med leverantören hitta smarta lös-ningar som minskar produk-tionskostnaden och det kan också vi dra nytta av. Plocka bort onödiga saker, förenkla och förbättra. Det tjänar både vi och underleverantören på.

Hur går det då? Fungerar strategin? – Helt klart, att vi är på rätt väg visar det faktum att vi per augusti har sparat 254 miljo-ner i LKAB. Vi kommer defini-tivt nå målet på 300 miljoner i år. Vi jobbar med detta oavsett konjunkturläge, vi ska komma ihåg att våra vinster redan är intecknade i vårt investerings-program. Vi ska klara att vara självständiga och fatta våra egna beslut även i nedgång. Klarar vi att få alla medarbe-tare att agera på det mest lön-samma sättet för LKAB kom-mer det ge stor effekt. Vi sätter en ny agenda nu, konstaterar Lundin.

RONNY OLOVSSON

Traineeprogr ammet – en genväg till f ast jobb i LKABKIRUNAGruvindustrin går på högvarv. När världens stålindustri växer och behöver mer järn-malmsprodukter växer också LKABs behov av kompetenta medarbetare. Med detta i åtanke startade LKAB, år 2005, Traineeprogrammet. – Traineeprogrammet gav mig en insikt i hur mycket det faktiskt finns att lära inom LKAB, säger Johanna Nygårdh.

En trainee är en nyanställd, vanligen nyexaminerad uni-versitets-/högskoleutbildad person som genomgår en före-tagsintern utbildning. LKABs traineeprogram startade 2005. Sedan dess har intresset varit stort för programmet.

fRÅN BERG TILL HAMNTraineeprogrammet består dels av intern utbildning inom fö-retaget, arbetsplatspraktik och utlandspraktik inom LKAB- koncernen. Under program-mets gång får deltagarna ska-pa sig en unik förståelse för LKAB och ett brett kontaktnät inom koncernen. – Vi går från berg till hamn. De får följa med och se hur det går till på de olika arbetsplat-serna. Vi vill ge dem de bästa förutsättningarna innan de börjar arbeta, säger Susanna Lundhamn Jokinen, HR Advi-sor. Efter avslutad utbildning ska deltagarna vara startklara och redo. Då slussas de ut till en ordinarie befattning. Statio-neringsort kan vara Kiruna, Svappavaara, Malmberget el-ler Luleå.

TRAINEE BLEV CHEfI mars 2007 började en grupp på sex trainees sin anställning på LKAB. En av dessa var Jo-hanna Nygårdh, ursprung-ligen från Härnösand. Idag arbetar Johanna som produk-tionschef för PQN, process och mineralservice. – Jag läste Industriell eko-nomi via Luleå Tekniska Uni-versitet och valde att göra mitt examensarbete inom kvali-tetsteknik på LKAB. Under tiden jag skrev examensarbe-tet fick jag en vikarietjänst på LKAB som kvalitetsutvecklare för verksamhetssystem, säger Johanna. Det var under den tiden hon fick höra talas om traineepro-grammet. Johanna Nygårdh trivdes bra med att bo i Kiruna och arbeta för LKAB. Det gjor-de valet enkelt att själv söka in till traineeprogrammet. Och hon kom in.

– Programmet gav mig en insikt i hur mycket det faktiskt finns att lära inom LKAB. Utan den hjälpen hade det tagit be-tydligt längre tid att sätta sig in i företaget. Jag fick en för-ståelse för hur det fungerar i praktiken, säger Nygårdh.

fRÅGVIS OCH LYHÖRDHon är noga med att lyfta fram alla de duktiga personer som tog så väl hand om de ny-anställda. – De visade oss runt och för-klarade allt, vilket var toppen. En stor fördel var också det

breda kontaktnät vi skapade under tiden. Jag visste vem jag kunde ringa om det var något jag inte förstod, fortsätter Ny-gårdh. Hennes tips och råd inför kommande nyanställda trai-neer är att vara frågvis och lyhörd. – Ställ frågor, var framåt. Vill du lära dig så mycket som möjligt under denna korta tid gäller det att hänga med. Se till att få följa med överallt. Det är genom att göra grejer du lär dig, säger Nygårdh.

ÅRETS TRAINEEPROGRAMTidigare år har programmet riktat sig till enbart studenter med teknisk inriktning. Nytt för i år är att även studenter med ekonomisk inriktning kan söka. Kravet är att utbild-ningen inte är äldre än två år. – Traineeprogrammet är en unik möjlighet för nyut-examinerade att komma ut på arbetsmarknaden. Vi hop-pas att så många som möjligt tar chansen att söka, och att programmet lockar såväl ny-utexaminerade hemvändare som sökande från andra håll i landet, säger Anna Yngström, HR Advisor. I år finns det åtta platser på programmet och sista ansök-ningsdag är den 3 oktober.

JOHANNA FOGMAN

Susanna Lundhamn Jokinen och Anna Yngström arbetar som HR Advi-sors och är kontaktpersoner för programmet. Foto: Maritha Mossberg

Johanna Nygårdh är en av dem som gick traineeprogrammet 2007. Idag arbetar hon som produktionschef för process och mineralservice. Arbetsupp-gifterna varierar. Det kan vara allt ifrån provtagning och provredning till analysering. Foto: Johanna Fogman

Traineepro-grammet är en unik möjlighet för nyutexami-nerade att komma ut på arbets-marknaden

Under fliken jobb & student på

www.lkab.com kan du söka som Trainee

LULEÅforskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Det tycker EU-kommissio-nen som utlyst fredagen den 24 september till Researchers’ night.

Runt om i hela Europa erbjuds hundratals aktiviteter som ska visa hur spännande och kul forskning är. I Sverige kallas dagen för ForskarFredag. Målgruppen är den breda allmänheten, inte minst barn och unga. Evenemangen innehåller experiment, work-shops, prova-på-aktiviteter, vetenskapsshower, utställ-ningar och möjligheter att möta forskare. I år fick Luleå Tekniska Universitet i sam-verkan med Teknikens Hus arrangera ForskarFredag på Teknikens Hus i Luleå. En inbjudan skickades ut till 300 gymnasieelever. LKAB var ett av de företag som deltog under dagen. – Vi ställde ut en del materi-al och berättade om forskning i pellets. Vi tog även med oss en liten mini-trumma, en Elec-trolux hushållsassistent, där eleverna fick testa på att rulla råkulor. Det var en rolig dag, berättar Seija Forsmo, specia-list i partikelteknologi. Eleverna som besökte Tek-nikens Hus fick bland annat prova på att programmera en robot som skulle lösa olika uppdrag kring klimat och en-ergi. Ett språktorg fanns till-gängligt på Stadsbiblioteket i Kulturens Hus där språkvetar-na Marie Nordlund och Kris-tina Persson svarade på frågor om det svenska och engelska språket. Dagen avslutades med Ve-tenskaps Afterwork. Caroline Strömberg, student i rättsve-tenskap, Anders Persson, lek-tor i filosofi, och vetenskaps-journalisten Janne Nyberg diskuterade synen på kunskap tillsammans med deltagarna. I år arrangerades ForskarFre-dag på 22 platser runt om i landet. JOHANNA FOGMAN

Forskar-Fredag på Teknikens Hus

Foto: Teknikens Hus

10 | LKAB f ramt id Oktober 2010 Oktober 2010 LKAB f ramt id | 11

Gå in på www. lkabframtid.com

och tävla.

Eller posta dina svar till:LKAB framtid LKAB 981 86 Kiruna.

Rätt svar i tävlingen i nr 7/10 var: 2, 2, 2, 2, x.

Vinnare i förra tävlingen är Marcus Nyström, Kiruna, som vinner en tuff ryggsäck. Grattis!

Det händer massor av positiva saker i och omkring LKAB just nu. Bland annat vet vi nu att LKAB investerar mest av alla industrier i Sverige, något som innebär tillväxt för hela Norrbotten. Vi vet också att den tunga trafiken i Kiruna tar en ny väg utanför centrum och vi vet att LKAB-anställda Hanna Johansson, Johanna Mattsson och Sofia Mattsson brottade till sig medaljer i VM i Moskva.

STOCKHOLM Den 10-11 september anordnades Career Days, Nordens största karriärmässa, i Globen i Stockholm. Mässan riktade sig till yrkesverksamma och nyutexaminerade akademiker, och lockade totalt 9 000 besökare. LKAB var på plats för att erbjuda spännande jobb med stora utvecklings- och karriärmöjligheter samt visa på de naturnära upplevelser som finns för koncernens medarbetare.

1964:

– Manligt arbete? Nej inte alls. Det är som gjort för kvinnor – ett verkligt pillgöra. Så sa Inger Isaksson i LKABs tidning Skip nr 9 1964, i en arti-kel om de första kvinnliga svag-strömsarbetarna inom företaget som just hade tagit examen från KPU:s kurs för telereparatörer.

”Förman Sven Runnman tycker att Gunnel Ryytty (t.v.) och Inger Isaksson (t.h.) är duktiga och att de klarar jobbet fint.”

”Svagström ny chans för flickor”

Jenny Svärd, 36 år, Göteborg. Arbetsledare

på försäkringskassan.

LKABs gäng var inga soffliggare, mer än för fotografen. Bakre raden: Mikael Paulsson, Barbro Rönnfors och Lennart Stålnacke. Främre raden: AnnChristine Lindgren, Stina Klemo och Michael Lindman.

Kristina Özmen, 31 år, Stockholm. Ekonom inom finanssektorn.

Antonio Arteaga, 36 år, Stockholm. Säljare.

Ylva Pettersson, 35 år, egen företagare och Sandra Lopez, 28 år. LKABs monter lockande många nyfikna, totalt lämnades ett 60-tal intresseanmälningar in.

Andreas Andersson,21 år, Stockholm, trädgårdsan-läggare.

Anastasia Urben, 27 år, Sibiren Ryss-land. Projekt-ledarassistent inom PR.

Hage Berhane, 19 år, Stockholm, pluggar första året på KTH, indu- striell ekonomi och produktion.

Besökarna var intresserade av examensjobb, traineeplatser och anställningar hos LKAB.

Mässan hade ett brett spektrum av utställare, från IT- till indu-striföretag.

Anneli Widén, 57 år, uppväxt i Kiruna bor nu i Stockholm. Eko-nomiassistent/administratör.

FRÅGA LKAB:

LOTTA fOGDEKommunikations-

direktör, LKAB

Skicka in din fråga:

info@lkab.com

Jag har förstått att man med alla fasta tillägg tjä-nar mer som nyanställd ”arbetare” än exempelvis nyanställd civilingenjör. Hur motiverar ni folk att studera då? – Rena grundlönen är fortfarande högre för en civilingenjör än en ar-betarbefattning. Sedan kan OB-tillägg göra att en arbetarbefattnings lön går om en civilingenjörs grundlön. OB-tillägget för nattskift är 28 procent på grundlönen, det gör cirka 7000 kronor i månaden. Därmed inte sagt att en civilingenjörsexamen sit-ter i vägen. Tvärtom! Tack vare utbildningen har du fantastiska förutsätt-ningar att vidareutveckla dig själv inom företaget. Lönemässigt tar du dig under din karriär förbi en arbetarbefattnings ersätt-ningsnivå.

Hur tänker LKAB förbättra kommunika-tionen kring de seismiska händelserna i Malmberget? – Redan idag finns en grundregel som säger att om en bergrörelse mäter över 1,5 på LKABs lokala skala, eller om någon ringt LKAB med anled-ning av en skakning, ska information publiceras på www.lkab.com så fort en bergmekaniker loka-liserat bergrörelsen och inspekterat platsen un-der jord.   Det tar alltid några timmar efter en händelse innan bergme-kaniker gjort inspektio-nen så att det finns sä-kerställda uppgifter om bergutfall eller avsaknad av skador. Särskilt på nätter och helger kan det dröja innan informatio-nen kan publiceras. – Vi planerar dessutom börja sammanställa ana-lyser av bergrörelser i efterhand för att kunna presentera en mer sam-lad bild av hur berget rör sig på våra verksam-hetsorter. En eller ett par gånger om året skulle vi vilja presentera sådan information.

Konst som får Gropen att blommaMALMBERGETKan en gruvgrop bli en blomma? Eller en kropp? Eller ett landskap? Konstkeramikern Anna Sofia Mååg lever bokstavligen på randen till den riksberömda Gropen i Malmberget. Den är centralmotiv i hennes senaste vernissage.

Runtom henne finns olika malmkroppar. Hon har redan fått flytta ateljén en gång från Tuoddarvillan. Nu huserar hon i Bolagskontoret, i bruksdispo-nentens gamla rum, för övrigt. Men därifrån måste hon också flytta inom två år.

GRUVAN INSPIRERARÄndå hämtar hon all inspira-tion till sin senaste utställning, Gruvblommor, från gruvschak-ten i Malmberget. Pjäserna är stora, dryga halvmetern ibland, och fyller brännugnen var och en. De gestaltar alla Gropen, hålet ovanpå Kaptensmalmen, som delade samhället i Malm-berget på 60-talet. Gropen är gruvhålet som hon lyft upp ur berget och format med sina händer till skulpturer med både skiftan-de och böljande former och med hisnande djup att sugas ned i. Gropens inre djup bott-nar i glasyrer med namn som Bloody, Mist, Rising, Ethnic och Drown. Utsidan, som ju inte finns i verklighetens hål annat än som omgivande berg, blir en kropp, ett landskap, en blomma. Tolkningarna över-lämnas med en oändlighet av möjligheter till betrakta-ren och det är det som gör Gruvblommor till fungerande konst.

MOTSÄGELSEfULLTGruvblommorna accentueras av vägghängd keramik med sprickor och stänk. Kulörerna är noggrant skapade. Anna So-fia Mååg är petig med kulörer och använder helst egna pig-ment till glasyrerna. Sprick-orna i glasyren bildar mönster liksom de röda stänken. Asso-ciationer till hemorten finns där hela tiden, fast sprickorna kan ta gestalt av naturens for-mer och mönster eller smält metall hos betraktaren.

– Jag lever, andas, skrattar och gråter i Malmberget. Jag är fast i den här atmosfären, som ju är motsägelsefull. Ing-enstans blir illusionen om den fysiska tillvarons bestå-ende så tillintetgjord som intill en levande gruva. När gruvindustrin blommar gör

den det med sprickor och sår, säger hon. I sin text till utställningen, on the edge, skriver hon bl a: ”Så jag låter sprickorna inta leran, jag tror mig till och med kunna kontrollera dem. Jag bygger och låter former-na växa, kanske blomma? Ett

gruvhål kan vara så vackert. Man påminns om sin litenhet när man ser nya tomrum i vad som borde vara fast mark. I gruvschaktens bottnar lockar paradisfärger i livlöst vatten. Där nere i det vackra skulle jag dö på ett andetag...” Gruvblommor visades på

Anna Sofia Mååg hämtar inspiration till Gruvblommor från Malmberget, men måste flytta sin ateljé för andra gången. Foto: Fredric Alm

Rising – gruvhålet som blivit en för- kroppsligad blomma.

Bloody II – gropen som ett böljande landskap sprack i brännugnen precis som ett av husen vid Stadsflytten i Malmberget. Konstnären förenade halvorna med ett blodrött band – kanske ett läkande sår? Foto: Roger Schederin

KGS sökerortdrivare och laddare till KirunaAnsök på www.lkab.com

Arbetet med Gruvblommor har tagit över ett år och byggandet av skulpturerna månader.– Arbetet är otroligt fysiskt, säger Anna Sofia Mååg.

Galleri Inger Molin på Kom-mendörsgatan i Stockholm under september. Den kan få en fortsättning, även om en del verk sålts. – Jag vet inte än, säger Anna Sofia Mååg.

MAURITz MAGNUSSON

Foto: Roger Sch

ederin

fRÅGA 1. HUR MYCKET INVESTERAR LKAB 2010?1: 5 miljoner X: 50 miljarder 2: 5 miljarder

fRÅGA 2. HUR STOR DEL REPRESENTERAR LKAB AV DE TOTALA SVENSKA INDUSTRIINVESTERINGARNA?1: 16 % X: 10 % 2: 12 %

fRÅGA 3. VAD KALLAS DEN NYA VÄGEN fÖR TUNG TRAfIK I KIRUNA?1: Stora infarkten X: Södra infarten 2: Södra ingången

fRÅGA 4. HUR MÅNGA TUNGA fORDON PER DYGN KOMMER ATT fÖRSVINNA fRÅN KIRUNA CENTRUM TACK VARE DEN NYA VÄGEN?1: 100 X: 300 2: 200

fRÅGA 5. VILKEN VALÖR VAR DET PÅ DE MEDALJER SOM BROTTARTJEJERNA TOG I VM I MOSKVA?1: Guld X: Silver 2: Brons

VINN

VATTENTÄT

VÄSKA!

5SNABBA

FAKTA:Namn: Solveig Danskog

Familj: Make Bo, dottern Kata-rina, 18, och sonen Andreas, 19.

Bor: Villa på Bäckenområdet, Malmberget

Aktuell: Ny chef för PI, Pro-duktion Infrastruktur i LKAB

utbildning: Bergsingenjör vid LTU

Bakgrund: Flyttade till Malm-berget som nyexaminerad och har arbetat på olika befatt-ningar i LKAB. Rekryterad av Nils Sandberg.

LKAB-jobb: Anställd år 1983. 1983 FoU, processutveckling vid sovrings- och anriknings-verk. 1988 driftingenför vid Bandugnsverket. 1991-1993 barnledig. 1996 Inköpare. 2002 produktionsplanerare med kundinriktning (”lärorika år”). 2004 chef för Bandugns-verket och det nya pelletsver-ket MK3 i Malmberget. 2010 chef för PI.

Läser helst: Deckare på som-maren, annan litteratur på vintern.

1. GRATTIS TILL NYA JOBBET! DU GÅR fRÅN ATT VARA LOKAL SEKTIONSCHEf TILL ATT BLI AVDELNINGSCHEf INOM KONCERNEN. VAD fICK DIG ATT TA KLIVET?– Jag fick ett erbjudande och funde-rade över en helg innan jag tog mitt beslut. Jag har jobbat med pelletsver-ken i sex år och varit med om en bra utveckling. Det kändes spännande att få erbjudande om ett nytt jobb. Dess-utom är barnen vuxna nu och det är läge för nya utmaningar.

2. GILLAR DU ATT TA ANSVAR?– Javisst! Dessutom är det en utma-ning att få göra något nytt och få jobba på flera orter. Jag har jobbat i Malmberget i 27 år. Nu blir jag ansva-rig för en mängd olika verksamheter på fyra olika orter. Det betyder att jag måste vara betydligt mer rörlig.

3. VAD ÄR DEN VIKTIGASTE TILLGÅNGEN I LKAB?– Klart att det inte funnits någon gruva utan malmen. Å andra sidan hade vi inte fått upp någon malm el-ler klarat utveckling och förädling utan människorna. Jag är imponerad av att det finns så många kunniga människor i LKAB. Det finns en fan-tastisk kunskap bland medarbetarna i företaget.

Solveig Danskog, ny chef för Infrastruktur

4. DU HAR JOBBAT MED PRODUKTION OCH KVALITETSTÄNKANDE. ÄR DU VAN ATT STÄLLA KRAV?– Ja, inte minst som kund och bestäl-lare. Det blir intressant att nu jobba som leverantör av förnödenheter, media, infrastruktur och tjänster till produktionen. Jag vet ju vilka krav jag ställde på våra leverantörer som produktionsansvarig. Som chef för Infrastruktur med 400 medarbetare och komplexa verksamheter på olika orter skall vi leva upp till de kraven.

5. VEM ÄR DU EGENTLIGEN?– Jag är född i Uppsala och uppväxt i Luleå. En bra utbildning fanns på hemorten vid LTU och jag fick mitt första jobb i Malmberget. Där har jag stannat sedan dess. Familjen och job-bet har tagit mycket av min tid, och jag promenerar ofta med hunden. Vi har en stuga i Klimpfjäll, pappas hemtrak-ter. Jag är gärna i naturen, och tog jä-garexamen tillsammans med sonen. – I Luleå spelade jag fiol i Luleå Orkesterförening, och jag har också sjungit i kör. Jag känner viss lust att ta upp musiken igen, om det finns tid. På sommaren läser jag deckare, tar ofta med en trave till stugan. Under resten av året läser jag allt möjligt in-tressant.

MAURITz MAGNUSSON

12 | LKAB f ramt id Oktober 2010

www.lkabframtid.com

REDAKTION Anders Lindberganders.lindberg@lkab.comMauritz Magnusson mauritz.magnusson@lkab.comMaritha Mossberg maritha.mossberg@lkab.comJohanna Fogman johanna.fogman@lkab.com

PRODUKTION Vinterinfo@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten ABUpplaga 20 000 exemplarTELEfON Växel0980-710 00POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid981 86 KirunaKONCERNEN LKABwww.lkab.com

Nästa nummerav LKAB framtid

kommer 29 oktober!

HUR GÅR DET FÖR LKAB?

ARBETSMILJÖAntal olycksfall med frånvaro

LEVERANSERI miljoner ton

KVALITETK-värde för 2010 ack aug: 94,1% och 2009 ack aug: 92,2%

www.lkab.com

94,1%

Jan

Antal

1211109876543210

2009 2010

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

LEVERANSER Miljoner ton

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

02009 2010

18,1

18,7

Totalt 2009 Ackumulerat 2009 Ackumulerat 2010

10,3

LKAB önskar er alla en solig och fin sommar.

3 665Antal tillsvidareanställda

i LKAB-koncernen.

ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogdelotta.fogde@lkab.com

Solveig Danskog får ett nytt verksamhetsområde som chef för infrastrukturen vid LKAB, där till exempel försörjning av all media och material, verkstäder, dammar och verksamhetsservice på fyra orter ingår. Foto: Mauritz Magnusson

”Det är läge för nya utmaningar”