MILO

ÄPPELVIKSUPPLAGAN

SCHLAGERFEST Lärarnas vilda kväll

SIDAN 4

ÄPPELVIKSSKOLANS TIDNING Vårterminen 2009, nummer 22

INFÖR PENSIONEN: STEN GRÄLLS-SPECIAL

SIDORNA 20-21

LILLA PROV-GUIDEN Smöra dig till MVG

LÄRARPAR PÅ SKOLAN SIDAN 22, 23 och 24

VARNING FÖR FACE-

BOOK LÄRARE!

SIDAN 15

SKOLAN LJUGER I SINA KEPS-

REGLER

Läs allt på sidan 3

Hej alla! Sommaren står för dörren och Milo tackar för året som gått med sitt sista nummer för läsåret. Milo bevakar i vanlig ord-ning det mesta som hän-der på skolan och följer också upp sådant vi skri-vit om tidigare. Där ibland våra nya lärare, omklädningsrummen, tusen saker som har med matsalen att göra och annat som eleverna tjatat sig blå om genom åren. Vi har också gjort en stor undersökning vad gäller skolans kepsförbud och kommit fram till att reglerna där är nonsens. För att inte säga rena lögner! Vi tror både lärare och skolledning kommer få svårt att motivera ett fortsatt förbud. Åtminsto-ne ett trovärdigt sådant. Vi kan också konstatera att lärarna fjäskar sig igenom den stela stäm-ningen på våra föräldra-dagar och vi tipsar om hur du blir coolare på provet samt varnar för att bli vän med din lärare på Facebo-ok. Mycket nöje!

/Red

DETTA ÄR MILO MILO är Äppelviks-skolans skoltidning. Första numret kom ut 1999 och sedan dess har succén varit ett faktum. Två gånger har vi vunnit Lilla Journa-listpriset i konkur-rens med landets alla skolor och gymnasi-um, en gång har vi kommit trea och dess-utom fått ett special-pris ytterligare ett år. Vi har en upplaga på ca 700 nummer, men räknar med uppemot 1000 läsare per utgiv-ning. Vårt huvudsyfte är att roa och engagera men särskilt att lyfta fram alla de frågor som har med oss ele-ver på Äppelvikssko-lan att göra. Journalister Adam Wenell Adrian Lindbohm Adrian Nordén

Alexandra Gutestam Alice Forsell Alice von Zeipel Anna Röhss Anton Lundström Beatrice Arnstedt Carl-Johan Östblom Clara Nyberg Douglas Essehorn Elina Jalling Elinor Arnstedt Ella Röhne Emelie Löfquist Fabian Östling Fredrik Eelde Koivisto Fredrik Jöneby Fredrika Agardh Frida Svensson Gottfrid Jende Gustav Starck Herman Zettergren Isabell Landsten Jakob Ingvarson Jakob Otterheim Johanna Ramberg Jonathan Wahlund Julia Lindblom Julia Selander Katja Widerståhl Klara Elzvik Nyström Ludvig Gutestam

Ludvig Sallmén Magnus Bergqvist Malin Dunér Maria Widerståhl Michelle Aresik Smed Marcus Atterdal Molly Andersson Ola Böving Oscar Lundgren Oskar Syk Rebecca Hansen Robert Österlund Simon Bjernerup Sofia Svedmyr Sophie Lindström Vendel Swedérus Öster Ansvarig utgivare Arne Landström Ansvariga lärare Lars Kiessling Olle Nordheden Jesper Stridbeck Kontakt Milo133@hotmail.com 08-445 97 00 (Lasse)08-445 97 14 (Olle)

Milos redaktion år 2008-2009

MILO 2 Nummer 22, VT09

Det finns en fråga på skolan som aldrig upphör att splittra det som skulle kunna vara en gemenskap mellan lärare och elever: kepsarna! Denna eviga debatt tar väldigt mycket av vår tid och är så onö-dig! Vad är det lärar-na är så rädda för? När vi tittar i läroplanen kan vi läsa många fina ord om elevdemokrati. Men ändå får vi inte ha en fut-tig liten mössa på huvu-det? Varför är det så svårt för lärarna att låta eleverna ha på sig sina kepsarna? Går vi inte i skolan för att lära oss? Vad är det som retar dem så mycket? Alla har olika skäl Milo gjorde en liten un-dersökning om vad lärarna tror (anser) är skälet till att vi inte får ha keps på oss. Resultatet blev häp-nadsväckande! Vi fick alla möjliga olika svar, några så larviga att de inte ens är värda att nämnas. Ett litet urval kommentarer är dock: - Jag vill kunna se håret på eleverna. - Det är oartigt! - Man gömmer sig bak-om kepsen. - Man har inte huvudbo-nader inomhus! Det viktiga som vi på Milo vill visa här är att alla hade åsikter mot kepsan-vändandet, men ingen av dem speglar vad skolans regler egentligen säger! Där står det nämligen så här: I klassrum och i matsal är det ej tillåtet att ha på sig ytterkläder, t.ex. keps och mössa, av brandtek-niska och hygieniska skäl.

Brandkåren skrattar Vi följde naturligtvis upp detta genom att kontakta riktig expertis. Enligt brandförsvaret är det inte överhuvudtaget brandfar-ligt att ha keps eller mössa på sig inomhus. Den brandansvarige vi talade med skrattade till och med när vi ställde frågan. Och beträffande hygie-nen, vad tusan menar man? Vad är det som är ohygieniskt? Om vi tittar på vår hårdast kontrollera-de hygienområde, matsa-len, så ser vi ju att Peng bär keps där varje dag av just hygieniska skäl. Hår ska inte falla i maten, för det är däremot ohygie-niskt. Ingen visste Vi kan därför direkt avför-da skolans officiella skäl till kepsförbudet. Dessa är påhittade av skolan själva och har ingen som helst verklighetsförankring. Då måste vi fråga oss vilka de egentliga anledningarna till att vi inte får ha på oss keps är? Och vem har fat-tat det här beslutet? Även där ställde vi skolans lära-re mot väggen. Alla var oinformerade. Ingen visste. Alla trodde olika. Vissa menade bestämt att det var skolledningen, andra trodde förvaltnings-rådet (som inte finns läng-re!), föräldrarådet så nå-gon, elevrådet trodde en (herre gud!) och till sist nämndes Arne. Det sistnämnda var fak-tiskt rätt. Men varför und-rar vi fortfarande? Arne och c:o säger typ att ”man gör inte så” eller det stän-digt återkommande svaret ”det är ytterkläder”. Där-med kan de åter hänvisa till en skolregel och vi står där utan bra argument.

Vi ringde dock upp några av Stockholms ledande modebutiker vid Stureplan och frågade vad dom an-såg om kepsen. Är det ett inne- eller ytterplagg? Svaret blev att det är en trendig accessoar, lite beroende på hur man bär den. Men inte ett ytter-plagg! Lärarna stör sig Efter att ha bockat av ar-gument för argument kan vi inte komma fram till någon annan slutsats än att detta egentligen hand-lar om att lärarna stör sig på vissa plagg och därmed har åsikter om våra utse-enden! Något som verkli-gen krockar med läropla-nens idéer om demokrati. För att inte tala om våra svenska grundlagar! Detta är egentligen helt fruktansvärt! Vad får lära-re egentligen bestämma om och vad har vi för rät-tigheter? Något som visar att detta faktiskt verkar stämma, är att det titt som tätt tar sig friheten att börja kritisera våra utse-enden. Häng gnälldes det

på för ett par år sedan och ibland knorras det om både det ena och det andra. Skärmmössor, scarfar, mössor, kalsonger som syns o.s.v. Till och med slöjor har ju debatte-rats, men där fanns det en starkare grupp som kunde gå till deras försvar. Det hamnade till slut på reger-ingsnivå! Borde inte elevrådet få vara med och fatta ett beslut i denna fråga? Tyd-ligen inte, för som vår biträdande rektor sa: - Elevrådet kan inte fatta beslut! Varför ska vi då ha ett elevråd till? Å, just det, skoltröjan! Den förmodli-gen enda uppgift som ele-verna får bry sig om på den här skolan. Vår slutsats är att det inte finns några som helst hållbara skäl till förbudet på vår skola mot keps och mössa. Detta är bara något som lärarna stör sig på och som de förbjuder på ett högst odemokratiskt sätt!

Marcus Atterdal

Anton Lundström

Nummer 22, VT09 Debatt MILO 3

Brandkåren skrattar åt

vårt kepsförbud

Det är inte många som tänker på att Peng bär keps i mat-salen varje dag. Av hygieniska skäl, vilket rimmar illa med skolans ordningsregler. Artikelförfattarna vill med sin text visa på att kepsförbudet är odemokratisk och ut-går från lärares rädsla, egna åsikter och fördomar.

Nyligen hade lärarna en personalfest i sko-lans aula och mycket tyder på att det gick villt till. Kanske lite väl villt. - Det spårade ur helt! Alldeles för många lärare tappade omdömet, berät-tar en som var där. Men enligt andra är detta en kraftig överdrift. Kvällen var uppsluppen men oskyldig, med god mat och lite karaoke. Ingen alkohol och inget röj! Not at all! Men det finns en del som talar mot detta. Bland annat en viss SO-lärare i 30-årsåldern som dagen efter iakttagits helt oigen-kännlig. Hes och trött var bara två av festens uppen-bara biverkningar. Två andra lärare upp-täcktes i Alvik runt 12-tiden, båda med ett kroppsspråk och en blick som talade sitt tydliga språk. De båda kvinnliga lärarna såg väldigt påkom-na ut när en gammal elev gick fram och hälsa. En av dem, bar på en pappdock-an i naturlig storlek under armen som hon försökte dölja. - Vem är det här? frågar eleverna. Sonja Alden? - Nej, det beror på vem som står bakom dockan, svarar läraren förvirrat. Drickande lärare På fredagseftermiddagen upptäcktes även två mat-telärare och en musiklära-re i färd med att förbereda snapsvisor inför kvällen. Bland annat en om Björn Gustafsson och Carina Berg. Dom som hörde sa att rösterna var lika bra (dåliga) som låtvalet var katastrof.

Men då är ju den återstå-ende frågan; snapsvisor = alkohol. Får lärare supa i skolan? Vid förfrågan för-nekar de förstås detta och menar att dom sjunger ändå. Efter lite rundfrågning har vi inte hittat några lagar som strider mot att lärare får dricka på skolan efter arbetstid. Men om det nu är så att lärare får ha sina fester här i skolan så borde vi få ha våra pyja-maspartyn här också! Om det nu bryter mot någon sorts regel så är det nåt allvarligt fel med skolla-gen! Mycket festande Tydligen är det här med festandet inget nytt. En lärare berättar att förr om åren var det nästan som att föräldravandrarna fick komma till skolan och bevaka lärarna istället för ungdomsfesterna i områ-det. - Jäklar, vad vi röjde! Berättar en lärare. Det var på den gamla rektorns tid och kort därefter. Alla tog det lugnt när han var där, men när han sjungit sin lilla operett och stuckit, jäklar, då festade vi loss! Nu är festandet tydligen tillbaka igen och har vi förstått det rätt har skolan en egen festfixargrupp med några coola lärare som styr upp riktiga partaj på skolan. I höstas ryktas det om ett hårdrockstema som slog alla rekord vad gällde ös hos personalen. - Vi flög flygplan och gick på konsert, säger en som var där. Öh… ok?

Johanna Ramberg Emelie Löfquist Nelly Theander

Lärarnas vilda

schlager-kväll

MILO 4 Nummer 22, VT09

Partydockan som tydligen gjorde succé på lärarnas vilda schlagerfest. Lärare: - Alla dansade med den!

D e n t r e t t o n d e december skulle vi här på Äppelviks-skolan ha samlats i matsalen för att fira L u c i a . E n l i g t tradition har firandet alltid ordnats av åttorna. ALLTID! Men inte i år. Här på Äppelviksskolan har Lucia firats så långt bak som arkiven når. Enligt tradition har alltid åttorna fått äran att arrangera denna dag. Men i julas blev det inget. Skälen är luddiga men resultatet tydligt: i en tid där alla våra gamla skoltraditioner försvinner försvann nu den kanske sista. En hel generation äppelvikselever fick aldrig möjligheten att ordna firandet. Omöjligt innan helg! Leonardo och Jonas skyllde på att Lucia var på en lördag och att det definitivt inte gick att ha på fredagen innan istället. Detta gällde dock bara oss i Äppelviken verkar det som. Vi frågar oss varför bara vår skola tycks ha agerat på detta sätt? Många är vi ju som har kamrater i andra skolor där man firade på fredagen istället för att ställa in denna vackra högtid. Varför kunde alla andra skolor ha Lucia på en fredag? Detta frågade vi Arne, Leonardo och Jonas.

Leonardo & Jonas Leondaro och Jonas påstår att Lucia inte brukar firas om det är helg. En annan ursäkt som framfördes var också att det blir ett stort jobb för Åke. Han måste fixa i aulan med bord och stolar och allt vad det innebär. Dom säger också att om vi elever hade protestrat mer och tidigare så skulle det säkert ha blivit av. Arnes kommentar Arne säger att det är han som bär det största ansvaret , men han beslutar ingenting själv. Annars låter det ungefär på samma sätt som hos Leonrdo och Jonas - att det var på en helg och om vi skulle sagt till tidigare skulle det ha funkat.

Arne tyckte också att det var mycket bra av åttorna att fixa en Lucia själva. Om Arne hade vetat att vi elever så gärna ville ha Lucia, så skulle han förmedlat det tidigare. Självklart tycker vi elever att det hela är väldigt sorgligt. Både för oss och för skolan. Vi hoppas att kommande generationer ska få njuta av både ett vackert luciatåg liksom fler av de gamla traditioner som vi h ö r t g e n o m v å r a storasyskon att de fanns förut. Det gäller att stå emot, engagera sig och inte ge upp. Eftersom Lucia inträffar på en Söndag i år så har vi listat några förslag på hur vi kan göra i framtiden:

1. Alla ligger på Arne och musiklärarna så dom vet att detta är något vi verkligen vill. 2. Eftersom det blir ett väldigt stort jobb för Åke så kan väl en frivillig elevgrupp och lärare som tycker Lucia är kul, hjälpa honom i aulan. 3. Samla ihop alla era kompisar och anordna ett demostrations-Lucia-tåg. I aulan! På prime time! 4. Protestera! Högt och mycket!

Maria Widerståhl Alice von Zeipel

Isabelle Landersten

Vad hände med Lucia

Rektor och musiklärare lägger fram argument till varför Lucia inte blev av förra året som Milo inte riktigt köper!

Smelivs affärer går bättre än nånsin, trots finanskrisen, och eleverna på Äppelviksskolan har stor del i detta! Men vad är det våra sockerberoende elever köper? Vi har utifrån studier på plats satt ihop en egen Sme-livs topp 5-lista! Varsågoda: lite lunchtips!

1. Euroshopper-kakor

2. Cola-burk

3. Haribo-påsar ”2 för 12”

4. Energidrink

5. Ciabatta/Baguetter

Smelivs top-5 för hungriga elever

Nummer 22, VT09 MILO 5

MILO 6 Nummer 22, VT09

Lärare smet från årets

stora snöbollskrig

Swoooosh, splat och ännu en skrikande sexa hamnar på mar-ken i den gulskitiga snön. Vintern i Äp-pelviken är sig lik. När den första fina, vita snön föll från vinterhimlen ledde det såklart till lek, glädje och snöbollskrig. Ett snöbollskrig s0m alla elever älskar och alla lära-re hatar. Stenhårda ispär-lor flög genom den kyliga luften och träffade fram-förallt de små sexorna lite överallt. Förvånande nog var det sjuorna som kastade mest i år, medan de äldre fick ta

skulden. Kanske tror lä-rarna inte att sjuor klarar av att skada någon med sina löskramade minibol-lar av fluffsnö? Rädda lärare? De flesta lärare hade en katastrofplan för att han-tera problemet. Vissa drog direkt ut och konfrontera-de snöbollskastarna, me-dan andra däremot låtsa-des inte se vad som pågick och passerade helt utan att ingripa. Förmodligen räd-da för att själva bli indrag-na eller råka ut för obe-hagligheter. Till exempel lyckades ett par lärare ”råka” missa att 20-30 nior hoppade på en

ensam åtta bara någon meter ifrån dem. En an-nan lärare ställde sig där-emot i fönstret mellan 50- och 60-koridorerna med kamera och fotade alla hon kunde se som kastade snöboll. De stackare som fastna-de på bild fick sedan ett mail hemskickat där lärar-na berättade vad som hänt. Mulade sig själva Dock måste Arne ha hotat med något i lärarrummet, för vid de senare snö-bollskrigen var det betyd-ligt fler lärare ute. Ett par åttor (typ alla) stod uppe vid Åke och

bara tittade, livrädda för att gå ut. Endast ett par vågade sig ut och det slu-tade mycket riktigt inte så bra för dem. Sexorna fick också en hel del stryk. Mycket dock självförvållat eftersom de stora, stygga niorna tydligen var så skräckinjagande att de fick dem att själva slänga sig i snön och trycka upp snö i sina små ansikten. Vill man vara snäll kan man kanske säga att nior-na genom den handlingen kanske ändå tog lite an-svar.

Fredrik Jöneby Douglas Essehorn

Herman Zettergren

SNÖBOLLSKRIG! Nytt för i år var mailet hem och att en del lärare smet från slagfältet.

Förra året lyckades eleverna vinna den prestigefulla inne-bandyturneringen, där lärarna för det mesta lyckats med bragden att vinna över eleverna. Milo har granskat lärarla-get. Att lärarna för det mesta vinner matcherna mot eleverna är ingen slump. Det beror nämligen på att lärarna har sina egna ban-dyträningar! Lärarna sam-las tillsammans efter att alla vi intet ont anandes elever har gått hem, för att äntra gymnastiksalen. Och då kan vi konstatera att det ofta går hett till. Eller åtminstone gjorde. För att få lite mer infor-mation om hur dessa hem-liga innebandyträningar på kvällstid går till har vi frågat ett par lärare om detaljer. Vi frågar Åke: Hur länge har det här pågått?

- Ca 8-10 år. Varför spelar du? - För att det är kul att lira, man får motion. Så det är inte för att slå eleverna i innebandytur-neringen? - Jo, det är förstås må-let ! Haha! Vilken position har du? - Vi har inga bestämda positioner, men oftast lirar jag målis eller back.

Finns det någon särskild lärare man bör se upp för som är extra bra? - Tja, Mathias och Pelle är ju bra. Och tjejerna är också duktiga. Går det hett till? - Nej, inte längre.

Michelle Aresik Smed

Beatrice Arnstedt Elinor Arnstedt

Lärarna som tränar innebandy Följande lärare ägnar sina tisdagkvällar åt i n n e b a n d y t r ä n i n g , bara för att kunna slå oss en gång om året: Åke - vaktmästare Rolle - Allt-i-allo Inger - Idrott & matte Olle - SO Anna Örnberg - eng & sp Terese - Matte & NO Jonas - musik/sp/eng Peng - matpersonal Arne - Rektor Lasse Andersson - Ma/NO Pelle - Matte/NO Emma - Matte/NO Mathias - Matte/NO Vi kan konstatera att även om vår skola domineras av kvinnliga lärare så är dom få på innebandyträningen. Matte/NO är också kraftigt representerat, medan en-dast Jonas finns med från de praktiska ämnena.

Kaos, kalabalik, tröjdragning-ar, smärta och läktarkaos. Det är en snabbversionen av årets innebandyturnering som slu-tade i skandalscener.

Årets innebandyturnering gick bra till en början. Åttorna klarade sig fint i årets turnering och 8F tog sig hela vägen till final. Där skulle de möta 9C med den fruktade Jesper Thedéen i spetsen. Till och med den matchen började någorlunda ”normalt” som det gör mellan åttor och nior. Lärare ingrep inte Sedan händer då något som gör att ett par nior blir oerhört psykade och allt slutade med kaos i publiken. Ingen verkade fatta vad det var som

hände. Niorna försvann ut genom killarnas omklädningsrum och direkt efter hörde man ett högt krasande från fönstret där och folk kom tillba-ka med blödande knogar. Kaoset var ett faktum och stämningen riktigt hotfull. Arne var där, Mathias ”Sid” Stenskog var där och Rolle var där, men ingen av dessa stora starka grabbar gick in! Det blev Inger Mann som blev dagens hjälte och gick in som ”rescuer” efter att själv fått sig ett par slag. Även Kerstin Väringer blev förbannad och gjorde allt hon kunde för att få lugn. Jesper fair-play hjälte! Även på läktaren och bland åskådar-na blev det små slagsmål. En kille i 8C fick den vassa änden av en sön-

derslagen innebandyklubba på hal-sen vilket gav ett märke. Uppe på läktaren ville ett par nior slåss men det var åttorna som agerade moget och gick därifrån. Milos ”Fair Play”-pris går ändå till Jesper Thedéen som lyckades få igång matchen igen. Det krävdes alltså en elev för att lugna ned stäm-ningen och få igång spelet! Senaste gången något hände med turneringen var när planen fick vat-tenproblem för ungefär 5-6 år sedan. Men efter dessa skandalscener har lärarna nog lite att tänka på till nästa innebandyturnering.

Fredrik Jöneby Douglas Essehorn

Herman Zettergren

Brister i läraringripanden

vid innebadykaoset

Därför vinner alltid lärarna

Olle är en av lärarna som tränar varje tisdag.

Nummer 22, VT09 MILO 7

MILO 8 Nummer 22, VT09

I slutet av januari ordnade skolan de traditionella föräld-radagarna. Till skill-nad från eleverna så är detta mycket om-tyckt bland våra för-äldrar. - Ni har en så fin och välkomnande skola, kom-menterar många som är här på besök. Men är det verkligen så bra som det ser ut? Hur riktig bild av skolans vardag ger egentli-gen föräldradagarna? Frukt i maten I matsalen finns det frukt-lådor, det är fint och väl-städat överallt, inga sura miner, bara förväntansful-la leenden. Känner ni igen er? Nej, precis, det gjorde inte vi heller när vi hungri-ga kom in i matsalen den 22 januari och möttes av papperstallrikar. Det var den första föräldradagen. Inte mycket var som vanligt, men det var den här sidan som skolan visa-

de upp för föräldrarna under tre av januaris sista dagar. Lärare fjäskar Kommentarer från flera elever stämmer väl över-rens med vår egen upp-fattning: lärarna fjäskar! Lektionerna var roligare och lärarna gladare. Vi vill inte på något sätt se ner på vår fina skola och våra underbara lärare, men borde man inte visa sam-ma sida av skolan de här tre dagarna när föräldrar-na är här som vi får se resten av året? - Vadå fjäskar, det gör de väl ändå inte? Menar föräldrarna, men det är just det som är problemet. De tror och antar att lärar-na är precis under de här tre dagarna som hela året, men så är det ju inte. De är ju inte på något sätt dåliga under resten av året, men de är heller inte likadana som under de här dagar. Varför? Tja, skolan vill ju

såklart få gott omdöme av föräldrarna men det får de väl ändå, utan fjäsk? Eller? Ska vi behöva överraska skolan med ett oväntat besök från våra föräldrar för att få våra lärare att agera som vanligt? Det är

dock inte något som skulle vara särskilt populärt för någon av oss.

Sofia Svedmyr Klara Elzvik Nyström

Alice Forssell

Lärare fjäskar på

föräldradagarna

Precis som hämtat från föräldradagarna! Plötsligt är allt glatt, kul och roligt!

Välkomna till oss, kära föräldrar!

Ärligt, när har vi frukt i matsalen annars?

Mot lärarnas vilja fortsätter klottrandet i skolan. Bland ele-verna ses klottret som ett tidsfördriv men också som konst. Vissa har till och med skapat sig ett rykte genom sina målningar. Vi har träffat Åke som är emot klotter i skolan och ställt några frågor: Spelar det någon roll om eleverna klottrar eller inte? - Ja, jag tycker det är för jävligt. Det är inte bra. Vem eller vilka påverkas av att eleverna klottrar? - Alla på hela skolan. Det skulle vara bra att lägga pengarna på annat än att ta bort klotter. Vad gör ni om ni kom-mer på en klottrare?

- Vi pratar med klassfö-reståndaren och ringer hem. Men framför allt får dom ta bort sitt eget klot-ter. Vad har du att säga till dom som klottrar? - Det är oacceptabelt och meningslöst. Ruset lockar Vi har efter långt tjatande även fått tillåtelse till en intervju med en av skolans kanske mest kända klott-rare. Han är sedan länge ett känt ansikte på rek-torns kontor men säger nu att han har slutat. Trots det vill han inte nämnas vid namn i denna artikeln, vi kallar honom därför Mr X: Vad målade du då du var aktiv? - Jag har ett väldigt brett register men mina

specialitéer är sådant som vanligtvis censureras i tv. Varför klottrar du fastän du vet att det inte är tillå-tet? - För mig är det konst men det som lockar mest är adrenalinkicken efter en lyckad teckning. Vad har du att säga till dem som är emot klotter? - Ni borde testa det för att få känna ruset gå ge-nom kroppen! Vad tycker du om Åke?

- Jag har inga kommen-tarer om Åke. Bra eller inte, klottret kommer nog alltid att finnas i skolan men san-ningen är att vi faktiskt alla bara förlorar på att våra polare klottrar.

Jakob Ingvarson, Ludvig Sallmén

Adam Wenell

Ett exempel på vad man kan finna på väggen i våran skola. Konst? Avgör själv!

Elever klottrar

för att få kickar

Sidor ni absolut inte ska besöka Vi på Milo går emot ström-men vad gäller länktips på Internet. Istället för att göra som andra tidningar, tipsa, så vill vi istället kraftigt varna för några sajter som finns där ute. Milo har granskat några hemsidor och vi råder er nu: håll er undan! Snälla, snälla, snälla, besök inte des-sa sidor om ni vill behålla era magar i balans och slippa otrevliga inre bilder på näthinnan innan ni somnar på kvällarna. Cakefarts Denna sida kan förvisso locka till många skratt, men biverkningarna kan också bli att du varken kan äta

eller titta på allt mellan chokladkaka till glaserade tårtor mer. Aldrig nå-gonsin mer menar vi då alltså! Bot fly Detta fenomen, som du kan hitta på Youtube, har ett besökarantal på 1263368 personer. Dock ber vi dig nu att inte utökar den siffran. Håll er undan! Filmen (eller filmerna som det kommit att bli - hemskheterna har givit upphov till en hel genre) kan ge uppstötningar, extrema mar-drömmar och livslånga fobier att resa till alla länder som inte har po-larklimat. Sunt förnuft! Sist men inte minst vill vi och vädja till er att undvika dom sinnessjuka djursexhemsidorna! Det absurda i vårt demokratiska, fina land är att djursex inte är olagligt, så länge dju-ret inte skadas. Så håll er borta! Till alla unga och vuxna läsare vill vi bara säga: surfa med sunt förnuft.

Både för dig och dina djurs skull. Ni som är dumdristiga och besöker någon av dessa hemsidor: skyll er själva, ni kommer inte må bra efter-åt. Ha så kul på Internet!

Ella Röhne Katja Widerståhl

Mums, Choklad! Visst, tills du sett Cakefarts!

Nummer 22, VT09 MILO 9

Lyssna upp alla lärare! Innehållet i denna ar-tikel ska få er att tänka till och förhoppnings-vis ge er en bättre in-blick i våra hårda liv. Högre intagningspoäng, högre krav och högre press från såväl föräldrar och lärare. Hur många känner inte den här stressen inför prov och betyg? Stress, som numera klas-sas som en allvarlig sam-hällssjukdom, har nu kommit att sprida sig till de yngre människorna i vårt samhälle. Är det verk-ligen hälsosamt att gå i skolan nuförtiden? Vi måste prestera maxi-malt hela tiden och kämpa och kämpa och kämpa! Man kan inte längre bara be om ett betyg och hop-pas på att få det. Tvåa blev en femma En tondöv elev går till sin musiklärare och blir till-frågad: Vad vill du ha för betyg då? Eleven drar sig lite för denna vet att hon bara är värd högst en tvåa men lyckas ändå få fram:

en femma magistern. Tro det eller ej men dagen efter står det en femma i hennes betyg på musiken. Detta var förr i tiden. Nu-mera får vi ett papper med betygskriterier där man måste uppfylla ungefär 50 punkter per betyg för att casha in max. Varför? På de 30 senaste åren har kraven ökat massor. Hur hårt kommer de då inte vara om 30 år till? Dagens jobb kanske kräver mer än bara kunskap? Man måste också kunna redovisa, reflektera, analy-sera och utvärdera. I och med att befolkning-en ökar så minskar arbets-platserna och framförallt i en stad som Stockholm

som alla vill flytta in till. Detta leder till att konkur-rensen ökar mellan arbets-sökande. Ju bättre betyg man har desto större chans är det att man får just det jobbet man vill ha. Det krävs också höga betyg för att komma in på just de gymnasiet man vill. Detta är vi mer medvetna om som elever idag jäm-fört mot tidigare och leder till mycket jobb och slit redan i högstadiet. Lärarna håller med Som ni ser i vår miniun-dersökning bredvid så håller lärarna med oss om att skolan blivit tuffare nu mot förr. Ändå ger dom oss massor med prov och läxor. Kanske kräver da-gens samhälle mer av oss medborgare? Kanske ska vi bara hålla tyst de åren vi tvingas gå i skolan, för det är ju faktiskt vår framtid som står på spel. Men ändå, borde man inte kun-na göra detta på något annat sätt?

Jakob Ingvarson Ludvig Sallmén

Lärarna: Det är mer stress nu

Dessa frågor ställde vi till Lasse och Olle: 1. Tycker du att kraven på eleverna var lägre när du gick i högstadiet? 2. Varför? (om svaret blev ja) Olle (1980-1991): 1. Ja, det är definitivt tuffare för eleverna nuför-tiden. 2. Förr skulle man ha mycket kunskap för en femma men nu uppfyller kunskap bara ett G. Det krävs mycket mer att man ska kunna reflektera och analysera kring sin kun-skap idag, på ett bra och utförligt sätt. Lasse (1972-1975): 1. ABSOLUT! Framför-allt när det gäller gymnasi-et. Då kunde man i stort sett komma in på vilket gymnasium man ville. Det var bara att välja!

”Stressen klassas nu-mera som

en samhälls-sjukdom”

Lärare bekräftar: skolan

är tuffare nu än tidigare!

MILO 10 Nummer 22, VT09

Det är många som pluggar tills dom stupar. Vi äter och umgås dåligt, allt för det bästa betyget.

Det har gått rykte om att omklädningsrum-men på skolan ska byggas om länge nu men händer det nå-got? Ja, kanske. Det verkar äntligen som man har tagit detta på lite allvar.

Elever på skolan har i alla tider klagat på dom äckli-ga duscharna. Nu visar det

sig att problemet även är farligt! Duscharna inne-håller nämligen fuktska-dor vilket är direkt farligt för hälsan. Detta får inte förekomma och därför går Sisab som äger byggnaden in och täcker kostnaderna. Sisab tar alltså ansvar för att delvis lösa vårt dusch-problem! Fukt och spindlar Det har också gått rykten

om kloakspindlar, vilka verkar visa sig vara sanna. Så håll ögon och öron öpp-na efter nästa idrottslek-tion. Samtliga väggar och golv i hela duschrummet ska rivas efter att fukten tagits bort. Modellen på du-scharna ska göras om och de kommer därför se an-norlunda ut. I framtiden kommer det bli fler bås bland både tjejer och killar

fast denna gång utan dör-rar. Bygget är helt spikat och klart och kommer att pågå under hela sommar-lovet så att det inte drab-bar elevernas idrottslek-tioner. Så tack vare Sisab har vi nu nya duschar efter sommaren.

Clara Nyberg Julia Lindblom

Fredrika Agardh

När skolan ignorerar oss går SISAB in och

FIXAR DUSCHARNA I GYMPAN

Kul att Sisab styr upp duscharna i gympan, men än är vi inte där. En mulen fredags-morgon nu på vår- terminen och efter ett mycket svettigt gym-papass, visade det sig att duscharna inte ens fungerade.

Högljudda och sura elever sprang upp till gympalä-rarna iklädda bara hand-dukar. Lärarna trodde så klart inte på de stackars eleverna som ilsket stor-made ut ur salen för att ta upp frågan med högre makter. Rulla er i snön När dom väl kom upp till expeditionen mötes de av förvånade och tvivlande lärare och rektor. Även här blev de bemötta med skep-sis och fick istället rådet ”gå ut och rulla dig i snön”. Chockade och svikna tågade de ut från expedi-

tionen och mötte där vakt-mästaren som erkände att vattnet faktiskt inte funka-de. Plötsligt blev det en hektisk aktivitet. Vem var den skyldige? Man ringde efter rörmokare och det var ett himla spring på expeditionen. De svettiga, surmulna och irriterade eleverna fick inte ens ett svar när frågan ”vad ska vi göra nu då?” ställdes. Svettstank Efter ett tag fick de dock åter rådet att rulla sig i snön och att gå tillbaka till sina lektioner. En del elever vägrade och gick hem istället, medan vissa fick sitta svettiga på sina timmar. Detta blev inte särskilt populärt, var-ken hos eleverna eller lära-re eftersom, jaa… ni för-står. Lärarna förneka att detta hade att göra med de tidigare vattenproblemen, men ändå fick vi gå hem senare samma dag på grund av just vattenpro-

… men det är ett tag kvar tills dess

MILO SÖKER NYA JOURNALISTER Inför nästa läsår söker Milo nya journalister. De senaste åren har väldigt många velat vara med i redak-tionen, vilket skärper kraven inför nästa termin. Man behö-ver fortfarande inte ha någon erfarenhet av att skriva eller ens vara speciellt duktig på det. Däremot måste man vilja skriva och vara inställd på att arbeta självständigt och krea-tivt under redaktionstimmarna.

Cirka 650 elevers våta dröm: en fräsch, varm, skön dusch i ett bås som funkar och inte luk-tar fukt, urin eller mögel.

Nummer 22, VT09 MILO 11

Trodde ni att skolan endast bestod av 00 till 60-korridorerna, Arnes kontor och matsalen? Icke! Milos reportrar var modiga nog att häng med vaktmästar-Björn ner i källaren och utforska en okänd källarkorridor utan slut. Efter rykten om gångens existens och förfrågningar hos vaktmästeriet, leddes vi ner till pannrummet och Björn låste upp den ”hemliga” dörr som leder vidare ut i underjordens

oändligheten. Det var en mörk, sval och tyst känsla som slog emot oss. Få lärare kände till gången Kala glödlampor hängde från väg-garna. Golvet var inte mycket mer än sten och trampad jord. På sina stäl-len var takhöjden så låg att man fick krypa, men på något sätt lyckades vi ta oss fram genom den trånga gång-en. Därefter kom vi kom fram till ett rätt stort rum med massa röriga rör. Ytterligare en dörr öppnades och vi leddes, lite oväntat måste erkännas,

in i lärarnas omklädningsrum. Visste ni att det fanns ett sådant och i så fall var det ligger? Vad används den här gången till? Har skolan gömt flyktingar eller är det bara Arnes (lite pinsamma ) sätt att spionera på lärarna bakom kulis-serna? Milo drar ingen slutsats, vi bara spekulerar. Men när vi frågade några lärare om de kände till dessa underjordiska korridorers existens, så var det bara en som visste om gången och en som hade hört rykten om det. Verkar inte det skumt?

Björns hemliga gång

MILO 12 Nummer 22, VT09

Milo har ju lite som tradition att bevaka nya lärare. I förra numret hamnade Anna Öhrnberg i fo-kus och kanske speci-ellt hennes heta tem-perament. Nu, efter snart ett år, har hon dock blivit varm i klä-derna och en ny Anna börjar träda fram. Anna Örnberg visade sig faktiskt inte bara vara den stränga lärare som vi skrev om i förra numret av Milo. Till exempel är hon ett riktigt föredöme i matsa-len. Hon inte bara sätter sig med elever vid matbor-det (bara det är ovanligt), utan hon är trevlig också och både pratar och skojar mycket! Anna Örnberg är ett väl-digt bra exempel på hur en lärare ska uppföra sig! Hon är trevlig utanför klassrummet och pratar och berättar gärna om sig själv. Men när hon är i klassrummet är hon sträng och tar sitt jobb på allvar,

men är trots det fortfaran-de trevlig och korrekt. Anna bryr sig Hennes engagemang visar inte bara att hon tar sitt jobb på allvar, hon vill faktiskt också att hennes elever ska lyckas bra med sina studier. I en väldigt stökig spanskgrupp fick hon både ordning och omotiverade elever att

förstå vad som krävdes för att nå de höga betygen. Bra MVG-metoder Som metod gav hon bland annat alla elever i gruppen en skrivläxa som gick ut på att man hade fått MVG som slutbetyg i årskurs nio. Efter det ta visade eleverna en större motiva-tion och fick bättre resultat på läxförhör och prov.

Hennes stränga sida menar väl, hon vill bara att vi ska lyckas. Anna Örn-berg tycker personligen att det bästa med Äppelviks-skolan är eleverna, perso-nalfesterna (!) och inne-bandylaget.

Gustav Starck Fabian Östling

Anna Öhrnberg - en tjej med många ansikten

Anna då! Anna nu!

Vem är snällast? Vem är strängast? Visst har man alltid undrat vad sexorna egentli-gen tycker om lärar-na? De vågar kanske inte säga något dumt när lärarna är i när-heten, men när Milo frågar är det annor-lunda.

Det märks att det är sexor-na vi ska intervjua. De är skygga, vissa springer till och med iväg när de stora åttorna närmar sig. De vet inte att människorna som närmar sig dem inte gör det för att jaga eller för-nedra dem. Sexorna ska nämligen få vara med i en undersökning! När vi äntligen får tag på några sexor så tar det en stund för dem att förstå vår fråga. Vi är intressera-de av deras syn på våra lärare. Vilka är t.ex. stränga, snälla och roliga? Märkligt resultat Resultaten är chockeran-de, menar många. Priset för snällaste lärare går till Ulla-Britt Olsson med en enorm marginal; hela 70 % av rösterna! På andrap-lats med endast 17 %kommer Anna Runemark och tätt bakom på tredje-pallen hamnar Leonardo Welander på ca 12 %.

Priset för roligast lärare blev en tråkig post i proto-kollet. Milo var till och med tvungna att lägga till alternativet ”ingen” för att överhuvudtaget få ett svar på frågan! ”Ingen” fick sorgligt nog också flest röster, 55 %. Ulla-Britt placerar sig även i denna kategori med 33 %. Maria Nyrén hamnar på 13 % som bubblare! Flera strängast Utan att ange några pro-cent, så kan vi ändå säga att Inger Mann vann titel ”stängast bland sexorna”. Här konkurrerade även Julia Koltay Jönsson och Tommy Dackheim hårt och delar på andraplatsen. Andra nämnda var Johan Öström, Sten Grälls, Catharina Bonderud och Christina Lundmark. När vi ser på det här resultatet undra vi om

sexorna verkligen har samma lärare som vi, eller bara en helt annorlunda uppfattning? Frågorna är många och känslorna blandade när folk får höra om vad sexorna egentligen tycker. ”Fattar ju ingenting!” - De vet inte vad de pratar om utropar en åtta. Dom fattar ju ingenting, fyller någon annan i. Tydligen så uppfattar sexorna lärarna helt an-norlunda än andra elever– - Nej, nej! Karin Hög-berg är strängast, säger en annan. Det är också väldigt intressant, tycker vi på Milo, att kategorin ”strängast” fick absolut flest nomineringar, när å andra sidan ”roligast” nästan inte fick några röster alls. Vad detta bety-der kan man ju verkligen diskutera.

Alice Forssell Sofia Svedmyr

Klara Elzvik Nyström

Hur känns det

Ulla-Britt?

Vi söker förståss upp Ulla-Britt för en vin-narintervju och kom-mentar till utmärkel-sena! Så, Ulla-Britt, hur känns det att ha vunnit? - Fantastiskt! Hedran-de! Jag blev verkligen förvånad, för jag är ju så sträng. De är verkligen urgulliga, barnen! Har du något att säga till sexorna? - Jaaa, fortsätt vara såna där snälla barn som jag älskar!

Alla har vi ju hört talas om Rolles många olika jobb och färdigheter. Han verkar ha varit allt (nya Sten?) och här kommer faktiskt något riktigt spännande att foga till det ti-digare. Ett deltagande i OS!

Rolle har jobbat med allt från dörr-vakt på Café Opera till Sprinterlands-laget och som Milos allvetande sex-pedagog. Nu har vi fått reda på ytter-ligare ett yrke att lägga på högen. Rolle har varit med på OS i bobb!! Högen med Rolles yrken bara väx-er! Kan han ännu fler saker?

Sexorna har annan

syn på våra lärare

Snäll Sträng Rolig

Rolands okända karriär som bobb-åkare

Nummer 22, VT09 MILO 13

- Den första april är misslyckad om jag inte får lura någon. Detta är faktiskt ett citat från en av sko-lans lärare. Hon och flera med henne hade gått in hårt för att lura oss elever i år. Varje år funderar Kerstin ut ett aprilskämt för att lura oss elever. I år hade hon tänkt ut något riktigt bra. Lektionen var snart slut när Kerstin kommer in i klassrummet. Hon ställer sig framför klassen och börjar sin berättelse. - Ett par jeans har gått sönder av flisorna i mat-salsstolarna och familjen ville ha ersättning. Vi kun-de tyvärr inte ge ut det, men bestämde oss för att lacka om alla stolar så att det inte händer igen. Det skulle ske på påsklovet, men nu är det så att de har kommit och hämtat stolar-na 3 dagar för tidigt. Jag säger inte att ni måste stå och äta, ni kanske kan sitta i trapporna eller nå-got. Många lurade Precis som förra året var det elever som blev offer för Kerstins aprilskämt. Milo har pratat lite närmre med henne: - Hur gick det med årets aprilskämt? - Min egna klass vet att jag kan vara helt seriös när jag berättar om ett skämt, så de gick inte riktigt på det. Men andra lärare gick på det direkt. I min andra klassen var det några som var smarta nog att lista ut att jeans inte kan gå sönder så,

men ett par elever var inte säkra. I denna klas-sen blev också läraren lurad. I den sista klassen hade jag mer tur, där svalde alla storyn och även läraren gick på det. Hon föreslog att eleverna kunde äta i klassrummet och när de hade gått frå-gade hon om hon skulle låta dörren stå öppen. - Så lärarna visste inte att du skulle lura elever-na? - Nej. Jag hade inte sagt det till någon. - Varför lurar du oss? - Jag tycker att den för-sta april är misslyckad om jag inte lyckas lura någon. Det är en gammal tradition som ska föras vidare. Fler schematimmar Någon annan som också lurade elever var Birgitta Nurbo. Hon kokade ihop en historia om att efter-som att vi hade slutat tidi-gare i och med utveck-lingssamtalen, så hade vi förlorat våran garanterade undervisningstid och var tvungna att läsa in de lek-tionerna vi hade missat. Skolverket hade kommit på oss och blivit arga. Klassen skulle därför ha en möte efter skolan för att lägga upp deras sche-ma och hon sa till dem att gå till konferensrummet efter sista lektionen. Klas-sen gick inte på det direkt, så Birgitta visade dem några papper som hon råkade ha med sig från skolverket. Nu var de flesta överty-gade och hon skjutsade iväg dem till nästa lektion. med Carina som spelade med i skämtet när elever-na frågade ut henne.

Hon låtsades vara arg på Birgitta för att hon hade berättat det för dem, och mumlade för sig själv. När en del fortsatte att säga att det var ett skämt blev hon arg. Carina berättade att hon var tvungen att gå ut för att skratta av sig. Efter lektionen gick de till konferensrummet där Birgitta hade tänkt låta dem vänta, men Olle släppte in dem. De frågade ut Olle som inte visste något om det, så de blev lite misstänksamma. Detta såg Birgitta, så hon var tvungen att gå dit. Elever-na trodde att det var ett aprilskämt och att de skul-le få tårta. Men när Birgit-ta kommer utan tårta sä-ger en elev; ”Då måste det vara sant”. Laddar inför 2010 När Birgitta sedan säger april, april blev vissa arga på riktigt, andra skrattade och några sa att dom för-

stås aldrig trott på det. Senare kom det fram att de hade frågat Kerstin, som inte hade haft någon aning om det hela. Hon hade ändå spelat med och sagt att det stämde. Carina har fått höra att hon var grymt bra skådis och även Birgitta fick beröm. Eleverna har lovat att de ska hämnas nästa år och Carina säger sig redan ha kommit på sitt skämt för år 2010. Det skämtades också på andra håll på skolan. En klass lyckades övertala sin lärare att säga till en an-nan klass att hon hade tappat bort deras prov på tunnelbanan. Hon sa att de skulle behöva göra om provet, men att de max kunde få G. Ni kan ju fatta reaktionen från eleverna. Så jag säger bara till alla elever, se upp nästa år. Eller ännu bättre; smid planer och ge igen!

Anna Röhss

Elever lurade av

lärare på 1 april

MILO 14 Nummer 22, VT09

NYLACKAT! Osittbara möbler i matsalen lurade flera elever den 1 april i år.

Elever i Äppelviken vallfärdas till Face-book men även flera lärare har siktats där! Milo undersöker lärarnärvaron och passar samtidigt på att varna för att bli vän med dessa! Olle Nordheden, Anna Örnberg, Maria Nyrén, Carina Landström, Carina Andersson, Lars Kiess-ling, Jesper Stridbeck, Terese Häljfors, Jenny Lindholm, Pia Sand-ström, Hanna Sund-ström, och Åsa Halldin. Det är några av de lärare som finns på Facebook. Ord som ”Facebooka” hörs rätt ofta i korridorer-na bland lärarna. Vad är det dessa lärare vill på Facebook egentligen?

Spana på sina elever, eller bara själva hänga där som vi gör? En anonym lärare säger att Carina Andersson, sedan hon fått sin iPhone, har ”Facebookat” väldigt, väldigt mycket. För att uttrycka det milt. Lärare har få vänner Bland elever pågår hela tiden en inofficiell tävling om att ha så många vän-ner som möjligt. Är det samma bland lärare? Om de gör det verkar de inte lyckas alltför bra då de flesta har max 30 vänner var typ. Patetiskt. Vi har pratat med en anonym lärare. Varför skaffade du Fa-cebook? - Det började med att jag var motståndare mot Facebook och liknande

sidor. Kompisarna tjata-de och till slut efter ett års påtryckningar så hittade jag till Facebook och nu är jag fast. Vi på Milo tror att det är så de flesta börjar på Fa-cebook. De har kompisar som har Facebook och ber en att gå med. Vi tror även många har gått från andra liknande hemsidor som till exempel Playahead och Lunarstorm. Bli inte lärarvän! Vi på Milo avråder dock bestämt alla elever från att bli vänner med era lärare. Då kan de nämligen se era hemliga bilder. Och det en lärare vet - det vet alla!

Douglas Essehorn

Fredrik Jöneby

Varning för dina lärare på Facebook

Åttor övertygar i teknikåttan

Äppelviksskolans åt-tor, i form av klass 8d och 8f, gick nyligen vidare till Teknikåt-tans kvartsfinal där bara de 18 bästa klas-serna från Stockholm gick vidare. Båda dessa klasser avance-rade även därifrån vidare till regionsemifinalen, där endast de 6 bästa klasserna i Stockholm finns med. Och vi har alltså två av de klas-serna här från Äppelviken! Lärarna tycker inte detta är så förvånande då vi ju har väldigt bra lärare här på skolan och dessutom goda chanser att utvecklas. Carina Andersson och Mathias Stenskog är de som ansvarar för dessa klasser. Vi måste också tacka Sten Grälls som la en stor del av grunden till ele-vernas stora framgångar. Uppgift: bygg en bil Inför nästa tävling som är regionsemifinalen, ska klas-serna bygga en bil driven av solceller. 8D tar uppgiften på stort allvar, något som källor säger att 8F inte gör på samma sätt. Men dom klarar sig tydligen bra ändå. Vi på MILO önskar båda klasserna lycka till, hoppas att de ger bra rykte till Äp-pelviksskolan och att någon av dem kommer till riksfi-nalen senare i vår som är i Trollhättan.

Douglas Essehorn Fredrik Jöneby

Herman Zettergren Lärarnas profilbilder på Facebook. Hanna, Jesper, Olle, Carina, Las-se och Anna är bara några av de som kan hålla koll på oss där.

Nummer 22, VT09 MILO 15

MILO 16 Nummer 22, VT09

Arnes satsning på

skolmaten lyckad

Skolmaten är ett återkommande disk-ussionsämne på alla skolor och för det mesta är det inga direkt positiva kom-mentarer som yttras. Men för cirka två år sedan la Arne ut en g e n e rö s su m m a pengar för att förbättra vår skol-mat. Hur gick det? För att bäst ta reda på om skolmaten verkligen har blivit bättre låter vi elever och lärare tycka till. Vi har frågat dem om vad de tycker och varför och de har både risat och rosat. De har också fått sätta betyg på den nuvarande maten från 1-5. Resultatet ser ni i rutan till höger med en lite annorlunda attityd. Här följer några kommentarer:

Bättre kryddad - Det är skillnad. Den är inte bra, men bättre. Den har en fast form vilket är en förbättring, men tyvärr är den ju dyrare. - Den är mycket bra. Eftersom den är från ett gymnasium är den också mer kryddad. - Till och från, ibland god, ibland mindre god. - Mycket, mycket, mycket bättre! Vi ber också de intervjuade personerna beskriva hur de uppfattade den tidigare skolmaten: - Sörjig. Oätlig. - Sämre. - Oftast inte så god. - Jag kommer inte ihåg hur den var. Jag har tack och lov förträngt det. - Vedervärdig! Vi frågade också om skolan borde ha lagt pengarna på något annat istället.

- Kanske böcker, men mat är viktigt. - Inget. God mat är viktigt för att man ska få energi och orka jobba på lektionerna. ”Bra prioritering” - Bra prioritering. Men annars skulle vi vilja ha en förbättring i pelarsalen och kiosken. Som slutsats kan vi säga att det verkligen har varit värt att satsa pengarna på skolmaten. De flesta verkar tycka att maten är helt okej, ja till och med bra! Eleverna koncen-trerar sig bättre med mätta magar och även lärarna blir gladare. Till och med mattant-erna borde bli lyckligare då de slipper arbeta med en vidrig stank i näsan dagarna i ända.

Svagt VG till Arnes nya mat

Eleverna fick sätta betyget 1 till 5 på den nya skolmaten. Snit-tet blev 3,5 vilket in-nebär att de flesta faktiskt tycker att den är lite mer än okej. Och det är inte bara det att maten blivit bättre. Skolan har numera också soppa på menyn varje dag om den vanliga maten av någon anledning inte skul-le tilltala en. Fördelen med soppan, förutom att elever i flera år efterfrågat den och att äntligen någon har lyssnat, är att den inte för med sig några extra kost-nader. Läs mer om soppan på sidan intill.

Michelle Aresik Smed Beatrice Arnstedt

Elinor Arnstedt

Tittar man noga är nästan alla tallrikar tomma. Arnes satsning på maten verkar ha gått hem.

När vi kom tillbaka efter sportlovet mö-tes vi av en efterläng-tad förändring i mat-salen. Vi hade fått soppa som alternativ till ordinarie mat! Men vad tycker vi egentligen om den? Efter sportlovet kom vill som vanligt tillbaka till den trista vardagen med skola, läxor och smaklös mat. Men plötsligt fanns det soppa i matsalen. Kanske var våra hungriga dagar över? Klass 8d ledde kampen med namninsamlingar och tjat mot matpersonal och rektor. En kampanj som till slut bar frukt! Men vad tycker vi elever om maten som vi slogs för att få?

Bra med alternativ Milo har frågat elever vad de tycker om satsningen på soppa. De flesta säger att de äter av soppan, och de tycker att den är god för det mesta. De tycker också att det är bra att vi har fått mer variation i matsalen. - Maten blir bättre ef-ters vi får fler alternativ, säger en elev i åttan. Sam-tidigt är det många elever som inte ens har smakat på soppan. Varför? Jo de orkar inte byta tallrik. Och vad tycker våra lärare då? Bland dem säger de flesta att de inte ens har smakat på soppan. Märkligt tycker vi, orsa-ken till detta har vi inte fått fram dessvärre. Vi äter mer Vad kan vi dra för slutsat-

ser av det här då? Jo, många tycker att soppan är god (för det mesta) och den har definitivt gjort så att vi äter mer i matsalen. Så har du inte smakat på soppan så är det nog dags. Ni kanske gillar den. Och till skolledningen: tack för soppan, men vi kommer bli väldigt besvikna om ni tar bort den igen!

Anna Röhss

Soppan får oss att

äta mer i skolan

Så tar du hand om din mapp

Är din mapp ful, sli-ten och nerklottrad? Milo ger dig de bästa tipsen om hur du hål-ler den fin och fräsch istället. 1. Klottra inte på mappen. 2. Rensa den då och då. 3. Tejpa sidorna. 4. Håll den borta från sol-ljus och drag. 5. Smörj in den med vase-lin om kvällen. 6. Ställ den högst upp i kylen och låt den stå där över natten. 7. Intala den hur fin den är varje dag. Om den känner sig uppskattad blir den finare. 8. Sjung för den varje mor-gon. 9. Behandla din mapp så som du vill att den ska behandla dig! 10. Klä din mapp i blad-guld och vira sidenrosetter runt kanterna för att den ska känna sig extra speci-ell. 11. Ibland kan det vara lite tråkigt att vara mapp. Ta med den ut i parken eller bestäm mappträff med dina kompisar så att du kan låta din mapp bekanta sig med andra mappkom-pisar! 12. Mappar kan vara väl-digt avundsjuka. Gulla inte för mycket med pennskri-net när din mapp är i när-heten. Om du följer dessa råd kommer din mapp bli pre-cis som ny!

Vi saknar makaronerna, men själva tomatsoppan är väldigt god!

Det är klart fler som äter i matsalen i år.

Nummer 22, VT09 MILO 17

Det är i skolans matsal som det mesta händer. Allt ifrån m a t k r i g t i l l personalfester. Mat-salen är även en bra plats för diskus-sioner. I vår andra oberoende artikel i detta nummer har vi verkligen beslutat oss för att ta reda på om maten man serverar duger för oss. Det finns lika många sätt att ta reda på om maten är bra som det finns åsikter, vilket inte gjorde det här helt enkelt. Som du kan läsa på uppslaget innan, så kom den undersök-ningen fram till att skolans elever ger maten lite över godkänt i betyg. Vi bestämde oss för att undersöka maten lite annorlunda och kom fram till en metod att göra detta på två olika sätt samtidigt

för att få ett säkrare resultat. 2 % tyckte MVG Det första sättet hittade vi av en slump. Det var en test man kunde göra på Livsmedelsverkets hem-sida. Det andra är det mer traditionella som också gjorts tidigare, vi frågar dom (oss) som faktiskt äter maten om deras (vår) åsikt. 45% av Milos åttondeklas-sare tyckte att maten i skolan var värd ett VG. Lika många ville ge maten ett G. Dock gav 7 % av eleverna maten ett IG och endast 2 % gav ett MVG. Detta var ett betydligt bättre resultat än vi för-väntat oss. På livsmedelsverkets hemsida finns också ett test. Där kan vem som helst, elev, lärare eller rektor, få ett betyg på ma-ten i skolan de är i kontakt

med. Vi fick svara på 37 frågor av olika slag och resultatet blev ett tveklöst G—godkänt! Smaken viktigast Så vem har egentligen rätt? Trots att betygen är nästan samma från Livs-medelsverket och de ele-ver som Milo intervjuat, så är skillnaden i åsikter stor. Vi elever betygsatte mest hur god maten är medan Livsmedelsverket tyckte det var viktigare att utvär-dera hur stökigt det är i matsalen och andra fakto-rer som inte direkt har med själva smakupplevel-sen att göra. Detta tycker vi själva är konstigt. Räcker det inte med god och ordentlig mat längre? Det tycker i alla fall vi på Milo borde vara det viktigaste och även de flesta i vår undersökning misstänker vi. Det finns massor av klu-riga frågor som man måste

ta ställning till enligt livs-medelverket. Frukost till exempel, är det något som vi elever bryr oss om? Och att ha en kamouflerad diskinnlämning är väl mycket mer oviktigt än att ha ekologiska morötter? Det mest intressanta är dock att Livsmedelsverket inte en enda gång frågade om eleverna gillade sma-ken på maten.

Vendela Swedérus Frida Svensson

Livsmedelsverket struntar

i vad skolmaten smakar

MVG

VG

G

IG

MILO 18 Nummer 22, VT09

För några veckor se-dan höll några killar i matsalen på med ett glas och lade i en massa matrester. De gjorde det till en äck-lig smörja, glaset slängdes på golvet och ingen plockade upp det. På måndagen nästa vecka låg glaset till mångas för-våning kvar under bordet. Ingen städare hade plock-at upp glaset, trots att man måste haft hela helgen på sig. Varför plockade inte städarna upp det? Vad betyder detta? Har vi ing-

en städning? Har vi det bara ibland eller slarvar städarna med sitt jobb? Mögliga potatisar Det är inte första gången det här händer. För cirka två månader sen hände något liknande. På tisda-gen ramlade det ner två stora potatisar på golvet efter ett mindre matkrig. Samma sak igen, ingen plockade upp dem och nästa morgon när en klass hade ett prov i matsalen hittades de två potatisarna i hörnet där de satt och skrev under sin lektion. Frågan är hur vi ska kom-ma åt detta problem. Även

om det nu råkade vara elever som orsakat detta (kanske, eventuellt med flit), så kan ju inte gärna städarna veta det. Och

oavsett, så måste de väl ändå göra sitt jobb?

Ola Böving Jakob Otterheim

Städarna slarvar

i skolans matsal

Glaset med geggan ligger fortfarande efter fle-ra dagar kvar i skolans matsal

Så tycker vi om skolmaten.

Dramatisk volleybollfinal

på blodigaste allvar

Den 30:e mars gick den traditionella volleybollturnering-en av stapeln för årskurs nio. Tyvärr k a n v i b a r a rapportera från niornas turnering eftersom nior äga ej t i l l t r ä d e t i l l gympasalen när åttorna spelar. S o m v a n l i g t v a r gymnastiksalen packad med nior som väntade på att få ta revansch från förra året, alternativt försvara titeln. Klasserna hade förberedit sig med allt från lagtröjor för att stärka gemenskapen till krigsmålning i ansiktet för att om möjligt skrämma sina motståndare. Blodigt allvar Stämningen var på topp och förväntningarna höga. Matcherna började med Tommy och Katarina som stränga men rättvisa

domare. Och spännande blev det. På killsidan var det blodigt allvar och man drog sig inte för att använda en rak höger om det blev nödvändigt. På tjejernas sida av salen var det lite lugnare, men allvaret infann sig snabbt o c h g o d a v ä n n e r förvandlades till bittra rivaler. Glädje utbyttes så småningom mot ilska och sorg i alla former och upprörda elever tvingades lämna gymnastiksalen för att ta ut sina aggressioner på annat håll. Lärare kom för att heja och uppmuntra sina elever, men även de hade lite svårt att hålla masken när deras klass oavsiktligt sköt bollen utanför linjen vid matchboll. Vinnare Det tog inte lång tid förrän avgörandet kom. De flesta matcher var korta, bara två set. Lagen kämpade sig fram och till slut återstod fyra lag i den rafflande

finalen. Bland tjejerna var det 9a och 9c som slogs om titeln och på killsidan stretade 9b och 9g. I slutändan var det dock tjejerna i 9c och killarna i 9b som stod som vinnare av titeln volleybollmästare 2009. Och dem kommer att bestå eftersom det här v a r d e n s i s t a volleybollturneringen i Äppelviksskolan för niornas del. Nu återstår det att se vilka som tar hem segern nästa år.

Michelle Aresik Smed Beatrice Arnstedt

Elinor Arnstedt

Resultat volleyboll-turneringen år 9

Killarna: 1. 9B 2. 9G 3. 9F

Tjejerna: 1. 9C 2. 9A 3. 9E

Årets volleybollturnering var lyckad. För några timmar blev goda vänner bittra rivaler.

Avgörande boll i en av tjejernas matcher.

Nummer 22, VT09 MILO 19

Alla har väl hört talas om Sten Grälls och h a n s m å n g a spännande historier. Som en hyllning till Sten som snart slutar, beslöt sig Milo för att lägga ut ett litet, litet axplock av ”The Best of Sten”. Den tvåkönade ormen Det var en helt vanligt dag på Öland. Sten och hans hund Milou var ute och promenerade i skogen. Allt var lugnt och fridfullt, men plötsligt fick Milou upp ett spår och började skälla. Sten lugnade honom och försökte se vad Milou hade spårat upp. Det var en tvåkönad orm. Den låg i gräset och parade sig med sig själv. Sten menade att han var väldigt besviken på sig själv, eftersom han glömt att ta med sig kamera ut på promenaden just den dagen. Hajen i Solvik Den var en regnig dag i Solvik. Sten var ute med sin familj på stranden, när de plötsligt såg något konstigt i vattnet. Sten gick ut på bryggan för att kunna se var det var, men såg inget så han hoppade i med snorkel och cyklop. Efter en stund såg han någon sorts fena som kom närmre och närmre, tills han chockad plötsligt insåg att det var en haj! Sten var tvungen att tänka snabbt, så han drämde till hajen med sin snorkel och börja-de brottas med den. Efter en stunds tumult lyckades Sten övermanna hajen som förskräckt försvann därifrån.

Proven Sten sa till sina elever att han inte hunnit rätta pro-ven på grund av att hans bil hade blivit stulen och att alla proven låg i den. Sedan hade polisen beslag-tagit bilen för att se ifall den verkligen tillhörde Sten och då fick han inte ta ut dom rättade proven heller. Vilken otur Sten har! Den enbenta giraffen Det var en vacker lördags-morgon. Sten gjorde det han alltid brukar göra, nämligen att gå ut med sin hund Milou. Han började promenera mot Trane-bergsbron när han plöts-ligt, från ingenstans fick syn på en enbent giraff som hoppade över gatan. Sten blev väldigt förvå-nad. Tunnelbanegänget Sten skulle åka hem med tunnelbanan sent på kväl-len, klockan var runt tio.

Han klev på och satte sig, men en liten bit längre bort så var det fyra killar som stod och klottrade helt respektlöst. Då sa en liten tant till att de skulle sluta, varpå kil-larna istället började dom spruta färg på henne. Hon tjöt men ingen gjorde nå-got. Då sprang Sten fram och försökte slå ner dem, men det gick inte. De var för många och plötsligt var dom alla över honom. Sten visste inte vad han skulle göra, men när knipan var som störst kom plötsligt en gubbe som hade svart bäl-te i karate* och slog ner alla fyra killar. Sten tackade för hjälpen och gick hem. Marijuana-ladan Under ett påsklov så skulle Sten till sitt landställe på Öland. Denna gång tog han sin båt dit. Med följde förstås Milou och Sten hade packade lite mat. Väl

framme på Öland gick han upp mot sin stuga och stötte där utanför på sin granne som var ute och gick med en kamel! Dom stod och pratade en stund innan Sten gick in i sin stugan. Efter att ha lagt maten från kylskåpet och druckit en kopp kaffe kom Sten plötsligt att tänka på en lada som låg ungefär en kilometer från hans stuga. Något drev honom dit och när han kom fram till ladan låg det marijuana över hela golvet. Sten såg då hur två kraftiga karlar sprang därifrån, men han fick aldrig tag på dem.

Sophie Lindström

Adrian Nordén Fredrik E.K

* När Sten berättar så vari-erar kampsporten gubben var bra på. Ibland är det judo, jujutsi och lite andra varianter.

MILO 20 Nummer 22, VT09

Milo avslöjar Stens vilda liv...

Hajen i Solvik hör till Sten Grälls absoluta klassiker!

Milo bearbetar i förväg sorgen över att Sten ska sluta på skolan. Vid sidan av hans många historier har vi på Milo forskat ännu mer om hans liv. Läs bara! Sista året med sten, alla skrönor och sköna lektioner. Myten Sten är redan ett faktum, men svar på några gåtor måste vi väl hinna få innan han försvinner från oss för gott? För att få reda mer om Sten så försökte vi få tag på gammal vänner och kollegor till honom. Av en okänd tipsare fick vi fem olika nummer till andra lärare som känt Sten väl. Inga tjallare Tre av dessa visade sig tyvärr ha gått bort, en var helt onåbar och den sista en pensionär som inte heller gick att hitta (Birgitta Lennfors för er som kan tänkas minnas). Så att få reda på mer fakta om Sten genom gamla kollegor blev en tuff utmaning som inte gav något resultat. Vi fick istället gräva mer här på hemmaplan och det här är vad vi kommit fram till: Sten började jobba som lärare i Bromma år 1968, men tog flera pauser från yrket för att bland annat leka polis och hålla djuraffär. Rykten säger att sten slutade som polis när han såg ett lik i en polis-utredning, eller om det var för att han hittade ett dött barn. Men som i de flesta av hans storys så kan vi som vanligt inte vara helt säkra på hur det verkligen ligger till.

Mycket är sant Den stora frågan när det handlar om Sten har alltid varit hans ålder. Elever undrar, våra föräldrar undrar och nu visade sig att inte ens hans kollegor är säkra på hur gammal han egentligen är. Klar är dock att han under sitt liv har hunnit göra oerhört mycket. Han borde vara cirka 122 år säger dom som på allvar försökt räkna på det. Och även om det går rykten om ”Sten med historierna”, så är i alla fall vissa av dem sanna. Han har faktiskt ägt en djuraffär. Han har jobbat som polis, men troligen inte i 40 år eftersom att han har varit lärare sedan början av 80-talet. Fyra av skolorna som vi har fått reda på att Sten har jobbat i, är Rinke-byskolan, Ålstensskolan, Smedslättsskolan och nu alltså Äppelviken. Yngre än vi trodde Stens historier, eller till och med myter som vissa hävdar, varierar från dag till dag. Det finns tusentals berättelser och lika många varianter, men den vanli-gaste förekommande är nog ändå den där han glömde proven i bakluck-an på bilen som stals (och i vissa versioner att proven används som bevismateri-al i den efterföljande ut-redningen - se även sidan intill). Men hur gammal är då Sten? Jo, för några veckor sedan upphittades hos rektor Arne ett dokument, i vilket det står skrivet att Sten föddes den 19 Maj 1942 vilket betyder att han fyllde 67 år nu i maj!

Rena ungdomen alltså, mot vad flera av oss trott.

Adrian Nordén Fredrik EK

Så tycker lä-rarna om Sten Milo frågade runt lite grann bland Stens lä-rarkollegor om vad de tycker om honom, hans personlighet och lärar-skicklighet. Svaret blev i olika former nästan alltid: Rolig, har alltid nått att berätta (även där alltså), finurlig, underfundig. Som lärare menade hans kollegor att han är bra och kunnig samt en god improvisatör, påhittig, lugn och rolig.

… och äntligen

hans ålder

Sten, som vi är vana att se honom...

… och lite mindre vana. Kisa mot bilden så ser du rätt tydligt hur Sten såg ut som ung!

Nummer 22, VT09 MILO 21

Många elever fasar inför terminens alla prov. Men varför? Jo, de vet inte hur de ska hantera det! Så här kommer räddaren i nöden.

Först och främst: Se till att ha hålen mot fönst-ret om du får ett blankt skrivpapper. Det är viktigt att det ser snyggt ut och kom ihåg: rätt ska va’ rätt!

Glöm inte: Penna och sudd.

Fråga aldrig bänkkom-pisen om någonting! Ab-solut inte något! Det misstolkas alltid av lära-ren.

Very important att tömma tarmsystemet in-nan du stiger in i salen. På svenska; ta en shitbreak före provet.

Se till att ha laddade batterier innan prov men undvik intag av kaffe (hyperaktivitet).

Läs alltid frågan or-

dentligt, den kan lätt miss-uppfattas annars. Låt mig illustrera: 1+1=? Svar: 1+1= SANT. FEL, matte har ingenting med kärlek att göra.

Har du ett tursudd? BRING IT! Tur-kallingar och småbyxor funkar ock-så.

Snacks är ibland tillå-tet. Tänk dock på att favo-ritsnacksen kan störa kon-centrationen så ta gärna med något mindre oemot-ståndligt! Big nono är

chips (trots att nachos är så gott).

Vill du inte vara den enda som frågar om hjälp? I så fall, ta med lösskägg och krita (för en hesare röst) och låtsas vara någon annan. Lycka till och glöm inte äpplet till läraren!

Johanna Ramberg Emelie Löfquist Nelly Theander

Till vänster har vi en förvirrad och omåttligt osäker elev. Vad ska hon göra? Det har vi svaren på! Allt hon behöver är att läsa denna guide, något flickan till höger redan gjort.

När Milo äntligen släpptes i början av vårterminen 2009 var Öster utomordentligt glad! Men något hemskt göm-de sig bakom första sidan. Ett stort misslyckande! Den tidning som Öster jobbat så hårt med hade inte ens skrivit med hen-nes namn, visade sig.

Milo har intervjuat Öster: Hur kände du dig när du fick se att ditt namn saknades under rubriken Det Här Är Milo? - Först kom chocken men den över-gick snabbt i sorg. Jag blev sedan fundersam. Hur lyckades de glöm-ma mitt namn? Ja, vi vet ju inte vad som försiggår i huvudet på de som trycker Milo, men en sak ska de ha klart för sig och det

är att detta inte är acceptabelt. Fotnot: Öster heter egentligen något annat.

Emelie Löfquist Johanna Ramberg

Nelly Theander Milo ber förstås Öster så hemskt mycket om ursäkt. Ditt namn finns nu med på sidan 2.

Journalist glömdes bort av Milo

MILO 22 Nummer 22, VT09

Lilla prov-guiden

Ett MVG beror inte bara på din kun-skapskapacitet om du trodde det. Att läraren gillar dig är minst lika viktigt och där har vi lite tips och råd! Äpplet Den äldsta och bästa re-geln - ett rött nyputsat äpple till läraren. Att ge godsaker fungerar alltid. Ta reda på vilka av dina lärare som är svaga för mutor och vad dom helst vill ha. Kläderna Kommentera gärna lärar-nas ”fina” kläder. En väl-passande kommentar där strax innan slutbetyget är aldrig fel. Försök se vilket märke dom har och be-röm även det valet.

Skägget De manliga lärarnas skägg är personligt. ”Snygg trimning!” Passar alltid fint. Försök bara låta som du verkligen menar det (svårt när det gäller skägg, vi vet!). Visa vad du kan Stanna gärna kvar efter lektionerna och visa dina dolda talanger. Alltså de som du inte vågar visa för resten i klassen av risk för att de suger åt sig din kunskap och använder den för egen vinning. Få dem att skratta Att locka skratt hos lärare är ett stort plus. Se bara till att du inte stör på lek-tionerna, utan jobba mer på finslipade vuxenskämt. Se också till att du skrat-tar åt deras skämt.

...och för ett IG ska du: 1. Prata rakt ut utan att lyssna på läraren. 2. Ställa frågor som lära-ren inte kan svara på. 3. Fråga om läraren har färgat sitt skägg, eller varför hans skägg och hans huvudhår har olika nyanser. 4. Komma för sent och inte be om ursäkt. 5. Ställa om klockan. 6. Slutligen, fråga ALD-RIG om din kvinnliga lärare är gravid (eller den manliga för den delen).

Ella Röhne Katja Widerståhl

Så smörar du

dig till MVG

Ordning i smörbyttan

Vad vore inte normalt smör till mackorna? På tal om smör: våra smörbyttor i matsalen har aldrig varit så kladdiga, smuliga och skitiga som nu. Varje gång man ska bre en macka får man lika mycket brödsmulor som man får smör. Detta måste få ett stopp, och det med en gång! Hört vid smörbyttorna - Seriöst, det här är riktigt äckligt. Hur fan kan det vara så kladdigt? - Wow, titta vad mycket smulor. Det är helt prickigt i smöret! - Titta, små mini-människor dansar i smöret! - Ska de aldrig byta ut smöret? Lärarna försvarar Enligt vissa lärare är det bra med det smuliga smö-ret. Varför de tycker så, har dom ingen riktigt förklaring till. En anonym lärare säger dock: - Skitgott. Det är lite ex-tra tugg. Det ger en närhet till andra på något vis. Vi hoppas förstås alla på bättring. Smörbyttornas standard är låg, lägre än vad den någonsin har varit och därmed på kort tid gått från toppen till botten. Vems felet är oklart. Alla elever klarar väl av att inte smula ned smöret hemma, så varför händer det då här? Fast hemma tvingas vi å andra sidan inte att äta hårt bröd i samma ut-sträckning.

Ella Röhne Katja Widerståhl

Dåligt exempel: Ella är tio minu-ter sen. Hon drar barnsliga skämt på lektionen och när Olle säger till tittar hon på hans skägg och frågar om det är färgat. När han blir arg skrattar hon ho-nom rakt upp i ansiktet.

Bra exempel: Fabian har precis noterat Olles märkeströja. Ef-ter detta drar han ett skämt som faktiskt avslutas med en fördju-pande SO-kunskap! Brilliant och alla rätt!

Nummer 22, VT09 MILO 23

Som ni säkert redan vet så finns det en hel del lärarpar på den här skolan. Vi har valt att kolla upp alla paren och deras relationer. Hur är det egentligen att ha sin partner på jobbet? Sussie & Tommy De äldsta turturduvorna på skolan träffades faktiskt inte här, utan på en annan skola för 25 år sedan. Nu känns de som de alltid varit ett par hos oss: Tommy, vår trogne gymnastiklärare och Sussie den allerta syslöjdsläraren. Dom ser alltid så kära ut, men hur kan dem inte gå varandra på nerverna? De träffar varandra hela dagarna. I lärarummet, korridoren och på rasterna. Jenny & Jesper Hur kan Jenny, den duktiga matte- och NO-läraren här på skolan, passa ihop med ett sådant svensk- och SO-proffs som Jesper? Har dem ens samma intressen? Vad vi vet så har inte Jesper och Jenny ens varit här på skolan samtidigt. Vi på Milo har börjat undra lite över hur deras rela-tion verkligen fungerar? Olle & Therese Olle har varit här på skolan förut men när han kom tillbaka hade han med sig en liten sötnos: Therese! Tidigare har de båda hävdat att de bara är goda vänner, men hur sant är det tror ni? Vissa elever menar sig ha sett både en och annan flirt när Therese och Olle möts i korridoren. Andra elever har till och med sett det lilla paret tillsammans på var-andras lektioner. Vad betyder det??? Carina & Arne Carina har kungen i djungeln som partner, även kallad Arne, The Big Boss. Även fast de är ett riktigt kär-leksfullt par hemma så märks det inte så värst mycket av det på sko-lan. Vi på Milo har länge varit nyfikna

på hur det är att bo med en rektor. Carina själv påstår att hon och Arne aldrig pratar om jobbet hemma. Lasse K & Kerstin V Ett annat ganska gulligt par här på skolan är Lasse Kiessling och Kerstin Väringer. Vi har inte sett dem så mycket tillsammans ännu men man vet aldrig vad som händer. Lasses

egna kommentar till dessa rykten är att det nog bara är önsketänkanden från hans sida. Vi på Milo tycker att Lasse och Kerstin kompletterar var-andra väl. Lasse som lätt kan falla ut i aggressioner och Kerstin, skolans egna snäll nallebjörn.

Isabelle Landersten

Lärare som är

ihop på skolan

MILO 24 Nummer 22, VT09

Tommy & Sussie visar sin kärlek i vårsolen. Många lärare har träffat varandra här på Äppelviksskolan.

… men ändå klara vi oss bra!

Vår skola är ett

levande museum I skolan får vi lära oss hur världen ser ut. Eller snarare hur den såg ut, för kart-böcker som berättar om Östtyskland och Ryska Socialistiska Federativa Sovjetre-publiken torde vara mindre användbara?

Sådana finns emellertid i stor mängd, och används också på lektionerna. I fönstret i sal 61 står till exempel en hel bunt som också undertecknade flera gånger har fått bläddra i på geografilektioner. Syfte:

att lära sig om den värld vi lever i genom en kartbok som blev inaktuell innan någon av oss som går här idag ens var född! Sextiotalets lärdomar Men inte bara kartorna är gamla i den här skolan. Några exempel på böcker som verkligen använts i undervisningen är ”Så levde man i det gamla Egypten” från 1964 (men livet i det gamla Egypten har kanske inte förändrats så mycket sedan dess). Motsvarande bok om Ja-pan skrevs två år senare.

Värre är det dock med betydligt nyare och ofta använda böcker som även de kan innehålla stora inaktualiteter. Paradex-emplet är väl den NO-bok som rekommenderade att lösa klimatproblemen genom att leda ner koldi-oxid i haven. En metod som lyckligtvis aldrig till-lämpats. Och i en film i samma ämne saknades hela sex grundämnen. Toppa sedan detta med alla dessa sönderlästa böcker som överhuvudta-get inte håller ihop längre, så förstår du kanske läget?

Tre möjliga slutsatser 1. Vi är alla offer för en

konspiration som syf-tar till att hindra att vi lär oss saker korrekt. Detta är dock inte så sannolikt.

2. De personer i skolled-ningen som ansvarar för att köpa nya böcker och dylikt är lata. Det-ta verkar vara något mera sannolikt.

3. Skolan har av någon anledning inga pengar. Sannolikast!

Ludvig Gutestam

Gottfrid Jende

100 % Så många av Äp-pelviksskolans elever har be-hörighet att komma in på ett gymnasium efter grundsko-lan. Och detta trots det vi tagit upp i artikeln ovan! Hur många fler hade kunnat kom-ma vidare om vi bara hade lite bätt-re och uppdaterad litteratur? I Sverige finns det 102 skolor där 100 % av eleverna kommer vidare till gymnasiet. Två av dessa ligger som ni ser i tabellen nedan i Brom-ma: Höglandsskolan och vår egen Äppelviksskola. Som jämförelse finns det totalt 1663 skolor i Sverige! Vi har gjort ett bra val; utsikterna är goda och framtiden ljus!

Vi är nöjda! Man har också mätt hur nöjda vi är med skolan, ”Nöjd Elevindex”, och tydligen är vi mycket nöjda. Dessut-om går vi på den enda skolan i Bromma där eleverna är mer nöjda i nian än i sexan. I Södra Ängby, som är värst, rasar indexet från 78.0 % i sexan till blygsamma 49.0 % i nian—

färre än hälften av niorna är nöjda— men här ökar det från 74 till 78 pro-cent. Det går alltså framåt i sjuan och åttan! Det slutar med att våra nior är näst mest nöjda i hela Brom-ma.

Ludvig Gutestam Gottfrid Jende

”Nöjd Elevin-dex”

Nöjdhet med ”kunskap och lärande”

Nöjdhet med ”trygghet och relationer”

Gymnasie-behörighet

Skola Åk 6 Åk 9 Åk 6 Åk 9 Åk 6 Åk 9

Äppelviksskolan 74.0 % 78.0 % 75.0 % 65.0 % 77.0 % 74.0 % 100.0 %

Abrahamsbergsskolan 67.0 % 66.0 % 74.0 % 63.0 % 80.0 % 82.0 % 99.0 %

Höglandsskolan 85.0 % 79.0 % 79.0 % 72.0 % 89.0 % 85.0 % 100.0 %

Internationella Engelska 80.0 % 68.0 % 73.0 % 65.0 % 81.0 % 75.0 % 96.0 %

Nya Elementar 83.0 % 75.0 % 77.0 % 64.0 % 78.0 % 77.0 % 95.0 %

Södra Ängby 78.0 % 49.0 % 75.0 % 51.0 % 85.0 % 65.0 % 91.0 %

Genomsnitt i Stockholm 71.0 % 62.0 % 74.0 % 61.0 % 77.0 % 71.0 % 89.0 %

Genomsnitt i Bromma 77.8 % 69.1 % 75.5 % 63.3 % 81.7 % 76.3 % 96.8 %

Tabell över hur nöjda vi är med vår skola och vår gymnasiebehörighet efter nian.

Nummer 22, VT09 MILO 25

Det drar sig mot som-maren och det börjar bli dags att planera vad man ska göra. Vilket är det mest populära stället att vara på i sommar?

Milo ville ta reda vilket som är det mest populära stället att vara på under sommaren 09. För att få reda på detta har vi frågat ett stort antal personer om vart just dom ska befinna sig sommaren 09. Hypotes: Efter att ha dragit egna slutsatser från förra sommaren verkar det som om ställena Sand-hamn, Visby, Båstad, Väst-kusten, utomlands eller bara landstället var de

mest besökta ställena sommaren 08. Hur ser det ut i år, var är det man ska vara nu? Resultat: efter vår under-sökning fick vi fram att trenderna håller sig! I år blir det åter igen: 1. Landet 21% 2. Västkusten 15% 3. Visby 13% 4. Sandhamn 10% 5. Spanien 8% 6. Båstad 8% 7. Frankrike 6% 8. Festival 6% 9. U.S.A 5% 10. Öland 5% 11. Karibien 3% Slutsats: Som man ser i resultatet verkar det som

om landet är populärast, men Västkusten ser också ut att bli välbesökt i år. Det verkar också coolt att hänga på ställen som Vis-by och sandhamn om du vill träffa på någon annan

härifrån. Så nu vet du - hem och tjata på mamma och pappa!

Julia Lindblom Fredrika Agardh

Clara Nyberg.

Sommarstugan i topp

på vårt sommarlov

MILO 26 Nummer 22, VT09

Visby låg i topp bland elevernas sommarresemål förra året, men har tappat lite säsongen –09.

Milo har snappat upp rykten från viskande lärare som säger att det finns myror i HK-salen. Hur länge har det pågått och varför har vi fortfarande matlagningslektioner där i så fall? Vår hemliga källa har ock-så avslöjat för Milo att detta inte är något nytt: det kommer en våg myror

varje år i noll-korridoren. Dessa inkräktare har tydligen härjat här länge. Men vad har skolan gjort för att stoppa dem? Vi vet att det har lagts ut några burkar med myrmedel, men räcker det verkligen för att vi ska bli av med dessa odågor? Dissade av Anticimex Hur långt tid tar det för att de ska sprida sig? Och vad kommer att hända när de

når köket? Det skulle kun-na sluta riktigt illa. Vi skickade några oroliga frågor till Anticimex, så som Hur hälsoskadliga är dessa myror och kan sko-lan tvingas stänga? Anti-cimex valde av okända skäl att inte svara på våra frå-gor, utan skickade istället ett värdelös länk om my-ror. Vi på Milo insåg tyvärr att vi nog aldrig kommer få några ärliga svar på dessa

känsliga frågor. Vi kan bara gissa vad som egentli-gen är sant. Lasse Andersson är den på skolan som är ansvarig för såna här frågor på sko-lan, men när vi frågade honom om han hade hört talats om våra små inkräk-tare bara tittade han lite förvånat på oss och sa: - Det har jag aldrig hört talas om, men om de ham-nade i maten skulle det kittla dödsskönt i kistan.

För inte så länge sedan blev alla ”tvungna” att sluta skolan tidigare eftersom vattnet slu-tade fungera. När vi fick kom-ma tillbaka igen var vattnet grönt Dagen då detta ägde rum satt det en skylt i matsalen där det stod: ”OBS!

Varierande kvalitet på vattnet! SPO-LA!!!” Dagen före hade vattnet av någon mystisk anledning varit grönt. Skadligt för blont hår! Vi ringde naturligtvis Stockholm vatten men de visste inte varför just vårt vattnet var grönt. Däremot be-rättade dom att man brukar färga

fjärrvärmevatten grönt för att det inte ska blandas ihop med dricks-vattnet när det blivit en läcka. Det gröna ämnet heter Pyranin och är inte farligt att dricka. Däremot är det extremt skadligt för slitet blont hår. Så se upp, alla skolans fjortisar!

Alexandra

Fjortisar varnas för grönt skolvatten

Myror i HK:n men ingen bryr sig!

I två veckor stod sex-frågelådan öppen till allmänhetens förfo-gande hos Åke. Vi har fått in många fantastiska och spek-takulära frågor. Även några som har fått oss att undra vad Ä p p e l v i kss ko l a n s elever egentligen håller på med på fri-tiden. Här får du svar på alla frågor som du aldrig vågat ställa när du haft sexual-kunskapslektioner. Tips till sexor: läs tidningen hemma i smyg.

Hur får jag en or-gasm lättast? /anonym tjej i sexan. Hej anonym! Du kan för-söka att stimulera klitoris med t.ex. fingrarna eller något annat som känns bra. Bara det inte är far-ligt, smutsigt eller gör ont.

Varför är alla så be-satta av sex? Jag me-nar vad är det för spe-ciellt med det? P.S. Är det konstigt att jag är oskuld? /40-årig Brommatant. Hejsan 40-åriga Bromma-tant. Vi håller med om att många är besatta av sex, men det behöver inte be-tyda att alla har sex, utan att de bara är nyfikna. Det är absolut inte kons-tigt att du inte har haft sex, har du sett 40-year-old virgin? Annars tycker vi att du ska hyra den och ha en riktig trevlig hem-makväll för dig själv.

Har storleken någon betydelse? /anonym. Salut anonym! Det är en klassisk fråga du har ställt. Faktum är att det

har den inte. Det är hur man använder snoppen som spelar roll! Om du skulle ha en 25 centimeter lång penis när du har stånd skulle nog de flesta tjejer bli rädda! En sån stor snopp skulle ändå inte gå in i en kvinna, inte hela vägen i alla fall. Det är nästan bara i porrfil-mer som snoppen ska vara typ... 3 meter. Så du behöver inte oroa dig!

När vet man att man är kär? / …. Hola amigo! Här är några tecken på att du kan vara kär: Det pirrar i magen när du ser personen i frå-ga, du tänker på personen mycket när du inte är med honom/henne, du vill pussa och krama perso-nen, du blir avundsjuk när någon annan håller på med personen.

När i sexakten tar man av strumporna och hur gör man det på smidigast sätt? /anonym. Två bra tips till dig som funderar på detta är att sluta använda strumpor, för då kan du aldrig ham-na i en sån situation. Du kan också fundera på att införskaffa strumpbyxor, då åker allt av på en gång. Om inget av dessa alter-nativ lockar kan du alltid köra med strumporna på, om du inte hade tänkt an-vända tårna till något spe-ciellt, vill säga.

Jag är ihop med en kille i 6:an men jag vågar inte pussas. Hur gör man? Tänk om man gör fel? /anonym. Om det känns fel att pus-sas så behöver du inte

göra det. Och att pussas i skolan inför alla kompisar är inte heller ett måste. Om fallet är så att du inte vågar, är det bästa att prata med din kille och fråga vad han tycker. Om du vill lära dig lite teknik, så kan du alltid fråga nå-gon äldre som du har för-troende för. Ett bra alter-nativ är mamma/pappa (om du vågar).

Kan det komma bajs på snoppen vid anal-sex?/ Personen som älskar sin hund mer än allt… Hej! För det första ska kondomen alltid vara på vid analsex, och mycket glidmedel. Men det kan

fortfarande vara farligt med analsex, då ringmus-keln kan gå sönder och du bajsar lika lätt och ledigt som farmor. Du kan alltså få problem att hålla igen din avföring. Men om du ändå väljer att ha analsex utan kon-dom så är det tja, ganska troligt, att det kommer bajs på snoppen. Men du, för guds skull, rör inte hunden!

Jag önskar en bild på Carmen Electra top-less i tidningen! Går det? / Desperat. Nej, tyvärr, det är omöj-ligt

/ Milo

MiLOS SEXSPALT succé för sexbrevlådan hos Åke

I två veckor stod Milos sexbrevlåda öppen hos Åke och blev en stor succé. Har du egna frågor så håll utkik när den kommer upp igen eller maila oss på:Milo133@hotmail.com

Sex-frå

gor

Nummer 22, VT09 MILO 27

Nummer 22, VT09 MILO 28