MILO

ÄPPELVIKSUPPLAGAN

MILO AVSLÖJAR allt om rökningen

SIDAN 10-11

ÄPPELVIKSSKOLANS TIDNING Vårterminen 2010, nummer 24

LOVE IS IN THE AIR Kärlekspar på skolan

Sidan 21, 22 och 23

STOR BILAGA: Milo granskar lärarnas

BETYGSÄTTNING SIDAN 18, 19 och 20

BEEPEN MÅSTE BORT!

SIDAN 4-5

FUSKET

UTBRETT

I ÄPPEL-

VIKS-

SKOLAN Läs allt på sidan 6-7

Hej alla lärare … och elever! Men kanske är det just er lärare som vi vänder oss extra till i det här numret. Vi har nämligen gått lite närmre i vår granskning den här gången. I det här numret ventilerar vi en hel del som många elever har mycket åsikter om. Förhållanden där många elever känner att de inte blir ordentligt lyssnade på och där vi inte tycker vi får några riktiga svar. Frågor som handlar om demokrati, rättvisa och rätten att bli tagen på all-var! Det kommer säkert fin-nas de som har synpunkter efter att ha läst det här nummer och därför vill vi redan nu passa på att in-bjuda alla er att helt ocen-surerat få ge svar på bästa plats i tidningen! Som lite kompensation om någon känner sig ifrå-gasatt, släpper niorna nu (när de går ut) alla sina bästa fuskknep och hemli-ga rökställen! Mycket nöje! /Red

Det här är Milo MILO är Äppelvikssko-lans skoltidning. Första numret kom ut år 2001 och sedan dess har suc-cén varit ett faktum. Två gånger har vi vun-nit Lilla Journalist-priset i konkurrens med landets alla grund-skolor och gymnasium, en gång har vi kommit trea och vid ytterligare ett tillfälle belönats med specialpris. Vi har en tryckt uppla-ga på cirka 700 nummer, men räknar med upp-emot 1000 läsare per ut-givning. Vårt huvudsyfte är att roa, engagera och sär-skilt lyfta fram alla de frågor som på olika sätt har med oss elever på Äppelviksskolan att göra.

Journalister Adrian Nordén Agnes Baude Amanda Meyerson

Amanda Sivard Anna Röhss Cajsa Wenström David Nihlmark Douglas Essehorn Ebba Mörtberg Elisabeth Cewers Ellen Wallin Emelie Sjöholm Emil Karlsson Emma Rydeberg Eric Olofsson Erik Albåge Erik Carlsson Erik Lindh Fredrik Eelde Koivisto Fredrik Jöneby Gottfrid Jende Hanna Sallmén Jakob Ingvarson Jesper Müller Fors Kristina Svedberg Ludvig Gutestam Magnus Bergqvist Marcus Hjelm Matilda Rex Oliver Åstrand Olivia Jeppson Oscar Lundgren

Oscar Syk Oscar Theblin Oscar Wennborg Philip Minnhagen Rasmus Engstedt Sebastian Ljung Simon Almers Tom Sigfridsson Ulrika Lagerqvist

Ansvarig utgivare Arne Landström 08-445 97 00 Ansvarig lärare Jesper Stridbeck Kontakt Milo133@hotmail.com E-post Jes-per.stridbeck@.stockholm.se Telefon 08-445 97 14

Milos redaktion 2010

MILO 2 Nummer 24, VT10

Lasse Andersson är i blåsväder — igen! Milo har tidigare be-rättat om konflikten mellan ”Larsa” och Anders Bergman un-der ett museibesök och hur han fick stryk av Hector på innebandyn förra året. Nu har även Rolle gått emot ho-nom! Det var i höstas som Las-se, under en lärarmatch, fick ett slag på hakan. Det tyckte tydligen Rolle var roligt, för efter detta börja-de han häckla Lasse. Bland annat klippte han ut fotot på honom i Milo och ritade dit tårar. En klar hint om att han tyckte Lasse är en riktig lipsill! Men det var inte slut där! För att psyka och störa Lasse riktigt mycket satte han också upp bilden med en rubriktext i Lasses NO-sal! Inför hela hans klass!

Dålig förebild Nu är det bara så att Rolle råkar vara livskunskapslä-rare för sexorna och Milo undrar om detta verkligen är ett lämpligt beteende? Rolle verkar överhuvud-taget vara en mycket ret-sam person. Många lärare vittnar om hans skämt som ibland går ”lite” över gränsen. Milos reportrar konfronterade honom förstås med detta. Ok om man är vuxen Rolle erkänner att han retat Lasse några gånger (och kanske någon annan också) men menar att det är okej när man är vuxen. Han beskriver deras rela-tion som i grunden mycket bra. - Vi ska till och med gifta oss, menar han. Seriöööst! Plötsligt blir han dock mer allvarlig och berättar att det var han som bruka-de gå emellan vid bråk när han var liten. Det kan ha varit en av anledningarna till att han blev livskun-

skapslärare. För några veckor sedan uttalade sig Lasse om hur dålig Rolle är på inneban-dy. När Milo nu berättar det här för Rolle så skattar han och säger att det ver-kar som att han får tillba-ka lite skit från Lasse. Bråk i korridoren -Vad händer här? Mitt under den förvån-ansvärt lugna intervjun, kommer plötsligt Lasse gående. Konfrontationen är ett faktum! Rolle hugger som en Cobra! - Varför har du skickat skoltidningen på mig, Lasse? Milo gör inga försök att medla, utan ser chansen till drama och frågar Lasse om Rolle verkligen är så dålig på innebandy som han ”ju sagt förut”? Lasse, lätt pressed, sä-ger då att han måste vara ärlig: Rolle är faktiskt ganska dålig. - Vem fan brukar skada

vem? Kontrar Rolle och menar att Lasse är den ruffige av de båda. Så håller dom på ett tag tills dom till slut blir sams och istället börjar prata om ex-vaktmästaren Hec-tor. Han försvann ju så fort. Vad var det som hän-de egentligen? Hade det kanske med den där innebandyinci-denten i höstas att göra ändå?

Erik Albåge David Nihlmark

Nummer 24, VT10 MILO 3

Larsa utsatt igen häcklad av Rolle inför elever i klassrum

Den här synen mötte Lasse Andersson en morgon i klassrummet. För att häckla honom ytterligare, hade Rolle satt upp bilden av hans innebandyskada och ritat tårar. En klar hint om vilken liten lipsill han är!

Rolle, skolans mest retsamma lärare?

”I Buchenwalds kon-centrationsläger roade sig Hitlers SS-soldater med att utsätta fångar-na för grymma gym-nastikpass. De tvinga-des springa runt och runt tills de kräktes av utmattning. Den slutli-ga förnedringen.” Detta citat hittar vi i en bok om förintelsen. Känner ni igen er? Många elever anser det här onödigt och väldigt psykiskt påfrestande. Det har pågått i flera år, mot mångas vilja samtidigt som fler och fler skolor väljer att ta bort det. Vi talar förstås om beep-testet. Elever svettas, gråter, hy-perventilerar och pressar sig till det yttersta. Lärarna själva står i sitt lilla red-skapsbås, redo med papper och penna. 28 riktiga förlorare! Under denna vinter har Beep pågått som vanligt, men desto fler pratar om det. Flera som är kritiska. Vad är beep egentligen bra för? Går den att försvara i kursplanen? Kan den betyg-sättas? Och kan man verkli-

gen motivera den eventuella nyttan när så många uppen-barligen mår dåligt både av testen i sig och ångesten i förväg? Att minst en gång varje termin behöva utsättas för en situation där man måste visa precis hur mycket man orkar inför andra. För räds-lan inför att vara den som går av först och anses som förlorare. Det finns nämligen alltid en riktigt förlorare. En i varje klass. —28 riktiga ”loosers”! Det kallar vi förnedring. Bojkottade testen En klass har faktiskt vågat gå till handling! Man hotade med bojkott vilket resultera-de i att alla hoppade av vid 45, vilket är G-kravet. Vad vi undrar är varför händer det ingenting? Var-för reagerar inte gympalä-rarna när så många är emot? Varför reagerar inte alla andra lärare som håller med oss helt när vi pratar med dem? Handlar det om stolthet och att man indirekt erkän-ner att man faktiskt har haft fel i så många år om man backar?

Vi har frågat många elever vad de känner. Den absoluta majoriteten är emot beep och så här berättar några om sina känslor inför testen. - Jag är alltid väldigt nervös innan. Man känner sig pressad för att göra bra ifrån sig, man vill ju inte vara den som går av först. - Utsattheten är värst. Att alla tittar på, alla kommer se när jag går av och inte orkar mer. - Hela helgen innan vågade jag inte äta något onyttigt. Allt för att få så bra resultat som möjligt. - Lärarna ser ju på lektio-nerna vilken kondition man har, det behövs inget föröd-mjukande som det här för att ytterligare bevisa det. - Jag hatar det. Det är det värsta som finns.

Så tycker alltså en del elever om pressen, utsattheten och att inte våga gå av först. Många vittnar också om att det är mer regel än undan-tag att någon börjar gråta i sambande med beepet. Eller att det finns ett tillfälle där hela klassen är ”friska” den-na dag? Duktiga gillar beep Självklart finns det dem som tycker att det är helt okej och ser beepen mer som en utmaning. Milo pratade med flera som både var positiva till testen eller egentligen inte brydde sig så mycket. Vill dock poängtera att dessa personer var i mi-noritet och ofta rätt ”sportiga”. En sådan här test är troligen inte något pro-blem för dem och det känns inte som de representerar den genomsnittliga äppelvi-karna. - Jag tycker det oftast är kul men ibland kan jag känna mig dålig när jag inte slår mitt rekord. Man vill ju förbättras hela tiden och om jag gör det får jag beröm. Lärare: skrota skiten! Vi har också frågat en hel del lärare vad deras syn på

- ”Jag hatar det. Det är det värsta som finns”.

I tyskarnas koncentrationsläger roade sig Hitlers SS-soldater med att låta fångarna springa runt i grymma gymnastikplats tills de kräktes av utmattning. Den slutgiltiga förnedringen.

MILO 4 Nummer 24, VT10

En stor majoritet mår

det hela är. En manlig lärare tycker att det är fel att hela klassen ska behöva utsättas på en och samma gång. På träningar i lag av något slag tycker han att det är okej, men inte i klasser i skolan. - Är det kondition det handlar om måste det fin-nas andra och bättre sätt. Så tycker även Pia Sand-ström. Många menade också att om man delades upp i flera grupper och bara sprang några i taget skulle inte oron kring testen vara lika stor. Anders Bergman tror inte att det finns något i läroplanen som stödjer det här sättet att visa sin kondi-tion. - Jag tycker att vi skrotar hela skiten! säger en annan, anonym lärare. Vågar inte uttala sig Lärarna fick också frågan om dem själva skulle kunna tänka sig att utföra testet. Alla svar utom ett blev nej, med olika anledningar som ”om jag var i bättre form”, ”jag har ju lite problem med knät” och så vidare. Vissa lärarna säger också att ele-ver i alla tider har försökt utsätta dem för samma sa-ker som de själva behöver göra, ”men att det inte fun-

gerar så”. En sak som också blev tydlig när vi frågar lärarna, var att de inte vill ha sina namn med i Milo. Så fort vi nämner att vi är från skol-tidningen och skriver om beep-testet kommer frågan gång på gång: - Jag är väl anonym? Man märker också att de inte vågar uttrycka sig till-räckligt, de glider oroligt mellan ”å ena sidan, å andra sidan”. Flera vågar inte ta någon direkt ställning och stå för det i tryck. Anita: ”För stor grej” Avslutningsvis har vi även pratat med gymnastiklärar-na. - Alla gör en för stor grej av beep-testet. Det påver-kar inte betyget mer än något annat vi gör i gym-nastiken, menar Anita Ak-kanen. Detta tycker vi är ett ty-piskt exempel på hur id-rottslärarna försöker för-minska vår oro. Det visar tyvärr också tydligt att man inte har förstått hur stor den oron är som så många fak-tiskt känner. Vi har även pratat med idrottsläraren Inger: Som du vet så har beep-

testet blivit en stor debatt på senaste tiden och många elever är emot det. - Nej så är det inte alls. Det finns ett flertal som ser be-eptestet som något positivt. På de extrainsatta beep-testen som vi har haft så har flera kommit frivilligt. Vad ser du som är positivt med beeptestet? - Det är ett rättvist test som visar på vilken nivå eleverna ligger. Det visar också om någon behöver extra konditionsträning. Man kan även se det som ett bra konditionspass. Men kan du sätta dig in i elevernas situation och se något negativt med testen? - Bara att det blivit så upp-förstorat. Det är bara i Äp-pelviksskolan testet blivit så stort. Men kan du förstå förned-ringen som det innebär att gå av först? - Jag tycker inte att det är mer förnedrande än att till exempel svara fel på en frå-ga i Engelska. Tycker man att det är jobbigt kan man prata med mig och få springa i en mindre grupp. Elever behöver hjälp! Inger berättar också att i undersökningar bland unga

män så har de som haft bäst kondition vid intagningen till lumpen också lyckats bäst i sin karriär. - En dålig kondition på-verkar också hur man pres-terar i skolan. Därför är det viktigt att elever som vi märker inte orkar så myck-et faktiskt får hjälp. Vi har nog fler lösningar för de som tycker detta är jobbigt än vad ni tror. Märker vi att det är någon som troli-gen inte kommer klara 45 beep, så brukar vi prata med dem innan och säga att de inte måste springa. Vi försöker även motivera dessa elever att förbättra sin kondition. Men Milo vädjar nu till Arne, skolledningen, anti-mobbningsteam och alla kloka lärare som vågar! Om inte gymnastiklärarna vill lyssna på vår oro kan väl ni göra det? Utred detta en gång för alla och lyssna på vad era elever säger till er!

Hanna Sallmén Amanda Sivard Olivia Jeppsson

Även i Äppelviksskolans gymnastiksal år 2010 tvingas människor springa tills de stupar. Så förned-rande tycker många att de bryter ihop, skolkar och har ångest flera dagar i förväg.

Nummer 24, VT10 MILO 5

dåligt av beeptestet

Äppelviksskolan lig-ger alltid i topp bland Sveriges bästa grund-skolor. Vi är duktiga, arbetsamma, sköt-samma och pluggar mycket och gärna. Och vi fuskar flitigt! Milo har till slut under-sökt den förbjudna fråga som ingen vill eller har vågat ta i: hur mycket fuskar vi elever egentligen och vilka konsekvenser medför det? Vi har också intervjuat några av skolans mest erfarna fuskare och fått ta del av deras bästa tips och trix. Elever som nu går ut nian och därmed kan släp-pa sina bästa knep. Skryter om fusket Vi har alla hört hur elever stått och stoltserar i korri-dorer med att ha fuskat sig igenom ett helt matteprov eller något av de fruktade

proven i franska utan att läraren ens misstänkt något. Bryr sig lärarna ens eller är de så godtrogna att de inte tror att fusk förekom-mer? Eller är det vi elever som är så skicklig på att fuska att ingen faktiskt märker det? Alla har nog fuskat någon gång, bara lite grann? Kanske med flit eller bara av misstag råkat kika på bänkkompi-sens papper. Sedan finns det (den rätt stora) kategorin elever som satt fuskandet i sy-stem. Vi har fått en inter-vju med några av skolans erkänt bästa fuskare. Ele-ver som så klart vill vara anonyma. Intervju med en vete-ranfuskare - Fuskar du? - Fuska? Du menar sam-arbeta? Hahaha! - Vilket är ditt bästa fusk som verkligen fungerar?

- En sak som alltid funge-rar är ju olika apps på Iphonen! - Har du blivit påkommen någon gång? - Nej självklart inte, det gäller att veta var, när och hur. Det viktigaste är att känna till när läraren ser och inte ser dig. Vänta tills läraren hjälper nå-gon annan, då får man vara blixtsnabb. Man bör också sätta sig på en smart plats. Det kan vara lite odiskret att sätta sig längst bak i hörnet. Men en plats med mycket folk omkring sig brukar vara perfekt! - Vilka ämnen är lättast att fuska i? - Språk! Lätt! Engelskan är troligen enklast! - Och vilka är svårast? - SO och NO är väldigt svårt, i alla fall när det handlar om stora texter

och frågor där man måste resonera, analysera och förstå helheter. Dålig lärarkoll Få lärare idag har hängt med i den tekniska ut-veckling som vi elever föds in i. Till exempel känner nästan ingen till skillna-den mellan en oskyldig Ipod touch och fuskarnas bästa vapen: Iphone! Med dagens telefoner kan man gå ut på Internet precis hur och när som helst. Detta gör fuskarens vardag avsevärt mycket lättare. Dessutom så finns det så kallade apps som man också kan ta till sin hjälp. Apps är hjälppro-gram, till exempel direkt-länkar till sidor som Wiki-pedia eller översättnings-program. Ett flitigt använt program är Itranslate som översätter både meningar och enstaka ord till vilka språk som helst. Och nej, detta är varken science

Vi fuskar mer MILO 6 Nummer 24, VT10

Nya tider på omproven. Till slut förstod lärarna vad våra telefoner egentligen är till för när vi låtsas lyssna på musik. Under de senaste omproven har man varit tvungen att lämna dem på ett bord.

fiction eller framtiden utan vardagliga, enkla realiteter, även om det kanske kommer som en chock för er IT-efterblivna. Bästa fusktipsen 1. Skriva i handen är ett väldigt gammalt fusk men funkar fortfarande perfekt så länge läraren inte kol-lar dina händer! Det är ett mycket väl använt knep! Vissa skriver istället på smalbenet runt fotknölen och sitter sedan med be-nen i kors och byxbenet lätt uppdraget. 2. Fusklappar i bakfickan och viska med bänkkom-pisen funkar också ofta! Den bästa tiden på provet är i slutet när alla börjar röra på sig och lämna klassrummet. Då blir det lite stökigt och läraren får svårare att se dig. 3. Att be kompisen bred-

vid skriva på bänken eller på lapp är också populärt. Några nyare metoder är att stoppa fusklapp i en pennvässare eller i sin stiftpenna. Pennvässaren är bra, för den är liksom helt ok att skicka och kas-ta runt lite som man vill i klassen. Samma sak med suddet. Det är mycket vanlig att man låtsas låna sudd, men det man egent-ligen kastar mellan var-andra är en fråga och ett svar, skrivet på ytan. Se-dan är det bara att sudda, precis som vanligt, så för-svinner beviset. Vi har också hört talas om att sitter man till ex-empel längst fram på vissa språklektioner så funkar det rätt bra att kolla på facit som ligger där ibland. Lär med andra ord kän-na din lärares egenheter och anpassa dina strategi-er och klassrumsplacering efter dem.

4. Iphone! Här finns som nämnt mängder av fuskal-ternativ. En klassiker är också att spela in sin egen röst och lyssna på den istället för musik (som många lärare fortfarande tillåter). Vissa går till och med så lång att dom har en till mp3-spelare med riktig musik. En lur går från fuskpratet, en går från musiken och vill lära-ren sedan lyssna får han/hon förstås musikluren. 93 % fuskar Milo bestämde sig för att undersöka lite närmare hur utsträckt fuskandet egentligen är. Vi blev chockade av resultatet! Hela 93% av de tillfråga-de hade fuskat någon gång den senaste tiden och cirka 30% av dessa fuskar regelbundet. Vi frågade dock endast elever i årskurs nio och definitionen av fusk varie-rar förstås från person till

person. Vi frågade också några lärare hur många procent av eleverna de tror någon gång har fuskat och vi fick alla möjliga siffror mellan 20% och 50%. Mest cynisk (eller realistisk) i sin upp-fattning var faktiskt rektor Arne, det var han som låg närmast sanningen (men ändå långt ifrån) med varannan elev. Lärarna agerar Redan innan artikeln hun-nit publiceras gick larmet hos åtminstone vissa lära-re. Omprovstiden är nu-mera uppstyrd. Man får inte lyssna på musik, bara en person per bord i mat-salen och inget annat än prov, papper och penna på bänken. Snart får man väl inte ens låna sudd av var-andra.

Oscar Lundgren Magnus Bergqvist

än någonsin Nummer 24, VT10 MILO 7

Har du för mycket läxor? Är dom för svåra? Tar dom upp all din fritid? Nu kan Milo hjälpa dig att göra ditt läxlä-sande mer effektivt genom att jobba digitalt och via nätet. Gör du dina läxor i sista minuten med mamma och en kopp choklad varje kväll, direkt efter sista lektio-nen vid ett bord i skolan eller ihop med kompisar, hög musik och massa parallellt skitsnack? Fusk eller hjälp Som ni kan läsa i artikeln ovan så är fusket minst sagt utbrett på skolan. Men vad är egentligen fusk? Milo tipsar här om mängder med gratis läxhjälp på olika hemsidor som snabbt hjälper dig att bli klar med ditt hemarbete. Att en del lärare sedan ser detta som fusk är beklag-ligt! Andra har en mer öppen syn på

detta och betraktar det snarare som god inspiration och ett fördjupande, kreativt arbetssätt. Glosläxa Glosor är lätt att lära in med hjälp av antingen www.glosor.eu/ eller www.glosboken.se/ Här kan du lägga in dina glosor och träna antingen på det traditionella sättet eller genom olika spel. Du kan även lära dig från dina kompisars glosor. Uppsats Vill du ha hjälp med att få en färdig text eller bara få insperation, då kan du hitta alla möjliga texter på www.mvgplus.se På MVG Plus kan du hitta färdiga uppsatser på MVG nivå, en klassiker från början i fusksammanhang, men numera snarare en inspirationskälla

för att se hur bra och välskrivna texter kan se ut. Rim Har du svårt att hitta ett rim till svenskan, då kan du hitta massor av rim på: www.kjell.haxx.se/rimlexikon/ Det är bara att skriva vilket ord du vill, sedan kommer massor av rimalternativ upp. Övrig hjälp Sidorna ovan är mer inriktade mot språk, men vill du ha den ultimata hemsidan till precis allt, ja då ska du gå in på www.pluggakuten.se/ Där hittar du allt från hjälp med matte, fysike, SO, No, och andra områden där du inte fattar någonting eller bara fått ett tillfälligt hjärnsläpp.

Emma Rydeberg Matilda Rex

Hjälp, jag klara inte min läxa!

Läser man franska får man resa till Frankri-ke. Varför får man inte resa till Spanien om man läser spanska? Det är en fråga som många ställt sig genom åren. Nu gör en grupp missgynnade och miss-nöjda elever ett nytt försök att rätta till vad de ser som en stor orättvisa. När du läser det här har niornas franskagrupper för länge sedan kommit hem efter ännu en fantastisk resa till vår vänskola i Villefran-che utanför Lyon. Men det är bara niornas franska-grupper som kommit hem, för rent språkligt är de ensamma om att få delta i ett internationellt utbyte. Alla de som har valt, ur denna synpunkt, fel språk får nöja sig med att lyssna på de anekdoter som frank-rikeresenärerna har att be-rätta. Vi vill göra mer än så! Vi vill också få denna upplevel-se! Vi vill också kunna lära känna språk och kultur på

ett sätt som är både roligare och mer effektivt än under-visningen i klassrum någon-sin kan bli! Vi vill också resa! Dåliga argument Det är ett stort nöje vi går miste om, men också en fantastisk möjlighet till in-lärning. Det har alltid sagts att det inte finns något bätt-re sätt att lära sig språk än att leva i landet där det talas och umgås med personer som har det som moders-mål. Många är anekdoterna vi hört om elever som åkt till Lyon utan att kunna ett ord franska och kommit tillbaka med kunskaper lika bra som lärarnas. Det är en möjlig-het som inte kan överskat-tas. Men det är bara en liten del av eleverna på skolan som får den här fantastiska möjligheten. Varför? Vi vet inte. Det krävs tunga argument för att beröva oss en sådan chans, men några sådana argument har vi inte hört. Ingen har kunnat ge oss en bra förklaring till denna märkliga orättvisa!

Hänger på lärarna Det är sant att ett utbyte av den här typen är besvärligt att organisera. Särskilt det här läsåret har hindren för frankrikeresenärerna varit ovanligt många; både influ-ensa och synpunkter från myndigheterna skapade bekymmer och även om influensan ganska snabbt drog förbi måste lagar och förordningar fortfarande respekteras. Dessutom var man tvungen att lösa frågor om finansiering och elever-nas frånvaro. Men det finns lösningar på problemen. Fransklärarna har bevisat att det går att organisera och genomföra ett utbyte. Så varför skulle det inte gå även för andra språk? Svaret är att vi vet att det går, bara det finns vilja och engagemang! Därför måste vi nog komma till den slut-satsen att det är just viljan och engagemanget som saknas. Vi kan därför bara hoppas att de skall ta sitt förnuft till fånga. Det måste vara i de-ras intresse att vi skall lära oss språk och här har de

möjligheten att ge oss en otrolig upplevelse över allt annat. Något vi garanterat kommer minnas för resten av våra liv! Språkresan är oöverträffad som pedago-gisk metod—det finns inget bättre sätt att lära sig språk och kultur! Dessutom för-enar den nytta med nöje. Mot alla dessa fördelar står ett enda argument: ”så har vi aldrig gjort förut”. Men det argumentet håller inte! Motion till elevrådet Vi är inte de första som kommer med de här önske-målen, men vi är de första som gör något för att det skall bli verklighet. I vår har en motion lämnats in till elevrådet om att utbyte skall anordnas för alla språkgrup-per. Bifall den! Problem kan lösas! Fördelarna är stora! Vi vill också ha denna möjlighet! Vi vill också resa!

Gottfrid Jende

Vi vill också resa!

MILO 8 Nummer 24, VT10

Elever går på bussen till Frankrike utanför Äppelviksskolan. Läser man franska får man nämligen resa till Frankrike om man vill. En förmån som inte gäller de andra språkvalen.

Bara två lärare vid samma bord

Marianne förklarar regeln Milo har letat reda på biträdande rektor och bett henne förklara tankarna med tvåre-geln. Hur lyder regeln? - Lärarna ska försöka spri-da ut sig över borden och inte vara fler än två. Det är inte hela världen ifall regeln inte alltid följs, men fler än 3-4 är inte bra. Varför finns regeln? - Personalen måste agera vakter. I matsalen har det börjat bli mer och mer mat på borden vilket leder till mycket mer jobb för mat-salspersonalen. Sedan är det deras arbetstid också, så något måste de göra samtidigt. Följs regeln? - Den följs ganska dåligt till och från, men ifall lärar-na ”påminns” lite så går det ofta rätt bra. Har regeln effekt? - Ja, ju mer utspridda vi är desto bättre motverkar vi vissa elever som satt i sy-stem att lämna mat på bor-den eller kladda ned i all-mänhet. I matsalen har det börjat bli mer och mer mat på borden och det leder som sagt till mycket mer jobb för matsalspersonalen. Vilka gäller regeln? - All skolpersonal! Ni får

gärna påminna dem.

Fredrik Jöneby Erik Carlsson

Bild

Tvåregeln följs så där. Milo gick ner för att undersöka och hittade direkt fem-sex personal vid samma bord!

Matsalen är ett väl-bevakat ställe där alla elever ska sköta sig och följa regler om hur man ställer tallrik och glas rätt. Men även lärarna har sina regler att följa.

Vad många elever inte vet är att det finns en regel som säger att det inte får sitta mer än två lärare per bord. Och de ska vara utspridda över hela mat-salen. Anledningen till detta är att de ska sprida ut sig bland eleverna för att förhindra alla de hyss vi annars kan hitta på. Skolan främjar alltså lugnet på bekostnad av att lärarna delas in i små-grupper som sitter med varandra. För vem vill väl

inte sitta med sina bästa kollegor när man bara har ett begränsat antal val? Gör inte detta att man faktiskt lite motarbetar det man annars jobbar så hårt för på skolan; anti-mobbning, utfrysning och gruppskillnader? Tidigare gällde ”treregeln”. Då var det lättare att hålla ett samtal igång, berättar en lärare, även om en av de tre var någon man inte kände så bra. - Nu har man ju bara en att prata med och då gäller det att välja rätt. Annars kan man lika gärna sitta själv! Regeln följs dåligt Vi har varit i matsalen och undersökt hur tvåregeln följs. Där fann vi att det varierar väldigt mycket. Till exempel under tiden

då Volvo IT var här hände det att väldigt många ur personalen hamnade runt samma lilla bord. Vi har också pratat med Marian-ne om detta (se spalten till höger). En sak vi märkte är att vissa missnöjda lärare tar med sig maten och sätter sig i lärarrummet istället. Den anonyma läraren Skalman sågs till exempel ta sin tallrik och gå upp till de sköna skinnsoffor-na på övervåningen. Syftet med att regeln ändrades var att råda bot på de ökade problem som skett i matsalen. Framför-allt att ta hårdare tag i de elever som bara lämnar sin mat på borden och sticker.

Fredrik Jöneby

Erik Carlsson

Nummer 24, VT10 MILO 9

Ulla-Britt

Jesper

Björn

Anna Ö

Janne

Okänd lärare

Skolans elever röker mer än någonsin! Grannarna klagar, lärare har konferenser och föräldrarna und-rar. Men det är vi ele-ver som vet mer än någon annan och nu tänker Milo avslöja alla nikotinknarkarnas knep och tillhåll! Vet du som förälder egent-ligen om hur ofta du köper cigaretter till dina barn? Såhär kan det nämligen låta i många familjer: - Kan jag få 50 spänn? - Ja men visst älskling, här har du! Svårare än så är det ofta inte att få pengar från sina föräldrar, men vad dom inte vet och frågar efter är vad vi ska ha dem till. Ni vuxna tror alltid att era barn är de finaste som finns och uppför sig som helgon. Visst, det finns exemplariska barn med ett vuxet beteende redan vid tolv års ålder har vi hört, men tro oss; vi vet att även om ni är säkra på er sak så finns det annat som döljer sig bakom den finpolerade ytan och alla trevliga vän-skapskretsar. - Vad gjorde du och dina kompisar igår kväll då? - Eh, vi kollade på film och snackade. - Åh, vad mysigt! Jätte-roligt gubben/gumman. ... Eh, visst! Lärarna bryr sig inte Lärarna säger att dem har ögon i nacken och ser allt. Men gör dom verkligen det? Och det dem möjligen ser, går det fram till våra föräldrar? Kanske ska dom börja

använda ögonen lite mer eller kanske få igång sitt luktsinne? Kanske lite extra efter rasterna? Ingen lärare kan väl ändå undgå lukten från vissa personers klädesplagg och eftersom så få uppföljningar sker, så gör man alltså väldigt lite åt saken? Oftast händer alltså ing-enting, så frågan är om lärarna verkligen bryr sig eller om det bara handlar om slöhet? Vi tror helt enkelt att lärarna har ”viktigare” saker för sig än att ägna sin arbetstid åt att jaga rökare och ringa runt till deras föräldrar. Vi kan i och för sig förstå dom någorlunda, för enligt våra källor har ungefär 50 procent av niorna testat och röker lite då och då. I åttan är siffran ännu högre och det är minst lika många killar som tjejer som bolmar på. Lätt att fixa tobak Nu kanske ni läsare und-rar var alla minderåriga äppelvikare får tag på sin tobak? Svar: lättast i värl-den! De kan till exempel be äldre syskon eller andra personer att köpa ut åt dem, eller gå till en klas-sisk kiosk med en viss person som ägare och som glatt säljer till dig. Många kiosker blir upp-vaktade av polisen, just på grund av att ägarna säljer tobak till minderåriga, men det är svårt att bevisa och lätt att få sitt röka. Ett exempel är ”Blå kios-ken” vid klövervägen som hade ett par visiter av poli-sen och som tyvärr (för rökarna) är helt nedriven nu.

Coolt att röka Cigaretter är helt enkelt mycket mer tillgängliga nu än förr. Samtidigt var man mer oviss om riskerna med rökning förr. Forsk-ningen om rökning hade inte kommit så långt då, så man var inte lika medve-ten om konsekvenserna av rökning. Men det är vi idag. Nu är det troligen ”häftigare” att röka än när våra föräldrar var ungar. Det har blivit mer en grej att göra, både bland dom coola och deras wannabes. Vi på Milo vädjar till lärare, elever och föräldrar

att börja ta lite mer ansvar (men ni kan kanske vänta till nästa läsår?) Vi vet alla om riskerna med rökning och till er som är naiva eller inte bryr er, så kan vi ju ändå påpeka att er insats ändå kan vara viktig för vår hälsa och vårt välmående. Och inte minst för ryktet i området.

Oscar Theblin Oskar Syk

Jakob Ingvarsson

Många röker, få bryr sig

MILO 10 Nummer 24, VT10

En nia med leverans till Rökstenen (plats 1 på nästa sidas grafik). Det röks mer än någonsin och det verkar som att väldigt få vuxna verkli-gen vill bry sig och ta i detta.

4. Parken Klassiskt ställe sen många år till-baka. Typiskt för nybörjare. Soci-alt men odiskret. Betyg: 3 av 5 fim-par.

1. Rökstenen Ulla-Britts favorit-ställe och även po-pulärt bland många andra ungdomarna. Väldigt diskret men många kan ändå stå tillsammans. Betyg: 5 av 5 fim-par.

2. Borgberget Väldigt dumt att stå här, för då syns man både för gående och från skolgården. Betyg: 1 av 5 fim-par

3. Tunneln Plats för ett av skolans vackraste konstverk.”Fimp-trädet”. Diskret ställe men trångt. Betyg: 3 av 5 fim-par.

Nummer 24, VT10 MILO 11

Värsta rökställena

Vad sysslar egentligen Arne med hela dagarna?

MILO 12 Nummer 24, VT10

Vad gör egentligen Arne? Han är rektor, ja, men vad gör han? Det undrar vi också, säger flera lärare som Milo frågat. Vi beslöt oss därför för att ta reda på hans egentliga upp-gift genom att låta en repor-ter följa honom en halv dag och anteckna allt han gjorde i detalj. 08:10 - Slår ner bordslam-pan och hälsar oss välkom-na. 08:13 - Försöker logga in på skolans nya dator. 08:15 - Efter mycket om och men lyckas försöket. 08:26 - Vilsen elev kommer in och säger: ”Öööööööööeeeee… var är Marianne?”. Arne svarar på en rektors vis genom att lugna den vilsna eleven och säga: ”Jag tror inte att Mari-anne har kommit än”. 08:30 - Fikapaus #1 08:35 - Avslutar sin fikapa-us och går tillbaka till sitt kontor. 08:36 - Kollar sin mailinbox och läser 8 mail som kommit in till honom. 08:37 - Sållar ut vilka mail som han ska läsa eller slänga. 08:38 - Arne slänger 3 skräpmail från lärare som vill ha löneförhöjning och får ett positivt mail från en för-

älder. 08:50 - Franska-Karin kommer in, säger ”bonjour” och bokar ett möte. 08:53 - Arne lackar ur på skolans mailsystem. 08:54 - Arne verkar frustre-rad. 08:55 - Arnes fru kommer in för att se till att han sköter sig. 09:04 - Arne godkänner en beställning från Data-Micke. 09:22 - Arne går på ett hemligt möte med en lärare och vi får gå ut. 09:39 - Telefonen ringer men Arne pratar med Anna-Pia och missar samtalet. 09:47 - Arne planerar tjäns-tefördelningen för nästa år. 10:10 - En lärare ansöker om ledighet. 10:23 - Fikapaus #2 10:30 - Arne tar en paus från Milos skuggandet och pratar lite i enrum med sin fru. 10:36 - Några elever från 7D kommer och kräver att de ska få ha kvar sin lärare. 10:37 - Arne får ett samtal från någon Dahlgren som handlar om dansmatte. Sam-talet pågår i 12 minuter. 10:45 - Marie Losciale kom-mer in för att ha utvecklings-samtal med Arne som för tillfället är upptagen i ett telefonsamtal. 10:49 - Samtalet börjar. 12:10 - Samtalet avslutas.

12:15 - Arne går på lunch och äter en välbalanserad måltid enligt tallriksmodel-len. 12:35 - Fikapaus #3 12:50 - Vi säger hejdå till Arne och går för dagen. Styr över kollegorna Under dagens kanske inte så superspännande händelser, passade Milo på att fråga Arne lite om både det ena och det andra. Följande kom bland annat fram: - Jag är gammal Svensk- och SO-lärare, jag började arbeta som lärare -86. Jag blev rektor –99 och det kändes konstigt att plötsligt styra över mina gamla kollegor. Jag tycker om när gamla elever kommer tillbaka till skolan och hälsar på. Om jag var ledig nu skulle jag ta det lugnt och läsa en tidning.

Pruttlarmet Några elever undrar vilket larm det är som låter som korta pruttar? - Pruttlarmet är ett sabo-tagelarm och låter när nå-gon saboterar skolans larm-system eller brandvarnare. Innan vi går för dagen så råkar vi få syn på Arnes pap-perskorg. I den ligger en chipspåse och en tom Toffi-

feelåda. Detta kommer från personalrummet där en nia sålt överskottet från ett årskurs sexdisko. Vårt uppdrag var att för-medla vad Arne gör på da-garna. Men vad gjorde han egent-ligen?

Simon Almers Erik Lindh

Fakta Arne Namn: Arne Land-ström Ålder: 53 Familj: Fru och 4 barn Yrke: Rektor Arbetsuppgift: Sköter be-slut och ser till att skolan fungerar. Snabbfrågor Kött eller Fisk - Fisk Fest eller Lugnt - Lugnt Sexor eller Nior - Nior Rock eller klassiskt - Rock Sommar eller vinter -sommar Sverige eller utomlands - Sverige Te eller Kaffe - Te Arbete eller Semester - Se-mester Tv eller Radio - Tv

Arne kikar ut på sin personal från rektorsexpeditionens tron. Milo har följt honom en hel dag.

Trenden bland lärare att ta med sina barn till skolan går inte att mis-sa. ”Han ville själv föl-ja med, då han kan sitta här och måla” är en av många förklar-ingar. Men är det verk-ligen barnen som vill komma hit eller döljer sig andra motiv till att småungar plötsligt in-vaderar skolan? Under speciellt hösten 2009 märktes det att en helt ny ”trend” hade skapats bland lärarna. Allt fler började plötsligt ta med sina barn till skolan. Orsakerna verkade vara många och vi på Milo har förstås undersökt dessa närmre. I en intervjuade med några av lärarna undrar vi bland annat om barnen verkligen själva får välja om de vill följa till förälderns jobb?

Och är det egentligen lämp-ligt att de alltid ska få som de vill? Flera barn sjuka Milo vet att en av de egentli-ga orsakerna till besöken är att barnen faktiskt är för sjuka för att vara på dagis. När vi konfronterar våra lärare med detta och undrar om inte risken är lika stor att vi blir smittade som de-ras dagiskompisar, så fick bland annat svaret: - Nej, nej, det hoppas jag inte… hehehe”! För att inte smitta andra dagisbarn och inte förlora pengar i lön när man är hemma och ”vabbar” (då får man nämligen bara 75 % av lönen) så tycker alltså flera lärare att de är en utmärk idé att ta med sig sina sjuka barn hit istället! Men om de tänker på oss som går i skolan, vi som ska få bra jobb när vi blir större, baserat på den kunskap vi

får här—vi vill ju inte bli sjuka för att lärarna inte tar fullt ansvar för sina barn. Gulligt också De man kan tycka är dåligt med småpluttarna är som vi skrev ovan om de är sjuka och smittar oss. Annars är de faktiskt ganska gulliga! Stämningen höjs liksom med en liten 2– 3-åring som springer runt och ställer knäppa frågor. En fördel är också att vi för en stund slipper arbete, får leka lite och samtidigt ge-nom en bra ursäkt. Troligen blir vi till och med lite upp-muntrade av småttingarna som är både roliga, söta och gulliga. Att barn börjar bli ett van-ligare inslag vittnar också en stor korgkista full med lek-saker i lärarrummet om. Dessutom finns det många lärare på skolan i

”barnafödande” ålder. De senaste åren har flera varit föräldralediga och det ryktas även om graviditeter bland lärarna just nu! Åke 3 år: äcklig mat! Vi får också sanningar be-kräftade genom småbarnen. Att maten i skolan är ÄCK-LIG fick vi till exempel be-kräftat när Jespers och Jen-nys son Åke 3,5 år var på besök. Jesper hävdar dock att han absolut inte var sjuk, utan ville se de uppstoppade djuren och hjärnan som finns i skåpen utanför No salarna. Han ville också jobba med Kemi (blanda grejer i kärl alltså) och hälsa på skolskelettet. Tydligen finns det dom som hittar guldkorn i vår vardag. Kanske borde vi låta oss inspireras lite av de små, om vi vill att skolan ska bli roligare?

Emma Rydeberg Matilda Rex

Lärarbarnen som invaderar skolan

Nummer 24, VT10 MILO 13

Hanna med Tyra, 2 år.

Dana med Elias, 3,5 år.

Vem skulle kunna tro att en helt vanlig städare har varit med i ett afri-kanskt krig, flytt från ett fängelse, sett flera av sina närmsta vänner dö och människosmugglats hundratals mil till Sveri-ge? Några som alla garanterat mött men som få lägger mär-ke till, är skolans städare. Milo fick tips om att åtmin-stone en av dem har en både spännande, dramatisk och tragisk historia om flykten från sitt hemland till trygg-heten här i Sverige. Eyob Testamicheal är 29 år och kommer från Eritrea. Efter att ha pluggat i 12 år så var han tvungen att gå med i den obligatoriska armén. Landet styrs av en korrupt militärdiktatur som kanske mest är känd för fängslandet av Dawit Isaak och kriget mot Etiopien i slutet av nit-tiotalet. Ett krig som Eyob tvingades delta i som soldat för den eritreanska armén. Rädd att dödas Eyob berättar om landets dåliga ekonomi och svåra förhållanden. Han hade till exempel ingen möjlighet att ta sig från staden han bodde i till en annan stad. Då be-hövde man tillstånd från militärdiktaturen. Månadslönen i armén var endast 40 kronor och att jobba som soldat var i prin-cip det enda arbete som fanns utom att jobba under regeringen. Men Eyob ville studera till mer än så, något högre, och insåg att det inte fanns en framtid för någon som tänkte som han. Samti-digt var han rädd för att bli skjuten. Krigade mot Etiopien Han deltog dels i det hårda kriget mot Etiopien. Samti-digt kunde man aldrig känna sig säker för den egna mili-tärdiktaturen. Därför be-stämde sig han och flera

kompisar för att fly utom-lands, någonstans där man kunde studera och få ett bättre liv. Det var också just vid grän-sen mellan Eritrea och Etio-pien som resan började. Hade någon i den eritreans-ka militären eller från Etio-pien upptäckt dem hade de blivit nedskjutna på en gång. Men efter fyra år i armén visste Eyob och hans vänner hur man skulle smyga över

gränser utan att bli upptäckt. I Etiopien tänkt han börja ett nytt liv, fixa jobb och skaffa familj. Men förutsätt-ningarna var inte bättre än i Eritrea så efter en tid kände de sig tvungna att fly vidare. Nästa anhalt blev Sudan. 25 dygn i öknen För att ta sig dit var de tvungna att resa över den enorma Libyska öknen. Eyob skrattar faktiskt till lite av

minnet, trots att det inte var någon rolig upplevelse. Det är åt den absurda bilden av 75 personer som trängt sig in i och hänger utanför två vanliga Toyota personbilar. Något som är helt omöjligt att tro på om man inte hade upplevt och sett det själv. En av bilarna körde i 25 dygn med nästan ingen mat eller vatten. Det lilla som väl serverades gick nästan bara till mammorna och de små

- Mina vänner drunknade

Läs berättelsen om hur Eyob flydde från krig,

Eyob Testamicheal är 29 år och kommer från Eritrea. Vi ser dagli-gen hans snälla leende när han städar våra korridorer, men få kän-ner till de hemska händelser som förde honom hit.

MILO 14 Nummer 24 VT10

barnen som också fraktades i de fruktansvärda förhållan-dena i bilarna. Människosmugglare Till slut kom de fram till Libyen. Även det en diktatur och där levde de helt olag-ligt, inga papper och inga pass. Eyob och hans kompi-sar var där i totalt sex veckor

och hade betalat 1200 dollar för en båtresa vidare till Italien och Europa. De blev sålda från människosmugg-lare till människosmugglare och gömde sig i hamnsta-den. Precis när de var på väg att ta sig över blev det polisraz-zia och Eyob och hans vän-ner fängslades. Smugglarna

som hade sålt dem båtresan behöll pengarna även fast de aldrig fått resa över. Kanske var de till och med dom som tipsade polisen? Flydde från fängelset Tiden i fängelset var hemsk. Klock 18.00 varje kväll stängde polisvakterna dör-ren till cellen. Men om man

klättrade upp på toaletten så fanns det en lucka i taket och efter tre veckor i fängel-set så lyckades Eyob och sex andra öppna den och fly upp över taket på fängelset. Poli-sen jagade dem, men hann inte ifatt. Väl ute igen så letade dom reda på människosmugglar-na igen, de som hade tagit pengarna vid deras första båtförsök, och som nu gav dem en andra chans att ta sig över till Italien. Två vänner druknade Den fjärde november 2005 åkte dem. Det var blåsigt, kallt och isströmmar i vatt-net och Eyob trängdes med 175 personer i en liten båt som reste i 30 timmar. Två av hans barndomsvän-ner drunknade under resan. Ett år senare försökte flera av hans kompisar och barn-domsvänner från hemlandet fly på samma sätt. Under den resan drunknade 20 till av hans nära vänner. ”Jag lever på riktigt” Eyob klarade sig i alla fall själv till Italien och där levde han illegalt i ett år innan han fortsatte den långa re-san hit till Sverige. Idag jobbar han alltså här på vår skola, samtidigt som han pluggar på Komvux för att få en motsvarande svensk grundskole- och gymnasiekompetens. Eyobs mål är att bli ingenjör och han trivs jättebra här i Sveri-ge. För första gången känner han nu att han lever på rik-tigt. - Det är svårt att beskriva min resa för andra som inte har varit med om samma sak som jag, säger Eyob. Ibland kan jag inte tro själv att det verkligen är jag som varit med om detta.

Agnes Baude Ebba Mörtberg

när jag flydde till Sverige

fängelse och människosmugglare till Bromma

1

2

3

4

5

6

1. Eritrea. Här tvingades Eyob att kriga mot Etiopi-en.

2. Etiopien. Förhållandena här var inte bättre än i hemlandet, så Eyob var tvungen att fly vidare.

3. Öknen i Sudan. En hemsk upplevelse, 25 dygn i öknen med nästan inget att äta eller dricka.

4. Libyen. Hit kom Eyob med människosmugglare. Han fängslades vid en razzia, men lyckades fly efter veckor av fången-skap.

5. Italien. På den dramatis-ka resan över havet drunk-nade två av Eyobs vänner i det iskalla vattnet.

6. Sverige. Eyob trivs, stu-derar till Ingenjör på sikt och känner att han lever på riktigt.

EYOBS RESA. Den dramatiska flykten till Sverige tog över ett år och under den tiden levde Eyob under människoovärdiga förhållanden!

Nummer 24, VT10 MILO 15

Många på skolan har under vårterminen utvecklat ett rätt svårt beroende som måste tillfredsställas nästan varje rast och hela tiden! Det är för-stås mobilspelen vi pratar om. Det går knappt att gå ige-nom en korridor i skolan längre utan att se någon som sitter lutad över en mobil och spelar. Som de flesta vet så är det iPhone och iPod Touch spelen som lockar mest med spel som Dood-le Jump, Rat on a Scooter, Traffic Rush och Angry Birds. Den som har en iPhone eller iPod Touch märker snabbt att folk gör allt för att få tag i en på rasterna. Det är dessutom inte bara på rasterna som man spelar! Många smugglar fram sin telefo-

nen även på lektionerna och spelar. Det har redan blivit som en sport för oss där vi jämför våra rekord med varandra och vem vet, i framtiden kanske vi får sitta och spela Doodle Jump på gympan! Snabbt och enkelt Hur går då ett typiskt spel till? I Doodle Jump, som nog är det populäraste spelet, är man en liten gubbe som hoppar på plattformar för att ta sig uppåt och tjäna poäng. För att göra det svårare finns det plattformar som rör sig och diverse mons-ter. Rat on a Scooter, kanske inte lika populärt, går ut på att man ska undvika att ramla ner genom att hop-pa från plattform till platt-form och man får poäng genom att ta ostbågar. Vad är det då egentligen

som gör dom här simpla spelen så beroendefram-kallande? Vi vet faktiskt inte. Troligen är det ingen som vet. Däremot tror vi att det är för att det går snabbt och att alla därför lätt kan köra dem. Det är också ett väldigt bra sätt att fördriva tiden på när man till exempel väntar på något.

Sämre betyg Det finns vuxna som så klart ojar sig, men konse-kvenserna blir nog inte så stora som man tror. Man kan förstås hitta några smågrejer om man an-stränger sig och kanske kan betygen påverkas om man spelar på lektionerna. Extrema fall kan kanske leda till bråk om flera per-soner vill spela på samma iPod samtidigt. Jämfört med WOW är det här an-nars absolut ingenting! Det är som skillnaden mellan svaga cigaretter och heroin. Vem är då bäst? Omöj-ligt att säga eftersom alla spelar, men vi vet i alla fall rekordet på Doodle Jump och det är Douglas Ny-ström vars rekord är hela 302 520!!! Försök slå det!

Tom Sigfridsson

En omgång doodle jump

MILO 16 Nummer 24, VT10

iAddicted En vanlig syn i korridorerna. Spelberoende ungdomar, djupt inne i en omgång Doodle jump.

http://www.google.se/imgres?imgurl=http://www.1888freeonlinegames.com/iphonegames/iphnimg/169/doodle-jump-screenshot-1.jpg&imgrefurl=http://www.1888freeonlinegames.com/iphonegames/doodle-jump-be-warned-169.html&usg=__0T4PaSTt6qrV9fPHwhGSfSWK7SY=&h=480&w=

Att skolan har fått nya datorer har väl ingen missat. Det är Volvo IT som äntligen bytt våra avskydda skoldatorer. Det har dock visat sig att nytt inte alltid är bättre… Nu skriver jag den här arti-kel för tredje gången! Två gånger har jag skrivit klart den och sparat den ordentligt. Två gånger har artikeln försvunnit i något av vårt datorsystems många svarta hål. Och andra berät-tar liknande historier. För vissa har dokument som redan fanns sparade för-svunnit, andras försvinner i samma ögonblick som doku-menten stängs ned. Lång tid att byta Men vi i Milo har i alla fall en fördel framför alla andra: vi kan komma in på datorer-na! I och för sig borde alla ha fått sina nya användar-namn och lösenord nu, men det tog lång tid innan bytet var avklarat, och även många lärare hördes svära över extrajobbet som det nya systemet förde med sig. Man kan fråga sig varför

det gamla, någotsånär logis-ka, systemet alls var tvunget att försvinna? Glömdes bort Mitt i flytten glömdes dess-utom en elev bort och fick inget nytt användarnamn när de gamla avskaffades! Så effektiv är skolbyråkratin! Därtill visade det sig snart att man måste logga in på samma dator varje gång för att inte återigen få systemby-tets käppar i hjulet. Volvobolagets senfärdighet ledde också till att det under en alltför lång period bara fanns en (1) fungerande skrivare i hela skolan, och den kunde i sin tur bara nås från en (1) dator. Detta ska-pade stora problem i under-visningen, särskilt för de elever (ungefär alla) vars lärare har fullständigt oläsli-ga handstilar. Det gamla datorsystemet var inte bra. Förbättringar var nödvändiga. Framtiden får utvisa och Volvo IT har att bevisa om det här bytet verkligen innebär en förbätt-ring?

Gottfrid Jende

Nya datorer, nya problem

Nummer 24, VT10 MILO 17

En grupp elever försöker logga in, hitta sina gamla dokument och komma igång med arbetet i skolans ”nya” datorsal. Volvo IT:s datorer är snabbare, men medförde istället andra problem.

Alla lärare säger väl åtminstone någon gång fel på ett pinsamt sätt. Här har vi samlat någ-ra av lärarnas pinsam-mare kommentarer. Listan toppas fortfarande av Anders Bergmans klassiska citat till en elev som han tyckte snackade för mycket: - Är du inte tyst nu så får du nåt stort och hårt i munnen som du inte kan svälja Han hävdade än idag att det var OH-apparaten och inget annat han syftade på! Vidare bestämde nyligen Christina Kullenberg att hela klassen skulle ha en trevlig diskussion om den gemen-samma läseboken. När en elev som redan läst ut boken börjar berätta slutet, använ-der Christina sitt stora eng-elska ordförråd: - Shuuut the fuuuck uuup!!! En annan klassiker: Elev: Får jag gå på toan? Lars Andersson: Men du ska

väl inte gå på toan? Plugghästarna längst fram gör åtminstone ett försök att skratta. Utgivningen av Milo när-mar sig och numret är tunt. Jesper som leder redaktio-nen tycker det är dåligt och utbrister: Nu måste ni öka tem-pot, det är bara en arti-kel klar och den suger!!! I samma ögonblick inser han att killen som skrivit artikeln sitter en halvmeter bort och ser förkrossad ut. Jesper försöker då rädda den pinsamma situationen genom att säga: - Eh… asså Den är ju inte asdålig i alla fall... Bara veckan senare lyckas Jesper droppa följande citat i en klassrumssituation: - Det enda som hind-rar mig från att slå dig är min lön!

Rasmus Engstedt Philip Minnhagen

Oliver Åstrand

Värst-of lärarkommentarer

Vilka ämnen sätter för låga betyg? Vilka favoriserar tjejer? I alla år har det snack-ats om detta, men Milo har en gång för alla tittat på statisti-ken och kan i ämne för ämne i vår unika bilaga presentera hur det faktiskt ser ut! Välkommen till Milos stora betygsbilaga! I alla år har ryktena gått. Dom ger för höga betyg, dom ger för låga! Vi tror på dessa rykten, färgas av dem och många känner till och med till dem innan de ens kom-mer upp till Äppelvikssko-lan. Men är de sanna? Bara löst prat säger vissa (lärare), ingen rök utan eld menar andra! Milo beslutade sig för att en gång för alla ta reda på hur det egentligen ser ut, så vi begärde ut förra årets betygsstatistik hos rektor Arne. Fakta alltså, inga rykten! Tjejerna alltid bättre Vi vill inledningsvis säga

att vår analys kan vara felaktig och att vi bara tittar på förra årets betyg. Vi jämför alltså inte över någon längre tid, men ställer däremot aktuella siffrorna mot rykten som funnits länge, länge. Dess-utom jämför vi ibland med andra skolor i området som borde vara likvärdiga med oss. I den eviga frågan huru-vida tjejer favoriseras, har fördelar och får högre betyg vill vi redan nu säga att det är så det överlag ser ut i Sverige. Att de ligger något högre i betygssnittet när de går ut årskurs nio, alltså. Se resultaten som ett underlag för diskussion. Vi erbjuder härmed också vilken lärare som helst att fritt och ocen-surerat få ge sin bild och bemöta eventuella påståenden som de tycker är felaktiga. Bild I ämnet bild är det stor skillnad på betygen mellan killar och tjejer. Kanske är tjejer mer intresserad av

bild redan från tidig ålder? Lite konstigt är det dock eftersom andra skolor i närheten har bättre betyg i bild än vi. Milo kan inte riktigt se varför skillnaden behöver vara så pass stor.

Engelska Engelskbetyget är väldigt högt i Äppelviken, hela 60 procent av niorna går ut med MVG i betyg. Detta troligen med all rätt då Äppelvikens elever

MILO 18 Milo granskar betygen Nummer 24, VT10

De flesta har betyg i sjutton ämnen och i valet till gymna-siet räknar man medlet på de 16 bästa ämnena. Man kan därigenom alltså strategi-välja bort sitt sämsta ämne. För att få behörighet till gymnasiet behövs G i svenska, engelska och matematik men oftast behövs numera klart högre betyg än detta för att komma in på ”bra” gymnasium. Betygen man kan få är IG, G, VG och MVG. IG ger 0 poäng till gymna-

siet, G 10 poäng, VG 15 poäng och MVG 20 poäng. För att räkna ut sina poäng så översätter man varje betyg till det siffervärde det motsvarar, plussar ihop dessa och får en total-summa. Bland de bästa, ändå för lågt Maxbetyget är 32o poäng och snittet i Äppelviken ligger strax över 265 vilket är bland de högsta i hela Sve-rige. Snittet i hela Sverige ligger på 207 och snittet i Stockholm runt 220. Att Äppelviken har så höga

betyg är självklart positivt. Ändå visar vissa undersökningar att det är svårare att få höga betyg här än på andra skolor. Senast i höstas publi-cerade Dagens Nyheter en under-sökning där man pekade ut just Äp-pelviksskolan som en skola där lä-rarna sätter för låga betyg. Det visar sig framförallt genom att våra resultat på gymnasiet är mycket bättre jämfört med elever från andra skolor som kommer med samma betyg som vi.

Äppelviken har (för) låga betyg

Milo granskar - stor skillnad i

Känns mönstret igen? Låga betyg för killar och höga för tjejer?

ofta presterar väldigt bra på de nationella proven. Att vi är bra på engelska beror nog också på att stora delar av vårat sam-hälle är på engelska. Vi fördjupar oss mer natur-ligt i det här ämnet genom t.ex. amerikanska filmer, musik på engelska och datorspel (som för en gångs skull gett killarna ett försprång jämfört med tjejerna). Många hemsidor är ock-så på engelska och dessut-om reser vi i Äppelviken mycket utomlands. Eng-elska är ett världsspråk som vi har nytta av direkt. Det förstår vi elever och det syns i betygen. HK Som i nästan alla andra ämnen så har tjejerna bättre betyg än killarna här. Fördelningen i pro-cent är dock anmärk-ningsvärd! 63 % av tjejerna gick ut nian med MVG förra året, men bara 7 % av killarna! Att tjejerna är mer intres-serade av hemkunskapen kan nog alla hålla med om men ojämlikheten i be-tygssättningen får oss att undra vad det beror på? Det känns på något sätt också lite gammaldags, att tjejer är bäst i köket… Vad beror det egentligen på och finns det något HK:n och skolan kan göra för att ändra det? Idrott Idrott är faktiskt det äm-net som Äppelviksskolans elever har lägst betyg i. Det är endast 20 % totalt som når betyget MVG i årskurs nio. Idrott är också det enda ämnet där killar har bättre betyg än tjejer, även om

skillnaden inte är så stor. Jämför man Äppelvikens antal MVG med Abra-hamsbergsskolan som vi tycker är ett likvärdigt exempel, så är skillnaden stor.

Matematik Matte är ett av de tre kärnämnena och därför har man nationella prov där. Även matte är ett ämne där tjejer har bättre betyg än killarna. Ibland höjs matematikbetyg efter nationella proven, efter-som de i regel är lättare än matematiklärarnas klur-ingar. Matematiken är nu viktigare än någonsin då dess betydelse har ökat i gymnasiet med meritpo-ängen. Moderna språk, elevens val När man går i sjuan så får man välja sitt elevens val. Där kan man till exempel skriva i Milo eller hålla på lite extra med syslöjd. För dig som gillar språk (eller bara vill välja bort ett ex-tra betyg) så är det bra att välja ett C-språk. Många gör detta helt av betygs-skäl och det verkar vara en strategi som fungerar. Hela 86,7 % av förra årets nior fick nämligen MVG i sitt C-språk. Moderna språk, språkval Spanska, Tyska eller Franska är valen du kan göra här. I språk är det stor skillnad mellan killar och tjejer. Tjejerna har ett stort övertag i antal pro-cent MVG, nämligen 57 % mot killarnas 24 %. En ”känd lärare” på sko-lan har faktiskt själv gett sig på ett försök till analys

här genom att förklara ojämlikheten i betygen med att tjejerna är mer fokuserade och lägger in sin själ i studierna på ett annat sätt. Många elever uppfattar generellt språkvalet som ett tufft och krävande ämne, Kanske är det där-för det inte har de högsta betygen.

Musik Musik är ett av de ämnen där vi har högst betyg. Hela 53 % (totalt) går ut med MVG. Även här har tjejerna bättre betyg, något som förvånar oss på Milo lite. Det känns som att det ofta

Vilket ämne tycker du minst om i skolan? - HK. Är det beroende på ditt betyg där? - Ja, det är det! Kan du förklara hur du menar då? - Jag fick veta att mitt slutbetyg stod och vägde. Jag var jättenära MVG men fick ändå bara VG. Vilket ämne gillar du mest? - NO. - Är det beroende på ditt betyg där? Ja och att man får tän-da eld på saker! - Har du någon åsikt om vilka lärare på skolan som

sätter mest orättvisa be-tyg? Absolut, det vet alla. Som tur är har jag ingen av dem. - Vad tycker om betyg? Jag tycker att vägande slutbetyg inte ska få fin-nas! Gränsfallen! Anting-en har man ett betyg eller inte. En mer flerskalig betygsskala vore bra! - Har du några övriga åsikter kring betyg som du vill lägga till? Ja, sluta favorisera tjejer! Man tänker inte med könet!

Intervju med en elev

betygsättningen de olika ämnena

Nummer 24, VT10 Milo granskar betygen MILO 19

Fortsättning på nästa sida

Musiken ligger rätt jämnt mellan killar och tjejer i betyg.

är killarna som spelar i band och för det mesta när man hör någon som kan spela gitarr i korrido-rerna så är det en kille. Musik är annars ett rätt lugnt ämne som inte är så strikt. Man gör själv lite vad man vill, var man vill på sina lektioner. Bara man är kapabel att redovi-sa det sedan. NO I samlingsämnet NO ingår biologi, kemi och fysik. Betygen i dessa olika äm-nen ligger rätt nära var-andra. Biologi är det äm-net där man har högst betyg och efter lite under-sökningar så har vi fått indikationer på att biolo-gin uppfattas som lättast. I ämnet kemi och fysik så ligger antalet MVG exakt lika. Att Biologi ligger högst kan också bero på att förra årets nationella prov var i bio-logi och gjorde att en del kanske höjde sig just där-för. Det är däremot stor skillnad (som vanligt) mellan killar och tjejer. Bland flickorna hade upp-emot 75 % MVG medan bara en tredjedel av killar-na uppnådde samma be-tyg. Kemi är också ett av de tre ämnen där flest elever på skolan fick IG, det vill säga misslyckades helt. MVG-procenten ligger runt 50, vilket visar att vi är bra på ämnena! Slöjd De föregående åren har framförallt träslöjdsbety-gen varit relativt låga. Även som helhet sett är slöjdbetygen låga på sko-lan. 46,6 procent av flick-orna i nian nådde förra året MVG i slöjdämnena men bara 25,6 procent av killarna. I år har vi sett ett byte av lärare i träslöjden och hon har satt en ny prägel på ämnet. Återstår är att se om det också visar sig i betygen till sommaren.

SO SO är samlingsämnet för religion, geografi, historia och samhällskunskap. Till en början såg betygs-sättningen jämn och rätt bra ut, ända tills vi gjorde en märklig upptäckt. I alla SO-ämnen går mellan 40 och 50% av eleverna ut med högsta betyg. Men i historia visade det sig helt oväntat bara vara 27,1 procent som nådde MVG! Milos erfarenhet är tvärt om att vi elever oftast brukar ha bra betyg i hi-storia just i nian. Då läser man om andra världskri-get, vilket brukar intresse-ra många! En SO-lärare kommen-terar den märkliga statisti-ken kort och gott genom följande kommentar: - Den måste vara fel! Även läraren tyckte siff-ran var både konstig och orimlig. Att statistiken inte skulle stämma känns inte speci-ellt troligt då den kommer från skolverket, men det är ju trots allt lärarna som vet bäst. Eller hur… Svenska I ämnet svenska nådde 40 procent av förra årets tjejer i nian MVG och 25,6 procent av killarna. Bety-gen kan kännas lite låga, särskilt för killarna, men de flesta av oss vet att man får slita för sitt betyg här. Vi ska ju trots allt vara en av de bästa skolorna i Stockholm, men efter vad vi nu sett så är det flera andra skolor i Stockholm som ligger längre ner på poängrankingen men som når högre betyg i svenska än vi. Är vi alltså speciellt dåliga i svenska på Äppel-viksskolan? Tydligen pra-tar vi bättre engelska än vårt modersmål, sett till betygen (se föregående sida). Teknik Då kommer vi till det ämne som väckt mest uppmärksamhet på Milos redaktion. Där hittar vi en betygsfördelning som nog är rätt unik! Andelen killar som nåd-de högsta betyg är hög,

men inte chockande hög: 52,4 % nådde MVG. Att det inte blev fler berodde enligt teknikläraren på att det är rätt många killar som inte dyker upp på lektionerna. Av tjejerna däremot så nådde hela 95,9 procent MVG i betyg! Resten fick VG. Inte en enda tjej i Äppelviksskolan gick allt-så ut med G eller sämre i betyg. Frågan vi måste ställa oss är om det faktiskt är så att tjejerna på skolan är mer tekniska än killarna?

Ser vi till alla andra äm-nen är de ju bättre än kil-larna (utom i gympan), så varför inte här också? Vi har förstås sökt upp betygsättande tekniklärare för en kommentar och han menade att huvudanled-ningen till de höga resul-taten är att tjejer oftast är mer engagerade, jobbar flitigare och därför når högre betyg än killarna. En annan förklaring från var att det finns för få betygssteg för att kunna sätta betyg som alla blir nöjda med.

… fortsättning från förra sidan

MILO 20 Milo granskar betygen Nummer 24, VT10

Tekniken har höga betyg.

SLUTSATSER När man kommer till årskurs åtta får man betyg och de finns sedan kvar resten av skollivet. Man behöver efter det alltid anpassa allt man gör till sina betyg. Betygen blir också vikti-gare och viktigare hela tiden, vilket gör dem till en sorts stegrande spiral där man till slut gör ”allt” för att undvika dåliga resultat. Att betygen ofta är kon-troversiella är tydligt, det är ofta debatt kring dem och hur de sätts. Många blir sura för sina ”för låga” betyg (enligt deras egna tankar). Vanligt är nog att man tror sig själv vara bättre än man kanske är och därför blir besvikelsen också större vid misslyck-anden. Men visst är det konstigt att det kan skilja så myck-et mellan vissa ämnen när det ändå är samma ele-ver det handlar om? Är det verkligen rimligt? Är tjejer verkligen så mycket bättre än killar? Är betygen bara beroen-de av kunskaper i ämnena eller väger andra faktorer som beteende, utseende

och kön också in? Bäst verkar man lyckas om man parallellt med sin kunskap håller sig väl med läraren genom att vara trevlig, sköta sig och visa intresse. Vissa kallar det att smöra. Betygen ÄR orättvisa Ingen kan förneka att det finns orättvisor i betyg-sättningen! Alla lärare bedömer inte utifrån lika grunder. Alla elever blir inte rättvist bedömda! Favorisering förekom-mer, även om den inte alltid är syns och är tydlig. Betyget har med lära-rens personlighet att göra. Detta vet alla, men det är svårt att bevisa och i ärlig-hetens namn nog inte så väldigt vanligt förekom-mande. De allra flesta lärare gör nog vad de tycker är rätt och riktigt och bedömer överlag både bra och rättvist. Däremot skulle nog många tjäna på att disku-tera det här och bli bättre på att lyssna på kritik. Inte bara att slå den ifrån sig.

Douglas Essehorn

Oscar Wennborg

Nu när våren är här kommer vårkänslorna och med dem kärle-ken. Här i Äppelviken märks det tydligt i kor-ridorer, matsal och pelarhall.

I år har det slagit till rejält! Det verkar vara fler par än någonsin som har träffats av Arnes (Amors) pilar. Och inte bryr vi oss om att dölja våra känslor längre, det hånglas fritt och öppet, överallt i skolan. Ingen offentlig plats är säker längre, det gamla ”hemliga” hångelstället utanför idrotten står tomt. Åke har tvingast ta till drastiska åtgärder: - Inga hånglande nior utanför kiosken. Ni skrämmer bort sexorna!

Man måste kramas Enligt Wikipedia är kärlek en känsla som präglas av stark ömhet och tillgiven-het. En fyraåring sa nyli-gen om kärlek: - Det känns som hjärtat åker upp i halsen. Kan vi definiera kärlek? Troligen inte, men en sak kan vi vara säkra på, alla mår bra av att vara älska-de och det är inget vi bor-de behöva dölja. Med känslorna kommer när-hetsberoendet och vi kla-rar oss inte länge utan att kramas. Och tur är väl det, eftersom om man inte kramas så blir man sinnes-sjuk. Lärarnas åsikter Vad anser då våra lärare om kärlek vid ung ålder? De är överrens om att det

är jättespännande och jätteviktigt att ha känslor tidigt. Det är en del av utvecklingen. Det finns fler öppna par nu än tidi-gare år, men 91:orna top-par fortfarande statistiken. Hur länge håller då våra förhållanden? Får vi tro våra lärare så räcker kärle-ken kanske inte så länge, ungefär ett år eller tills det kommer en ny period in i våra liv. Vissa är mer opti-mistiska och tror att även ett tidigt förhållande kan räcka livet ut. Andra me-nar att det inte finns en chans i världen! Vi får väl se.

Anna Röhss Kristina Svedberg

Raggnings- repliker

Det kinesiska tecknet för kärlek. Har du spanat in nå-gon länge i korrido-ren, men vet inte rik-tigt vad du ska säga? Här kommer några smarta tips. 1. Snygga skosnören! Ska vi hångla? 2. Jag har tappat mitt mobilnummer, kan jag få dit? 3. Tre ord räcker: Du Är Läcker! 4. Om kärlek vore en tid, skulle du få en evighet. 5. Jag begär inte att du ska falla för mig, men du kan väl snubbla lite i alla fall? 6. Tjenare kexet, står du här och smular? 7. Din farsa måste vara en tjuv som har stulit him-lens alla stjärnor och satt dem i dina ögon. 8. Om det hade varit kri-minellt att vara snygg hade du fått livstid. 9. Min farsa är rik, vill du hänga med mig hem? Vill du höja ditt betyg kan du ju alltid ge lärarna en komplimang på samma tema. Visa kallar det smör, andra kallar det smart. Tips: - Dina ögon är som två perfekt rundade pingis-rack (Inger Mann). - Snygg ryggsäck, den är som en del av dig (Anders Berman). - I love grammar, don’t you? (Karin Högberg).

Anna Röhss

Kristina Svedberg

Fler än någonsin vågar nu visa sin kärlek öppet på skolan.

Love is in the air

Nummer 24, VT10 MILO 21

Sigge och Nisse Nisse och Sigge är det paret bland eleverna i skolan som har varit ihop längst. De blev tillsammans 6 januari 2009 och har alltså varit ihop längre än vissa lärare har job-bat här. Allt började när Nisse kom till klassen och på klassresan i åttan började det slå gnistor mellan dem. Sigge tycker att Nisse har så många bra sidor och det Nisse gil-lar mest med Sigge att hon är så omtänksam. Båda gillar musik och som många andra par har de sin egen låt: nämligen Fix You med Coldp-lay. Den passar väldigt bra efter-som Nisse spelar i skolans band. Och vem tycker inte att gitarris-ter är heta? Milos kommentar Visst är det lättare att bli ihop om du går i samma klass som ditt span. Många verkar bli ihop i slu-tet av grundskolan, men vi rekom-menderar ändå att våga ta steget lite tidigare som Nisse och Sigge har gjort. Då får ni längre tid till-sammans.

Jenny och Jesper Ett av lågprofilparen bland lärarna i skolan är Jesper och Jenny. Det är inte så många elever som har märkt av dessa turturduvor, kan-ske för att de har olika klasser. De har känt varandra länge men blev ett par först för cirka sex år sedan och flyttade nästan direkt, i augus-ti 2004, till Afrika ihop. I april två år senare förlovade de sig och idag har de tillsammans barnen Åke 3,5 år och Sigge 2,5. Det Jenny gillar extra mycket hos Jesper är att ”han är glad och positiv, han har driv, är intelligent och så är han snygg.” Det Jesper gillar mest hos Jenny är att hon också ”alltid är glad och positiv, och att hon ”lätt är den snyggaste lärarinnan på skolan.” Den plats som betyder mest för paret är Moçambique. Det var där de bodde under åren som de var borta från skolan. Milos kommentar Att hitta någon annan som är lika glad som du själv är ett plus, då kan ni skratta tillsammans. Jobbar ni ihop får ni också träffa varandra hela dagarna, vilket kanske inte bara är en fördel.

Leo och Hedvig 95:ornas bidrag till kärleken på skolan är Leo och Hedvig. Turtur-duvorna blev ihop ganska nyligen, 20 februari 2010. Man ser dem ofta tillsammans i skolan. Även Leo och Hedvig går i sam-ma klass och har känt varandra länge. Det var när de började um-gås mer som känslorna plötsligt dök upp. Leo gillar att ”det går att vara avslappnad med Hedvig. Hon är lätt att prata med.” Hedvig gillar ”Leos magrutor och att han är spe-ciell på ett bra sätt. Vi är rätt olika och det gör förhållandet mer spän-nande”. Paret har ingen speciell sak, vilket inte är så konstigt efter-som att de inte har varit ihop så länge. Folk frågar dem hela tiden, men de anser att det är inte är ett måste i ett förhållande. Milos kommentar Det som är bra med att bli ihop med ditt span redan i åttan är att ni har hela två år tillsammans i samma skola innan ni slutar. Det negativa är förstås om ni gör slut, då kan det vara en spänt mellan er en längre tid. Då är det kanske inte så kul att gå i samma klass.

Kärlekspar MILO 22 Nummer 24, VT10

Amanda och Fredrik Att Fredrik och Amanda är ihop tror vi inte någon har missat. De sitter ofta tätt hopslingrade under raster, överallt i skolan. De blev ihop den 11 december förra året och har inte kunnat vara ifrån var-andra mer än en vecka sen dess. De lärde känna varandra via kompisar i skolan och intresse uppstod direkt. Amanda gillar Fredrik för att ”han får mig att skratta och han låter mig vara den jag är. Plus att han har vackra ögon.” Fredrik föll för ”hela hennes personlighet. Hela Amanda är bara perfekt.” De har också en egen låt—Boulevard of Broken Dreams av Green Day. Det var den första lå-ten som de lyssnade på tillsam-mans. Milos kommentar Att träffa sin pojkvän/flickvän via kompisar är ett utmärkt sätt att bli ihop. Ni slipper problemet att välja mellan partner eller kompisar. Så leta bland dina vänner så kan du hitta kärleken.

Carina och Arne Milos reportrar lyckas fånga vår kära rektor just som han är i färd med att avsluta en påse grillchips. Arne och Carina träffades redan på 1980-talet i Linköping, där de båda pluggade till lärare. När de 1987 hade pluggat klart blev de ihop och har varit det sen dess. De flyttade ihop i slutet av 80-talet, i Linköping och gifte sig den 14 maj 1994. Tillsammans har de fyra barn; Isabell 17, William 15, Alice 11 och Leon 8. Det Arne gillar mest hos Carina är ”så mycket. Hon är ärlig, spon-tan och en schyst morsa.” Carina gillar att Arne är ”ärlig, har nära till känslor och har vackra ögon. - Han är det ”goda” och har en fin människosyn! Arne och Carina gillar att lyssna på the Beatles och George Harri-son. Den enda plats de har ihop är platsen där de träffades, Bobergs-gatan 12 i Linköping. Milos kommentar Det är lätt att falla för folk med dialekt. I ett förhållande gäller det att vara ärlig, då kan det hålla länge.

Oskar och Sanna De vältränade paret Oskar och Sanna har varit ihop sedan 7 sep-tember 2009, alltså nästan hela nian. De träffades i skolan och första gången Sanna verkligen lade mär-ke till Oskar var när han kom in på en av hennes NO-lektioner. Oskar lade märke till Sanna i trappan ner till 0-korridoren. De gillar allt hos varandra men kan inte riktigt peka ut något spe-ciellt. De har inte en egen låt, men de äter ofta Twister-glass. Så Twis-terglassen har fått en speciell plats i deras hjärtan. Milos kommentar Gör du som Oskar och Sanna får du spendera hela sista året med din pojk-/flickvän, något att re-kommendera under den sista hek-tiska tiden med nationella prov. Att spana på någon direkt när sko-lan startar efter sommarn är också ett hett tips, med tanke på att snyggingarna fortfarande är sol-brända, fräscha och lättklädda.

Anna Röhss

Kristina Svedberg

på skolan Nummer 24, VT10 MILO 23

Har ni också sett whiteboardtavlorna med de balla projekto-rerna som finns i vissa klassrum? Det här läs-året har skolan satsat pengar på Team-boards, dyr teknologi som i dagsläget an-vänds av mycket få personer. De nya teamboarden i skolan är både dyra och förhoppningsvis effektiva. Ett dilemma är dock att de flesta lärarna inte vet hur dom fungerar. Skolan har köpt in totalt fyra teamboards som allt-så står helt redo, men knappt används i dagslä-get. Ändå funderar man på att köpa ännu fler till näs-ta år. Många frågetecken Inte nog med att få lärare på skolan kan använda teamboarden, det visade sig när Milo frågade runt att de flesta faktiskt inte

heller visste om att de var inkopplade och fungerade ihop med datorn som står i samma klassrum. Vi har också pratat med några som använt den nya tek-nologin, men dom tar snarare fram dess brister så här i början än alla för-delar. Till exempel är de svåra att skriva på. Man tar lätt fel och använder white-boardpennor på dem, men det fäster dåligt och är mycket svåra att sudda på. Man kan inte heller an-vända magneter, då tror tavlan att det är ett finger som trycker på den och det gör i sin tur att man inte kan röra musen. En lärarlön styck Däremot fungerar förbe-redda PowerPoint presen-tationer fungerar riktigt bra. Det är även kul att kunna visa bilder lätt i klassrummet, eller varför inte lyssna på Spotify i högtalarna som faktiskt

har riktigt bra tryck. Skolans Budget ligger på ca 37, 25 miljoner per år, varav hela 29 miljoner går till skolans personal. Snit-tar vi på alla anställda borde det innebära en genomsnittlig lön på 35 000 kronor per anställd och månad, vilket bara är snäppet högre än vad en Teamboards kostar. Dom ligger nämligen på ungefär 30 000 kronor styck. Just nu använder skolan alltså fyra teamboards för totalt 120 000 kronor som om det vore vanliga white-boards som bara kostar runt 5000 till 7000 kronor styck. Teknik på kredit Det mest anmärkningsvär-da är väl den gamla vanli-ga visan; lärarna säger ju hela tiden att dom inte kan ge ut nya mappar eller pennor för att skolan har för lite pengar. Men det kanske mest är per auto-matik och tradition?

Lärare menar att skolan har för lite pengar och kan man inte köpa mappar, hur har man då råd med dyr teknologi? Svaret är enkelt: vi har fått teamboarden på en sorts kredit. Vi har ett avtalet som går ut på att skolan betalar först när allt är installerat och fun-gerar i stort sett perfekt. Det anser Milo är bra och ansvarstagande, eftersom vi tror att det kommer ta tid innan allt fungerar som det ska. Men vi tror också att när de väl fungerar så kommer det att göra lek-tionerna både roligare och mer lärorika. För faktum är att det faktiskt är rätt roligt att man satsar på lite teknik och framtid—områden som ligger mer i linje med övriga samhäl-lets utveckling.

Eric Olofsson Fredrik Eelde Koivisto

Skitcool teknologi som ingen använder

MILO 24 Nummer 24, VT10

Ett av skolans teamboards, oanvänd för det mesta men man behöver bara slå på den för att förstå potentialen! Sånt här vill Äppelviksskolans elever se mer av.

Känner ni igen denna söta party-pingla? Man hittar henne både på klubbar, Internet och i skolans klassrum. Hon är tydligen lika vild och craaaazy utanför Äppelvikens väggar, åtminsto-ne om vi får tro fotona på hennes Face-book! Inte konstigt att männen fäller blickar efter henne i korridorerna och busvisslar lite då och då (kolla bara in killen i bakgrunde på bilden ovan),

troligen vardagsmat för vår glada göte-borgare. Easy Breesy, liksom! Therese år 2040 Vardagen är grå men Therese försöker piffa upp den med de antika diamant-örhängena och Dolce and Gabbana-solglasögonen. Hon har lagt lärarjobbet på hyllan och flyttat ner till Göteborg där hon bor tillsammans med sin man och häst som heter Ragnar (hästen alltså). Trots alla visslande erbjudan-

den på stan slog hon till på en gammal kollega. Therese har dock inte glömt sitt för-flutna, utan hänger ofta utanför klub-bar på Avenyn där hon sorgset tittar in genom fönstren och drömmer sig till-baka till den tid som var.

Ellen Wallin

Amanda Meyerson Ulrika Lagerqvist

Vad gör dom om 30 år

Stureplansfekke! Ja, ni känner säkert igen Therese på bilden här, lite som vi är vana att se henne...

... men om 30 år är det inte lika kul. Då är festen över. Ragnar: Snel hest.

Nummer 24, VT10 MILO 25

Visste du att Matilda Lundin i 9E är bäst i Sverige i NO? Hon har tävlat för Äppelviks-skolan i Svenska Landslaget mot 21 andra europeiska län-der. Det slutade med en tredjeplats och eu-ropeisk bronsmedalj! Det är flera som menar att hon är bättre än skolans NO-lärare. European Union Science Olympiad, EUSO är en in-ternationell NO-tävling för elever som går i högstadiet och är under 16 år. Eleverna tävlar mot varandra i lag om tre personer. I år hölls den åttonde Europeiska finalen i Göteborg med Sverige som värdland och i det svenska laget deltog alltså Matilda Lundin från Äppelvikssko-lan.

Hälften rätt är bra! Allt började en vanlig tors-dag i sal 61. Intresserade niondeklassare hade samlats för att svara på 20 naturve-tenskapliga frågor, allt från hur man kan skyddar sig från svininfluensan till hur man tror att åldrandet på-verkas av enzymet telome-ras. NO-läraren Carina An-dersson som höll i provet inledde med att säga att om man hade rätt på hälften av frågorna så var man riktigt bra. Skolans tre bästa resultat skickades in till EUSO och i ett pressmeddelande den 30 november meddelade att Matilda Lundin och Fredrik Jöneby (9D) var med bland de 25 finalisterna. - Efter att ha gjort provet trodde jag ärligt talat inte att jag hade en chans! Det var mycket svårare än jag

hade förväntat mig, så när jag fick reda på att jag skul-le vara med i Sverigefinalen tyckte jag så klart att det var jättekul! Jag såg på det som en chans att få en rolig dag tillsammans med nya människor som jag hade något gemensamt med, berättar Matilda. Byggde vågkraftverk I februari samlades finalis-terna på Tekniska museet i Stockholm. Där delades de in i grupper om tre perso-ner. Mitt på dagen bytte de lag, så de fick träna på att samarbeta med olika perso-ner. De fick göra flera olika uppdrag, bland annat bygga en modell av något som kan hjälpa till med energiförsörj-ningen i framtiden och nå-got som är bra för miljön. - Min grupp byggde ett vågkraftverk, berättar Ma-tilda.

De fick också försöka fun-dera ut ett användningsom-råde för ett superabsorbe-rande pulver, en fråga som varit med flera år i rad. - Efteråt var jag jätteglad över att jag hade fått chan-sen att vara med, men jag hade inte räknat med att gå vidare till Europafinalen. Men det gjorde hon! I slu-tet av februari fick Matilda reda på att hon var en av deltagarna som skulle repre-sentera Sverige i Göteborg. - Det var helt otroligt! Jag trodde knappt att det var sant! Så jag var såklart superglad. Tränade i Norrland Men innan dess skulle de bli träningsläger en hel vecka i Norrland. Innan lägrets fick deltagarna i uppgift att läsa på om stökiometri och lära sig använda måttenheten mol och mäta koncentration

Matilda, svensk

MILO 26 Nummer 24, VT10

i molar. Det finns så mycket inom NO så varje år får de deltagande länderna ledtrå-dar om inriktning på tester-na. Träningslägret i Umeå var obligatoriskt och där finsli-pade de sina kunskaper samtidigt som de svetsades ihop som team. Hela dagar-na hade de olika lektioner som leddes av professorer på Umeås universitet. Där fick de öva stökiome-tri, titrering, mikroskope-ring och andra sätt att ta reda på vad ett okänt ämne består av. - Vi fick också genmanipu-lera små träd. Det var jätte-häftigt, berättar Matilda. - De andra svenska delta-garna var helsköna och Ma-tilda supertrivdes med dem. Just stämningen kompisar-na emellan var det som näs-tan var roligast av altihopa. Efter träningslägret var Matilda lite orolig inför själ-va tävlingen. - Det vi övade på trä-ningslägret var så avance-rat att jag kände mig som en total nybörjare.

Löste ett mord Den veckolånga finalen star-tade måndagen den 12 april med bland annat invignings-ceremoni, officiell lunch och besök på Universeum. Del-tagare från de 21 länder anlände redan på söndagen. Varje land hade två delta-gande lag med tre elever, total 126 tävlande. Alla lag hade också två mentorer och ibland en och annan åskåda-re med. Tävlingen bestod av två olika teman. Det första tes-tet gick ut på att deltagarna skulle undersöka vattens egenskaper på olika sätt. Till exempel skulle de ta reda på vilket av två prover som innehöll mest etanol. Det löste Matilda genom att mäta ytspänningen. De skulle också ta reda på kondensationstemperatur, viskositet och hårdhet. Det andra temat var en mordgå-

ta där deltagarna genom massor av olika experiment skulle hitta mördaren. Skadad av frisbeegolf Runt om tävlingen gjorde de massa roliga saker som var kopplade till NO. De besökte bland annat Astra Zeneca, lyssnade på föreläsningar på Universeum och besökte ett så kallat renrum. - Vi åkte också på guidad tur i Göteborg, spelade fris-beegolf, åkte ut med en skärgårdsbåt med liveband och mycket mer. Det var under frisbeegol-fen som Matilda skadade armen och var tvungen att genomföra hela första täv-lingen i gips! Matilda tyckte att finalen var helt fantastisk och kan knappt beskriva upplevel-sen. - Det var förmodligen den bästa veckan i mitt liv, hit-

tills. Jag fick jättemånga nya kompisar från alla olika länder och jag har fortfarande kontakt med de flesta av dem! Vinnare blev till slut Tjecki-en och det svenska laget hamnade på bronsplats. Som avslutning vill Matil-

da säga till alla som går i åttan nu och är intresserade av NO, att göra provet när det kommer nästa år. Vem vet, det kanske blir du som får åka till EUSO finalen i Prag nästa år?

Anna Rhöss

mästare i NO

Matilda och Vladimir öva stökiometri, titrering och mikroskopering samt tar

reda på hur mycket hemoglobin deras blod innehåller.

Nummer 24, VT10 MILO 27

Hela det svenska teamet ihop med en professor.

De är vårt skolband, de har uppträtt på avslut-ningar och lämnat ska-ror av skrikande fans efter sig. De är coola, originella, en frisk fläkt i musikvärlden och enligt många det bästa band vår skola någonsin haft. De är Wall Of Sound. Milo har så klart sett till att få en intervju med idolerna. Bandet består av Kalle, Bas-se, Ludde, Axel och Nisse. Från att ha varit relativt okända namn på skolan har de praktiskt taget gått till att bli kändisar över en natt. De har varit ett band i ungefär