LTU - EX - - 10/148 - - SE

EXAMENSARBETE

2010:148 CIV

Universitetstryckeriet, Luleå

Per NilssonPär Ågren

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Ergonomisk design och produktion

Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design

2010:148 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 10/148 - - SE

Design av stor, portabel, attraktiv multitouchskärm

FÖRORDDenna rapport är resultatet av vårt examensarbete på civilingenjörsutbildningen Ergonomisk Design & Produktion vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförts hos i4sense AB i Göteborg under perioden november 2009 till maj 2010.

Arbetet har varit väldigt givande och oerhört roligt. Vi har lärt oss mycket och haft många roliga timmar på kontoret.

Vi vill här passa på att tacka vår handledare Anders Håkansson på avdelningen för arbetsvetenskap på LTU. Givetvis vill vi även tacka Mikael Borenholts, Lars Englund, Fredrik Karlsson och Fredrik Stål på i4sense för ert stöd och trevliga bemötande!

Vi hoppas att rapporten ger intressant och lärorik läsning.

_____________________________ _____________________________

Per Nilsson Pär Ågren

ABSTRACTThis report deals with the thesis work performed at the company i4sense AB. The purpose of the project was to design a prototype for a new kind of portable 72” multi touch solution based on rear projection technology. The product was mainly intended for use at fares and exhibitions.

The prototype should be aesthetically appealing, cost efficient, simple to assemble and easy to ship. The company’s purpose with the final product was for its customers to enhance their message and make their brand building more effecient.

The work has followed a systematic problem solving process defined in existing theories. First the group made a pre-study and from those results customer needs and product specifications were defined. This was then followed by concept generation and choice of concept. The chosen concept was then further developed using the CAD-software Siemens NX6. The product was also adjusted for prototype manufacturing and manufacturing schedules were developed.

The result was a 72” multi touch screen which can be transported in a relatively thin transportation case. The screen is easy and intuitive to assemble by one or two people with snap-on mounts. Through a mirror solution the projection distance behind the screen, in other words the entire depth of the product, could be shortened significantly.

SAMMANFATTNINGDenna rapport behandlar det examensarbete som har utförts hos företaget i4sense AB. Projektet syftade till att ta fram en prototyp på en ny typ av portabel 72” multitouchlösning som bygger på bakprojektionsteknik. Denna produkt är främst avsedd för bruk vid mässor och event.

Prototypen ska vara estetiskt tilltalande, kostnadseffektiv, enkel att montera och lätt att frakta. Företagets avsikt med den slutgiltiga produkten är att den skall vara ett attraktivt och kostnadseffektivt sätt för dess kunder att förstärka sina säljbudskap och effektivisera sitt varumärkesbyggande.

Arbetet har följt en systematisk problembehandling definerad i befintliga teorier. Först utfördes en förstudie och utifrån detta resultat formulerades kundbehov och en kravspecifikation. Sedan följde konceptgenerering och konceptval. Det vinnande konceptet från konceptvalet vidareutvecklades sedan till att bli en fullständig produkt genom CAD-programmet Siemens NX6. Produkten anpassades till prototyptillverkningen och tillverkningsunderlag togs fram.

Resultatet blev en 72” multitouchskärm som kan transporteras i en relativt tunn transportväska. Skärmen monteras snabbt och intuitivt upp av en till två personer genom innovativa klickfästen. Genom en spegellösning kunde projektionsavståndet bakom skärmen, det vill säga det djup skärmen upptar, minskas avsevärt.

InnehållsförteckningFörord

Abstract

Sammanfattning

1. Inledning 21.1. Företagspresentation ..............................................................21.2. Bakgrund ..............................................................................21.3. Mål & Syfte ..........................................................................21.4. Avgränsingar..........................................................................2

2. Teori 42.1. Multitouchtekniken ..............................................................42.2. Ergonomi ..............................................................................82.3. Produktdesign .......................................................................92.4. Material ...............................................................................102.5. Tillverkningsmetoder ..........................................................11

3. Metod 143.1. Förstudie .............................................................................143.2. Kundbehov .........................................................................153.3. Kravspecifikation .................................................................153.4. Konceptgenerering ..............................................................153.5. Konceptval ..........................................................................163.6. Konceptutveckling ..............................................................183.7. Prototypframställning ..........................................................18

4. Genomförande 204.1. Förstudie .............................................................................204.2. Kundbehov .........................................................................214.3. Kravspecifikation .................................................................214.4. Konceptgenerering ..............................................................214.5. Konceptval ..........................................................................234.6. Konceptutveckling ..............................................................244.7. Prototypframställning ..........................................................25

5. Nulägesbeskrivning 265.1. Företagets produkter ............................................................265.2. Marknaden idag ..................................................................27

6. Analys och problembestämning 286.1. Problem med företagets mobila enheter ...............................28

7. Framtidsbeskrivning 307.1. Mobila enheter i framtiden ..................................................30

8. Kravspecifikation 328.1. Estetiskt tilltalande formgivning ..........................................328.2. Goda egenskaper på skärmmaterial ......................................328.3. Robust konstruktion ...........................................................32

8.4. Portabel ...............................................................................328.5. Enkelt handhavande ............................................................328.6. Modulanpassad ...................................................................328.7. Dölja bakomliggande teknik ................................................33

9. Lösningsförslag 349.1. Koncept 1 ...........................................................................359.2. Koncept 2 ...........................................................................369.3. Koncept 3 ...........................................................................379.4. Koncept 4 ...........................................................................389.5. Komponenter som skall anpassas till valt skärmkoncept ......39

10. Val av lösning 40

11. Vidareutveckling av lösning 4211.1. Prototypens ben ..................................................................4211.2. Kopplingar ..........................................................................4211.3. Spegellösning ......................................................................5011.4. Laserplanets utformning ......................................................5211.5. Projektor/datormodul ..........................................................5311.6. Exploderad vy över skärmen ................................................5711.7. Transportväska ....................................................................58

12. Presentation av lösning 60

13. Diskussion 6613.1. Planering .............................................................................6613.2. Konstruktion .......................................................................66

14. Rekommendationer 6814.1. Strängpressad benprofil .......................................................6814.2. Benstöd i ett stycke ..............................................................6914.3. Tilläggsmoduler ..................................................................6914.4. Intern eldragning .................................................................7014.5. Plastdetaljer .........................................................................7014.6. Lyftverktyg ..........................................................................7014.7. Allmän detaljöversyn ...........................................................7114.8. Utvärdering av prototyp ......................................................71

15. Referenser 72

BilagorBilaga 1 - Konkurrentanalys och InspirationsbilderBilaga 3 - FEMBilaga 4 - QuickfixBilaga 5 - BeslutsunderlagBilaga 6 - Val av skärmtypBilaga 7 - KomponentlistaBilaga 8 - datablad spegelBilaga 9 - ApparatintagBilaga 10 - datablad kensingtonlåsBilaga 11 - datablad projektorBilaga 12 - datablad dator

2

1. INLEDNING Civilingenjörsutbildningen Ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet avslutas med ett examensarbete om 30 högskolepoäng vilket motsvarar ungefär 20 veckors heltidsstudier. Arbetet som denna rapport behandlar utfördes hos företaget i4sense AB på Lindholmen i Göteborg.

1.1. FöretagspresentationFöretaget i4sense AB utvecklar hård- och mjukvara för interaktiva bildytor. Inriktningen ligger framförallt mot stora ytor i varierande format. Det företaget definerar som en interaktiv yta är att den är beröringskänslig.

Man har idag teknik för att ta fram ett flertal olika multitouchlösningar utöver de mobila enheter som framförallt marknadsförs mot utställare på mässor och mot eventbranschen.

Företaget grundades 2007 av Lars Englund och Fredrik Stål efter att ha deltagit i Venture Cup. Idag drivs företaget under inflytande av Chalmers Innovation som är en företagsinkubator med syfte att hjälpa nystartade företag. Företaget har idag 4 anställda.

1.2. BakgrundFöretaget har insett att de är i behov av en mobil multitouchskärm som kan säljas eller hyras ut till framförallt mässor och event. De har idag en skärm som består av ett fåtal delar och som kan demonteras för frakt. Skärmen är i dagsläget inte särskilt estetiskt tilltalande och inte heller mobil i ordets rätta bemärkelse. Skärmen har framförallt använts som demoskärm när kunder kommer på besök.

Företaget vill ha en skärm som kombinerar de faktorer som gör den mobil (lättviktig, lättmonterad samt smidigt förpackad för frakt) med de faktorer som gör den visuellt attraktiv.

1.3. Mål & SyfteProjektet syftar till att skapa en ny typ av portabel 72” multitouchskärm för användning främst vid mässor och event. Arbetet ska fokusera på att göra skärmen lätt att montera, demontera och frakta vilket ska minimera arbetstid och fraktkostnader. Skärmen ska även ha en genomtänkt design och vara estetiskt tilltalande. Företagets mål och önskan är att skärmen skall vara ett attraktivt och kostnadseffektivt sätt för dess kunder att förstärka sina säljbudskap och effektivisera sitt varumärkesbyggande.

1.4. AvgränsingarDetta projekt avgränsades till att inte innefatta framtagning av andra modeller än den aktuella storleken på 72” då tidsåtgången annars hade varit allt för stor. Varken mjukvaran eller hårdvaran i den bakomliggande tekniken skulle innefattas i arbetet då den utvecklingen sköttes av företaget. Arbetet syftade även till att ta fram tillverkningsunderlag och offerter för en prototyp, inte för serietillverkning, om inte tid till detta kunde frigöras. Däremot fanns serietillverkning med i åtanke vid konstruktion och formgivning av komponenter.

INLEDNING

3

4

2. TEORIDetta kapitel syftar till att sammanfatta de teoretiska ämnesområden som har varit relevanta i examensarbetet. Dessa har använts för att säkerställa att arbetet är teoretiskt förankrat.

2.1. MultitouchteknikenMan gör skillnad på olika typer av touchytor. Skillnaden mellan en multitouchyta och en traditionell touchyta (singletouch) är att multitouchytan kan registrera och hålla reda på flera beröringspunkter samtidigt. Detta medför en rad effekter som kan användas för att göra ett gränssnitt enklare att använda samt verka mer spännande.

Ett konkret exempel på multitouch kontra traditionell singletouch är pekplattan på en Appledator och pekplattan på en standard-PC. Apples pekplatta tillåter att användaren rör med båda fingrarna, för att t.ex. bläddra genom ett dokument. Standard-PCn kan bara hantera ett finger i taget. Möjligheten att använda flera fingrar samtidigt öppnar upp för nya sätt att interagera med ett system.

Karaktäristiskt för multitouchtekniken som företaget utvecklar är att den möjliggör ett i teorin obegränsat antal beröringspunkter samt att den är nästintill obegränsat skalbar från små till stora format.

Nedan beskrivs den teknik som möjliggör multitouchtekniken i företagets applikationer.

2.1.1. ProjektionViktiga aspekter hos projektorn i detta projekt ansågs vara:

2.1.1.1. Throw ratio

Detta är förhållandet mellan projektorns avstånd till skärmen och bildytans bredd. Exempelvis skulle ett projektionsavstånd på 2 m och en bildbredd på 1,6 m ge en Throw ratio på 2/1,6 = 1,25. Ju lägre värde på Throw ratio desto närmare bildytan kan projektorn stå.

TEORI

5

2.1.1.2. Keystone

Figur 1. Keystone

Keystone är ett fenomen som uppstår om projektorn är riktad mot projektionsytan med en vinkel. Detta kommer att medföra att bilden blir förvrängd. Kanten närmast projektorn kommer att bli bredare än kanten längst bort från projektorn. Bilden kommer alltså att få formen av en trapetsoid. Se Figur 1. Det finns två sätt att korrigera detta:

Optisk keystonekorrigering justerar bildproportionerna genom att fysiskt ändra ljusets riktning genom linsen. Denna korrigering medför ingen försämring i bildkvalitet.

Digital keystonekorrigering justerar bildproportionerna genom att minska bildstorleken i den ände som är längst bort från projektorn. Detta sker digitalt innan bilden projicerats vilket ger en försämring av upplösningen längs denna ände. Digital keystonekorrigering kan även ge andra artefakter i bilden såsom ojämna kanter. (www.htrgroup.com, 2010-04-12)

2.1.1.3. Ljusstyrka

Ljusstyrkan i en projektor mäts i ANSI-Lumen och ju högre värde desto högre ljusstyrka. Vid ljusa miljöer såsom t.ex. mässor bör ljusstyrkan vara så hög som möjligt för att ge en bra bild.

2.1.1.4. Projektorupplösning

Det finns ett antal olika upplösningar som varierar mellan olika projektormodeller. De är:

• SVGA (800x600) - SVGA-projektorer är lämpliga för lågbudgetbruk då priset under senare år har sjunkit dramatiskt. De flesta datorer idag har dock en högre upplösning och SVGA bör främst användas vid tillämpningar som inte är beroende av detaljrikedom. Denna upplösning är i formatet 4:3 vilket betyder att bilden inte är i widescreenformat.

• XGA (1024x768) - Även denna upplösning är i 4:3 format. Lämpar sig bäst för powerpointpresentationer och liknande.

• WXGA (1280x800) - WXGA-projektorn är en högupplöst widescreenprojektor. Dessa är vanligtvis lite dyrare än XGA-projektorer. Denna upplösning passar mycket bra till filmvisning i HD-720p.

TEORI

6

• SXGA+ (1400x1050) - Dessa projektorer är högupplösta i 4:3 format. SXGA+ lämpar sig främst till detaljerade fotografier och datagrafik, men är en ofta onödigt dyra för användning till presentationer och textvisning.

• UXGA (1600x1200) - Dessa projektorer är väldigt högupplösta i 4:3 format. UXGA-projektorer används främst när det ställs ytterst höga krav på bildkvalitet. Det finns i dagsläget relativt få, och dyra, projektorer på marknaden som har denna upplösning.

2.1.2. BakprojektionBakprojektion bygger på att man projicerar på baksidan (ur betraktarens synvinkel) av en duk eller liknande. Detta görs normalt genom att en genomskinlig yta bekläds med en speciell film, så kallad bakprojektionsfilm.

Man skiljer på holografisk (genomskinlig) och opak (icke genomskinlig) film. Båda typerna har sina för- och nackdelar. Den holografiska filmen kan t.ex. inte visa svart. Där projektorn vill visa svart kommer den holografiska filmen av naturliga skäl uppvisa genomskinlighet. Detta kan i vissa applikationer vara en nödvändighet. Exempel på en sådan applikation är så kallade head-up displayer.

Det finns en rad olika tillverkare av bakprojektionsfilmer, och kvalitén kan skilja sig avsevärt mellan dem.

Bakprojektion har flera fördelar gentemot frontprojektion (som är det vanligaste i hemmabio, föreläsningssalar, m.m.);

• Man riskerar inte att betraktaren skuggar projektionen.

• Högre ljusstyrka.

• Bättre skärpa, färgmättnad och kontrast.

Nackdelar med bakprojektion gentemot frontprojektion är:

• Kräver utrymme bakom bildytan.

• Risk för så kallad ”hot spot” (Ett kraftigt ljusare område i mitten av bildytan).

• Generellt är bakprojektionsfilmer dyrare än motsvarande duk avsedd för frontprojektion.

TEORI

7

2.1.3. LLP - Laser Light PlaneLLP är den teknik företaget använder för att registrera beröringspunkter på skärmytan. Ett plan med ofarligt infrarött laserljus, ca 1mm tjockt, läggs så nära skärmytan som möjligt. När ett finger eller annat objekt tar på skärmytan bryts laserljuset och registreras som en punkt av en kamera. Se Figur 2. Denna teknik möjliggör ett teoretiskt obegränsat antal beröringspunkter på en obegränsat stor yta.

Figur 2. Funktionsbeskrivning av Laser Light Plane-tekniken.

2.1.4. SensormjukvaraSensormjukvaran använder rådata från kameran för att beräkna koordinater utifrån de beröringspunkter som

genereras av användaren. Dessa används som input i de applikationer som körs.

TEORI

8

2.2. ErgonomiFör att lättare kunna förstå och utvärdera de ergonomiska aspekterna som examensarbetet berör studeras teorier om lyft- och synergonomi.

2.2.1. LyftUK manual handling regulations anger i Figur 3 rekommenderade maxvikter för vertikalt lyftande. Dessa kan användas för att initialt utvärdera manuella lyftoperationer. Det är tillåtet att interpolera mellan två vikter om händerna är nära en gränslinje som indikeras av de vertikala linjerna. T.ex. om handen är mellan gränserna för 10kg och 5kg kan 8kg sättas som maxvikt. (Bridger, Introduction to ergonomics, 2005)

Figur 3. Maxvikter vid lyft.

2.2.2. SynergonomiFigur 4 visar de områden där objekt syns med hög (a), medelhög (b) och låg (c) skärpa. Objekt bör befinna sig i område (a) eller (b). Under arbete vid en fast arbetstation bör dock inte objekt befinna sig ovanför den tänkta linjen som uppstår mitt i synfältet när en person tittar rakt fram. Vid kortvarigt arbete är detta inte lika viktigt. (Bridger, Introduction to ergonomics, 2005)

TEORI

9

Figur 4. Synergonomi

2.3. ProduktdesignProduktens utseende, funktion och användarvänlighet är några av de saker produktdesign innefattar. För att kunna uppnå en god design på produkter finns det några teorier som är viktiga att beakta.

2.3.1. ProduktsemantikSemantik är läran om teckens budskap och innebörd. För en produkt sker den viktigaste kommunikationen med användaren genom dess form, yta och utseende. De fyra semantiska funktionerna; beskriva, uttrycka, uppmana och identifiera behandlar detta närmare. (Johannesson et al., 2004)

• Beskriva – Vilket verkningssätt har produkten? Beroende på dess utformning ges ledtrådar om hur produkten fungerar, hur man ska hantera den, om den ska tryckas eller vridas på, om den ska stå eller ligga och så vidare. Förses en produkt som ska greppas med synligt greppvänliga ytor beskriver det tydligt hur produkten skall användas.

• Uttrycka – Genom produktens design kan olika egenskaper uttryckas. Till exempel värme, fart, tyngd, säkerhet och så vidare. En bräcklig produkt får inte ge ett robust intryck då den kan handskas ovarsamt.

• Uppmana – En produkts design kan uppmana till korrekt användning. Som exempel signalerar bilars utformning dess körriktning.

• Identifiera – Vilket ursprung har produkten? Genom färg och form beskrivs produktens tillhörighet och ursprung. Till exempel kan en produkt bära företagets färger.

För att produkten ska ha ett tydligt budskap ska produktutformningen ha en tydlig gestalt, vara lagom komplex och stämma överens med individens behov och referensram. En design som inte uppfyller detta kan upplevas som opålitlig. Formges en helt ny produkt utan tidigare referensramar är det viktigt att utformningen blir så naturlig som möjligt. (Österlin, 2007)

TEORI

10

2.3.2. Tolkning av gestalterMänniskans förmåga att ta in information genom synsinnet och vår tolkning av dessa synintryck är centralt för att förstå designområdet och hur man utvecklar produkter. Människan kan efter en mycket snabb, övergripande och omedveten bedömning av bildens helhetsintryck fokusera direkt på de avvikelser eller mönster som vi kan uppfatta. Helheten har företräde före detaljerna vid en tolkning. Om ett mönster inte genast upptäcks börjar vi konstruera ett hypotetiskt mönster eller en tolkning som vi sedan testar, eller bestämmer oss för att vi ser. Därför är det viktigt att tänka på att när vi ser en produkt eller en produkts gestalt så ser människan i första hand helheten. (Johannesson et al., 2004)

En gestalt kan beskrivas som ett arrangemang där de ingående delarna fungerar som en helhet vilket är mer än summan av sina delar. Delarna i gestalten är gestalter var för sig men tillsammans, instoppade i helheten, samverkar och påverkar de varandra. Nedan presenteras gestaltlagarna närmare. (Österlin, 2007)

• Närhet – Saker som ligger nära varandra tycks höra ihop.

• Likhet – Saker som liknar varandra i till exempel färg och form tycks höra ihop.

• Slutenhet – Saker som på något sätt är inneslutna tycks höra ihop.

• Kontinuitet – Saker som bildar ett mönster betraktas som ett objekt.

• Symmetri – Saker som är symmetriska anses höra ihop.

• Area – Gestalten upptäcks tydligare ju mindre arean är av den totala samlade arean.

• Goda kurvan – I ett arrangemang av linjer tillåter den goda kurvan oss att se ett mönster.

• Figurer och grund – Hjärnan försöker urskilja objekt från bakgrunden.

• Erfarenhet – Mönster som till viss del sammanfaller med inlärda figurer och bilder kompletteras till helheter genom vår erfarenhet.

Denna förmåga att snabbt se en helhet gör att människan kan uppmärksamma flera detaljer samtidigt. Tolkningen av gestalten sker utefter individens erfarenheter, förväntningar och attityder. För upplevelsen inte ska bli ointressant eller tröttsam gäller det att intrycket innehåller nog mycket kontraster utifrån den personliga referensramen. (Österlin, 2007)

2.4. MaterialUnder arbetets gång har ett stort antal material undersökts. De material som tas upp i denna del är de som användes i den slutgiltiga prototypen.

2.4.1. Polymetylmetakrylat (PMMA, Plexiglas)PMMA är en amorf termoplast som är mest känd under handelsnamnet plexiglas. Materialet togs fram för användning i flygplan under andra världskriget.

PMMA tillhör plastgruppen akrylplast och används som ersättning för glas. Eftersom den är amorf är den transparent, men kan enkelt färgas. PMMA är känslig för aceton, alkohol, klorerade kolväten (bland annat kloroform) och syror.

PMMA går lätt att bearbeta med verktyg avsedda för trä- och metallbearbetning, förutsatt att korrekt matning används så att temperaturen ej får materialet att mjukna.

PMMA är även möjligt att limma och svetsa.

TEORI

11

I många avseenden liknar PMMA polycarbonat (PC). Polycarbonat, eller Lexanplast som det är mer känt som, har extremt hög slagseghet men är något mindre styvt än PMMA.

2.4.2. AluminiumAluminium är det 3:e vanligaste ämnet i jordskorpan och den vanligaste metallen. Aluminium framställs från bauxit genom en energikrävande process. När aluminium väl har utvunnits kan det återvinnas, och då används endast 5% av den energi som krävs vid aluminiumframställning från bauxit. Densiteten hos luminium är ca. 2700 kg/m3 vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den för stål. E-modulen är likaså den ungefär en tredjedel av den hos stål. Detta medför att aluminium ofta kan ersätta stål i konstruktioner.

2.4.2.1. Legeringar

Aluminium i sin grundform är mjukt och inte speciellt användbart i maskinkomponenter. Därför används oftast legeringar bestående av aluminium och andra ämnen. Vanliga legeringsämnen är magnesium och kisel.

Genom att legera aluminium kan man gå från en sträckgräns på ca 10 MPa till över 200 MPa. Många legeringar bidrar även till att materialets bearbetningsegenskaper samt ytfinish blir bättre.

2.4.3. ABSABS-plast är en sampolymer bestående av akrylnitril, butadien och styren i varierande proportioner. ABS används i stor utsträckning till konsumentprodukter. Plasten har god slagseghet, ythårdhet och ytfinish. Plasten har goda egenskaper vad gäller skärande bearbetning. Den används även i många Rapid Prototyping-maskiner.

2.5. TillverkningsmetoderVid tillverkning av en prototyp är det viktigt att utforma de ingående komponenterna efter mest lämplig tillverkningsmetod. Här redovisas de tillverkningsmetoder som var relevanta för detta examensarbete.

2.5.1. Rapid prototypingRapid Prototyping är ett samlingsnamn för en rad tillverkningsmetoder för att snabbt gå från tillverkningsunderlag till prototyp eller i vissa fall färdig komponent.

Att ta fram en komponent genom Rapid Prototyping är ofta relativt kostsamt per enhet, men kan vara ett kostnadseffektivt sätt att tillverka små serier av en komponent som annars hade behövt gjutas.

Det finns ett antal olika metoder för Rapid Prototyping. Nedan beskrivs tre av dem väldigt kortfattat.

2.5.1.1. Selective Laser Sintering (SLS)

Tekniken går ut på att en pulverbädd belyses med en kraftig laser som värmer upp ytan och sedan låter den hårdna. När ytan hårdnat flyttas bädden ner och ett nytt lager pulver breds ut ovanpå den stelnade ytan. Processen upprepas och komponenten blir således uppbyggd av ett antal ”lager” och kan liknas vid en tårta med många våningar.

Med denna metod kan man producera komponenter i olika typer av plast såväl som metaller. Denna teknik kan producera metallkomponenter med full densitet och hållfasthet.

TEORI

12

2.5.1.2. Fused Deposition (FD)

Ett munstycke värms upp och matas med en tråd av det material som produkten skall bestå av. Munstycket styrs av en numeriskt kontrollerad (NC) mekanism. Utifrån ett CAD-underlag rör sig munstycket över en yta och lägger ut material. Materialet stelnar och munstycket flyttas vertikalt för att påbörja nästa lager. Den här metoden kan liknas vid hur man bygger upp en spettekaka genom att ringla ut glasyr i flera lager.

2.5.1.3. 2-photon photopolymerization

Här utgår man från ett block av en speciell gel. En laser fokuseras på olika avstånd inuti gelkuben och åstadkommer genom värme härdning av gelen. Genom att flytta fokuseringspunkten kan den form som önskas åstadkommas. När formen åstadkommits sköljs överflödig gel bort och komponenten är klar. Med denna metod kan extremt små såväl som stora komponenter tillverkas.

2.5.2. Skärande bearbetningVid skärande bearbetning används verktyg för att skära bort material från ett arbetsstycke. Exempel på tillverkningsmetoder som ingår i denna kategori är svarvning, fräsning och borrning.

2.5.2.1. Svarvning

Denna bearbetningsmetod används för rotationssymmetriska föremål såsom axlar och kolvar. I en svarv roterar arbetsstycket medan verktyget bearbetar detta. Arbetsstycket spänns fast mellan två dockor varav en håller fast och driver arbetsstycket och den andra har en stödjande funktion. Svarvar finns för olika typer av material samt med olika grader av automatik, allt från helt manuell bearbetning till de inom industrin allt mer vanliga numeriskt styrda CNC-svarvarna.

2.5.2.2. Fräsning

Denna bearbetningsmetod går ut på att ett stationärt arbetstycke bearbetas av ett rörligt (horisontellt, vertikalt och ibland även roterande kring dessa axlar), roterande skär. Fräsning kan användas för material såsom trä, plast och metall. Vid arbete i metall är de vanligaste verktygen fräsar i snabbstål och hårdmetall samt verktyg med utbytbara hårdmetallskär. Dessa verktyg fästes i en så kallad spindel vilken gör att verktyget roterar.

2.5.2.3. Borrning

Likt fräsning så är borrning en roterande bearbetning och används för håltagning. Matningsrörelsen är dock i detta fall enbart axiell. Borrverktyget är oftast spiralvridet för att skärspånorna ska matas ut ur arbetsstycket. Det finns olika typer av borrar och hål kan borras i de flesta material med en diameter från delar av en millimeter upp till flera meter.

2.5.3. BockningBockning är en tillverkningsprocess som producerar plåtdetaljer med vinklar. Bockningen sker längs med räta linjer över ytan.

Bockning är ett kostnadseffektivt sätt att forma maskindelar och andra komponenter i små och medelstora serier då det inte kräver så mycket verktygsbearbetning.

TEORI

13

2.5.4. LimningDenna metod sammanfogar ytor med hjälp av flytande tillsatsmaterial. Det flytande materialet, vilket vanligtvis är någon form av organisk plast, stelnar genom torkning, avsvalning eller genom en kemisk reaktion (limmet härdar). Härdningen kan initieras genom uppvärmning, blandning av komponenter eller genom inverkan av omgivande miljö. (Svets.se, 2010)

2.5.5. SkruvningSkruvförband är ett av det vanligaste förbanden inom maskinkonstruktion. När man pratar om skruvar inom maskinkonstruktion är det oftast skruvar och muttrar med M-gänga som avses. Utöver vilken gängtyp som en specifik skruv har, är även typen av huvud intressant. Olika huvud är avsedda att användas med olika typer av nycklar/mejslar. Figur 5 visar några vanliga typer av skruvhuvud. Beroende på vilka önskemål konstruktören har kan även ett antal olika varianter på huvudets yttre form väljas. Dessa illustreras på den högra delen i Figur 5.

Figur 5. Olika skruvtyper.

Utöver de som visas på bilden finns det skruvhuvuden för olika typer av nedsänkning och försänkning.

Skruvar och muttrar tillverkas i en rad olika materialstandarder som är anpassade för olika applikationer.

2.5.6. SvetsningSvetsning är likt limning en metod för att sammanfoga delar. Metoden innebär att arbetsstyckena upphettas och sammanfogas genom en sammansmältning. Denna sammansmältning kallas ett svetsförband. Energin som krävs för att smälta delarna kan komma från en gasflamma, en laser, en elektronstråle, friktion, en elektrisk båge, ultraljud eller av högt tryck från t.ex. en explosion.

På grund av stelkrympning i svetsgodset uppstår restspänningar i och omkring svetsfogen efter avslutad svetsning. Dessa restspänningar påverkar materialets seghet, utmattningshållfasthet och korrosionsbeständighet. För att minska denna spänning kan svetsen bl.a. värmebehandlas i efterhand eller så kan själva svetsfogen delas upp i mindre strängar.

TEORI

14

3. METODFör att säkerställa en strukturerad produktutvecklingsprocess med gott resultat bör vedertagna och dokumenterade metoder användas. Detta kapitel presenterar och beskriver de metoder som har använts i examensarbetet.

3.1. FörstudieFör att hitta en lämplig utgångspunkt för examensarbetet utfördes en förstudie bestående av ett antal steg.

3.1.1. MaterialundersökningMaterialval är en central del i produktutvecklingen. Utvecklingen av nya material går fort framåt. Detta ger stora möjligheter, men ställer också högre krav på att välja rätt material. Idag finns materialdatabaser på internet där materialegenskaper är väl dokumenterade.

Faktorer som bör undersökas vid materialval är:

• Uppfyller materialen de grundläggande kraven, såsom hållfasthet?

• Passar materialet den tänkta tillverkningsmetoden. Kanske möjliggör materialet nya, bättre metoder?

• Tillåter budgeten användning av detta material?

• Hur ser tillgången ut?

Utöver att undersöka rent tekniska och mekaniska egenskaper kan det i många fall vara nödvändigt att se och känna på materialprover för att bilda sig en uppfattning om hur materialet uppfattas av konsumenten. De flesta tillverkare och leverantörer delar gärna ut prover på sina material.

3.1.2. IntervjuerIntervjutekniken är uppdelad i två huvudgrupper; kvantitativa intervjuer samt kvalitativa.

Kvantitativa intervjuer används framförallt som ett medel för att testa eller mäta en redan känd idé, företeelse, egenskap eller liknande. Samma frågor ställs till ett stort antal intervjuobjekt. Ofta finns färdiga svarsalternativ som intervjuobjektet får välja mellan. I regel genomförs kvantitativa intervjuer för att skapa ett dataunderlag som kan analyseras vidare med hjälp av statistiska metoder. Exempel på en kvantitativ intervju är när ett urval ur befolkningen frågas ut om i vilken grad de tittat på olika TV-program. Här finns vetskapen om att folk tittar, men det är önskvärt att veta mer exakt vilka som tittar, och hur många de är.

Det tjänar ingenting till att genomföra kvantitativa intervjuer om resultatet inte behandlas efteråt. Däremot ger ett väl uppbyggd underlag som behandlas på rätt sätt en bra bild av läget.

Kvalitativa intervjuer syftar till skillnad mot den kvantitativa intervjun till att upptäcka åsikter, önskemål, m.m. som man inte redan känner till, eller som man känner till men vet för lite om.

Den kvalitativa intervjun kan vara strukturerad eller ostrukturerad eller ligga någonstans däremellan. Vid en helt strukturerad intervju vet personen som genomför denna vilka frågor som ska ställas. Det motsatta gäller vid en ostrukturerad intervju, d.v.s. frågorna uppstår under intervjuns gång.

Den kvalitativa intervjun kan vara ett syfte i sig då man lär sig saker ur den även utan att behandla svaren.

(E. Ljungar, Intervjuteknik, 2008)

METOD

15

3.1.3. KonkurrentanalysTillgång till information om sina konkurrenter är ett bra redskap för ett företag som vill stärka sin position på marknaden. De metoder som används för att insamla information varierar från företag till företag och från bransch till bransch. Konkurrentanalysen syftar till att svara på frågor som:

• Vilka är våra konkurrenter, vilka är de närmaste och farligaste?

• Hur väl står sig deras lösningar, dvs produkter, tjänster och erbjudanden mot våra?

• Vad är målen för våra konkurrenter och deras olika produkter?

• Vilka strategier driver de för att uppnå sina mål?

• Vem eller vilka har det konkurrensmässiga försprånget?

• Vad kommer de troligtvis att göra framöver?

Även om det är viktigt att bevaka sina konkurrenter ska det inte överdrivas. Viktigast är enligt många att behålla fokus på kunder. Om man fokuserar allt för kraftigt på vad konkurrenterna gör kan det innebära att man missar förändringar i kundernas önskemål. Ofta vinner man på att upptäcka dessa förändringar, och agera därefter, innan konkurrenterna gör det.

(Södertörns högskola, 2010-04-13)

3.2. KundbehovNär all nödvändig data samlats in är det lämpligt att definiera kundbehov. Kundbehoven beskriver med konsumentens språk de krav som ställs på produkten. Exempel på kundbehov kan vara:

• Produkten ska vara lätt att bära

• Kunna användas minst en hel dag

(Ulrich & Eppinger, 2008)

3.3. KravspecifikationEn väl utförd kravspecifikation är grunden i varje produktutvecklingsprocess. I kravspecifikationen översätter man de tidigare uppställda kundbehoven till mätbara termer som kan appliceras på utvecklingsarbetet. Viktigt är att specifikationerna korrelerar med kundbehoven. Exempel på översättning av de kundbehov som exemplifieras i avsnittet ovan är:

• Maxvikt: 1.5 Kg

• Minsta batterilivslängd: 24 h


3.4. KonceptgenereringDetta steg syftar till att ta fram idéer till möjliga lösningsförslag. Följande är de som har använts i detta projekt.

METOD

16

3.4.1. InspirationsinsamlingFör att komma fram till nya funktioner och lösningar kan det vara en bra metod att undersöka liknande, och gärna även helt skilda, produkter och dess funktioner. Dessa kan kanske implementeras i den slutgiltiga produkten. Inte minst under formgivningsarbetet är inspiration en bra källa till nya infallsvinklar.

3.4.2. BrainstormingBrainstorming är en kreativ metod som används vid konceptgenerering. Metoden genomförs helst i en grupp på 5-15 personer där en utgör ledare.

Gruppsammansättningen bör bestå av olika kompetenser och erfarenheter för att få bästa resultat. Brainstormingsessionen inleds med att ledaren formulerar problemet för deltagarna. Därefter ska gruppen, utan att kritisera varandras idéer, åstadkomma så många nya idéer som möjligt. Kvantitet går före kvalitet, här vill man att gruppen ska sporra varandra, och genom att kombinera och utveckla andras idéer skapa egna nya idéer. Brainstormingsessionen bör inte vara längre än 45-60 minuter och alla idéer ska dokumenteras antingen som skisser eller korta beskrivningar. För att få bästa resultat bör följande fyra regler följas:

• Kritikärintetillåten: Varken positiva eller negativa kommentarer är tillåtna. Idékritiken kommer i ett senare skede.

• Kvantiteteftersträvas:Man vill ha fram så många idéer som möjligt för att öka chansen att några av dem är riktigt bra.

• Gåutanfördetvanliga: Ovanliga idéer är välkomna. De kan efter en del modifiering eller i kombination med andra lösningar i slutänden bli en riktigt bra lösning.

• Kombineraidéer:Kombinera och komplettera de idéer som kommit fram. Helt nya lösningar kan uppstå när man sammanfört två olika förslag.

(Johannesson et al., 2004)

3.5. KonceptvalNär det gäller ett slutgiltigt val av koncept finns det ett flertal olika beslutsmetoder att tillgå. Alla produktutvecklingsteam tillämpar beslutsmetoder även om de inte uttryckligen nämner dessa. T.ex. så har de som enbart gjort ett koncept tillämpat beslutet att använda det första konceptet som dyker upp. Nedan listas ett urval av metoder:

• Externt beslut: Koncepten lämnas över till kunden, klienten eller någon annan extern enhet för konceptval.

• Produktförkämpe: En inflytelserik medlem av produktutvecklingsteamet väljer koncept utifrån sin personliga erfarenhet och preferens.

• Intuition: När man väljer koncept efter denna metod görs detta enbart efter känsla. Tydliga kriterier eller andra fördelar/nackdelar tas inte hänsyn till. Konceptet bara verkar bättre.

• Omröstning: Varje medlem i produktutvecklingsteamet röstar för olika koncept. Konceptet med flest röster väljs.

• Fördelar och nackdelar: Här listar produktutvecklingsteamet styrkor och nackdelar med koncepten och tar sedan ett beslut baserat på gruppens åsikt.

• Prototyper och utvärderingar: Företaget eller organisationen bygger och utvärderar prototyper för samtliga koncept och gör sedan ett beslut baserat på testdata.

METOD

17

• Beslutsmatriser: Produktutvecklingsteamet rangordnar varje koncept mot ett fördefinerat, viktat urvalskriterium.


3.5.1. ÖnskemålsviktningDe önskemål som framkommit i kravspecifikationen jämförs parvis mot varandra och en viktfaktor beräknas. Detta för att tydligt se hur viktiga de olika önskemålen är i förhållande till varandra, vilket sedan kan användas vid bedömning av konceptförslagen. (Johannesson et al., 2004)

Nedanstående tillvägagångssätt och Tabell 1 används vid beräkning av viktfaktorer:

1. Önskemålen tilldelas en bokstavsbeteckning

2. Alla önskemålen jämförs parvis och resultatet förs in i tabellen

3. Om A är viktigare än B sätts 2 poäng i rutan A-B

4. Om A är lika viktig som B sätts 1 poäng i rutan A-B

5. Om A är mindre viktig än B sätts 0 poäng i rutan A-B

6. Addera lodrätt poängen för varje önskemål och för in summan i tabellen

7. Beräkna respektive viktfaktor k=p/∑p

Tabell 1. Tabell för önskemålsviktning

A B C D E F G Summa Viktfaktor

Önskemål 1 A

Önskemål 2 B

Önskemål 3 C

Önskemål 4 D

Önskemål 5 E

Önskemål 6 F

Önskemål 7 G

3.5.2. UtvärderingskriterierFör att man i ett senare skede ska kunna bedöma hur väl de olika lösningsförslagen uppfyller önskemålen sätts utvärderingskriterier upp för respektive önskemål. Olika gränsvärden defineras för de olika betyg som symboliserar hur väl önskemålet är uppfyllt. Valfri betygsskala kan användas beroende på vilken upplösning man önskar. Lägsta betyget är vanligtvis 1 men man kan även låta det vara 0 (för alternativ som inte alls uppfyller önskemålet). (Johannesson et al., 2004)

METOD

18

3.5.3. KriterieviktmatrisMed hjälp av tidigare uppsatta utvärderingskriterier bedöms de kvarvarande lösningarna i ytterligare en kriterieviktmatris. Här listas önskemålen samt deras viktfaktor i en matris tillsammans med lösningsförslagen. Varje lösning bedöms med avseende på de olika önskemålen och betygsätts. Betygen multipliceras därefter med önskemålens viktfaktor för att därefter summeras och lösningarnas merittal beräknas. För att jämföra listas även en ”Ideal lösning” som får högsta betyg .

Vid granskning av resultatet bör en del saker begrundas:

• Signifikansen i skillnaden mellan beräknade meritvärden. Är skillnaden tillräckligt stor för att man säkert kan avgöra vilken som är bäst.

• Balansen mellan delbetyg. Är meritvärdet ett resultat av jämna delbetyg eller är det en kombination av ett antal mycket höga och ett antal mycket låga delbetyg?

• Osäkerhet i värdena. Finns det osäkerhet i viktfaktorer, betygskalor och satta betyg?

(Johannesson et al., 2004)

3.6. KonceptutvecklingMed utgångspunkt från det framtagna materialet i konceptutvecklingen skall nu konceptet konstrueras och verifieras i detalj. Detta sker i fyra steg.

• Solidmodellering Utifrån det material som tagits fram under konceptutvecklingsfasen kan en solidmodell skapas i ett solidmodelleringsprogram t.ex. Siemens NX6. Delarna i den slutgiltiga produkten kan här byggas upp med stor noggrannhet och hela konstruktionen kan monteras ihop för att kontrolleras i sin helhet. Detta steg ger en god överblick av hela konstruktionen ner till minsta skruv så att fel kan undvikas. Solidmodelleringsprogrammen ger även stora möjligheter till att steg för steg enkelt förbättra och utveckla produkten under hela detaljkonstruktionsfasen.

• FEM-analyserUtifrån de solidmodeller som skapats kan FEM-analyser utföras för att verifiera konstruktionen utifrån ett hållfasthetsmässigt perspektiv.

• DynamiskaanalyserSolidmodellen kan även användas till att verifiera konstruktionen dynamiskt genom att utföra en analys av hur modellen beter sig vid en påverkan av yttre krafter samt dess egentyngd.

• RitningsframställningFör att en prototyp skall kunna tillverkas är det viktigt att det finns konstruktionsunderlag. Vanligt är 2D-ritningar men det finns även möjlighet att göra ritningsannoteringar direkt i 3D-modellerna. Detta blir allt vanligare men stöds inte av alla tillverkare i nuläget.

3.7. PrototypframställningEn prototyp är en approximering av en tänkt produkt. Det är mycket kostsamt att bygga fungerande prototyper, därför är det viktigt att välja graden av approximation noga. Man väljer graden av approximation utifrån vilka krav man har på prototypen. En enkel påsiktsmodell kan räcka om man vill utvärdera t.ex. hur en produkt känns i handen. För att testa funktionen, och hur knappar känns när användaren trycker på dem behövs en mer utförlig prototyp.

METOD

19

Idag kan man relativt enkelt skapa helt digitala prototyper för att testa hur t.ex. en mekanism fungerar, eller hur en produkt kommer se ut. Detta spar mycket tid och pengar i jämförelse med att bygga även den enklaste fysiska prototyp. Något som däremot är svårt eller rentav omöjligt i en digital prototyp är att utvärdera hur det kommer kännas att använda produkten. Därför behövs nästan alltid en fysisk prototyp i någon fas av produktutvecklignen.

Den fysiska prototypen fyller även funktionen att den uppmärksammar produktutvecklaren på problem som är svåra att förutse enbart genom simuleringar. Exempelvis kan det vara komplicerat att simulera hur produktens egenskaper påverkas när både mekanisk last och temperaturskiftningar påverkar produkten. Slitage och hur produktens egenskaper påverkas av detta är även det svårt att förutse utan fysiska tester.

En annan mycket viktig anledning till att bygga fysiska prototyper är dess funktion som kraftfullt presentations- och säljverktyg. Att låta en testpanel eller beslutsfattare hålla i en fysisk produkt kan ge ett helt annat utslag än att enbart presentera skisser och visualiseringar. (Ulrich & Eppinger, Product design and development, 2008)

METOD

20

4. GENOMFÖRANDEFöregående kapitel beskrev de metoder som användes i examensarbetet. I detta kapitel beskrivs det hur dessa metoder implementerades.

4.1. FörstudieNedan beskrivs hur de metoder som nämnts i tidigare kapitel har implementerats i förstudien.

4.1.1. MaterialundersökningI ett tidigt skede i projektet samlades information om olika material in. Här koncentrerades sökandet framförallt till att hitta ett lämpligt material till bildytan. Men även material till övriga komponenter undersöktes. Materialsökandet genomfördes till största del på internet, men även genom besök hos tillverkare. Prover på olika typer av material beställdes för utvärdering.

4.1.2. IntervjuerDe flesta tänkta användare av produkten som skulle utvecklas vet inte att den typen av produkter existerar. Därför fyller en kvantitativ studie med syfte att mäta användares inställning till och åsikter om en sådan produkt ingen funktion. Istället genomfördes en kvalitativ studie hos en grupp som är relativt van att handskas med liknande produkter. Skärmen är först och främst tänkt att användas på mässor och event, varför det föll sig naturligt att genomföra en studie på just en mässa. Valet föll på Kvalitetsmässan då det är en relativt stor mässa samt att den sammanföll väl med planeringen. Undersökningen inriktades mot två grupper som har relativt stor erfarenhet av produkter liknande den som skulle utvecklas.

• Företagsrepresentanter på mässan.

• De som monterar/demonterar montrarna.

Inte sällan överlappar dessa grupper varandra.

En delvis strukturerad intervjumetod med vissa fasta frågor valdes. Intervjupersonerna gavs även tillfälle att komma med egna idéer och åsikter om sådant som inte togs upp i frågorna. Efter avslutad intervju uppmanades intervjupersonen att delta i en enkätundersökning på nätet och en kom-i-håg-lapp med adressen delades ut. Detta gjordes delvis för att på ett enkelt sätt även få ett statistiskt underlag till vidare studier, men även i förhoppning om att de som intervjuats skulle komma på fler åsikter och lämna dem i enkätens öppna svarsdel.

4.1.3. KonkurrentanalysFöretaget hade redan utfört en konkurrentanalys utifrån ett affärsperspektiv och kommit fram till behovet av en portabel skärm med god estetik.

Konkurrentanalysen inriktades därför på att genomsöka marknaden för att finna vilka liknande produkter som erbjuds. Här var inställningen att inte titta för snävt, då utbudet av liknande produkter bedömdes vara ganska litet.

Produkter delades in i ett ”diagram” där axlarna benämndes ”Designmedvetenhet” samt ”Skärmstorlek”. Designmedvetenhet definierades som en subjektiv bedömning av hur mycket hänsyn som tagit till formgivning när en produkt utvecklats.

I detta diagram uppstod en tydlig lucka där i princip inga stora multitouchskärmar med hög designmedvetenhet hittades.

GENOMFÖRANDE

21

Figur 6. Konkurrentanalys

Se Bilaga 1 för större bild.

4.2. KundbehovData från intervjuer och konkurrentanalys sammanställdes och kombinerades med åsikter från personer med olika ansvarsområden på företaget. Utifrån detta kunde kundbehov definieras.

4.3. KravspecifikationUtifrån kundbehoven ställdes en kravspecifikation för produkten upp. Läs mer om kravspecifikationen i avsnitt 8. Kravspecifikation och Bilaga 4. De önskemål som framkom var: Estetisk tilltalande formgivning, goda egenskaper på skärmmaterial, robust konstruktion, portabel, enkelt handhavande, modulanpassad och dölja bakomliggande teknik.

4.4. KonceptgenereringNedan beskrivs hur de metoder som nämnts i tidigare kapitel har implementerats i konceptgeneringsfasen.

4.4.1. InspirationInspiration inhämtades från flertalet olika källor. Dels från befintliga touchskärmar och liknande men även från helt andra produkter såsom möbler, telefoner och dylikt. Detaljer i dessa produkter kom att inspirera den slutgiltiga utformningen av koncepten.

Figur 7. Inspirationssammanställning

GENOMFÖRANDE

22

4.4.2. BrainstormingUtifrån det underlag som framkommit vid kravspecifikationen samt vid inspirationsinsamlingen genomfördes brainstormingsessioner där ett stort antal koncept togs fram. Dessa gallrades sedan ner till fyra slutgiltiga koncept som gick vidare till konceptvalet.

4.4.3. KonceptskisserEtt antal konceptskisser framställdes för de fyra koncept som gått vidare från brainstormingsessionerna. Dessa framhävde varje koncepts huvudegenskap och gav en mer överskådlig bild av koncepten, men de saknade samtidigt medvetet ett antal detaljer som kom att bestämmas först efter konceptvalet. Dessa detaljer var bland annat fotstöd, projektormodul och spegel som inte var avgörande för konceptvalet och kom att anpassas under vidareutvecklingen av det vinnande konceptet.

Figur 8. Konceptskisser

GENOMFÖRANDE

23

4.5. Konceptval

4.5.1. ÖnskemålsviktningDe olika önskemålen från kravspecifikationen viktades mot varandra i en viktningstabell. Tabell 2 visar vikten för de uppställda önskemålen.

Tabell 2. Ifylld önskemålstabell

Viktning A B C D E F G Summa Viktfaktor

Estetiskt tilltalande formgivning A 1 1 1 0 2 2 2 9 0,18

Goda egenskaper på skärmmaterial B 1 1 1 0 2 2 2 9 0,18

Robust konstruktion C 1 1 1 1 2 2 2 10 0,20

Portabel D 2 2 1 1 2 2 2 12 0,24

Enkelt handhavande E 0 0 0 0 1 1 2 4 0,08

Modulanpassad F 0 0 0 0 1 1 2 4 0,08

Dölja bakomliggande teknik G 0 0 0 0 0 0 1 1 0,02

49 1,00

4.5.2. UtvärderingskriterierFör att kunna bedöma varje koncept uppfördes en betygsskala på utvärderingskriterierna. Tabell 3 visar denna betygskala.

Tabell 3. Utvärderingskriteriner

Betyg Estetiskt tilltalande formgivning

Goda egenskaper på skärmmaterial

Robust konstruktion

Portabel Enkelt handhavande

Modulanpassad Dölja bakomliggande teknik

5 Mycket stora möjligheter till attraktiv och unik design

Möjlighet till mycket goda bild- & beröringsegenskaper på material

Konstruktionen medger låg svikt, hög säkerhet vid fel och ger hög tålighet mot hård behandling

Kan bäras för hand

Kan utan hjälpmedel snabbt monteras av 1 person

Kan enkelt kopplas ihop med fler enheter och även andra tilläggsmoduler

Ingen kabel eller teknik synlig. Går ej att förstå hur tek fungerar.

4

3 Stora möjligheter till attraktiv design

Möjlighet till goda bild- & beröringsegenskaper på material

Konstruktionen medger någorlunda låg svikt, god säkerhet vid fel och ger viss tålighet mot hård behandling

Kan rullas som en resväska

Kan med hjälpmedel monteras av 1 person

Kan kopplas ihop med fler enheter och tilläggsmoduler

Knappt synlig teknik

2

1 Någorlunda möjlighet till attraktiv design

Möjlighet till goda bildegenskaper

Acceptabelt låg svikt, viss säkerhet vid fel och tål någorlunda hård behandling

Kan hanteras av 2 personer

Kan monteras av 2 personer

Någorlunda möjlighet att koppla ihop med andra enheter och tilläggsmoduler

Viss synlig teknik

GENOMFÖRANDE

24

4.5.3. KriterieviktmatrisUtifrån betygsskalan som ställdes upp för utvärderingskriterierna skapades en kriterieviktmatris. I denna betygsattes varje koncept för hur väl det uppfyllde dessa kriterier. Dessa betyg viktades sedan enligt önskemålsviktningen. Detta gav ett viktat totalbetyg för varje koncept. Utifrån detta underlag valdes sedan ett vinnande koncept.

4.6. KonceptutvecklingDet vinnande konceptet förfinades med mer ingående skisser över komponenterna vilka sedan användes till grund för solidmodeller.

Figur 9. Snabbskiss av snäppfäste

4.6.1. SolidmodelleringEn stor del av projektet var konstruktion av komponenter i solidmodelleringsprogrammet Siemens NX6. Dessa utgick från snabba funktionsskisser, gjorda för hand, och diskussioner inom projektgruppen. Ett antal nyckelfunktioner identifierades och löstes i detalj. Ofta blev detta en iterativ process där de ingående komponenterna fick konstrueras om flertalet gånger tills gruppen ansåg att en bra lösning på problemet funnits.

Allt efter som arbetet fortskred skapades en sammanställning, en s.k. assembly, där komponenterna monterades ihop till en helhet. Detta gav en god överblick i hur de ingående delarna passade ihop med varandra. I denna assembly placerades även standardkomponenter, så som skruvar, muttrar och gångjärn, vilka hämtades från olika leverantörer på hemsidan www.solidcomponents.com. Dessa laddades ner i formatet STEP och importerades till NX6. När alla komponenter placerats i assemblyn skärskådades denna för att upptäcka felaktigheter och korrigera dessa på ett tidigt stadie.

Under konstruktionen visade det sig även att delarnas form fick anpassas mer efter funktion än för utseende på grund av att få ner tillverkningskostnaden för prototypen. Exempelvis fick specialkonstruerade benbalkar med mjukare former och inbyggda fästpunkter ersättas med rektangulära standardprofiler av aluminium.

4.6.2. FEM-analyserFör att kontrollera funktionen på ett antal delar utfördes FEM-analyser på dessa. Programmet som användes för analyserna var den inbyggda FEM-modulen i NX6. Analysen utfördes bland annat på benbalkar, snäppfästen och skärmskivan. Dessa återfinns i Bilaga 2. Ofta medförde denna analys att olika komponenter fick justeras för att inte gå sönder vid användandet. Figur 10 visar ett exempel på en FEM-analys som utfördes på ett snäppfäste.

GENOMFÖRANDE

25

Figur 10. FEM-analys av snäppfäste.

4.6.3. Dynamiska analyserProjektgruppen utförde även dynamiska analyser på assemblyn för att försäkra sig om att skärmen inte skulle välta vid användandet. Även dessa analyser utfördes i NX6. De ställdes upp så att en impulskraft tryckte på skärmytan.

4.6.4. RitningsframställningNär konstruktionen fastställts och offertförfrågan för prototyptillverkningen skulle skickas till tillverkare framställdes ritningar av samtliga komponenter. Dessa gjordes i ritningsmodulen i NX6. Alla komponenter exporterades även till STEP-filer för att en presumptiv tillverkare helst skulle utgå från dessa. Då målet var att finna en tillverkare som kunde använda CAD-filer sattes enbart viktiga och vägledande toleranser ut på 2D-ritningarna. I samband med möten med tillverkare förändrades även en del komponenter och ritningar för att medge en enklare och därmed billigare tillverkningsmetod. Flertalet delar förenklades även kraftigt för att kunna dra ner tillverkningskostnaden.

4.7. PrototypframställningMålet att en prototyp skulle tillverkas var uttalat redan från projektets början. Med detta i åtanke har tillverkningsmetoder och material valts för att passa en småskalig tillverkning.

Den största delen av arbetet med prototypframställningen har varit att hitta lämpliga tillverkare. En offertförfrågan med CAD-modeller och ritningar skickades till ett antal tillverkare. Denna förfrågan gällde produktens metalldelar.

De plastdelar som konstruerats har anpassats för rapid-prototyping. Här skickades ett antal offertförfrågningar ut.

En förfrågan skickades även till en grupp studenter på Chalmers som är aktiva i Experimentverkstaden. Detta är en verkstad där studenter efter genomgången maskinutbildning kan tillverka saker på egen hand. De offerter som inkom skiljde sig väsentligt åt vad gäller pris och leveranstid.

GENOMFÖRANDE

26

5. NULÄGESBESKRIVNINGDetta kapitel beskriver företagets produkter vid projektets inledning och därmed även utgångspunkten för examensarbetet.

5.1. Företagets produkterMed teknik från företaget kan man konvertera i princip vilken genomskinlig yta som helst till multitouchyta. De krav som ställs på ytan är att det finns plats för en projektor bakom ytan (sett från betraktarens synvinkel) samt möjlighet att placera ett antal laserljuskällor i plan med framsidan av ytan. Ytan måste även tillåta att baksidan täcks med en så kallad bakprojektionsduk

Idag har företaget i princip fyra huvudkategorier för produkter.

5.1.1. SkyltfönsterHär placeras en projektor inne i butiken samt ett antal laserljuskällor i neder- eller överkant av skyltfönstrets utsida. Med denna teknik kan de flesta skyltfönster förvandlas till en interaktiv multitouchyta. Se Figur 11.

Figur 11. Telenors skyltfönster.

5.1.2. DisplaykuberFöretaget har ett nära samarbete med en stor tillverkare av projektorer och annan videoutrustning. Detta företag tillverkar och marknadsför bl.a. så kallade videokuber. Dessa kuber kan bäst beskrivas som moduler som kan ställas upp i en matris för att skapa en videovägg. Med företagets teknik blir dessa kuber multitouchytor. Se Figur 12.

Figur 12. Ett antal displaykuber bildar en avlång multitouchvägg.

NULÄGESBESKRIVNING

27

5.1.3. Mobila enheterDe mobila enheterna hyrs framförallt ut till mässor och event. De har en skärmstorlek på mellan 72 och 80 tum. Det är denna produktkategori som detta examensarbete behandlar. Se Figur 13

En bit in i projektet framkom önskemål från företaget att deras befintliga mobila skärmar skulle få en ansiktslyftning. Mer information om detta utvecklingsprojekt finns i Bilaga 3.

Figur 13. Tidig version av mobil enhet.

5.1.4. Specialanpassade lösningarHär hamnar allt som inte kan placeras i övriga kategorier. Det kan t.ex. röra sig om en hel Multitouchvägg på en mässa. Man kan även skapa multitouchytor med former som inte har en traditionell rektangulär form. Se Figur 14.

Figur 14. Västtrafiks reseplanerare i en busskur.

5.2. Marknaden idagMultitouch har som begrepp börjat komma till allmän kännedom de senaste åren. Det lanseras stadigt en ström av nya touch-mobiltelefoner och läsplattor med multitouch har börjat dyka upp på marknaden. Det finns ett flertal olika lösningar på touchskärmar för kommersiellt bruk men de flesta är små eller specialbyggda för varje tillfälle.

NULÄGESBESKRIVNING

28

6. ANALYS OCH PROBLEMBESTÄMNINGFöljande är den problembestämmning som företagets VD, Mikael gav.

”Företaget vill skapa en väldesignad, universellt användbar, kostnadseffektiv och attraktiv multitouchskärmslösning för nyttjande vid utlokaliserade mässor och event. Viktigt är därvid att lätt kunna etablera och avetablera utrustningen, minimera arbetstid och fraktkostnader vid sådana tillfällen. Företagets avsikt är att, med hjälp av skärmen/skärmarna, förstärka sina kunders säljbudskap och effektivisera sitt varumärkesbyggande vid mässor och event för att därvid öka kundernas närvaro på marknaden och som resultat öka sin försäljning.”

6.1. Problem med företagets mobila enheterGruppen identifierade fyra huvudsakliga problemområden hos företagets befintliga mobila enheter. Dessa beskrivs nedan.

6.1.1. ErgonomiDe mobila enheter som företaget idag säljer innebär stora ergonomiska problem. Idag består dessa enheter av en stor akrylskiva (190x150 cm) som monteras i en plexiglasskiva som placeras på golvet och agerar fotstöd. Akrylskivan fungerar både som bildyta och som stativ. Eftersom akrylskivan blir så pass hög uppstår en hel del svikt när användaren trycker på den. Detta har lösts genom att låta den vara relativt tjock (20 mm) vilket leder till hög vikt. Enbart akrylskivan väger ca 70 kilo.

Den höga vikten i kombination med det stora formatet gör skivan i praktiken omöjlig att hantera av en person. Även två personer har stora problem att hantera skivan på grund av att den är svår att greppa samt den höga vikten.

6.1.2. TransportSamma faktorer som ger ergonomiska problem, d.v.s. vikt och format, ger även problem vid frakt. Det stora formatet i kombination med avsaknaden av standardiserat emballage gör att en stor arbetsinsats krävs för att kunna skicka iväg en skärm vid uthyrning.

En annan faktor som ställer till med besvär när en skärm ska skickas är att en hel del kringutrustning behöver packas ned. För att det ska bli en multitouchskärm av den stora akrylskivan krävs:

• Projektor

• Dator

• Kamera

• Kablar

• Skruvar och muttrar

Allt detta måste emballeras och packas.

ANALYS OCH PROBLEMBESTÄMNING

29

6.1.3. Montering och kalibreringMonteringen av dagens skärm sker i ett litet antal steg, vilket får anses vara positivt. Problemet är, precis som vid transporten, att den höga vikten och det otympliga formatet gör att skärmen i praktiken blir omöjlig för en ensam person att montera.

När skärmen monterats återstår att ställa upp projektor, kamera och dator. Projektorns placering måste anpassas vid varje uppställning. Likaså kamerans.

Efter att den fysiska monteringen är avklarad återstår en kalibrering av mjukvaran som måste göras vid varje uppställning. Detta är nödvändigt eftersom projektorns och kamerans position varierar från uppställning till uppställning.

6.1.4. PlaceringIdag använder man projektorer med relativt långt projektionsavstånd. Projektorn placeras på en linje rakt bakom skärmen. På grund av att ljuskäglan från projektorn inte får blockeras blir användningen av golvytan mellan skärm och projektor väldigt begränsad.

Huvudanvändningsområdet för dessa skärmar är mässor. Golvyta på mässor är dyrt, därför finns önskemål om att minska det av projektorn reserverade området bakom skärmen.

ANALYS OCH PROBLEMBESTÄMNING

30

7. FRAMTIDSBESKRIVNINGFör att ge en tydlig bild av vad gruppen anser vara en bra mobil enhet i framtiden skapades en framtidsbeskrivning.

7.1. Mobila enheter i framtidenFramtidens mobila skärm från företaget är betydligt lättare, har ett smidigare format och kan utan risk för arbetsskador hanteras av en person, såväl vid förberedelse för frakt som vid montering/demontering. Transporten av framtidens skärm sker betydligt enklare då formatet på den största delen reducerats väsentligt. Skärmen transporteras i en för ändamålet avsedd väska där varje komponent har sin bestämda plats.

Monteringen kan utföras av en person då format och vikt på de största delarna reducerats. Tydliga instruktioner för hur skärmens olika komponenter skall sättas ihop borgar för att risken för fel reduceras. Projektor, kamera och dator placeras i en ”projektormodul”. Projektormodulen får en, i förhållande till skärmen, fast monteringspunkt. Detta eliminerar behovet av kalibrering vid varje uppställning. Genom användning av projektorer med kortare projektionsavstånd, så kallade ”short throw”-projektorer ockuperar framtidens skärm betydligt mindre golvyta. Genom att kombinera en short-throw-projektor med en eller fler speglar kan avståndet som tas upp bakom skärmen minskas ytterligare.

FRAMTIDSBESKRIVNING

31

32

8. KRAVSPECIFIKATIONNedan förklaras önskemålen som definierades under arbetet med kravspecifikationen. Se Bilaga 4 för komplett kravspecifikation.

8.1. Estetiskt tilltalande formgivningFormgivningen på produkten skall vara estetiskt tilltalande för den tänkta målgruppen. Produkten skall uttrycka modernitet.

8.2. Goda egenskaper på skärmmaterialSkärmens material skall ha en för ändamålet skön och funktionell beröringkänsla. Fingret skall lätt kunna glida över materialet. Bildegenskaperna ska vara goda med avseende på kontrast, ljusstyrka, betraktningsvinkel och skall även motverka reflexer. Materialet skall inte svikta vid beröring. Materialet ska vara reptåligt för att normalt användande inte skall förstöra ytan och det ska ha hög slagtålighet. Antingen ska materialet ha hög böjstyvhet för att inte svikta, eller så ska materialet vara ihopfällbart eller ihoprullbart för att sedan spännas upp och ge en hård yta.

8.3. Robust konstruktionProdukten ska vara stabil vid användandet bland annat för att inte svikta vid beröring. Konstruktionen ska vara tålig och kunna handhas vid transport och användande utan att gå sönder. All mekanik ska vara driftsäker samt säker vid användandet.

8.4. PortabelProdukten ska vara lätt att transportera. Helst ska den enkelt kunna hanteras av 1 person. Formatet ska vara smidigt, vikten låg och den ska helst kunna vara staplingsbar. Den ska helst kunna fraktas med bud utan att anses som skrymmande. Helst ska den även gå att frakta med andra transportsätt såsom personbil och tåg.

8.5. Enkelt handhavandeAnvändaren ska enkelt kunna montera och demontera produkten utan dåliga arbetställningar eller tunga lyft. Moment vid montering och demontering ska vara enkla och få. Helst ska inga verktyg behöva användas. Användaren ska helst inte behöva kalibrera utrustningen vid varje användningstillfälle.

8.6. ModulanpassadOm möjlighet och tid finns ska flera enheter av produkten kunna länkas ihop till en större enhet. Produkten ska även vara förberedd för en anpassningsbar projektormodul med inbyggd dator. Det ska helst gå att använda olika typer av projektorer i denna. Det bör finnas möjlighet att koppla in extern dator om behov av mer datorkraft uppstår.

Andra exempel på modulanpassning kan vara tilläggspaket med högtalare och kamera för ansiktsigenkänning.

KRAVSPECIFIKATION

33

8.7. Dölja bakomliggande teknikTekniken bakom produkten bör döljas i största möjliga mån för att förhindra ”reverse-engineering” samt ge en fascinationskänsla hos de som interagerar med produkten.

KRAVSPECIFIKATION

34

9. LÖSNINGSFÖRSLAGFöretaget hade initialt en idé om en skärm där bildytan baseras på en ihoprullbar polymerduk som spänns för att uppnå styvhet och god beröringskänsla. Gruppen valde tidigt huvudspår genom en för- och nackdelsanalys mellan stel och ihoprullbar bildyta. Denna återfinns i Bilaga 5. Där framkom bland annat att det skulle kräva allt för stor arbetsinsats med ett alldelles för osäkert slutresultat. Baserat på denna analys valde gruppen att fortskrida med en fast skärmyta i glas eller liknande material.

Därefter började konceptgenereringen med stel skiva som huvudspår. Brainstormingsessionerna utfördes oftast parvis och hade som upplägg att de aktuella problemen formulerades och diskuterades utifrån de inriktningar som valts tidigare i projektet. Därefter togs ett flertal olika lösningar på varje problem fram med hjälp av skisser.

Dessa skisser sammanställdes sedan och när all konceptgenerering var färdig fanns det ett flertal koncept formulerade. Vissa av dessa var dock allt för avancerade och valdes bort direkt. Även ett antal andra intressanta koncept fick väljas bort på grund av att kostnaden och arbetsmängden hade blivit allt för stor. Till slut fanns det fyra olika koncept kvar. Dessa presenteras nedan:

LÖSNINGSFÖRSLAG

35

9.1. Koncept 1

Figur 15. Koncept 1

Figur 15 visar koncept 1. Detta koncept baseras på en skärm där änden är böjd bakåt. Den vinklade skärmänden bidrar med styvhet till skärmen. Fotstöden och benen är uppbyggda i mindre komponenter av skräddarsydd aluminiumprofil och monteras ihop med enkla klickfästen. När benen är monterade skjuts skärmen enkelt fast i änden på benen. Tanken med detta koncept är att framhäva bildytan genom att benen hålls mer diskreta och gömda bakom skärmen. Vid interaktion med skärmen kommer användarens synfält enbart upptas av bildytan utan störande benstöd då skärmen hänger ut framför benstöden.

Fördelar:

• Styvare skiva horisontell riktning.

• Unikt designuttryck.

• Enkel montering.

• Lätta lyft på alla delar utom skärm.

• Bilden i fokus.

• Skräddarsydd aluminiumprofil ger stora möjligheter att förbereda fästpunkter för tilläggsmoduler såsom högtalare.

Nackdelar:

• Klickfästen ger någorlunda avancerad konstruktion.

• Vinkel på ben ger stor momentarm vilket ställer större krav på stabil konstruktion.

LÖSNINGSFÖRSLAG

36

9.2. Koncept 2

Figur 16. Koncept 2

Figur 16 visar koncept 2. Detta koncept är snarlikt koncept 1 men skillnaden här är att skärmen har en framåtböjd ände. Fördelen med detta är, förutom stabiliteten, att denna kan användas för att placera innehåll på. T.ex. kan företagets logotyp fästas på undersidan av glaset. Det öppnar även upp för andra intressanta möjligheter i framtida utvecklingar som t.ex. att projicera ett tangentbord eller någon annan typ av interface på den framåtböjda delen.

Fördelar:

• Styvare skiva horisontell riktning.

• Unikt designuttryck.

• Enkel montering.

• Lätta lyft på alla delar utom skärm.

• Skräddarsydd aluminiumprofil ger stora möjligheter att förbereda fästpunkter för tilläggsmoduler såsom högtalare.

• Möjlighet att i framtiden använda den nedre skärmänden som extra touchyta.

Nackdelar:

• Klickfästen ger någorlunda avancerad konstruktion.

• Vinkel på ben ger stor momentarm vilket ställer större krav på stabil konstruktion.

LÖSNINGSFÖRSLAG

37

9.3. Koncept 3

Figur 17. Koncept 3

Figur 17 visar koncept 3. Detta koncept är aningen simplare än koncept 1 och 2 och skulle därmed bli billigare att tillverka. Konceptet består av en skärm som hålls på plats av stål- eller aluminiumstänger. Montering skulle ske genom att gänga fast benen i ett fäste som sitter i skärmdelen. Detta koncept ger ett enkelt och stilrent uttryck.

Fördelar:

• Enkla komponenter att tillverka.

• Stilrent formspråk.

• Billig konstruktion.

• Tunn låda vid packning.

Nackdelar:

• Liknande design som hos konkurrenters produkter.

LÖSNINGSFÖRSLAG

38

9.4. Koncept 4

Figur 18. Koncept 4

Figur 18 visar koncept 4. Detta är det koncept med minst antal delar. Benen levereras platta och viks ut likt en trappstege. Skärmen hakas sedan fast på benen.

Fördelar:

• Ytterst få komponenter.

• Snabb montering.

• Väldigt tunn låda vid packning.

Nackdelar:

• Kan bli stabilitetsproblem med benen.

• Svårt att få ett passande designuttryck.

LÖSNINGSFÖRSLAG

39

9.5. Komponenter som skall anpassas till valt skärmkonceptI konceptgenereringen framkom även att en projektormodul och transportväska skulle tas fram men att dessa skulle anpassas efter den slutgiltiga skärmlösningen då skärmens utformning var drivande. Koncept med helhetslösningar för dessa togs dock fram för att senare kunna implementeras i valt skärmkoncept.

9.5.1. ProjektormodulProjektormodulen är en portabel väska som innehåller allt som krävs för att skärmen ska fungera. Det vill säga en projektor, dator, kamera och strömadapter. Tanken med denna modul är att den lätt ska kunna fästas på skärmen på ett sätt så att användaren enbart ska behöva koppla in en nätkabel, starta datorn och projektorn utan att behöva göra några justeringar eller inställningar. Se Figur 19. En spegel ska även användas för att halvera projektionsavståndet.

Figur 19. Projektormodulskisser

9.5.2. TransportväskaEn skräddarsydd väska på hjul skulle även tas fram till den färdiga prototypen. Detta för att underlätta vid flytt av skärmen samt minimera fraktkostnaderna. Ett antal koncept togs fram och det som till slut valdes var en lutningsbar väska. Alla skärmkoncepten fick nerpackade en väldig högsmal form, ungefär 1000x1600x100 mm, vilket skulle ge en tunn och avlång väska. Detta är bra ur fraktsynpunkt. Dock skulle detta ge svårigheter i form av instabilitet och vältrisk. Lösningen på detta var att göra ett utfällbart hjulpar som lutar ner väskan, sänker dess tyngdpunkt och ger ökad stabilitet i och med sin ökade bredd. Se Figur 19. Vid urplockning av komponenterna skulle även denna lutning se till att ingenting ramlar ut ur väskan samt ge en bättre översikt av komponenterna.

Figur 20. Skisser på transportväska.

LÖSNINGSFÖRSLAG

40

10. VAL AV LÖSNINGDe fyra koncepten bedömdes utifrån de utvärderingskriterier som beskrivs i avsnitt 4.5.2. Utvärderingskriterier och infördes sedan i en kriterieviktsmatris. Se Figur 21.

Figur 21. Kriterieviktsmatris

Koncept 1 och Koncept 2 var snarlika och slutade på samma totalbetyg. Efter diskussion inom gruppen och företaget beslutades att gå vidare med Koncept 2. Detta främst på grund av:

Den framåtböjda änden går att använda till framtida tillämpningar såsom projicerade multitouchtangentbord eller navigeringssystem och det går även att på ett estetiskt tilltalande sätt fästa företagets logotyp på undersidan av glaset. Gruppen och företaget ansåg också att Koncept 2 hade ett bättre designuttryck än Koncept 1.

Figur 22 visar konceptskiss av Koncept 2.

Figur 22. Det vinnande koncept.

VAL AV LÖSNING

41

42

11. VIDAREUTVECKLING AV LÖSNINGVidareutveckling av det valda konceptet samt detaljkonstruktion av dess ingående delar var den del av projektet som upptog mest tid. Då antalet delar som konstruerats är relativt stort har vi valt att här endast beskriva komponenter som fyller nyckelfunktioner i produkten. En fullständig komponentlista finns i Bilaga 6.

En genomgående tanke har varit att konstruera alla delar med minst ett mått som är så pass litet att de kan förpackas i en tunn transportväska. Transportväsken beskrivs längre fram i rapporten.

11.1. Prototypens benGruppen hade först tänkt använda en specialtillverkad aluminiumprofil till skärmens benstöd. Detta hade dock blivit alltför kostsamt till prototypen på grund av den höga verktygskostnaden. Därför togs beslutet att använda en befintlig aluminiumprofil.

Då det inte fanns några befintliga profiler som var liknande den tänkta specialtillverkade så beslutade gruppen att använda ett fyrkantsrör i aluminium. För att bibehålla samtliga funktioner som den specialtillverkade profilen var tänkt att inneha konstruerades ytterligare komponenter som skulle fästas inuti fyrkantsröret. Dessa var främst till för att positionera de så kallade benkopplingarna vid montering.

11.2. KopplingarEtt starkt önskemål har varit att skärmen ska kunna monteras av en person. Det blev även tydligt att det var mycket önskvärt att monteringen även ska kunna ske helt utan verktyg. Ej heller lösa fästelement (som kan komma bort eller användas på fel ställe) var önskvärda.

Möjlighet för en person att montera skärmen har lösts genom att dela upp skärmen i väl genomtänkta delkomponenter. För att möjliggöra att delkomponenterna sätts ihop utan verktyg eller lösa fästelement har mycket energi lagts på att ta fram snabbkopplingar.

För att skapa tydlighet och på så sätt ytterligare förenkla monteringen har de olika kopplingarna färgkodats. Delar som skall anslutas till varandra har anslutningspunkter i samma färg. Färger som egentligen inte alls passar in i det övriga formspråket, och som av de flesta skulle anses som väldigt stickiga har valts. Detta för att tydligt signalera att de inte skall synas efter monteringen. På så sätt kan användaren enkelt kontrollera om något fel uppstått i monteringen. Färgerna valdes även med hänsyn till användare med nedsatt färgseende.

11.2.1. BenkopplingFör att skapa enkelhet i monteringsstegen, samt på grund av de positiva ekonomiska effekterna, togs en enhetlig koppling fram. Kopplingen används mellan benstödets över- och underdel, samt mellan benstöd och skärmens fötter. Kopplingen består av fyrkantsrör som passar i benens delar samt i foten. I vardera ände av fyrkantsrören finns en spärr som förhindrar att röret glider ur benet när det väl satts på plats. Figur 23 visar en benkoppling.

Spärren är anpassad för att lätt kunna tryckas ned med ett finger och på så sätt frigöra kopplingen. Figur 24 och 25 visar spärren.

VIDAREUTVECKLING AV LÖSNING

43

Figur 23. Benkopplling

Figur 24. Benkopplingens spärr

Figur 25. Funktionsöversikt benkopplingens spärr.


44

För att montera benet på foten börjar man med att ansluta den ena benkopplingen till foten. Benkopplingens utformning uppmanar tydligt hur den ska sitta. Se Figur 26.

Efter att benkopplingen monterats sätts benets nedre del dit, Figur 27 visar detta steg. Därefter ansluts nästa koppling, som är uppbyggd på samma sätt som benkopplingen, men med den skillnaden att denna är vinklad. Se Figur 28.

Nästa steg, som slutför monteringen av benet är att ansluta den övre delen. Se Figur 29

Samma manöver upprepas med den spegelvända uppsättningen av fot och ben. Figur 30 visar båda uppsättningar av fot och ben.

Figur 26. Benkoppling ansluts till foten.

Figur 27. Benets nedre del ansluts till foten.


45

Figur 28. Övre benkoppling ansluts.

Figur 29. Benets övre del ansluts.

Figur 30. Skärmens båda ben monterade.


46

11.2.2. Koppling för stabiliserande balkarFör ökad stabilitet ansluts två stycken tvärgående balkar. En ansluts mellan fötterna, den andra ansluts högre upp mellan benen. Dessa ansluts med en enkel snabbkoppling. Figur 31 visar snabbkopplingen.

Figur 32 visar hur den nedre balken fästs. Figur 33 visar den nedre balken i anslutet läge.

Figur 31. Snabbkoppling för tvärgående stabilitetsbalkar.

Figur 32. Den nedre balken ansluts.

Figur 33. Nedre balken ansluten.


47

Balkarna kopplas lös genom att spärren på vardera sida trycks in och balken dras ut från sitt läge. Figur 34 visar hur den övre balken lossas.

Figur 34. Övre balk kopplas loss.


48

11.2.3. SkärmkopplingNär benen monterats kan skärmen anslutas. Detta görs genom att ansluta skärmens kopplingsdelar till motsvarande del på benens övre delar. En spärr säkerställer att skärmen sitter fast när den väl satts i position. Figur 35 och 36 visar detta. Kopplings kilformade utförande gör att full kontakt och stabilitet alltid uppstår.

Figur 35. Skärmkoppling

Figur 36. Skärmen ansluts till benen.


49

För att lossa skärmen från benen dras spärren bak tills den stannar i sitt bakre läge. Detta upprepas på båda sidor. Nu är skärmen lösgjord och kan lyftas bort. Notera färgen som blir synlig och signalerar att skärmkopplingen är olåst. Se Figur 37.

Figur 37. Skärmkopplingen låses upp.


50

11.3. SpegellösningFör att minska det fria utrymme som krävs bakom skärmen togs en spegellösning fram. Utan spegel måste ett utrymme som motsvarar projektorns projektionsavstånd reserveras bakom skärmen. Genom att använda en spegel kan detta avstånd halveras. Spegeln monteras bakom skärmen med ett snabbfäste. Spegeln fälls upp och stannar i ett bestämt läge och kan sedan finjusteras med vantskruvar. Se Figur 38. För att spara vikt valdes en spegelduk som spänns runt en aluminiumram, på ungefär samma sätt som en målarduk på en träram. Se Bilaga 7 för mer information om spegeln.

Spegeln monteras enligt Figur 39.

Figur 38. Spegel

Figur 39. Spegeln monteras.


51

Figur 40 beskriver hur projektorns position beror av spegelns position och vinkel i förhållande till projektionsytan. Den skuggade projektorn i figuren representerar projektorns position utan pegel. Vinkeln mellan spegeln och projektionsytan bestämmer projektorns faktiska position.

Figur 40. Uppställning i NX6 för beräkning av spegel- och projektorvinklar.


52

11.4. Laserplanets utformningDagens laserlist upptog drygt tre fjärdedelar av skärmbredden. Ett av målen i detta projekt var att få ner storleken på denna list utan att försämra, helst förbättra, täckningen av laserljus framför skärmytan. Den lösningen som bedömdes bäst var en solfjäderliknande infästning av lasrarna. Se Figur 41.

Figur 41. Prototypens laserfästen.

Med denna infästning kunde laserljuset få en ökad täckning över skärmytan samtidigt som den upptog väsentligt mindre utrymme och uppmärksamhet. Lasrarna försänktes även i skärmen för att laserplanet skulle hamna närmare skärmytan och ge en bättre användarupplevelse. Se Figur 42 för jämförelse mellan förra generationens och prototypens lasertäckning.

Figur 42. Jämförelse av laserljustäckning mellan prototypen och befintlig lösning.


53

11.5. Projektor/datormodulFigur 43 visar den slutgiltiga lösningen av den s.k. projektormodulen som innehåller de komponenter som krävs för att touchtekniken ska fungera d.v.s. projektor, dator och kamera.

Figur 43. Översiktsbild på projektormodul.

11.5.1. ElförsörjningModulen kom även att innefatta en fördelardosa som dator och projektor kopplas till. Denna fördelardosa leder till ett apparatintag vilket medför att enbart en strömsladd behöver kopplas in i enheten vid montering. Se Bilaga 8 för apparatintag. Kameran får sin ström från USB och kopplas därför enbart in i datorn.

11.5.2. Modulens uppbyggnadFör att hålla fast dator och projektor på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt användes en bockad aluminiumplåt som bottenskiva. Kanter bockades upp för att hålla komponenter på plats och för att möjliggöra fästpunkter för modulens väggar. Denna bockade plåt kan ses i Figur 44.

Figur 44. Bockad bottenplåt till projektormodul.


54

Ändarna på de uppbockade innerkanterna bockades ytterligare en gång för att inte orsaka skador på projektor och dator vid montering samt även möjliggöra fastsättning av dessa. Ändarna snäppes fast genom plåtarnas återfjädring. Se Figur 45.

Figur 45. Fäste till projektor och dator.

Under aluminiumplåten fästs en bottenskiva av plast för att täcka denna. Plastbotten och aluminiumplåten har försetts med ventilhål för inluft till projektorn och utluft till dator samt låsöppning till ett Kensington säkerhetslås för att förhindra stöld. Se Bilaga 9. Modulens väggar består av bockad plåt med öppningar för projektorns utluft, ett apparatintag och linsskydd till projektorn. Se bild 46 och 47.

Figur 46. Apparatintag och utluftshål för projektorfläkt.

Figur 47. Öppningsbart linsskydd.


55

Öppningen av locket sker genom att användaren lyfter upp detta någon centimeter. Därefter lyfter två gasfjädrar upp locket och håller fast detta i öppet läge för att medge bekymmersfri interaktion med projektor, dator och kamera. Placeringen av gasfjädrarna är gjord så att de strävar efter att hålla locket stängt tills dess att det har lyfts upp någon centimeter. Se bild 48.

Figur 48. Öppning av projektormodulens lock.

Locket består av två delar; ett aluminiumlock för stabilitet och ett övre, löstagbart lock av genomskinlig Lexan. Projektormodulen är synlig under bildytan. För att utnyttja detta formgavs den bakre delen av modulen till att ha samma vinkel som skärmytans nedre del. Detta ger möjligheten att för varje uthyrning/försäljning av produkten enkelt placera kundens logotyp eller budskap mellan de bägge locken. Se Figur 49.

Figur 49. Möjlighet för kund att placera sin logotyp på projektormodulen.


56

11.5.2.1. Handhavande

Projektormodulen fästs enkelt på skärmen med magnetfästen mot modulens fötter. Dessa fötter medger även placering på annan plats vid användning utan spegellösning.

För att använda projektormodulen placeras den på sin plats av användaren. Därefter kopplar denne in en strömsladd i apparatintaget och öppnar locket för att slå på dator och projektor. Efter detta kan locket stängas och skärmen är redo att användas.

11.5.3. Val av projektorValet av projektor föll på modellen InFocus 1503. Se Figur 50. Projektorns datablad återfinns i Bilaga 10. Anledningarna till detta val var:

• Dess korta projektionsavstånd. En throw ratio på 0.8 gav för given skärmstorlek ett projektionsavstånd på 1,26 m.

• Dess låga vikt. Projektorn väger endast 2 kg.

• Dess kompakta format. Projektorns dimensioner uppmätte endast 235x222x83.8 mm.

• Dess höga upplösning WXGA (1280x800).

• Dess relativt starka ljuststyrka. Ljuststyrkan på 3000 ANSI Lumen är den högsta gruppen kunde finna för projektorer med så låg throw ratio i kombination med hög upplösning.

11.5.4. Val av datorEfter jämförelse mellan flertalet datorer i kategorin Nettops (små, strömsnåla stationära datorer) föll det slutgiltiga valet på Apples Mac mini. Se Figur 51. Fördelarna med denna var den snabba processorn i kombination med dess kompakta format. Se Bilaga 11 för tekniska specifikationer.

Figur 50. InFocus 1503. Figur 51. Mac Mini


57

11.6. Exploderad vy över skärmenFigur 52 visar en exploderad vy över skärmen och dess komponenter.

WEIGHT:

sammanstallning_asmSHEET 1 OF 1

REV.

ADWG. NO.SIZE

SCALE:1:1

Figur 52. Exploded view


58

11.7. TransportväskaFör att tillgodose kraven på portabilitet och kostnadseffektiv transport togs en transportväska fram. Väskan går på hjul vilket möjliggör att den hanteras av en person. Den totala vikten blir 40 - 50 kg.

Väskans yttre mått bestäms i princip helt av den största ingående komponenten i skärmen, vilket är skärmytan. För att hålla volymen låg (och därmed fraktpriset lågt) konstruerades väskan för att vara så tunn som möjligt. En så pass hög och tunn konstruktion blir ostabil i stående läge. Detta löstes genom att förse väskan med ett utfällbart hjulpar som möjliggör att väskan lutas. På så sätt kombineras ett smidigt fraktformat med enkel hantering. Se Figur 53 och 54.

Figur 53. Transportväskan

I lutat läge blir bredden ca 75cm för att lätt kunna passera dörrar och komma in i hissar. Lutningen underlättar för användaren när skärmens komponenter ska plockas ut för montering och in igen efter demontering. Varje komponent har sin bestämda plats som är väl markerad i det skyddande skummaterialet och på så sätt minimeras risken för att väskan packas på fel sätt eller att komponenter glöms kvar. Se Figur 55.


59

Figur 54. Jämförelse mellan transportväskans stvå lägen.

Figur 55. Exploderad vy över transportväskan.


60

12. PRESENTATION AV LÖSNING

Figur 56. Skärmen i sin helhet.

Projektet har resulterat i en portabel 72” multitouchskärm. En kombinerad projektor- och datormudul som ansluts till skärmen bidrar till att skärmen snabbt och enkelt monteras. Allt som behövs för att skärmen skall fungera finns i modulen.

En spegellösning har tagits fram vilket möjliggör att inbyggnadsmåttet minskas till mindre än en meter, vilket var ett starkt önskemål från företaget.

För att göra frakt och hantering av skärmen så billig och effektiv som möjligt togs en transportväska fram. Resultatet är en tunn och smidig väska där skärmens alla delar har sina bestämda platser. Detta gör att montering- och demonteringsstegen är snabba och intuitiva. Väskan kan lutas för ökad stabilitet vid hantering, samt för god överblick över skärmens ingående komponenter.

På följande sidor visas renderade bilder av den slutliga lösningen. Se Figur 56 till 65.

PRESENTATION AV LÖSNING

61

Figur 57. Möjlighet för kund att placera logotyp på skärmen

Figur 58. Ben och projektormodul.


62

Figur 59. Projektormodul.

Figur 60. Projektormodul sedd bakifrån.


63

Figur 61. Prototypen sedd framifrån.

Figur 62. Prototypen utan spegel och projektormodul.


64

Figur 63. Transportväskan

Figur 64. Prototypens komponenter nerpackade i transportväska.


65

Figur 65. Öppnad transportväska


66

13. DISKUSSIONSvarsfrekvensen på enkäten visade sig vara så låg så att det inte gick att skapa någon relevant statistik utifrån den. Gruppen fick utgå från de ostrukturerade intervjuerna.

I efterhand kan gruppen konstatera att omfattningen av projektet i många avseenden har varit allt för stor. Detta har medfört att en oproportionerligt stor arbetsinsats gick till detaljkonstruktion.

Med facit i hand kan man tydligt se att snävare avgränsningar hade varit lämpligt. Dock bör tilläggas att eftersom målet från början var att ta fram en fullt fungerande prototyp hade det inte gått att t.ex. avgränsa arbetet till att bara röra vissa specifika delar. Den bästa vägen att gå hade troligen varit att på konceptstadiet välja ett simplare koncept. På så sätt hade konstruktionsarbetet kunnat koncentreras till ett mindre antal delar och därmed producerat bättre genomtänkta detaljer.

Genom hela projektet har budgeten för hur mycket prototypen får kosta varit lite svävande. Det har inte diskuterats särskilt mycket med företaget för att komma fram till en rimlig kostnad. En tydligare budget hade varit fördelaktigt. Gruppen borde ha haft en diskussion med företaget angående denna aspekt tidigt i projektets gång.

På grund av tillverkningskostnad har den ursprungliga formgivningstanken inte kunnat realiseras fullt ut. Framförallt rör det sig om den egenutvecklade aluminiumprofil som var tänkt att tillverkas. En hög startkostnad vid tillverkning gjorde det omöjligt att inom budget ta fram denna profil. Detta påverkar stora delar av utseende och funktion hos skärmens benkonstruktion.

En aspekt som inte berörts tillräckligt i projektet har varit optimering av komponenter med avseende på hållfasthet och vikt. Många delar har överdimensionerats för att säkerställa att de håller. Med mer utvecklingstid, och större kunskaper inom optimering och FEM hade dessa delar kunnat bli lättare.

Om tänkta tillverkare hade tagits in tidigare i projektet hade gruppen haft större möjlighet att anpassa komponenter för att passa de tillverkningsmetoder som tillverkaren föredrar. Detta hade kunnat göras löpande under detaljkonstruktionsfasen. På så sätt hade input från tillverkare kunnat föras in direkt. Detta hade troligtvis lett fram till delar som är betydligt enklare och billigare att tillverka.

DISKUSSION

67

68

14. REKOMMENDATIONERPrototypen som har utvecklats är just en prototyp och därför har en rad kompromisser varit nödvändiga. Nedan listas de mest signifikanta skillnaderna mellan prototyp och tänkt serietillverkad produkt, tillsammans med projektgruppens rekommendationer om hur arbetet bör fortsätta.

14.1. Strängpressad benprofilDen ursprungliga idén var att ta fram en aluminumprofil för tillverkning av skärmens ben. Detta blev på ett tidigt stadie struket på grund av den höga startkostnaden för att tillverka en sådan profil. Figur 65 visar exempel på hur en sådan profil skulle kunna se ut.

Figur 66. Exempelförslag på strängpressad benprofil.

Genom att använda denna profil kan ett stort antal komponenter som behövs i prototypen uteslutas från den serieproducerade skärmen. Dessa delars funktion integreras i profilen. Exempel på sådana delar är de bockade plåtdetaljer som håller benkopplingarna på plats. Genom att utesluta dessa delar vinner man utöver det uppenbara (att dessa ej behöver tillverkas) även att bearbetningstiden för benen minskas. Detta eftersom fästhål för de uteslutna delarna ej behöver borras.

Genom att använda en speciellt framtagen profil finns stora möjligheter till viktoptimering genom variera tjockleken samt lägga till interna stödstrukturer. Profilen kan även förses med interna kanaler för kabeldragning och liknande. Även externa fästspår för tilläggsmoduler kan integreras i profilen. Formen på profilen kan med fördel tas fram i samråd med tillverkaren, då de besitter stor erfarenhet och kompetens. Detta för att försäkra sig om att tillverkningen blir så kostnadseffektiv som möjligt samt att bästa möjliga funktion erhålls.

Ytterligare en faktor som talar för användande av en speciellt framtagen aluminiumprofil till benen är att det ger stora möjligheter att anpassa de rent estetiska aspekterna.

REKOMMENDATIONER

69

14.2. Benstöd i ett styckeEtt annat alternativ som framkom i projektets slutskede var att tillverka ett ben ur ett stycke aluminium. På så sätt skulle ett flertal delar försvinna vilket skulle kunna väga upp den dyrare tillverkningskostnaden som ett sådant ben skulle ha. Fördelarna med dessa ben skulle kunna vara hög styvhet, lägre vikt, enklare montering, färre komponenter, enklare kabeldragning i benen och att kundena kan anpassa plastskivorna till sin grafiska profil. Dessa benstöd skulle dock behöva ytterligare undersökning och utvekling då idén uppstod i slutet av detta examensarbete. Figur 66 visar konceptförslag på hur dessa benstöd skulle kunna vara uppbyggda.

Figur 67. Överblick av benstöd gjorda i ett stycke.

14.3. TilläggsmodulerGenom att ta fram en serie tilläggsmoduler som är anpassade till skärmen skulle stora möjligheter att utöka användarupplevelsen uppstå. Nedan listas några exempel på tilläggsmoduler.

14.3.1. HögtalareEn uppsättning högtalare som ansluts till skärmen kan t.ex. utöka upplevelsen genom att använda ”surroundeffekter” så att ljudet upplevs komma från det håll där användaren interagerar med skärmen.

14.3.2. KameraEn kamera som placeras så att den ser användaren/användarna skulle öppna möjligheter för intressanta applikationer som anpassar innehållet efter vem som interagerar med skärmen. Innehållet kan t.ex. förminskas och flyttas ner om ett barn står vid skärmen. Andra intressanta tillämpningar kan vara att byta ut innehållet beroende på andra faktorer så som kön, ålder, humör, o.s.v. genom teknik för ansiktsigenkänning.

REKOMMENDATIONER

70

14.3.3. SkrivareEn skrivare som ansluts till skärmen skulle kunna användas för t.ex. kom-ihåg-listor, där användare väljer varor på skärmen innan han/hon går in i butiken för att handla.

14.4. Intern eldragningPrototypens laserljuskällor matas med ström genom att en transformator ansluts direkt till laserlisternas baksidor. I en serieproducerad skärm vore det fördelaktigt om detta ersattes med kablar som går inuti benen.

14.5. PlastdetaljerPrototypens plastdetaljer tillverkas genom Rapid Prototyping. Vid en serieproduktion skulle, beroende på seriestorlek, andra metoder kunna väljas. Vid en liten serie är troligtvis fräsning av dessa delar lämpligt. Vid en större serie kan gjutning bli aktuellt.

Vid serieproduktion och användning av den tidigare beskrivna aluminiumprofilen kan vissa plastdetaljer förenklas.

14.6. LyftverktygFör att monteringsarbete ska kunna utföras på ett ergonomiskt sätt utan risk för arbetsskador har skärmen delats upp i väl genomtänkta delkomponenter. Dock återstår en stor komponent som inte kan delas upp, skärmytan. Denna är stor och relativt tung, dessutom är det den del som skall lyftas högst av alla. Med detta i åtanke rekommenderar projektgruppen att ett lyfthjälpmedel inkluderas i produkten. Figur 67 visar en tidig konceptskiss på ett lyftverktyg.

Figur 68. Test

REKOMMENDATIONER

71

14.7. Allmän detaljöversynPå grund av att så pass många detaljer tagits fram under relativt kort tid finns det behov av att granska och se över detaljgenomförandet innan en serieproduktion.

14.8. Utvärdering av prototypNär prototypen tillverkats och monterats återstår att utvärdera dess funktion. Faktorer som bör undersökas är bl.a.

• Stabilitet i benstöden

• Stabilitet i skärm

• Kopplingars funktion

• Arbetshöjd

• Spegellösningens funktion

• Projektormodulens funktion

REKOMMENDATIONER

72

15. REFERENSERTryckta referenserJOHANNESSONHANS,PERSSONJAN-GUNNAR&PETTERSSONDENNIS(2004)PRODUKTUTVECKLING.

Stockholm, Liber AB ISBN 91-47-05225-2

ÖSTERLINKENNETH(2007)DESIGNIFOKUSFÖRPRODUKTUTVECKLING:VARFÖRSERSAKERUTSOMDEGÖR.MALMÖ,

Liber AB ISBN 978-91-47-08631-3

ULRICHKARLT.,EPPINGERSTEVEND.(2008)PRODUCTDESIGNANDDEVELOPMENT.

Singapore, McGraw-Hill ISBN 978-007-125947-7

REKOMMENDATIONER

73

Elektroniska referenserHTRGROUP.COM

Projector Facts: http://htrgroup.com/main.php?section=all Besökt 2010-04-12

NUIGROUP.COM:

LLP: http://wiki.nuigroup.com/Laser_Light_Plane_Illumination_(LLP) Besökt 2010-04-12

SVETS.SE:

Limning: http://www.svets.se/tekniskinfo/limning.4.ec944110677af1e8380007545.html Besökt 2010-04-13

SÖDERTÖRNSHÖGSKOLA:

E. Ljungar, Intervjuteknik: http://webappl.sh.se/C1256EE4003BCFE6/0/421F04E2D7F692C8C125751B004D4E90/$file/IntervjuteknikTE.pdf Besökt 2010-04-10

Konkurrentanalys: http://webappo.sh.se/C1256CFE0käl04C57BB/0/77F1568553C056E5C12573FE00302CD7/$file/konkurrentanalys%202.pdf Besökt 2010-04-10

REKOMMENDATIONER

BILAGA 1 - KONKURRENTANALYS OCH INSPIRATIONSBILDER

1/2

2/2

BILAGA 2 - FEM

Structural Analysis of ModelA Structural Simulation Report

Software Used:Strength Wizard

Part Information

Date: 23-Mar-2010

Part Name: C:\My Dropbox\Delat medPelle\Examensarbetet\CAD\konceptutveckling\skarm_limmad.prt

Units: millimeters

Volume: 1.727e+007 mm^3

Mass: 1.352e+005g

Center of Mass: x = 10.19, y = -2.603e-013, z = -2.603e-013

IntroductionThe Strength Wizard CAE (Computer-Aided Engineering)

software program was used to simulate the behavior of thepart subjected to structural loading conditions. The results ofa simulation provide insight into how the parts may performand how the design might be improved. Convergence andsolution quality are evaluated and can serve as guides for

analyzing the quality of calculated results.

Solution Summary

Material Properties

Name Value TypeMaterial Name Acrylic Isotropic

Mass Density 1.200e-006(kg/mm^3) Temperature Independent

ReferenceTemperature Not Defined(C)

Young's Modulus 2.000e+006(kPa =mN/mm^2) Temperature Independent

Poisson's Ratio 0.4000 Temperature Independent

Shear Modulus Not Defined(kPa =mN/mm^2)

Thermal ExpansionCo-efficient Not Defined(1/C)

ThermalConductivity

215.6(microW/(mm*C)) Temperature Independent

Yield Strength 48000 Temperature Independent

FEM-analys på skärmdel vid ett relativt hårt tryck med ett finger uppe i vänster hörn.

1/8

Ultimate Strength Not Defined

Loads

Name Type Magnitude VectorForce(1) Face Force 4.000 N x = -1.000, y = 0.0, z = 0.0

Constraints

Name TypeFixed(1) Fixed_BC

Results

Structural Performance

Red

Indicatesmodelfailure.Either thestresseshaveexceededthe yieldstrength orthe ultimatetensilestrength ofthe material

Yellow

Indicatesexcessivestress. Thestresseshaveexceededthe safetyfactor of thematerial asdefined inthe materialproperty.

Green

Indicatesareas of themodel thatneither failor areabove thesafetyfactor. For amodel topassstructuralperformancecriteria, thewhole modelshould begreen.

Displacement

2/8

Stress (Von Mises)

Answer Quality

3/8

Structural Analysis of ModelA Structural Simulation Report

Software Used:Strength Wizard

Part Information

Date: 26-Mar-2010

Part Name: C:\My Dropbox\Delat medPelle\Examensarbetet\CAD\konceptutveckling\projektorhylla_hylla.prt

Units: millimeters

Volume: 40531 mm^3

Mass: 109.9g

Center of Mass: x = 53.84, y = 41.76, z = 41.76




Solution Summary

Material Properties

Name Value TypeMaterial Name Aluminum_6061 Isotropic



Young's Modulus 6.898e+007(kPa =mN/mm^2) Temperature Dependent

Poisson's Ratio 0.3300 Temperature Dependent


Thermal ExpansionCo-efficient 2.238e-005(1/C) Temperature Dependent

ThermalConductivity

1.543e+005(microW/(mm*C)) Temperature Dependent

Yield Strength 2.417e+005 Temperature Dependent

Ultimate Strength 2.760e+005 Temperature Dependent

FEM-analys på projektormodulens hyllkonsoller. Undersökning av hållfasthet vid en kraft som överstiger projektormodulens egentyngd.

4/8

Loads

Name Type Magnitude VectorForce(1) Face Force 100.0 N x = -0.9659, y = -0.2588, z = 3.964e-007

Constraints

Name TypePin(1) Pinned_BC

Results


Red


Yellow


Green


Displacement

5/8

Stress (Von Mises)

Answer Quality

6/8

Loads

Name Type Magnitude VectorForce(1) Face Force 100.0 N x = -0.9659, y = -0.2588, z = 3.964e-007

Constraints

Name TypePin(1) Pinned_BC

Results


Red


Yellow


Green


Displacement

Analys av snappfasteA Structural Simulation Report

Company: LTU, i4sense

Software Used: Strength Wizard

Part Information

Date: 17-Mar-2010

Part Name: C:\My Dropbox\Delat medPelle\Examensarbetet\CAD\konceptutveckling\fastplugg_for_mittenstang.prt

Units: millimeters

Volume: 14496 mm^3

Mass: 113.5g

Center of Mass: x = -7.359e-007, y = 20.53, z = 20.53




Solution Summary

Material Properties

Name Value TypeMaterial Name ABS Isotropic



Young's Modulus 2.000e+006(kPa =mN/mm^2) Temperature Independent

Poisson's Ratio 0.4000 Temperature Independent


Thermal ExpansionCo-efficient 7.000e-005(1/C) Temperature Independent

ThermalConductivity

170.0(microW/(mm*C)) Temperature Independent

Yield Strength 40000 Temperature Independent

Ultimate Strength Not Defined

FEM-analys på snäppfäste för att undersöka huruvida snäppet går att böja samt att det inte finns risk för brott vid önskad nedböjning.

7/8

Loads

Name Type Magnitude VectorForce(1) Face Force 25.00 N x = 0.0, y = 0.3939, z = -0.9191

Constraints

Name TypeSimpleSupport(1)Pin(1) Pinned_BC

Results


Red


Yellow


Green


Displacement

8/8

BILAGA 3 - QUICKFIX

En bit in i projektet framkom önskemål om att företagets befintliga portabla skärm skulle uppdateras. Företagets VD gav projektgruppen i uppgift att göra en snabb uppdatering, sk. quickfix av denna. Detta miniprojekt låg utanför examensarbetet.

Skärmen har hittills byggts i två exemplar, en med skärmformatet 4:3 samt en widescreenvariant med formatet 16:9. Dessa har använts för uthyrning till slutkund ett flertal gånger.

Genom detta projekt inleddes en kontakt med ett antal tillverkare som visade sig vara värdefulla för examensarbetet.

Ledtiden från att gruppen fick uppgiften till färdiga ritningar och lagd beställning var ungefär 4 dagar.

CAD-modell

1/2

Rendering

2/2

BILAGA 4 - BESLUTSUNDERLAG

BedömningskriterierförönskemålGodaegenskaperpåskärm

Skön materialkänsla

God kontrast

God ljusstyrka

God betraktningsvinkel

Inga reflexer

Hög böjstyvhet

Ihopfällbar

Reptåligt

Hög slagtålighet

Enkelthandhavande

Få moment

Enkla moment

Bra arbetsställningar

Minska kalibreringsbehov

Kräver inga verktyg

Portabel

Hanteras av 1 person

Smidigt format

Låg vikt

Bra fraktförutsättningar

Smart komponentindelning

Robustkonstruktion

Stabil grundkonstruktion

Anpassningsbar efter rådande förhållanden

Modulanpassad

Möjlighet att länka ihop flera enheter

Anpassningsbar dator- och projektormodul

Förberedd för tilläggsmoduler

Förberedd för flera olika projektorer

LTU KravspecifikationK/Ö Krav och önskemålK Kunna fraktas av transportbolagK Medge bakprojektionK Möjligöra för multitouchteknikK NedmonteringsbarK Kunna tillverkas som prototypÖ A Estetiskt tilltalande formgivningÖ B Goda egenskaper på skärmmate-

rialÖ C Robust konstruktionÖ D PortabelÖ E Enkelt handhavandeÖ F Modulanpassad

1/2

FEM-analys för att undersöka skillnaden i styvhet för en plexiskiva med vinkel gentemot en helt rak.

Viktningstabell och viktfördelning av önskemål.

2/2

BILAGA 5 - VAL AV SKÄRMTYP

Spänd duk Solid skiva

Fördelar Mindre format vid transport medför att produkten lättare kan frakta den som bagage på tåg/flyg.

Frihet från ram medför större/fler designmöjligheter

Möjlighet till matt yta kan ge skönare beröringskänsla.

En hel solid glasskiva ger ett mer kvalitativt intryck och förstärker användarintrycket.

Låg vikt gör produkten billigare/lättare att hantera och frakta.

Färre delar, ger färre och enklare monteringssteg

Glas eller glasliknande material, passar in i det önskade designuttrycket.

Problemminimering Problemminimering

Nackdelar Mest troligt kommer betydande svikt uppstå

Väldigt stabilt ramverk kan konstrueras, och duken spännas hårdare.

Högre vikt Kan konstrueras så att vikten inte behöver vara ett problem i hanteringen. Smart utformning på skivan gör att vikten kan reduceras avsevärt och samma styvhet erhålls

Ramverk begränsar designmöjligheter

Ramverket utformas diskret. Allternativt används för att förstärka designen.

Större format vid transport

Större än duklösningen men kan utan problem fraktas med fraktföretag. Exempel på frakt för skivan: Ca 1000:- inom sverige med DHL. Snabbfrakt med Jetpak inom sverige ca 3000:-

Fler delar ger fler monteringssteg.

Klickfästen och tydliga instruktioner kan förenkla något

Svårare att få matt yta Annan ytbehandling kan ev. ge skön beröringskänsla

Kräver mer tid och resurser för materialefterforskning samt tester för att uppnå en stabil duk med skön beröringskänsla.

Kan dock simuleras.

1/1

BILAGA 6 - KOMPONENTLISTAPLASTDETALJER ANTALFASTE_MITTST AG_SPARR, 4

KILFASTE_SKJ UTKNAPP, 2

KILFASTE_SLI DEKNAPP, 2

PROJEKTORMOD UL_NY_BOTTEN PLAT, 1

PROJEKTORMOD UL_NY_LINSLO CK_BOTTEN, 1

PROJEKTORMOD UL_NY_LINSLO CK_SLIDE, 1

PROJEKTORMOD UL_NY_LINSLO CK, 1

PROJEKTORMOD UL_NY_LOCK, 1

PROJEKTORMOD UL_NY_LOCKLI ST, 1

PROJEKTORMOD UL_NY_PLEXI, 1

PROJEKTORMOD UL_NY_PROJEK TORFASTE, 1

PROT_BEN_AND PLUGG_KOPPLI NG_FOT_BEN_S PEGEL,

2

PROT_BEN_AND PLUGG_KOPPLI NG_FOT_BEN, 2

PROT_BEN_AND PLUGG_KOPPLI NG_SPEGLAD, 4

PROT_BEN_KOP PLING_ANDPLU GG, 8

PROT_BEN_KOP PLING_SPARR_ KNAPP, 8

SKARM_LIMMAD _LASERFASTBL OCK, 2

SKARM_LIMMAD _LOCK, 2

SKARM_LIMMAD _SIDOTACKLIS TER, 2

SKARM_LIMMAD _TACKLIST, 1

SKARM_LIMMAD, 1

1/4

METALLDETALJER ANTALBENKOPPLING_ NEDRE_FLARP, 2

BENKOPPLING, 2

FASTE_MITTSTAG_2, 4

FOTEN_BENKOP PLINGSPLAT_1, 1

FOTEN_SPEGLA D, 1

FOTEN, 1

FOTSTOD_BACK PLAT_BAK, 1

FOTSTOD_BOCK PLAT_FRAM, 1

KILDEL_SKARM _VANSTERKIL_ MIRROR, 2

KILDEL_SKARM _VANSTERKIL, 2

KILFASTE_BEN PLUGG_KILDEL, 2

KILFASTE_BOC KAD_PLAT, 2

PROJEKTORHYL LA_BYGEL, 2

PROJEKTORHYL LA_HYLLA, 2

PROJEKTORHYL LA_SPLINE, 2

PROJEKTORMOD UL_NY_BOCKAD _BOTTENPLAT,

1

PROJEKTORMOD UL_NY_DATORF ASTE, 1

PROJEKTORMOD UL_NY_FOT, 4

PROJEKTORMOD UL_NY_GASFJA DERFASTE, 4

PROJEKTORMOD UL_NY_LADA, 1

PROT_BEN_AND PLUGG_KOPPLI NG, 4

PROT_BEN_KOP PLING_SKIVA_ OVRE, 2

PROT_BEN_KOP PLING, 2

PROT_BEN_MEL LANBALK_NEDR E, 1

PROT_BEN_MEL LANBALK, 1

PROT_BEN_NED RE_BALK, 2

PROT_BEN_OVR E_BALK_SPEGL AD, 1

PROT_BEN_OVR E_BALK, 2

PROT_PROFIL_ INVANDIG_KAN AL_FOT_BEN_S PEGEL,

2

PROT_PROFIL_ INVANDIG_KAN AL_FOT_BEN, 2

PROT_PROFIL_ INVANDIG_KAN AL_SPEGEL, 4

PROT_PROFIL_ INVANDIG_KAN AL, 4

SKARM_LIMMAD _FASTE, 2

SPEGEL_FAST_ PINNE, 2

SPEGEL_FASTB ALK_SPEGLAD, 1

SPEGEL_FASTB ALK, 1

SPEGEL_NEDRE _SKRUVPINNE, 2

SPEGEL_OVRE_ SKRUVPINNE, 2

SPEGEL_SKRUV JUSTERING, 2

SPEGELRAM_NY _SPEGLAD, 1

SPEGELRAM_NY, 1

2/4

SKRUVAR ANTAL04712___8-MA TTSSONS, 2

091202__2__8 _MATTSSONS_S TEP, 4


091202__3_10 _MATTSSONS_S TEP, 16


091202__4_10 -MATTSSONS, 4

091202__4_30 -MATTSSONS, 8

09122___6_45 _MATTSSONS_S TEP, 8

09134___3__3 _MATTSSONS_S TEP, 14

09134___4_25 _MATTSSONS_S TEP, 16

09154___6_12 -MATTSSONS, 2

097008__3-MA TTSSONS, 18

09852___3_MA TTSSONS_STEP, 16

106402__3__8 -MATTSSONS, 66

120600__6_16 -MATTSSONS, 6

120600__6_25 _MATTSSONS_S TEP, 4

2373_0__8_14 _MATTSSONS_S TEP, 2



79842___3__6 _MATTSSONS_S TEP, 8

79842___4_20 _MATTSSONS_S TEP, 4

799100__3__8 -MATTSSONS, 8



79912___3__8 -MATTSSONS, 8


799148__3_10 ____MATTSSON S_STEP, 4

799148__3_10 ___-MATTSSON S, 20

799148__4_10 ____MATTSSON S_STEP, 4

799148_10_25 ____MATTSSON S_STEP, 1

3/4

ÖVRIGA STANDARDKOMPONENTER ANTALCYLINDER-G12 -ARATRON_CYL INDER-G12-AR ATRON, 2

DATOR, 1

END_FITTING_ S1129_LESJOF ORS_STEP, 4

END-FITTING- AU-ARATRON_E ND-FITTING-A U11-ARATRON,

4

HINGE-FLANGE -LEFT-1435-3 1_7-12_7-S-A ERO-MATERIEL _HINGE-FLANG E-LEFT-1435- 31_7-12_7-S- AERO-MATERIE L,

2

HINGE-FLANGE -RIGHT-1435- 31_7-12_7-S- AERO-MATERIE L_HINGE-FLAN GE-RIGHT-143 5-31_7-12_7- S-AERO-MATER IEL,

2

KILFASTE_KUL A, 2

LASER, 14

PIN-2.18-12_ 7-AERO-MATER IEL_PIN-2.18 -12_7-AERO-M ATERIEL,

2

PROJECTOR, 1

SPEGEL_MEKAN ISM_HYLSA_5, 2

SPEGEL_MEKAN ISM_HYLSA, 2

SPEGEL, 1

T0040_00500_ 0012_0321_EW ES_STEP, 2

T0040_00840_ 0015_0174_EW ES_STEP, 16

T0040_00840_ 0015_0651_EW ES_STEP, 16

T0050_00900_ 0019_0596_EW ES_STEP, 2

4/4

BILAGA 7 - DATABLAD SPEGELPROJECTION MIRRORSIN GLASS OR FOILST-projection mirrors are made from float glass, or a brilliant re-flector foil stretched around a alu-minum frameworks. For highest reflection for any projector for pro-fessionals or home cinema. Both reflector type have similar optical characteristics and show only me-chanical differences. ST-GS glass mirrors can clean wet - ST-AV-HS foil mirrors are light weights and unbreakable.

Surface reflectors with highest re-flection and absolutely no ghosting.

Now it‘s possible to reduce the pro-jection depth drastically without using expensive wide angle objec-tives and without lose the image quality.

Screen-Tech - Brunnenstr. 32 - 25582 Hohenaspe/Germany - T.: +49 4893 373 -101 - F.: -102 [email protected] - www.screen-tech.de - Pricelist

ST-GS - OPTICAL GLASS MIRROR - all sizes up to 330 x 188 cm- thickness float glass 3 - 6 mm- coating one side AL+SiO2- approx 95% reflection - 45°/550 nm- for 3D with polarized light- also as trapezoid available- edges chamfered- wet cleaning with soft cloth

ST-AV-HS - FOIL MIRROR- all sizes up to 600 x 185 cm- thickness alu frame 20 or 40 mm- weight only approx. 2,2 kg/m²- corrosion resistant, unbreakable- approx 95% reflection - 45°/550 nm- for 3D with polarized light- drilling holes for mounting possible- also as trapezoid available

APPLICATIONS- to reroute the projector light beam- Scanner- exhibition and presentation- TV technique- copier (only glass)- overhead-projector (only glass)- photo optics- video transfer

1/1

BILAGA 8 - APPARATINTAGAPPLIANCE COUPLERS / GERÄTE-STECKVORRICHTUNGEN 6100-3, 6100-4Appliance inlets/-outlets / Gerätestecker/-Steckdosen 6102-3, 6102-5

www.schurter.com154

Appliance inletType 6100-4, 6102-5Snap-in mounting from frontSolder terminals orQuick connect terminalsPin temperature 70 °CProtection classes I and II

GerätesteckerTyp 6100-4, 6102-5Schnappmontage von vornLötanschlüsse oderSteckanschlüsseStifttemperatur 70 °CSchutzklassen I und II

C 14(6100)

70 °C

C 18(6102)

70 °C

E: solder terminals / Lötanschlüsse 22,5 mmE: quick connect terminals / Steckanschlüsse 25,5 mmS: 1,0; 1,2; 1,5; 2,0; 2,5; 3,0 mm

Appliance inletType 6100-3, 6102-3Screw-on mounting fromfront or rearSolder terminals orQuick connect terminalsPin temperature 70 °CProtection classes I and II

GerätesteckerTyp 6100-3, 6102-3Schraubmontagevon vorn oder hintenLötanschlüsse oderSteckanschlüsseStifttemperatur 70 °CSchutzklassen I und II

C 14(6100)

70 °C

C 18(6102)

70 °C

E: solder terminals / Lötanschlüsse 20,5 mmE: quick connect terminals / Steckanschlüsse 23,5 mm

Technical data:

• Rated current/voltage:10 A/250 VAC

• Insulation resistance:> 10 MΩ (500 VDC, 1 Min.)

• Dielectric strength:2 kV (50 Hz, 1 Min.), toaccessible surfaces

• Material:– Socket:

thermoplastic, black, UL 94V-0

Technische Daten

• Nennstrom/Nennspannung:10 A/250 VAC

• Isolationswiderstand:> 10 MΩ (500 VDC, 1 Min.)

• Spannungsfestigkeit:2 kV (50 Hz, 1 Min.), zuberührbaren Oberflächen

• Material:– Sockel:

Thermoplast, schwarz, UL 94V-0

Order Numbers / Bestell-Nummern

Screw-on mounting / Snap-in mounting / Terminals /Schraubmontage Schnappmontage AnschlüsseProtection class I / Protection class II / Protection class I / Protection class II /Schutzklasse I Schutzklasse II Schutzklasse I Schutzklasse II

6100.3100 6102.3100* 6100.41XX 6102.51XX Solder terminals 3,5 x 0,8 mm /Lötanschlüsse 3,5 x 0,8 mm

6100.3200 6102.3200* 6100.42XX 6102.52XX Quick connect terminals 4,8 x 0,8 mm /Steckanschlüsse 4,8 x 0,8 mm

6100.3300 6102.3300* 6100.43XX 6102.53XX Quick connect terminals 6,3 x 0,8 mm /Steckanschlüsse 6,3 x 0,8 mm

Rivet mount types available on request “XX” panel thickness (s) in 1/10 mmTherefore change the fifth digit in the order 10, 12, 15, 20, 25, 30number from a “3” to a “9” (e.g. 6100.9300) / e.g. 6100.4315 for 1,5 mm /Typen für die Nietmontage auf Anfrage erhältlich «XX» Montageplattendicke (s) in 1/10 mmDazu ändern Sie in der Bestell-Nr. die 5. Stelle 10, 12, 15, 20, 25, 30von «3» auf «9», z.B. 6100.9300 z.B. 6100.4315 für 1,5 mm

* Minimum order quantity for rivet mount types required / Mindestbestellmengen bei Typen für Nietmontage erforderlich

Cord retaining clamp and insulation cover see page 171 /Sicherungsbügel und Schutzabdeckung siehe Seite 171

50 75 100

50 75 100

Approvals / Approbationen

SEV (10 A / 250 VAC)VDE (10 A / 250 VAC / 6100-3/6102-3)VDE (10 A / 250 VAC / 6100-4/6102-5)SEMKO (10 A / 250 VAC)UL (15 A / 250 VAC)CSA (15 A / 250 VAC)

Standards / Normen

Protection class I / Schutzklasse I IEC/EN 60320-1/C14

Protection class II / Schutzklasse II IEC/EN 60320-1/C18

Mounting screw torque 0,5 Nm /Anzugsdrehmoment 0,5 Nm

1/1

BILAGA 9 - DATABLAD KENSINGTONLÅS

7.00+.26–.00

3.00+.26–.00

4 * R 1.00 max

Kensington Security SlotAll measurements are in millimeters

Slot Clearance—Side viewAll measurements are in millimeters

Slot Outside ClearanceAll measurements are in millimeters

Slot Inside ClearanceAll measurements are in millimeters

R 3.50

Security Slot Specifications

Lock Clearance Specifications and Electrical ConsiderationsThe Notebook MicroSaver has an interference volume inside the computer equipment it secures. There should not be any electrical components adjacent to the slot, and the MicroSaver product should never be in contact with any electrical components.

Notes:1. All indicated dimensions are in millimeters. Indicated

volume to be left free and clear of obstructions. Cable ring can rotate 360 degrees with respect to hole.

Kensington Technology Group333 Twin Dolphin DriveSixth Floor

© 2006 Kensington Computer Products Group, a division of ACCO Brands, Inc. All rights reserved. Kensington is a registered trademark of ACCO Brands.

Cable

Rotating cable ring

Wall thicknessrange including metal backing2.50mm to 4.00 mm

Metal backingrecommended>0.8mm stainlesssteel

7.70mmMin. clearance

D 19.1

MicroSaver: 27.0

D 41

Cable ring can rotate360 deg. with respect to slot.

D 19.1

Lock at base

+0.50

Disk Style Microsaver: 30.7

+0.25

Redwood Shores, CA 94065

+0.50

+0.50

-0.25

-0.25

-0.25

+0.50-0.00

+0.50-0.25

-0.00

1/1

BILAGA 10 - DATABLAD PROJEKTOR

Shor

t Thr

ow, B

righ

t, C

onne

cted

, Com

pact

Up

Clos

e, A

nyw

here

1/6

The

IN1

50

0 s

erie

s co

mb

ines

pow

erfu

l clo

se-u

p p

roje

ctio

n w

ith

a

com

pact

form

fact

or, m

akin

g it

an

idea

l sol

utio

n fo

r col

lab

orat

ive

envi

ronm

ents

wh

ere

spac

e is

a lu

xury

. Th

e sh

ort t

hro

w le

ns a

llow

s fo

r ed

ge-o

f-ta

ble

pro

ject

ion,

cut

ting

thro

w d

ista

nces

for m

axim

um

imag

e si

zes.

Loa

ded

wit

h th

e In

Focu

s pl

ug a

nd p

roje

ct s

uite

of d

igit

al

conn

ecti

ons,

incl

udin

g D

ispl

ayLi

nk™

, HD

MI 1

.3, a

nd L

iteP

ort™

PC

-fre

e p

rese

nter

, th

e IN

15

00

ser

ies

is th

e m

ost d

igit

ally

cap

able

m

obile

pro

ject

or li

ne-u

p o

n th

e m

arke

t. L

igh

twei

ght,

por

tabl

e, a

nd

pow

erfu

l, th

e IN

15

00

ser

ies

boa

st a

max

imum

bri

ghtn

ess

of 3

00

0

lum

ens

wit

h n

ativ

e re

solu

tion

up

to W

XGA

. Th

e IN

15

00

ser

ies

bri

ngs

lead

ing-

edge

pro

ject

ion

to th

e ti

ghte

st o

f spa

ces.

Hig

h Br

ight

ness

Wit

h a

max

imum

bri

ghtn

ess

of 3

000

lum

ens,

the

IN15

00 s

erie

s is

bri

ght e

noug

h fo

r lig

hts-

on

proj

ecti

on in

any

sm

all t

o m

ediu

m c

olla

bor

ativ

e en

viro

nmen

t.

Clos

e-up

Pro

ject

ion

The

IN15

00 s

erie

s of

fers

edg

e-of

-tab

le p

roje

ctio

n,

mak

ing

it id

eal f

or s

mal

l to

med

ium

mee

ting

room

s.

The

shor

t thr

ow tr

ansl

ates

into

mor

e ta

ble

spac

e an

d le

ss a

mbi

ent n

oise

dur

ing

conf

eren

ce c

alls

and

m

eeti

ngs.

The

InFo

cus

IN15

01 b

ring

s a

rich

sui

te o

f di

gita

l con

nect

ivit

y an

d bi

g pi

ctur

es to

ti

ght s

pace

s.

XGA

(10

24 x

768

) D

LP®

The

InFo

cus

IN15

03 b

ring

s a

wid

er

view

ing

rang

e an

d b

rilli

ant I

nFoc

us

pict

ure

qual

ity

to th

e sm

alle

st ro

oms.

WXG

A (

1280

x 8

00)

DLP

Rich

Con

nect

ivity

The

IN15

00 s

erie

s is

pac

ked

wit

h le

adin

g ed

ge

digi

tal c

onne

ctiv

ity

such

as

HD

MI 1

.3 fo

r sea

mle

ss

com

pati

bilit

y w

ith

the

late

st c

ompu

ter a

nd H

D

Vide

o so

urce

s, a

long

wit

h In

Focu

s cu

stom

co

nnec

tion

s su

ch a

s D

ispl

ayLi

nk a

nd L

iteP

ort i

nput

s fo

r plu

g-an

d-pr

ojec

t eas

e. T

he IN

1500

ser

ies

also

fe

atur

es s

tand

ard

anal

og c

onne

ctiv

ity

incl

udin

g V

GA

(HD

15) a

nd c

ompo

site

vid

eo.

Lore

n Sh

awIn

Focu

s Pr

oduc

t Dir

ecto

r

Sh

ort

thro

w fl

exib

ility

, sle

ek c

omp

act

form

fact

or a

nd fu

ll d

igit

al c

onne

ctiv

ity.

T

he IN15

00 s

erie

s h

as e

very

thin

g I’

ve

a

lway

s w

ante

d d

esig

ned

into

a

m

eeti

ng r

oom

pro

ject

or li

ne-u

p.

Rede

fine

mob

ile p

roje

ctio

n.

3.8

ft /

1.1

5 m

64 in wide image9

ft /

2.7

4 m

2/6

Setu

p

Lang

uage

Net

wor

k

Key

Clic

k

Cust

om K

ey

Blan

k ke

y

Sour

ce K

eys

Blue

Scre

en

Blan

kScr

eenOn

Engl

ish

InFocus short throw lens Edge-of-table projection

WXG

A1,

280

x 80

0 pi

xels

XGA

1,02

4 x

768

pixe

ls

Opt

ical

Zoo

mA

20%

zoo

m g

ives

the

IN15

00 s

erie

s m

axim

um

flexi

bilit

y to

resi

ze th

e sc

reen

wit

hout

mov

ing

the

proj

ecto

r.

Lite

Switc

hTh

e In

Focu

s Li

teS

wit

ch in

stan

t ON

/OFF

feat

ure

cuts

“c

oold

own”

tim

e an

d al

low

s fo

r fas

ter t

rans

itio

ns

bet

wee

n m

eeti

ngs,

ena

blin

g yo

u to

sta

rt u

p an

d sh

ut d

own

your

pro

ject

or in

sec

onds

. No

mor

e w

aiti

ng. J

ust h

ighl

y pr

oduc

tive

mee

ting

s w

ith

no

tim

e w

aste

d in

bet

wee

n.

24/7

Non

-Sto

p Pr

ojec

tion

All

new

InFo

cus

DLP

pro

ject

ors

are

filte

r-fr

ee a

nd a

re

rate

d fo

r 24/

7 fa

il-sa

fe o

pera

tion

, res

ulti

ng in

less

m

aint

enan

ce a

nd h

ours

of w

orry

-fre

e us

e.

PC-F

ree

Pres

enta

tions

The

IN15

03 fe

atur

es L

iteP

ort,

an

emb

edde

d PC

-fre

e JP

EG R

eade

r tha

t ena

bles

use

rs to

pro

ject

imag

es

dire

ctly

from

a s

tand

ard

US

B fl

ash

driv

e –

no

com

pute

r nee

ded.

Lite

Touc

h™ K

eypa

dTh

e sl

eek

back

lit L

iteT

ouch

con

trol

pan

el p

rovi

des

one-

touc

h ac

cess

to th

e m

ost c

omm

only

use

d pr

ojec

tor f

unct

ions

.

Intu

itive

and

Eas

y to

Use

Inte

rfac

eO

ver 2

0 ye

ars

of c

usto

mer

feed

back

has

gon

e in

to d

esig

ning

the

IN15

00 s

erie

s b

est-

in-c

lass

m

enu

syst

em. I

t is

easy

to n

avig

ate,

has

17

stan

dard

lang

uage

s an

d a

uniq

ue in

tuit

ive

flow

.

Inst

all F

lexi

bilit

yM

axim

um fl

exib

ility

for t

he s

mal

lest

room

s.

The

IN15

00 s

erie

s ca

n b

e ce

iling

-mou

nted

in ro

oms

whe

re s

pace

is a

luxu

ry.

Dis

play

Link

Con

nect

ivity

Has

sle-

free

, lig

htni

ng fa

st-p

roje

ctio

n. W

ired

an

d W

irel

ess

Dis

play

Link

Con

tent

ove

r US

B

tech

nolo

gy e

limin

ates

the

need

for b

ulky

VG

A

cabl

es a

nd a

llow

s fo

r com

pute

r and

imag

e se

t up

in s

econ

ds. O

ptio

nal W

irel

ess

Dis

play

Link

ada

pter

s pr

ovid

e se

cure

poi

nt-t

o-po

int t

rans

mis

sion

s up

to 9

9mbp

s. N

o to

gglin

g or

cum

ber

som

e fu

ncti

on

key

com

bina

tion

s. D

ispl

ayLi

nk m

akes

pro

ject

ing

sim

ple!

Dig

ital,

Brill

iant

Col

orTh

e IN

1500

ser

ies

deliv

ers

supe

rior

vis

ual

perf

orm

ance

wit

h D

LP T

echn

olog

y, fi

nely

tune

d w

ith

our o

wn

Bri

llian

tCol

or™

enh

ance

men

t,

for v

ibra

nt, t

rue

to li

fe im

ages

in v

ivid

det

ail.

Wid

e Re

solu

tion

The

IN15

03, w

ith

WXG

A (1

280

x 80

0) n

ativ

e re

solu

tion

, off

ers

subs

tant

ially

wid

er s

pace

to

disp

lay

high

reso

luti

on im

ages

for t

he n

ext

gene

rati

on o

f ope

rati

ng s

yste

ms

and

full

high

de

finit

ion

1080

p vi

deo.

USB

Cab

le

proj

ecto

rco

mpu

ter

3/6

Dal

las

Top

View

ww

w.in

focu

s.co

mIn

ter

nat

ion

al H

ead

qu

arte

rs

1 Fu

ller

ton

Roa

dO

ne F

ulle

rton

Sin

gap

ore

0492

13Ph

one:

(65

) 65

13-9

600

Fax:

(65

) 62

38-0

535

InFo

cus

Cor

por

ate

Hea

dq

uar

ter

s13

190

SW

68

th P

arkw

ayPo

rtla

nd

, Ore

gon

972

23-8

368,

US

APh

one:

(1)

503

-207

-470

0To

ll Fr

ee:

(1)

877-

388-

8385

Fax:

(1)

503

-207

-193

7

©20

09 In

Focu

s Co

rpor

atio

n. A

ll ri

ghts

rese

rved

. Spe

cific

atio

ns a

re s

ubje

ct to

cha

nge

wit

hout

furt

her n

otic

e.In

Focu

s an

d In

Focu

s B

righ

t Ide

as M

ade

Bri

llian

t are

eit

her t

rade

mar

ks o

r reg

iste

red

trad

emar

ks o

f InF

ocus

Cor

pora

tion

in th

e U

nite

d S

tate

s an

d ot

her c

ount

ries

. DLP

, the

DLP

logo

, and

the

DLP

med

allio

n ar

e tr

adem

arks

of T

exas

Inst

rum

ents

.A

ll tr

adem

arks

are

use

d w

ith

perm

issi

on o

r are

for i

dent

ifica

tion

pur

pose

s on

ly a

nd a

re th

e pr

oper

ty o

f the

ir re

spec

tive

com

pani

es.

1 Exc

lude

s po

wer

sup

ply,

fans

, col

or w

heel

and

ligh

t tun

nel w

hich

are

cov

ered

for t

wo

(2) y

ears

.2 La

bor i

s co

vere

d fo

r tw

o (2

) yea

rs fr

om d

ate

of p

roof

of p

urch

ase.

InFo

cus_

IN15

00_D

S_E

N_0

9DEC

09 .

Part

Num

ber:

MM

INFO

CUS

-020

4

8.74

in22

2 m

m

3.29

in83

.8 m

m

9.25

in23

5 m

m

Opt

iona

l Acc

esso

ries

Wir

eles

s D

isp

layl

ink

(SP

-DO

US

B-W

IREL

ESS

)Re

pla

cem

ent

Lam

p IN

1501

(S

P-LA

MP-

059)

Rep

lace

men

t La

mp

IN15

03 (

SP-

LAM

P-05

2)U

niv

ersa

l Cei

ling

Mou

nt

(SP-

CEI

L-U

NIV

)W

all A

rm M

oun

t (S

P-W

ALL

-AR

M)

Proj

ecto

r S

cree

ns

Cab

les

& A

dap

tors

For

mor

e in

form

atio

n, p

leas

e vi

sit:

w

ww

.info

cus.

com

/Acc

esso

ries

.asp

x

InFo

cus

Prom

ise

Prov

idin

g th

e h

igh

est

qu

alit

y p

rod

uct

s an

d s

up

por

t is

ver

y im

por

tan

t to

InFo

cus.

Th

e IN

1500

ser

ies

of d

igit

al p

roje

ctor

s co

me

stan

dar

d w

ith

a 5

yea

r li

mit

ed fa

ctor

y w

arra

nty

(i

ncl

ud

ing

par

ts1

and

lab

or2 )

a 6

mon

th li

mit

ed

lam

p r

epla

cem

ent

war

ran

ty a

nd

5 y

ear

DLP

w

arra

nty

. Ext

end

ed p

rod

uct

an

d la

mp

war

ran

ty

pro

gram

s ar

e al

so a

vaila

ble

.

For

mor

e in

form

atio

n, p

leas

e vi

sit:

w

ww

.info

cus.

com

/Sup

port

/War

rant

y.as

px

Nav

igat

or -

3Re

mot

e

*

Prod

uct s

peci

ficat

ions

, ter

ms,

and

offe

ring

s ar

e su

bjec

t to

chan

ge a

t any

tim

e w

ithou

t not

ice.

**

Actu

al la

mp

life

may

var

y ba

sed

on th

e am

bien

t env

ironm

ent a

nd p

roje

ctor

usa

ge. C

ondi

tions

that

may

affe

ct la

mp

life

incl

ude

tem

pera

ture

, alti

tude

, and

rapi

dly

switc

hing

the

proj

ecto

r on

and

off.

***

Test

ed to

con

tain

par

ticle

s la

rger

than

the

spec

ified

siz

e in

any

dim

ensi

on

Spec

ifica

tions

*

Nat

ive

Reso

lutio

n

Max

imum

Res

olut

ion

Disp

lay T

echn

olog

y - D

MD

Brig

htne

ssLa

mp

Life

**Co

ntra

st R

atio

Audi

ble

Noi

seCo

mpu

ter C

ompa

tibili

tyKe

ysto

ne C

orre

ctio

nN

umbe

r of C

olor

sAs

pect

Rat

io

Lam

p Po

wer

Pow

er S

uppl

yZo

om R

atio

Thro

w R

atio

Vide

o Co

mpa

tibili

ty

Audi

oIn

put S

ourc

es

Proj

ectio

n Di

stan

cePr

ojec

tion

Met

hods

Prod

uct W

eigh

tPr

oduc

t Dim

ensi

ons

- W×D

×HPr

oduc

t Col

orSh

ippi

ng D

imen

sion

- W

×D×H

Ship

ping

Wei

ght

Max

imum

Alti

tude

Rem

ote

Cont

rol

Ship

s W

ith -

Acce

ssor

ies

Men

u La

ngua

ges

Lam

p Ru

ptur

e Co

ntai

nmen

tAc

cess

orie

s W

arra

nty

Appr

oval

s

Secu

rity

IN15

01 –

XGA

102

4 ×

768

IN15

03 –

WXG

A 12

80 ×

800

UXGA

(160

0 x

1200

)IN

1501

– D

LP .5

5” X

GAIN

1503

– D

LP .6

5” W

XGA

3000

ANS

I lm

, (23

00 lm

Eco

Mod

e)

4000

Hrs

Eco

Mod

e (3

000

Hrs

Nor

mal

)18

00:1

Typi

cal

29 d

b Ec

o M

ode

(33

db H

igh

Pow

er)

PC, M

ACAu

tom

atic

, Ver

tical

-30/

+30

degr

ees)

16.7

Mill

ion,

True

Col

orIN

1501

– N

ativ

e 4:

3 (1

6:9,

16:

10 S

uppo

rted

)IN

1503

– N

ativ

e 16

:10

(4:3

, 16:

9 Su

ppor

ted)

17

0w E

co M

ode

(225

w N

orm

al)

100

~ 24

0 VA

, 50

~ 60

Hz

1.2:

1IN

1501

– 0

.89

~ 1.

07IN

1503

– 0

.72

~ 0.

86NT

SC /

PAL

/ S

ECAM

SD

TV: 4

80i,

576i

EDTV

: 480

p, 5

76p

HDTV

: 720

p, 1

080i

, 108

0p1W

mon

oIN

1501

– H

D15

× 1,

Com

posi

te (R

CA) ×

1, H

DMI 1

.3 ×

1

Aud

io 3

.5 m

m ×

1, D

ispl

ayLi

nkIN

1503

– H

D15

× 1,

Com

posi

te (R

CA) ×

1, H

DMI 1

.3 ×

1

Aud

io 3

.5 m

m ×

1, D

ispl

ayLi

nk, L

itePo

rt2.

5 ft

~ 11

.5 ft

/ 0

.75

m ~

3.5

mFr

ont,

Rear

, Cei

ling

4.4

lb /

2.0

kg

9.25

× 8

.74

× 3.

29 in

/ 2

35 ×

222

× 8

3.8

mm

Blac

k an

d Si

lver

8.98

, 16.

14, 1

5.63

in /

228

× 4

09 ×

397

mm

9.48

lb /

4.3

kg

10,0

00 ft

/ 3

,000

mN

avig

ator

- 3

Rem

ote,

Pow

er C

ord

(3 m

), US

B A

to m

ini B

cab

le (2

m),

Thin

VGA

Cab

le (2

m),

Case

with

Cab

le M

anag

emen

t, Sa

fety

Inst

ruct

ion,

Pro

ject

or U

ser’

s Gu

ide,

Dis

play

Link

Use

r’s

Guid

eEn

glis

h, F

renc

h, G

erm

an, I

talia

n, K

orea

n,

Port

ugue

se, R

ussi

an, S

pani

sh, T

radi

tiona

l Chi

nese

, Si

mpl

ified

Chi

nese

, Sw

edis

h, F

inni

sh,

Dani

sh, D

utch

, Pol

ish,

Turk

ish,

Nor

skTe

sted

to la

rger

than

0.8

mm

***

90 d

ays

C-Ti

ck (A

ustr

alia

), N

OM

(Mex

ico)

, CE

(Eur

ope)

, UL

& C

UL (U

SA &

Can

ada)

, FC

C (U

SA),

IRAM

(Arg

entin

a), G

OST

(Rus

sia)

, CCC

(Chi

na),

PSB

(Sin

gapo

re),

WEE

E (E

U), S

. Afr

ica,

MIC

& e

K ( S

outh

Kor

ea),

RoHS

, Chi

na R

oHS

Kens

ingt

on L

ock

Auto

Key

ston

e

Brill

iant

Colo

r

Clos

ed C

aptio

ning

Disp

layL

ink

Plug

& P

lay

Fr

eeze

Fra

me

with

Mag

nify

ing

Func

tion

HDM

I 1.3

InFo

cus

User

Inte

rfac

e

Lite

Port

USB

JPEG

Pla

yer -

IN15

03

Li

teSw

itch

On/

Off

Li

teTo

uch

Touc

hsen

se K

eypa

d

Lo

go C

aptu

re

Lo

w P

ower

Sta

ndby

(<1W

)

Opt

ical

Zoo

m

4/6

5/6

6/6

BILAGA 11 - DATABLAD DATOR

Senast ändrad: 25 november, 2009Artikel: SP577

Mac mini (sent 2009) - Teknisk information

Storlek och viktHöjd:5,1 cmBredd:16,5 cmDjup:16,5 cmVikt:1,31 kg

Processor och minne

2,26 GHz, 2,53 GHz eller 2,66 GHz Intel Core 2 Duo-processor

3 MB delad L2-cache på processormodulen i processorns hastighet

1066 MHz systembuss

2 GB (två 1 GB SO-DIMM-moduler) eller 4 GB (två 2 GB SO-DIMM-moduler) 1066 MHz DDR3 SDRAM, två SO-DIMM-kortplatser som stöder upp till 4 GB

Vad ingår?

Mac mini

Mini-DVI-till-DVI-adapter

110 W strömadapter och strömsladd

DVD-skivor för installation/återställning

Dokumentation i tryckt och elektronisk form

MiljörapportMac mini har utformats med följande delar som minskar dess miljöpåverkan:

Fri från bromerade flamskyddsmedel

PVC-fri

Höljet av aluminium och polykarbonat är till största delen återvinningsbart

Uppfyller kraven för ENERGY STAR

EPEAT Gold-klassad

Anslutning av externa enheter

En FireWire 800-port (upp till 800 Mbit/s)

Fem USB 2.0-portar (upp till 480 Mbit/s)

Grafik och video

Grafikprocessorn NVIDIA GeForce 9400M med 256 MB DDR3 SDRAM som delas med huvudminnet

Utökat skrivbord och skärmbildsdubblering: Samtidigt stöd för 1920 x 1200 bildpunkter på en DVI- ellerVGA-bildskärm, upp till 2560 x 1600 bildpunkter på en dubbellänkad DVI-bildskärm via en Mini DisplayPort-till-dubbellänkad DVI-adapter (säljs separat)

Mini-DVI-port

DVI-utgång med mini-DVI-till-DVI-adapter (ingår)

VGA-utgång med mini-DVI-till-VGA-adapter (säljs separat)

Mini DisplayPort-utgång

Kommunikation

Inbyggd trådlös Wi-Fi 802.11n-anslutning med AirPort Extreme , kompatibel med IEEE 802.11a/b/g

Inbyggt Bluetooth 2.1 + EDR (Enhanced Data Rate)

Inbyggt 10/100/1000BASE-T gigabit Ethernet (RJ-45-kontakt)

Ljud

1

2

3

4

1/3

Kombinerad analog/optisk digital ljudingång (minikontakt)

Kombinerad optisk digital ljudutgång/hörlursuttag (minikontakt)

Inbyggd högtalare

Lagring

160 GB, 320 GB eller 500 GB seriell ATA-hårddisk

Direktmatad SuperDrive med stöd för skivor i dubbla lager (DVD±R DL/DVD±RW/CD-RW): Skriver DVD+R DLoch DVD-R DL i upp till 6-dubbel hastighet, skriver DVD-R och DVD+R i upp till 8-dubbel hastighet, skriverDVD-RW i upp till 6-dubbel hastighet, skriver DVD+RW i upp till 8-dubbel hastighet, läser DVD i upp till 8-dubbel hastighet, skriver CD-R och CD-RW i upp till 24-dubbel hastighet, läser CD i upp till 24-dubbelhastighet

Strömförsörjning och omgivning

Nätspänning: 100–240 V växelström

Frekvens: 50–60 Hz, enfas

Högsta kontinuerliga effekt: 110 W

Temperatur vid användning: 10 till 35 °C

Temperatur vid förvaring: -40 till 47 °C

Relativ luftfuktighet: 5 till 95 % icke-kondenserande

Höjd över havet: högst 3 000 m

Program som ingår

Mac OS X 10.6 Snow Leopard (med iTunes, Time Machine, Överblick, Spaces, Spotlight, Dashboard, Mail,iChat, Safari, Adressbok, QuickTime, iCal, DVD-spelare, Front Row, Xcode Developer Tools)

iLife (med iPhoto, iMovie, iDVD, iWeb, GarageBand)

Du kan också få följande program förinstallerade, endast på Apple Online Store:

iWork

Final Cut Express

Aperture

Logic Express

FileMaker

MobileMe

Konfigurationer Detaljerad information om priser och konfigurationer

2,26 GHz Mac mini 2,53 GHz Mac miniProcessor 2,26 GHz Intel Core 2 Duo 2,53 GHz Intel Core 2 DuoL2-cache 3 MB deladSystembuss 1066 MHz

Minne2 GB 1066 MHz DDR3 SDRAM, stöd för upp till 4GB

4 GB 1066 MHz DDR3 SDRAM, stöd för upp till 4GB

Hårddisk 160 GB seriell ATA , 5400 varv/minut 320 GB seriell ATA , 5400 varv/minutOptiskenhet

Direktmatad 8x SuperDrive med stöd för skivor i dubbla lager (DVD±R DL/DVD±RW/CD-RW)

Grafik Grafikprocessorn NVIDIA GeForce 9400M med 256 MB DDR3 SDRAM som delas med huvudminnet

PortarEn FireWire 800-port (8 watt), fem USB 2.0-portar (upp till 480 Mbit/s), mini-DVI-utgång, VGA-utgång (med adapter, tillval), Mini DisplayPort-utgång

LjudInbyggd högtalare, kombinerad optisk digital ljudingång/linjeingång, kombinerad optisk digitalljudutgång/hörlursuttag

Ethernet Inbyggt 10/100/1000BASE-T (gigabit)Trådlösanslutning

Inbyggd AirPort Extreme 802.11n Wi-Fi , inbyggt Bluetooth 2.1 + EDR (Enhanced Data Rate)

Begränsadgaranti ochservice

Mac mini har 90 dagars kostnadsfri telefonsupport och ett års begränsad garanti. Köp AppleCareProtection Plan så förlänger du reparationsservice och support till tre år från datorns inköpsdatum.Det är bara AppleCare Protection Plan som ger dig rätt till direkt telefonsupport från Apples tekniskaexperter och garanterar att reparationer utförs av auktoriserade Apple-tekniker som använderoriginaldelar från Apple. Mer information finns på Apple-support eller ring 70 10 20 07.

AlternativBeställningsbyggen

2,53 GHz Intel Core 2 Duo

2,66 GHz Intel Core 2 Duo

5

5 5

3

4

2/3

Hårddisk på 320 GB (5 400 varv/minut)


Upp till 4 GB 1066 MHz DDR3 SDRAM

Apple LED Cinema Display

Apple Wireless Keyboard

Apple Keyboard

Apple Keyboard med numeriskt tangentbord

Magic Mouse

Apple Mouse

Apple Remote

iWork

Aperture

Final Cut Express

Logic Express

Tillbehör

110 W Mac mini strömadapter

AirPort Express-basstation

AirPort Extreme-basstation

Apple mini-DVI-till-VGA-adapter

Apple Mini DisplayPort-till-dubbellänkad DVI-adapter

AppleCare Protection Plan

MobileMe-prenumeration

1. Vikten kan variera beroende på konfiguration och tillverkningsprocess.

2. Endast interna kablar.

3. Det minne som är tillgängligt för Mac OS X kan variera beroende på grafikkrav. Som minst krävs 256 MBgrafikminne.

4. Trådlös Internetanslutning kräver en basstation eller annan trådlös anslutningspunkt samt Internetanslutning(avgifter kan tillkomma). Vissa Internetleverantörer är för närvarande inte kompatibla med AirPort.

5. 1 GB = 1 miljard byte. Kapaciteten hos formaterade hårddiskar är lägre.

3/3



Upp till 4 GB 1066 MHz DDR3 SDRAM

Apple LED Cinema Display

Apple Wireless Keyboard

Apple Keyboard

Apple Keyboard med numeriskt tangentbord

Magic Mouse

Apple Mouse

Apple Remote

iWork

Aperture

Final Cut Express

Logic Express

Tillbehör

110 W Mac mini strömadapter

AirPort Express-basstation

AirPort Extreme-basstation

Apple mini-DVI-till-VGA-adapter

Apple Mini DisplayPort-till-dubbellänkad DVI-adapter

AppleCare Protection Plan

MobileMe-prenumeration

1. Vikten kan variera beroende på konfiguration och tillverkningsprocess.

2. Endast interna kablar.

3. Det minne som är tillgängligt för Mac OS X kan variera beroende på grafikkrav. Som minst krävs 256 MBgrafikminne.

4. Trådlös Internetanslutning kräver en basstation eller annan trådlös anslutningspunkt samt Internetanslutning(avgifter kan tillkomma). Vissa Internetleverantörer är för närvarande inte kompatibla med AirPort.

5. 1 GB = 1 miljard byte. Kapaciteten hos formaterade hårddiskar är lägre.

Documents

LTU - EX - - 10/148 - - SE