LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 95 HÖSTEN 2010

TEMA: TRENDER OCH CYKLER

- 3 -- 2 -

TIDIGARE REDAKTÖRER

Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI,

KAASE, FRABO, MRNHN

FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD?

Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på www.medlemsavgift.com

Adress: Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund.

tel 046-222 00 90.

e-post: lundtan@lundaekonomerna.se

hemsida: www.lundaekonomerna.se/lundtan

RÄTTELSE

I nummer 93 och 94 fanns Skånes livmedelsakademis logotyp ej

med under kår- och samarbetsföretag på sid 2. Vi ber om ursäkt för detta.

UTGIVNING

Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 4000 exemplar och distribueras kostnadsfritt till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 100 exemplar går

dessutom till näringslivet och till andra studentkårer.

FRAMSIDA

Illustration av Thomasine Boris-Möller

TRYCKERI

Grahns Tryckeri AB, Lund

INFORMATION

I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse

som LundaEkonomernas ståndpunkt.

LUNDAEKONOMERNAS KÅRFÖRETAG

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

REDAKTION

Björn SuomivuoriFotograf

Martin LindbäckSkribent

Victoria NilssonSkribent

Lisa PerssonSkribent

Markus PetersSkribent

Cecilia KahnSkribent

Johanes WedinSkribent

Sara MelinAnnonsansvarig

Elin Melin LundströmRedaktionschef

Jonas KlarinChefredaktör

Cecilia PopescuAnnonsansvarig

Patrick Kim-GustafsonLayout

Hanna Marie JohanssonLayout

Chefredaktör & ansvarig utgivareRedaktionschefAnnonseringAnnonseringÖvriga medarbetare

Jonas Klarin 073-326 28 36, lundtan@lundaekonomerna.seElin Melin Lundström 070-471 74 06, lundtan@lundaekonomerna.se

Sara Melin, 073-776 69 54, annons.lundtan@lundaekonomerna.se Cecilia Popescu, 073-690 99 97, annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Thomasine Boris-Möller

- 5 -- 4 -

I N N E H Å L L

I VÄNTAN PÅ NÄSTA FINANSKRISLundtan försöker tillsammans med Johan Norberg skåda in i framtiden. Sida 12.

Snack om studietiden, karriären och arga lappar med Lundasonen David Batra. Sida 22.

Bilden på Johan Nordberg är tagen av Sofia Nerbrand och bilden på David Batra är tagen av Rebecca Martyn.

Läs om LundaEkonomernas senaste mark-nadsföringssatsning - en tydlig indelning av kåren i tre delar: Career, Education och Social. Sida 30.

Förbered dig inför LundaEkonomernas stor-slagna arbetsmarkandsdagar på sidorna 36 till 39.

DAVID BATRA

TREDELNINGEN eee 2011

LEDAREI VÄNTAN PÅ NÄSTA FINANSKRISDET ALTERNATIVA FESTKALENDARIETEN INTE SÅ LONELY PLANETTORSK PÅ HÄLSANSKANDALER OCH DRAMERTRENDER INOM SOCIALA MEDIERDAVID BATRAVEM ÄR?BLAND DRAKAR OCH ÄNGLARTHE NEW MASTER PROJECTLUND INTERNATIONAL WEEKTREDELNINGEN AV LUNDAEKONOMERNATYCK TILL OCH SKAPA EN FÖRÄNDRING PÅ ECALUMNIPROFILENTRENDER INOM CSReee2011LUND EUROPEAN BUSINESS TOURLUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARKVINTERBALENORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET

51214151619202224252829303334353640414244

julen på bussen de går runt, runt, runt. Runt, runt, runt. Runt, runt, runt. Dessa ord är tagna från en låt skriven av en musi-ker vid namn Jonathan Richman. Den oskuldsfulle och blåögde Richman, uppvuxen i sömniga Natick i New England, flyttade

till New York i slutet på 1960-talet och hängde med hippa Velvet Under-ground. Lou Reed och de andra i bandet tröttnade rätt snabbt på att han ständigt följde efter dem. Detta ledde till att Richman, bitter och förvirrad, lämnade New York och skapade bandet The Modern Lovers. Hans texter var ironiska och självkritiska och kunde handla om sådant som att Pablo Picasso aldrig blev kallad för rövhål när han raggade på tjejer, något som tydligen hände Richman. Hans låtar har med tiden blivit allt mer naivistiska, lek-fulla och svårbegripliga och kritikerna har ställt sig frågande till hans musik som ett tag liknade barnvisor (hjulen på bussen de går runt, runt, runt, som jag sjöng på dagis långt innan jag visste vem Jonathan Richman var, är ett exempel på en sådan låt). Den senaste tiden har han börjat skriva texter på spanska, ett språk han inte alls behärskar. Han säger att han har blivit inspi-rerad av Zorro.

Richman är ett exempel på någon som inte följer trender. Hans egenhet och hans svårighet att förstå sin omgivning förbjuder detta. Richman är dock en parentes. Människans kollektivistiska natur sprungen ur dess flockbeteende skapar ständigt nya likriktade beteendemönster. Detta är varken konstigt el-ler dåligt. Det är självklart och det är bra. Trender hjälper oss att närma oss varandra och minska avståndet mellan oss. Trender, i vilket form de än mån-de vara, kommer dock, och sedan går de. Detta är inte heller något märk-värdigt. De är speglingar av vårt samhälle och vår, så kallade, tidsanda. När detta förändras, förändras våra sociala, kulturella, vetenskapliga, filosofiska och religiösa förhållningssätt. Även om det är bra att människan kan hitta ge-mensamma beröringspunkter, då detta skapar enighet bland flocken, måste varje enskild människa såklart ifrågasätta det riktiga i beteendet. Flockbete-ende kan som vi alla vet vara oerhört farligt. Låt mig nämna två platser så får ni sedan reflektera över detta på egen hand: Wall street; Tredje riket.

Trender kommer och trender går, och sedan går de igen. Citatet ”det enda vi lär oss av historien är att den upprepar sig” brukar ofta (felaktigt?) till-skrivas Oscar Wilde. Vem som sagt detta är naturligtvis mindre viktigt, men viktig är essensen av citatet: att vi måste lära av historien. Jag är en av dem som tycker att (ekonomisk) historia borde ingå i alla ekonomiutbildningar. Konjunkturen böljar fram och tillbaka; kriser återkommer likt den förhatliga vinterinfluensan; företag föds, blomstrar och dör. Hjulen på bussen de går runt, runt, runt. Runt, runt, runt. Runt, runt, runt.

Detta nummers tema är trender och cykler. Du kan i den här Lundtan även läsa om trender inom sociala medier, resor och TV. Läs också om den se-naste finanskrisen och om varför vissa tror att detta återkommande fenomen snart kommer inträffa igen. Du kan också läsa om LundaEkonomernas nya marknadsföringssatsning: indelningen i de tre grupperna career, education och social. Detta och mycket, mycket mer i nummer 95 av Nådiga Lundtan.

H

Jonas KlarinChefredaktör

L E D A R E

- 5 -

VILL DU ANNONSERA I NÅDIGA LUNDTAN?

annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Hemförsäkring med studentrabattNär du flyttar hemifrån ska du bokföra dig på studieorten. Då omfattas du inte längre av föräldrars försäkringar och behöver en egen hemförsäkring. Med vår hemförsäkring får du en av marknadens mest omfattande försäkringar.

Mer information om vår hemförsäkring med studentrabatt på swedbank.se/student

0 kr/mån för studenter*

*Ord pris 39 kr per månad. Avgifter och kostnader kan tillkomma. Årsränta 10,95 % (2010-11-06). Vid kredit på 5 000 kr blir den effektiva räntan 16,24 % och 13,84 % vid 10 000 kr. Kontantuttag i Sverige och utomlands kostar 3 % av uttaget belopp, dock lägst 35 kr per uttag. Kreditgivare är EnterCard Sverige AB som är ett företag i Swedbank-koncernen, org. nr 556673-0593, 105 34 Stockholm.

Nordea Graduate Programme focuses on develop-ing your personal and professional skills in a way that enables you to take on the challenges of work-ing in the leading fi nancial services group in the Nordic and Baltic Region.

Being part of a business track, attending seminars, visiting different parts of the value chain, planning your career and participating in a mentoring pro-gramme all add up to Nordea Graduate Programme.

Visit nordea.com/graduate to speed date current graduates and to learn more about how to apply for the programme.

You invest your talent – we grow together

Invest in your future – join the Nordea Graduate Programme 2011

Making it possiblenordea.com/graduate

Accounting, Economics, Finance, Innovation and Industrial Management, International Business and Trade, Knowledge-based Entrepreneurship, Logistics and Transport Management, Management and Marketing and Consumption

Application periodInternational degree: 1 December-17 January, Swedish degree: 1 March-15 April

www.handels.gu.se/gs

EFMD

when you aim higher

Graduate School offers two-year MSc programmes in:

Nådiga lundtan 101208.indd 1 2010-12-08 15:46:18

FIKAPLUGGAFRIHETUPPTÄCKASURFA

Som student gäller det att hitta smarta lösningar. Värde paket Student innehåller allt du behöver för att kunna hantera din ekonomi på ett enkelt och smidigt sätt. Dessutom är det kostnadsfritt.

VÄRDEPAKET STUDENT

Läs mer om paketet på www.sparbankenoresund.se

Grahns Tryckeri, grundat 1886, har en lång erfarenhet och tradition inom tryckeri- verksamhet. Vi har ett gediget kunnande inom vårt hantverk och är idag ett modernt tryckeri med den absolut senaste tekniken.

Vi är det enda fullservicetryckeriet i Lundaregionen. Vi producerar allt själva och där-med har vi full kontroll över kvalitet och miljö på ett unikt sätt. Vi trycker i stort sett allt som går att trycka på papper. Offsettryck, digitaltryck och storformat. Grahns har också eget bokbinderi där vi falsar, häftar, limbinder, linne-trådshäftar, bigar, perforerar, stansar, inplastar, adresserar och distribuerar.

Grahns Tryckeri ABBox 4117, 227 22 LundBesöksadress: Traktorvägen 13 i Lund

Tel 046-31 19 80 vx Fax 046-30 44 00 www.grahnstryck.com

Att växa på bankmarknaden ställer krav på förmågan att tänka nytt. Att också ha nöjda kunder kommer från en för ståelse för deras behov, men även från att ha kraften att skapa bättre möjligheter för dem. Genom att ständigt förnya hjälper vi våra kunder till bättre affärer.

Vår ambition är att de ska växa och utvecklas – då kan vi växa med dem.

Vad är din ambition? Vill du veta mer om hur det är att växa med oss? Kontakta oss på eee2011 den 24 februari 2011.

Danske Bank i Sverige består av 16 provinsbanker: Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västerbottens Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank och Östgöta Enskilda Bank.

Har du ambition att växa med oss?

www.danskebank.se

Danske Bank – kraften att tänka nytt

eon.se

Siffernissaroch tekniknördar!

Är du civilingenjör med dille på teknik eller

civilekonom med siffror på hjärnan? Då har du

en särskild plats i våra hjärtan. Har du även ett

intresse för energi och siktet inställt på en fram-

tid i förändring, passar du perfekt som trainee

inom E.ON Graduate Program.

Missa inte tillfället att söka till E.ON Graduate Program som startar i september 2011. Ansök

via eon.se/student mellan den 15 januari och

15 februari. Varmt välkommen med din ansökan!

Your energy shapes the future

E.ON Graduate Program 2011–2012

Hej student, hos oss finns möjligheterna!

Besök www.konsult.lrf.se

– Ekonomisk rådgivning– Juridisk rådgivning– Skogsekonomisk rådgivning– Lantbruksrådgivning– Fastighetsförmedling

LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag och har den bredaste kompe-tensen i Sverige. Vilket kompetensområde blir ditt i framtiden?

LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. På www.konsult.lrf.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 0771-27 27 27.

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, bakgrund och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats för bolaget framåt och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events, lediga jobb och inside stories: www.facebook.com/gt.karriar.se

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jim Forsberg Revisorsassistent och f.d. student Lunds universitetFo

to: H

åkan

Mål

bäck

VILL DU VÄXA MED OSS?

Med 50 år av kärlek till naturen är Yves rocher världsledande inoM skönhet från växt-riket. vi har ett sortiMent soM oMfattar ca 700 produkter och täcker hela det kosMe-tiska oMrådet. allt började i den franska bYn la GacillY i bretaGne soM fortfarande är verksaMhetens hjärta. här har vi eGna odlinGar, tillverkar våra produkter ochhärifrån skeppas idaG 300 Miljoner produkter ut i hela världen.

Globalt sYsselsätter Yves rocher Mellan 15 000 och 22 000 personer och hela 30 Miljoner kvinnor i 90 länder på 5 kontinenter använder produkter från Yves rocher.

Yves rocher nordic Med huvudkontor i helsinGborG oMsätter cirka 600 Miljoner sek, har drYGt 200 anställda och har nöjda kunder i sveriGe, danMark, norGe, finland och baltikuM. vi har 20 eGna butiker i norden.

Yves rocher nordic karaktäriseras av hänGivenhet och driv, blandat Med stor arbets-Glädje och höGt i tak. vi strävar vi efter ett arbetssätt där våra värderinGar ärliGhet, laGanda och enGaGeManG är väl inteGrerade i företaGskulturen.

f ö r M e r i n f o r M a t i o n o M o s s , G å i n p å w w w. Y v e s - r o c h e r . s e

Skönhet från växtriket sedan 1959

Nadiga_Lundtan_210x280.indd 1 2010-12-09 13.14

- 13 -- 12 -

Lundtan har träffat Johan Norberg, idéhistoriker och libe-ral debattör, för ett samtal om finanskrisen. Norberg ser mörka moln på himlen och varnar också för att en ny fi-nanskris kan komma att utlösas om Irland och Grekland tvingas ställa in sina betalningar.

Det var under hösten 2008 som ordet “finanskris” allt oftare började dyka upp, för att sedan dominera nyhetsflödet under de kommande månaderna. Vad som började med fallet av den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers och ökad osäkerhet på den amerikanska finansmarknaden, sände snabbt svallvågor av finansiell panik jorden runt. Banker föll, stater instiftade enorma räddningspaket, och Island, ett av de länder som drabbats hårdast, lades skämtsamt ut för försäljning på e-bay. Två år senare pustar vi ut. Tankarna har vandrat vidare och mer dagsaktuella ämnen, som att läsplattan blev årets jul-klapp, diskuteras kring middagsborden. Johan Norberg, för-fattare, idéhistoriker och liberal debattör, har dock hållit de senaste årens turbulens färskt i minnet, och varnar redan för nästa finanskris.

Norberg kom år 2009 ut med sin bok En perfekt storm: Hur staten, kapitalet, och du och jag sänkte världsekonomin, där han analyserar orsakerna till finanskrisen. Han tillbringade själv mycket tid i USA när den amerikanska fastighetsbubblan, som var en av de bidragande orsakerna till krisen, började växa. In-divider med dålig återbetalningsförmåga hade fått ta stora lån på sina fastigheter, och tanken var att den framtida värdesteg-ringen på husen skulle stå för säkerheten. När bostadspriserna slutade skjuta i höjden, samtidigt som räntorna började stiga, skapade det problem - speciellt då lånen oftast sålts vidare i flera steg. – Folk tyckte att de fick gratis bostäder och alla älskade bubb-lan: hushåll, banker, politiker,reglerare och centralbanken. Jag ville skildra hur det kunde bli så galet på så många håll samtidigt och tyckte att detta krävde en hel bok, förklarar Norberg.

Som svensk känner jag igen samma problematik efter vad vi upplevde under det tidiga 1990-talet, när avregleringar på kre-ditmarknaden i Sverige resulterade i alltför stor utlåning till

bland annat fastighetsbolag, samtidigt som fastighetspriserna aldrig tycktes sluta stiga. Norberg håller med om att det finns många likheter mellan den svenska 1990-talskrisen och vad som hänt på den amerikanska marknaden.– Lärdomen är att det farligaste som finns är billiga pengar. Rejäl monetär expansion gör att folk gör dumma saker och investerar i sådant som strax visar sig vara föga produktivt. Ofta hamnar det just i bostäder där vi psykologiskt fungerar tvärtom mot hur vi tänker gällande andra priser. Om mjölken och datorerna blir dyrare blir vi ledsna och köper mindre, men när bostäder och fastigheter blir dyrare känner vi oss rikare och konsumerar ännu mer.

Efter att ha publicerat sin bok var Norberg med om att pro-ducera en dokumentär på temat, och resultatet blev Överdos - en film om nästa finanskris som hade premiär i maj 2010. I filmen kritiseras framför allt staters benägenhet att lösa ut ban-ker på randen till kollaps, och avfärdas som en tillfällig lösning som bara skjuter problem åt framtiden. Men hur motiveras ett sådant resonemang, speciellt med de förödande konsekven-ser som bland annat Lehman Brothers och andra bankers fall genererat?– Problemet var inte att man lät Lehman falla, utan att man hade låtit Lehman växa sig så stort och systemviktigt att det inte kunde falla på ett rimligt sätt, vilket berodde just på att alla räknade med att de skulle räddas, säger Norberg. Vidare menar han att paniken som uppstod var ett resultat av att många gjort affärer i förvissningen om att någon annan, exempelvis staten, skulle kunna ta förlusterna om något gick snett.

– Kaotiska konkurser är ingen bra idé, särskilt inte för banker. Men man måste kunna avveckla även dem på ett ord-nat, effektivt sätt så att livet kan gå vidare. Annars riskerar man att göra samma dumheter igen.

Det som enligt Norberg kommer att karaktärisera en kom-mande finanskris är främst storleken. I sin film varnar han och andra ekonomer för vad som skulle hända när det inte längre är företag och banker som går i konkurs, utan hela stater. Den senaste tiden har vi i Europa sett Grekland, som tvingats ta nödlån från EU och IMF, och i skrivande stund talas det om

I väntan på nästa finanskris

att länder som Irland, Spanien och Por-tugal kan stå på tur.– Jag tror att det är ett tecken på att vi aldrig löste krisen, utan bara sköt den ett par år på framtiden. Ingen betalade ju sina skulder, de bara skickade dem vidare till nästa i kedjan; från hushåll till bankerna till staterna till EU. Alla litar på att någon annan ska ta “Svarte Petter”, men snart har vi inte råd läng-re. Irland och Grekland är egentligen i konkurs och när de meddelar det tror jag att marknaden ryggar tillbaka även för länder som Portugal och Spanien. Lösningen är att hitta något sätt att skapa ordnade konkurser även för sta-ter, med skuldavskrivningar. Men i det korta loppet kommer det nog att bli blodigt.

Enligt Norberg är EU:s stödfond till krisande Euroländer endast är ett sätt att köpa sig tid, då de inte lånar ut pengarna gratis utan bara bidrar till ett nytt avsnitt i ett lands skuldfälla, där man tar större lån när man inte klarar av de gamla. Han pekar också på att IMF har rätt när de vill utöka fonden, eftersom pengarna inte räcker till om fler länder skulle få liknande problem. – Men någon gång måste vi sätta en gräns, tanken är väl inte att vi ska subventionera konkursbon och slänga goda pengar efter dåliga. Risken är ju att de få kreditvärdiga stater som finns kvar förstörs av de åtaganden de gör.

Det har även hörts oroliga röster angå-ende euro-samarbetet allt sedan Grek-lands misskötta finanser uppdagades, och ur den synvinkeln är Norberg även skeptisk till EMU.– Egentligen finns det inget som hin-drar att enskilda länder går i konkurs även om de delar valuta med andra. Skövde kan ju ställa in betalningarna utan att vi måste avskaffa kronan. Men jag tycker att vi har fått ett tydligt teck-en på att det inte var någon god idé att ha samma valutakurs och räntenivå för tokigt överhettade länder som Irland och Spanien och för länder på dekis. Det blir pro-cykliskt för båda parter. Det kräver nog en finansiell union för att fungera, och det tror jag inte är vare sig genomförbart eller önskvärt.

Norberg ser alltså en hel del mörka moln hopa sig på himlen, men frågan är om man inte sett liknande händel-

seförlopp tidigare? När man funderar över dagens situation i ljuset av de många kriser, allt från bank-, finans- till fastighetskriser som präglat olika perio-der under 1900-talet, börjar man und-ra om det inte är dags för oss att lära av våra misstag? Norberg håller med.– Minnet är för kort, och det har det nog alltid varit. Vi är mentalt program-merade att tänka linjärt, att dagens trender fortsätter vilka de än är, och en bubbla är bland det mest medryckande som finns. Man känner sig rikare, fler kommer in på marknaden och priserna pumpas upp. Det är svårt att stå vid si-dan av och kritiskt granska det. Att en persons karriär på marknaden eller i myndigheterna är såpass kort att de flesta bara får vara med om en rik-tig kris, anser Norberg även vara en av de bidragande orsakerna till vårt korta minne.

Lån som leder till större lån, finanskri-ser som leder till större finanskriser, och ett resonemang som dystert slutar vid det faktum att vi inte lever för evigt. Var finns ljuspunkterna? Och om Nor-berg har rätt, vad är det som behöver göras? I egenskap av aspirerande na-tionalekonom frågar jag slutligen om Norbergs bästa tips till oss studenter.– Det skulle i så fall handla om vär-det av allmänbildning. Många lurades denna gång för att de är så vansinnigt specialiserade på ett snävt område och använde så begränsade modeller att de inte hade blick för det oväntade, svår-förutsägbara, komplexa. Jag tror att det är viktigt att nationalekonomerna, som på von Mises, Hayeks och Keynes tid har en större bredd och hämtar kun-skap även från historia, politik, psyko-logi och andra fält, kanske till och med litteratur.

Finanskrisen chockade många, och kanske finns det anledningar att inte pusta ut riktigt än. De ekonomiska problem som i krisens efterdyningar nu drabbat ett allt större antal länder förtjänar att hållas ett öga på. För oss vars framtid kommer att påverkas av utvecklingen på området ser jag två möjliga lösningar för att undvika ett skräckscenario; besegra döden, eller fortsätta lära oss att tänka fritt, och tänka kritiskt.

Text: Victoria Nilsson

N Å D I G A L U N D T A N

”NÄR BOSTÄDER OCH FASTIGHETER BLIR DYRARE KÄN-NER VI OSS RIKARE OCH KONSUMERAR

ÄNNU MER”.

”I FILMEN VAR-NAS FÖR VAD SOM

SKULLE HÄNDA NÄR DET INTE

LÄNGRE ÄR FÖRE-TAG OCH BANKER SOM GÅR I KON-

KURS, UTAN HELA STATER”.

”VI LÖSTE ALDRIG KRISEN, UTAN SKÖT DEN BARA ETT PAR ÅR PÅ FRAMTIDEN”

- 15 -- 14 -

KYNDELSMÄSSODAGEN2 februari

Kyndelsmässodagen firas till minne av dagen då Maria bar fram Jesus i templet 40 dagar efter att han föddes. Kyndel betyder ”ljus” och förr i tiden kunde man få sina egenstöpta ljus välsignade just denna dag!Festförslag: Fira med massa levande ljus och marschaller i snön, bjud med nå-gon som gillar mys lika mycket som du!

SANKT VALENTINS DAG14 februari

Trodde du att Alla Hjärtans Dag var ett rent kommersiellt påhitt? Då har du delvis rätt, men romantiken kring Sankt Valentins dag härrör faktiskt ända från medeltiden. Datumet, den 14e februari, har ägnats åt Valentinius sedan 400-talet!Festförslag: Lokalisera en mongolisk buffé och ät tills du ramlar av stolen. Skölj ner med öl i sejdel.

VÅRDAGJÄMNINGEN20 mars klockan 23.21

Vårdagjämningen inträffar när solskivan passerar himmelsekvatorn. Det inne-bär att detta tillfälle kan likställas med andra viktiga klockslag som exempelvis ett visst tolvslag som nyligen passerats. Ungefär samma sak, va?Festförslag: Gå på uteservering och dämpa huttringarna med Fanta och rosé. Skåla exakt kl 23.21.

DYMMELVECKAN13 – 24 april

Inträffar veckan innan påsk och kallades tidigare för Stilla veckan. Stilla? Åh nej, LundaEkonomer är ju kända för att vara rebelliska så jag rekommenderar ett tvärtom-beteende. Sen har vi ju hela påskhelgen att vila ut på.Festförslag: Festival! Gå på nation varje dag i veckan.

SOMMARSOLSTÅNDET21 juni

Alltför många bleka tonnisar har levt runt på Thailandsstränder under före-vändningen att månen är hel eller halv. Jag har aldrig förstått varför, men här har vi faktiskt en egen och mycket mer logisk orsak att verkligen fira - sommarnat-ten är som kortast just denna dag.Festförslag: Festa i Lappland.

Det finns inga dåliga tillfällen att roa sig i goda vänners lag! Är det inte en avklarad tenta är det kanske första snöfallet som kräva dessa upp-tåg eller så är det tacksittningar, baler, Lucior eller Valborgar. Vi tappra studenter ger oss ut i snön och isstormen och tar oss till allehanda nationer eller borgar för att fira det mesta. Men för att inte missa några anledningar att ha kalas tänkte jag tillhandahålla några fler högtider som inte bör passera utan att uppmärksammas. De största känner du redan till, men hur bra koll har du på hur till exempel dymmelveckan bör firas in? Nådiga Lundtan hjälper dig på traven.

Text: Cecilia Kahn

TJUGONDAG KNUT13 januari

I och med Tjugondag Knut är julen officiellt slut. Sorgligt men sant för juläls-kare, resten kan dra en lättnadens suck. Här i Sydsverige firar societeten med Knuts-baler och den yngsta traditionen är julplundringen.Festförslag: Antingen bjuder du in dig själv på Grand Hotels Knuts-bal eller så sjunger du sånger och dansar runt en imaginär gran (om du inte hör till de lyckliga som har en gran IRL!).

TRETTONDAG JUL6 januari

Du missade väl inte trettondag jul häromsistens? Den är lätt att komma ihåg. Som namnet antyder infaller den tretton dagar efter julafton. Traditionellt ska trettondag jul firas med att stjärngossarna framför ett skådespel med inspiration från legenden om de tre konungarna.Festförslag: Uppträd med ett drama i stor skala och ha backstage-fest.

NOBELDAGEN10 december

Frasande klänningar och sövande tacktal. Bittert nog verkar alltid ekonomernas tacktal vara tråkigast. Varför är det så? Jag kan i alla fall inte för mitt liv förstå varför det inte sitter kommentatorer på fler middagar. LundaEkonomernas vin-terbal har något att lära där.Festförslag: Jag tänker gå på Nobelfesten. Vinterbal är ett bra alternativ.

HÖSTDAGJÄMNINGEN23 september, klockan 03.09

Som vi har väntat och väntat på den mörkare årstiden! Eller kanske inte, men det är ett passande tillfälle att gå på kalas! Den här tidpunkten markerar att dag och natt är lika långa och visst bör det firas.Festförslag: Baklängesmiddag med punsch och många sånger.

KANELBULLENS DAG4 oktober

Vilket geni som än införde den här dagen hoppas jag att densamme lobbar hårt för att det skall bli en röd dag. Och sen kommer väl spettekakans dag och blåbärspajens dag införas snart också? Håll tummarna.Festförslag: Ät så många kanelbullar att du rullar till närmaste nation.

INTERNATIONELLA BARNDAGEN3 oktober

Egentligen är det inte en sådär väldigt internationell dag då den firas på olika datum i hela världen. Men småfolket ska hyllas ändock och vad gör barnen bäst? De leker, och det är LundaEkonomer också bra på.Festförslag: Såpafotboll i korridoren. Praktiskt nog blir golvet så skinande rent att man kan köra larvrace efter. Har du aldrig larvracat? Kryp ner i en sovsäck och larva dig fram fortast möjligt!

SURSTRÖMMINGSPREMIÄR19 augusti

Riktiga kvinnor och män äter surströmming, oavsett vilken landsände man kommer ifrån eller bor i. Punkt slut. Vågar du inte? Fegis.Festförslag: Surströmming inmundigas med brännvin i ett skjul. Håll avstånd till människor med luktsinne.

MARIE BEBÅDELSEDAG – VÅRFRUDAGEN - VÅFFELDAGEN25 mars

Jag tänkte bebåda något för er: för det första har Vårfrudagen inget med våren att göra; det är jungfru Maria som är vår fru. För det andra är våffeldagen intet mer än en språklig omformning av Vårfrudagen. För det tredje äter man våfflor ändå!Festförslag: Våffelkalas.

N Å D I G A L U N D T A N

Det sägs att backpackertrenden är död. Att luffa runt i Sydostasien i jakt på unika upplevelser är tydligen lika dött som en charter till Kanarieöarna. De riktiga äventyrarna skall ha flytt till andra delar av jorden, obefläckade av massturism. Det är sommar när jag packar väskan för att ge mig ”på luff”. Lonely Planet trängs med flera behändiga miniflaskor med handdesinfektion . Att jag av alla personer ger mig ut som backpacker borde vara bevis nog på hur mainstream det har blivit. Men jag vill också vara en del av det mytomspunna äventyret i öst. Finns det fortfarande? Vi reser i norra Thailand. Besöker en by med burmeser. De bjuder in oss, sex västerlänningar med solglasögon och iPhones, till deras hem. Sonen frågar mig om jag vill röka opium. Jag skakar på huvudet. Rummet är enkelt men de har en liten TV. På första våningen bor boskap. På vägen därifrån klagar vårt sällskap, en brit-tisk tjej, högljutt. ”It´s not very rural, is it?” säger hon samtidigt som hon hasar nerför en upptrampad stig. Rural – äkta? Vad är äkta? Här kan till och med lokalbefolkningen se på American Idol, och vi västerlänningar blir upprörda. Inte äkta.

I Bangkok hittar jag ett exemplar av The Beach som får resa med mig i ryggsäcken. Författaren till boken, Alex Garland, drömmer om en öde strand, fri från den västerländska turisten som sprider sig som ett virus och förstör allt i sin väg. Är jag nu västerlänningen som likt en cancer förstör allt i sin väg? Boken är mer än tio år gammal – från en tid då resenärer faktiskt upplevde unika, äkta äventyr i Asien. Är den tiden förbi?

Det regnar i Bangkok och hela vårt kvarter har elavbrott. Vi sitter på trottoaren med andra backpackers ut-anför vårt guesthouse. Den småväxta ägarinnan springer runt med en spade och dödar kackerlackor med ett snett leende på läpparna. En tysk berättar om sina resor över en cigarett; om hur han blir erbjuden jobb som porrskådis när hans pengar tar slut. ”Kho San Road is dead”, utbrister han. ”Försäljare överallt, de jagar dig. Inte en resenär – inte ens turister.” Avskräckta av politiska oroligheter håller sig de västerländska ungdomarna sig borta från Bangkok. För några veckor sen brann ett köpcentrum här. Nu flyr turisterna raka vägen ner till stränderna. Var är äventyrarna, som vill se världen i all sin prakt och allt sitt elände? Inte på Kho San Road i alla fall.

Taxi i Kambodja. Vi åker på leriga vägar där män i höftskynken vallar boskap framför sig. Det här måste väl ändå vara ”äkta”. Men stannar vi? Nej. Vi åker vidare och rullar in i en stad där lyxhotellen kantar vägen. Till och med vårt enkla ställe har pool. Några kilometer härifrån slumrar resterna av en fallen civilisation. Här har turismens pengar skapat ett samhälle. Pub Street, Night Market – sudda bort det som är Kambodja. Vi pratar inte om Pol Pot eller Röda Khmerer. Vi lär oss laga mat med en leende kambodjansk kvinna, men maten äter vi i sällskap med amerikaner.

Med The Beach fortfarande i ryggsäcken kommer vi till en liten ö utanför Malaysia. Vita stränder, blått vat-ten. Är detta drömmen om Asien? Vår dykinstruktör Steve berättar att han brukade jobba för Nato. Nu lever han här. Vi träffar andra västerlänningar. På kvällarna sitter vi på utlagda filtar på stranden och dricker under stjärnorna. Vi pratar politik, Obama och irländska pubbar. Hemma är alltid närvarande för oss resenärer. Här finns inte en enda charterturist. Hyddor istället för hotell. Hav istället för pool. Vi vandrar hem längst stranden till ljudet av festande västerlänningar som aldrig vill åka hem. Lever Alex Garlands dröm här? Det sista ljuset på stranden kommer från dykshopen, där fem laptops lyser i mörkret. ”Good day at the office” uppdaterar vår dykinstruktör sin Facebookstatus med. Kanske lever backpackerdrömmen, men den är numera uppkopplad, 24 timmar om dygnet. Vår planet är inte så lonely längre och jag får en känsla av att Alex Gar-land knappast hade trivts.

En inte så lonely planet

Text: Lisa Persson

K R Ö N I K A

- 15 -

- 17 -- 16 -

Semestertrenden har svängt. Förr var det sol, bad och av-koppling som gällde, nu är det nu hälsa och lärande som semestern skall bestå av. Niclas Blixt Madison, chefredak-tör, och Oscar Sandberg, tillträdande affärsutvecklare, på Allt om resor, berättar om hur trenden svänger.

Förr var resor till varmare länder lika med avkopplande dagar med sol, bad, god mat och olika former av dryck. Idag finns det tydliga resetrender i Sverige att hälsa, motion, lärande och att själen skall ”må bra” är allt viktigare faktorer för en lyckad och bra semester. Precis som Lasse Åberg skämtar om i sin film Hälsoresan. Detta kanske inte alltid gäller för den typiska stu-denten, men svenskar i stort verkar sträva efter att komma ifrån den krävande vardagen och utveckla en mer sund och bättre sida av sig själv på semestern. Varför är denna groende trend tilltalande för svenskar och vilka varma resmål är det som gäller i vinter och under 2011? De nya resetrenderna har blivit allt

Torsk på hälsa

Text: Johannes WedinIllustration: Thomasine Boris-Möller

mer framträdande i Sverige. Kanske har svenskar blivit allt mer medvetna om vikten av hälsa och att försöka utveckla sin se-mester i form av något nytt lärande. Ett flertal trendanalytiker ser en ökad ”produktifiering” på resefronten och vi svenskar ställer större krav på vad vi ska få ut av semestern. Niclas Blixt Madison, chefredaktör på tidningen Allt om resor, instämmer med bilden av att semestern blir allt mer produktifierad: – Stämmer. Vi vill verkligen veta att vi bor på ett bra ställe och att det till exempel finns bra möjligheter att äta runt om-kring. Vi vill gärna vara med och skräddarsy resorna så att vi får det precis som vi vill ha det. Det är ju trots allt mycket pengar som läggs ut på en semester, då vill man att det skall vara perfekt.Vidare vill vi också må mycket bättre när semestern är slut, och man skall ha testat något nytt, utmanande och samtidigt stimulerande. Oscar Sandberg, tillträdande affärsutvecklare på Allt om resor och tidigare ekonomistudent i Lund kommen-

N Å D I G A L U N D T A N

- 18 -

terar det ökade intresset för resor med lärande:– Jag tycker mig se en tendens i samhället på att efterfrågan

på utbildning och kunskap ökar. Det gäller både inom hobby-orienterade områden så väl som inom mer akademiska områ-den. En stor del av vår fritid läggs på att gå kurser och kortare vidareutbildningar. Intresset för att åka på en kursresa till en plats som har en naturlig och kulturell koppling till kursända-målet kommer antagligen att öka.Många resebyråer har tagit till vara på dessa båda trender och hälso- och motioneringsturismen är något som också vuxit markant de senaste åren i Sverige. I dag finns det många spe-cialiserade alternativ för den som vill vara aktiv på sin semester med erbjudanden om exempelvis yogaresor, hälsosam matlag-ning, löpning, klättring och dansresor. Även holistiska alterna-tiv tilltar, där helheten, såsom själen och personlig utveckling, är i fokus. Idag är det inte heller endast små specialiserade re-seagenturer som ger ut detta utbud på resor, till exempel har också Apollo och Ving hakat på i trenden och erbjuder en rad aktiva resor i sina program. I dessa program på Apollo kan nämnas ”Aktiv senior”, ”Träna med eliten!”, ”Forma-kroppen-vecka” och aktivitetshotellet Las Playitas på Kanarieöarna.

– Resor med olika inriktningar har ökat och just hälsotren-den är verkligen på uppgång. Fler och fler reseagenter satsar på hälsoresor, och nu har också de stora charterbolagen hoppat på hälsotåget. Ekologiskt resande efterfrågas också, säger Niclas Blixt Madison.Information på resebyråers hemsidor talar om att det är perso-ner i alla åldrar, yngre och äldre, med och utan familj, par och singlar som är lockade av sådana här resor. Det finns dock en svag tendens till att den övervägande delen är kvinnor. Möjli-gen är det dagens stressade samhälle med dess invanda rutiner som är grunden bakom denna tilltagande resetrend. Det är dock viktigt att semestern, för att bryta stela mönster, inte blir allt för slumpartad så att den blir meningslös. När stressen är så pass hög i arbetslivet och i skolan verkar svenskar vilja köpa en resa där effektivitet är nödvändigt och att de får ut så mycket som möjligt av sina förväntningar på resan. Motion kan ex-empelvis hjälpa kroppen genom att förbränna stresshormoner såsom kortisol. Görs inte detta finns det risk att detta lagras i kroppen vilket leder till ett försvagat immunförsvar.

En ny trend som kan ses inför 2011 i jämförelse med de senas-te åren är att svenskar reser allt mer. Under 2009 stod resorna i skymundan på grund av den globala finansiella krisen. I fjol började svenskar resa lite mer, och i år skall det enligt många experter bli ännu fler som reser iväg på sin semester. Trenderna den senaste tiden har dessutom varit att svenskar reser på lite kortare weekendresor – hellre två till tre dagar istället för fyra dagar. Gällande boende är svenskar också mer måna om var de bor och ser till att få det komfortabelt. Hotellbranschen är en verksamhet som har anammat hälsotrenden och idag har åtta av tio nybyggda hotell en hälsoavdelning. Omvärlden blir också allt mer tillgänglig och transparent. Här är Internet en stark orsaksfaktor. Ett skäl till att resetrender såsom hälsotren-den blir så pass starka är genom sajter på Internet. På dessa får de som vill sätta betyg och kommentera vad som är ett bra resmål för att kunna pröva på denna reseform, men också av-råda resenärer från dåliga resmål. Det läggs upp bilder, videos och vyer över hotell i syfte att ge en teoretisk och jämförande bild av hur den framtida besökta platsen är och ser ut, innan

man faktiskt befinner sig där. Oscar Sandberg berättar att detta medför att efterfrågan på resor till nya destinationer med unika upplevelser ökar. Det resmål som är det stora för svenskar just nu och kommer att vara så under 2011 är, enligt Niclas Blixt Madison, Egypten: – Egypten är ett land som har tagit stora marknadsandelar den senaste tiden och är i dag ett året-runt-resmål – med Med-elhavet på sommaren och Röda Havet på vintern. Vidare är Thailand, där just nu exotiska matlagningskurser är efterfrågat, samt Kanarieöarna fortsatt populära under vinter-halvåret. I vår tror Niclas Blixt Madison på Milano, Zlatans nya hemstad, med vackra vyer och god mat i kombination med fotboll. I och med att dollarn är så pass låg är också USA fördelaktigt att resa till. Men det är de groende hälso- och lä-randetrenderna som är av mest intresse. Semestern ger ett bra tillfälle till att börja med nya goda vanor eftersom det då finns ork för förnyelse; att ladda upp mentalt, varva ner och uppleva inspirerande kontraster till den annars jäktade och påfrestande vardagen är något man kan åstadkomma under ledigheten. Svenskar kanske numera skall ses som det hälso- och lärande-medvetna folket? Svenskar är konstant nyfikna på nya trender som uppkommer runt om i världen och vi är också bra på att anpassa oss till dessa. Kanske kommer även den typiska stu-denten överge studentlivet några dagar och ge denna resetrend en chans?

FAKTA: RESETRENDER I SVERIGE OCH GLOBALT

Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i ett globalt perspektiv att ha en tillväxt på cirka fyra procent per år fram till 2020.

Andel (%) av totalt antal resor 2009 för svenskar till varma resmål/resmål utanför Europa; Malackahalvön (Thailand, Ma-laysia med flera) 14,1 %, Spanien 10,1 %, Frankrike 4,4 %, USA 4,1 % och Italien 3,8 %.

Av de tio största svenska utlandsdestinationerna minskade samtliga med undantag för Malackahalvön, inklusive Thailand, under 2009.

I Sverige genomfördes i snitt 1,2 resor per person (0–74 år) utomlands på fritiden med övernattning under 2009.

Svenskar spenderar cirka 50 miljarder kronor per år på re-sor utomlands, vilket är dubbelt så mycket än på exempelvis livsmedelsinköp. Utmärkande huvudgrupper som spenderar mest är välutbildade personer i storstäder och välbärgade vil-laägare.

Det tycks finnas två trender inom TV-branschen idag. Det man ser på TV går åt två olika håll, två vägar som ställs som motpoler till varandra och suddar ut allt mittemellan för att ta sig mer och mer åt sin extrema kant. Den första och mest uppenbara vägen är den som vi egentligen avskyr men samtidigt fascineras av och plikt-troget följer alla avsnitt bara för att kunna diskutera deltagarna dagen efter. Den typen av TV vi älskar att hata, den typen av TV där man kan skratta åt idioter som gör bort sig, den typen av TV-produktion där spritnotan blir det dyraste för TV-bolaget och deltagarnas IQ och moral inte är deras starkaste karaktärsdrag. Den andra vägen går åt helt motsatt håll. Monsterproduktioner med enorma budgetar. I den här typen av produktion anlitar man de bästa skådisarna och de främsta regissörerna för att göra ett väl genomtänkt drama som tilltalar det intellektuella sinnet. Serier som tar upp samhällsproblem och serier som skildrar historiska händelser eller epoker. Exempel är produktioner som Lost, Mad men och Boardwalk Empire. Exempel på den förstnämnda, mindre glamorösa kategorin, är Big brother och Kungarna av Tylösand.

Jag minns de fredagar då hela familjen var samlad framför Fångarna på fortet, jag och min bror drack läsk och åt godis medan farsan tog en öl. Gunde Svan gav deltagarna instruktioner om vad de skulle göra inne i varje rum, och jag minns hur kul man tyckte att det såg ut. Tyvärr känns det som att den tiden är passé. Fångarna på fortet var en sorts medelväg mellan hjärndöda dokusåpor och välgjorda dramer. Det var familje-TV med helikoptervinklar. Nuförtiden är produktionsvärdet på de flesta program mycket lägre och de program som fortfarande har en okej budget känns slitna eller exploaterade för att maximera vinsten. Att se Robinson eller Idol känns både uttjatat och alldeles för kommersiellt. Till och med frågesportprogrammen har blivit förstörda av att TV-kanalen vill ha in så mycket pengar som möjligt. Vem vill bli miljonär har blivit Postkodlotteriet och frågorna – vilka i alla fall är de som jag är mest intresserad av – har blivit så pass decimerade att enbart hälften av programtiden ägnas åt det som gjorde att jag började titta.

En av pionjärerna inom den mer hjärndöda men ack så underhållande kategorin var Big brother. Det var mycket skriverier i medier om skandalerna i huset och kostnaden per tittare var banbrytande låg, vilket fick fler och fler kanaler i fler och fler länder att anamma konceptet. Idag är det som deltagarna gjorde under den första säsongen av Big brother småpotatis i jämförelse med dagens skandalsåpor. Kungarna av Tylösand har tagit fyllan och idiotin till nya nivåer, något som är en fullt naturlig följd av vår önskan att bli chockade och äcklade och vår ökande tolerans mot vad som är acceptabelt att visa på tv. Inom den mer påkostade vägen banade TV-serien Lost väg för många andra. När den kom år 2004 fanns det redan vissa serier med stora budgetar men ingen med en budget av den magnituden vi ser idag. Lost var den tidens mest nydanande serie som visade att folk vill se häftiga effekter även på TV och inte bara i filmer. Efter att den amerikanska TV-kanalen ABC genom Lost visat att det lönar sig att satsa stort ville även många fler kanaler ha en egen stor serie, då det ger TV-kanalen en viss kredibilitet att visa ett påkostat program. I likhet med att skandalsåporna blir mer extrema blir också storseriernas budgetar allt större. Nyligen byggde HBO en replika av paradgatan i Atlantic city för deras senaste serie Boardwalk Empire – det resulterade i att bara pilotavsnittet kostade 18 miljoner dollar, en gigantisk siffra för ett pilotavsnitt.

De nya möjligheterna att streama TV-serier genom TV-kanalernas playfunktioner har revolutionerat mitt TV-tittande. Att kunna se program i bra kvalitet när jag vill och att slippa anpassa sig efter TV-tablån är en otrolig lyx. Play-funktionen är både en möjlighet och ett hot mot TV-kanalerna. Ett hot för att det kommer leda till att vi minskar vårt dagliga TV-tittande och att vi mer fokuserar på våra favoritprogram. Fast här finns också en möjlighet för kanalerna att minska den illegala nedladdningen – genom att erbjuda oss möjligheten att streama istället för att ladda ner. Nästa möjlighet till framsteg för branschen är just att utveckla play-funk-tionen och anpassa sig till den allt mer digitaliserade värld vi lever i. Frågan är bara om man kommer streama en megaproduktion eller en obskyr dokusåpa?

Text: Martin Lindbäck

Skandaler och dramer

K R Ö N I K A

- 19 -

- 21 -- 20 -

Företagen stormar de sociala medier-na och resultaten är blandade. Mark-nadsföring på tvåtusentalet innebär manövrering i ny terräng - alla vill ligga i framkant och företagen kastar sig ohämmat ut bland ettorna och nollorna. Facebook, Twitter, Youtube och de andra är nya och svårhanter-liga marknadsföringskanaler.

Har du någon gång hört ett fenomens popularitet omnämnas i relation till hur många träffar det genererar på Google? Chansen är stor att du har. I vår tidsålder av ständig uppkoppling är det numera mer naturligt att tala om ett företags trendighet i termer av Google-träffar än hur många som fak-tiskt använder deras produkter. Samti-digt flyttar vi de flesta aspekter av våra liv online. Internet är mer än ett tids-fördriv och en källa till information. Vi träffar kärleken via dejtingsajter, köper en ny bil via annonssidor, pratar med vännerna på sociala medier och börjar vår karriär via rekryteringssajter. Vi lever helt enkelt stora delar av våra liv på Internet, och kanske kan man argu-mentera för att det är en definierande trend för hela vår generation. För före-tag innebär det nya möjligheter – och krav – på att finnas där kunderna finns. Tiden då företag var stolta över att ha professionella hemsidor är över. Med denna hygienfaktor uppfylld vänder sig företagen nu mot de sociala medierna. Allra trendigast är förstås Facebook, som sedan starten som ett nätverk för Harvardstudenter 2004 växt sig till imponerande 500 miljoner använ-dare världen över. Grundaren Mark

Zuckerberg och hans team upprepar mantrat uppkopplad, ansluten, kon-takter. Lockelsen för företag som vill nå ut till oss konsumenter är uppenbar. Även Twitter och bloggar drar sin be-skärda del av intresset hos företag som vill ligga i framkanten av kundinterak-tion. De sociala medierna kanske inte längre betraktas som nya och häftiga av oss privatpersoner – tvärtom ses de som en naturlig del av vår vardag – men i företagens värd har de blivit en rykande het marknadsföringstrend. Det är inte traditionell annonsering som är intressant. Tvärtom kritiseras bland annat Facebook för att deras an-nonser lockar få besökare som klickar sig vidare till företagens egna hemsidor. Istället vill företagen vara en del av det sociala nätverkandet, vilket Facebook tillåter genom möjligheten att skapa ”pages”, sidor, som liknar de som an-vändarna själva har. Företag ges med andra ord en möjlighet att vara en del av gemenskapen, som vilket vän, släk-ting eller bekant som helst. Genom ett enkelt tryck på ”gilla” gör jag ett ställ-ningstagande om vilka varumärken jag vill bli förknippad med, och får däri-genom senaste nytt via deras page. Att vänner och bekanta har en stark inver-kan på oss konsumenter är ett redan välkänt faktum, något som kan utnytt-jas till fullo på sociala medier. Vi är mer villiga att lita på ett råd av en vän än av massreklam. Däri ligger lockelsen för företag att synas på Facebook; när jag ser att mina vänner ”gillar” Sony Erics-sons nya mobil, är det en rekommen-dation jag är långt mer mottaglig för än en reklampelare på en busstation.

Så vilka företag är det som utnyttjar sociala mediers möjligheter? En snabb sökning på stora svenska företag ger sva-ret, och en indikation på deras popula-ritet online. På Facebook är det nästan 90 000 som ”gillar” IKEA. VOLVO stoltserar med över 140 000 fans som på sidan deklarerar sina känslor för sin bil eller laddar upp bilder på sin splitter nya Volvo. Mobiljätten Sony Ericsson, med mer än 2,5 miljoner fans världen över, annonserar tävlingar, laddar upp nyheter och svarar på kunders förfråg-ningar och klagomål i forumet. H&M annonserar ut nyheter om kommande klädkollektioner på sin page med över fem miljoner fans. Även om siffrorna imponerar är det förstås ingenting mot internationella giganter som exem-pelvis Coca-Cola som drar nästan 20 miljoner fans. Samtidigt bombarderas företag av råd om hur de kan göra det mesta av sin närvaro på sociala medier. En Googlesökning på ”hur kan företag utnyttja Facebook?” ger över 700 000 träffar. Intresset att synas och höras är uppenbarligen stort.

Men det finns även potentiella baksi-dor av företagens virtuella närvaro. En självklar komponent av sociala medier är att vi användare själva skapar inne-hållet. För företagen blir detta en ba-lansgång att hantera. Exempelvis kan man på Coca-Colas fanpage hitta bilder uppladdade av Coca-Cola-älskare över hela världen. Dessa kommunicerar hur drycken är en livsstil för många. Bilder på människor med en iskall Coca-Cola på semestern, eller den kända drycken i centrum vid en familjemiddag blir ef-

Trender inom sociala medier

Text: Lisa PerssonIllustration: Hanna Marie Johansson

N Å D I G A L U N D T A N

fektiv marknadsföring. Men på samma sida kunde man vid tiden för denna artikels skrivande även hitta bilder på lättklädda asiatiska eskortkvinnor, samt teckningar som driver med skill-naden (eller avsaknaden av skillnad) mellan Coca-Cola och huvudkonkur-renten Pepsi. Detta är innehåll skapat av användare som knappast reflekterar varumärket positivt, men som samti-digt är fullt synligt och tillgängligt på fanpagen. Problemet för företagen är inte begränsat till att kontrollera det innehåll som laddas upp till deras of-ficiella sidor; de flesta internationellt stora varumärken genererar flertalet träffat och har flera fanpages tillägnat deras varumärke. Endast en av dessa är förstås skapad av företaget själva, men för användaren är distinktionen mellan vad som är officiellt och inte svår att upptäcka. Det betyder att på Twitter och Facebook går det att agera i företa-gets namn och sprida nyheter och upp-dateringar i vilket syfte man vill. Att det är svårt att kontrollera innehållet på Internet är inga nyheter, men för före-tag som äntrar sociala medier blir det en fråga om att försöka kontrollera vad ens varumärke förknippas med. Det är svårt att skapa ett genomgående bud-skap när man inte kan styra innehållet i meddelandet.

Våra sociala medier har också skapat en ny form av konsumentmakt. Historier om dålig service och undermåliga pro-dukter som sprids bland konsumenter har länge varit ett hot mot företags varumärke och anseende. Idag kan det potentiella missnöjet dock snabbt

knappas in i en statusrad eller en tweet och nå allt från ett tjugotal nära vänner, upp till flera tusen personer. Företag är rädda om sitt anseende och kan förstås inte ignorera denna typ av badwill. Samtidigt är detta nästan omöjligt att kontrollera. En del svenska företag har fått känna på kraften i den nya kon-sumentmakten online. På Facebook genererar sökningen på ”Apoliva”, ett varumärke för hud- och hårvårdspro-dukter, ett trettiotal grupper. De flesta centrerar kring en reklamfilm där topp-modellen Adina Fohlin sjunger med typiskt svenskt väder rasande runt sig. De flesta av dessa grupper annonserar ut sin rädsla för tjejen i reklamfilmen – knappast den effekt Apoliva hade tänkt sig. Under devisen ”all PR är bra PR” kan man förstås diskutera värdet i att vara synlig och omtalad oavsett vad sa-ken gäller, men faktum är att över 13 000 personer deklarerar att de ”FORT-FARANDE är rädda för tjejen i Apo-liva reklamen!”. Grupperna ser till att varumärket Apoliva förknippas med en mindre lyckat reklamfilm, istället för bra produkter.

Politiken har länge varit i framkanten med sin virtuella närvaro. USA:s pre-sident Barack Obamas twittrande har fått mycket medial uppmärksamhet, även om hans twittersida drivs av en organisation under det demokratiska partiet och det är högst osannolikt att Obama själv uppdaterar kontot. Nå-gon som däremot inte hade en stab att författa sina tweets och statusuppdate-ringar var riksdagskandidaten Edvard Unsgaard, tillika Fredrik Reinfeldts

pressekreterare, som i början av året skapade rubriker med sin status på Facebook. I media tolkades uttalandet som att Unsgaard tyckte det var posi-tivt att invandrare arbetade med att torka bajs. Oavsett vilken avsikt som låg bakom statusraden spred sig inläg-get som en löpeld genom Internet och fläckade ner partiet. Ett exempel som ytterligare visar på sociala mediers kraft att snabbt sprida felsägningar, dålig re-klam och snedsteg.

Sociala medier, oavsett om det är Face-book, Twitter eller morgondagens mot-svarigheter, bjuder in företag till en ny värld av interaktion med sina kunder. Samtidigt måste de brottas med poten-tiella fällor och problemet hur man ska-par ett bra budskap i den mångfacette-rade värld som sociala medier är. Det kan även bli en fråga om integritet: om Facebook är vårt nya vardagsrum, vill vi då låta företagen vara en del av det? Var går gränsen för vad som är etiskt riktigt – och tycker jag det är okej med all reklam jag bombarderas med genom mina vänners ”gillande”? Framtiden får utvisa vilken effekt företagens intåg på bland annat Facebook har både för deras egen marknadsföring men också för vår syn på sociala medier. Under ti-den får vi roas åt politiska snedsteg och njuta av att kunna vädra våra åsikter publikt. Är du missnöjd med företag på Internet kan du alltid starta en grupp – kanske får du lika många fans som Facebook själv: över 30 miljoner ”gil-lar” Facebook, på Facebook.

- 23 -- 22 -

Text: Victoria NilssonFoto: Rebecca Martyn

Illustration: Patrick Kim-Gustafson

David Batra Om studietiden, karriären och arga lappar

David Batra har gjort något av en kometkarriär inom hu-morsverige. Redan under gymnasietiden i Lund började han medverka i revyer, för att några år senare ställa upp i en komikertävling i Malmö. Förstaplatsen delades med Johan Glans, och tio år senare kan han lägga till medver-kan i Parlamentet, Roast på Berns och Kvarteret Skatan på resumén. Om man googlar David Batra får man även veta att han sitter på en civilekonomexamen från, just det, Lunds Universitet.

– Jag är ju född och uppväxt i Lund, så att börja plugga på universitetet där kändes inte så nytt och spännande som det kanske kan göra för andra, säger Batra. Jag intervjuar honom en sen eftermiddag via telefon. Han, nu-mera stationerad i Stockholm med en barnröst i bakgrunden, och jag, vid bordet i ett kyligt korridorsrum. Jag nämner hans examen, som kompletterades med en magister i marknads-föring, och undrar vilken nytta han har av dem idag. Batra talar om lärdomarna från att hålla en deadline och bli färdig med saker i tid, som något han tagit med sig i livet, men att han annars inte haft någon speciell användning av sin examen.

– Ska man vara ärlig kändes det inte som att man lärde sig så mycket praktiska grejer, säger han, smått ironiskt.

Vid sidan av studierna var Batra engagerad inom AF:s studen-tradio, och var även en av grundarna till Student-TV i Lund, som fortfarande drivs av studenter här.– På AF gjorde jag ekonomradio, ekonomernas egna radio-program. Sedan var jag med och startade upp Student-TV. Där märkte vi ganska snabbt att det var mycket svårare med TV än Radio, eftersom att TV kräver så mycket mer resurser, något vi inte hade.Sitt engagemang i studenternas radio och TV är någonting som Batra däremot anser att han haft nytta av i sitt senare liv. Han berättar vidare att han förvånansvärt ofta springer på många av dem som var med och startade upp Student-TV i olika produktionsbolagssammanhang, vilket så klart är kul.

Hur var det med resten av studentlivet då? Saknar Batra spa-ghetti, ketchup och korridorsfester? Han skrattar vid tanken av sina gamla minnen.

– Man tänker ju tillbaka på studentlivet med ett romantiskt skimmer. Som när man vaknade upp i täckjacka, med en ke-bab i handen och en kundvagn bredvid sig, utan att veta var man var. Numera har man mest mysiga minnen, men i stun-den var det ju rätt jobbigt ändå.

Idag har Batra växt till någonting mer än killen som somnade med kebaben i handen, och med start den tjugonde januari uppfyller han en personlig dröm, nämligen en egen stand-up show som ska turnera land och rike runt.– Jag har haft tanken och drömmen om det länge utan att det blivit av. Nu har jag satt ner foten, bokat av allt annat, och det känns jätteskönt att äntligen få göra det!Att ha sin egna show medför också en möjlighet att få upp-träda inför drömpubliken, fortsätter Batra, och menar på att det alltid är roligast att uppträda för människor som ansträngt sig att köpa biljetter för att få se just honom. Motsatsen, när det inte är så spännande, finns så klart också.

– Den sämsta publiken kan vara när man exempelvis är inhyrd som hemlig gäst, där de som ska lyssna kanske inte är intresserade av att höra mig tala överhuvudtaget.

Hur gör han då reklam för sig själv? Är det möjligen så att Ba-tra har ett helt team av marknadsförare bakom sig? Det visar sig att han tycker bäst om att sköta det själv, och delar med sig av några tips.– Jag försöker mest vara med och göra bra inhopp som syns i TV. Det viktigaste är att man ser till att tacka ja till rätt saker där man framstår som rolig, men det är inte alltid så lätt att välja. Nu på senaste har det också blivit viktigt att ha Facebook-konton och Twitter, vilket är något som jag tror att jag skulle kunna vara bättre på och göra mycket mer inom.Jag kontrar med att Batra faktiskt är rätt down-with-the-kids, speciellt med tanke på hans senaste iPhone-applikation, “Ba-trapp”, där han med kollegan Joachim Thörn spelat in störan-de ljud för att man billigt ska kunna reta gallfeber på vänner och grannar.

– Det är mer som en skämtgrej, säger han, och förklarar att applikationen bygger mycket på de böcker med arga lappar han kommit ut med.Böckerna, som under åren hunnit bli hela tre stycken, består

av ilskna lappar som människor satt upp här och var.– Lappgrejjen hade jag faktisk tänk på länge. Som komi-

ker går man ofta runt i vardagen och försöker hitta roliga saker att skoja om, och jag började spara på arga tvättstugelappar och liknande hemma. Det var när de blivit en rejäl hög som jag insåg att jag borde göra någonting med dem. Det visade sig att det inte bara var Batra som tyckt det var kul, då hans humoristiska böcker med arga lappar har redan sålt i hundratusentals exemplar, en prestation svår att uppnå även för den mest populäre författare.

Jag frågar Batra om hur han upptäckte att han var rolig, och han svarar att det var någonting som växte fram.– Jag började redan under gymnasiet prova på att vara med i revyer, och det var de första gångerna jag fick testa att skämta inför publik. När det funkade fick man en kick, och det var då jag upptäckte att det var kul. Det var dock långt ifrån självklart att Batra skulle bli komiker. Från början visste han inte ens att man kunde jobba med ko-mik, och det var först under den senare delen av hans studietid som möjligheten kom upp.

– Jag såg en annons i Sydsvenskan om att det var en stand-up tävling i Malmö, och jag anmälde mig egentligen bara på skoj. Det hela slutade med att jag kom på delad förstaplats med Johan Glans som jag även lärde känna där, och då tänkte jag bara, oj, det här måste jag se hur långt man kan ta!Självklart gick det en tid innan Batra kunde börja tjäna pengar enbart på stand-up, men han framhåller att det var lätt på det sättet att han bara hade sig själv att ta ansvar för.

– I och med att man är själv, och inte del av någon runt-resande teater eller så, så blir det kanske lite enklare. På många sätt gick det ändå relativt snabbt.

Jag frågar slutligen Batra hur han tycker att komikerbranschen förändrats sedan han började, och han menar på att föränd-ringen varit stor.– När jag började runt -96 så hade stand-up lite av en tönt-stämpel, det var ungefär som att börja hålla på med dansband, inget spännande alls. Det har skiftat otroligt mycket sedan dess, nu har ju stand-up en mer spännande, lite coolare, stäm-pel.

Vi lägger på, och jag finner mig själv småskrattandes när jag läser igenom mina anteckningar. Vissa saker får jag stryka, då fruktansvärt roliga, subtila blinkningar till oss ekonomers mindre lyckade sidor är svåra att förmedla i text. Annat behål-ler jag, för visst är det befriande att skratta åt minnesluckor, störande ljud och arga lappar ibland. Det verkar kul att jobba med att vara kul.

Vinn två biljetter till David Batras föreställning ”Det här var ju tråkigt” på Stadsteatern i Lund den elfte februari genom att svara på vår tävlingsfråga!

Vilken är den sjukaste platsen du, eller någon du vet, vaknat upp på efter en galen kväll?

Den vars historia vi bäst tycker slår David Batras kundvagn och kebab vinner! Mejla in ditt svar, namn och telefonnummer till lundtan@lundaekonomerna.se eller skriv på vår facebooksida.

N Å D I G A L U N D T A N

- 25 -- 24 -

Mats Alvesson är professor i företagsekonomi, med inriktning på i huvudsak ledarskap och organisationsteori, på Ekonomi-högskolan. Alvesson disputerade i företagsekonomi 1984 med doktorsavhandlingen Organisationsteori och teknokratiskt medvetande vid Lunds Universitet och har sedan dess blivit en etablerad och framstående professor inom sitt ämnesområde. Sommaren 2010 utsågs han till Wallenberg Scholar av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Alvesson har dessutom skrivit ett antal reflekterande och kritiskt granskande böcker, bland de senaste är boken Tomhetens Triumf: om grandiositet, illu-sionsnummer och nollsummespel från 2006.

En huvudinriktning i din forskning är ledarskap och orga-nisationsteori. Hur kom du in på den inriktningen?– När jag var yngre läste jag både psykologi och företags-ekonomi, då tyckte jag att organisationsteori var ett mycket intressant område innehållande individer, sociala system och samhällsfrågor. Organisationsteori innehåller intressanta fe-nomen och infallsvinklar som kan tillämpas på detta område.

Har du studerat eller forskat utomlands?– Jag har varit på ett flertal universitet runt om i världen, exempelvis har jag varit gästforskare och deltagit i forskar-samarbeten i Cambridge, Oxford, Melbourne, Brisbane och Paris. Jag har också varit visitor professor på University of S:t Andrews, University of Exeter och University of Queensland.

Har du eller har du haft några förebilder som påverkat dig i ditt yrkesval?– Nej, jag är en ”self-made man”, utvecklad genom mina driv-krafter.

I detta nummer av Nådiga Lundtan är temat trender och cykler. I din bok Tomhetens triumf granskar du kritiskt tre olika trender som du ser i samhället. Kan du berätta lite om vad detta innebär?– Ja, då menar jag att det moderna samhället kännetecknas av grandiositet, att man vill sätta guldkant på tillvaron och ”blå-sa” upp sig så mycket som möjligt vad gäller status och image.Idag tenderar folk att efterfråga allt mer än förr. Detta föranle-der till en växande inflation i samhället, i form av exempelvis titlar och utbildningar (till exempel MVG-inflation på grund-skolenivå) och allting flyttas ”uppåt” för att det ska ge tecken på att det är flott och elegant. Då verkar det som om status

och självkänsla lyfts men problemet är att alla andra håller på med detsamma och det gör att vi fastnar i ett nollsummespel. Försök att lyfta sin egen profession eller företag görs på någon annans bekostnad. Detta medför att vi får ofruktbara konkur-renssituationer. Å ena sidan har vi jakten på grandiositeten, å andra sidan blir den omättlig genom att ju mer man själv försöker, desto mer lockas andra till att göra det samma. Detta leder till att bakom den guldkantade tillvaron blir det sub-stanslöshet och tomhet – ett illusionsnummer.

Vad har präglat dig i den här uppfattningen om dagens samhälle?– Delvis är det allmänna observationer och en allmän över-blick och insyn i samhällsvetenskapen. Sedan är det också de egna studierna. På ytan framstår oftast företag som flotta med strategi, ledarskap, kompetens, varumärkande och värdeska-pande. I realiteten är det kanske inte alltid fullt så tjusigt. Jag tycker det är viktigt att bidra med en ”mytpunkterande” och kritisk reflektion kring och i samhället.

I somras utsågs du till Wallenberg Scholar av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Stipendiet ska stimulera till en mer djärv forskning. Vad är dina planer att utnyttja det här stipendiet på bästa sätt?– Stipendiet innebär mycket pengar. Det är tre miljoner kro-nor i fem års tid och det är inte avsett att användas i något spe-cifikt projekt. Jag kommer nog använda det till att försöka fåhit kvalificerade internationella forskare. Sedan vill jag vara lite flexibel ifall det uppkommer någon intressant och spän-nande idé att kunna göra något av. Vi håller just nu på med några närstudier på ledarskap och sedan studerar vi varumär-kesarbete, inte varumärket i sig utan vad som händer när människor arbetar med detta.

Slutligen - har du något råd att ge oss unga ekonomistu-denter?– Jag tycker att poängen med universitetet är att ge en intel-lektuell kvalificering i första hand. Det är det man har nytta av i livet i stort och till stor del även i yrkeslivet. Det är viktigt med en bred orientering i syfte att ägna tid till att tänka ige-nom saker och ting och bli intellektuellt stimulerad. Sedan lär man sig de praktiska delarna mycket bättre på det framtida jobbet. Jag anser att det också är väsentligt att lära sig kritiskt tänkande.

Vem är… Mats Alvesson?

Text & FotoJohannes Wedin

N Å D I G A L U N D T A N

Lundtan har träffat BG Svensson, vd för LU Development, för ett samtal om entreprenörskap och kopplingen mellan universitetet och näringslivet.

Den första decimetern snö har hunnit lägga sig över Lunds gator och hustak när vi kommer instampandes på Sölvega-tan 16, huvudkontor för LU Development. Väl inne i värmen möts vi av en energisk och inspirerande figur, som helst vill bli kallad BG.– Ingen vet vad jag egentligen heter. BG är mitt varumärke, säger han kort. Björn, Nådiga Lundtans fotograf, låter kameran smattra på för fullt. Efter ett par minuter börjar det spritta i benen på en otålig BG, som kort och koncist påpekar att fototagningen nu är över. Innan jag hunnit plocka upp penna och papper börjar han entusiasmerat berätta om sig själv och företaget. Energisk var ordet.

Med tidigare anställningar på bland annat Nynäs Petroleum, NCC och ett flertal banker har BG Svensson stor erfarenhet från olika delar av näringslivet. Idag är han tillbaka i samma stad där studierna en gång tog fart, men den här gången som en sorts förmedlare mellan Lunds Universitet och Skånes nä-ringsliv.– Att kunna utnyttja sitt nätverk från näringslivet med den

akademiska världen och forskarna här i Lund är något av det bästa man kan hålla på med. Det är viktigt för Lund, Skåne och Sverige att vi håller oss i framkant i förhållande till de asiatiska länderna, vilka satsar mycket på kommersialisering av forskning.BG har tidigare arbetat mycket med etableringar inom finans-sektorn, såväl utomlands som för utländska aktörer i Sverige, och tycker att skillnaden är stor i förhållande till den verk-samhet som LU Development driver, främst med tanke på de knappa ekonomiska resurserna. Enligt BG Svensson ger kommersialiserad forskning genom nystartade företag viktiga och samhällsnyttiga produkter, arbetstillfällen och slutligen mer skattepengar.

– Politikerna pratar mycket om hur viktigt det är att få ut forskningen till samhället, men de gör för lite, säger han med en lågmäld suck.

LU DEVELOPMENT1994 gjordes gjorde dock regeringen ett aktivt åtagande för att förbättra samverkan mellan universitet och omgivande samhälle. De inrättade då speciellt anpassade holdingbolag vid Sveriges universitet och högskolor vilkas främsta uppgift var att kommersialisera forskning. Lunds universitet var inget undantag. Detta var starten för LUAB, idag LU Develop-ment, som fortfarande ägs av Lunds Universitet.

Bland drakar och änglar

N Å D I G A L U N D T A N

Text: Markus Peters

Foto:Björn Suomivuori

- 27 -- 26 -

Företaget är för närvarande delägare i 37 olika bolag som alla är kopplade till Lunds universitet på ett eller annat sätt. BG sitter själv i ett tiotal av bolagens styrelser. Huvudmålet är att varje år vara delaktiga och ge stöd till uppstartningen av tio nya bolag, både genom startkapital och kvalificerad kompe-tens. LU Development är dock måna om att profilera sig som en katalysator för affärsidéer och inte som någon långsiktig ägare.

– När bolaget står på egna fötter ska vi casha hem och göra exit för att kunna använda pengarna till att starta nya bo-lag. När jag kom hit från näringslivet för fem år sedan tyckte jag att allt gick för sakta, men sådant här tar väldigt lång tid. Om vi är delägare i ett företag tre till fem år är det rätt så bra. Har det inte blivit något av bolaget då så kan man ge tillbaka ägarandelarna till forskarna. Fast målet är att vi helst ska ha tjänat en slant – inte för att bli förmögna utan för att få medel till att starta upp fler bolag framöver. Då ger vi tillbaka till samhället, och det är viktigt.

BLAND AFFÄRSÄNGLAR OCH DRAKARLunds universitet har många forskare i världsklass inom olika områden. Möjligheterna att skapa konkurrenskraftiga företag är därför oändliga. Detta kräver dock samtidigt en simult-anförmåga utan dess like. För att exemplifiera detta tar BG Svensson fram några axplock av företag från LU Develop-ments portfölj.– Jag ska på ett styrelsemöte i eftermiddag för ett bolag som heter Taurus. De har utvecklat ett nytt sätt att framställa eta-nol utifrån skräpprodukter, alltså utan negativ påverkan på mattillgången. Vi var med och startade ett annat bolag för tre-fyra år sedan som heter Sensodetect, vilka nu har utvecklat världens enda metod för att objektivt kunna sätta diagnos på huruvida en person är schizofren eller ej. Detta görs genom ljudsignaler och hur patienten responderar på dessa. Vi har även ett företag som jag värnar mycket om. Det heter Preelu-mina, och utvecklar metoder som kan fastställa havandeskaps-förgiftning tidigare än någon annan metod. Detta är otroligt viktigt.De avslutande orden verkar göra BG mer engagerad än tidiga-re under vårt samtal, han tar ett snabbt andetag och fortsätter:

– Det är precis av denna anledning som vi finns till: att skapa kapital och vid behov sätta in en duktig VD. Detta görs ofta genom så kallade affärsänglar, det vill säga externa män-niskor som satsar sina egna pengar i företagen och därigenom tillför kunskap och kapital. Det är av stor vikt att kombinera denna erfarenhet med den akademiska kunskap som finns vid Lunds universitet. Vi vill helt enkelt starta fler företag på samma sätt som när Holger Crafoord gick in som affärsängel i Gambro. Kan man få ihop forskning med business gör man bra bolag, och det är bra för samhället.”Draknästet, släng er i väggen”, skriver jag ned i mitt anteck-ningsblock. I samma stund tillägger BG att Ljubo Mrnjavac, tidigare delaktig i SVT:s Draknästet, nu är ordförande i Lund University Food Science, ett av LU Developments riskkapital-bolag. Jag stryker diskret över tidigare anteckning och skriver ”LU Development – Lunds eget draknäste” istället.

INTE BARA FÖR FORSKAREForskning och företagsamhet som integreras och expanderas till samhällets nytta låter minst sagt som ett vinnande kon-

cept. Men det väcks ett smått obehag inom mig när jag inser att mitt eget släkte, studenterna, inte verkar vara inräknade i denna samverkan. Turligt nog berättar BG om företaget Luni-core.– Jag har styrelsemöte med Lunicore på fredag, och de brukar vara några av de roligaste mötena att gå på, då man kommer i kontakt med otroligt duktiga studenter från Lunds universi-tet. VD:n på Lunicore är en student som tar uppehåll i ett och ett halvt år för att driva verksamheten, och han kan inte få ett bättre CV. Lunicore består av drivna elever som tar emot kon-sultuppdrag från olika delar av näringslivet. De ger nya och friska idéer, utan skygglappar, för ledningar på olika företag. Det är otroligt givande för både studenterna och deras kun-der. Att ha kontakt med företag genom att jobba för företag som Lunicore är antagligen viktigare än att plugga utomlands, för det har de flesta gjort. Han slår nöjt ihop händerna, blinkar till med ena ögat och lu-tar sig tillbaka mot ryggstödet. Att jonglera med företagsam-het, forskning, studenter och samhälle är ingen bagatellartad uppgift, men BG verkar trots allt befinna sig i sitt esse när han får många olika bollar att hålla i luften.

– Jag har alltid jobbat med entreprenörskap, och råder gärna yngre människor att göra detsamma. Det är tufft, men otroligt tillfredsställande att veta att något är ens eget. Sam-tidigt kan man tjäna pengar! Det ska man låta folk göra, för det är en drivkraft.

DET KAN GÖRAS MERBG Svensson är väldigt mån om att belysa vikten av LU De-velopments arbete, men han håller trots detta med om att universiteten bör integreras i samhället ytterligare och på an-dra sätt, exempelvis genom att tillföra mer praktiska moment inom utbildningen.– Som student vid Ekonomihögskolan i Lund läser man en fantastisk utbildning på en väldigt hög nivå. Man läser som att man skulle gå in i koncernledningen direkt, men dessvärre leder detta till besvikelse när man kommer ut i arbetslivet. Min vän Pär Boman som är koncernchef på Handelsbanken vill ha en utbildning på Ekonomihögskolan där man varvar en termin på universitetet med en termin på Handelsbanken. Det är nog ingen dum idé.Han nickar instämmande till vad han nyss sagt. Jag nickar också. Och så slutar vårt samtal. På väg ut mot ett snötäckt Lund berättar han äntligen för mig vad BG egentligen står för.

– Jag heter Bengt-Göran, men det är ingen som vet det.– Nu vet jag, säger jag kaxigt och skriver ned hans fulla

namn. Kontringen är lika oväntad som självklar:– Min mamma också.

BG Svensson

- 29 -- 28 -

Lund University has over 3,000 international students and 60 per-cent of those who study Master programmes in the Lund University School of Economics and Management are of foreign origin. Howe-ver, although everywhere you look in Lund, one can see international students, there is a distinct lack of integration between them and the Swedish students who also study here. The reasons for this are diverse. Internationals will often tell you that they find Swedes shy and hard to get to know and Swedes will say that the Internationals they have met have made little effort to integrate in the life here, mostly staying in groups of people who come from their original countries. However, under the charismatic leadership of the Dutchman Rutger de Graaf, it is hoped that the new Master Project will get such students together better in a way that is mutually beneficial for all involved. At the beginning of the semester Rutger went into the institution building “Skånis” and asked the current board as to what they do for International, and particularly International master students. Luckily, Emma Staxäng, the Head of International Affairs had already been thinking about ways to involve foreign students in the institution. The board’s response was therefore to make Rutger president of the new committee and give him responsibility, along with Emma, for assem-bling LundaEkonomerna’s first foreign student orientated committee.Although the Project is in its early stages, the committee’s constituent members, which come from nine countries and four continents, have big plans for the future, to kick off students’ entrance into Swedish student life in the second semester. The committee is split into four separate groupings, all of which have around three or four members. The first sub-committee is aimed at organizing social activities, namely a welcome party for new and returning master students to be held in the LundaEkonomerna building sometime in late January, early in the spring semester. Secondly, in collaboration with the Social Commit-tee, the Education Committee will put on events that are designed to make people think about current affairs in the business and wider world. Central to this will be the organizing of ‘Movie Nights’ around once a month which will always have a theme and will be preceded by a short lecture explaining the film’s premise and some of the overar-ching issues it touches on. For example, the new Wall Street film will be shown and the background to the current financial crisis will be discussed. Furthermore, the Education Committee aims to hold a case competition and hold joint events with the Debating Society. Related to this, there will be introductory classes in basic debating skills for those interested.

The Marketing Committee, meanwhile, will give support to the afo-rementioned activities coming up with Internet promotion through sites such as Facebook and also more conventional promotion through flyers and posters. It will also prepare a strategy for the ‘welcome pro-ject second semester’. It is also playing an important role in the con-struction of a survey which will be given out to master students early next semester. Last but not least, the Careers Committee expects to create a database for internships that companies are offering next sum-mer and also create a database including research questions that firms are looking for master students to complete for them. If students are struggling over a thesis topic, it is hoped that this will lead them to an area of research that will boost both their degree and CV.

It is our hope that Swedish students and International students alike can benefit from the activities and events that we are doing and that this will broaden everyone’s university student experience.

The new Master ProjectSTYRELSEN

UTSKOTT OCH PROJEKT

ORDFÖRANDE:

VICE ORDFÖRANDE:

SKATTMÄSTARE:

NÄRINGSLIVSANSVARIG:

INTERNATIONELLT ANSVARIG:

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG:

SOCIALT ANSVARIG:

INTERNA RELATIONER:

ALUMNIANSVARIG:

AKTIVITETSPROJEKTET:

CASE ACADEMY:

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION:

CORPORATE CHALLENGE:

EEE2011:

ETIKGRUPPEN:

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR:

LUND INTERNATIONAL WEEK:

MARSKALKERIET:

MASTER PROJECT:

MENTORSKAPSPROJEKTET:

NÅDIGA LUNDTAN:

NOVISCHERIET:

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET:

SEXMÄSTERIET:

UTBILDNINGSUTSKOTTET:

VALBEREDNINGEN:

IT-ANSVARIG:

ADRESS:TELEFON:E-POST:HEMSIDA:

ANDERS RÜDOW-FORS, 046-222 00 91, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

EMMA HEIKENSTEN, 046-222 00 92, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOSEFINE PERSSON, 046-222 00 93, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

ANNA BLOCK, 046-222 00 94, NARINGSLIV@LUNDAEKONOMERNA.SE

EMMA STAXÄNG, 0737-18 11 33, INTERNATIONELL@LUNDAEKONOMERNA.SE

DAVID GILL, 0706-32 52 82, MARKNADSFORING@LUNDAEKONOMERNA.SE

MATHIAS GRENNARD, 0708-16 14 75, SOCIAL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELIN PERSSON, 0702-76 86 23, ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

JONAS WENDT, 0733-76 32 92, AKTIVITET@LUNDAEKONOMERNA.SE

CAMILLA WENGHOLM, 0739-59 59 12, CASEACADEMY@LUNDAEKONOMERNA.SE

THERESE JOHANSSON, 0737-05 47 18, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

JACOB QVARNSTRÖM, 0705-85 04 51, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

ERIC BRANDT, 0704-80 43 02, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELLEN BJÖRK, 0708-30 31 00, ETIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

SARA ANDERSSON, 07068-93 27 99, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOSEPH HAJJ, 0736-90 17 88, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

MAX WALLIN, 0722-24 64 10, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

MIKAEL FALK, 0706-72 59 58, MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

RUTGER DE GRAAF, 076-408 80 73, MASTERPROJECT@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELISABET KJELLQVIST, 070-527 96 25, MENTORSKAPET@LUNDAEKONOMERNA.SEMATHILDA GRUNDBERG, 073-332 84 83

JONAS KLARIN, 0733-26 28 36, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SEELIN MELIN LUNDSTRÖM, 0704-71 74 06

CAMILLA NORDBERG, 0705-39 29 19, NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SESTINA CEDERGREN, 0730-58 10 58

MADELENE BENGTSSON, 0704-26 19 79, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

MÅNS HAMMARBÄCK, 0708-26 71 49, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SE

SIMON WETTERLING, 0703-61 96 05, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINN RANE, 0708-8122 22, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND046-222 00 90INFO@LUNDAEKONOMERNA.SEWWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

CARIN TYLÉN, 0708-26 71 49

LINNEA ELFSTRÖM, 0704-93 24 62, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

KONTAKT

JONAS KLARIN, 0733-26 28 36, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

Text: Jonathan Pike, Master Project

In the last decade, a new project has developed through the efforts of young and ambitious students worldwide. Student unions, independent students and foreign relations depart-ments in various universities across Europe and Asia have come together to create a powerful initiative with the purpose of advancing cultural and economical learning exchanges th-rough a series of one week conventions. This project is called International Week (IW). It is a week designed specifically to create friendships and social networks that will inspire future cooperation between people from different countries.  The organization has grown quickly, with 24 countries now involved.  Countries that participate in the International Weeks span the globe, including, among many others: Croa-tia, Switzerland, Japan, Indonesia, Turkey, Vietnam, Spain and China.  Past participants have visited the Great Wall of China, toured a Belgian brewery, explored the Estonian coun-tryside, taken in the Tokyo city lights, and partied at Amster-dam night clubs. The Lund University School of Economics and Management (EHL) organizes their yearly International Week to foster the university’s relationship with these other partner universities all over the world.  Every year Lund Uni-versity invites carefully selected business students from foreign universities to visit Lund. The students will get the oppor-tunity to experience the life of a student at one of Sweden’s top universities for one week, while getting the chance to explore some of the employment prospects available in this dynamic and entrepreneurial region.  It is the perfect setting for students and companies to start a long-term relationship across borders.  LIW is intended to encourage international students to study or work here, to develop a fruitful network with a diverse range of universities, and to create a good re-putation worldwide for our university, culture, industry and city as a whole.  This year’s Lund International Week will take place April 4-9, 2011.

During LIW both international and Swedish students will participate in a number of activities. There will be visits to characteristic Swedish companies and organizations to give an insight into local trade and industry. There will be sightseeing and social events to get to know the city itself and the Swedish culture. Dinners and parties will be arranged, giving the opp-ortunity to mingle with other students and participate in the well-known Lund student life atmosphere.  The international students will have accommodation through a Lund student, who will help give insight to what it’s like to live and study here in Sweden.   

In previous years, the participating students have opened the week by giving presentations on their home countries, and have ended the week with an international dinner where they each cook something typical to their culture.  They also usu-ally take a trip to Bjärred to experience the sauna and open-air swimming bath, which is a popular activity.  Another well-liked activity is the sittning that is arranged for them, where they sing snapsvisor and learn the other rituals common to this Lund tradition. If you are a Lund student and interested in expanding your international network and join in on the fun activities and company visits during LIW, become a sponsor for one of the international visitors! You will be one of the people greeting the students at Lund Central on the first day, providing a bed for them, and you’ll have the ability to decide how involved you want to be with the week’s activities.  It is also something to add to your CV.  You can apply by sending your contact details and reasons why you want to be a sponsor. Send your application to: fadder.liw@lundaekonomerna.se Look out for students from countries across the world coming to Lund in the beginning of April and be sure to welcome them to our beloved student town!   

Text: Corinne Pearce, Lund International WeekFoto: Lisa Persson

Lund International Week

- 31 -- 30 -

Tredelningen av LundaEkonomerna

otydliga. Han berättar om hur det tog honom relativt lång tid att få grepp om alla utskott och vad de gjorde.

– Det var inte förrän i somras, då jag förberedde mig inför höstens arbe-te, som jag kände att jag fick hundra-procentig koll på alla utskott. Om det har tagit mig tre år i Lund att få koll, varav två som engagerad i LundaEko-nomerna, då förstår man att det är lite otydligt. Både Anders och David berömmer ut-skottens arbete, och tycker att det är synd att många medlemmar kanske missar mycket av det som erbjuds. De hoppas att en tydligare marknadsfö-ring kan locka både till ökat engage-mang och fler medlemmar.

– Utskotten i sig gör ett väldigt bra arbete och är duktiga på att mark-nadsföra sig. Det här problemet är för LundaEkonomerna i stort – om kåren upplevs som rörig finns risken att många väljer bort att engagera sig eller bli medlem på grund av det, säger David.

Förändringen handlar alltså till stor del om att man skall försöka uppnå ökad tydlighet i marknadsföringen. Alla ut-skotten har delats in i någon av kate-gorierna och kommer i framtiden att marknadsföras med koppling till den grupp de tillhör. Detta för att dels göra det tydligare vilket syfte utskottets hu-vudverksamhet har, dels göra det enk-lare att förstå att utskottet är en del av LundaEkonomerna. Därutöver är förhoppningen också att man genom uppdelningen på ett enklare sätt kan sätta upp mål och riktlinjer gemen-samt för var och en av de tre huvud-grupperna, vilket är mindre kompli-

cerat än att sätta mål för varje enskilt utskott. Därmed blir det även enklare att följa upp om det görs tillräckligt inom varje område. Anders talar om hur förändringen också blir användbar som hjälpmedel i genomförandet av kårens övergripande mål för året:– Förändringen har passat väldigt bra in i de målsättningar vi kom fram till i höstas. Jag och David talade redan i somras om att detta var något som vi ville genomföra båda två. Det har fallit bra in då vi jobbat med våra övergri-pande mål för året då vi kunnat titta på exempelvis Career-delen och sätta mål för den kategorin.

För utskotten kommer tredelningen inte att i någon större utsträckning innebära någon förändring för deras verksamheter. Det som blir nytt är nya affischmallar och ny färgkodning, be-roende på vilken grupp utskottet till-hör. För den enskilde medlemmen är det inte heller någon större skillnad, förutom att det förhoppningsvis kom-mer att bli enklare att få en överblick över LundaEkonomernas alla 23 ut-skott och projekt. En stor del av för-ändringen kommer att vara att hemsi-dan under våren ska göras om. Anders berättar:– Planen är att få hemsidan att bli mer klickvänlig och få in de här tre delarna. Man har förmodligen en bild vad man letar efter då man går in på sidan, det kan exempelvis vara ett socialt event. Då är tanken att man skall kunna gå in i gruppen ”Social” och botanisera mel-lan de olika utskotten för att kunna hitta det man letar efter. På så sätt tror vi att det kommer bli lite enklare att följa LundaEkonomerna.

LundaEkonomerna har under hös-ten påbörjat en förändring, vilken till fullo ska genomföras till våren. Det handlar om tredelningen av kå-ren som ska hjälpa medlemmarna att enklare förstå och hitta den del av kåren som erbjuder det de söker. Ordförande för LundaEkonomerna, Anders Rüdow Fors, och marknads-föringsansvarig i styrelsen, David Gill, berättar mer.

I våras genomfördes en undersökning där LundaEkonomernas medlemmar fick säga sitt om vad de tyckte att kå-ren kunde förbättra. De fick dessutom svara på frågor om vilka utskott de trodde tillhörde LundaEkonomerna. Det visade sig att vissa av LundaEko-nomernas utskott och projekt var mycket mer välkända än andra, och att det var många som hade dålig koll på vad en del av utskotten gör. Med detta som bakgrund har man kommit fram till att marknadsföringen måste göras tydligare. För att uppnå detta skall en tredelning av kåren genomföras till våren, som kommer bestå i Career, Education samt Social. Anders, som är ordförande för kåren, beskriver hur idén kom till:– Det hela kom upp som en idé om att göra vår verksamhet tydligare. Vi kanske slänger oss med en del förkort-ningar och utskottsnamn som inte alla känner till, och för att göra det lite enklare för alla och visa vad vi har för bredd så har vi delat in utskotten i tre huvudgrupper. David, som tidigare varit aktiv i Nådi-ga Lundtan och eee-kommittén 2010, håller med om att kåren har ett problem med att dess verksamheter upplevs som

Text: Elin Melin LundströmFoto: Björn Suomivuori

Illustration: Patrick Kim-Gustafson

N Å D I G A L U N D T A N

David Gill och Anders Rüdow Fors

- 33 -- 32 -

Corporate ChallengeeeeKPMG Case CompetitionLund European Business TourNäringslivsutskottetSamday

SOCIALEDUCATION

CAREER

Case AcademyEtikgruppenInformatikprojektetLeadership AcademyMarknadsföringsgruppenMentorskapsprojektetUtbildningsutskottet

AktivitetsprojektetAlumnigruppenInternationella UtskottetLund International WeekMaster ProjectNovischerietNådiga LundtanMarskalkerietSexmästeriet

Ytterligare ett steg för att marknadsföra och tydliggöra vad kåren är, är en utskottsguide som håller på att framställas. Det är en broschyr som kommer att finnas på skolan från och med i början av vårterminen 2011.

– I guiden kommer man att kunna läsa om LundaEko-nomernas utskott inom de tre olika grupperna. Broschyren riktar sig både till novischer och äldre studenter – meningen är att man skall kunna läsa igenom den och förstå bättre vad LundaEkonomerna gör, berättar David.Att kåren tredelas innebär att det blir enklare även för inter-nationella studenter att följa LundaEkonomerna. Under året har ett arbete med att internationalisera kåren påbörjats, vil-ket även är en del av den här förändringen. I framtiden kom-mer en större del av marknadsföringen att vara på engelska,

och att man med tre ord kan beskriva kårens verksamhet gör det också enklare att förklara för internationella studenter vad LundaEkonomerna gör.

– När de söker sig till LundaEkonomerna får de inter-nationella studenterna ofta bara en väldigt snabb förklaring om vad vi gör. Nu kan vi ge tre ord på LundaEkonomerna, genom vilka man i alla fall får en uppfattning. Sedan kan man själv läsa på vad man kan göra under Social, Career eller Education. Så är förhoppningen i alla fall, säger Anders.

I slutet av november, när snön precis hade börjat falla över Skånis, anord-nade Utbildningsutskottet Speak Up Days (tidigare Tyck Till). Under två dagar kunde studenterna träffa Utbild-ningsutskottet, göra sin röst hörd och få en chans att påverka sin utbildning. Pepparkakor och kaffe är kanske vägen till studenternas hjärtan, till våra inre åsikter och tankar om vår utbildning. Huruvida det är sant eller inte vet inte Utbildningsutskottet, men det var ett framgångsrikt koncept! Tack till alla er som besökte oss och tack för att ni skrev ned era åsikter och pratade med oss under några minuter. Oavsett om det var första gången eller om ni kanske har besökt våra tidigare Tyck Till-dagar är ni alltid välkomna; era åsikter bety-der lika mycket för oss även om vi hört dem förut. Att prata med er studenter är oerhört viktigt i vårt arbete och vi strävar efter att föra en aktiv dialog med studenterna. Med hjälp av er vet vi vilka frågor som vi ska driva i fortsätt-ningen. Ni för Utbildningsutskottets arbete framåt. För oss är ni guld värda!

Vad önskar sig då studenterna som tycker till? En typisk student på Eko-nomihögskolan vill gärna ha mer un-dervisning, bättre utbud av läseplatser, grupprum och bättre datorer. De flestatycker dock att det finns mycket som är bra på EHL. Ni tycker att flera av lärarna gör ett riktigt bra jobb och att utbildningen överlag är bra, men att den borde förbättras. Flera av er nämn-de lärare som ni tyckte var väldigt bra och som förtjänade lite extra beröm.

En av de lärarna kommer snart att be-lönas med LundaEkonomernas Peda-gogiska Pris. Vi har många bra lärare här på skolan, men de flesta studenter delar åsikten att det finns lärare som skulle kunna förbättra sin undervis-ning. Många av oss är välbekanta med uttrycket att man bara kan bli bättre, vilket stämmer bra med åsikterna som lämnades in i november. Vi trivs här, men önskar dock en rad förbättringar. Utbildningsutskottet arbetar nu med ett flertal av de synpunkter som kom upp, för att kunna förbättra utbild-ningen behöver vi era åsikter och där-för är det ni som gör att vårt arbete kan utvecklas och fortgå.

Utbildningsutskottet lekte med tanken att vi fick önska oss allt vi ville och att alla önskningar som stod på den långa listan skulle vara uppfyllda till vårter-minens början. Det är kanske inte möj-ligt att alla våra förhoppningar kommer vara infriade så snabbt, men vi lovar att vi ska göra vårt bästa för att se till att vi en dag kan luta oss tillbaka och säga att vi har lyckats. Att vår utbildning skall hålla en hög kvalitet, att vi kan rekommendera vår skola med stolthet och att vi kan se ett konkret resultat. Vi arbetar ständigt för att våra åsikter skall beaktas, för att vår utbildning skall ut-vecklas och för att våra önskemål skall tillgodoses. Utbildningsutskottet är studenternas röst och för fram frågor som studenterna tycker är viktiga. Det går att förändra sin utbildning om man vet hur man ska gå tillväga. Vi är här för alla studenter som av någon anled-ning önskar att någonting ska föränd-ras. I vår kommer vi att anordna fler Speak Up Days. Håll ögonen öppna efter andra spännande event anord-nade av Utbildningsutskottet, bland annat ett projekt som fokuserar på din personliga utveckling så att du kan nå största möjliga framgång med hjälp av din utbildning. Nästa gång du suckar uppgivet över hur hopplöst allting är, klicka dig istället fram till Utbildnings-utskottets hemsida så hjälper vi dig!

TYCK TILL OCH SKAPA EN FÖRÄNDRING PÅ EC

Text: Sofie Tapper Jansson, Utbildningsutskottet

Foto: Linnea Elfström

- 35 -- 34 -

Hur fick du ditt jobb på Schibstedt? – Jag träffade Schibsted på en arbets-marknadsdag och fick ett väldigt gott intryck av företaget och deras trainee-program. Eftersom jag hade nästan två år kvar sökte jag först till deras sum-mer internship. Jag trivdes jättebra och valde senare att söka vidare till mana-gement trainee.

Hur var tiden efter examen? Fick du jobb direkt?– Ja, men först hade jag ett tre måna-der långt sommarlov.

Saknade du något i utbildningen som skulle kunna bidra till en bättre förberedning inför arbetslivet?– Ja, jag skulle gärna ha fått lite mer praktisk kunskap och träning i power-point och excel. Att vara bra på det redan från början tror jag skulle spara mycket tid och energi för de flesta i sitt första jobb.

Gjorde du praktik under din utbild-ning, om ja vad och var?– Ja, jag gjorde ett summer internship på Schibsted sommaren 2009.

Arbetade du extra under studietiden, om ja, var?– Ja, jag jobbade extra på ett litet fond-bolag i Malmö.

Varför har du valt att arbeta utom-lands? – Det var egentligen mer jobbet än själva platsen som lockade mig. Men jag gillar att kunna bo på olika platser, nästa placering blir det nog Stockholm och sen vill jag gärna till Paris.

Vad har du för arbetsuppgifter och vilken funktion har du? – Jag är trainee vilket innebär att jag under två år roterar mellan fyra olika arbetsplatser. Just nu jobbar jag med strategi och affärsutveckling med fo-kus på digitala medier i Norges största dagstidning.

Hur ser en typisk vardag ut för dig?– Det finns egentligen inga typiska dagar - det är det jag gillar. Vi jobbar mycket i team och jag skulle säga att min arbetstid generellt fördelar sig cir-ka 50/50 mellan eget arbete och team-arbete. Imorgon har jag två möten, ett ledningsgruppsmöte i min avdelning och ett avstämningsmöte i ett projekt som jag är projektledare för. Resten av tiden ska jag jobba med ett förslag till en ny prissättningsstrategi för våra di-gitala produkter som jag ska presentera nästa vecka.

Hur är tillvaron efter studierna? Inga långa sovmorgnar längre?– Nej, men en hel del annat som kom-penserar. Till exempel lite mer än 8000 kr i månaden på kontot. Sedan är det faktiskt ganska kul att jobba.

Motsvarar dina arbetsuppgifter det du läste på ekonomihögskolan? – Ja. Verkligheten är väl ibland lite mer komplex och svår att passa in i teorier och modeller, men jag tycker jag har en bra grund att stå på och får dagli-gen användning av det jag lärde mig i skolan.

Har du redan under din studietid haft någon slags strategi för att på-verka din framtida karriär? – Jag tror på att göra det man tycker är kul, både vad gäller skolan, engage-mang och jobb. Jag var ganska aktiv under min tid i Lund, framförallt i

LundaEkonomerna, vilket jag tror har varit en fördel för mig när jag sökte jobb.

Vilka råd skulle du vilja ge dagens studenter? – Engagera dig! Det är kul och lärorikt och hjälper dig garanterat till dröm-jobbet.

Vad saknar du mest från studietiden?– Att ha alla sina vänner runt sig hela dagarna och att bara kunna skita i allt en dag om man känner för det utan att det drabbar någon annan än en själv.

Har du några nyttiga jobbsökar-tips?– Satsa på att söka ett par jobb som du verkligen vill ha och lägg mer energi på de ansökningarna. Jag tror verkligen att det lönar sig.

Läs fler intervjuer med alumner påhttp://alumnigruppen.wordpress.com

Utbildning: Ekonomprogrammet med avslutning Technology Management. Yrke: Civilekonom. Bor: Oslo & Stockholm. Familj: Ja, världens bäs-ta. Intressen: Resa, åka skidor (sedan jag flytta-de till Oslo också utan backe), umgås med vänner. Förebild: Inom Schibsted finns många duktiga unga ledare - de tycker jag är inspirerande. Men jag har nog ingen speciell förebild. Motto: Det blir nästan aldrig som man tänkt sig, men det blir nästan alltid väldigt bra

MARIA BJÖRKANDER

A L U M N I P R O F I L E N

Text: Damon Nofar, AlumnigruppenFoto: Björn Suomivuori

Innebörden och omfattningen av CSR har under de senaste åren diskuterats flitigt inom medier såväl som företags-kretsar. Men vad innebär egentligen begreppet, hur ser det historiska per-spektivet på CSR ut och är trenden här för att stanna?

Uttrycket Corporate Social Responsi-bility kan på svenska kan översättas till företagets samhälleliga ansvar. Begreppet kan ibland verka diffust och svårförstått, men i stora drag innebär CSR att företag i sin verksamhet skall ta ansvar för dess samhällspåverkan. Detta kan till exempel gälla påverkan på anställda, kunder, leve-rantörer, ägare, konsumenter eller miljön. Medvetandet om det samhälleliga ansva-ret är ingen ny företeelse. Diskussionen om företagens skyldigheter har pågått under decennier. Sociala normer om före-tagens ansvar har som trender förändrats under 1800- och 1900-talet. Det samhäl-leliga ansvaret var innan industrialise-ringen i viss utsträckning etablerat för att under 30-talet få en minskad betydelse. Under efterkrigstiden då den ”svenska modellen” infördes, överfördes mycket av detta ansvar till staten. Under denna tid ansågs företagens primära skyldighet vara att maximera vinst för att sedan överföra överskott till den offentliga sektorn som tog ansvar för det samhälleliga ansvaret. Med statens ökande ansvar minskade som en konsekvens företagens. Nobel-pristagaren Milton Friedman var en av dem som argumenterade för företagens minskade ansvar. I en artikel från 70-talet diskuterar han hur företagens mål borde innebära att maximera vinst till sina ägare och inte lägga resurser på det samhälleliga ansvaret. Han hävdar också att endast en-skilda individer kan ta socialt ansvar och att företaget inte bör ställas inför sådana krav. Om ägarna önskar ägna sig åt välgö-renhet är det upp till dem, men huvudsa-ken är att gjorda investeringar maximerar potentiell vinst. Friedman menar således att det är statens uppdrag att ta det so-ciala eller samhällelliga ansvaret och inte företaget.

Motsatta värderingar argumenterades av den amerikanska organisationsforskaren R. Edward Freeman som publicerat bo-ken Strategic Management: A Stakeholder Approach. Denna avhandling diskuterar balansgången mellan aktieägare och an-dra intressenter som påverkas av företa-gets handlingar. Denna balansgång är grunden till det CSR vi känner idag. Se-dan 70-talet har dessa olika ståndpunkter debatterats intensivt, men CSR:s bety-delse i dagens managementsammanhang bör inte underskattas. Dess ökande bety-delse kan förklaras på många sätt. Många CSR-forskare hävdar att ämnets ökade intresse är en konsekvens av den snabba globaliseringen och en rad olika företags-skandaler kring millennieskiftet. Globa-liseringen har bland annat medfört att produktion flyttats till utvecklingsländer vilket lett till att anställda i västvärlden förlorat sina jobb medan de som anställts i fattigare länder ofta har haft dåliga löner och arbetsförhållanden. Samtidigt som de anställda blivit lidande har storföretagens ledning ökat sina intäkter på grund av sin outsourcing. Denna negativa sida av glo-baliseringen har kritiserats av bland annat Naomi Klein i boken No Logo. Flytten av produktion till utlandet har många gånger medfört att kontrollen av produk-tionen minskat och som en konsekvens har betydelsen av ett förtroende för före-tagets etiska handlande ökat. Under 2001 konkurssattes det amerikanska elbolaget Enron som under en tid uppvisat oriktiga revisioner och utfört ett antal olagliga handlingar som mutbrott och korrup-tion. Med Enrons fall blev tidigare an-ställda arbetslösa och pensionspengar för 1,2 miljarder gick förlorade. Denna hän-delse var bara en av många som chockade världen och öppnade ögonen för många intressenter.

Då konsumenter kräver att företag tar ett större samhällelligt ansvar leder detta inte bara till en konkurrensfördel för de företag som jobbar ur ett mer etiskt per-spektiv utan blir även ett krav för före-tags fortsatta existens. Om CSR-tänket är här för att stanna är det ingen som kan förutspå. Personligen tror jag att detta bara kommer att bli en ännu större del av framtida managementsammanhang då medvetenheten bara ökar framför allt i den yngre generationen och information blir allt lättillgängligare.

Text:Ellen Björk, Etikgruppen

Om du vill läsa fler artiklar som behandlar etik och håll-bar utveckling kan du gå in på Etikgruppens webmagasin M.O.R.A.L.E. www.lundaeko-nomerna.se/morale

TRENDER INOM CSR

- 36 -

eee är en förkortning av efsilekono-mernas ekonomdagar och går för tjugoåttonde gången av stapeln den 23-24 februari. Förvirrad bara av att uttala namnet? Låt oss bringa klar-het!

eee är LundaEkonomernas arbetsmark-nadsdagar, med fantastiska möjligheter för studenter att komma nära närings-livet och träffa representanter från vitt skilda branscher. Under två dagar i februari förvandlas Ekonomicentrum till ett nav av nätverkande studenter och fylls till bredden av cirka 60 företag som ställer ut i varsin monter. eee kom-mer att ge dig möjlighet att gå på kar-riärsamtal och lyssna på inspirerande föredrag, eller varför inte vila i loungen eller gå förbi CV-fotograferingen? Tro inte att det är slut när portarna till EC stängs. Under mässans första kväll kan du fortsätta mingla med företagsre-presentanter under mer avslappnade

former på den afterworkliknade ons-dagsfesten. Mässdagarna avslutas sedan med den legendariska galamiddagen Pytten, då vi kommer att bjuda dig på ett riktigt lundakalas!

I efterdyningarna av finanskrisen och hårdnad konkurrens om jobben är det viktigare än någonsin att skapa sig ett vidsträckande nätverk. eee är till för just detta. Oavsett om du är ny i Lund eller är masterstudent är mässan till för att motivera och inspirera dig som är ekonomstudent. Det är aldrig för ti-digt att besöka LundaEkonomernas näringslivsaktiviteter. eee2011 är för dig som är ny i vår underbara univer-sitetsstad det bästa tillfället att utforska så många företag som möjligt på en och samma plats. Det är minst sagt en möj-ligheternas mässa!

Det är dags att slå hål på myten att eee endast är riktat mot C- och D-stu-

denter. För dig som är ny i Lund finns det mer att hämta än gratispennor och en och annan karamell. Företagen har stort intresse av att skapa kontakt med dig redan som förstaårsstudent, detta eftersom det tar lång tid att bygga upp en bra personlig kontakt. Att tidigt skapa kontakter med företag innebär att du snabbt kommer få ett stort nät-verk med företagskontakter som kan hjälpa dig och guida dig in i arbetslivet. vårt råd: ta tillfället i akt och börja nät-verka redan på eee. Gå runt på mäss-san och se hur det går till. Strosa runt bland montrarna och kolla in vilka företag som verkar intressanta och var glad över att du kan vila i vetskapen att du har många fler tillfällen under din studietid där du kan knyta de värdeful-la kontakterna. Låt dig inte luras – det finns jobb även för novischer. Läs på sida 38 om förstaårsstudenten Adam som under eee2010 lyckades kirra som-marjobbet i New York!

Text: My Hansson & Christina Ericsson, eee-kommittén

e e e 2 0 1 1

För fler tips: gå in på www.eeedagarna.se Gör testet på nästa sida för att se hur du kan förbättra ditt minglande på mässan!

w

Fles

t A: D

en fö

rebe

redd

aD

u är

den

som

tänk

er p

å allt

. Ska

du

någo

nsta

ns se

r du

alltid

till

att h

a den

utru

stnin

g so

m b

ehöv

s. D

u ris

kera

r ald

rig at

t ham

na i

en is

vak,

få U

på e

n te

nta e

ller g

löm

ma a

tt m

ata m

arsv

inet

. Till

eee2

011

har d

u dä

rmed

inse

tt at

t för

att f

å ett

jobb

är

det b

ra at

t kom

ma f

örbe

redd

med

sitt

CV

i hö

gsta

hug

g, lä

st på

om

före

tage

t i ee

e-bo

ken

för a

tt ku

nna s

tälla

de f

rågo

r som

du

vill

ha sv

ar p

å inf

ör fr

amtid

a job

b. T

änk

på at

t äve

n sp

onta

nite

t och

glim

ten

i öga

t är v

iktig

t för

att f

öret

agen

inte

ska s

näva

in

sig

i din

egen

förb

ered

da ra

m av

före

tag.

Det

finn

s and

ra fö

reta

g du

inte

tänk

t på s

om v

ill tr

äffa d

ig!

Fles

t B: D

en fö

rsik

tiga

Du

är d

en so

m g

ärna

bör

jar d

agen

med

att

gå p

å tå

och

ser a

lltid

till

att d

u ha

r en

täck

ande

försä

krin

g va

re si

g du

är p

å IC

A ell

er sk

a fe

sta p

å Ö

G:s.

För

siktig

het b

idra

r till

efte

rtänk

sam

het o

ch re

flekt

ion

men

ock

så a

tt m

odet

att

ta ri

sker

försv

inne

r. Fö

r att

få u

t opt

imalt

av L

unda

Ekon

omer

nas a

rbet

smar

knad

sdag

ar är

det

där

för b

ra at

t ta h

jälp

av K

arriä

rcen

ter o

ch in

spira

tions

dage

n so

m ee

e arra

nger

ar d

en 1

febr

uari.

Där

du

kan

få h

jälp

med

CV-

gran

skni

ng, m

otiv

atio

n oc

h de

n dä

r pus

hen

som

få

r dig

att v

åga t

a ste

get.

Fles

t C: D

en sp

onta

naD

u är

en

spon

tan

män

nisk

a so

m ta

r dag

en m

ed e

n kl

acks

park

. En

kalen

der ä

r någ

ot so

m a

ldrig

funn

its p

å in

köps

lista

n ut

an m

agkä

nslan

är d

in st

rukt

urer

ade

vard

ag. F

ör a

tt få

möj

lighe

t till

fram

tida

arbe

te in

om d

essa

arb

etsm

arkn

adsd

agar

är d

et

därm

ed b

ra at

t du

är p

erso

nen

som

inte

tvek

ar fö

r att

gå fr

am o

ch ta

la m

ed d

in fr

amtid

a arb

etsp

artn

er. T

änk

dock

på a

tt fö

rber

edels

e här

är et

t mås

te, t

rots

att d

u ha

r, kä

nslan

får d

u in

te fö

reta

get a

tt fa

lla fö

r dig

uta

n at

t du

känn

er ti

ll de

ras b

akgr

und.

Du har fått en förfrågan om att åka till Mexico på utlandstermin. Du...

Din granne frågar dig om du kan passa hennes giftorm. Vad gör du?

Du får möjligheten att vara julvärd på SVT. Vad svarar du?

Du kör alpingympa på Gerdahallen då du snubb-lar mitt framför den snygga instruktören. Du...

Skaffar en skyddsväst och tackar jaTackar nej, att åka till Malmö är tillräckligt farligtÅker med första bästa flyg, vad kan hända?!

Tar flera sorters vaccin, läser fakta om ormen och tackar sedan jaEn orm? Klarar inte ens av mjölbaggarna i skafferietSäger ja utan tvekan, bästa raggningsknepet

Tackar ja, pratar med Arne Weise, och lär dig tända fjärde ljusetTackar självklart nej, tv rutan skall ses på inte vara iKlart du tackar ja, men glömmer att du stammar så fort någon filmar dig

a.b.c.

a.b.c.

a.b.c.

a.b.c.

a.b.c.

a.b.c.

a.b.c.

a.b.c.

a.b.c.

Säger att detta är ditt nya move som ökar förbränningenSpringer därifrån, aldrig mer alpingympa!Skrattar snabbt och räddar det med en prutt

6.

7.

8.

9.

Du ska på en maskeradsittning. Hur tänker du kring utklädnad?

Du har precis haft tenta och fått en poäng från VG, vad gör du?

Du har chansen att gå på en gästföre-läning i ett ämne du brinner för. Du...

Du sitter på ett seminarium och förstår inte vad läraren menar med sina uttalanden. Du...

Du är inbjuden på en grym fest och är sugen på att gå. Du...

1.

2.

3.

4.

5.Går in på Facebook och kollar vilka andra gemensamma vänner som skall gåFrågar festarrangören om du får ta med dig din bästa kompisTackar ja och går, grymt att lära känna helt nya människor

Räcker upp handen och väntar envist tills du får ett svarGår hem och söker på WikipediaTänker inte så mycket på det - pluggar ändå bara på extentor

Anmäler dig till eventet och läser allt du kan få tag på inom ämnetGår på eventet men frågar inga frågor och skippar mingletGår förbi den dagen, kanske finns det en plats kvar

Läser igenom kurskraven och tänker överklagaÄr missnöjd men vågar inte gå och överklagaGår rakt in till läraren och hoppas på det bästa

Går ”all in”, åker till Butterix och hittar årets utklädnadTar mina vanliga svarta kläder, att sticka ut är inte min grejÄh, köper det på Ica sista dagen. Har inte tid att fundera nu

Test: Är du redo?

2011

e e e 2 0 1 1

- 37 -

- 39 -- 38 -

ALLA BEHÖVER VI INSPIRERASFinns det ett recept på hur man blir en framgångsrik mingla-re? Vilka frågor ska man fråga och hur står man ut i mängden av alla studenter? Hur tacklar man nervositeten och stakandet vid montern? Självklart finns det inget svar men med lite hjälp från eee2011 kommer du en bra bit på vägen. Två personer som har lyckats med konsten att nätverka sig till framgång är Adam Carlson och eee2010:s general Sofie Jungmar. Låt dig inspireras av deras berättelser och tips för att själv få ut maxi-malt av årets eee-mässa!

ADAM CARLSONAdam gjorde det alla studenter drömmer om – åkte som för-staårselev till New York för att sommarjobba. Smaka på den. Adam läser termin tre på Civilekonomprogrammet och fick i somras möjligheten att jobba i New York. Han berättar att hans tid i New York var en mycket speciell upplevelse – vis-serligen var det fullt med folk överallt och väldigt varmt men framförallt så var det en fantastisk erfarenhet att få så tidigt in på utbildningen.

Hur gick det till när du fick jobbet?– Allt jag fick uppleva i New York har jag att tacka eee-dagar-

e e e 2 0 1 1

SOFIE JUNGMARSofie Jungmar, general eee2010, har genom åren varit engage-rad i många av LundaEkonomernas utskott och är en inspira-tion till många studenter. I somras tog hon steget från Lund ut i det verkliga livet.

Hur har eee hjälpt dig som student?– eee är ett fantastiskt forum. Man får inte glömma att fö-retagen verkligen kommer dit för er studenters skull och är intresserade av att svara på era frågor. Min största rekommen-dation är att söka karriärsamtal – en chans att sitta ner med en företagsrepresentant och öva sig genom en miniintervju.

Har du några tips för kontakt i montern?– Du behöver inte ha ”smarta” frågor för att fånga företagsre-presentanternas intresse, de är som sagt här för din skull. Fråga om det du verkligen undrar, allt ifrån vilka profiler företaget anställer till vilka kurser du bör läsa nästa termin eller om det är sant att man måste spela golf för att arbeta där. Har du dessutom läst på lite i eee-boken innan har du bra koll på deras verksamhet.

Vad ska man göra för att inte försvinna in mängden bland alla andra duktiga studenter?– Förutom att visa sig intresserad och engagerad har jag ett ganska enkelt tips – ha med dig personliga visitkort. Det är lättare för företagsrepresentanterna att komma ihåg ditt namn och känna igen din ansökan när den väl kommer.

Vilket är ditt bästa eee-minne?– När gosskören sjöng ”Viva la Vida” a capella och över 400 personer viftade med sina linneservetter i AF-borgens stora sal. Då kände hela kommittén för eee2010 att vårt häftiga projekt snart var till sin ända – en grym upplevelse!

Hur lyckades du ro hem ett jobb på Deloitte?– Jag tog mig an utmaningar jag inte visste om jag skulle klara och gjorde saker jag verkligen tyckte var roligt. Det tror jag märktes utåt och det är i sådana forum du är dig själv samti-digt som du gör ett riktigt bra jobb. Det såg Deloitte.

e e e 2 0 1 1

na för. Inför förra årets eee tog jag mod till mig, som förstaårs-student, att registrera mitt CV för att sedan söka karriärsamtal under eee-dagarna. Innan jag sökte hade jag hört hur svårt det var att få karriärsamtal och att det bara var för tredje och fjärde-års studenter. Jag sökte i vilket fall, tänkte att det kunde vara en bra erfarenhet och CV:t måste registreras förr eller senare ändå. Döm av min förvåning när jag fick möjlighet till karriärsamtal under eee-dagarna!

Vad gör du idag?– Jag är idag företagssamordnare och vice projektledare för eee-dagarna och har insett vilket värde vi studenter har hos företagen -vi är deras framtida medarbetare och det är något vi skall ta vara på. Oavsett om man går på karriärsamtal, job-bar som staffare, går på events, minglar runt på mässan eller festar med oss på Pytten är eee-dagarna ett ypperligt tillfälle för alla studenter att knyta kontakter med möjliga framtida arbetsgivare.

Ett sista tips?– Glöm inte: söker man inget jobb, får man inget jobb!

- 41 -- 40 -

Klockan 05.00 den fjortonde novem-ber lämnade en buss med 40 förvän-tansfulla studenter Lund med sikte mot Europa. Under en vecka fick del-tagarna på Lund European Business Tour, LEBT, besöka ett antal utvalda företag runt om i Europa för att knyta kontakter med dessa och få en inblick i hur en framtida internationell karriär kan tänkas se ut.

Första anhalten för LEBT 2010 var Luxemburg där det första företagsbe-söket var på Deloitte. Under besöket intervjuades flera deltagare samtidigt som det hölls presentationer och rund-turer på kontoret. Besöket avslutades med en lunch tillsammans med ett tjugotal företagsanställda varav två var före detta lundastudenter. Nästa företagsbesök var på IKANO-grup-pen som höll diverse workshops med studenterna och bjöd även på after work på kontoret. Resan fortsatte från Luxemburg till Genéve och Procter & Gamble, som bjöd på en lunch och mingel med företagets svenska anställ-da, en rundvandring på kontoret och presentationer. Därefter gick resan vi-dare till Paris där LEBT träffade Han-delsbanken i svenska klubbens lokaler.

Deltagarna serverades här frukost, lyss-nade på en presentation och löste ett case som presenterades av kontorsche-fen. Eftermiddagen ägnades åt att fritt utforska Paris och på kvällen överras-kade LEBT-kommittén med att bjuda på middag och utgång på ett av Paris hetaste uteställen.

Parisbesöket avslutades nästa dag med en visit på L’Oreal som höll en work-shop och en presentation om de olika poster som man kan finns inom fö-retaget. LEBT reste sedan vidare till Amsterdam där EF och Handelskam-maren höll en gemensam presentation och bjöd på lunch och mingel med de anställda. De hade även visningar av kontoren och EF avslutade med inter-vjuer med vissa deltagare. Eftermid-dagen ägnades åt att upptäcka Amster-dam för att på kvällen bli bjudna på after work med EF, Handelskammeren och EQT. Under lördagen bjöd EQT in intresserade studenter till deras kontor och höll även intervjuer för en vakant post i Amsterdam. Innan bus-sen begav sig tillbaka till Lund så bjöd LEBT på en avslutningsmiddag och fest på en klubb i Amsterdam.

Syftet med LEBT är att främja Eko-nomihögskolans internationella pro-fil och knyta kontakter mellan dess studenter och internationella företag. Detta anser vi i kommittén att vi lyck-ats med och vi är väldigt nöjda med resultatet av årets LEBT. Flera nya fö-retag knöts till LEBT i år, studenterna fick värdefulla kontakter inför fram-tiden och ett par studenter blev även erbjudna jobb på de besökta företagen. Under veckan anordnades flera sociala event och detta tillsammans med fak-tumet att studenterna spenderade en vecka tillsammans på en buss och på diverse hotell runt om i Europa ska-pade nya kontakter och nya vänner studenterna emellan.

LEBT-kommittén vill rikta ett stort tack till alla deltagare, sponsorer och företag som gjorde resan till en väldigt givande och rolig upplevelse för alla!

Lund European Business tourStudenter knöt kontakter i Europa

Väl mött,Joseph Hajj med kommittéGeneral, LEBT 2010

När jag kom hit hade jag bara en natt bo-kad på hostel, så jag fick ägna några dagar i början av september åt att söka bostad och gå på husvisningar. Till slut hamnade jag i Overvecht, ett mångkulturellt område i norra Utrecht. Där hyr jag ett rum av en kurdisk-nederländsk kille som heter Juma. Han är troende muslim. En lördagsmor-gon när jag kommer ut ur mitt rum halv-sliten efter nattens bravader ligger han och ber på vardagsrumsgolvet. Det känns sur-realistiskt.

Redan första dagen var Juma noga med att förklara för mig att islam beskriver Jesus som en viktig profet och att islam inte är emot kristendomen. Enligt islam ska inte en människa lägga sig i en annan männis-kas tro, det är Guds sak, berättar Juma. Ett uttryck för känslan av att behöva försvara sig i ett land där högerpopulistiska Geerd Wilders parti fick omkring sexton procent av rösterna i senaste valet. Jag ställer ny-fikna frågor om islam och Juma drar paral-leller till kristendomen. ”In your religion” säger han, och det gör mig lite irriterad. Varför ska jag behöva stämplas som kris-ten, när jag inte är konfirmerad, aldrig gått i kyrkan och inte ens tror på Gud, bara för att jag är västeuropé? Varför ska Juma be-höva förklara för mig att han har respekt för andra människors religion, att hans re-ligion är en fredens religion, bara för att han är muslim?

På busshållplatsen här utanför har kvin-norna slöja och niqab. Jag får en känsla av att jag som främmande man ska undvika ögonkontakt. På bussen börjar jag prata med en kille med rötter från Marocko. Det visar sig att han spelar i fotbollsklubben PSV Eindhovens B-lag, och känner svens-

JUMA

LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARK

Andreas Holmgren,FEK/NEK på

Universiteit Utrecht

ke anfallaren Ola Toivonen. Plötsligt känns världen liten. Vi pratar om fotboll, och om Overvecht. Han berättar att de flesta i om-rådet har rötter från Marocko och Turkiet. Han förklarar också att den första genera-tionen invandrare, de som kom på 60- och 70- talen för jobben, trodde att de bara skulle vara här tillfälligt. Den generationen kom-mer helt enkelt aldrig bli integrerad.

På andra sidan gatan ligger en lågstadiesko-la, och jag brukar höra hur barnen leker på rasterna. Juma berättar att där går inga hol-ländska barn längre, föräldrarna sätter dem i andra skolor. På rasterna pratar barnen ara-biska, turkiska. Det ser inte så hoppfullt ut för nästa generation heller.

I oktober får vi besök av en tjej med rötter från Afghanistan, som är intresserad av att hyra det andra lediga rummet i lägenhe-ten. Hon har med sig hela sin familj, och vi dricker alla te tillsammans i vardagsrummet. De berättar att de bor i en stad två timmars pendling bort, men att dottern studerar och arbetar i Utrecht. En äldre dotter var i samma situation för ett år sedan. Hon orkade inte med resorna, och bad om att få flytta hemifrån. Men familjen sa nej, vilket ledde till att hon slutade studera och nu bara sitter hemma på dagarna. Familjen vill inte göra samma misstag igen.

Efteråt berättar Juma att pappan bett Juma ringa till honom och berätta ifall dottern kommer hem sent på kvällarna, vilket han förstås lovat att göra. Men med mig skrat-tar han bara åt det hela: Hon är nitton år och myndig, hon får göra precis vad hon vill med sitt liv och det ska jag ju inte lägga mig i! Plötsligt känns våra olika kulturer inte så långt ifrån varandra längre.

- 41 -

- 43 -- 42 -

VinterbalenExakt 07.00 ringer klockan, den tionde december. Det är mörkt ute, snön faller lätt och det är kallt i rummet. Normalt hade detta hindrat en från att stiga upp från den varma sängen, men inte denna morgon. Det är ju vinterbal! En timme senare möts marskalker och kommittémedlemmar upp på AF för att börja rigga ljud och ljus. Gigantiska högtalare skall hängas upp i taket, mängder av lampor skall upp på balkongerna och allt skall kopplas in och soundcheckas. Det är roligt att ta ett steg bort från själva riggandet och tänka tillbaka på de senaste månaderna. Jag blev tillfrågad av övermarskalk Micke Falk att vara underhållningsansvarig när vi var på kollegieresa i Bjär-num i april. Det lät som en rolig grej och vi började planera. Arbetet har inneburit mycket skratt och glädje, men också många sena kvällar, tvister och oklarheter. Att sedan stå i Stora salen åtta månader senare och se folk springa omkring och sätta i ordning all teknik, samtidigt som en del börjar duka borden är lite rörande. Man får en känsla av att allt faller på plats, en väldigt lugnande känsla.

Under dagen uppstår dock en del mindre problem. Bord flyt-tas, bilar går sönder, folk blir försenade etcetera. När detta händer blir man först lite skräckslagen, men lugnas snabbt av den underbara frasen ”Det är chill, jag fixar detta”. Marskalker tar initiativ till egna lösningar och ser till att det som måste göras blir gjort, tekniker går utanför sitt arbetsområde för att hjälpa till, styrelsen och andra LundaEkonomer backar upp och tillsammans lyckas vi få allting rätt. Kvällen sätter igång och i princip alla som varit inblandade i arbetet med balen

Text: Jonas Wendt, Underhållningsansvarig Vinterbalen 2010.Foto: Victor Gezelius

har en nervös känsla i magen. Toastmasters presenterar kväl-len, filmvisningarna klaffar. Bra... första delen avklarad utan problem. Kvällen fortskrider och serveringen blir lyckad, ta-len bejublade och vi klarar av middagen utan incidenter. Val-sen spelas, Familjen lirar och DJ:n snurrar plattor på sexan. Klockan 05.30 ligger jag åter i sängen och andas ut. Vi klarade det.

Vi klarade av att anordna en bal med dubbelt så många sittan-de som i fjol. En bal med en väldig blandning av människor, allt från pensionerade professorer till unga novischer. En bal med alla de klassiska inslagen som vals, frack, tal och så vidare, men även med nya inslag som ett spännande liveband. Det är med lättnad jag ligger och pustar ut, men samtidigt med en lite konstig känsla i magen. Min mobiltelefon kommer inte att ringa lika frekvent, jag kommer inte längre dagligen att prata med samma tre människor och folk kommer inte längre att fråga frågor som ”Kan du fixa en bra bordsplacering till mig?”, ”Vad blir det för underhållning?”, ”Vad ska David Ba-tra göra?” etcetera. Jag kommer att sakna att vara en del av Vinterbalen 2010, men vet att jag har fått vänner för livet och kan vara stolt över att vi klarade det. Nästa gång ni ser Emelie Holgersson, Cecilia Frizell, Mikael Falk, eller någon av mar-skalkerna, gå fram och ge dem en klapp på axeln och säg: ”Ni klarade det”. Nu hoppas vi att Vinterbalen blir en tradition och ser fram emot att få gå på nästa bal utan att oroa sig för detaljerna. Tack alla gäster som kom och God Jul!

- 44 -

Efter en termin som Ord-förande för LundaEko-nomerna infinner sig en känsla av julefrid. Det finns så oerhört många saker att vara tacksam för och alla aktiva LundaEko-nomer kan ägna julup-pehållet åt att sträcka på sig lite extra. Det har varit en termin fylld av utma-ningar och dessa har tagit oss till nivåer vi aldrig varit på förut. Det är föränd-ringens vindar som blåser över oss. Det sker förbättringar av vår verksamhet på alla plan samtidigt som vårt utbud utökar. Vi har under våren satt igång Masterprojektet som kommer vara det projekt som på allvar inkluderar de 60 procent av studenterna på mastersnivå som kommer från resten av värl-den. De är en outnyttjad resurs och är det något vi ekonomer kan relatera till är så är det väl outnyttjade resurser. De som kommer till Sverige för att plugga gör det inte för vädret, den saken är säker. Det finns en stor efterfrågan från dessa studen-ter att bli mer engagerade i vår verksamhet. Det har vi på ett tydligt sätt märkt genom stegvisa förändringar i organisatio-nen. Dessa förändringar sker hela tiden och på alla nivåer. Låt mig ta ett par exempel. Vi har under höstterminen välkomnat vår första internationella student i Fullmäktige, översatt våra stadgar och policys, vi har en internationell student som sitter i vårt Kollegie och vi har fler aktiva internationella studenter än någonsin i våra utskott. Ett annat exempel håller du i din hand, Lundtan innehåller nämligen i detta nummer nu också material på engelska.

Det är viktigt för LundaEkonomerna att vara ledande i pro-cessen för ett mer internationellt universitet. Under nästa ter-min kommer det tas ut en avgift av internationella studenter för att läsa på Ekonomihögskolan. Våra viktiga steg på vägen i att erbjuda mer aktiviteter och möjligheter till engagemang kommer att öka skolans möjligheter att rekrytera studenter och våra möjligheter att bli ännu bättre för våra medlemmar. Det skall inte längre ha någon betydelse om man pratar svens-ka eller ej för att bli aktiv hos oss och ta del av så mycket av vår verksamhet som möjligt.

Det är fantastiskt att vår organisation med all den bredd och spetts på verksamheten fortsätter utvecklas. Men vi måste stanna upp en stund och reflektera över vad LundaEkono-merna har åstadkommit under höstterminen. Vi har nått strå-lande resultat inom alla tre av våra delar: Career, Education och Social. Hela terminen avslutades med en enastående fest för att fira de framgångar vi har haft. Vinterbalen är för all framtid en hyllning till alla de framsteg som har tagits under höstterminen 2010.

Nu siktar vi framåt mot en ännu mer enastående termin. Hoppas alla har njutit av juluppehållet och ser fram emot en vårtermin som kommer slå allt som LundaEkonomerna tidi-gare åstadkommit.

Gott Nytt År!

One term has passed. The snow has fallen. The speak-up (tycka-till) days have been ef-fected. LundaEkonomerna’s struggle to internationalise our organisation has started up really well. The different committees have thousands of projects going on. Some are folding up after success-ful events, others are wor-king very hard to complete partial projects, or running their committee, trying to get more active students, visitors, readers or guests perhaps to one of the better parties ever. Changing term means new projects, new goals and challenges. For instance has the recruitment for the Edu-cation Committee been reorganised and so has the co-operation organisation LUS (Lunds Universitets Studentkårer). These are two things that are essential for my work, now and after the holidays. But there is a lot more to come!

When I first came to Lund I didn’t see a reason to engage myself in the student activities, not the union, nation or AF. But I didn’t understand how much I could gain from it either. I thought the best way to learn things was to spend as much time possible studying… I am quite sure that I was wrong. A wicked quotation that I found is:

”Never let your studies ruin your education” By: A Student (not me)

The quotation goes well together with what all student orga-nisations in Lund can give you: education. This is especially true when studying business, with six to eight teaching hours per week and mostly lots of reading during the rest of the time, you don’t get to practice your newly gained skills. Social interaction with teachers or other students is almost non-ex-isting during class (if you don’t count the 15 minutes of cof-fee break), primarily so throughout the first years of studies. Theories are taught and some tools might be given. But what really tests your skills in entrepreneurship or in leadership and organizational management is to start new projects and reor-ganize old ones. Accordingly, while studying, take the chance and educate yourself.

Anders Rüdow ForsOrdförande

Emma HeikenstenVice ordförande

O R D F Ö R A N D E / V I C E O R D F Ö R A N D E

PS. Hemsidan du ska ha koll på är: pwc.com/se/student

Är det något vi på PwC har lärt oss så är det att studenter efterfrågar inblick i vårt företag och vill veta vad vi egen-tligen gör. Är du nyfi ken? Funderar du på att bli revisor i framtiden eller kanske konsult? Eller är det som skattejurist du vill jobba när du är klar med plugget. Ingen fara – vi har alla möjligheter hos oss! Dock kan vi rekommendera dig att börja med att pröva på innan du bestämmer dig fullt och fast.

Vi har praktikplatser för ekonomer, statsvetare och jurist-studerande, vi har traineeprogram för ekonomer, system-vetare och civilingenjörer och nu har vi även casetävlingar där alla som vill får ansöka, inga krav på specifi k utbildning. Så kolla in vår hemsida redan idag för att ta reda på vilka möjligheter vi har att erbjuda just dig.

PwC omsätter teoritill praktik

Din utvecklingär vår framtidKanske är det du som kommer att vara med och forma framtidens SEB. Vi hjälper individer och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och finansiella medel. Och det är här du kommer in i bilden. Är du redo att utvecklas tillsammans med oss?

Kontinuerlig utveckling Genom att arbeta i en modern finanskoncern har du möjlighet att utvecklas och uppleva möjligheterna som detta ger. Vi finns både i Sverige och utomlands. Tillsammans med kompetenta och engagerade kollegor har du stora möjligheter att påverka både din och vår framtid.

Nya kunskaper ger nya vägval Under resans gång växer dina kunskaper. Vi ser till att du får en stadig grund som gör dig redo för spännande utmaningar. Förutom ett stimulerande arbete erbjuder vi även en rad förmåner för att underlätta förutsättningarna för att skapa en bra balans i livet. Satsa på oss, vi satsar på dig Börja med att lägga in ditt CV på www.seb.se/student. Under året kommer vi att vara ute på karriärmässor och arbetsmarknadsdagar runt om i landet. SEB kommer till eee2011 den 23–24 februari. Välkommen till vår monter så kan vi prata om hur vi kan skapa en spännande framtid tillsammans. Vi finns även på facebook i gruppen ”Jobba på SEB” samt på www.careerbook.se.

Läs mer på www.seb.se/student

lundtan@lundaekonomerna.se

NÅDIGA LUNDTAN SÖKER SKRIBENTER.

tele2.com/trainee

We place our trainees where they belong. At the top.

As an Executive Trainee at Tele2, you will be working closely with a member of the Executive Board, spending one year as his or hers assistant. This will give you a unique insight into how one of Kinnevik’s most successful companies is run, and furthermore an exceptional professional network to start your career with. If we decide to take you on, placing you at the top of a large cap company, high expectations will be put on you. To succeed in this position, you not only have to get good results, you have to be a team player and be willing to work very hard. We ask a lot of our trainees because we know that our trainee program works. In fact, former Executive Trainee Niclas Palmstierna, became CEO of Tele2 Sweden and another Executive Trainee within the Group, Henrik Ringmar, became CEO of Tele2 Holland.Are you one of our new Executive Trainees?

Apply for our trainee program!27 Feb, 2011 at the latestat tele2.com/trainee

We need a new trainee.The old one became CEO.

LundaEkonomerna, Nådiga Lundtan • Tunavägen 37, 223 63 Lund