LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 89 VINTERN 2010 VÄRDE: FULL

NU NÄTVERKAR VI ALLA ÄR VI EKONOMER Dags för eee 2010 Från naket till Stenbeck Café Holger VARUMÄRKESBOSSEN God morgon med Frukost- klubben MINGELTIPS

Framsida Carina Brorman Foto: Victor Gezelius

Chefredaktör Cajsa Olsson 073-706 81 08, lundtan@lundaekonomerna.se

Redaktionschef & ansvarig utgivare Johanna Malmgren 070-226 22 60, lundtan@lundaekonomerna.se

Annonsförsäljning Connie Jakobsson 076-877 75 23, annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Andra medarbetare Victor Hahn, Edvin Alam

Tidigare redaktörer JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

Utgivning Tidningen ges ut sex gånger per år i cirka 4000 exemplar och distribueras kostnads-fritt till alla som tillhör LundaEkonomerna, ca 300 exemplar går till näringslivet.

Tryckeri Grahns Tryckeri AB, Lund

Information I tidningen gjorda uttalande är endast om så anges att anse som LundaEkonomernas ståndpunkt.

Adress: Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. tel 046-130 130. e-post: lundtan@lundaekonomerna.se hemsida: www.lundaekonomerna.se/lundtan

Chefredaktör Cajsa Olsson

Redaktionschef och ansvarig utgivare Johanna Malmgren

Skribenter

Johanna Malmgren

Annons

Connie Jakobsson

Bild Layout

Jonas Olsson, bildansvarig

Victor Gezelius, fotograf

Cajsa Olsson

Caroline Kvist (även distribu-tionsansvarig)

Amanda Cronblad

Jenny Ingelström

Hanna Clason, kåransvarig

Caesar Gezelius

LundaEkonomernas kårföretag

LundaEkonomernas samarbetsföretag Denise Melin Hald

Kristoffer Elshult

Anna Tullgren Viktor Lundqvist

Soraja Hadzalic

Skulle du vilja vandra på den mäktiga kine-siska muren, besöka ett belgiskt ölbryggeri, slappna av på en exotisk strand på Bali eller kanske uppleva Tokyos beryktade storstadspuls? En internationell vecka kan innehålla allt från en utflykt till den estländ-ska landsbygden till

festande på Amsterdams grymmaste nattklubbar!

LundaEkonomerna får löpande under året in-bjudningar till ekonomihögskolor och universitet runt om i världen som ingår i det så kallade International Week nätverket. Under respektive universitets internationella vecka träffas studenter från olika delar av världen för att umgås, uppleva värdlandet och utbyta kulturella erfarenheter. Dessa unika veckor är fyllda av olika sociala aktiviteter och består vanligtvis av företagsbesök,

sightseeing, besök på universitetet, middagar, fester och andra väldigt uppskattade evenemang.

Som besökande student har man i princip en enda utgift och det är för resan till och från värdlandet. LundaEkonomerna utbetalar här en reseersättning med 30 % av biljettpriset, dock max upp till 1500 kr. I övrigt är veckan i de allra flesta fall betald, då boende, mat och entréavgifter finansieras av det arrangerande universitetet. De enda kraven för att söka är att man studerar vid Lunds Universitet och att man är medlem i LundaEkonomerna.

För att läsa om hur ansökningsprocessen går till samt om vilka veckor som är aktuella just nu, gå in på www.lundaekonomerna.se/intveckor. Här hittar du även reseberättelser från tidigare veckor.

Missa inte denna fantastiska möjlighet till att besöka nya, eller kanske redan bekanta breddgrader, samtidigt som du får lära känna studenter från hela världen!

Sebastian Sedeki, Internationellt Ansvarig LundaEkonomerna

Ta chansen och åk utomlands en vecka

3 Redaktion

4 Innehåll

5 Ledare

Student

7 Studentkrönika

8 Lunicore

10 Planera Mera

11 Aktieskola

12 Nätverk

14 Mingelskola

15 Kroppspråk

16 Nätverk på nätet

Näringsliv

18 Carina Brorman

22 Superguiden

24 Gömda ekonomer

EHL

26 Café Holger

Kår

28 The final case

30 Företagskväll hos PwC

31 eee

36 Lundtan genom åren

38 Almunikväll

39 Etik på agendan

40 Kent Widding Persson

41 Ordförande och vice ordförande har ordet

43 Barometern

Det går fort. Ännu en termin på Ekonomihögskolan är förbi. Ännu en höst i Lund (för er som just slutat er första termin, jo det regnar alltid mycket här). Nådiga Lundtan kan blicka tillbaka på en bra höst, vi startade terminen med att försöka inspirera dig till att våga ta steget och göra dina idéer till verklighet i vårt temanummer om entreprenörskap. I november försökte vi muntra upp dig i regnet och rusket genom att berätta om de möjligheter som finns för dig att fly Sverige (om bara för ett tag) i vårt internationella nummer.

Och nu inför ny terminsstart gör vi vårt bästa för att ge dig en grundlektion i att nätverka. Viktor L och Soraja ger bästa mingeltipsen och förklarar hur du kan använda ditt kroppsspråk för att ge ett bättre intryck – det perfekta sättet att förbereda sig inför LundaEkonomernas arbetsmarknadsdagar, eee, som går av stapeln 24-25 februari. Årets mässa, med Sofie Jungmar i spetsen kommer säkerligen bli en av de bästa någonsin, så missa inte detta! På sidan 31 har Hanna intervjuat Sofie om årets arbetsmark-nadsdagar och i tidningen hittar du även exempel på vad eee kan leda till. Dessutom har jag och Victor G varit i Malmö och träffat kvinnan vars arbete till stor del handlar om att nätverka och knyta kontakter, hennes bästa tips hittar du på sidan 18.

Vi blickar även tillbaka på Nådiga Lundtan genom tiderna (se sidan 36). Som Caesar krasst konstaterade på ett redaktionsmöte har vi en aningen mer seriös framtoning än en del tidigare upplagor av tidningen. Dock är det såklart ett medvetet val och jag är ganska glad att jag slipper posera naken eller stoppa huvudet i snabbmakaroner och ketchup (men samtidigt lite förargad att jag inte kan tvinga någon annan i redaktionen att ställa upp).

Som jag konstaterade i inledningen går tiden fort i Lund, så fort att det redan är dags för mig och Nådiga Lundtan att gå skilda vägar. Därför skulle jag, i denna sista ledare, vilja tacka min fina redak-tion för ert arbete under hösten. Extra mycket tack till Victor G för hans iver och intresse, Hanna för att hon är så ansvarsfull, Kristoffer för hans aktiekun-skap, Caroline för hennes pålitlighet, Anna för hennes engagemang, Denise för hennes noggrannhet, Viktor L för den fina dikten, Jenny för hennes intresse, Frida för att hon lyckades charma draken, Caesar för att han laddade om, Soraja för att hon vågade sig in på Skånis, Amanda för att hon vill vara med, Connie för att hon kämpar på trots att det ibland känns hopplöst och Jonas för att han aldrig säger nej. Och så, sist men inte minst (absolut inte minst), underbara Johanna för hennes driv, engagemang och fantastiska attityd.

Kära läsare, jag lovar er att Nådiga Lundtan VT 2010 kommer bli den bästa någonsin!

Cajsa Olsson, chefredaktör

Till skillnad från Frida Johansson tänker jag på bankkortet Maestro, kostymer från Dressman och pennkjolar från Gina Tricot, när jag hör ordet ekonom. Tiden då det var coolt att hänga på de hetaste klubbarna på Sture-plan, i hopp om att få träffa idolerna från storbankerna är över. Istället är det inne att klä sig någorlunda casual och hänga på billiga ölhak på Södermalm och i Vasastaden.

Jag håller med om att det finns en nidbild av ekonomi-studenter, där de får allt serverat på ett silverfat och har en garderob som kan motsvara ett helt års studie-medel. När jag började på gymnasiet 2004, var den typiska klädstilen för alla som studerade ekonomi rosa skjortor, mörkblå jeans och Gucciskor. När jag tänker tillbaka på den tiden brukar jag alltid småle, inte för att det är något roligt utan för att jag skäms över mina fördomar som jag hade om ekonomistudenter. Dock har mina fördomar om ekonomistudenter krossats! Under mina studier på Stockholms universitet har jag haft möjligheten att lära känna en massa nya människor. Många av dem studerar ekonomirelaterade kurser och program, både på Stockholms universitet men också på Handelshögskolan i Stockholm.

Verkligheten är att många ekonomistudenter lever endast på studiemedlet, studerar flitigt varje dag för att klara av samtliga kurser (och har därmed nästan ett obefintligt socialt liv), är jordnära människor, gillar att klä sig casual och föredrar att spendera 30 kronor för en öl på Södermalm istället för 68 kronor för detsamma på Stureplan. Varför har verkligheten förändrats? Jag tror det finns tre förklaringar;

Den första är att ekonomistudenter är lika alla andra studenter, de är också ”vanliga” människor och vill

Krönika om

ekonomerna i Stockholm

: G

löm Stureplan, nu är det Söderm

alm som

gäller

visa för alla andra att de inte är några slackers som får allt serverat på ett silverfat. Dessutom tror jag att allt fler ekonomistudenter hellre vill framhäva sina faktiska talanger inom sina ämnesområden än den ytliga klädstilen. Finansminister Anders Borg är enligt mig ett typiskt exempel.

Den andra förklaringen stavas F-I-N-A-N-S-K-R-I-S-E-N. För drygt ett år sedan (18 månader för att vara mer exakt), befann sig världen i en ovanligt lång och stark högkonjunktur, men den 15 september 2008 försattes Lehman Brothers i konkurs och slängde därmed Sverige och stora delar av världen in i den djupaste depressionen sedan 1930-talet. Beundran byttes snabbt mot hat, vilket triggade en enorm hets mot olika former av bonusar och marknadsaktörer.

Den tredje förklaringen är generationsväxling. Till skillnad från tidigare generationer är 80-talister individualister och vi älskar att utmana normer och strukturer i samhället och vi hatar att bli placerade i fack. Ekonomidoktorn, Anders Parment, som är verksam vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, publicerade en intressant studie under 2008 som bland annat visar att vi 80-talister ifrågasätter olika former av statusmarkörer i samhället.

Det är dags för alla oss som har förutfattade meningar om ekonomistudenter att stanna upp och titta på människorna bakom skolbänkarna. Vi har fördomar om varandra, men det viktiga är att vi vet om att de existerar och att vi inte låter dem hindra oss från att lära känna nya människor. Bakom varje enskild människa finns unika intressen och nya perspektiv som berikar och utvecklar samhället i stort.

Veckans Affärer har i en undersökning utsett Sveriges bästa arbetsplatser för kvinnor. Grant Thornton är ett av de 40 företag som omnämns och det är vi mycket glada för – men vi vill bli bättre. Vi tror att om vi skapar ett bra arbetsklimat för kvinnor, kommer även männen att trivas. Det som är bra för kvinnor är också bra för män.

Här arbetar du med spännande entreprenörsföretag och engagemang direkt mot kunden. Vi tror inte på stela hierarkier, utan på informella team med en rak dialog. Saker och ting går lite enklare och arbetsklimatet är öppet, varmt och dynamiskt. Vill du också vara med och utveckla framtidens näringsliv? Läs mer på www.grantthornton.se/student. Välkommen.

Vi vill också prata miljö. Arbetsmiljö. För kvinnor.

����������������������������������������������www.grantthornton.se/student

Linda KarlssonGodkänd revisor och biträdande affärschef

Edvin Alam studerar Political Science II vid Stockholms universitet

Totalt studerar i dagsläget drygt 50 000 studenter vid Stockholms univer-sitet fördelade på ca 80 olika institutioner varav den ekonomiska institutionen är en.

I varje nummer av Nådiga Lundtan under terminen har vi fått höra vilka fördomar som finns om ekonomi- studenter på olika studieorter i Sverige.

För er som inte känner till det så är Lunicore Studentkonsult AB ett konsultföretag drivet av studenter som utför skräddarsydda uppdrag inom ämnesområdena ekonomi, juridik, teknik och data. Tanken är att kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt pris och samtidigt arbete av hög kvalitet.

Eftersom konsulterna utgörs av studenter kan den absolut senaste och mest uppdaterade kunskapen erbjudas inom det aktuella ämnes-området. För att citera Lunicores hemsida så är det ”en möjlighet att arbeta med framtiden idag helt enkelt”. Lunicore gallrar alltså fram civilekonomer, civilingenjörer och jurister i slutet av sina utbildningar vid Lunds universitet och handplockar de största talangerna. Gallringen görs genom ett flertal intervjuer.

Vi ville veta mer om hur det egentligen går till vid rekryteringen av dessa toppstudenter. Hur viktigt är egentligen nätverkande och vad gör man som marknadsansvarig på ett företag som Lunicore? Vi slog oss ner i grupprummet på Skånis med Karin för att få veta mer.

Hur kom det sig att du började på Lunicore?

Först kände jag att jag inte hade tid att jobba eftersom jag ville satsa på studierna, men efter att jag hade klarat att plugga 200 procent kände jag att jag nog hade tid över till ett extraarbete. Då sökte jag till Lunicore.

Vad gör Lunicore speciellt jämfört med andra konsultbolag?

I huvudsak handlar det om två delar. I första delen kan vi jämföra med till exempel Academic Work; till skillnad från dem så har vi ingen studentpool utan alla på Lunicore är med och driver företaget och fungerar som anställda konsulter. Vi är för närvarande cirka 30 stycken. Idén är att alla ska få praktik inom sitt specifika ämne; man ska alltså

inte bli anställd som truckförare när man pluggar till ekonom.

I andra delen handlar det om att vi driver det som ett företag tillsam-mans och var och en jobbar med den del som ligger dem varmast om hjärtat, till exempel marknadsföring eller layout till hemsidan.

Vad tittar ni efter när ni granskar ett CV?

Vi tar bara de bästa studenterna så framförallt letar vi efter professiona-litet, driv och engagemang. Personkemi spelar också roll. Vi rekryterar från områdena ekonomi, teknik, juridik och data. Alla är studenter, men för att vara intressant måste man ha kommit en bit i utbildningen eftersom man måste kunna erbjuda företaget något. Till exempel bör-jade jag när jag var på min kandidatnivå. Jag vet inte hur det är med er, men när jag pluggade på grundnivå kände i alla fall jag att jag inte hade tillräckligt med kunskap för att kunna erbjuda företagen någonting.

Du är marknadsansvarig på Lunicore. Berätta vad det innebär!

Jag är ansvarig för att knyta kontakter internt och externt med företag och studenter, anordnar event och mycket mer. Den 4:e november var jag med om att anordna ett event där vi bland annat hade en talare från ledningen på ABB Sverige, Johan Söderström, och VD:n för Flextrus AB, Per Nyström. De talade bland annat om framtidens företag och de erfarenheter som man förvärvar vid stora förändringsarbeten inom företag för att vända förlust till framgång.

Karin lyser upp extra mycket när hon får tala om de projekt hon är med och driver på Lunicore och det märks hur mycket hon brinner för det hon gör. Jag tänker för mig själv att om man slog upp ordet eldsjäl i ett lexikon så skulle det inte behövas mer än en bild på Karin.

Många studenter upplever många gånger övergången från studier till arbete som lite av en ravin utan bro över. Har du något tips till dem som är på väg ut i arbetslivet från studierna?

Dra nytta av alla erfarenheter du har. Jag har en mentor som tidigare jobbat på Lunicore, som sa att det finns något i varenda liten grej man gjort. Ta vara på det!

Du pluggar heltid och jobbar deltid. Vad är dina tips för att hantera stress?

Karin skrattar, klurar lite över frågan och säger sedan eftertänksamt:Hitta något annat att göra som får dig att slappna av och det klassiska; lär dig tacka nej. Prioritera. Glöm inte planera in att vara ledig! Gå i skogen, sticka, vad som helst, men gör något annat!

Det märks att hon talar av egna erfarenheter.

Hur går processen till när ni rekryterar?

Man söker som den man är och ens intressen, studieinriktning och arbete inom företaget måste inte vara helt sammankopplade, till exem-pel så är en av tjejerna i datagruppen läkarstudent. 20-25% av de som söker går vidare till en första intervju och får träffa VD och HR-chef. Rekryteringen sker kontinuerligt för vi anser inte att vi har råd att tacka nej till bra folk. Därefter sker en intervju med din blivande gruppchef, som är den chef som motsvarar ditt ämnesområde.

Berätta lite om dig själv! Varför Lund, varför ekonomi?

Jag kommer från Strängnäs från början. Efter gymnasiet hade jag ett års uppehåll innan jag började plugga. Som projekt-arbete på gymnasiet jämförde vi olika studentstäder, närmare bestämt Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund. Först hade jag tänkt att jag själv inte skulle vilja plugga i Lund eftersom det inte finns någon snö. Men sedan klev jag av bussen och ja, ”kom hem”. Jag tänkte genast att jaha – här ska jag bo!

Ekonomi läste jag på gymnasiet, där jag gick linjen ”företag” på privatskola. Här på Ekonomihögskolan håller jag på med min magister ”Managing people, knowledge and change”, vilket i stor utsträckning handlar om ledarskap och liknande. Drömmen är att bli anställd som managementkonsult. Jag är inne på mitt fjärde år och blir klar till sommaren.

Vad tycker du om att göra när du inte jobbar eller pluggar?

Under den tid som inte tas upp av jobb eller skola så gillar jag att hålla på med hästar och motorcyklar. Fart är kul! (På Viktors förfrågan får vi veta att favorithojen är Ducati!)

Vad är det viktigaste i den bild du vill förmedla till Lunds studenter av Lunicore?

Att det är väldigt givande och jättekul! Och en grym merit! Något som verkligen har potential att ge en extra skjuts till karriären.

Just nu är ”att nätverka” väldigt på modet och det råkar dessutom vara temat för detta nummer. Hur viktigt tror du nätverkande är i jobbsökandet?

Det tror jag är otroligt viktigt. I kontakt med företagen är det väldigt viktigt att trycka på att ”ni får inte bara mig, ni får alla jag känner också!” Man får de flesta jobben via kontakter, de människor du träffar idag kommer faktiskt att vara de som styr näringslivet i framtiden.

Vad brukar företag speciellt fråga efter när de kommer till er?

På grund av den breda kompetensen som Lunicore representerar så är det väldigt blandat. Det kan vara allt från att bygga en hemsida till nätverkande och marknadsanalyser. Är man juriststudent kan man få i uppdrag att granska avtal och liknande. Är det svåra uppdrag som vi inte gjort tidigare kan mentorer gå in och titta på det och på så sätt kvalitetssäkra arbetet. De fungerar som ett extra stöd och en kontroll vid mer avancerade saker. Konsulterna är dock så duktiga att de klarar det mesta själva.

Jag fick själv i uppdrag att göra en branschanalys för ett tekniskt företag med en mängd olika alternativ. Vi gjorde våra analyser och gav förslag på det alternativ vi efter undersökningen tyckte verkade bäst, och däref-ter antogs förslaget av företagets styrelse. Det var en häftig känsla. Det är jättebra för självförtroendet när man får göra något sådant. Att sitta och prata med en VD som ansvarar för x antal miljoner till exempel! Man är själv jättenervös i början men så upptäcker man att han ju är som alla andra, och dessutom behandlar mig som en likvärdig. Som sagt, det är en fantastisk känsla.

Slutligen – lite snabbfrågor! Päron -, vanilj – eller jordgubbsglass?

Vanilj!

Sol eller snö?

Oj vad svårt. Hmm… båda, så länge det inte är vind så är jag nöjd!

Öl eller vin?

Båda, det beror på sammanhanget! Ibland passar det ena bättre än det andra.

Hemma eller utekväll?

Utekväll, eftersom det blir mer sällan.

Jag tackar Karin för att hon tog sig tid att prata med oss. På vägen ut kan jag inte låta bli att fråga lite om motorcykelintresset igen. Det märks att det driv och engagemang som Lunicore letar efter hos sina konsulter återfinns i hög grad hos Karin. Kanske handlar det också om att våga vara sig själv, att tycka om det man gör och även våga vara lite galen. Vare sig det handlar om jobb, plugg eller motorcyklar.

En småruskig novemberdag sågs jag, vår fotograf Victor och Karin Trogstam, marknadsansvarig på Lunicore och magisterstudent på Ekonomihögskolan, för att prata lite om

Lunicore, ett konsultbolag lite utöver det vanliga.

Text: Amanda Kronblad Foto: Victor Gezelius

Ett konsultbolag lite utöver det vanliga

Glöm inte! En hel del event spikas långt efter att Lundtan har gått i tryck. Så fortsätt hålla dig uppdaterad (t.ex. genom LundaEkonomernas hemsida) för att inte missa några pärlor.

Kristoffer Elshult är Nådiga Lundtans aktiexpert. Hans aktieskola är ett återkom-mande inslag i höstens tidning.

Lilla aktieskolan

Del3 Att vara aktieägareDet känns naturligt att avsluta sista delen av Lilla Aktieskolan med en artikel rörande vilka rättigheter och skyldigheter man har som aktieägare samt några rekommendationer.

En aktieägares rättigheter

Rättigheter som aktieägare erhåller du den sekund du fått igenom din aktieorder och då står som aktieägare i det företaget där du investerat pengar. Observera att dessa rättigheter tillfaller dig endast om du är direkt aktieägare till företaget. Om du äger aktier

i företaget indirekt, exempelvis via en fond eller genom att du äger aktier i ett investmentbolag som i sin tur äger aktier i detta företag, betyder det inte att dessa rättigheter tillfaller dig utan de går sna-rare till investmentbolaget.

Dina rättigheter som aktieägare ger dig möjlighet att sälja dina aktier när du vill. Du är inte på något sätt tvingad att fortsätta vara aktieägare. Det enda kravet är att det finns en köpare på markna-den som vill köpa dina aktier för det pris du begärt.

Vidare har du även rätt att delta på företagets årsstämma. På års-stämman får du träffa de som styr företaget och du har möjlighet att påverka företagets framtid genom att rösta på de förslag som styrelsen och i vissa fall andra aktieägare lägger fram. Även du kan göra din röst hörd. Det spelar ingen roll om du har en väldigt liten aktiepost i jämförelse med andra aktieägare i företaget, du har precis samma rätt som dem att uttrycka dina åsikter. Det som dock skiljer sig är inflytandet: en aktieägare med en stor andel i bolaget har mer inflytande än de med mindre andel, vilket i sin tur innebär att denne har en större möjlighet att få igenom beslut än vad du har.

Om företaget du har aktier i har gjort en vinst under året kan du som aktieägare på årsstämman påverka beslutet huruvida en del av vinsten bör delas ut till aktieägarna eller bli kvar i företaget. I ett större företag med etablerad verksamhet erbjuds ofta aktieägarna en utdelning. Men om företaget har funderingar på att exempelvis bygga ut sin verksamhet kan styrelsen föreslå att det inte blir någon utdelning eftersom vinsten kan gå till nya investeringar som i fram-tiden kan generera ännu högre vinster. Även detta beslut är upp till aktieägarna att godkänna.

För dig som är intresserad av finans och vill göra karriär inom området finns kurser som exem-pelvis portföljvalsteori, optionsteori och räntebärande tillgångar. De går in på djupet och ger dig en bra uppfattning om hur marknaden, derivatinstrument och ränteinstrument fungerar.

Information är ytterligare något du är berättigad. Företag är skyl-diga att bistå dig med information rörande företagets verksamhet, kvartalsvis. Detta för att du ska ha största möjliga möjlighet att ha full koll på vad företaget har gjort under den senaste tiden och exempelvis hur företagets investeringar har gått. Du kan förutom informationen i kvartalsrapporterna även vända dig till företagets ”Investor Relations”-avdelning som mer än gärna kommer att as-sistera dig genom att besvara frågor och bistå med information om företaget.

Slutligen har du i och med ditt aktieinnehav förtur när företaget säljer ut nya aktier i en så kallad nyemission.

En aktieägares skyldigheter

Som aktieägare har du inga skyldigheter gentemot företaget, dock är du skyldig att för staten redovisa dina aktieinnehav, utdelningar och de vinster som du gjort vid försäljning av aktier, fonder mm. Vanligtvis sköts deklaration av aktieinnehav och utdelningar auto-matiskt men aktievinster måste du själv rapportera till Skatteverket. Detta gör du i din inkomstdeklaration det året du gjort en aktie-vinst. Du betalar 30 procent skatt på den vinst du gör när du säljer dina aktier. Gör du förluster kvittas dessa mot dina vinster.

Mer information

För ytterligare information kring värdepappersmarknaden kan du vända dig till Unga Aktiesparare eller Sveriges Aktiesparares Riksförbund, som har väldigt utförlig information kring ämnet. Din bank kan också stå till tjänst med lämplig information. För dig som är intresserad av finans och vill göra karriär inom området, erbjuder NEK-institutionen en mängd kurser som kan fördjupa din förståelse inom området. Kurser som exempelvis portföljvals-teori, optionsteori och räntebärande tillgångar går in på djupet och ger dig en bra uppfattning om hur marknaden, derivatinstrument samt ränteinstrument fungerar.

Detta var alltså sista delen av serien Lilla Aktieskolan. Jag hoppas att mina artiklar har gett dig nya insikter och ökad förståelse för värdepappersmarknaden.

I Nådiga Lundtans kalender tipsar vi om intressanta föredrag, företagsbesök och andra spännande event som kan intressera den flitiga ekonomistudenten. Skriv in i kalendern eller riv ut uppslaget och bär med dig i fickan. Av: Caroline Kvist Foto: Victor Gezelius

Speed-dating på EC eee- dagarna eee-dagarna

Afterski på Skånis

H&M kommer till EC

Sista ansökningsdag till International Week Amsterdam

Book-release på Myntha

Nätverk är ett ord som används alltmer frekvent - och det med rätta. Att ”nätverka” har blivit ett etablerat uttryck och studenter såväl som näringslivet påminns ständigt om vikten av ett brett kontaktnät.

Inte minst när det kommer till att hitta en anställning. Självklart finns det allsköns kurser att delta i och böcker att läsa, men i dagens kommunikationssamhälle finns det även mycket att inhämta från Internet. Vår nätexpert, Caesar, guidar dig genom de vanligaste nätverkssidorna.

Dock kommer vi nog aldrig att komma ifrån det personliga mötet (om det nu eftersträvas?). Att gå på anställningsintervju är för de flesta förknippat med nervositet då det i detta första möte med en potentiell arbetsgivare, är viktigt att ge ett förtroendeingivande första intryck. Mycket tid läggs ned på förberedelse av vad man ska säga men man får inte glömma betydelsen av hur man framför sitt budskap.

Artikeln om kroppsspråk har Soraja uppmärksammat detta och ger dig några råd på vägen.

För många är nätverkande sammankopplat med sociala sammanhang där det gäller att hantera konsten att arbeta sig genom rummet på ett effektivt - men samtidigt avslapp-nat - sätt. I sin mingelskola förser Viktor dig med verktygen som förlänger din telefonbok och förhoppningsvis öppnar nya dörrar.

Som om detta inte vore nog har Cajsa träffat kvinnan som är ansvarig för kommunikationen och varumärket på ett av Sveriges större elbolag. Carina Brorman är nätverksexperten som gått från ledande position inom SVT till E.ON. Läs och inspireras!

Nationalencyklopedin

”Nätverk innebär att människor, företag eller datorer är sammankopplade för att kunna kommunicera med varandra. I ett nätverk är alla jämlika.”

I sin CV kan man skriva hur social, ambitiös och bra man är men när man blir kallad till en intervju så måste man kunna ge ett bra intryck. Det gör du genom att vara påläst och ha koll på de klassiska intervjufrågorna, men även kroppsspråket spelar en stor roll. Kroppsspråket spelar inte bara en stor roll vid arbetsintervjuer utan också i det vardagliga livet. Det vi kallar för ”stämning” är oftast något vi upplever som en följd av andras kroppsspråk. Du kommer till en fest och möts av leenden, nickningar och höjda glas eller så möts du av att folk har ryggen mot dig och kanske rent av inte märker dig. Ingen sade någonting, men du får direkt en uppfattning av atmosfären i rummet vid just det tillfället.

Alla gester vi gör utan att talaText: Soraja Hadzalic Foto: Johanna Malmgren

Per Johnsson är prefekt vid Institu-tionen för psykologi och docent i klinisk psykologi och han förklarar att kroppsspråk är alla gester vi gör utan att tala. Det kan vara så lite som en blick eller större rörelser som yviga handgester, som inte behöver analyseras. Han säger att vi människor är väldigt intresserade av ögon, det är vad blicken säger som vi tar åt oss. En person som tittar i backen och inte i ögonen när man talar med henne är ofta någon som vi sedan känner att vi inte riktigt fi ck grepp om. Han fortsätter för-klara att det fi nns både omedvetna och medvetna kroppsrörelser och vi brukar återkoppla till personen om vi känner att situationen inte riktigt hörde ihop med kroppsrörelsen. Vi ställer ofta frågor i stil med; ”blev du verkligen så arg?” eller ”tycker du verkligen detta var en bra idé?” för att få en bekräftelse på att kropps-rörelsen hängde ihop med det som sades i situationen.

De gester vi känner till är beroende av vilken samhällsstruktur vi lever i och vad vi har lärt oss av de olika normerna som fi nns i samhället. Vi vet till exempel att man ska ta i hand när man träffar någon, att man ska titta i ögonen när man försöker sälja och verka trovärdig och att man ska röra vid personen för att visa omtanke. Detta är något som kan skilja sig radikalt mellan olika kulturer, vilket delvis behandlades i förra numret av Lundtan. I vissa länder är beröring mer korrekt medan det i vissa andra länder anses respektlöst att sträcka ut en hand till en kvinna. I Sydamerika vill förhandlarna gärna prata lite personligt och inte så formellt innan förhandlingarna påbörjas medan nordamerikaner vill ”go straight down to business” och sedan när affärerna är klara så kan man förhålla sig mer av-slappnat till den andra parten. Dessa kulturskillnader är något som är bra att känna till om det uppkommer en situation då du behöver förhandla eller om du ska sälja på internationella marknader.

På frågan om man kan lära sig tyda kroppsspråk på ett sådant sätt att det kan gynna en i en intervju eller förhandlingsposition, svarade Per Johnsson att det kan man, men risken fi nns att den andra parten också kan ”tricken” så att det slutar i ett spel av medvetet kroppsspråk. De fl esta förhandlare vet hur man beter sig för att framkalla en reaktion som de kan tyda för att förbättra sina chanser att få igenom sin vilja. Om man lägger fram ett erbjudande och motparten accepterar direkt så misstänker man oftast att man kunde fått mer. Stora förhandlare som till exempel Donald Trump är kända för att ställa till scener och rusa ut mitt under förhand-lingsprocessen, för att bara en dag senare begära mer pengar och lyckas få det, på grund av att motparten reagerade hårt på hans gest.

Detta är såklart inget som rekommenderas utan något väldigt unikt för de få förhandlarna som lyckas att förhandla genom att bete sig nästintill otrevligt.

Idag har vi Facebook, email, bloggar och så vidare, och frågan är om vi ser så mycket av andras kroppsspråk som vi gjorde innan alla dessa nät-verk fanns med i bilden? Per Johnsson anser att vi människor behöver öva på den sociala kompetensen och lära oss att tyda blickar och gester. Vi behöver träffa folk och lära oss hur de beter sig i vissa situationer. På Facebook så kan vi alltid skriva i statusen ” är glad idag” men det går inte att fullt ut bekräfta den glädjen förrän man ser personen. Vi måste lära oss att se hur människor agerar i olika situationer – har de armarna korsade och är reserverade? Tar de sig för hakan som om de funderar? Eller tar de sig för pannan som om de är trötta eller bekymrade? Per Johnsson tycker också att vi mer och mer glömmer bort att använda telefonen då man genom rösttonen kan få en bild av vad den andra tycker, tänker och känner. Vi använder oss också av smileys för att förtydliga våra skriftliga konversationer, som sms eller mail.

Som ekonomer kommer vi att få förhandla eller övertyga personer och då är det (i Sverige) ett fast handslag, ögonkontakt och kroppen vänd mot personen som gäller, så att den du talar med verkligen fångar upp det du vill säga. Du ska kunna sälja dig till en potentiell arbetsgivare och det gör du bäst med ett genuint intresse. Per Johnsson förtydligar att oavsett hur medvetet en person kontrollerar sitt kroppsspråk, så känner de fl esta människor av om det fi nns en genuinitet hos den andra personen. Något att tänka på är att de fl esta arbetsgivare möter fl era arbetssökande varje år och de kan ofta känna av genuiniteten lättare än andra.

AlkoholenDen tuffaste av alla balansgångar. När bubblet som erbjuds till och med klarar av Churchills tre hårda kriterier är det svårt att säga nej. Lägg där till att du i dessa situationer kan ha mycket svårt att släppa loss. Så långt är alkoholen din vän. Men allt eftersom ni utvecklar er relation glider ni ifrån var-andra, och går det riktigt långt kan det hända att hon lämnar dig. Tipset är att alltid ha ett glas i handen, smutta lätt och slinker det ner för snabbt kan du alltid be om lite alkoholfritt.

Mingla rättAtt behärska den ädla konsten att kunna mingla på ett avslappnat och naturligt sätt är få förunnat. Många känner sig obekväma och vill helst att denna typ av tillställning ska ta slut. Minglandet är dock väldigt viktigt för dig och din kariär när det gäller att knyta kontakter, därför har vi på Lundtan knåpat ihop en liten mingelkarta. Nedan följer tips kring hur du bör bete dig vid de olika mingelstationerna.

SnittarSnittstationen är en förrädisk hållplats som lockar med sin kulinariska stimulans mot en allt mer kurrande mage. Och visst, snittarna kan mycket väl användas som ett sätt för dig att framstå som sysselsatt och underhållen. Det värsta som kan hända i sådana lägen är att du fastnar vid snitt-stationen och långsamt äter dig in i ett läge du inte kan ta dig ur. Inte nog med att du inte socialiserar dig, dessutom framstår du som en glupsk snyltare. Undvik denna bermu-datriangel på mingelkartan om du är något sånär hungrig. Tro mig, ett dussin löjromsnittar snarare retar än dämpar din aptit och leder bara till snea blickar och färre framtida mingelinviter.

RörelseschemaHuvudregeln är att du inte vill fastna i ett mingelaktigt utanförskap. Därför bör du tänka på att alltid hålla någon form av rörelse. Att lite nonchalant spatsera runt lokalen är ett användbart vapen för att skapa illusionen av att du faktiskt trivs. Detta ger dig en lite ”upptagen” image. För att få in den rätta gångstilen kan du tänka ”godsherre inspek-terar ägorna”. Cirkulera dock inte för länge, kom ihåg att målet alltid är att hitta en s.k. ring av intressanta personer. Lyckas du bryta dig igenom ringbarriären så är du hemma.

HälsningarSvenskar verkar ha oerhört svårt för hälsningar. Många har problem vid av-vägningen kring lämplighet - Känner vi varandra tillräckligt för en kram, kanske till och med att en kindpuss är på sin plats? Bör vi ta i hand eller känns det för formellt? Är killen framför mig tillräckligt ”street” för att haja vad han ska göra med min stenformade hand? Alla tre besvärliga frågor som du inte vill tampas med under de få sekunderna du ska göra ett gott intryck. Generellt kan man säga att man, vid osäkerhet, bör hålla sig till ett traditionellt hälsningssätt snarare än att försöka köra på känsla. En utsträckt hand kan knappast missförstås och även ifall du känner dig lite töntig så kan du alltid skylla på formella omständigheterna.

Av: Viktor Lundqvist

www.pwcstudent.se

Idag är det en internettjänst med en konkurrent som kan svara på allt. Aldrig tidigare har svar funnits så nära till hands, allt du behöver göra är att fråga. Vi finns till exempel på Facebook. Om

du söker på PwC Student kommer du till en sida där vi är sju medarbetare som varje dag berättar om hur det är att jobba på vårt företag. Och vi svarar naturligtvis på alla dina frågor.

När du föddes var eniro.se en katalog på flera tusen sidor

Twitter är en hemsida, skapad för socialt nätverkande och mikro-bloggande, som låter användare skriva och läsa meddelanden på max 140 tecken (”tweets”). Dessa meddelanden syns på författarens sida, samt skickas till dem som har anmält intresse av förfat-taren (”följare”). Tanken bakom maxgränsen av 140 tecken var att användare skall uppdatera sin sida via mobiltelefonen.

Yammer är, liksom Twitter, en tjänst för mikrobloggande. Yammer lanserades under september 2008 och låter an-vändare uppdatera sin status och sina aktiviteter, följa andras uppdateringar och gå med i nätverk. Medlemmar som vill gå med i ett nätverk måste dock ha likadan domän i sina e-posta-dresser (d.v.s. jobbadressen). Till skillnad från Twitters ständiga fråga ”What are you doing?”, ställer Yammer den arbetsre-laterade frågan ”What are you working on?”.

MySpaceMySpace är en social nätverkssajt som till stor del används av musi-ker. Användare kan nyttja funktio-ner såsom bloggande, uppladdning av bilder och ha en personlig profil med musik. Den enskilda användaren kan själv modifiera sin profil med hjälp av HTML. Många band har slagit igenom med hjälp av MySpace, till exempel Arctic Monkeys, Lily Allen, Miss Li och OneRepublic.

Facebook är en global hemsida för socialt nätverkande som ägs och drivs av Facebook, Inc. Med över 300 miljoner användare är Facebook den näst mest besökta hemsidan på internet. Använ-dare kan ladda upp bilder, skapa en personlig profil, gå med i grupper och mycket mer via några enkla knapptryck. Namnet Facebook härstammar från det vardagliga namnet på böcker som delas ut vid starten av läsåret på vissa universitet i Amerika. Böckerna är, liksom hemsidan, till för att man lättare ska kunna hitta, känna igen och kontakta människor i sin relativa närhet.

aSmallWorldFunktionsmässigt liknar aS-mallWorld många andra sociala nätverkstjänster med aktiviteter såsom profiler, kalender och privata meddelanden. Till skillnad från de flesta andra tjänster tillåter dock aSmallWorld användare att ange flera städer som bosättning. Detta är på grund av hemsidans oriente-ring mot människor i näringslivet.aSmallWorld erbjuder 70 ut-förliga ”stadsguider” skrivna av dess medlemmar med detaljerade beskrivningar och utvärderingar av högkvalitativa klubbar, barer och restauranger. Medlemmar kan också köpa och sälja varor, hitta rekommenderade och kvalificerade människor till chefsposter och af-färspartners och mycket mer.

Linkedin är kort och gott en arbetsvärl-dens Facebook. Tjänsten är huvudsakligen inriktad på att man ska kunna återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor. Genom att man lämnar uppgift om skolor man har studerat vid och arbetsplatser man har jobbat på föreslår sidan människor du bör kontakta. Med hjälp av sitt kontaktnät kan man sedan hitta nytt arbete eller nya af-färsmöjligheter. Sidan har dryga 50 miljoner användare fördelade på över 200 branscher världen över.

Många företag låser idag hemsidor som Facebook för att de anställda inte ska ödsla tid på meningslösa spel och chatt-sessioner. Men hur kommer framtiden att se ut? Kanske det kommer att finnas policies som kräver att varje anställd ska spendera minst en timme om dagen på LinkedIn för att skapa nätverk. Kanske kommer varje företag och projekt att ha ett eget Yammer-konto för att dagligen hålla chefer, kunder och intressenter uppdaterade. Kanske kommer det att fortsätta som förut. En sak är säker; informationsflödet är så massivt, konstant och lätttillgängligt att affärsvärlden omöjligen kan undgå att svepas med.

Av: Caesar Gezelius

What are you doing?working on?

creating?

Karriären startade med ekonomistudier i Lund. Idag styr hon ett av Sveriges starkaste varumärken. Vägen dit har bestått av försäljning på Gaggenau, en runda till Belgien och flera ledarpositioner inom kultur och media. Vid första anblick kanske karriären känns slumpartad - men sanningen handlar snarare om de rätta kontakterna.

Vad betyder nätverk för dig?- Allt, svarar Carina Brorman utan att tveka. Kvinnan som sitter mittemot mig, klädd i skinnjacka och svarta byxor, är sedan 2008 varumärkes- och kommunikationsdirektör för E.ON. - Även om jag tidigare har kännt att min karriär bygger på slumpen så stämmer inte det, fortsätter hon. Efter mitt första jobb har jag alltid blivit kontaktad för nya jobb. Det gäller att finnas och att synas.

Ingen planerad karriärOm vi återvänder till där allt började. Det är en gråtrist onsdagförmiddag när jag och Victor sätter oss på bussen till Malmö för att träffa kvinnan som leder kommunikations- och varumärkesarbetet för ett av Sveriges största elbolag. E.ON Nordic ingår i den tyska E.ON- koncernen som är världens största privata energiföretag och har idag 20 dotterbolag och sammanlagt 6 000 anställda runt om i Norden.

Strax efter att vi klivit in genom dörren till huvudentrén dyker hon upp och visar oss vidare till ett mindre konferensrum på bottenplan. När jag presenterar oss nickar hon instämmande. - Jo, jag känner till er, förklarar hon. Jag har varit aktiv i Ekonomi- högskolans alumninätverk och suttit med i styrelsen i flera år.

Sina egna ekonomistudier genomförde Carina i Lund i början av 80- talet, hon var främst intresserad av finansiering och marknadsföring vilket även speglade hennes första arbetsverksamma år.- Jag hade ingen planerad karriär efter examen, berättar hon. Jag drömde inte om att komma ut i världen eller att jobba för ett av stor-företagen. Hon berättar vidare att det snarare var tvärtom, efter examensjobb på TetraPak visste hon att det inte var ett företag som passade henne.- Alla såg likadana ut. De hade en viss kultur, eller stil, som inte klickade med mig. Istället sökte hon jobb på köksinredningsföretaget Gaggenau.- Jag sökte ett jobb efter examen, och fick det, berättar hon. Jobbet innebar att hon tillsammans med försäljningschefen och ytterligare en person byggde upp företagets försäljning i Skandinavien.- Vi åkte runt i Sverige och byggde upp försäljningskanaler för köksprodukter, berättar Carina.

KarriärvägenEfter ett par år bar det vidare. När hon 1992 blev kontaktad av en headhunter hade hon hunnit med tre år utomlands och arbetat som marknadschef på Banco Bryggeri. Jobbet hon erbjöds var som mark-nadschef på Malmö Musikteater, numera Malmö Opera. Ett jobb i en kreativ och kulturell miljö som helt skilde sig från hennes tidigare arbeten.

Det nya arbetet symboliserade tydligt en förändring i Carinas karriär. Då hon accepterade erbjudandet gick hon inte bara ifrån kommersiell bransch till en politiskt styrd organisation finansierad av skattemedel,

hennes egen roll förändrades också. Hennes tidigare operativa arbeten med fokus på marknadsföring och information ersattes av ett nykläckt intresse för ledarskap. - Jag fascinerades av ledarna inom teatern, exempelvis vd Bengt Hall och de konstnärliga ledarna. Samtidigt är det en intressant miljö att vara ledare inom, teatern har totalt cirka 500 anställda, allt från sångare till snickare och kostymörer. Det egna intresset för kultur hade också betydelse för att Carina trivdes så bra inom teatern. - Jag trivs bra i kreativa miljöer, menar hon. Jag har en förståelse för vad en kreativ miljö och de processerna behöver samtidigt som jag lärt mig att hantera starka individer.

Men den kreativa miljön gjorde även att arbetet var ohyggligt krävande. När hon lämnade teatern 2000 hade hon avancerat till vice vd. Den nya utmaning som hon ställdes inför innebar inte en total kontrast mot arbetet på teatern. Hon valde att fortsätta inom en licensfinansierad organisation med fokus på kultur, denna gång hette organisationen Sveriges Television. En organisation som i början av 2000- talet stod inför stora förändringar.

- Det fanns ett behov av förändring och utveckling. Organisa-tionen var uppbyggd som ett monopol, berättar Carina. Under åtta år på SVT fick Carina vara med om en stor förvandling.- De flesta förutsättningarna för SVT och hela mediebranschen har förändrats under de senaste tio åren, förklarar hon. Internets utveckling och digitalisering av tekniken har förändrat hela kedjan från produktion, distribution och till hur vi konsumerar innehåll. Tidigare kontrollerade SVT publikens vanor kring tv-tittandet som när, var och hur man ser på tv. Idag är kontrollen helt och hållet på tittarnas sida. Samtidigt har tv-mediet kommersialiserats och en marknad av produktionsbolag har växt fram i Sverige. För att hänga med i utvecklingen var Carina Brorman med och utvecklade Media Mötesplats Malmö som är ett företagscenter i Västra hamnen i Malmö där företag inom upplevelseindustrin har samlats för att kunna dra nytta av varandras idéer och erfarenheter. För SVT är flytten från Jägersro till Västra hamnen på gång just nu. Carina Brorman framhåller speciellt dataspels-branschen som en viktig förebild för dagens tv- medier. - Datspelsbranschen har stenkoll på sina målgrupper, det är något SVT kan lära sig av, menar hon.

Nya utmaningarPå Sveriges Television blev Carina kvar i åtta år. Efter att ha varit aktuell för ett stort jobb i Danmark, som hon inte fick, kände hon att det var dags att satsa på något nytt. - Jag kände att i min ålder kan jag inte vänta på saker. Jag kände

”Jag hade ingen planerad karriär efter examen. Jag drömde inte om att komma ut i världen eller att jobba för ett av storföretagen.”

Text: Cajsa Olsson Foto: Victor Gezelius

Karriär-kvinnan som vet

vikten av att

nätverka

Focusing to meet the next challenge.Just another day at the office for a high performer.

Visit accenture.se/internships

©2009 Accenture.

All rights reserved.

Accenture Internship 2010

Accenture är ett av världens främsta bolag inom Consulting, IT och Outsourcing och har verksamhet i över 120 länder. En karriär hos Accenture är fylld av möjligheter och ger dig nya utmaningar varje dag. Hos Accenture utvecklar du din potential i samarbete med talangfulla kollegor över hela världen, du drar nytta av vår unika erfarenhet och hjälper Sveriges största företag och myndigheter att bli mer högpresterande.

Just nu söker vi ambitiösa studenter med god analytisk förmåga på ekonom-, ingenjörs- och data/IT-programmen till Accentures Internship-program 2010.

Efter en introduktion till konsultrollen ochAccentures verksamhet i Sverige, blir du

en del av ett team och arbetar på ett skarptkundprojekt inom ett av våra affärsområden. Du får en egen handledare, liksom en konkurrens-kraftig lön. Dessutom ordnar vi roliga team-aktiviteter.

Gå in på Accentures hemsida för att läsa mer och söka. Skicka din ansökan senast den 31 december 2009!

att det var dags att gå vidare och sa upp mig på SVT för att bli synlig. Men beslutet var inte helt enkelt. Carina var ensamstående med två barn och att avsluta en anställning betydde en stor otrygghet. Hon be-

hövde fortfarande ett jobb. Turligt nog blev det aldrig något bekymmer, samma dag som Carina avtackades med tårta på SVT ringde E.ON. - Först var jag inte intresserad, jag ville fortsätta jobba inom media. Elbranschen kändes tung och trög, berättar Carina. Men Carina lockades ändå av att komma tillbaka till den kommersiella världen där det finns möjlighet att jobba med både intäkter och med kostnader. - Det tog mig inte lång stund att inse att

jag inte kunde komma till en mer intressant bransch just nu. Energifrågorna är helt centrala i samhällsutvecklingen och det är vår tids utmaning att balansera tillgång till energi, till rimliga priser och samtidigt klara klimat-

och miljöutmaningarna. Detta är public service, detta är viktiga samhällsfrågor.

Anställningen på E.ON betyder att Carinas karriär återigen har tagit en tydlig vändning. Hon är tillbaka i en marknadsdriven organi-sation för första gången på 15 år. Samtidigt betyder rollen som varumärkes- och kommunikationsdirektör att hon nu har nytta av både sina erfarenheter av kommunikation och erfarenheterna av arbetet som chef och ledare.

Att arbeta med kommunikation och varumärkeVad betyder det att jobba som kommunika-tions- och varumärkesdirektör?- Vi är en stab vilket betyder att vi är en stödjan-de och styrande enhet, menar Carina. En del av varumärkesarbetet styrs av oss centralt, i andra fall är vi en resurs för de operativa delarna.

Avdelningen Varumärke och Kommunikation på E.ON, som består av ett trettiotal medar-betare, har främst tre olika delar som de arbetar med. Dels har de hand om varumärkes- kommunikationen, det vill säga uppmärk-samhet som företaget köper, dels den interna kommunikationen och även extern kommuni-kation som media och pr vilket främst består av presskontakter. Även public affairs ligger inom avdelningens ansvar, även om detta inte är lika tydligt eller synligt.- Vi är ansvariga för hela varumärket, det vill säga kommunikationen till alla målgrupper i samhället, förklarar Carina. Våra viktigaste målgrupper är kunder, politiker, organisationer, media och inte minst våra medarbetare.

När Carina tillträdde posten fanns det främst en viktig utmaning som E.ON:s vd Håkan Buskhe ville att hon skulle ta tag i, nämligen att kommunikations- och varumärkesarbetet tydligare skulle stödja företagets affärsmål. Alla som läst kandidatkurs i marknadsföring är väl bekanta med uttrycket integrerad mark-nadskommunikation och vet hur viktigt det är för att nå maximal effekt med de insatser som görs.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?- Den kan se ut hur som helst, berättar Carina. Det är mycket möten internt för att fånga upp de behov som verksamheterna har. Men minst lika viktigt är att vi har många kontaktytor externt för att fånga upp signaler och behov från andra målgrupper. Vi är också

ansvariga för alla externa partners inom kom-munikation som exempelvis produktionsbolag, pr- och reklambyråer.

Vad är det roligaste med att arbeta med kom-munikation och varumärke?- Att vi har hand om hela imagen, hela förtroendet. Förtroendet är allt i kontakten med kund, politiker och opinionsbildare. En förtroendekris kan skada företaget och det kan vara svårt att återhämta sig.

E.ON har erfarenhet av detta, stormen Gudrun som drabbade Sverige i januari 2005 orsakade stor skada för företaget. Som mest var 341 000 svenska hushåll strömlösa och den stora mängden skog som föll gjorde att reparationen av elledningarna tog tid. - Företaget lärde sig mycket av den krisen, förklarar Carina.

Kontaktnätet har en viktig betydelseDet finns ett antal viktiga aspekter att ta hänsyn till för att kunna nå framgång med sitt

kommunikationsarbete, menar Carina. Hon återkommer flera gånger till vikten av att tolka och förstå sin samtid. Hon förklarar att det är viktigt för dagens företag att förstå vad det är som driver utvecklingen och förändrar bete-ende. I denna diskussion har de nya medierna en central roll.- Man måste göra mer än att läsa rapporter och omvärldsanalyser för att förstå, menar Carina. Alla företag måste inte finnas på Facebook, men alla måste ha förståelse och kunskap om de mekanismer sociala medier för med sig. Hon menar också att det är viktigt att ta hjälp

av människor utanför den egna branschen för att kunna göra ett bra jobb. - Det finns en risk om man bara umgås med kollegor att man fastnar i ett visst tänk, menar Carina, det är viktigt att kontakta andra utanför företaget och inte vara rädd för att be om hjälp. Carina anser att nätverk har varit avgörande för henne, men att hon från början inte var medveten om att hon byggde ett kontaktnät. - Jag har varit medlem i flera kvinnliga nät-verk, men jag tror det gäller att hitta en mix av nätverk med olika människor. Själv har jag

umgåtts i olika kretsar genom min bakgrund inom kultur och media och försökt hitta möjligheter till att höra av mig igen till dem jag har träffat och tyckt varit intressanta. Hennes tips till studenter som vill skapa ett bra nätverk är att försöka träffa någon som är yrkesverksam.- Det behöver inte vara någon som har samma inriktning som du, det viktiga är att man tycker det är en intressant person med livser-farenheter, menar Carina. Det finns många mentorskapsprogram som har syftet att agera länk mellan skola och näringsliv.

Själv håller Carina kontakten med sina nätverk genom att medverka vid olika evenemang och boka in sina kontakter på luncher eller frukostmöte. - I många fall är det inte så tydliga gränser mellan vänskap och jobb.

På vägetillbaka mot huvudentrén pratar vi lite om vad som är aktuellt just nu. Carina kommenterar att E.ON nyligen startat en annonskampanj i svenska dagstidningar och undrar om vi sett

den. Kampanjen är den första företaget gör tillsammans med sin nya reklamby-rå och Carina är nyfiken på hur den ska tas emot. Samtidigt som jag och Victor kliver ut genom E.ON:s huvudentré funderar jag på mitt eget nätverkande. Hur var det nu, hitta möjligheter till att höra av mig igen till dem jag träffat… Carina, kanske luncha någon dag?

” Energifrågorna är helt centrala i samhällsutvecklingen och det är vår tids utmaning att balansera tillgång till energi, till rimliga priser

och samtidigt klara klimat- och miljöutmaningarna. Detta är public service, detta är viktiga samhällsfrågor.”

”Vi har hand om hela imagen, hela förtroendet. Förtroendet är allt i kontakten med kund, politiker och opinionsbildare.”

Överhypotek är den skillnad i belopp som uppstår mellan en inteckning och kvarvarande lånebelopp efterhand som det ursprungliga lånebeloppet amorteras av.

Blankning Att blanka är att sälja aktier som man inte äger. Det innebär i praktiken att man lånar aktier, säljer dem vidare, köper tillbaka dem senare och slutligen lämnar tillbaka dem. Förhoppningen är att kunna köpa dem billigare än man sålde dem, och på så sätt göra sig en förtjänst.

ASEAN är en organisation mellan länder i Sydostasien, grundad i Bangkok 1967, med syfte att främja ekonomisk, kulturell och social utveckling samt att understödja politisk och ekonomisk stabilitet i området.

Visste du att…

den marknadsvärderade statsskulden minskade med 55 miljarder kronor under 2008 och värderades i slutet av 2008 till ett värde på 1 251 miljarder kronor.

Källa: ekonomifakta.se

Tio snabba tips för ett bra CV!Skriv kort.

Ta bara med relevanta meriter.

Skriv tydliga rubriker: ”Arbetslivs-erfarenhet”, ”Utbildning”, ”Övriga meriter”.

Förklara luckorna, om du har några.

Formulera dig formellt.

Betyg behöver inte skickas med.

Referenser behövs inte heller, men nämn att du har dem.

Förmedla en känsla av vem du är.

Kolla med facket om ditt CV är okej.

Ljug inte.Källa: Manpower

Sparbanksrörelsen växte fram i Europa i början av 1800-talet. Det främsta motivet var att uppmuntra och förvalta de fattiga befolkningsgruppernas sparande. Sveriges första sparbank grundades i Göteborg 1820 av Eduard Ludendorff, grosshandlare född i Stettin. Den viktigaste förebilden fanns i Skottland.En viktig person i den svenska sparbanksrörelsens historia var Josef Jönsson (1885-1942). Han var chef för Oppunda sparbank i Katrineholm 1918-1929 och för Uppsala sparbank 1929-1942. Han ledde 1925-1942 Svenska sparbanksföreningens avdelning för sparpropaganda. Jönsson tog en rad initiativ till att uppmuntra banksparandet i Sverige, bland annat startade han den första sparklubben 1925 och tidningen Lyckoslanten 1926. Det var också han som 1927 föreslog att eken skulle bli sparbankernas symbol.

Pressbild

Av: Caroline Kvist

Ideellt arbete - en extra merit Det är inte bara utbildning och arbetslivserfarenhet som banar väg för din framtida karriär. Att arbeta ideellt kan öka dina chanser till ett nytt jobb. Ideellt arbete visar att du är en person med stark inre drivkraft och i vissa fall omtanke om andra. I näringslivet är det en bonus om du har arbetat ideellt. Ett engagemang utanför arbetet kan vara tungan på vågen när du tävlar med en annan kandidat om ett chefsjobb. Det skiljer dig från mängden. Om du precis har blivit av med jobbet är det extra smart att engagera sig ideellt, tipsar ame-rikanska affärstidningen Forbes. Du gör något meningsfullt samtidigt som du utökar ditt nätverk och får möjlighet att använda din professionella kompetens.

Visste du att… inför hösten 2009 sökte 121 100 personer, utan tidigare högskolestudier, till universitet och högskolor i Sverige. Det är en ökning med 27 000 personer eller 29 procent jämfört med förra hösten.

Tillväxt + miljöskydd = santSverige är ett bevis på att tillväxt inte måste gå hand i hand med skadlig miljöpå-verkan. Trots god ekonomisk tillväxt har utsläppen av de flesta skadliga ämnen minskat. Sverige liksom andra utvecklade länder har därmed brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Tillväxt skapar både opinionen och resurserna att ta sig an miljöproblemen.

1 400 000 000 000 så många kronor konsumerade hushållen

i Sverige tillsammans under 2008

1636 Posten 1820 Swedbank1831 SEB 1855 Skandia

Några av Sveriges äldsta företag

Månadens kändis Peter EriksonÄr VD på Grayling Norden och en av Sveriges mest välmeriterande PR-konsulter

Tjänade i fjol 1 764 500 kronor och var med på Resumes lista över de i PR - och informationsbranschen som tjänade mest.

Peter Erikson arbetar med uppdrag inom affärsstrategi, kommunikationsstrategi, opinionsbildning och förändringsprocesser. Han är också styrelseledamot i flera bolag. Utöver detta har Peter skrivit boken ”Planerad Kommunikation” som nu är inne på sin sjätte upplaga och såld i närmare 20 000 ex.

1985 Startar sin karriär på BNL Information

1989 Informationsdirektör på AGS AB

1993-2000 Delägare och VD på Rikta Kommunikation

2001 Driver egna företaget Erikson Outlook. Arbetar som fristående rådgivare och samtalspartner till chefer och ledningsgrupper.

2007 Tillträder som ny delägare i Sund Kommunikation.

2009 Citigate och Trimedia Norden förvärvar Sund Kommunikation. Den sam-manslagna byrån verkar nu under varumärket Trimedia. Peter Erikson blir VD för den nya sammanslagna byrån Trimedia. I december byter Trimeda namn till Grayling pga. sammanslagning. Peter Erikson blir VD för Grayling i Norden. Det nya Grayling får 830 medarbetare på 65 kontor i 35 länder. I Sverige har de 50 medarbetare som omsätter 65-70 miljoner.

Vad är en ekonoms drömsysselsättning? Är det att skriva kvartalsrapporter, leda stora företag, inneha huvud- rollen på bolagsstämman, delta i slutna budgetmöten med företagets ledningsgrupp eller att få folk att skratta hela vägen till banken? Eller går det att som ekonom vilja skriva deckarromaner, inneha huvudrollen i filmproduktioner och kända tv-serier och få folk att skratta sig kissnödiga på en galamiddag?

Inom alla branscher domineras numera både frontlinjen och flankerna av ekonomer. Det som förenar Fredrik Reinfeldt, Kristian Luuk, David Batra, Camilla Läckberg, Jan Eliasson, Hans Dahlgren och Ali Esbati är detsamma som förenar Kofi Annan, George W Bush, Mick Jagger och de flesta studenter vid Ekonomihögskolan i Lund. Alla är ekonomer i grunden.

Kända personer, okända ekonomer

Text: Victor Hahn Foto: Tomas Ohlsson/DN

Ekonomin är på frammarsch och inom alla branscher domineras numera både frontlinjen och flankerna av ekonomer. Det som förenar Fredrik Reinfeldt, Kristian Luuk, David Batra, Camilla Läckberg, Jan Eliasson, Hans Dahlgren och Ali Esbati är detsamma som förenar Kofi Annan, George W Bush, Mick Jagger och de flesta studenter vid Ekonomihögskolan i Lund. Alla är ekonomer i grunden. Sen finns det de som visserligen inte har någon formell ekonomutbildning men som ändå måste räknas som åtminstone “halvtidsekonomer”, sett till deras arbetsuppgifter, marknadsföringskunskaper och vana att tänka i termer som varumärke och ekonomisk lönsamhet. Dit hör Robyn, Björn Ra-nelid, Zlatan Ibrahimovic, Dan Brown, Mikael Persbrandt och i stort sett hela Hollywood. Och väldigt många fler.

Men nog är den första gruppen mer intressant. De som började som ekonomer men blev någonting annat. För en blivande ekonom bör åtminstone två frågor sticka ut som särskilt intressanta; Har dessa individer nytta av ekonombakgrunden i sina nuvarande karriärer? Och i så fall, på vilket sätt?

31-årige handelsekonomen Peter Wolodarski är förmodligen Sveriges mest framgångsrika journalist sett till åldern. Som barn var han reporter i Barnjournalen. För tio år sen blev han, parallellt med studierna på Handelshögskolan i Stockholm, ledarskribent i Expressen och 2001 i Dagens Nyheter. I våras tog han över som politisk redaktör, det vill säga som chef för ledarredaktionen, i Dagens Nyheter. Han har även

haft två egna TV-program på TV8. Det finns egentligen bara en sak i Peter Wolodarskis mediespäckade journalist-CV som inte riktigt verkar passa in. Just det. Civilekonomutbildningen från Handelshögskolan. Blivande journalister brukar vanligtvis läsa på någon av landets journalistutbildningar, alternativt humaniora eller statsvetenskap. Eller, för att låta riktigt old school, brukar de arbeta sig upp genom att börja på botten och sluta på toppen. Men kanske är det just det – att han gick på Handels- istället för på Journalisthögskolan – som är förklaringen till Peter Wolodarskis enastående karriär? Jag bestämde mig för att fråga honom. Hur kommer det sig att du valde att läsa just ekonomi? - Samhällsintresset ledde mig dit! Politik är en kamp om knappa resurser och den ville jag förstå bättre.Hur kommer det sig att du valde att läsa ekonomi på just Handelshögskolan? - Bra rykte och bra studenter avgjorde saken. Jag har inte ångrat

Tre ekonomer som ägnar sig åt annat:

mitt val, även om Stockholm är ganska torr som studentstad. Tiden på Handels var fantastiskt rolig. Vad var din studieinriktning? - Jag läste nationalekonomi och en del management. Har insett i efterhand att det hade varit klokt att satsa mer på redovisning. Den kunskapen behövs i väldigt många jobb.Du var ledarskribent i Expressen parallellt med ekonom-studierna på Handels. Visste du redan då vad du ville göra i framtiden eller kom du fram till det först senare? - Det växte fram successivt. Mina studiekompisar på Handels tyckte till en början att det var konstigt att satsa på journalistik, men nu är vi ett gäng från årskursen som arbetar med media på olika sätt, bland annat min fru! Man har stor nytta av att vara civilekonom i en miljö där det finns få ekonomer.Många civilekonomer börjar jobba inom bank eller konsult-branschen. Betraktade du någonsin en “traditionell” ekonom-karriär som ett alternativ eller var du fast inställd på att arbeta inom mediebranschen? - Ett tag funderade jag på finansbranschen, precis som alla andra. Men de tankarna övergav jag efter att ha påbörjat den första ämneskursen i finans. I dag tackar jag min lyckliga stjärna att jag inte hamnade på någon investmentbank i London.På vilket sätt har du nytta av din bakgrund som civilekonom i ditt jobb som ledarskribent och politisk redaktör? - Sättet att tänka och strukturera problem har jag nog fått med mig från utbildningen. Att snabbt sätta mig in i en utredning eller annan komplex materia.Om vi för ett ögonblick bortser från att du är liberal opi-nionsbildare och vi låtsas att du fått i uppdrag att övertyga utbildningsministern om att alla, oavsett studie- eller yrkesval, borde tvingas att läsa grundkursen i företagsekonomi: vilket är ditt huvudargument? - Att vi får medborgare som fattar bättre beslut för sig själva och för samhället.Slutligen, vad är ditt tips till de ekonomstudenter som hoppas på att ha ditt jobb om tio år?- Jobba hårt, läs mycket och skriv, skriv, skriv. Precis som alla andra yrken kräver journalistik ständig träning.

Robert Buckley28 år, spelar fotografen Kirby Atwood i drama-/kom-ediserien Lipstick Jungle. Innan han blev flickidol och fick smeknamnet “Man candy” arbetade han som konsult/rådgivare i ekonomiska skiljemål i ett och ett halvt år efter att ha tagit en ekonomie magister vid University of California i San Diego. I en intervju beskrev han sina tidigare arbetsuppgifter som “boredom on steroids.” Till sina flickfans har han sagt: “I’ll take being sexually objectified over doing PowerPoint presentations any day.”

Camilla Läckberg 35 år, Sveriges mest framgångsrika deckarförfattar-inna som sålt 5 miljoner exemplar på 27 olika språk. Innan hon blev författare hann hon utbilda sig till civilekonom på Handelshögskolan i Göteborg och därefter arbeta ett par år på Fortum som produkt-chef för telefoni och internet. Jobbet var “ett klas-siskt 9-5-jobb på kontor där jag satt med siffror och resultaträkningar.” Hon vantrivdes och bestämde sig för att ägna mammaledigheten åt att färdigställa sin första deckare, som kom att bli hennes debutroman Isprinsessan. Manuset antogs av förlaget samma vecka som hennes första barn föddes.

Moa Gammel29 år, känd från TV-såpan Vita lögner och biosuccén Underbara älskade. Till våren tar hon civilekonom-examen från Handelshögskolan i Stockholm. Enligt henne själv valde hon att läsa på Handels istället för Scenskolan för att ha något att falla tillbaka på ifall rollerna skulle sina: “Det blev min väg på något sätt. Det gör mig kanske lite mer ovanlig i branschen. Jag kan förstå om folk får fördomar och tror att jag ser skådespeleriet som en hobby. Men jag ser nog snarare Handels som en hobby och prioriterar alltid skådespelarjobb.” Hennes D-uppsats handlar om kvinnliga filmproducenter. Hon beskriver sig själv som feminist “från en vänstervärld” och vill gärna “vara med och påverka en politisk agenda utan att vara med i ett politiskt parti.”

”känner de mest lojala kunderna vid namn”

”Den obestridbara bästsäljaren är ost- och skinkmackan”

”kundtillfredsställelse ett centralt begrepp”

Café Holger

VÄLKOMMEN TILL STUDENTERNAS MESTA MOTIONSPALATS!

Kom när du vill – ingen bokning behövs!

För mer info: www.gerdahallen.lu.se

��������������������������������������������������������������������

GYMPA

AEROBIC

STYRKETRÄNING

SPINNING���������������������������������������������������

�������������������������������������

200 pass i veckan

Föreläsaren har knappt hunnit klicka sig förbi den inledande power point-sliden förrän du känner den första gäspningen komma smygande. Magen kurrar och du inleder en fruktlös för-handling med dig själv där ditt ambitiösa jag försöker övertyga ditt morgontrötta jag att lyssna till den viktiga informationen. Blicken dras nästan omedvetet mot klockans urtavla och du kommer på dig själv med att räkna ned minuterna till pausen då du äntligen kan förena dig med EC:s resterande studenter och köa dig fram till oasen av koffein och goda mackor. Till Café Holger.

Café Holger har öppet mellan åtta och fyra. För Max och Benjamin börjar dock arbetsdagen redan klockan sju. Och jag misstänker

starkt att de inte tillämpar akademisk kvart. De börjar med att för-bereda dagens försäljning, de har stenkoll på vilka tider det är som mest kundtillströmmelse och lägger upp dagen därefter. Efter sina

tre terminer som anställd på Holger har Max skapat sig en god uppfattning om sina kunder och deras önskemål. Han känner även de mest lojala vid namn. Att de allra flesta kunderna är studenter underlättar eftersom det innebär att efterfrågan är relativt förutsägbar. Den obestridbara bästsäljaren är ost- och skinkmackan, ofta i kombination med en kaffe och – för de som vet hur man sätter guldkant på tillvaron – en chokladboll.

Deras största konkurrenter i kampen om studenterna är tveklöst ICA. Det som skiljer dem båda åt är att Holger tar ut någon krona extra i utbyte mot att man slipper gå till Tuna och ställa sig i den fruktade fär-

digmatskön. Hur man som student väljer att prioritera är självklart indi-viduellt men uppenbarligen finns det tillräckligt många som uppskattar närheten och bekvämligheten för att Holger ska kunna fortsätta existera.

När jag frågar Max hur studenter är som kunder beskriver han det som alla som någon gång jobbat med kundkontakt kan känna igen sig i: extremer. Antingen är kunden extremt krävande eller extremt tillmötesgående. Han ger några exempel som speglar båda fallen och

jag slits mellan skratt och förfärelse. Utan att avslöja för mycket vill jag bara upplysa om att det vid kortköp på upp till 50 kronor tillkommer en avgift på tre riksdaler.

När Max lämnar Holger vid fyra på eftermiddagen styr han kosan mot sitt nästa jobb: faderskapet. Han är nämligen pappa till en nio månader ung pojke som upptar det mesta av hans tid. Hade jag för två år sedan frågat honom hur han spenderade sin fritid hade han svarat att han ägnade den åt att utforska Malmös* uteliv. Malmöbo som han är börjar han prata om vad staden har att erbjuda och ger mig några tips på bra klubbar. När han förgäves söker efter igenkännelse i mitt ansikte inser jag att jag omöjligen kan undgå att bli avslöjad som den inskränkta, om än tillfälliga, lundabo jag är. Jag är pinsamt okunnig om Malmö och stadens uteliv. Max ser bestört ut och menar att jag efter fem terminer borde ha tröttnat på Lund. Men icke. I ett försök att bryta den häpna tystnad som uppstår passar jag på att fråga varför de inte säljer grova mackor. Svaret på detta är helt enkelt att efterfrågan var för liten.

Annars är kundtillfredsställelse ett centralt begrepp bakom disken i EC III. När de inte gör mackor och brygger kaffe till behövandestudenter erbjuder de catering. Något som åtminstone jag var ovetandes om. Mottot är att ”allt går att ordna” och de får kontinuerligt nya beställ-ningar. Vad de dock inte erbjuder är extrajobb.

Liksom för de flesta andra rörelser är det låg aktivitet i början och slutet av terminerna medan det för Holger även skiljer sig avsevärt beroende på vilken tid på dagen det är. Själv är jag inte sen att tacka ”ja” till en välbehövd koffeinkick vid kvart i nio

såväl som tio prick prick. Sedan är jag redo för allt vad dagen har att erbjuda.

* Med tanke på staden och tillvaron vi lever i känner jag att ett förtydligande är på din plats: med Malmö avses inte nationen utan staden.

Text: Johanna Malmgren Foto: Victor Gezelius

STYRELSENORDFÖRANDE: DAVID ROMELL, 0707-44 47 57, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

VICE ORDFÖRANDE: CAMILLA WENGHOLM, 0739-59 59 12, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

SKATTMÄSTARE:MADELENE BENGTSSON, 0704 - 26 19 79, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÄRINGSLIVSANSVARIG: HENRIK WAHLFORS, 0739-86 75 52, NARINGSLIV@LUNDAEKONOMERNA.SE

INTERNATIONELLT ANSVARIG: SEBASTIAN SEDEKI, 0737-02 11 81, INTERNATIONELL@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG: JOHANNA FOCK, 070-334 96 91, MARKNADSFORING@LUNDAEKONOMERNA.SE

SOCIALT ANSVARIG: ERIC BRANDT, 0704-80 43 02, SOCIAL@LUNDAEKONOMNERNA.SE

INTERNA RELATIONER: ANNA PHILIPSON, 0709-547924, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ALUMNIANSVARIG:FATEMEH MAHMOUDI, 0768-53 01 07, ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

UTSKOTT OCH PROJEKTKPMG CASE COMPETITION: ERIK DAHL, 0705-54 15 61, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

CORPORATE CHALLENGE:ANNA OLSSON, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

EEE2010: SOFIE JUNGMAR, 0735-41 61 16, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

ETIKGRUPPEN:JONAS OLSSON, 0735-14 01 84, ETIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:ANNA BLOCK,0739-25 93 04, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR: MICHAELA SORLE, 0735-53 71 12, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND INTERNATIONAL WEEK: KARIN SELLEHED, 0704-49 21 05, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARSKALKERIET: ALEXANDER BERGMAN, 0737- 02 16 47 MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÅDIGA LUNDTAN: CAJSA OLSSON, 0737-06 81 08, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SE JOHANNA MALMGREN, 0702-26 22 60

NOVISCHERIET: HANNA BERGSTRÖM, 0708-77 96 75,JONAS WENDT, NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET: WILHELM GATENBECK, 0735-11 78 65, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

SEXMÄSTERIET: ANNA WALBERG,0709-41 72 83, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SEANDERS RÜDOW FORS, 0736-80 14 43

UTBILDNINGSUTSKOTTET: IDA OLSSON, 070-334 49 36, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE ANDREAS HOLMGREN, 070-522 38 26, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

IDROTTSPROJEKTET:CAROLINE LILJA, 0734-09 88 49, IDROTT@LUNDAEKONOMERNA.SE

IT-ANSVARIG: DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

SERVICE MANAGEMENT:CECILIA LARSSON, 0736-28 73 46, ORDF@SM-EKONOMERNA.SE

KONTAKTADRESS: TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND

TEL: 046-130 130

E–POST: INFO@LUNDAEKONOMERNA.SE

HEMSIDA: WWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

”De förmedlade insikt. De kombinerade kreativt tänkande och sina egna erfarenheter.”

” Vi har kämpat grymt mycket, kommittén har varit galet bra.”

- Jag har sett alla lagen och jag vet att det är rätt lag som vinner ikväll, påbörjar Eva Henriksson från KPMG sin moti-vering till valet av vinnarna i KPMG Case Competition 2009. Gratulationerna går till Uppsala universitet.

Ett case, tre timmar för förberedelser och sedan presentation inför en jury bestående av representanter från KPMG, Gambro, Enskilda och Linköpings universitet. Fredagen den fjärde december var det dags för fi naldag i KPMG Case Competition. Kvar fanns de tre lag som efter två dagars tävlingar blivit uttagna till fi nalen av den nationella tävlingen; Uppsala universitet, Stockholms universitet och Linköpings universitet. Lundalaget föll på mållinjen och slutade som femma vilket betydde att de fi ck följa fi naltävlingen från publikplats. Rick-ard Levin, som var en av medlemmarna i JREC Advisory Service konstaterade att de aldrig riktigt kom loss under tävlingen. - Vi nådde inte upp i vår fulla potential. Vi hade förberett oss mycket, men vi fastnade i våra modeller. Vi var bättre på att vara innovativa i den lokala uttag-ningen, nu blev vi för tekniska.

Emma Wickman, som är en av KPMG:s representanter på plats, tycker att årets tävlingar varit väldigt lyckade. Hon menar att kvaliteten på tävlingarna har blivit bättre för varje år, och påpekar att Sverige i fjol nådde tredje plats i den interna-tionella tävlingen i Dubai. Anledningen till den höga kvaliteten, menar hon, är

The fi nal case

det ökade intresset för tävlingen de senaste åren. För ett par år sedan var det svårt för en del universitet att få ihop lag, men årets lokala uttagningar har varit tuffa. - Linköpingslaget till exempel plockades ihop utifrån personlighetstester, berättar hon.

Förutom en stor utmaning innebär tävlingen en möjlighet för studenter att visa upp sig, inte bara för KPMG, utan även för andra företag som representeras genom juryn, exempelvis SEB, Trelleborg AB, Nordea,

Text: Cajsa Olsson Foto: Jonas Olsson & Victor Gezelius

Handelsbanken, ST Ericsson och Sparbanken Finn. - De som visar upp sig blir såklart ihågkomna, de har gjort sig ett namn, konstaterar Emma.

Finalcaset handlar om Facebook och hur de ska kunna öka sina intäkter. Trots att lagen nått ända till fi nalen verkar inget av lagen självsäkra efter sin avslutande presentation. - Jag tror inte de köpte vår idé, utbrister en deltagare i Linköpings lag.- Det här var inte vårt starkaste case, menar Stockholmslaget.

Presentation av vinnarna och prisutdelning sker inte förrän på kvällens bankett. Tillslut, efter huvudrätt och underhållning av trummande Eslövs musikkår, är det dags. I en sal full av förväntan presenterar Eva Henriks-son motiveringen till valet av årets vinnare. - De samlade fakta, och de förmedlade insikt. De kombi-nerade kreativt tänkande och sina egna erfarenheter. De gjorde en bra presentation med bra bilder som under-stödde deras resonemang. De föregår med gott exempel för hur man löser case och hur man kommunicerar. De värdesätter individer och dessas olika förmågor. Vinsten

går till Uppsala universitet genom laget Bramserud Consulting bestående av Martin Gustavsson, Anders Waller, Fredrik Carlsson och Nicklas Lundquist.

Utöver äran belönas de med 40 000 kronor och blir Sve-riges representanter i den internationella fi nalen i Aten. - Det kändes oerhört tufft idag, kommenterar Martin Gustavsson efter segern. Men detta evenemanget har varit jättebra under alla dagarna.

Även Erik Dahl, som är general för tävlingen är nöjd.- Vi har kämpat grymt mycket, kommittén har varit galet bra.

Intresserad av att lära dig mer om caselösning? Du har väl inte missat att LundaEkonomerna har startat en caseskola i samarbete med EHL, LundaEkonomerna Case Academy.

Mingel och nätverkande hos

eee är LundaEkonomernas arbetsmarknadsdagar, med fantastiska möjligheter för studenter att komma nära näringslivet och träffa representanter från Sveriges många företag. Ekonomicentrum blir under två dagar omvandlat till en stor mässa, där ca 50 företag ställer ut i varsin monter, det finns möjlighet att gå på karriärsamtal och lyssna till intressanta föredrag. Under kvällarna kan du fortsätta mingla med företagsrepresentanter under mer avslappnade former på de glammiga festerna Cocktailen och Pytten. Det bästa är att alla är välkomna!

eee -vad är det?Text: Hanna Clason och Sofie Jungmar Bilder: privata

PricewaterhouseCoopers

Ledordet för PricewaterhouseCoopers företagsträff den 30 novem-ber var nätverkande. Till sitt kontor i Malmö hade företaget bjudit in cirka 50 studenter som skulle få chansen att lära känna PwC samt dess medarbetare bättre. Samtidigt skulle detta också vara ett sätt för företaget att lära känna oss studenter bättre. Före-taget menade att de hellre lär känna dig som student innan de anställer dig. De ville likställa detta med att du inte gifter dig med någon som du inte känner eller köper en bil osedd.

Kvällen inleddes med fördrink och tilltugg och en allmän företagspresentation där PwC berättade varför just de är bäst på det de gör. Efter företagspresentationen fick vi bekanta oss med PwC:s olika affärsområden. Under halvtimmeslånga presen-tationer fick vi lära oss mer om vad man på PwC jobbar med inom revision, redovisning, skatt samt rådgivning. Mycket in-formation var ny men mycket hade man redan hört förut. Dock var det intressant att introduceras för de områden som du som student kanske annars inte kommer i kontakt med. För mig som ekonom med inriktning redovisning/revision var nämligen rådgivningsbiten helt ny.

Text: Anna Tullgren

Man inbjöds till att röra sig från bord till bord för att på så sätt kunna prata med så många som möjligt och fråga de där frågorna om framtida rekrytering som alla undrar över. Hur många ska ni anställa? Vad krävs av mig och hur går jag till väga?

Som avslutning på kvällen bjöds det på god mat och dryck. Nu var det dags för alla studenter att mingla runt och prata framtid med rätt person inom PwC. Jag möttes av en avslappnad känsla och det märktes tydligt att middagen gick i temat nätverkande och mingel. På en relativt liten yta hade det ställts upp runda barbord och maten var mingelvänlig. Man inbjöds till att röra sig från bord till bord för att på så sätt kunna prata med så många som möjligt och fråga de där frågorna om framtida re-krytering som alla undrar över. Hur många ska ni anställa? Vad krävs av mig och hur går jag till väga?

Mitt ibland alla människor lyckades jag få tag i PwC:s student-kontakt Sara Nordberg-Jansson, revisor på Lundakontoret. Jag bad henne att berätta om sina erfarenheter och åsikter kring nätver-kande. – Självklart är det viktigt att nätverka, men samtidigt ska du inte springa runt för mycket. Jag tror att det är viktigare att koncentrera sig på vissa nätverk och kontakter och sedan vara noggrann med att följa upp dessa ordentligt. Ta visitkort!

Jag möttes av en avslappnad känsla och det märktes tydligt att middagen gick i temat nätverkande och mingel.

Sara Nordberg-Jansson är i början av sin karriär och har jobbat på PwC i tre år. Sara poängterar att ”bara för att du fått ett jobb är det inte slut med nätverkandet”. – Jag är själv med i ett 80-talistnätverk och nätverkar fortfarande. Jag satsar på några få nätverk. Nu nätverkar jag i ett annat syfte än när jag pluggade, det blir mer inom företaget.

Sara medger att hon var sämre på att nätverka under studietiden än vad hon är idag, men att det är viktigt att börja redan där. – En bra början är att nätverka med de du känner under studietiden. Ta vara på alla tillfällen som ges till nätverkande.

När klockan närmade sig 22:00 och efterrätten var uppäten började folket sakta men säkert styra kosan hemåt. Det fylldes i utvärderingar kring kvällens aktivitet och tackades för ett trevligt event. Själv lämnade jag PwC:s kontor med en behaglig känsla inombords. Jag hade fått höra det jag ville höra, jag hade två nya visitkort i min ficka och jag hade fått en klarare bild av företaget PricewaterhouseCoopers. Det var en lyckad kväll.

Varför heter det eee? Är det någon mindre begåvad person som varit framme?Haha, ja om inte annat kan man lätt bli det när man försöker uttala namnet: EfsilEkonomernas Ekonomdagar. Min första tanke var att ändra på det högst oklara namnet, men jag förstod snart att det var mycket väletablerat hos företagen och lät därför bli. Nu älskar vi namnet eee och det lär du snart också göra!

Hur länge har eee funnits?eee har länge varit Sveriges största arbetsmarknadsdagar för ekono-mer och det blir det 27:e i raden som vi anordnar nu 2010. Men det har varit lite oklart det där, det går rykten om att de firade 25-årsjubi-leum vid fel tillfälle. Vi har dock räknat fram och tillbaka och jag står fast vid att det är den 27:e mässan vi kör. Om vi inte ska slå på stort och fira 30 på en gång?!

Vilken typ av företag kommer? Alla deltagande företag kommer löpande att finnas på vår hemsida, samt presenteras i eee-boken. Denna släpps i början av februari un-der vår högst exklusiva bookrelease. Håll utkik efter mer information om denna glammiga kväll!

Är det några spännande happenings du kan tipsa om redan nu?Oooh, pang på rödbetan – det gillar vi! Mycket är så klart fortfarande hemligt och kontrakt ska skrivas innan allting är spikat. Men till vårt kära Lundtan och alla härliga läsare ska jag avslöja lite smått och gott. Acne:s VD Mikael Schiller kommer och håller ett föredrag om sin karriärväg och det framgångsrika modeföretaget. Vi kommer även få besök av Anna Bråkenhielm, VD för produktionsbolaget Silverback som introducerade Expedition: Robinson till Sverige och världen.Vi kommer att ha många roliga event och aktiviteter under själva mässan. Tanken är att du som besökare kommer till EC vid 10 på morgonen, inte kan slita dig förrän vid stängning och med glädje kommer tillbaka dagen efter. Jag kan redan nu locka med aktiviteter som CV-fotografering, workshops, tävlingar mot företag och smink-ning inför festerna.

Vad är målet med årets mässa? Finns det något tema eller likande?Det är dags att lägga tankarna på annat än finanskris och dep-pigheter. Självklart har vi en tuffare utmaning än många andra år, både som projektgrupp för eee och som arbetssökande studenter. Men det finns jobb och det finns möjligheter. Detta vill vi lägga fokus på och eee2010 kommer gå i temat Wall

Street och karriär. Uppföljaren till filmen Wall street släpps i april, så vad passar bättre än att omvandla Ljusgården till New York Stock Exchange och dra på sig de lila hängslena? Så som uppföljaren heter, Money never sleeps, fortsätter kontaktskapandet på kvällarna. Dessa kommer vara inspirerade av gala och glamour och nomineringsfesten hålls i AF-bor-gens lilla sal på onsdagen - ett cocktailparty med champagne, loungemusik, goodiebags och nomineringar av mässans mest spännande företag. Hela eee2010 avslutas traditionsenligt med Pyttmiddagen som blir en riktig gala med show, artister, priser och överraskningar.

Vilket är ditt huvudansvar som general?Som projekledare ska jag se till att vi styr eee2010 mot vårt mål och följer en röd tråd genom hela projektet. Jag planerar även aktiviteter för kommittén så att vi blir ett bra team, kan sam-arbeta och ha roligt tillsammans. Under hösten har vi varit i Skanör på kickoff och i Kullaberg för en riktig utmaning, då vi skulle ta oss ner för ett 25 meter högt berg, genom repellering, det vill säga genom att fira oss ner med hjälp av klätterutrust-ning. Nyligen besökte vi Handelshögskolan i Göteborg och de-ras arbetsmarknadsdagar och visade dem hur vi festar i Lund.

Vad är roligast med att jobba med eee?Hela paketet! Att få ansvara för ett stort och viktigt projekt, att arbeta med entusiastiska människor och samtidigt vara med på alla roliga kringaktiviteter.

Varför ska man gå på eee? Hur ska man dra nytta av mässan?eee är till för att motivera och inspirera dig som ekonomstudent. Det är viktigt för din framtid att du vet var du är på väg.Trots att du ännu inte vet vad du vill jobba med eller inrikta dig mot, uppmanar jag dig att komma till eee. Många företagsre-presentanter har själva pluggat i Lund och de kan tipsa om vilka ämnen man kan läsa för att slutligen hamna på deras företag.

Hur blir man som mest redo för Wall Street? Vad bör man tänka på innan och under mässan?För att du ska lyckas presentera dig själv på bästa sätt och ut-nyttja eee ordentligt är det viktigt att du är förberedd. Redan nu kan du lägga in ditt CV i CV-databasen, där vi sedan matchar företagens kriterier med ditt CV inför karriärsamtalen. Redan innan mässan kommer vi att ha aktiviteter för att du ska kunna

förbereda dig på bästa sätt. Ett nytt koncept i år är att vi satsar på en hel eee-månad med nya event varje vecka i februari. Vi kan locka med Afterski, Book-release och Speed-dating, så jag uppmanar er att hålla utkik för anmälan och mer information.När det väl är dags för dig att promenera längs Lunds Wall Street i februari, föreslår jag att du inte väljer mjukisbyxorna. Klä på dig snygga skjortan och fundera på vad du vill få ut av dagen. Samla visitkort, skaffa dig en anställning eller bara få inspiration? När du kommer upp till EC rekommenderar jag att det första du gör är att hänga av dig din jacka. För hur mot-taglig känns killen som strosar runt med jacka på festen? Kika sen igenom programmet och bestäm vilka talare du vill lyssna till, vilket workshop du borde gå på och vilka frågor du ska ställa till företagen. Så snart klockan i Ljusgården ringt är det bara att starta nätverkandet!

Berätta mer om eee-månaden!Februari 2010 kommer vara en hel eee-månad, med mängder av aktiviteter för att du ska kunna förbereda dig och träffa an-dra som laddar för mässan. Varje tisdag blir det ett nytt event, så håll dig uppdaterad för att inte missa någonting!

Vad har du gjort inom kåren innan? Jag började min kära karriär i LundaEkonomerna som Årets nolla VT07, iklädd Lasse Berghagens kavaj och sjungandes ”En kväll i juni”. Jag gick sedan med i Novischeriet, som anordnar nollningarna, blev Nollegeneral och älskade det! Det är under-bart att se hur nollningarna idag blir större och större och hur mycket det ger alla nya studenter. Ett oerhört givande uppdrag!

Hur kommer det sig att du valde att söka generalposten? Hur gick det till?Det kändes självklart att fortsätta engagera mig inom LundaE-konomerna, det ger så otroligt mycket. Både nya erfarenheter, nära samarbete med näringslivet och många härliga vänner. Jag älskar att arbeta i projekt och ville ta mig an en ordentlig utmaning. Jag var på utbytestermin i Australien, tog några surflektioner, insåg att det inte var en tillräcklig utmaning och ansökte till eee. Efter telefonintervju, från andra sidan jorden, och val i fullmäktige, började jag min väg mot eee2010.

Vad lever du efter för motto? ”Vad är det värsta som kan hända?” Det går inte att gå omkring

och vara rädd eller orolig över att man ska göra fel. Ge dig in i nya saker, prova på och våga! Jag försöker gå min väg och göra det som jag tycker är roligt och utvecklande. Så trots att du inte vet vilken väg i livet du ska gå, ta en chansning vid nästa vägskäl. Eller följ helt enkelt Wall Street i februari!

Har du någon dold talang eller ovanlig vana?Som scout i 23 år kan jag både det ena och det andra. Främst handlar det om samarbete, ledarskap och nytän-kande. Men med scoutvännerna på äventyr har jag åkt hem från Kebnekaise med helikopter, vaknat bakfull en juldags-morgon och fått lämna en seglats med brutet revben…

Vad ser du mest fram emot i år?Pytten! I år kommer Pyttmiddagen bli en riktig gala, med vinnare, årets film och mängder av pausunderhållning. Det är LundaEkonomernas största fest, ja näst efter Novischfes-terna snart… Här lägger vi otroligt mycket krut för att alla ska bli nöjda och överraskade. Det kan komma att bli min lyckligaste kväll år 2010.

Vilket är ditt roligaste minne från Lund?Det pirrar i hela kroppen när jag tänker tillbaka på åren. Vilken fantastisk tid man har haft! Första maj 2008 är ett starkt minne; jag vaknade upp efter en hård Valborgshelg, det ösregnade ute och det kändes för en sekund lite hopp-löst att ens gå upp. Så tänkte jag snabbt om, tog en mintu, satte på sydvästen och sprang ut på Göteborgs nations bakgård. Där ställde vi oss längst fram vid scenen framför husbandet och dansade runt i leran hela dagen. Lite regn och rusk stoppar verkligen inte glada studenter från fest!

Bilder från höger till vänster

eee-kommitén på klättrings-äventyr i Kullaberg

På ”studiebesök” i Göteborg

Patrik Andersson i givakt

Edon Zogaj utmanar väggen

3 snabba frågorHallands fläder eller Skånes akvavit?Dags för snapsvisa!Morgonpigg eller nattuggla?Nattuggla som gör allt på natten; pluggar, festar och fixar.Utekväll eller hemmakväll?Utekväll

Konkurrensen hårdnar och arbetslivet är svårare än någonsin att inta, då är LundaEkonomernas arbetsmarknadsdagar, eee2010 viktigare än någonsin!

Nätverka har blivit enkelt, naturligt och en del av vardagen tack vare den sociala mediabomben och vänskapskretsen knyts samman med Facebook, Twitter, Smallworld och många, många fler nätverkssajter. Du som läser detta har troligtvis, någon gång under dagen, uppdaterat din status, kollat din profil eller skrivit grattis på någon av dina 653 vänners wall…

Men hur går man tillväga när den trygga datorskärmen inte finns som en sköld att gömma sig bakom? När networking inte är lika lätt som att ”adda en vän”? Hur går man tillväga när det gäller att knyta ihop trådarna till ett nätverk som kan gynna ens framtida karriär?

Svaret heter eee.eee2010 är ett sätt för studenter att arbeta för studenter, ett sätt att skapa en mötesplats och föra studenter och arbetsliv samman. Arbetsmarknadsdagarna är en ovärderlig chans till att skapa nätverk av kontakter inom näringslivet. I år bjuder eee2010 in dig till att strosa längs Lunds Wall Streeet och prata med företagsrepresentanter från ett stort antal ledande företag. Oavsett om du är novisch- eller masterstudent är eee2010 här för DIN skull och för att hjälpa dig ta de första stegen på din egen street of success.

Finns det då någon genväg till att bli mingelspecialist? Hur formulerar man sig på bästa sätt och framför allt, hur tacklar man handsvetten och nervositeten framför montern?! Två personer som lyckats med konsten att nätverka sig till framgång är Olof Molander, general för eee2008, och Johanna Nordin. Låt dig inspireras av deras erfarenheter och tips för att själv få ut maximalt under årets eee-mässa och bygga upp ditt eget nätverk!

Johanna Nordin besökte för två år sedan eee och lyckades på ett annorlunda sätt göra intryck;

” Jag hade glömt bort att det var eee just den dagen och var bara av en slump på EC. Var inte särskilt snyggt klädd eller så, bara vanliga jag. Jag gick runt till de olika båsen och tog så många gratispennor jag kunde komma över. Sen såg jag att EF hade ett bås och gick fram till det. Jag fick mycket bra kontakt med två av killarna som stod där. När jag sedan på kvällen hoppade in som servitris på Pytten såg jag att en av företagsrepresentan-terna, Henrik, hade beställt 10 shots till sitt bord som han inte kunde bära. Jag visade då min problemlösarförmåga och krea-tivitet genom att, med hjälp av en bit pappkartong jag hittade, göra en provisorisk shotbricka.”

Företagsrepresentanten blev imponerad och Johanna fick sedan sommarjobb över telefon utan intervju och har nu jobbat för företaget två somrar i rad. SKÅL JOHANNA!

Hur kom det sig att du valde att ta på dig ansvaret som eee-general?Under min tid i Lund var jag främst engagerad i nationslivet. När slutet på min utbildning började närma sig insåg jag att jag hade dålig kontakt med näringslivet och att jag var tvungen att göra något för att få mer kontakt med företag när jag sedan skulle börja leta jobb på allvar. Då blev kåren ett självklart val och ett projekt som jag tyckte var väldigt intressant var eee. Där finns möjligheter att leda en grupp människor till samma mål och ha väldigt roligt på vägen. Det ger erfarenhet om ledarskap och projektledning. Jag såg det som ett naturligt val att vara eee-general eftersom jag i samma veva skulle leta jobb!

Vad från ditt engagemang har du mest nytta av idag?Helt klart de kontakter jag byggt upp samt erfarenheterna av att leda ett projekt. Men också erfarenheten av att få människor att engagera sig och brinna för något som de inte får betalt för att göra. Jag är väldigt glad över mitt engagemang och råder alla studenter att göra så mycket som möjligt under sin studietid! Det är otroligt givande.

Hur fick du jobb på L’Oréal?Jag träffade L’Oréal på eee-mässan och vi klickade direkt. De sökte en driven marknadsförare och där stod jag som eee-general, jag kunde visa resultat redan vid första träffen. Jag var på en intervju i Stockholm och sen var det i princip klart!

Hur pass viktigt anser du att nätverk är för studenterna?Nätverk är väldigt viktigt för studenter. Men inte bara att ha ett stort nätverk med människor från olika företag och branscher, utan också att kunna utnyttja nätverket för att uppnå sina mål. Man ska hela tiden vara öppen för att utöka sitt nätverk och inte stänga dörren för någon.

Det är också viktigt att bevara sitt nätverk även efter ett mål är uppnått, så att man inte glöms bort av sina kontakter. Lite småprat och en after work skadar aldrig!

Vilken betydelse har nätverk för dig? Både under din tid som student och i ditt arbete idag?Under min tid som student var mitt nätverk viktigt för tjänster och gentjänster -eftersom inget fick kosta något och allt skulle ordnas snabbt och smidigt, det underlättade för mig att få saker och ting gjorda. I arbetslivet har nätverket ett något annorlunda syfte, men det är fortfarande lika viktigt. Kontakter med andra företag är bra när det ska göras event, fester och aktiviteter. Ett brett nätverk underlättar i nästan alla situationer!

Vad ångrar du att du inte gjorde i Lund?Jag ångrar att jag inte engagerade mig i kåren tidigare och mer. Annars ångrar jag ingenting, jag är väldigt nöjd med min tid i Lund och vad jag åstadkom under den tiden.

Tre snabba tips för hur studenten networkar på eee-mässan?1. Var öppna och intresserade. Även om ämnet eller företaget inte är ditt första val -det spelar ingen roll, prata på bara.

2. Var inte rädd för att ta kontakt med företag. Det kanske är väldigt mycket folk vid montern, hugg istället en representant på väg till caféet och prata där.

3. För att utnyttja och bygga ditt nätverk optimalt, fråga alltid vad personen kan göra för dig när du söker jobb på företaget. Ta visitkort och följ upp efter en skickad ansökan med personen. Ligg på! (lite lagom). Det är oftast extremt högt tempo på företag och saker och ting blir alltför ofta liggande.

Strosa på Lunds Wall streeet den 24-25 februari-eee hjälper dig ta dina första steg!

Vad är din största utmaning i ditt dagliga arbete på Acne?

Att hitta nya begåvade medarbetare med relevant bakgrund och bra driv.

Har nätverk varit en viktig del av din karriär och i så fall på vilket sätt?

Ja, många som jag känt länge har jag senare börjat arbeta med på ett eller annat sätt. Det har absolut varit värdefullt.

Hur viktigt tror du det är för studenter idag att bygga ett nätverk med näringslivet?

Jag tror det är viktigt, dock ska man nog inte överdriva det. Det viktigaste är att fokusera på att försöka göra bra saker och något som man själv tycker är relevant.

Vad gjorde du för 10 år sedan och vad gör du om 10 år?

För 10 år sedan var jag på utbyte i Frankrike -om 10 år kanske jag är tillbaka i Frankrike eller bor i NYC. Jag jobbar fortfarande med att bygga och utveckla Acne, kanske har jag också precis gett ut en bok.

4 snabba frågor med Acnes VD Mikael Schiller

eee kan bli din inkörsport till arbetslivet-intervju med Olof Molander, general eee2008

Av: L

inn af Klint, M

ikaela Murray &

Hanna C

lason Foto: privat

Det är vi som skapar eee!Sofie Jungmar -ProjektledareLinn Rane -FöretagssamordnarePatrik Andersson -SponsringssamordnareEdon Zogaj -Sponsrings- och företagssamordnareEmilia Bobeck-Lulier -LogistikMikaela Murray -TalareNiklas Hansson -KarriärsamtalDavid Gill -KommunikationLouise Eriksson -FestJohan Wirén -TeknikNatassja Sinik -PersonalLinn af Klint -Marknadsföring

Spindlar. Kebab. Naket. Christina Stenbeck. Den gemensamma nämnaren? Alla har haft den stora äran att pryda Nådiga Lundtans framsida genom åren! Det hela började med ett beslut om en sammanslagning av ekonomföreningarna EFSIL, FLIE och Ekonomstudierådet år 1994. Vid årsskiftet 1994-1995 grundades därmed LundaEkonomerna, och under våren därefter fick det första numret av Nådiga Lundtan se dagens ljus. Således är tidningen ingen veteran, men den har sin föregångare i EFSILs (Ekonomiska Fakultetens Studenter i Lund) medlemstidning Mammon och EFSIL grundades redan år 1961.Under åren har vår kära kårtidning bjudit på stor variation; allt från boktips och hur man lagar plånboksvänlig mat till djupgående intervjuer med framgångsrika företagsledare. Det har blandats stort med smått, allvar med skoj, men alltid med en glöd och passion för att göra Sveriges bästa kårtidning. Här kommer ett axplock ur Nådiga Lundtans rika och underhållande arkiv!

Första nummret av Lundtan! Nr 6 hade temat Mat och nr 10 temat Fördomar.

I det 21:a nummret 1998 uppmärksam- mades den nya byggnaden EC3. Serier hade en sprecciell plats

i Lundtan under de första åren, här en skämtteckning av Tho-mas Pålsson som även ritade Affe apa. Hysteri var temat för nr

29 år 1999.

I en intervju med Ingvar Kamprad i nr 38, 2001 ger han en egen definition av ordet entre-prenör.

Under åren har det testats mycket, bla. tuggummi i nr 47, 2002.

Hipp hipp var på besök på Skånis 2004, nr 58.

Många citat har det blivit, här ett från Svante Körner ur nr 52 2003.

I nr 65, 2005 gran-skades cv:t. Två framgångsrika företagare har frontat tidningen: Renée Voltaire på framsidan av det 81:a nummret, 2008 och Cristina Stenbeck det 84:e, våren 2009.

Redan 1998 beskriver Lundtan mp3 som det stora hotet mot skivin-dustrin. De skulle bara veta vad som skulle komma, med Spotify och Piratebay!

Intervjun handlar om Teknologen Kalle som inte vågar ställa upp på bild i tidningen. I bildtex-ten står: Andra får kalla mig lagbrytare om de vill. Jag älskar musik. Jag är en samlare. Jag älskar känslan av att ladda ner ett nytt album och vara bland de första att lyssna på det. Jag är beredd att riskera mycket för att uppleva den känslan.

Lundtan genom tidernaAv: Jenny Ingelström

tvungna att förhålla sig till de normer som finns och de krav som ställs av samhället.

Ett första steg i god företagsetik kan vara att följa lagar och regler då dessa bygger på samhällets normer och värderingar, men oftast är inte detta tillräckligt. För att vinna omvärldens förtroende och därmed få legitimitet krävs ett engagemang som sträcker sig in på områden dit lagstiftningen antingen inte når eller där det ännu saknas rele-vanta lagar.

Hur ska man då veta vad som förväntas av ett företag? Olika grupper av människor har olika normer. Det är det som gör att när bonussystemen diskuteras, bland dem som omfattas av dem, verkar inte en miljon hit eller dit spela så stor roll, medan den rådande opinionen kanske har andra värderingar och finner att stora bonusar är oetiskt. Ofta kan liknande handlingar värderas mycket olika i olika sammanhang.

För att handla etiskt riktigt bör du ta reda på vad din närmaste omgivning och vad omvärlden

Etikens betydelse är någonting som flera ekonomer har fått erfara den hårda vägen. Länge trodde nog ekonomer att om man bara strävade efter lönsamhet så skulle allt falla på plats i enlighet med Adam Smiths osynliga hand. Riktigt så enkelt är det dock inte, framförallt inte om det är lönsam-het på längre sikt som eftersträvas. På senare tid har ord som ”CSR” och ”code of conduct” blivit allt vanligare även om koncepten på intet sätt är nya. Företag och andra organisationer har alltid på ett eller annat sätt varit

Det gångna året har kantats av en rad skandaler i näringslivet. Den senaste månaden är det ett visst statligt ägt elbolag och ett flertal grisbönder som har figurerat i media och fått mycket negativ publicitet. Att dessa verk-samheter har förlorat i förtroendekapital och att den negativa publiciteten kommer att få konsekvenser för lönsamheten är inte helt orimligt att anta.

Etikens betydelse är någonting som flera ekonomer har fått erfara den hårda vägen.

Moral är det man känner sig nöjd med sig själv efter, omoral är det man känner sig usel efter -Ernest Hemingway

Av: Hanna Clason och Emma Berginger Foto: Jonas Olsson

Etik på agendan - Mina tre års ekonomistudier gav många kontakter som kommit till användning under livet. Så påbörjar Christian W Jansson sitt föredrag om ledarskap. Liksom Nådiga Lundtan har Jansson förstått vikten av att skapa ett stort nätverk och att vårda sina kontakter. Ett sätt att göra detta är att gå med i Ekonomihögskolans Alumninätverk och ta del av de event som anordnas. Nådiga Lundtan var där när Alumninätverket hade sitt första föredrag, någonsin.

Det är torsdag kväll och vi är i EC3, Blå Salen. Klockan är halv sex och de som samlats minglar runt samtidigt som de hugger in på den lyxiga buffén som har dukats upp. Det är Alumninätverkets första event och alla är förväntansfulla inför kvällens föredrag med KappAhls vd Christian W Jansson. Jansson, som liksom oss star-tade sin karriär genom att studera ekonomi i Lund, är sedan 2002 vd för KappAhl och anses vara mannen som vände modeföretagets dåliga resultat till framgång. Han har tidigare arbetat bland annat som divisionschef på Bonnier och som vd för Ellos. I oktober i år utsågs han även till ny styrelseordförande för Apoteket.

Bland dem som dykt upp finns både studenter, alumner och lärare, exempelvis Ekonomihögskolans rektor Allan Malm liksom förra Lundtanprofilen Hanna Norberg. I vimlet träffar vi alumnen Kerstin Paulsson som till vardags arbetar på Carlsberg i Köpenhamn. Hon ser fram emot kvällens föredrag och att kanske träffa gamla kursare som hon tappat kontakten med.

Föredraget handlar om ledarskap och om hur man blir en bra ledare. Den frispråkige alumnen Jansson, klädd i orange kavaj och färgglad sjal (till skillnad mot den

KappA

hl fyndade lundaekonomText: C

ajsa Olsson Foto: V

ictor Gezelius

svarta Armanikostym han bar första gången han mötte KappAhls personal, vilket han erkänner var en strategisk miss) ger konkreta tips på hur han anser att en ledare ska agera och berättar om egna erfarenheter från sitt liv. Han pratar om ansvar, rädslan för att göra fel och vikten av bildning, snarare än utbildning.- 70 procent av er som är här kommer inte att arbeta med det ni utbildat er till, hävdar han. Men han menar ändå att ekonomi är en bra basutbildning som kan breddas med sidoämnen.

När frågorna är slut och åhörarna börjar packa ihop sig passar Nådiga Lundtan på att gå fram och ställa några egna frågor till Jansson om vad som var det viktigaste han lärde sig under sin utbildning i Lund. - Det var främst två saker. För det första lärde jag mig räkna. Jag lärde mig förstå balans- och resultaträkningen och att det finns ett samband. Att det ska gå ihop, annars är något fel och då måste man ta reda på vad det är. För det andra lärde jag mig att förenkla problem. Istället för att du och jag ska prata om våra problem kan vi prata om Eva och Adams problem och sedan applicera det på vår situation. Jag lärde mig att dela upp problem och försöka lösa varje del var för sig.

Hur var det att plugga ekonomi i Lund?- Det var noll, utbrister Jansson. Jag ville bara bli klar, så jag läste dubbelt hela tiden och var klar efter fem terminer.

Är du inte medlem i Alumninätverket? Gå in på www.ehl.lu.se/alumni och registrera dig för att inte missa framtida föredrag och event.

Emma Berginger är skribent förEtikgruppens nätmagasin M.O.R.A.L.E.

anser, men framförallt bör du ta reda på vad du själv tycker. Det är inte alltid lätt att veta vad man har för åsikt då etiska frågor ofta är komplexa och mångfacetterade. Att diskutera med andra brukar vara ett bra sätt att få reda på både vad man själv och andra tycker.

LundaEkonomernas Etikgrupp arbetar för att väcka intresse hos LundaEkonomernas medlemmar för etiska frågor. Vårt syfte är inte att ta ställning, utan främst att stimulera till diskussion och eget ställningstagande. Än så länge är Etikgruppen ett projekt inom LundaEkonomerna, men vi siktar på att inom kort bli ett riktigt utskott. Vår verksamhet har funnits sedan 2006 så det börjar bli dags! Etikgruppen erbjuder en rad olika aktiviteter att engagera sig i:

-Etikafton bjuder på seminarier med spännande gäster, föreläs-ningar och case-Etikrundan är en tipsrunda som sätter dina kunskaper om etik på prov och låter dig tävla om fina priser-Etikdagen är en heldag som kommer att erbjuda roliga aktivite-ter och seminarier på temat etik

Utöver dessa aktiviteter driver Etikgruppen nätmagasinet M.O.R.A.L.E. – Magazine Of Responsibility and Awareness by LundaEkonomerna Ethics group [www.lundaekonomerna.se/morale]. Där kan du läsa fler intressanta artiklar och vi publi-cerar ständigt nytt material. Du kan också få dina egna artiklar publicerade i M.O.R.A.L.E. Kontakta redaktionsansvarig Siri Hönig (morale.etik@lundaekonomerna.se) om du är intresserad av att vara gästskribent.

Bild från i höstas då Etikafton gästades av Marie Louise Elmgren, informationschef på Nestle Sverige

Om du någon gång varit på en arbetsmarknads-mässa har du säkerligen stött på ett hinder mellan dig och drömjobbet. Hindret är endast ett par kvadratmeter stort, men din rädsla kan göra att du avstår från att söka kontakt. Hindret kan vara ganska smakfullt utformat och ser egentligen ganska harmlöst ut, men det är fortfarande ett hinder. Jag talar givetvis om montern.

Det hela är egentligen ganska svenskt. Och kanske inte heller någon typisk rädsla i sig,

utan mer tankegångar som exempelvis ”vad ska vi prata om?”, ”hur ska jag börja?” och ”äsch, det kommer bli så krystat”. Många förnekar även sin monterskräck med universalursäkten att man ”plockat på sig massa godis och pennor” och därför har man ju uppenbarligen varit inom de där skräckinjagande kvadratmetrarna. Det är dessutom tveksamt om ens begåvning att nalla åt sig stora mängder gratisgodis är den där extra kryddan som ditt CV behöver.

Det är lätt att känna sig liten och osäker när man första gången går på LundaEkonomernas arbetsmarknadsdagar eee. Det ser ut att vara ett stort böljande hav av målmedvetna ekono-mistudenter som med blicken fäst på dröm-jobbet världsvant kliver fram till montern och förhandlar fram en lukrativ traineetjänst som sedan firas på kvällens festiviteter i AF-borgen.

Med allt detta i bakhuvudet är det lätt att man på själva eee-dagarna blir lite osäker - att man börjar fingra på CV:t och känner att det där jobbet plötsligt är väldigt långt borta. Man tittar oroligt omkring sig och känner att mon-terskräcken börjar bli allt mer påtaglig. Det är i just denna stund du ska ta ett djupt andetag och komma ihåg att företagen är här för att träffa just dig! Du har med all sannolikhet de egenskaper och förutsättningar företaget letar efter, så var inte rädd för att visa dem det. Bara att våga visa det är en bra egenskap i sig, om

Några kvadratmeter ångest

inte den absolut främsta! Tänk på det när du kryssar mellan olika montrar eller minglar på kvällarna.

Även om du inte befinner dig i slutskedet av din utbildning har eee något att erbjuda. Det finns plats för alla, oavsett vilken nivå du läser på. Det finns möjlighet till sommarjobb, praktikplatser, hjälp till uppsatser och mycket annat värt din uppmärksam-het! Dessutom har många företag explicit sagt att de vill skapa en rela-tion redan tidigt i utbildningen, så se till att knyta så många band du kan!

Slutligen vill jag vända mig till alla som är inblandade i skapandet av våra arbetsmarknadsdagar och särskilt då eee- kommittén. Ert engagemang och kunnande är beundransvärt. De företag där ni väljer att arbeta kommer att vara väldigt lyckligt lottade.

Till alla eee-besökare: kom ihåg att ni inte jagar företagen, de är där för att jaga er. Våga visa framfötterna och framförallt: lycka till!

David Romell

Ordförande

Det finns ett fenomen som fascinerar mig lite mer än andra formidabla fenomen, nämligen nyårslöften. Detta ständiga, årligen återkom-mande (låtsas)löfte som påstår att just den 1 januari är dagen som kommer förändra ALLT. Man ska börja träna, sluta röka, plugga mer, festa mindre, ta hand om sina nära och kära – ja, kort sagt ska man över en natt förvandlas till den perfekta människan. För det första förstår jag inte varför den 1 januari skulle göra denna transformation mer möjlig än till exem-pel den 27 oktober eller 15 maj? För det andra så håller vi i princip aldrig dessa löften.

Om vi ska se den positiva effekten av våra förhoppningar om transformation (vilka är ganska få men ej obefintliga) så kan man väl påstå att det ändå finns de som klarar av att hålla sina löften, i alla fall en bit in på året. Och visst är det perfekt att eee-dagarna ligger i februari då det fortfarande finns en viss chans att vi upprätthållit vår perfekta-människa-ideologi lagom för att stå och mingla med framtida arbetsgivare. Men detta gör mig ändå inte övertygad om att konceptet håller.

Mina Nyårslöften

Förändringar sker inte över en natt. Föränd-ringar kräver tid och framförallt ska vi väl försöka tänka på att sätta upp mål som är något sånär rimliga att uppnå? Att samtidigt ändra allt som vi anser bristfälligt i vår person ter sig logiskt sätt betydligt svårare än om vi hade tagit det steg för steg. Man bör även betrakta långsiktigheten i sina förväntade omvandlingar. Hur länge kommer jag att hålla

målet jag satt upp? En månad? Ett år? En livstid?

Jag ska medge att jag i allra största mån tillhör denna skara löftesgivare som tar i från tårna varenda gång det är nyårsafton och smäller på med diverse fina förhoppningar om att just det här året kommer bli ”The year that everything changed” (vilket förövrigt även är en boktitel från 1968) om jag, mot förmodan, inte väljer att skita helt i det här med nyårslöften. Jag vill därför egentligen inte uppmana er från att avstå från detta fenomen. Jag vill bara att ni ska tänka, än en gång, på om dessa löften faktiskt är rimliga, långsiktiga och uppnåeliga innan ni ger er in på något ni inte kan hålla. För alla vet att man ska hålla det man lovar.

Camilla Wengholm

Vice Ordförande

Man i kvinnlig branschText: Johanna Malmgren Foto: Jonas Olsson

Namn: Kent Widding Persson Ålder: 50 årFamilj: Barnen Alexander, Baltzar, Oliver och FannyBor: Salzburg, Österrike

”En sann entreprenör” är Kent Widding Perssons egen beskrivning av sig själv och jag kan inte annat än hålla med. Jag är säker på att alla som närvarade vid Frukostklubben i december lämnade lokalen med nya insikter och motivatio-nen att identifiera sitt mål för att således kunna nå det.

Lokalen är fullsatt när Kent Widding Persson gästar Frukostklubben. Efter att samtliga åhörare försett sig med det som den generösa frukostbuffén har att erbjuda, inleder Kent sitt föredrag. Han utstrålar viljekraft och engagemang och hans föredrag är engagerande och personligt. Medan de flesta studenter lever på CSN finansierade Kent sina ekonomistudier vid Lunds universitet genom att hyra ut loppmarknadsplatser och sälja dagsgamla wienerbröd. Idéerna avlöste varandra och så småningom utvecklades de till ren näringsverksamhet. 1988 grundades det som idag heter Hardford AB, ett

”Han talar öppet om hur han gått miste om mycket i sina barns uppväxt”

företag som har kända varumärken som LdB och Naturelle i sin produktportfölj.

Under Kents föredrag får man en god inblick i den viljekraft och det engage-mang som tagit honom dit han är idag. Han är ärlig och rättfram och sticker inte under stol med något. Exempelvis pratar han öppet om hur engagemanget i företaget, vilket föranlett dess framgång, inneburit att han gått miste om mycket i sina barns uppväxt och gör vidare klart att det uppmärksammade engagemanget i Malmö FF:s damlandslag inte på något vis är välgörenhet, ”jag mjuknade efter tredje samtalet” berättar han. Men det råder ingen tvekan om att han fullföljer sina engagemang helhjärtat. Direkt när samarbetet mellan Malmö FF Dam, idag LdB Football Club Malmö, och Hard-ford inleddes började han fundera på hur det kunde vidareutvecklas. Resultatet blev bland annat LdB FC For Life, ett program som binder samman stjärnorna i landslaget med fotbollsklubbar i Sverige och skolor i Sydafrika. Målet är att, genom den gemensamma kärleken till fotbollen, erbjuda stöd i kampen mot HIV/AIDS.

Men hans engagemang slutar inte där utan är även initiativtagare och huvudfinansiär till pro-jektet World Village of Women Sports. Meningen är att ge kvinnlig idrott chansen att utvecklas utifrån dess egna förutsättningar. Kent har således gått från att inte ens ha tittat på damfotboll till att initiera bygget av en 100 000 kvadratmeter stor anläggning för att stärka samma sport. Han understryker vikten av att i företagande vända på stenar för att upptäcka möjligheter man annars går miste om. Hans förmåga att göra detta har erkänts av bland annat Malmö stad som år 2007 utsåg Kent till Årets Malmöambassadör, främst avhängigt hans sponsring av LdB FC Malmö.

När Kent lyfter fram sin drivkraft och fokus som främsta egenskaper är det ingen som betvivlar detta. Bilden han målar upp av hur folk får hålla honom tillbaka bemöts med skratt, men det är nog ingen som ifrågasätter sanningshalten i det.

Efter ett engagerande och per-sonligt föredrag får jag intrycket av att Kent Widding Persson är en man som vet vad han vill och inte stannar förrän han fått det.

Och även då har han mer att ge. Kent är en inspirerande man och hans närvaro upptar hela rummet. Han har ett otroligt driv som har tagit honom långt. 2004 fick han dock hjärtpro-blem vilket resulterade i beslutet att avsäga sig det operativa ansvaret. Men det är inte helt lätt att vänja sig av med något man jobbat med och drivits av så länge och Kent menar att det fortfarande händer att han, av ren vana, styr mot kontoret. Han står dock fast vid sitt beslut och det är, anser jag, ännu ett bevis på vilken typ av man Kent är. När han säger att hans främ-sta egenskap är fokus är jag över-tygad om att det stämmer. Rådet han ger till oss alla är att man ska fråga sig vad man är bra på och vad man vill göra och sedan göra det! Med vidbehållen fokus på sitt mål kan vem som helst komma hur långt som helst.

1. Vad har varit bäst med år 2009?

2. Vad är dina erfarenheter av nätverkande?

Av: Victor Gezelius, Anna Tullgren

Arbinita Aliu Internationell Ekonomi (inriktning tyska)1. Att Obama tillträde som president.2. Jag anser att jobb är det bästa nätverket utanför skolan. Det är inom mitt jobb som jag nätverkat mest. Mycket hänger dock på tur, att träffa rätt människor.

Camilla Gimskog Civilekonomprogrammet1. Att jag på ICA träffade pappan från Mysteriet på Greveholm (julkalender 1996).2. Jag har inte så stora erfarenheter av nätver-kande, men hoppas på att få det här i Lund.

Jenny Olsson Ekonomie Kandidatprogram1. En europaresa som jag gjorde med min lillebror i somras.2. Jag har inte så stor erfarenhet av nätverkande i skolan, men mycket genom jobb. Det är viktigt med bra kontakter.

Hampus Karlsson Systemvetenskap/Infor-matik1. Att jag flyttade närmare bussen som går till Lund.2. Jag har inga stora erfaren-heter av nätverkande. Dock har jag fått jobb tack vare kontakter.

Alexander Glaerum Civilekonomprogrammet1. Att Heath Ledger fick en Oscar för rollen som Joker i filmen The Dark Knight.2. Jag har fått jobb genom nätver-kande.

Stefan Arnslätt Systemvetenskap/Informatik1. När min norska flickvän flyttade till Lund.2. Jag är med i ett mentorsprogram där jag har en företagskontakt som jag träffar kontinuerligt. Annars är arbets-marknadsdagar bra nätverksforum.

areyou ready?S E B T R A I N E E 2 0 1 0

Here’s your chanceDo you want to develop within a successful fi nancial group?We are now looking for 24 trainees for diff erent roles within SEB.We can off er you a position in one of our divisions in northern Europe.

Curiosity and driving forceYou are a university graduate with a degree in business, engineering or theequivalent. When the programme starts, you have either just graduatedor worked for a year at the most. Your written and spoken English is verygood and international experience is a plus.

ApplicationWe will be taking applications during March 2010.Visit www.sebgroup.com/trainee to fi nd out more about the programme.

Welcome!

1350 Annons Traniee Rissne.indd 1 2009-12-02 15.07