LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 98 VÅREN 2011

TEMA: ASIEN

LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 98 VÅREN 2011

TEMA: ASIEN

- 2 -

L U N D A E K O N O M E R N A S K Å R F Ö R E T A G

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

- 3 -

TIDIGARE REDAKTÖRERKlarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC,

PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD?Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på

www.medlemsavgift.com

Adress: Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. Tel: 046-222 00 90 E-post: lundtan@lundaekonomerna.se Hemsida: www.lundaekonomerna.se/lundtan

RÄTTELSEInga fel har rapporterats från föregående nummer.

UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 4 000 exemplar och distribueras

kostnadsfritt till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 100 exemplar går dessutom till näringslivet och till andra studentkårer.

TRYCKERI Grahns Tryckeri AB, Lund

FRAMSIDAHanna Marie Johansson

INFORMATIONI tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse

som LundaEkonomernas ståndpunkt.

R E D A K T I O N

John SanderFotograf

Martin LindbäckSkribent

Victoria NilssonSkribent

Leyla LarssonSkribent

Malin NilstoftSkribent

Andrea NorellFotograf

Cecilia KahnSkribent

Johannes WedinSkribent

Mikaela ForslundSkribent

Kilian Dieden RichterSkribent

Martin BjörgellSkribent

Axel WalinAnnonsansvarig

Fredrika IsakssonSkribent

Sara MelinAnnonsansvarig

Ellen ErlandssonAnnonsansvarig

Elin Melin LundströmChefredaktör

Joe-Philipp KassemRedaktionschef

Hanna Marie JohanssonLayout

Chefredaktör Redaktionschef & ansvarig utgivareAnnonseringIllustratör

Elin Melin Lundström 070-471 74 06, lundtan@lundaekonomerna.seJoe-Philipp Kassem 070-266 72 52, lundtan@lundaekonomerna.seSara Melin, 073-776 69 54, annons.lundtan@lundaekonomerna.se

Thomasine Boris-Möller

I N N E H Å L L

DALAI LAMA PÅ BESÖK

Följ med skribenten Cecilia på presskonferens (sidan 12).

Läs om landet i Sydostasien som är på väg uppåt. Sidan 24.

Outsourcing är ett känt begrepp, men det finns nackdelar. Läs mer på sidan 33.

Se resultatet från vårens Speak Up Days på sidan 44.

UU VERKAR FÖR BÄTTRE UTBILDNINGGLOBAL SOURCING

VIETNAM

LEDAREDALAI LAMA PÅ BESÖKFRAMTIDENS TIGRARFAKE IT ’TILL YOU MAKE ITMIIKE SNOW VIETNAMHARUKI MURAKAMIETT ANNAT PERSPEKTIVEN ENTREPRENÖRS HISTORIAGLOBAL SOURCINGDET TAIWANESISKA MIRAKLET PLÖTSLIGT VILL ALLA VETA VAR DU KÖPT DIN TRÖJAVEM ÄR?LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARKALUMNIPROFILENEN NY SIDA AV GLOBALISERINGUU VERKAR FÖR BÄTTRE UTBILDNINGUTVÄRDERING AV STUDIEVÄGLEDNINGENORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET

5121618212427283033363840414243454647

ag är nog inte ensam om att tycka att våren 2011 har tett sig någorlunda märkligt. Varje vecka har tidningsrubrikerna varit än mer häpnadsväckande än de tidigare. Händelseutvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. Usama bin Ladens död. Jord-

bävning och kärnkraftskatastrof i Japan. Budgetdiskussionerna i USA. Att hänga med och vara insatt i de nyaste nyheterna har i de närmsta varit omöjligt – om än fortfarande oerhört viktigt. Att våren har varit dramatisk och händelserik är ett faktum. Att en lugn sommar för att smälta allt är behövlig likaså.

Samtidigt är Lund inte direkt en händelsefattig stad för en student. Här bjuder varje vecka på ett nytt evenemang, som likt rubrikerna beskrivna ovan, kan tyckas te sig allt märkvärdigare. Mitt i denna hek-tiska tillvaro får vi ekonomistudenter lära oss vikten av att analysera trender. Oavsett om du läser företagsekonomi eller nationalekonomi påpekar föreläsaren allt som oftast att hur angeläget det är att ha koll på omvärlden. Asien är en kontinent där den snabbaste utvecklingen verkar ske. Varje vecka ser man i dagspress notiser om hur asiatiska länder klättrar på listan över de snabbast växande ekonomierna. Vi hör om spektakulära produkter som tas fram och byggandet av sky-skrapor som snuddar molnen. Utbildningssatsningar, reformer och tillväxt är begrepp som ideligen hörs i samband med asiatiska länder. Vidare åker var och varannan svensk nittonåring till Sydostasien med en ryggsäck på ryggen och en skral budget; totalt besöker 400 000 svenskar per år Thailand – turismen har blivit en industri som blomst-rar. I en värld där så mycket händer i alla hörn, går det inte att säga emot att Asien är ett av de hörnen i vilket det händer mest, och därför också ett av de viktigaste för oss ekonomstudenter att hålla reda på.

Temat för nummer 98 av Nådiga Lundtan är Asien. I tidningen får du bland annat följa med Lundtans skribent Cecilia på Dalai Lamas presskonferens (sidan tolv) som hölls i samband med hans besök ti-digare i vår. Läs också om de snabbt växande ekonomierna Vietnam och Taiwan som under de senaste decennierna genomgått en otrolig utvecklings (sidan 24 och sidan 36). Vidare får du även i detta num-mer möta musikproducentduon bakom succégruppen Miike Snow, som berättar om deras minst sagt annorlunda tillvaro (sidan 21).

Slutligen vill jag tacka redaktionen för en väldigt rolig och lärorik vår. Jag är stolt och glad över det vi tillsammans åstadkommit och det känns bitterljuvt att lämna min post. Till hösten tar Joe och Cecilia över och jag är övertygad om att de kommer att göra ett utomordent-ligt bra jobb – jag önskar dem stort lycka till!

Glad sommar!

J

L E D A R E

Elin Melin LundströmChefredaktör

- 5 -

Framtidens vinnare på arbetsmarknaden har koll på hur företag kan växa genom sitt etiska, miljömässiga och sociala ansvar. Vill du lära dig mer? Testa dina kunskaper i vårt hållbarhetsquiz på seb.se/hallbaraperspektiv

Har du ett hållbart perspektiv?

SEB 2379 CS-annons 210x280 mm.indd 1 2011-04-27 14.39

Karriären närmar sig... Se till att du är förberedd.

Vi kan finansbranschen − ta hjälp av oss!CV-granskning, information och nyheter om branschen, söka-jobb-hjälp, personlig rådgivning om lön och villkor, seminarier, medlemsförmåner och mycket mer − helt gratis.

Läs mer på www.finansforbundet.se

Sök stipendier om 25 000 kronor!Nu utlyser vi våra 3 stipendier för studenter.

Gå in på www.livsmedelsakademin.se/student för att läsa mer. Där du också hittar Kärriärcoachen och Exjobb.

Är det något vi på PwC har lärt oss så är det att studenter efterfrågar inblick i vårt företag och vill veta vad vi egentligen gör. Är du nyfi ken? Funderar du på att bli revisor i framtiden eller kanske management konsult? Eller är det som skattejurist du vill jobba när du är klar med plugget. Ingen fara – vi har alla möjligheter hos oss! Dock kan vi rekommendera dig att börja med att pröva på innan du bestämmer dig fullt och fast.

Vi har praktikplatser för ekonomer, statsvetare och juriststuderande, vi har traineeprogram för ekonomer, systemvetare och civilingenjörer och nu har vi även casetävlingar där alla som vill får ansöka, inga krav på specifi k utbildning. Så kolla in vår hemsida redan idag för att ta reda på vilka möjligheter vi har att erbjuda just dig.

Vi fi nns även på Facebook www.facebook.com/pwcstudent

pwc.com/se/student

PwC omsätter teori till praktik

Ta tag i din nya klassikerNu 2995:-

www.mustang.se

• Skickas inom 24h• 30 dagars öppet köp• Fri hemleverans*• Fri retur* gäller endast cyklar 24” och uppåt

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, bakgrund och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats för bolaget framåt och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events, lediga jobb och inside stories. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Jim Forsberg Revisorsassistent och f.d. student Lunds universitet

Foto

: Håk

an M

ålbä

ck

www.grantthornton.se/student

- 12 -

Hans Helighet Dalai Lama besökte Lund helgen den 16-17 april. Lundtan närvarade vid presskonferensen och lyssnade till hans samtal med komikern Johan Wester.

Dalai Lama på besök

N Å D I G A L U N D T A N

Fredrik Reinfeldts dubbelgångare assisterar

- 13 -

Stämningen på Grand Hotel är förväntansfull och lobbyn sorlar lågmält av journalister och fotografer. Lundtans fotograf John och jag trippar upp för trap-porna till Stora salen och vi är bland de första att ta plats i halvmånen av stolar. Framför oss på ett podium står en likadan stol som de vi sitter på. På ett litet bord börjar några journalister ställa upp mikrofoner. Efter lite eftertanke lägger också jag dit min telefon för att spela in. John frågar vad som händer om det skulle ringa och fastän den står på flygplansläge blir jag ner-vös av blotta tanken. Dalai Lama kommer snart och inget får gå fel.

TRE ÅTAGANDENSå kommer han in tillsammans med en äldre munk och tre män i kostym. Munken, i samma klädsel som Dalai Lama, ställer sig en bit bort och männen i kos-tym står snett bakom Dalai Lama för att stundtals hjälpa till med engelskan. Det första Dalai Lama gör är att rätta till bordet med mikrofonerna så att det står framför honom istället för bredvid honom. Se-dan tar han till orda. Han har tre åtaganden och går igenom vart och ett av dem grundligt. För det första är han en människa. – Jag är en av nästan sju miljarder människor. Vi måste ta omsorgen för mänskligheten på allvar. Är mänskligheten glad så blir individerna glada. Om mänskligheten lider kan inte individerna komma undan. Han ger hela mänskligheten rådet att behålla ”calm mind”. De känslor som står i vägen är rädsla, miss-tro, tvivel och misstänksamhet. Vi människor behö-ver självförtroende för att få inre styrka och självför-troende får vi automatiskt genom att visa medkänsla och tillgivenhet mot varandra. – Result – reduce fear. Think just one second. Exchange your attitude.För det andra är Dalai Lama buddhist. Han mark-nadsför inte buddhismen för oss; jag tror inte att han skulle mottas lika hjärtligt överallt om han gjorde det. Istället förklarar han hur viktigt han tycker att religion är och hur viktigt det är med olika religioner. I minst två tusen år har människor haft sin tro som ledstjärna och oavsett vilken religion det varit har budskapet varit det samma, säger han. Det är ett budskap av kärlek, medkänsla, förlåtelse och tolerans. – Buddha lärde ut olika koncept, olika synpunk-ter. Jag säger ofta till folk att dessa motsägelsefulla lärdomar, från en och samma Buddha – det är Budd-

ha. Han gjorde det inte för att han var förvirrad, nej, han gjorde det medvetet för att skapa förvirring bland hans elever.

Det tredje åtagandet rör hans hemland och han nämner sin moraliska förpliktelse och sitt ansvar att informera om tibetanernas sak. Det sista åtagandet berör han bara som hastigast och går vidare. Inte helt oväntat säger Dalai Lama att lycka aldrig kan komma från materiell rikedom utan bara ifrån själsligt välbe-finnande. Han fördömer korruption i nästa andetag. Men, frågar han sig själv, skall alla korrumperade po-litiker och poliser sättas i fängelse? Nej, det är inte det rätta svaret. Svaret ligger i utbildning, speciellt i moral. Sedan öppnar han upp för frågor och trettio händer skjuter i luften samtidigt. Mannen bredvid mig kommer från den kristna tidningen Dagen och får ställa första frågan. Som alla gjorde efter honom ställde han sig upp och började sin fråga med ”Your Holiness…”. Han frågar om medkänslans natur och får en utläggning om en kult inom Buddhismen till svar. Jag tror att han ångrade att han inte spelade in presskonferensen för att lyssna igenom i efterhand. Möjligheten att ställa följdfrågor är begränsad och mannen får nöja sig med det svaret. Ordet går runt och frågorna rör bland annat föräldraskap, vad mod betyder, barn, Nobels Fredspris och Dalai Lamas dag-liga rutiner. På den sistnämnda frågan ger han några livsstilsråd. – Den buddhistiska munkens tradition innebär att du inte äter middag. Det finns minst en fördel med det – du går ner i vikt! Och följande morgon är ditt sinne klart. Dagen efter en stor middag är sinnet lite trubbigt. Han ler som om han syftar på att vinet till maten skulle bidra till sinnets trubbighet. Eller kanske är det jag som tolkar för mycket. Yoga däremot är han tveksam till. – Jag tvivlar på att yoga ger inre visdom. Vis-dom är direkt relaterat till ditt sinne. Men en sak är utan tvekan säker, utan tvekan – studera, analysera! Vi buddhister kallar det för analytisk meditation. Analytiska undersökningar är väldigt viktigt. Då kan vi undersöka vårt sinnes natur och alltings ultimata verklighet. Undersökningar är det buddhistiska sättet.

Så för er som vill uppnå visdom: hoppa över mid-dagen, strunta i yogalektionen och gå till UB för att studera istället. Sedan när du kommer hem bör du meditera över alltings slutgiltiga verklighet. Sedan pe-

Text: Cecilia KahnFoto: John Sander

N Å D I G A L U N D T A N

- 14 -

N Å D I G A L U N D T A N

Den fjortonde Dalai Lama

- 15 -

kar Dalai Lama äntligen på mig och jag studsar upp. Vad ställer man för fråga till en av världens heligaste män? Jag har på blocket framför mig har jag ned-skrivet minst tio frågor av olika slag och jag velar in i det sista. Det finns mycket att fråga denne 76-årige munk. Jag skulle vilja be honom om råd och jag skulle förvänta mig ett svar som förenklade mitt liv. Jag skulle vilja fråga honom hur det känns att vara honom, hur det känns när alla väntar sig sådana svar som jag själv hoppas på. Jag skulle vilja ifrågasätta det faktum att han aldrig eller sällan kritiseras i media utan framställs som genomgod. Jag skulle vilja fråga honom om buddhistiska läror och ställa personli-gare frågor. Men jag har bara en fråga och den bör representera alla studenter och inte bara mina egna funderingar.

Strax efter att jag fått ställa min fråga tar presskonfe-rensen slut. Dalai Lama skyndar långsamt ner till en bil som skall ta honom till Färs och Frosta Sparbank Arena där bland andra Lars Winnerbäck och Johan Wester väntar på honom. Jag går den korta vägen dit för att lyssna. På det stora hela var det en trevlig intervju. Dalai Lama pratade mest hela tiden, drog skämt och hade publiken virad runt lillfingret. Inte ens när han fick frågan om våld inte var rättfärdigat ens mot Förintelsen under andra världskriget blin-kade han. En lång exposé om hur vi människor föds jämlika tillät honom att komma undan verkligheten.

DALAI LAMAS ORD TILL LUNDS STUDENTERDet är få förunnat att ostraffat tala så luftigt om god-het och ondska. Dalai Lama går oftast helt fri från kritik. Å ena sidan, vad finns det att kritisera? Å an-dra sidan, alla bör kritiseras och synas i sömmarna. Jag tror personligen inte på en perfekt människa. Ett bra exempel är välgöraren Greg Mortensen, en kändis inom välgörenhet tillika huvudperson i bo-ken Three Cups of Tea. Han representerade essensen av världens uppriktighet och välvilja fram till nyligen när hans brister exponerades av nyhetsprogrammet CBS 60 Minutes. Han anklagades för fabrikation och ekonomiska oegentligheter. I honom föll en hjälte.

Det vore naivt att förvänta sig att Dalai Lama är ofelbar. Det måste finnas åtminstone ett ocharmigt, eller rent av själviskt, drag i honom. Men denna för-vissning till trots finner mina skeptiska blickar inte mycket att anmärka på. Dalai Lama utstrålar upp-riktighet och ödmjukhet. Han påstår sig inte sitta inne med svar på allt. Det hindrar däremot inte an-

dra människor från att tro det. Men Johan Wester, som håller i samtalet med honom inför publik, gör inga påtryckningar. Vem vill vara taskig mot Dalai Lama? Eller som en offentlig sydafrikansk person en gång uttryckte sig ”To say anything against the Da-lai Lama is, in some quarters, like trying to shoot Bambi.”

Den fjortonde Dalai Lama lämnade ett råd efter sig till Lunds studenter. Den fråga jag till slut bestämde mig för att ställa, gällde studenternas alla valmöjlig-heter. Vi har så många val att vi ibland inte ser sko-gen för alla träd. Vilket råd ger Dalai Lama oss för att hjälpa oss att välja rätt? Först är han förvirrad och en tolk hjälper till att förklara. Sedan ler han, som han ofta gör, och ger mig ett kort svar.

– Det är svårt att säga. I ett fritt land finns många val att göra. Tänk helt själv, individen själv. Håll ditt sinne i ett långsiktigt perspektiv, välj sedan. Se det holistiskt, se din destination och välj sedan. Jag kan inte säga: gör si eller gör så – det vore ett auktoritärt system. Inte ens Buddha skulle kunna kontrollera någons sinne! Han skrockar lite och påminner mig och alla studenter att uppskatta det faktum att vi ens har valmöjligheter.

Dalai Lama anses vara en upplyst person som fortsätter att reinkarneras för att kunna hjälpa resten av mänskligheten.

Tenzin Gyatso, född 1935 är den fjortonde Dalai Laman i reinkarnationen.

Dalai Lama har han avsagt sig sina politiska befogenheten och har antagit en enbart reli-giös roll som andlig ledare. Han tilldelades Nobels fredpris 1989.

Om Dalai Lama

”Det måste finnas åtminstone ett ocharmigt, eller rent av själviskt,

drag i honom”

”Hoppa över middagen, strunta i yogalektionen och gå till UB

för att studera istället”

- 16 -

N Å D I G A L U N D T A N

”De asiatiska tigrarna”, ett begrepp som beskriver ett flertal asiatiska länders snabba ekonomiska tillväxt under de senaste decennierna, som ofta anknyts till en omfattande export-verksamhet. Det första land i Asien som kom att klassificeras på detta vis var Japan, vars ekonomi tog ordentlig fart efter andra världskriget. Den andra vågen av asiatiska tigrar blev Taiwan, Singapore, Hongkong och Sydkorea. Nu står en tredje våg av länder på kö för att utvecklas och bli spelare på världsmarknaden. Martin Andersson, docent vid institutio-nen för Ekonomisk historia, pekar på ett antal uppstickare i Sydostasien som Kambodja och Burma. Två länder som har resurserna som krävs för utveckling, men som av olika skäl än så länge inte fått möjligheten att bli fullvärdiga tigerekonomier.

TREDJE VÅGENS TIGRARMartin Andersson pratar först om Kambodja, ett land som genom historien plågats av krig, intressekonflikter mellan ko-lonialmakter, svält och folkmord under röda khmerernas kom-munistiska styre. Han berättar att det var först under mitten och slutet av 1990-talet som den ekonomiska utvecklingen fick en chans att ta fart på riktigt. Först utvecklades jordbru-ket, sedan kom textilindustrin och idag består ekonomins bas av turism. Trots en ökad tillväxt präglas landet fortfarande av en befolkning med låg utbildningsnivå, bristande infrastruktur och ett oroligt politisk läge. Trots detta vill Martin Andersson framhålla Kambodja som ett land att räkna med i framtiden. När Andersson går över till att prata om Burma, som det an-dra landet som skulle kunna bli en framtida tigerekonomi, är han dock noga med att påpeka att Burma har desto fler hinder att överkomma (fler än Kambodja). Burma i sig har fantas-tiska tillgångar i form av naturresurser och potential att bli en framträdande risproducent. Dessutom må det politiska styret vara osäkert i Kambodja, men det är ingenting mot vad det är i Burma. Sedan 1962 styrs landet av en militärjunta, och de medborgerliga och politiska rättigheter i landet har klassifice-rats (av Freedom House, ett oberoende forskningsinstitut) som en sjua, vilket är det samma som ”inte fri”.

Enligt Martin Andersson kan staten spela två roller i ett lands ekonomiska utveckling: den kan antingen hjälpa eller stjälpa.

Största hindret för ekonomisk utveckling i Kambodja och Burma ligger enligt honom inte i bristen på resurser, svik-tande humankapital eller en allmän motvilja mot utveckling. Det största svårigheten är snarare det som för dessa två län-der samman, nämligen en stark och kontrollerande stat. Att medborgarna i dessa länder inte är fria i ordets rätta bemär-kelse hindrar dem från att frigöra sin fulla potential. Detta försvårar för länderna i fråga att genomgå samma snabba ekonomiska utveckling som vi sett i Japan och de tidigare tigerekonomierna.

Styret inom de flesta av Östasiens länder vilar på kommu-nistiska eller socialistiska grunder. Det är enbart ett fåtal av länderna som erbjuder befolkningen medborgerliga rättig-heter som kan liknas vid dem som vi i västvärlden åtnjuter. Statens roll är dock inte alltid av ondo och en stark stat behöver inte alltid vara en bidragande faktor till korrup-tion och ineffektivitet. I linje med Martin Anderssons re-sonemang, har staten möjlighet att både hjälpa och stjälpa den ekonomiska utvecklingen. Han säger här att kontrollen måste minska radikalt på många håll, för att riktiga utveck-lingsunderverk ska skapas.

ASIEN, MÖJLIGHETERNAS KONTINENTVärldsdelen Asien har en enorm utvecklingspotential och det är inte bara bland tigerekonomierna som det går att be-skåda positiva (samt naturligtvis en del negativa) effekter av den snabba utvecklingen. Ett bra exempel på detta är Kina, som är ytterligare en asiatisk framgångssaga. Här finns en växande medelklass vilket skapat helt nya möjligheter för utveckling. Efterfrågan på utbildning bland befolkningen tilltar och en allt högre utbildningsnivå leder även till en ökning av landets humankapital, vilket verkar positivt för utvecklingen. Till skillnad från den europeiska industriella revolutionen på 1700- och 1800-talet har dessa länder nu vetskap om utvecklingens ”do’s and dont’s” och kan således undvika de misstag som andra har begått. Redan nu ligger många av Asiens länder i framkant när det gäller forskning och utveckling, och med allt fler länder på gång kan vi utan tvekan vänta oss stordåd av dessa, framtidens, tigerekonomier.

Framtidens tigrar

En tredje omgång asiatiska tigerekonomier är på uppgång. Vilka är dessa och vilka utmaningar väntar för dem? Lundtan har talat med Martin Andersson, docent på Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet för att reda ut begreppen.

Text: Mikaela ForslundIllustration: Thomasine Boris-Möller

- 17 -

Ha-iiaa!

- 18 -

N Å D I G A L U N D T A N

BANGKOK. Jag befinner mig mitt på Khao San Road. Polisen närmar sig lite längre ned på gatan men när jag vänder mig om mot försäljningsståndet igen är samtliga piratkopierade Adidasväs-kor borta. Polisen har dykt upp för att göra en pliktskyldig kontroll men fem minuter senare är alla piratkopior till-baka och polisen har försvunnit. Väl-kommen till piratparadiset.

Jag ringer upp Per Holgersson, som har yrkestiteln nationell specialist i Im-materialrätt och Produktsäkerhet, och arbetar på Tullverket. – Under 2010 beslagtog Tullverket

i Sverige piratkopierade varor till ett värde av 41,4 miljoner kronor, vilket kan jämföras med motsvarande siffra på 5,6 miljoner kronor år 2001. Piratkopiering eller varumärkesför-falskning som det också kallas, är en global industri som har ökat lavinartat det senaste decenniet och som nu står för fem till sju procent av världshan-deln (enligt Svenska Föreningen mot Piratkopiering, SAC). – De allra flesta piratkopiorna, när-mare 85 procent, kommer från Kina och så har det varit de senaste tio åren. Thailand står för närmare sju procent och under 2010 beslagtog vi cirka fyr-

Fake it ´till you make it

tio sändningar med piratkopior däri-från. Thailand är en droppe i havet, vad gäl-ler världens plagiering, men ändå tycks jag bara se kopior åt vilket håll jag än vänder mig. Jag stannar vid ett av marknadsstånden på Khao San Road och granskar den vita Ralph Lauren-tröjan som hänger bland en mängd andra tröjor i alla möjliga färger och märken. – 150 baht, only for you. Good price! You buy, ropar mannen i försälj-ningsståndet där Ralph Lauren-tröjor varvas med andra lyxmärken såsom Gucci och Prada.

Text: Leyla LarssonFoto: Emma Johansson

På Khao San Road i Bangkok trängs stånden där piratkopierade varor säljs. Utan en tanke på vem som i slutändan får betala priset för denna illegala verksamhet handlar var och varannan turist glatt fejkade produkter. Varumärkesförfalskning

har under de senaste åren utvecklats till en miljardindustri.

- 19 -

Den ser ut att vara Ralph Lauren. Det hade kunnat vara Ralph Lauren om det inte vore för det faktum att den kostade ynka 35 kronor och såldes i ett gatustånd på Khao San Road. Jag fortsätter vandra nedåt längs gatan där väskor, klockor, plånböcker, smink, skor och solglasögon från alla möjliga lyxmärken ligger uppradade. Frågan i dagens Bangkok är inte vad som är pi-ratkopierat – utan vad som inte är det.

VÄLKOMMEN TILL PIRATPARADISETEn DVD-skiva kostar tio kronor, en li-cens till det senaste MAC-programmet kan bli din för en tjugolapp och den senaste Louis Vitton-väskan är till salu för hundra spänn. Pengar är av mindre betydelse i piratparadiset, där lyxmär-ken säljs till budgetpriser. Frågan är på vems bekostnad. – Jag handlade precis en Lacoste T-shirt för tjugo kronor, ropar glatt en av alla turister som precis som mig, befinner sig på Khao San Road denna torsdagskväll.

T-shirten kostar en bråkdel av vad originalet kostar i butiken och många turister åker hem i tron att de har gjort ett bra köp samtidigt som de har hjälpt en fattig gatuförsäljare. Men sanningen är att detta är en illegal mil-jardindustri som sägs omsätta mer än 3 400 miljarder per år. Gatuförsäljaren som du köper en piratkopierad t-shirt av är bara sista ledet i en lång kedja av handel med piratkopierade varor. Du räcker fram en tjugolapp för den där T-shirten, men det säger sig självt att det krävs en hel del tjugolappar för att vi skall kunna börja prata om en miljardindustri. Frågan är egentli-gen vem som döljer sig bakom kulis-serna på denna miljardindustri och hur harmlösa de där T-shirtarna, som vi så oskyldigt inhandlar på vår semester, egentligen är. – Enligt svensk lag är köp av pirat-kopior inte olagligt så länge värdet på

varorna understiger 4 300 kronor och det handlar om köp för privat bruk. I andra länder som exempelvis Holland och Italien kan du däremot åka dit för tre plagg, säger Per Holgersson. Brott mot varumärkeslagen eller upp-hovsrätten kan ge maximalt två års fängelse, men i de allra flesta fall ut-färdas enbart böter. Det är en illegal bransch mer lönsam än knarkbran-schen med jämförelsevis små risker och låga straff. Det är helt enkelt en attrak-tiv bransch att investera i. Vinnarna? Den organiserade brottsligheten.

– Det är inte en eller två aktörer som står bakom piratkopieringen utan det rör sig om en jätteindustri där en stor del av piratindustrin är kopplad till den organiserade brottsligheten. Bland de stora aktörerna återfinns exempel-vis gamla knarkhandlare som nu har övergått till piratindustrin för att det är en mer lönsam bransch. Dessutom har man sett förgreningar till terrorist-nätverk. Det kan tänkas vara en av världens mest attraktiva branscher där devisen ”Fake it till’ you make it” gör skäl för sitt namn. Oavsett om det må tyckas vara oförargligt att köpa piratkopiera-de varor av gatuförsäljaren så bör man inse att varenda krona går till att stödja en illegal bransch, där knarkkungar och andra kriminella organisationer dominerar industrin.

Det som började med en oskyldig T-shirt på semesterresan ger således större och mer långtgående konsekvenser än du någonsin hade kunnat ana.

PIRATPARADISETS FÖRLORAREI piratparadiset kan man sägas leva efter Robin Hoods gamla motto: stjäl från de rika och ge till de fattiga. Kon-sumenterna kan handla lyxvaror för budgetpriser, men detta på bekostnad av varumärkenas rättsinnehavare. Det

uppstår en snedvriden konkurrens på marknaden där butikskedjor som säl-jer originalvarorna riskerar att slås ut då ”Pucci” och ”Hericsson” premieras snarare än Gucci och Ericsson. Vid sidan om den ekonomiska debatten pågår även diskussionen om att pi-ratkopiorna undergräver förtroendet för de äkta produkterna och många av de mest kopierade varumärkena har vidtagit åtgärder för att skydda sina märken. Tullverket har idag samarbe-ten med fler än 700 företag som vill ha hjälp med bevakning av deras va-rumärke. – Vid misstanke om att det är kopior som vi påträffar vid godskontroll tar vi alltid kontakt med den rättsinneha-vare som äger varumärket och som har ett samarbete med oss. Det är sedan upp till rättsinnehavaren att bekräfta att det är en kopia och att de vill att vi ingriper.

Är det en kopia som har påträffats är det sålunda upp till rättsinnehavaren själv att driva målet vidare. Enligt Hol-gersson leder processen i nästan samtli-ga fall till en förlikning mellan impor-tören och rättsinnehavaren vilket leder till att samtliga varor förstörs. I övriga

FAKTA: PIRATJAKTEN 201041,4 miljoner kronor i varuvärde 681 ingripanden från Tullverket72 248 artiklar beslagtogs706 ansökningar från rättsinnehavare om samarbete med Tullverket

Källa: Tullverket (Per Holgersson)

”Thailand är en droppe i havet, vad gäller

världens plagiering”

”Det kan tänkas vara en av världens mest attraktiva

branscher”

”De stora förlorarna tycks sålunda vara varumärkenas

rättsinnehavare”

- 20 -

N Å D I G A L U N D T A N

fall lämnas en stämningsansökan in till Tingsrätten, men om inte detta sker inom tjugo arbetsdagar frias godset.

De stora förlorarna tycks sålunda vara varumärkenas rättsinnehavare. Men även den vanliga medborga-ren missgynnas av denna industri. Enligt Interna-tionella handelskammaren har piratkopieringen det senaste decenniet kostat EU-länderna 100 000 ar-betstillfällen.

Piratindustrin har ökat lavinartat och utbudet på kopierade varor sträcker sig idag långt bortom T-shirtarna på Khao San Road. Numera kan man hit-ta falskt vaccin mot fågelinfluensan, verkningslösa malariatabletter, mascara innehållande cancerogena ämnen och mobiler som sprängs på grund av fel-

konstruktion på piratmarknaden. Listan med direkt hälsovådliga produkter kan göras lång, men jag kan skriva under på att ingen tycker det är värt att köpa en piratkopia som kan vara direkt skadlig för hälsan.

Jag strosar nedåt längs Khao San Road. Det pru-tas på alltifrån byxor till de senaste DVD-skivorna, samtidigt som tuk-tuksen tutar vilt i bakgrunden. Även om det må vara enkelt att skylla på korrupta regeringar och organiserad brottslighet när de nega-tiva konsekvenserna av piratparadiset gör sig påmin-da är problemet att det är ett paradis som många av oss turister efterfrågar. Som vi ekonomer lärde oss den där första dagen i föreläsningssalen: så länge det finns en efterfrågan kommer det alltid att finnas en marknad – huruvida den är legal eller inte verkar vara av mindre betydelse.

Ärlig försäljning i Bangkok

- 21 -

Christian Karlsson och Pontus Winnberg är förmod-ligen mest kända som Miike Snows svenska DJ-SET. Innan denna musikaliska succé hade de dock redan skapat sig ett internationellt namn som musikpro-ducenterna Bloodsh-wy & Avant med radiohits så som Britney Spears Toxic, Christina Milians AM to PM och Kylie Minogues Speakerphone på sitt CV. Nu i sommar kan vi få höra ännu mer ifrån dem som DJ-SET Karlsson & Winnberg i samband med att de kommer att släppa ännu fler remixer. Till hösten väntas dessutom Miike Snows nya album, som de ut-lovar ”kommer bli grymt”. Med andra ord, Christian Karlsson och Pontus Winnberg har många bollar i luften.

EN ANNORLUNDA VARDAGNär jag träffar Christian Karlsson och Pontus Winn-berg har de precis varit ute och turnerat i 20 månader. De jobbar konstant eller ingenting alls – det beror på hur man ser på det. Tänket finns alltid där och de

lyssnar sällan på musik utan ett syfte. För Christians del är till exempel gymmet en bra arbetsmiljö, där kan han rensa huvudet och tänka klart medan han tränar sig igenom olika album. Själva jobbet i studion ser de mer som en hobby än arbete. Att syssla med något annat än musik finns inte på kartan. Christian skrattar och säger att han antagligen hade varit kri-minell om han inte fick göra det han gjorde. Att bli skådespelare är i alla fall ingenting för dem. Pontus fyller i att om någon skulle göra ett bra jobb som skå-despelare så skulle det i så fall vara deras agent Niklas Jonsson. Niklas, som tidigare suttit tyst på en stol en bit bort, stämmer finurligt in i skrattet. Jag får käns-lan av att alla utom en själv kopplar till någon form av internskämt, men att jag nog gör bäst i att inte fråga mer om detta.

Christians och Pontus vardag innebär väldigt många resor, turnéer och oregelbundenhet. Det finns inget

Miike Snow att leva för musiken

Tro det eller ej, men det finns faktiskt de som inte vill jobba med debet och kredit. Dessa människor föredrar annat, till exempel att producera lite skön musik.

Nådiga Lundtan har träffat Christian Karlsson och Pontus Winnberg från Miike Snow, för att ta reda på hur olika våra livsöden kan te sig.

Text: Malin NilstoftFoto: Magnus Magnusson

- 22 -

N Å D I G A L U N D T A N

fast mönster eller nio till fem-arbetspass att tala om. Det som Pontus går och trånar efter när han är iväg kan vara något så trivialt som att få komma hem, laga mat och se på film. Det jag är nyfiken på är dock hur de får det att fungera och vilka öden som just deras arbete och hobby ställer dem inför. För hur roligt man än tycker att det är att rita och analysera grafer, så är det inte något som kräver lika många uppoff-ringar av andra och en själv som deras gör.

HUR DE FÅR DET ATT FUNGERAAtt få ihop Karlsson & Winnbergs liv är enligt dem själva en fråga om anpassningsförmåga. Det svåraste, säger de, är att vara iväg och sedan komma hem un-der kortare perioder för då hinner man inte vänja sig. Vad man kan tycka verkar vara svårt med en livsstil som denna är hur man får det att gå ihop med privat-livet. Här berättar Christian: – Det är klart att det är jobbigt när vännerna kla-gar, men det händer inte särskilt ofta. De som räknas har förståelse. Dessutom träffar man så mycket nytt folk hela tiden att det inte går någon nöd på det so-ciala.Jag undrar om man inte blir lite känslomässigt av-trubbad av den där obundenheten. Om den inte re-sulterar i att det blir svårt att skaffa och behålla nära vänner, eftersom man aldrig är på samma plats. Det

Född: 25 februari 1975 i Lerum Bor: Stockholm Favoriträtt: ”Att jag flyttade från Göteborg” Det bästa med mig är: Att jag är från Göteborg Det sämsta med mig är: Att jag är från Göteborg Dricker helst ute: Något varmt Person jag vill träffa: Min dotter Jag är som lyckligast när jag: Hänger med min dotter Om jag var en låt skulle jag vara: John Cage – 4.33

Född: 14 juli 1975 i Småland Bor: Stockholm Favoriträtt: Weetabix Det bästa med mig är: ADHDDet sämsta med mig är: ADHD Dricker helst ute: Vin & Sprit Person jag vill träffa: Hello Kitty Jag är som lyckligast när jag: Vaknar Om jag var en låt skulle jag vara: Ace of Spades

PONTUS WINNBERG CHRISTIAN KARLSSONSjälvporträttSjälvporträtt

tycker inte Karlsson & Winnberg, och Pontus säger: – Det är väl det vad att växa upp handlar om. Man får olika livsstilar och det får man ta. Christian och Pontus beskriver sina liv som outsider-liv. Just eftersom de jämt är på resande fot och stän-digt ser nya ansikten är det ”extra mycket glädje” när de väl träffar andra svenska band och artister. Det brukar ske i samband med festivaler, spelningar och liknande när de umgås mer frekvent och intensivt. Då skapas snabbt en stark gemenskap eftersom alla sitter i samma båt, ”svenskarna i exil” som de lite iro-niskt uttryckte det.

EKONOM ELLER MUSIKPRODUCENTAtt liv kan se olika ut är ganska självklart. Men bara för att man är ekonom måste man väl inte arbeta fasta tider och på kontor? Är man sugen på att ha hela världen som arbetsplats så som Christian och Pontus går det att lösa. Deras liv är både annorlunda och va-rierande; har man den där förmågan att anpassa sig fort är det säkerligen ett väldigt spännande liv. Sna-rare är det en fråga om hur man prioriterar i sitt liv än om man är ekonom eller musikproducent. Det finns positiva och negativa aspekter med båda valen – som Pontus så fint uttryckte det: – Allt har sitt pris.

- 23 -

Svenskar i exil – livet som musikproducent kan vara krävande

- 24 -

N Å D I G A L U N D T A N

Vietnam – en allt viktigare handelspartner

Under senare år har Vietnam uppvisat en stark ekonomisk tillväxt, och är numera en av världens snabbast växande ekonomier.

Trots detta har det nyligen beslutats om att lägga ned Sveriges ambassad i Hanoi vilket har blivit omdebatterat.

- 25 -

Omringat av Kina, Laos och Kambodja ligger Vietnam, ett land som länge har präglats av krig, människoförtryck och kommunism. Nu utmärker en snabb ekonomisk ut-veckling landet. Men hur har denna starka ekonomiska tillväxt varit möjlig? En viktig aspekt är de reformer som genomfördes under 1980-talet och som fortfarande ut-vecklas. Reformerna har lett till en större utrikeshandel och en ökad tillgänglighet för omvärlden, som inneburit omfattande utländska investeringar. BNP-tillväxten har sedan 1990-talet legat bland de högsta i världen på cirka sju till åtta procent per år (med undantag för Asienkrisen i slutet på 1990-talet). Detta kan jämföras med Sverige som haft en BNP-tillväxt på drygt två procent i snitt per år under samma period. Förra året uppnådde dessutom Vietnam status som medelinkomstland (en BNP per ca-pita på över 1 000 USD). Den viktigaste sysselsättnings-sektorn är dock fortfarande jordbruket, vilket ger jobb till mer än hälften av befolkningen.

Vietnam är emellertid fortfarande en enpartistat och har lång väg kvar till att bli ett demokratiskt land med respekt för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och tryckfrihet. Problemen är många. I denna artikel kommer jag dock endast att fokusera på Vietnams ekonomiska ställning och tillväxt, förhållandet till Sverige och den internatio-nella handeln med Sverige.

VIETNAM SOM "TIGEREKONOMI"Vietnams tillväxtsiffror för åren 2006 – 2010 är starka: 8,2 procent BNP-tillväxt år 2006, 8,5 procent år 2007, 6,3 procent år 2008, 5,5 procent år 2009 och 6,8 procent för år 2010. Den privata konsumtionen för år 2010 låg på cirka 9,7 procent, vilket stimulerade investeringarna inom den privata sektorn. Parti- och detaljhandeln ökade med över åtta procent. Offentliga investeringar medförde ett uppsving inom konstruktionsindustrin med över tio procent.

Håkan Ottosson, som är stationerad manager i Ho Chi Minh City vid Exportrådet, säger att UK Trade & In-vestment (brittiska motsvarigheten till Exportrådet) ut-såg landet till den hetaste investeringsdestinationen förra året: – Den starkaste tillväxten sker i konsumentvaror, re-tail, matproduktion, allehanda varor i trä, metall eller plast, telekom, bygg- och fastighetssektorn samt textilier.

Men den starka tillväxten har baksidor. Det stora pro-blemet är hög inflation som för år 2010 uppgick till 9,2 procent. Detta är den högsta inflationssiffran bland grannländerna samt i hela Sydostasien. En konsekvens av detta är att valutan ("Dong") har försvagats. Detta med-för ytterligare ett problem: det blir dyrare att importera vilket gör att det blir underskott i handelsbalansen. Lan-det exporterar främst textilier, skor, elektronik och dato-

rer. Importen består av förädlade (dyrbara) insatsvaror för tillverkningsindustrin och kapitalvaror.

Ett tredje problem är förekomsten av en stor statlig inef-fektiv, skuldsatt företagssektor mot vilket det inhemska bankväsendet har en stark exponering. I mars skrevs i Asian Development Bank: Outlook 2011 att det finns tvi-vel mot bankernas kvalitet i sina tillgodohavanden som säkerheter mot dessa finansiella risker.

Trots problemen ser utsikterna för hög tillväxt, även i framtiden, ljusa ut. Arbetskraftskostnaden i Vietnam är fortfarande jämförelsevis låg. Håkan Ottosson (Exportrå-det) påpekar att Vietnam, inom vissa sektorer, har arbets-kraftskostnader som är 50 till 70 procent av den kinesiska motsvarigheten. Detta har lett till att utländska företag väljer att direktinvestera i Vietnam, samt att kinesiska un-derleverantörer väljer att etablera produktion i landet. I Dagens Nyheter i april i år kunde man också läsa att denna process underlättas av att ett frihandelsavtal har slutits mellan Vietnam och Kina som innebär att de flesta varor nu är tullfria. Senaste data som visar på effekten av fri-handelsavtalet mellan de två länderna kommer från Asian Development Bank: Outlook 2011. Det visar att importen från Kina har ökat med 23 procent och att exporten till Kina har stigit med 49 procent under 2010. Exempel på stora internationella företag som satsar i Vietnam är Intel och Nokia som båda bygger stora produktionsanlägg-ningar i landet.

Om man skall se till vilka de största hindren är att eta-blera affärsförbindelser med landet är det, enligt Håkan Ottosson, att det fortfarande finns branscher som är helt eller delvis stängda för utlänningar, till exempel i telekombranschen. Andra branscher, såsom tillverkning och produktion, har mycket få begränsningar: där ligger utmaningen oftast i att hitta rätt partners och anställda. Språket och affärskulturen kan i vissa fall också ställa till en del problem.

EN GYNNAD MOTTAGARE AV SVENSKT BISTÅNDSverige inledde som det första västlandet handelsrelatio-ner med Vietnam redan år 1969, präglat av det bistånds-politiska projektet, pappersbruket i Bai-Bang. Vietnam var under 1970-och 1980-talen ett prioriterat svenskt bi-ståndsland. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i Vietnam under 1990- och början av 2000-talet medförde att den svenska regeringen år 2009 fattade beslut om att fasa ut det traditionella biståndet till Vietnam under pe-rioden 2009-2013 till förmån för ett "selektivt samarbete" som tar sikte på att förbättra det demokratiska tänkandet, ökad förståelse för mänskliga rättigheter och en hållbar ut-veckling gällande miljö.

Text: Johannes WedinIllustration: Thomasine Boris-Möller

- 26 -

Förhållandet mellan Sverige och Viet-nam blev ett högaktuellt diskussions-ämne i Sverige i samband med behand-lingen av 2011 års budgetproposition i december år 2010. Det framfördes då ett förslag genom en trepartismotion (S, MP, V) om att sänka förvaltnings-anslaget till Regeringskansliet med 300 miljoner kronor. Riksdagen godkände detta förslag med konsekvensen att fem stycken ambassader kommer att läggas ned runt om i världen, däri-bland ambassaden i Hanoi som kom-mer att stängas i december 2011. Efter stängningen förs ansvaret över till Sve-riges ambassad i Bangkok, Thailand. Det här beslutet väckte uppståndelse. I flera debattartiklar riktades protester mot nedläggningen. I exempelvis tid-ningen Expressen den 7 januari 2011 uttryckte flera före detta diplomater, som varit verksamma i Hanoi, sin för-våning över beslutet. De påpekade att Vietnam är – med sina 90 miljoner invånare – på väg att bli en av Asiens viktigaste ekonomier.

Vietnam har tagit emot svenskt bistånd alltsedan det diplomatiska erkännan-det av Nordvietnam år 1969: "Bör vi inte vara närvarande där och i kritisk dialog utveckla den relation vi byggt upp under de senaste 40 åren?”, undrar undertecknarna av debattartikeln. Sve-rige har en särställning i Vietnam som de svenska företagen har dragit nytta av, heter det. Det finns, fortsätter man i artikeln, i ett land som Vietnam star-ka skäl att behålla ambassaden som ett uttryck för sambandet mellan politik och kommersiella affärsförbindelser: "I Vietnam styrs viktiga affärsprocesser alltjämt av staten inom flera för svensk industri viktiga sektorer som till exem-pel energi, infrastruktur, naturresurser och miljö. I dessa fall är ett samarbete mellan näringslivet och en ambassad på plats av största vikt", påpekar för-fattarna till artikeln.

HANDELSUTBYTET MELLAN SVERIGE OCH VIETNAM

Globalt sett är handelsutbytet mellan Sverige och Vietnam litet: av Sveriges totala export under 2010 gick bara 0,15 procent till Vietnam, medan Vietnams andel samma år av svensk import uppgick till 0,18 procent. De största grupperna av varor som ex-

porteras är papper, järn och stål samt värme och kylaggregat. Importen från Vietnam består främst av matvaror, halvfabrikat och verkstadsprodukter.

Exempel på företag som genererar svensk export till Vietnam är Ericsson, ABB, Becker, Tetra Pak, Oriflame, Electrolux, Alfa Laval, Atlas Copco och SKF. – Det är inte så många svenska före-tag som har egen tillverkning i landet, det är bara ett tiotal idag. Av produ-center med egna anläggningar är för-modligen ABB:s transformatorfabrik eller Becker Acromas färgfabrik bland de större svenska investeringarna, säger Håkan Ottosson.

Däremot finns det idag 600 svenska företag som lägger ut produktion i Vietnam, påpekar Håkan Ottosson. IKEA köper omfattande produktions-kapacitet i Vietnam för export, vilket innebär att företaget sysselsätter cirka 250 000 personer i Vietnam hos le-verantörer och underleverantörer. Fö-retaget är en av de största indirekta producenterna i Vietnam. De äger inga egna produktionsanläggningar men köper mycket stora kvantiteter i Vietnam, till exempel då produkter i naturfiber och bambu.

Det som lockar i Vietnam är, enligt Exportrådet, förutom tillväxten inom sektorer som är intressanta för svenska företag, en pålitlig arbetskraft som är någorlunda välutbildad, tillgång till rå-varor, låga tillverkningskostnader och låga företagsskatter.

Vad skall man då tänka på som svenskt företag om man har tankar på att etable-ra sig i landet? Håkan Ottossons råd är: – Företag skall se till att välja rätt partners, till exempel genom att göra en grov marknadsstudie och en affärs-plan. Det är viktigt att jobba nära sina partners och bereda sig på att utbilda och stödja arbetskraften. Vissa saker tar också längre tid i Vietnam än i Sve-rige. Det kan även vara en idé att prata med någon som har erfarenhet i lan-det, till exempel Exportrådet.

”Det stora problemet är en hög inflation”

”Vietnam var under 1970- och 1980-talen ett

prioriterat svenskt biståndsland”

”Sverige har en särställning i Vietnam som

de svenska företagen har dragit nytta av”

- 27 -

Murakami är en fascinerande person. Han beskrivs som medieskygg och världsvan på samma gång. En man som trots sina fyllda 62 år fortsätter att inspirera miljontals ungdomar världen över. Som författare har han en ytterst originell berättarteknik då drömmar, minnen och verk-lighet löper parallella i hans verk. Historierna är nyskapande, surrealistiska och lekfulla. Med Norwegian Wood fick Murakami sitt stora genombrott. Redan första året sålde boken i över tre miljoner exemplar i Japan och Murakami nådde stjärnstatus bland landets ungdomar. Den nu aktuella filmen är regisserad av Tran Anh Hung, som även arbetat med Doften av grön papaya och När solen står som högst. Titeln Norwegian Wood är en anspelning på Beatles-låten med samma namn.

NORWEGIAN WOOD - FILMENNorwegian Wood utspelar sig i Tokyo på 1960-talet. Studentrevolutionen håller på för fullt men huvudpersonen Watanabe deltar inte i upploppen. När Watanabes bästa vän, Kizuki, tar livet av sig lämnar han sin flickvän Naoko helt nedbruten. Både Watanabe och Naoko flyttar till Tokyo för att bearbeta sorgen. Watanabe gräver ner sig i böcker och umgås knappt med någon, när han av ren tillfällighet stöter på Naoko. Trots att Kizukis bortgång är anledningen till att de träffas talar de aldrig om sin gemensamma förlust. Melankoliska och förvirrade börjar de utforska varandra sexuellt och efter att ha älskat för första gången försvinner Naoko utan att säga något. En tid senare får Watanabe reda på att Naoko är djupt deprimerad och att hon flyttat till en klinik. Efter en tid förälskar sig huvudpersonen i Mirikodi, en förförisk tjej från skolan, samtidigt som brevväxlingen med Naoko kvarstår.

Norwegian Wood är en praktfull och sensuell berättelse om ungdomen. Historien berättas i ett lugnt tempo utan att någonsin bli långtråkigt. Scenerna är långa och stämningsfulla och natur-bilderna är stundtals helt enastående. Musiken, skapad av Radiohead-medlemmen Jonny Green-wood, förstärker filmens sorgliga och gåtfulla stämning på ett lysande sätt.

Haruki Murakami är Japans mest framgångsrika romanförfattare. På senare år har hans kändisskap spridits långt utanför landets gränser.

I mars hade Norwegian Wood, filmatiseringen av Murakamis kritikerro-sade kärleksroman från 1987, svensk biopremiär.

Haruki Murakami

Text: Kilian Dieden Richter

- 27 -

R E C E N S I O N

- 28 -

Studenter från Japan, Kina, Israel och många olika europe-iska länder möttes i Lund i början av april för att delta i ett kulturellt utbyte. Projektet kallas för Lund International Week och anordnas av LundaEkonomerna. Tillsammans med sina svenska faddrar och medlemmarna i kommittén fick gästerna prova på en sittning på Kålles, piskande skåne-vindar och IKEA:s köttbullar. Michiko Terazawa var en av deltagarna men var tyvärr tvungen att åka hem en dag tidi-gare än de andra deltagarna. Lundtan hann inte med att pra-ta med henne när hon var här på grund av det fullpackade schema Lund International Week levererade, men vi mailade henne för att få hennes syn på det lundensiska studentlivet samt på jordbävningen den elfte mars.

Hur skulle du jämföra svenskt och japanskt studentliv?– Jag fick intrycket att svenska studenter vet när de behöver arbeta flitigt och när de kan vara helt galna och ha fester. Och de studerar nog mer än oss japanska studenter. I Ja-pan har vi inte studentfester som ni har, men vi tenderar att skolka och är lite lata ibland.

Vilken svensk studenttradition tar du med dig hem?– Jag tycker om att ni svenskar sjunger när ni dricker alko-hol, så nu lär jag mina vänner att sjunga!

Om du fick kombinera de bästa delarna av svenskt och japanskt studentliv – vilka skulle det vara?– Jag föredrar den svenska traditionen att resa utomlands för att studera framför den japanska traditionen att studera hemmavid. Vi saknar ett tillräckligt välutvecklat system för att kunna skicka studenter till andra länder vilket gör det svårare för oss att studera utomlands och minskar möjlig-heterna att träffa utlänningar. Jag föredrar den svenska tra-ditionen att gå ut på klubbar på nationerna istället för att, som i Japan, dricka på pubar eller hemma. Man träffar så mycket nytt folk på klubbar, och det är en bra möjlighet att träffa nya vänner.

Vilket minne från LIW var det bästa?– Jag gillade varenda aktivitet vi gjorde under LIW men jag kommer särskilt ihåg resan till Studentgården i Skanör.

Ett annat perspektivDe senaste månaderna har ingen kunnat undgå medias rapporter om Japan.

Katastrof på katastrof varhelst vi såg. Michiko Terazawa är en japansk student från Tokyo som nyligen besökte Lund.

Text: Cecilia Kahn

N Å D I G A L U N D T A N

- 29 -

Kallhavsbadet var en otrolig upplevelse! Det skulle jag aldrig kunnat göra i Japan. Jag gillade också cykelturen på lands-bygden, det var verkligen fint. Omgivningen var så vacker!

Vad tycker du att svenska studenter borde se och göra om de kom till Japan?– Jag vet att många tänker på flodvågor, jordbävningar och radioaktiv tragedi när de tänker på Japan. Men situationen i Japan förbättras hela tiden och jag tycker att utlänningar borde komma till Japan och lära känna vår kultur. Vi är stolta över vår kultur: saker som sushi, samurajer, ninja och manga. Jag skulle ge rådet att åka till Kyoto, en stad som var Japans huvudstad i 1 000 år.

Precis som Michiko säger förknippar de flesta just nu Japan med den tragedi som nyligen drabbat landet och befolk-ningen. Hon var hemma i Tokyo när jordbävningen slog till.

Hur upplevde du jordbävningen?– Det var otäckt. Vi har ofta jordbävningar men jordbäv-ningen den elfte mars var den största som de flesta av oss någonsin upplevt.

Vilka var de omedelbara konsekvenserna i Tokyo?– Först och främst fungerade inte trafiken. Eftersom att vi reser med tåg dagligen var hela staden i panik. De flesta var tvungna att promenera hem och vissa behövde till och med hitta någonstans att tillbringa natten. Många offentliga byggnader stod öppna för de som inte kunde ta sig hem.

Hur skulle du beskriva allmänhetens reaktion på jord-bävningen i Tokyo?– Hela staden var i panik för att vi inte visste vad som skulle hända. Bland annat fanns det en risk för matbrist. Upplever ni fortfarande konsekvenser?– På vissa vis, ja. Vi har inte de planerade strömavbrotten längre, men tåg och bussar är ofta försenade, vilket ibland försvårar vardagen.

Enligt vissa rapporter skall Tokyo i framtiden drabbas av ännu en jordbävning, ännu värre än den senaste. Hur känner du inför den prognosen?– Jag har sett på TV, att förut har den största jordbäv-ningen ofta inträffat fyra månader efter den första, så jag är ganska orolig och rädd för det. Men vi är japaner och Japan är där vi hör hemma så jag tror att vi måste finna oss i situationen. Vi har ingen annanstans att ta vägen så jag antar att vi inte kan undkomma det.

Hur känner och tänker du om kärnkraftskatastofen? Tror du att energipolitiken i Japan kommer att föränd-ras från och med nu?– Den allmänna opinionen är emot kärnkraft. Men större delen av elektriciteten vi konsumerar i Tokyo produceras i kärnkraftverk. Därför är det så att vi måste behålla dem för att behålla kapaciteten att producera tillräckligt mycket elektricitet. Det är miljövänligt också så jag tror inte att energipolitiken kommer att förändras.

Tror du att nyhetsrapporteringen i världen skiljer sig från de japanska medierna?– Ja, jag tror att japanska nyheter är annorlunda än CNN eller BBC. Japanska nyheter fokuserar både på flyktingar-nas situation och hur Tokyo påverkas. Men på BBC eller CNN ligger fokus mest på kärnkraftskatastrofen. För oss känns det som att utländska medier överdriver hela situa-tionen.

Kort efter att Michiko skickat sina svar på Lundtans frågor trillar ett till mail från henne in. Hon skriver att hon vill tillägga att utlänningar inte skall vara rädda för att besöka Japan. Många japanska företag kämpar för sin överlevnad nu efter att fabriker stått stilla i flera veckor. Hon säger att japanerna behöver uppmuntran från människor från exem-pelvis Sverige och att tillsammans kan vi alla hjälpa Japans ekonomi att växa sig stark igen. Hon avslutar mailet med en smiley.

Michiko Terazawa

- 30 -

N Å D I G A L U N D T A N

Jag mötte Raj i Nepal, norr om staden Pokhara 2009. Där backpackade jag med en vän och vi hade bokat en guide för en av de populäraste vandringarna i landet, i naturreservatet Annapurna. Det var en leende man som mötte oss, med en an-tydan till bekvämlighetsmage och lunchpausen redan inplane-rad. Vi lärde känna honom allt eftersom vi gick genom rhodo-dendronskogar, över glaciärer och forsar. Han berättade om allt möjligt: sina döttrar, sina dåvarande arbetsförhållanden, berg och vandringsrutter, storstaden och sina drömmar att resa.

FÖRÄLDRALÖSRaj föddes i en by på den nepalesiska landsbygden. Enligt of-ficiella papper var året 1982, men hans mormor säger 1981. Men vilken betydelse har födelsedatumet för en fattig pojke på landet? Fadern lämnade familjen tidigt och modern övergav Raj när han var sju år gammal. Släkten på faderns sida försköt honom och han fick bo hos sin mammas släktingar. Moderns familj hade inte råd att ha kvar honom och han fick flytta vi-dare till en annan släkting. Rajs fasta punkt var skolan. Som fortfarande är fallet för nepalesiska skolbarn på landsbygden innebar skolgången långa sträckor att färdas varje dag. Barnen

i Rajs by gick två och en halv timme till skolan och lika långt tillbaka. Vid nio års ålder återförenades Raj med sin far. Fadern hade vid det laget gift om sig och hade nya barn. Raj berättar om hur illa styvmodern behandlade honom; han kallar henne för en ”typisk styvmor” som rev sönder hans skolböcker och försvårade hans skolgång.

Till slut flyttade Raj iväg från landsbygden till Nepals huvud-stad Kathmandu. En släkting gav honom husrum och ordnade arbete hos en man Raj beskriver som ”a gentleman”. Raj skötte hushållsarbetet från fyra på morgonen till elva på kvällen. Varje eftermiddag fick han tre timmar ledigt för skolan.

Efter två år var det dags att flytta tillbaka till moderns famil-jehem. I Kathmandu hade Raj hoppat av skolan och ville nu återuppta sina studier. Det krävdes dock pengar till skolavgif-ten. För att få råd att studera tog Raj olika arbeten i byn. Bland annat blev han värvad till en grupp av vedsmugglare, men efter några veckor grep polisen hela gruppen. Raj flydde med hand-fängslet på och det tog honom två dagar att bli av med dem. Ärren finns fortfarande kvar.

En entreprenörs historia

Text: Cecilia KahnFoto: Adventure Mission Nepal Treks & Expedition Pvt.Ltd.

Raj Kumar Dhamala driver sin egen vandringsagentur i Nepal. Denna startades för två år sedan, och siktar nu på att etablera sig som en av landets största. Men han kommer från en svår bakgrund. Därmed blir artikeln om

en entreprenör i Asien, samtidigt historien om en föräldralös pojke.

- 31 -

EN ENTREPRENÖR ATT INSPIRERAS AVDetta är början på Rajs häpnadsväckande liv. Han har gått igenom mer än de flesta men ändå har han landat på fötterna och fortsatt framåt. Men varför ett reportage om just Raj i just Nådiga Lundtan? Förutom ett levnadsöde som förtjänar att skrivas om, är Raj idag en entreprenör. Turistnäringen är stor i Nepal och speciellt för vandringar. Han startade sin vandringsagentur 2009. Under högsäsong arbetar uppskatt-ningsvis 50 personer för honom. Raj är inte gammal, men han driver nu sitt eget företag och försörjer sin familj på fyra personer. Det finns inga seminarier om entreprenörskap som bättre kan illustrera vad envishet och drömmar kan leda till.I långa mail berättar Raj för mig om sin barndom, sina dröm-mar och sin framgång. Engelskan är inte alltid helt enkel att hänga med i. Det är den hemsnickrade stilen hos en man som mest använder sig av talspråk. Men en slutsats drar jag av hans egendomliga språk: nepalesiskan måste vara ett poetiskt språk. Alla nepaleser jag har kontakt med skriver på samma vackra och målande vis. Min romantiska ådra vill få mig att tro att poesin i språket hänger samman med landets storslag-na miljöer. Från stimmiga och förorenade Kathmandu, till

noshörningstäta djungler till världens högsta berg. Allt finns i lilla Nepal, på en yta mindre än en tredjedel av Sveriges.

SKULDSATTRaj flyttade till slut tillbaka till Kathmandu. Hans ambition var att studera vid ett universitet i storstaden, men han hade inte råd med avgiften på 100 rupies. Enligt min uppskattning motsvarar den summan idag som högst 50 kronor. Istället fick Raj hanka sig fram utan några vidare framtidsutsikter till att han hittade en annons för skådespelare. Han sökte och fick rollen – mot att han betalade sin egen utbildning. Kostnaden var 10 000 rupies, en astronomisk summa för Raj som ju precis nekats ett lån på 100 rupies. För att skrapa ihop pengarna återvände Raj till sin hemby men ingen ville låna honom pengarna. Till slut tog en morbror till Raj ett lån för hans skull. Han kunde påbörja sin utbildning. Men det blev ingen film. Kamerateamet försvann med pengarna. Raj var utblottad från början, och nu hade han dessutom en skuld. Turistkvarteren i Kathmandu heter Thamel. Där driver det runt turister av alla olika slag, gatubarn, marijuanaförsäljare, arbetssuktande bergsguider, flöjtförsäljare – och en gång i ti-

- 32 -

N Å D I G A L U N D T A N

den även Raj. Han sökte vilket arbete som helst och till slut fick han ett – som bärare för en vandringsgrupp. Lönen var en dollar om dagen.

Bärare är ett tungt yrke, men han lärde känna stigarna i bergen, vad turisterna ville se och framför allt lärde han sig engelska i det närmaste flytande. Detta var chansen Raj fick att börja på något nytt – och han tog den. Un-der två år bar Raj sin väg genom Himalaya. Ibland delade guiderna med sig av dricks och mat, ibland inte. Men Raj visste nu vad han ville arbeta med och han började läsa böcker om turism, eko-turism, biologisk mångfald, kul-tur, historia, religion och engelska.

EGEN FÖRETAGARESom ett tecken på att Rajs tur började vända gifte han sig. Som de flesta äktenskap i Nepal arrangerade en släk-ting giftermålet. De introducerades för varandra och två veckor senare gifte de sig. Arrangerade äktenskap är inte något västerlänningar är vana vid, men i Nepal blir de flesta par presenterade för varandra av släktingar. Raj stu-derade samtidigt som han arbetade sig upp i de strikta hierarkierna bland guider och bärare. Han fick till slut en statlig licensiering som bergsguide och började arbeta för en vandringsagentur. Men efter fyra år där fick Raj nog av uteblivna löneutbetalningar och att de bästa vandringarna konstant gick till andra guider. Han började frilansa istäl-let. Men han ville driva sitt eget företag och 2009 regist-rerade han Adventure Mission Nepal Treks & Expedition Pvt.Ltd.

Idag har han en trogen skara kunder som återvänder gång på gång och efterfrågar honom som guide. Raj är upp-skattad av sina klienter och han säger att han tror att det är på grund av sitt lugna sätt och ärliga och hårda slit. Kli-entelet består av människor i alla åldrar från hela världen. Tack vare sina entusiastiska och återkommande kunder färdas ryktet om Adventure Mission Nepal Treks & Ex-pedition Pvt.Ltd genom ”word-of-mouth” metoden. All annan annonsering sker via Internet och Facebook. Han talar även om att resa för att marknadsföra sitt företag, men det är inte enkelt. Hittills har han inte kunnat få visum för att lämna Nepal. Raj har lärt sig från sin uppväxt hur svårt fattiga barn har det, hur utnyttjade de kan bli och han vet värdet på ut-bildning. Därför går 15 procent av intäkterna till hans hemby och han stödjer skolgången för tio barn i byn. Han kan försörja sin familj och låta sina två flickor få en bra ut-bildning. De lån han en gång satt fast med är återbetalda. Om framtiden säger Raj såhär:– Finally, I have a dream to establish my company with high ranking in the tourism industries of Nepal. I dream to support the people that I mentioned above. And also, I think of how can I promote and introduce the Nepal in the world!

Detta är Nepal:

En fjärdedel av Nepals befolkning lever under

fattigdomsgränsen.

BNP per capita (2010) var $1200 – Sveriges BNP

per capita är $39 000.

33 procent av BNP består av jordbruk och 75

procent av arbetskraften arbetar med jordbruk.

Nepal är till 80 procent hinduiskt.

Bärare refereras till som ”sherpa” ibland. Sherpa

är en etnisk grupp med tibetanskt ursprung som

håller till i främst västra Nepal. De flesta bärare är

inte sherpas och de flesta sherpas är inte bärare.

- 33 -

Att kostnadsminimera och vinstmaximera är begrepp vi ekonomer omöjligt kan undgå. Gemensamt för alla företag, stora som små, är att just de begreppen utgör några av grundvalarna för att få det att gå runt. Mer specifikt för varje företag är dock hur och var man väljer att utagera dem. Ett exempel är att dra nytta av så kallad ”global sourcing”, vilket innebär att företag importerar från eller producerar i det land där de bästa förutsätt-ningarna för en låg totalkostnad finns.

DEN SLUTLIGA TOTALKOSTNADENAtt flytta sin produktion till Asien är visserligen knap-past något nytt eller uppseendeväckande sätt att kost-nadsminimera. De flesta känner till att lönerna är lägre, arbetskraftsutbudet större och driftkostnaderna mindre i lågkostnadsländer som exempelvis Kina, Taiwan och Sydkorea än vad de är i högkostnadsländer så som Sve-rige. Det är inte för intet som det finns starka incitament för de flesta tillverkningsföretag att kontrollera huruvida

produktionen bör flyttas till Asien eller ej, och i så fall till vilken grad. För vissa företag är det kanske mest lön-samt att flytta hela produktionen till Asien medan det för andra är förmånligare att flytta enbart delvis. Det är dock skillnad på flytt och flytt, varför man måste skilja på begreppen omlokalisering och outsourcing. Omlo-kalisering innebär att företaget flyttar sin produktion till en annan geografisk plats. Outsourcing betyder att verksamheten överlåtits till en extern leverantör, det ur-sprungliga företaget tappar alltså därmed den fullständi-ga kontrollen över tillverkningen (som de hade behållit vid omlokalisering).

Detta är skillnader som har varit särskilt aktuella för exempelvis danska högtalartillverkaren Dali. År 2008 offentliggjordes att Dali skulle öppna upp en egen pro-duktion i industristaden Ningbo, strax söder om Shang-hai, istället för att förlita sig på den tidigare importen från de kinesiska underleverantörerna. Även om det inte

Text: Malin NilstoftFoto: Robert Carlsson

Global sourcing och fenomenet produktion i Asien

Under de senaste årtiondena har västerländska företag förlagt sin produktion i Asien för att minska sina kostnader. Nu börjar vissa flytta hem igen, bland annat för att fördelarna med geografisk närhet väger upp möjligheten till besparingar.

- 34 -

N Å D I G A L U N D T A N

skulle innebära ett totalt stopp av import så skulle det syfta till att säkerställa kvaliteten på varorna. – Dali Ningbo blir först och främst etablerat för att höja kvaliteten på den kinesiska produktionen. Det är dessutom viktigt för oss att vi själva är permanent till-gängliga i området, så att vi kan genomföra kvalitetssäk-ringar av de komponenter som vi får framställda av de kinesiska underleverantörerna, sade VD Lars Worre på Dali till danska EhrvervsBladet den 2 april 2008.Innan Dali Ningbo öppnades fraktades komponenter-na från Kina till Danmark, för att i montagefabriken i Nörager testas och användas vid produktionen. En omlokalisering innebar alltså för Dali en påskyndning av kvalitetskontrollen samt en kostnadsminimerande framställning.

Knappt tre år senare, närmare bestämt 17 februari 2011, kunde vi dock se rubriker som ”Dali-produktion træk-kes hjem fra Kina”. Förvisso var produktionskostnaden i Kina 15 procent lägre än i Danmark, men fördelarna med att ha allt under samma tak vägde upp.

– Kina är för långt bort när du skall produktutveckla. Det finns ett stort värde i att ha allt under samma tak. Vi måste titta på hur vi kan använda den kinesiska fabriken för att kunna hålla fortsatt låga priser, men använda den danska fabriken till att säkerställa hög kvalitet, sade Lars Worre till Børsen. Vad Lars Worre förklarar för Nådiga Lundtan är dock att många journalister missförstått syftet med tillbaka-flytten. Det handlar inte (som många framställer det) om att de lämnar Asien helt för dansk produktion. Han förklarar att Dalis dyrare produkter alltid har tillverkats i Danmark och att det endast är deras budgetprodukter som outsourcats till Asien. Vidare kommer de att fort-sätta sin egenproduktion i Ningbo och importera från kinesiska underleverantörer vad gäller de billigare varor-na, men att det är produktionen av själva drivenheterna inuti högtalarna som skall flyttas tillbaka till Danmark. Detta då de danska ingenjörerna, enligt Lars Worre, är långt före omvärlden när det gäller att komponera ihop ”en delikat akustik och finjustering av ljud och toner” och att det är just det som är Dalis nyckelkompetens.

ETT RISKTAGANDENu fick Dali förvisso ut någonting av att starta en egen fabrik och sedan delvis återgå till dansk produktion i form av kunskap och erfarenhet, men så är inte alltid fallet. Att flytta sin produktion från hemlandet till Asien innebär oftast ett risktagande för företaget och det är inte alltid det är lönsamt. Dali hade också rent av kun-nat förlora på sina försök att kostnadsminimera. Inte

nog med att man får räkna med ofantligt höga kostna-der för själva omställningen, det finns även en påtaglig osäkerhet att beakta. Speciellt om det fungerar hyfsat bra så som det är i dagsläget och man därmed har något att riskera. Osäkerheten med att etablera produktionen i Asien rör för de flesta företag främst kvalitet, växelkur-ser, transportkostnader, kommunikationsproblem och produktionskostnader. För att minimera denna osäker-het har dock en ny marknad expanderat genom åren. Det ökade intresset vi har sett för asiatisk produktion har medfört en efterfrågan på företag som underlättar själva etableringen. Idag går det att få hjälp med allt så som sökande efter fabrikslokaler, att hitta kompetent personal, genomförande av kvalitetskontroller, logistik-organisation med mera. Oavsett vilken typ av verksam-het företaget bedriver går det att hitta en expert för just det området. Dessutom uppstår ett behov av exempel-vis jurister, marknadsförare och revisorer som befinner sig på plats vilket även har lockat fler tjänsteföretag till Asien och inte bara industriverksamheter.

FRAMTIDENDet är omöjligt att förutspå framtiden för nyttan av glo-bal sourcing och just produktion i Asien. Det finns inget generellt spår företagen följer då det inte finns ett uni-versellt applicerbart koncept för att kostnadsminimera. Just därför kan framtiden se ljusare ut för vissa företag och mörkare för andra. Vad man kan dra som slutsats är dock att prisskillnaderna mellan skandinavisk och asiatisk produktion kommer att minska med tiden när levnadsstandarden i Asien stiger i den takt den gör (för-utsatt att den skandinaviska inflationen håller samma tempo som idag).

Prisskillnaden kommer dock inte att komma i närhe-ten av utjämning på länge (om ens någonsin), och är därmed inte den mest påtagliga faktorn till det mins-kade intresset för egenproduktion i Asien. Det som framträder mest är istället att Dali inte är ensamma om att se fördelarna med att ha allt samlat under samma tak. Nytta och lärdom kan dras av våra asiatiska vänner men när det kommer till kritan kan det faktiskt vara rätt praktiskt att ha köket, kockarna och recepten samlat i ett och samma rum. För att slå sina kloka huvuden ihop måste man ha möjlighet att göra det. Och är det inte just det som gör ett företag unikt och driver det framåt mot nya, innovativa produkter och idéer?

”Fördelarna med att ha allt under samma tak vägde upp”

”Det är inte alltid det är lönsamt”

- 35 -

Asien är populärt – inte minst bland företag

- 36 -

Taiwan gick från att vara ett u-land till ett i-land på bara några decennier (det låter länge men är väldigt lite i sam-manhanget), deras otroliga utveckling brukar refereras till som ”Det taiwanesiska miraklet”. Tack vare en otroligt skickligt förd politik och lite hjälp från omvärlden räknas idag Taiwan till en av de fyra tigrarna – det vill säga en av de fyra största ekonomierna i Asien. De övriga tigrarna är Hongkong, Singapore och Sydkorea. Innan vi tar en titt på hur Taiwans regering lyckades med sitt mirakel, bör vi reda ut lite om Taiwans politiska historia. Taiwan kan liknas vid Japan och Kinas motsvarighet till Sverige och Danmarks Skåne – de har båda kontrollerat och krigat om ö-landet. Utöver det har flera europeiska länder försökt kolonisera Taiwan. Efter inbördeskriget i Kina 1926-50 med kom-munistpartiet och Mao Zedong på ena sidan och det sty-rande partiet Kuomintang (KMT) på andra sidan flydde den besegrade regeringen KMT till Taiwan. Inbördeskriget upphörde tillfälligt under andra världskriget då Japan inva-derade Kina och erövrade Taiwan. Efter andra världskriget släppte Japan alla krav på Taiwans suveränitet – men de sade inte vilket land det skulle tillhöra istället, vilket även på senare år har ställt till med problem angående Taiwans suveränitet. KMT satte efter inbördeskriget upp sitt hög-kvarter i Taipei, Taiwans huvudstad, och hävdade att de representerade hela Kina i Republiken Kinas namn – alltså inte Folkrepubliken Kina som bildats på fastlandet och som även de ansåg sig företräda hela Kina, inklusive Tai-

wan. Republiken Kina var ett av fem länder som grundade FN och Republiken Kina företrädde hela Kina i FN under en period och erkänns fortfarande av vissa stater, även om större delen av världen har accepterat Folkrepubliken Kina som det ”riktiga” Kina. När Taiwan fick sin självständig-het, eller om landet överhuvudtaget är självständigt är om-tvistat, men klart är i alla fall att de styrt sig själva sedan 1949. Det viktigaste ur ett ekonomiskt perspektiv att ta med sig från den här lilla historielektionen är att när Kuo-mintang (KMT) flydde och satte upp sin bas på Taiwan tog de med sig Kinas guldreserv på ungefär 170 miljoner dollar, en relativt liten guldreserv men klart behjälpligt för Taiwan i deras uppbyggnad. Guldreserven tillsammans med Kinas affärs- och akademiska elit, som skydde det kommunistiska partiets politik och därför flydde tillsam-mans med KMT till Taiwan, gav goda förutsättningar för ekonomisk och politisk tillväxt.

När Taiwan blev till sin nuvarande form rådde det hyper-inflation i hela Kina på grund av att KMT tryckt alldeles för många sedlar. Det första regeringen gjorde var att med hjälp av guldreserven skapa en myntfot baserad på guldet och med hjälp av de affärsmän som flytt från Kina samt ett miljardbidrag från USA stabilisera valutan. Japan hade byggt upp ett bra infrastruktursystem under tiden de ock-uperade Taiwan vilket tillsammans med den stabiliserade valutan och kapitalet från USA möjliggjorde att Taiwan

Det taiwanesiska miraklet

Allt talade verkligen inte för att Taiwan skulle utvecklas till den framgångs-rika ekonomi som landet är idag. Ändå har de tagit sig från politiskt tumult,

via jordbruksreformer, till dit de är idag.

Text: Martin Lindbäck

N Å D I G A L U N D T A N

- 37 -

kunde starta igång ett framgångsrikt ekonomiskt segertåg. En av de absolut viktigaste förändringarna som genom-fördes var jordbruksreformen.

Regeringen införde en lag, inspirerad av den landreformslag som Amerika infört i Japan efter andra världskriget, som gav tillbaka stora delar av den odlingsbara marken till bönderna och som hindrade landägare att ta ut för höga hyror av de arrenderande bön-derna. Vidare fick en person som inte odlar sin egen mark inte äga mer än tre hektar land. Lagen förminskade den jordägande överklassen som länge utnyttjat bönderna och skapade däri-genom en jämnare inkomstfördelning i landet, vilket i sin tur lade grunden för att den samlade efterfrågan ökade, både vad gäller sparande och spende-rande.

Då bönderna i större utsträckning började äga sin egen mark istället för att hyra den fick de incitament att ut-veckla den och jobba hårdare eftersom det nu lönade sig betydligt mer att lägga manken till. Detta ledde till att jordbruket blev mer effektivt och att

fler personer kom in på arbetsmarkna-den, framför allt ökade antalet kvinnor på arbetsmarknaden i flertalet sektorer. Jordbruksreformen frigjorde alltså både kapital och arbetskraft. Kapitalet som frigjordes investerades antingen tillbaka i bondgården eller åkermarken, men flertalet bönder valde att överge jord-bruket till förmån för att bygga fabriker för sitt nyförskaffade kapital, där ny-startade företag kunde producera varor. Det tog inte lång tid efter det att jord-bruksreformen infördes till att flera av de produkter vi använder i västvärlden var ”Made in Taiwan”. En kul anekdot är att många saker där det står ”Made in China” inte syftar på Folkrepubli-ken Kina utan på på Republiken Kina – alltså Taiwan, framför allt gäller det saker producerade innan 1970. Jord-bruksreformen i Taiwan brukar ses som ett föredöme och ett exempel att följa för andra länder i liknande situationer. Tyvärr är det inte enkelt att föra över konceptet till andra länder eftersom att de som genomförde reformen i Taiwan inte själva ägde något land eller strävade efter att göra det, vilket gjorde att refor-men kunde genomföras fredligt. Många u-länder, i till exempel Afrika, skulle

kunna ha stor nytta av en jordbruksre-form, men det är svårt att tänka sig att den skulle kunna genomföras fredligt, eftersom att de som har makten ofta tenderar att vilja behålla den och njuta dess frukter.

Jordbruksrefomen var naturligtvis inte den enda faktorn, men tillsammans med guldreserven troligtvis en av de all-ra viktigaste. Andra fakorer som bidrog till Det taiwanesiska miraklet var att regeringen främjade export istället för import vilket gjorde att Taiwan snabbt kunde utnyttja den växande globalise-ringen och samtidigt bygga upp en håll-bar marknadsekonomi på hemmaplan. Dessutom kontrollerade man takten på populationstillväxten. Idag tillverkas fortfarande väldigt mycket produkter i Taiwan, men fokus har skiftats från enklare produkter såsom paraplyer och smycken till högteknologiska produkter såsom IBM:s mikrochips eller HTC:s smartphones. År 1962 var BNP per ca-pita i Taiwan 170 dollar, alltså ungefär samma som Kongo eller Zaire – 2008 var BNP per capita 33 000 dollar, till-räckligt för en plats på topp 30-listan i världen. Inte illa för ett litet ö-land.

Fakta...Ang Lee är troligen Taiwans mest kända medborgare. Han har regis-serat bland annat Brokeback Moun-tain och Crouching Tiger, Hidden Dragon.

Befolkningstätheten i Taiwan är 642 personer per kvadratkilometer, 56 personer färre än Nederländerna.

Taiwans fauna omfattar tio endemiska däggdjursarter.

Taiwan har världens tredje största valutareserv.

N Å D I G A L U N D T A N

Plötsligt vill alla veta var du köpt din tröja

Text: Martin BjörgellFoto: John Sander

”Midseason sale” står det på stora af-fischer i butikernas skyltfönster i cen-trum. ”Köp tre, betala för två” basune-rar kedjan bredvid. Då fokus hamnar på priset är det troligen få som också ställer sig frågan om hur vårens skö-naste plagg producerats. Ställ dig själv frågan hur ofta du funderar över fälten där bomullen odlats? Eller fabriken

som tillverkat trådarna? De kemiska laboratorierna som producerar och färgar tyget? Sömmerskorna som för några ören per plagg sytt den där fest-blåsan eller smokingjackan du älskar? Om du inte funderat så mycket, läs vidare. Som ekonomstudent ges tidigt kunskap i utbildningen om mark-nadskrafter och sambandet mellan

tillgång och efterfrågan. Porter lär oss hur värdekedjan fungerar och Kotler om hur viktigt priset är för företagens marknadsföring. Olika sätt att effekti-visera verksamheten och hur stor an-del som utgörs av personalkostnader vid tillverkningsindustrin blir central. Globalisering, frihandel och outsour-cing är i de närmaste fixstjärnor i vo-

I dagens globaliserade värld upprepas det ofta att avstånd har minskat och att förståelsen av varandras behov således ökat. Men sambandet är långt ifrån kausalt. Bevis för detta

finns inte minst inom den stundtals mycket grymma klädesindustrin.

- 39 -

kabulären. Mer liberala inriktningar menar att frihandeln och den fria marknaden leder till att globalise-ringen får effekter som skapar tillväxt, och därmed utjämnar reala skillnader i välfärden. Argumentet är att fri kon-kurrens och handel genererar de mest effektiva lösningarna vid produktion och tillverkning. Detta skall i slutän-dan leda till att utvecklingsländer ges en högre produktionsnivå till följd av lägre kostnader för till exempel ar-betskraft, och att den högre omsätt-ningen får positiva effekter för alla de som sysselsätts av arbete.

FRIHET GENOM TILLVÄXTDen nuvarande globaliseringsvågen sägs ha sitt ursprung i 1980-talet, då begreppet blev allmänt erkänt. Histo-riskt har dock globalisering varit ett fenomen som sträcker sig århund-raden tillbaka. Faktum är att det var precis vad de spanska kolonialmak-terna sysslade med då de globaliserade Latinamerika vid 1500-talets början. Huruvida de etiska och sociala aspek-terna var ifrågasatta redan vid den ti-den förtäljer inte historien.

Åter till det inledande resonemanget. Idag tillverkas en stor del av de kläder som säljs av de stora svenska och in-ternationella kedjorna i länder i Asien. Bangladesh, Pakistan och Indien syns återkommande på den lilla tvättlappen på insidan av plaggen. Mycket tydliga-re än så blir sällan klädernas ursprung. Samtidigt innebär globaliseringen att avstånden i världen minskar.

Kanske är det så att ursprunget inte längre spelar så stor roll, förutsatt att det sociala ansvarstagandet finns på plats. Johan Rockström, professor i naturresurshushållning vid Stock-holms universitet, menar att det inte finns en motsättning mellan tillväxt, frihet och en friare värld. Victor Harju, vice ordförande i Unga Örnar,

kontrar med att det beror på hur man definierar frihet, och om friheten gäl-ler människor eller kapital.Insitutet Economist Intelligence Unit (EIT) bedömer Indiens tillväxt till över sju procent årligen sedan 1994, och räknar med att industrisektorn vuxit med 16,7 procent årligen sedan 2009 då landet började återhämtas efter den ekonomiska krisen året dess-förinnan. Samtidigt uppskattas 500 miljoner av landets dryga 1,2 mil-jarder invånare idag leva med osäkra anställningsformer. Dessa är vanligen sysselsatta av textilindustrin, och har varken fast lön eller rättigheter till planerad arbetstid. Lika många män-niskor som motsvarar 50 gånger Sve-riges population arbetar alltså i denna informella sektor, utan anställnings-kontrakt, utan rättigheter och utan en garanti för morgondagen.

Vidare visar statistiken höga siffror för barnarbete. Utbildningen för stora delar av befolkningen är för kostsam, och för att bidra till familjens för-sörjning och mat för dagen tvingas barnen inleda sin yrkeskarriär tidigt. Ofta blir första jobbet sortera skräp på någon av stadens soptippar– ett ar-bete som sker utan skyddskläder, utan pauser och lunchrast och utan över-tidsersättning.

GLOBALISERINGENS PARADOXDanska DR1 rapporterar om hur in-ternationell kontroll och sanktioner inte nödvändigtvis gör det bättre. Efter att danska bolag granskats och myndigheter funnit att deras underle-verantörer inte uppfyllde villkoren för barnarbete gjordes insatser i berörda fabriker. Statistiken visade kort där-efter att problemet med minderåriga som arbetade långa dagar upphörde. Vidare granskning visade dock att barnen istället övergått till sexhandel och prostitution då de inte längre kunde försörja sig på sitt arbete i tex-tilindustrin. Personligen har jag svårt att hålla tillbaka tårarna då jag läser exempel efter exempel där våra kon-sumtionsmönster tydligt exploaterar utvecklingsländer. Det är barn som far illa, miljö som förstörs och unika naturmiljöer som för alltid går förlo-rade. Det är kvinnors utsatthet, patri-

arkatets utbredning och giriga gubbar i kostym som tjänar pengar på de som inte kan eller vågar göra motstånd.

DR1 fortsätter sin rapportering och konstaterar att villkoren för många av de 500 miljoner som arbetar i Indiens informella sektor gör att de aldrig har ett förhandlingsläge vad gäller lön. Fattigdomen är hög liksom arbets-lösheten, och det finns alltid någon som är beredd att göra samma jobb lite billigare. Globaliseringens baksida menar somliga. Att debatten startat är ett steg i rätt riktning menar andra. För att inge lite hopp till den dystra bilden ger jag ett exempel. Vid World Economic Forum utsågs design-studenten Natalia Allen till Young Global Leader. Hon inspirerar nu branschen att övergå till social håll-barhet, etiskt mode och säger att det går att göra skillnad med medvetna val. "When you pay $5 for a T-shirt, the true cost is paid for by everybody else.” säger hon i sitt tacktal vid ce-remonin. Medvetenhet och viljan att förändra situationen till det bättre är tydlig.

Vad som avgör om globaliseringen blir positiv eller ej verkar således vara de värderingar som styr konsumenter och tillverkare i deras val. Då medvetenhe-ten ökar hos kunderna, ökar kraven om god etik och bättre arbetsförhål-landen. Samtidigt blir företagens CSR-arbete allt viktigare, värdegrunden en betydelsefull komponent i marknads-föringen och transpensen tydligare. ”Ingen vill veta var du köpt din tröja”, sjöng Raymond och Maria sommaren 2004. Men tiderna förändras. Plöts-ligt vill alla veta var du köpt din tröja. Snart kanske de också vill veta var den är gjord och hur den tillverkades. ”Midseason sale” står det i butikernas skyltfönster. Frågan är bara vem som egentligen betalar för det.

”Bangladesh, Pakistan och Indien syns återkommande på den lilla tvättlappen”

”Det är barn som far illa, miljö som förstörs och

unika naturmiljöer som för alltid går förlorade”

- 40 -

I terminens sista nummer har Nådiga Lundtan träffat om-tyckte marknadsföringsläraren Jon Bertilsson och pratat sexiga varumärken och om konsten att vara en bra lärare.

Berätta om vad du gör på Ekonomihögskolan!– Jag är kursansvarig för hela A-nivån i marknadsföring, totalt runt 400 studenter per termin. Sedan handleder jag uppsatser på kandidat- och magisternivå och undervisar på vårt internationella masterprogram i marknadsföring. Jag disputerade i Lund hösten 2009. Mitt huvudsakliga intres-se har alltid varit varumärken – hur något symboliskt och ”mjukt” kan omvandlas till hårt ekonomiskt värde. Det tog fem år för mig att doktorera och när jag var klar fick jag ett fast lektorat. Jag trivdes väldigt bra redan från början och gillade att undervisa, så jag blev kvar. Just nu hinner jag inte forska så mycket… Men jag söker forskningspengar och hoppas kunna skruva ned det till femtio procent under-visning och femtio procent forskning.

Har du några forskningsprojekt på gång?– Jag har sökt pengar för två saker: det ena handlar om hur varumärken blir samproducerade mellan producenter och konsumenter, så kallad ”co-creation”. Företag bjuder in konsumenter till att vara med och konstruera varumär-ken och konsumenterna arbetar gratis. Det andra jag vill fokusera på är vardagsmärken och vad som döljer sig i dem. I min avhandling fokuserar jag mycket på livsstilsmärken

Födelsedatum och ort: 1976 i Helsingborg Familj: Fästmön Viveca och syskonen Sanna och Per Utbildning: Ekonomie doktor (Magister i marknadsföring) 2004 Karriär: Forskarutbildning med undervisning 2004 - 2009, HT-2009 kursansvarig för grundnivån i marknadsföring, disputerade 2009. Återkommande externa uppdrag för Marknadsförbundet, ”Executive Foundation Lund” och Primärvården Skåne. Lektorat i marknadsföring från och med 2011. Projekt på gång: ”Turning everyday life into brand value – an explorative study of co-creation processes”

och modemärken, ”sexiga” märken som används för att förmedla en viss bild av bäraren och konstruera en identi-tet. Man skiljer på ”high involvement”- och ”low involve-ment”- märken. High involvement innebär att man lägger mycket tid vid köptillfället, att märkena betyder mycket. Jag tycker att det är intressant att titta på mer typiska var-dagsmärken, helt osexiga, som man inte lägger märke till – de bara finns där. Ett spännande exempel på det var när Coop tog bort Skånemejerier ur sitt sortiment. Ett typiskt ”low involvement”-varumärke, men folk blev helt galna. Det bildades Facebook-grupper och folk protesterade. Coop och Skånemejerier hade helt underskattat märkets betydelse. De finns något djupare i de här vardagliga mär-kena, de kanske inte är så ”low involvement” ändå. De sitter djupt rotade i oss och det är något man kanske inte reflek-terar kring.

Du är en omtyckt lärare här på Ekonomihögskolan. Hur tycker du själv att en bra lärare är? – Jag tror att om man brinner för det man gör, är engagerad och ger lite av sig själv så blir det ganska bra. Jag har kan-ske haft tur också, jag undervisar om saker jag behärskar väl. Det är lättare att agera mot studenter om man har bra självförtroende. Jag försöker att vara kreativ, involvera stu-denterna i undervisningen och vara så tillgänglig jag kan, det tror jag uppskattas. Man lär sig att kommunikation är viktigt – att ge tydliga direktiv och raka besked.

Vem är… Jon Bertilsson?

Text: Fredrika IsakssonFoto: John Sander

V E M Ä R ?

- 41 -

Att vara utbytesstudent är helt underbart och totalt skrämmande på samma gång, att jämföra det med ens första tid i Lund under Novischeriets vingar är inte långt borta. Allting är nytt: man måste skaffa nya vänner och man skall lära känna en helt ny stad. Man skall även bli bekant med ett helt nytt land med ny kultur, nya vanor och rutiner och man inser snabbat att mammas nylagade köttbullar är väldigt långt borta.

Mitt plan landar fredagen den 11 februari klockan 10.45 i Adelaide, Australien. Jag har precis tillbringat fyra veckor på resan-de fot i Hongkong och Nya Zeeland och mina förväntningar är höga inför mina fem kommande månader i detta avlägsna land. Jag anländer till en australiensk små-stad, med ”bara” 1,3 miljoner invånare utan varken bostad, vänner eller ens en fungerande iPhone. Det här börjar ju bra, ingen iPhone!

Jag tar med bestämda steg riktning mot exit-skyltarna för att med hjälp av stadens taxichaufförer hitta en tillfällig bostad. Men innan jag kommit så långt i mina icke så planerade planer ser jag en skylt med ett välbekant namn ”University of Adelaide”. Vad är detta? Skylten och studenterna som placerat den där har en pick-up service för utbytesstudenter som behöver hjälp med att hitta till sina nya bostäder. Denna in-formation hade dessvärre inte nått ända till Sverige, men så hade jag ju inte hel-ler någon bostad… Men se där, de verkar inte bara ha missat Sverige för tio minuter senare står det även en tysk vid namn Til-man bredvid mig med exakt samma förut-sättningar som undertecknad (förutom att hans bagage dessutom är kvarglömt i Syd-

TILLBAKA TILL RUTA ETT

L U N D A E K O N O M P Å O K Ä N D M A R K

Robin Eriksson FEK på Universiy of Adelaide

Australien

ney). De utsända från mitt universitet är inte sämre än att de betalar en taxi till ett hostel där jag och Tilman kan bo tills vi hittar en mer permanent bostad. De är otroligt hjälp-samma här och går alltid ”the extra mile” vil-ket inte alltid är fallet i Sverige.

Jag börjar snart inse varför vissa studenter ordnar med bostad långt innan de påbörjar sin utbytestermin för de första visningarna vi lyckas boka är väldigt osmakliga – vi visas lä-genheter där endast råttor och mögel känner sig hemma med ockerhyror som får självaste Roman Abramovich att tveka. Kanske skulle jag ha lytt råden jag fått, att ta det säkra före det osäkra och ordnat en bostad innan jag anlände.

Helgen passerar förbi och vi hinner utforska både stränderna och stadens uteliv innan min tid som bytis är på väg att börja på allvar. Mitt emot campus ser vi en reklamskylt för lediga studentbostäder och vi är inte sämre än att vi ringer numret som angavs och 15 minuter senare har jag och Tilman lyckats få en bostad mittemot universitetet vilket dess-utom ligger mitt i staden. Orientation week inleds med BBQ:s, föreläsningar, tävlingar, gratis öl och diverse hitta-kompisar aktivi-teter. Oavsett varifrån människorna man träffar kommer ifrån så har de alla samma inställning, samma inställning som återfinns även i Lund: skaffa vänner och ha the time of your life!

Att bo och studera i ett annat land under en eller två terminer (tack CSN) är både en underbar och rolig tid men även komplicerat och stundtals förvirrande. Att utvecklas både på ett privat och professionellt plan, att kny-ta kontakter med studenter från hela världen och att bredda vår utbildning är något vi Lundaekonomer skall vara otroligt tacksam-ma över att få uppleva och faktiskt ha möj-ligheten att göra. Att studera utomlands visar framtida arbetsgivare att vi klarar av och inte är rädda för nya utmaningar. Det visar även det vi alla redan vet: Lundaekonomer står sig otroligt bra internationellt!

- 41 -

- 42 -

Hur fick du jobbet på Grant Thornton?– Under min studietid i Lund fick jag tidigt ett stort intresse för revisions- och konsultbranschen, såväl avseende revision som business consulting. Jag deltog vid olika studentaktivi-teter för att kunna bilda mig en uppfattning om vilken ar-betsgivare som bäst överensstämde med mina värderingar. Det var dock först under mitt sista år som jag kom i kontakt med Grant Thornton och detta genom eee-dagarna. Jag fick genom kontaktsamtal en möjlighet att träffa bolagets perso-nalrekryterare varpå jag kort därefter blev kallad till intervju i Malmö.

Var det en målmedveten satsning att söka ditt nuvarande arbete? – Ja, det får jag säga. Jag var rätt fast besluten att söka mig till branschen då jag högt värderade den rådgivande rollen och den personliga kontakten med olika typer av företag och branscher. Att det slutligen blev Grant Thornton beror mycket på den ”ryggsäck med värderingar” som man fyllt ef-ter tidigare års arbeten och erfarenheter. För mig var Grant Thornton en bra arbetsgivare, vilket löpande infriats efter tre år i tjänst.

Vad känner du är den största nyttan med din utbildning från Lunds universitet? – Utan tvekan så motsvaras den högsta utbildningsnyttan av nivån på teoretisk utbildning kombinerat med praktisk för-

ankring. De kurser som innehöll praktisk återkoppling gav mig som student en möjlighet att dels applicera mina teore-tiska färdigheter men framförallt möjligheten att med hjälp av teoretiska verktyg bilda mig en egen uppfattning i varje enskilt fall.

Saknade du något i utbildningen som skulle kunna bidra till en bättre förberedning inför arbetslivet?– Utbildningen i sin helhet skapade en god grund inför ar-betslivet. Dock, sett till revisionsbranschen, så består de för-sta arbetsuppgifterna av att återigen skapa en förståelse för bokföring och hur olika transaktioner påverkar resultat- res-pektive balansräkning, moment som återfinns under första utbildningsåret på civilekonomprogrammet. En repetition i slutet av ekonomutbildningen inför stundande språng ut i arbetslivet skulle vara ytterligare ett bidrag, likväl möjligheten att få ta lärdom av praktisk hantering i olika affärssystem.

Vad har du för arbetsuppgifter och vilken funktion har du? – Idag arbetar jag som revisorsassistent, en roll som är väldigt bred i sina arbetsuppgifter. I många av våra uppdrag sitter jag som ”spindeln i nätet” vilket möjliggör för mig att arbeta nära våra ägare och bolag. Arbetsuppgifterna varierar i allt från assistent på stora uppdrag till granskningsledare med ansvar för revisionens utförande i mindre uppdrag till eget uppdragsansvar där jag vägleder företag i olika frågor såsom bokföring, skatt, att starta bolag med mera.

Hur ser en typisk vardag ut för dig?– Dagarna är väldigt varierande men de inleds alltid med en morgonkontroll av mail och telefon. Oftast föranleder denna kontroll vidare arbetsuppgifter varav planeringen ofta tar en ny vändning, vilket jag efter några år fått acceptera. Men för att skapa en uppfattning om hur en typisk dag kan se ut för mig så kan dagen bestå av att jag arbetar med ett tiotal olika företag i olika faser av sina verksamhetsår. För närvarande kan jag på förmiddagen granska årsredovisningar för stora bolag. I nästa stund ger jag råd till företag i bokslutsfrågor och skattefrågor och producerar skattedeklarationer till våra bolag och ägare.

Vilka råd skulle du vilja ge dagens studenter? – Det råd som jag skulle vilja ge dagens studenter är att tidigt i sin studieprocess visa engagemang och vara aktiv i jakten på den framtida arbetsgivaren. Genom att aktivt söka olika former av sysselsättning bredvid skolgången exempel-vis idrottsuppdrag eller extraanställning, samlar man på sig erfarenheter och värderingar om vilka faktorer som för var och en betyder något extra. Genom att lära känna sig själv och delta vid olika företagsaktiviteter, kan man jämföra sina värderingar i ”jakten” på den rätta arbetsgivare och inte bara ett jobb. På detta sätt bygger man en långsiktig relation.

Har du några nyttiga jobbsökar-tips? Något speciellt man bör tänka på?– Att ta initiativ och skapa sig ett ”varumärke” hos de företag man är intresserad av. Visa framfötterna! Grundkraven för att söka sig till revisionsbranschen bör vara uppfyllda och na-turligtvis spelar även studieresultaten en viktig roll, men de utgör endast ett komplement till de personliga egenskaperna.

Jim ForsbergUtbildning: Master of Science in Business and Economics (inriktning redovisning och strategi) Yrke: Revisorsassistent, Grant Thornton Bor: Villa i Kävlinge Familj: Föräldrarna Ewa och Bernt, lillebror Stefan samt sambo Caroline Intres-sen: Huvudsakligen idrott i form av ledarskap och dömning (främst innebandy), träning Förebild: Min gamla tennisträ-nare Anders Åberg

A L U M N I P R O F I L E N

- 43 -

Det senaste decenniet har Kina spelat en allt större roll i Afrika. Dock har detta inte mycket att göra med den tra-ditionellt västerländska välgörenheten. Istället beter man sig som en kapitalist på jakt efter naturresurser, vars sanna intentioner ofta döljs bakom miljarder dollar i bistånd och investeringar.

I grund och botten handlar Kinas age-rande om partiledningens oro för re-volter. Till följd av den starka tillväxten har inflation, huspriser, genomsnittslön och framför allt matpriser stigit i mycket snabb takt. Det innebär att man har ska-pat ett beroende av stark tillväxt, för att inte riskera att kastas i lågkonjunktur, vilket kommer hända om landets tillväxt plötsligt stannar av. Tillväxten är i sin tur beroende av tillförseln av naturresurser. Trots att Kina är ett land som är förhål-landevis rikt på naturresurser, måste de nu börja leta på annat håll för att und-vika en ekonomisk kris och därmed även revolter.

Det är här investeringarna kommer in i bilden. Kina har valt att koncentrera sina investeringar i olje - och mineralrika länder som Angola, Nigeria, Sudan och Zambia, något som är föga förvånande, då man under det senaste decenniet mer

än fördubblat sin inhemska oljekon-sumtion. Ofta investeras det i länder som styrs av diktatorer, utan att mora-liska krav ställs på dessa. Detta är givetvis uppskattat av afrikanska makthavare, då man får tillgång till kapital och samtidigt klarar sig undan krav på demokratiska reformer. Det verkar heller inte som att man bryr sig om att större delen av inves-teringarna hamnar i händerna på ett fåtal makthavare. Befolkningen får istället nöja sig med god tillgång till kinesiska plast-prylar, konserver, nudlar, skor, mattor och hemelektronik. Dessa översvämmar marknaderna och i vissa fall till och med konkurrerar ut den lokala produktionen, som till exempel Lesothos tidigare textil-industri.

Ett annat problem är att Kinas investe-ringar än så länge inte har skapat särskilt många nya jobb, eftersom förädlingen av råvarorna sker i Kina. Dessutom fraktar man, i de fall då jobb skapas, in egen ar-betskraft. I Zambia uppges det exempel-vis finnas 80 000 kinesiska gruvarbetare.

Kina beter sig som de tidigare kolonisa-törerna, som roffade åt sig rikedomarna utan att ge något tillbaka. De afrikanska länderna riskerar att fastna som råvaruex-porterande länder, vilket minskar möjlig-heterna till industrialisering. Dessutom kan många av dessa diktaturer, med Ki-nas hjälp, fortsätta att förtrycka sin egen befolkning. Dock finns det ljus i slutet av tunneln. På senare tid har det i Kina diskuterats om att flytta produktionen av varor som krä-ver lågkvalificerad arbetskraft till Afrika, eftersom Kinas stigande lönenivåer gör det mindre och mindre värt att behålla produktionen. Det är dock troligt att den typen av industri först och främst flyttas till närliggande, fattiga asiatiska länder än att den hamnar i Afrika.

Text:Felix Törnblom, Etikgruppen

Om du vill läsa fler artiklar som behandlar etik och hållbar utveck-ling kan du gå in på Etikgruppens webmagasin M.O.R.A.L.E. www.lundaekonomerna.se/morale

En ny sida av globalisering

E T I K G R U P P E N

Vi söker nu även medlemmar på alla poster.

- 44 -

När du får den här tidningen i din hand går ännu en kurs snart mot sitt slut, en termin skall snart avslutas och böck-erna slås igen. Den efterlängtade sommaren knackar på, och Lund skall snart falla in i sin sommardvala. Utbild-ningsutskottet vill med den här artikeln få dig som student att tänka på din utbildning för ett ögonblick och ge dig de bästa råden för hur du kan påverka den i framtiden. Oav-sett om du går klart din sista eller första termin när du nu lämnar EC för sommaren har du värdefulla erfarenheter, som kan bidra till en förbättrad utbildning. För oss i Ut-bildningsutskottet är det viktigt att vi representerar alla stu-denter på Ekonomihögskolans institutioner och program. Därför har vi i vår haft ett utskott bestående av ämnes-specifika ledamöter som representerar just din utbildning. Under den här terminen har även flera ledamöter varit in-ternationella studenter, vilka alla på sitt sätt kan bidra med sina erfarenheter. Det är viktigt för oss att representera den bredd som finns på EHL, men vi strävar alltid efter att göra ett ännu bättre jobb. Därför är vi extra glada att årets upp-laga av Speak Up Day hade större spridning bland de olika institutionerna än någonsin förr.

Utbildningsutskottet arbetar ständigt med att öka interna-tionaliseringen inom utskottet. All vår marknadsföring och information finns därför numera tillgänglig på engelska. En stor andel av de svenska studenterna väljer att söka en utlandstermin, vilket gör att vi själva blir allt mer vana vid att kommunicera på engelska och andra språk och därför känns det nu naturligt att vi har tagit steget att inkludera internationella studenter i utskottet. Det är anledningen till att våra texter på Bulletinen, postrar och andra mark-

nadsföringskanaler skall vara på engelska. I den utsträck-ning vi kan anordna event på engelska, så gör vi det. På så vis kan alla studenter känna sig välkomna till oss och få vårt stöd i frågor som är för stora för att lösa på egen hand.

TREDJE GÅNGEN GILLT Under två dagar i början av april var det återigen dags för Utbildningsutskottet att anordna Speak Up Days, ett kon-cept som ständigt utvecklas och förbättras. Under två dagar fanns Utbildningsutskottet på EC och samlade in studen-ternas åsikter om utbildningen, i år även på engelska för att alla studenter ska kunna göra sin röst hörd.

Vi vill berätta om syftet med Utbildningsutskottets verk-samhet och skapa ett forum där man anonymt kan bidra med sina erfarenheter, som vi sedan för fram till rätt del av skolan. Genom oss kan du därför påverka din utbildning och på så vis din framtid! Detta är betydelsefullt för kva-litén på vår utbildning liksom för dess anseende hos våra framtida arbetsgivare. Ett stort mål har länge varit att kon-kret kunna visa att Utbildningsutskottet har många stu-denter bakom sig när vi till exempel tar upp en fråga till en institutionsstyrelse eller till ett programråd. Detta lyckades vi med i år då inte mindre än tolv procent av Ekonomi-högskolans studenter deltog i årets Speak Up Day. Det gör Speak Up Days till en oerhörd tillgång för oss i utskottet. Genom att kunna visa upp ett så stark stöd från studen-terna har vi en större möjlighet att få gehör för våra åsikter. Vi vill tacka alla som kom på Speak Up Day för det stödet, som vi kommer att förvalta och använda på bästa sätt.

UU verkar för bättre utbildningText: Sofie Tapper Jansson & Linnea Elfström, Utbildningsutskottet

Foto: Lisa Persson

- 45 -

Nu börjar vårt arbete med att föra fram era åsikter. Det kan vara allt från att en kurs ändras till det bättre, bättre öppettider och nya datorer på biblioteket eller att försöka förbättra studievägledningen eller möjligheten till studie-stöd för studenter med en funktionsnedsättning.

ETT ARBETE FÖR ATT FÖRVERKLIGA ERA ÖNSKEMÅLEn annan viktig hörnsten i Utbildningsutskottets arbete är de pågående projekten, som drivs av ledamöter som har en fråga eller ett område som de vill fördjupa sig inom. Syftet med projekten är att kunna fokusera lite extra på något som många studenter efterfrågar. Under den här ter-minen har Utbildningsutskottet valt att fokusera på fyra sådana projekt. Ni är säkert många som har deltagit i vår enkätundersökning om studievägledningen, vilket är ett projekt som Utbildningsutskottet har arbetat med under vårterminen. Vi har fått ett stort antal svar och resultatet från undersökningen kan du läsa här på sidan intill. Ett annat projekt under vårterminen har handlat om att förbättra möjligheterna till stöd för studenter med funk-tionsnedsättning och undersöka vart man som student skall vända sig för att få hjälp. Det är ett viktigt område, som tyvärr ofta nedprioriteras. Studenter med ett behov av stöd vet tyvärr inte alltid vart de skall vända sig för att få hjälp. Resultatet från båda dessa projekt presenteras i da-garna för EHL och blir därmed ännu ett sätt för oss att lyfta fram studenternas åsikter i viktiga frågor. Utöver dessa driver vi två andra projekt som för närvarande fortfarande befinner sig i planeringsstadiet, men som ni lär ser mer av i höst!

I höst är det, som vanligt efter en avslutad termin när de gamla ledamöterna skall gå vidare, dags för nya, engagerade studenter med en stark drivkraft och tro på förändring att föra Utbildningsutskottets viktiga arbete vidare. Är du in-tresserad av vad vi gör och vill vara med, sök då till höstens utskott! Om inte annat ses vi på höstens Speak Up Days, och under tiden gör vi studenternas röster hörda och för fram dina åsikter.

ENGLISH SUMMARYThe semester draws to and end and many of you will soon be leaving Lund, for the summer or for good. The Edu-cation Committee would like to take this last chance to encourage you to reflect over your education, but also to thank all of you who attended this semesters Speak Up Days. During these two days in the beginning of April, the Education Committee was present at EC to collect the students’ opinions and hear your thoughts.

We are extremely proud of the fact that so many of you stopped by and shared your suggestions on how to make our education better. The next step is, for us in the Edu-cation Committee, to compile your answers and present them to the correct deciding organ at EC. This way, as a student you can be sure that your opinions get heard where they make a difference.

And it does make a difference! Since last semester’s Speak Up Days, several projects have been initiated by the Edu-cation Committee and changes are being made on insti-tutional level. Parallel to monitoring your education, the committee is running several projects. For example the microwave ovens at Alfa and a project to improve the pos-sibilities for students who need extra help.

We strive to represent all students at EC, which is why this semester we have had student representation from every single institution and program, including international students. We feel that this has been a great advantage and look forward to recruiting more international students for next semesters committee. If you are interested in joi-ning the committee of fall 2011 please send an e-mail to our president at uu@lundaekonomerna.se and she will be happy to tell you more about it.

- 46 -

STYRELSEN

UTSKOTT OCH PROJEKT

ORDFÖRANDE:

VICE ORDFÖRANDE:

SKATTMÄSTARE:

NÄRINGSLIVSANSVARIG:

INTERNATIONELLT ANSVARIG:

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG:

SOCIALT ANSVARIG:

INTERNA RELATIONER:

ALUMNIANSVARIG:

AKTIVITETSPROJEKTET:

CASE ACADEMY:

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION:

CORPORATE CHALLENGE:

EEE2011:

ETIKGRUPPEN:

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR:

LUND INTERNATIONAL WEEK:

MARSKALKERIET:

MASTER PROJECT:

MENTORSKAPSPROJEKTET:

NÅDIGA LUNDTAN:

NOVISCHERIET:

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET:

SEXMÄSTERIET:

UTBILDNINGSUTSKOTTET:

VALBEREDNINGEN:

IT-ANSVARIG:

ADRESS:TELEFON:E-POST:HEMSIDA:

ANDERS RÜDOW FORS, 046-222 00 91, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.

EMMA HEIKENSTEN, 046-222 00 92, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

JOSEFINE PERSSON, 046-222 00 93, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

ANNA BLOCK, 046-222 00 94, NARINGSLIV@LUNDAEKONOMERNA.SE

EMMA STAXÄNG, 0737-18 11 33, INTERNATIONELL@LUNDAEKONOMERNA.SE

DAVID GILL, 0706-32 52 82, MARKNADSFORING@LUNDAEKONOMERNA.SE

MATHIAS GRENNARD, 0708-16 14 75, SOCIAL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELIN PERSSON, 0702-76 86 23, ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

JONAS WENDT, 0733-76 32 92, AKTIVITET@LUNDAEKONOMERNA.SE

CAMILLA WENGHOLM, 0739-59 59 12, CASEACADEMY@LUNDAEKONOMERNA.SE

VICTOR BENGTSSON, 0708-71 77 20, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINN HULTBERG, 0709-13 01 23, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

ERIC BRANDT, 0704-80 43 02, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELLEN BJÖRK, 0708-30 31 00, ETIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

SARA ANDERSSON, 0768-93 27 99, INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

CAROLINE MANDERSSON, 0704-26 76 00, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

MAX WALLIN, 0722-24 64 10, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINDA PERSSON, 0738-18 86 45 MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

RUTGER DE GRAAF, 0764-08 80 73, MASTERPROJECT@LUNDAEKONOMERNA.SE

ELISABET KJELLQVIST, 0705-27 96 25, MENTORSKAPET@LUNDAEKONOMERNA.SEMATHILDA GRUNDBERG, 0733-32 84 83

ELIN MELIN LUNDSTRÖM, 0704-71 74 06, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SEJOE-PHILIPP KASSEM, 0702-66 72 52

STINA CEDERGREN, 0730-58 10 58, NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SEANDRÉ STURESSON, 0737-38 22 92

PHILIP LILJEBLAD, 0702-96 04 14, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

CARIN TYLÉN, 0708-26 71 49, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINNÉA ELFSTRÖM, 0704-93 24 62, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

LINN RANE, 0708-8122 22, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND046-222 00 90INFO@LUNDAEKONOMERNA.SEWWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

JOHAN LÖFQUIST, 0731-40 72 34

LISA PERSSON,0707-23 23 27, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

KONTAKT

JONAS KLARIN, 0733-26 28 36, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

Utbildningsutskottet har under vårterminen gjort en utvärde-ring av studievägledningen och andra stödfunktioner på EC. I första hand ville vi ta reda på vad man egentligen förväntade sig av studievägledningen, och om man tyckte att den vägledning man fått levde upp till dessa förväntningar.

Av de 166 studenter som tog sig tid att svara på enkäten var de allra flesta studenter från företagsekonomiska institutionen. Detta kan ses som rätt så talande i sig, då missnöjet verkar vara som störst just här. Otillgänglighet, opersonlighet och bristande information var ord som användes för att beskriva situationen, och när vi frå-gade hur många som fått den hjälp de sökte vid sitt senaste besök svarade endast 34 procent ”ja”. Vad söker då studenterna? Framfö-rallt är det personlig vägledning som eftersöks, snarare än att kunna hämta information från hemsidan. Bland annat efterfrågades mer tips på hur kurser kan kombineras och vilka karriärmöjligheter de olika inriktningarna ger. Liknande budskap ficks även från de andra institutionerna. Studenterna på nationalekonomiska institutionen var framförallt nöjda med tillgängligheten: man fick snabba svar på mail, och ville man ha ett möte var det oftast inga problem. Dä-remot tyckte man att engagemanget från studievägledningen ofta brast. På institutionen för informatik tyckte man att det saknades information om utbytesstudier.

Kommentarerna vi fick angående karriärcentrum var däremot ge-nomgående positiva. Relevant hjälp, tillgänglighet och inspirerande seminarier gjorde att majoriteten av de studenter som varit i kon-takt med karriärcentrum var mycket nöjda. Tyvärr var det relativt många som aldrig hade hört talas om dem. Det verkar också finnas ett stort frågetecken kring vem man egentligen skall vända sig till. Många studenter beskrev hur de ”skickats runt” mellan studieväg-ledare för olika institutioner. Eftersom de flesta dessutom har olika tider för mottagning och telefontid, kan man gå runt länge utan att få svar på sin fråga eller fundering. Som lösning föreslog man en mer allmän studievägledning – en person som har ”lite koll på allt”.

Men, myntet har som bekant fler sidor än en; när vi presenterar resultatet för studievägledarna förklarar de att missnöjet till stor del beror på orealistiska förväntningar och dålig kommunikation. Som student förväntar man sig till exempel ofta svar på frågan ”vad bör jag läsa?”, något som studievägledarna inte ens är tillåtna att svara på. Många studenter saknade karriärvägledning och hjälp med rent administrativa frågor, men dessa områden har studievägledningen aldrig omfattat. Kanske är det egentligen här som det största pro-blemet ligger. För om studenterna förväntar sig en sak, och studie-vägledningen egentligen jobbar med en helt annan, är det kanske inte så konstigt att många känner sig missnöjda. I sådana fall hand-lar det i grund och botten om just bristande kommunikation. Som nästa steg kommer Utbildningsutskottet till hösten starta ett nytt projekt där studenter tillsammans med studievägledarna ska föra en diskussion kring hur man kan förbättra situationen. Vi kommer dessutom att göra en ny undersökning som vänder sig till studenter från ekonomisk historia, statistik och handelsrätt då vi denna gång inte lyckades nå tillräckligt många studenter från dessa institutioner.

Utvärdering av studievägledningen

Text: Ellen Ekblom

- 47 -

Den ljusnande framtid är vår. Det är verkligen vår och den är verkligen vår. Det är ett par stress-siga veckor kvar av ter-minen och det är mycket som skall hinnas avslutas i skolan innan sommarlo-vet börjar. Många har sin tyngsta period i plugget just under den denna peri-od. Antingen är det en stor tenta som närmar sig eller så är det en uppsats som skall lämnas in. Men man skall ju också hinna med att njuta av den bästa tiden i Lund. Det som ändå inger hopp är den expertis som finns på området att ”fånga dagen” här i Lund. Oavsett hur mycket man har att göra finns det tid att njuta och leva under denna vackra årstid. Det speglar vår syn på tillvaron och vår förmåga att hitta lösningar. Jag ser ständigt exempel på hur vi ekonomistudenter ser möjligheter istället för problem i vår vardag.

• Om det är vackert väder och alla är ute i solen, ja då får man plugga på natten, helt enkelt.• Om det är kö till bankomaten vid västra sidan av Mårten-storget springer vi till den på östra sidan.• Är det fullt på studieplatserna på EC får helt enkelt sitta på Juridicum och plugga.

Detta är självklarheter för en Lundaekonom, vi ser möjlighe-ter där andra ser problem. Det gäller allt vi gör och det smittar av sig på organisationen. Detta ger oss en konkurrensfördel gentemot andra. När vi kan lyfta blicken och se problemen ur en annan vinkel hittar vi snabbt ett svar som de flesta kanske inte tänker på. Detta är förmågor som ständigt övas i vår orga-nisation som i verkligheten bygger på snabb problemlösning. Detta är förmågor som vi kommer ha stor nytta av både i våra fortsatta studier och i arbetslivet.

Min känsla när jag lämnar över ordförandeklubban i sommar är att så länge den positiva attityden och den starka vilja an att engagera sig finns kvar kommer LundaEkonomerna stå starka och fortsätta vara bästa i Sverige på Education, Social och Carrer. Stort lycka till till min efterträdare Jonas Wendt och den nya styrelsen.

Avslutningsvis vill jag tacka alla er som har skapat detta fram-gångens år, ett extra stort tack till styrelsen som jag har job-bat allra närmast. Vi kommer kunna se tillbaka på året med stolthet. Nu ska vi springa ända fram till mållinjen, vi ses där.

Trevlig sommar!

As most of you already know this year has, for the Lund School of Eco-nomics and Management (LUSEM), been bordered by different types of eva-luations. In September I started preparing the re-port for the international EQUIS evaluation. Not long after that, a new re-port had to be written. This time it was not to be called an evaluation but a development project which concerns all faculties at Lund University. Next up and still ongoing is HSV (Högskolever-ket, Swedish national agency for higher education) which is evaluating the six different departments rights to issue the certificates and titles we are studying to get. The external eva-luators have and will give suggestions and set up goals for the school which have to be reached by next evaluation, three to five years from now. During next year it is essential to ensure that all personnel is working hard to make LUSEM better.The business department has, together with representatives from the Education Committee been working with a new pay system for teachers that are giving different courses. The pay a teacher receives for giving a course will be related to how the course is built up, developed and also how many times it has been given before, in the same manner. Quality will be guaranteed to a much higher degree than today.

The “studievägledarenkäten” (study counselor survey) that the Education Committee put together has just been presented to the study counselors and the second Speak Up Day informa-tion will be analyzed by different councils during the upco-ming weeks. Follow-ups are vital and there are already plans to create a group of students and counselors during autumn to discuss and diminish problems. At the same time Lunda-Ekonomerna have started several new projects and developed the old ones. The organizational change of the Lund Univer-sity Student unions (LUS) has been realized and the new pre-sident is Simon Wetterling, former president of the Education Committee in LundaEkonomerna. Lesson to learn – you can go as far as you wish to.

During the process of completing all of these projects together with the Education Committee and LUSEM I have learned that the students’ voices have a great impact on what our school is working with. I have also, during this whole year, de-veloped all kinds of skills that are hard to develop elsewhere. But above all I have had one of the best years in my life.

Now I just want to wish my successor, Lisa Persson, the best of luck with all that she will and wants to be doing during next year. Bye bye.

Anders Rüdow ForsOrdförande

Emma HeikenstenVice ordförande

O R D F Ö R A N D E / V I C E O R D F Ö R A N D E

LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNINGNR 98 VÅREN 2011

TEMA: ASIEN