Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv · 2020. 2. 13. · verka de berörda kvinnornas karriärval. Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv har skrivits

städgumma? Resultatorienterad eller ambitiös? Hur skildrar egentligen medierna toppchefer i svenskt näringsliv? Fyra inflytelserika personer – Birgitta Johansson-Hedberg, Marianne Nivert, Leif Johansson och Kurt Hellström – berättar om sina erfarenheter av att möta medierna i rollen som vd och vilka strategier de har valt. Vilken betydelse har de som förebilder, vilka råd har de att ge kvinnor som vill bli chefer och finns det skillnader mellan mediers förväntningar på kvinnor och män?

En inventering av två månaders pressmaterial från hösten visar hur kvinnliga chefer presenteras i nyheter och reportage. I vilken typ av artiklar förekommer kvinnor, vilka är de vanligaste ämnena och vad avslöjar bildval och vinklar? Sammanlagt har tidningar granskats och samtliga artiklar om kvinnliga chefer i näringslivet analyserats. Även etermediernas huvudsändningar ingår i undersökningen.

Såväl nyhetsprogrammen som tv-serier och långfilmer skapar föreställningar om hur chefer ska vara. Här diskuteras bland annat vilken betydelse tv-såpornas schabloner har för verklighetens kvinnliga chefer. Dessutom ger två checklistor konkreta råd till journalister och till kvinnor på väg in i medieuppmärksamheten.

---

har arbetat som journalist i femton år och är doktorand vid Institutionen för journalistik och masskommuni-kation vid Göteborgs universitet.

9 789171 508881

ISBN 91-7150-888-0

•

Mediebilden av kvinnligachefer i svenskt näringsliv

Denna bok ingår i en serie som är ett resultat av projekt för fler kvinnor på ledande poster i näringslivet.

mediebilden av kvinnliga chefer i

svenskt näringsliv

maria edström

•

mediebildenav kvinnliga chefer i svenskt näringsliv

sns förlag

sns FörlagBox

StockholmTelefon: -

Telefax: -

E-post: [email protected]: www.sns.se

sns – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsut-veckling. Syftet är att skapa underlag för rationella beslut i viktiga samhällsfrågor genom forskning och debatt.

sns bedriver samhällsforskning med forskare från universitet och högskolor i Sverige och utlandet, ger ut böcker på eget förlag samt arrangerar konferenser, kurser och lokala medlemsmöten. sns är en allmännyttig ideell förening som finansieras genom medlemsavgifter, forskningsanslag, bokförsäljning och konferensavgifter samt genom årsavgifter från företag, myndigheter och organisationer.

kopieringsförbudDetta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonusavtal, är förbjuden.

Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringslivMaria EdströmFörsta upplaganFörsta tryckningen

© Maria Edström och sns Förlagproducent & förlagsredaktör: Helena Hegardt. grafisk form: Patrik Sundström. tryck: Elanders Graphic Systems, Angered, . papper: Scandia , g (inlaga); Lessebo Linné naturvitt, g (omslag). typsnitt: Walbaum Book, Didot Headline och News Gothic.

isbn ---

innehåll

Förord

Inledning

del i •

journalistiken om kvinnor i ledande positioner

i svenskt näringsliv

Kvinnor och män i medierna

Att vara nyhetsmässig

Urval av medier

Händelser hösten

Resultat etermedierna

Resultat press och webb

I vilka tidningar förekommer de kvinnliga ledarna?

Typ av artiklar

Vanligaste ämnen

Kvinnliga ledares framträdande

Bildvinklar och bildval avgör

Kvinnornas position i artiklarna

Hur diskuteras kvinnliga ledares roll?

Kvinnor kan

Spelar journalistens kön någon roll?

Dagens Industri:s lördagsintervju

Att nå första sidan

Stereotyper och språk

Om nyhetsvärdering och trender i journalistiken

Sammanfattning

del i i •

vem vill vara en schablon? Intervjuer med fyra ledande aktörer i svenskt näringsliv

Birgitta Johansson-Hedberg, FöreningsSparbanken

Marianne Nivert, Telia

Leif Johansson,Volvo

Kurt Hellström, Ericsson

del i i i •

chefer i fakta och fiktion

Tv-utbudet som helhet

Tv-serier och kvinnliga ledare

Filmutbudet

Slutdiskussion

Checklista för journalister

Checklista för kvinnor på väg in

i medieuppmärksamheten

Referenser

Bilaga: Medieurval

Bilaga: sns projekt för fler kvinnor

på ledande poster i näringslivet

Register

förord

ad har vi för bilder av kvinnliga toppchefer i närings-livet? Tuffa stålkvinnor, glamorösa kändisar eller pro-fillösa duktiga lisor? Varifrån har vi fått de bilderna? San-nolikt främst via press och tv. Den bild som medierna

förmedlar av omvärlden har en avgörande betydelse för hur viuppfattar händelser, skeenden och människor. Den ger oss före-bilder – och avskräckande exempel. Studier av mediebilder avkvinnliga chefer kan visa inte bara hur dessa kvinnor skildrasutan även vilka de underliggande budskapen är kring kvinnor,ledarskap och svenskt näringsliv. Därför är den här rapporten enviktig del i det projekt som sns nu driver för att bidra till att få flerkvinnor på ledande poster i näringslivet.

Att andelen kvinnor i företagens styrelser och ledningsgrupperär mycket låg är väl känt. Vilka orsakerna till detta är finns detmånga uppfattningar om, från att de män som söker kandidaterbara »ser« sina likar till att det saknas kvinnor som är tillräckligt»kompetenta» eller att de inte vill »ställa upp«. Utgångspunktenför denna studie har alltså varit att också mediebilden har bety-delse, dels för hur vi i näringslivet ser på kvinnliga chefer och de-ras möjligheter att nå ledande positioner, dels för att den kan på-verka de berörda kvinnornas karriärval.

Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv har skrivitsav Maria Edström, doktorand vid Institutionen för journalistikoch masskommunikation vid Göteborgs universitet. sns arbets-grupp för fler kvinnor på ledande poster i näringslivet har, underledning av direktör Lars H Thunell, seb, aktivt följt arbetet. Preli-minära resultat har även presenterats för och diskuterats medsns-projektets referensgrupp bestående av representanter för decirka trettio företag som, tillsammans med arbetsgruppens före-tag och esf-rådet i Stockholms län, finansierar arbetet. (Se vida-re en sammanställning i slutet av boken.) Som alltid i sns-studi-er svarar författaren ensam för slutresultatet.

Det är min förhoppning att studien både ska erbjuda nya in-blickar i hur medierna skildrar kvinnor i ledande positioner i

V

svenskt näringsliv och ge konkreta råd till såväl journalister somtill kvinnor på väg in i medieuppmärksamheten.

Stockholm Carl-Johan Bonnierseptember, Styrelseordförande i sns

inledning

yftet med denna studie är att undersöka hur medier-na skildrar kvinnor i ledande positioner i svenskt närings-liv. Berättelser om kvinnliga chefer finns i såväl nyheter som i fiktionsprogram. Dessa berättelser är lite undersök-

ta och målsättningen med den här studien är att göra en förstakartläggning av hur de ser ut.

Studien består av tre delar. I den första delen har två grundläg-gande frågor varit:

Var i medierna finns kvinnor i ledande positioner i svenskt nä-ringsliv?

Hur skildras dessa kvinnor?Tyngdpunkten ligger på en innehållsanalys av två månaders

pressmaterial från hösten . Personerna som ingår i under-sökningen har tagits med i egenskap av de chefsbefattningar dehade då. Sammanlagt har material från tidningar gåtts igenomdär samtliga artiklar om kvinnliga toppchefer i näringslivet haranalyserats. Även etermediernas huvudsändningar har ingått iundersökningen. Den andra delen består av intervjuer med fyraledande aktörer i svenskt näringsliv. De får ge sin syn på sin me-diemedverkan och vilka mediestrategier de har valt. Till slutfinns en kort genomgång av hur kvinnliga chefer skildras i faktaoch fiktion i svensk television.

Arbetet har genomförts under två månader hösten och vå-ren vid Institutionen för journalistik och masskommunika-tion vid Göteborgs universitet.

Göteborg maria edströmseptember,

S

del i•

Journalistiken om kvinnor i ledande positioner


sverige använder vi medier i snitt drygt sex timmar om dagen.1 Hur detta påverkar oss är en komplex fråga. Klart är att mediernas bild av verkligheten har betydelse, bland an-nat för hur vi uppfattar varandra; vad kvinnor och män för-

väntas kunna göra i livet. Inte minst har mediebilder av kvinnori ledande positioner betydelse för hur många kvinnor som fak-tiskt når chefsjobb på toppnivå.

Den betydelse vi lägger i begreppen man och kvinna beror påvilken tid vi lever i. Det vi anser att män och kvinnor kan göra är ofta tidsbundna sociala och kulturella konstruktioner. Därförkunde man på -talet gråta som en hel karl medan det idagknappast betraktas som något typiskt manligt.2

I Sverige råder numera politisk enighet om att kvinnor och mänska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter. På mångaområden finns en hög andel kvinnor, till exempel inom utbild-ningsväsendet, på arbetsmarknaden och inom politiken.

När det gäller toppositioner domineras alla samhällssektorerav män, utom när det gäller politiken. Näringslivet skiljer sig dockfrån övriga sektorer genom att extremt få kvinnor innehar högachefsbefattningar.

Vanliga förklaringar till den manliga dominansen brukar varaatt det beror på hur näringslivet är organiserat. Att företagsvärl-dens styrelserum präglas av manliga gemenskaper och att kvin-nor ofta inte är del av de nätverk som har betydelse vid chefstill-sättningar. En annan faktor är att rådande könsrollsförväntning-ar ofta inte förknippar ledarskap med kvinnor.3

En utgångspunkt för den här studien är att mediebilden ocksåhar betydelse för hur vi ser på kvinnliga chefer och deras möjlig-het att nå ledande positioner. Genom att studera mediebilder avkvinnor i ledande positioner kan man bidra till att förstå hur des-

I

. Den största enskilda medieanvändningen är tv. Källa: Mediebarometern , Nord-icom, Göteborgs universitet.

. Se Claes Ekenstam i Rädd att falla, studier i manlighet ().. Se Anna Wahl och Fosforgruppens olika studier om könsmärkt ledarskap, till exem-

pel Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap (sou :) samt Ironi och sexualitet,om ledarskap och kön av Wahl, Holgersson, Höök , Styrelseordförandes utsagor om vd-rekrytering av Holgersson och Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön, Wahlmed flera .

sa kvinnor skildras och vilka de underliggande budskapen ärkring kvinnor, ledarskap och svenskt näringsliv.

Kvinnor och män i medierna

Kvinnor är inte nyhetsmässiga generellt sett. En global studie vi-sar att endast procent av intervjupersonerna i nyheterna ärkvinnor.4 I Sverige ligger den andelen något högre, runt –pro-cent kvinnor beroende på hur man mäter och vilka medier somstuderas.

När det gäller reportrar och nyhetsuppläsare är ungefär pro-cent män och procent kvinnor, både i Sverige och generellt.Man kan alltså notera att det inte är reporterns kön som avgör

diagram 1. Andelen kvinnor i toppositioner och

(procent). Källa: sou : samt enkätundersökningen »Ledarskap i förändring«, Göteborgs universitet .

1989

31

43

23

32

15

25 26

12 11

28 29

7

14

0

18

Politi

kKu

ltur

Massm

edier

Organ

isatio

ner

Förva

ltning

Veten

skap

Näring

sliv

Sven

ska k

yrkan

2001

. gmmp, Global Media Monitoring Project genomfördes och år i ett sjuttiotalländer. Urvalet bestod av de viktigaste nyheterna under en och samma dag. Andelen kvin-nor i nyheterna ökade från till procent mellan de två studierna. I båda fallen var an-delen kvinnor lägst inom områdena politik och ekonomi.

vem som blir intervjuad. Snarare är det journalist- och nyhets-kulturen som avgör vem som kommer fram i rutan.

Totalt har andelen kvinnor ökat i medieutbudet de senaste år-tiondena. I takt med att exempelvis fler kvinnor ingår i den sven-ska regeringen finns också fler kvinnliga makthavare att inter-vjua vilket påverkar medieinnehållet. Ibland har man också talatom en feminisering av medierna, det gäller då framför allt ut-vecklingen av talkshows, tv-serier och såpor där könsfördelning-en är betydligt jämnare och den tänkta publiken ofta är kvinnor.

Ekonomijournalistiken har på senare år fått en allt större bety-delse i Sverige. Nya tidskrifter och egna nyhetsprogram i såväl ra-dio som tv bekräftar detta. Det innebär också att intresset har ökatför att forska om hur näringslivet skildras i medierna. Nyligenkom till exempel sociologen Bengt Larssons avhandling Bankkri-sen, medierna och politiken (). Etnologiprofessorn Mats Lind-qvist har i boken Is i magen. Om ekonomins kolonisering av var-dagen () kopplat ihop globalisering och postmodernitet medekonomijournalistikens nya roll där individen som aktiesparareeller investerare sätts i centrum. På Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, jmk, vid Stockholms universitet ochvid universitetet i Växjö pågår också forskningsprojekt om eko-nomijournalistikens utveckling. Könsperspektivet i dessa studi-er är dock inte speciellt tydligt. Då får man gå till Högskolan i Jön-köping och doktoranden Helene Jonson Ahls studier om bildenav den kvinnliga entreprenören. Hon pekar bland annat på attäven inom forskning om kvinnors företagande tenderar man attskapa ett annorlundaskap av kvinnor. Man utgår från en manlignorm och förklarar gärna skillnader i entreprenörskap medkönsskillnader, trots att sådana är svåra att belägga.5 I AnnaWahls forskning på Handelshögskolan i Stockholm tangeras ock-så mediebilden, framför allt i boken Ironi och sexualitet. Om le-darskap och kön från . Charlotte Holgersson använder därmediernas bevakning av sexuella trakasserier på läkemedelsbo-laget Astra som exempel på hur könsordningen i näringslivet blirtydlig via medierna.

. Helene Jonson Ahl pekar också på att bilden av Den Goda Kvinnan gärna förekom-mer, en bild snarlik Den Goda Modern.

Ett pågående projekt på Institutionen för journalistik och mass-kommunikation vid Göteborgs universitet, jmg, Kvinnorna i jour-nalistkulturen, pekar på att kvinnornas medverkan i tv-nyheterser olika ut inom olika samhällsområden. Det hänger delvis ihopmed hur många kvinnliga makthavare det finns på respektiveområde. Samtidigt finns det inte en entydig koppling mellan flerkvinnor och ökad mediebevakning. Kvinnor på ledande poster ipolitiken har ökat sin andel i tv-nyheterna men deras synlighetligger betydligt lägre än andelen kvinnor som faktiskt har en le-dande position inom politiken. När det gäller näringslivet där-emot kan man säga att andelen intervjuade kvinnor är betydligthögre än den andel kvinnor som faktiskt finns att tillgå. Detta kan

. Andel kvinnor i ledande positioner i tv-nyheter om politik och ekonomi (procent). Källa: Kvinnorna i journalistkulturen. Pågående projekt .6

1975

35

30

25

20

15

10

5

080 85 90 95 2000

Politik Ekonomi

. Den höga andelen kvinnor i nyheter om politik hänger troligen samman med års val som ofta betecknats som ett »kvinnoval« då andelen kvinnor i riksdagen förförsta gången översteg procent. Projektet Kvinnorna i journalistkulturen leds av MonikaDjerf-Pierre och Monica Löfgren Nilsson.

man tolka som att det finns ett stort journalistiskt intresse för dekvinnor som finns i näringslivet eftersom de är i minoritet. Om-vänt kan man också se det som att när kvinnorepresentationenblir tillräckligt hög blir återigen män mer intressanta nyhets-mässigt.7

Att vara nyhetsmässig

Vad är det då som styr vad som får mediernas uppmärksamhet?Frågan om vad som är en nyhet har diskuterats länge. Det finnsen ganska stabil syn på vad som krävs för att något eller någonska bli en nyhet. Håkan Hvitfelt angav några kriterier; det skavara något avvikande, ske geografiskt nära, stämma överens medjournalisten och publikens värderingar, vara enkelt och begrip-ligt, handla om eliter och beröra enskilda personer. Dessutom skaen nyhet gärna vara negativ i någon bemärkelse och dramatisk.8

Vem som förekommer i medierna beror också på det som bru-kar kallas medielogik, det vill säga tekniker och processer sommedierna tillämpar och som hänger samman med faktorer somtid, resurser och utrymme.9

Urval av medier

Under två månader hösten gjorde medieanalysföretaget Ob-server en bred sökning för att hitta alla de medieinslag där kvin-nor i ledande positioner i svenskt näringsliv förekommer.

Definitionen av ledande position har varit vd, vice vd, att mansitter i ledningsgrupp eller styrelse eller har en annan betydandetopposition på ett större företag i det privata näringslivet.10 Sam-manlagt valdes tidningar ut: dagstidningar i Stockholm, Göte-borg och Malmö, affärspress, fackpress och populärpress samt

. En amerikansk studie av hur medierna bevakar kvinnors företagande pekar på justdetta, i takt med att kvinnliga företagare blivit fler har bevakningen av dessa minskat re-lativt sett. (Baker med flera ).

. Hvitfelt :s. .. Gans , Asp .. Det innebär bland annat att svt:s chef Christina Jutterström inte ingår i urvalet, in-

te heller kvinnliga generaldirektörer.

webbplatsen Ekonomi . Observer levererade också träfflistorpå huvudnyhetssändningarna i svt, tv samt i Sveriges Radios p :s Dagens Eko, kl. . och Ekonomiekot kl. .. För en kom-plett redovisning av undersökta medier se s. .

Materialet har sedan analyserats kvalitativt och kvantitativt.Då vissa brister upptäcktes i Observers urval har komplettering-ar gjorts i efterhand.

Observer sökte under perioden också systematiskt efter arti-klar i Financial Times och The Wall Street Journal om kvinnligachefer i näringslivet för att ge en referens till vad som skrivs ut-omlands. Under dessa två månader förekom endast två artiklar idessa tidningar vilket innebar att den jämförelsen inte blev möj-lig att genomföra. Möjligen kan man konstatera att intresset förkvinnliga chefer i näringslivet tycks vara större i svensk press.

Etermedieinslagen var bara och kommer därför att diskute-ras separat.

Jag har också gått igenom samtliga Dagens Industri och Veck-ans Affärer under den aktuella perioden. Detta för att kunna ut-tala mig något om i vilket sammanhang kvinnor förekommer, föratt få en bild av hur män skildras och för att få en viss uppfattningom hur ekonomijournalistiken såg ut under perioden.

Händelser hösten

Under hösten var det några specifika händelser som fick merutrymme i medierna än andra. Den mest extraordinära händel-sen var olyckan på Linateflygplatsen i Milano då ett sas-plan kol-liderade med ett litet passagerarplan och samliga personerombord omkom.

Marie Ehrling var vid denna tidpunkt vice koncernchef ochhamnade i rampljuset vid olika presskonferenser och kringre-portage. En annan uppmärksammad händelse var att ElisabethStröm på kf sade upp sig men stannade kvar inom koncernen.Under denna höst köpte Flextronics delar av Telias verksamhetvilket innebar att Marianne Nivert uttalade sig en hel del i pres-sen. Det pågick också diskussioner om vd-rollen i förändring ochvar man kunde tänkas hitta morgondagens chefer där en del

kvinnor figurerade i debatten. Under dessa två månader skeddeockså olika utnämningar. Annika Bolin valdes in i Skandinavis-ka Enskilda Bankens ledning. Ingrid Dahlberg, då chef för Dra-maten, valdes till årets ledare av tidningen Affärsvärlden, Lena KSamuelsson blev chefredaktör på Svenska Dagbladet, HelianeCanepa blev ny vd på Nobel Biocare för att nämna några händel-ser som medierna tog upp.

Resultat etermedierna

Under oktober och november förekom det inslag i de un-dersökta etermediernas huvudsändningar. Av dessa handladehälften om flygolyckan i Milano och kommentarer kring den avMarie Ehrling.

Pia Gideon, informationschef för Ericsson, intervjuades tregånger om varsel på Ericsson, kritik mot chefsbonusar och omeventuella läckor vad gällde företagets resultat.

Man kan tycka att fler sändningar borde ha givit större effekt.Samtidigt ska man komma ihåg att många redaktioner duplice-rar sina inslag. En intervju i en tidig sändning kan sändas igen iexakt samma format eller något omgjord. Att förekomsten avkvinnliga chefer är förhållandevis liten kan delvis förklaras medatt konkurrensen om utrymmet är mycket större. När Rapport

Tabell 1. Antal inslag fördelat på olika etermedier.

Nyhetsprogram Antal inslag

Tv Nyheterna TV 4 (inklusive ekonominyheterna kl. 18.30) 5A-ekonomi 4 Aktuellt kl. 21.00 2 Rapport kl.19.30 1

Radio SR, P1, Ekonomiekot kl. 7.32 3 SR, P1, Dagens Eko 2

Totalt 19

Oktober–november 2001.

och Aktuellt väljer vilka få inslag som ska komma med i sänd-ningen är kanske företagsnyheter där kvinnliga chefer är aktörerinte det första som platsar. Möjligen kunde man förväntat sig flerinslag i Ekonomiekot och A-ekonomi.

När det gäller tv ska man vara uppmärksam på hur reportagetgörs. Medieforskaren Johan Fiske talar om televisionens koder,att man bygger upp stämningar genom tekniska, sociala och ide-ologiska koder. När det gäller nyhetsinslagen blir speciellt de tek-niska koderna tydliga, det vill säga kameravinklar och ljussätt-ning. Om reportern/fotografen är en man och den intervjuadepersonen är en kvinna uppstår gärna en situation där kvinnan serupp mot reportern/tittaren. Det omvända händer om intervju-personen är lång. I politikens värld kan man till exempel jämfö-ra intervjuer med Anna Lind som ofta ser upp mot reportern ochCarl Bildt som brukar tittar ner på reportern på grund av sinlängd. I det undersökta materialet kan man se samma fenomen.Pia Gideon, Ericssons informationschef ser upp mot reportern/fotografen – om man valt att göra intervjun i stående (Aktuellt --), eller har en rak blick mot reporter om man gör intervjunpå ett annat sätt (A-ekonomi --).11

Resultat press och webb

Under den aktuella perioden under hösten förekom det sam-manlagt artiklar i pressen och på webbplatsen Ekonomi omkvinnor i ledande positioner i svenskt näringsliv. I de artiklarnaförekom det träffar på olika personer varav en del återkomflera gånger. Marianne Nivert var den person som förekom abso-lut mest, gånger var hon med vilket motsvarar procent av he-la materialet.

Över huvud taget kan man säga att det var få aktörer som do-minerade mediebilden. Marianne Nivert och Marie Ehrling stårtillsammans för procent av träffarna. Om man utgår från me-diebevakningen för övriga året kan man se att Nivert varit kon-

. I vissa artiklar kan man också se att journalisten drar slutsatser av just politikerslängd. »Att en kvinna som är så kort kan sköta så stora frågor«. Samma kommentar fälls in-te om kortväxta manliga politiker.

stant intressant för medierna sedan hon tillträdde vd-posten hosTelia. Uppmärksamheten kring Marie Ehrling är under detta årmer tidsbunden och kopplad till flygplatsolyckan i Milano.

I vilka tidningar förekommer de kvinnliga ledarna?

Var kvinnorna förekommer kan delvis förklaras med hur stort ut-rymme ekonomijournalistiken får i respektive medium. DagensIndustri är den dagstidning där det förekom störst andel kvinnor.Det kan tyckas väntat med tanke på att tidningen bevakar nä-ringslivet och därmed borde även de kvinnliga aktörerna ingå.Samtidigt kan man notera att Finanstidningen som också beva-kade näringslivet hade en betydligt lägre andel kvinnor i det tota-la materialet. Samma skillnad noteras mellan de stora morgon-tidningarna där Svenska Dagbladet bevakat betydligt fler kvinn-liga ledare i näringslivet jämfört med Dagens Nyheter och Göte-borgs-Posten. Ekonomi är efter Dagens Industri det mediumdär flest kvinnor förekommer av det totala materialet.

Tabell 2. Topplistan. Kvinnor som förekom mest i pressen.

Förekomst

Marianne Nivert, vd Telia 51 Marie Ehrling, vice koncernchef SAS 23 Birgitta Johansson-Hedberg, vd FöreningsSparbanken 8 Pia Gideon, informationschef Ericsson 7 Elisabeth Ström, KF 6 Kerstin Hessius, vd Stockholmsbörsen 6 Eva Lindqvist, Telia Equity 4 Ingrid Dahlberg, chef Dramaten 4 Annika Bolin, SEB 4 Anna Bråkenhielm, vd Strix 3 Heliane Canepa, vd Nobel Biocare 3 Lilian Fossum, Electrolux 3

Oktober–november 2001

Tabell 3. Andel kvinnor i olika medier.

Tidningar /papper och webb Procent

Dagens Industri 27 Ekonomi 24 20 Svenska Dagbladet 17 Finanstidningen 8 Dagens Nyheter 5 Göteborgs-Posten 4 Veckans Affärer 4 Aftonbladet 4 Övriga tidningar 11

Summa (N=186) 100


Tabell 4. Förekomst av kvinnliga ledare i olika journalistiska format.

Format Procent

Nyhet, längre 75 Notiser 9 Ledare/krönikor 8 Bilaga/feature 7 Övrigt 2

Summa (N=186) 101


Tabell 5. Vanligaste ämnen i artiklarna.

Ämne Procent

Företaget 40 Kvinnliga chefer 11 Ny post/chefer på gång 10 Personporträtt 8 Börsen 8Egna branschen 6 Organisation/management 5 Övrigt 12

Summa (N=186) 100


Typ av artiklar

Kvinnor förekommer framför allt i nyhetsartiklar, tre av fyra kvin-nor förekommer där. Även notiser och ledare/krönikor behand-lar kvinnor i ledande positioner. Majoriteten av artiklarna är neu-tralt hållna, vilket innebär att de saknar positiva eller negativaomdömen om personen eller företaget.

Vanligaste ämnen

Nyheter om det egna företaget är det enskilt vanligaste ämnet i ar-tiklarna. Det faktum att dess ledare är kvinna är också ett vanligtämne, liksom att de lyfts fram när de fått nya jobb eller att de skul-le kunna vara aktuella för vissa poster. Personporträtt förekom-mer, och det är också en form som tillåter ett mer könsmärktspråk; det är då vanliga schabloner blir tydliga.

Kvinnliga ledares framträdande

Förhållandevis ofta är kvinnliga ledare intervjuade, procent avdem är det.

Det märks tydligt ett slags dåligt samvete hos medierna över attdet är för mycket män i pressen när det handlar om näringslivet.Därför kan man räkna med att så fort en kvinna nämns vid namnså kommer hon också att finnas med på bild. Det lättar upp si-dorna och ger ett mindre »gubbigt« intryck av sidan. Det kan för-klara den höga andel huvud/passfoto-bilder som förekom underperioden. Det är inte alltid kvinnan är intervjuad, men hon ärmed på bild och är omnämnd i texten. Kvinnor har med åren ock-så blivit en mer intressant målgrupp för medierna. För att tillgo-dose denna nya målgrupp behövs fler kvinnor i tidningen. Dettabidrar också till det mediala intresset för de få kvinnor som finns.

Bildvinklar och bildval avgör

Studerar man bilderna närmare är det lätt att konstatera att för-väntningarna på att en kvinna ska le på bild är mycket stora. Attle inför en fotograf tycks vara ett närmast reflexmässigt beteende

Tabell 6. Kvinnliga ledares olika sätt attframträda i artiklarna.

Framträdandeform Procent

Intervju 48 Omnämnd en gång 23 Omnämnd 3 gånger eller fler 11 Enstaka uttalanden 8 Omnämnd 2 gånger 5 Övrigt 5

Summa (N=186) 100


Tabell 7. Fördelningen kvinnor i bilder.

På bild Procent

Nej 26 Huvud/passfoto 34 Halvfigur 26 Med en eller flera män 11 Helfigur 3

Summa (N=149) 100


Tabell 8. Kvinnornas position i artiklarna.

Position Procent

Ensam huvudaktör 49 En av flera omtalade huvudaktörer 19 En av flera huvudaktörer 17 Biaktör omtalad 8 Biaktör 5 Ensam huvudaktör omtalad 2

Summa (N=186) 100


hos kvinnor och näringslivets kvinnliga företrädare är inga un-dantag. Det tycks också vara en situation där fotograf och inter-vjuperson möts i en önskan att visa dessa kvinnliga makthavaresom inte så farliga, ett avväpnande leende bekräftar deras kvinn-lighet och gör dem mindre hotande. Därmed inte sagt att inte le-ende män förekommer, men behovet av att le tycks inte alls varalika stort.

En annan bildkomposition som går i samma riktning är attfotografera den kvinnliga vd:n/intervjupersonen ovanifrån. Detger betraktaren ett visst övertag och de kvinnliga vd:arna fram-står som mindre hotfulla. Män däremot kan gärna fotograferasmed blicken på väg bort ur bilden eller varför inte bakifrån meden mörk kostymrygg i fokus. Man kan säga att bildval och vink-lar ibland förstärker och förstorar skillnaderna mellan män ochkvinnor på ledande poster. Männen framställs gärna som extrakraftfulla medan kvinnorna placeras i mindre maktbetonade mil-jöer och positioner.

Den enda kvinnan i materialet som behandlas ungefär sommän på bilderna är Marianne Nivert.

Hon kan fotograferas underifrån för att förstärka »pamp«-in-trycket. Hon är också den enda som avbildas rent ofördelaktigtoch ges ironiska kommentarer. Man kan tolka det som att hon ärden enda kvinnan i vd-position som medierna ser som en »riktig«makthavare, de andra kvinnorna på vd-poster är mer lysande un-dantag som också får en mer positiv, välvillig bildhantering.

En notering i marginalen är också att fundera på i vilka sam-manhang dessa bilder av kvinnliga chefer förekommer. Går manigenom det totala bildmaterialet i en affärstidning som VeckansAffärer står det klart att även i reklamens värld är könsrollernaganska fasta. Där är mannen »Boss« och kvinnan är »Snygg«. Vemsom ska köpa klockor och vem som ska få dem är givet.

Kvinnornas position i artiklarna

Kvinnorna är till procent huvudaktörer i någon form. I nästanhälften av fallen är de ensamma huvudaktörer. Det kan man tol-ka som att medielogiken och nyhetsvärderingen har större bety-

delse än vilket kön chefen har. Journalistiken är auktoritetsbun-den och söker den ytterst ansvariga enskilda personen, vare sigdet är en kvinna eller man. När man söker en kommentar frånMarianne Nivert är det utifrån hennes position, inte för att hon ärkvinna.

Hur diskuteras kvinnliga ledares roll?

Som tidigare nämnts handlar de flesta artiklar om rena företags-nyheter. I av artiklarna (procent) är själva frågan om kvinn-ligt chefskap inte ett ämne. I de artiklar som relaterar till bristenpå kvinnliga chefer är det framför allt vd-rollen som står fokus,därefter betydelsen av nätverk och maktaspekter. Familjen ochhur man kombinerar den med sitt chefskap förekommer förhål-landevis sällan.

Kvinnor kan

Den traditionella nyhetsvärderingen betonar som sagt avvikel-ser. Det som sticker ut och överraskar gör att strålkastarljusethamnar på kvinnor som agerar i näringslivet. Medierna tycksfortfarande vara förvånade över att kvinnor kan agera, åtminsto-

Tabell 9. Typ av ämnen relaterade till bristen på kvinnliga chefer.

Ämne Procent

Vd-rollen 51 Nätverk 20 Makt 15 Familj/jobb 12 Mentorer 2

Summa (N=41) 100


ne om det sker i näringslivet. NärMarie Ehrling framträder på saspresskonferens leder det till ett enormtmedieintresse. En del artiklar betonar gärnaatt hon är kvinna, till exempel »Chefen höll huvudet kallt mitt itragedin« (Sydsvenska Dagbladet --) och »Bengt Wester-bergs exfru står på egna ben … Marie får mycket beröm efter sas-katastrofen!« (Hänt Extra --). Troligen hade ingen av dessavinklar ansetts som relevanta om man skulle beskriva en manligvice vd:s insatser vid en svår händelse. Däremot kan man myck-et väl tänka sig en serie kringreportage kring ett manligt vd-age-rande i en speciell situation, dock knappast med fokus på att hanär man.

Ett annat exempel på mediernas intresse och förvåning när enkvinna tar plats i näringslivet är när Skandinaviska EnskildaBanken presenterar sin niomånaders rapport och samtidigt till-kännager två nya personer i ledningen, Annika Bolin och Fle-ming Carlborg. Medan Fleming Carlborg bara omnämns somhastigast får Annika Bolin stor medieuppmärksamhet. Hennes

Källa

: Syd

sven

ska

Dagb

lade

t

Källa

: Hän

t Ext

ra

Marie Ehrling bedöms ochberöms av medierna.

ålder ( år) noteras av Ekonomi (--) som också beskri-ver henne som en »hjältinna«. Svenska Dagbladet ger Bolin en tre-spaltig stående bild på Näringslivsbilagans första sida och en fyr-spaltig bild på insidan (--). Fleming Carlborg nämns intealls i artikeln.

Intresset för Annika Bolin kan man också koppla till den ny-hetsvärdering som är rent geografiskt betingad. SkandinaviskaEnskilda Banken håller presskonferens i Stockholm där de flestamedierna finns. Att Volvo i Göteborg utser Lena Olving till kvali-tetschef ger bara upphov till en notis i Svenska Dagbladet.12

Spelar journalistens kön någon roll?

Övervägande andelen texter är neutralt hållna ( procent).Könsskillnaderna i tonläget är små, de kvinnliga reportrarna ten-derar att skriva något fler positiva artiklar än sina manliga kolle-ger. Få artiklar är uttalat negativa och inte heller där tycks könetpå skribenten ha betydelse.13 Samtidigt kan man notera att det ärbetydligt fler män än kvinnor som skrivit artiklar ( respektive procent) men det är å andra sidan ganska likt den könssam-mansättning som journalistkåren som helhet har. Tidigare forsk-ning visar att kvinnliga journalister oftare intervjuar både mänoch kvinnor jämfört med sina manliga kolleger. Om detta gällernäringslivsjournalistik kan inte bekräftas av denna studie då denenbart omfattar delar av det totala utbudet.

Vad som komplicerar bilden är att även en i grunden positivartikel kan ha en kontraproduktiv effekt. När till exempel Marie

. Betydelsen av att vara geografiskt nära redaktionen har studerats av Steve L. McSha-ne. Hans studie visar också att kvinnliga källor är klart underrepresenterade i nordame-rikanska affärstidskrifter.

. Exempel på positiva omdömen: Intervju med Monica Caneman, Skandinaviska En-skilda Banken »…torde vara högvilt« (Ekonomi --). »Anna Bråkenhielm gav Sve-rige dokusåporna – och gjorde produktionsbolaget Strix till en internationell vinstma-skin«; rubriken på ett i grunden positivt personporträtt av Anna Bråkenhielm, vd Strix Te-levison (Vision --). Exempel på negativa omdömen: Med rubriken »Strategiskt virr-varr i bankerna« beskrivs Birgitta Johansson-Hedberg som att hon är » …nog ingen klip-pa« och » …internetbank blev fiasko« (di --). Marianne Nivert är omnämnd i en kri-tisk artikel om Telia där man bland annat säger »Telia måste tänka om« och »saknar ett vin-nande koncept« (Ekonomi --). Lena Vittbjer, vd Aspiro, omnämnd i artikel medrubriken »Nästa bransch till slakt« (Veckans Affärer --).

Ehrling beskrivs som »ambitiös och duktig« i ett porträtt har deten positiv klang men omvänt: för en man i vice vd-position är detinte självklart positivt att bli beskriven som »duktig«.

Ofta finns det en föreställning om att kvinnor dras in i privat-sfären, att man gärna ställer frågor om bullbak, barnen och omhus och hem. I detta material nämns familjelivet endast i arti-klar. Då framför allt i personporträtt, organisation/management-frågor samt ämnet »chefer på gång«. Samtidigt kan man påpekaatt när det nämns är det ofta med betoning på kvinnors ansvar ihemmasfären och hur man löst det. När exempelvis Marie Ehr-ling porträtteras står det att »lyckligtvis har hon alltid haft råd medhemhjälp« (Sydsvenska Dagbladet --). Men man kan ocksåse exempel på journalister som tar ett annat grepp som i SvenskaDagbladet som skriver. »Vi hoppar över den tjatiga frågan om hurMarie Ehrling kan kombinera karriär och föräldraroll, frågansom en man i samma position aldrig behöver besvara.« (SvD --). En vanlig placering av information om familjelivet är an-nars faktarutan, där såväl näringslivets män som kvinnor får be-rätta om hur många barn de har och vilken bok de senast läst.

Tabell 10. Kvinnliga och manliga reportrar fördelade på artikelns tonläge.

Artikelns tonläge Kvinnor Män Total

Positiv 12 8 20 Neutral 28 45 73 Negativ 3 4 7 Ironisk 0 0

Totalt (procent) 43 57 100 Antal 67 90 157


Dagens Industri:s lördagsintervju

En bidragande orsak till att Marianne Nivert förekommer ofta äratt samma intervju genererar flera artiklar. Det gäller framför alltdå hon förekommit i Dagens Industri:s stora lördagsintervju (di--).

Flera tidningar saxar friskt ur reportaget och gör om det till si-na egna historier. Vissa citat blir också »bevingade« för att de fun-nits med där, som Niverts definition av jämställdhet: »Den dag jagmöter lika många töntiga kvinnor i styrelserummen som jag mötttöntiga män genom åren.« Citatet kommer ursprungligen från enintervju då hon tillträdde som vd men när det återges i di får ci-tatet nytt liv.

Att nå första sidan

Att hamna på första sidan är synonymt med att man är viktig. Fånäringslivskvinnor hamnar där. I undersökningen var det pro-cent av artiklarna som blev förstasidesnyheter. Av Veckans Affä-rers nio omslag fanns det ett med en kvinna, Marie Ehrling (sebildcollage, va).

Det motsvarar ganska väl den könsfördelning som fanns i engenomgång som tidningen Vision gjorde . Inför internatio-nella kvinnodagen hade man gått igenom första sidorna under ettår på Veckans Affärer, Finanstidningen, Dagens Industri och Vi-sion och funnit att andelen kvinnor på förstasidan låg mellan och procent. Redaktionernas försvar den gången var att de spe-glar samhället och att näringslivets arena innehåller få kvinnor.Samtidigt lovades bättring. (Vision --). Denna undersök-ning tyder på att förändringen – om den finns – är marginell.

Stereotyper och språk

När journalister porträtterar kvinnor i näringslivet finns en klartendens att använda sig av schabloner eller stereotyper, alltså för-stelnade och förenklade bilder. Ett problem med stereotyper är attdet finns en maktaspekt inbyggd, någon har formulerat dem ochoftast gynnar de en grupp och missgynnar en annan. När det gäl-ler könsstereotyper tenderar de att förstora och förhärliga det

Källa

: Vec

kans

Affä

rer

Samtliga omslag från Veckans Affärer under perioden oktober–november .

manliga medan de förminskar och förklenar det kvinnliga. Det ligger naturligtvis i betraktarens öga vad som är förklenan-

de och inte, men utgår man från en tänkt läsning, blir schablo-nerna i näringslivsjournalistiken klart könsmärkta. Det finns enskillnad i vad man lägger i ordet »patriark« och ordet »järnlady«.Järnladyn är för övrigt den vanligast förekommande schabloneni undersökningen, den används sju gånger för att beskriva olikakvinnliga chefer.

Det intressanta är att samma handling utförd av en kvinna ochav en man beskrivs olika av medierna. En person som är bra påatt omorganisera och reda upp en svår ekonomisk situation blir,om det är en kvinna, gärna beskriven som »städgumma«. Detta ärnågot som såväl Birgitta Johansson-Hedberg, Marianne Nivertoch Ingrid Dahlberg klassas som. Visserligen finns medieexem-pel där även män kallats för städgummor eller städgubbar menbetydligt vanligare är att dessa beskrivs som »företagsdoktorer«eller någon som »rider ut stormar«.

På samma sätt kan en beslutsam kvinna gärna få kallas MadamSaddam, med anspelning på att hon driver företaget med dikta-torsfasoner. Någon »herr Saddam« i svenskt näringsliv har ännuinte setts till. På liknande sätt kan handlingar och beteenden skri-vas om. När Marie Ehrling beskriver sig själv som »resultatori-enterad och rationell« är journalisten snabb att komplettera bil-den med att hon anses vara »ambitiös och duktig«. Orden »ambi-tiös och duktig« är sällan epitet som en manlig vd får.

Ofta sägs dock inte schablonerna rakt ut. Journalisterna verkarha en förkärlek för att vara budbärare av dessa mer negativa bil-der utan att egentligen själva stå för uttalandet. Om dåvarandeDramatenchefen Ingrid Dahlberg sägs det att »…Flink har kallathenne järnlady«. Om Nivert sägs det att hon »… har beskrivitssom järnlady«. Birgitta Johansson-Hedberg är »…mer känd somstädgumma« och så vidare. Detta kan också vara en effekt av merlättillgängliga digitala tidningsarkiv som Presstext och Mediear-kivet. Det går snabbare att gå igenom gamla klipp och »träffande«beskrivningar får en längre livslängd.

. En kortare genomgång av Kanters forskning finns bland annat i Mäns föreställning-ar om kvinnor och chefskap. sou :.

. Inom politikens fält har denna fråga diskuterats på senare tid, bland annat av LenaWängnerud ().

. Hirdman , , .

Om nyhetsvärdering och trender i journalistiken

Den stora medieuppmärksamhet som kvinnorna i näringslivetfår sammanfaller inte bara med en nyhetsvärdering som premi-erar det avvikande. Den förstärker också könsmärkta mönster in-om organisationer i stället för att problematisera dessa. Som for-skaren Anna Wahl påpekar är kvinnor på chefsbefattningar oftai stark minoritet vilket ger strukturella effekter. En av dem är syn-lighet, där utseende (och kön) snarare än kompetens är det somsynliggörs. Majoriteten (i det här fallet män) kan också känna sighotade och överdriva skillnaderna mellan minoritet och majori-tet. Den amerikanska forskaren Rosabeth Moss Kanter som for-skat om dessa fenomen pekar också på att den som är i minoritetblir en avvikare som inte får vara en individ utan blir en represen-tant för sin grupp och gärna bedöms utifrån stereotyper och ge-neraliseringar.14 Också här kan man se hur mediernas logik sam-manfaller med organisationers sätt att hantera minoriteter. Kan-ter identifierar fyra vanliga stereotyper förknippade med kvinnori organisationer: modern, maskoten, förförerskan och järnjung-frun. I det undersökta pressmaterialet återfinns en av dem, »järn-ladyn«. Att enbart en av stereotyperna visade sig kan hänga ihopmed urvalet, att undersökningen bara gällt toppskiktet i närings-livet.

Stereotypisering är för övrigt ett dilemma som kvinnor i allasamhällssektorer riskerar att drabbas av när de söker till sig makt-positioner.15 Mediernas logik sammanfaller också på en samhäl-lelig nivå med vad historikern Yvonne Hirdman har kallat för kö-nens isärhållande och det stereotypa genuskontraktet, det vill sä-ga vikten av att män och kvinnor konstrueras som motsatser.16

Medierna lyckas ge kvinnorna i näringslivet extrem uppmärk-samhet samtidigt som man osynliggör deras roll som ledare. Mankan förmoda att ledarskapet på en viss nivå i praktiken inte är be-

roende av chefens kön utan av chefens erfarenhet och förmåga attleda en verksamhet. Ändå är det just könet som hamnar i fokusför journalisterna.

Till detta kommer också en medietrend som brukar kallas inti-misering och personifiering, en person ska symbolisera en verk-samhet och makthavare ska gärna betona sina privata och käns-losamma sidor. Därför kunde man hösten se Göran Perssonbli intervjuad av Kristian Luuk i Luuk (tv ) och dansa med kos-san Doris i barnprogrammet Bolibompa (svt)) i januari . NärExpressen gör ett personporträtt på Kurt Hellström blir rubrikendärför » Jag ringer till mamma varje vecka« med en stor bild påen leende Kurt tagen uppifrån i ett trapphus.

Personorienterad journalistik har alltid ett läsvärde. Det nya ärmöjligen att näringslivets makthavare också blivit mer intressan-ta att bevaka.

Sammanfattning

Den här studien pekar på tre saker:Den övervägande delen av journalistiken där kvinnor i ledan-

de positioner i näringslivet förekommer består av neutralt pre-senterade nyheter.

När kvinnor ska porträtteras eller användas som blickfång ris-kerar beskrivningarna att bli schabloniserande på ett negativtsätt.

Kvinnor i näringslivets toppskikt är ovanliga. Därför riskerardessa kvinnor en extrem medieexponering på gott och ont.

Resultatet i punkter:• personer förekom i artiklar • Marianne Nivert står för träffar ( procent). • Marianne Nivert, Marie Ehrling och Birgitta Johansson-Hed-

berg står för knappt hälften av träffarna ( procent).• Neutrala nyhetsartiklar dominerar.• Företagsnyheter dominerar.• Kvinnorna är ofta på bild. Det är stor synlighet för de få kvinnor

som finns. De är ofta huvudaktörer.

• Negativa schabloner såsom »Järnlady« och »Madam Saddam«förekommer.

• Bildval och vinklar markerar och förstärker ibland könsskill-naderna.

• Få artiklar problematiserar frånvaron av kvinnor eller närva-ron av män i näringslivet.

del i i•

Vem vill vara en schablon?Intervjuer med fyra ledande aktörer


ur ser näringslivets aktörer själva på sin medverkan och vilka strategier har de när de möter medierna. Det är huvudteman i fyra intervjuer med personer somofta förekommer i medierna: Birgitta Johansson-Hed-

berg, vd FöreningsSparbanken; Marianne Nivert, som då inter-vjun genomfördes var vd för Telia; Leif Johansson, vd Volvo; ochKurt Hellström, vd Ericsson.17

Birgitta Johansson- Hedbergvd, FöreningsSparbanken

När Birgitta Johansson-Hedberg utsågs till vd för FöreningsSpar-banken blev det en stor nyhet i många medier. Hon var då den för-sta kvinnan på en sådan position och medieintresset har knap-past dalat sedan dess. Det hon vill föra fram i medierna är att detbåde är roligt, spännande och intressant att vara kvinna och chef.Att vara i minoritet kan också bli till en fördel.

Du är en av få vd:ar i näringslivet som också har ett förflutet i mediebranschen,du var biträdande programchef på Utbildningsradion. Har det gett dig några för-delar?

”Nej, det tycker jag inte, det är lika svårt i alla fall. Mediebilden ska-pas inte på det sättet. Det finns inga enkla knep. Det handlar om

att kunna vara sig själv och kommunicera enkelt och konkret. Men jagtycker att det finns ett förhållandevis stort intresse för kvinnor i ledandebefattningar från medierna. Det är bra, det visar att det finns kvinnor.

Du har varit med ganska länge i medierna, inte minst under 14 år som vd påLiber. Vad har du lärt dig om mediekontakter genom åren?

— Jag kan inte säga att jag lärt mig något specifikt. Däremot är jagmycket mera erfaren och trygg idag än vad jag var för år sedan, det ärden stora skillnaden.

— Under hela tiden som jag varit vd har det funnits ett fokus på kvinn-liga chefer. Samtidigt har bevakningen av verkställande direktörer bli-

H

. Intervjuerna genomfördes våren . Leif Johansson och Marianne Nivert inter-vjuades på respektives huvudkontor (/ och /). Birgitta Johansson-Hedberg intervju-ades per telefon /. Kurt Hellström fick skriftliga frågor /, svaren förmedlades av in-formationschef Pia Gideon.

vit ännu mer personorienterad och mindre företagsorienterad under dehär åren.

Hur märker du att journalistiken är mer personorienterad i bevakningen av digoch FöreningsSparbanken?

— Jag märker det på olika sätt. Genom att journalister ställer alla möj-liga frågor, till exempel om vad jag tycker om situationen i Israel. De frå-gar mig vad jag tycker i egenskap av den funktionen jag har som kändperson.

Svarar du på alla frågor?— Jag svarar på allting som har med banken att göra och bankens in-

tressent-sfär, och den är väldigt vid. Den sträcker sig från det lokalasamhället och samhällsfrågor i stort, till hur enskilda personer och fö-retag har det och utvecklas. En bank är ju något som griper in i bådemänniskors och samhällets liv så därför krävs det av mig att jag enga-gerar mig i en mängd olika frågor.

Svarar du på en sådan fråga som läget i Israel?— Hur konflikten där utvecklas kommer att påverka bland annat stäm-

ningen på aktiemarknaden och det kommer att påverka hur konjunk-turen utvecklas, så jag svarar på en sådan fråga.

Vad är det för mediala sammanhang du inte ställer upp på?— Jag ställer inte upp i kommersiella eller reklamsammanhang. Jag

undviker också att exponera mig alltför mycket privat. Jag tror att manmåste exponera sig lite som person, det hör till det här att man ska för-stå att det är en människa, men det är en avvägning.

Det finns många typer av program, inte bara nyheter. Skulle du ställa upp i un-derhållningsprogram och barnprogram?

— Om programmet skulle handla om människors vardagsekonomiskulle jag ställa upp. Jag har åkt Vasaloppet för att banken sponsrar det.Det är en folklig grej som uppskattas. Friskvård tycker jag är viktigt ochroligt. Det blir en vid cirkel men det ska han en koppling till banken.

Ämnet avgör, inte formen?— Det är inget fel på underhållningsprogram eller barnprogram, det

är ju det folk tittar på. Jag är ingen snobb på det sättet.Har du ställt upp på hemma-hos-reportage?— Nej, det skulle jag aldrig göra. Det går utanför intressesfären som är

intressant för banken. Däremot kan jag tänka mig att ta en bild hemma,men inte ett helt reportage. Det skulle jag göra om jag var i heminred-ningsbranschen. Men jag tycker inte att det är fel att berätta om person-liga erfarenheter som har samband med den professionella rollen.

—Jag har ställt upp i till exempel Amelia för kampanjen mot bröstcan-

cer tillsammans med en mängd andra personer. Jag har haft flera kvinn-liga släktingar som dött i bröstcancer, därför gjorde jag det. Jag har ock-så ställt upp tillsammans med prinsessan Christina och Sören Gyll för attsamla in småmynt som vi haft på våra bankkontor till Röda korset.

Tror du att det finns en större rädsla hos en man att prata om sig själv som per-son än hos en kvinna?

— Ja, det tror jag. Kvinnor har ofta en större integration i hela livet, ochfamiljen är en del av yrkeslivet. Sedan är det naturligt att man inte villexponera sina barn i medierna, det kan finnas säkerhetsskäl och andraorsaker. Vi är alla hela människor och det är svårt att skilja den privatamänniskan från den professionella.

Är det därför du ofta nämner i intervjuer att du och din man delade på föräl-draledigheten?

— Ja, jag tycker att det är viktigt att tala om att man kan göra det och attmänniskor i alla positioner i samhället kan göra det. Vissa erfarenheterjag gjort i livet vill jag gärna förmedla för att skapa förståelse för vem somär chef för FöreningsSparbanken. Jag lyfter fram delar ur min erfaren-het som jag tror attraherar våra intressentgrupper: att jag kommer frånSmåland, är uppvuxen på landet, att jag jagar, har erfarenhet av handi-kappade och att jag är psykolog från början. Jag berättar också gärna hurjag utformat vissa delar av livet för att fungera som kvinna och chef.

Hur ser du på din betydelse som förebild?— Det är ett stort ansvar över huvud taget att vara chef. Jag tänker på

att om unga kvinnor någonsin ska vilja ta ledande befattningar så mås-te det framstå som både roligt, spännande, viktigt och förenligt medkvinnorollen över huvud taget. Jag försöker undvika att hamna i man-liga schabloner och försöka vara mig själv. Jag vet också att människorär intresserade av andra människor. De är inte bara intresserade av ban-kens resultat, de tänker på banken i termer av personer. Sedan finns dettvå dimensioner, det ena att man själv har ambitioner, det andra är vadmedierna väljer att berätta och jag är inte riktigt klar över hur medie-bilden av mig ser ut.

Under senare tid har det varit en diskussion om bristen på unga chefer, hur serdu på det?

— Jag tror att det är naturligt att man som småbarnsmamma väljer ettjobb som går att kombinera med att vara just småbarnsmamma. Det vo-re förskräckligt om mammorna också skulle överge sina barn. Små-barnstiden är kort upptäcker man så småningom och det är absolut in-te nödvändigt att vara chef när man är år. Man blir ofta inte börsbo-lagsdirektör vid den åldern. Det naturliga är att man utvecklas och skaf-

far sig utbildning och erfarenhet under resans gång. Man behöver inteha så bråttom. Jag tycker att det är alldeles fel att stressa både män ochkvinnor på det sättet. Det är viktigt att se att livet är långt och man harmånga möjligheter när barnen blivit lite större. Livet är ju en lång följdav händelser som inte alltid är så planerade. För många kvinnor hand-lar det om att ta vara på de möjligheter som erbjuds och verkar spän-nande, roliga och intresserar, att inte vara rädd utan våga göra det.

Du var själv ganska ung på ditt första chefsjobb, biträdande programchef påUtbildningsradion samtidigt som barnen var små?

— Och det gick bra. Mina barn har varit på dagis och fritids och det harfungerat bra.

Man talar ju ofta om kvinnors svårigheter med männens nätverk. Har jaktenhjälpt dig med kontakter?

— Jag har inte deltagit så mycket i representationsjakt. Det är mer ismåländska jaktlag som jag jagar. Nätverk kan man för övrigt under-hålla på många sätt. Kvinnor ska inte låta sig avskräckas av att män harsärskilda nätverk. Som regel är man välkommen in, det är min erfaren-het. Vilken kvinna vill ha ett sådant här jobb om man uppfattar att detbara är en massa motstånd överallt? Det är väldigt viktigt att lyfta framdet som är positivt. Ibland står myterna i vägen för verkligheten.

Hur tror du generellt att kontakterna med medier skiljer mellan kvinnor ochmän som är chefer i näringslivet?

— Alla människor förhåller sig olika till män och kvinnor och det på-verkar också medierelationen. Om jag intervjuas av en manlig journa-list så påverkas han av att jag är kvinna. Det gör att han relaterar lite an-norlunda till mig än till exempelvis Lars Grönstedt på Handelsbanken.Det handlar om hur vi relaterar till män och kvinnor över huvud tagetoch det är inte negativt för kvinnor. Eftersom kvinnor i näringslivet är iminoritet skapar det ofta en nyfikenhet. Det finns ett naturligt intresseför hur det är att vara kvinna och chef och det är positivt. Sedan kan detfinnas en negativ sida i det att man inte fokuserar på det professionella.Dessutom kan det bli så, vilket både Marianne Nivert och jag råkat ut för,att så fort man leder ett nedskärningsarbete så kallas man för »MadamSaddam«. Det låter väldigt hårt när det sägs sådant om en kvinna. De epi-teten får lätt en häxkaraktär. Det handlar om att det är svårt för oss att sekvinnor som starka och modiga. Det sitter djupt rotat.

Det finns ju många sätt att beskriva dig i medierna, Madam Saddam är baraett av dem. Tycker du att du blir beskriven på ett schablonartat sätt?

— Medierna måste beskriva förenklat, det ligger i mediedramaturginatt man gör det. Jag tycker heller inte att jag är särskilt missgynnad. Det

finns de som råkat mycket värre ut.— Min erfarenhet är att kvinnor som regel blir positivt behandlade. Jag

kan tänka mig att många gärna läser artikeln om det är en kvinna på bildför att vi är en minoritet i näringslivet och det skapar intresse. Jag troratt det är många fler som kommer ihåg vem det är som är vd för Före-ningsSparbanken än vem som är vd för Handelsbanken bara för att dehar sett mig på bild. »Den där ljusa« för att gå till någon schablon.

— Jag tror också att de flesta människor läser, men inte kommer ihågså mycket efteråt. Man kommer ihåg hur bilderna såg ut och bildar sigen intuitiv uppfattning om människor. De kommer ihåg vissa saker,kanske något av det lilla privata som man släpper ifrån sig.

Städgumma har du också kallats. Är det också samma handlingar som tolkasolika?

— Man väljer gärna en annan typ av epitet kring kvinnor, ofta lite merlågstatus tycker jag.

Vad tror du det beror på?— Jag tror att hela språket är sådant. Man kallade det inte »lokalvår-

dare« förrän det kom in män som satt på städmaskiner. Det hänger sam-man med män och kvinnors roller i samhället.

— Man faller också lättare in i schablonerna när det gäller kvinnor.Där finns arketyperna av kvinnan som antingen mamma, madonna,älskarinna/hora. Den mer kompletta bilden har man svårare att skildranär det gäller kvinnor. Bilden av den kvinnliga chefen passar inte in.

— En gång intervjuades jag av en ung ekonomijournalist. Vi bjöd påkaffe och kanelbullar och han sa: »Åh, sådana kanelbullar brukade minmamma göra.« Jag tänkte då att han redan hade placerat mig i mamma-facket.

— Förhoppningsvis får människor som träffar mig en mer mångfaset-terad bild än mediebilden av mig. Samtidigt formar mediebilden män-niskors uppfattning. De flesta människor träffar man ju inte. Jag haröver anställda, de flesta träffar jag inte. Även deras bild formas avmedierna.

När det gäller bilder, har du några principer för hur du ställer upp?— Jag skulle aldrig ställa upp på mera sexuellt orienterade bilder. Det

ger destruktiva och felaktiga signaler för en chef. Den laddningen avmanligt och kvinnligt finns där ändå, som en positiv kraft. För kvinnorkan det lätt bli så att kläderna får mer betydelse. Jag fick en gång i sam-band med ett framträdande i Veckans Affärer kommentaren att: »Måstehon ha den där blå dräkten med plastknappar igen?« Det är typiskt någotsom sällan drabbar en manlig chef. Med kvinnor kommenterar man klä-

der och den sexuella sfären. Det finns ett annat exempel: Birgit Friggebosom hade en alltför urringad klänning en gång, det sitter outplånligt kvaroch det glömmer människor aldrig. Sådant aktar jag mig noga för.

— Det där behöver män aldrig vara rädda för. Det är bara trevligt omde blir kallade »den mest sexiga direktören i år«. Om en kvinna får en så-dan beskrivning så sänker det hennes professionella värde medan enman förhöjer sitt värde. Han är inte bara en duktig chef, han är också at-traktiv. Detta är vad jag själv kommit fram till, det är inget jag har ve-tenskapliga belägg för.

Du är den enda i näringslivet jag sett som kallat sig feminist. — Det är ett omodernt ord. Men jag tycker att det är viktigt att män och

kvinnor arbetar på lika villkor. Jag skäms inte för att stå för det; att kvin-nor ska synas och finnas i alla delar av samhället.

I intervjuerna kring din utnämning som vd i FöreningsSparbanken våren 2000ser man tydliga skillnader mellan journalisternas kunskaper när det gäller könoch ledarskap. Hur påverkar det dig som intervjuperson?

— Det präglar hela intervjun. Det är svårt att veta om en reporter ärkunnig eller ej. Jag har till och med träffat reportrar som gärna säger att»jag har inte läst på någonting« och sätter en ära i det. Man får försökaleta sig fram till vilken nivå reportern ligger på kunskapsmässigt, detfinns inget annat att göra.

De mediala förväntningarna är olika på kvinnor och män. Är det något ni han-terar när ni utbildar blivande chefer?

— Ja, det gör vi. Det är också något som min egen informationsavdel-ning diskuterar med mig. Man får ha som en utgångspunkt att jag ärkvinna och det gäller att lägga upp det på rätt sätt. Det kan som sagt gäl-la att tänka på vad man ska ha för kläder på sig och vilka bilder det skabli. Det kan ju också vara en fördel. En kvinnlig bankdirektör kan ha enröd dräkt och komma på första sidan bara av det skälet. Det viktigaste ärändå att vara sig själv och att inte spela en roll.

Vad är ditt råd till de kvinnor som är intresserade av att bli chefer men kännersig osäkra inför medietrycket?

— Det finns ett medietryck på alla män och kvinnor i den här positio-nen. Vill man vara chef i ett storbolag så är det en del av jobbet att um-gås med medierna. Jag tror inte medier behandlar kvinnor sämre änmän. Mitt råd är att se det positiva. Kvinnor är i minoritet vilket ger demuppmärksamhet i medierna. Det är en synlighet som kan ge fördelar. AttMarianne Nivert är vd för Telia kommer alla ihåg. Det är positivt för bo-laget och hon blir ett varumärke. Det kommer att ta jättelång tid innanAnders Igel får den ihågkomsten hos folk.

Marianne Nivertvd och koncernchef, Telia*

Marianne Nivert har stått i ett ständigt strålkastarljus under sintid som vd för Telia. Hon är i huvudsak nöjd med behandlingenav henne i medierna. Samtidigt har hon svårt att känna igen sig imediebilden. Stereotyperna är för många.

”Om en kvinna är beslutsam – vilket jag faktiskt är – blir jag be-skriven som en torped, stridsvagn och en person som kör över

folk, vilket jag inte gör. För att vara beslutsam behöver man inte varaen person som kör över folk. Det är enkla kopplingar till en person somfår saker och ting gjorda.

Tror du att en beslutsam man och en beslutsam kvinna beskrivs på olika sätt?— Ja, det tror jag. Man skriver inte om en beslutsam man att han är en

stridsvagn eller Madame Saddam vilket är det värsta uttrycket av alla.Man får nästan ha elefanthud på den här typen av jobb. Ibland finns detingen som helst respekt för att man är människa, det gäller även män-nen. Jag talade med Lars-Eric Pettersson nyligen. Han hade just upp-täckt att han i medierna kallats både för »Läppen« och »Persikan«. Väl-kommen in i klubben, sa jag till honom.

Epitet som Järnlady och Madame Saddam får många kvinnliga chefer. Birgit-ta Johansson-Hedberg, vd på FöreningsSparbanken, till exempel.

— Hon har ju faktiskt fått höra det nästan oftare än vad jag fått. LikasåIngrid Dahlberg på Dramaten. Ta även förra chefen för Sveriges Televi-sion Maria Curman som blev »Bloody Mary«. Det är en slags stil sommedierna har. Curman hade ju ingen lätt uppgift. Hon var ju tvungen attgöra någon strukturförändring, företaget hade ett stort ekonomiskt pro-blem – det gällde även Ingrid Dahlberg på Dramaten. Det vet jag för vihar ett nära samarbete med Dramaten. Vad skulle hon göra annat än attse över den fasta ensemblen och se om hon kunde åtgärda det. Och dethar hon ju faktiskt gjort. Idag har Dramaten en bra beläggning med nå-got mera populär repertoar än vad de hade innan och det är klart att detfinns några som inte kan acceptera det. Om man ska vara ledare måsteman ta itu med problemen i företaget. Telia har genomgått en fruktans-värd förändring det senaste decenniet. Hade man väjt för det hade före-

* Marianne Nivert var vd och koncernchef för Telia vid tidpunkten för intervjun.

taget varit ett vrak idag. Likadant menar jag att kvinnor som har någonform av makt gärna beskrivs just utifrån maktfrågan kring personen, in-te vad hon åstadkommer. Man vill spela på att »Hon har makt«. Det harväl ett slags nyhetsvärde i att en kvinna har makt.

Medierna är medskapande i att beskriva kvinnorna som ett undantag?— Medierna gör oss till några sorts människor som man inte vill vara.

Många kvinnor som har kommit till de här positionerna blir beskrivnapå ett stereotypt sätt. Jag skulle inte vilja vara den Marianne Nivert somfinns i tidningarna.

Vad är det du inte gillar med din mediebild?— Jag är en person som är väldigt samvetsgrann i hur jag hanterar

människor. Även människor som är i problem och bekymmer. Jag hadeinte haft det renomméet bland de fackliga organisationerna om jag ha-de varit – vad ska jag säga – en sådan här person som bara kör över folk.I grund och botten är jag en ganska ömsint person. Däremot är jag upp-fostrad i att man är inte fler personer i ett företag än vad man behövervara. Vi ska inte ha kunderna att betala mer än vad vi faktiskt måste taut. Det är viktiga värderingar som jag fått med mig från barndomen,man slösar inte.

— En annan sak är mina kläder, som ofta beskrivs. Det väldigt sällankarlar får någon beskrivning av kläder eller frågor som rör deras priva-ta saker.

Påverkar det dig vad du ska ha på dig?— Nej, kläder har jag alltid tyckt vara kul. Jag klär mig gärna i lite klä-

der som jag tycker är lite extra. Det har jag gjort jämt. Det är inget nyttför att jag har blivit vd. Plötsligt står det »Marianne Nivert har anlitat sty-list«. Det har jag aldrig gjort och skulle aldrig drömma om att göra. Se-dan kan man göra så grova fel som den journalist som en gång skrev ommig »Marianne Nivert är ingen vanlig vd. Kommer i kofta och är väldigtfolklig«. Hon beskrev mig som en slafsa, klädmässigt. Nu var det en in-tervju så hon skickade över texten innan den publicerades. Jag anser atthon blandade ihop att hon tycker att jag är en folklig person med hur jaggår klädd. Hon gjorde mig enklare än vad jag faktiskt är. Hon försökte fåmig till en stereotyp. Det retar jag mig på ibland i artiklar. De vill få migtill en stereotyp. Hon ändrade i slutversionen.

Marianne Nivert tror själv att hennes raka stil gentemot journalistergör att hon både är ett tacksamt objekt för journalister och ändå blir hyf-sat behandlad.

— Jag lindar inte in mina åsikter och är inte så polerad i fasaden.Många i näringslivet försöker ju vara så väluppfostrade att jag kan för-

stå om en del journalister blir lite småförbannade. Det tror jag möjligenär en av orsakerna till att jag blivit relativt schysst behandlad. Jag kanfräsa ifrån.

Marianne Nivert ställer gärna upp i medierna om det handlar om Te-lia och företagets utveckling. Veckotidningar ställer hon av princip inteupp för. Privatlivet är hon mindre intresserad av att berätta om men hontycker också att vd-skapet i Telia förpliktigar. Hon leder ett företag somhar eller har haft i stort sett hela Sverige som kunder.

— Ibland kan det finnas skäl att ge någon intervju där man talar omvad man står för – som människa. Vilka värderingar jag har.

Det var sådana skäl som låg bakom att Marianne Nivert till slut tack-ade ja till att medverka i en lördagsintervju i Dagens Industri. Hon hadetidigare tackat nej eftersom hon tycker upplägget i de intervjuerna in-nebär »för mycket rotande«. På pressavdelningens inrådan ställde hondock upp och bidrog som brukligt är med en del bilder ur privatlivet.Journalisten och Nivert träffades tre gånger och hon har inget att in-vända mot resultatet. Däremot hade hon inte räknat med alla omskriv-ningar av reportaget. Inte minst i Svensk Damtidning som publiceradetvå artiklar baserade på di-intervjun.

— Jag blev så arg att jag hamnade där. Jag vill absolut inte medverka idamtidningar.

Att andra tidningar citerar henne har hon mindre emot. Hon till ochmed gillar att hennes definition av jämställdhet sprider sig: »Den dag dåjag ser lika många töntiga kvinnor i styrelserummen som vi ser mänidag.«

— Jag drämde till med det när jag tillträdde som vd. Efter det har detju vandrat överallt.

Marianne Nivert tycker att det är viktigt att stå för vissa värden närbristen på jämställdhet i näringslivet debatteras. Genom åren har honockså deltagit i olika seminarier och givit sin syn på »kvinnors möjlig-heter att komma till grytorna«. Detta har dock inte alltid setts med blidaögon av medieexperterna på företaget.

— Vår manliga kommunikationsdirektör så till mig att »Du får inte bliförknippad med för mycket sådant där feminint tjafs.« Nähä du, sa jag.

Då är det bra att vara vd…— Exakt. Många kvinnor på toppositioner har säkert för sig att de inte

ska stöta sig med det manliga samhället. De tror att de ska vara väldigthyggliga annars får de inte vara med i klubben. Den här mansklubbenkan ta avstånd från dem om de tydligt visar att de vill ha en förändring.Jag tror inte att män i toppositioner är så enkla.

Har den kommit med åldern, din frispråkighet?— Jag har alltid varit frispråkig, det tror jag min organisation alltid har

tyckt. Men jag har ibland funderat på om jag arbetat för lite med jäm-ställdhetsfrågan. Jag har varit oerhört upptagen med mitt eget arbete.Jag har ju varit djupt engagerad i Telias affärer och utveckling och oli-ka frågor inne i företaget. Min tid att bidra till förändring på den här fron-ten har inte varit tillräcklig. Internt i Telia har jag naturligtvis gjort enhel del. För det första anser jag att har jag stävjat en del grodor i styrel-serum och ledningsrumslokaler bara genom att jag suttit närvarande.Jag är relativt snabb i repliken och är det någon som säger något kan deveta att de får betalt direkt. Det är väldigt sällan som vissa repliker före-kommer när jag är närvarande. Det andra är att jag faktiskt varit ganskaduktig på att befordra kvinnor i Telia.

Vissa repliker?— Ja, du vet att det finns frågor som av och till kommer upp. Helt oför-

blommerat kan män ibland uttrycka sig på ett sätt så att man förstår atthela deras kvinnosyn kommer till uttryck. Jag skulle nog kunna kom-ma på många enskilda tillfällen.

— När jag var teledirektör i Göteborg fick jag besök av en kollega, enteledirektör från en annan del av landet. Då stod jag där med ElisabethOhlén som var min informationsdirektör, vi hade ett projekt vi skulledemonstrera. När jag presenterar Elisabeth för honom säger han så här:»Åh, jag har också en flicka som är informationsdirektör.« Då svaradejag: Det går väl bra när ni har en pojke som teledirektör.

— Jag minns också en gång när Telias ledning skulle få pris av RuterDam för att de skulle utnämna en kvinnlig regionchef. Då sa jag: Ni bor-de skämmas som tar emot ett pris för det. De förstod mig inte. »Vad sä-ger du – det är väl bra?!« Ja, sa jag. Att få pris för en sådan självklar ut-nämning är sanslöst.

Du har väl själv fått pris från Ruter Dam?— Den gången tvekade jag om jag skulle ta emot det. Men så länge som

samhället är så vådligt ojämställt så får man ju faktiskt förstå att det be-hövs.

Marianne Nivert har svårt för en del satsningar som görs för att fåfram kvinnor i näringslivet.

— Man kan undra vem som får ut mest av mentorprogram. Det är meren arena där ett antal börsbolags vd:ar får visa upp att de är för det härmed kvinnor. De visar upp sin väldigt liberala hållning – att vara men-torer. Vad har de gjort som mentorer? Det har inte blivit fler styrelsele-

damöter eller fler kvinnor i deras ledningsgrupper, det har inte hänt nå-gonting.

Hon försöker peppa Telias kvinnor och hjälpa dem att se vissa struk-turer som påverkar deras karriärmöjligheter.

— Många kvinnor i Telia har frågat mig varför jag aldrig blir kallad»Snälla lilla Marianne« eller »gulliga du« eller »flicka«. Ett nätverk inomTelia frågade varför jag inte fick den reaktionen från omvärlden. Destångades med att de fick höra »Snälla lilla du, vad bra att du har gjortdet här«, eller »nej, min lilla vän«. Kommenterade de uttalandena be-traktas de som satmaror eller griniga kärringar. Jag försökte förklara attjag nog trots allt är väldigt van att vistas i manliga grupperingar. Jag väx-te upp i en brödraskara, gick reallinjens matematiska gren och blev vanatt slänga käft med dem. Jag blev van vid att inte se män som några fan-tastiska figurer. Det tror jag speglar det hela. För jag har själv reageratotroligt på hur aningslöst sådana små detaljer faktiskt kan göra kvinnormer diminutiva, får dem att framstå som att man klappar på huvudet.

Vilka medier är viktiga att ställa upp för?— Tidningar som handlar om telecom och it, tidningar som handlar

om analys av företag, tidningar som behöver få Telias strategi belyst. Deär viktiga för mig. Jag ska ju ändå vara företagets talesman utåt med defrågorna, så det är viktigt.

Är det några medier du skulle vilja vara med i mer, eller tycker du att det ärför mycket?

— Det är för mycket. Jag håller ner väldigt mycket. Vi är ganska selek-tiva. Det är likadant med norsk, finsk och dansk press som också är väl-digt intresserade. Vi sållar väldigt hårt.

Vilka frågor får du sällan av journalister?— Det är sällan journalister gör den typen av intervjuer som finans-

analytiker gör när de vill fråga om Telia för att veta om de ska investeraeller inte.

Du ställer inte upp i veckopress. Har du några andra principer? — Jag ställer aldrig upp fjorton dagar före bokslutet. Då kommer ofta

frågor där journalisterna försöker gissa vad vi kan komma med. Ofta vetjag ju redan då hur det egentligen ser ut även om vi inte haft styrelse-möte. Hela jobbet för journalisten går ut på att försöka hitta någontingdär jag kan avslöja något. Så det gör jag inte.

— Jag ställer heller inte upp på jobb i fotostudio. Det gjorde jag en gångoch aldrig mer. Det var tidningen Kapital som fick mig till en fotostudio.Sedan såg jag på bilderna att det var inte jag. Fotografen hade försökt gö-

Källa

: Dag

ens

Indu

stri

Marianne Nivert i Dagens Industri:s lördagsintervju. Hennes uttalanden där gav eko i flera andra tidningar.

ra mig lite häftigare än jag är. Jag skulle se lite fotogenique ut vilket jaginte är.

— Annars är det vår pressavdelning som väljer. Jag har givit dem vis-sa direktiv, till exempel att aldrig säga ja till kändistidningar. Nu tror jufolk ändå att jag varit intervjuad i Svensk Damtidning. Men det är ingenidé att klaga, det är bara att inse att så där är det.

— Jag brukar också be att få läsa längre intervjuer för att se så att detinte finns faktafel om Telia. Man kan aldrig lägga sig i journalisternassätt att använda språket. Det man kan ändra på är rena felaktigheter ochsakfel.

Hur ser du på journalistikens ökade intimisering, det tydligaste exemplet ärkanske Göran Persson som är med i tv-program som Luuk, och Abrakadabra?

— Jag ställer inte upp på sådant heller. Jag har aldrig varit med. Du ser inte det som en väg att göra Telia mer folkligt genom att vara med i

barnprogram eller intervjuprogram?— Nej, det tycker jag inte. Jag brukar tävla mot deltagarna i Oldsbergs

På spåret, i det programmet skulle jag nog klara mig ganska bra. Menjag skulle aldrig ställa upp. Där har man någon slags integritet som fö-retagsledare, att inte börja bli en slags allmän lektant eller -farbror.

Det verkar vara en manlig strategi att lämna privatlivet utanför. Samtidigt ökartrycket på att få veta mer om makthavares privatliv.

— Jag förhåller mig ganska restriktiv till det. Jag tycker faktiskt inte attjag vill. Det var därför jag inte ville ställa upp för Dagens Industri. Jagsåg i intervjuerna som varit att det ingick i hela paketet att man måsteställa upp på det också. Nu blev det väl inte så mycket privata grejer. Mendet är klart att min man har blivit beskriven som världens festprisse föratt jag och min man har olika vanor. Det gillade han inte! Bindefelt ut-pekade mig som den person från näringslivet som han helst ville ha somgäst på fester. Så nu tror folk att jag går på sånt, men jag går aldrig påkändisfester.

Vad tror du att din ålder betyder i sammanhanget? Har du en större frihet i för-hållande till medierna?

— Nej, egentligen inte.Du anser att mediebilden av dig är positiv – totalt sett. Är du rädd för back-

lashen. Att man först hyllar en person och sedan ska de tas ner?— Ja, det är liksom det alltihop går ut på. Det är därför jag tar det med

knusende ro när det är positivt också. Men gong-gongen kan rädda mig.

Leif Johanssonvd, Volvo

Leif Johansson var år när han blev vd för första gången. Hanmärker av en ökad personifiering i journalistiken. Gränsen förhur nära journalisterna får komma är dock glasklar. Privatlivethålls utanför mediebilden. Efter hand har han också förändrat sitteget förhållningssätt till medierna.

”Den stora förändringen hos mig själv är att jag blivit mindrekänslig över vad som skrivs. På något sätt inser man att en jour-

nalist inte står och väger ord på guldvåg eller har tänkt igenom precisvad han eller hon tänker skriva om Johanssons insatser. De har oftabråttom och de ska in med ord och en rubrik före klockan tre på ef-termiddagen. Kan man hjälpa dem att skriva någorlunda rätt ska mangöra det men man ska inte ta illa vid sig vid varje förfluget ord.

Det andra är att jag lärt mig att jag läser med andra ögon om mig självän andra människor gör. När folk läser en artikel så är den i allmänheträtt. Det är inte rätt på slutet och det är inte så jag skulle ha uttryckt mig,men det är svårt att hävda att det i medierna ofta blir vansinnigt fel. Nå-gon sa att man blir mera hårdhudad. Jag skulle säga att man blir bättrepå att realistiskt bedöma hur det som skrivs om ens person faktiskt upp-fattas. Ibland kan man väl beskriva det som att man blir mer hårdhudad,i den meningen att om det blir riktigt fel så sover man inte sämre på nät-terna för det.

Hur kontrollerar ni större intervjuer?— Jag har som strategi att inte peta i intervjuer. Men vi brukar säga att

direktcitat tittar vi gärna på och sedan kan det någon gång uppstå en dis-kussion. Det är inte speciellt produktivt att peta i journalisters vinkling-ar och omdömen. Det väl också en erfarenhet man kan göra; jag står fördet jag gör, men journalisten får faktiskt stå för det han eller hon gör.Skriver en journalist att det ena eller andra är helt vansinnigt så är detfaktiskt journalistens bedömning. Jag kan tycka annorlunda, men igrunden får journalisten ta ansvar för det han eller hon bestämmer sigför att skriva.

Läser du i efterhand det som skrivs om dig?

— Ja, det gör jag. Och jag är inte okänslig. Jag brukar säga att det ärmycket plågsamt att ständigt vara beskylld för felaktigheter som man in-te har begått. Det enda som är ännu mera plågsamt är att vara beskylldför felaktigheter man faktiskt har begått. Då börjar det bli obehagligt.

Om du gör en generell bedömning, tycker du att du blivit bra behandlad i me-dierna?

— Generellt sett har jag inga djupa invändningar mot bilden av migoch Volvo. Det finns några områden där jag tycker att beskrivningen avVolvo inte är riktig. Sedan kan man säga att är man vd för ett cyklisktbörsnoterat företag får man räkna med att omdömena svänger. På ned-åtgående flank i lågkonjunktur så finns det inte en vd som är vatten värd.På uppåtgående flank är han underbar och kan gå på vatten. Riktigt såunderbar är man inte på uppåtgående flank heller.

Om du tar bilderna av dig, vad tycker du om dem?— Kombinationen bild och rubrik kan bli tendentiösa. Om jag ser led-

sen ut och snyter mig då är det nästan en konjunkturbedömning. Med-an om jag ser glad och frisk ut en dag betyder det något annat. När manär så mycket i medierna som jag är så är det ju så att vissa dagar ser mansjuk ut, andra dagar ser man mer hälsosam ut, det är inget att göra åt.

— Dagens Industri hade en bild där hela koncernledningen satt ochsåg sur ut när jag talade och då blev rubriken »Surt värre«. Över huvudtaget har Dagens Industri haft flera »sörpla kaffe«-bilder och »snyta«-bil-der och »se sur-ut«-bilder. Ska jag snyta mig göra jag det numera bakomen pelare någonstans.

Hur ser du på regisserade symbolbilder? — För hårt regisserade bilder försöker jag undvika, men jag har ingen

direkt princip. Veckans Affärer är ju bra på sådant, att till exempel få enatt balansera på ett staket eller något sånt. Efter ett tag inser man ju attdet hänger ihop med en tanke om rubriksättning och annat. En gång saAffärsvärlden efter en intervju till mig att nu kan du ta din rock och gå.Javisst, sa jag och gjorde det. Det blev sedan bilden som följdes av ru-briken att Electrolux borde lämna usa och ta sin rock och gå.

Vilken strategi har du för vilka medier du medverkar i?— Jag är med i allt som i professionell mening kan vara bra för Volvo.

Det betyder att jag gärna är med och försöker vara med i ekonomijour-nalistik. Om du vänder på det så är jag aldrig med på hemma-hos-re-portage eller något sånt över huvud taget. Ingenting som kopplar familj.Jag är inte heller med i skojprogram som Luuk med flera. Däremot harjag varit med i Lasse Bengtssons morgonprogram i tv-soffan, så detfinns en gråzon.

Varför var du med där då?— Inriktningen var på min yrkesroll, men med ett mänskligt anslag

som jag gillade. Till exempel ville han att jag skulle ta med bilder på fa-miljen och det gjorde jag inte. Min familj är väldigt tacksam för att viskiljer på familj och jobb. Däremot tog jag med mig bilder av lite merpersonlig karaktär men utifrån ett yrkesperspektiv.

Får du många sådana förfrågningar.— Ja visst.Vad är det som gör att du inte vill vara med? Göran Persson är gärna med. Ett

tema i journalistiken är ju intimisering och att beskriva beslutsfattare också somprivatpersoner.

— Jag kan delvis förstå det, det kan ligga ett legitimt intresse att vetamer om makthavare. Det är inte fel att makthavare – vilket vi faktiskt är– kan bjuda på oss i en vidare mening än att bara vara torra föredrags-hållare som drar balansräkning. Det kan finnas ett legitimt skäl. Då fårman som individ sätta sin egen gräns, i mitt fall sträcker sig inte den tillsängkammaren.

Folkvalda och näringslivsföreträdare förväntas medverka i olika stor utsträck-ning. Tycker du att trycket har ökat också på näringslivet?

— Det som hänt bara under den perioden jag varit med är att det harskett en personfixering när man beskriver företag. Det finns inte ett ordi media om Volvo utan att en bild på mig är med. Om du tar Finanstid-ningens artikel »Det mesta har gått fel för Volvochefen« (»Hur länge stan-nar Leif? Det mesta har gått snett för Volvochefen«, Finanstidningen--) hade man kunnat sätta rubriken »Det mesta har gått snett förVolvo«. Men det gjorde man inte. I stället blir det den här personifie-ringen. Är man ytterst ansvarig för ett företag får man ta ansvar för all-ting, gott och ont.

— Det andra som är tydligt är att mängden media som täcker företaghar blivit större. Dels har du fått renodlad ekonomijournalistik somkanske också blir häftigare och häftigare. Den torra ekonomijournalis-tiken finns inte längre. Det finns ett häftighetsindex som har ökat. Detandra som hänt är att väldigt mycket vanliga media, dagsmedia och såvidare, har blivit intresserade av företag som de inte varit tidigare.

Detta med att du inte vill ha med familjen i medierna. Jag har inte sett någonlördagsintervju med dig i Dagens Industri. Är det ett val att inte ställa upp?

— Det är ett typiskt val att inte ställa upp. Pressavdelningen gillar sånt,de vill gärna att det skrivs. Där kan du inte få någon hjälp att sätta grän-ser. Man ska ha klart för sig om man blir företagsledare, eller känd per-son över huvud taget, att gränsen för vad media är intresserade av att kö-

ra vidare får man sätta själv. Ville jag vara med i det ena eller andra nå-got skulle jag kunna ordna det på tre minuter. Ville jag ha med mig i me-dier när jag såg på en hockeymatch skulle jag kunna ha det också. Jagväljer då att inte ha det.

Respekteras det? — Ja, på det stora hela. procent av de journalister jag möter har jag

stor respekt för. Om du tar ett porträtt på en kvinnlig företagsledare så är ju ofta familjen med

som en slags självklarhet. Du vill inte vara med om det?— Jag har nog varit väldigt noga med den gränsen. Fembarnsfar och

gitarrspel är det som kommit ut. Och att jag gillar Bob Dylan. Bilden ärinte fel, men den kanske inte är riktigt komplett.

Resonerar ni om detta hemma, om familjen ska vara med?— Ja, det gör vi. Och även att ta ett mycket medvetet beslut om att inte

ställa upp på hemma hos-reportage. Det lär ju sig folk efter ett tag, att detär ingen idé att fråga.

— Jag tror heller inte att det är nyttigt för barnen att släppa in medier-na. Jag vill att de ska växa upp och vara individer för sig själva, inte va-ra kända som Volvochefens barn.

Marianne Nivert anser att hennes ledarskap ofta är stereotypt beskrivet i me-dierna. Har du upplevt något sådant?

— Jo du … Jag blev tvärförbannad när jag läste att Marianne Nivert kal-lades för Madame Saddam. Det var ett riktigt lågvattenmärke. Vi somkänner Marianne vet att det inte är någon bra bild. Sådana där klatschi-ga formuleringar blir personlighetsdrivande och det kan även jag bli ut-satt för. Det kan stå att jag är en »torr ingenjör«. De som känner mig skul-le nog inte beskriva mig som torr, i alla fall skulle jag inte själv beskrivamig som det.

— Samtidigt tror jag att man får vara lite försiktig med att ta åt sig avsådana epitet. Det hör lite till. Om journalister ska skriva någonting skadet kanske också sälja lösnummer. Då kan det bli lite grovyxat ibland.

— Jag tror också att kvinnor inte ska vara så känsliga för att bli kalla-de kvinnor. De är ju det. Jag har precis rekryterat en amerikan till Vol-vos styrelse. Jag ringde honom och sa: Du är amerikan och därför vill viha dig. Han tog ju för givet att jag ville ha honom för att han vara ameri-kan men dessutom var han ju oerhört kunnig.

Är detta med medieexponering något Volvo tar hänsyn till i er medieträning avblivande kvinnliga chefer.

— Om man säger om vi diskuterar hur mycket man tål i medierna, sågör vi inte det direkt. Däremot blir de höga cheferna förebilder.

Du faller ju inom en traditionell ram för hur en chef ser ut. En kvinna riskeraratt medierna tar fasta på hennes grupptillhörighet, inte hennes ledarskap. Kvin-nor och män kanske behöver olika strategier hur man möter medierna eftersomförväntningarna är helt olika?

— Att själv bestämma var man sätter gränsen är kanske ännu viktiga-re för kvinnor att fundera på eftersom det finns ett oerhört medialt in-tresse. Trots allt är mängden medier som skulle vara intresserade av attvara med i mitt kök inte så stor, medan mängden medier som skulle vil-ja stå hemma i Birgittas kök och se hur hon sköter barnen är jättestor.

Du sitter med i arbetsgruppen för SNS-projektet som syftar till att få fler kvin-nor på ledande poster i näringslivet. Varför har du engagerat dig i det?

— Volvo har haft som mål att få fram kvinnor i riktigt ledande befatt-ningar och vi har ju lyckats rätt så bra. Till exempel är Affärsområdelastbilars högste tekniske direktör en kvinna, Odile Desforges som ärfransyska, och vår chefsjurist Eva Persson sitter i koncernledningen. Jagtröttnade lite på argumentet som sa att det inte finns tillräckligt erfarnakvinnor. I alla våra affärsområden, som vart och ett är som ett börsno-terat svenskt företag, tog vi fram fem riktigt duktiga tjejer. De är utvaldaför att de är duktiga men också för att de är tjejer. Jag är emot så kalladdumkvotering, men jag tycker att man faktiskt kan ha lite aktiv hand-påläggning. Likaväl som vi säger att vi behöver ha en mångfald i styrel-sen ur nationell synpunkt kan vi ha en mångfald utifrån en könssyn-punkt. Detta gjorde vi innan sns-projektet kom igång. Kan vi systema-tisera erfarenheterna ihop med sns är vi gärna med på det. Sedan har viinget emot om våra tjejer hamnar i andra börsnoterade bolags styrelser.De är rätt så vältränade när de suttit i våra affärsområdesstyrelser.

Hur lever du själv upp till det här målen? Jag har inte sett någon intervju meddig om detta. Är målet att få in fler kvinnor ingen profilfråga för dig?

— Om du frågar om det är en profilfråga för Volvo så är det det. Vi vill attVolvo ska vara en attraktiv arbetsplats för kvinnor. Däremot har jag kan-ske inte funnit att dagspress är det bästa sättet att kommunicera detta.

— Jag tycker att debatten som uppstod om huruvida man skulle kun-na ringa upp en kvinnlig ledamot och säga att »vi vill att du ska sitta i sty-relsen för att du är kvinna« – att det skulle vara så politiskt fel - visar attmedierna inte är bästa sättet att profilera Volvo. Det är svårt att föra dendiskussionen i allmänmedia. Om jag ska vara ärlig så skrämmer debat-ten mig lite.

Vad är du rädd för? Det kan ha betydelse att du är med?— Om jag säger vad vi ska göra i stället. När vi är på Handelshögsko-

lan och Chalmers och marknadsför oss, då är det oerhört viktigt att vårt

budskap kommer fram. Det gör vi väldigt bra. Att jobba på Volvo ska va-ra en positiv upplevelse om man är kvinna.

— Däremot har jag har duckat i allmändebatten för att det är lite som»damned if you do, damned if you don’t«. Det finns falluckor i den of-fentliga debatten som gör att även goda avsikter blir fel. Läs Annette Kul-lenbergs artikel om Sören Gyll. En bra och tänkvärd artikel, men ett braexempel på att hur man än gör blir det fel. (»Jag kan bli din mentor, Sö-ren Gyll«, Aftonbladet --). Sören är ju en av dem som gått ut idebatten och förklarat hur bra han tycker det är med kvinnor i företags-ledningen och aktivt arbetat för det. Sedan hade han tydligen lyckatsspringa förbi Kullenberg och inte känt igen henne och hon kände sig för-bisedd. Då blir slutsatsen att »Det där med kvinnor förstår han sig intepå«. Då är det viktigare att kvinnliga medarbetare känner att Volvo är ettbra ställe att jobba på.

Könsfrågan är infekterad, men det kan vara viktigt i förhållande till aktieäga-re och samhället i övrigt att ta ställning. För folk i allmänhet är det osynligt vilkaföretag som är intresserade av detta.

— Ja, men det är inte okänt för dem som vill arbeta i industriföretag.Vi har en inställning att det är ok med pappaledighet och mammaledig-het. Därför tycker jag att det är bättre att göra grejer och skaffa ett ryktepå Chalmers och kth att är man tjej så är det roligt att jobba på Volvo.Och att det har gått bra för de tjejer som kommit hit tror jag är viktigareän att göra bombastiska uttalanden. Tänk att gå på Annette Kullenbergoch inte känna igen henne …

Det ena behöver väl inte utesluta det andra. Det finns en annan sida. Kvinnorhar en minoritetsposition i förhållande till män i näringslivet. Känner du som gö-teborgare igen dig i den rollen gentemot stockholmare? Det är naturligtvis intesamma sak, men känner du av det?

— När jag kom till Volvo så var den huvudsakliga beskrivningen i me-dia att anledningen att jag kom dit, inte var att jag var duktig, eller att jagvar djupt kunnig internationell företagsledare. Min huvudsakliga profiloch epitet var att jag var göteborgare.

— Det har jag berättat för en del tjejer. Ni måste bestämma er för att detär fint att bli rekryterad som kvinna, på samma sätt som man kan varaglad över att man är göteborgare om man ska arbeta i Volvo. Kvinnornafår frågan om en styrelsepost därför att de är kompetenta och duktigakvinnor. Det finns då ingen anledning att tacka nej.

— Jag är ju dessutom göteborgare. Om jag hade varit så känslig somvissa tjejer hade jag tackat nej och sagt att ni säger bara att jag är göte-borgare. Ni får börja med att säga att jag är civilingenjör och har femton

års erfarenhet av internationell företagsledning innan ni säger att jag ärgöteborgare. Det kan lätt bli kontraproduktivt.

Sedan är det bara att konstatera att det är inte lika laddat att vara götebor-gare som det är att vara kvinna i näringslivet.

— Nej, det är det ju inte. Och debatten om huruvida göteborgare finnsrepresenterade i styrelser är inte lika högljudd. Men om man är kvinnaska man vara det med stolthet och högburet huvud och konstatera attdet är en av mina egenskaper som individ och det är jag stolt över. Ochdet förväntar jag mig att de andra ska vara stolta över också. Till och medde som frågar om jag ska sitta i styrelsen är intresserade av att jag ärkvinna.

— Det finns en fara i den debatt vi nu har, att kvinnor tvingas att väljaatt vara kvinnor eller bli som män. Det tror jag är livsfarligt. Vi i nä-ringslivet ska bejaka kvinnor utifrån att de är kvinnor och bland annatfaktiskt får barn. Jag träffade en yngre grupp kvinnor i näringslivet isamband med sns-projektet som fick det att låta som att den värsta be-drövelsen i yrkeslivet var att kvinnor föder barn. »Tänk vilka avgörandenackdelar vi får«. Då blir jag lite trött. Man kan ju inte välja bort livetsgrundläggande beståndsdelar, och män får ju faktiskt också barn!

Hur ser du på den pågående diskussionen om bristen på unga vd:ar?— Svenska kvinnor och män jobbar så otroligt mycket. Du ska dessut-

om måla hus, reparera bilen, klippa gräsmattan samtidigt som man skagöra karriär och vara en underbar familjefar/mor och familjemedlem.Fråga mig, jag var år när jag blev vd och hade ett barn. Sedan har vilyckats få fyra barn till. Jag tror att vi kommer att få en reaktion mot det-ta i Sverige som säger att det kan inte vara så att livet bara är ett slit. Jagtror att vi är på väg bort från den extrema materialismen där allt kan mä-tas i pengar.

— Vi försöker ta hänsyn till detta på Volvo. Vi säger till exempel att detinte bara är fullt acceptabelt utan till och med bra om våra chefer harbarn och familj och tar mamma- och pappaledigt. Vi undviker konfe-renser över helger. Under it-boomen sågs vi som tråkiga för att vi intehade ölafton på torsdagar, whiskykväll på fredagar och konferens i Am-sterdam på helgen. När jag träffade några nyanställda och diskuteradedetta var det till slut en nyanställd kille på år som just fått sitt förstabarn som anmälde en avvikande mening. Han sa att han tyckte det varskönt att han fick gå hem på kvällarna, han hade annat att göra.

— Det är klart att vi kanske inte är så spännande under »sturm unddrang«-perioden, men vi vill ha folk kvar länge och då tror vi att Volvofungerar hyggligt för unga chefer, både kvinnor och män.

Kurt Hellströmvd, Ericsson

Kurt Hellström anser att medierna delvis ger en felaktig bild avhonom. Det försöker han också ändra på genom medierna. Våren blev Kurt Hellström beskriven som en brottsling av kvälls-tidningarna. Han insåg då att han missbedömt svenska mediersbetydelse. Under rubriken »Efterlyst« undrade journalisternavart han tagit vägen efter att företaget förklarat att det gick sämreän väntat. När han väl ställde upp i medierna recenserades hansframträdande som ett misslyckande, han var oproffsig och sågobekväm ut framför tv-kamerorna.

Hur ser du på bilden av dig själv i medierna?

”Mediebilden av mig stämmer inte helt och hållet. Man försökermåla upp mig som en sur och otillgänglig person. Det är jag inte.

Den bilden är delvis skapad av medierna. Vad har du lärt sig genom åren när det gäller mediekontakter? Vilka medier

ställer du upp för, på vilka premisser? — Jag var väldigt oerfaren i mediekontakter när jag tillträdde som vd

på Ericsson. Jag borde gjort mig mer tillgänglig när vi vinstvarnade. Nu-mera har jag lärt mig att lyssna på mina rådgivare.

— Vid kvartalsrapporter brukar jag göra cirka intervjuer. Vi gör demgärna samma dag. Det är viktigt att ha samma premisser för alla. Vi mås-te hela tiden se till att vi säkerställer att samma information går till alla.Det beror på att vi är så stora och att det vi gör är börspåverkande. Detfår aldrig finnas en misstanke om att vi inte är öppna mot alla aktieäga-re. Därför ger vi gärna många intervjuer ungefär samtidigt. Det är braför oss, men kanske inte så kul för medierna.

— I Sverige måste man tillmötesgå all rikstäckande media, såväl dags-press som affärsmedier. När det gäller utlandet väljer vi medier utifråndär vi är stora på marknaden.

Vilka medier ställer du inte upp i?— Jag vill inte exponera mig själv för mycket som privatperson. Jag

skulle till exempel aldrig ställa upp på ett hemma-hos-reportage. Där-emot vill jag gärna bredda mediebilden av min person. Därför ställde jag

nyligen upp på Dagens Industris lördagsintervju. I samma veva ställdejag också upp på ett personporträtt i Expressen. Det är enda sättet attkorrigera bilden av mig själv.

I Expressen blev rubriken »Jag ringer mamma varje vecka«. Vad tycker du omden? (Expressen 2001-12-18)

— Det blev en trevlig artikel som förhoppningsvis breddar bilden.Din mamma blev intervjuad av Expressen. Du var kritisk till den intervjun. Var-

för? (Expressen (2001-03-17)

— De intervjuade henne utan att tala om att de var journalister. Honvar nyinflyttad och trodde att det var några nya intresserade grannar.Hon blev mycket förskräckt när hon insåg att så inte var fallet.

Finns det frågor som ständigt återkommer?— Ja, det är alltid samma frågor. Det är fem till sex frågor som alltid

återkommer: När kommer vändningen? Är krisen över? Hur många fårgå? Tror du på g? När ska du sluta?

Finns det viktiga frågor du alltför sällan får?— Det är sällan man frågar mig om visioner. Jag känner av kvartals-

kapitalismen i intervjuerna.Tycker du att personfixeringen i bevakningen av näringslivet har ökat? — Ja och nej. Är man chef för ett storbolag är det alltid ett intresse kring

ens person. Som vd får man bära budskapet. Annars tycker jag att detframför allt är kvartalsfixeringen som styr medierna. Rapporteringen ärsnabbare och kretsar mest kring börskurser och siffror.

— När det gällde drevet efter min person förra året så handlade det –som jag ser det – om en värdesänkning av aktien som hängdes upp påen person. Mediedreven knyts ju annars till att man gör något. Jag bleven symbol för en börskurs. Men det är ju knappast jag som är ansvarigför en konjunkturnedgång. Det illustrerar också intresset för aktiekur-ser hos gemene man, det skulle man aldrig sett för fem till tio år sedan.

Tycker du att du blivit beskriven på ett schablonartat sätt i medierna? Du hartill exempel kallats »Surt-Kurt« upprepade gånger de senaste åren.

— Den bilden känner jag inte alls igen mig i. Generellt sett kan mansäga att bilden är inte komplett men vissa saker stämmer ju. De sägeratt jag har temperament och det stämmer ju. Att jag inte är social stäm-mer dock inte, jag är kanske inte så snabb vid intervjuer. Men jag är ensäljare, då är man en social sällskapsmänniska.

Vad tror du då skiljer i mediekontakterna mellan kvinnor och män i ledandepositioner?

— Jag har aldrig reflekterat över att det skulle vara någon skillnad.

Tror du verkligen inte det?— Nej, det har jag aldrig noterat. Däremot vet jag att vår informa-

tionschef Pia Gideon tar upp de aspekterna när hon ger råd till kvinnorinom koncernen.

del i i i•

Chefer i fakta och fiktion

vinnor i ledande positioner i näringslivet är som sagt nyhetsmässiga. De uppträder dock inte bara i ny-heterna. Även i i tv-serier, dramer och långfilmer fö-rekommer kvinnor som chefer. Relationen mellan ny-

heter och övrigt medieutbud är inte så utforskat ännu. Jag menardock att man kan hävda att olika mediegenrer samverkar i att ska-pa vissa föreställningar om exempelvis kön, om hur chefer skavara och hur kvinnor klarar sig i den rollen.18 Oavsett om en per-son är påhittad av en manusförfattare eller existerar i verklighe-ten i ett nyhetsinslag så bidrar båda till att skapa vissa föreställ-ningar om till exempel makt och kön. Frågan är då om fiktionenskvinnliga chefer hjälper eller stjälper »verklighetens« kvinnligachefer?

Tv-utbudet som helhet

För att förstå fiktionens rollgestalter kan det vara värt att förstgranska hela utbudet och se var och hur kvinnor och män före-kommer. Sveriges Television gjorde en studie av en tv-veckasamtidigt med syskonföretagen i de andra nordeuropeiska län-derna som resulterade i rapporten Who speaks in Television. Denvisade att i snitt procent av dem som syntes i rutan var kvinnor,för svt:s del var det procent. När experter och debattörer varmed sjönk antalet kvinnor betydligt. Kvinnor uttalade sig framförallt om relationer, familj, sociala frågor och hälsofrågor.

I mitt avhandlingsarbete har jag gått igenom en veckas tv-ut-bud år på ett liknande sätt och kartlagt vilka personer somframträder på bästa sändningstid.19 Av personer under denaktuella veckan var procent av dem kvinnor. Bland makthava-re var andelen kvinnor något lägre, procent. Män domineradei alla typer av program och i alla typer av funktioner. Även i rol-len som vanlig person som intervjuas på stan var fler män repre-

K

.För en utveckling av det resonemanget se Edström, Jacobson () och Broman medflera ().

. Avhandlingen är en del av projektet Medierummets eliter som ingår i det större pro-jektet Kön och eliternas sociala reproduktion och förändring i ett komparativt perspektiv.Urvalet år består av timmar från svt och svt vecka , år klockan .-..

senterade. Däremot var kvinnorna i näringslivstoppen närmastöverrepresenterade med tanke på hur få de då var. Det beror påatt under undersökningsveckan utsågs Birgitta Johansson-Hed-berg till vd på FöreningsSparbanken vilket gav upphov till månganyhetsinslag. I fiktionens värld var det framför allt tv-serien Re-deriet som gav kvinnliga chefer utrymme.

Det verkar också som om nyheterna är normerande när det gäl-ler att sätta gränser för vad som är en rimlig könsfördelning. Se-dan televisionen startade i Sverige har den normen förän-drats betydligt. På -talet gick det en kvinna på tio män, idag ärdet ungefär en kvinna på två män, oavsett om vi talar om fakta-eller fiktionsprogram. Andelen män har alltså minskat betydligti rutan på senare år. Värt att notera är också att Sverige har en be-tydligt jämnare könsfördelning i tv-rutan än i många andra län-der.

Även i mitt material kan man se att politikens kvinnor är un-derrepresenterade i förhållande till faktisk representation blandmakthavare. På motsvarande sätt är alltså näringslivets kvinnoröverrepresenterade i förhållande till den faktiska andelen kvin-nor på toppositioner i svenskt näringsliv, se tabell .

Tabell 11. Andelen kvinnor och män i ledande positioner fördelade på samhällsområden (procent).

Makthavare Övriga

Politik Kultur Näringsliv Statsförv. Vetenskap Medier Sport Film & pop

Kvinnor 34 38 22 5 0 21 7 33 Män 66 62 78 95 100 79 93 67

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal 132 72 18 22 17 14 42 46

Kommentar: Siffrorna anger elitpersoner i SVT vecka 6, år 2000 klockan 18.00–23.00. De områden som hade färreän 14 personer den aktuella veckan redovisas inte i tabellen. Det gäller bland annat kyrka, militär, organisationer ochadel & hov. SVT:s egen personal finns inte med i mediegruppen, där andelen kvinnor är 48 procent.

Tv-serier och kvinnliga ledare

En tv-såpa kan både legitimera rådande maktstrukturer och ut-mana dem.20 När det gäller antalet kvinnor och män som är re-presenterade är tv-såpor ofta ganska jämställda. Flera feminis-tiska forskare har pekat på att tv-såpor stärker kvinnor genom attberätta om en värld av närhet där empatin ofta segrar i slutet.Samtidigt finns det en tragisk berättarstruktur som inte pekar pålösningar.

I senare tids såpor kan både män och kvinnor vara sårbara ochegoistiska. Etnologen Marianne Liliequist pekar i sin bok Våp, bit-chor och moderliga män. Kvinnligt och manligt i såpans värld påatt i advokatserien Ally McBeal får huvudpersonen vara känslo-sam och effektiv advokat samtidigt som männen förutsätts varalika känslosamma.

Ally McBeal är också en serie som periodvis diskuterat man-ligheten i kris. Advokaten Billy anställde under en period trekvinnliga assistenter vars enda syfte var att lyfta hans manlighetoch ge honom fördelar vid förhandlingsbordet. Billy bryter ock-så upp från sin fru eftersom han egentligen vill ha en hemmafruoch inte en karriärintresserad advokat vid sin sida. (Sedan dörrollkaraktären av en hjärntumör och försvinner därmed från se-rien.)

I de svenska tv-serierna försöker manusförfattarna ofta ha mänoch kvinnor från alla olika samhällsnivåer och man drar sig inteför att skildra arbetsplatsrelaterade frågor. Annars kännetecknassåporna ofta av att även om scenen är en arbetsplats är det de pri-vata relationerna som står i centrum. Nanna Gillberg gjorde

en studie av kvinnliga chefer i svenska tv-såpor.21 Hon visar attkvinnliga chefer där beskrivs antingen som »häxor« eller »höns«,alltså elaka och effektiva eller goda och ineffektiva. Moral, etikoch effektivt ledarskap kan inte kombineras i en kvinnlig karak-tär, men finns bland de manliga chefskaraktärerna. Man kan allt-

. Termen tv-såpa eller tvålopera kommer ursprungligen från de amerikanska seri-erna som började sändas på dagtid, med kvinnor som målgrupp och tvättmedelsfabri-kanter som reklamfinansiärer. Ofta är tv-såpan förknippad med lågbudgetproduktion ochoavslutade avsnitt.

. Gillberg studerade svt:s Rederiet, tv:s Vita Lögner, tv:s Skilda Världar och Fem-mans Vänner och Fiender och utgick från tio rollfigurer som var kvinnor och chefer.

så tolka det som att svenska tv-såpor bär upp och legitimerar denkvinnliga underrepresentationen i chefsmiljöer snarare än pro-blematiserar densamma.

Den brittiska komediserien Helt hysteriskt har analyserats avPia Höök på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har valt att stu-dera de två huvudkaraktärerna Edina och Patsy utifrån tre te-man: vänskap, moderskap och ledarskap. Edina är företagsleda-re och Höök ser hennes karaktär som en parodi på hur en ledareska vara: ett överdrivet kvinnligt ledarskap eller en parodi påmanligt ledarskap. »Som tittare ställs man inför en paradox: enegocentrisk, maktfullkomlig, irrationell, känslosam kvinna, sompå ett ytterst sporadiskt sätt är hängiven sitt arbetet leder ett fram-gångsrikt företag.« Höök ser tv-serien Helt Hysteriskt som en fe-ministisk version av kvinnligt ledarskap eftersom den dekon-struerar könskonstruktioner. Samtidigt kan serien också tolkastvärtom, att kvinnor med makt är patetiska och därför passar mänbättre i maktposition.

Medierna kan alltså befästa och legitimera rådande ordning.De kan också bidra till att legitimera ett nytt område. Ett exempelpå det är hur it-branschen kan höja sin status genom att stå i cen-trum i såväl A-ekonomi som i Hyperion Bay, en amerikansk dra-maserie som utspelar sig i datamjukvarubranschen. Man kanstudera Hyperion Bay dels som ett exempel på gränser för man-lighet i tv, dels på hur televisionen kan bygga upp ett fälts legiti-mitet genom att olika program beskriver det på ett likartat sätt.Läkares och advokaters synlighet i nyheterna sammanfaller tillexempel med dramaseriernas arenor, sjukhus och advokatkon-tor. I det här fallet handlar det om it-branschen. Hjälten Dennisjobbar timmar i veckan och försummar sin flickvän, den man-lige vd:n talar maktspråk samtidigt som hans elaka dotter försö-ker manövrera ut honom ur företaget. Könsstrukturerna förbliroproblematiserade i Hyperions Bays fiktiva värld.

Hyperion Bay är kanske inget epokgörande bidrag till televi-sionen. Det är en serie som flimrar förbi som en del av ett allt stör-

. Höök i Wahl med flera ().. För en längre analys av Hyperion Bay, se Edström .

re bildflöde, som ofta har sitt ursprung i usa.24 Hyperion Bay harsålts till en mängd länder, bland annat Norge och Danmark. Detsom är svenskt är sammanhanget och serien är på ett sätt ocksåtidstypisk för svenska förhållanden. Datavärlden är manlig ävenhär. JämO har kallat den »en bransch skapad av unga ogifta mänför likasinnade«. Samtidigt finns det många kvinnor i den sven-ska databranschen. Men som JämO påpekar i sin senaste gransk-ning av it-företag i Sverige: »Det finns många kvinnor somlämpar sig mycket bra i it-företagens styrelser och ledningar,men som inte släpps fram när bilden av kompetens är lika meden man«. Mediespeglingen av denna värld är till exempel drama-serier som Hyperion Bay, en serie som osynliggör kvinnliga data-snillen och hackare, samtidigt som grabbkulturen lyfts fram ochladdas positivt.

Filmutbudet

Det är tveksamt om man kan förvänta sig mer sammansattakvinnliga karaktärer och chefsbeskrivningar i filmutbudet. Lit-teraturvetaren Ingrid Lindell pekar på att i filmens värld handlardet till stor del om berättelser av män för män. I års svenskabiografutbud var mer än procent av regissörerna män och

procent av huvudrollerna var vikta för män. Kvinnornas roll varofta att understödja de manliga karaktärerna på olika sätt. Kvin-norna agerar ifrån en sexualiserad position, gärna kopplad tillvåld, offer eller voyeurism. Förekomsten av prostituerade kvin-nor och våldtäkter är påtaglig. Till det kan läggas att äldre kvin-nor inte står högt i kurs.25 I filmens värld finns alltså inte mycketatt hoppas på om man vill se företagande och chefskap där kvin-nor har huvudrollen.

Min poäng med detta resonemang är att visa att vare sig vi harverkliga chefer eller fiktiva chefer i medierna så symboliserar debåda olika typer av positioner och makt. Genrerna bekräftar var-

. usa dominerar kraftigt som ursprungsland för majoriteten av program som sänds iframför allt tv och tv. För svt ligger andelen usa-producerade program betydligt lägre.(Granskningsnämnden )

. Ingrid Lindell .

andra och därför är det viktigt att studera alla typer av program.Saknas det kvinnor i ledande positioner i fiktionens värld eller

beskrivs de som finns där på ett schablonartat sätt har det bety-delse för hur vi ser på kön och ledarskap. I tv-rutan sätts gränserför kön hela tiden, vare sig vi märker det eller inte.

Slutdiskussion

Man kan utgå ifrån att både journalister och intervjupersoner görsitt bästa utifrån sina respektive perspektiv. En enskild artikelkan förefalla könsneutral, men när bilderna läggs bredvid var-andra syns tydliga könsmärkta mönster.

När man vill se fler kvinnor i medierna kan man ange både rätt-vise- och demokratiskäl. För redaktionerna är det dock framförallt nyhetsvärderingen och medielogiken som styr. Enligt den ärdet avvikande mer intressant än det normala. Kvinnliga chefer inäringslivet är fortfarande nyhetsmässigt intressanta eftersomde är i minoritet. Som innehållsanalysen visar är journalistikenhuvudsakligen neutral och sakorienterad. Samtidigt känneteck-nas en del beskrivningar av dessa kvinnor av könsmärkta scha-bloner. Frågan är varför dessa schabloner är så gångbara både ijournalistiken och fiktionens värld? Hur medveten är man omvad dessa schabloner bär med sig när det gäller att skapa och be-fästa skillnader mellan kvinnors och mäns ledarskap?

För medierna finns det också en lönsamhetsaspekt i att få framkvinnor på redaktionell plats. Nyheterna blir intressantare pro-dukter om man har mer att välja på i utbudet. Med fler kvinnor itidningen får man inte bara en bildvariation, man får också möj-lighet att bryta mansdominansen i medierna och tillgodose dekvinnliga läsarna som rimligen inte enbart vill läsa om männeni näringslivet. Det som möjligen är oroväckande är att ju fler kvin-nor som kommer in på ett område desto mindre tycks det media-la intresset bli. Därför är det kanske optimistiskt att förvänta sigatt medierna ska bidra till att synliggöra kvinnor i ledande posi-tioner.

Som kvinna i ledande position bör man ha kunskap om medi-ernas logiker och deras förkärlek för schabloner. Att ställa upp för

medierna kan ha stor betydelse för företaget. Det visar också attdet är möjligt att vara kvinna och chef i näringslivet. I flera inter-vjuer kan man exempelvis läsa att yngre kvinnor har MarianneNivert som förebild. Troligen beror det inte på att de haft någonpersonlig kontakt med henne. Förebilden är baserad på den me-dierade bilden, hur Niverts agerande förmedlas via medierna.

Eftersom denna studie ingår i ett sns-projekt som syftar till attöka andelen kvinnor i svenskt näringsliv vill jag avslutningsvisockså passa på att ge några råd som förhoppningsvis kan bidratill en mer mångfasetterad bild i medierna av chefer i närings-livet.

checklista för journalister

• Läs på. Det finns numera en omfattande forskning och kun-skap om kön och organisation.

• Bli medveten om könsmärkningen inom medierna, både närdet gäller text och bild. Skaffa rutiner för utvärdering av inne-hållet.

• Tänk tvärtom. Ofta diskuteras bristen på kvinnor i näringslivetsom ett problem som ligger hos kvinnorna, att de måste skaffasig städhjälp, våga mer och så vidare … Sätt männens ageran-de i fokus. Vad är det som gör att de trivs så bra i näringslivet?

• Lär dig undvika schabloner genom att analysera deras bety-delse. För dem inte automatiskt vidare.

checklista för kvinnor på väg in i

medieuppmärksamheten

• Lär mer om mediernas könsmärkta mekanismer. Som kvinnakommer du hela tiden att få en annan typ av medieuppmärk-samhet än din manliga kollega. Förhåll dig till det och sätt grän-ser.

• Tveka inte att ställa upp – men ställ inte upp på allt. • Lita på fotografens professionalitet men tänk på vad det inne-

bär att posera i vissa miljöer. Vilka signaler kommer bildernaatt ge?

• Bjud inte in till schablonisering. Undvikes lättast genom kun-skap om sambandet mellan kön, ledarskap och organisation.

referenser

Asp, Kent (), Mäktiga massmedier. Studier i politisk opinionsbild-ning. Stockholm: Akademilitteratur.

Baker, Ted, Aldrich, Howard, E och Liou, Nina (), »Invisible entre-preneurs: the neglect of women business owners by massmedia andscholarly journals in the usa« i Entrepreneurship & Regional Devel-opment, volym , s. -.

Broman, Anna m. fl. (), Allt är Möjligt. En handbok i mediekritik.Sveriges Tidskriftsverkstäder.

Edström, Maria och Jacobson, Maria (), Massmediernas enfaldigatyper. Kvinnor och män i mediebruset den mars , Institutionenför journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet, Gö-teborg. jmg Arbetsrapport nr /.

Edström, Maria (), »Gränser för kön i tv: Bland boxardöttrar och it-killar«. Språk, kön och kultur. Rapport från fjärde nordiska konferen-sen om språk och kön. Göteborg – oktober . Kerstin Nordenstamoch Kerstin Norén, Institutionen för svenska språket, Göteborgs uni-versitet.

Ekenstam, Claes; Johansson, Thomas, Jari Kousmanen, Arne Nilsson(red.) (), Rädd att falla. Studier i manlighet. Hedemora: Gidlundsförlag.

Fiske, John (), Television Culture. London och New York, Methuen.Gillberg, Nanna (), Bland höns och häxor. Skildringen av kvinnliga

ledare i svenskproducerade såpor. Examensarbete Handelshögskolani Stockholm. En sammanfattning finns också i Kvinnor och Medier:Rapport från ett seminarium. Gunilla Jarbro och Anna Näslund Dahl-gren. Stockholm, Institutet för mediestudier, nr :.

Gans, Herbert (), Deciding what ’s news? A study of cbd eveningnews, nbc nightly news, Newsweek and Time. New York: VintageBooks.

Hirdman, Yvonne (), »Genussystemet – reflexioner kring kvinnorssociala underordning«, Kvinnovetenskaplig tidskrift (/).

Hirdman, Yvonne (), »Konstruktion och förändring – genus som ve-tenskap«, Kvinnovetenskaplig tidskrift (–).

Hirdman, Yvonne (), Genus – om det stabilas föränderliga former.Stockholm: Liber.

Holgersson, Charlotte (), Styrelseordförandes utsagor om vd-rekry-tering. Stiftelsen Näringslivets ledarskapsakademi och efi, Ekono-miska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

Hvitfelt, Håkan (), Nyheterna och Verkligheten. Byggstenar till en te-ori, Journalisthögskolan, Göteborgs universitet.

Jonson Ahl, Helene (), »The Construction of the Female Entrepre-neur as the Other«, i Barbara Czarniawska och Hatehr Höpfl: Castingthe Other. The Production and Maintenance of Inequalities in Work Or-ganizations () London: Routhledge.

Larsson, Bengt (), Bankkrisen, medierna och politiken: Offentligatolkningar och reaktioner på -talets bankkris. Sociologiska institu-tionen, Göteborgs universitet.

Liliequist, Marianne (), Våp, bitchor och moderliga män. Kvinnligtoch manligt i såpornas värld. Borea förlag.

Lindell, Ingrid (), Könsrepresentation i års svenska filmutbudoch Breaking the Waves. Litteraturvetenskapliga institutionen, Göte-borgs universitet.

Lindqvist, Mats (), Is i magen. Om ekonomins kolonisering av var-dagen. Stockholm: Natur och kultur.

McShane, Steven (), »Occupational, Gender and Geographic repre-sentation of informationsources in U.S. and Canadian Business Ma-gazines«, Journalism and Masscommuncation Quarterly, vol. , nr .

Pollock, G. (), »Kvinnor efterlyses!«, Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr–: s. –.

sou :, Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. Fritzes.Sveriges Television (), »Who speaks in Television. An international

Comparative study on female participation in Television program-mes.«, svt, nrk, dr, nos, zdf, yle.

Wahl, Anna, Holgersson, Charlotte och Höök, Pia (), Ironi och sexua-litet, om ledarskap och kön. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Wahl, Anna m.fl. (), Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön.Studentlitteratur.

Wängnerud, Lena (), »Intressen kontra stereotyper. Varför finns detkvinnliga och manliga politikområden i riksdagen?«, Statvetenskap-lig tidskrift årgång , nr , s. –.

Maktutredningen (sou :), Demokrati och makt i Sverige: Maktut-redningens huvudrapport. Stockholm: Allmänna förlaget.

Spears, G., K. Seydegart, m. fl. (), »Who makes the news The GlobalMedia Monitoring Project «, World Association for ChristianCommunication, London.

Sveriges Television (), »Who speaks in Television. An internationalComparative study on female participation in television program-mes.«, svt, nrk, dr, nos, zdf, yle.

MEDIEURVAL

Bilden av kvinnor i ledande positioner

Storstadspress.

Aftonbladet Dagens Industri Dagens Nyheter Expressen Finanstidningen Göteborgs-Posten Metro Stockholm Svenska Dagbladet Sydsvenska Dagbladet

Fackpress.

Chef CivilekonomenCivilingenjörenDagens ArbetePersonal & LedarskapAffärsvärldenCampus EkonomiDagens ITPrivata AffärerResuméAktiespararenVeckans Affärer Vision Sunt FörnuftNy TeknikEuroworld

Populärpress.

AmeliaDamernas VärldFemina Månadens MagasinICA-KurirenHänt ExtraMagazine CaféMånadsjournalenSe & HörSlitz

Etermedier.

SVT 1&2: Rapport kl.19.30, Aktuellt kl 21.00, A-ekonomi kl 21.30

TV 4: Nyheterna kl. 18.30– kl. 19.00 (inklusive ekonomi-nyheterna)

SR, P 1: Dagens Eko kl. 16.45 + Ekonomiekot (kl 07.32)

Utländsk press.

Financial Times, The Wall Street Journal

sns projekt förFLER KVINNOR PÅ LEDANDE

POSTER I NÄRINGSLIVET

På SNS – Studieförbundet Näringsliv ochSamhälles – uppdrag har SEB:s koncernchefLars H. Thunell sammankallat en arbetsgruppmed syfte att öka mångfalden på lednings- ochstyrelsenivå i svenska företag. Gruppen harbeslutat att under SNS överinseende sättaigång ett antal forskningsprojekt ämnade attge underlag åt gruppens arbete med bådekonkreta åtgärder och rekommendationer tillandra aktörer inom näringslivet.

Syftet med projektet är att arbeta för stör-re mångfald och fler kvinnor på ledande posteri näringslivet. Under en treårsperiod kommerarbetsgruppen, SNS och medverkande forskar-grupper att verka för:– att särskilda insatser görs i näringslivet för

att främja kvinnors karriärer till ledandebefattningar med målet att påtagligt ökaandelen kvinnor i ledningsgrupper.

– att kvinnliga kandidater målmedvetet över-vägs för styrelseposter med målet att ökakvinnorepresentationen avsevärt.

– att chefsutvecklingsprogram och rekryte-ringsprocesser utvecklas så att kvinnorsbehov särskilt lyfts fram.

– att de företag som ingår i arbets- och refe-rensgruppen, inklusive SNS, föregår medgoda exempel.

– att kunskaper, idéer och erfarenheter ställssamman, sprids och diskuteras, särskiltbland dem som har möjlighet att genomföraförändringar.

– att resultaten från detta arbete förs ut tillföretag och organisationer av alla storlekar i hela landet.

FinansieringsgruppABBAkademiska HusAlectaAMF PensionAndra AP-fondenAstraZenecaAxel Johnson ABBonnier ABCardoCitibank International PlcErnst & YoungFjärde AP-fondenFöreningsSparbankenIndustri KapitalNynäs PetroleumPharmacia SverigePraktikertjänstRatosRoburSBABSkandiaSkanskaSKFSvenska Spel

SydkraftTredje AP-fondenVattenfallVin & SpritÖhrlings PricewaterhouseCoopers

ArbetsgruppLars H. Thunell, SEB (ordf.)Carl Bennet, Getinge, Elanders, Boliden m. fl.Lilian Fossum, Electrolux Leif Johansson, VolvoPer E. Larsson, OM Marianne Nivert Anders Nyrén, IndustrivärdenCaroline SundewallMarcus Wallenberg, Investor

ReferensgruppPaula Lindgren, VolvoFredrik Hillelson, InvestorJonas Norlander, ElectroluxEva Fröberg, SEBOskar Bjursten, OM Emanuela Pedrocco, Telia (ordf.)

REGISTER

AA-ekonomi 19, 20, 68Affärsvärlden 19, 53Aftonbladet 22, 57Aktuellt 19, 20Amelia 40Astra 15

BBengtsson, Lasse 53Bildt, Carl 20Bolin, Annika 19, 21, 27, 28Bråkenhielm, Anna 21

CCanepa, Heliane 19, 21Carlborg, Fleming 27, 28Chalmers 56, 57Curman, Maria 45

DDagens Eko 18, 19Dagens Industri 18, 21, 22, 30,

47, 50, 51, 53, 54, 60Dagens Nyheter 21, 22Dahlberg, Ingrid 19, 21, 32, 45Desforges, Odile 56Dramaten 19, 21, 32, 45

EEhrling, Marie 18, 19, 20, 21, 27,

28f, 30, 32, 34Ekonomi 24 18, 20, 21, 22, 28Ekonomiekot 18, 19, 20Electrolux 21, 53Ericsson 19, 20, 21, 39, 59ffExpressen 34, 60

FFinancial Times 18Finanstidningen 21, 22, 30, 54Fiske, Johan 20Flextronics 18Fossum, Lilian 21Friggebo, Birgit 44FöreningsSparbanken 21, 39ff, 66

GGideon, Pia 19, 20, 21, 61Gillberg, Nanna 67Grönstedt, Lars 42Gyll, Sören 41, 57Göteborgs-Posten 21, 22

HHandelsbanken 42, 43Handelshögskolan i Stockholm

15, 56, 68Hellström, Kurt 34, 39, 59ffHessius, Kerstin 21Hirdman, Yvonne 33Holgersson, Charlotte 15Hvitfelt, Håkan 17Hänt Extra 27Högskolan i Jönköping 15Höök, Pia 68

IIgel, Anders 44Institutionen för journalistik och mass-

kommunikation, JMG 16Institutionen för journalistik, medier och

kommunikation, JMK 15

JJohansson, Leif 39, 52ffJohansson-Hedberg, Birgitta 21, 32,

34, 39ff, 45, 66Jonson Ahl, Helene 15JämO 69

KKapital 49KF 18, 21KTH, Kungliga Tekniska Högskolan 57Kullenberg, Annette 57

LLarsson, Bengt 15Liber 39Liliequist, Marianne 67Lind, Anna 20Lindell, Ingrid 69Lindqvist, Eva 21Lindqvist, Mats 15

MMediearkivet 32Moss Kanter, Rosabeth 33

NNivert, Marianne 18, 20, 21, 25, 26,

30, 32, 34, 39, 42, 44, 45ff, 55, 71Nobel Biocare 19, 21

OObserver 17, 18Ohlén, Elisabeth 48Olving, Lena 28

PPersson, Eva 56Persson, Göran 34, 51, 54Pettersson, Lars-Eric 45Presstext 32

RRapport 19Ruter Dam 48

SSamuelsson, Lena K 19SAS 18, 21, 27SEB, Skandinaviska Enskilda Banken

19, 21, 27, 28

Stockholmsbörsen 21Ström, Elisabeth 18, 21Svensk Damtidning 19, 21, 22, 28,

29, 47, 51Sveriges Television, SVT 18, 34, 45, 65Sydsvenska Dagbladet 27, 29

TTelia 18, 21, 39, 44, 45ffTelia Equity 21TV4 18, 19, 34, 53

UUniversitetet i Växjö 15Utbildningsradion 39, 42

WWahl, Anna 15, 33Wall Street Journal 18Veckans Affärer 18, 22, 25, 30, 31,

43, 53Westerberg, Bengt 27Vision 30Volvo 28, 39, 52ff

städgumma? Resultatorienterad eller ambitiös? Hur skildrar egentligen medierna toppchefer i svenskt näringsliv? Fyra inflytelserika personer – Birgitta Johansson-Hedberg, Marianne Nivert, Leif Johansson och Kurt Hellström – berättar om sina erfarenheter av att möta medierna i rollen som vd och vilka strategier de har valt. Vilken betydelse har de som förebilder, vilka råd har de att ge kvinnor som vill bli chefer och finns det skillnader mellan mediers förväntningar på kvinnor och män?

En inventering av två månaders pressmaterial från hösten visar hur kvinnliga chefer presenteras i nyheter och reportage. I vilken typ av artiklar förekommer kvinnor, vilka är de vanligaste ämnena och vad avslöjar bildval och vinklar? Sammanlagt har tidningar granskats och samtliga artiklar om kvinnliga chefer i näringslivet analyserats. Även etermediernas huvudsändningar ingår i undersökningen.

Såväl nyhetsprogrammen som tv-serier och långfilmer skapar föreställningar om hur chefer ska vara. Här diskuteras bland annat vilken betydelse tv-såpornas schabloner har för verklighetens kvinnliga chefer. Dessutom ger två checklistor konkreta råd till journalister och till kvinnor på väg in i medieuppmärksamheten.

---

har arbetat som journalist i femton år och är doktorand vid Institutionen för journalistik och masskommuni-kation vid Göteborgs universitet.

9 789171 508881

ISBN 91-7150-888-0

•

Mediebilden av kvinnligachefer i svenskt näringsliv

Denna bok ingår i en serie som är ett resultat av projekt för fler kvinnor på ledande poster i näringslivet.

Documents

Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv · 2020. 2. 13. · verka de berörda kvinnornas karriärval. Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv har skrivits