Upload
duongdang
View
228
Download
2
Embed Size (px)
Citation preview
1
Miljöredovisning 2012
Östersunds kommun
2
10000110/3
Bureau Veritas CertificationBo Sundwall
Swedac ackreditering 1236 EMAS
INLEDNING ........................................................3
Inriktningsmål ........................................................3
Goda exempel .........................................................4
Uppföljning av miljömålen .......................................5
KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT ................................................6Luft och klimat .......................................................6Energi ..................................................................17Säker dricksvattenförsörjning ................................21
BESKRIVNING AV KOMMUNENS MILJÖARBETE ...............................................24Vår verksamhet .....................................................24Så här arbetar vi med miljöfrågor .........................25Nämndernas måluppfyllelse ...................................29
MILJÖASPEKTREGISTER .......................... 38
ÖVRIGA BETYDANDE MILJÖASPEKTER ... 41
KÄRNINDIKATORER ..................................... 46
Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun • Östersund 2013-02-20
3
Östersunds kommun har sedan länge och framgångs-
rikt arbetat med att minska miljöbelastningen från
sin egen verksamhet och tillsammans med enskilda
medborgare och företag minska miljöbelastningen i
Östersund. Östersunds kommun har tilldelats ett antal
utmärkelser för sitt miljöarbete under året bla på
miljöbilsidan där satsningen på elfordon har gett två
utmärkelser som Sveriges bästa elbilskommun res-
pektive näst bästa elbilskommun. Östersund avslutade
2012 att vara Sveriges bästa klimatkommun som Na-
turskyddsföreningen valde oss till 2010 och vi ser med
spänning fram emot deras nya bedömning. Vi måste
samtidigt konstatera att Östersund tappat placeringar
i andra viktiga jämförelser som görs på miljösidan t
ex Miljöaktuellts kommunranking och Gröna Bilisters
ranking av bästa miljöbilskommun.
Östersund är Vinterstaden och vi värnar vintern därför
är vårt arbete med att minska utsläppen av klimat-
påverkande föroreningar det som vi anser viktigast
vilket. Klimatarbetet är en global fråga där världs-
bankens scenario till FN:s klimatkonferens var den
att vi redan är på en kurs mot en temperaturhöjning
på 4 grader istället för de 2 grader som varit målet. I
Östersund är det trafiken som orsakar huvuddelen av
våra klimatpåverkande utsläpp. Därför är det bra att
Östersundskommun fattat beslut om en biogasstra-
tegi som leder till en minskning av trafikens utsläpp.
Försäljningen av diesel och bensin har minskat på ett
påtagligt sätt det kan vara konjukturberoende men
oavsett är viktigt att dessa resor även i framtiden
genomförs på cykel eller med kollektivtrafik och att
transportarbetet sker på ett fossilbränlefritt sätt.
Glädjande är också att elförbrukningen i Östersund
har minskat så pass mycket att man klarar de målsätt-
ningar som satts upp i Ag 21 arbetet med utgångs-
punkt från 1996. Denna minskning har dock en tråkig
baksida eftersom 2011 var det varmaste året sedan
1960 på Frösön. Detta är en del av förklaringen till
den minskade elförbrukningen.
Östersunds kommun arbetar med miljöledningssystem.
Hela förvaltningsorganisationen miljöcertifierades
redan 2007 enligt den internationella standarden ISO
14001 och EMAS registrerades. Syftet med miljöled-
ningssystemet är att kommunen ska minska sin miljö-
belastning och att kvalitetssäkra arbetssättet. Under
åren har uppföljande revisioner gjorts av externa
revisorer och 2012 konstaterades endast mindre av-
vikelser och Östersund fick behålla sitt certifikat.
InriktningsmålKommunfullmäktige har i budget 2012 beslutat om tre
inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen:
• Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusga-
ser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar
med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990.
• Energianvändningen minskar. Elförbrukningen
minskar med 1 % per år.
• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmil-
jö minimeras risker för föroreningar av vattendrag
och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning
och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenför-
sörjning vidtas.
Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av uppföljningen av kommunens miljömål.
”Det är en utmaning att på sikt bli klimatneutrala”
Inledning
4
Några exempel på händelser inom miljöområdet 2011-2012 Placeringar i olika rankingar och utmärkelser.
Östersund har de senaste åren fått ett antal utmärkel-
ser som visar på ett offensivt miljöarbete:
• Östersund är utsedd till Sveriges bästa klimatkom-
mun 2010-2012 av Naturskyddsföreningen
• I Gröna bilisters granskning placerades Östersund
som näst bästa Elbilskommun 2012. I företagets
Easy Charges undersökning placerades Östersund
baserat på antalet elbilar och antalet laddplatser
hamnade Östersund på första plats.
• I Miljöaktuellts kommunranking placerades Öster-
sund på 17 plats 2012, ifjol var det 6 plats.
• Östersund har sjunkit från 4:e till 9:e plats 2011 i
Gröna Bilister miljöbilskommunranking för 2011.
• Östersunds kommun diplomerades som en Fair-
trade City 2012.
• Grön Trafiks arbete med Östersunds arrangemang
av European Mobility week nominerades som en
av tio bästa i EU 2011 och 2012.
Fastigheter
• Fastighets certifierade energiledningssystem har
genomgått såväl extern som intern revision under
det senaste året. Endast en avvikelse har noterats.
Såväl denna som andra förbättringsförslag från
revisionerna har implementerats i energilednings-
systemet.
• LSS-boendet Åkermannen på Frösön har energi-
deklarerats och resultatet visar att Fastighet
bygger betydligt mer energisnålt än vad lagen
säger. Byggnationen av Skogsbruksvägens boende
pågår och det kommer att miljöklassas enligt
klassningssystemet Miljöbyggnad. Byggnationen
av LSS-boendet Brittsbo är genomförd, och nu
pågår en byggnation av ytterligare ett LSS-boende
i Torvalla, Marängen. Båda dessa boenden är pro-
jekterade för att ha en låg energiförbrukning.
• På skidstadion pågår ett försök med LED-arma-
turer.
Eltrafik
• I Grön Trafiks projekt Green Highway demonstra-
tion av elbilar i vinterklimat som får stöd från
Energimyndigheten har nu bidrag till 25 elbilar
delats ut.
• Totalt rullar ett 30-tal elbilar i kommunen. Öster-
sunds bilpool har investerat i en elbil. I kommun-
förvaltningen finns nu 6 elbilar, 3 Peugeot Ion, 1
Renault Kangoo och 2 Nissan Leaf.
• Just nu testas också ett litet lättviktsfordon, Z
bee hos fastighetskontoret och Samhällsbyggnads-
förvaltningen. Fordonet lånas också ut till olika
kommunenheter.
• Jämtkraft och andra aktörer har uppgraderat in-
frastrukten för elbilar i kommunen och länet. Btea
har också satt upp en snabbladdare av Chademo-
typ i Åsarna, så nu finns 2 snabbladdare i länet.
• Inom Green Highwayprojektet arrangerades ett
rally ihop med Zero i början på juni. En TV-doku-
mentär om Zerorallyt har sänts på norsk televi-
sion. I samband med rallyt arrangerade Green
Highway ett stort eltrafikseminarium.
Biogas
• Utförarstyrelsen har tagit beslut om ombyggna-
tion av biogasanläggningen i Göviken under 2013
vilket kommer att ger ökad försäljningsvolym och
ökad fyllningsgrad i tanken för de som tankar.
• Beslut har också tagits om att biogaspriset ska
justeras varje månad och ligga 2,68 kr/nm3 under
bensinspriset.
• Kf har tagit beslut om en biogasstragegi för hur
kommunen bör arbeta för att få tillgång och
efterfrågan på fordonsgas att mötas och hur
kommunen kan verka för en ökad användning av
fordonsgas.
• Green Highwayprojektet har arrangerat ett bio-
gasseminarium under året.
Miljöbilsparkering
• Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis om
de sökt miljöbilsparkeringstillstånd.
• Övriga miljöbilar har betalat 500 kronor för till-
stånd.
Cykelvägar, belysning och cykelparkering
• Gång och cykelvägar byggdes vid Arenavägen,
Tallbacksvägen, Jägarvallsvägen, Infanterig, Vall-
sundsvägen, Ryttarvägen. Totalt 2160 meter
• Belysning finns nu på Vallsundsvägens gång och
cykelbana efter flytt från bilvägen.
• Cykelparkeringar har byggts i Östersunds centrum
vid följande platser; På Hamngatan vid Teliabu-
tiken, 35 platser, Västra station 16 platser och
Badhusparken 20 platser.
Cykelprojekt
• Under 2012 avslutades Grön Trafiks vintertram-
parprojekt som startades vintern 2011 med 100
trampare och påbörjades Vintertramparprojektet
för säsongen 2012-2013 avslutades där 55 vinter-
trampare deltog.
• I sommarcyklingskampanjen Utmaningen som
arrangeras tillsammans med Korpen cyklade 363
5
personer 211 000 km, 17 varv runt ekvatorn.
• Ett cykelseminarium i samverkan med Trafikver-
ket Region Mitt har arrangerats.
• I cykelrapporten rapporterade medborgarna in
100 ärenden om brister på cykelvägarna som de
ville ha åtgärdade. Främst var det glaskross.
Miljöpriset
• Har delats ut till Örjan Nilsson Bleka gård, för en
logistiklösning på lantgård som minskar klimatpå-
verkan genom minskade transporter. Korna flyttas
istället för fodret.
• Priset delades med Brunkulla gård som också
satsar på olika miljösatsningar.
Årets miljöbilsförsäljare
• Green Highway arrangerade en tävling där årets
miljöbilförsäljare utsågs i Östersund, Sundsvall
och Trondheim. I Östersund blev Bilbolaget årets
miljöbilssförsäljare under 2012.
• Europeiska trafikantveckan har arrangerats även
under 2012 med en mängd olika aktiviteter och
samverkanspartners, se http://www.ostersund.se/
trafikantveckan
Klimat
• Östersunds kommun i samverkan med Läns-
styrelsen och Energikontoret arrangerade ett
klimatseminarium med temat På väg åt rätt håll i
september.
• Östersunds kommun har deltagit i arbetet med
Klimatkommunföreningen genom att bla delta på
nätverksmöten, skriva debattartiklar och uppvak-
ta utredare av byggkrav och fossilfri fordonstra-
fik samt genom att ge inspel till Färdplan 2050.
Karin Thomasson är vice ordförande i föreningen
som nu omfattar 28 kommuner, en region och
ett landsting. Östersunds kommun deltog i Earth
hour City Challenge där kommunens klimatarbete
bedöms.
• Östersund arrangerade Earth hour.
Uppföljning av miljömålen Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inrikt-
ningsmålen av kommunfullmäktige och anges i bud-
getanvisningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår
effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige
när budgeten antas.
Uppföljning av miljöaspekterna görs varje år. Kom-
munfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budget-
uppföljningarna och årsredovisningen. Arbetet med
styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i
den kommungemensamma budgetprocessen.
6
1. Luft och klimat
En samlad forskarkår bedömer att klimatförändring-
arna utvecklas snabbare, och kraftigare, i den norra
delen av världen. För Jämtlands del visar samman-
ställningar av klimatscenarioberäkningar (Sweco,
2008) att uppvärmningen kan uppgå till 4,5° C var-
mare år 2070 i jämförelse med perioden 1961-1990,
en ökad nederbörd (+30 %) med kraftigare intensitet
vid regn, en minskning av snönederbörden (-25 %),
en ökad avrinning liksom en förlängd vegetationspe-
riod med nästan 50 dagar. Förändringar i temperatur
och nederbörd påverkar såväl samhället som miljön.
Framtida väder påverkar dimensionering av anlägg-
ningar, fysisk planering, räddningstjänstens arbete och
beredskapsbehovet i övrigt. Näringar som skogsbruk,
jordbruk och turism får förändrade förutsättningar
– vissa positiva, flertalet osäkra och många negativa
konsekvenser förväntas.
Att klimatförändringarna har påbörjats i Östersunds
kommun kan till exempel ses i ökad årsmedeltempera-
tur och minskande antal dagar med is på Storsjön. De
senaste 30 åren har årsmedeltemperaturen stigit med
ca 1,5° C och år 2011 var det varmaste året sedan
början av 1960-talet. Under perioden 1870 till 1970
uppgick antalet dagar med istäcke på Storsjön till ca
155 dygn. Mellan år 1970-2000 minskade antalet
dygn till 150, och de senaste 10 åren har isdygnen
bara uppgått till ca 130 – närmare fyra veckor kortare
issäsong i jämförelse med de första 100 åren av mät-
ning.
Växthusgaser
De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är
koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade
gaser. Koldioxid som kommer från användning av
fossila bränslen, är den dominerande gasen i Sverige.
I det här kapitlet redovisas uppföljningen av de kommunala miljömålen på en övergripande nivå.
Mål
Utsläppen av luftföroreningar liksom växt-husgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990.
Resultat
Mellan 1990-2010 har utsläppen av växthusga-ser minskat med 40 %.
Resultatet av mätningarna av luftföroreningar säsong 2010/11, visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Den nedåtgåen-de trenden har dock avstannat och för kvävedi-oxider ses en ökning de senaste åren.
Miljömålen styr mot flera av de nationella miljömålen
Figur 1. Årsmedeltemperatur på Frösön under perioden 1960-2012. De senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen stigit med ca 1,5° C. Källa: SMHI, 2012
Diagram 1 Årsmedeltemperatur Frösön
Kommunens miljömål och resultat
7
Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och
industriprocesser. Metan kommer främst från jordbruk
och avfallsdeponier. Fluorerade gaser, HFC, PFC och
SF6, kommer enbart från industriprocesser.
Utsläpp av växthusgaser i Östersund
Data om växthusgaser kommer från SMED, Svenska
MiljöEmissionsData. Sedan förra året har beräknings-
metoderna förändrats något och data från tidigare
år har omräknats retroaktivt. Detta innebär dock
procentuellt sett inte någon större förändring. Från
1990-2010 har utsläppen minskat med 40 % (jämfört
med 38 % 1990-2009).
Av de totala utsläppen 2010 står transportsektorn för
den enskilt största andelen med 44 % och därefter
kommer energiförsörjning med 20 % och jordbruk
med 14 %. Enligt SMED är utsläpp per invånare 4 ton
koldioxidekvivalenter/år, minskning med 3,9 % sedan
föregående år. När hela konsumtionen är medräknad
blir utsläppen 25-35 procent högre, enligt Naturvårds-
verket vilket ger en ökning för en genomsnittlig svensk
på 2,1 ton.
Källa: SMED
Diagram 3 Växthusgaser i Östersunds kommun
396306
282005295358
261450275731
254840 249450 239606
0
50000
100000
150000
200000
250000
300000
350000
400000
450000
1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010
kold
iode
kviv
alen
ter
(ton
)
Figur 2. Antalet isdygn på Storsjön i länet varierar mycket mellan åren, men den långsiktiga trenden visar på ett minskande antal isdygn. I slutet av 1800-talet varade isperioden i medel 165 dagar men är nu nere i 140 dagar, vilket innebär nästan en månad kortare isperiod på Storsjön.
Diagram 2 Antal isdygn på Storsjön
8
Diagram 4 Växthusgaser fördelat på sektorer i Östersunds kommun
Källa: SMED
0
20000
40000
60000
80000
100000
120000
140000
160000
180000
ton
kold
ioxi
dekv
ival
ente
r
1990 134182 282 164818 23028 2080 34216 37694
2000 39962 3411 146136 23792 1733 35051 31941
2005 63551 5077 143522 24005 1887 31153 26152
2006 61165 5336 110613 25393 1867 31759 25304
2007 74802 5592 111007 27150 1847 31960 23370
2008 56205 5781 108395 28929 1936 32638 20961
2009 55241 5736 104647 29914 1936 32233 19723
2010 48379 6563 105125 26403 1936 32499 18699
Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Avfall och avlopp
9
Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet
Östersunds kommun hade som mål att från 1998 -
2010 minska koldioxidutsläppen med 25%. Räknat
från 1998 till 2011 är minskningen av de totala fossila
koldioxidutsläppen 36 %.
Mellan 2010-2011 minskade de totala fossila koldi-
oxidutsläppen i Östersunds kommun som geografisk
enhet med 77 474 ton (-32 %). Detta innebär att
transporter stod för huvuddelen av de totala fossila
koldioxidutsläppen under 2011 med 82 %, medan
uppvärmning, el och övrigt stod för 18 %.
Huvudanledningen till den stora minskningen är en
kraftigt minskad emissionsfaktor för lokal el. Detta
ledde till att utsläpp från el minskade med 46 400 ton
(- 94 %) vilket utgör ungefär tre fjärdedelar av den
totala ökningen mellan åren. Den minskade emissions-
faktorn beror på att Jämtkraft under 2011 började
leverera förnybar ursprungsmärkt förnyelsebar el till
sina lokalpriskunder. Elförbrukningen har också mins-
kat mellan åren.
Från 2010 till 2011 har även utsläppen från diesel
minskat med 11 000 ton (-14 %). Utsläpp från bensin
minskade också med 9 300 ton (-13 %).
2011 var ett mycket varmare år än 2010, trots detta
har utsläpp från eldningsolja 1 ökat något medan ut-
släppen från eldningsolja 2-5 har minskat radikalt med
10 435 ton (-99 %). Utsläppen från torv har också
minskat med 9 %.
Utsläpp från flyg och E85 (bensinfraktionen) ligger
kvar på samma nivå som tidigare.
*Lokal elmix (Jämtkraft, ** LTO och motorprov, ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt.
Diagram 5 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton)
Källa: Grön Trafik
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
1998 460 176 1147
1999 1219 2478 1561 406 417 1353 333 1,21 1,05 0,43 435 269 4238
2000 358 470 1361
2001 267 538 1346
2002 230 571 1400
2003 1972 3182 1389 291 520 1329 21 5
2004 826 2711 899 298 496 1335 26 9,6 123 0,007 0,3 11
2005 609 2048 682 261 515 1434 36 9,6 157 0,003 24 2208
2006 1550 2135 293 264 500 1487 38 10,8 263 0,004 0,8 13 157 131 2200
2007 765 2618 594 180 568 1441 39 9,9 282 0,008 4,1 16 188 136 2260 703
2008 1166 1486 278 131 496 1579 38 10,3 210 0,008 2,3 3,0 15 735 45 2002 956 13
2009 1749 1843 435 83 485 1511 36 7,5 169 0,005 1,3 2,9 9 899 232 2116 738 13
2010 4137 2017 508 94 497 1555 29 8,7 173 0,002 1,0 3,2 5 881 216 2184 678 13
2011 0 1339 54 109 475 1548 24 7,8 387 0,021 0,6 4,0 11 853 216 1066 557 13
El (lokal mix) Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85
Alkylatbensin
Tjänsteresor - flyg
Tjänsteresor - tåg inkl Arlanda
Tjänsteresor - buss inkl flygbuss
Tjänsteresor - taxi
Tjänsteresor - hyrbil Färdtjänst Skolskjutsar
Busstrafik (Swebus/Stadsbussarn
Externa entre-
prenörer
Frakt av avfall till
Sundsvall
10
Hållbara transporter och resor
Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer håll-
bara transporter. Grön Trafik arbetar på många olika
sätt för hållbara transporter med syfte att minska kol-
dioxidutsläppen och även informera om klimatfrågan.
Några exempel: arrangör av Europeiska trafikant-
veckan, cykelfrågor som till exempel Cykelrapporten,
cykelprogram och cykelkampanjer, information om
miljöbilar och elbilar samt Östersunds biogassatsning,
bidrag till nya elbilar, projekt om ISA1, elbilssatsning,
Green Highway. Grön Trafik har bedrivit olika projekt,
se under Några exempel på händelser inom miljöområ-
det ovan.
Krav har ställts vid upphandling färdtjänst. Elbilar och
pluginhybrider har parkerat gratis under 2012 om de
sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har
betalat 500 kronor för tillstånd. Under 2012 hade 576
bilar tillstånd för miljöbilsparkering. Miljö- och sam-
hällsnämnden har också beslutat att tillåta miljöbilar
att parkera mot en reducerad avgift under åren 2013
och 2014.
Bränsle Antal
Bensin 28
Biogas 123
Diesel 128
E85 250
Elbil 20
Pluginhybrider 2
Elhybrid 25
Totalt 576
Fordon med tillstånd miljöbilsparkering under 2012
Drivmedel Antal
Bensin 78
Diesel 117
EL 4
Etanol 64
Metan 100
Diesel miljö 8
Elhybrid 5
Totalt 376
Fordon i kommunförvaltningen fördelade på bränsleslag:
Biogasbilar, antal: 300
Elbilar, antal: 30
Miljöfordon i kommunen som
geografisk enhet, andel:
7,8 % (30/9 2012)
Personbilar i trafik,
antal per 1 000 invånare:
494
Miljöfordon i hela kommunen (geografisk enhet)
Diagram 6 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton)
Källa: Grön Trafik
165
728
159
741
152
179
149
614
155
492
158
713
154
960
142
000
142
914
145
639
144
577
143
376
152
453
132
247
14 1
96
13 9
27
14 1
41
14 8
24
14 2
35
22 5
37
9 25
4
6 92
7
17 9
07
9 93
9
14 1
60
21 5
89 49 2
90
69 9
55
54 9
04
55 8
57
43 6
45
47 1
69 65 4
81
66 1
27
47 1
20 50 1
39
53 5
92
35 2
10
35 6
99
36 7
26
2 89
725 8
50
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** 2008** 2009** 2010** 2011**
Uppvärmning, industri & övrigtElTransporter
* exklusive EO2-5 ** exklusive Gasol
11
Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolagBiogasbilar i kommunförvaltningen, antal: 100 st
Elbilar i kommunförvaltningen, antal: 4 st
Östersunds kommun
Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal:
2009: 300 st 2010: 305 st 2011: 315 st 2012: 316 st
Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal:
2009: 157 st 2010: 155 st 2011: 170 st 2012: 178 st
Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel:
2009: 52 % 2010: 50 % 2011: 54 % 2012: 56 %
Östersunds kommun plus bolag
Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal:
2009: 452 st 2010: 442 st 2011: 472 st 2012: 479 st
Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal:
2009: 165 st 2010: 163 st 2011: 184 st 2012: 195 st
Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel:
2009: 37 % 2010: 37 % 2011: 39 % 2012: 41 %
Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis om de
sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har
betalat 500 kronor för tillstånd.
I Green Highway arbetar Östersunds kommun tillsam-
mans med Sundsvall, Trondheim och kraftbolagen för
att skapa en fossilbränslefri transportkorridor. Under
år 2012 fanns ca 30 elfordon 13 laddstationer med 36
laddplatser i Östersund.
Östersunds kommun har tillsammans med Jämtkraft
och med stöd från Energimyndigheten bedrivit ett
demonstrationsprojekt av 28 elbilar i vintermiljö.
Kommunala resor och transporter, jämförelse mellan 2010 och 2011
• Körsträckan vid resande med egen bil har fortsatt
att öka, nu med 16 % sedan föregående år, detta
trots att antalet bilavtal har minskat stort från 199
till 129.
• Utsläppen från flygresor har mer än fördubblats i
förhållande till föregående år + 124 %. Antalet flyg-
resor har ökat med 81 %, och flygsträckan har ökat
med 57 %. De ökade utsläppen beror förutom på det
ökade resandet på ändrade emissionsfaktorer. Den
totala klimateffekten av flygresor bedöms vara högre
än beräkningarna på grund av utsläpp från kväveoxi-
der, vattenånga m.m. på hög höjd.
• Tjänsteresorna med buss har ökat med 93 %, anta-
let bussresor är lågt i förhållande till andra typer av
resor vilket gör att ganska små förändringar i antal
åstadkommer stora variationer procentuellt sett.
• Antalet tågresor ökade med 17 %, och ressträckan
med 10 %.
• Uthyrningarna i Rådhusets cykelpool ökade med 64
% efter det låga värdet förra året.
• Tankning av bensin har minskat med 4,5 %, 9 900
liter och relaterade fossila koldioxidutsläpp minskade
med 22 ton.
• Tankning av diesel har minskat med 0,4 %, 2 900
liter, och relaterade fossila koldioxidutsläpp mins-
kade med 7 ton.
• Tankningen av E85 fortsatte att minska, under 2011
med 17 % (11 500 liter). Därmed tankades 57
200 liter, vilket motsvarar 42 300 liter bensin och
en fossil koldioxidreduktion på ca 71 ton räknat vid
avgasrör. Under 2011 minskades antalet etanolbilar
i fordonsflottan med 3 st.
12
Diagram 8 Drivmedel färdtjänst (liter)
Källa: Grön Trafik
0
50000
100000
150000
200000
250000
300000
350000
400000
2008 295842 9607 12825 1543022009 360301 13183 0 1102372010 365052 0 13877 1784162011 353519 0 14556 162456
Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm
Diagram 9 Drivmedel skolskjutsar (liter)
Källa: Grön Trafik
0
20000
40000
60000
80000
100000
120000
2009 96073 0 1198 19682010 89362 0 717 22662011 89508 0 983 1662
Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm
Diagram 7 Beräknade koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet
Källa: Grön Trafik
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
1998 460 176 1147
1999 1219 2478 1561 406 417 1353 333 1,21 1,05 0,43 435 269 4238
2000 358 470 1361
2001 267 538 1346
2002 230 571 1400
2003 1972 3182 1389 291 520 1329 21 5
2004 826 2711 899 298 496 1335 26 9,6 123 0,007 0,3 11
2005 609 2048 682 261 515 1434 36 9,6 157 0,003 24 2208
2006 1550 2135 293 264 500 1487 38 10,8 263 0,004 0,8 13 157 131 2200
2007 765 2618 594 180 568 1441 39 9,9 282 0,008 4,1 16 188 136 2260 703
2008 1166 1486 278 131 496 1579 38 10,3 210 0,008 2,3 3,0 15 735 45 2002 956 13
2009 1749 1843 435 83 485 1511 36 7,5 169 0,005 1,3 2,9 9 899 232 2116 738 13
2010 4137 2017 508 94 497 1555 29 8,7 173 0,002 1,0 3,2 5 881 216 2184 678 13
El (lokal mix) Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 AlkylatbensinTjänsteresor -
flyg
Tjänsteresor - tåg inkl Arlanda
Tjänsteresor - buss inkl flygbuss
Tjänsteresor - taxi
Tjänsteresor - hyrbil Färdtjänst Skolskjutsar
Busstrafik (Swebus/Stadsbussarna)
Externa entre-prenörer
(Snöröjning
Frakt av avfall till Sundsvall
13
14
Drivmedel Inköp 2010 Inköp 2011 Inköp 2012 Totalt antal for-don (personbilar + lätta lastbilar/bussar) 2012
Bensin 12 6 1 70
Diesel 8 7 5 68
EL 4 4
Elhybrid 1 5
Etanol 1 5 1 64
Metan 5 9 11 97
Diesel miljö 6 2 8
26 34 24 316
Inköp av personbilar/lätta lastbilar till kommunförvaltningen
• Tankningen av biogas har ökat med 6 % (4 900
nm3). Kommunens fordon har under 2010 tankat 87
200 normalkubikmeter biogas, vilket motsvarar 95
000 liter bensin och 213 ton lägre utsläpp av fossil
koldioxid.
• Tankningen av ED95, etanolbaserat dieselbränsle i
Stadsbussarna ökade med 183 % (220 m2) och 322
m2 RME användes, ett biobränsle som inte använts
tidigare. Tankning av diesel för stadsbusstrafiken
minskade med 53 % (476 m2).
• För upphandlad färdtjänst ökade användningen av
E85 med 5% medan användningen av biogas mins-
kade med 9 % och diesel minskade med 3 %.
• För skolskjutsar ökade användningen av E85 med
37 % medan användningen av biogas minskade med
27 %.
Uppvärmning och el i kommunal verksamhet
Den totala energianvändningen vad gäller uppvärm-
ning och el var 110 GWh år 2010 och 93 GWh år
2011. Elförbrukningen minskade 5 % mellan åren.
Med beräkning baserad på elmix för lokalprisel
utraderades dock de fossila koldioxidutsläppen från
elanvändning under 2011, då denna el är till 100 %
förnybar. Användningen av fjärrvärme minskade med
23 %. De fossila koldioxidutsläppen från fjärrvärme
minskade också med 34 %. Vad gäller eldningsolja
minskade både leveranserna utsläppen med hela med
89 %. Leveranser av flis och pellets minskade med 19
%. Minskningarna på uppvärmningssidan kan i hög
grad relateras till det mycket varmare vädret under
2011 jämfört med 2010.
Luftföroreningar
Östersund har en ren luft i den urbana bakgrundsmil-
jön – det vill säga i de områden som människor i hu-
vudsak vistas i. Luftkvaliteten kan dock periodvis vara
sämre under kalla vinterdagar, då luftföroreningar
stannar vid marknivå och inte sprids uppåt i lufthavet.
Vid hårt trafikerade vägar och gator är halter av par-
tiklar och avgaser alltid högre än i bakgrundsmiljöer.
Det finns både miljökvalitetsnormer och miljömål för
utomhusluft. Normerna omfattar kvävedioxid, kväve-
oxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära
ozon och partiklar (PM2,5 och PM10) I Östersunds
urbana bakgrund uppnås dessa normer och i vissa
fall även miljömål. Vid hårt trafikerade vägar bedöms
miljökvalitetsnormerna i huvudsak nås utifrån rela-
tivt begränsade trafiknivåer, breda gaturum och god
omsättning av luften.
Luftmätningar
Östersund kontrollerar luftmiljön i den urbana bakgrun-
den genom mätningar under vinterhalvår. Mätningar
utförs på ämnena kvävedioxid, grova partiklar (PM10)
samt flyktiga organiska kolväten (bland annat ben-
sen och toluen). Mätningarna påbörjades i slutet av
1980-talet och utförs i samarbete med IVL Svenska
Miljöinstitutet och 40-tal andra kommuner i landet.
Miljöövervakningsstationen har under hela mätperioden
varit lokaliserad vid Z-gränd, centralt i staden.
Flera av de undersökta ämnena har minskat drastiskt
sedan mätningarna startade i slutet av 1980-talet.
Kvävedioxid anses allmänt som en bra indikator på
även andra avgaser och partiklar som uppkommer från
trafik. Kvävedioxidhalterna har minskat i Östersunds ur-
bana bakgrund med mer än 50 %. De senaste 10 åren
uppvisar halter som i genomsnitt uppgår till drygt 10
µg/m3 luft, vilket är väsentligt lägre än gällande miljö-
kvalitetsnorm för årsmedelvärdet. Halterna under ett
vinterhalvår är normalt högre än för ett årsmedelvärde.
Även partikelhalter är låga i den urbana bakgrundsmil-
15
jön i Östersund. Halterna av grova partiklar (PM10)
har inte förändrats väsentligt under 2000-talet. Antalet
dygn med höga halter har dock minskat något. Ingen
miljökvalitetsnorm överstigs i urban bakgrund.
Av flyktiga organiska kolväten finns ett miljömål för
bensen. Miljömålet 1 µg per kubikmeter luft uppnåddes
i början av 2000-talet vid Z-gränd. De flyktiga kolvä-
tena har minskat totalt sett under hela mätperioden.
Idag uppnås såväl miljökvalitetsnorm som miljömål för
flyktiga organiska kolväten i urban bakgrundsmiljö i
Östersund.
Marknära ozon
Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommu-
nen sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala
staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Hög-
byn och Bränna). De mätningar som gjordes visade
medelvärden per månad som underskrider miljökvali-
tetsnormen. Naturvårdsverket genomför bakgrunds-
mätningar i Bredkälen i Strömsunds kommun som är
en nationell mätplats.
Kvävedioxidhalten mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund i Östersund under perioden 1989/90 till
2011/12. Kvävedioxidhalterna korrelerar starkt till rådande vintertemperaturer. Under två relativt kalla vintrar
2009/10 och 2010/11 steg halterna något
Diagram 10 Kvävedioxid (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³)
Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa
0
5
10
15
20
25
30
1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010
Miljömål
16
Toluen
Vinterhalvårsmedelvärden
Z-gränd
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
93/94 96/97 99/00 03/04 06/07 09/10
Tolu
en µ
g/k
bm
Till vänster: Halten grova partiklar (PM10) mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund under perioden
2000/01 till 2011/12. Partikelhalten är relativt oförändrad de senaste 10 åren och uppgår i genomsnitt till 10
µg/m3. Till höger: Antalet dygn med dygnsmedelhalter av grova partiklar som överstiger norm eller övre respek-
tive undre utvärderingströskel. Tillåtna dygn där utvärderingströskeln överskrids är 35 st.
Till vänster: Halten av bensen i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvår 1993/94 till 2011/12.
Miljömålet 1 µg bensen per m3 luft har uppnåtts under den senaste 10-årsperioden. Till höger: Halten av toluen
i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvår 1993/94 till 2011/12. Källa: Miljö och hälsa, Samhälls-
byggnad.
Antalet dygn med dygnsmedelhalter som överstiger norm eller övre respektive undre utvärderingströskel. Översti-
gande av trösklarna medför att kommunen blir skyldig att genomföra mätningar.
Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa
Diagram 11 Antal dygn med halt NO2 över gränsvärden
Diagram 12 och 13
Diagram 14 och 15
17
2. Energianvändning
Generellt använder vi energi för uppvärmning, trans-
porter, industri och service. En del av energin ”försvin-
ner” vid distribution och omvandling. För transporter
dominerar fortfarande de fossila bränslena. EU har
antagit paketet ”En energipolitik för Europa”, där
unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp med 20
% senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska ske ge-
nom att öka energieffektiviteten med 20 % och genom
att se till att förnybara energikällor står för 20 % av
energimixen.
Total energianvändning i Östersunds kommun (geografisk enhet)
Enligt energibalansstudie 2011 har kommunen har en
totalenergitillförsel på 2 079 GWh år 2009. De största
sektorerna är transporter och hushåll som tillsammans
står för 62 % av energianvändningen inom kommu-
nen. Främsta energibränsle som tillförs är träbränsle
med 42 % av den tillförda energin, därefter kommer
oljeprodukter med 30 % av tillförda bränslen (källa:
Energibalansstudie 2011, framtagen av energikonto-
ren i Jämtland och Västernorrland).
Elanvändning
Elanvändningen i Östersund (som geografisk enhet)
var år 2011 21% lägre än 1996. (Elförbrukningen kan
inte delas upp på kategorier och analyseras då dessa
data är sekretessbelagda hos SCB).
Elenergi från Jämtkraft
Jämtkraft säljer årligen cirka 1 500 GWh elenergi. Ett
normalår är den egna produktionen cirka 1 130 GWh.
Återstoden täcks genom långsiktiga avtal med andra
elproducenter och inköp från Nord Pool. Jämförelse
Mål
Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.
Resultat
Elanvändningen var 21 % lägre år 2011 än 1996.
Källa: Energibalansstudier Västernorrlands och Jämtlands län
Diagram 16 Energiflöden i Östersunds kommun 2009
18
av elens ursprung mellan 2009, 2010 och 2011 (källa
www.jamtkraft.se):
Sammanfattningsvis kan sägas att andelen förnyelseba-
ra energikällor har ökat till 94 % för 2011. Dessutom
garanterar Jämtkraft 100 % förnyelsebar el till de
lokal kunderna. Fördelningen av elens ursprung räknas
ut i efterhand och redovisas för föregående år.
Uppvärmning
Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Pro-
duktionen är till största delen baserad på biobränsle.
Fjärrvärmen står för den största delen av de minskade
fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare
år. Många hushåll installerar värmepumpar. En nack-
del med värmepumparna är att värmeproduktionen till
ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som
påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är
värmepumpen ett bra alternativ eller komplement till
eluppvärmning eller användning av fossila bränslen.
Vindkraft Översiktsplanen för vindkraft antogs av kommunfull-
mäktige den 17 mars 2011. Planen syftar till att ange
lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad
och områden där vindkraft inte tillåts på grund av
andra intressen. Förslaget innehåller även riktlinjer
för övriga områden. I kommunen finns för närvarande
inget vindkraftverk, men flera vindkraftparker plane-
ras.
Vattenkraft Vattenkraften står för halva Sveriges elproduktion. En
stor andel av länets större sjöar och vattendrag har
påverkats av vattenkraftsutbyggnad. De återstående
oreglerade vattendragen och vattendragavsnitten är
få och har stora naturvärden. Växt- och djurlivet har
påverkats negativt och vattenytorna har ändrats, både
till yta och till sträckning. Östersunds kommun är ma-
joritetsägare i energibolaget Jämtkraft. Vattenkraften
är stommen i Jämtkrafts produktion, de har 17 vat-
tenkraftstationer i Jämtland. Ett normalår producerar
de cirka 930 GWh. I kommunen finns en kraftstation
med en normal årsproduktion på 62 GWh. Den är
belägen i Hårkan, ett biflöde till Indalsälven.
Kommunförvaltningens energianvändning
Totalt äger Teknisk Förvaltning fastighet (TF) ca
130 fastighetsobjekt med ca 360 000 kvadratmeter
bruksarea.
TF fastighet arbetar med målsättningen att energian-
vändningen per kvadratmeter i deras fastigheter skall
vara minst 25 % lägre år 2020 jämfört med 1995.
2011 var minskningen 21 % (Energibokslut 2011).
TF genomför åtgärder för att minska energianvänd-
ningen i kommunens skolor, förskolor, äldreboenden
och övriga byggnader. Energieffektiviseringen mel-
lan 2004-2011 har sänkt energikostnaden med 29
miljoner kronor summerat under de sju åren. Varje
månad kontrolleras energianvändningen, databear-
betas och eventuella avvikelser kan snabbt rättas
till. Personal inom skola, förskolor och äldreboende
Källa: Grön Trafik
Diagram 17 Elförbrukningen i Östersunds kommun (geografiskt enhet)
Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt)
MWh
NätleveranserÖstersundskommun
Mål i agenda21
7293
87
7260
60
7471
55
7329
76
7442
57
7720
76
7413
83
726
997
706
376
689
924
688
737
709
926
674
296
674
660
648
547
579
354
729
387
7220
93
7148
72
7077
23
7006
46
6936
40
6867
03
6798
36
6730
38
6663
08
6596
45
6530
48
6465
18
6400
52
6336
52
6273
15
0
100000
200000
300000
400000
500000
600000
700000
800000
90000019
96
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
19
el. Vid nybyggnad ska energibehovet för uppvärmning
och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kWh/m2 A
temp, år. TF strävar efter att närma sig passivstan-
dard och efter att kunna miljöklassa byggnader enligt
Miljöbyggnad som ställer krav på energi, innemiljö,
kemikalier och materialval. Mer information finns i
Energibokslut 2011, Fastighet.
Övriga verksamheter arbetar också för att minska en-
ergianvändningen ex Sporthallar, Campingen, Vatten,
Fritid, Storsjöbadet och Trafik & Park med gatubelys-
ning. I tabellen nedan framgår levererad energi till
kommunen uppdelat på olika energislag, där framgår
att samtliga energislag utom pellets har minskat.
Kommunen har beviljats Energieffektiviseringstöd från
Energimyndigheten för att minska energianvändningen
i kommunen samt de kommunala bolagen Jämtkraft
och Östersundshem. Under 2012 har utbildning i
energieffektiv drift genomförts för all personal på TF
Fastighet och Östersundshem.
kan hämta statistik över energianvändningen på sina
arbetsplatser och energispartips. Energianvändningen
från oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 63
% mellan 2004 och 2011. Ett energiledningssystem
har införts och certifierats under 2011 TF:s fastighe-
ter har energideklarationer och åtgärder genomförs
enligt plan. TF arbetar med att ta fram kravdokument
för nybyggnation avseende isolering, ventilation och
Diagram 18, 19 och 20 Jämförelse av elens ursprung mellan 2009 , 2010 och 2011
77%
16%
7%
Samlad elförsörjning 2009
förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv
Källa: www.jamtkraft.se
2009
49%
27%
24%
Samlad elförsörjning 2010
förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv
Källa: www.jamtkraft.se
2010
94%
3%
förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv3%
Källa: www.jamtkraft.se
2011
År Area (m2) Energianvändning
GWh kWh/m2
1995 273 670 68 251
2000 289 447 71 247
2005 308 735 67 220
2010 366 773 73 198
2011 360 537 71 198
Energianvändning i fastigheter 1995-2011
2010 2011
Fjärrvärme 49 199 38 246
El 54 437 51 616
Olja 1 902 20
Pellets 3 798 3 095
Jämtkraft/Kommentusleveranser
20
Källa: Jämtkraft
Diagram 21 Energitillförsel fjärrvärme Östersund
21
3. Dricksvattenförsörjning
Kommunen deltar forskningsprojekt som ska kartlägga
förekomsten av föroreningar i dagvatten. Under 2012
har projektet till stor del handlat om att provta dag-
vatten vid olika flöden. Resultat från provtagningarna
kommer att sammanställas under 2013.
Kommunfullmäktige beslutade, den 17 mars 2011,
att tillsätta en beredning med uppdrag att utreda och
föreslå en Plan för kommunens vatten- och avlopps-
försörjning. Planen ska innehålla alternativa lösningar
för vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhan-
tering i kommunen. Fullmäktigeberedningens uppdrag
har varit att enas om inriktningsmål och övergripande
strategier för hur vi kan få en trygg och säker dricks-
vattenförsörjning. Fullmäktige beredningen lämnade
ifrån sig förslaget till inriktningsmål och strategier i
februari 2013.
Kommunen arbetar brett för att skapa en hållbar,
trygg och säker miljö och bidrar till att goda levnads-
förhållanden och att en bra stads- och landskapsmiljö
bibehålls och skapas. För att kunna följa utvecklingen
behövs dock att indikatorer och nyckeltal utvecklas.
För goda sociala levnadsförhållanden hänvisas till
kommunens Välfärdsredovisning, där indikatorer uti-
från kommunens strategiska utvecklingsområden för
folkhälsa redovisas.
För att följa utvecklingen eller visa på en trend som
indikerar att vi närmar oss en hållbar , trygg och säker
miljö trots att det inte är ett miljömål, har vi valt att
följa upp indikatorer/nyckeltal till de miljöaspekter
som har identifierats som betydande.
Se redovisning och värdering av dessa faktorer i bilaga
Övriga betydande miljöaspekter 2012
Mål
Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvat-tenförsörjning och åtgärder för minskad sårbar-het för vattenförsörjning vidtas.
Resultat
Kommunens provtagning av dricksvatten både i egenkontrollen hos Vatten Östersund och den offentliga kontrollen hos tillsynsmyndigheten Miljö och hälsa visar på ett säkert vatten. En avvikelse har konstaterats under 2012 i må-nadsskiftet juli-augusti i Häggenås med anled-ning av ett ledningsbrott.
Resultatet av kommunens miljöövervakning i utvalda sjöar visar på ett vatten av förväntat god kvalité.
Tillsynsinsatser som planerats för att minimera risker för förorening av vattendrag och sjöar har genomförts.
Kommunen har tagit fram ett förslag till vatten-skyddsområde för Minnesgärde vattenverk som försörjer ca 50 000 invånare med dricksvatten. Förslaget har varit på tidigt samråd till berörda och räknas att fastställas av länsstyrelsen under 2013.
Kommunen har tagit fram ett förslag till inrikt-ningsmål och strategier för kommunens vatten- och avloppsförsörjning som är ute på remiss fram till 31 januari 2013 och fullmäktige avser att fatta beslut om planen i mars.
22
Grundvatten av god kvalitet
Resultat Kommentar
Skydd av kommunala
grundvattentäkter
Radon i vatten
Antal kommunala grundvattentäkter/ Antal kommunala
grundvattentäkter med skyddsområde:
4 st/4 st
Översyn av skyddsområde i Tandsbyn pågår
Radon har mätts i alla kommunala grundvattentäkter:
Förhöjda värden i Lillsjöhögens kommunala vattentäkt
har åtgärdats. Radonfilter bytt 2010
Uran har kontrollerats i två kommunala vattentäkter.
Miljö och hälsa har erbjudit hjälp med mätningar i
enskilda vattentäkter i Lillsjöhögen:
Ca 75 % av analyser (2008) i enskilda vattentäkter i
Lillsjöhögen visade höga värden. Utökad provtagning i
närområdet visade ca 50% av analyserna höga värden
(2009).
Viktigt för dricksvattenför-
sörjningen att grundvatten-
täkterna är väl skyddade
för att minska risken för
att vattentäkterna påver-
kas.
Radonet avges till inom-
husluften och kan på sikt
orsaka lungcancer.
Uran i vatten kan orsaka
njurskador. WHO har ett
riktvärde på 15 mg/l, om
det överskrids bör åtgärder
vidtas.
Användande av Storsjön
som resurs
Skyddsområde ytvattentäkt: Upprättande pågår
Miljökvalitetsnormer:
Status 2009: måttlig ekologisk status
Status 2009:god kemisk ytvattenstatus
Recipientprovtagning och utsläpp av näringsämnen i
Storsjön: Näringsfattig, god vattenkvalité enligt provtag-
ning via Indalsälvens vattenvårdsförbund
Storsjön är en skyddsvärd
del av kommunens natur-
miljö och en viktig resurs
för dricksvattenförsörjning
och recipient för spill- och
dagvatten i Östersunds
kommun.
Större delen av kommun-
invånarna får dricksvatten
från Storsjön.
Under 2010 inträffade
ett utbrott av vattenburen
smitta. Orsaken var en
parasit, Cryptosporidium.
EU:s vattendirektiv har
målet en god vattenstatus.
Vattenmyndigheten har
tagit fram förvaltningsplan
och åtgärdsprogram för
distriktet under 2010.
Resultat – uppföljning av nyckeltal (nyckeltalen för uppföljning av målet är framtaget utifrån kommunens betydande miljöaspekter och de nationella miljömålen
• Skydd av kommunala grundvattentäkter, Användande av Storsjön som resurs, Samhällsbyggande och fysisk
planering, Hushålls- och industriavfall, Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning av miljö-
störande ämnen, Upphandling, Utbildning, Brand och olycka.
23
Grundvatten av god kvalitet
Resultat Kommentar
Dagvattenpåverkan:
- Tillsynsprojekt Miljö och hälsa pågår
- Vatten Östersund deltar i projekt för att karaktärisera
föroreningar i dagvatten, resultatet kommer att redovi-
sas i en rapport efter genomfört projekt.
Badvattenprover resultat:
Badvattenprover resultat: 2009: 15 prover varav två
tjänliga med anmärkning
2010: 16 prover alla tjänliga
2011:18 prover varav 3 med anmärkning
Badvattnets kvalité kan
påverkas av olika fakto-
rer, och resultatet tjänligt
med anmärkning leder till
förnyad provtagning eller
utredning av om det kan
finnas föroreningskällor.
Trafik på sjön; båt, vatten- och snöskoter: Vattenskoter-
trafik är tillåten i allmänna farleder och i av länsstyrel-
sen anvisade områden.
24
Kommunens centrum är tätorten Östersund - Frösön.
Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden
har ett livligt centrum med många butiker, restaurang-
er, caféer och samlingslokaler av olika slag. Stads-
kärnan är väl bevarad och den har förklarats som
riksintresse ur kulturmiljösynpunkt. Inom kommunen
finns ett stort antal små och medelstora företag inom
tillverkningsindustri, kunskaps-, tjänste- och turismfö-
retag. Kommunen är den största arbetsgivaren. Andra
stora arbetsgivare är landstinget och Mittuniversite-
tet.
Vår verksamhet Kommunen tillhandahåller service för medborgare,
företag och besökare. Till exempel: teknisk service
som distribution av dricksvatten, rening av avloppsvat-
ten och avfallshantering. Kommunen svarar också för
social omsorg och utbildning. Samhällsplanering och
myndighetsutövning är kommunens ansvar. Verksam-
heten, som inte är vinstdrivande, finansieras med all-
männa medel och avgifter. Resurserna fördelas mellan
de olika verksamheterna på politiska grunder.
Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt
hållbart Östersund är den gemensamma, grundläg-
gande visionen för Östersunds utveckling och utgångs-
punkten för det långsiktiga politiska arbetet. Öster-
sunds kommun och de kommunala förvaltningarna
måste i sin verksamhet följa en rad lagar och förord-
ningar bland annat kommunallagen, förvaltningslagen,
miljöbalken med förordningar, lagen om offentlig
upphandling, livsmedelslagstiftningen och lokala före-
skrifter.
Kommunens verksamhet styrs under kommunfull-
mäktige och kommunstyrelsen av nämnder som bland
annat ansvarar för mål och prioriteringar inom sina
respektive områden. För att kunna utföra sina upp-
gifter har nämnderna förvaltningar med anställd
personal. Kommunen som organisation bedrivs både
i förvaltnings- och bolagsform. Totalt har koncernen
en omsättning på 3,7 miljarder kronor och antalet
anställda är 5 600.
Kommunledningen arbetar med samordning, styrning och uppföljning av kommunens verksamhet, övergri-pande fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är ef-fektiv, att internkontroll genomförs och att de mål och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i hela organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärende-hantering för kommunstyrelsen och fullmäktige samt frågor som gäller utveckling, personalpolitik, juridik, näringsliv, mark och exploatering samt arbetsmark-nad/vuxenutbildning.
Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgår-
dar och för samverkan mellan skola och arbetsliv.
Nämnden ansvarar också för verksamheten inom
biblioteket.
Vård och Omsorg ansvarar för hemtjänst, hemsjuk-
vård, särskilda boendeformer, sysselsättningsenheten
MICA och habiliteringsteamet. Man fattar även beslut
om bistånd till stöd för äldre och funktionshindrade.
Verksamheten bedrivs både av kommunens enheter
och av externa entreprenörer.
Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrå-
gor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, tra-
fikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföre-
skrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive
färdtjänst samt kart- och mätteknisk verksamhet. På
Samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda
21 och den kommunala lantmäterimyndigheten.
Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och
familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn
Östersunds kommun har drygt 59 400 invånare och ligger vid Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är cirka 2 500 km² till ytan och något mindre än landskapet Blekinge.
Så här arbetar vi
Kommunens miljöarbete
25
enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering.
Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom
kulturskolan. Nämnden stödjer via bidrag kultur- och
idrottsföreningar. Nämnden ansvarar och beställer
verksamheten för idrotts-, fritids- och kulturanlägg-
ningar. De anställda som utför arbetena inom dessa
områden finns främst inom teknisk förvaltning men
också externa utförare – exempelvis Storsjöteatern.
Teknisk verksamhet ansvarar för den tekniska verk-
samheten inom flera områden, som till exempel vatten,
avlopp, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning,
trafikanläggningar och parker.
Intern service ansvarar för service till förvaltningar
såsom upphandling, städ, vaktmästeri, kommunser-
vice, matproduktion, ekonomi/finans och löneadminis-
tration.
Så här arbetar vi med miljöfrågor
Agenda 21
Den lokala Agendan är en vision för ett hållbart sam-
hälle. Syftet med den lokala Agendan är att vara ett
hjälpmedel och en pådrivare i den långsiktiga process
som utvecklingen mot ett hållbart samhälle innebär.
Den första Agendavisionen antogs 1997. En reviderad
visionen, med sikte på 2040,antogs av kommunfull-
mäktige den 9 februari 2009.
Samarbetsavtal Kommunen har under tiden 2004 – 2011 samarbetat
med Vägverket/Trafikverket för att utveckla kommu-
nens trafikmiljöarbete. Samarbetet har fått gott betyg
vid de utvärderingar som gjorts. I samarbetsavtalet
2008 -2011 ingår bland annat projekt inom Grön
Trafik, flera cykelprojekt som till exempel Vinter-
tramparna, hastighetsanpassning (ISA), Grön Rutt
med flera. Ett annat exempel är projektet ”Jämställt
transportsystem”. Sundsvall-Östersund och Trondheim
samarbetar bland annat om Green Highway, en fossil-
bränslefri transportkorridor mellan städerna. Kommu-
nen har undertecknat Borgmästaravtalet.
Miljötillsyn
Kommunen bedriver målstyrd tillsyn och planerar sin
tillsynsverksamhet utifrån en mål- och riskbaserad
modell. Prioriterade tillsynsområden tas fram med
utgångspunkt i vad som bedömts som betydande
miljöaspekter inom kommunens miljöledningssystem
samt miljömål på lokal-, regional- och nationell nivå,
folkhälsomål och verksamhetens omvärldsbevakning
och erfarenhetsgrund. Prioriterade tillsynsområden för
verksamheten år 2012 var vatten, klimat, kemikalier/
avfall, naturmiljö och samhällsbyggande. De projek-
torienterade insatserna som genomfördes 2012 ävar
Tillsyn Dagvatten del 4, Lillsjön, Förorenad mark,
Samhällsbyggande/fysisk planering samt arbetet med
vattenskyddsområden.
Tillsynsprojekt för 2012 var ett nationellt avfallspro-
jekt ”Gränsöverskridande avfallstransporter”, natio-
nellt kemikalieprojekt enligt Reach, Energiprojekt del
2. Tillsyn över farligt avfall, Tillsyn inom lantbruk,
Tillsyn av B-anläggningar. Verksamhetsplan för miljö-
tillsynen finns att tillgå på avdelningen Miljö och hälsa
på Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Samhällsplanering
Miljöfrågor är en viktig del i den fysiska planeringen.
För alla detaljplanuppdrag görs en behovsbedömning
för att se om en MKB behöver göras till planen.
Om planen innebär betydande miljöpåverkan ska en
MKB göras. Även om miljöpåverkan inte är så stor att
en MKB behöver upprättas beskrivs miljökonsekvenser,
kommunala miljömål mm i planbeskrivningen. Till alla
översiktsplaner görs en konsekvensbeskrivning.
Energi- och klimatrådgivning
Detta är en tjänst som kommuner får ett statligt bidrag
på 315 000 kr (finansierar en halvtidstjänst). Tjänsten
innebär att man skall informera och hjälpa allmänheten,
företag och organisationer om hur man skall minska sin
energianvändning och göra detta så att miljöpåverkan
av vårt jordklot minskar.
Under 2012 fortsatte energirådgivningen i samma om-
fattning som förut. Rådgivningen sker personligt via te-
lefon- och mailsamtal, besök på plats. Sedan medverkar
vi vid mässor och större evenemang, (4 st under 2012 )
samt föreläsningar och liknande, (3 st under 2012).
Samverkan sker med Jämtlandskommunerna genom
energikontoret i informationsarbete, deltagande i mäss-
sor md mera.
Telefo/mail Besök på platsen
Privatpersoner 70 12
Företag 2 6
Brf, bygdegårdar, organisa-
tioner
3 5
26
Obligatorisk ventilationskontroll, OVK, innebär att
fastigheter som har verksamhet för allmänheten och
uthyrning skall ha ett kontrollerat och godkänt venti-
lationssystem. Kommunen skall föra ett register på de
som behöver göra en OVK-besiktning och kontrollera
att de som nyttjar fastigheten kan få reda på resulta-
tet. Ungefär 350 protokoll kommer in per år. Endast
en liten andel av besiktningsprotokollen har inkommit
till kommunen, så insamlingen fortgår. Under 2012
har de befintliga protokollen lagts in i ett register där
det är möjligt att söka uppgifter.
Med dessa protokoll kan kommunen se om anläggning-
ar sköts som de ska och att inneklimatet är godtag-
bart. Nu mera skall också ingå att man tittar på hur
ventilationsanläggningens energianvändning är och ge
förbättringssynpunkter..
Hållbart byggande är en samverkan mellan Östersunds
kommun, Energikontoret i Jämtland, Mittuniversitetet
samt företag mm som är intresserade i frågan. Grup-
pens uppgift är att föra ut hur man kan bygga energi-
snåla hus med material som har liten miljöbelastning.
Arbetsmaterial och kurser berör alla, från privatperso-
ner till stora entreprenörföretag, som är intresserade i
dessa frågor.
EES Energieffektiviseringsstöd
För att förstärka det lokala energi- och klimatarbetet
har regeringen avsatt ett ekonomiskt stöd till de kom-
muner som arbetar aktivt med energieffektivisering.
Stödet gäller för åren 2010 -2014 och hanteras av
Energimyndigheten.
Arbetet omfattar hela kommunförvaltningen samt
Jämtkraft och Östersundshem. Kommunen genomför
energieffektiviseringsåtgärder i de byggnader man
äger och upphandlar energieffektiva produkter och
tjänster enligt Miljöstyrningsrådets kriterier. Miljöledningssystem
Kommun har infört miljöledningssystem. Syftet är
att kommunen ska minska sin miljöbelastning. Att or-
ganisationen har ett miljöledningssystem innebär att
man strävar efter att ständigt förbättra sitt arbete.
Genom att arbeta enligt den internationella standar-
den ISO 14001 så kvalitetssäkras arbetssättet.
Arbetet med att få en certifiering slutfördes under
våren 2007 och Östersunds kommun blev certifie-
rad enligt ISO 14001 och EMAS registrerad. Under
2008, 2009, 2011 och 2012 har uppföljande revi-
sioner gjorts. Endast mindre avvikelser konstaterades
och Östersund fick behålla sitt certifikat. 2010 gjordes
en systemrevision, med endast mindre avvikelser.
Organisation
En organisation har fastställts för miljöledningsarbe-
tet. Kommunstyrelsen utgör den politiska ledningen
och kommunledningsgruppen, (kommundirektörerna,
förvaltningschefer/personal- och informationschef)
står för ledningen av arbetet. Arbetet samordnas i ett
miljöforum där centrala och lokala processansvariga
träffas, planerar och följer upp miljöledningsarbetet.
Det finns miljöombud på arbetsplatserna (ca 200 st)
som fungerar som stöd till ledningen i det praktiska
miljöarbetet.
För att styra verksamheten har ett antal kommunge-
mensamma rutiner tagits fram. De finns tillgängliga
i Miljöhandboken på kommunens hemsida: www.
ostersund.se. Där finns också miljöpolicy, miljömål och
information exempelvis om miljöombuden, miljöforum,
internrevisioner m.m. I miljöhandboken finns även till-
lämplig lagstiftning samlad i en lagförteckning.
Kommunen har utbildat ett antal internrevisorer som
regelbundet gör internrevisioner för att se hur väl
infört miljöledningssystem fungerar. Miljöledningssys-
temet genomgår även årliga revisioner av en ackredite-
rad (godkänd) miljörevisor.
EMAS
EMAS är en förkortning av ”Eco Management and
Audit Scheme” och är EU:s miljöstyrnings- /miljöre-
visionsordning. EMAS syftar till att effektivisera och
Miljöledningssystem
27
ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett
trovärdigt budskap om resultatet. Östersunds kommun
har byggt upp sitt miljöledningssystem enligt nedanstå-
ende bild.
Miljöredovisning
En miljöredovisning upprättas årligen som beskriver
resultatet av kommunens miljöarbete och fungerar
som underlag till det fortsatta miljöarbetet. I miljöre-
dovisningen ska även en avstämning göras om miljö-
arbetet styr mot Agendavisionen. Enligt EMAS krav
ska en offentlig redovisning tas fram som granskas av
en oberoende revisor. Miljöredovisningen publiceras på
kommunens hemsida och i sammandrag i kommunens
årsredovisning.
Miljöutredning
En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur
kommunens verksamhet påverkar miljön. Miljöutred-
ningen utgör underlag för att kunna säkerställa att vi
arbetar med rätt områden och lägger resurser där de
ger bäst miljöförbättring. Miljötillståndet i kommunen
har granskats med utgångspunkt från Agenda 21, de
nationella miljömålen (undantaget Hav i balans och
Storslagen fjällmiljö) samt ytterligare fyra områden:
upphandling, utbildning och medvetenhet, brand och
olycka samt tillsyn. Miljöutredningen uppdaterades
och reviderades under 2010.
Miljöaspekter
För respektive miljöaspekt har sedan de förhållanden
och aktiviteter som orsakar miljöpåverkan bedömts
beroende på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller
stor miljöpåverkan. De klassas därefter som ”ingen
betydande miljöaspekt” eller ”betydande miljöaspekt”
och prioriteras. Syftet är att prioritera vilka miljö-
aspekter och miljöområden som är betydelsefulla samt
ange där kommunen är beredd att genomföra åtgär-
der.
Prioriterade miljöaspekter 2012
• Utsläpp av växthusgaser
• Energianvändning
• Förnyelsebara bränslen till transporter
• Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och ar-
betsmaskiner
• Skydd av kommunala grundvattentäkter
• Ytvattentäkter
• Användande av Storsjön som resurs
• Miljöpåverkan från dagvatten
Miljöpolicy för Östersunds kommun
Kommunfullmäktige i Östersunds kommun har fast-
ställt en miljöpolicy som anger den inriktning som
kommunens miljöarbete ska ha. Miljöpolicyn granskas
vid ledningens genomgång och uppdateras vid behov.
Vinterstaden Östersund tänker, genomför och kommunicerar smarta miljölösningar på kort och lång sikt.
Det innebär att:
• Användningen av energi och material skall vara
effektiv i relation till nyttan där fossilfria lösning-
ar systematiskt genomförs.
• Kommunens verksamhet bygger på ett kretslopps-
tänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet
hos kommunens invånare.
28
För mer information och kontaktMer information om kommunens miljöarbete finns på www.ostersund.se/miljoarbete.
Ulla Nordin 063-14 38 87
Christina Breding 063-14 46 52
• Nyttjande av mark och vatten är en långsiktig
hushållning som ger en rik variation av naturtyper,
biotoper och arter.
• Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter
att minimera sin negativa inverkan på omgivning-
en i form av utsläpp till luft, mark och vatten.
• Kommunen använder inte kemiska bekämpnings-
medel i den egna verksamheten och på kommunal
mark.
• Kommunen arbetar med att förbättra och utveck-
la sitt miljöarbete inom alla områden och förebyg-
ga föroreningar.
• Kommunen informerar leverantörer och entrepre-
nörer om kommunens miljöarbete.
• Kommun motsätter sig all prospektering, prov-
brytning och brytning av uran i kommunen.
• Kommunen skall i all verksamhet klara alla gäl-
lande lagkrav inom miljöområdet
• Kommunens miljöpolicy skall öppet kommunice-
ras med alla anställda och i tillämpliga delar med
personer som arbetar för eller på uppdrag av kom-
munen samt övriga intresserade.
Uppföljning av miljömålen
Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktnings-
målen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvis-
ningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål
som sedan fastställs av kommunfullmäktige när bud-
geten antas. Respektive förvaltning/enhet upprättar
handlingsplaner som innefattar ansvar, resurser och
tidplan för genomförandet av aktiviteterna. Uppfölj-
ning sker löpande under året. Inriktningsmålen ses
över när en revidering av miljöaspekterna har gjorts.
Uppföljning av nämndernas mål
Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i bud-
getuppföljningarna och årsredovisningen. Respektive
nämnd föreslår och följer upp effektmål och enhets-
cheferna ansvarar för att handlingsplaner upprättas,
genomförs och följs upp på enheterna. Arbetet med
styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i
den kommungemensamma budgetprocessen.
Ständig förbättring
Ledningen följer upp miljöledningsarbetet årligen
(förvaltningsledningar och kommunledningsgruppen)
och granskar vilka miljöresultat som uppnåtts, tar
ställning till om miljöpolicy och miljömål ska revideras,
lagefterlevnad, ny eller förändrad verksamhet, behov
av nya rutiner, utbildningsbehov, resultat från revisio-
ner, avvikelser som inträffat under året mm.
Nästa EMAS – miljöredovisning
Nästa miljöredovisning avser 2013 och kommer under
våren 2014.
Miljömål 2013
• Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt
2030.
• Det innebär att fossila koldioxid utsläpp minskar
med 100% och att energiförbrukningen minskar
med 20% jmf med 2010.
• Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livs-
miljö minimeras risker för föroreningar av vat-
tendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenför-
sörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för
vattenförsörjningen vidtas.
Prioriterade miljöaspekter 2013
• Utsläpp av växthusgaser
• Energianvändning
• Förnyelsebara bränslen till transporter
• Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och ar-
betsmaskiner
• Skydd av kommunala grundvattentäkter
• Ytvattentäkter
• Användande av Storsjön som resurs
• Miljöpåverkan från dagvatten
29
Prioriterade miljöaspekter
3.2.3 Skydd av kommunala grundvattentäkter
3.3.1 Användande av Storsjön som resurs
3.3.2 Miljöpåverkan från dagvatten
3.3.5 Ytvattentäkter
Inriktningsmål
Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar
av betydelse för dricksvattenförsörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas.
Effektmål Resultat
Kommunstyrelsen
Östersunds kommun bedriver ett offensivt miljöarbete
och är ISO certifierad och EMAS registrerad.
Kommunstyrelsen tar initiativ till att genomföra semi-
narier, informationsträffar etc. i syfte att sprida kun-
skap om erfarenheter och konsekvenser av händelsen.
• Minst 2 informationsträffar genomförs
Med beaktande av vattensmittan och i samråd med
näringslivet vidtar kommunstyrelsen åtgärder som un-
derlättar för en fortsatt positiv utveckling för turism
och annat näringsliv i kommunen.
• Minst 2 samråd genomförs.
Kommunens personal ska aktivt påverka genom att in-
formera medborgare, företagare, studenter och elever
om miljöarbetet bl.a. via hemsidan och Magasinet.
• Antal miljöfrukostmöten med företagare uppgår
till minst 3 st
• Antal informations- och utbildningstillfällen för
miljöombud uppgår till minst 2 st.
• Minst 2 st informationsblad distribueras till miljö-
ombuden.
Samtliga anställda inom förvaltningen får informa-
tion om kommunens övergripande miljöarbete och ges
förståelse för sin roll som inspiratör för andra.
• Antal informationstillfällen uppgår till minst 2 per
år.
Målet är uppfyllt.
Östersunds kommun fick efter den uppföljande externa
miljörevisionen under 2012 behålla både ISO 14001
certifikatet och EMAS registreringen.
Målet ej uppfyllt.
Skulle ha genomförts under november 2012 men är
framflyttat till januari 2013 av vattenberedningen.
Målet ej uppfyllt.
Genomförs under januari 2013 av vattenberedningen.
Målet har delvis uppfyllts.
2 st miljöfrukostmöten har genomförts.
2 st informations- och utbildningstillfällen har genom-
förts.
2 st informationsblad har utgivits.
Målet är uppfyllt.
Informationen har genomförts under hösten 2012.
Uppföljning av nämndernas miljömål 2012 (1 november 2011-31 oktober 2012)
30
Effektmål Resultat
Miljö- och samhällsnämnden
Vattnets kvalité ska ha en god ekologisk och kemisk
status enligt vattendirektivet. Ta fram en tillsynsplan
och delta i ett miljöövervakningsprogram.
• Andel genomförda åtgärder enligt tillsynsplan
God kvalité vad avser dricksvatten skall säkerställas.
• Andel genomförda åtgärder enligt kontrollplan
Målet är delvis uppfyllt.
Vattnet uppfyller god kemisk status men ej god eko-
logisk status pga. främmande arter (kanadaröding)
och reglerat vattendrag (alla tillflöden räknas också).
Tillsynsplan togs fram 2011-11-16 samt finns ett
övervakningsprogram. Av 6 planerade aktiviteter har
6 genomförts = 100%. Totalt antal arbetade timmar
= 1 366 h.
Målet är uppfyllt.
Av 2 planerade aktiviteter har 2 genomförts = 100%.
Totalt arbetade timmar = 200 h.
Barn- och utbildningsnämnden
Representanter för barn och utbildning deltar i
planberedningen i syfte att uppnå bra placeringar av
förskolor och skolor.
Målet är uppfyllt
Lokalsamordnare deltagit på alla planberedningsmö-
ten som berör Barn- och utbildningsförvaltningen.
Kultur- och fritidsnämnden
Vid större idrottsarrangemang har nämnden som krav
för arrangemangsstöd, att arrangören upprättar en
miljöplan.
Vid kultur- och fritidsnämndens anläggningar där
sophämtning sker, ska källsortering tilllämpas.
Målet är uppfyllt.
Andel större idrottsarrangemang med miljöplan är
100 %.
Målet är uppfyllt.
De anläggningar där det går att tillämpa källsortering
tillämpar idag källsortering.
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsförvaltningen är aktiv och med-
verkar i adekvata planprocesser för samhällsutveck-
lingen.
Målet är uppfyllt.
Utförarstyrelsen, TF
Vatten Östersund
Summan av läckvatten från distributionsnätet vid alla
vattenverk uttryckt i procent ska from 2013 minska
jämfört med 2010.
• Delmål 2012: Förstudie slutförd
• År 2010: Totalt läckvatten 25%
Inom en överskådlig tidsperiod skall inga bräddningar
pga. hydraulisk överbelastning inträffa på rörnät och
pumpstationer tillhörande Vatten Östersund anslutna
till Gövikens avloppsreningsverk.
• Delmål 2012: Förstudie slutförd
Delmålet är inte uppfyllt.
Förstudien påbörjas 2012 men slutförs inte förrän
2013.
Utfall 2011: 32 %
Utfall 2010: 25 %
Delmålet är uppfyllt.
Förstudien är klar. En del åtgärder är påbörjade för att
minska bräddningar.
Antal bräddningar pga. hydraulisk överbelastning t.o.m.
2012-10-31: 115 st
2011: 408 st (11 st övriga, tex. strömavbrott, drifthaveri)
2010: 459 st (54 st övriga, tex. strömavbrott, drifthaveri)
31
Effektmål Resultat
Utförarstyrelsen/ SF
Volymen städkemikalier ska minska med 30 % jäm-
fört 2010 och inte överstiga 16 200 liter.
Målet är uppfyllt.
Kemikaliefri städning har införts på flera städobjekt
och volymen städkemikalier har minskat med 30 %
jämfört 2010.
Prioriterade miljöaspekter
3.15.1 Utsläpp av växthusgaser
3.15.5 Förnyelsebara bränslen till transporter
3.1.7 Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner
Inriktningsmål
Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar.
Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jmf med 1990
Effektmål Resultat
Kommunstyrelsen Gods transporteras på järnväg till och från Östersund.
• Byggande av kombiterminal är påbörjad 2012.
Kommunen medverkar till ett miljömässigt hållbart
och tryggt resande genom utveckling av olika reseslag,
såsom flyg och tåg.
• 20 informationsträffar med företag om mötes-
och reseplanerare är genomförda
• Restider på järnväg till Sundsvall är högst 2 tim
resp. till Stockholm 5 tim
Green Highway är ett av kommunens miljöbudskap för
den fossilbränslefria kommunen.
• Alla biogas- och elladdningsstationer är mark-
nadsförda som en del av Green Highway
• Åre/Östersund flygplats, SJ centralstation samt
busstationen är marknadsförda som en del av
Green Highway
Kommunen har god försörjning av biogas för fordon.
• 2 tankställen för biogas finns i kommunen.
• Projektering med Sundsvall klar om biogasan-
läggning.
Målet ej uppfyllt
Målet är uppfyllt.
20 st informationsträffar med företag om mötes- och
reseplanerare är genomförda.
Målet är uppfyllt.
Restider på järnväg till Sundsvall är högst 2 tim resp.
till Stockholm 5 tim.
Målet är uppfyllt.
Alla biogas- och elladdningsstationer är marknads-
förda som en del av Green Highway.
Målet är uppfyllt.
Åre/Östersund flygplats, SJ centralstation samt
busstationen är marknadsförda som en del av Green
Highway.
Målet ej uppfyllt.
Tankstation finns endast i Göviken.
Målet uppfylls.
Förslag om biogasstrategi har fastställts i FU 22/11
2012
32
Effektmål Resultat
Inom ramen för Green Highway ökar andelen fordon
som drivs med fossilfria bränslen.
• 25 elfordon finns i kommunen som geografiskt
område
• 320 fordon som kan drivas med biogas finns i
kommunen som geografiskt område
Samtliga anställda använder i möjligaste mån kommu-
nens miljöbilar, buss eller cykel i tjänsten.
• Högst 15 avvikelser per år.
Kommunledningsförvaltningen påverkar andra och i
större omfattning genomför möten i form av telefon-
och/eller videokonferenser.
• Minst 15 telefon/ videokonferenser/år.
• Andelen telefontolkningar ökar i förhållande till
2011.
Målet är uppfyllt.
25 elfordon finns i kommunen som geografiskt om-
råde.
320 fordon som kan drivas med biogas finns i kommu-
nen som geografiskt område.
Målet är uppfyllt.
Inga avvikelser rapporterade.
Målet är uppfyllt.
343 konferenser genomförda.
411 telefontolkningar genomförda.
(524 tolkningar 2011)
Utförarstyrelsen/ Tf
Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/timme mätt
i bensinekvivalenter2 ska minska med 1 % till utgång-
en av 2012 jämfört med 2010.
Gatukontoret
Vår äldre maskinpark ska drivas med mindre miljö-
belastande alternativ 80% av drifttimmarna under
2012.
Gatukontoret
Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/timme mätt
i bensinekvivalenter ska minska med 5 % till utgången
av 2012 jämfört med 2010.
Renhållningen
Målet är uppfyllt.
Den snittförbrukning Gatukontoret haft under 2012
har minskat bränsleförbrukningen med 3 m3 bränsle
jämfört med om de kört med 2010:s snittförbrukning
under 2012. Detta motsvarar en bränslebesparing på
6 %.
Utfall 2011: sparat 3,5 m3 (basår 2010)
Utfall 2011: sparat 9,2 m3 (basår 2006)
Utfall 2010: sparat 4,7 m3 (basår 2006)
Målet är inte uppfyllt.
Utredning pågår om Fagerbackens tankstations
fortsatta existens, vilket påverkar om vi kan satsa på
eventuell farmartank för Ecopar.
Målet är delvis uppfyllt.
Den snittförbrukning Gräfsåsens avfallsanläggning
haft 111101-121031 har minskat bränsleförbrukning-
en med cirka 1,8 m3 bränsle jämfört med om de kört
med snittförbrukningen samma period under basåret.
Detta motsvarar en bränslebesparing på 3,6 %.
Observera att Gräfsåsens bränslestatistik baseras på
endast några få fordon med basår 2010. Resterande
fordon har basår 2012 pga. tidigare tekniska problem
med statistiken.
2Bensinekvivalenter är ett sätt att jämföra olika bränsleslag energimässigt. Exempelvis motsvarar 1 liter bensin 1,35 liter etanol.
33
Effektmål Resultat
Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/timme mätt
i bensinekvivalenter ska minska med 5 % till utgången
av 2012 jämfört med 2010.
Renhållningen
Under 2012 ska revision av byggbeskrivningar med
avseende på valda produkters/materials bidrag till
utsläpp av växthusgaser vara utförd genom kontroll
av ett projekt. Revisionen utförs med utgångspunkt
i Sunda Hus system för miljöklassning av byggnader.
För godkänt resultat erfordras minst silvernivå.
Bygg och projektering
Vi ska ersätta 800 bilresor kortare än 5 km tur och
retur i tjänsten genom att välja miljövänligt alternativ
t.ex. cykla, buss osv.… under 2012
Målet är delvis uppfyllt
Den snittförbrukning insamlingen haft 111101-121031
har minskat bränsleförbrukningen med cirka 5,2 m3
bränsle jämfört med om de kört med snittförbruk-
ningen samma period under basåret. Detta motsvarar
en bränslebesparing på 5,5 %.
Utbildning i sparsam körning har genomförts för
Gräfsåsens personal, insamlingens personal ska utbil-
das under året.
Utfall 2010-2011 kan inte redovisas pga. vi hade
tekniska problem med statistikprogram och dåliga
rutiner.
Målet är uppfyllt.
Ett relevant byggprojekt är planerat att genomföras
under året enligt målkriterierna.
Målet är uppfyllt.
Vi har ersatt 1473 tjänsteresor med bil med mindre miljöbelastande alternativ enligt nedan:
539203
400
200400
600
Cykel Promenad Buss
Ersatta bilresor
Utfall 2011: 885 resor
Utfall 2010: 888 resor
Pappersanvändningen ska minska med 1 % 2012
jämfört med 2010.Målet är uppfyllt.
Förvaltningens pappersförbrukning har minskat med
cirka 15%.
Utfall 2011: -35 % (basår 2006)
Utfall 2010: - 42 % (basår 2006)
Utförarstyrelsen/SF
Den genomsnittliga volymen matavfall vid måltidsser-
vice skolrestauranger ska minska med 20 % jämfört
2010 och inte överstiga 93 gram per elev.
Målet är uppfyllt.
Volymen matavfall minskade med 20 % jämfört 2010.
Av det totala avfallet på 93 gram svarar eleverna för
53 gram och köken för 40 gram.
34
Effektmål Resultat
Miljö- och samhällsnämnden
Antalet elbilar ska öka.
Genom rådgivning och information verka för att anta-
let lågenergihus och passivhus skall öka.
• De tio första passivhusen befrias från bygglovav-
gifter.
Alla planer och bygglov är klimatsmarta.
• MSNs checklista används i alla bygglov och pla-
ner, procentandel.
Andel Stadsbussar som drivs med förnyelsebara
bränslen skall vara 100 %.
Andelen miljöfordon i kommunen skall utgöra 5 % av
fordonsparken 2013.
• 2012 Ska andelen vara X %.
Cykeltrafik ska öka med 2 % 2012 jämfört med 2011.
• Enligt mätpunkt Badhusparken
Målet är uppfyllt.
Totalt finns 30 elfordon per 2012-10-31. Antal mil-
jöbilar per 2011-10-31 = 10 st, dvs. en ökning med
200 %. (Grön Trafik har betalat ut elbilsbidrag till 25
elfordon.)
Inget passivhus har godkänts ännu.
Målet är uppfyllt.
I alla planer, i planbeskrivningen, tas frågan upp om
energi och hållbart byggande. I detaljplaner och
förhandsbesked med nyproduktion av bostäder har
lokalisering valts så att god tillgänglighet finns till kol-
lektivtrafik, angett som inom 300 meter. Detta skulle
uppnås för minst hälften av bostäderna. Detaljplaner;
av 127 bostäder (i antagna detaljplaner 2011-11-01-
2012-10-31) uppfyller 126 bostäder kravet = 99%.
Förhandsbesked; av xx bostäder uppfyller xx kravet =
xx%.
Målet är uppfyllt.
100%. Av 30 bussar drivs 23 st med RME (biodiesel)
och 7 med etanol.
Målet följs och redovisas på årsbasis. From 2013 gäl-
ler en ny miljöbilsdefinition.
Målet ej uppfyllt.
2011: 339 506 st
2012: 333 738 st
En minskning med 1,7 %.
Kultur- och fritidsnämnden
EcoDriving ska användas vid skötsel av nämndens
anläggningarMålet är delvis uppfyllt.
De fast anställda vaktmästarna vid nämndens an-
läggningar har genomgått en utbildning i EcoDriving.
Vissa timanställda vaktmästare återstår och de ska
genomgå utbildningen under våren 2013.
Vård- och omsorgsnämnden
Under 2012 ska systemstöd för ruttplanering vara
införd i hemtjänsten.
Målet är uppfyllt.
Alla hemtjänstenheter använder Laps Care.
35
Effektmål Resultat
Socialnämnden
Minst 10 medarbetare inom förvaltningen som kör bil
mest frekvent ska genomgå utbildning i s.k. ECO-
driving
Minst 90 % av de ungdomar som skrivs ut från Ung
Integrations boenden och har bott minst ett år ska ha
genomgått miljöutbildning.
Målet är ej uppfyllt.
Målet var otydligt definierat avseende ansvar per
område.
Målet är uppfyllt.
100% har genomgått miljöutbildning
Barn- och utbildningsnämnden
Minst en tredjedel av antalet längre resor ska ske med
tåg i stället för flyg då detta är möjligt och rimligt.
Målet anses uppfyllt.
Prioriterade miljöaspekter
3.15.3 Energianvändning i Östersunds kommun
Inriktningsmål
Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år.
Effektmål Resultat
Kommunstyrelsen/KLF Kommunens invånare och företag stimuleras till ener-
gibesparingar och energieffektiviseringar.
• 3 informationsträffar riktade mot allmänhet resp.
företag är genomförda av länets energikontor
Anställdas kunskap om energisparande åtgärder
utvecklas.
• Antal informationstillfällen uppgår till minst 2 per
år
Målet är uppfyllt.
5 träffar genomförda.
Målet är uppfyllt.
Information har genomförts på klf träffar vid 2 tillfäl-
len.
Socialnämnden
Minst 80 % av förvaltningens personal ska ha genom-
gått utbildning i miljö- och energibesparande åtgärder
minst en gång under året.
Målet är uppfyllt.
86% av förvaltningens personal har genomgått utbild-
ning i miljö- och energibesparande åtgärder.
Barn- och utbildningsnämnden
Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om ener-
gianvändning och hur den ska minska. Alla skolor/för-
skolor har en fungerande handlingsplan inom område
miljö med fokus på energianvändning.
Målet uppfylls.
Utifrån stickprov vid interna revisioner.
Utförarstyrelsen/TF
Fastighet
Energianvändningen per kvadratmeter i våra fastighe-
ter skall 2020 vara minst 25 % lägre än år 1995.
• Delmål 2012: sparat 22%
Delmålet är uppfyllt.
Energianvändningen/m2 har minskat med 22,3%
2011-10-01—2012-09-30 jämfört med samma period
1995.
Utfall 2011: -20%
Utfall 2010: -12% (basår 2004)
36
Effektmål Resultat
Kartläggning av förutsättningarna för att uppnå NNE-
nivå (nära-noll-energi) i byggnader
Vid nybyggnad och omfattande om-/ tillbyggnad skall
energiprestandan uppgå till maximalt 80 kWh/m2 och
år.
Den totala elanvändningen per besökare och m2 ska
minska på Storsjöbadet 2012 jmf 2009 års elanvänd-
ning.
Den totala fjärrvärmeanvändningen per besökare och
m2 ska minska på Storsjöbadet 2012 jmf 2009 års
fjärrvärmeanvändning.
Målet är uppfyllt.
Regeringen har fastställt nivå på vad NNE-hus mot-
svarar för energianvändning. Nivån är högre än den
vi sätter krav på vid nybyggnation, så våra byggnader
uppfyller redan detta
Målet är delvis uppfyllt.
Åkermannen har energideklarerats och energiprestan-
dan landade på 83 kWh/m2. Byggnader som ännu
inte deklarerats är Brittsbo samt Lövsta förskola. Nya
byggnader på gång är äldreboende på Skogsbruksvä-
gen samt LSS-boende i kvarter Marängen.
Målet är delvis uppfyllt gällande per m2 och helt upp-fyllt gällande per besökare.
Energianvändningen per m2 111001-120931 jämfört
med basår:
El: +1,1 %
Fjärrvärme: -23 %
Utfall 2011: -2% (per m2) ; -21% (per besökare)
Utfall 2010: -6% (per m2) ; -23% (per besökare)
Energianvändningen per besökare 111001-120731
jämfört med basår:
El: -14 %
Fjärrvärme: -35 %
Renovering av fuktskador i Storsjöbadet samt en stor
ökning av antalet besökare är troligen orsakerna till
den ökade elförbrukningen under perioden. Fjärrvär-
meförbrukningen hade troligen minskat ytterligare,
om det inte varit för det stora antalet ökade besökare.
Utfall 2011: -21% (per m2); -36% (per besökare)
Utfall 2010: -15% (per m2); -30% (per besökare)
Utförarstyrelsen/SF
Serviceförvaltningens samtliga datorarbetsplatser ska
gås igenom ur energisparsynpunkt.
Målet är uppfyllt.
Samtliga datorarbetsplatser har gåtts igenom ur
energisparsynpunkt och respektive enhet har fått en
rapport över status på sin enhet.
Miljö- och samhällsnämnden
Elförbrukningen för gatubelysning ska minska med 3
% i förhållande till föregående år.
Under 2012 ska minst 5 företag få minskade tillsyns-
avgifter för proaktivt miljöarbete.
Målet är uppfyllt.
- 3.2 %
Målet är uppfyllt.
37
Effektmål Resultat
Kultur- och fritidsnämnden Den totala elförbrukningen vid Z-hallen, Sporthallen
(exkl. tillagningskök) och biblioteket minskar. För bib-
lioteket gäller minst 1 % jämfört med föregående år.
Den totala elförbrukningen per besökare vid Storsjö-
badet minskar med 1 % jämfört med år 2009.
Målet är delvis uppfyllt.
Jämförelsen sker mellan perioden 2010-11-01 – 2011-
10-31 och perioden 2011-11-01 – 2012-10-31.
• Z-hallen redovisar en ökning av elförbrukningen
med 1,4 %. Det beror på SM-veckan, junior-VM
i curling samt att Expo Norr lade sin mässa i Z-
hallen i juni 2012.
• Sporthallen redovisar en minskning av elförbruk-
ningen med 1,6 %.
• Biblioteket redovisar en minskning av elförbruk-
ningen med 1,4 %.
Målet är uppfyllt.
Den totala elförbrukningen per besökare för perioden
2011-10-01 – 2012-09-30 har minskat med 14 %
jämfört med basår.
Vård- och omsorgsnämnden
Vid nybyggnation som nämnden beställer ska en strä-
van vara att uppnå Guldnivå enligt normen Bygga Bo.
Målet är uppfyllt.
38
Miljöaspekt Värdering Prioriterad
Frisk luft
3.1.1 Marknära ozon 2
3.1.2 VOC 2
3.1.3 PM 10 2
3.1.4 Kväve- och svaveloxider 1
3.1.5 Utsläpp från snöskoteranvändning 2
3.1.6 Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner 3 Prioriterad
3.1.7 Utsläpp från flyget 1
3.1.8 Utsläpp från enskilda anläggningar för uppvärmning 1
3.1.9 Utsläpp från fjärrvärmeproduktion och närvärmeanläggningar 1
3.1.10 Utsläpp från oljepannor >50 kW som inte ingår i fjärrvärmen 1
Grundvatten av god kvalitet
3.2.1 Radon i vatten 1
3.2.2 Uran i vatten 1
3.2.3 Skydd av kommunala grundvattentäkter 3 Prioriterad
3.2.4 Vattenföreningar och enskilda vattentäkter 2
3.2.5 Vägsalt 1
Levande sjöar och vattendrag
3.3.1 Användande av Storsjön som resurs 3 Prioriterad
3.3.2 Miljöpåverkan från dagvatten 3 Prioriterad
3.3.3 Miljöpåverkan från snöupplag 1
3.3.4 Vattenkvalitet i sjöar 1
3.3.5 Ytvattentäkter 3 Prioriterad
3.3.6 Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag 2
Myllrande våtmarker
3.4.1 Våtmarker i kommunen 1
3.4.2 Torvtäkter i kommunen 2
3.4.3 Våtmarker som ingår i kommunens skogsinnehav 1
Ingen övergödning
3.5.1 Användande av konstgödsel 1
3.5.2 Näringsstatus i sjöar 0
3.5.3 Läckage från kommunens skogsmark 0
Bara naturlig försurning
3.6.1 Biologiska skador i sjöar och vattendrag på grund av antropogen
(mänsklig) försurning.
0
Med miljöaspekt avses verksamhet/aktivitet/produkter eller tjänster som kan påverka miljön. Värdering görs kvalitativt i en skala från 0-3 och de miljöaspekter som bedöms vara viktigast prioriteras.
Miljöaspektregister 2012
39
Miljöaspekt Värdering Prioriterad
Bara naturlig försurning
3.6.2 Utsläpp av svavel och kväveoxider från kommunens industri och
transportsektor.
1
3.6.3 Försurning av mark och vatten på grund av skogsbruk 1
Levande skogar
3.7.1 Skogsinnehav och skogsbruk 1
3.7.2 Skydd av känslig natur 1
Ett rikt odlingslandskap
3.8.1 Åker-, ängs-, och betesmarker 1
3.8.2 Ekologisk odling 2
God bebyggd miljö
3.9.1 Samhällsbyggande och fysisk planering 3
3.9.2 Radon i byggnader 3
3.9.3 Avfall 3
3.9.4 Buller 2
3.9.5 Naturgrus 1
3.9.6 Prospektering, provbrytning och brytning av uran 3
Giftfri miljö
3.10.1 Avfallsdeponier 3
3.10.2 Avloppsvatten 3
3.10.3 Slam från enskilda avlopp och kommunala reningsverk 2
3.10.4 Användning/återvinning av miljöstörande ämnen 3
3.10.5 Förekomst av tungmetaller ex kadmium, kvicksilver, bly, cesium och
PCB
2
3.10.6 Bekämpningsmedel 3
3.10.7 Förorenade områden 2
Säker strålmiljö
3.11.1 Bakgrundsstrålning i referenspunkter 0
Skyddande ozonskikt
3.12.1 Köldmedieanvändning 1
Begränsad klimatpåverkan
3.13.1 Utsläpp av växthusgaser 3 Prioriterad
3.13.2 Utvinning av biogas 2
3.13.3 Energianvändning 3 Prioriterad
3.13.4 Fjärrvärme 2
3.13.5 Förnyelsebara bränslen till transporter 3 Prioriterad
3.13.6 Vindkraft 2
3.13.7 Vattenkraft 2
Ett rikt växt- och djurliv
3.14.1 Bevarande av skyddsvärda landskaps- och naturtyper 2
3.14.2 Bevarande av ansvarsarter 2
Indirekta miljöaspekter
4.1 Upphandling 3
4.2 Utbildning och medvetenhet 3
4.3 Brand och olycka 3
4.4 Tillsyn 3
4042
41
God bebyggd miljö Beskrivning indikator/ nyckeltal
Resultat Kommentar
Samhällsbyggande och
fysisk planering
Nyckeltal ska utvecklas
Användning av naturgrus
(delmål, miljömålsuppfölj-
ning nationellt)
Status ÖP
Antal antagna detaljplaner
Antal beviljade bygglov
• Processen pågår att ta
fram ny ÖP. Samråds-
beslut fattat, medbor-
gardialog pågår med
utskick, turnerande
utställningsbox till 7
platser i kommunen.
Dessutom utskick och
webb-info enligt vanlig
process.
• 21 st
• 383 st (tom 31 okt)
Den fysiska planeringen
är viktig när det gäller de
fysiska villkoren för mark-
användning och boende,
drift av tekniska system,
industriverksamhet, och
resurshushållning.
Avfall Hushållsavfall (ton/
år)2012
Totalt insamlat hushålls-
avfall: 16 685, 290 kg
person/år
Brännbart avfall: 12 070
Kompost: 3 996
Hushållsavfall till deponi:
619
Insamlat återvunnet mate-
rial från hushållen (ton/år)
2010/2011
Tidningar: 2908/3349
Returkartong: 758/838
Glas: 1317/1371
Plast:310/480
Metall: 113/141
Wellpapp: uppgift saknas
21,30%
37,90%2,10%
37,40%
0,40%
0,80%
matavfallförpackningar och tidningarsopor till soptippsopor till förbrännningmetallskrotmiljöfarligt avfall
Avfall från företagen (ton/
år)
Brännbart industriavfall:
2028
Organiskt industriavfall: 92
Bygg- och industriavfall till
deponi: 3 953
Ökning/minskning 2012 jmf
2011:
+
+
+
+
+
+
+
+
+
Ökning/minskning 2012 jmf
2011:
+
+
-
Vår konsumtion medför
restprodukter. En hållbar
avfallshantering innebär
minskat resursutnyttjande
och ökad grad av återan-
vändning/återvinning.
Plockanalyser av utsorterat
brännbart hushållsavfall
för 2011 visar att hus-
hållens avfallssortering
kan förbättras. 60 % av
avfallet består av felsor-
terat material; matavfall,
förpackningar, deponirest.
Övriga betydande miljöaspekter 2012
42
God bebyggd miljö Beskrivning indikator/ nyckeltal
Resultat Kommentar
Radon i byggnader Antal radonmätningar i
bostäder under året/antal
med värden över riktvärdet
Antal radonmätningar i
skolor/förskolor/antal med
värden över riktvärdet.
Åtgärdade skolor/fsk
Totala antalet mätta bo-
städer/antal som behöver
mätas
Antal/mätsäsong:
2007/08: 205/32
2008/09: 250/80
2009/10 : 241/43
2010/11: 294/81
2012 har utskick lämnats
till de sista småhusägarna,
sedan har alla fått informa-
tion vid minst ett tillfälle.
Inriktningen kommande år
kommer att vara hyresfas-
tigheter.
Samtliga skolor fsk är
mätta och de med värden
över riktvärdet har åtgär-
dats.
Ca 4.534 småhus och 4000
lgh har mätts via miljö och
hälsa Det totala antalet
småhus är ca 10500 och
21000 lgh
Radon från berggrunden
eller byggmaterial kan ge
höga radonhalter inom-
hus vilket ökar risken för
lungcancer.
Det finns även privata
företag som mäter radon.
Dessa mätningar har kom-
munen ingen uppgift om.
Giftfri miljö Beskrivning indikator/ nyckeltal
Resultat Kommentar
Avfallsdeponier Andel slam som kommer
till användning (som t ex
jordförbättringsmedel)
slam som deponeras
Slammet komposteras med
bark för att vidareförädlas
till anläggningsjord och all
jord används.
I slammet från våra av-
lopp koncentreras ämnen
som t.ex. kemikalier och
läkemedel. Slammet bör
användas som en resurs
och deponering av slam är
inte tillåtet.
Användning/ återvinning av
miljöstörande ämnen
Innehåll av miljöstörande/
giftiga ämnen i slam i
förhållande till rikt- och
gränsvärden
Mängd insamlat farligt
avfall från hushåll/ per
invånare
Cu 440, Hg 0,58, Pb 13,
Cd 0,87, NFE 12, PCB
0,04 samtliga parametrar
under gällande gränsvärden
2010: 21,4 kg/inv
2011: 26,7 kg/inv
2012: 10 kg/inv
Användningen av miljöstö-
rande ämnen medför en
risk att de sprids och orsa-
kar påverkan på hälsa och
miljö. Viktigt att minska
den totala användningen
av miljöstörande ämnen
och att minska risken för
utsläpp och spridning. Av-
fallet ska samlas in och tas
om hand säkert.
43
Giftfri miljö Beskrivning indikator/ nyckeltal
Resultat Kommentar
Bekämpningsmedel Antal anmälningar om an-
vändning och tillståndsan-
sökningar
Analysresultat av dricks-
vatten med avseende på
bekämpningsmedelsrester
Inga anmälningar har
inkommit från externa
aktörer, en anmälan från
kommunal verksamhet
under 2012
Inga resthalter funna vid
årlig analys
Övriga Beskrivning indikator/ nyckeltal
Resultat Kommentar
Upphandling Har miljökrav ställts i varje
upphandling?
Uppfylls målet för ramav-
talstrohet på 95%
Beslut om 20 % ekologisk
skolmat
Andel Miljömärkt el
Miljökrav ställs där det är
relevant.
2010 :94 %
2011:ingen uppföljning har
skett
2012: ingen uppföljning
har skett
20,20%
Avser förutom skollunchen
också lunchmåltiden på
kommunens förskolor un-
der perioden jan-aug 2012
100 %
Kommunen upphandlar
varor och tjänster för stora
summor årligen. Kommu-
nens upphandlingspolicy
säger att hänsyn ska tas till
kvalitets- och miljökrav i
varje upphandling. Kom-
munledningen har mål för
ramavtalstrohet.
Uppföljning av levere-
rade varor och tjänster och
återkoppling till upphand-
laren är nödvändigt för att
förbättra upphandlingsför-
farandet ur miljö- och häl-
sosynpunkt. Rutiner kring
detta bör därför upprättas.
Pga ny databas kan uppgif-
terna inte tas fram
Andelen ekologisk skolmat
avser kostnad
Östersunds kommun köper
inte specificerad miljömärkt
el. Däremot levererar Jämt-
kraft enbart miljömärkt el
till sina lokalkunder, där
kommunen är en sådan
kund.
44
Övriga Beskrivning indikator/ nyckeltal
Resultat Kommentar
Utbildning / Medvetenhet Utbildning i skolan:
Barn/elever har utifrån
sin mognad kunskap om
energianvändning och hur
den ska minska. Minst
hälften av skolor/förskolor
skall ha en fungerande
handlingsplan inom område
miljö med fokus på energi-
användning
Antal skolor med miljödip-
lomering eller certifiering
Antal utbildningstillfällen:
Informationsträffar:
Miljöblad för miljöombud:
Antal miljöfrukostar för
företagen:
Antal miljöcertifierade
företag i kommunen
Seminarier och annan
extern information om
miljöfrågor
Alla skolor/ fsk har en hand-
lingsplan med energifokus.
Antal skolor med Grön
Flagg: 2012: 6 st
2011: 4 st, 2010: 4 st,
2009: 6 st, 2007:9 st
2
2
2
2 st
2011:50 st
2012: 75 st
Medverkan i utställning/
mässor, seminarier om
klimatfrågor, biogas, ener-
gieffektivt byggande, info i
hushållstidningen,
och på hemsidan
Påverkan på miljön
beroende på invånarnas
medvetenhet och utbild-
ning inom miljöområdet är
betydande. Skolan har ett
tydligt uppdrag att bidra
till en socialt, ekonomiskt
och ekologiskt hållbar
utveckling. Uppdraget
formuleras i nationella
styrdokument som skollag,
läroplaner och kursplaner
Kommunen är också en
stor arbetsgivare vilket ger
stor effekt när den egna
personalen utbildas.
Uppgift från: www.hsr.se
Målgrupp är kommunens
ca 200 miljöombud
Uppgifter från databas:
www.certifiering.nu
Brand och olycka Antal rapporterade tillbud
och bränder
2010. 19 tillbud, 5 bränder
2011:8 tillbud, 6 bränder
1 nov 2011-31 okt 2012:
20 tillbud, 10 bränder
Brand och olika olyckor
ex. utsläpp av kemikalier
påverkar miljön genom
utsläpp till luft, mark
och vatten. Med hjälp av
riskanalyser och förebyg-
gande arbetet kan risken
för olyckor minskas.
45
Övriga Beskrivning indikator/ nyckeltal
Resultat Kommentar
Tillsyn Målstyrd miljötillsyn Miljötillsynen är målstyrd
och riskbaserad. Se tillsyns-
planering 2012
I miljöbalken anges att
tillsynen ska säkerställa
syftet med balken; att
främja en hållbar ut-
veckling som innebär att
nuvarande och kommande
generationer tillförsäkras
en hälsosam och god miljö.
46
Om en eller flera kärnindikatorer bedöms inte vara relevanta får organisationen välja att inte rapportera. Det ska då motiveras.
Enligt EMAS
Kärnindikatorer
Energieffektivitet (2ai)Total direkt energianvändning i MWh eller GJFör hela kommunförvaltningen:
El 51 616 MWh och värme 38 246 MWh år 2011, senast tillgängliga uppgifter (källa: Grön Trafik).
Total ”förnybar energianvändning”Fjärrvärme, huvudsakligen biobränslebaserad, 38 698 MWh
Elvärme, lokal mix från Jämtkraft, 919 MWh*
Fastbränsle, pellets, 3 095 MWh
Här har all elvärme redovisats som förnybar
Uppgift från Energibokslut 2011. Teknisk förvaltning Fastighet som förvaltar skolor, förskolor, äldreboenden och
kontorslokaler.
Kommentar: Svårt att ta fram uppgifter för hela kommunförvaltningen. Inhyrda lokaler, lokaler som förvaltas av annan än Fast-
ighet har ej inventerats.
Materialeffektivitet (2aii)Kommentar:Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant för kommunens verksamhet. Kommunen är ett tjänstefö-
retag. Materialeffektivitet är inte någon identifierad miljöaspekt i vårt miljöledningssystem.
Vatten (2aiii)Sammanlagd årlig vattenförbrukning
Kommentar:Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant i sin utformning för kommunens verksamhet. Samman-
lagd årlig vattenförbrukning är inte någon betydande miljöaspekt i vårt miljöledningssystem. Däremot är skydd av
vattentäkter och användande av Storsjön betydande miljöaspekter. Kommunen levererar drickvatten till ca 90 %
av kommunmedborgarna. Total mängd levererat vatten från kommunens vattenverk: Vatten Östersund producerar
dricksvatten i sex vattenverk, fyra är grundvatten- och två är ytvattenverk, som tillsammans försörjer drygt 53 000
personer med vatten. Varje år produceras ca 6,5 miljoner m³ vatten.
Avfall Sammanlagd årlig produktion i ton, fördelat på typ
Kommentar: I miljöredovisningen finns uppgifter om:
- insamlat hushållsavfall, brännbart, kompost, deponirest
- Producentansvar förpackningar och tidningar
- Industri och byggavfall som levereras till kommunen avfallsanläggning Gräfsåsen
47
Sammanlagd årlig produktion farligt avfall i ton
Kommentar: I miljöredovisningen finns uppgifter om hushållens farliga avfall. Totalt samlades 621 ton farligt avfall in via åter-
vinningscentralerna och i flerbostadshus. Insamlat farligt avfall från kommunens verksamhet uppgick till 825 ton.
Biologisk mångfald Markanvändning i m2 bebyggt område
Kommentar:Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant. Biologisk mångfald är inte någon betydande miljöaspekt
i vårt miljöledningssystem 2011. Vid samhällsplanering tas hänsyn till biologisk mångfald. Av kommunens yta är ca
2% bebyggd.
Avfallsmängden från hushållen i Östersunds kommun
Källa: Renhållning, Östersund
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
DeponiBrännbartKompost
UtsläppVäxthusgaser (CO2, CH4, N2O, hydrofluorkarboner, perfluorkarboner, SF 6 )i ton koldioxidekvivalenter
Kommentar:
I miljöredovisningen finns dessa uppgifter redovisade.
Årliga utsläpp till luft av SO2, NOx, PM i kilo eller ton
Kommentar:
I miljöredovisningen redovisas NO2 och PM 10 mot bakgrund av miljökvalitetsnormerna. Då redovisade i halter
eftersom miljökvalitetsnormerna anges så. SO2 redovisas inte på grund av att halterna har varit försumbara under
många år.
48
Östersunds kommun831 82 Östersund. 063-14 30 00 vx. www.ostersund.se