LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2013 · 2016-11-24 · - Landskronas miljöredovisning 2013 - Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2013

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2013

INNEHÅLL

- 2 -

- Landskronas miljöredovisning 2013 -

Miljöredovisningen har producerats avmiljöförvaltningen på kommunstyrelsensuppdrag.

Jörgen Hanak har varit ansvarig för projektetdär Olle Nordell har varit projektledare.

Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjortdiagram och andra illustrationer.

Osignerade texter är skrivna av Rainer Weichoch Olle Nordell.

Ytterligare information om miljötillståndet finnspå miljöförvaltningens hemsida,www.landskrona.se under ”Miljö”.

Copyright: Innehållet i denna skrift får gärnaciteras, refereras eller kopieras om källananges.

Upplaga: 1000 exemplar

Fotografer: Omslag: framsida, Sven Halling,baksida, Olle Nordell;sid. 10 nedre, 13 nedre, 43, Leif Gustavsson;sid. 12 nedre, Sven Halling; sid. 25 nedre, PerJoppien; sid: 3, 9 vänster, nedre, 11, 12, 14nedre höger, 15 övre, 16, 18, 19 övre, OlleNordell; sid. 42, Mats Svensson; sid. 21, TomSörensson; sid 33, Karin Warlin; sid. 9 höger,13 vänster, 14 överst, 19 nedre, 20, 22, 23övre, 24 nedre höger, 25 övre, 26, 28, 29, 30,31, 34, 35, 37, 41, 45, 46, 47, Rainer Weich

Upplysningar om varifrån uppgifter i diagramoch tabeller är hämtade finns på Landskronastads hemsida. www.landskrona.se<http://www.landskrona.se/>klicka på Miljö.

Miljömärkt trycksakTryckning:Elvins Grafiska ABHelsingborg

FÖRORD. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

LANDSKRONAMILJÖN . . . . . . . . . . . . . . . . 4Hälso- och miljöproblem förr . . . . . . . . . . . . . 4Bostadsstandarden på väg upp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Landskapet på1800-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Landskrona som industristad . . . . . . . . . . . . . 8Luften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Jordbruk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Reningsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Havet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Naturområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Nutid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Luften i Landskrona har blivit mycket bättre . . . . . . . . . . . . 12Luftövervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Framtida åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Jordbruk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Reningsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Havet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Naturområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Miljöaktiviteter under jubileumsåret . . . . . . . 17Videofilm om Landskronas natur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Lärdomsgiganten Sven Nilsson 1787 - 1883. . . . . . . . . . . . 18Konferenser under jubileumsåret 2013 . . . . . . . . . . . . . . . 19Naturvårdskonferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Landskrona i världen - Industrins miljöfrågor igår, idag och imorgon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Noll-energihus - passivhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Miljöhistoria i Landskrona 2013 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

MILJÖLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Varför behöver vi en hållbar utveckling?. . . . . 21En ljuvlig kväll i trädgårdens tecken . . . . . . . . . . . . . . . . 22Miljöfolket på studiebesök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Skräpplockardagen i Glumslöv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23.. och i Asmundtorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Den positiva utvecklingen fortsätter . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Vad gör en trådbuss i Borstahusen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2510 år med trådbussarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Cykel- och kollektivtrafiken står i centrum . . . . . . . . . . . . 26Cykelbarometer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Hyrcyklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Bilpoolen blir grönare på sikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Det körs många mil med privatbil i tjänsten . . . . . . . . . . . 27Varför elbilar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Vi kör lika långt som förr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Klimatfond för miljö- anpassade transporter . . . . . . . . . . . 28Ekologiska livsmedel och mätning av matsvinnet . . . . . . . . 29Ekologisk livsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Matsvinnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Matsvinnet ur ett nationellt perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . 29Vi trycker grönt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30Minskad energiförbrukning i flerfamiljhus . . . . . . . . . . . . . 31En ojämn energiförbrukning ställer till det . . . . . . . . . . . . . . 31Havsresan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Earth Day vill uppmärksamma miljöproblem . . . . . . . . . . . 33Allvar Gullstrandgymnasiet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Vad hände mer i Landskrona? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Notiser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Släck ljuset en timme på lördagkvällen – Earth Hour . . . . . 34Utmana dina vänner att leva mer klimatsmart!. . . . . . . . . . . 34Bra att veta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

MILJÖTILLSTÅNDET . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Andas bör man - luftkvalitet . . . . . . . . . . . . . . 35Partiklar kan vara hälsofarliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Landskrona. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Svavelutsläpp minskar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Kvävedioxid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Bensen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Grönsaker och blynedfallet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Metaller i gräs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona . . . . 39Luftkvaliteten här och där . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Kvävedioxid har minskat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Svaveldioxid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40PM10, mätning av partiklar i gaturum. . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Miljöövervakning i hav och vattendrag . . . . . . 41Badvattenkvaliteten är bra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41En badupplevelse mindre. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41En sällsynt gäst i Landskronas kustvatten . . . . . . . . . . . . . 42Saxån och Braån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

MILJÖ & HÄLSA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44Bly i blod hos barn minskar stadigt. . . . . . . . . 44

EXAMENSARBETEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Effekter av en förhöjd havsnivå och höga vågori Lundåkrabukten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Transportintensiv verksamhetsetablering i Landskrona stad . . 47

- 3 -

- Landskronas miljöredovisning 2013 - Förord

Lundåkrabukten, Saxåns mynning.

FÖRORD

Ofta säger man att allt var bättre förr.Somrarna var varmare och glassengodare. När det gäller tillståndet i mil-jön så kan vi i vissa avseenden konstate-ra att den definitivt är mycket bättreidag än förr i tiden. Det gäller då främstpå det lokala planet där miljön i Lands-krona var mycket sämre för någradecennier sedan än idag. Industriernahar installerat reningsutrustning ellerändrat sina processer så att utsläppenminskat drastiskt.Avgasreningen i våra bilar harsuccessivt blivit allt mer avancerad sam-tidigt som allt fler åker kollektivt.Detta är exempel på förbättringar somlett till att luften förbättrats mycket i

staden de senaste decennierna. Detfinns fortfarande förbättringspotentialoch det är därför viktigt att arbetet medatt förbättra Landskrona stads luft fort-sätter och att nya verksamheter intetillåts försämra det som uppnåtts.När det gäller påverkan på våra vatten-drag, sjöar och hav har kommunernainvesterat i att bygga ut sina avlopps-reningsverk. Investeringar som innebu-rit att belastningen från samhällenas av-lopp minskat kraftigt. Det har bl.a.bidragit till att flera av stadens stränderuppfyller EU:s kvalitetskrav för atterhålla Blå flagg. Alla medborgare ochbesökande gäster i Landskrona stad harnära till säkra bad av mycket hög kvalitéända in till stadskärnan, en ovanlig för-mån som vi ska vara rädda om.Vi kan i miljöredovisningen läsa att vihar liten areal med allemansrättslig till-gänglig naturmark. Mycket av Lands-krona stads areal upptas av konventio-nell odlingsmark, tätorternas ytor förboende, verksamheter och infrastruk-tur. Därför har vi över tiden också ar-betat målmedvetet med att skydda sär-skilt värdefulla områden frånexploatering. Senast i raden av sådanaområden är Saxtorpsskogen.

På det lokala planet har vi alltså lyckatsgenomföra mycket positiva föränd-ringar. Under tiden som dessa har

åstadkommits har tunga hotfulla molnomärkligt börjat formera sig utanför vårt di-rekta synfält. Klimateffekterna av våra ut-släpp börjar bli allt mindre omtvistade ocheffekterna allt påtagligare. Som man kan se imiljöredovisningen kommer Landskronastad att drabbas även vid måttliga havsnivå-höjningar. Utmaningarna som klimat-effekterna ställer på oss är av ett helt annatslag än de lokala miljöproblemen som vikunnat hantera mer eller mindre med egnahänder. De globala miljöproblemen kräversamverkan över nationsgränser, en nyteknikrevolution och politiskt mod av etthelt annat slag än vad det finns erfarenhet avidag. Men jag är övertygad om att vi kommeratt lyckas. Det krävs att vi arbetar målmedve-tet. Det krävs också att vi blickar utanför våregen stad och ser helheten.

Det finns bara en jord och vi måste därförfortsätta att tillsammans lösa problemen häroch nu. Om hundra år kommer man kanskeåter att titta tillbaka på samma sätt som vigjort i denna miljöredovisning. Jag är dåövertygad om att vi tillsammans löst proble-men med klimatpåverkan. Jag är lika säker påatt det har medfört att människor samverkarpå ett helt annat sätt i ett globalt perspektiv.

Torkild Strandberg

kommunstyrelsens ordförande

- 4 -

- Landskronas miljöredovisning 2013 - Inledning

LANDSKRONAMILJÖN

Hälso- och miljöproblem förr

För hundra år sedan och längre tillbaka var miljö-problemen annorlunda än idag. Dåliga bostäder, dåligaarbetsförhållanden, dålig och för lite mat, förorenatdricksvatten och dåliga sanitära förhållanden orsakadehög barndödlighet, tuberkulos, kolera och andra epide-miska sjukdomar.

För att råda bot på dessa missförhållanden stiftades den förstahälsovårdsstadgan 1874. Samma år inrättades en hälsovårds-nämnd i Landskrona kommun. Redan i janauri 1875 tog hälso-vårdsnämnden upp frågan om de dåliga bostäderna. Mångabodde i fuktiga källarlägenheter och alltför trångt. Gårdshygie-nen var usel med dåliga avträden och stinkande vattensamlingar,bl a var den s k Fattigbaracken anskrämlig. Där bodde femtiopersoner i fyra rum. Nämnden ville ha bort den.

En av nämndens första åtgärder var att begära att 10 600 kronorav spritbolagets vinstmedel skulle användas för att bygga bostä-der. Mot detta anfördes att byggandet var en angelägenhet förprivatpersoner som kunde göra sig en förtjänst på detta. Efterhård strid i drätselkammaren gick förslaget igenom. Nästa årsöverskott användes till byggandet av nytt rådhus.Ända fram i modern tid förde hälsovårdsnämnden en ojämnkamp mot de dåliga bostäderna. När det var dåliga tider tvinga-des man acceptera lägenheter som man tidigare hade dömt ut. På1890-talet byggdes det intensivt och ett arbetarsamhälle uppstodi Fröjdenborg. På 20- och 30-talet blev det nödvändigt att ordnanödbostäder. Sådana fanns t. ex. i Värnaskolan och i det nuvaran-de museet. Baracker byggdes på flera håll i Landskrona, i Gripenfanns de kvar till slutet av 30-talet då de brändes.

Det första kommunala bostadshuset med billiga lägenheter för15 barnrika familjer stod färdigt 1936. På 40-talet blev kommu-nens insatser större, främst genom Landskronahem. På 50-taletkom egnahems-lån, familjebostadsbidrag och bränslebidrag.Genom detta förbättrades bostadssituationen, men så sent sompå 60-talet köade folk på hälsovårdsbyrån för att få hjälp till bät-tre bostäder.Omkring 1800 fanns det en vattenledning i Landskrona. Denvar gjord av borrade trästockar som ledde vatten från "Pannka-kedammen" in till staden till såväl enskilda som offentliga brun-nar. Åren 1869-74 byggdes ett vattenverk i Örja och ledningar intill staden. Vatten från djupborrade brunnar i Säby och Tullstorpleddes till ett vattentorn med pumpanläggning som stod klart1904. På 40-talet infördes klorering pga att man inte lyckadesspåra de föroreningar som uppstått.

Texten är tagen ur boken Lanskronamiljö som publicerades 1984 avHälsovårdsnämnden i Landskrona. Boken ger en bra överblick över dåvarandeoch tidigare miljösituation i Landskrona.

Året var 1904. Det nya vattentornet gjorde det möjligt att öka trycket ivattenledningarna så att flervåningsfastigheter kunde få rinnande vatten.

Gemensam pump på Bytaregatan kringsekelskiftet. Vattnet, som fick hämtasfrån gatan, fick värmas på spisen omman ville ha varmvatten. Ett bad var förgemene man en dyrbar ocharbetskrävande lyx.

- 5 -


Det dröjde till 1890-talet innan hälso-vårdsnämnden lyckades få gehör för sittkrav om att kloakfrågan skulle ordnas. Se-dan dröjde det tjugo år till innan samtligafastigheter fått avlopp.Livsmedelskontrollen sköttes av hälso-vårdsnämnden från dess tillkomst och1881 inrättades på hälsovårdsnämndensförslag en trikinbyrå. Namnet ändradesnågra år senare till köttbesiktningsbyrå.

Där kontrollerades kött som salufördespå torget främst vad gällde förekomst avtrikiner. Från 1892, då en speciell matva-rustadga kom, kontrollerades mjölk, bier-tappningslokaler, bagerier och slakterier.Köttbesiktningstvång infördes 1915, ut-vidgad mjölk- och äggkontroll 1934 ochlagen om pastörisering av mjölk kom1939.

Alla dessa åtgärder medförde stora för-bättringar av folkhälsan. Barnadödlighe-ten sjönk och epidemierna upphörde.

Vaccinationer, allmänt förbättrad lev-nadsstandard och förebyggande barna-,skol- och mödrahälsovård hade stor bety-delse för det förbättrade hälsoläget.

I och med den förbättrade folkhälsan harvälfärden bland befolkningen ökat.Industrialiseringen som ledde till stor in-flyttning till städerna medförde samtidigtökat välstånd som gjorde det möjligt attförbättra folkhälsan.

Redan vid hälsovårdsstadgans införande1874 hade man dock uppmärksammat deproblem som uppstår vid industrialise-ringen: miljöproblem i samband med själ-va industriprocessen.

I den första hälsovårdsstadgan föreskrevsatt blå fabriker för tillverkning av anima-liska gödningsämnen, fosfor, superfosfat,salpetersyra, svavelsyra, vitbetsocker mfl"må icke inom stad anläggas eller inrättas an-norstädes än på vid och öppen plats, som liggeraflägse från de mera bebyggda stadsdelarna."

Landskrona 1880. Till höger i bilden skymtarhamnen med segelfartyg vid kajen.

Skittasträdet vid sekelskiftet.

Bostadsstandarden på väg upp

Under 1900 disponerade vi en bostadsytapå ca 7 m² per invånare. Idag har bostads-ytan sjudubblats. Samtidigt som antalethushåll i Sverige nästan har fördubblatssedan 50-talet, har hushåll med en eller tvåpersoner ökat kraftigt och utgör mera änhälften av alla bostäder.

Samtidigt som bostadsstandaren successivt höj-des, genomförde man åtgärder för att förbättrahygienen hos befolkningen.År 1901 antecknar hälsovårdsnämnden att folk-skolans lärjungar får fria havsbad och gratis sim-undervisning på sommaren. Ett ökat intresse förallmän hygien leder till att Landskrona får bådeskolbad och varmbadhus.Kontroll av bad, camping och lägerverksamhet ärfortfarande något som miljönämnden ansvararför.

Föreningsgatan omkring sekelskiftet. En man för enko till slakt. Från slakteriet som fanns mitt ibostadsområdet, spred sig en sötaktig, äcklig luktöver området.

"Lindes kasern" i kvarteret Tärnan på 1910-talet.Stora barnfamiljer bodde på små ytor. Sanitäraförhållanden var usla. Toaletter fanns på gården ochvarmvatten saknades. Husen var dåligt isolerade ochlägenheterna var fuktiga och kyliga. Ofta hade manbara en spis i lägenheten som man eldade med vedeller, om man hade råd, med kol.

- 6 -


Landskapet på1800-taletStora förändringar i naturmiljön skedde under 1800-talet.Bylandskapets tid med bondbyar, många och små sprid-da åkertegar och gemensamma vida utmarker därkreaturen betade, var till ända. Byarna försvann i stortoch gårdarna skiftades ut i markerna. Syftet vara att ska-pa större och mer lättbrukade marker och att gårdarnaskulle ligga vid den mark som brukades. En omfattandenyodling inleddes. Våtmarker dikades ut, småbäckarrätades och lades i rör, pilevallar och alléer anlades,Saxtorpsskogen började planteras på flygsandsfälten vidHäljarp. På åkermarkerna grävdes kalkrik märgel upp föratt öka skördarna.

Skiftesepoken

Bylandskapets tid från 1000-talet till 1800-talet präglades avuppdelningen mellan inmarkens åkrar och ängar och utmarker-na som betades av kreatur. Slåttermarkerna - ängen var oerhörtviktiga eftersom där producerades vinterhöet till djuren och av-gjorde därmed gödselmängden som kunde läggas på åkrarna.Därav uttrycket "äng är åkers moder".Den befolkningsökning som ägde rum i Sverige under 1700-ta-let och 1800-talets början gjorde att trycket på jordbruket växte.Fler munnar behövde mättas men dåtidens åkerareal var för li-ten för att uppnå önskad avkastning. Mer åker och ett effektivarejordbruk behövdes.Slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet känneteckna-des av jordreformer. Byarna sprängdes och gårdarna flyttades uti landskapet. Då många gårdar hamnade på utmarksjordar inne-bar reformen en nyodling. Åkerarealen ökade kraftigt under1800-talet. Nya sätt att odla utvecklades. Landskronatrakten varen rik bygd och producerade ett överskott av jordbruksproduk-ter. Dock förlorade både åkermarkerna och ängsmarkerna nä-ringsämnen och markerna utarmades. Bristen på näring medför-de att man provade olika metoder att tillföra åkrarna mer näring.Förutom stallgödsel användes aska och tång som gödsel. Latrinoch annat avskräde från städerna hämtades och transporteradesut på åkrarna. Benmjöl, vilket är rik på fosfor, började användas iSverige på 1820- talet. Första importen av guano (fågelspillning)till Sverige skedde 1844. Under andra halvan av 1800-talet dykeräven andra konstgödselmedel upp, t.ex. chilesalpeter och super-fosfat. Användningen av konstgödsel skedde dock i en mycketblygsam omfattning, många bönder använde ingen konstgödselalls.

Märgling

Märgling av åkermark hade sin storhetsperiod i Skåne1860-1885. Rönnebergs och Harjagers var de två häraderna iMalmöhus län som märglade mest under denna period. Märgelinnehåller mycket kalk men begränsade mängder näringsämnen.Det är istället omsättningen av åkermarkens eget näringskapitalsom ökar vid märgling. Vinsten blir dock kortvarig och markenblir utsugen (utmärglad) på näring. För att få tag på den kalkrikajorden öppnades små dagbrott, idag kallade märgelgravar, ikantpartiet av de åkrar som skulle märglas. För att undvika onö-digt arbete togs först ett jordprov ut med en skruvborr på dentilltänkta platsen och därefter tillsattes en liten mängd syra tilljordprovet. Om jordarten var kalkrik reagerade kalket med sy-ran. Ett kraftigt fräsande ljud visade på märgel och brytningenkunde därmed inledas. Kvar blev en grop som oftast fylldes medvatten och blev en "märgelgrav".

Vill man studera forna tiders landskap finns en rik skatt av gamla kartor somgjordes inför utskiftningen av gårdarna och fördelning av ny mark. Kartornafinns tillgängliga hos Lantmäteriet. Här ett exempel från Saxtorp.

På den Häradsekonomiska kartan från 1912 kan man se ett myller avsmåvatten i jordbrukslandskapet. Det är till största delen rester efteruppgrävning av kalkrik märgel. Många märgelgravar har fyllts igen under1900-talet.

Sockengränser i Landskrona kommun.

- 7 -


Utdikningen

Den största förändringen i naturmiljön under 1800-talet stårnog utdikningen av våtmarker rätning och kulvertering av små-bäckar för. När våtmarker torrlades kunde ny åkermark vinnas.Torrläggningen av landskapet genom att lägga småbäckar i rör,räta vattendrag, gräva nya avvattnande diken samt att genom såkallad täckdikning avvattna åkermarkerna har haft stor betydelseför att öka skördarna. Utdikningen har också inneburit stora för-luster av naturmarker. Landskapet har blivit fattigare på småvat-ten och våtmarker. Ungefär 90 % av våtmarkerna och 50 % avsmåbäckarna har försvunnit.

Skogsplantering

Delar av det i stort sett trädlösa landskapet skulle under 1800-ta-let planteras med skog. I Saxtorps by anlades fram till enskiftetett område i närheten av utmarken som kallades allmän planter-hage. Sådana områden var i Skåne mindre skogsplanterade ytordär betesdjuren utestängdes. Ofta blev dessa områden i mångasocknar ett misslyckande, då betet prioriterades före trädplante-ringar. Troliga effekter av dessa planterhagar blev den att det gaven verklig skjuts åt pilplanteringen i slättbygderna.

Några större planteringar av skog blev det inte förrän åratal medpåtryckningar från staten fick effekt. Sandområden som fannshär kunde periodvis fördärva grödorna för lantbrukarna när san-den blåste iväg och kvävde grödorna. I Saxtorps kyrkoarkiv stårdet att en kommitté tillsätts år 1823 för att plantera skog i sock-nen. Att dessa verkställs nämns i kungliga majestäts femårsberät-telser från år 1828 där det står att skogsplanteringar harverkställts i vissa byalag, däribland Saxtorps. Svårigheter att skyd-da planteringarna mot betesdjur var ett stort problem, då dikeneller tångvallar endast fanns som möjlighet till att inhägna områ-dena som krävde stora arbetsinsatser. Saxtorpsskogen syns tyd-ligt på konceptet till Generalstabens karta 1857.

På Generalstabens karta utgiven 1860 kan Saxtorpsskogen tydligt ses. Enstakagårdar finns runt skogen och i nordöst syns Saxtorps by.

Pilevallar och alléer

Bruket att plantera pilevallar sträcker sig inte längre tillbaka i ti-den än till 1600-talets förra hälft, då de påbjöds i Kristian IV:sRecess av 1643. Reseskildringarna från denna tid visar dock attbruket att plantera pilar hade svårt att slå igenom. Det var först ioch med skiftena i slutet av 1700-talet och 1800-talet som pile-planteringarna kom igång på allvar. Medan pilarna tidigaremestandels planterats på by- och gårdstomter, fick de nu sinplats invid hemmanens ägogränser. Även pilalléerna utmed vä-garna ökade i antal. Redan i landshövdingsberättelsen förMalmöhus län 1861-65 talas det dock om att jordvallarna medpilplanteringarna började försvinna ur landskapet. Främsta or-saken - bönderna vann på detta sätt värdefulla metrar åkerjord.Minskningen av det skånska pilbeståndet har sedan fortsattgenom jordbruksrationaliseringar, breddning av vägar o.s.v.Kvar idag är endast rester av de alléer och gränsmarkeringar somförr var så vanliga i det skånska landskapet.

Saxån-Braån under 1800-talets början och idag. Landskrona och havet längsttill vänster och Eslöv nere till höger. Grå markering är tätorter idag, blått prickatär våtmarker och svart streckat på dagens karta är småbäckar som rinner frami rör.

På kartorna från 1857 och 2004 kan vi se att en stor del av alléerna ochpilevallarna har minskat kraftig på landsbygden men ökat i och i närheten avtätorterna.

- 8 -


Landskrona som industristad

Efterhand som Landskrona utveck-lades till en modern industristad,ändrade miljöproblemen karaktäroch ökade i omfattning.

Luften

Det som märktes mest av gemene manvar olika typer av luftföroreningar efter-som reningen av utsläpp förekom inte, el-ler endast i begränsad omfattning Sprid-ningen av olika luftföroreningar ochluktproblem berodde bl. a. på vindrikt-ningen och andra väderleksförhållanden.

DSM Resins: "Sötsur" lukt frånreaktionsvatten. Lukten orsakades av or-ganiska ämnen. Luktolägenheterna till-kom 1980.

Luktutsläppen från DSM Resins gick oftasom ett smalt stråk från fabriken genomhela staden. Stråket hade bara några kvar-ters bredd och utanför det kände maningen lukt.

Under årens lopp hade Supra, nuvarandeYara, dominerat luktutsläppen men un-der 70-talet hade nya utsläpp från Rohmand Haas, DSM Resins och komposte-ringsanläggningen vållat stora besvär.

Supra: Stickande frän och unken lukthärstammade från utsläpp av fluor ochrester av organiska föreningar, svavelväteoch mer-kaptaner i råfosfaten. Luktolä-genheterna hade varit oförändrade under70- och 80-talet.

Boliden Bergsöe: Frän lukt, liknandebränt gummi, kom från förbränningen avbilbatterier och kablar. Olägenheternahade varit desamma sedan 70-talet.

Komposteringsanläggningen: Lukt av"ruttnande sopor" som orsakades avotillräcklig nedbrytning av komposten(slam och hushållssopor). Lukten upp-stod när anläggningen togs i bruk 1979men upphörde i april 1983 när anlägg-ningen hade stängts av.

Rohm and Haas: Sötaktig, kväljandelukt från akrylat. Stora olägenheter från

starten 1972 fram till 1980 då reningsåt-gärder vidtogs.

Reningsverket: "Sötsur" lukt från DSMResins reaktionsvatten som pumpades ditsedan 1980. Ibland förekom lukt från av-loppsslammet.

Tippen: Lukt av "ruttnande sopor" somhärrör från komposten som tidigare an-vändes som täckmassor på tippområdet.

Järnkonst, nuvarande Thorn Light-ning, : Lukt av lösningsmedel från måle-riverksamheten.

Varmgalvaniseringen: "Stickande, irri-terande" lukt av salmiak, zinkklorid m m.

Det var dock inte enbart luktproblemsom orsakades av luftutsläppen. Högablyhalter, lösningsmedel, stoft, kväve-och svaveloxider, fluorider, ammoniak m.m. utgjorde en hälsofarlig blandning i luf-ten. Utsläppen av kväveoxider från Supralåg ibland som ett gulbrunt stråk över

Öresund. Ammoniaken från Supra blevtill ett blåskimrade dis över staden.

Bensinen var blyad och katalysatorer sak-nades i dåtidens bilar. Hushållen eldademed ved, kol eller olja.

Speciellt utmärkande för Landskronaluf-ten var dess höga blyhalter. År 1978 un-dersökte Yrkesmedicinska kliniken iLund blyhalten i blod hos barn i åldern8-16 år i Landskrona eftersom barn ärspeciellt känsliga för förhöjda blyhalter.Undersökningen upprepades fram till2013. Resultaten visade att barn som bor500-1000 m från industriområdet uppvi-sade kraftigt förhöjda blyhalter i blodet.Blyhalter avtog med avståndet till indu-striområdet. Bly, som kan tas upp i krop-pen via mat och dryck och via inandning,kan medföra många negativa hälsoeffek-ter. Biltrafiken och industriutsläppen ut-gjorde de viktigaste källorna till den bly-förorenade luften i Landskrona.

Landskrona tätort på 1940-talet.

- 9 -


Jordbruk

Markanvändningen i Landskrona stad utanför tätortendominerades av jordbruket. Den intensiva konstgödsel-användningen och avrinning av kväve och fosfor tillvattendrag och hav, bidrog till en successiv ökandeövergödning i kommunens vattendrag och kustvatten.Bekämpningsmedel ansamlades efterhand i vattendra-gen och i grundvattnet.

Det intensiva jordbruket medförde också att näringsämnen somnitrat anrikades i grundvattnet. Eftersom nitrat omvandlas tillnitrit i kroppen, kan höga koncentrationer i dricksvatten medfö-ra en sämre syreupptagningsförmåga. Speciellt känsliga för höganitrathalter är spädbarn. Därför finns det gränsvärden för hurmycket nitrat dricksvattnet får innehålla. Undersökningar visadeatt de högsta nitrathalterna i brunnar fanns i Kvärlöv, Fortunaoch Annelövsområdet.Det intensiva jordbruket medförde också att naturmiljöer min-skade i omfattning och därigenom även livsmiljöer för växteroch djur.

Reningsverk

Det kustnära Lundåkraverket i Landskrona byggdes re-lativt tidigt och hade från början mekanisk och biolo-gisk rening. Mindre reningsverk fanns på andra ställeni kommunen.

Reningsverken stod för relativt höga utsläpp av kväve, fosforoch organiska ämnen till recipienten - Lundåkrabukten.Medan kväve och fosfor är ämnen som ingår i naturens naturligakretslopp, uppstod allvarliga föroreningsproblem med avlopps-slammet. Eftersom industrier och verksamheter ledde sitt av-loppsvatten till reningsverket, anrikades miljöstörande- ochmiljöfarliga ämnen i avloppsslammet. Föroreningarna gjordedet olämpligt att sprida slammet till åkermarken och därigenomvidare till våra grödor.De mindre reningsverken i inlandet har efterhand lagts ned ochspillvattnet pumpades till Lundåkraverket.

I reningsverkets bassängar sker en effektiv nedbrytning av organiska ämnenmed hjälp av mikroorganismer.

En pilallé i närheten av Annelöv.

Betor som ska transporteras till sockerbruket i Örtofta.

- 10 -


Landskrona 1962.

Lundåkrabuktens grundområden med Landskrona och Ven i bakgrunden.

Havet

Landskronas kustvatten har tagitoch tar emot näringsämnen somkväve och fosfor via vattendragen,avrinning från land, industriernaoch från reningsverket. Tidigarefanns det även ett stort antal diffu-sa utsläpp med okänd sammansätt-ning samt enskilda avlopp som intevar anslutna till det kommunala led-ningsnätet.

Organiskt material, som förbrukar storamängder syre vid nedbrytningen, påver-kade kustvattnet negativt och gav upp-hov till syrefattiga bottnar.Det är dock inte bara näringsämnen somrinner ut i Öresund, utan metaller, orga-niska ämnen, bland dessa flera hormon-störande, återspeglar Landskronas profilsom industristad.Bland metallerna utmärkte sig Lundåkra-bukten för sina höga halter av den mycketgiftiga metallen kvicksilver. Bukten är enviktig lek- och uppväxtlokal för fisk.Svartlistningen, som innebar försälj-ningsförbud av all fisk, infördes 1967.Efter ett antal år kunde man få sälja fis-

ken igen med undantag för gulål, där för-budet först hävdes 1980.Efter Supra hade lagt ner sin svavelsyra-tillverkning 1968 minskade halterna avkvicksilver i bukten något.Fram till 1979 ledde Supra sina restpro-dukter från gödseltillverkningen via enlång ledning direkt ut i Öresund. Det rör-de sig om gips som var förorenat medmiljöfarliga tungmetaller, fosfor ochfluor samt uppvisade ett lågt pH. Enligtberäkningarna skulle allt gips gå i lösningoch transporteras bort. Så var dock intefallet, utan än idag ligger tjocka lager avgips på havsbottnen utanför utsläpps-punkten.

- 11 -


Naturområden

Allemansrättslig mark är en bris-tvara i Landskrona. Jordbruketdominerar markanvändningen ikommunen och bortsett från min-dre områden, utgör Saxtorpssko-gen det enda sammanhängandeskogsområdet.

Desto större anledning fanns det då attbevara de rester av natur som ännufanns kvar. Detta gällde främst kustpar-tiet mellan Ålabodarna och Hildesborginklusive Hilleshögs dalar, vidarestrandängarna kring Saxåns mynningmed anslutande delar av Lundåkrabuk-ten, Saxåns-Braåns dalgång samt önVen. Andra skyddsvärda områden ärRååns dalgång mellan Ottarp ochVallåkra, Exercisfältet samt delar av önGråen.

Grundområdena i Lundåkrabuktensnorra del är en av den svenska västkust-ens viktigaste yngelplatser för en rad fis-karter, främst flatfisk. Denna mycketproduktiva miljö är också en värdefullfågellokal där vadar- och andfåglar sökersin föda och för både häckfåglar ochrastande flyttfåglar.

Strandängarna vid och omedelbart norrom Saxåns mynning avsattes 1950 somnaturminnesmärke. Den speciella natur-typ som marsklandet utgör förekommeri vårt land endast längs vissa avsnitt avvår sydvästra kust. Där är den idag starkthotad av exploatering nästan överallt.Inom reservatet häckar flera av våra säll-syntaste fåglar t ex skärfläcka.

Av hänsyn till fågellivet får området intebeträdas under april-juli. Vid Saxånsmynning finns också flera mycket säll-synta växter, av vilka ängskornet barafinns på få platser till i Skåne.

Området måste betas och då och dåöversvämmas med saltvatten för attkunna bibehålla sin karaktär.Ven är ett särpräglat natur- och kultur-landskap, med mycket stora skönhets-värden. De branta backafallen längs kus-ten ger ön en unik silhuett. Inte minstdess speciella geologiska uppbyggnadgör att Ven är av riksintresse ur natur-vårdssynpunkt. Floran är mycket artrikoch rymmer sällsyntheter som jättefrä-ken (2 växtplatser i landet, varav den påVen är den i särklass största) och klint-snyltrot. Flera sällsynta insekter leverockså i anslutning till backafallen.Längs kusten mellan Ålabodarna ochHildesborg finner man höga kustbranterav samma slag som Vens backafall. Fleramycket sällsynta växter t ex jättefräken,raggarv, klintsnyltrot och bitterfibblaväxer här. Den ovanliga sandödlan hållertill i rasbranterna och insektsfaunan härär också rik.

Arter som smal kärringtand, skogsknipprot, gullviva, bastardsvärmare och praktbyxbi har trängts undan och blivit sällsyntare. Gråhäger ochknubbsäl har dock ökat.

Nutid

Luften i Landskrona har blivit mycket bättre

En del av luftföroreningsproblemen är numera löstamedan andra är på väg att lösas med pågående ellerbeslutade åtgärder. Men det finns också problem därdet fortfarande fordras stora insatser för att komma tillrätta med problemen. Fortfarande innehåller luften iLandskrona mycket höga halter av bly, höga halter avozon och partiklar och även relativt höga halter avkolväten.

Utsläpp av kolmonoxid, sot, svaveldioxid och bensen uppvisaren kraftig minskning. Utsläppen av fluorider och väteklorid har iprincip upphört. Även utsläpp av kvävedioxid, kvävemonoxidoch luktande utsläpp från industrier har minskat kraftigt. En avde främsta anledningarna till att kvävedioxid har minskat är ned-läggningen av Supras produktion men även trådbussarna och enomställning till gasdrift hos stadsbussarna samt införande av enbatteribuss har bidragit.När det gäller luktproblemen, har åtgärder vid Renhållningsbo-laget, Rohm and Haas och Boliden Bergsöe bidragit till att min-ska lukterna från industrier. Supra, som tidigare hade utsläpp avammoniak, har lagt ner sin gödseltillverkning och DSM Resinshade innan nedläggningen infört en effektiv rening av sina luk-tutsläpp. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet och energiproduk-tionen i hetvattencentralen och senare i Energiknuten, har bi-dragit till en bättre luftmiljö eftersom man har en centraliseradvärmeproduktion och en effektiv rening av rökgaserna. Andelenhushåll som har oljeeldning har minskat kraftigt.Däremot fordras det fortfarande omfattande åtgärder för attkunna minska utsläpp av koldioxid, marknära ozon, stoft, kolvä-ten och en minskning av buller från trafiken. Tyvärr har trafikbe-lastningen, speciellt antalet lastbilar på den närbelägna E6:anökat markant. Det finns inga möjligheter för kommunen attpåverka trafikflödet på E6.Eftersom teknikutvecklingen, som katalysatorer, en minskadbränsleförbrukning, partikelfilter m. m. har reducerat bilarnasmiljöpåverkan, återstår det att vidta åtgärder för att minska for-donstrafiken i tätorten.Här handlar det främst om restriktioner mot biltrafiken i tätor-ten som t. ex. förbättringar av kollektivtrafiken, en begränsningav parkeringsmöjligheterna, utbyggnad av cykelvägar och infor-mationsinsatser i kombination med åtgärder för att minskatransportbehovet. Användningen av förnybara bränslenbehöver också öka. För att minska utsläppen av kolväten, måstebensenhalterna i bensin sänkas ytterligare.

- 12 -


Landskrona 2012.

- 13 -


Luftövervakning

Landskrona stad ingår sedan 1988/89 idet så kallade Urbanmätnätet.Projektet bygger på samordnade, lång-siktiga mätningar av luftföroreningar förövervakning av luftkvaliteten och förkontroll av miljökvalitetsnormerna. Pro-jektet är ett samarbete mellan ett antalsvenska kommuner och IVL SvenskaMiljöinstitutet.

Totalt mäter man 6 olika parametrar: par-tiklar (PM10), kvävedioxid (NO2), svavel-dioxid (SO2), sot, ozon (O3) och VOC(flyktiga organiska ämnen bl.a. bensen).Med DOAS-teknik, ett ljusstråleinstru-ment, mäts halterna av ozon, kvävedioxid,svaveldioxid och kolväten längs två sträck-or över tätorten. På fem platser i tätortenmäts nedfallet av bl.a. tungmetaller meds.k. NILU-trattar.

Vart femte år kontrolleras luftens inne-håll av tungmetaller genom mätningar avsvävande stoft. Under sommarhalvåretodlas sallat och grönkål som analyseraspå tungmetallinnehåll. Särskilda gräsod-lingar, som provtas var fjortonde dag, an-vänds för att mäta luftens tungmetallin-nehåll.

Framtida åtgärder

För att minska framtida trafikbuller, krävsdet att stadsplaneringen i ökad utsträck-

ning tar hänsyn till bullerbelastningen.Ett bullersaneringsprogram för befintligbebyggelse bör därför upprättas.

Stora insatser behövs också hos industri-erna för att klara minskningarna avblyutsläpp och utsläpp av stoft, men ävenmarknära ozon och kolväten. Det gälleratt minska den diffusa damningen frånindustrin, bl.a. från Boliden Bergsöe,men även att minska lösningsmedels-utsläppen.

Trots att lokala utsläpp har den störstapåverkan på luftkvaliteten i Landskrona,påverkas luften av intransport av luftfö-roreningar.

Genom katalysatorer och lågsvavligt,men dyrare bränsle, skulle sjöfarten kun-na reducera sina utsläpp av svaveldioxid.Här krävs det dock internationella öve-renskommelser.

Varvsindustrin som hanterar störremängder organiska lösningsmedel, haravvecklat sin fartygsproduktion menfungerar fortfarande som reparations-varv.

Planer finns att etablera alternativa verk-samheter på området. En sådan verksam-het skulle kunna medföra att utsläpp avorganiska lösningsmedel ökar.

DOAS-mätinstrument.

NILU-tratt.

- 14 -


Jordbruk

Den moderna jordbruket har i princip inte förändrats sedan50-talet. Nya bekämpningsmedel har dock ersatt äldre preparatoch användningen av konstgödsel har minskat generellt. Inomjordbruket pågår dock ett kontinuerligt arbete att minska påver-kan på miljön. Här spelar olika typer av EU-stöd stor roll. Mo-derna bekämpningsmedel uppvisar en lägre akut giftighet ochska brytas ner snabbare i naturen. Likväl hittar man nedbryt-ningsprodukterna i grundvattnet och i vattendragen. Under se-nare år har volymen av ekologiska livsmedel ökat i Sverige. ILandskrona finns det dock bara ett ekologiskt jordbruk.Genteknologin inom växtförädlingen har inte kunna etablera sigi Sverige. Med undantag för mindre odlingsförsök, förekommeringen odling av genmodifierade grödor inom Landskronas ge-ografiska område.Exploatering av värdefull åkermark har under senare år före-kommit i anslutning till tätorten. Etableringen av DSV, ett logis-tikföretag, har skett på bekostnad av den bästa åkermarken somtidigare har använts för försöksodlingar inom växtförädlingen.Denna väldokumenterade åkermark har ersatts av hårdgjordaytor.

Reningsverk

Eftersom reningsverken utgjorde en betydande källa för kväve-och fosforbelastningen samt utsläpp av organiskt material, sat-sade man stora summor på en utbyggnad. Målet med en ökad re-ning var att minska övergödningen i havsmiljön.Först i kön stod de kustnära reningsverken, för Landskronas del,Lundåkraverket. Ett första steg utgjorde en kemisk fosforre-ning. I nästa steg satsade man på kvävereduktion genom biolo-giska processer. Utsläpp av organiskt material upphörde i prin-cip. Den kemiska fosforreningen ersattes senare genom enbiologisk process som inte krävde kemikalier. Miljösituation iÖresund förbättrades successivt.Den biologiska kvävereningen är dock känslig för störningar ochstörs periodvis av föroreningar i avloppsvattnet, främst frånindustrierna.

Havet

Den ökade näringsbelastningen i kombination med hydrografis-ka förhållanden, gav periodvis upphov till syrebrist i bottenvatt-net. Följderna var en periodvis utslagning av bottenlevande djur.Trådformiga alger ökade i omfattning och kunde kväva ålgräs-ängar, förorenade stränderna och påverka bestånd av större al-ger negativt.Även om näringsbelastningen till Öresund har minskat, påver-kas Landskronas kustvatten genom utflödet av östersjövatten.Som även är fallet med luftföroreningar, har problemen i havs-miljön inga geografiska begränsningar.Problemställningen med övergödningen består och kan för-modligen inte lösas inom flera generationer.Nya problem har tillkommit genom bl. a. utsläpp av kemikalieroch hormonstörande ämnen. I vissa havsområden i kommunenförekommer höga halter av miljöfarliga metaller och kolväten.Här rör det sig ofta om gamla synder. En sanering blir, om det ärtekniskt möjligt, en kostsam historia.En utbyggnad och utfyllnad av grunda havsområden påverkarområdens kapacitet för organismernas fortplantning negativt.För Landskronas del finns det några områden som är av intresseför en utbyggnad av vindkraft.

Den fasta fraktionen i reningsverket blir till slam, som efter rötning lagras.

Knubbsäl.

- 15 -


Naturområden

Naturen har genomgått en hel delförändringar både på gott och ont.

Landskrona har under de senaste decen-nierna fått flera naturreservat. Vensbackafall, Hilleshögs dalar, Glumslövsnaturvårdsområde och Gråen har inrät-tats av länsstyrelsen. Reservatet norr omSaxåns mynning i havet är egentligen ett"naturminnesmärke" och det bildades re-dan på 1950 talet. Nu pågår ett intensivtarbete för att bilda ett naturreservat förLundåkrabuktens strandängar ochgrundområden. Det finns också två kom-munala naturreservat, Exercisfältet mitt istaden och Kvärlövs naturområde längsSaxån. I naturreservaten finns bestäm-melser som är till för att natur- ochrekreationsvärdena ska behållas. Naturre-servaten har också en skötselplan för hurnaturen ska skötas.Om man studerar gamla kartor och flyg-bilder kan man konstatera att det på sättoch vis har blivit mer naturmarker i kom-munen. Marginella och svårbrukade jord-bruksmarker har lämnats och naturen harfått övertaget. Det har blivit mer träd ochbuskmarker på gott och ont. Den biolo-giska mångfalden minskar när naturbe-tesmarker växer igen och förbuskas. Trädoch buskar på före detta åkermark gerdäremot mer natur. Det har blivit fler al-léer under de senaste decennierna. Tyvärrär många pilevallar med stubbapilar påfallrepet på grund av hög ålder. De gamlalite murkna träden har gott om håligheteroch andra skrymslen för fåglar, fladder-möss och allehanda insekter. De senasteårtiondena har det också anlagts dammaroch våtmarker i jordbrukslandskapetmed syftet att berika naturmiljön och re-ducera kväve- och fosforbelastningen påvattendragen och havet. Det har även an-lagts många dagvattenmagasin somförutom att ta hand om dagvattnet blir tillnytta för fåglar, grodor och insekter.Även om det blivit mer naturmarker ikommunen har det skett en trivialiseringav naturen. De blomrika markerna harminskat i areal och många växter har min-skat eller försvunnit helt. Orsaken är of-tast att hävden - bete eller slåtter har upp-hört, då växer markerna igen. En starktbidragande orsak till trivialiseringen avnaturmarkerna är också att tillgången pånäringsämnen har ökat kraftigt i stort settöverallt. När tillgången på näringsämnenökar tar de konkurrensstarka växternasom t. ex. stora bredbladiga gräs,brännässlor, maskrosor och hundkexöver och tränger bort de mindre smalbla-diga gräsen och blomväxterna. Det kanske genom att handelsgödsel hamnar ut-anför åkerkanten i vattendrag som sedanöversvämmar låglänta marker. Det sker

också en kontinuerlig tillförsel av närings-ämnen från luften.

Säbybäcken ser ljuset

Allt sedan början av 1990-talet har mångai stadshuset närt en dröm om att om-vandla Säbydiket vid stadens norra randtill ett natur- och rekreationsområde.Tanken var att det ska gå att vandra längs

bäcken från havet till västkustbanan ochgärna längre. En del av visionen har blivitverklighet vid Kopparhögarnas kolo-niområde. Där har "diket" krökts till, debranta kanterna släntats ut, en damm hargrävts, buskar och träd planterats och liteängsmarker har anlagts.Under 2013 har flera förvaltningararbetat med att projektera och gestalta entotal omvandling av den nedre delen avSäbybäcken från Helsingborgsvägen nertill Erikstorpsvägen på en sträcka av ca 1km. För närvarande rinner bäcken framunder mark i kulvert på en sträcka av ca600 m. Kulverten ska brytas upp och Sä-bybäcken ska åter få rinna fram i ljuset.Bäcken ska få ett svagt slingrande loppner mot havet. Tanken är att skapa ett såkallat tvåstegsdike med en liten distinktfåra för normala flöden. När det sedanregnar och bäcken får mer vatten finns enbredare fåra där vattnet kan breda ut sig.En fördel med dessa "översvämningszo-ner" är att en del av näringsämnena ochslammet kan stanna på land och inte nårhavet. Bäcken ska kantas av naturmarkeroch vandringsstigar.

Kornsparven är ett exempel på en art som i storthar försvunnit från jordbrukslandskapet.

- 16 -


Fåglar

Det är viktigt med kontinuitet i miljöövervakning. Övervakning-en ska ske med samma metoder och över en lång tid för att even-tuella förändringar i miljön ska kunna upptäckas. Övervakningav naturen genom att övervaka antalet flyttfåglar, fåglar i jord-brukslandskapet, växter i betesmarker och förekomst av vildbinkan ge indikationer på att något håller på att ske. Vid långa ochkontinuerliga mätningar av såväl kemiska som biologiska förhål-landen har man möjlighet att få tidiga indikationer på att någothåller på att hända.Fåglar är lätta att observera och övervaka. Vid Falsterbo fågel-station håller man koll på antalet flyttande fåglar och genomförringmärkning på ett standardiserat sätt. Då kan man se om detsker några förändringar i antal flyttande fåglar och om några ar-ter ökar eller minskar. Det blir möjligt att dra slutsaser om detsker några förändringar i miljön.Landskrona stad deltar i den nationella vinterfågelräkningen.Runtom i landet genomför ornitologer räkningar av vinterfåglarpå ett standardiserat sätt. Tjugo förutbestämda platser besöksoch alla fåglar som observeras under fem minuter noteras. Pro-ceduren upprepas år efter år. Då kan man se om det sker någraförändringar. Naturligtvis beror resultatet mycket på hur vinternär och den aktuella dagens väder. Kontinuerliga mätningar göratt förändringar kan upptäckas. I Landskrona kan konstaterasatt mängden "svartfåglar" minskat vid deponin men ökat vidstubben efter majsodlingar. På senare år har det observerats flerhavsörnar än för tio år sedan. Det samma gäller den vitkindadegåsen, numera kan man observera stora flockar på strandängar-na i Lundåkrabukten. Spännande är att det alltid finns en storflock med skäggdopping vid Fortuna under vintern. Varförfinns de alltid just där?I det kommunala naturreservatet i Kvärlöv inventeras häckfåg-lar årligen. Där kan konstateras att gulsparven har försvunnit,lövsångaren minskat något, medan gransångare och ringduvaökat. Stare, talgoxe och blåmes har ökat beroende på att fågel-holkar har satts upp i området.

Råkan är en spännande fågel i miljöövervakningssammahang.Den var en typisk jordbruksfågel, karakteristisk för den skånskalandsbygden. Den minskade katastrofalt på 1960-talet beroendepå miljögifter inom jordbruket. Därefter har den sakta återhäm-tat sig. Intressant är att råkan har ändrat vanor, den har flyttat intill stan. Landsbygden har nästan övergivits utom för födosöknär det vankas något matnyttigt. Har det blivit sämre ijordbrukslandskapet eller bättre i stan kan man undra. I kommu-nen finns det ca 1200 par råkor och bestånden är rätt stabila. Sis-ta räkningen gav dock 11% färre individer trots en mild vinter.

Råkan har ändrat sina vanor och flyttat in till staden.

Vitkindade gäss har blivit vanligare under senare år.

Miljöaktiviteter under jubileumsåret

- 17 -


Videofilm om Landskronas naturMiljöförvaltningen har med stöd avmedel från den Lokala Naturvårds-satsningen (LONA) producerat enfilm om kommunens naturområden.Filmen är 15 minuter lång och ärgjord av Johan Hammar. Tankenmed filmen är att visa på några avde finaste naturområden som finnsi och runt staden samt inspirera tillupptäcktsfärder i markerna.

Det går bra att gratis beställa enDVD-skiva från miljöförvaltningen ([email protected]). Filmen kan visas fritti t ex skolor, på allehanda sammankom-ster och privat. Filmen är till för att spri-das och ses av alla intresserade. Filmenkan även hittas på youtube om man sökerpå: "naturen i Landskrona".Landskrona har Öresund till granne i väs-ter och det storskaliga jordbrukslandska-pet omgärdar staden i övriga vädersträck.Staden har många vackra parker ochgrönområden att njuta av. Det är enkeltatt ta sig runt i staden och ut i landskapetbåde till fots och med cykel. Flera natur-områden kan man även nå med buss ellerpågatåg.

Filmen presenterar följande områden:

Exercisfältet mitt i staden är den sistaresten av Landskrona norra fälad och ettkommunalt naturreservat. Fältet har enbrokig historia och har använts till lite avvarje som till exempel flygfält, golfbana,millitärt övningsfält och motorcrossbana.Men om vi bortser från ekarna så kan vifå en förnimmelse för hur utmarkernatedde sig förr i tiden då kor och får betadede marker som inte dög till åker.

Hilleshögs dalar är ett naturreservatsom ligger ca en mil norr om Landskronacentrum och man kan fotvandra ellercykla hela vägen dit längs havet. De mäk-tiga dalarna och branta kusterna bildadesunder inlandsisens avsmältning. Kust-branterna är uppbyggda av lösa materialsom sand och lera och havet gnager stän-

digt på branterna. På stränderna finns detgott om tegel som minner om tegelbruk-sepoken.

Lundåkrabukten är svårtillgängligt menär ett eldorado för fåglar under alla årsti-der. Det finns dock några fågeltorn därman kan beskåda det rika fågellivet.Strandängarna mellan Saxåns utlopp ihavet och skjutbanan är naturreservat.Det finns nu planer på att skydda helaLundåkrabukten som reservat. Det är un-der sensommaren och hösten det är somfågelrikast. Under hösten kan 1000-talsgäss rasta på ängarna. Bland andra fram-trädande fåglar kan strandskata, tofsvipa,skärfläcka, rödbena, många andra vadareoch allehanda änder nämnas.

Saxtorpsskogen är kommunens endariktiga skog. Den började planterades på1800-talet för att binda flygsanden.Under 1700- och 1800-talet var sanddrif-ten ett stor problem för vissa områden iSkåne. Stora ytor planterades med tall föratt hålla sanden på plats. Till att börjamed planterades mest tall men underåren har allehanda träd planterats ellerkommit in på egen hand. Det finns t o men liten bokskog. Skogen är nu populärför både friluftsliv, naturstudier och för-skoleverksamhet.

Vid Ottarp är Rååns dalgång imponera-de, den bildades under istidens avsmält-ning. I dag slingrar sig Råån makligt frambland betesmarker och åkermarker. Härfinns en rik flora med bland annat kom-munens enda växtplats för backsippa. IOttarp går berget i dagen och här kanman studera sandsten som bildades förungefär 215 miljoner år sedan i ett kargt

ökenlandskap. På fackspråk säger man attberget bildades under trias. LängsTostarpsbäckens dalgång rinner en piggliten bäck som om våren är kantad av vit-sippor och svalört.

Vid Häljarp flyter Saxån och Braån ihopoch färdas tillsammans de sista kilome-trarna ut i Öresund. Här finns rika möj-ligheter till fiske och promenader längsån. En stor våtmark anlades för ca 20 årsedan och vida vassområden har stängs-lats in för att korna ska kunna skötamarkerna. Då blir det plats för mångafåglar som vill ha öppna landskap.

Kvärlövs naturområde är ett kommu-nalt naturreservat. Från början var områ-det helt uppodlat. Men när västkustbanananlades så bildades ett naturreservat mel-lan järnvägen och Saxån. Där skapadesvåtmarker och betesmarker. Längs ånanlades en stig som man kan vandra längsmed. Några enkla bänkar och bord finnsockså för avkoppling och vila.

Rönneberga backar bör man besöka igryning eller skymning. Från bronsål-dersgravarna har man en vidunderlig ut-sikt över trakten. Har man med sig en ki-kare så kan man se att sockenkyrkornaligger tätt. De har ofta sina rötter i1100-talet. Ju tätare de ligger desto rikarebygd. På Rönneberga backar finns flera såkallade ättehögar. Högarna är gravar frånbronsåldern (1500 - 1100 f kr) där stor-män begravdes.

Kultur- och fritidsförvaltningen har an-lagt flera vandringsleder i kommunen.Kolla in www.landskrona.se/vandringsle-der.aspx för kartor, broschyrer och appar.

- 18 -


Lärdomsgiganten Sven Nilsson 1787 - 1883Under jubileumsåret 2013 anordnademiljöförvaltningen en utställning omSven Nilsson från Alfastorps by iAsmundtorps socken på Landskronabibliotek. Sven Nilsson gjorde enhäpnadsväckande resa från en litenbondby öster om Landskrona tilldåtidens intellektuella elit. Han bleven lärdomsgigant.

Sven Nilsson föddes i den lilla byn Al-fastorp öster om Landskrona år 1787.Då hade byn tre gårdar och han varyngst i en barnaskara om sex barn. Hansmor lärde honom att läsa och hans farsatte pennan i handen på honom.

Hans föräldrar Nils och Thora varfromma bönder och höll som i allabondhushåll morgon- och aftonbönoch åtminstone några psalmversersjöngs. Fadern läste högt ur bibeln menberättade också gamla sagor och annatfrån trakten. Detta gjorde stort intryckpå den unge Sven Nilsson. Han blevockså tidigt fascinerad av fåglar och gavsig ut på upptäcktsfärder i unga år.Familjen flyttade från Alfastorp till engård vid Lilla Ryckeltofta i närheten avSöderåsen. Sven visade prov på storvetgirighet och läshuvud. Efter några århade klockaren i byn lärt ut allt hankunde. Fadern fick rådet att sätta Sven ilatinskola. År 1798 11 år gammal börja-de Sven i Landskrona trivialskola ochstuderade latin, teologi och grekiska.Skolorna bekostades av det allmännaoch syftet var att eleverna skulle blipräster. Han blev flyttad till rektorsklas-sen och fick en kvalificerad utbildningoch fick också lära sig tyska ochfranska.Förutom de bokliga studierna vistadesSven Nilsson mycket ute i trakten därhan utforskade naturen och jagade. År1806 fick han sitt avgångsbetyg ochfortsatt sina studier vid LundsUniversitet.Där inleddes en lysande akademisk kar-riär. Sven Nilsson var zoolog, geolog,arkeolog, paleontolog mm. Han skrevmånga vetenskapliga böcker och arti-klar om naturvetenskap och arkeologi.

Han var aktiv forskare i mer än 70 åroch i universitetsbibliotektes arkivfinns 4 hyllmeter med dagböcker, an-teckningar och brev. Sven Nilssonkorresponderade med många kändasvenska och utländska naturforskaresom t. ex. Charles Darwin.Mest kända verk är: Skandinavisk fauna- en handbok för jägare och zoologer.Den kom ut i fyra band och omfattar2400 sidor och behandlar däggdjur,fåglar, kräldjur och groddjur samt fis-kar. Boken om fåglar finns i en faksimi-lutgåva. Den bjuder på en spännandetitt in i 1800-talets värld. Sven Nilssonbyst kan beskådas utanför Universitets-byggnaden i Lund och gravstenen finnspå Östra kyrkogården i Lund blandandra akademiska storheter.

En del av utställningen på biblioteket.

- 19 -


Konferenser under jubileumsåret 2013Under Landskrona stads 600-årsjubileum genomfördesfyra seminarier med miljöanknytning.

Naturvårdskonferens

Under våren 2013 genomfördes en naturvårdskonferens och ex-kursion till minnet av John Kraft som skulle fyllt 100 år 2012.Han arbetade som trädgårdsmästare under många år på Wei-bullsholm i Landskrona. Förutom sitt arbete där var han enhängiven amatörbotanist som genomförde många inventeringaroch studier av kniviga växtgrupper.

John var en flitig skribent och publicerade många artiklar ochflera lokala floror. Särskilt kan då "Floran i Landskrona kom-mun" nämnas. Systersonen Gunnar Söderholm berättade må-lande om Johns uppväxt och gärning. David Reuterskiöld frånEkologgruppen berättade om den sommar som han tillbringade

ute i markerna med John för att inventera och skaffa framunderlag till lokalfloran för Landskrona.

Konferensen tog också upp någ-ra andra landskronabiologersgärningar. Stig Blixt, vän ochföljeslagare till John Kraft ochden som redigerade landskrona-floran. Nestorn Arvid Nilsson,entomologen Sven Persson, na-turvårdaren Gunnar Weibull ochlärdomsgiganten Sven Nilssonfrån Asmundtorp beskrevs kort-fattat. Sven Nilsson var verksam idet akademiska Lund på1800-talet och blev en av deriktigt stora.

Det digra programmet i övrigthandlade bl a om Lundåkrabuk-tens fågelliv, Landskronas parker

och havsmiljöer, arbetet med att rädda sällsynta och hotade väx-ter och djur samt naturvårdsåtgärder i Sundvik, Saxån och Sax-torpskogen. Bengt Hellerström, lantbrukare, i Annelöv, som till-delades kommunens naturvårdspris, berättade om vilkanaturvårdsåtgärder man kan göra i jordbrukslandskapet ochhemma på gården. Innan konferensen avslutades fick lantbruka-ren Sylve Tholander kommunens lantbrukspris för sitt sätt attdriva sin gård Annero som ett ekologiskt lantbruk.

Bussexkursionen började i det kommunala naturreservat i när-heten av Kvärlöv, därefter till Saxtorpsskogen och Saxån vidHäljarp. Efter en fältmässig lunch gick exkursionen till det kom-munala naturreservatet Exercisfältet, där Eivor Johansson gui-dade. Dagen avslutades med att Anna Karlberg från stads-byggnadsförvaltningen berättade om planerna på att bryta uppden kulverterade delen av Säbybäcken och göra ett natur- ochrekreationsområde längs bäcken mellan Helsingborgsvägen ochhavet.

Släktingar till John Kraft presenterar sig.

Landskrona i världen -Industrins miljöfrågor igår,idag och i morgon

Landskrona har alltid varit en betydandeindustristad och dess utveckling utgörockså en god spegelbild av synen på in-dustrins miljöarbete. Från reglering avpunktutsläpp ligger fokus idag allt merpå de produkter som tillverkas och denökande konsumtionen.

Under en 10-årsperiod från slutet av1980-talet kom Landskrona att stå i fo-kus för förändrad syn på industrielltmiljöarbete. Från att ha betraktats somnågot ofrånkomligt kostbart visademånga landskronaföretag exempel påhur minskad miljöpåverkan genom före-byggande arbete kunde stärka deraskonkurrenskraft. Ett tiotal företag del-tog i Landskronaprojektet och det ska-pades förebilder som satte staden på den

internationella miljökartan. "Landskro-na-like projects" såg dagens ljus runtomi Europa.

Under konferensen presenterades Land-skronaprojektets bakgrund och resultat,liksom den efterföljande utvecklingenkring ett förebyggande miljöarbete.Projektets mentor och idégivare, Profes-sor Donald Huisingh gav en internatio-nell utblick med Landskronakonceptetsom bakgrund. Mikael Backman ochLars Siljebratt berättade om bakgrundeni ett forskningsprojekt om förebyggandemiljöskydd som kunde realiseras iLandskrona. Andrea Hjärne Dahlham-mar föreläste om miljölagstiftningensförändring - från miljöbalken till en inte-grerad lagstiftning på EU-nivå. MikaelKarlsson, ordförande i Naturskydds-föreningen berättade om kemikaliepoli-tiken i Sverige och övriga världen.

Bland övriga programpunkter kan Lars JNilssons föreläsning om industrins roll i

klimatomställningen; Beatrice Kogg ochIris Rehnström om ansvarstagande i le-verantörskedja och socialt ansvarstagan-de samt Christer Ljungbergs exposéöver transporter och framtiden, nämnas.

Konferensen avslutades med att NSVAAB (Nordvästra Skånes vattenoch av-lopp) tilldelades kommunens miljöpris.

- 20 -


Noll-energihus - passivhus

I slutet av oktober hölls den sista kon-ferensen under jubileumsåret påLandskrona teater. Den var mer prak-tisk inriktad än övriga konferenser.Konferensen bjöd på intressanta före-läsningar om passivhusbyggande.

Föreläsare från bland annat Passivhu-scentrum, Nilan och passivhusarki-tekter fanns på plats och det gavs till-fälle att knyta kontakter. Efterkonferensen genomfördes ett studie-besök till passivhusprojektet Nattlju-set i Häljarp.Arrangemanget gjordes tillsammansmed Emrahus AB.

Miljöhistoria i Landskrona 2013

Landskrona har en mångfacetteradmiljöhistoria. På detta seminarium ladesfokus på de senaste hundrafemtio årensutveckling vilket kan kopplas till industri-alisering, luft- och vattenföroreningar,miljölagstiftning och mobilisering av lo-kalt engagemang för att mötautmaningarna.

Historien kan skrivas på många olika sättberoende på vem som skriver. På semina-riet fick olika aktörer ge sin bild av sinmiljöhistoria i Landskrona.Högni Hansson, miljöchef på Landskro-na kommun tog upp vad som händermed miljöfrågan när det uppstår en eko-nomisk kris. Exemplet var ScanDust.Erland Mårald, idéhistoriker vid UmeåUniversitet, berättade om miljöbrottets

födelse exemplifierat av BT-kemiskanda-len i Teckomatorp. Fredrik Björk, dokto-rand i miljöhistoria, gav en historisk ex-posé över sockerindustrinsmiljöpåverkan genom 150 år.Kerstin Berlman som var med och bilda-de Landskrona Miljöförening berättadeom föreningens kamp i Landskrona.Konferensen arrangerades tillsammansmed Centrum för Arbetarhistoria.

MILJÖLEDNING

- 21 -

- Landskronas miljöredovisning 2013 - Miljöledning

Varför behöver vi en hållbar utveckling?

Rainer Weich

Ett av dagens stora miljöhot är utan tvekan klimat- för-ändringarna. Temperaturmätningar visar att jorden harblivit varmare och att utvecklingen accelererar.

Vår livsstil i de rika industriländerna har till stor del bidragit tilldenna utveckling. Vi vill ogärna avstå från bekvämligheter, sta-tussymboler och resor.

En undersökning av den svenska fordonsparken visar att SUVbilar har ökat i antal under senare. år. Denna utveckling bromsarupp vårt nationella klimatmål. Trots att man kan bygga energi-snåla hus, s. k. passivhus, byggs det huvudsakligen konventionel-la småhus. När det gäller resandet, har vi aldrig någonsin förflyt-tat oss så ofta och så långt som nu. Vi talar om miljön men islutändan låter vi oss inte nämnvärt påverkas av klimathotet.

Vad blir konsekvenserna? Under hösten drog stormen Svenöver Sverige och orsakade skador för enorma belopp. Klimat-forskarna förutspår en ökad frekvens och kraftigare stormar iframtiden. Skulle prognosen besannas, kommer samhället att fåbrottas med enorma kostnader framöver. I andra delar av värl-den har den globala uppvärmningen medfört katastrofer i enhelt annan storleksordning. Det är som alltid de fattigaste somdrabbas värst och det är dessa människor som minst bidrar tillden hotfulla utvecklingen.

Vi som arbetar inom kommunen ska föregå med ett gott exem-pel. Tanken är att våra kommunala miljömål ska leda oss mot enhållbar utveckling. Ska vi lyckas, måste dock alla ta sitt ansvar.Effekterna av vårt miljöarbete, ur ett globalt perspektiv, är för-visso en droppe i havet men det är ett steg i rätt riktning. Jag hop-pas att vi även tar vår nyvunna miljökunskap med oss hem ochlåter oss påverkas i vår konsumtion och vårt transportarbete.

Glöm inte: Det finns ingen planet B.

Koldioxidhalterna i atmosfären ökar i brant takt. De flesta forskare ser ettsamband mellan koldioxidhalterna i atmosfären och den globalauppvärmningen. En omställning till förnybara energikällor gagnar en hållbarutveckling oavsett om koldioxid ligger bakom klimatförändringarna eller ej.

Stormen Sven som härjade under hösten 2013, orsakade skador för miljonbelopp. Lill Olas, Borstahusen.

Klimatmöte i Warzawa 2013Den huvudsakliga målsättningen för Sverige vid mötet i Warszawa var att enasom en tydlig arbetsplan mot den nya globala rättsligt bindandeöverenskommelsen för tiden efter 2020 som parterna ska besluta om vidCOP21 i Paris 2015. Det blev en arbetsplan, men den är tyvärr väldigt vag. EUoch flera grupper av länder som till exempel Afrikagruppen, små ö-nationer ochde progressiva latinamerikanska länderna hade velat se en tydligare väg framåtmot en ambitiös överenskommelse i Paris om två år.

- 22 -


En ljuvlig kväll i trädgårdens teckenFör tredje året i rad diplomeradesTrädgårdsgillet som ett miljömärktevent av Håll Sverige Rent.

Emeli Zeilon, FoK

Trädgårdsgillet bjöd in till miljövänligaupplevelser där du som besökare kundelära dig mer om trädgårdsarbete i sam-klang med naturen. Trädgårdsgillet har na-turligtvis sopsortering, miljövänliga toalet-ter, programblad och grön el.

Under gillets sista dag fanns möjlighet attlära sig mer om insekters betydelse i träd-gården, att göra insektshotell och gödslamed nässelvatten. Artister, föredragshålla-

re och besökare uppmanades att ta sig tillarrangemanget på ett miljövänligt sätt.

Simon Strandvik, representant från stiftel-sen Håll Sverige rent,, besökte arrange-manget och delade ut diplom. Han impo-nerades bland annat av LSR:s snyggasopkärl skyltande med "festavfall".

Karin Berglund, en av Trädgårdssverigesstörsta namn, invigde arrangemanget. Mu-siken stod Goodnight Sun för med gitar-risten Peter Tegnér i spetsen. Spelade gjor-de gruppen Cosmic Wash Over ochCaroline Leander.

Emeli Zeilon tar emot Håll Sverige Rent diplomet avSimon Strandvik.

- 23 -


Miljöfolket på studiebesökAnn-Mari Frödin

Omsorgsförvaltningens miljöhandledare ochmiljöombud besökte Kvärlövs kommunalanaturreservat.

Landskrona stads ekolog Olle Nordell guidade oss genom detkommunala naturreservatet vid Kvärlöv. Området följer i prin-cip Saxåns sträckning och kantas av en tät och frodig vegetation.Åtgärder som gynnar naturvården är bl. a fågelholkar. Nästansamtliga holkar som har satts upp har utnyttjats av häckande fåg-lar, med undantag för en av dem. Här har istället bålgetingarbyggt ett bo. I hålet kunde man se en av getingarna spana på oss.Även om dessa är större än vanliga getingar, är de inte specielltaggressiva.Jordbruksmarken norr och söder om naturreservatet odlas eko-logiskt, d v s utan konstgödsel och bekämpningsmedel. I anslut-ning till ån har man sått en ängsblandning som under sommarenväxer till blommande ängar.Man sköter området genom att slå gräset så att det är lätt att tasig fram samt beskär träd och buskar.

Efter 6660 steg (enligt min stegräknare) bjöds det på fika underträden. Vi hade även tur med vädret. Regnet började efter vi harsatt oss i bilarna för att åka tillbaka till Landskrona.

Skräpplockardagen i GlumslövIngela Lang

Sju avdelningar deltog i den gemensamma skräpplock-ardagen varav tre stycken 1-3 års och fyra stycken 4-5års avdelningar.

Innan vi gick ut och plockade skräp fick vi lite information samten karta så att inte alla avdelningar plockade på samma ställe. Videlade upp oss på olika platser i Glumslövs by.

Sedan satte vi igång. Tyvärr hittade vi ganska mycket skräp ochbarnen funderade på varför det var så. Något barn kom fram tillatt de som kastar skräp i naturen saknar fickor att stoppa skräpeti och de orkar inte bära det till papperskorgen. När vi hadeplockat färdigt samlades alla vid återvinningsstationen där vi vi-sade upp och sorterade vårt skräp.

"Skräptanten" har också en benägenhet att dyka upp denna dag.Hon bara håller på att kasta skräpet omkring sig och barnen fårlära henne att man inte får det. Vi sjunger vår skräpsång för hen-ne. "Man ska aldrig aldrig aldrig kasta papper, alltid alltid alltid plockaupp! Vi har fått våra ögon så att vi kan se och händer och fingrar de plockarvi med. Man ska aldrig aldrig aldrig kasta papper, alltid alltid alltidplocka upp!"

Innan vi skiljdes åt fick alla avdelningar ett diplom och vi gavvarandra en stor applåd för ett gott arbete.

- 24 -


.. och i AsmundtorpAnja Norstedt

På Asmundtorps förskola hade vi enskräpplockartävling. Under en helvecka plockade vi allt skräp vi kun-de hitta. Alltihop avslutades med attalla sex avdelningar samlades föratt se vem som hade plockat mest!Soporna vägdes, alla fick diplomoch tatueringar.

När allting var klart, hade vi sammanlagtfått ihop nästan 70 kg sopor. Det är klartatt alla var mycket stolta över sin insats.Medan barn och personal var som mestupptagna med att väga skräpet fick de be-sök av en uggla och en råtta från skogen.Djuren blev så glada att de äntligen hadehittat barnen som städat så fint i derasskog. Ugglan och råttan berättade att råt-tan hade skadat sig på en trasig cykel somlåg slängd i skogen och de tackade barnenför att de tagit bort allt skräp. De bådadjuren bjöd barnen på mumsig sockerka-ka. Det var en rolig vecka med en riktigthärlig dag som avslutning.

Håll Sverige Rent administrerar

Håll Sverige Rents Skräpplockardagarär en nationell kampanj mot nedskräp-ningen och ett populärt och använd-bart verktyg för kommuner som villengagera sina invånare och verksam-heter i arbetet för en renare kommun.

Håll Sverige Rents Skräpplockardagar haraktiviteter för skola och förskola, Kusträd-darna och Håll Sverige Rents Clean-Up förallmänhet och företag. Håll Sverige Rent en-dast distribuerar kostnadsfritt material tilldeltagare i Håll Sverige Rents Skräpplockar-dagar för skola och förskola.Att vara ansluten innebär att kommunen påolika sätt stöttar och uppmuntrar sinainvånare att delta i Håll Sverige Rents Skräp-plockardagar.Under 2013 deltog drygt 715 000 skräp-plockare.

Att städa stranden i Borstahusen efter decemberstormen var ingen lätt uppgift för kommunen.

- 25 -


Den positiva utvecklingen fortsätter

Under 2013 nådde antalet resor med stadsbussarnaett nytt rekord. Med totalt 2 430 414 resor överträffa-des fjolårets rekord med god marginal.

Vad är anledningen till ett ökat resande med stadsbussarna? Sä-kert spelar dagens höga driftkostnader för våra bilar en bety-dande roll i sammanhanget. Tätare turer, minskade parkerings-möjligheter i tätorten samt en ökad pendling kan vara en del avförklaringen. Bilen har kanske minskat som statussymbol, spe-ciellt hos den yngre generationen. Vi hoppas dock att ett ökatmiljömedvetande är en av anledningarna till de ökade resornamed kollektivtrafiken.

Vad gör en trådbuss i Borstahusen?

Under 2013 påbörjades ett försök med en trådbuss med utökadbatteridrift på bl. a linje 5 till Borstahusen. Den så kallade slidein-driften innebär att bussens batterier laddas upp när den körs pågator med kontaktledningar i luften, varefter bussen sedan kanköra vidare på andra sträckor med enbart batteridrift.Denna lösning ger ökad flexibilitet eftersom bussarna kan trafike-ra alla linjer inom tätorten. Den elektriska driften medför dess-utom lägre bullernivåer jämfört med gasbussarna. Dessutom fö-rekommer inga utsläpp till luft vilket är positivt för luftkvaliteten itätorten.Försöket fortsätter under 2014 och i nästa utgåva ska vi försökaberätta om utfallet. Fram till dess rullar batteribussen tyst påLandskronas olika linjer.

10 år medtrådbussarnaDet blev en solig septemberhelg. I sambandmed trådbussarnas 10-års jubileum visadeSkånetrafiken upp vår senaste trådbuss,nummer fyra i raden. Allmänheten kundedelta i en tävling, tycka till om trådbussarnamed mera.

Man firade 10-års jubileumet med att bl a bjuda påen kort provtur med den nya bussen. En veteran-trådbuss upprätthöll dessutom trafiken på linje 3.Skånetrafiken bjöd även här på en gratis provtur.

- 26 -


Cykel- och kollektivtrafiken står i centrum

Den 19 september genomförde Teknik-och Serviceförvaltningens trafikavdel-ning i samarbete med miljöförvaltning-en den årligt återkommande trafikantda-gen som är en del av den europeiskamobilitetsveckan.

Arrangemanget hade som mål att upp-mana till minskad biltrafik i städerna ochökad användning av cykel och kollektiv-trafik.

Vädret var strålande och mycket folk rör-de sig centrum. Tjänstemännen informe-rade på Rådhustorget om Landskronasgenomförda och planerade satsningar påjust cykel- och kollektivtrafik.Man informerade även om pågående ochplanerade anpassningar av busshållplat-serna inom kommunen.Genom att svara på ett antal frågor, kun-de allmänheten lämna synpunkter på kol-lektivtrafiken och stadens cykelvägar.Som tack fick alla som svarade på frågor-na en uppsättning studentcykellyktor ochdeltog automatiskt i utlottning av ett antalcykeltillbehör. Dessutom delades Lands-kronas nya cykelkarta ut till alla.Tillströmningen var stor och många hadesynpunkter, båda kritiska och positiva. Idet hela var man dock överens om attLandskrona är en bra stad att cykla i.

Cykelbarometer

Jacob Pinotti

Landskrona har profilerat sig somden kommun där man har flestcyklar per invånare.

Dagens trafiksystem står inför stora ut-maningar. Våra resmönster förändras,möjligheten till bättre energieffektivitetökar och för att Landskrona stad ska liggai framkant krävs ett fortsatt kontinuerligtarbete mot ett mer hållbart trafiksystem.

Gång, cykel och kollektivtrafik ska utgöragrunden i transportsystemet för att nå engod tillgänglighet på ett yteffektivt, ener-gieffektivt och mindre miljöbelastandesätt.

Genom att prioritera gång-och cykeltra-fik framför bilen uppnås ett mer hållbarttrafiksystem.

Som ett led i det fortsatta trafiksäkerhets-arbetet har stadsmiljöavdelningen inve-sterat i verktyg för att kunna göra cykel-mätningar som hjälper oss att planera ochutveckla viktiga cykelstråk i staden. Blanddessa mätare är två cykelbarometrar syn-liga i staden. Platserna vi valt är på destråk där vi har frekventerad cykeltrafik(Kasernplan och cykelvägsanslutning tillstationsområdet). Cykelbarometern är enform av en cykelräknestation med en di-gital informationstavla som visar antalet

cyklister som passerat en viss passage.Syftet är att motivera såväl cyklister somandra trafikanter att välja färdas med cy-kel. Statistiken finns tillgänglig på kom-munens hemsida där man kan följa dagför dag hur många som passerat de tvåbarometrarna. Statistiken används ocksåför att planera framtida cykelsatsningar.

Hyrcyklar

För första gången kunde man hyra cyklari kommunens regi. På 4 platser i stadenplacerades 5 cyklar var.

Bäst gick uthyrningen på turistbyrån ochvandrarhemmet medan intresset i Borsta-husen och vid stationen var svalare.

Vi fortsätter med cykeluthyrningen un-der 2014 och hoppas att en bättre mark-nadsföring kan öka intresset.

- 27 -


Bilpoolen blir grönare på siktStewe Roos

Teknik- och serviceförvaltningen administrerar Lands-krona stads fordonspark. Detta för att på ett rationelltsätt kunna optimera fordonsinnehavet och bilarnasunderhåll.

Att ökningen av antalet miljöfordon inte blivit större, beror påatt det faktiskt inte köpts in så många fordon under 2013 pga attvi väntar på resultat från "puckarna". Puckarna är elektroniskaloggar som registrerar all information om körningarna och skaligga till grund för att fastställa hur många och vilka bilar vi be-höver i bilpoolen.Tyvärr är det också så att de fordon som har köpts in i stor ut-sträckning har varit dieslar, varav mest bussar. Det finns inte nå-gon buss i önskad storlek längre dom drivs med gas. Bilprodu-centerna har lagt ner tillverkningen, bland annat pga småkvantiteter och dålig räckvidd. Under 2014 kommer ett störreantal bilar att behöva bytas ut.

Den total körsträckan och antalet bokningar uppvisar en storökning under 2013 jämfört med året innan.Bokningsfrekvensen varierade från 36% under sommarmåna-derna till 56 % övriga månader (mellan kl 07.00-18.00). Tar mansamma tidsperiod alla dagar om året så uppgår bokningsfre-

kvensen till 36%. Detta kan anses som en hög boknings-frekvens. Bilarna har sammanlagt körts 142 790 km och har varitbokade 23 458 timmar men tyvärr har den faktiska bokningsti-den överskridits i stor utsträckning i samband med att bilarnainte har lämnats tillbaka i tid. Vi väntar oss helt andra siffror un-der 2014 i samband med en komplett översyn av bilpoolen.

Det körs många mil medprivatbil i tjänstenI miljöpolicyn för Landskronastad är ett delmål inom trans-porter att körningar med egenbil i tjänsten ska minskas ochbilpoolen utnyttjas i större ut-sträckning.

Körningar med egen bil i tjänstenunder 2013, översteg med en fak-tor >3 den totala körsträckan förbilpoolen.

Målet med bilpoolen är att kunnatillhandahålla miljömässiga ochsäkra bilar. För bilpoolens utveck-ling är dessutom en hög utnyttjan-degrad avgörande.Vid körning med egen bil i tjäns-ten, har man ingen kontroll överom bilen uppfyller kommunensmiljö- och säkerhetskrav.

Varför elbilar?En elmotor är nästan fyra gånger så effektiv som en ordinärförbränningsmotor. Det innebär att en bil med eldrift krävermindre energi och således ger mindre utsläpp, även om denkörs på en elmix där fossila bränslen ingår.Dessutom innebär rena elbilar nollutsläpp till luften och lågabullernivåer, vilket gör elbilen speciellt lämplig för stadsmiljön.Produceras laddningselen dessutom med hjälp av förnybaraenergikällor, kan elbilen anses vara miljövänlig.För långa körsträckor har dock dagens batterier för låg kapaci-tet. Sedan gäller det naturligtvis att kunna återvinna batteriernapå ett miljövänligt sätt.

- 28 -


Vi kör lika långt somförrBensinpriset och andra kostnadshöjningartycks inte ha någon större betydelse för hurlångt vi kör med våra privata bilar.

Statistiken visar att antalet körda kilometer i Lands-krona med privata bilar mellan 1999 och 2012 uppicktill omkring 5500 km per invånare och år. Under se-nare år kan man ana en svag minskning.I jämförelse med Sverige ligger vi i kommunen dockunder det svenska genomsnittet. Det är inte så kons-tigt, eftersom körsträckorna i glesbygdskommuner-na är betydligt högre än i tätorterna vilket driver uppgenomsnittet. Även för Sverige minskar den ge-nomsnittliga körsträckan något under senare år (datafrån miljömålsportalen).Med tanke på satsningar på kollektivtrafiken i Skåneoch den allmänna kostnadsökningen i samband medbilkörning borde man har kunnat vänta sig enminskad bilanvändning.

Våra senaste tillskott på elbilssidan. Kommunens utkörning av post sker numera med två elbilar.

Klimatfond för miljö-anpassade transporterSom en del av satsningenpå ett miljövänligt trans-portarbete, införde Lands-krona stad en klimatfond.

Tjänsteresor som baseras påfossila bränslen ska avsättapengar till den kommunalaklimatfonden med 4 % av

resekostnaden. Exempel påsådana resor är flyg- ochbåtresor, resor med bensin-och dieselbilar.Fondpengarna ska i sin turinvesteras i åtgärder somminskar klimatpåverkan isamband med kommunenstransportarbete.

- 29 -


Ekologiska livsmedel och mätning av matsvinnetCharlotte Hansson

Landskrona stads satsning på eko-logiska livsmedel visar en tydlig ök-ning under 2013 mot förgående år.

Ekologisk livsmedel

Men än så länge har vi långt kvar till kom-munens miljömål där andelen ekologiskalivsmedel till år 2020 ska uppgå till minst50%.

Personalen inom kosten har under alladessa år helhjärtat arbetat med

kommunens miljömål. Vägen dit har varitkantad av en del problem. Ibland har le-verantörerna inte kunnat leverera tillräck-liga mängder ekologiska livsmedel. Attekologiska livsmedel ibland har kostatmer än dess konventionella motsvarighe-ter är ingen nyhet. Man har ändå lyckatpussla ihop budgeten. Jag tycker att vi kankänna oss stolta när vi under 2013 haruppnått mer än 24% ekologiska livsme-del.Andelen etiskt märkta livsmedel uppgickunder 2013 till 2,3% vilket kan jämförasmed 0,9% under 2010.

Matsvinnet

För första gången har man nu ett verktygmed vars hjälp man kan kvantifiera mats-vinnet i olika kommunala inrättningar.

I dataprogrammet Qlickview registreras,sammanställs och redovisas data från ser-veringarna och elevernas matavfall. Un-der hösten gjordes den första samman-ställningen av matsvinnet i dekommunala skolorna.

Man registrerade matsvinnet som upp-stod i serveringen, eftersom mat som harvarit framme inte får serveras igen. Ävenmängden matrester från elevernas tallri-kar registrerades och utvärderades.

Vår målsättning är att det totala matsvin-net maximalt får uppgå till 3%.

I figuren sticker Dammhagskolan ut.Matsvinnet med över 12% kan i dagslägetinte förklaras. Vi ska fortsätta att under-söka varför matsvinnet varierar mellanskolorn. Redan nu har vi funderat på oli-ka åtgärder för att komma åt problemet.Vi återkommer med flera resultat i nästamiljöredovisning.

Matsvinnet i Landskronas skolor underhöstterminen 2013. Matsvinnet avser matrester iprocent av den upplagda maten som har slängtsefter måltiden.

Matsvinnet ur ett nationellt perspektivMedvetenheten om matsvinnetsbetydelse för miljön behöver ökahos olika aktörer för att minskamängderna mat som slängs ionödan. Naturvårdsverket samar-betar med Livsmedelsverket ochJordbruksverket i ett treårigt re-geringsuppdrag för att minskamatsvinnet.

Den svenska livsmedelshanteringensvarar för en stor del av vår totala miljöpåverkan. Till exempelstår den för cirka 50 procent av den totala övergödningen och20-25 procent av den totala klimatpåverkan. Livsmedelspro-duktionen ger också upphov till spridning av gifter, bland an-nat bekämpningsmedel. Livsmedelssektorn är också en av demest vattenkrävande sektorerna.

Onödigt stor miljöbelastning

Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- ochkonsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelast-ningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matav-fall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vidtillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restaurangeroch storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierarsvinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan.

En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2010 visar attdet uppkommer ungefär en miljon ton matavfall per år i helakedjan. Då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Hushållen sva-rar för den absolut största delen, i storleksordningen 670 000ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person och år eller 0,8 kg ma-tavfall för en familj på fyra personer varje dag. Kartläggningenhar gjorts av SMED.Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvararutsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det motsvararcirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.Att minska matsvinnet och öka resurshushållningen i livsme-delskedjan är ett prioriterat område i den nationella avfallspla-nen och i det avfallsförebyggande programmet.

Ekologiskt ökar kostnaderna

Om Landskrona stad i dagsläget ökar andelen ekologiskt matfrån nuvarande 24% till 50%, kommer merkostnaden att upp-gå till ca 3 miljoner kronor årligen, räknad i dagens penning-värde. Genom att minska matsvinnet till vårt tuffa mål på 3%kan vi spara ca 600 000 kronor årligen.Utan ett extra tillskott av pengar krävs det således flera åtgär-der för att kunna kompensera för ökade kostnader i sambanden ökad andel ekologiska livsmedel. Vårt kommunala miljömål"minst 50% ekologiska livsmedel fram till 2020" kommer attbli en tuff utmaning för kostverksamheten.

- 30 -


Vi trycker gröntStewe Roos

Digital tryckproduktion är miljövänlig eftersom varkenfilm, plåt eller starka kemikalier används. Genom atttrycka från elektroniska orginal och endast mängdenman behöver för tillfället, behövs ingen lagerhållningoch man slösar inte på papper (print on demand). In-formationen kan dessutom hållas aktuellt. En efterbe-ställning fås för samma pris. Moderna digitala tryck-pressar har en låg energiförbrukning och genererarlägre koldioxidutsläpp än traditionella tryckpressar.

Stadshuset tryckeri har helt gått över till den digitala trycktekni-ken. För närvarande disponerar man 2 pressar för färgtryck ochen svart-vit press. Finns det inga nakdelar med den digitalatrycktekniken? I så fall är det priset. Vid stora volymer är detfortfarande billigare att trycka offset.

Under senare år har dock trycksaksvolymen minskat till förmånför elektroniska media. Numera kan man även får sina veckotid-ningar tryckta på plats. En sådan digitalpress finns t ex på Stock-holms centralstation. Digitaltrycket har kommit för att stanna.

En digital tryckpress ser ut som en större fotokopieringsmaskin och fungerar påliknande sätt. Dock är tryckkvaliteten betydligt högre.

Tonerbyte i tryckpressen. Jämfört med en färgprinter är tonerkassetterna mycket större.


- 31 -

Minskad energiförbrukning i flerfamiljhus

Landskrona stads miljömål "Hållba-ra energisystem" avser bl a attenergieffektivisera kommunensbyggnader. Landskronahem ochLandskrona Energi har inlett ettsamarbete med syfte att optimalt ut-nyttja tillgängliga energiresurser.

En ojämn energiförbrukningställer till detUnder vinterhalvåret är energiproduktio-nen maximerad. Detta innebär att vär-meproduktionen i Energiknuten uppnårsin maximala kapacitet. För att ytterligarekunna öka produktionen under köldpe-rioder, måste den fliseldade hetvatten-centralen tas i bruk. Skulle värmebehovetöka ännu mer, är man tvungen att eldafossil naturgas.

Landskrona Energi är således intresseradatt inte behöva toppa sin värmeproduk-tion under den kallaste perioden på året.

En långsiktig investering

Under 2013 installerade Landskronahemen öppen grundvattenvärmeanläggningmed grundvattenåterföring samt en slu-ten bergvärmeanläggning för ett antal hy-resfastigheter i Landskrona. Bergvärme-anläggningen betjänar 329 ochgrundvattenvärmeanläggningen 128 hus-håll. Det sammanlagda djupet av samtliga34 borrhål i bergvärmeanläggningenuppgår till ca 7550 m. Med hjälp av eldriv-na värmepumpar koncentreras energin.Inkörning och optimering av systemetpågår fram till första halvan av 2014.Genom att främst utnyttja dessa upp-värmningssystem under perioder medstort värmebehov, kan Landskrona Ener-gis värmeproduktion avlastas.Under den varma delen av året sker däre-mot värmeproduktionen i Energiknutenendast med spillvärme och förnybarabränslen. Eftersom det finns en överka-pacitet under sommarhalvåret, kanLandskronahem med fördel importera

energi från kraftvärmeverket och stängaav sin elberoende värmeproduktion.Denna lösning kräver två distributions-system, vilket medför ökade investerings-kostnader. På lång sikt ett detta dock enflexibel lösning för Landskronas framtidaenergiförsörjning.Mer om Landskronas framtida energiför-sörjning i nästa utgåva av "Landskronasmiljöredovisning".

System för uppvärmningVärmepumpar bygger på princi-pen att gas som trycks ihop(komprimeras) blir varm och gassom utvidgas (expanderar) blirkall. Tänk till exempel på en cy-kelpump som komprimerar luftvarvid värme bildas. För att dettaska vara möjligt måste energi inågon form tillföras. Den skenba-ra verkningsgraden (värmefak-torn) i en värmepump kan nåupp till 500%. Tekniken i en vär-mepump är i princip densammasom i en kylanläggning. Denhuvudsakliga skillnaden mellandessa två är användningsområ-det; värmepumpar används föruppvärmning, medankylanläggningar används förkylning.

Energin tas primärt ur exempel-vis den kalla uteluften. Detta skergenom att energiinnehållet i denprocessade mängden uteluft min-skas och flyttas till annan plats,dvs inomhus (man "kramar" vär-meenergin ur uteluften varvidutelufttemperaturen sänks ytterli-gare). Naturligtvis måste en min-dre mängd energi tillföras för attdriva processen.

Berg- och grundvattenvärme

Bergvärme tar tillvara på solener-gi lagrad i berggrunden. Ur ett

borrhål i marken tas den lagradeenergin upp och förstärks av enbergvärmepump.

Fördelar och nackdelar medbergvärme:+ Miljövänligt+ Långsiktigt+ Underhållsfritt

- Kräver el

Grundvattenvärme har mångalikheter med bergvärme,sjövärme och markvärme.Skillnaden är att grundvattenanvänds som värmekälla.

Energibesparing

Tester av bergvärmesystem, ut-fört av energimyndigheten, visaratt bergvärmepumparna sparar isnitt 62 procent energi jämförtmed el eller olja. Skillnadernamellan de olika värmepumpssys-temen är dock stora och energi-besparingen varierade mellan48-70 procent.

Unikt för Landskronahems projektär dess storskalighet. Normalt ärsystem anpassade för småhus.Avskrivningstiden för system medberg- respektive grundvattenvär-me i småhus uppgår till mellan 6till 10 år.

I större system varierar avskriv-ningstiden för systemets olika de-lar avsevärt.

1.En brinevätska (glykol,alkohol) cirkulerar i enkollektorslinga och tar uppvärmeenergi från berg, mark,luft eller vatten.

2.Vid värmeväxlaren(förångaren) möter denljumma brinevätskan ikollektorslingan det iskallaköldmediet (kolväten,koldioxid) som cirkulerar ivärmepumpen. Köldmedietvärms då upp några graderoch förångas.

3.En kompressor ökarsedan trycket på det nugasformiga köldmediet. Närtrycket ökar, ökar äventemperaturen.

4.Via en värmeväxlare(kondensor) överförs värmefrån det heta köldmediet tillhusets värmesystem och isamband med det sjunkertemperaturen och köldmedietblir till vätska igen.

5.Köldmediet cirkulerarvidare. I expansionsventilensänks trycket tillbaka.Temperaturen sjunker ochköldmediet blir iskallt.Processen börjar om närköldmediet åter möterbrinevätskan frånkollektorslingan.

- 32 -


Havsresan9-11 augusti 2013

En nybyggd kopia av en brigg från 1800-talets mitt,gästade Landskrona i samband med ett arrangemangsom hade som syfte att uppmärksamma olikahavsfrågor.

Landskrona stod som värd för en workshop där anställda ochpolitiker från Skånes kommuner hade möjlighet att träffa repre-sentanter från Lunds universitet/LTH, Högskolan i

Kristianstad, Malmö högskola, Sveriges lantbruksuniversitet,SLU och World Maritime University.Teman var havs-, kust- och vattenfrågor i vid mening. Allt frånkulturfrågor över fysisk planering till teknikfrågor och riskhan-tering belystes i föredrag och utställningar. Deltagarna erbjödsdessutom inspiration och äventyr i form av en seglats på Öre-sund med briggen Tre Kronor.Personal från miljöförvaltningen deltog med en utställning omLandskronas havsmiljö.

- 33 -


Earth Day vill uppmärksamma miljöproblemKarin Warlin

Som ett led i 600-års firadet deltogLandskrona i Earth Day den 22april. I över 40 år har detta varit entradition i många länder, dock inte iSverige. Men nu hoppas vi i Lands-krona att kunna ändra på detta.

Allvar Gullstrandgymnasiet• Många elever hade under veckor tidiga-

re arbetat med miljöfrågor och hållbarutveckling och tagit fram utställningar ielevhallen om: Skräpön i Stilla Havet,överfiske, planeten jorden, solceller, bi-nas pollinering - ekosystemtjänster, ut-rotningshotade djur, miljömärkningar,miljösymboler i Landskrona. En gruppvisade en utställning om sitt projektar-bete: Vad kan en femteklassare ommiljö?

• Externa föreläsare höll föredrag.Ros-Mari Olsson berättade om Fairtra-de, Per Tunestål höll föredrag om ener-gi, Clara Mansfield från SYSAVberättade om sopsortering och RainerWeich från miljöförvaltingen berättadeom hur Landskrona arbetar mot enhållbar utveckling.

• Tävlingen bästa klimatsångtext (somutlystes i början av året) avgjordes. Vin-naren Kristian Lundberg framfördeockså sitt vinnande bidrag tillsammansmed andra elever från estetprogram-met.

• Elever från Estet college och Teknik-college höll på eftermiddagen en kon-sert med miljölåtar.

• Men många av aktiviteterna ägde rum iklassrummen i de olika kurserna somalla hade fokus på jorden den här dagen.

Några exempel:

• På lektioner i italienska fick elever i dehögre kurserna undervisa de i de lägre.De hade läst artiklar på italienska ochdessa handlade om klimatsmarta pro-jekt i världen.

• Teknikelever jämförde papperstidning-ar och digitala tidningars klimat-påverkan.

• Åk 1 elever på samhällsprogrammethöll muntliga redovisningar i projektetHållbar stad.

• Elever på språkintroduktionen lärde sigom återvinning och om allemansrätten.

• På KOMVUX hade man läst om ekolo-giska fotavtryck.

• På lektioner i samhällskunskap tog manupp globaliseringens miljöeffekter.

• Film om mode och miljö visades.• Elever med projektarbetet "smart åter-

vinning" UF-kläderinsamling samladein 180 kg kläder.

Personalen tog också tillfället i akt attöverraska eleverna med en flashmob ochtill tonerna av musikalen Hair sjöng de:

God morgon Earth Day, vi firar vår jordnästan som birthday, med engelska

ord….. :)

Vad hände mer i Landskrona?• Miljöförvaltningen uppmanade alla att

skicka in miljöbidrag till det som kallas600 Acts of Green, dessa kunde skickasin fram till sista november. Detta är endel av det världsomspännande 2 billionActs of Green, som Earth Day Net-work (den internationella earthdayorga-nisationen som inkluderar 180 länder)just nu genomför .

• Folkuniversitetet håller bl. a. i koloni-projektet och Fredrik Axwik höll före-drag om detta på SelmaLagerlöfsgymnasiet.

• Elever på bl. a. Seminarieskolan och påförskolor hade skräpplockardag dennadag.

• Skolbespisningar i staden serveradeekologisk och närodlad mat denna dag.

På alla dessa sätt bidrar nu Landskronastad att sprida Earth Day även till Sverige.Förhoppningsvis blir det nu alltfler städersom väljer att följa Landskronas exempel.

Utställningen "Miljösymboler i Landskrona".Värmeverkets skorsten CO2 (k)not ochtrådbussarna är unika för Landskrona. Elever förbereder planschutställningen om

Fukushima-katastrofen.

Elever med utställning om oljekatastrofer.Vinnande bidrag: Från höger: 1:a pris iklimatsångtävlingen: Kristian Lundberg, 2:apristagaren: Aurora Smajli och 3:e pristagarenErza Grainca.

Elev med utställning om binas pollinering - enviktig ekosystemtjänst.

Notiser

- 34 -


Släck ljuset en timmepå lördagkvällen –Earth HourLördagen den 23 mars klockan 20.30 vardet dags igen för miljontals människor attvisa sitt engagemang för miljön genom attsläcka ljuset under en timme, som envärldsomspännande signal om att ta kli-matfrågan på allvar.

I Landskrona tätort släcktes gatubelysningenklockan 20.30. Släckningen var tänkt som en på-minnelse om att Earth Hour hade inletts. Efter 3minuter tändes belysningen igen. På det sättethoppades vi kunna bidra till att många uppmärk-sammade starten på Earth Hour. Tanken medEarth Hour är ju att uppmana oss att spara ener-gi och därmed minskar vår klimatpåverkan. Var-för släckte vi inte gatubelysningen en hel timme?Gatubelysningen är alltför viktig för funktioner-na i vår stad men vi uppmanade alla att delta ikampanjen. Utanför tätorten gjordes ingen ned-släckning.Att släcka ljuset en timme under Earth Hour ären viktig signal till världens beslutsfattare om attta miljöfrågorna på större allvar. Energibespa-ringen är försumbar i sammanhanget. Förra åretsläckte mer än varannan svensk ljuset underEarth Hour tillsammans med hundratals miljo-ner människor över hela världen. Läs mer omEarth Hour på wwf.se.

Utmana dina vänner att leva merklimatsmart!

Earth Hour handlar om mer än att släcka ljuseten timme. Det handlar om att försöka leva litegrönare i vardagen. För att inspirera dig harVärldsnaturfonden, WWF, tagit fram en kul ut-maningssajt – I Will, If You Will – där kan du ut-mana vänner, politiker och andra att göra någotbra för planeten.

Bra att vetaInom Landskrona stad återanvänder vi avskrivna datorer som "bru-kardatorer". Datorer som inte används skickas vidare till rekonditio-nering och sedan vidareförsäljning via 3 step 1.

Erikstorpsvägen innan och under inledningen av Earth Hour.

- 35 -

- Landskronas miljöredovisning 2013 - Miljötillståndet

MILJÖTILLSTÅNDET

Andas bör man -luftkvalitetSedan många år tillbaka genomförs mätningar avluftkvaliteten i svenska tätorter. Mätningarna harvisat att halterna av alla allvarliga luftförorening-ar, utom ozon, minskat kraftigt sedan 1980-talet.

Förbättringarna har huvudsakligen berott på minskadeutsläpp från vägtrafik, industri och energiproduktion iSverige och utomlands. Sedan slutet av 1990-talet skerinte längre någon minskning av luftföroreningar i svens-ka tätorter. Halterna under vintern 2002/2003 var högreän på flera år. Mätningarna vintern 2002/2003 visar attnästan hälften av de svenska tätorterna har en oaccepta-bel luftkvalitet och riskerar att inte klara miljökvalitets-normerna för ett eller flera ämnen.Det är framför allt normerna för partiklar och kvävediox-id som är svårast att nå till den tid respektive norm skavara uppnådd. Även halten av VOC - skadliga organiskakolväten, här i form av bensen, kan bli svår att nå för flerakommuner. För ozon finns ännu ingen norm, men hal-terna i många tätorter överskrider det svenska miljömåletför år 2010. Det är med andra ord de fem luftförorening-arna ozon, partiklar, kvävedioxid, VOC och PAH (poly-cykliska aromatiska kolväten) som orsakar betydandeproblem för luftkvaliteten i svenska städer, medanproblemen med kolmonoxid, svaveldioxid ochtungmetaller numera på de flesta håll är små (IVL rap-port B1553, 2004).

- 36 -


Partiklar kan vara hälsofarligaVägslitaget står för 70-90% av problemet medPM10-partiklar (storlek 10 µm). Det behövs kraftigaminskningar av dubbdäcksanvändningen men ocksåandra åtgärder för att uppnå god luftkvalitet i våra stä-der.

När det gäller mindre partiklar, PM 2,5, är läget däremot bättreför Sveriges del. Dessa partiklar släpps i huvudsak ut via bilavga-ser och med nyare bilpark har det också blivit bättre rening. Detfinns många olika källor till partiklar, till exempel vägtrafiken,småskalig vedeldning men också långväga transporterade par-tiklar från övriga Europa. I många städer är halterna av partiklari luften för höga, vilket till stor del orsakas av vägtrafiken. Attexponeras för höga halter av partiklar är skadligt. Sverige haruppställda nationella miljömål för frisk luft samt miljökvalitets-normer baserade på EU-direktiv.

Landskrona

I Landskrona har halterna av luftburna partiklar kontrolleratssedan 2000-talets början. En av mätningarna görs i gaturum, därmånga människor vistas. Mätningarna visar att årsmedelvärdetför PM10 i gaturum har legat över 20 µg/m³ sedan kalenderårs-mätningar inleddes. Det innebär att Landskrona i ett trafikerat

gaturum årligen ligger under miljökvalitetsnormen på maximalt40 µg/m³ men över miljömålet på maximalt 15 µg/m³.

Svavelutsläpp minskarHöga halter av svaveldioxid kan ge besvär och luft-vägssjukdomar vid höga halter. I naturen orsakar äm-net försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark.Svaveldioxid bildas främst i samband med förbränningav kol och olja och de största utsläppen har kommitfrån bilavgaser och energiproduktion.

I Landskrona har halterna av svaveldioxid minskat kraftigt sedande första mätningarna på 1970-talet. Under senare år uppmätteshalter som bara uppgick till en tiondel av halterna i slutet av1980-talet.Förklaringen till de låga siffrorna är att svavelinnehållet i drivme-del och eldningsolja begränsades i svavellagen från 1976. ILandskrona har man satsat på att bygga ut fjärrvärmenätet, vil-ket har ersatt behovet av att värma upp bostäderna med fossilabränslen. Även förbättrad rening av svaveldioxidutsläppen frånBoliden Bergsöe och nedläggningen av Supras svavelsyrafabrikår 1967 har varit viktiga faktorer för de kraftigt minskadesvaveldioxidhalterna i Landskrona.

I Sverige har svaveldioxidutsläppen minskat kraftigt sedan 1970-talet. År 1980 lågutsläppen på cirka 500 000 ton och hade år 1990 minskat till cirka 105 000 ton.Därefter har utsläppen fortsatt minska och uppgick 2009 till cirka 30 000 ton,vilket är en minskning med 94% jämfört med 1980. Orsaken till minskningen ärframför allt förbättrad rökgasrening i stora förbränningsanläggningar och inomindustrin samt en övergång till svavelfattig olja. Ersättning av kol och olja medbiobränslen har också minskat utsläppen.

Halter (mikrogram per kubikmeter) av partiklar med en diameter upp till 10mikrometer i Landskrona. I de fall mätningar inte gjorts under hela året harkorrigering till årsmedelvärde gjorts.

Svaveldioxidhalter mellan 1995 och 2010 i tätortsluften i Landskrona.

- 37 -


KvävedioxidKvävedioxid (NO2) orsakar andningsproblem för män-niskor samt övergödning och försurning i naturen.Föroreningen kommer främst från bilavgaser samtenergi- och industriproduktion. I Landskrona har hal-terna visat en nedåtgående trend.

I Landskrona inleddes 1988 kontinuerliga mätningar av kväve-dioxid i takhöjd (urban bakgrund). Sedan 2006 utförs de även imarknivå (gaturum), eftersom de högsta halterna uppmäts igatumiljö.Mätningarna av urban bakgrund visade att medelvärdet för ka-lenderåret 2013 låg långt under miljökvalitetsnormen (avsermedelvärdet för helår). Enligt miljökvalitetsnormen får årsme-delvärdet av kvävedioxid uppgå till maximalt 40 µg/m³. Ävenden så kallade "aktiva" mätningen i gaturum visade att utsläp-pen av kvävedioxid var låga.En förklaring till minskningen är kravet på katalysatorer i bilarår 1989, där avgaserna renas och kraftigt minskar utsläppen avkvävedioxid. Kravet har lett till lägre kvävedioxidhalter i helalandet. I Landskrona har även förbättrad rening på Supras sal-petersyrafabrik och nedläggningen år 2000 bidragit till att min-ska utsläppen av kvävedioxid.

Kvävedioxid i tätortsluften i Landskrona. I de fall mätningar inte gjorts underhela året har korrigering till årsmedelvärde gjorts.

BensenBensen sprids från ett antal olika källor som ben-sinbilar, småskalig vedeldning, cigarettrök och fri-tidsbåtar. Den största källan till bensenutsläpp ärbiltrafiken eftersom bensinen innehåller bensen.

Bensen är ett flyktigt aromatiskt kolväte och uppträdersom en färglös till ljusgul vätska. Liksom andra kolvätenflyter bensen på vatten.Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Det finns i dagingen känd nivå under vilken inga effekter uppstår påmänniskor.Bensen kan ge indirekta skador på växter och material ge-nom att VOC (skadliga organiska kolväten) bidrar tillbildning av ozon.LandskronaHalterna i gaturummet närmar sig miljömålet för Sverigesom ska nås senast 2020 (1 µg/m3, helårsmedelvärde).

- 38 -


Grönsaker ochblynedfallet2013 års provtagningar visaringa samband mellan den högablybelastningen nära indu-striområde och blyhalter i sallat.Blyhalten var som högst vid enprovplats en bit bort från indu-striområdet. I grönkål däremotkan ett svagt samband skönjas.

Resultaten från tidigare grön-kålsanalyser visade däremot påtydliga samband mellan högreblyhalter i grönkål och närhetentill industriområdet. Mellan1981-2013 har medelvärdenaför bly i grönkål redovisats frånplatser nära och längre ifrån in-dustriområdet. Rekommendationen att inte äta grönkål som odlats i Landskrona tätort bör kvarstå eftersom de sista fem årens

provtagningar årligen har uppvisat blyhalter över gränsvärdet i något av grönkålsproverna. Utanför tätorten är värdena såpass låga att odling kan ske utan risk för att gränsvärdet överskrids.

Blyhalter i gräs under perioden 1987-2013. De relativt höga blyhalterna i gräs jämförtmed grönsakerna hänger ihop med att man redovisar halter per kilogram torrvikt d. v.s. att man relaterar halter till en större volym. Årsmedelvärden av samtligamätpunkter visas i bilden ovanför.

Blyhalter under perioden 1981-2013 i sallat och grönkål. Årsmedelvärden avsamtliga mätpunkter.

Metaller i gräsMiljöförvaltningen har un-der 2013 odlat gräs i krukorsom placerats ut på nioställen i kommunen. Syftetvar att mäta nedfallet avolika metaller.

Under 2013 uppmättes en ök-ning av tungmetallhalten i gräsjämfört med 2012. Det gällersamtliga tungmetaller som ana-lyserats. En jämförelse mellan1988 -2013 avseende blyhalter idet odlade gräset, visar på top-par år 2001 till 2004. De senastefyra åren har blyhalten varit

relativt låg. Under 2013 däremotökade blyhalterna jämfört med2012.

Kadmiumhalterna har minskatsedan mätningar startade medundantag för en topp under2002. Koppar har däremot haften relativt stadigt ökande trendsett över hela mätperioden, meden tydlig topp 1989.

Zink fluktuerar mycket övertidsperioden i fråga och någonklar trend för tungmetallen gårinte att se. Krom och nickeltycks under mätperioden visa ennedgående trend.

- 39 -


Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i LandskronaSedan 1988 har kontinuerliga luftmät-ningar pågått i Landskrona med syftetatt övervaka mängderna av olika metal-ler i fallande stoft samt dess spridning.I staden finns industrier med känt högaemissioner av metallhaltigt stoft. Prov-tagning utförs en gång per månad vidfyra olika mätstationer (”Hilleshög”,”Södra Bergsöe”, ”ScanDust” och”Sydpunkten” För 2013 har tillkommiten central mätplats betecknad ”Vallgår-den”. Proverna analyseras med avseen-de på sex olika ämnen (bly, kadmium,krom, zink, nickel och koppar) samt to-tal stoftmängd. Stoftet i Landskrona ka-raktäriseras av framförallt bly och zinkdå mängderna av dessa tungmetaller ärväldigt höga jämfört med andra städer.

Nedfallet av bly är som störst vid "SödraBergsöe" och "ScanDust". Nedfallet avzink är som störst vid "Sydpunkten".Mängden kadmium har tidigare varitungefär lika stor vid de tre mätstationer-na inom industriområdet ("Södra Berg-söe", "ScanDust" och "Sydpunkten"),men under 2013 har nivån varit mycketlägre vid "Sydpunkten". Mängderna avövriga tungmetaller förutom krom ärsom störst vid mätstationen "Sydpunk-ten".

Blymängderna vid de olika mätstationer-na har varierat mycket genom åren. Detfinns dock ingen tydlig trend till att dettotala nedfallet minskar. De totala ned-fallsmängderna av bly på industriområ-det (summerade värden från "ScanDust"och "S: Bergsöe") 2013 var ca 100 gångerhögre än för mätstationen "Hilleshög" inorra delen av tätorten. Mätpunkt"ScanDust" hade det högsta årsnedfalletför bly för Landskrona, det var 1460gånger högre än värdet för bakgrunds-stationen vid Vavihill i Svalövs kommun2013. Om man jämför Landskronasmaximala årsvärde med andra orter såhade Landskrona ett nedfall som var 690gånger högre än blynedfallet i Malmö2009/10. Det summerade genomsnitts-värdet för blynedfallet vid "Södra Berg-söe" och "ScanDust" under perioden1990-2013 är 154 mg/m2. För perioden1990-2000 (10 år) var det summeradegenomsnittsvärdet för blynedfallet 131mg/m2 och under perioden 2009-2013(5 år) var det 148 mg/m2. De två mätsta-tionerna ligger närmst Boliden Bergsöeoch visar att trenden inte blivit bättremed mindre nedfall under de senasteåren. "ScanDust" summerade årsvärdepå 380 mg/m2 är det högst uppmättavärdet sedan mätningarna startade 1988.

Mätpunkt "Vallgården" hade ett årsned-fall av bly som var nästan tre gånger hög-re än nedfallet för "Hilleshög", vars ned-

fall i sin tur var femton gånger högre änvid "Vavihill". Mätningarna visar att cen-trala Landskrona är utsatt för ett relativthögt blynedfall. Nedfallet här är 20gånger högre än i Malmö.

Kadmiummängderna har överlag haft enpositiv utveckling vid alla mätstationerförutom vid mätstationen "Sydpunkten"där mängderna ökade markant 2001 ochhar fortsatt vara relativt höga sedan dess.Under 2013 så har "Sydpunkten" dockett lågt värde och det är istället vidmätstationen "ScanDust" som visat etthögre värde än tidigare.

Zinkmängderna har haft en klart positivtrend vid mätstationen "ScanDust" efter2001 med betydligt lägre mängder. Dockhar zinkmängderna vid mätstationen"Sydpunkten" varierat mycket.

Nickelmängderna har blivit betydligtmindre vid mätstationen "ScanDust"från 2006 och framåt och har sedan dessvarit stabilt låga. Dock har mätstationen"Sydpunkten" haft klart förhöjda mäng-der nickel efter 2001.

Kopparmängderna har haft några tydli-ga trender. Från 1988 till 1991 var detganska höga mängder på alla mätstatio-ner, för att sedan abrupt bli mycket min-dre 1992. Denna trend höll i sig fram till2001, därefter har det åter uppmättshöga mängder.

Krommängderna följer inte någon tydligtrend för mätstationerna förutom attfram till och med 1999 var krommäng-derna högst vid "ScanDust". Från 2001och framåt har istället den största mäng-den uppmätts vid "Sydpunkten". Under2013 däremot har ungefär lika högakrommängder uppmätts på båda mätsta-tionerna.

Landskrona har en fortsatt hög belast-ning av metaller i luften och det finnsännu inga tydliga långsiktiga tendensertill minskad belastning. Det är därför vä-sentligt att fortsätta med mätningarna,dels för att kunna avläsa belastningen påmiljön och dels för att kunna se vilkaresultat som miljöåtgärder på industrier-na och på kommunala verksamheter ger.

Mätstationerna för fallande stoft.

Jämförelse med andra städer

Generellt är maxvärdena för Landskrona högre än för övriga städer. Detta är speciellttydligt för bly, vars värde är avsevärt högre än för någon av de andra städernas. Ävenkrommängderna är höga jämfört med de uppmätta värdena i Malmö och Stockholm.Värdena tagna från Stockholm avser torrdeposition utslaget över hela kommunensarea som ett medelvärde per m2 i kommunen. Det medför att dessa värden generellt ärlägre än Landskronas värden då de även innefattar stora ytor där tungmetaller inte fal-ler ner i lika stor utsträckning som de ytor som mäts i Landskrona (3 av 5 mätstationerbefinner sig i industriområdet).

- 40 -


Luftkvaliteten här och därUnder 1950- till 1980-talen var luften i Landskrona hårtansträngd av luftföroreningar. Efter att bland annat in-dustrier tvingades genomföra åtgärder och bilarna fickkatalysatorer, förbättrades luftkvaliteten successivt.Hur skiljer sig luftkvaliteten i Landskrona idag frånandra kommuner?

För att kunna jämföra luftkvaliteten i Landskrona med andrastäder i Sverige, valdes ett antal orter med en jämförbar be-folkningsmängd (t.ex. Trelleborg och Falkenberg) samt någrastörre städer i Skåne. Vavihill är en mätstation på Söderåsensom är relativt opåverkad av lokala källor och fungerar sombakgrund. Uppgifterna är hämtade från Miljömålsportalenoch grundas på mätningar från IVL.

Kvävedioxid har minskat

Under de senaste tio åren har samtliga orter haft kvävedioxid-halter som har legat under miljökvalitetsnormen för männi-skors hälsa på maximalt 40 µg/m³. Samtidigt har halterna le-gat långt över bakgrundsstationen Vavihill.

Landskrona tillsammans med Falkenberg uppvisar dock lägrehalter än övriga orter.

SvaveldioxidMiljömålet för svaveldioxid uppgår till maximalt 5 µg/m³ medavseende på svavlets försurningspåverkan. Med undantag förTrelleborg har man uppnått målet på alla orter som redovisashär. Endast Falkenberg har haft värden i nivå med bakgrunds-stationen Vavihill. Landskronas värden har varit låga men dehar varierat. I slutet av perioden hade både Helsingborg, Mal-mö och Falkenberg lägre halter än Landskrona.

PM10, mätning av partiklar i gaturum2010 upphörde Landskrona med DOAS-mätningar av PM10 iurban bakgrund, vilka rapporterades till Miljömålportalen.För att få en jämförelse av partikelnivåerna har istället halternai gaturummet undersökts. Gaturummet är den plats där be-lastningen är som högst, oftast nära en högtrafikerad gata. Så-ledes har flera orter gått över från att mäta partiklar i urbanbakgrund till mätningar i gaturum. Som jämförelse valdesBurlöv och Halmstad.

Alla orter har legat under miljökvalitetsnormen på maximalt 40µg/m³ i årsmedelvärde, men över miljömålet på maximalt 15µg/m³. Helsingborg klarade miljömålet under 2008, men deflyttade mätstationen till en ny plats 2010. Precis som Lands-krona ligger övriga kommuner kring 20 µg/m³.

MiljökvalitetsnormerNaturvårdsverket ansvarar för vägledning kring mi-ljökvalitetsnormer som rör luftkvalitet och omgiv-ningsbuller. Havs- och vattenmyndigheten ansvararför vägledning kring miljökvalitetsnormer som rörvattenkvalitet.

Utvecklingen av miljökvalitetsnormer

Det nya med miljökvalitetsnormer var att regleraden kvalitet på miljön som ska uppnås till en visstidpunkt. Tidigare hade man vanligtvis reglerat vilka

mängder man fick släppa ut från de enskilda källor-na.

År 2003 vidgades begreppet miljökvalitetsnorm ochfick fler betydelser, bland annat att ange den kvali-tet som bör uppnås eller de krav i övrigt på kvalite-ten på miljön som följer av vårt medlemskap i EU.

År 2010 infördes olika regler i miljöbalken om hursträngt myndigheter ska se på de verksamhetersom bidrar till att en norm inte klaras beroende påom det är en ”gränsvärdesnorm” eller en ”annannorm”.

Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att dentar sikte på tillståndet i miljön och vad människan ochnaturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltförstor skada.

Miljökvalitetsnormerna ska inte förväxlas med miljökva-litetsmål, som beskriver det tillstånd som det samlademiljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsmålen är oftastmer långtgående.

Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft ochvattenkvalitet.

Miljöövervakning i hav och vattendrag

- 41 -


Badvattenkvaliteten är braI Landskrona finns sju offentliga badplatser, fem påfastlandet och två på Ven. Kommunen ansvarar förskötsel och tillsyn över dessa och det tas badvatten-prover under sommaren. Badplatserna där prover tasunder sommaren är: Borstahusens camping, Borstahu-sen piren, Lill-Olas brygga, Ålabodarna norra, Kallbad-huset, Kyrkbacken och Norreborg på Ven.

I Landskrona är fem av sju badstränder klassade som EU-bad,vilket innebär att det genomsnittliga antalet besökare på dessabadstränder överstiger 200 personer per dag. 2013 var följandebadplatser EU-bad: Borstahusens Camping, Borstahusen Piren,Lill-Olas brygga, Ålabodarna norra och Kyrkbacken på Ven.Stränder som klassas som EU-bad omfattas av EG-direktivetmed krav på provtagning minst 3-4 gånger under badsäsongen.Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning i och med ut-givandet av föreskriften om strandbadvatten. För kommunalabad, som inte är EU-bad, är det upp till kommunen att bestäm-ma omfattningen av provtagningen. I Landskrona har de kom-munala baden haft samma provtagningsfrekvens som EU-bad.Under 2013 har Borstahusens Camping och Lill Olas bryggahaft "Blå Flagg". För att få denna utmärkelse skall vissa kriterierför vattenkvalitet, service och säkerhet vara uppfyllda, som stif-telsen "Håll Sverige Rent" presenterar.I årets badvattenprovtagning var inga prover otjänliga. Precissom år 2012 var andelen tjänliga prover 87 % och andelen pro-ver som var tjänliga med anmärkning var 13 %. Att en stor andelav proverna är tjänliga visar att badvattnet på Landskronas offi-ciella badplatser är av bra kvalitet.

Andelen prov som klassades som tjänliga med anmärkning, respektive otjänligamed avseende på bakterier. Tjänliga prov visas inte i diagrammet.

På EU-badplatserna finns information om badplatsen samt badplatsens klassificering medavseende på badvattenkvaliteten (bakterier). Badplatsens vattenkvalitet kan klassificeras enligtföljande fyra alternativ: Badplats med utmärkt-, bra-, tillfredsställande- och dåligbadvattenkvalitet. Till vänster exempel från piren i Borstahusen.

En badupplevelse mindreEfter adventsstormen 2011hade föreningen Doppingar-na renoverat sitt kallbadhus.När det var klart kom denlångvariga stormen Sven.Högt vattenstånd i kombina-tion med höga vågor förstör-de allt.

Kallbadhuset har legat på sammaplats sen 30-talet och det har häntatt det har fått ta emot smällareftersom det ligger så nära hamnin-loppet där vattnet är djupt ochvåghöjden kan bli hög. Om detkommer att byggas upp igen blirdet förmodligen en bra bit ifrånhamninloppet.

- 42 -


En sällsynt gäst i LandskronaskustvattenDenna lungmanet fångades på 37 m djup utanför Norre-borg norr om Ven av fiskebåten Äran från Borstahusen.Maneten är ca 40 cm i diameter och 2-3 kg tung.

Lungmanet (Rhizostoma pulmo, synonym Rhizostoma octopus), före-kommer i norra Atlanten och Medelhavet. Arten är ovanlig i Sveri-ge, men det händer att de driver in till Sveriges västkust med ström-mar från söder under sensommaren och hösten. Lungmaneter kansimma förhållandevis fort. De sammanväxta munarmarna har ettomfattande kanalsystem. Genom detta pumpar maneten vattenoch filtrerar ut näringspartiklar.Nässelceller finns främst vid kanten på klockan men dessa är försvaga för att kunna tränga igenom vår hud.

Saxån och BraånVattenkvaliteten i Saxån och Braån har sedan 1970-taletundersökts av Landskrona och andra kommuner somberörs av vattendragen. Som en del av kontrollen över-vakas halter av kväve och fosfor. I de södra delarna avLandskrona stad ringlar Saxån och Braån genom land-skapet. Här finner vi många växt- och djurarter ochvackra naturmarker. Dessvärre hör åarna till Sverigesmest kväve- och fosforbelastade vattendrag, vilket på-verkar livet i och kring vattnet på olika sätt. Förändradeartsammansättningar, syrebrist, igenväxning, bekämp-ningsmedel i vattendraget och vattenuttag för bevatt-ning, utgör några av problemställningarna.

Nedåtgående trend för kväve och fosfor har planat ut

Efter en period av minskade kväve- och fosforhalter finns dettecken på att minskningen har avstannat.

Fosfor

Årsmedelhalterna 2013 var nära medelhalterna under de senastetre åren för alla provpunkterna med undantag för en.

Kväve

Kvävehalterna 2013 låg i allmänhet i nivå med medelhalterna förden sista treårsperioden. Det mesta av totalkvävet utgjordes avnitratkväve, i medeltal ca 80-90 %, med undantag av Sva-lövsbäcken nedströms Svalövssjön, där den var lägre underplanktonproduktionsperioden.Ammoniumkväveandelen var vanligtvis låg i vattensystemet, iallmänhet ca 1-2 %. Många fiskarter och andra vattenlevandeorganismer är känsliga för höga halter av ammonium, specielltom pH-värdet och temperaturen är hög, vilket resulterar i att enstörre andel ammonium övergår till ammoniak.

Näringstransport till Öresund

Under år 2013 tranporterades 8 ton fosfor, 850 ton kväve och690 ton TOC (totalhalten organiska ämnen) från Saxån-Braåntill Öresund. Transporterna 2013 var betydligt lägre änmedeltransporterna för åren 1980-2012, som uppgick till 14 ton

fosfor, 890 ton kväve och 770 ton TOC. Transporten av TOCavser perioden 1991-2012.

Arealförlust

Arealförlusten för hela avrinningsområdet under 2013 uppgicktill 0,23 kg fosfor och 23 kg kväve per hektar.De högsta arealförlusterna i delavrinningsområdena för fosforoch kväve beräknades för Örstorpsbäcken.

Efter en period av stadigt minskade kväve- och fosforhalter finns det tecken påatt minskningen har upphört och kurvorna planar ut.

- 43 -


Låga till måttliga metallhalter

Analyserna av det flödesproportionella årsblandpro-vet 2013 från Saxån i Häljarp uppvisade enligt Natur-vårdsverkets bedömningsgrunder låga till måttligahalter (klass 1-3) av alla metaller i vatten. Även under-sökningen av metaller i vattenmossa visade på myck-et, låga eller måttliga halter.

Olika bekämpningsmedel kan påvisas

Totalt under 2013 registrerades 36 substanser av be-kämpningsmedel i bestämbar halt och spår av ytterli-gare 11. Av dessa är övervägande delen ingående i oli-ka ogräsbekämpningsmedel (herbicider) men ävenrester av insektsmedel (insekticider), medel motsvamp/mögel (fungicider) och nedbrytningsproduk-ter noterades. Flest substanser (26 st) noterades vidprovtagningen i juni, då också summahalten var somhögst (1,6 µg/l).

Bottenfauna

Mycket höga artantal registrerades i Braån (pkt 5) ochSaxån, pkt 16) och höga artantal i Långgropen (pkt24).Svalövsbäcken (pkt 15:2) hade ett lågt artantal och iVälabäcken vid Allarps kvarn var artantalet måttligthögt.

En rödlistad (NT) snäckart hittades i Saxån vid Saxtorp (pkt 16), där detdessutom registrerades tre ovanliga arter. Lokalen bedömdes ha ett myckethögt naturvärde. Även vid de andra lokalerna noterades ovanliga arter.Saxån vid Asmundtorp (pkt 5) bedömdes ha ett högt naturvärde, medanövriga lokaler bedömdes ha ett allmänt naturvärde.

Längs Braåns vida betesmarker har en stor våtmark anlagts mellan Häljarp och Asmundstorp.

- 44 -

- Landskronas miljöredovisning 2013 - Miljö & hälsa

MILJÖ & HÄLSA

Bly i blod hos barn minskar stadigtMot bakgrund av en relativ stor blybelastning i Lands-krona, har Yrkes- och miljömedicinska kliniken vidUniversitetssjukhuset i Lund sedan 1978 undersökthalten av bly i blod hos barn från Landskrona respek-tive Trelleborgs kommuner.

Denna obrutna rad av undersökningar vart annat år är unik.Den visar att blyhalten i blod hos barnen sjunkit sedan 1978.Detta har skett i takt med att utsläppet av bly i avgaser frånbensinmotorer gradvis minskat och upphört helt 1994, dåblyad bensin inte fick säljas längre. Bland andra bidragande or-saker kan nämnas minskade utsläpp av bly från industrier ochminskad användning av hushållskärl med blyglasyr.Stora mängder bly har använts i motorbensin fram till och med1994. En stor del av detta bly har lagrats i marken, där det stan-nar kvar under lång tid och kommer under många år framöveratt utgöra en källa till blyexponering, särskilt för barn. Man harvisat ett tydligt samband mellan sjunkande blyhalt i blod ochminskande användning av blyad motorbensin.Resultaten tyder på att blyhalten i blod börjar stabiliseras på ennivå, som ligger i jämvikt med blyföroreningsnivån i vår om-givning. År 2011 låg blyhalten i blod på ca 1/6 av nivån 1978.Det är angeläget att fortsätta att följa blyhalten i blod hos barni Landskrona.

Visste du att....

Bly kan orsaka allvarliga skador pånervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Våralungor tar upp ca 50% av blypartiklarna iluften, under förutsättning att partiklarnaär små.

Av blyet i maten absorberar vuxna ca 15%, medan barn kanta upp så mycket som 50%.

Halveringstiden för bly i människovävnad är 30–100 dagarmen det kan lagras i skelettet 6–7 år. Halveringstiden iskelettet är upp till 20–30 år. Det finns ingen säker ochacceptabel nivå av bly i blodet. Absorption av bly äruppskattningsvis 5–10 ggr mer omfattande hos spädbarnoch små barn än hos vuxna. Vuxna absorberar 5–10procent och små barn 25–80 procent av det bly de får i sig.Vuxna lagrar mer bly i benvävnad och barn lagrar mer bly imjukvävnader. upp till 99 procent av bly hos vuxna finnslagrad i skelettet.

Symptomen på akut blyförgiftning kan vara bland annatillamående, huvudvärk, magvärk, sömnlöshet ochmetallsmak i munnen. Ibland kan blyförgiftning visa sig somblåa linjer i tandköttet. Blyförgiftning i ung ålder kan orsakainlärningssvårigheter.

Bly kommer främst från lokala industriutsläpp menintransport av förorenad luft från andra områden kanförekomma.

Kan blyförgiftning vara enav anledningarna till denbristande fertilliteten och na-tiviteten bland antika romer-ska patricierätter och andrafinare adelsfamiljer? Mångaromerska kejsare blev dess-utom sinnessjuka som t.ex.Nero, Caligula, Commodus,vilket kan ha varit en följd avblyförgiftning.

Bly i det antika Rom var enbeståndsdel i vattenledning-ar (bilden till vänster), mat-kärl samt blysocker somanvändes som sötnings- ochkonserveringsmedel.

- 45 -

- Landskronas miljöredovisning 2013 - Examensarbeten

EXAMENSARBETEN

- 46 -


Effekter av en förhöjd havsnivå och höga vågor iLundåkrabuktenSituationen idag och scena-rier för framtidenSandra Ottosson och Karin Vendt, Division ofWater Resources Engineering. Department ofBuilding and Environmental Technology. LundUniversity

Sammanfattning

Denna rapport är en studie av hur extre-ma havsnivåer och höga vågor kan tänkaspåverka Lundåkrabuktens strandområ-den. Lundåkrabukten utgör ett grunthavsområde med släta bottnar, speciellt iden norra delen av bukten. Analysernabaseras på historiska data. En framtidautveckling i området förutsätter i vår ana-lys en höjning av havsnivån. Med ut-gångspunkt från Sveriges meteorologiskaoch hydrologiska instituts (SMHI) pro-gnos samt forskningsresultat från theArctic Monitoring and Assessment Pro-gram (AMAP), valdes två scenarier medhavsnivåhöjningar på 1 respektive 1,6 mfram till år 2100.

Lundåkrabukten är ett Natura 2000 om-råde där delar av området utgör naturre-servat. I området förekommer mångaskyddsvärda naturmiljöer. Några av detmest betydelsefulla utgör strandängarna iden nordligaste delen, nära Saxåns myn-ningsområde. Här finner man övervin-trande fåglar, vissa av dem hör till rödlis-tade arter. Området påverkas negativt avnärheten till E6 som löper tät intill kus-ten. Bukten är en viktig lokal för mångafiskarter samt andra djurarter.

Vattendjup och topografiska data baseraspå laserskanmetoden och tillhandahöllsav Landskrona stad och Kävlinge kom-mun samt data från Sveriges nya nationel-la höjdmodell (NNH) av Lantmäteriver-ket. Modelleringar av våghöjder(1994-2011) i Lundåkrabukten bygger pådata från Danmarks hydrologiska institut(DHI). Havsnivådata har erhållits frånSMHI samt en lång serie av data från entidigare studie av Karlsson Green ochMartinsson (2010).

En uppskattning av återkommande pe-rioder med havsnivåstigningar och höga

våghöjder bygger på en modell av Wei-bull och Gringorten. Den extrema hög-vattensituationen som rådde under no-vemberstormen 2011, där våghöjdenuppnådde 2,2 m, beräknades återkommavarje 32,5 år. En vattenståndshöjningmed 1,47 m beräknas däremot återkom-ma varje 27,5 år.

Resultat

Om man tillämpar Bruuns modell för attberäkna strandlinjens tillbakadragande iförhållande till havsnivån (1 cm vatten-ståndshöjning eroderar en strand med 1m horisontellt), kan man förvänta sig enstranderosion med flera hundra meter iLundåkrabukten.

I den nordligaste delen av Lundåkrabuk-ten kan man förvänta sig en permanentöversvämningssituation redan vid enhavsnivåhöjning med 0,75 m. En havsni-våhöjning med 1 m skulle, under extremavädersituationer, kunna medföra att vå-gor når fram till motorvägen. I simule-ringen framgår det även att erosionen va-rierar i olika delar Lundåkrabuktensstrandområden.

Återkommande vattenståndshöjningar i tiden och därmed förbundnaöversvämningar vid en uppskattad havsnivåhöjning med 25 cm år 2035.Den blå färgen avser medelvattenståndet 0,36 m. Rosa representeraröversvämmade områden vid medelvattenståndet 0,36 m och en med2-års mellanrum återkommande vattenståndshöjning med 1,47 m. Andrafärger visar översvämmade områden med längre tidsintervaller.

DMI:s prognos för havsnivåhöjningen de närmaste 100 åren frånsett eventuellalandhöjningar. Den svarta kurva visar medelvärdet medan gröna och blå ytor visarosäkerheten i prognosen globalt respektive omkring Danmark.

- 47 -


Transportintensiv verksamhetsetablering i LandskronastadEn sammanfattning av enundersökande studie om DSVRoad och kraftvärmeverket"Energiknutens" miljöeffekterEvelina Weich, Institutionen för Urbana studi-er Malmö högskola

Under 2012 togs två miljöstörandeoch transportintensiva verksamhe-ter i drift i Landskrona. Kraftvärme-verket "Energiknuten" och logistik-företaget DSV Road är transport-intensiva genom kraftvärmeverketsintransport av avfallsbaserade fast-bränslen från Norge och logistikfö-retagets lastbilstransporter inomSverige och övriga Europa.

Storskalig transportverksamhet baserassom regel på fossila bränslen och bidrartill luftkvalitetsförsämringar och buller-problem. Studien syftar till att under-söka och belysa lokala miljöeffekter avetableringarna. Insamling av empiri hargenomförts med dokumentstudier, stu-diebesök och samtalsintervjuer mednyckelpersoner från verksamheterna.En lokal negativ miljöpåverkan som or-sakas av ökade transporter, uppvägs en-ligt författaren genom användning avförnybara bränslen i kraftvärmeverket.Logistikföretaget har genom att flyttaverksamheten från Malmö och Helsing-borg till Landskrona och dess närhet tillmotorvägen, kunnat reducera körsträck-an mellan motorvägen och företaget.Däremot har värdefull åkermark för-störts genom etableringen. Vidare harlokala bullerproblem rapporterats frånenstaka fastighetsägare i anslutning tilllogistikföretaget.

Personlig reflektion

Viktigt att påminna om är att verksam-heterna som presenterades i studien harett vinstdrivande syfte, detta gäller ävenkraftvärmeverket som är en kommunalverksamhet. Kraftvärmeproduktion be-drivs i dagsläget av många kommuneroch nya verk tillkommer hela tiden. Detmedför att konkurrensen om bränsletökar, vilket kan medföra bränslebristoch förhöjda priser av förnybara bräns-len. Överdimensionerade kraftvärme-verk kan även medföra att export avenergi inte sker i önskad utsträckning. Ien sådan situation kommer verken attdrivas under sin optimala kapacitet.Jag ser DSV Road etableringen som enmöjlighet till tillväxt i staden och ett stegnärmare ett mer nyanserat näringsliv. Jag

uppfattar inte att miljöbesparing är detprimära syftet för DSV-satsningen iLandskrona utan syftet var snarare attspara tid och möjliggöra snabbare leve-ranser. Kraftvärmeverket betraktas sna-rare som en satsning för en framtida mi-ljövänligare energiproduktion, vilketanses vara ett nödvändigt ont.Som boende i Landskrona har jag inteuppfattat att verksamheternas etableringhar bidragit till många nya arbetstillfälleni staden. Troligtvis kan detta bero på attverksamheterna inte är helt nya och atttidigare anställda har följt med. DSVhade redan anställda från Helsingborg-och Malmöanläggningarna medanLandskrona Energi troligtvis till stor delutnyttjade den befintliga personalen föratt driva det nya verket. I skrivandestund befinner sig staden i ett kritisktläge då flera arbetsplatser är i farozonen.DSV-etableringen har medfört att flerapersoner har flyttat till Landskrona vil-ket ökar skatteintäkterna i en stad medmånga bidragstagare.

Författarens förslag på åtgärder

Landskrona Energis miljöpolicy beskri-ver strävan efter ett ständigt förbättratmiljöarbete. För att uppnå detta föreslåsett koncentrerat internt arbete mot enISO- certifiering som i nuläget saknas.Med hjälp av miljöledningssystem be-döms verksamheten effektivare kunnaarbeta för en reducerad omgivningspå-verkan. Landskrona Energi rekommen-deras även ställa hårdare miljökrav i la-gen om offentlig upphandling för attminimera långväga transporter av bräns-le.

DSV Road bedriver inga egna mätningarpå verksamhetens miljöeffekter vilketuppfattas som oroväckande. I intervju-erna nämns att DSV inte själva kartläg-ger verksamhetens miljöeffekter utanförlitar sig på frågeundersökningar tillåkerierna och lastbilarnas förväntadeuppfyllelse av miljökvalitetsnormer. Un-dersökningar till åkerierna bör i framti-den rimligtvis kompletteras med egnamätningar för att säkerställa uppfyllelseav miljökrav.

DSV Roads handlingskraft för vidaremiljöoptimering styrs till stor del av kon-sumtionssamhället och kundernaskonstanta efterfrågan på varor och snab-ba leveranser. Genom ekonomiska styr-medel anses DSV kunna styra kundernagenom att subventionera miljövänligatransportalternativ, vilket borde bli billi-gare för båda parter. Genom att utökaoch satsa på tjänsten DSV ECO och er-bjuda traditionella, fossildrivna trans-porter till ett högre pris, skulle kundernakunna styras mot miljövänligare trans-portalternativ.

Avslutande ord

Forskningsfrågorna om verksamheter-nas trafikmängd, miljövinster samtframtida miljöanpassning diskuteradesunder intervjuerna och jämfördes meddokumenten som studerades.

Genom kombinationen besvarades frå-gorna på ett trovärdigt sätt samtidigtsom kombinationen gav utrymme fördiskussion kring eventuella oklarheterom uppgifter och siffror som inte tyck-tes överrensstämma.

Eftersom verksamheterna är så pass ny-etablerade gick det inte att lokaliseramätningar för samtliga miljökvalitets-normer eller aktuella miljöeffekter, vil-ket påverkade frågeställningen om upp-fyllelse av miljökvalitetsnormernanegativt. DSV Roads planerade expan-dering försvårar vidare en säker bedöm-ning av framtida miljöeffekter dåutbyggnadsomfattningen är oklar. Medhänsyn till detta föreslås en komplette-ring av studien om några år för att följaupp de förväntade miljöeffekter somförutspås idag.

Tillsvidare uppmuntras en fortsatt ochkonsekvent kommunal uppföljning avluftkvalitet och bullernivåer runt verk-samheterna.

Vid tillfälle att utöka, alternativt kom-plettera studien hade med fördel egnamätningar av buller och luftkvalitetkring verksamheterna kunnat bedrivas.Med hjälp av förslagsvis stoftkort ochbullermätare hade miljökvalitetsnor-merna kontrollerats med egna mätning-ar och inte behövt förlita sig på befintligoch i detta fall, bristfällig data. Isammanhanget anses dock metodenkomplicerad då områdena kring verk-samheterna är tungt trafikerad alterna-tivt industrialiserad. Vid analys av datahade det varit komplicerat att urskilja despecifika miljöeffekter den enskildaverksamheten alstrar. Tillsvidare upp-muntras en utökning av de kommunalamätpunkterna och en fortsatt kartläg-gning av luftkvalitet och omgivningsbul-ler kring verksamheterna.

Energiknutens ledningscentral.

- 48 -

- Landskronas miljöredovisning 2013 -

Documents

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2013 · 2016-11-24 · - Landskronas miljöredovisning 2013 - Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag