Projekten har finansierats av Imerreg 111 A ~verlge Norge En grånslöst samarbete,Gränsekomminen 0stfold

Bohuslan-Dalsland ooch Nordiska MlnlsterrådetJCinu;/Nordplus Vokscn.

ISSN 1650-3368

Författare Usa Jonsson & Bodil Andersson

Projekt Kultur I Grenseland/Kulrur I Gränsland

Redaktörer Christine Fredrlksen &Sveln Norhelm

Layout och grafisk form Gabnella Kalmar

Teknisk redigering Markus Andersson

Omslagsbild Foto tagel av Lars-Erik Hammar.Foto! visar grånskummel Kmellan SVNige och Norge. Ejgde I

Bohuslan n~ra resandeboplatsen Snar~moen i Naverstad socken.

Baksidesbild ri>!O taget av Sigfrid Carlsson, BohuslAns museum FotOI visar Osloexpressen vidTorp köpcenrrum.

Uddevalla.

Tryck TH tryck, Uddevalla 2007

BOHUSLÄNS MUSEUM

Muselgatan l, Sox 403, 45119Uddevalla

tel 0522656500, rax 0522-656505 wwwbohusmu5o.5e

http:wwwbohusmu5o.5e

MOBILITET I GRÄNSREGIONEN

To ETNO LOG IS KE STUDIER OM ID ENTITET OG HISTORIE I GRENS EOMRÄDET

BOHUSLÄNS MUSEUM

RAPPORT 2007:61

Projekten har finansierats av Imerreg 111 A ~verlge Norge En grånslöst samarbete,Gränsekomminen 0stfold

Bohuslan-Dalsland ooch Nordiska MlnlsterrådetJCinu;/Nordplus Vokscn.

ISSN 1650-3368

Författare Usa Jonsson & Bodil Andersson

Projekt Kultur I Grenseland/Kulrur I Gränsland

Redaktörer Christine Fredrlksen &Sveln Norhelm

Layout och grafisk form Gabnella Kalmar

Teknisk redigering Markus Andersson

Omslagsbild Foto tagel av Lars-Erik Hammar.Foto! visar grånskummel Kmellan SVNige och Norge. Ejgde I

Bohuslan n~ra resandeboplatsen Snar~moen i Naverstad socken.

Baksidesbild ri>!O taget av Sigfrid Carlsson, BohuslAns museum FotOI visar Osloexpressen vidTorp köpcenrrum.

Uddevalla.

Tryck TH tryck, Uddevalla 2007

BOHUSLÄNS MUSEUM

Muselgatan l, Sox 403, 45119Uddevalla

tel 0522656500, rax 0522-656505 wwwbohusmu5o.5e

http:wwwbohusmu5o.5e

62 Bohusläns museum 2007:61

BILAGA 3

Frågelista 3 riktad till medlemmar av

re sa nd efo lket .

Religositet

Nc\gon tro?

ilken trol

Fö rha llandet till kyrkan- stalS eller frikyrka.

Dop. konfi rmation, vigse l. begravning.

Skola

Utbildningsnivå

När!

Varl

Hur?

Skolans anityd?

Familjens attityd?

Vad tyckte du om skolan'

Bostaden

Hur bor du Idag?

Historiken

Vad gillar du bast - resande eller fastboende?

Vem agde bostaden?

Platser

Var bodde ni?

Peka u \ pA kanan ...

Vem agde platsenl

Släkt relationer

Var knyter man nya familjeband - i vilken grupp letar du?

R~der det starlillklllnader mellan olika grupper av resande?

Vad avgör Status bland gruppen resande?

Stawss , illnader Sverige - Norge?

Klass - grupp ti llhörighet

Vilken grupp til lh6r du? Vad kallar du dig'

Rom - svensk- norsk?

'ad skil jer era grupper k ?

Norge - Sverig e

Vilket land ar mest hemma?

Hur har du paser;,! gransen'

Skillnader att vara I Norge/Sverige?

Skillnader attityder gentemot resande?

Ski llnader/likheter norska och svenska resande?

Mobilitet

Hur ser du pA resandet'

Hur sel du på mötet med majoriterskulturen?

Försörjningen

il ka yrken har du ågnat dig ~t?

~l uT försorjde sig dina förråder'

Språket

liket iir dil l huvudspråk7

Vad ,knJpr det fr~n omgl\fJ1l ngens sprak?

Vad är spec,fikt för din sprak?

Vem delar du dltl språ k medl

Hur använder du språket - Ivilka Situationer?

Skrivs det något på spraket? Kanner du till texter/dikter'

Vad betyder det för dig alt använda språket?

Fungercr det internationellt eller bara lokalt. i Sverige. i

Norge. I din5läkt?

INNEHÅLL FÖRORD ... .... .. ........... . ....... .... ..... ....... .. ...... . .. ... ........ .. ....... .... .... . .. . ..... 4

INLEDANDE DISKUSSION ... .. ................... .. ..... ........ ......... .... .. ........... 7

SVENSKA UNGDOMAR pA JOBB I NORGE .. ............. ..... .... ......... ... 10

Inl ed ning .... ... ... ................. ............ .. ... ..... .. ..... .. .... .. ... .. ... ... ... 1' 0

Varför hor arbetet gjorts? ....... ....... . ...... .. ... .. ......... .... ..... ....... 10

Vad omfattar detta arbete? . .... ... .. .... ...... ... .. . .. ... .... .. ......... .... 10

Hur hor arbetet genomförts? .. ..... ........... ... ... ...... ... .. .... . ... .... .. ll

Hur är rapporten upplagd? ..... ........ ... .. ... ..... ..... .......... . .. ... .... 1 1

Svenskar i Norg e ..... ....... .... .. .. ...... .... .... .... .... ... ........ .. ... .... ... 11

Unga vuxna i Norge ... .... ...... .. . . ........ .... ....... .. .. ..... .......... . .... 1 2

Nio ungdomar berättar .............. ... ... ................. ..... .... ........ 14

Varför hor de volt Norge? .. .. .. .... ....... ........ . ......... ... .. ............ . 15

Förhållandet till pengar ... .. ... . .......... .... .. .. .. ..... .. .. . .. ...... ... . .... 16

Vad är det för arbete ungdomarna hor? ... . .. . .... .. . ..... .. ...... ... .... 19

Hur bor de och hur får de tog i bosatd? ....... ....... ........ . ........ .... 2 1

Fritiden och umgänget .............................. .... ... .. ... ... ...... .. .. .22

Resor mellan Norge och Sverige ...... .... .. . ....... .. ........... .. .... ..... .25

Tankar om from tiden .......... .. ............ .. ... ... . .. ..... .... .. ...... ....... 2 5

Synen på Norge och norrmännen, Sverige och svenskorna .. ........ 26

Avslutande resonemang .. ........ ...... ... .......... ..... ...... .. .......... 29

Tankar om framtida studier ......... ...... ... .... ...... .. . .... ....... . ....... 31

MINORITETER ÖVER GRÄNSEN .............. .. .................. .... .... ... .. ...... 32

Undersökningen .. ....... .......... ......... .. ... ......... .. ....... ... ..... .. ..... 32

Bakgrund .......... ..... .... ........... ... .... .. ..... .......... .. ........ ............... 32

Metod och material ........ .. .. ................................... .. ............ 34

Litteratur..... .. ......... .. ....... .... ................. .... ... .......... .. ... ....... 3 4

Arkiv .. .. . ... ..... ... .. . .. .. .. ...... ... ........ ..... . .... .. .. .............. ... ...... .34

Kontakter med andra organiso tioner ............................ ..... ... .. 3 5

Intervjuer ..... ................... .. ............ ....... . ........ . .. .. .......... ... .. 3 6

Kultur ... .. .. ... .. ...... ... ...... .......... ... ..... ..... .... .. .. .... ... .. ... .... ........... 37

Id en titet ...... ........ .. .. .. ... ........ ...... .. ................................ ......... 38

Drivkrafter i umgängesvol .. .. .......... ... .......... .. ....................... 3 8

Identitet kontra nationalitet .... ... ...... ... ........ . ..... .. ...... ... ........ 3 9

Relationen till myndigheterna .......... .. .. .. ...... . ......... .............. .4 1

Mobilitet ........... ... .......... .. .......... ..... .. .......... .... ...... .... ..... ..... .. 43

Mobilitet som rörelse .... ... ... .. .. .. .. ........... ... ...... ... .. . ............... 43

Mobilitet i tanken .......... .. ............ .. ..... ... ....... .. .. ... .... ....... .. .. 46

Gränser ... ... .... ........... .... ...... ... ... ............ ... .... ................ .. .. .. .... 47

Sammanfat t ande tankar .... ........... ..... .... ...... .... ...... ..... ........ 48

Att undersöka vidare .. ....... ........ ..... . ... .. .... ..... . ...... .. ............. 5 O

ABSTRACT ..... ... .......... .... .............. .. ............ ... ....... .. .... ....... ... .. . .. .. ... . 51

SAMMENDRAG .... ..... . ........ ......... ..... .. ......... ..... .... ....... ... ........ .. ... ..... 53

NOTER .... . .. ... ............. ..... .. ............. .. ...... .. .. .. ................................... 55

REFERENSER ... ......... ....... .. ....... .. .. .... ...... .. ....... .... . ........ ... ... ... .... .. .... 56

BILAGA 1 - 3 .................... .... ... ..... ....... .............. ...... ... .... ... .......... . 60

4 61 Bohusläns museum 2007:61

FÖRORD

Grensen mellom Norge og Sverige markerer både likheter og ulikheter. Grensef0Y

ser, trafikken over gamle og nye Svinesundsbrua, veiskiltene ved den gamle toll

stasjonen ved Holtet-Vassbotten, grensevassdragene Haldenvassdraget og Stora

Le mot Dalsland, grenseovergangen Morokulien mellom Värmland og Hedmark

eller grensefestningene i Halden og Kongsvinger viser alle grensens betydning

og pävirkning i området. Riksgrensa kan berette om ulike språk, forskjellig retts

vesen og offentlig administrasjon, men også om fellesskap med lange tradisjoner

på tvers av grensa. Arbeidsvandringer, slektsbånd og vennskap og en kultur som

ofte binder norske og svenske bygder n

60 5 Bohusläns m useum 2007:6 1 Mobilitet i g ränsregionen

BILAGA 1

Frågelista 1 riktad till informanter som bor och arbetar i Oslo.

Berätta vad du heter och hur gammal dLl är'

Var bor du l Sverige? Hemma eller egN boende?

Var bor du I Norge'

Utbildning och arbete

Vad har du för utbUdning'

Var arbe.tar du'

Vad arbetar du med'

Anstä llningsform? Sch€'m a,lnhopp. regelbundet'

Dagtid. kvalIstid'

Hur länge har du arbetat i Norge'

Hur kom det $Ig att du började arbeta ljUs! Norge'

Har du haft mer än ett jobb i Norge' Vilka?

Vad har du arbetat med tidigare. i Sverige?

Vad gör du med pengarna du tjänar? Sparar du?

I s ~ fall ti ll vad'

Vilka förväntningar har du pa vistelsen I Norge'

Förväntningar när mar. gått ut skolan, Inför framtiden.

forvanrningar på att man mastc se världen?

Förväntningar om relationer?

Boende i Norge

Beskr iv din bostad i Norge. Bor du ensam eller

til lsammans med andra'

Hur fic k du tag r bostad i Norge?

Hur tar du dig mellan bostaden i Norge och arbetet'

Fritiden

Vad gör du på fritiden'

Hur ser ditr sociala 11'1 ut I Norge?

Umgås du med svenskar' Nonmån?

Har du en fast relatIon' I Sverige eller Norge?

När du är i Norge. längtar du da hem till Sverige och

vice versa?

Vad gör du när dU ~ r hemma i Sverige?

Resor mellan Sver ige och Norge

Hur ofta reser du mellan hemorten och arbersorten'

Hur brukar du resa'

Vad gor du under resan'

Hur har E6-rasel pAverkar dig och ditt resande?

Anva nde du and ra fä rd säTt pga raset?

Fra mtiden Hur tanker du dig framtiden' Kommer du att leva

och arbeta i Norge under I~ng t id fra möver'

Kan du tänka dig att bo permanent i Norg e?

Vad gör du om fem ~ r' Vad gör du om tio ~r?

Synen på nationerna

Hur ser du p~ norrmännen nu jämfört med innan du

flyttade hit'

Vilken betydelse har den nationella identiteten för dig?

Har din syn på Norge förändrats,l s~ fall hur'

Har din syn p~ Sverige för3 ndrats. i sa fall hur'

Vi lka för· respektive nackdelar ser du med an bo i

Sverige respekt ive Norge?

De siste hårene har antallet svensker som arbeider i Norge stadig 0kt. Sykep

leie og bygningsbransjen har lenge vcert hett arbeidsmarked for svensker i gren

seregionene. Oljeindustrien er en annen bransje som lokker mange svensker. An

tallet svenske ungdommer som har s0kt arbeid rundt omkring i Norge har vcert

omfattende. Det har vcert lett ä få jobb, og 10nnsnivået er h0yere enn i Sverige.

Dessuten får mange muligheten hl å reise og se nye steder og milj0er i nabo lan

det. Restauranter og butikker i Oslo er eksempler på andre arbeidsplasser som

sp0r etter svenske ungdommer. Men det kan også vcere hoteller i fjellheimen el

ler i fiskeindustrien pä Vestiandet. Noen klarer kanskje å spare seg opp penger i

sin tid i Norge hl en lengre utenlandsreise eller hl studier. Behovet for arbeids

kraft i Norge er så stort at i de seineste åra er det etablert arbeidsformidling i Vest

Sverige for å verve nye svenske r til Norge. Reisa til Oslo går smidig og raskt med

tog eller buss, og den rimelige Osloekspressen trafikkerer E6 gjennom Bohuslän

flere ganger om dagen.

Hvordan lever da de svenske ungdommene som har tatt seg jobb i Norge, og

hvordan oppfatter de sitt opphold der? I denne etnologiske forunderS0kelsen har

Bohusläns museum fått muligheten til å ta del i noen svenske ungdommers erfa

ringer og tanker, og ikke minst i hvorledes de har formidiet sitt syn på det å reise

og kryss e grenser!

Prosjektet Minoriteter over grensa

Prosjektet Kultur i GrenselandlKultur i Gränsland ga oss muligheten hl å gj0re en

forunders0kelse om taternes-/de reisendes-/romanifolkets historie i grenseområ

det. Hvorfor et prosjekt om taterne? Gjennom flere år har Halden historiske Sam

linger samlet materiale om folkegruppen, og Bohusläns museum og 0komuseum

Grenseland har gjennom flere sesonger foretatt utgravninger på en antatt boplass

for de reisende. Denne boplassen ligger umiddelbart på svensk side av riksgren

sa i Bullaren rett S0r for Halden kommune. H0sten 2007 er antatt siste sesong for

disse unders0kelsene på Snarsmon, eller "Tattarbyn" som det kalles lokalt. Dette

ga st0tet hl å se om det var ytterligere dokumentasjon å finne om denne folke

gruppas historie i grenseområdet 0stfold-Dalsland-Bohuslän.

Taterne har vcert et forfulgt folk gjennom århundrer i Norge og Sverige. Det

skremmende er at 1900-tallet har vcert det verste. Statens politikk i Norge gikk ut

på å utrydde taternes kultur og taterne som et folk. Dette ble satt i system ved å

overlate ansvaret for denne politikken hl det som etter hvert ble hetende "Norsk

Misjon blant hjemI0se". Resultatet var et helhjertet fors0k på det vi i dag viI kal

le etnisk rensking. Misjon blant hjeml0se styrte landets polihkk overfor taterne

fram hl 1989 da organisasjonen ble oppl0st. Fra siste halvdel av 1990-tallet har de

6 59 Bohuslän~ museum 2007:61 Mobilitet i gränsregionen

norske myndighetene arbeidet for å b0te på no en av de overgrep romanifolket

har vCErt utsatt for.

Alle mennesker har rett til en historie - til sin historie. Dette gjelder også tater

neo Et folk som til de grader har gjennomgått undertrykkelse, fornedrelse og sys

tematisk 0deleggelse av sin kultur, må mer enn noen annen ha behov for å få do

kumentert historien. Derfor emsker prosjektet å bidra hl en slik dokumentasjon.

Prosjektene har arbeidet på tvers av riksgrensa. Hva er mer naturlig enn å f01

ge i romanifolkets spor på deres vandringer der det å krysse riksgrensa ikke var

noen hindring, men en mulighet? Eller ä kunne få ta del av svenske ungdommers

hverdag og tanker om framtida der de bes0ker og arbeider i nabolandets hoved

stad Oslo. Det er der historien er!

Svein Norheim Christine Fredriksen

Prosjektledelsen Prosjektledelsen Halden historiske Samlinger Bohusläns museum

Kultur i GrenselandlKultur i Gränsland

Annika Sjöberg Prosjektkoordinator/-Iedere

www.ungdomsstyrelsen.se/art/0.2072.5504.00.html(2007-09-19)

www.nordjobb.net (2007-10-15)

www.hallonorden.org

www.gtm.nu/

www.rencke .com/

www.dagensps.se/a rtiele_pr in t.a spx? a rtiele10=18821 &ca tegID=236

(2007-09-18)

www.mintur.se/start/artike1. php? artieleID=38 &PHPSESSID=f8 d238cd 394ae08a983290aOf55f4a27 (2007-09-18)

www.nrk.no/nyheter/distrikt/o stfold /1.1439534 (2007-05-04)

www.nyteknik.se/art/51861 (2007-09-18)

Otryckta källor "Minoriteter över gränsen "

Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr 1999/2000:69).

Fältdagbok för "Minoriteter över gränsen" skapad under pilotstudien inom Kultur i gränsland. Förvaras hos rapportförfattaren.

Glomdalsmuseet www.glomdal.museum.no

Informanter: Resande: Informant 1 intervjuad 2007-04-24, informant 2 och 3 2007-05-11, informant 4 2007-05-28, informant 5 2007-06-28, informant 6 2007-07-10. Icke resande: Informant 7 2007-04-13, informant 8 2007-08-15, ej citerade i rapporten informant 9 och 10 2007-04-13 samt informant 11 2007-07-10) . Samtliga intervjuer är inspelade och utskrivna i sin helhet och förvaras på Halden historiska Samlinger, Halden.

Statens Melding nr. 15 200-2001 www.regjeringen.no/nn/dep/aid/Dok u men t/Pr oposisj onar-o g- mel dingar /S to rti ngsm el d ing a r /2000 20 O 1 / Stmeld-nr-15-2000-2001- .html?id=194028

www.regjeringen.no/nn/dep/aid/Dohttp:www.glomdal.museum.nowww.nyteknik.se/art/51861www.nrk.no/nyheter/distrikt/ostfold/1.1439534www.mintur.se/startwww.dagensps.se/ahttp:www.rencke.comhttp:www.gtm.nuhttp:www.hallonorden.orghttp:www.nordjobb.netwww.ungdomsstyrelsen.se/art/0.2072.5504.00.html(2007

58 7 Bohusliln:, museum 2007:61 Mobil itet i gränsregionen

Otryckta källor

Otryckta källor "Inledande diskussion"

Etnologiska ins ti tu tionen Göteborgs uni versi tet http://hum .gu .se/insti tu tioner/etnologi/ (2007-08-27)

Etnologiska institutionen Stockholms universitet www.etnologi.su.se/ (2007-08-27)

Netvcerket for Milj0 og Socio-kulturelle Forandringsprocesser www. misonet. dk/Undergrupper/mobili tet. asp (2007-08-24)

Otryckta källor "Unga svenskar i Norge"

Föreningen Norden genom Karin Södersten, Föreningen Norden i Göteborg, och Birgitta Engman, Föreningen Norden i Sverige.

Informanter: Linda, 25, butiksförsäljare; Johan, 27, lagerarbetare; Anna, 24, bitr. butikschef; Emil, 25, marknadsansvarig; Jonathan, 22, servitör; Frida, 21, truckförare; Rebecca, 24, praktikant; Theresa, 23, leveransansvarig; Maria, 22, kantinvärdinna. Intervjuerna är utförda under april - augusti 2007. Inspelningarna och utskrifterna av intervjuerna finns förvarade hos Bohusläns museum, Uddevalla.

Nordisk råd/Nordisk ministerråd, Karin Arvidsson, kommunikationschef, e-post 2007-07-31

Proffman AB, Kia Nordfeldt och Sara Gustafsson, rekryteringskonsulter. Samtal 2007-05-07

Statistisk Sentralbyrå, e-postkontakt 2007-07-27

Svenska Margaretakyrkan, Rebecca Leth, praktikant med ansvar för ungdomsarbetet och Gun Madesjö, diakon. Samtal 2007-03-26

Sveriges ambassad i Oslo, Martina Smedberg, pressekreterare, telefonsamtal 2007-05-07

www.ssb.no/emner/06/01 /innvregsys/tab-2007-06-20-05 .html (2007-0731)

www.norden2007 .fi/pu blic/defa ul t. aspx?node id=36262&con ten tlan=3 &culture=sv-Fl (2007-09-17)

INLEDANDE DISKUSSION

Syfte

Denna rapport innehåller två studier av olika grupper som verkar i gränsregio

nen mellan västra Sverige och sydöstra Norge. Den första studien ger en bild av

tillvaron för unga svenskar som arbetar i Norge. Den andra studien har resande

romer/tater i det svensk-norska gränsområdet i fokus . Gemensamt för grupperna

är att de representerar företeelser som funnits i området under lång tid. Det finns

många föreställningar om dessa grupper. Trots detta saknas aktuella studier. De

båda undersökningarna är kvalitativa pilotstudier med olika inriktningar men

med gemensamma övergripande problemställningar som begreppen kultur, iden

titet och mobilitet.

I och med att det rör sig om inledande studier visar vi på tendenser till stra

tegier i hanterandet av verkligheten. Vi vill med rapporten också visa vägar att

arbeta vidare med de frågeställningar som här tas upp, samt ge ideer till möjliga

framtida fördjupade undersökningar.

Metod

Vi har studerat livet hos två grupper på båda sidor av den svensk-norska grän

sen. De båda förstudierna behandlar ämnen som lämpar sig väl för ett etnologiskt

arbetssätt. I studierna har, i olika utsträckning, arkivarbete, deltagande observa

tion och intervjuarbete kombinerats. Valet av metoder springer ur en önskan att

förstå hur människor väljer att inrätta sitt liv och hur de ser på det samma och

världen omkring sig.! Mette Lund Andersen som studerat människor vid grän

sen mellan Danmark och Tyskland skriver: "En etnologisk unders0gelse beskcef

tiger sig med menneskers måder at indrette og forst å de res daglige liv og verden

omkring dem."2

Kultur

Begreppet kultur är återkommande i denna rapport. Detta begrepp är också den

teoretiska grunden för vårt sätt att genomföra de båda undersökningarna. Kultur

skall förstås i vid mening, som sätt att leva och tänka.3 Kultur kan uppfattas som

en ständigt pågående process, där människan finner nya synsätt när det gäller

att se på såväl nutid som dåtid.4

www.norden2007.fi/puwww.ssb.no/emnerhttp:www.etnologi.su.sehttp://hum

8 57 Bohusläns museum 2001:61 Mobil itet i gränsregionen

Identitet

Identitet är ett vittomfattande begrepp som omfattar många olika aspekter såsom

ålder, kön och social status. I föreliggande studier fokuserar vi främst på en geo

grafisk aspekt av identiteten: den nationella identiteten, samtidigt som även an

dra former av identitet diskuteras i studierna. I undersökningen av unga svenskar

är nationaliteten och deras ålder, där de befinner sig i vuxenblivandet, grunden

för själva studien. Undersökningen handlar om en grupp med en viss nations

tillhörighet som befinner sig i en annan nation och därmed urskiljer sig från om

givningen. Tanken är att se hur denna skillnad i medborgarskap tar sig uttryck.

Gruppen resande romer/tater betraktas som officiell nationen minoritet i såväl

Sverige som Norge. Medlemmar i gruppen verkar ofta i båda länderna.

Mobilitet

Mobilitet kan åsyfta såväl en fysisk förflyttning i rummet som en social rörlighet.

Mobilitet är ett begrepp, som bland annat aktualiseras i samband med diskussio

nen om en globaliserad värld. Det danska Netvcerket for Milj0 og Socio-kulturelle

Forandringsprocesser talar om detta tema: "Omfanget af transport og forflytning

af både personer, gods og informationer når år for år nye h0jder. Samtidig sker

også en stadig og hastig udvikling af mulighederne eller potentialet for transport

og forflytning, både for det enkelte individ, familien, virksomheden, institutio

nen, byen, regionen, osv. Der sker med andre ord store forandringer i, hvad der

ofte betegnes som mobilitet."s

Man talar ofta om mobilitet när det gäller till exempel klassresenärer eller an

dra grupper som möter nya förhållanden. Mötet mellan människor och kulturer

påverkar de inblandade och detta är en viktig faktor i båda studierna. " ... and be

fore we accept the idea that mobility equals cuiturai and social change or new

identites, we have to look much doser at what people learn or experience or don't

learn and experience by leaving their homes, their localities, their nations and

crossing borders."6

Gränser

Ett gränslandskap ger speciella möjligheter. Eftersom båda grupperna använt sig

av just gränsen blir den en intressant faktor i båda studierna. "Grenselandskapene

utgj0r tankevekkende alternativer til de nasjonale storsamfunnene. De har vcert

historiske m0teplasser, der har folk med forskjellige historier og identiteter lev d

sammen i århundrer och etter hvert skapt sin egen identitet, og ikke alltid i forstå

else med den statlige 0vrighet. Å vcere grenseland har normalt betydd også å vcere

periferi, og periferi-sentrum-relasjoner er sjelden ukompliserte."7

Litteratur "Minorite ter över gräns en"

Gotaas, T. 2000. Taterne . Livskamp og eventyret. Oslo .

Hammar, L-E & Lindholm, K. 2005. Snarsmon - resandefolkets boplats i Bullaren. I: Bohusläns Årsbok. UddevaUa.

Hazell, B. 2002. Resandefolket. Från tattare till traveller.

Nicklasson, J-O. 2006. Rölandaskojarna Nicklasson-Rosenqvist från "Skojareberga" I: Gränsposten Nr 58 och 59 . Medlemsblad Gränsbygdens släktforskare i Dalsland, Bohuslän och Östfold.

Pedersen, K. M. 2005. Sprog, etniciteter och identiter i den dansk-tyske grcenseregion. I: Imsen, S. (red). Grenser og grannelag i Nordens historie . Oslo.

Sjöblom, K. 1929. Vid Bullarsjöns stränder. Skildringar från norra Bohuslän. Göteborg.

Allmän aktuell gränslittetur

Danielsson, R & Gustafsson, A. (red .) 1999 . Gränsmöten. Kulturhistorisk antologi för Bohuslän, Dalsland och 0stfold. Uddevalla.

Fredriksen, C. & Norheim, S. (red) 2006. På gränsen . Svenske og norske ungdomer om identitet og tillh0righet. Mölndal

Fredriksen, C & Sjöberg, A, 2005. Ungdom i gränsbygd . I: Bohuslän . Årsbok 2004. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum, Uddevalla.

Gustavsson, A. Bohuslän Gränsland mot Norge - ett kulturmötesperspektiv. I: Bohuslän. Årsbok 2004. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum, Uddevalla.

Persson, C. 2005. Svensk-Norska Unionsupplösningen 100 år, Studiehäfte. Stencil Bohusläns museum/Föreningen Norden, projekt Ungdomar i Gränsbygd.

Persson, C. 2007. Bohusläns historia. Från inlandsis till nutid. Uddevalla.

1 9 S6 Bohusläns museum 2007:61

REFERENSER

Litteratur

Litteratur Förord och Inledande diskussion

Gustavsson, A. (red.) 2005. Kulturvitenskap i fält. Metodiske og pedagogiske erfaringer. Oslo .

Imsen, S. 2005 Grenser i nord . I: Imsen, S. (red). Grenser og grannelag i Nordens historie . Oslo.

Lund Andersen, M. 2004 GriEnsen i hverdagen - griEnsen i hovedet. Institut för griEnseregionsforskning Syddansk Universitet & Museet på S0nderborg slot .

Löfgren, O. 1999. Crossing Borders. The Nationalization of Anxiety. I: Ethnologia Scandinavica, vol. 29 .

Litteratur "Svenska ungdomar j Norge"

Bråstad K. J. 1984. Svensk innvandring til Arendalsområdet på 1800-talet. I: Migrasjon. Kattegat-Skagerrak-regionens kulturutvikling på 1800tallet . Meddelelser. Kattegat/Skagerrak-projektet, nr 7. Kristiansand.

Eliassen, S. G. 1984. "Grågjess" og "lersvensker" - svensk innvandring til Rolvs0Y ca. 1860-1900. I: Migrasjon. Kattegat-Skagerrak-regionens kulturutvikling på 1800-tallet . Meddelelser. Kattegat/Skagerrak-projektet, nr 7. Kristiansand.

Finstad, H. 1984. Svensker i Telemark og Krager0 med siErlig vekt p å innvandringen ca. 1865-1900. I: Migrasjon. Kattegat-Skagerrak-regionens kulturutvikling på 1800-tallet. Meddelelser. Kattegat/Skagerrakprojektet, nr 7. Kristiansand.

Löfgren, O. 1999. Crossing borders. The Nationalization of Anxiety. I: Ethnologia Scandinavica, Vol. 29, 1999

Nordisk pendlingskarta - Huvudrapport. TemaNord 2005 :518. Nordisk Ministerråd, Köpenhamn.

Norheim, S. 2004. Industri og handel over grensa. 1: Bohuslän. Årsbok 2004. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum . Uddevalla.

Mobilitet i gränsregionen

Oslo

Figu·r 1: Deistudierna i projektet Kultur i Gräns/and är inriktade pli BO/luslän, Dalsland och västra Värmland i Sverige samt rostfoid, Hedmark ocll Akersllus i Norge. Det markerade fältet i kartm1 visar området fdr Gränslöst samarbete / Göteborg Interreg IllA .

Den geografiska avgränsningen i dessa pilotstudier stämmer väl överens med

den region projektet Kultur i GrenselandlKultur i Gränsland verkar inom. Projektets

samarbetspartners finns från Nordiska Folkhögskolan i Kungälv och Föreningen

Norden i Göteborg i söder, till Finnkulturcentrum i Torsby, Kvinnemuseet och

Revyskolen Solbakken Folkeh0gkole i norr. Längst i väster finner vi Folio folke

h0gskole.

Vår avsikt har varit att studera vår region i sydöstra Norge och västra Sverige

genom två grupper som rör sig över denna nationsgräns.

RAPPORTENS FORTSATIA UPPBYGGNAD

Följande studier visar olika aspekter på hur individer eller grupper agerar och

förhåller sig till såväl yttre som inre gränser. I de båda följande redovisningarna

exemplifieras detta.

Först presenteras undersökningen "Svenska ungdomar på jobb i Norge", förfat

tad av Lisa Jonsson. Därefter ges en rapport från studien "Minoriteter över grän

sen", utförd av Bodil Andersson.

10 Bohusliins museum 2007:61 Mobilitet i gränsregionen 55

SVENSKA UNGDOMAR NOTER PÅ JOBB I NORGE

1 Gustavsson (2005)

För fattare: Lisa Jo nss on 2 Lund Andersen (2004)

3 www.etnologi.su.se (2007-08-27)

INLEDNING • http://hum .gu. se/i nstituti o ne r/ etnolog i (2007-08-27) 5 www.misonet.dk/ U n de rg rupper/m obil i tet.a sp (2007 -08-24)

Många känner till svenskar som åker till Norge och jobbar och att många av dessa • 6 Löfgren (1999)

är ungdomar. Den allmänna bilden som förmedlas av dessa unga är att de åker 7 Imsen (2005)

till Norge, jobbar oerhört hårt i okvalificerade yrken under en kortare period för , Se bl a www.mintur.se / sta rt/artike I. ph p?a rtiel el D=38&P H P SESSI D=f8d 23 8ed 394ae08a983 2 90a Of55f4a 27 (2007-09-18), www.nrk.no/ nyheter / distrikt/ostfoldll.1439534 (2007-05-04), http://www.nyteknik .se/att tjäna mycket pengar och finansiera resor till Thailand eller Australien. art/ 51861 (2007-09-18)

På Internet, i tidningar, radio och andra media finns många skildringar av • www.dagensps.se/ artiele_print.aspx?a rticle1D=18821 &eategl D=236 (2007-09-18) fenomenet svenskar som kommer till Norge för att arbeta.8 I media ges beskriv 10 Se bl a www.hallonorden.org, http ://www.gtm.nu/ , http://www.reneke.eom/ ningar av dessa svenskar, vad de arbetar med, skillnaden mellan arbetsmarkna 11 Begreppen ungdomar/unga vuxna används synonymt i rapporten. Ungdomsstyrelsens definition av

ungdom är personer upp till 25 år, se www.ungdomsstyrelsen .se/art/0,2072,5504,00.html (2007-09-19)derna i de båda länderna och att man tjänar bra i Norge jämfört med i Sverige. På oeh d å informanterna är upp till 27 år anser författaren att bägge begreppen är användbara . www.mintur.se är arbete i Norge ett av de mest diskuterade ämnena. På www. "Svensk arbetsrelaterad invandring till Norge beskrivs bl a av Eliassen (1984), Finstad (1984), Bråstad

(1984) och Norheim (2004)dagensps.se beskrivs svenskarna som Norges fattiga grannar i öst och den nor

13 Norheim (2004)ska tidningen Kapital citeras där svenskarna kallas gästarbetare och beskrivs

" www.norden2007.fi/p u bl ie/ defa u It.aspx?n odeid=362 62 &conte nt I a n=3&eu Itu re=sv-F I (2007-11-17)

som strävsamma och serviceinriktade. De tjänar dessutom betydligt mer än de 15 Statistisk sentralbyrå, e-postkontakt 2007-07-27

skulle ha gjort på hemmaplan och framför allt, de tar jobb som inga eller få norr16 www.ssb.no / emner/06/01 / innvregsys/ tab-2007-06-20-05 .html(2007-07-31 )

män vill ha.9 Det finns även ett antal sajter med information om hur man kan gå 17 Nordisk pendlingskarta - Huvudrapport. TemaNord 2005:518 . Nordisk Ministerråd, Köpenhamn till väga för att få arbete i Norge och många arbetsgivare och rekryteringsföretag "Smedberg, Martina, Sveriges ambassad i Oslo. Samtal 2007-05-07

annonserar på Internet.lO 19 Nordfeldt, Kia, Proffman AB, Samtal 2007-05-07 20 www.nrk.no/ nyheter/distrikt/ostfoldll .1439534

21 Samtal med Rebecea Leth oeh Gun Madesjö, Svenska Margaretakyrkan, 2007-03-26Varför har arbetet gjorts? 22 www.nordjobb.net

Ett syfte med projektet Kultur i GrenselandlKultur i Gränsland är kunskapsuppbygg 23 Karin Södersten , Föreningen Norden i Göteborg oeh Birgitta Engman, Föreningen Norden i Sverige. nad genom etnologiska dokumentationer. Bohusläns museums ansvarige för Et "Karin Arvidsson, kommunikationschef, Nordisk råd,/Nordisk ministerråd, e-post 2007-07-31 nologi/SAMDOK Christine Fredriksen har tillsammans med etnologie professor Löfgren (1999)25

Anders Gustavsson vid Institutt för kulturstudier vid Oslo universitet initierat en 26 Se bia Gotaas (2000), Hazell (2002), Nieklasson (2006) " Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (prop. 1998/99:143, bet . 1999/ 2000:studie av svenska unga vuxna som lever och arbetar i Norge. KU6, rskr 1999/ 2000:69).

" Statens Melding nr. 15 200-2001 .

Vad omfattar detta arbete? 29 www.glomdal.museum.no 30 Nieklasson (2006)

r·

Syftet med studien är att genomföra en förstudie av svenska ungdomar/unga Ur fältdagboken.31 32vuxna11, främst från västkusten, Dalsland och Värmland som reser till Norge för Hammar & Lindholm (2005) )) Ur fältdagboken _arbete. Studien vill undersöka hur dessa unga vuxna bor, vilken typ av arbete de " Smaalenenes Amtstidende fredag den 24 september 1915 . har, hur de lever och vilka framtidsplaner de har. Studien omfattar nio svenska 35 Sagt aven resande vid ett samtal. Ur fältdagboken.

unga vuxna som bor/har bott och arbetar/har arbetat i Oslo. I undersökningen " För skydd av informant oeh de som omtalas i citatet, har detta bearbetats så att personerna inte kan

ingår unga vuxna från västra Sverige men även andra delar av landet är repre identifieras avseende namn, kön och bostadsort. senterade. Studien är inriktad på ungdomar och informanterna är mellan 21 och 37 Pedersen (2005)

27 år gamla. "IFGH 4820, Dialekt- ortnamns och folkminnesarki vet Göteborg.

http:www.glomdal.museum.nohttp:www.nordjobb.netwww.nrk.no/nyheter/distrikt/ostfoldllhttp:Internet.lOwww.ssb.no/emner/06/01www.norden2007.fi/phttp:dagensps.sehttp:www.mintur.sewww.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,5504,00.htmlhttp://www.reneke.eomhttp:http://www.gtm.nuhttp:www.hallonorden.orgwww.dagensps.se/artiele_print.aspx?ahttp:http://www.nyteknik.sewww.nrk.no/nyheter/distrikt/ostfoldll.1439534www.mintur.se/stawww.misonet.dk/Uhttp://humhttp:www.etnologi.su.se

11 'i4 Bohusläns rnuseurn 2007:61 Mobi litet i gränsreg ionen

Nasjonalitet Hur har arbetet genomförts?

Romanifolket utgj0r samme etniske gruppe: "Vi er samme folk" sier informan Initialt planerades studien att utföras på de bussar som trafikerar E6 längs

tene om relasjonene mellom taterne i Sverige og Norge. I begge land er de reisen svenska västkusten upp till Oslo. Fältarbetena har i stället kommit att genomföras

de anerkjent som nasjonal minoritet. Allerede på 1500-tallet hadde romanifolket i Oslo med strukturerade intervjuer, samtal och deltagande observation. Kontak

slått seg ned i Norge og Sverige. ten med informanterna har tagits via personer som på olika sätt är verksamma

Informantene fra begge de unders0kte gruppene gir tydelig signal om at de inom Kultur i Grenseland/Kultur i Gränsland eller via organisationer som kon

helst omgår personer fra sin egen gruppe. De svenske ungdommene er noe over taktats under arbetet med studien. Majoriteten av intervjuerna har genomförts i

rasket selv over at de nesten ikke har noen norske venner. Det er noe som bare har Oslo då merparten av informanterna lever där. Information om unga svenskars

blitt slik og ikke bevisst valgt, men nasjonalitet har tydeligvis vcert avgj0rende. liv och arbete i Norge har sökts genom kontakter med svenska och norska myn

De reisende ser sin egen gruppe som trygghet, og den sammen etniske identitet digheter, organisationer, företag och föreningar via telefonsamtal, e-postkontak

binder romanifolket sammen på tvers av grensa. ter, samtal och besök mm. Även dagstidningar och Internetsidor har studerats.

Samtliga intervjuer och övrigt material kring svenska ungdomar på jobb i Norge

förvaras på Bohusläns museum, Uddevalla.Myndigheter

Bygget på lang erfaring s0ker de reisende å unngå myndighetspersoner. Dette Hur är rapporten upplagd? resulterer i bl.a. at de pr0ver å unngå å 0pps0ke lege, og skulle det bli probierner

Rapporten inleds med att sätta in dagens trend i med svenska unga vuxna i Nori skolen holdes det ofte en lav profil for å unngå diskriminering.

ge i ett historiskt perspektiv samt med en beskrivning av hur situationen ser ut De svenske ungdommene opptrer på mange måter i et ingenmannsland uten

idag. Rapportens tyngdpunkt är de intervjuades berättelser om sina upplevelser, for myndighetenes kontroll. De svenske myndighetene har overlatt kontrollen til dessa presenteras i ett antal teman. norske myndigheter, men de svenske ungdommene har liten eller ingen innsikt De avslutande resonemangen anknyter till begreppen mobilitet, gränser och i hvorledes de forholder seg til norske lover og regler. Hverdagene ruller på uten identitet i relation till de unga svenskarnas upplevelser och berättelser. Tankar at de i noen scerlig grad tenker på at de har myndigheter å forholde seg til. om teman för framtida studier presenteras.

Grenserelaterte sp0rsmål og fortsatte unders0kelser SVENSKAR I NORGE

De etnologiske unders0kelsene i prosjektet Kultur i Grenseland skildrer tendenser Svensk invandring till Norge är inget nytt fenomen P Under slutet av 1800-talet

til noe ulike strategier i håndteringen av virkeligheten for to ulike grupper som och tidigt 1900-tal var invandringen till Halden och 0stfold betydande och år 1910

med sin livsstil har egne relasjoner til den norsk-svenske riksgrensa. Studiene bodde 11 000 svenskar i 0stfold. Detta berodde till stor del på industrialiseringen

har vist at grenselandskapet gir spesielIe muligheter for de to gruppene. Disse med dess möjlighet till arbete. För den svenska gränsbefolkningen kom 0stfold

forholdene bor utforskes ncermere. ofta att fungera som en ersättning för utvandring till AmerikaP

Samarbetet mellan de nordiska länderna är djupt förankrat. År 1954 infördes

passfrihet och ett fördrag om en gemensam arbetsmarknad godkändes. Detta re

viderades 1982 då det bland annat stipulerades att arbetstillstånd inte krävs för en

nordisk medborgare som vill jobba i ett annat nordiskt land och att medborgare

från ett annat nordiskt land inte får anställas på sämre villkor än de egna med

borgarna. På det sociala området finns Nordiska konventionen om social trygg

het, vars mål är att tillförsäkra nordiska medborgare, som arbetar eller vistas i ett

annat nordiskt land, samma sociala trygghet som landets medborgare.14

Siffror från Statistisk Sentralbyrå i Norge visar att 10 117 svenska medborga

re, varav 4 825 män och 5 292 kvinnor under 30 år bor i Norge. Av dessa är 6 675

http:medborgare.14

12 Bohu,läns museurn 2007:61 Mobilitet i gränsregionen 53

under 25 år varav 3 202 män och 3 473 män.ls 2 328 personer i åldrarna 15-24 år SAMMENDRAG med nordisk landbakgrund är sysselsatta i Norge och 12 949 personer i åldrarna

25-30 år.16 Denne rapporten inngår som en del av prosjektet Kultur i Grenseland som er et Den norska arbetsmarknaden är den mest attraktiva i Norden för nordiska med samarbeid mellom museer, folkeh0gskoler, Foreningen Norden og Universitetet i

borgare och svenskarna dominerar arbetsrörelserna över riksgränser i Norden. År Oslo. Prosjektet har pågått i perioden 2005 - 2007 og er finansiert av Interreg-pro2001 var drygt 28 000 svenskar löneinkomsttagare i Norge, det vill säga de hade sjektet III A Sverige-Norge Grense10st samarbeid, Nordiska ministerrådets fond minst en löneinkomst enligt kontrolluppgifter i arbetslandet. I denna grupp syns NordPlus Voksen og Grenskomiteen 0stfold-Bohuslän-Dalsland. inte de som arbetar i ett svenskt företag även om arbetet utförs i Norge. Av de 28

Prosjektets mälsetting var å skape et kunnskapsutbytte mellom partene i regi000 löneinkomsttagarna var 13 300 personer arbetspendlare, det vill säga de som onene Bohuslän-Dalsland-Värmland-Hedmark-Akershus-0stfold. Likeledes varunder november månad haft ett lönearbete i Norge. Gränspendling kan jämföras det et mål å skape og utvikle et langsiktig samarbeid og nettverk mellom parmed långpendling och är något man väljer som ett alternativ till flyttning. Valet att tene. Prosjektet skulle skape og formidle kunnskap om grenser i et historisk- og pendla görs ofta då man har bildat familj och rotat sig på en ort och inte är benäsamtidsperspektiv. Ungdom skulle engasjeres i grenserelaterte sp0rsmål og gjengen att flytta trots ett attraktivt arbete långt från hemorten. Detta är en förklaring nom dette studere tema som livsstil, mobilitet og identitet i relasjon til nordisketill att pendling är vanligare för personer över 25 år och flyttning för yngre pergrenser. Dessuten var sp0rsmål som krig og fred i en globalisert verden viktigesoner. Av de svenska arbetspendlarna till Norge kommer majoriteten från Västra studieemner.Götalands och Värmlands län tillsammans med Stockholms länY

I prosjektet Kultur i Grenseland er to etnologiske unders0kelser gjennomf0rt:

"Svenska ungdomar på jobb i Norge" og "Minoriteter over grensa". Unders0kelUnga vuxna i Norge sene forteller om to ulike grupper som virker i grenseområdet. Begge unders0kel

sene er kvalitative pilotstudier, med ulik innretning, men med noe av de samDet visade sig vara svårt att finna myndigheter och organisationer som har kunme overgripende sp0rsmålsstillinger. Studiene arbeider med begrep som kultur,skap om eller har kontakt med de svenska ungdomarna i Norge. Svenska ambasgrense, identitet og mobilitet. Fortellingene i rapporten skildrer hverdagslivet i saden i Oslo har liten kontakt med gruppen, detta beroende på att de nordiska begge gruppene som studeres, og gruppenes forhold til den norsk-svenske grensa. samarbetsavtalen gör att svenska medborgare inte behöver gå via ambassaden Hovedansvarlige for unders0kelsene er henholdsvis Bohusläns museum, Uddevid olika frågor. Pressekreterare Martina Smedberg uppskattar antalet svenskar valla og Halden historiske Samlinger, Halden.i Norge till 50 000 men kunde inte uppskatta hur många av dessa som är ungdo

mar/unga vuxna. Hon hänvisade till rekryteringsföretag för mer information om

de ungas situation på arbetsmarknaden. Hennes bild av de svenska ungdomarna Mobilitet är att de stannar i Norge några månader och arbetar hårt för att kunna finansiera

De reisende / romanifolket / taterne har lang tradisjon som etnisk minoritet i våren långresa till exempelvis Thailand.18

region av grenseområdet mellom Norge og Sverige. Riksgrensen har gitt taterne Rekryteringsföretaget Proffman förmedlar och bemannar kvalificerade tjänster muligheter bl.a. som sikkerhetssone mot forf0lgelse av myndigheter i det ene el

och detta oftast till personer över 25 år. Ungdomar som söker okvalificerade ar ler annet land, og har også gitt tilgang til nye milj0er, markeder og bosetninger. beten behöver inte gå via rekryteringsföretag och den typen av arbete förmedlar

~ Taterne har sterke familiebånd, og slektsbåndene på tvers av riksgrensa er sterke. sig själva, menar en av företagets rekryteringskonsulter i Uddevalla, Kia Nord Familien er det trygge ståstedet i motsetning til storsamfunnet. feldt. Hon berättar att de ofta blir kontaktade av ungdomar som söker arbete i

De svenske ungdommene har s0kt seg til Oslo for å få arbeid, st0rre inntekNorge. Tjejer efterfrågar arbeten som vårdbiträde, au-pair eller på hästgård, rester og nye oppleveiser. Felles for de intervjuede er 0nsket om å pmve noe nytt ogtaurang eller i butik. Killar söker tunga jobb inom bygg, industri, off-shore eller m0te en annen virkelighet enn hjernme. Et 0nske om personlig utvikling er framfiskindustri.19

tredende ved valget om å reise til Oslo. Svenska föreningen är ett företag i Oslo som arbetar med att förmedla och hyra

ut bostäder til! unga svenskar. De är en aktör som har kontakt med en stor del av

de unga svenskarna och hjälper till att söka skattekort, personnummer och annat

http:fiskindustri.19http:Thailand.18

13 S2 Bohuslän:; museum 2007:6 1 Mobili tet i gränsreg ionen

The other group that are studied are the young Swedes who work in Oslo. Becau

se of a sparse labourmarket in Sweden, they went to Oslo to find employment, as

weil as a place to be come adult and to have a good time while they are at it. One

thing the interviewed had in common was to want the challenge of trying so

mething new and meeting a new reality. An underlying reason for choosing to

go to Oslo was often personal development.

Nationality

The traveling people are all of the same ethnic group; "we are the same people"

the informants say about the relation between traveling people in Sweden and

Norway. The groups are official ethnic minorities in both countries. They have

been in Sweden and Norway for several hundred years.

Both studies also clearly show that both of the groups mainly socialize with

people of their own group. The young Swedes are surprised to realize that they

hardly have any Norwegian friends. It just happened that way, probably based in

the common national background. The traveling people see security and comfort in

their own group. Their ethnicity binds them together over the national border.

The authorities

With not so good experiences in mind the traveling people try to keep away

from authorities in their quest for security. This can for instance be seen in the way

they try not to go to the doctor. If there are problems in school they try to keep a

low profile, so as not to get into trouble later on, or to avoid discrimination.

The Swedish youngsters are also outside the controi of the authorities. The Swe

dish authorities let go of the responsibility when the youngsters move to Norway.

They are under Norwegian regulations. Many of the young people do not seem

to be very conscious of how to relate to these regulations. Everyday-life just rolls

on without any conscious thought about authorities.

The continuation

The ethnological studies in the project eulture in the borderland bring attention

to strategies in handling reality in two different groups whose life-style and resi

dence have a specific relation to the Swedish-Norwegian border. The studies have

generated new questions which would be interesting to develop further. A con

tinuation could focus on the specific potential of the borderland counties. These

studies will hopefully be possible to carry out in coli ab oration, and with an ex

change of knowledge, between the Nordic folk high schoois, museums, the Nor

den Association and the universities.

som behövs på den norska arbetsmarknaden. Varje år bor mellan 1 000 och 1 200

svenskar i Svenska föreningens bostäder. Tom Löwgren på Svenska föreningen

kallar de unga svenskarna för kids och hans erfarenhet är att de kommer som

"ungar" för att senare lämna Norge som vuxna. Han liknar tiden i Norge vid vad

lumpen innebär för den som gör värnplikten och menar att de flesta får stärkt

självtillit och bättre självuppfattning. Tom berättar att kidsen som arbetar i Norge

har stora möjligheter att spara pengar. Många sparar 100 000 kronor, menar han,

och pengarna går till konsumtion och resor. Många är ute efter att göra "den där

stora resan" till Australien, Bali, Thailand eller andra exotiska platser.

Martina Smedberg och Tom Löwgren framhåller att svenskar och även unga

svenskar är attraktiv arbetskraft på den norska arbetsmarknaden. Svenskarna be

skrivs som hårt arbetande, serviceinriktade och positivt inställda till övertid. Tom

säger att "80 procent av de svenska ungdomarna jobbar järnet, tio procent är mest

där för att festa och tio procent lallar runt". Han menar att ungdomarna inte reser

till Norge för att det är drömlandet, utan på grund av situationen på den svenska

arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknadspolitiken. Denna syn delas av

Beate Lcerum på rekryteringsföretaget Proffman AB som menar att den borgerliga

regeringens arbetsmarknadspolitik med sänkta ersättningsnivåer till arbetslösa

gynnar den norska arbetsmarknaden. Hon menar att restaurangbranschen och

några hantverksyrken redan domineras av svenskar.20 Enligt Tom Löwgren arbe

tar majoriteten av de unga vuxna inom handel, restaurang och industri.

Tom Löwgren bekräftar den bild av pendlare respektive flyttare som ges i Nord

isk pendlingskarta. De yngre svenskarna pendlar inte i samma utsträckning som

de äldre. Ungdomarna reser till Sverige mer sällan och besöker familj och vänner

kanske en gång i månaden. Tom beskriver även en stor invandring av svenskar

till Norge och menar att cirka 20 procent av svenskarna stannar kvar i Norge.

En aktör som har kontakt med unga vuxna svenskar i Oslo är Margaretakyr

kan, en del av Svenska kyrkan i utlandet. Margaretakyrkan har en anställd som

ansvarar för kontakten med ungdomarna och arbetar bland annat uppsökande,

exempelvis genom att besöka Svenska föreningens lokaler och bostäder för att in

formera om Margaretakyrkans verksamhet och att man där kan få stöd om man

behöver. Församlingen arrangerar verksamheter för unga svenskar som sångkör

och ungdomsträffar varje vecka. På ungdomsträffarna ordnas cafe och någon

aktivitet som skridskoåkning, filmvisning, föreläsningar, spa-kväll, brännboll

etc. Till kyrkans aktiviteter kommer främst tjejer mellan 19 och 23 år som arbe

tar som au-pair er. Antalet deltagare i ungdomsträffarna varierar mellan 20-50

personer. Diakon Gun Madesjö och ungdomsansvariga Rebecca Leth menar att

svenska killar och tjejer i stor utsträckning arbetar inom olika branscher. Killar

arbetar oftare inom restaurangbranschen och grövre arbeten med nattjobb och

jobbar mer intensivt för att spara pengar. För tjejer dominerar jobb inom handel

http:svenskar.20

51 11\ Bohusläns museum 2007:61 Mobilitet I gränsregionen

och som au-pairer. Margaretakyrkan har även kontakt med svenskar som bott

en längre period i Norge. Bland annat arrangerar församlingen babycafe, vilket

lockar framför allt föräldrar i 30-årsåldern.21

Varje år reser en rad nordiska ungdomar till bland annat Oslo för att arbeta

inom Nordjobb.22 Nordjobb organiseras genom Föreningen Norden och finan

sieras till största delen av Nordiska ministerrådet. Sommaren 2007 förmedlade

Nordjobb arbete och boende för 719 ungdomar i åldrarna 18-28 år. 23 För att kunna

få ett Nordjobb ska man bo i ett nordiskt land och söka jobb i ett annat nordiskt

land. Föreningen Nordens syfte med Nordjobb är att få människor inom Norden

att mötas. Man vill skapa nätverk mellan länderna och bättra på kunskapen i att

förstå andra nordiska språk än det egna. Syftet med Nordjobb är också att erbju

da kulturupplevelser över gränserna.

Förutom hjälp med arbete och boende arrangerar Föreningen Norden kultur

och fritidsaktiviteter för de nordjobbare som deltar i programmet.

NIO UNGDOMAR BERÄTTAR

Hur beskriver ungdomar själva sina upplevelser av att leva i Norge? Intervjuer

har genomförts med sex tjejer och tre killar i åldrarna 21-27 år. De flesta kommer

från sydvästra Sverige men även andra delar av landet är representerade. Ingen

har dock sitt ursprung norr om Uppsala kommun. Samtliga har utbildning på

gymnasienivå och flera av dem har läst vidare på Komvux, högskola eller fått nå

gon form av utbildning genom arbetsgivare.

Alla utom en av informanterna är bosatta i Oslo vid tillfället för intervjun. En

tjej var i Oslo för tre år sedan och var vid tiden för intervjun på väg till Köpen

hamn för arbete under ett studieuppehåll. Alla utom en delar bostad med andra

personer. De flesta har bytt bostad vid ett eller flera tillfällen. De har vistats olika

länge i Norge: mellan ett par månader och flera år.

Personerna i studien har skiftande arbeten. Två arbetar inom handel och bu

tik, två inom restaurangbranschen, två på lager, en som praktikant inom svenska

kyrkan, en arbetar som marknadschef på ett nätbaserat företag, en som leverans

ansvarig men som var på väg att få en tjänst som assistent på ett förlag. Flera av

dem har bytt arbetsgivare och arbetsplats en eller flera gånger under sin vistelse

i Norge.

Citaten från intervjuerna är bearbetade för publicering. "Ll" i inledningen av

ett citat markerar att frågan ställts av intervjuande Lisa Jonsson.

ABSTRACT

This report Mobility over the Border is a part of the project Culture in the Border

land. The project is a Swedish-Norwegian collaboration between museums, folk

high schools (independent adult education college), the Norden Association and

the University of Oslo. The project has been carried out during 2005-2007 and

has been funded by the European Union, Interreg III A "Gränslöst samarbete" in

Sweden and Norway; by the Nordic Council's fund NordPlus Voksen; by Gräns

kommitten Östfold-Bohuslän-Dalsland. The purpose of the project is to create

an exchange of knowledge between the collaborators in Bohuslän, Dalsland and

Värmland in Sweden and the regions of Östfold, Akershus and Hedmark in Nor

way. The aim is to build a long term collaboration and network between muse

ums, schools and associations in the border region of these parts of Sweden and

Norway. A main object is to create and convey knowledge about borders in a his

torical and a contemporary perspective. The project also wants to involve young

people in questions related to the border by studying subjects like life-style, mo

bility and identity in relation to the Nordic borders. Other subjects studied are;

solving conflicts and the future in a global world.

Two ethnological studies have been carried out within the project Culture in

the borderland; these are "Swedish young people working in Norway" and "Mi

norities over the border". Two different groups in the border regions between

western Sweden and the southeast of Norway are highlighted in the study. Both

the studies are evaluative pilot studies with different approaches but with main

issues in common. These studies work within the framework of concepts such as

culture, border, identity and mobility. Everyday-life in both groups, and their re

lationship to the Swedish-Norwegian border, is related in the report. The princi

ple organizers of both studies are Bohusläns museum in Uddevalla, Sweden and

Halden historiske Samlinger in Halden, Norway.

Mobility

The traveling people are studied in the one part of the project. They are an ethnic

minority who has a long tradition of traveling in the studied area. They move

around in the area independent of the border or perhaps just because of the bor

der. They have been constantly seeking security and employment in new envi

rons. They have moved over the border in search of the best chance of employ

ment and residence; seeking possibilities of social security. The culture is based

on family; traditionally there are plenty of family ties over the border. They are al

ways firmly established in their own group. That is where there is security which

is not experienced in meeting with the "larger society".

http:Nordjobb.22http:30-�rs�ldern.21

50 15 Bohusläns museum 2007:6 1 Mobilitet i gränsregionen

Att undersöka vidare

Under arbetet har det lokaliserats flera ämnen som är angelägna att arbeta vi

dare med.

De resandebyar som nämns i rapporten är intressanta. När det gäller Snars

mon i Bullaren skulle det vara angeläget med en etnologisk/historisk studie över

vilka som bodde där och att försöka finna mer exakt under vilka perioder om

rådet var bebott. Det finns kanske fler liknande bosättningar i gränsområdet än

Snarsmon och Skojareberget. Finns det något liknande på den norska sidan av

gränsen? I Marker kommune i Östfold finns en känd bostad där resandefolket

bott. Var fanns andra, liknande bosättningar? Varför fanns de just på dessa p}at

ser? Vilka folkminnen finns dokumenterade eller odokumenterade när det gäl

ler dessa platser?

I anslutning till detta vore det lämpligt att göra en lokalisering över andra

platser med anknytning till resandefolket. Övernattningsplatser? Övervintrings

platser? Bygder där det förekom mycket resande, bygder där resande var ovanligt.

Studerar man kartorna i gränsområdet dyker det upp många namn som inleds

med "Tater-", "Tattar-" "Sk0yer-" eller "Skojar-". Vilken koppling har dessa plat

ser till resandefolket?

Frågan om identitet, nationalitet och etnicitet är också mycket angelägen att

undersöka ytterligare. Är man tater eller norsk/svensk? Vad vill man vara och hur

ser majoritetssamhället på dessa önskemål?

Trots att det finns många likheter mellan Sverige och Norge finns det en del

olika strategier när det gäller myndigheternas hanterande av de resande och de

resandes strategier för överlevnad. I Norge fanns tidigare "s~rlover" som gällde

"det omstreifende folk" och försvårade dessa gruppers tiUvaro. Begränsningar

som dessa fanns enligt vad som framkommit inte lika uttalat i Sverige. Trots s~r

loverne reste svenska resande till Norge och handlade. Var man bortdriven från

Sverige eller var det något som lockade i Norge?

Efter industrialismens genombrott förefaller svenska resande ha varit mindre

synliga i samhället än de norska. Är orsaken till detta att arbetskraftinvandringen

började tidigare i Sverige än i Norge? Gjorde detta att resandefolket accepterades

som svenskar till skillnad från nya kulturer som kom och sågs som mer främ

mande? Har majoritetsbefolkningens syn på de resande några skillnader i Sverige

och Norge och har detta i sin tur påverkat denna utveckling.

Gemensamt för samtliga dessa utvecklingsbara ämnen är att de resandes egen

historia ännu inte är skriven. Hur berättar de resande själva om sin bakgrund, sin

världssyn, sin framtidssyn?

Varför har de valt Norge?

Informanterna har alla hört talas om att det är enkelt att få tag i arbete med bra

lön och bostad i Norge. Vägen till Norge varierar dock för informanterna. Det

verkar vara vanligt att man inspireras av kompisar som redan flyttat till Norge.

Så här berättar Linda: "Först var det en kompis från Göteborg som bodde här [i

Oslo, författarens anmärkning] och det var typ 'Ja kuL kanske komma hit'. Å sen

så var jag ute och reste på den våren, då träffade jag en massa folk på resan som

bodde, hade bott här innan, som skulle tillbaka. Så det var kul å flytta hit å lik

som vara med dom å . .. [ .. . ] Så tanken var att vi skulle vara här i ett halvår och

spara pengar och ut och resa. Det gjorde vi också. Men sen så kom man tillbaka.

Så man blev liksom fast här (skrattar). [ ... ] Jag sökte ju en massa jobb i Sverige nu

inför sommaren för att egentligen, men så det här att man tjänar så mycket min

dre så känns det ju surt. Å bara göra samma jobb hemma och tjäna typ 40 kronor mindre i timmen. Man bara... 'Nej, då åker jag hellre till Norge igen' (skrattar).

[ ... ] Å sen som dom flesta av mina kompisar från Göteborg e här nu också så det

är inte många som e hemma å så."

Johan träffade folk som bodde i Oslo när han reste i Thailand och som berättade

att man kunde tjäna "massvis med pengar och det lät ju jäkligt lockande". [ ... ]

"Det blir ingenting av det tänkte man. Men så hörde, dom hörde av sig, "Ja vi har

verkligen en lägenhet här så kom hit då!" Så tog vi bussen hit å sen dess så har

ja vart här. Så det var snabba beslut faktiskt. Det var inget man hade planerat att

flytta hit. Utan det var bara (knäpper två gånger med fingrarna) så.

Maria kände att tryggheten med att resa via en organisation gjorde det möjligt

att prova en vistelse i Norge.

Maria: "Jag var väl sugen på att testa på någonting nytt och komma ifrån Upp

sala lite och se en ny stad och så och då hade jag hört om det här "Nordjobb", det

här ungdomsutbytet eller vad man ska kalla det för, genom skolan [ ... ] och jag

tror att jag önskade Norge i första hand, man fick önska vilket nordiskt land man

ville komma till."

LJ: "Varför valde du Norge framför dom andra nordiska länderna?"

Maria: "Jag vet inte, jag hade väl hört mycket om många som åkte till Norge

och jobbade och så där och sen så har man ju hört att man tjänar bra.. . det var

lite så, tror jag. Och sen att det är lätt med språket också."

De flesta nämner själva möjligheten till arbete som ett motiv till flytten till

Norge, men det är endast för ett fåtal som särskilda intressen eller möjligheten

till ett speciellt jobb är anledningen till flytten till Norge. Emil kom till Norge

för att spela ishockey på elitnivå. Han var juniormålvakt iishockeyklubben Frö

lunda och ville få erfarenhet av a-lagsspel. För Rebecca var det arbetets innehåll

49 16 Bohus l ~ ns museum :2007:61 Mobiliret i gränsregionen

som gjorde att hon kom till Norge: "Varför det blev Norge var nog mest en slump.

Dom sökte en praktikant här (Margaretakyrkan, Svenska kyrkan i utlandet, förf.

anm.) och jag behövde ett litet avbrott från skolan. Men att jobba med ungdomar

har jag alltid velat. Folk i min egen ålder då. Så det var ett medvetet val i alla fall

att det är inom den verksamheten som jag vill hålla mig i."

Flytten till Norge kan vara en kombination av att vilja bort från sin hemort

och vetskapen om möjligheterna till arbete i just Norge. Frida berättar att "först

och främst var det att vi ville bort från Strömstad för vi tyckte att det var så jäk

la tråkigt och då ville vi till en storstad och Oslo var väl ganska känt för du tjä

nar mer pengar, det är lättare att fä jobb, lättare att hitta bostad än Göteborg och

Stockholm."

"Jag kom hit för att jag tänkte jag skulle stanna i några månader, från början

tre månader, bara jobba och tjäna pengar och åka ut och resa, som dom flesta

svenskar", berättar Theresa.

Förhållandet till pengar

Flera av informanterna nämner möjligheten att tjäna pengar som en av drivkraf

terna bakom vistelsen i Norge. Vad hade de tänkt att göra med pengarna och vad

gör de med pengarna? Flera av dem, som Theresa ovan, nämner att de tänkte ar

beta intensivt en period för att finansiera resor och flera av dem gör också just

detta. Johan har gjort ett par två-tre månader långa resor i Asien och flera char

terresor inom i Europa som han hade sparat ihop till genom arbete i Norge. "Så

fort nän säger 'Ska du med dit?' sä har man alltid pengar. 'Javisst, jag följer med

nästa vecka.' Det är inget problem att få ledigt frän jobbet." På sikt vill Johan köpa

en lägenhet i Sverige för pengarna han tjänar i Norge.

Linda har sparat pengar för att kunna resa och har för avsikt att göra det igen.

Hon börjar dock planera för att utbilda sig till dietist. "Jag sparade ju hela vin

tern nu för min resa å så sparade jag liksom extra för jag ville ha. Så jag har lite

pengar som jag har sparat, som jag liksom inte ska röra för det ska gå till när jag

ska studera. [ .. . JJag har aldrig sparat innan, liksom, men nu tänker man ju lite på framtiden."

Rebecca har bara varit i Norge i ett par månader men har en plan för vart in

komsterna ska gå. "Ja, tanken är väl att jag ska ordna en väldigt bra lägenhet som

jag kan trivas med så småningom hemma i Göteborg. Det är väl där jag har tänkt

bosätta mig så småningom. Sä det är väl dit pengarna kommer att gå tror jag."

Jonathan arbetar på restaurang och har en del fast lön och en del dricks. Han

tycker att han tjänar bra och sparar nu inför en Kinaresa. "Ja, 50 procent av drick

sen går åt till, till å gä ut. Inte gå ut å dricka men kanske gå ut å äta. [ .. . JDen an-

av den tid resandefolket funnits i Skandinavien har kyrka, stat och majoritets

befolkning försökt hindra resandet och vidmakthållandet av den egna kulturen.

Detta har skett genom förbud mot resande. Myndigheterna har också omhänder

tagit barn för att förhindra det man kallade ett kringflackande liv. Steriliseringar

av resande, just för att de var resande, förekom i såväl Sverige som Norge under

stor del av 1900-talet.

I ett försök att skydda sig mot majoritetens hinder har gruppen svetsats hårt

samman. Medlemmarna har också rört sig på tvärs över de gränser som majori

teten satt upp just för att styra människors och varors rörelser. Att använda grän

ser har varit ett sätt att komma undan majoritetens påverkan. Även om man ofta

befunnit sig på resande fot har det under vintrarna ofta varit nödvändigt att söka

ett fast boställe. Ofta har man valt att förlägga detta nära just en gräns. I det un

dersökta området har hittills två sådana boställen lokaliserats. En i Naverstads

församling i nordligaste Bohuslän, en i Rölanda församling i västra Dalsland.

Här, lite i utkanten av bygden, har man sökt möjlighet att sköta sig själv samti

digt som man haft närheten till andra socknar och grannlandet med ett annat

regelsystem. Genom att försvinna över gränsen har man en möjlighet att komma

undan problem.

En förstudie kan inte förväntas ge några svar. Syftet har också främst varit

att få en inblick i resandekulturen och relationen mellan minoritet och majoritet

både när det gäller "då" och "nu".

Denna inblick gör att det går att se tendenser. En stor del av de som idag har

en bakgrund som resande väljer att leva ett "Svenssonliv". En del döljer sin resan

debakgrund i rädsla för repressalier från majoritetssamhället. Detta döljande av

den kulturella och etniska bakgrunden gör att det runt om i vårt samhälle med

stor säkerhet finns många som inte känner till sin bakgrund som resande. Många

väljer att inte föra vidare kunskapen till sina barn i rädsla för att dessa kan få pro

blem om omgivningen känner till familjens bakgrund.

Det kan på samma gång anas en tendens till att vilja ta upp sitt arv och åter leva

med en öppen resandeidentiet. Sannolikt kan gruppens status som nationell mino

ritet även ha inneburit en statushöjning. Att det påverkat självbilden är det ingen

tvekan om, även om många resande påpekar att det är lång väg kvar att gå.

Av de som lever som öppet resande finns ofta en känsla av utanförskap. Man

känner sig utpekad och misstrodd, såväl i kontakter med myndigheter som med

det omgivande majoritetssamhället i stort. Många framhåller också vikten av att

ta del i samhället och att lära sig tala myndigheternas språk. För detta krävs ut

bildning. Attityden till utbildning har förändrats. För att ta del av den är många

nu villiga att minska sin mobilitet och ändra sin kultur.

48 17 Bohusl!lns museum 2007:61

berättas till exempel: "De tattare som bodde i Rölanda var inte på vandrande fot

jämt men största delen av året kan man säga att de var det. De voro in till Norge,

så färdades de i socknarna på Dal."38

Denna öppenhet för vistelse i Sverige eller Norge lever kvar ännu idag. Släkten

finns på båda sidor av gränsen. En del talar om hur de reser "Värmlandsresan" el

ler "Norgeresan" beroende på vem man vill besöka och vad man vill göra under

sin resa. Det är ofta släktens traditionella resvanor och var släktingarna finns som

definierar begreppet "hemma". "Ah, de e väl hela vägen upp. Efter gränstrakter

na, de e ... De e väl de. Mitt hemma! Därifrån [Göteborg] å så långt upp man kan

komma. Ja har ju släkt på bägge sider av gränsen så långt upp." (Informant 3)

Att bosätta sig på olika sidor av riksgränsen är inte heller ovanligt. Släktingar

finns ju redan på många håll. Man har fortsatt att ha ett kontaktnät oavsett vilket

land man bor i. Man kan slå sig ner där det passar:

BA: "Du nämnde det att du hade bott i Sverige. I perioder."

Informant 4: "Mm."

BA: "Vad var det för orsaker då?"

Informant 4: (tänker, ler och rycker på axlarna) "Vet inte! Veldig impulsiv folk

da."

SAMMANFATTANDE TANKAR

I gränsområdet mellan västra Sverige och sydöstra Norge har resandefolket rört

sig under långa tider. Dokumentationen av dessa rörelser är bristfällig. Det är

därför angeläget att ta reda på mer om hur minoriteten rört sig i gränsområdet

och över gränsen. Genom Interregprojektet Kultur i Grenseland/Kultur i Gräns

land har förstudien "Minoriteter över gränsen" kunnat genomföras. Iförstudien

har möjligheten givits att starta en kunskapsinsamling om relationen mellan en

minoritet och två länders majoritets befolkningar.

Det är inte fastställt när den grupp som här omväxlande kallas resande, re

sandefolket, resande romer eller taterer kom till just denna region. Troligen sked

de det relativt snart efter första registreringen av resande i Skandinavien, vilket

skedde i början av ISOO-talet. Sedan 1999 är resande romer respektive taterer er

kända som nationella minoriteter i Sverige och Norge.

De resande har en egen kultur som på vissa sätt skiljer sig från hur majori

tetsbefolkningarna i Sverige och Norge lever. Resandet är en stark del av identi

teten. Handel och hantverk, ett eget språk och en egen musiktradition särskiljer

gruppen från majoriteten. Den egna kulturen har gjort att gruppen ofta setts som

främmande och kanske skrämmande av maj,oritetssamhället. Under större delen

Mobilitet i gränsreg ionen

FiglIr 2. Buss är det vanligaste färdmedlet nitr informanterna reser mellan arbete och bostad i Oslo, och släkt och vänner i Sverige. Foto: Sigjrid Carlsson, Bohusläns musellm.

Figur 3. Många viistsvenskar färdas på E6:an på viig mot arbetet i Oslo. Man söker med sill resa nya möjligheter. Gamla Svines lllldsbroll. Foto: Rolf Danielsson.

18 47 Bohusläns rnuseum 2007:61 Mobil itet i gränsregionen

dra hälften använder jag till att betala hyra, köpa kläder å sånt. Så miU lönings

konto, alltså det som jag får in min lön på, det rör jag aldrig. Aldrig. Inte ens till

å betala hyra."

Det är dock inte alltid som verkligheten sammanfaller med planerna. Även

om man tänkt att spara delar av sin lön är det inte säkert att det blir så.

"Jag kom väl hit som 22-23-åring och helt plötsligt tjänar jag jättebra pengar

och 'Oj, jag kan göra vad jag vill.' Å jag kan leva som en kung å jag behöver aldrig tänka på pengar som man gör hemma i Sverige. Där har jag inte råd å gå ut

och jag har inte råd å köpa dom skorna för att det är ändå två veckor kvar till lön.

Och här är lite farligt för här har man ju lön varannan vecka. Oftast. Så du tän

ker alltid att "Men det är lugnt, det är bara tre dagar till nästa löning" liksom. Så

ramlar det in tie friska nya tusen [ ... JDet spelar ingen roll hur mycket man tjänar.

Man sparar ändå ingenting här", berättar Johan.

Theresa vill spara pengar för att resa till Nya Zeeland eller Sydamerika, men

har haft svårare att få igång ett sparande än då hon haft perioder av arbetslöshet.

"Jag har haft ett jobb i några månader, något vikariat och sen så har jag slutat och

sen har jag inte haft ett jobb så då har jag använt dom pengarna. Så jag har lik

som aldrig kommit igång och börjat spara, förutom nu då. Nu är det här jobbet

som jag har haft längst så nu håller jag på att börjat spara. Jag har kommit en li

ten, liten bit på väg."

Frida: "Tanken var ju att spara, men tjänar du mer pengar då spenderar du ju

mer pengar också. Så vissa månader vet jag liksom att det här ska jag ha, det här

ska jag köpa, men andra månader kan det vara 'Vart tog alla pengar vägen, vad

har jag gjort?' Så jag har inte hunnit spara så himla mycket."

LJ: "Du har inget mål så där som hägrar, eller?"

Frida: "Jag tänkte börja plugga till hösten så att det hade ju varit ganska skönt

att ha lite extrapengar då. Men på samma gång, vi kom inte till Norge bara för att

jobba som galningar och tjäna pengar, utan vi är här för att ha kul också. Så jag

får väl ta mig i kragen dom sista månaderna och spara."

Johan rekommenderar unga att resa till Norge, men han ser också en fara med

att unga personer kan tjäna så pass mycket pengar som de gör i Norge: " Har du

precis slutat skolan. Har inga pengar. Vill ut å resa. Kom hit. Jobba ett halvår, ett

år. Du kan göra dig hur mycket pengar som helst. Å sen ut å resa liksom. Men gå

inte i fällan med å hamna kvar här som många verkligen gör. För att det är, folk

som kommer hit och är vana med att tjäna 25-30 000 rent i månaden, kan inte gå

hem. Dom kan inte gå tillbaka till ett vanligt liv och tjäna tie rent i månaden. För

man, man får sig en, man får en vana att ha pengar å kunna göra av med pengar

å det e svårt å ta bort den." Han beskriver kompisar som försökt att flytta hem

till Sverige. "Men dom kommer tillbaka hit lika förbannat. Det är som en mag

net. Dom dras hit."

Figur 12: Idag känns det som om Tattaretjärn i Dnls-Eds kommun ligger i "obygden". Mella l! Tres ticklalls nationalpark och samhället Ed, mellan riksgränsen och sjön Stora Le ligger denna lilla tjärn. Stränderna är till stora delar sanka men ett berg stupar brant pa västra stranden. Något tiotal meter från strandlinjen finns också skyddan de bergväggar som kan ha varit goda väderskydd vid övernattningar. Vm' namnet Ta ttaretjärn kommer sig av är okänt. Kanske passerade de resande här på vägen mellan Sverige och Norge? I äldre tid gick det genom just dessa skoga r väl använda stigar från de dalsländska gränsbygderna ner till Fredrikshald, nuvaran de Halden. Foto: Bodil Ande rsson .

GRÄNSER

Mobilitet handlar om såväl social som fysisk rörelse. Genom det undersökta

området går flera administrativa gränser. Det är riksgränsen mellan Sverige och

Norge som den ser ut idag. Där finns landskapsgränserna som delar Bohuslän,

Dalsland, Värmland, Östfold och Hedmark. Inte att förglömma är att det till 1658

gick ytterligare en riksgräns genom området, den mellan Sverige och Danmark

där Bohuslän och Dalsland nu möts. Även mellan församlingar/kommuner gick

administrativa gränser.

Som nämnts tidigare har myndigheterna i princip ända sedan att gruppen re

sande kom till Skandinavien försökt att begränsa de resandes rörelser. Detta har

skett genom lagstiftning som gjort det svårt för resandefolket att verka. Genom att

förflytta sig över en gräns kunde man komma utanför en myndighets påverkan.

Ibland räckte det att flytta till grannsocknen. Ibland behövde man lämna landska

pet eller landet. Bakgrunden till behovet att komma undan kunde vara brott, verk

ligen begångna ener att gruppen misstänktes för dem, eller helt enkelt förfölj elser

på grund av att gruppen inte var önskad i området. I folkminnesuppteckningar

46 19 Bohuslii m museum 2007:61

man driver för sin försörjning. Det kan vara i en större stad eller det kan vara på

en liten ort. Ofta söker man sig till orter där resande hållit till i generationer. Detta

förklarar man vara en naturlig följd av goda eller onda erfarenheter. I en bygd där

man haft problem att accepteras av den fasta befolkningen i tidigare generationer

upplever man ofta problem än idag, trots att gruppen erkänts som nationell mi

noritet. Flera påpekar att trots att myndigheternas försök att hindra kulturen har

man kunnat överleva tack vare allmänhetens stöd. "Ordf0rar'n sin gård, der har

det jo vare tater i alle år og fått mat å, å sånt, å handla. Så det var liksom tradisjon

de, og han var ordf0rer i bygda. Så det var ufarlig å v

45 o Bohu; länsmuseum 2007:61 Mobilitet i gränSTegio nen

Även Johan nämner möjligheterna att få arbete utan utbildning. "Här kan du

få, du får chansen. Här kan du. Dom kan 'Hej kan du sitta på DNB Nords bank

service, sitta i kassan?' 'Jaaa, jag har ingen utbildning men...' 'Äh, vi lär dig." Så

får du två dagars utbildning. I Sverige måste man ju plugga högskola i tre fyra är

för att få ett sånt jobb. Här är det inga problem. Det är bara 'Vi lär dig!'"

Tillgången på arbetstillfällen gör det möjligt att byta jobb om man inte trivs.

Frida arbetade som mobilabonnemangsförsäljare men vantrivdes.

Frida: "Alltså, gå fram till främmande människor och försöka övertala dom

att det här är det du ska göra. Och självklart fanns det hållhakar. Jag fick inte lov

att säga allt som.. . allt som det innebar, liksom. Jag tycker inte om att behöva lura

folk så att ... jag var kvar i sex dagar."

LJ: "Hur länge dröjde det sen innan du fick jobb på lagret?"

Frida: "Det gick väl ifrån att jag slutade till första dan på nya jobbet gick det

kanske två veckor."

Bilden av den norska arbetsmarknaden är att det är enkelt att fä tag i arbete. Hur

har då ungdomarna i undersökningen fått sina jobb? Kontakter är ett vanligt sätt

att få arbete. Det kan vara kompisar eller släktingar som förmedlar tips om jobb.

Emil berättar att han inte har sökt ett enda jobb, utan fått jobb genom sitt kon

taktnät. Frida har fått jobb på ett lager genom sin pappa som ritat ett av företa

gets lager:

Frida: "Sen så visade det sig att dom sökte folk under den tiden när han tip

sade om det också, så det var inte bara att jag blev insmusslad, liksom." Frida be

rättar även om andra sätt att komma i kontakt med arbetsgivare. "Men sen så är

det mycket, dom flesta företagen lägger ut sina annonser på olika arbetssökan

deplatser på Internet och sånt där, så det är väl så de flesta andra jag jobbar med

har fätt."

LJ: "Hur fick du napp på det förra ... det korta jobbet .. . hur fick du kontakt

med dom?"

Frida: "Det var dom som kontaktade mig för att jag var inne på en sädan där

finn.no, nej någon sådan där arbetsförmedlingssida, så jag skrev in min profil och

sen kontaktade dom mig."

Maria arbetade som kantinvärdinna på ett företag som hade flera lunchres

tauranger i Oslo. Det var ett semestervikariat som förmedlades genom Nordjobb,

den organisation som arrangerade hennes vistelse och var ordnat innan hon var

på plats i Oslo.

Figur 11: Sommaren 2007 avtiiektes en minnessten efter Knivkungcl1 Johan Fredrik Hedenberg i Östmark i Värmland. Hedenberg var av resandejolket och berömd för sitt kn iV/Hm tverk. "Det er en så stor dag sa vi klarer ikke å soette ord på del. För det er Ilistorisk. Der er aldri skjedd lzocn gang, i Norge ellcr Sverige, al det er satt opp et minnessten aven ta ter, som vi seger i Norge da. Men som Östmark gjorde Iler sån n, presantertc ·n som en "skojar" som man sa, og at'n va ett godt minne för bygda i Östmark. Det setter vi i jmni/ien til Johan Fredrik Hedenberg stor pris på. " Så sade ättlingen Hc/ming Guslavsen i en intervju i P4 Radio Värmland . Fot o: Bodil Andersso n.

gjorde att man levde mer isolerat i bygderna och kände en önskan efter de nya

varor som de resande kunde föra med sig för handel. Som en följd av industriali

seringen följde också arbetskraftbrist i Sverige. Invandringen startade i samband

med detta och Sverige blev tidigare ett mångkulturellt samhälle än vad som var

fallet i Norge.

Även i nutid tänker många resande som förr när man väljer den fasta bostads

orten. Man söker sig till platser med ett centralt läge som passat den verksamhet

44 21 Bohusläns museum 2007:61 Mobilitet i gränsreg ionen

Informant 2: "Mm. Ja men de e en frihet. De e de."

Informant 3: "Väldi frihet. Stor frihet." (Informant 2 och Informant 3)

Idag ser kanske inte majoritetsbefolkningen de resandes mobilitet lika tydligt

som i äldre tid. Då reste man en stor del av året och fick försöka hitta en bostad

att hyra under kallaste vintern. Man reste till fots eller med häst. Förflyttningen

gick helt enkelt långsamt och man syntes i bygden under lång tid. Det blev också

viktigt att ha ordentliga vilopauser för hästarna. Platsen var viktig eftersom man

behövde bete och vatten till hästen. De gamla rastplatserna har levt vidare och

användes så länge det gick även efter att hästen ersatts med bil.. Många av dem

är idag campingar, påpekar en av informanterna.

"F0r både Rakkestad og Mysen dem vet ja hadde vissa plasser som dissa her

re .., dissa herre farende folka hadde sine tilholdssted. Og ikke ble jaga! De var jo

det, f0r det var jo mange steder, dom var jo uglesett for og si det sånn og da. Da

ble, da kom lennsmann da vet du, for di vet jo lensmann i bygda det var jo lik

som... det var jo loven det... Så der kom dem vcert eneste år og slo seg te. De var

en sånn lite granhole ved elva, de var lettvint med vann då vet du." (Informant

7, icke resande)

Just när gruppen kom till en bygd och slog läger gjorde ofta stort intryck på

majoritetsbefolkningen. En man född på 1950-talet minns hur ett sällskap resan

de varje år kom till samma plats i bygden och slog läger. Barnen flockades genast

runt de spännande besökarna. "Så, det var et fast innslag om vår'n. Som vi ange

venta på og ja tror faktisk at de voksne og gjorde det altså. For det, det var noe

spennende på vår'n da, f0re sommer'n, som vi fikk. Ja så, ja det sitter i meg som

en veldig stor og fin oppieveise. [ ...] Det var fantastisk forestilling egentlig. Det

var en setting, du kan si nå da, som har satt seg skikkelig hos meg. Så ja ser hvor

di står og vi sto jo i skogkanten og blant di store furu .. . , furutrcerne som var på,

på haugen der. Og med den rundt så.. Det. .. det blev nesten et eventyr! Det er en

slags eventyropplevelse for meg faktisk. I fra barndommen." (Infomant 8)

Det förefaller finnas en skillnad mellan svenska och norska resandes val av

liv när det gäller resande. I pilotstudien har det kommit fram en tendens av att

svenska resande blev mer bofasta i ett tidigare skede än sina norska släktingar. I

Norge kunde man resa runt i bygderna och göra affärer gott och väl in på 1960

talet. I Sverige talar man om liknande resande fram till ungefär 1940-talet.

Denna skillnad kan hänga samman med att Sveriges modernisering gick

mycket snabbt från slutet av 1940-talet. I det mer krigsdrabbade Norge försvann

sådant som hemmaslakten senare från gårdarna. Kylskåp och frysar kom senare

än i Sverige. Detta gjorde att det fanns varor att byta till sig för taterne. I Norge

dröjde det ocksä längre innan "vanligt folk" i bygderna fick tillgäng till bil. Det

Hur bor de och hur får de tag i bostad?

Kollektiv tycks vara en mycket vanlig boendeform bland de unga svenskarna i

Oslo. Av informanterna i denna undersökning är det bara en person, Rebecca,

som har egen lägenhet. Hon fick tillgång till den genom sin arbetsgivare och den

ligger i direkt anslutning till arbetsplatsen. De andra delar lägenhet med andra

personer, främst andra unga svenskar. Några har eget sovrum i en lägenhet där

man delar kök, vardagsrum och badrum. Andra delar även sovrum med en eller

flera personer. De som har varit en tid i Oslo har bytt bostad ett flertal gånger.

Flera av dem berättar att de genom kompisar får tips om lediga rum i lägen

heter. Ett par av dem nämner webbsidor där lägenheter eller rum annonseras el

ler förmedlas. En av informanterna berättar att man kan hyra en lägenhet en kort

period genom en mäklarbyrå under tiden som lägenheten är till salu.

Informanterna betonar det positiva med att bo tillsammans. Flera av dem um

gäs mycket med sina rumskompisar och även den ekonomiska aspekten lyfts fram.

Det är dyrt att bo i Oslo. För del i en lägenhet kan man fä betala 3000-4000 NOK.

Däremot verkar det inte vara alltför svårt att få tag i bostad om man just accep

terar att bo kollektivt. Lägenheterna där de unga svenskarna bor ligger anmärk

ningsvärt centralt i Oslo. "Jag bor ganska centralt, väldigt centralt egentligen. Det

är gångavstånd till Karl Johan, till slottet .. . jag går lätt till centralstationen på en

kvart, tjugo minuter. Och min bostad är väldigt fin. Jag trodde inte att vi fick bo

så här som vi bor faktiskt. Men jag trivs väldigt bra", berättar Frida.

Anna bor i en lägenhet på cirka 200 kvadratmeter tillsammans med sex an

dra personer. Hon betalar 3 700 NOK per månad och jämför det med att en egen

etta skulle kosta mer och vara mycket mindre. Anna berättar att det faktum att

det är enkelt att få tag i bostad gör att man kan säga upp sig inför en längre ut

landsresa och ändå vara säker