MötesplatsenEn tidning från Karlstads missionsförsamling

Nr 3 juni - september 2011

Tema: Vår församling fyller 150 år!

Ny missionsförsamling har fötts

Livet är inte en slump

Bilden föreställer Syföreningens musikförening. Vilket år?

2

Föreståndartankar

Året var 1963 och Eva skulle fylla fem i augusti. I dagarna skulle hon få en lillasyster och det är där-för inte mamma är med. Hon sitter i pappas knä med hatten lite upptryckt. Pappas hatt har också hamnat lite på sne. Det är märkligt att se hur ålderdomligt kortet känns. Tio år senare skulle det vara otänk-bart att en ung pappa skulle bära hatt.

Skälet till att hon satt där med sin pappa har också sin historia. Det är så mycket som vävs samman för att livet skall bli som det blir. Hade hon inte suttit där och levt nära Karlstads Missionsförsamling skulle jag san-nolikt inte vara pastor i samma församling idag. Troligtvis inte ens kristen. Hade inte en handfull personer 1861 trotsat tidsandan och bildat det som skulle bli Karlstads Missionsförsamling skulle vi inte haft varken Betlehemskyrkan eller Kronoparkskyrkan idag. Det vi gör sätter spår och det är nästan rörande att läsa Missionsföreningens första stadgar. Det fanns ingen “vi vet bäst” anda. Formuleringarna andas ömjukhet och kärlek till Gud och medmänniskorna. Så här skrev de: “Med anledning af ofvan anförda Bibelspråk jämte flera andra, samt det kristliga lif, som bIifvit tändt i ett och. annat hiärta ibland oss, och många å andra orter uppmuntrande exempel, vilja vi i förtröstan på Herrens nåd och hjelp, samla våra små spridda krafter och bilda en förening för att i någon mån kunna verka till Guds ära och själars bästa.”

Det är inte underligt att när församlingen näs-tan 150 år senare vill arbeta fram en vision landar

i formuleringen - Rum för försoning!Det är samma anda som talar och om vi tror

att det behövs rum för försoning även i framtiden så kommer sannolikt Karlstads Missionsför-samling inte gå spårlöst förbi. Även om vi nu

medverkat till att bilda en ny församling på Kronoparken och om vi bildar en ny gemen-skap tillsammans med Baptistförsamlingen i Karlstad vill vi fort-sätta “ att i någon mån kunna verka till Guds ära och själars bästa.” Idag talar vi mer om en människa som hel-het i stället för att tala

om själar och därför skulle vi kanske formulera oss så här istället - att i någon mån verka till Guds ära och medmänniskornas bästa.

Det som beslutas och levs ut sätter sina spår och om det i församlingens spår växer fram rum för försoning vill jag vara en del av den även i framtiden.

De följande sex sidorna belyser något av vår 150-åriga historia. Gunnar Hansén skriver om den tid han levt med församling sen han för-sta gången för 53 år sedan kallades till pastor i Karlstads Missionsförsamling. Jag vill också att ni skall läsa en artikel som skrevs för församling-ens 100-års jubileum. Författaren är en av vårt samfunds skarpaste hjärnor - läs, begrunda och tänk framåt.

Naturligtvis blir det även några nedslag i historien...

Ulf ErikssonFörsamlingsföreståndare

Det sätter sina spår...Som traditionen bjöd tågade närmare 400 barn unga och vuxna från stora torget till Rosenborgs Herrgård. Det var i slutet av maj och dags för söndagskolefest.

Söndagsskoleavslutning Rosenborg 1963.

3

1861Karlstads Evangeliska Lutherska Missionsförening bildas. I 50-årsskriften står det:

I början af år 1861 samlades sex troende, Herrens rikssak varmt tillgifna män i den värmländska stiftsstaden för att under innerlig bön till Gud rådgöra om denna nya och viktiga an-gelägenhet. Dessa sex behjärtade män vore folkskoll. E. G. Ferm, målare G. Nilsson, murare A. Andersson, murare A. Larsson, handskmakare S. Skog och skomakare J. Nyvall. När dessa bröder i Herrens namn fattat sitt beslut att nu bilda en förening, bekräftade de detta med sina egenhändiga namn-teckningar.

Med anledning af ofvan anförda Bibelspråk jämte flera andra, samt det kristliga lif, som bIifvit tändt i ett och. annat hiärta ibland oss, och många å andra orter uppmuntrande exempel, vilja vi i förtröstan på Herrens nåd och hjelp, samla våra små spridda krafter och bilda en förening för att I någon mån kunna verka till Guds ära och själars bästa.

1867Fortfarande nästan 10 år efter att konventikelplakatet upphävts sågs det inte med blida ögon att upplåta hem till möten för Missionsföreningen. Det första hem-

met som uppläts var hos målare G. Nilsson i den s.k. Hagströmska gården vid N:a Strandgatan. Nästa sam-lingsplats blev hos skomakare J.Nyvall i det gulmålade

tvåvåningshuset på V:a torggatan - "Gula Gården".

Det blev för trångt att samlas i hem så den lilla missionsföreningen köpte en tomt i Viken och för 300 riksdaler restes ett provisoriskt mis-sionshus 1867.

1870Det lilla Missionshuset blev snabbt för litet så de uppförde ett nytt för 3300 kr. Det dröjde dock inte så länge innan även denna samlings-plats blev för liten. Efter många och långa diskussioner beslöt man att köpa en tomt på Herrgårdsgatan.

1872Föreningen anställer smålänningen Nils Johan Lambertz, kolportör från Evangeliska Fosterlandsstiftelsen

som sin förste ordinarie predikant.

1876Den 26 mars 1876 hade föreningen ett viktigt sam-manträde i gamla bönhuset. Då antagas nya stadgar. En matrikel hade anskaffats, hvari medlemmarna i alfabetisk ordning antecknats. ...

Nedslag i den tidiga historien - från 1861 till 1928

Vi skriver 2011 och Karlstads Missionsförsamling jubilerar och det synns i denna Mötesplatsen. Vi börjar med nedslag i den tidiga historien med pla-nen att i oktobernumret av Mötesplatsen fortsätta med det senaste halvseklet. I detta nummer kan vi även läsa tex-ter av Gunnar Hansén från första pastorsperioden i Karlstad och Erland Sundström som var en ledande gestalt i SMU och SMF.

150 år

Föreningsurkund för bildandet.

4

§ 4.Hvarje man och qvinna

som upptagits till medlem i föreningen, eger vid besluts fattande lika rösträtt och blott en röst hvar. Då två tredjedelar af de närvarande rösta för en mening, är

beslut fattadt.Ur årsberättelsen 1876 där predikanten C.F Kjellin

skriver:Varje helgdag samlas vi på Missionshuset 3 a 4 gånger.

På morgnarna läses merendels en predikan eller någon betraktelse ur Pietisten. Under den kalla årstiden, då icke Söndagsskolan kan fortgå samlas vi kl. 3 e. m. till läsning, sång eller Bibelsamtal. Kl. 5 e. m. föredrag och kl. 8 Bö-nemöten och Bibelsamtal.

Söndagsskolan har fortgått såsom föregående år med 250 barn och 24 lärare. Några flickor från söndagsskolan hava börjat en arbetsförening som har för afsigt att friköpa något slafbarn (i Afrika).

En Ynglingaförening har även under året bildats, som har till syftemål att taga omvårdnad, om varandra i kärleken och uppsöka bortkomna ynglingar och äldre med Guds ord. Att sprida Guds ord med både hand och mun på krogarna, Gator, Torg och Sjöhamnar. Denna verksamhet möter inte minsta motstånd.

1877I april 1876 började man bygga på tomten på Herr-gårdsgatan, där SATS ligger idag.

Den 26 maj 1877 invigdes "Betlehem". Det var en stor fin Missionskyrka. Föreningen satsade stort och sluträkningen stannade på 28 641 kronor. Vid invig-ningen var hälften betalt och 1894 var de skuldfria. När Betlehemskyrkan 1928 blev färdigställd såldes Betlehem till pingstförsamlingen.

1878 Den 14 jan. 1878 samlades medlemmarna för att ånyo dryfta frågan om tillsättandet af äldste i Missionsfören-ingen. ….

Protokollet öfver detta möte är särskildt märkligt därigenom, att ordet »församling» här förekommer första gången i de befintliga handlingarna. Detta uttryck visar först och främst, huru de troende hade - i någon mån åtminstone - frigjorts från den förut så allmänna tanken, att statskyrkan vore den enda rätta Guds församling på jorden. Men det låter oss också skönja, att det på djupet

hos medlemmarna förefanns ett behof af att få Missions-föreningen ordnad efter bibliskt mönster. Hittills hade bredvid bibeln äfven de lutherska bekännelseskrifterna i allmänhet aktats som heliga hörnstenar för en kristens tro. Ja, i själfva missionsskolan hade man föreskrifvit dem såsom ett särskildt undervisningsämne. Man skulle då ha »Iutherska predikanter i lutherska bönehus».

Men af flera steg som Missionsföreningen i Karlstad tog detta år, visade missionsvännerna, att de till stor del förlorat tron på dessa såsom auktoriteter, huru goda de än månde vara. Bibeln var dock böckernas bok, under hvilken äfven bekännelseskrifterna måste subordinera. (ur 50 års-skriften)

1882Under hösten 1881 kom den store evangelisten F. Fransson hit, .... Han föreslog vid ett möte, att Missionsföreningen skulle konstituera sig som församling, hvilket förslag ock genast bifölls samt bekräftades sedermera vid ett ordinarie möte den 9 januari 1882. Detta gick så mycket lättare för sig, som numera nästan alla Missionsföreningens medlem-mar direkt eller indirekt anslutit sig till nattvardsfören-ingen. Härigenom voro de båda föreningarna redan så sammansmälta, att den yttre föreningen endast var en formsak. (ur 50 års-skriften)

1883Förändringar sker inte utan motstånd...

Nu fanns sålunda under namn af Missionsförening en friförsamling i Karlstad, ehuru ett och annat oskick från den gamla tiden följt med. Så hade ännu endast de betalande medlemmarna rösträtt. Dessa försågos med stora medlemskort, under det att öfriga medlemmar ge-nom mindre kort ägde tillträde till Missionsföreningens enskilda möten.

Likväl tillämpades dessa regler sällan. Hjärtat talade ett annat språk än hufvudet Och redan följande år (1883) infördes genom stadgeändring den allmänna rösträtten inom Missionsföreningen.

Det är klart, att dylika steg framåt ej kunde tagas utan klander af såväl en del medlemmar som många ut-omstående. Den nya ordningens män »sårade» t. o. m. en Missionsföreningens egen medlem (D.) till den grad, att han skref en mindre honnett epistel i Wäktaren, hvari han utgjöt sig öfver »separatismen» och den grufliga villfarelsen m. m. Men han gladde sig i hoppet, att den 14 dagars verksamhet, som en Stiftelsens kolportör öfvat här i staden, skulle släcka »vådelden» samt ge »P. W.-ismen» dödssåret. Huruvida detta lyckades, det afgör historiens dom. Den

Missionsföreningens första ordförande, J Edqvist.

5

6 april beslöt emellertid Missionsföreningen att i nämnda tidning införa en alIvarlig protest mot skrifvelsen, men med hvilket resultat är ej bekant.(ur 50 års-skriften)

1906Ett ytterligare steg för ordnandet av församlingslivet togs den 27 maj 1906, då Missionsföreningen antog en församlingsordning.

1907Församlingsmöte söndagen den 24 aug: Förestånda-ren påtalar det nya ofoget att hålla idrottstävlingar på söndagar. En vänlig anhållan beslutas att varje kristen må hålla söndagen i helgd. Församlingsmöte den 5 sept. samma år. Diskuteras det oskick, som en del för-samlingsmedlemmar gör sig skyldiga till att komma för sent vid både enskilda och offentliga möten. Pastorn får i uppdrag att vid lämpligt tillfälle hålla ett föredrag över nämnda fråga. (ur 100års tidningen Sekelnytt) Ibland är man glad att det inte är 1907 (Ulf Erikssons kommentar)

1909Ungdomsföreningen beslutar 1904 att bilda en ju-niorklass i söndagsskolan. Det dröjer till 1909 innan det kommer igång; Från denna tid börjar arbetet bland juniorerna, morgondagens folk.

1912Flickkören "Lärkan" slår sina första drillar. (ur 100års tidningen Sekelnytt)

1916Församlingen beslutar att anställa en församlingssyster

1919Årsmötet svarar ja på frågan "Vill församlingen besluta att i Herrens namn bygga en ny kyrka?" Mindre än tio år senare stod den klar.

1925Sommarhemmet Rosenborg invigs

1928Församlingen växte så det knakade. På årsmötet den 16 januari 1921 beslöts at köpa tomten Nr:1 kvar-teret Negern, Östra Torggatan 18. Eftersom det var kristider vilade byggfrågan under några år. I november 1926 var det dags att lägga fram ett byggnadsförslag, kostnadsberäknat till 300 000 kronor. Bror Almqvist utsågs till arkitekt och församlingen kunde inviga Bet-lehemskyrkan den 13-16 oktober 1928. Naturligtvis blev det dyrare än budgeterat. Men offerviljan var stor. Vid invigningen fanns enbart en skuld på 42000 kr av de 350 000 kyrkan kostat.

I urval av Ulf Eriksson

Mia Sundqvist representerar studiekommittén vid av-skedssamkvämet för Gunnar Hansén 22 september 1962.

Läs om Gunnar Hansén erfarenheter på nästa sida!

Vid 100-årsjubiléet uppfördes ett krönikespel. Bilden före-ställer ett tänkt rådslag i ungdomsföreningen.Fr. v. Nils Wahlén, Mia Sundqvist, Kerstin Feldt, Gunvor Alestig och Lars Wikholm

6

Annandag Jul 1957 ringde telefonen i min ungkarlslya i Missionskyrkan i Älvsbyn. "Det är Ewert Edlund, pastor i Betlehemskyrkan i Karlstad", sa telefonören. "Vi har blivit utan ungdomspastor och undrar om du är intres-serad av tjänsten."

Den 19 januari året därpå provpredikade jag och installerades den 11 maj. Det var korta beslutsvägar på den tiden. När jag steg av tåget första gången i Karlstad möttes jag av Ewert Edlund och försam-lingens ordförande Karl-Erik Björkström. De tog mig med till kyrkan och upp på estraden. När jag stod där och blickade ut över detta hav tänkte jag: "Vad har jag gett mig in i?" Jag kom från en liten församling med ett 20-tal deltagare i gudstjänsterna och möten på utposterna i stugor och skolsalar. Vi hade fått igång ett omfattande ungdomsarbete som det inte var utan smärta jag lämnade. Samtidigt kände jag att det var hit jag ville.

Nils Brothers och Arne WeiseRedan första sommaren startade vi på Rosenborg "Fönstret" som skulle bli en långkörare. Program-men var självgående utan några externa artister. Vi hade ett husband med Mårten Engdahl som kapellmästare och Hans Runemark som allsångs-ledare. Komikerparet Carlåke Gambring och Lars Wikholm, alias Nils Brothers, framträdde varje

Gunnar Hansén om sin tid som ungdomspastor 1958-1962

Korstågsmöten, sommarläger på Fryken och mediala "Fönstret"

Sommarläger på Fryken. I ledarstaben ingick bl.a. bakre raden fr.v. Holger Jonasson, Bo Östlund, Hans Höglund,Främre raden fr.v. Lennart Evergård, Barbro Hansén, Gunnar Hansén, Olle Tisell, Tore Strandh.

gång. Själv kreerade jag rollen som conferencier. Med enkla medel lyckades vi skapa ett stort pu-blikintresse. 2-300 ungdomar samlades varje gång. Det bör tilläggas att vi avslutade alla kvällar med en genomarbetad andakt i kyrkorummet dit alla följde med. Vi var kloka nog att stänga "Fönstret" när intresset stod på topp. Ryktet om programmet hade nått TV-huset i Stockholm. Arne Weise med team var här och spelade in en kortversion som sändes 1963.

"Fönstret" ej bortglömtNär jag återvände till församlingen efter 24 år trodde jag att "Fönstret" fallit i glömska för länge

sedan. Jag blev därför förvånad när jag blev uppringd av journalisten Sten-Ove Carlwik som ville träffa mig. Han berättade att han och Lars "Bläckis" Bäckström arbetade på en bok om 50-och 60-talets Karlstad. Boken kom ut 1996 med bl.a. ett stort uppslag om ”Fönstret" .Fr.v. Oscar Lindblad, Emy Lindblad, Enid Skytte, Vera Östberg

7

En så stor medial uppmärksamhet ger en skev bild av verkligheten. För att ingen skall tro att vi bara ägnade oss åt underhållning bör det tilläggas att vi sysslade faktiskt med mycket annat också som ledarutbildning, bibelstudier, en programserie om Svenska Missionsförbundet. Bibelskolorna i Karl-stadkretsens regi samlade många konfirmander.

KorstågsmötenSommarlägren på Fryken och vinterlägren i Hag-

fors likaså. De stora korstågs-mötena i Mariebergsskogen och Tingvallaläroverkets aula med Karlstads Kristna Ungdomsråd som arrangör

minns jag med glädje. Ett av mina starkaste min-nen var från barnarbetet med de 16 söndagssko-lorna utspridda i de flesta stadsdelarna. Jag kommer fortfarande ihåg den stolthet jag upplevde när jag första gången tillsammans med musikkåren fick gå i spetsen för 5-600 söndagskolelever till som-maravslutningen på Rosenborg.

Det är lätt att glamorisera den tid som gått. Det var naturligtvis inte problemfritt på 50-och 60-talen heller. Men visst var vi gynnade i många avseenden. Det var mycket lättare än nu att få genomslag för vårt arbete i en stad som var mindre och en församling som var dubbelt så stor. Det var mycket gynnsammare att få utrymme i lokalpres-sen än det är idag. Att göra en jämförelse mellan förr och nu utan att ta hänsyn till sådana faktorer är orättvist.

Både mänsklig och gudomlig gemenskapMitt sista bidrag till Församlings-Nytt daterar sig från september 1962 strax för flytten till Solna. Jag citerar: "Jag kommer länge att minnas Karl-stad som en ljus period i min pastorala gärning. Ofta hoppas jag få bläddra i minnenas arkiv som rymmer så många ljusa motiv. Med glädje skall jag, då tillfälle ges, vända tillbaka till den plats där jag upplevt så mycket av både mänsklig och gudomlig gemenskap." Ingen hade då anat att den återkomsten skulle bli permanent.

Gunnar Hansen

Från SMU-Juniors 50-årsjubileum Fr.v. Alf Kjellin, Lena Olsson, Gun-nar Hansén, Berit Bryskhe, Håkan Hagegård

På march med musikkåren och söndagsskolan till sommaravslutningen på Rosenborg.Fanbärare är Hans-Erik Lind och Göran Skytte. I främsta ledet Karl-Erik Björkström, Gunnar Hansén, Gösta Alestig, Ewert Edlund

8

Det finns en benägenhet för svenska trossamfund i en andligt karg tid att idealisera gårdagen. Präst-män ger ibland uttryck åt värderingar, som röjer, att deras ideal är den svenska socknen under en patriarkalisk tid av myndigt husbondevälde och kollektivistisk kyrksamhet. ...

Väckelserörelsens folk talar med saknad om "den gamla läsarandan" och det händer, att man öppet framställer önskemål att få den tillbaka. Som om den inte vore en produkt också av stämningar och känslolägen, som hör en definitivt gången tid till! …

Menar man åter med "andan" det som var tid-löst i skeendet, det som var Guds Ande, i varje tid verksam under de betingelser som är aktuella, kan man med skäl fråga, varför den tillbakablickande attityden skall förvilla bedömningen.

Vi behöver äntligen vända blicken mot framti-den. En del av våra mindre jubileer borde ersättas av framtidsorienterade planeringsmöten, då vi försöker urskilja, vilka linjer i dagens kraftspel som syftar framåt. Annars kommer vi lätt att tala ett språk, som blir obegripligt för de oinvigda och våra mötesformer får något musealt över sig. …

Först den stora folkomflyttningens resultat. Om-kring år 1980 beräknas 80 procent av Sveriges folk leva i städer och stadsliknande samhällen. …

Vi måste befria oss från by-synpunkterna - vilket inte betyder att vi skall undervärdera små intima grupper: De skall tvärtom upplivas för att ersätta mötesverksamheten i glesbygderna och för att fungera som celler för den evangelisation

från man till man, vilken blir en morgondagens arbetsform. …

Världsdelarna kommer att flyta samman. Språk-gränserna sprängs. …

… Under 60-talet måste det bli en lösning av problemet stat-kyrka. Antingen kommer stats-kyrkan att förbli i statens famn, tills den kvävs av famntaget eller också gör den sig fri och blir en luthersk bekännelsekyrka med positiva relationer till det allmänna liksom andra trossamfund. Eku-meniken måste i ett sådant läge få nya möjligheter. Kanske hör en svensk kyrkounion till bilden av morgondagens samhälle…

Om ett par generationer när baptister och missionsförbundare, pingstvänner och lutheraner fått gifta sig inbördes och leva in i varandras ge-menskap kommer våra nuvarande skrankor att te sig meningslösa. Man hoppas bara att inte alltför mycket av vanmakt och baksträveri skall få tillfälle att ödelägga samfunden, innan beslutsamma steg i denna riktning kommer till stånd. …

Samtidigt ökar kraven: morgondagens pastor blir universitetsutbildad.

Till de närmaste reformerna måste vi räkna de teologiska fakulteternas öppnande och anpassning till frikyrklig teologutbildning. …

Allt detta är strödda synpunkter på en tänkt morgondag, som säkerligen tvingar oss till många omdispositioner av det alltför vanebestämda i vårt samfundsliv…

I urval av Ulf Eriksson

Lektor Erland Sundström (1908-1988) tillhörde i flera årtionden till den svenska kristenhe-tens mest aktiva debattörer och idégivare. Han var mycket slagfärdig och det finns en his-toria om honom som visar på hans snabbhet i repliken: Som ung evangelist frågade han en ung man om han inte skulle avgöra sig för Kristus. - Inte så länge jag har förståndet kvar, blev svaret.Erland såg allvarligt på honom: - Då dröjer det nog inte så länge till! Här följer ett utdrag från Erlands Sundströms artikel till Karlstads Missionsförsamlings 100-årsfirande 1961.

Strödda synpunkter på en tänkt morgondag

SMU står för Svenska Missionskyrkans Ungdom. Karlstad SMU ansvarar för Karlstads Missionsförsam-lings barn- och ungdoms-arbete. De verksamheter vi i nulä-get erbjuder är babyrytmik, söndagsklubben, scout, tonårsscout, tonår. Vi finns både i Betlehemskyrkan och i Kronoparkskyrkan. Lär mer på vår hemsida: www.karlstad.smu.se

SMU Karlstads ungdomsråd (UR)

Ronja Lind - Ordförande Regina Lind- Kassör

Bo-Jacob Enqvist - Ledamot

John Lidén- Ledamot

Sofia Magnusson- Ledamot

SMUSmå Magra Ungar

Jag tycker att SMU gör ett väldigt viktigt jobb. Gemenskapen i en SMU-grupp är något som är väldigt unikt. I andra grupper, tex om man håller på med en sport, handlar allt om att man ska vara bäst, annars hamnar man på avbytarbänken. I scouterna får du vara dålig på något, men du får vara med ändå. Det handlar inte om att vara bäst, utan att inom gruppen komplettera varandra.

På vårt senaste UR-möte hade vi Equmenias ordförande, Johan Nilsson, på besök. Han berättade om en pojke som hade varit med på ett möte där de diskuterade vilken SMU:s största tillgång var. Pojken svarade ”Men jag är ju med!”. Det tycker jag är en perfekt beskrivning. Det är precis det som SMU ska gå ut på.

Om jag ska beskriva min vi-sion med SMU kommer det låta klyschigt, men jag säger det ändå: man ska ha kul. Det är egentligen en självklar sak, men det är viktigt. Man ska inte vara med i en grupp som man inte trivs i eller göra något man inte vill. Man ska inte vara med i scouterna för att föräldrarna

vill det, utan för att man själv tycker att det är kul.

SMU har varit en viktig del av min barndom, scouter och kyrkan har aldrig varit långt borta. Jag tror att det är därför som jag sa ja till att bli ordförande, för jag vet hur mycket vår verksamhet ger barnen, men även ledarna.

Jag kan fortsätta skriva en massa positiva saker om SMU, men jag kan inte bortse från det faktum att SMU är en ständigt krympande organisation. Min önskan är att alla ska få veta hur bra SMU är och jag ska försöka göra allt för att få det att hända.

Ronja Lind

SMU – Små Magra Ungar. Det lurade pappa i mig att SMU betydde. Nej, Svenska Missionskyrkans Ung-dom låter väl bättre.

9

10

I början av våren fick jag en fråga av Eva Svedborg om jag vill ta upp stafettpinnen och berätta om hur det var att komma från kyrkan i Hațeg till Betlehemskyrkan i Karl-stad?

Först och främst vill jag säga, att jag inte hade en speciell kyrka att gå till när jag kom hit till Sverige.Jag gick med in i baptistkyrkan 1992–1993 i Rumänien, i den lilla staden Hațeg som ligger någonstans mitt i Transylvanien.

Det var inte lätt att komma till allt som var nytt. Språket var ett hinder. MEN det vill jag inte klaga så mycket på. Det är samma GUD här som i Ru-mänien!

Min man Christer och jag gick runt på gudstjänster i olika kyrkor i Karlstad. Vi ville hitta en kyrka där vi kunde känna Guds närvaro och där man kunde gråta, skratta och be tillsammans. Det var först i Betlehemskyrkan vi kände oss 'hemma'. Vi började gå ofta i kyrkan på söndagarna och fick även besök av förra pastorn Sten-Åke Mollmyr. Det förstärkte vårt 'förtroende' för missionskyrkan. Som jag skrev tidigare, kunde jag inte språket men kunde trots allt klara mig gan-ska bra med engelskan. En sak som hjälpte mig var att jag hade med mig ett väldigt bra 'trick':

I baptistkyrkan i Rumänien var det ett 'måste' att vi skulle ha bibeln med oss i kyrkan, och ibland skulle vi visa att vi hade bibeln med oss och läsa texten tillsammans med den som predikar. På så sätt visste vi vad det handlade om och lärde oss var i bibeln texten fanns.

När jag kom till Betlehemskyrkan i Karlstad, så satt jag på bänken och förstod nästan ingen-

ting. Jag hörde vilken bibeltext det gällde och då kunde jag lista ut vad det handlade om. Då var jag tacksam att jag ofta hade bibeln med mig i baptistkyrkan i Ru-mänien. Jag mindes var texterna fanns och när jag kom hem från gudstjänsten läste jag texterna igen i min rumänska bibel.

Fika efter gudstjänsten var något som förvånade mig. Många blev glada när de hörde ordet 'fika' och jag förstod inte varför man behövde fika efter gudstjäns-ten när man kunde åka hem istället. Det var jag inte van vid i Rumänien. Efter en tid insåg jag hur värdefull denna

stund är. Man hälsar, pratar och har en härlig tid tillsammans medan man dricker kaffe och smakar på något gott. Man kan få nya vänner som man kan umgås med mer än att bara säga hej och hej då! En trevlig familj från vår kyrka satte sig hos oss och fikade efter gudstjänsten. Vi har blivit vänner och umgås nu även utanför kyrkan.

Nu säger jag som många andra: livet är inte en slump. Att träffa så många fina människor i ett annat land som inte är ditt från början, att få tröst när man är ledsen, att få beröm när man har gjort något bra och inte minst att ha roligt tillsammans när hjärtat behöver mer skratt, det är GUD.

Nu lämnar jag stafettpinnen till Anna-Stina Winberg. Min fråga är; Hur var skolan och sön-dagsskolan när du var barn?

Cristina Nicoară Hellholm

Stafetten

Kyrkoflytt...

Livet är inte en slump

11

Sömnad, högläsning och församlingen. Britt-Inger Lindkvist berättar om kyrkans sy-föreningarna då och nu.

Som 6-åringar på 1940-talet började jag och mina systrar i barnsyföreningen Myran i Betlehemskyr-kan. Den bildades redan 1878 och vår mamma hade också gått där, fast 25 år före oss. Vi hade med oss ett litet handarbete som vi satt och sydde på medan tant Aina eller tant Signe läste högt ur tidningen Barnavännen. Minns jag rätt så gav vi också en kollektpeng i ”nickegubben” varje gång. Pengarna skulle skickas till barn i Kongo som aldrig fick äta sig mätta.

Det viktigaste minnet jag har från Myran var väl att vi fick lära att dela med oss till dem som inte hade det så bra som vi.

Olika sorters symötenSymöten har alltså länge funnits för olika åldrar i vår kyrka. För närvarande har vi flera sorts symö-ten. Det ena är Syföreningens samlingar varannan tisdag. Då är vi inte så många som handarbetar, men vi får alla lyssna till lärorika program, dricka kaffe och samtala. Dessutom samlar vi varje gång in en rejäl kollekt till församlingen.

Vi har också sedan några år tillbaka Stick och

trivs varannan vecka. Här stick-ar eller virkar de som vill. Vi lär av varandra, och ibland sitter vi bara och pratar, v i lket många gånger lett till givande samtal i livsfrågor. Efter en enkel fika har vi, precis som i Myran, hög-läsning. Just nu läser vi Jag lutar åt Gud av Tomas Sjödin. Kanske är det så att när man arbetar tillsammans är det lättare att lära känna varandra. Framför allt handlar det om att alla är välkomna, även den som inte handarbetar utan bara vill sitta och prata. Kanske var det rätt det som mamma sa: Vi är med i mis-sionsförsamlingen, så vi behöver aldrig känna oss ensamma.

Britt-Inger Lindkvist

ps Kolla in annonsen sidan 15!

Foton: Jakob Sandin

Från "Myran" till "Stick och trivs"

12

Vad är Fairtrade?De flesta känner nog

igen symbolen för Rättvi-semärkt eller Fairtrade som det numera även heter på ”svenska”. Man har kanske sett den i affären – idag finns över tusen Fairtrade-märkta produkter på den

svenska marknaden - eller vid kyrkkaffet här i Betlehemskyrkan. Men vad innebär Fairtrade?

Att världen är orättvis vet vi. Det går inte en dag utan att vi påminns om detta när vi sätter på teven eller läser i tidningen. Vissa människor lever i överflöd medan andra inte ens får ihop till det allra nödvändigaste. I många länder arbetar de som framställer det vi importerar och köper i våra af-färer under mycket dåliga villkor. Fairtrade innebär inte lösningen på alla problem, däremot bidrar det till att de som arbetar med att framställa varorna åtminstone blivit schysst behandlade. Här följer en sammanfattning på de kriterier som gäller för att en vara skall kunna bli Fairtrade-märkt:

• Odlare och anställda får förbättrade ekono-miska villkor, bland annat garanteras de en viss minimilön eller ett visst minimipris för det de säljer. • Man bidrar till att utveckla lokalsamhället genom att en premie utgår som kan investeras i till exempel en ny skola, hälsovård eller förbättringar av produktionen. • Diskriminering på arbetsplatsen är förbjudet, likaså får barn under 15 år inte anställas som arbetskraft. • Odlare och anställda får större inflytande över sitt arbete, de ges också rätt att engagera sig fackligt. • Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas. De flesta av de Fairtrade-märkta produkterna i Sverige är även ekologiskt odlade.

Kenyanska rosorSharon Chaptoo är 23 år och har två barn. Hon

bor i Kenya och försörjer sig genom att arbeta på den Fairtrade-certifierade rosfarmen Ravine Roses.

Ingångslönen på farmen är 4800 shilling/må-nad* (ca 480 svenska kronor) vilket är runt 60% mer än minimilönen i Kenya. Man har även rätt till viss semester och tre månaders mammaledig-het. När man besprutar rosorna använder man skyddskläder och ansiktsmasker, vilket inte är en självklarhet på många håll, och efteråt får ingen gå in i växthusen under en bestämd tidsperiod

För Fairtrade-premien har man bland annat investerat i förbättrad hälsovård och utbildning, exempelvis körlektioner och datakunskap, dess-utom ges de små barnen möjlighet att vara på dagis. Man erbjuder också räntefria lån för förbättringar av hus.

Läs gärna mer på fairtrade.se*Siffror från 2008

Mattias J Fröding

En Kyrka för FairtradeDen 10 april beslutade församlingsmötet att vi skall arbeta för att bli en Kyrka för Fairtrade. Jakob Sandin och Bo-Jacob Enqvist som tillsammans med Sara Enqvist skrivit artikeln här bredvid, fick uppdraget att leda detta arbete.

Foto: Fairtrade

13

Hur ser villkoren ut för dem som odlar kakao? Varför är det bil-ligare att köpa kaffe idag än för 100 år sedan?

Enligt kristen tro är varje människa skapad till Guds avbild och oändligt värdefull. Det betyder att varje människa har rätt till ett värdigt liv, fritt från orättvisor, hunger och förtryck. Tyvärr ser världen inte ut så...

Tro, bön och handling är grundläggande i kristen tro. Som kristna är vi också en del av en världsvid gemenskap. För många kristna är valet av Fairtrade-märkta varor ett sätt att låta tron på Gud bli konkret i en solidarisk handling. Den fattigdom vi ser omkring oss beror till stor del på hur vi beter oss, du och jag. Vi i den rika delen av världen som har möjlighet att göra val, kan med en enkel gest betala lite mer för en vara och samtidigt ge vår nästa skäligt betalt för den tjänst eller vara hon tillhandahåller.

Vi vill bli bättreMed detta som grund tog församlingen ett beslut på församlingsmötet den 10 april att verka för att bli en Kyrka för Fairtrade. Det innebär att vi ökar användandet av Fairtrade-produkter samt sprider kunskap om vår och andras konsumentmakt, både

innanför och utanför kyrkans väggar. Diplome-ringen Kyrka för Fairtrade är en viljeinriktning för att verka för förbättrade arbets- och levnadsförhål-landen för odlare och anställda i utvecklingsländer. Diplomeringen utsätter oss inte för oplanerade kontroller på samma sätt som en certifiering gör. Vi kan alltså inte göra fel, utan bara jobba på att bli bättre

Ett nytt sätt att tänkaJakob Sandin, Sara & Bo-Jacob Enqvist tillsam-mans kommer att jobba för att vi under året blir Värmlands första Kyrka för Fairtrade. Vi vill att du som församlingsmedlem antar utmaningen att tänka annor-lunda nästa gång du bakar en chok-ladtårta till caféet, kokar kaffe till ett möte eller köper bananer till en scoutpatrull.

Jakob Sandin, Sara & Bo-Jacob

Enqvist

Karlstads Missionförsamling ska bli en diplomerad Kyrka för Fairtrade

Foto: Fairtrade

Foto: Fairtrade

14

BetlehemskyrkanJuni

19 söndag16:00 Gudstjänst i Kronoparks-kyrkan. Ulf Sandén avskedspre-dikar. Kyrkkaffe. OBS tiden!

26 söndag18:00 Sommargudstjänst, "Hela Missionshuset sjunger" Mis-sionshusgudstjänst i Acksjöns kapell i Mariebergskogen, Ulf Eriksson. Café.

Juli3 söndag18:00 Vandringsgudstjänst, "Våra rastplatser" Med anledning av församlingens 150-årsfirande följer vi i denna gudstjänst för-samlingens liv genom att vandra till de platser församlingen haft möteslokaler, missionshus och kyrkor genom åren. Samling och fika vid Betlehemskyrkan, Ulf Eriksson, Gunnar Lindqvist. Café

10 söndag18:00 Sommargudstjänst vid Lövnäskyrkan, "Hjälp oss leva riktigt, göra det du vill" Ulf Eriksson. Café.

17 söndag18:00 Sommargudstjänst, "I som-marens ljus och skugga" Anneli Sandberg, sånggruppen Carmen caeli. Café.

24 söndag18:00 Sommargudstjänst vid Lövnäskyrkan, "lär oss här på jorden, tycka om varann" UlfEriksson. Café.

31 söndag18:00 Sommargudstjänst, "Till din blomstrande äng" om Tomas Boströms sånger, Ulf Eriksson. Café.

Augusti7 söndag18:00 Sommargudstjänst, "Nu är jag nöjd och glader" om Fryk-mans sånger, Ulf Eriksson. Café.

14 söndag18:00 Sommargudstjänst, “Nu pågår skapelsen.” Anneli Sand-berg, Karin Svedberg dans. Café.

21 söndag18:00 Sommargudstjänst, "Var detta allt?" - om att inte ge upp, Ulf Eriksson. Café.

25 torsdagBussresa till RPG:s gemenskapsdag på Enggården (f.d. Hagegården), Brunskog. Lisbeth Fredriksson, Forshaga. Kaffe och trerätters middag. Lotteri och tipsprome-nad. Anmälningslistai kyrkan. (Anmälan senast 19/8)

28 söndag11:00 Gudstjänst, "Live", Ulf Eriksson. Café.

31 onsdag18:00 Informationssamling inför konfirmandläsning i Betlehems-kyrkan.

September4 söndag11:00 Nattvardsgudstjänst, "Hel och hållen", Anneli Sandberg. Café.

5 måndagGemenskapsdagar på Vägsjöfors Herrgård 5-9 sept. Gunnar Hansen och Georg Johansson m fl. medverkar.Se särskilt program och anmälan.

11 söndag11:00 Gudstjänst, Ulf Eriksson, "Första dagen på resten av våra liv". Café.

12 måndag18:00 Stick och trivs startar för säsongen

13 tisdagRPG-träff i Pingstkyrkan. Kyrkvaktmästaren och värm-landsprofilen Göran Bengtsson kåserar om Selma Lagerlöf. Sång: Ulf Eriksson.

15 torsdag13:30 Biv "Välkomna till höst-start"

17 lördag18:00 Festkväll med middag.Vi ser tillbaka på åren som gått. Sång, musik, och så mycket mer.anmälan senast den 1 september. Anmälan sker till församlingsex-pen eller via epost info@ kyrka-nicentrum.seVad kostar en 150 årsfest?Naturligtvis 150 kr/person, familj 300 kr dvs, de vuxna betalar, barnen fritt!

18 söndag11:00 150-års-gudstjänst, "Av fri-villig kärlek", Anneli Sandberg, Ulf Eriksson, Betlehemskyrkans Musikkår, Gospel Groove Com-pany, tillsammans med Baptist-församlingen. Kyrkkaffe.

Öppet hus i kyrkan hela veckan!

15

Betlehemskyrkan20 tisdag14:00 Symöte "Agneta och Jan-Erik Jontén berättar om sin resa till Ecuador och Peru.

22 torsdag13:30 Biv "Sommarminnen"

25 söndag11:00 Gudstjänst, "Såsom du har älskat mig", Ulf Eriksson, tre danser, Karin Svedberg med elever. Café.

26 måndag18:00 Stick och trivs

29 torsdag13:30 Biv "Höstfest"

Oktober2 söndag11:00 Nattvardsgudstjänst, An-neli Sandberg. Café.

4 tisdag14:00 Symöte "Väckelseevang-elisten Frank Mangs" Gunnar Hansén.

6 torsdag13:30 Biv "Jordanien - en resa i historien" Maj Ståhl

9 söndag11:00 Gudstjänst med alla åldrar i Baptistkyrkan, "Tack", Ulf Eriksson, Andreas Möller, Café.

Veckan efter Jubileumshelgen vill vi inbjuda alla till "Öppethus-vecka" i Betlehemskyrkan.Även om vår verksamhet alltid är öppen för alla så vet inte all-mänheten om det. Därför vill vi särskilt öppna upp kyrkan denna

vecka. Alla är välkomna till allt som bjuds i kyrkan. Vill man se hur musikkåren över så kommer man dit. Kanske det finns kaffe, te, saft. Mer information kommer i början av hösten.

ÖPPET HUS-VECKA19-25 september

När nu församlingen firar 150 år är vi många som gärna vill ge en extra gåva för framtiden.

Varför inte kalla den för 150-gåvan? Om du vill skänka en gåva till Karlstads Missionsför-samlings framtid - skriv 150,

lägg till hur många nollor du vill och sänd det till Karlstads Missionsförsamlings postgiro 37 24 30-9

150-GÅVAN insamling

Informationssamling om höstens konfirmandläsning i Betlehems-kyrkan.

Har ni frågor eller vill anmäla ert intresse kan ni vända er till Ulf Eriksson tel: 073-312 69 30

e-post: ulf@pastor.seMer information finns på

församlingens hemsida: www.kyrkanicentrum.com

Konfirmation 2011-2012Onsdagen den 31 augusti kl 18-18.30

Avsägelse från uppdrag i församlingen vill vi ha skriftligt senast 1 juli. Skickas eller lämnas till Kerstin Berglind.

Valberedningen i Karlstads Missionsförsamling

Meddelande från valberedningen

Vill du väva?Vi tänkte väva lite till jul-marknaden. Vill du vara med och hjälpa till?

Hör av dig till Britt-Inger Lindkvist eller Kerstin Löwenhamn.

16

Musik & Cafékväll varje onsdag 29 juni till 24 augustiProgram kl.19-20 med ca 30 minuters minigudstjänst kl. 20. Serveringen i caféet öppnar redan kl.18.30…

PROGRAM29 juniPremiärkväll Jazzpianisten och musikkåsören Leif Hultin spelar tillsammans med Gunnar Johansson bas. Anne-Mette Buhl Skovsted m.fl.

6 juli Pasi Pasanen musikläraren och dragspelsvirtuosen Samt Anne-Mette Buhl Skovsted m.fl

13 juliBengt Hällgren trubadur och Ulf Sandén m.fl.

20 juliSånggruppen Carmen Caeli ”en berättelse – många berättelser…” Ulf Sandén m.fl.

27 juliSofia Årlén den sjungande engelskläraren, Ulf Sandén m.fl.

3 augHelena Bäckman & Sandra Halvarsson ”Tro, hopp & kärlek…” Anne-Mette Buhls Skovsted m.fl.

10 augMusikfamiljen Bäckman med musikaliska sommarakva-reller, Anne-Mette Buhl Skovsted m.fl.

17 augArtyr Nylin trubadur Visor om sommaren Anne-Mette Buhl Skovsted m.fl.

24 augFinalkväll med Anni Naumansson och musikaliska vän-ner. Anne-Mette Buhl Skovsted m.fl.

Kronoparkskyrkan29 juni – 24 augusti se sär-skilt sommarprogram!

Juni19 söndag16:00 Gudstjänst Avskedspredikan Ulf Sandén. Kyrkkaffe.Detta är sista söndagsgudstjänsten för sommaren. Sommarkväll i Kronoparkskyrkan startar 29 juni kl.19

Augusti28 söndag11:00 Sommargudstjänst, kyrk-kaffe.

September4 söndag11:00 Upptaktsgudstjänst med mässa. Anne-Mette Buhl Skov-sted Kronokören m.fl. Söndags-klubb. Kyrkkaffe.

11 söndag11:00 Gudstjänst med Ulf San-dén, m.fl. Kyrkkaffe

18 söndag16:00 Gudstjänst med Anne-Mette Buhl Skovsted m.fl. Kyrkkaffe

24 lördag9:00 Biståndsfrukost Lars Fu-ruholm , rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Värmland ”Våra stora rovdjur”

25 söndag11 Gudstjänst. SMK ansvarar.Kyrkkaffe

KronoparkskyrkanSOMMARKVÄLL I

17

Kronoparkskyrkan

Nu är vi igång. Kronoparkens missionsför-samling har bildats.

Vi räknar 26 april som vår födelsedag. Initialt är det ett 30-tal medlemmar som begärt att få flytta över sitt medlemskap till den nya församlingen. Dessutom är det en handfull personer som vill bli medlemmar och som inte nu är medlemmar i någon missionsförsamling.

I början är det en lång rad av praktiska frågor, som måste lösas, men nu är det mesta på plats. Vi har också lämnat in en ansökan till Svenska Mis-sionskyrkan om medlemskap och vi kommer att hälsas välkomna på Kyrkokonferensen.

Vi kan spåra en stor entusiasm bland våra medlemmar och många är ivriga att engagera sig i olika frågor. Lördagen den 18 juni hoppas vi kunna samla medlemmarna till en församlingsdag på Ar-näs. Detta blir ett tillfälle för oss att samtala kring våra förväntningar på församlingen och vad var och en kan bidra med för att förverkliga detta.

Eftersom Ulf Sandén slutar så blir hösten en tid utan pastor. Möjligtvis kommer vi att ha en tillfällig lösning med en vakanspastor. Vi kommer att ägna hösten åt att diskutera en mer långsiktig lösning på pastorsfrågan.

Vi vill hälsa Karlstads missionsförsamlings medlemmar välkomna till den sammanlysta guds-tjänsten i Kronoparkskyrkan söndagen den 19 juni

En ny missionsförsamling har fötts

kl. 16. Detta är Ulf Sandéns sista gudstjänst som pastor i Karlstads missionsförsamling och till det efterföljande samkvämet är alla välkomna.

Lars-Arne SjöbergOrdf. Kronoparkens missionsförsamling

Vandra och vila i universitetskyrkanDu som är student eller arbetar med studenter - den 1 oktober är du särskilt välkommen till en "mini-pilgrimsvandring" med fokus just på livet som student. Vi vandrar en halvdag i naturen med start på universitetet. Ledare är Anneli Sandberg som från den 17 september arbetar 50% i Universitetskyrkan. Hör av dig för närmare information om tid, plats med mera.

Anneli Sandberg

18

Församlingsboken

Rapport 1 från samtalsgruppBaptistkyrkan – BetlehemskyrkanDet första mötet hölls torsdag 5 maj kl 19.00 i Betlehemskyrkan. Här följer en sammanställning av de centrala punkterna ur samtalet:Tankar om en gemensam idé/visionGruppen valde att inleda med att samtala om gemensamma drömmar/visioner/idéer, och landade iföljande fem punkter:• Vi blir starkare tillsammans och frigör resurser för det vi vill göra• Vi tror att vi behövs i Karlstad - med vår teologiska och andliga profil• Vi vill vara en relevant innerstadsförsamling i centrala Karlstad• Vi vill tydligt gestalta ett gemensamt kyrkosamfund• Det vore roligt!!TidsplanVi tror att ett rimligt tidsperspektiv är att en gemensam församling skulle kunna starta upp om två år (sommaren 2013). Men först måste vi bestämma om vi vill gå den vägen. För att hitta ett datum då vi kan svara på om vi vill detta (inte hur det ska gå till) behöver vi i våra respektive församlingar dels presentera och förankra de fem punkterna ovan, och sedan arbeta med följande frågeställning:Vilka frågor behöver vår församling få besvarade innan vi kan säga ja eller nej?Detta arbete bör ske tidig höst 2011, varpå samtalsgruppen (som förstås också har förberett egna frågeställ-ningar) ger sig i kast med att söka svaren. Målsättningen är att under vintern 2011-2012 kunna presentera ett förslag till hur en gemensam församling skulle kunna se ut och fungera, åtminstone i grova drag.Nästa möte är torsdag 1/9 kl 19.00 i Baptistkyrkan.

Till vilaBritta Pettersson född 1931-10-13 död 2011-03-25Begravningsgudstjänsten ägde rum den 15 april i Betlehems-kyrkan. Officiant var Peter Andersson.

Inflyttadefrån Mariestads Mfs: Marga-reta och Lennart Sunnemar. Nygatan 2, 65220 KARLSTAD Tfn.054-158111. Veckogrupp 15.

Utflyttadetill Kronoparkens MissionsförsamlingLars-Arne Sjöberg Barbro SjöbergElisabeth NorbergJan NorbergGunrud LindHans-Erik LindKarin HultanderSven-Gunnar Balder Anita BalderBarbro NyqvistLennart NyqvistHans HällerådMargareta Elvén Olsson

Teresia JildenhedAgneta JonténJan-Erik JonténTorbjörn WiklundBrita WiklundAnna RodestedtEive RodestedtIngrid CollingLars-Åke HolmquistIngegerd Holmquist

AdressändringKarin EcheverriNorra Allén 25B654 61 Karlstad

19

Budgeten i korthetKarlstads

missionsförsamlingBETLEHEMSKYRKANAdress: Ö:a Torggatan 18652 24 KarlstadExpeditionen har öppet mån-tis och tor-fre 10-12, onsd 11-12Telefon: 054-15 38 80 (vx) Fax: 054-21 68 86E-post: info@kyrkanicentrum.seHemsida: www.kyrkanicentrum.com

Pastor och församlingsföreståndareUlf Eriksson exp: 054-15 38 80 mobil: 073-312 69 30 ulf@kyrkanicentrum.se

Studentpastor/barn och ungaAnneli Sandberg 070-650 25 60

Vaktmästare/bokningarSara Enqvist 070-671 44 19

Ungdomsprojekt/SMUAnders Andréen 070-22 206 22

Projektanställd - unga vuxnaHanna Ohlsson 070-279 66 41

FörskollärareLena Josefsson 054-15 38 80

HusmorGunnel Nilsson 054-10 04 75

KRONOPARKSSKYRKANAdress: Signalhornsg. 21 656 34 KarlstadTelefon: 054-14 19 20Fax: 054-14 19 29 E-post: info@kronoparkskyrkan.comHemsida: www.kronoparkskyrkan.com

Pastor - universitetspastorUlf Sandén exp: 054-14 19 22 universitet: 054-700 18 03 mobil: 070-935 00 73 bostad: 054-15 88 51ulf.sanden@kronoparkskyrkan.com GÅVOR TILL FÖRSAMLINGENKarlstads Missionsförsamling 37 24 30-9Var noga med att ange vilket ändamål pengarna ska gå till.

Karlstads SMU 46 57 19-3Betlehemskyrkans Musikkår 32 98 07-2Kronoparkskyrkan 85 00 26-6

TIDNINGEN MÖTESPLATSENutges av Karlstads Missionsför-samling.Ansvarig utgivare: Ulf ErikssonPrenumeration 100:-/år, betalas in på postgiro 37 24 30-9, glöm ej ange "prenu-meration mötesplatsen" samt avsändare.

RedaktionenDaniel Fröding , Sven Wede-malm, Gabi Fuchs, Mattias J Fröding, Christer Hellholm

Vill du kontakta redaktio-nen?Skriv eller faxa till någon av kyrkornas expeditioner, prata med någon i redaktionen eller e-posta till: motesplatsen@ordmagi.com

Posttidning B

BegravningsbyrånRoland Andersson ABÄlvgatan 11, Karlstad,

054-10 10 01

Nästa nummer av Mötesplatsen

utkommer i början av oktober.

Manusstopp är 15 september.

Tel. 054-22 14 30

Sedan i höstas har L'arche i Belfast varit vårat hem. Här bor vi tillsammans med 4 vo-lontärer och 5 personer med förståndshandikapp och/ eller inlärningssvårigheter.

Vi delar måltider, arbetar vid vår odling och trädgård, ber och har andakter, uttrycker oss konst-närligt, och allt det där som in-går i livet. Vi bor ganska trångt. Vardagen har varit både lätt och svår. Precis som hemma.

Vi kom hit fulla av motivation och med en känsla av att det var i Belfast som vi skulle vara. Först var allt bra men ganska fort kom dagar och veckor som var mer be-svärliga. Då kände vi oss ensam-ma, utan motivation och uppgift och utan att förstå vart vi var på väg. Vi ville vara här, men det var så mycket som vi ville ändra på och som vi hade haft andra förhoppningar om. Vi bad till Gud och försökte be mer, men det var också svårt. Vi tog upp strid med de jobbiga tankarna och försökte tänka positivt, men vi blev frustrerade och undrade om det var oss det var fel på? Vi ville ändra inställning, men hur gör man det? Hur ändrar man sitt perspektiv från något som man är mitt uppe i men inte trivs med? Kan man bara förmå sig själv att

tänka annorlunda?Nu några månader senare står

vi här och känner helt annor-lunda. Vi besökte nyss ett kloster utanför Rostrevor, söder om Bel-fast. Genom ett samtal med en av munkarna förstod vi plötsligt hur allt hade förändrats under våren. Vi pratade om hur Gud förvand-lar i vardagen. Han sa: Kämpar ni med tankar om något som tynger och är svårt? Ta då inte upp strid med tankarna eller slå bort dem utan omvandla dem till böner i stället. Förvandla era analyser och suckar till böner. Så ska ni be ständigt. Jag kan inte säga att vi hade bett ständigt eller känt någon totalförändring tidigare under våren, men munkens ord fick oss att förstå hur viktigt det hade varit för oss att lita på bönen som vägen till förändring.

Frans & Julia Landén

"Förvandla era suckar till böner"