Moment 3 Del 2

8/11/2019 Moment 3 Del 2

1/30

Moment 3 - Lagar och ansvar

inom vrd och omsorg

Del 2 Lagar och ansvarinom Omsorgen och Psykiatrin

8/11/2019 Moment 3 Del 2

2/30

Vrd- och omsorgsarbete 2Moment 3Norrkping

Lrare: Andreas Roup Lagar och ansvar inom vrd och omsorg

Socialtjnstlagen, SoL - Grunderna

Socialtjnstlagen styr verksamheten fr demsom arbetar inom socialtjnsten. Socialtjnstenr en viktig del av samhllets vlfrdssystem. Devergripande mlen fr socialtjnsten anges ilagens frsta paragraf, som brukar kallas frportalparagrafen.

I den frklaras att socialtjnsten ska frmja enutveckling som leder till solidaritet, trygghetoch jmlika levnadsvillkor. Socialtjnsten skaka mnniskors mjligheter att ta del av

samhllets gemenskap och frebygga socialohlsa. Verksamheten ska utg frn denenskilda mnniskans perspektiv och utvecklamnniskors egna resurser.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

3/30



SocialtjnstlagenFrivillighet & det kommunala ansvaret

En viktig princip i SoL r att alla mnniskor i frsta hand har etteget ansvar fr sitt liv. Socialtjnsten fr inte ta ifrn en personhans eller hennes ansvar.

I portalparagrafen lggs tyngdpunkten p respekten frmnniskors sjlvbestmmande och integritet. Alla instanser som

socialtjnstlagen tar upp bygger p frivillighet. Det finns alltsinga kontroll- eller tvngstgrder som kan gras med std av SoL.

Socialtjnsten anger att det r kommunen som har ansvar frsocialtjnsten. Kommen har det yttersta ansvaret fr att alla somvistas dr fr den hjlp och det std som de behver.

Det innebr att det r den kommun dr en person som befinnersig som har ansvar fr att personen fr hjlp om det behvs, intedr man r folkbokfrd.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

4/30



SocialtjnstlagenSocialnmndens roll & kvalitet

Socialtjnstens specifika arbete beslutas av Socialnmnden. Till deras uppgifter hr till att grasig vl frtrogen med levnadsfrhllandena i kommunen. Socialnmnden ska medverka isamhllsplaneringen och vidta tgrder som kan frebygga uppkomsten av sociala problem ochsegregation. Kommunens socialtjnst ska svara fr omsorg och service, rd, std och vrd tillfamiljer eller enskilda som behver det.

Insatserna som grs av socialtjnsten ska vara av god kvalitet. Med god kvalitet menas blandannat att personalen ska ha lmplig utbildning och erfarenhet. Det stlls ocks kvalitetskrav,vilket bland annat betyder att handlggningen av renden ska sktas p ett juridiskt korrekt stt.Det r drfr det exempelvis arbetar jurister inomsocialnmnden vid exempelvis familjertts-renden.

Arbetssttet inom socialtjnsten ska varagenomtnkt och alltid i samverkan med denenskilda individen.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

5/30



SocialtjnstlagenEkonomisk stdKapitel 4 i SoL handlar om att mnniskor som inte kan klara sin frsrjning p egen hand har rtt

till std och hjlp frn socialtjnsten. Detta kallas frfrsrjningsstd. Nr en person ansker tillsocialnmnden om att f bistnd, eller nr socialnmnden fr knnedom om att det finns enperson som behver hjlp, har kommunen skyldighet att utreda om hjlp ska ges.

Det ekonomiska bistndet ska ge en sklig levnadsniv och ska utformas s att det strkermnniskors mjligheter till att leva ett sjlvstndig liv.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

6/30



SocialtjnstlagenSrskilda grupperEnligt SoL har kommunen ett srskilt ansvar fr vissa grupper med srskilda bestmmelser fr

arbetet kring dessa grupper.

Dessa grupper r:

Barn och ungdomar

Mnniskor medmissbruksproblem

ldre mnniskor

Mnniskor medfunktionshinder

Anhrigvrdare

Brottsoffer

8/11/2019 Moment 3 Del 2

7/30



LSSLagen om std och service till vissa funktionshindrade

Under mitten av 1990-talet genomfrdes storafrndringar om handikappolitiken. Syftet med det var attmnniskor med funktionsnedsttning skulle f kad

valfrihet och strre inflytande. Dessutom skulle stdet tilldessa personer bli bttre. Lagen trdde i kraft 1994 ochkallades fr handikappreformen.

Innan detta blev de patientgrupper som omfattas avdenna lag generellt stt utelsta frn valfrihet och

samhllet genom att de placerades p gruppboenden,ofta fr resten av sina liv.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

8/30



LSSSrskilda grupper och insatser

LSS r en s kallad rttighetslag. Det innebr att lagen gller fr en bestmd grupp av mnniskoroch att den beskriver vilka insatser som denna grupp har rtt till. Lagen ger personer medomfattande och varaktiga funktionsnedsttningar rtt till insatser, bland annat i form avrdgivning, std och service, ledsagning, personlig assistans med mera.

LSS gller allts inte alla funktionshindrade utan bara vissa grupper.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

9/30



LSSMl och kvalitetMlet med LSS r att de mnniskor som omfattas av lagen ska f mjlighet att leva som andra.

Verksamheter enligt LSS ska vara grundade p respekt fr individens sjlvbestmmande ochintegritet. Den enskilde ska i strsta mjliga utstrckning vara med och bestmma ver deinsatser som ges.

Lagen anger ocks att verksamheten ska ha en viss kvalitet. Det ska exempelvis finnas lmpligpersonal som kan ge god service och omvrdnad.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

10/30

8/11/2019 Moment 3 Del 2

11/30



Lex Sarah - BakgrundI SoL, LVU och LSS finns bestmmelser som handlar om att

personal som arbetar inom ldreomsorg, omsorg om personermed funktionshinder eller andra verksamheter inomSocialtjnsten, LVU eller LSS, ska vaka ver att dessa fr godomvrdnad. Personal som upptcker eller fr knnedom ommissfrhllanden har skyldighet att anmla detta. Den hr delenav SoL, LVU och LSS kallas fr Lex Sarah.

Sarah Wgnert har gett namn till Lex Sarah. Hon arbetade 1997 pPolhemsgrden, ett kommunalt ldreboende i Solna, Stockholm.Sarah upplevde att de ldre som bodde dr for illa och trots atthon bara var 23 r gammal slog hon larm till myndigheterna. Honupplevde dock inte att de tog saken p allvar s hon vnde sig tillmedierna och pratade bland annat i TV om sina upplevelser. Dettavckte stor uppmrksamhet och myndigheterna blev tvungna attta missfrhllandena p allvar. Detta resulterade i nyabestmmelser kring missfrhllanden och rapporteringsskyldighetoch implementerades som nya paragrafer i SoL, LSS och LVU.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

12/30



Lex Sarah - SkyldigheterAtt vaka ver innebr att personalen har en skyldighet att se till att vrdtagarna fr god

omvrdnad, omsorg och god service samt att de lever under trygga frhllanden. Personalen skavara uppmrksam p och ppeka sdant som kan leda till missfrhllanden.

Det r viktigt att all personal fr information om sina skyldigheter enligt Lex Sarah. De ska ocksveta hur de ska gra nr de upptcker att ngot inte r bra. Det r arbetsgivaren, det vill sgakommunen eller den som driver ett provat boende, som r skyldig att informera personalen omLex Sarah. Det br ske redan nr en person brjar sin anstllning och dessutom br all personalminst en gng per r f information om lagen.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

13/30



Lex Sarah - MissfrhllandenEtt missfrhllande kan innebra att personal gr ngot som riskerar vrdtagarens liv och hlsa,

eller utstter ngon fr fysiskt eller psykiskt lidande. Det kan ocks handla om frsummelse, detvill sga att personalen lter bli eller glmmer att gra ngot, eller att man utfr ngot p fel sttsom kan leda till allvarliga konsekvenser fr vrdtagarens liv och hlsa.

Missfrhllanden som kan utgra ett hot mot vrdtagares liv och hlsa kan exempelvis vara:

Fysiska vergrepp, ssom slag, nyeller att hlla fast ngon

Psykiska vergrepp ssom hot,krnkningar, isolering och bestraffningar

Ekonomiska vergrepp ssom stld avpengar eller godelar

Sexuella vergrepp Brister i fljsamheten till

omsorgsplanen, exempelvis att intehjlpa vrdtagaren med personlighygien, munvrd, matlagning, att taeller att inte ge tillrcklig tillsyn

8/11/2019 Moment 3 Del 2

14/30



Lex SarahAtt gra en anmlan

Det r viktigt att en Lex Sarah-anmlan grs sfort som mjligt nr ett missfrhllandeupptckts. Om det drjer fr lng tid r det oftasvrare att reda ut vad som har hnt. Det finnsocks risk fr att fler personer drabbas eller attden drabbade fr svrare men fr miss-

frhllandet n vad som hade behvts.Uppgifter om missfrhllanden kan exempelviskomma frn personalen, vrdtagaren,nrstende eller personal i sjukvrden.

Anmlan enligt Lex Sarah kan enbart gras av

personal som arbetar inom omsorgen somgrundar sig p SoL, LSS och LVU. Om vrdtagaresjlva eller deras anhra vill klaga vermissfrhllanden kan de gra det till ansvarigainom verksamheten ssom en enhetschef,Socialnmnden eller direkt till Socialstyrelsen.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

15/30



Lex SarahRutiner och krav

All personal behver veta hur de ska g till vga vid enanmlan enligt Lex Sarah. Varje kommun och privatarbetsgivare har ansvar fr att det finns rutiner kringdetta och att personalen utbildas inom de lokalarutinerna.

Rutinerna ska innehlla vem anmlan ska gras till, huren anmlan ska gras och vem som ansvarar fr attanmlningarna utreds. Det ska ocks finnas ngon somkan ta emot anmlningar under exempelvis kvllar,ntter och helger.

Kommunen kan ha en srskilt blankett fr Lex Sarahoch anmlningar kan vara bde skriftliga och muntliga.Dock kan inga anmlningar gras anonymt.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

16/30



Lex SarahUtredning och mottagande av anmlanNr en Lex Sarah-anmlning har gjorts har kommunen en skyldighet att gra en utredning. Det

r oftast olmpligt att det r den nrmaste arbetsledaren eller chefen som gr utredningen. Omett allvarligt missfrhllande inte tgrdas omedelbart r kommunen skyldig att lmna vidareanmlan till Socialstyrelsen.

Det r personen som gr anmlan som gr bedmningen att en person utstts eller har utsattsfr missfrhllanden i verksamheten. Den som ansvarar fr verksamheten kan inte vgra att taemot en anmlan enligt Lex Sarah. Reglerna som Lex Sarah gller ven fr elever, studenter ochpraktikanter i verksamheten.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

17/30



Lex SarahSkillnad frn Lex MariaBestmmelserna i Lex Maria och Lex Sarah r utformade p olika stt. Nr det gller Lex Maria r

det vrdgivaren som efter en utredning bestmmer om man ska gra en anmlan enligt LexMaria eller inte.

Vid Lex Sarah r det personen som gr anmlan som avgr om det r en Lex Sarah-anmlan ellerinte. Det finns allts ingen annan n du sjlv som kan bestmma att det inter en Lex Sarah-anmlan.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

18/30



Offentlighets- och sekretesslagen - Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebr att alla handlingar, bde pappersdokument och elektroniskahandlingar, som upprttas av eller kommer till en svensk myndighet ska vara offentliga ochtillgngliga fr allmnheten. Det innebr att alla har rtt att f lsa handlingarna och att f enkopia p dem. Detta kallas fr offentlighetsprincipen .

Detta regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Det finns undantag frn offentlighetsprincipenoch vissa handlingar som inte anses som allmnna. Det gller exempelvis handlingar somomfattas av tystnadsplikt och sekretess inom vrd och omsorg.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

19/30



Offentlighets- och sekretesslagen - SekretessSekretess innebr att det r frbjudet att avslja en uppgift, vare sig det sker muntligt eller

genom att man lmnar ut en handling. Lagen gller personal som r anstllda inom staten,landstingen och kommunerna. Den som har en privat vrdgivare som arbetsgivare fljer deregler om tystnadsplikt som finns i patientskerhetslagen.

Lagen r till fr att mnniskor som behver vrd och omsorg ska kunna knna frtroende frden personal de mter. Det r viktigt att man kan knna sig trygg och prata ppet om de besvreller symptom man har.

Grundregeln r att ingen fr lmna ut uppgifter utan att vrdtagaren har godknt det. Det gllerexempelvis uppgifter om hlsotillstnd, diagnoser och behandling, eller privata uppgifter ssomadress, familjesituation och yrke. Samma sak gller om patienten sagt att utomstende (ochibland ven anhriga) ens ska f veta att man vrdas p en klinik eller avdelning.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

20/30



Offentlighets- och sekretesslagen - Tystnadsplikten

Sekretess och tystnadsplikt gller allpersonal som arbetar i vrden. Det kan varalkare, sjukskterskor, underskterskor,vrdbitrden, sjukgymnaster, sekreterare,vaktmstare och lokalvrdare. Elever,studenter och praktikanter omfattas ocks

av tystnadsplikten och reglerna gller vendem som arbetar p apotek.

Tystnadsplikten gller ocks mellan olikapersonal p exempelvis ett sjukhus. Det rbara de personer som vrdar en patient

som fr prata med varandra om just denpatientens hlsotillstnd eller personligafrhllanden. Brott mot tystnadsplikten kange bter eller fngelse.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

21/30



Lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga - LVU

Alla insatser som grs fr barn och unga medstd av SoL r frivilliga. De ska gras i samarbetemed barnet eller barnets vrdnadshavare. I vissafall behver dock samhllet ge vrd mot barnetseller frldrarnas vilja. D trder samhllets skallade tvngslagar in. Ett exempel p en sdan

r lagen med srskilda bestmmelser om vrd avunga (LVU).

LVU omfattar alla kommunens invnare som rupp till 18 r gamla. Ibland kan den utkas tilldess att patienten blir 20 r gammal om denneredan vrdas enligt LVU.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

22/30



LVU - Skltgrder enligt LVU kan beslutas om det finns

missfrhllanden som riskerar att skada denunges hlsa eller utveckling. Det kan vara pgrund av brister i barns hemmilj, drfrldrarna inte kan ge det std som barnetbehver fr att f en bra uppvxt. Bristerna ibarnets hemmilj ska vara allvarliga innan

man gr ett ingripande enligt LVU. Det skafinnas en stor risk fr att den unges hlsa ellerutveckling annars skadas.

Sklet till ett omhndertagande enligt LVU kanocks vara den unges eget beteende. Haneller hon kanske lever ett nedbrytande livmed exempelvis missbruk eller kriminalitet.Fr att man ska fatta ett beslut om tvngsvrdska den unges beteende medfra en tydligrisk fr att han eller hon skadas.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

23/30



LVUOmhndertagande och vrdplanFr att omhndertas mste ett beslut om omhndertagande enligt LVU komma frn

frvaltningsrtten. Vid akuta fall kan det rcka med ett beslut frn socialnmndens ordfrande.Det frekommer ofta att den unge kommer till Socialtjnsten eskorterad av polis men ingetomhndertagande kan ske utan tillstnd.

Lagen krver att en vrdplanmste upprttas skyndsamt

(se omsorgsprocessen). Ettomhndertagande omprvasrligen och fr att frlngatvngsvrd gller det attSocialtjnsten ansker omdetta hos frvaltningsrtten.

Om den unge bedms kunnaterg till ett normalt liv ellervrd hos sina frldrarkommer vrd enligt LVU attutg.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

24/30



LVUVrdformer och rttigheterBarn eller ungdomar som omhndertas enligt LVU kan placeras i familjehem eller i ett s kallat

hem fr vrd eller boende (HVB-hem). Statens institutionsstyrelse (SIS) r en statlig myndighetsom bedriver srskilda ungdomshem, vilka vrdar ungdomar enligt LVU. SIS-institutioner taremot ungdomar med psykosociala problem, drogmissbruk och problem med kriminalitet.

Precis som i vriga samhllet har alla barn och unga som vrdas enligt LVU rtt till utbildning ochsocialt umgnge. Drfr gr mnga ungdomar som vrdas enligt LVU i vanliga skolor eller sbedriver boendet egen skolverk-samhet. Detta omfattar helagrundskolan och gymnasieskolan.

Drutver skall ungdomarna

erbjudas mjlighet att trffavnner och familj om det intebedms att vissa av dem kanvar en fara fr den unges fysiskaeller psykiska hlsa.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

25/30



LVUFrlngd tvngsvrdSocialtjnsten kan ocks anska till frvaltningsrtten om frlngd vrd nr barnet fyller 18 om

den unge inte anses kunna terg till samhllet. Om det beviljas mste en ny vrdplan gras somfokuserar p att trna den unge till att komma ut i samhllet som vuxen.

Under dessa 2 r fr oftast denunge hjlp att f en bostadtilldelad till sig som den unge

fr testa att bo i sjlvstndigtmen under uppsikt. Dessutomfr den unge under dennaperiod arbetstrna och hjlpmed att ska arbete ellerstudier.

Senast den dagen den ungefyller 20 avskrivs LVU ochfortsatt vrd fr d ske enligtSoL eller LSS utan ngra somhelst tvngstgrder.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

26/30



LVU - FramtidArbete med en ny lag pgr. En barnskyddsutredning har lmnat frslag till regeringen om att de

bestmmelser till skydd fr barn och unga, som idag finns i SoL och LVU, ska sls samman tillLBU Lagen om skydd och std fr unga. I den nya lagen ska skyddet fr barn och unga strkas.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

27/30

8/11/2019 Moment 3 Del 2

28/30



LVM - FrloppetMan fr vrda en person enligt LVM i hgst 6

mnader. Under den tiden blir personenavgiftad, fr omvrdnad och viss sjukvrd heltavgiftsfritt. Oftast brjar frloppet med attpatienten antingen hamnar p en lst institutioneller inom slutenvrdspsykiatrin. Dr stter manskyndsamt upp ett patientanpassat

avgiftningsprogram med std lkemedel(exempelvis antidepressiva preparat) och kontaktmed psykolog.

S snart som mjligt ska vrden verg till vrdutanfr institutionen, till exempel bo hemma ochdelta i ppenvrdsprogram, familjehemsvrdeller vrd vid ett ppet behandlingshem. SISdriver LVM-hem med vrd och behandling frvuxna med missbruksproblem bde som slutnaoch ppna institutioner.

8/11/2019 Moment 3 Del 2

29/30



Lagen om psykiatrisk tvngsvrd - LPT

Vid psykiska sjukdomar eller strningar kan det bli ndvndigt att vrda en mnniska mothenoms vilja. Det kan exempelvis frekomma vid sjukdomar och tillstnd d patienten kan skadasig sjlv eller andra. Lagen om psykiatrisk tvngsvrd finns till fr att skydda den som r sjuk ochomgivningen.

Man kan bara vrda en person mot sin

vilja om personen har en allvarligpsykisk strning. Detta r ett juridisktbegrepp och innefattar olika tillstndssom psykoser eller depressionermed sjlvmordstankar. Fr att vrdangon med tvng krvs att ven att

sjukdomen gr det ndvndigt medvrd dygnet runt. Dessutom krvs attden som r sjuk inte vill vrdas frivillig.D kan man f psykiatrisk vrd enligtHSL i stllet (vrd p frivillig basis).

8/11/2019 Moment 3 Del 2

30/30



LPT - Tillvgagngsstt

Tvngsvrd ska alltid ges under s kort tid som mjligt.Insatserna ska leda till att patienten frivilligt gr med p den vrdsom r ndvndig och tar emot den hjlp som han eller honbehver. En patienten som vrdas enligt LPT kan tvingasgenomg lkemedelsbehandlingar eller bli bltad.

Fr att kunna tvngsvrda krvs att patienten frst blir nogaunderskt av en lkare. Lkaren skriver sedan ett vrdintyg.Intyget beskriver varfr det r ndvndigt med tvngsvrd. Ompatienten inte gr med p att underskas eller r vldsam kanlkaren f hjlp av polisen. Efter lkarbesket tas patienten till

en psykiatrisk avdelning dr patienten kan underskas av enspecialistlkare i psykiatri. Efter detta mste chefsverlkareninom ett dygn bestmma om patienten behver tvngsvrd ellerinte. Det fr aldrig vara samma lkare som beslutar omtvngsvrd som skriver vrdintyget.

Documents

Moment 3 Del 2