4 Vad då för grön motorVäg?

11 loVisa 2 fyller 30 år

14 närmiljöns tjusning

16 fåglarna i loVisa

Belysningen tänds på Skeppsbrostråket

2 | 2010

Kärntruppen

vår grannekraftverket

en granne ägnar sig åt båtliv, en annan pysslar i sommarstu-

gan. när hösten kommer är det full fart; båten tas upp och stu-

gan ställs i ordning för vintern. då kan grannen vara en räddare

i nöden. Bilden är tagen på tuomo lempinens varv i Köpbacka.

På våren står det åter härliga till då en och annan granne rustar

båten för säsongen. Vems båtar är grannar i vinter?

TexT: päivi ahvonen | bild: arTo wiikari

8

bild

: arT

o w

iikar

i

Enhet två vid Lovisa kraftverk har i höst varit i drift i trettio år. Det är en lång

tid för vilken som helst produktionsanläggning. Man har tagit väl hand om

anläggningen och dess säkerhet. Som en följd av detta har kraftverkets båda

enheter driftstillstånd tills det att de har varit i användning i femtio år. Lo-

visa kraftverk är en viktig produktionsanläggning för Fortum och kommer

att förbli det långt i framtiden. Som det går att läsa i denna tidning erbjuder

Lovisa kraftverk många utmanande arbetsuppgifter för både den nuvarande

mycket kompetenta personalen och nyanställda.

Beslutet som gjordes i våras att inte bevilja principtillstånd för en ny en-

het på Hästholmen i Lovisa var politiskt. För att det skall vara möjligt att bör-

ja en ny tillståndsprocess för att ersätta de nuvarande reaktorerna med er-

sättande kapacitet behövs ett tydligt politiskt ställningstagande både lokalt

och nationellt. Denna politiska viljeyttring kunde lämpligen skrivas in i näs-

ta regeringsprogram.

Fortum har förnyat sin strategi. Den nya strategin visar riktning för fram-

gång under kommande årtionden på den utmanande energimarknaden. De

tre viktiga stöttepelarna i Fortums nya strategi är kärnkraft, vattenkraft

och samproduktion av el och värme.

På dessa tre områden har Fortum ett

mycket starkt kunnande.

Vid förverkligandet av den nya stra-

tegin har Lovisa en viktig roll. Målsätt-

ningen är att säkra verksamheten vid

Lovisa kraftverk långt i framtiden. Jag

tror att man ännu kommer att åter-

komma till den mycket omdiskutera-

de fjärrvärmefrågan på grund av de

betydande miljö- och ekonomiska för-

delar som är förknippade med den.

Peter Tuominen

Intressebevakningschef

Lovisa är viktig för Fortum

| innehåll | | ledare | grannsämja

kraftverket vår granne är Fortum lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem.

Chefredaktör: peter Tuominen, peter.tuominen@fortum.comUtgivare: Fortum, lovisa kraftverkatomvägen 700, pb 23, 07901 lovisa, växel: 010 4511www.fortum.fi

Redaktion: peak press & productions oySkepparegatan 2, 07920 lovisa, tfn 019 535 552www.peakpress.netRedaktionschef: Seppo iisaloAD: Milla ketolainenRedaktörer: päivi ahvonen, Susa heiska, reija kokkola Svensk översättning: Staffan MöllerPärmbild: arto wiikariFotografer och illustratörer: päivi ahvonen, Susa heiska, Timo lindgren, Jukka Salminen och arto wiikariTryckeri: art-print

kraftverket vår granne 3

3 4

68

111416

Höstsysslor

aKtuelltGröna motorvägen, bekvämt med elbil, Årsrevisionen på slutrakan, nytt bergsutrymme

Belysningen tänds På sKePPsBrostråKet

KärntruPPen

loViisa 2 fyller 30 år

närmiljöns tjusning

loVisas fåglar

bild

: päi

vi a

hvo

nen

4 kraftverket vår grannea kraftverket vår granne 5

Gröna motorvägen väcker intresse runt om i världenden franska nyhetsbyrån aFp:s rappor-tering om den planerade Gröna motor-vägen spred sig i augusti till bland annat Tyskland, Japan, Sydkorea och Jamaika.

enligt Aki Marjasvaara, som fung-erar som projektchef i förundersök-ningsfasen, har knappast något annat finländskt utvecklingsprojekt väckt lika stort intresse ute i världen som detta.

avsikten är att realisera den gröna motorvägen på en sträcka om 130 kilo-meter mellan helsingfors och vaalimaa. Förhoppningen är att senare fortsätta vägen ända till St. petersburg.

– det handlar om en ny utveck-lingsplattform på temat trafikkorridor.

Tanken är att trafikanterna skall kunna ladda sina elbilar och tanka förnyelse-bara bränslen längs vägen. vårt utveck-lingsarbete gäller en omfattande servi-cehelhet som gynnar kolneutral trafik, berättar aki Marjasvaara.

lovisa deltar gärna i det planerade teknik- och utvecklingsprojektet, i vilket även Fortum är engagerat.

– Fortum driver ett konkret elbilspro-gram, varför det faller sig naturligt att samarbeta med lovisa och andra som är intresserade av den gröna motorvägen, säger intressebevakningschef Peter Tuominen.

SaMManSTällT av Seppo iiSalo

årsrevisionen på slutrakan

schaktningen av ett nytt bergsutrymme inleddes

lovisa 2 fyller 30 år

Huvudtrappa

Hiss- och trappschakt

Körtunnel till markytan

Kontroll- och underhålls-utrymmen

frånluftsschakt

förbindelsetunnel

utrymmen för underhållsavfall

utrymmen för solidifierat avfall

Planerad utVidgning

+ 12 m

- 110 m

- 112 m

+ 4 m

Årsrevisionen vid kraftverksenheten lovisa 2 inleddes lördagen den 4 september, omedelbart efter uppstart-ningen av lovisa 1. lovisa 2 är föremål för en omfat-tande besiktningsrevision som görs vart åttonde år. vid besiktningsrevisionen öppnas och granskas enhe-tens centrala komponenter.

Utöver kraftverkets personal (500 personer) deltar cirka 900 underhålls- och besiktningsexperter från 79 företag i årsrevisionen.

– Årsrevisionen vid lovisa 2 har framskridit enligt planerna, vilket innebär att kraftverksenheten sanno-likt kan startas upp tidtabellsenligt i mitten av oktober, säger årsrevisionsgruppens chef Mauri Lindqvist.

lovisa kraftverks mellanlager för underhållsavfall utvidgas genom schaktning av ytterligare bergsut-rymmen på 110 meters djup under marken. bygg-nadslovet beviljades i augusti och schaktningen var i full gång i slutet av september.

– Schaktningen, som pågår fram till mars 2011, medför inga olägenheter för grannarna, säger grupp-chef Mirkka Ek som ansvarar för kraftverksavfallet.

det nya bergsutrymmet har en volym på samman-lagt 15 000 kubikmeter. den preliminära planen är att ta utrymmet i bruk början av år 2012.

Schaktmassorna deponeras i havet strax utanför hästholmen på ett för havsdeponi planlagt område.

– på det sättet undviker vi omfattande transport av stenmaterial, säger Mirkka ek.

projektet, som sysselsätter ett tjugotal personer, ökar användbarheten och arbetssäkerheten hos kraftverkets underjordiska utrymmen avsevärt.

För trettio år sedan, närmare bestämt 4.11.1980, an-slöts lovisa kraftverks andra enhet, lovisa 2, till elnätet. läs mer på sidorna 11–13.

laddningsnätverk för elbilar

Fortum har idag 39 laddningspunkter för elbilar i Finland. i syfte att möjliggöra omfattande användning av elbilar framledes utvidgas nätverket fortlöpande.

loviisan Sanomat provkörde en elbil i somras och färden var angenäm.

bild

: lo

viiS

an S

ano

MaT

På cykel för miljön

den polske miljöaktivis-ten Dominik Dubrowol-ski besökte lovisa i juli. Under sin sammanlagt 6 000 kilometer långa cykeltur sprider han in-formation om vikten av att skydda Östersjön.

Temat för det av For-tum sponsorerade pro-jektet är återvinning. bild

: lo

viiS

an S

ano

MaT

ny strategi för fortum

Under det gångna året har man inom Fortum granskat bolagets strategi. inom ramen för detta arbete har man omfattande granskat globala trender, energibranschens framtidsutsikter och hur dessa inverkar på bolaget. på basen av dessa utvärderingar har Fortum förnyat sin strategi. den nya strategin baserar sig kraftigt på kol-dioxidfri elproduktion med kärnkraft och vattenkraft samt energieffektiv samproduktion av el och värme.

på alla dessa tre delområden har Fortum ett starkt kunnande och möjligheter att växa på de nuvarande marknadsområdena, på den integrerade europeiska marknaden och i framtiden på utvalda tillväxtmark-nader. Fortum har en stark kompetens gällande verk-samhet på konkurrensutsatta energimarknader.

Fortum vill erbjuda hållbara energilösningar som baserar sig på små utsläpp, effektivt utnyttjande av naturresurser och tillförlitlig energileverans. kärnkraft har haft en viktig roll i Fortums elproduktionen och kommer i framtiden att ha en allt starkare roll i enlig-het med den nya strategin.

aktuellt

1003 kmpå en laddninG

den japanska elbilsklubbens (Japan electric Vehicle Club)

elbil Mira eV har slagit nytt världsrekord i körsträcka

på en laddning. det nya rekordet är

1 003 kilometer.

nyheten publicerades i tiotals nättidningar runt om i världen.

6 kraftverket vår grannea kraftverket vår granne 7

TexT: Seppo iiSalo | bilder: valoa deSiGn

aktuellt

är en snygg helhetSkeppsbrons promenadstråk

får sin efterlängtade belysning

i höst. Landskapsbelysningen

ökar trivseln i området.

DET 900 METER LångA promenadstråket löper från Lo-

visa Gymnasium till hjärtat av Skeppsbron. Området,

som gränsar mot Lovisaviken, är populärt bland både

motionärer och hundägare, men avsaknaden av belys-

ning har begränsat användningen när det är mörkt.

Skeppsbron utgick som segrare i det belysningsval

som arrangerades av Lovisa stad och Fortum tidigare

i år. Omröstningen samlade hela 16 900 röster, varav

41 procent gick till Skeppsbron.

BELySningEn TänDS FöRE åRSSkiFTET

Belysningen planerades under våren och sommaren

och i oktober vidtar installationsarbetet. Enligt pla-

nerna tänds belysningen under perioden november-

december.

– Belysningen ökar säkerheten på strandprome-

naden, eftersom man inte längre behöver röra sig i

mörker. Kanske belysningen även lockar nya flanö-

rer, säger projektansvariga Minna Kalavainen från

Fortum hoppfullt.

Belysningslösningen är energieffektiv, vilket håller

driftkostnaderna i schack. Fortum står för planering-

en och realiseringen, medan Lovisa stad ansvarar för

underhållet av belysningen.

BELySningShELhET, inTE EnBART STRåkLAMPoR

Belysningen har planerats av företaget VALOA De-

sign, som tidigare har rönt stora framgångar i inter-

nationella tävlingar.

Enligt belysningsplanerare antti Hiltunen är

Skeppsbroområdet en mycket intressant helhet och

inte enbart ett stråk som tarvar belysning. I området

finns landskapsmässigt intressanta objekt, bland an-

nat den skulpturliknande bogserbåten Onni, en sek-

torfyr och en labyrintfigur eller trojeborg. Vid stran-

den finns dessutom en naturlig rastplats.

– Belysningen, som ökar trivseln och höjer an-

vändningsgraden, bidrar till att göra Skeppsbron än-

nu mer känd. Hela områdets image höjs, säger Ant-

ti Hiltunen.

de hÅllbara och enerGieFFekTiva laMporna hÅller koSTnaderna nere.

Delta i diktartävlingenlyktstolparna längs Skeppsbrons prome-nadstråk kommer att prydas av lovisabor-nas egna dikter och aforismer, till glädje för flanörerna. • diktartävlingen, som börjar i oktober,

är öppen för alla.• dikten eller aforismen på temat belys-

ning får ha högst 400 tecken och kan vara skriven på svenska eller finska.

• de tio bästa bidragen graveras in på Skeppsbrons lyktstolpar.

Juryn utgörs av författare Daniel katz, chefen för lovisa biblioteksväsende Jenny olsson-korsu och lovisa kraftverks direk-tör Satu katajala.

Skeppsbrons

om somrarna fungerar

skeppsbron med sina restauranger

och andra tjänster som lovisabornas

vardagsrum, varifrån man styr stegen till stadens

centrum när mörkret faller på.

”I hemmets hamn, i Skeppsbrofamn...”

enligt författare daniel katz är en dikt lyckad om man själv tycker om den.

– det lönar sig inte att försöka ställa sig in hos andra, tipsar han.

om daniel katz själv fick delta i täv-lingen skulle han använda olika långa rimmande ord som ”hemmets hamn och Skeppsbrofamn”.

– hemligheten bakom en kort dikt är rytmen och balansen. orden får gärna vara olika långa.

belysning

bild

: päi

vi a

hvo

nen

kraftverket vår granne 9

nU TALARkärntruppeni kärntruppen ingår en utbildningsingenjör, en processingenjör, en reak-toringenjör, en restaurangchef, en inköpare av apparatur och reservde-lar, en planeringschef och biträdande kraftverksdirektören.

den gemensamma nämnaren för alla sju är att de arbetar på Fortums lovisa kraftverk på ön Hästholmen.

Vad ingår i deras arbeten? Hur upplever de kärnkraftverket som arbets-plats? Har de råkat ut för något skrämmande i jobbet? Hur bemöts de av vänner och grannar?

Ordet går till kärntruppen.

Anne-MArI LAAKSo, 29

Arbetat vid Fortum sedan 2004Driftutbildningsingenjör, diplomingenjörTurbinoperatörslicens, utbildningsingenjör inom automationsförnyelseprojektet LARA, utveckling och utbildning inom segmentet förändring och förnyelseTränar för FM i body fitness

”ribban bör alltid vara snäppet högre än man når”

AnSSI LAAKSo, 33

Arbetat vid Fortum sedan 2002Processingenjör, diplomingenjörSkiftchefslicens, uppföljning och tryggande av anläggningens produktionseffektivitetSysslar med bollspel och motionsträning i Lovisa

”Välj dina ord rätt – du kan få äta upp dem”

TexT: reiJa kokkola | bilder: arTo wiikari

>>

Jag arbetar som driftutbildningsin-

genjör vid kraftverket, för närvaran-

de främst inom automationsförnyelse-

projektet. Jag övergick till projektet från skiftarbete

i början av året och nu har mina arbetsuppgifter for-

mats så att de passar mig.

Min första kontakt med kraftverket var då jag som-

marjobbade inom strålskyddet. Jag studerade till dip-

lomingenjör i Villmanstrand och gjorde mitt exa-

mensarbete för Fortum. Efter avlagd examen kändes

det naturligt att söka jobb här, speciellt då det inte

fanns lediga arbeten i Villmanstrand.

Jag gick Fortums turbinoperatörskurs och däref-

ter blev jag engagerad i automationsförnyelseprojek-

tet LARA.

Mitt arbete är mångsidigt och jag trivs med att del-

ta i planeringen och utvecklingen av driftsystem och

kontrollrumskoncept inklusive instruktioner. Jag är

intresserad av chefsuppgifter.

Min fritid går åt till att träna för de förestående FM-

tävlingarna i body fitness i Uleåborg, där jag deltar i

nybörjarklassen. Redan klockan fyra om morgnarna

löper jag iförd pannlampa på motionsslingan i Valkom

och jag besöker gymmet flera kvällar i veckan. Till mi-

na fritidsintressen hör även film, resor och ishockey,

som jag spelar mer eller mindre regelbundet.

Med i allt under årsrevisionerna

Jag började jobba vid Lovisa kraftverk ef-

ter att ha gjort mitt examensarbete för

Fortum år 2002. Min huvudsakliga ar-

betsuppgift idag är att följa med anläggningsprocessen.

Jag utvecklar processuppföljningen. Om det upp-

står problem i kraftverksprocessen tar jag tag i dem

och söker lösningar. Jag deltar även aktivt i effekthöj-

ningsprojektet gällande turbinanläggningen. Projek-

tet syftar till att höja sekundärkretsens verknings-

grad. Eftersom jag har skiftchefslicens tillbringar jag

en stor del av årsrevisionerna i kontrollrummet, där

jag koordinerar arbetet.

Kraftverket är bästa tänkbara arbetsplats. Det fort-

löpande utvecklingsarbetet gör jobbet intressant och

ger mental träning.

Min umgängeskrets består av människor som för-

står särprägeln hos mitt jobb. Mitt arbete på kärn-

kraftverket gör dem inte konfunderade, men visst får

jag någon gliring ibland.

Fritiden går åt till olika hobbyer. Träning på gym

och bollspel ligger mig varmt om hjärtat, men jag kör

även motorcykel och reser.

Chefsuppgifterna intresserar

8 kraftverket vår grannea

10 kraftverket vår grannea

juhA VIrtAnen, 40

Arbetat vid Fortum sedan 1998PlaneringschefAnsvarar för den tekniska planeringenFamiljen och ett husbygge förankrar Juha i Lovisa

juKKA Sorjonen, 39

Arbetat vid Fortum sedan 2006Reaktoringenjör, sektionschef, diplomingenjörHantering och övervakning av bränsleLovisa är en trevlig småstad. Jobbet och hobbyerna lägger beslag på största delen av tiden.

”effektivitet är vår glädje, sysslolöshet vår undergång”

4.11.1980kraftverkets andra enhet (lovisa 2) ansluts till elnätet (kärnkraftverkets första enhet, lovisa 1, anslöts till elnätet drygt tre år tidigare, nämligen 8.2.1977)

1980antalet kärnreaktorer i världen är cirka 220

5.1.1981 lovisa 2 tas i kommersiell drift

1980

1985

1990

1981 produktionen vid lovisa 1 och lovisa 2 täcker cirka 15 % av Finlands elbehov

14.5.1981 invigning av lovisa 2

1982 kraftverkets fastanställda personal uppgår till cirka 420 personer

november 1990internationella atomenergiorganet iaea:s första inspektion (oSarT) av lovisa kraftverk

2010loviSa 2

Fyller 30 År

>>

Jag beskriver mig själv som musarbeta-

re eftersom mitt jobb mest handlar om

datorarbete och deltagande i möten.

Till en reaktoringenjörs arbetsuppgifter hör att

övervaka användningen och hanteringen av reaktor-

bränsle. Jag följer med reaktorfunktionen via en pro-

cessdator och jämför den med reaktorfysikernas pla-

ner och beräkningar. Reaktordriften följer en nog-

grant uppgjord plan och alla avvikelser utreds.

Lovisa kraftverk börjar få några år på nacken och

därför moderniseras apparaturen och instruktioner-

na. Jag deltar i moderniseringsprojektet. Till mina

uppgifter hör att ansvara för kärnmaterialövervak-

ningen vid Lovisa kraftverk och att rapportera om

kärnmaterialmängder och -åtgärder till tillsynsmyn-

digheterna. Standardrapporteringen, som görs må-

natligen, räcker ungefär en timme.

Jag arbetar i snitt 7,5 timmar per dag, men under

årsrevisionerna arbetar jag när det behövs. Om till

exempel någon av reaktorerna startas upp på natten

är jag alltid närvarande.

Av säkerhetsskäl tillämpar kärnkraftverket nollto-

lerans ifråga om alkohol och droger. De anställda får

normalt gå in på området genom att förete sina pas-

serkort, men man kan när som helst bli kallad till

blås- eller drogprov. Dessa stickprov gäller hela kraft-

verkspersonalen. Jag fick en gång blåsa i alkometern

två gånger samma dag. Här äter man varken Dacapo

eller likörkonfekt.

Min fru har fått mig att träna på gym och jag spe-

lar gärna innebandy. Fortum erbjuder många olika

aktiviteter via sina personalklubbar. Det finns något

för alla smaker - bilar, båtar, innebandy, vävning och

ledd motion.

Uppskattning och nya utmaningar

I år har jag jobbat 20 år vid Fortum. Jag

kommer nog inte att fira jubileet i nå-

gon större utsträckning eftersom jag får

barn i december - det räcker som fest och julklapp.

Jag inledde min karriär vid Fortum som inköpsse-

kreterare. Fortums nya IT-system och organisations-

förändringar har förändrat mitt jobb under årens

lopp. Mina arbetsuppgifter har varit tillräckligt om-

växlande och jag upplever att arbetsgivaren litar på

mig och att jag får både uppskattning och nya utma-

ningar.

När IT-systemet förnyades för några år sedan fick

jag delta i systemutvecklingen som representant för

inköpsfunktionen. Mitt jobb vid kraftverket får inte

människor att höja på ögonbrynen, men när media har

rapporterat om Lovisa kraftverk får jag ibland frågor.

Jag blir moderskapsledig med lugn i sinnet. For-

tum är en stabil arbetsgivare, vilket man uppskattar

i tider av ekonomisk recessionen. Den närmaste ti-

den fokuserar jag på babyn och våra två söner, som är

2 respektive 4 år gamla. Vi är vana vid att hålla job-

bet och privatlivet i sär. Vi byggde nyligen ett hus i

min hembygd Tessjö. Jag har mina rötter här i Lovisa.

produktionen får inte halta

Jag deltar i säkerställandet av pålitlig

och trygg produktion. Till mina arbets-

uppgifter hör att dra upp riktlinjer för

planeringen och att skapa förutsättningar för pla-

neringsverksamheten, vilket jag har gjort de senas-

te fem åren.

Arbetet vid kraftverket är som vilket annat jobb

som helst. Vår verksamhet är ständigt under lupp, vil-

ket knappast är fallet inom andra branscher.

När man har familj är det viktigt att arbetstiden är

flexibel men regelbunden. Jag kan anpassa jobbet till

familjen och tvärtom. Under årsrevisionerna är situ-

ationen naturligtvis en annan.

Man kan göra en lång karriär vid Fortum. Byter

man arbetsplats är det i allmänhet av egen fri vilja. I

dagens Finland hör det till ovanligheterna att kunna

planera långt in i framtiden. Å andra sidan är kärn-

kraftsbranschen politiskt känslig, vilket kan innebär

en viss osäkerhet.

Jag har slagit mig ned i Lovisa på grund av jobbet

och familjen. Visst kan man bo här, men jag upplever

nog att jag hör hemma på min hemort Valkeakoski.

iakttagande musarbetare

kraftverket vår granne 11

nIInA FeLIn, 39

Arbetat vid Fortum sedan 1990Inköpare, upphandling av apparatur och reservdelar för underhållet Nina har sina rötter i Tessjö

kraftverket vår granne 13

KAtjA LInDForS, 33

Anställd av Eurest Oy vid Fortum sedan 2007Restaurangchef, kockutbildning, ledarexamenAnsvarar för kraftverkets bespisning och mötesserveringEn bekant syn i Lovisa tillsammans med sina två stora hundar

”God mat, gott humör”

2.4.1998 kraftverkets moderniserings-projekt (loMo) slutförs och anläggningens effekt höjs med cirka 10 %

2001 den första wano-inspektionen av lovisa kraftverk (wano är en global förening för kärnkrafts-operatörer)

2001 riksdagens principbeslut om placering av en anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle i olkiluoto

2002 kraftverket beviljas miljöcertifikat (inspecta)

2007 kraftverket beviljas arbetarskyddscerti-fikat (inspecta)

Mars 2007 internationella atomenergi-organet iaea:s andra inspektion (oSarT) av lovisa kraftverk

2007 Statsrådet beviljar förnyat drifttillstånd för 20 år, driften vid lovisa 2 får fortsätta till utgången av år 2030

30.11.2008 lovisa 2 har pro-ducerat sam-manlagt 100 Twh elektricitet sedan starten år 1980

2009 Förnyelsen av kontrollrums-automationen vid lovisa 2 inleds

2009 produktionen vid lovisa 1 och lovisa 2 täcker cirka 10 % av Finlands elbehov

2009antalet kärn-reaktorer i världen är cirka 440

Mars 2010 den andra wano-inspektionen av lovisa kraftverk

2010 kraftverkets fast-anställda personal uppgår till cirka 480 personer

4.11.2010 lovisa 2 har producerat elektri-citet i 30 års tid

2010

2005

2000

1995

1996 exporten av använt kärnbränsle till ryssland upphör

1990- och 2000-talenFörbättring av säkerhetssystemen, bland annat implementering av SaM för hantering av allvarliga olyckor

Min uppgift är att fylla cirka 400 hung-

riga magar per dag. Under årsrevisio-

nerna är antalet magar 800. Därtill har

vi cirka 2 000 kafékunder varje dag.

I köket arbetar 16 personer. Det gäller att planera

allas uppgifter omsorgsfullt - vem gör vad, när och

hur. Om någon blir sjuk får jag ingen istället. Ut-

omstående släpps nämligen inte in på kraftverks-

området.

En gång kraschade en av våra stora kaffekokare.

Eftersom reparatören inte släpptes in på området,

fick vi lov att släpa hela härligheten ut genom por-

ten för reparation.

När någon är borta greppar jag själv sleven, vilket

jag inte har något emot. Matlagning är nämligen en

av mina stora passioner. Pappershögarna tenderar

däremot att växa på skrivbordet.

Vi serverar varje dag en mångsidig sallad, tre

varmrätter och dessert till lunch. En av huvudrätter-

na är soppa, en annan hemlagad mat och den tredje

är ett cross–kitchen-alternativ. Vi beaktar födoämne-

sallergier och specialbehov, vilket innebär att vi dag-

ligen tillreder ett tiotal olika portioner specialkost

som handarbete.

Jag ansvarar även för mellanmålsautomaterna och

mötesserveringen. På kraftverket hålls dagligen mel-

lan fem och tjugo möten. Vårt team har god samman-

hållning och atmosfären är god.

Vi får en hel del positiv respons på maten och vi

gör belåtenhetsundersökningar två gånger per år. I

enkäterna får vi ibland anmärkningar på att korv är

ohälsosam kost, men när vi serverar ugnskorv är kö-

erna längre än någonsin annars. Beröm värmer och

jag hoppas på ännu mer daglig respons. Vi vill ju för-

bättra servicen ytterligare.

Dagarna är hektiska, men jag låter mig inte stres-

sas. Jag planerar menyerna ungefär två veckor fram-

åt. Tankarna snurrar i huvudet ännu på vägen hem,

men väl hemma välkomnas jag av två enorma leon-

bergerhundar. Jag joggar med hundarna minst en

timme per dag och jag motionstränar ofta.

Matlagningen hemma är min mans uppgift. •

Jag blev diplomingenjör från avdelning-

en för teknisk fysik vid Tekniska hög-

skolan i Esbo i början av 1970-talet. Jag

gjorde mitt examensarbete för pappersindustrin. På

den tiden nästan rev arbetsgivarna ut de nybakade

diplomingenjörerna från föreläsningssalen. År 1972

blev jag anställd av dåvarande Imatran Voima, där jag

deltog i planeringen av Finlands första kärnkraftverk

som medlem i kärnkraftsprojektgruppen.

Jag jobbade med dessa uppgifter i Helsingfors fyra

år, varefter jag blev lovisabo år 1976. Det kändes fint

att få vara med och skapa något helt nytt - en pro-

duktionsanläggning av riksintresse. Därför känner

jag mig som något av en nybyggare. Uppstartningen

av Finlands första kärnkraftverk var definitivt en av

höjdpunkterna under min karriär.

Mina arbetsuppgifter har förändrats under karriä-

rens lopp och jag har fått nya utmaningar. Jag har fått

uppleva en intressant kombination av mångsidig, ny

teknik och kompetenta medarbetare.

Styrkan hos kraftverkspersonalen är ett välfunge-

rande teamarbete, som fungerar störningsfritt speci-

ellt om och när anläggningen drabbas av problem. I

verksamheten ingår vissa risker och jag har fått upple-

va människors rädsla. Rädslan är förståelig och normal.

Mitt arbete har präglats av ansvar för människors

säkerhet. Säkerheten har och har alltid haft högsta

prioritet vid Lovisa kraftverk. Till mina arbetsupp-

gifter hör även ansvaret gentemot olika myndigheter

i samhället. Kraftverket är inte fristående, utan före-

mål för strikt myndighetstillsyn.

Tekniken inom branschen har utvecklats i rasande

tempo, men behovet av arbetskraft har inte ökat dra-

matiskt under de senaste 30 åren. Idag sysselsätter

kraftverket cirka 480 personer och antalet arbetsupp-

gifter är ungefär 130. Jag tror och hoppas att de nya

och unga anställda tar ännu bättre hand om kraftver-

ket än vi äldre har gjort.

När jag går i pension får jag mera tid för mina fri-

tidsintressen, som är bland annat flugfiske och litte-

ratur. Min fru och jag får tillfälle att resa och träffa

vänner och släktingar. Jag trivs utmärkt i Lovisa. Det

är ett sant nöje att stanna upp och växla några ord

med människor när man rör sig på stan.

Mätt i magen!nybyggarjobb

” VåRT TEAM hAR goD SAMMAnhåLLning ”

12 kraftverket vår grannea

MArKKu tIItInen, 63

Arbetat vid Fortum sedan 1972Vice direktör, biträdande kraftverkschef, medlem i kraftverkets ledningsgrupp, diplomingenjörGår snart i pension och stöder och introducerar därför sin efterföljare Enligt Markku Tiitinen är Lovisa en fantastisk småstad

”Det känns fint att få arbeta i en bransch som är viktig på riksplanet”

14 kraftverket vår grannea kraftverket vår granne 15

TexT och bild: SUSa heiSka

| miljö |

TiMo LinDgREn DELTAR även i uppspårningen av tra-

fikskadade älgar tillsammans med femåriga Jack Rus-

sel-terriern Kaivurin Pomppe. Jaktintresset har under

årens lopp förbytts i en mjukare hobby. I stället för ge-

väret väljer Timo Lindgren allt oftare kameran. En bra

bild är värdefullare än ett nedlagt djur.

– Egentligen var det redan så när jag var ung och

fjärilssamlandet övergick i fotografering.

Undersökningen av närmiljön är en del av jobbet,

men fotograferingen har även gjort den till en kär

hobby. Ett av mina projekt handlar om att fotografe-

ra floran och faunan på min egen gård och bearbeta

materialet till en bok.

– Genom att skapa gynnsamma förhållanden på en 2

000 kvadratmeter stor egnahemsgård i Lovisa kan man

locka ett otroligt stort antal arter, säger Timo Lindgren.

nATURUM På gång

Förutom på sin egen gård skapar Timo Lindgren nya ha-

bitat även på sin julgransodling i Märlax. I anslutning till

odlingen, som idag har ett fågeltorn, en rådjurspopula-

tion och många andra djur, planeras ett naturum. På od-

lingen har till och med siktats jagande lo.

Om sommaren fladdrar många fjärilsarter om-

kring. Till exempel kartfjärilen, som för bara ett de-

cennium sedan var en verklig raritet, är idag förhål-

landevis allmän.

Timo Lindgren berättar att antalet fjärilsarter har

ökat mycket i både antal och synlighet under en kort

tid. Samtidigt har man kunnat skönja fenomenet in-

dustriell melanism, vilket innebär att fjärilarna blir

mörkare på grund av föroreningar i luften.

Nya arter flyttar in i städerna i takt med skogsav-

verkningen.

– Det är mycket viktigt att bevara orörda skogsom-

råden, betonar Timo Lindgren.

Vi går ändå i rätt riktning:

– Naturen förändras även hos oss till följd av kli-

matförändringen, men jag tror ändå inte att slaget

är förlorat. •

Timo lindgren och defender Safari Van är en

bekant syn på lovisas vägar och i stadens parker.

arboristen, som är anställd av lovisa stad, är en

hängiven strövare och naturfotograf.

närmiljönsTJUSning

Rådjur i Lappom. Gamla betes-områden på skogsängar är typiska rådjurshabitat.

kartfjäril på praktröllika. den tidigare mycket rara kartfjärilen på-träffas idag på nästan alla gårdar.

Ekuddens härskare. lovisas största ek växer på ekuddens cam-pingplats i närheten av badstran-den plagen.

Parningstrummande mindre hackspett. Trummandet kan hö-ras och beskådas vid bastion ro-sen från mars till april.

Finlands vackraste lackticka. Årlig syn på de gamla alarna längs bäcken vid bastion rosen.

Drickande ekorre. en nästan daglig syn på Timo lindgrens eg-nahemsgård.

Vem är han?• timo lindgren föddes i Borgå, men flyttade till lovisa efter fullgjord värnplikt på 1970-talet. • Via olika stickspår blev han arborist, det vill säga trädvårdare. • timo lindgren sköter parkträden i lovisa centrum och närområdena samt områdets frilufts-, skydds- och tätområdesskogar. • lovisas skogar, parker, källor och skär är välbekanta för naturfotografen.• timo lindgrens naturbilder publicerades i iljökonsekvensbeskrivningen gällande fortum lovisa 3.

Bästa fågelställe sävträsk i liljendal

Bästa älVfåra tessjö å

Bästa HögViltställe storsarvlax

Bästa landsKaP Hirssalö berg i Pernå

Bästa naturstig ehrensvärdsstigen strax utanför lovisa centrum

timo lindgrens fem i toPP

bilder: TiMo lindGren

16 kraftverket vår grannea kraftverket vår granne 17

Loviisan alueen linnustoa

Vesi & lammet

Vattendrag och sjöar

Pelto

Åkermark

Puistot, Pihat &kulttuuriymPäristö

Parker, gÅrdar & kulturmiljöer

meri

haVsmiljö

metsä

skogsmark

suo

myrmark

Fåglarna i Lovisa

M e r i k o t k a , H a v s ö r nHaliaeetus albicillaEsiintyminen: loka–huhtikuuFörekomst: oktober–april

K u i k k a , S t o r l o mGovia arcticaEsiintyminen: touko–lokakuuFörekomst: maj–oktober

K o t t a r a i n e n , S t a r eSturnus vulgarisEsiintyminen: huhti–lokakuuFörekomst: april–oktober

K u o v i , S t o r s p o vNumenius arquataEsiintyminen: huhti–heinäkuuFörekomst: april–juli

K u r k i , T r a n aGrus grusEsiintyminen: touko–lokakuuFörekomst: maj–oktober

P i k k u l e p i n k ä i n e n , T ö r n s k a t aLanius collurioEsiintyminen: touko–heinäkuuFörekomst: maj–juli

M e r i h a r a k k a , S t r a n d s k a t aHaematopus ostralegusEsiintyminen: touko–heinäkuuFörekomst: maj–juli

M e t s o , T j ö d e rTetroo urogallusEsiintyminen: ympäri vuodenFörekomst: året runt P a l o k ä r k i , S p i l l k r a k a

Dryocopus martiusEsiintyminen: ympäri vuodenFörekomst: året runt

T e r v a p ä ä s k y , T o r n s v a l aApus apusEsiintyminen: touko–elokuuFörekomst: maj–augusti

T ö y h t ö h y y p p ä , T o f s v i p aVanellus vanellusEsiintyminen: huhti–elokuuFörekomst: april–augusti

V a r p u s p ö l l ö , S p a r v u g g l aGlaucidium passerinumEsiintyminen: ympäri vuodenFörekomst: året runt

piirrokset, ritningar: Jukka Salminen

linnut_naapurina voimala.indd 1-2 12.9.2010 10:59:24