L U N D A E K O N O M E R N A S K Å R T I D N I N G VT 2012

#104

johan ronnestam om framtidens kommunikation

hållbar utveckling i nytt ljus

anders borg och stefan löfven

- 2 -

L U N D A E K O N O M E R N A S K Å R F Ö R E T A G

LUNDAEKONOMERNAS SAMARBETSFÖRETAG

- 3 -

TIDIGARE REDAKTÖRERjpk, elinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

ADRESS Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. Tel: 046-222 00 90

RÄTTELSEKontakta oss gärna om du observerar något fel i tidningen.

TRYCKERI Exaktaprinting AB, Lund

FRAMSIDAAndreas Lübeck

I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse som LundaEkonomernas ståndpunkt.

R E D A K T I O N

Martin BjörgellSkribent

Felix TörnblomSkribent

Love Löfvin RosénSkribent

John SanderFotograf

Martin LindbäckSkribent

Alexandra SerenhovSkribent

Sarah BengtssonSkribent

Andrea NorellFotograf

Jennifer AnnvikFotograf

Fanny Bystedtillustratör

Cecilia KahnChefredaktör

Leyla LarssonRedaktör

Katja SandströmLayout & Illustrationer

Chefredaktör & ansvarig utgivareRedaktörAnnonsering

Cecilia Kahn 073-057 75 81Leyla Larsson 070-171 51 09

Alexander Roussos 072-172 18 35

Ulrika CelsingSkribent

Carl Anderberg AlmhornSkribent

Alexander RoussosAnnonsansvarig

Jessica BuöAnnonsansvarig

HEMSIDA www.lundaekonomerna.se/lundtan

Nådiga Lundtan är en tidning av och för ekonomistudenter. Allt arbete sker ideellt. Vi eftersträvar kvalitet och relevans i allt vi gör samt arbetar för att vara Sveriges bästa kårtidning för ekonomer.

Nå redaktionen på lundtan@lundaekonomerna.se samt annons.lundtan@lundaekonomerna.se

LEDARE

EN AFTON MED ANDERS BORG (S)TEFAN LÖFVEN

VAGGA TILL VAGGA

ALLTING HAR ETT (HÖGT) PRIS

DIAMANTER - MEN EN DÖENDE BEFOLKNING

ATT GE ELLER ATT INTE GE

KONSTEN ATT UTVECKLAS

JOHAN RONNESTAM

URSÄKTA MIN FRANSKA

FUNDERINGAR FRÅN D-UPPSATSEN

DOKTORANDSIDAN: KAROLIN SJÖÖ

JOHANNA LEONARD

INTU ÅKTE TILL UPPSALA

LEBT FÖRBEREDER INFÖR HÖSTEN

NLU TACKAR FÖR ÅRET SOM GÅTT

SAMDAY 2012

UU BAKOM KULISSERNA

CORPORATE CHALLENGE LADDAR

LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARK: PARIS

NYTT PÅ EKONOMIHÖGSKOLAN

LUNDTAN-ÅRET SOM GÅTT

ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET

5

6

9

13

15

18

20

22

24

31

32

34

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

47

CREATIVE COMMONS-LICENSERStefan Löfven av: Anders Löwdin (CC BY-NC-ND 2.0)spring cherry blossoms av: craigCloutier (CC BY-SA 2.0)

School Children, Ginak Gambia av: Mishimoto (CC BY 2.0)Madagascar av: luc legay (CC BY-SA 2.0)

Le Penseur by Jean-David & Anne-Laure (CC BY-SA 2.0)Lundagård av: bjaglin (CC BY 2.0)

I N N E H Å L L

#104

FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD?Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på www.

medlemsavgift.com

UTGIVNING Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 4 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt

till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 100 exemplar går dessutom till närings-livet och till andra studentkårer.

NYTT!32

13NYTT!

24

9

- 5 -

L E D A R E

Det är tråkigt att känna att något roligt och bra håller på att ta slut, vilket jag tror många tänker när slutet på terminen närmar sig. Men även om valborgshelgen, som i skrivande stund just passerat, utvecklats till att bli en mer och mer utdragen högtid vill jag inte själv gå samma öde

till mötes. Det finns tidpunkter då det är rätt att gå vidare, helt enkelt. Ibland har det varit lite tyngre att sitta på Skånis, som nu när tandemgänget har sittning på våningen under, och ibland är det bara fantastiskt roligt.

Hela den här tidningen går lite i tandem, något jag säker att det högljudda gänget på nedervåningen skulle jubla över. Samtidigt är det lite spretigt, men läser du närmre märker du att mycket går hand i hand. Borg och Löfven besökte båda Lund den senaste månaden. Lundtan hade utsända på plats, läs två referat från två inte helt olika politiker. Vi lyfter Botswanas vingliga väg till ökad BNP per capita och skriver om biståndets för- och nackdelar. Ny teknik förbättrar återvinningsprocesserna och Johan Ronnestam pratar om framtidens teknik, dessutom såldes appföretaget Ins-tagram löjligt dyrt. Nåja, det där sista var en trehjuling snarare än en tandem, men ni hajar konceptet.

Teknik och utveckling hänger ihop, såklart. Både när det gäller tekniköverföring från rika till fattiga länder och ny teknik som vi inte visste att vi behövde. Ekono-miska teorier om just teknikens nyckelroll för tillväxt saknas inte. Även om vi kanske inte tror att vi behöver 3D-skrivare och förarlösa bilar just nu ska vi inte glömma att internet sågs av vissa som en fluga för inte alls länge sedan. Vi överlämnar oss mer och mer åt teknologin, på gott och ont. Många, jag själv inräknad, kan vara rädda för maskinernas växande roll i samhället och i medvetandet. Tänk exempelvis på Äkta Människor, SVT’s prisade serie. Jag har dessutom Matrix fortfarande i gott minne. Jag vet inte alls om jag kommer våga följa efter en vit kanin eller ta det röda pillret när vägskälet väl kommer. Blir jag då en av de teknologiskt efterblivna som Ron-nestam hintar om och varnar för? För svensk konkurrenskrafts skull får jag hoppas att jag inte tillhör normen.

Men nu ljuder Avicii i den ännu svala majkvällen och sentimentalitet hade nästan lika gärna kunnat vara temat för årets sista nummer. Tack för de mest intensiva må-naderna i mitt liv och för alla erfarenheter och lärdomar jag aldrig skulle fått annars. Tack läsare. Stort lycka till Leyla och Love, ni har det bästa kvar.

Cecilia Kahn,Chefredaktör

Anders Borg- från livets mening till BNPText: alexandra serenhovFOTO: jennifer annvik

- 7 -

Sorlet i universitetsaulan stiger upp i lokalen samtidigt som raderna fylls på. Längst fram i rummet står scenen, där en stor vit projektorduk fylls upp av en hästsvansprydd siluett. Aulan blir snabbt fylld till bristningsgränsen. Med några hastiga kliv intar vår svartklädde finansminister scenen. Ett lätt harkel och sorlet lägger sig hastigt. Anders Borg slår ut armarna och slår på projektorn. Bilden av honom själv i siluett försvinner och ersätts av en rad grafer.

FÖRSTA HALVLEK Under trettio minuter får vi en djupgående presentation av Sveriges finansiella läge. Förklaringar på olika ekonomiska åtgärder presenteras, olika val som gjorts motiveras och det står snart klart för oss att Borg är i sitt esse. Finans, grafer, arbetslöshet, stimulanspaket och BNP. Allt hänger ihop, allt har sin förklaring och det är inte hopplöst för oss i de flesta fall. Vägen framåt finns.

– Vi kommer inför höstens budgetarbete föra en diskussion om hur omfattande vi kan lägga ut planerna för infrastrukturerna de kommande decennierna. Vi kommer att diskutera hur mycket pengar som behöver tillföras inom detta likväl som inom andra områden. De flesta andra länder i Europa kommer att sitta med stora nedskärningar. Svenska företag och svenska hushåll kan räkna med att skatterna om fyra till fem år är lägre, samtidigt som praktiskt taget hela Europa kommer att få räkna med att de höjs.

Anders Borg lägger första halvan av sin presentation på att förklara hur starkt den svenska ekonomin står sig i jämförelse med andra länder. – Vi har bland annat en inflation som har varit i nivå med de absolut bästa samtidigt som våra reallöner har ökat.

Med Anders Borgs förkärlek för omskrivningar i vädertermer kan det tilläggas att allting inte enbart är sol och varma vårar, inte ens för Sverige. Ungdomsarbetslösheten är ett tema som återkommer gång på gång under kvällen. Det faktum att denna siffra inte är den mest smickrande för Sverige är kännbart för en finansminister. Ungdomsarbetslösheten har legat runt tjugo procent sedan 1990-talet och är alltså inget kortsiktigt problem.

– Det är alldeles uppenbart att vi har långt kvar att gå, förklarar Borg samtidigt som han lägger till att vi faktiskt har kommit en bit på väg. Det är helt klart så att trösklarna mellan utbildningssystemet och arbetslivet är alldeles för höga.

Trösklarna in till arbetslivet, brister i utbildningssystemet och för svaga drivkrafter anges som de största anledningarna till just detta och det är dessa punkter som regeringen, med Anders Borg i spetsen, syftar till att åtgärda. Huruvida det svenska folket i nästa val än en gång kommer att sälla sig till Alliansen återstår att se, men om de gör det så kommer vi att kunna få facit i hand på om dessa implementeringar ger någon verkan.

ANDRA HALVLEKTvå fåtöljer ställs fram, och Peter Wolodarski, ledarskribent för DN och kvällens moderator, sätter sig ner till vänster, korsar sina ben och iakttar Borg i några sekunder. Det märks att han är väl förberedd.

– Du gillar att stå på scenen eller hur? Hans inledande fråga går rakt på sak.

Anders Borg korsar i sin tur också benen, lutar sig tillbaka i fåtöljen och tar en klunk Ramlösa.

– Jag gillar att föreläsa, jag tycker att det är roligt att berätta en historia för människor och ta dem igenom en röd tråd av problem och händelser. Speciellt om det är ett viktigt samhällsproblem, det tycker jag är roligt att prata om.

En diskussion om Borgs politiska karriär inleds och kommer in på hans åsikter som ung. Dessa har tidigare uppmärksammats mycket i media. Ett av de första klipp som kommer upp på YouTube under Anders Borgs namn är en film från TV-programmet ”Diskutabelt” där en tjugo år gammal Borg konfronterar en socialdemokratisk politiker med sina åsikter. I skrivande stund har klippet 134 320 visningar.

Ett ögonblicks förvåning anas när Wolodarski sekunder-na efter klickar igång ovan nämnda klipp på projektorn bakom fåtöljerna.

Anders Borg- från livets mening till BNP

Tidigare i år röstade Financial Times fram Europas främsta finansminister. Tre kategorier: politisk förmåga, ekonomisk prestation och trovärdighet på marknaderna och Sveriges Anders Borg tog hem dem alla. Studentafton bjöd in vår hästsvansprydde finansminister till en spännande kväll i Lunds universitetsaula.

N Å D I G A L U N D T A N

- 8 -

Ett ungt ansikte med runda glasögon fyller duken, hästsvansen finns inte där men ansiktsdragen känns snabbt igen och en ung röst fyller snart universitetsaulan.

“Det är ju människorna som har skapat det här landet. Det är människorna själva och det behöver man ingen riksdag och demokrati till. Om jag var statsminister så skulle jag inte göra ett jota!”

Det är en ung man med mycket på hjärtat som talar och med ett leende på läpparna granskar Anders Borg, den yngre och mer uppretade versionen av sig själv.

– Var du anarkist? Wolodarski är inte sen att kommentera så snart klippet är över.

– Verkligen inte.

– Men du pratar i klippet om att regeringen inte skulle finnas och nu är du plötsligt för välfärdsstaten. Betyder detta att du har genomgått en politisk förvandling?

– Absolut, svarar Borg. Jag är ju inte nyliberal och jag är inte klassiskt liberal. Jag är socialliberal, liberalkonservativ, eller någon typ av blandning. Pragmatisk skulle jag kanske säga också.

En snabb vinkling in på socialdemokraterna och hur orolig Borg känner sig inför kommande väljarsiffror ger ett tydligt svar.

– Jag känner mig inte orolig. Om Löfvén & Co skulle förnya sig så skulle jag vara det. Socialdemokraterna kommer inte orka förnya sig, men vi kommer göra det. Om vi kavlar upp armarna och jobbar på det så tror jag att vi har en relativt god utgångspunkt för valet 2014.I skrivande stund har alliansens opinionssiffror rasat hejdlöst och med Löfven i täten har socialdemokraterna och vänsterblocket enligt de senaste opinionsundersökningarna inte bara lyckats hinna ifatt utan också gå om alliansen. En betydligt större anledning till oro, med andra ord. Hade denna kväll schemalagts till några veckor framåt i tiden så hade kanske svaret som Anders Borg gav blivit annorlunda.

Diskussionen på scenen tar en mer filosofisk vändning. Har man rätt att ljuga, är alla lika mycket värda och hur är det nu med gott, ont och meningen med livet? Borgs svar är noga med att betona att dessa typer av frågor inte kan besvaras på ett sätt som kan appliceras som allmän praxis på verkligheten. Är han en luttrad politiker eller bara någon som har kommit till insikt om hur svårt det är för absoluta svar att ha ett bestående värde? Förmodligen ganska mycket av både och.

MÄSTERPOLITIKERNNär diskussionen är över och allt packas ihop får jag tillfälle att prata med Borg. Min primära undran är hur han ser på dagsläget för oss som är studenter idag.

Du pratar mycket om trösklarna som finns för ungdomar, vi som ska ut i arbetslivet. Vad kan du säga till oss som står inför det idag? Vi studenter, som kommer att ta oss ut på marknaden när dessa trösklar fortfarande finns kvar?

– Oftast fungerar det väldigt mycket bättre för de akademiker som ska ut på arbetsmarknaden. Där har vi inte de här trösklarna på samma sätt, blir det lugnande svaret. Efter ytterligare en sekunds betänketid tillägger han:

– Jag tror att det är väldigt bra om man arbetar under studietiden. Den frågan man som arbetsgivare ställer sig är egentligen ”är det här en person som kan jobba och fungera på en arbetsplats?” Då är det väldigt bra om man kan säga att man under sin studietid har arbetat på exempelvis en restaurang.

Han relaterar till sin egen arbetsplats på Finansdepartementet, hur den stora omsättningen av personal gör att det är många akademiker som kommer och går och det viktigaste i den nyanställda personalen är att de har kompetens nog att fungera på en arbetsplats.

Aftonen lider mot sitt slut och det är dags att packa ihop. Jag går igenom kvällens olika moment för mig själv i huvudet.

De många direkta frågorna som riktades mot Borg gav till att börja med intrycket av att det var Wolodarski som var den aggressiva. Hans frågor kändes väldigt riktade och det lämnades mycket litet utrymme för Borg att svara annat än väldigt direkt vad han verkligen tyckte. Jag blickar ner i mitt block och försöker bilda mig en uppfattning av frågorna och svaren som ställts under kvällen. Efter några sekunder får jag något klart för mig. Svaren som vid första anblick verkar vara utmärkta svar på frågan som ställdes är i själva verket inte svar på någonting alls. Sida upp och sida ner i mitt block besvarar Borg några helt andra frågor än de som ställts. Detta samtidigt som vi lyssnare sitter och nickar och tycker att det är bra att han verkligen ger så djupgående svar. En politiker i världsklass, med andra ord.

N Å D I G A L U N D T A N

Jag är socialliberal, liberalkonservativ, eller någon typ av

blandning.

”

- 9 -

(S)tefan Löfven trovärdig och beskedsfattig

Fackbasen Stefan Löfven har tagit plats som ledare för Socialdemokraterna, och kontrasten mot den kortlivade företrädaren kunde inte varit större. Lundtan lyssnade på honom när han besökte Studentafton.Text och foto: carl anderberg almhorn

- 10 -

N Å D I G A L U N D T A N

”

NÄR STEFAN LÖFVEN äntrar scenen i AF-borgen framför ett par hundra människor gör han det med en opinionsmedvind i ryggen som hans parti knappt upplevt sedan Olof Palme. Över tio procentenheter har han hämtat åt (s) under bara ett par korta månader som partiordförande, utan att ens ha presenterat någon ny politik. Hur är det möjligt, frågar man sig. Är det så att svenska folket egentligen tycker så mycket om Socialdemokraterna men ogillade Mona Sahlin och Håkan Juholt så mycket att man övergav dem, eller finns det någon annan bakomliggande anledning?

Till att börja med åtnjuter Stefan Löfven som person faktiskt respekt och visst förtroende från båda politiska hållen, tack vare sin gärning som förbundsordförande för IF Metall. Där visade han att han inte är ideologiskt förblindad och vurmar endast om facket och strejkrätten, utan att han faktiskt är en pragmatiker som insåg att det som är viktigt för den svenska industrin är det som i förlängningen är viktigt för de arbetare som är anställda av den. Han förhandlade till exempel fram och gick med på neddragning av arbetstiden (och av lönen) så att företagen slapp göra sig av med folk under finanskrisen, och därmed klarade att behålla sin konkurrenskraft och produktionskapacitet trots lågkonjunktur. Under flera år visade han prov på att han är insiktsfull och pragmatiskt inställd till hur kollektivavtal och löner ska förhandlas: han har visat att han förstår att för stora löneökningar slår mot industrins konkurrenskraft, något som vänstern brukar blunda ganska rejält för inte bara i sin retorik.

STUDENTER OCH UNGAMed stark opinion och streetcred i ryggen skulle Stefan Löfven alltså hålla sitt inledningsanförande på AF-borgen. Fokus var inledningsvis att tala gott om Öresundsregionen och universitetet, och den unga generation som studerar här. När han beskriver vad som är viktigt för oss unga kan man lätt missta honom för en klassisk liberal: det handlar om självförtroende, idéer, ambitioner om att kunna bygga ett eget liv, självständighet

och frihet. På det sättet han framför det går mina tankar absolut inte till den demokratiska socialism som partiet säger sig stå för, utan jag tänker snarare att det där stycket skulle inte ens Johan Norberg (marknadsliberal opinionsbildare, reds. anm) ha något problem med. Löfven går över till att tala om ungdomsarbetslösheten, och klagar på regeringens förda politik. Han anlagar regeringspartierna för att “ge upp en generation” och går till angrepp på förslaget om sänkt ungdomslön.

– Sverige kan inte konkurrera med U-länder om löner, det går inte. En viss del av skulden måste dock läggas på tidigare s-regeringar, för att man låtit ungdomar falla ur skolan och systemet, säger han.

Därefter drar han upp de tre huvudområden som Socialdemokraterna ska fokusera på. Man ska: Ha stabila statsfinanser, skapa efterfrågan på arbetskraft och se till att arbetskraften är välutbildad.

På så sätt låter han, med sina egna ord och ett leende, som vilken finansminister som helst. Han säger onekligen saker som liknar de ord som brukar komma ur Anders Borgs mun. Stabila statsfinanser säger Löfven inte så mycket om, han har tidigare berömt regeringen för att den är disciplinerad med just budgeten. Han riktar dock kritik mot de fem miljarder som används till att sänka krogmomsen. Större nummer gör han av bostadsbristen, som framförallt studenter drabbas av.

– Man ska kunna hitta boende där jobben finns, säger han. Vidare angriper han regeringens förda infrastrukturpolitik: mer specifikt det eftersatta underhållet av järnvägen.

– Infrastrukturen är blodomloppet i ekonomin och investeringar i den knyter ihop landet och stärker handeln.

MER RISKKAPITALHan går över till sin andra punkt, att skapa efterfrågan på arbetskraft. Vänsterpartiet vill ju som bekant åstadkomma detta genom att införa sextimmarsdag och moderaterna genom riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften, men Löfvens fokus ligger på att föra en “innovationspolitik” (som inte specificeras närmare) som ska hjälpa till att omvandla idéer till produkter. Han säger att han vill göra tillgången på riskkapital bättre för att hjälpa svenska innovatörer, men nämner inte specifikt hur detta skall göras. Redan nu finns förstås statliga riskkapitalfonder som Industrifonden, men det är oklart om socialdemokraterna vill utöka den typen av investeringar eller införa någon form av riskkapitalavdrag.

Med stark opinion och

streetcred

- 11 -

”

Margit Silberstein påbörjar en frågestund efter inledningsanförandet som varade över en halvtimme. När han sitter där och svarar på frågor tycker man sig märka att Stefan Löfven, som visserligen är ordentligt mediatränad efter åren i facket, ändå inte är proffspolitiker sedan tidigare. Han ger visserligen inte några tydliga besked om den politik han vill föra, utan pratar i breda termer om vad han vill uträtta, men han svarar trots allt på frågorna på ett sätt som man kan sakna hos de mest mediabevakade politikerna. Det är på ett sätt lite befriande efter att som nyhetskonsument under lång tid fått utstå stats- och finansministerns många gånger långa intetsägande utläggningar.

Frågestunden är lång, men inget som är särskilt överraskande eller nytt kommer fram. Utom på ett par punkter. Stefan Löfven får frågan: “Är det okej att bli rik?”

– Vi har väl insett att det är så att folk blir det. Så ja, det är absolut okej.

Ett litet avsteg från hur den traditionella socialdemokratiska retoriken brukar låta. Ännu mer förvånande är hans anmärkning om det faktum att det krävs ökad lönespridning för att folk ska bli rika på arbete:

– Lönespridningen kan öka, men det viktiga är att alla får möjlighet att göra en sådan lönemässig resa. Man betalar ju mer i skatt. Men det viktiga är att inte utveckla den egna friheten på någon annans bekostnad.

Knappast något som Mona Sahlin eller Håkan Juholt skulle sagt. Och vad betyder det egentligen? Det signalerar ju faktiskt en ganska stor omvändning i socialdemokratiskt tankesätt att acceptera ökad lönespridning. Man har visserligen alltid förordat att arbetsmarknadens parter skall sätta lönerna utan statens inblandning, men har samtidigt haft inkomstjämlikhet som ett av sina främsta mål under

mer än ett halvsekel. Kan det verkligen vara så att de nya socialdemokraterna kommer acceptera en högre gini-koefficient? Förvånande, minst sagt. Det är också till viss del svaret på frågan om man vill förbjuda vinster i välfärden, som vänsterpartiets Jonas Sjöstedt: ”Det viktigaste är att säkerställa tillgång och behov. Vi får acceptera vinst, om man har ett överskott utan att ha tummat på verksamheten. Vi är inte helt på det klara med det, men pengarna ska inte till Caymanöarna. Det är bra om man återinvesterar vinsten.”

OPINIONSSIFFRORMånga politiska bedömare har menat att en stor del av de procent som socialdemokraterna tagit i mätningarna de senaste månaderna, trots avsaknaden av konkreta uttalanden om politik av Löfven, kan förklaras med just avsaknaden av uttalad politik. Det ger väljare en chans att projicera alla sina idéer om vad socialdemokraterna borde göra och stå för på Stefan Löfven. Det finns en högst reell risk att det kommer ge motvind i opinionen så fort man börjar tala politik. Stefan Löfven får frågan formulerad liknande av Margit Silberstein, men duckar den.

– Jag behöver inte vara i media hela tiden. Verkligheten kommer ikapp regeringen och det finns en efterfråga på socialdemokratisk politik.

Det återstår alltså att se vad som händer. Det är trots allt två år kvar till valet, så vi kanske inte kan förvänta oss alltför mycket action under det närmaste året. Någon form av avtryck bland väljarna bör det göra när man börjar tala konkret politik igen, man kan inte bara lita till att Fredrik Reinfeldt skall klanta till det.

Det händer inte så mycket mer under intervjun. Stefan Löfven får frågor om vad han tyckte om att Mona Sahlin i efterhand tog avstånd från mycket av det hon gick till val på, vad han tycker om Saudiarabienaffären, Telias vitryska affärer och lite annat, men ger inga besked eller inget nytt. Som han har sagt i media förut: Leif Pagrotsky håller på och utarbetar en ny politik, och när han är klar kommer socialdemokraterna att ha konkreta åsikter igen.

Det är nog nyttigt för demokratin om det största oppositionspartiet åter kan börja bedriva politik. Så skynda dig Leif, är du snäll.

en ganska stor omvändning i socialdemokratiskt tankesätt att acceptera ökad lönespridning.

- 12 -

Som revisorer och rådgivare till 60 000 klienter har vi många spännande uppdragsgivare. Vi har lovat dem att skapa det värde de behöver för att nå sina affärsmål eller förverkliga sina visioner. Vi vet att den processen är beroende av arbetsglädje, kunskap, balans i livet, mångfald, nytänkande och förmåga att ge människor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.

PwC är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Därför satsar vi stora resurser på våra medarbetare, allt från coachning och kompetens-utveckling till möjligheter att göra internationell karriär och bli ledare.

Vill du bli en av oss? Ta reda på mer om dina möjligheter via vår hem-sida www.pwc.com/se/career.

www.pwc.com/se/career

Din framtid börjar här

- 13 -

N Å D I G A L U N D T A N

Vagga till vaggaText: Ulrika Celsing

illustration: fanny bystedt

Föreställ dig en värld utan skräp där allt material som produceras ingår i industriella

eller biologiska kretslopp, som spinner tusentals loopar och skapar en cirkulär

ekonomi. Cradle to Cradle är konceptet som vrider på begreppet ”hållbar utveckling” och

sätter framtiden i ett nytt sken.

Nådiga Lundtan har pratat med Mattias Ohlson, en svensk nytänkare inom området

som tillsammans med kollegan Per Löfberg driver konsultbolaget

Vagga till Vagga i Sverige.

Som revisorer och rådgivare till 60 000 klienter har vi många spännande uppdragsgivare. Vi har lovat dem att skapa det värde de behöver för att nå sina affärsmål eller förverkliga sina visioner. Vi vet att den processen är beroende av arbetsglädje, kunskap, balans i livet, mångfald, nytänkande och förmåga att ge människor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.

PwC är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Därför satsar vi stora resurser på våra medarbetare, allt från coachning och kompetens-utveckling till möjligheter att göra internationell karriär och bli ledare.

Vill du bli en av oss? Ta reda på mer om dina möjligheter via vår hem-sida www.pwc.com/se/career.

www.pwc.com/se/career

Din framtid börjar här

- 14 -

ATT VI MÄNNISKOR (särskilt i västvärlden) genom vår livsstil sliter på jordens resurser är knappast någon nyhet. Vi vet idag att vi måste vara sparsamma med dessa för att senare kunna lämna vår planet i ett gott skick till kommande generatio-ner. Hållbar utveckling handlar idag främst om att minimera miljöpåverkan genom att vara ”mindre dålig” som konsument i vardagen genom att ex-empelvis vara en ambitiös källsorterare. Detta kan dock vara lättare sagt än gjort. Kanske är det dags att tänka om och göra rätt från början, och där-med sträva efter att vara ”bra” istället för ”mindre dålig”?

Cradle to Cradle är ett nytt designparadigm, ska-pat av den amerikanske arkitekten William McDo-nough och den tyske kemisten Michael Braungart, som utmanar vårt tänkande kring miljöpåverkan och sätter produktion och konsumtion i en ny di-mension. År 2002 publicerade de boken Cradle to Cradle: Remake the way we make things, i vilken de for-mulerar sina tankar och sitt manifest. Konceptet vänder sig främst till design och arkitekturvärlden, och betonar vikten av att göra rätt från början.

– Man betraktar inte material som blivande avfall utan som näringsämnen. Det handlar om att desig-na material, produkter och processer så att dessa efter användning kan gå in i nya materialflöden. Detta antingen genom återanvändning eller ge-nom att man gör om materialet till nytt råmaterial, förklarar Mattias Ohlson.

Cradle to Cradle handlar alltså om ett mer lång-siktigt tänkande där saker ska gå att återvinna mer än ett par gånger. I vårt nuvarande hållbarhetstän-kande sker nästan alltid en försämring av material vilket gör att man bara kan återvinna en produkt ett begränsat antal gånger.

– Tanken är att materialen aldrig ska bli sämre utan att man ska bibehålla eller till och med förbättra ett materials goda egenskaper. Det handlar alltså inte om att återvinna något några gånger tills det till slut blir oanvändbart, utan om att designa intel-ligenta saker där det enda som behövs är ny energi för att få tillbaka materialet till råmaterial.

SVERIGE HAKAR PÅTrots att konceptet är relativt nytt börjar det få god respons ute i Europa och runt om i världen. Holland är ledande där drygt trehundra företag re-dan har anslutit sig. Nu börjar även Sverige haka på trenden. Det var för tre år sedan som Mattias Ohlson sa upp sig från sitt dåvarande jobb som logistik- och projektledare på Läkare utan gränser för att istället satsa på att utveckla Cradle to Cradle i Sverige. Idag driver han tillsammans med vännen och kollegan Per Löfberg konsultbolaget Vagga till Vagga. De arbetar fristående men är anslutna till

tyska Cradle to Cradle (EPEA), vilket bland an-nat ger dem rätten att certifiera produkter som lever upp till konceptets filosofi med en Cradle to Cradle-stämpel.

– Det finns ett certifieringsprogram men Cradle to Cradle är mycket större än så. Det är ett koncept man kan inspireras av och anamma oavsett detta. Vårt arbete handlar mycket om att få in ett nytt sätt att tänka om hållbar utveckling inom designvärl-den och industrin. Det handlar inte så mycket om att få en godkännandestämpel utan om att ta till sig de här designprinciperna och se hur man kan använda dem i den egna verksamheten.

Hur bemöts då Cradle to Cradle i Sverige? Mattias förklarar att de stöter på stor entusiasm och in-tresse framförallt från universitet och bland yngre, medan många företag har en lite mer försiktig in-ställning.

- Det krävs ganska mycket för att företag ska förstå hur de här principerna kan användas rent konkret i den egna verksamheten. Framförallt krävs det ett stort intresse från ledningens sida. Cradle to Crad-le innebär att man bygger in kvalitet i det man gör. Därför tror vi att det på sikt lönar sig att göra saker rätt från början, även rent ekonomiskt.

Bland de företag som redan tagit steget att kon-sultera Vagga till Vagga finner vi bland andra både Ikea och möbelföretaget Offect. Mattias och Per har även en rad andra spännande projekt på gång, många med fokus på arkitektur och byggnation. Exempelvis har de gjort ett miljöstyrningsdoku-ment för Circle Resort, vilket är en planerad se-mesterort utanför Oskarshamn, vars ambition är att vara norra Europas mest hållbara sådan. Även Tjörns kommun och Malmö stad återfinns i Vagga till Vaggas klientel.

– På Tjörns kommun gjorde vi nyligen en studie om hur man skulle kunna hantera avloppen från små hus på ett sätt så att man tar tillvara på de fina näringsämnen som finns utan att övergöda fjor-darna runt omkring.

– Vi har också gjort en studie för Malmö Stad som handlar om att ta tillvara på biomassa från parkav-fall och göra kol av det som man sedan gräver ner i jorden. Detta gör att jordarna blir mycket bättre och dessutom binder atmosfärisk kol i marken vil-ket är positivt för klimatet.

Som vi kan se börjar Cradle to Cradle sakta men säkert inspirera diverse företag och projekt här i Sverige. Kanske kan man hoppas att just dessa projekt blir de generatorer som får de miljövänliga looparna att ta fart mot framtidens cirkulära och miljövänliga ekonomi.

allting har ett pris

N Å D I G A L U N D T A N

- 15 -

Facebook värderade varenda

Instagramanvändare till 28 dollar var när de nyligen förvärvade det

unga företaget. Ville de köpa bort konkurrensen

och finns det faror när internet domineras av

några få aktörer?

allting har ett pris

Instagram har ungefär trettio miljoner användare som använder företagets (enda) produkt att lägga filter på sina telefonbilder och dela med sig av dem genom Instagrams plattform. På så sätt kan man med lite välvilja kalla det för ett socialt nätverk, eftersom användarna faktiskt interagerar med varandra genom att prenumerera på varandra och kommentera varandras bilder. Själva företaget är mindre än två år gammalt och har bara tretton anställda. Hittills har de finansierat sig helt genom riskapitaltillskott. Hur kommer så Facebook fram till att företaget är värt i runda slängar sju miljarder kronor?

DOLLAR PER ANVÄNDAREÄr det själva appen de betalar för? Förmodligen inte, de skulle säkert själva kunna knåpa ihop en egen app med fotofilter på en vecka, helt lagligt

Text: carl anderberg almhornillustration: Katja sandström

- 16 -

och utan problem. Istället får man rikta blicken mot vad Instagram har som man själv inte bara kan koda ihop: en stor användarbas och en stor marknadsandel på “photo-sharing-marknaden”. Det var ju trots allt Facebooks egna funktioner för att dela med sig av foton som till stor del bidrog och (fortfarande bidrar) till att man vuxit så fort. Instagram är en möjlig konkurrent, kan man säga. De växer nu så att det knakar vilket passar Mark Zuckerberg så länge det inte sker på Facebooks bekostnad. Facebook får i och med uppköpet också in en fot till på marknaden för mobila enheter, där det har gått lite trögt med tillväxt och intäktsgenerering. Man kan alltså hålla med om att det rent strategiskt finns poänger med ett köp.

Men så var det ju det där med priset. Facebook värderar en Instagramanvändare till 28 dollar. Sett till jämförbara affärer, det vill säga uppköp av internetbolag, är det inte på något sätt uppseendeväckande. Om man jämför de 30 största affärerna som gjorts på området sedan 1999, ligger medianpriset för en användare på ungefär 92 dollar, med stor variation. Ett extremt exempel som ställer alla andra i skuggan är Yahoos köp av Broadcast.com där man betalade otroliga 10 960 dollar per användare. Yahoo tar också andraplatsen som största betalare med köpet av Geocities med ett pris per användare på 830 dollar. I tretton av dessa trettio affärer har priset legat över 100 dollar. 28 dollar är i sammanhanget alltså ingen abnormalitet utan rentav ganska lågt. Eller? Instagram har ju inga intäkter…

Om man ska försöka använda oss av de vanliga modeller för värderingar vi lär oss på Ekonomihögskolan, blir det förstås lite svårt att rättfärdiga ens den kostnaden. Vi kan räkna

på vinstmultiplar, kanske nuvärdet av framtida vinster, eller på värdet av tänkta synergier och liknande. Problemet är bara att det inte fungerar, eller inte blir rättvisande i detta fall när det gäller ett företag som helt enkelt aldrig har tjänat några pengar, och inte direkt kan väntas bidra med några intäkter. Och att räkna på vad det faktiskt är värt att ta sig in på en ny marknad är individuellt från fall till fall och köpare till köpare. Kanske får vi bara acceptera att Facebook ser en framtida potential som motiverar värdet, men som är dolt för oss vanliga dödliga just nu. Kanske ska vi bara glädjas tillsammans med Instagrams VD Kevin Systrom som personligen går hem från affären med 400 miljoner dollar mer i plånboken. Det är trots allt en ganska bra avkastning på dryga två års arbete (750 000 dollar per dag för den intresserade).

ÖKAD KONSOLIDERING PÅ INTERNET Instagramaffären kan kanske sätta fokus på vad som under flera år har skett och fortfarande accelererar på internet och bland internetföretagen. Trenden är att nya, innovativa företag och tjänster köps upp av de riktigt stora etablerade internationella spelarna, och att utbudet koncentreras kring ett fåtal producenter av plattformar och innehåll. Google, Microsoft, Yahoo och Facebook med flera har under flera år mer eller mindre i tysthet lagt under sig tusentals små uppstickartjänster och bolag (Microsoft köpte ju också som bekant en del av Facebook för ett par år sedan). Vad betyder det för oss som vanliga användare av internet och dessa tjänster? Är det odelat positivt att bra tjänster integreras med de vi redan använder, eller finns det anledning till oro att vår tidigare mer utspridda digitala närvaro nu samlas hos ett fåtal aktörer?

Integritetsaspekten är kanske den första man tänker på, och här blir Google ett utmärkt exempel. Antag att du använder Google som söktjänst (som de flesta), att du använder Gmail för e-mail (som många), och att när du tittar på intressanta videor så gör du det på YouTube (som de flesta). Antag vidare att när du behöver hitta vägen konsulterar du Google Maps (som de flesta), och att du kanske till och med har en Androidtelefon (du skulle

MAN BETALADE OTROLIGA 10 960

DOLLAR PER ANVÄNDARE

”

- 16 -

- 17 -

till och med kunna ha Google +, men sannolikt inte). Ett integritetsproblem börjar ta form, eller hur? Google har ju sedan mars också en ny integritetspolicy som tillåter dem att matcha data från ditt användande av de här tjänsterna med varandra. Hoppsan. Nu vet de vad du söker efter på internet, vad som står i dina mail och vem du skriver till, vilka videor du tittar på, vart du är, och kanske vilka du pratar i telefon och sms:ar med. Riktigt så kanske det inte är i verkligheten, men hotet mot den personliga integriteten finns ju alltid där och inga garantier är någonsin absoluta.

Google är dock inte unikt. Man kan bygga liknande exempel för vart och en av de företag jag nämnt, och några till. Facebook behöver man inte ens presentera i lager, för användarna använder i hög grad siten som allt-i-ett, och skickar meddelanden, chattar och planerar events där. Man har appen, och kanske Facebook Messenger som ersättare för sms. Är det jobbigt att läsa hur mycket Google vet om dig? Facebook vet vart du bor, vilka dina vänner är, vad ni pratar om, vad du tycker om att göra på fritiden, vart du rör dig i vardagslivet, vilken telefon du har, vilka fester du går på, om du är glad eller ledsen och vilka annonser du gillar. Nu även vad du gillar att fotografera och vilka foton du tycker om. Och lite mer. Skrivit privata saker som meddelande, i chatten eller i Facebook Messenger? Det kan förstås vara lite jobbigt. Fast det mest fantastiska är att ju fler tjänster Facebook köper som du och dina vänner använder, desto mer vet de om dig. Google också, och Microsoft. Och Yahoo, Ebay och Apple. Som det heter: just because you're paranoid doesn't mean they aren't after you.

För vad händer när ett litet fåtal stora företag kontrollerar vad som sker på de ställen på internet vi besöker mest, och mjukvaran i våra datorer och telefoner? Vi har redan sett att de inte tycker om konkurrens. Har vi sett det sista exemplet på tillväxtunder som Google eller Facebook?

Skulle det vara möjligt för dem att göra samma resa idag, eller skulle någon annan komma och köpa upp dem längs vägen för att förhindra konkurrens eller för synergivinsters skull? Vem vet vad vi redan kan ha missat därför att det uppfattades som en konkurrent av någon med stor plånbok. Vårt internet riskerar att bli en mer innehållsfattig plats på sikt, eller i vart fall en plats där användarnas beteende i högre grad styrs av tjänsteleverantörerna, och överallt av reklam. För det är ju inte du som person som är värd några hundra dollar förstås, det är i huvudsak reklamen som kan nå dig, eller avgifter du betalar nu eller kommer att betala senare. Spotify var ju bra och gratis en gång i tiden, kommer ni ihåg? Nu är det bra och kostar, eller gratis och dåligt. Fast Premium är ju jäkligt bra, så det kanske inte gör så mycket. Spotify förresten, som nu i veckan började prata om en ny finansieringsrunda, värderas nu till 25 miljarder kronor. En intervjuad riskkapitalist säger i Dagens Industri att det beror på att man spekulerar i att bolaget ska bli - just det - uppköpt av en av jättarna.

N Å D I G A L U N D T A N

- 18 -

diamantermen en döende befolkning

Text: sarah bengtsson

Botswanas BNP har skjutit i höjden de senaste åren. Befolkningen minskar dock sakta men säkert. Nådiga Lundtan har diskuterat situationen med Pontus Hansson, doktor i nationalekonomi och studierektor för Nationalekonomiska Institutionenpå Ekonomihögskolan.

Innan självständigheten från Storbritannien 1966 räknades Botswana bland de tio fattigaste länderna i världen. Nu, drygt 40 år senare, klassas det som ett övre medelinkomstland, till största del tack vare dess diamanttillgångar som upptäcktes ett par år efter självständigheten.

Om man tittar till andra länder i Afrika har deras diamantindustrier bringat korruption och blodiga inbördeskrig – men hur kommer det sig att Botswana har undkommit detta?

Botswana anses vara Afrikas äldsta demokrati då folkstämmor inom stammarna alltid har ägt rum. Det har legat till god grund för uppbyggnaden av landet efter självständigheten. Tidigt upprättades överenskommelser om att alla eventuella framtida mineralinkomster skulle tillfalla hela nationen, och så har det förblivit. 1971 öppnades den första diamantgruvan i landet och 1972 började den ekonomiska klättring som skulle vara en av de mest intressanta i vår tid. BNP steg med hela 32 procent under året. 2003 krönte Botswana sin diamantproduktion genom att öppna landets fjärde gruva. Det finns dock vissa risker med naturtillgångar. Pontus Hansson berättar:

– Vid ett totalitärt styresätt är det lätt för regeringen att utvinna naturtillgångar som de sedan säljer och gör sig själva rikare istället för att investera i utbildning och infrastruktur i landet – något som skulle kunna inbringa mer inkomster i framtiden.

Inom den kategorin faller många andra afrikanska länder.

– Det finns också risker när man låter naturtillgången bli den dominerande sektorn inom ekonomin. Då alla investeringar läggs där kan man lätt halka efter på allt annat vilket blir ett problem senare eftersom naturtillgångar både kan ta slut eller efterfrågan minska.

Botswana har blomstrat de senaste åren. Ett exempel på detta är att landet har gått från att ha fem kilometer asfalterad väg till 6000 kilometer och från tre gymnasieskolor i hela landet till trehundra.

Världsefterfrågan på diamanter och framgångsrik produktion har lett till att BNP har ökat stadigt under åren, men eftersom det är just efterfrågan som styr sjönk produktionen kraftigt under den världsomfattande finanskrisen 2008. Kritiker hävdar att Botswanas diamanttillgångar kan ta slut inom tjugo år och när jag frågar Pontus Hansson om vad han tror kommer att hända förutspår han:

– Tack vare att Botswana har investerat mycket i utbildningssektorn genom inkomster från sina diamanter har de lyckats lyfta hela utbildningsnivån. Landets invånare kommer förmodligen vara mer välutbildade än grannländerna och på så vis får de en produktionsmässig komparativ fördel. Utvecklingen ter ju sig också så att nästa generations lärare har en högre utbildningsnivå och detta bringar en uppåtspiral.

N Å D I G A L U N D T A N

- 19 -

diamantermen en döende befolkning

Men är Botswana verkligen ett land med lysande framtidsutsikter? Många tvivlar. Hälften av invånarna lever på mindre än två dollar om dagen. En tredjedel av landets befolkning lider av HIV eller aids. Medelåldern är 19 år och medellivslängden har sjunkit till 41,2 år. Varje år är dödstalen ännu lite högre än födelsetalen. Om detta håller i sig kommer befolkningen att ha halverats om 50 år. Fyrtio procent av befolkningen har inte ens firat sin fjortonde födelsedag än. Siffrorna är skrämmande.

– Man brukar benämna Botswana som ett framgångsland i Afrika när man ser till BNP-tillväxt. Om man sätter detta i relation till de höga dödstalen visar det på att människorna i nämnaren försvinner samtidigt som man producerar lika mycket som innan. Detta leder ju till en stor tillväxt i BNP per capita men detta visar ingenting om fördelningen av inkomsterna i landet.

Dödligheten av vuxna i arbetsför ålder leder till stora ekonomiska implikationer. Hela familjer blir knuffade in i fattigdomen till följd av kostnaderna för sjukvård, förlusten av inkomst och begravningar. Socialt och mänskligt är det ett stort bekymmer. Ekonomiskt sett kan man likna det vid humankapitalförstöring.

Varför utbilda människor som dör ett par år senare? Eller en ännu viktigare fråga: Om du visste att du inte hade många år kvar att leva – skulle du då ägna flera år till att utbilda dig? Förmodligen inte. Man skulle med största sannolikhet bli mindre angelägen att spara och istället spendera mycket pengar.

Botswanas regering har nu uppmärksammat problemet och 2004 införde de, som första land i Afrika, rutinmässiga tester och avgiftsfri bromsmedicin för alla invånare. Hela åttio procent av de som är i behov av medicinen har tillgång till den och patientgensvaret kan liknas vid Europa och USA. Men problemen kvarstår. Det är trots allt en bromsmedicin. Det krävs ett medicinskt genombrott som antingen förlänger livslängden med trettio år eller botar sjukdomen helt för att Botswanas framtida himmel ska vara molnfri.

– Om vi, i västvärlden, hade haft samma omfattande problem med sjukdomen som Afrika har idag så hade det med största sannolikhet investerats enormt mycket mer inom just denna typ av forskning än det görs nu. Istället anser de stora internationella läkemedelsbolagen att de tjänar mer pengar på att utveckla hjärtmediciner eftersom i den sektorn finns fler köpkraftiga kunder, kommenterar Pontus Hansson.

Det är svårt att säga hur framtiden ser ut för landet. Tack vare investeringarna inom utbildningssektorn skulle Botswana klara sig även om diamanttillgångarna skulle sina. Däremot är den stora spridningen av HIV eller aids i landet oroväckande, särskilt eftersom det kan smitta från mor till barn. Barnets framtid är då dömd redan innan barnet fötts. Det enda vi kan göra just nu är att fortsätta iaktta landet och hoppas på det medicinska genombrottet som ska förändra världen. Låt oss bara hoppas att det kommer i tid.

- 20 -

Det finns större hopp nu än någonsin tidigare för kontinenten vi alla härstammar ifrån men som blivit omsprungen och varvad av västvärlden. Afrikanska länders tillväxttakt beräknas i snitt bli sex procent 2012, lika mycket som Östasien. Problemet är bara att sex procent av väldigt lite inte summeras till några större belopp, men Afrika växer åtminstone. Förra årtiondet var sex av de tio snabbast växande ekonomierna afrikanska länder enligt The Economist. Att Afrika får ut mer av sina naturresurser, och att efterfrågan på afrikanska varor har ökat kraftigt är en nyckelfaktor till den snabba tillväxten. En annan faktor är de småskaliga fabriker och tjänsteföretag som vissa länder har börjat bygga upp. Med Asiens och Latinamerikas fallande

Att ge eller att inte ge

Text: Martin Lindbäck

Vad tjänar Afrika på att få bistånd av I-länder? Inte mycket menar vissa,

medan andra menar att det är ett viktigt verktyg för att ta Afrika ut ur fattigdomen. Enligt simpel logik är en fattig person som får pengar inte

fattig längre, men är problemet så enkelt? Naturligtvis inte.

fertilitet kommer Afrika stå för hälften av klotets populationsökning de närmaste fyrtio åren, vilket kommer att vara en komparativ fördel för kontinenten. Även Afrikas medelklass är på stark frammarsch. 2011 hade sextio miljoner afrikaner en inkomst på över 3000 dollar.

Att det går bra för Afrika ska dock tas med en nypa salt. Det hjälper inte att ha en hög befolkningstillväxt när medellivslängden är femtio år. Vissa delar av Afrika är sannerligen underutvecklade, mängder lever inom ramen för FNs definition på fattigdom som innebär att bara kunna spendera två dollar om dagen. Tillgången på mat per person har sjunkit kraftigt sedan 1960-talet, sjukdomar och barnafödande dödar ett stort antal varje dag, likaså alla de krig som härjar överallt. Afrikas människor behöver hjälp.

BISTÅND OCH HANDELAtt skänka mer pengar till Afrika är långt ifrån en långsiktig lösning, det är dessutom långt ifrån vad de flesta afrikanska medierna, politikerna och ekonomerna önskar. De ställer sig frågan vad fokus skulle läggas på om afrikanska regeringar och diktatorer visste att biståndet skulle upphöra helt om fem till tio år? Svaret är, förenklat, att större fokus skulle skiftas mot att se till att landet kan försörja sig självt, att styra upp den egna demokratin och ekonomin vilket skulle leda till bättre tillväxt.

”Förutom att det uppmuntrar till korruption och konflikter, så motverkar biståndet entreprenörskap, ökar byråkratin och kväver utvecklingen av det näringsliv som är av avgörande betydelse för Afrikas utveckling” säger ekonomen och författaren Dambisa Moyo till tidskriften African Business. De flesta afrikaner vill att biståndet ska gå till saker som bevisligen fungerar, ungefär på samma sätt som vi här hemma i Sverige ställer liknande krav på våra politiker. Det är dock mycket svårt att följa upp och kontrollera biståndsprojekt från utländska stater och organisationer. Medan vi i Sverige för en diskussion om hur biståndet kan effektiviseras och kontrolleras ifrågasätter många afrikaner hela dess fortsatta existens. Africa for the Africans är ett slagord som fått fäste och går ut på att Afrika inte längre kan vara beroende av andra utan måste bygga upp egna starka nationer.

Handel är en bättre väg att gå än bidrag då det bidrar till att stärka afrikanska länders välfärd men också befolkningens politiska inflytande. Handeln i Afrika har länge varit hämmad av krig och politisk rivalitet mellan grannländer på grund av olika stamtillhörigheter eller liknande djupa konfliktorsaker. Tullar och handelsbarriärer börjar dock falla och det har blivit enklare att handla mellan grannländer i Afrika. Kinas intåg har lett till att många fabriker har öppnat och att företag såsom olika call-centers har startats. Afrikaner är förvånansvärt teknikintresserade, det finns mer än sex hundra miljoner mobiltelefonanvändare i Afrika vilket är mer än i Europa eller i USA, något den svenska

mobilmasttillverkaren Millicom har tagit tillvara på (det finns endast täckning i 10 % av kontinenten). Då vägarna ofta är väldigt dåliga underlättar den här typen av investeringar i mobiltelefoner övrig handel. Teknologiska framsteg inom kommunikation har varit en enorm boost för Afrika, liksom andra utlänska investeringar inom andra områden.

MAT OCH POLITIKÄnnu mer än ökad handel eller bidrag behöver de flesta afrikanska länder politiska reformer. Politiker måste avgå när deras väljare har fått nog av dem utan att det blir en blodig statskupp. Skatter och tullar måste ändras för att göra det lättare att starta företag och handla med grannländer. Odlingsbar mark som ägs av staten måste gå över till folket för att ge bönder incitament att expandera och utveckla sin mark. Liknande jordbruksreformer har varit mycket framgångsrika i Japan men framför allt i Taiwan som på 1960-talet hade en BNP liknande de allra fattigaste afrikanska länderna men idag räknas som en av de starkaste ekonomierna i Asien.

Innan allt det här går att genomföra behöver afrikanska länder framför allt tillgodose de grundläggande fysiska behoven såsom tillgång till rent vatten, mat, medicin och tak över huvudet. Vi ekonomer är ju allihop bekanta med Maslows behovspyramid och vet således att man måste tillfredsställa ett behov innan man kan gå vidare till nästa. I det avseendet krävs det troligtvis mer bidrag eftersom de allra fattigaste länderna har hamnat i en ”fattigdomsfälla” där de är för fattiga för att utveckla sina egna resurser och ta sig upp i pyramiden själva. Ekonomen Jeffrey Sachs, tidigare rådgivare åt Kofi Annan, hävdar att det krävs mer bidrag för att ta Afrika ur krisen. ”Världsbanken och IMF har ägnat tjugo år åt att titta på privatiseringar, när de i stället borde ha bekämpat malaria” sade han vid en FN-konferens i Stockholm. Han menar även att det i dagsläget finns ett antal länder som är så misskötta och korrumperade att de inte borde få bidrag då man aldrig kommer att kunna veta om pengarna används för att hjälpa eller inte.

Vad bidragen går till, eller inte går till, har lagt grunden till en stor debatt. Sverige gav bidrag till zambiska bönder för att finansiera hälsofarliga bekämpningsmedel, samtidigt som man skar ner biståndsbudgeten med en miljard vilket gick ut över svältande barn i Somalia till följd av den värsta torkan på 60 år. Vad man ska satsa på och om hjälpen ens kommer fram är väldigt svårt att veta när det inte gäller akut humanitär hjälp. Kortsiktigt krävs det miljardbelopp för att hantera de värsta kriserna, men långsiktigt måste Afrikas politiker själva ta tag i sina egna problem. Det är mycket som krävs för att Afrika ska ta sig ur fattigdomen, mer handel, politiska reformer och bidrag men trots alla krig och svältande barn kan kontinenten börja se en tillstymmelse av ljus i slutet av tunneln. Africa for the Africans.

Att ge eller att inte ge

N Å D I G A L U N D T A N

- 21 -

N Å D I G A L U N D T A N

Universitetet är vida ansett som en kunskapens högborg där vi ska skolas i det ämne vi väljer att studera. Att utveckla oss studenter till färdiga ekonomer eller ingenjörer, det är universitetets uppgift. För många är detta synonymt med tjocka böcker och sena pluggnätter, men är det verkligen bara det som det handlar om? Är det inte så, att den största utvecklingen vi går igenom på universitet inte tar plats i föreläsningssalar och bibliotek, utan på nationer och korridorer?

I dagens globaliserade värld är kultur och social kompetens viktigare än någonsin. Vår generation har stora chanser att upptäcka alla världens hörn. Att resa jorden runt efter gymnasiet är oerhört vanligt. Detta är något som i vissa kretsar anses som en värdefull erfarenhet i alla aspekter, men i andra som slöseri med tid. Många arbetsgivare ser dock anställda med världsvana som en tillgång. En förståelse för kultur kan alltså vara en avsevärd fördel på arbetsmarknaden gentemot endast professionell kunskap. I USA ses en filosofiexamen som oerhört meriterande. I Sverige kan man istället avfärdas som en flummare om man har studerat kulturella ämnen som exempelvis filosofi eller litteraturkunskap.

I slutändan beror ju faktiskt allt på om man är en driven person eller inte. Har man dock möjlighet att kombinera sinne för de mjuka värdena med en stabil bas av kunskap inom de hårda så tror jag att det borde vara det optimala. Så till alla trevliga, sköna och ambitiösa killar och tjejer där ute: oroa er inte om ni inte lyckas få ett A på alla tentor, ett öppet sinne och ett trevligt bemötande kan ta er långt.

Konsten att utvecklasText: love löfvin rosén

- 21 -

Din utvecklingär vår framtidKanske är det du som kommer att vara med och forma framtidens SEB. Vi hjälper individer och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och finansiella medel. Och det är här du kommer in i bilden. Är du redo att utvecklas tillsammans med oss?

Kontinuerlig utveckling Genom att arbeta i en modern finanskoncern har du möjlighet att utvecklas och uppleva möjligheterna som detta ger. Vi finns både i Sverige och utom- lands. Tillsammans med kompetenta och engagerade kollegor har du stora möjligheter att påverka både din och vår framtid.

Nya kunskaper ger nya vägval Under resans gång växer dina kunskaper. Vi ser till att du får en stadig grund som gör dig redo för spännande utmaningar. Förutom ett stimulerande arbete erbjuder vi även en rad förmåner för att underlätta förutsättningarna för att skapa en bra balans i livet. Satsa på oss, vi satsar på dig Börja med att lägga in ditt CV på www.seb.se/student. Under året kommer vi att vara ute på karriärmässor och arbetsmarknadsdagar runt om i landet. Håll dig uppdaterad på när och var. Kom till vår monter så kan vi prata om hur vi kan skapa en spännande framtid tillsammans. Vi finns även på facebook i gruppen ”Jobba på SEB” samt på www.careerbook.se.

Läs mer på www.seb.se/student

2138 Annons Din utveckling är vår framtid.indd 1 2010-09-16 16.02

- 24 -

tillbaka till framtiden

N Å D I G A L U N D T A N

Nådiga Lundtan har träffat Johan Ronnestam som berättar om flygande robotar, förarlösa bilar, 3D-printare och om hur du spelar flöjt på din

iPhone. Välkommen till framtiden.

- 25 -

tillbaka till framtiden

Så inledde Johan Ronnestam sin föreläsning som anordnades av FENA när han gästade EC en eftermiddag i slutet av mars.

Att sätta en titel på Johan Ronnestam är dock ingen lätt uppgift. Han är mannen som kan titulera sig konsult, reklamare, bloggare, föreläsare, entreprenör och en av Sveriges ledande experter inom området digital kom-munikation. Genom åren har han arbetat med stora och erkända kunder världen över såsom Adidas, Nike, IKEA, H&M, Procter & Gam-ble, Absolut Vodka och Kanal 5.

– Ett av mina största ögonblick karriärmässigt var när vi fick ansvar för Adidas VM-kampanj. Det var nog världens största digitala kampanj. Det andra skulle jag säga är att starta eget företag. Känslan av att fatta mina egna beslut och veta att det är jag som står bakom allt är en enorm behållning. Idag driver jag barnappföretaget Jajjdo med två polare. Vi har byggt på det i ett och ett halvt år nu men än är vi är inte i mål. Jag älskar att sätta mig i sammanhang där jag får lära mig nya saker.

När Johan Ronnestam först tog anställning inom digital marknadsföring på Framgångsfabriken 1998 var internet något helt annat än vad vi idag är vana vid. Altavista var den dominerande sökmotorn, men relevansen i sökresultaten var långt ifrån perfekt.

– 1999 mailade någon mig länken till Google. När jag öppnade den kommer jag ihåg att jag tänkte att de måste vara helt dumma i huvudet. Där fanns inga länkar som på Altavista. Men framtidens kommunikation och sättet att driva affärer på definierade Google redan då. Vi

konsumenter har ingen ork att hålla på med länkar, det ska gå fort som fan annars släpper man taget. Om jag inte får det jag vill ha på en gång går jag vidare. Det här fattade Google.

EN DIGITAL VÄRLDSedan Google lanserades har vi fått se framväxten av en mängd andra digitala fenomen såsom Lunarstorm, Microsoft Messenger, Wordpress, Skype, Flickr, Youtube, Facebook, iPphone, Spotify och Ipaden. Vi pratar inte längre om ett digitalt medium utan vi är på väg in i en digital värld. Det intressanta med företagen ovan är att förutom Apple och Microsoft fanns inga av dem före år 2000.

– Innan Youtube kunde vi inte kolla på något på nätet som var längre än två till tre minuter. Idag laddas det upp sextio timmar film per minut på sajten. Det är sjuka mängder film.

Apple har idag sålt hela 25 miljarder appar. Vi har dessutom övergett Lunarstorm och istället är det Facebook som dominerar vårt användande. 800 miljoner människor har idag Facebook, varav 4,5 miljoner är svenskar. 2006 när Lunarstorm var ett av Europas största nätverk, hade man som mest 140 000 inloggade. Idag är det tre miljoner svenskar som loggar in på Facebook, varje dag.

– Det intressanta är egentligen inte att titta på dessa siffror utan att titta på vad som faktiskt händer när vi får teknik som är riktigt bra. När Amazon introducerade digital litteratur såg man att det redan i kvartal tre såldes mer digital litteratur än traditionell. Tjugo procent av läsningen är nu digital i USA, medan samma siffra i Sverige bara är någon promille då Bonnier och andra stora förlag står emot den digitala utvecklingen. Vi börjar nu se klyftor skapas i världen för att vi är för sega med att hänga på trenden. Det som kännetecknar alla dessa framgångsrika företag är att de inte har fortsatt att göra samma sak som förut. Det handlar om att tänka nytt och att tänka om.

Klyftorna som skapas i världen blir alltmer tydliga. Google, en sökmotor som lanserades för cirka tolv år sedan, presenterar nu ”the driveless car”, en bil som styrs helt automatiskt.

– Google har jobbat med system såsom GPS, radarsystem och Google Maps som gör att man inte behöver köra bilen själv. Men när jag pratar med företagsledare på exempelvis Audi säger de att “driveless cars” inte kommer att fungera. Men för bara två månader sedan fick Google tillåtelse av staten Nevada att från 2014 använda dessa bilar.

Text: leyla larssonFOTO: Andreas Lübeck

”Jag är här för att prata om framtidens kommunikation och affärslandskap. Om man slår upp det i Wikipedia handlar framtiden om den del av verkligheten som ännu inte har inträffat. Det innebär att dagens föreläsning i princip är omöjlig att hålla eftersom vi inte vet vad som händer imorgon.”

- 26 -

EN SOCIAL VERKLIGHETDe senaste åren har det i stor utsträckning diskuterats hur en allt större del av vårt nätbeteende har kommit att kretsa kring digitala sociala nätverk.

– På Facebook är det väl ingen som vill veta vad du pratar om på lunchen. Men vad gör ni då när ni fikar på företaget? Jo precis samma sak. Vi håller bara på att digitalisera vårt sätt att snacka skit.

Ni känner säkert igen er. På nyhetsflödet på Facebook kan ni läsa om vad er kompis åt till lunch, vad som händer på fredagskvällen och vem som har blivit tillsammans med vem. Det här är som sagt ingenting nytt utan vi har enligt Johan Ronnestam bara hittat nya digitala arenor där vi kan prata strunt. En social digital verklighet är vad det är.

Det som karakteriserar de sociala medier som vi idag använder är att vi till stor del kommunicerar med text, länkar och videor. En stor skillnad mot traditionell kommunikation är att vi nu snabbt kan sprida stora mängder information över hela världen. Dock bör man vara medveten om att den information som hamnar högst upp på söklistan kan ha hamnat där av två anledningar. Antingen är det någon inflytelserik människa med ett stort nätverk, det vill säga många följare på Twitter eller många vänner på Facebook som har gillat filmen eller så har ett företag helt enkelt betalat för hög rankning. Det är så vår digitala verklighet fungerar.

– För en månad sen startades spelet Draw Something som växte upp till världens snabbast spridda spel på trettio dagar på Facebook. Zynga köpte spelet för 180 miljoner dollar efter bara femtio dagar. Det är astronomiska summor. Och den här tekniken är som sagt bara några år gammal.

Draw something tog världen med storm. Det är ett social spel där du skickar ritningar till dina kompisar, samtidigt som du kan chatta och dela med dig av dina teckningar på exempelvis Facebook. På bara femtio dagar laddades spelet ner mer än femtio miljoner gånger och det är våra sociala medier som har gjort spridningen möjlig.

Johan Ronnestam tar plötsligt upp sin iPhone och börjar blåsa lite frenetiskt på den samtidigt som flöjtljud flödar ur den.

– Har du använt Smule, frågar han. Det är en app som gör att du kan spela flöjt på din iPhone. Den visar en jordglob så du kan se vilka andra som spelar och vart i världen de spelar. Man måste alltså förstå att värdet med telefonen inte längre handlar om teknologin utan om att kunna dela saker med andra.

En trend som nu börjar bli alltmer framträdande i de sociala medierna är således att vi börjar se mer smala nätverk växa fram, där vi samlas kring en nisch, oavsett om det handlar om flöjtspelande eller om att skicka teckningar till varandra.

FRAMTIDENS TRENDERMed internet och digitaliseringen är det nu många som också pratar om en ny ekonomi. Johan Ronnestam berättar att det som händer när vi kopplar upp oss är att vi börjar se en demokratisering av teknologin. Den börjar bli tillgänglig för alla och det som händer då är att reglerna omkullkastas. De regler vi känner till om hur vi tjänar pengar vänds upp och ner.

– Det vi kan se är att priset på teknologi och priset på produkterna faller, medan antalet produkter ökar. Detta har till exempel helt förändrat skivbranschen på bara några år. Förr satt musikbolagen på dyr teknologi och kunde diktera villkoren för artisterna. Idag har du samma teknologi hemma för 15 000 kronor och du kan nu producera din egen musik.

Virtual reality, globaliseirng, språket kod, 3D-skrivare och robotar är några av de trender som pågår just nu enligt Johan Ronnestam.

– Foxconn som är världens största fabrik har idag 1,2 miljoner anställda och 10 000 industrirobotar. År 2014 har de sagt att de ska ha en miljon robotar. Vi står inför ett skifte med robotteknologi. I San Fransisco har man öppnat en Taco Bar med robotar som flyger hem maten och förra hösten hade dessutom Chanel en kampanj med robotar.

Johan Ronnestam plockar upp ett par Ray Ban-liknande solglasögon ur fickan som hade kunnat vara köpta i vilken butik som helst. Men framtidens kommunikation handlar om morgondagens trender och då köper man inte sina glasögon, man skriver ut dem. För en sekund så känns det som om jag har förflyttas till framtiden men faktum är att detta är dagens verklighet. Vi håller på att digitalisera fysiska produkter med hjälp av 3D-printing och med tanke på vad vi har fått se utvecklas under internets första skede har vi nog en hel del spännande saker att vänta oss i framtiden.

EN DYSTER VERKLIGHETAtt allt håller på att digitaliseras innebär dock att vi idag konkurrerar på en global marknad och Sverige måste kunna stå sig i den hårda konkurrensen.

– I Pakistan går det ut 445 000 universitetsutbildade varje år. Många är ingenjörer och de kan språket kod, som är samma språk som våra ingenjörer

N Å D I G A L U N D T A N

- 26 -

- 27 -

”

använder. Vi konkurrerar således inte längre på en svensk utan på en global marknad och detta är ett jättestort problem för svensk ekonomi på sikt.

Johan Ronnestam nämner Skype, Spotify och Bambuser som lyckade svenska entreprenörs-företag men det räcker inte med några få duktiga aktörer för att Sverige ska kunna konkurrera på framtidens globala marknad.

År 2014 har de sagt att de ska ha en miljon robotar.

– När jag möter företag i näringslivet märker jag att de inte har en susning om vad som håller på att hända. Våra svenska VD:ar och styrelser befinner sig längst ner på kunskapstrappan och de har ingen koll på vad Facebook, Apple eller Google gör. Om Sverige inte lyckas styra om detta fort kommer vi kanske ha uppemot trettio procent arbetslöshet om tjugo till trettio år, förutspår Johan Ronnestam.

Coola prylar, bilar som kör sig själva och flygande robotar i all ära men det är även en dyster utveckling som Johan Ronnestam beskriver. Det är svårt att föreställa sig en värld utan alla tekniska prylar som vi idag är vana vid. Det fanns en tid då jag satt och spelade Snake på min Nokia 3310. Det coolaste som fanns på den tiden. År 2012 är min Nokia 3310 ett minne blott och istället äger jag en iPhone, designad i IT-nördarnas hemstad Silicon Valley och ihopsatt i Kina. Ingenstans syns Sverige. Namnet ekar med sin frånvaro på de globala produkter jag använder.

Sverige borde hoppa på tåget innan det är för sent och förstå att ibland handlar det om att tänka nytt och att tänka om för att överleva. ”

- 28 -

Vi växer snabbast – följ med på resan!Visste du att Grant Thornton är Sveriges snabbast växande revisions- och konsultbyrå bland de större aktörerna och att vi snart är tusen medarbetare? I ett tillväxtföretag skapas hela tiden nya karriärvägar. Vi behöver blivande rådgivare, ledare och specialister som kan hjälpa våra kunder – de dynamiska ägarledda företagen – att få sin verksamhet att växa och utvecklas. Vill du arbeta på ett företag där det finns plats för nya idéer och dig som individ? Då är du välkommen till Grant Thornton!

Snart börjar medarbetare nummer 1000.

Alvaro RodriguezRedovisningskonsult

Foto

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/studentFacebook: Grant Thornton Sverige Karriär

- 29 -

B O K R E C E N S I O N

GT

Vi växer snabbast – följ med på resan!Visste du att Grant Thornton är Sveriges snabbast växande revisions- och konsultbyrå bland de större aktörerna och att vi snart är tusen medarbetare? I ett tillväxtföretag skapas hela tiden nya karriärvägar. Vi behöver blivande rådgivare, ledare och specialister som kan hjälpa våra kunder – de dynamiska ägarledda företagen – att få sin verksamhet att växa och utvecklas. Vill du arbeta på ett företag där det finns plats för nya idéer och dig som individ? Då är du välkommen till Grant Thornton!

Snart börjar medarbetare nummer 1000.

Alvaro RodriguezRedovisningskonsult

Foto

: Håk

an M

ålbä

ck

grantthornton.se/studentFacebook: Grant Thornton Sverige Karriär

- 30 -

KK SOM I KREATIVITET. Varje kund är unik. Christer följer inga standardrecept varken som chef för vår transak-tionsrådgivning eller när han utövar sitt intresse för matlagning.

G SOM I GLOBALITET. Vi samarbetar i 150 länder. Du har världen som spelplan. Edit som är skattekonsult leder internationella uppdrag, nu senast med KPMG- specialister från 33 länder.

GMP SOM I PASSION. Vi brinner för vårt jobb och våra uppdrag. Som konsult visar Daniel våra kunder vägen till hållbar utveck-ling. På sin fritid lär han fattiga barn i Indien att läsa och räkna.

PFYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer

står för ett av världens ledande kunskapsföretag inom revision, skatter och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida

arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar

som driver oss. Du ska ju vara med och fylla bokstäverna med innehåll.

M SOM I MERVÄRDE. Genom att lyssna, ställa rätt frågor och arbeta tillsammans skapar vi mervärde. För Winfred, som är revisor, är det viktigt att lyfta varje kundrelation över det förväntade.

HA

LL

VA

RS

SO

N &

HA

LV

AR

SS

ON

©

201

2 K

PM

G A

B,

a S

we

dis

h li

mit

ed

liab

ility

co

mp

any

and

a m

em

be

r fi

rm o

f th

e K

PM

G n

etw

ork

of

ind

ep

en

de

nt

me

mb

er

firm

s af

filia

ted

wit

h K

PM

G I

nte

rnat

ion

al C

oo

pe

rati

ve (

“K

PM

G I

nte

rnat

ion

al”

), a

Sw

iss

en

tity

. A

ll ri

gh

ts r

ese

rve

d.

319531_Student_4_Bokstaver_210x280.indd 1 2012-02-10 14.10

- 31 -

N Å D I G A L U N D T A N

ursäkta min franska

Du läser din kandidatexamen eller master i ekonomi. Du har inriktat dig på fö-retagsekonomi eller möjligtvis nationalekonomi. Kanske är du till och med civil-ekonom. Du är engagerad i något utskott eller på någon nation, eller så gör du både och. Många skulle säga att detta är beskrivningen på en driven och ambitiös tjej eller kille. Jag skulle säga att du är en i mängden. Jag skulle fortfarande säga att du är driven men du är inte unik. Du är den typiska ekonomistudenten.

Att göra allt verkar inte räcka längre. Det är den bistra verkligheten, eller kanske snarare den bisarra verkligheten. På EC springer vi mellan föreläsningar, olika företagsevent, mingelkvällar, casetävlingar och utskottsengagemang. Vi är alltid redo. Alltid på jakt efter något nytt. Vi tillåts inte längre att bara vara studenter. För när du efter tre till fem år lämnar EC för gott förväntar sig arbetsgivarna att du ska vara inte bara en fullfjädrad ekonomistudent utan du ska också ha arbetat extra, gärna med något som är relevant för din utbildning, du bör ha engagerat dig i åtminstone ett utskott, och helst ha drivit ett eget företag eller två samtidigt som det är en merit om du pratar inte bara engelska utan också gärna franska, spanska och tyska. Och sen var det ju det här med att ha ett stort socialt nätverk.

Jag fascineras av drivkraften och engagemanget som finns på EC. Utskotten berikar vår studenttid och det är framförallt en bra möjlighet att faktiskt lära sig något utanför Crafoordsalen. Men någonstans mellan Ljusgården och Café Holger, bland pennkjolar och slätstrukna skjortor, inser jag att jag har glömt bort varför jag springer. Jag är engagerad i LundaEkonomerna, förman på nationen och jag jobbar extra på helgerna, men å andra sidan är min franska värdelös. I jakten på att vara allt på samma gång tappade jag mig själv. Att jag från början engagerade mig handlade inte om att vara perfekt eller för att skaffa ett långt CV, det handlade om att göra något som jag faktiskt brinner för. Så enkelt är det. Att verkligheten förväntar sig att du ska kunna starta företag, göra dig förstådd på tjugo språk, ha en examen och ett brett nätverk innan du har fyllt tjugofem är orimligt. Om det är något som Porter har lärt mig på föreläsningarna så är det att framgång handlar om att nischa sig. Kanske handlar det trots allt inte om att göra allt. Så nästa gång du springer: fundera på varför du springer. Vet du inte varför är det kanske dags att sluta. Och springer du inte för din egen skull saknar du passionen som verkligheten borde värdesätta högre än ett långt CV. Våra brister gör oss till människor. Så ursäkta min franska.

Text: leyla larsson

KK SOM I KREATIVITET. Varje kund är unik. Christer följer inga standardrecept varken som chef för vår transak-tionsrådgivning eller när han utövar sitt intresse för matlagning.

G SOM I GLOBALITET. Vi samarbetar i 150 länder. Du har världen som spelplan. Edit som är skattekonsult leder internationella uppdrag, nu senast med KPMG- specialister från 33 länder.

GMP SOM I PASSION. Vi brinner för vårt jobb och våra uppdrag. Som konsult visar Daniel våra kunder vägen till hållbar utveck-ling. På sin fritid lär han fattiga barn i Indien att läsa och räkna.

PFYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer

står för ett av världens ledande kunskapsföretag inom revision, skatter och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida

arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar

som driver oss. Du ska ju vara med och fylla bokstäverna med innehåll.

M SOM I MERVÄRDE. Genom att lyssna, ställa rätt frågor och arbeta tillsammans skapar vi mervärde. För Winfred, som är revisor, är det viktigt att lyfta varje kundrelation över det förväntade.

HA

LL

VA

RS

SO

N &

HA

LV

AR

SS

ON

©

201

2 K

PM

G A

B,

a S

we

dis

h li

mit

ed

liab

ility

co

mp

any

and

a m

em

be

r fi

rm o

f th

e K

PM

G n

etw

ork

of

ind

ep

en

de

nt

me

mb

er

firm

s af

filia

ted

wit

h K

PM

G I

nte

rnat

ion

al C

oo

pe

rati

ve (

“K

PM

G I

nte

rnat

ion

al”

), a

Sw

iss

en

tity

. A

ll ri

gh

ts r

ese

rve

d.

319531_Student_4_Bokstaver_210x280.indd 1 2012-02-10 14.10

- 32 -

AD UTRUMKE

Det är med tungt hjärta jag plockar ut bok efter bok ur hyllan innehållandes titlar från författare som Kotler, Porter och Wahlgren. I ett svagt ögonblick drar jag mig till minnes den soliga septemberdag för nära fyra år sedan, då jag lite naivt investerade i ”Ekonomernas uppslagsbok för alla”, och tänkte att jag skulle erövra Ekonomihögskolan. Jag minns, för tiden har kommit. Åren i Lund är tillända och snart går flyttlasset, mot drömmarna om en karriär i Stockholm. Mot drömmarna om att förändra världen, lycklig kärlek och sena nätter med ett glas rosé intill Riddarfjärdens brus.

Det finns mycket att säga om tiden i Lund. Det finns mycket att säga om sena nätter och tidiga mornar. Om minnen ingen helst vill minnas, och om stunder som är glömda för länge sedan. Det finns mycket att säga, och det finns mycket som kanske helst aldrig skulle ha sagts. Fyra år är lång tid,

men på något besynnerligt vis känns tiden knappt märkbar trots att det flutit mycket vatten under hemstadens broar.

Kanske spelar det inte så stor roll, har jag många gånger funderat. Jag minns många dagar där jag funderat på om det verkligen var detta jag ville. Lika många som de dagarna, är andra då jag drömt om en högre nivå, en större utmaning och större möjlighet att påverka den väg jag vandrar själv. På ett sätt har drömmarna förblivit drömmar, och det är fler gånger än jag har fingrar på mina händer jag blivit bitter under diskussioner om min utbildning. Samtidigt börjar jag förlika mig med tanken att det faktiskt varit ganska bra. Och att Lund faktiskt har varit ganska bra. Och när jag jämför med andra skolor och utbildningar, det är då jag på allvar kan känna mig glad, nöjd och stolt. Stolt över att idag och många år framöver kunna sätta epitetet ”Lundaekonom” på mig själv.

Med en månad kvar som student summerar Martin Björgell sin studietid vid Lunds Universitet. I tillbakablicken på åren i Lund och sin personliga utveckling funderar han över rädslor, att följa hjärtat, och en tro att vi måste börja prata om det som verkligen utvecklar oss – som människor.

Text: martin björgell

- 33 -

AD UTRUMKE

Jag är långt ifrån samma person idag som när jag gick vilse i Lund under de första dagarna. Det har varit lycka och framgång, berömmelse och ära. Men det har likväl varit sorg, tårar och stunder av mörker och oro. Jag antar att det är en del av det där som kallas livet. På gott och på ont. Men det är också genom att vandra den vägen vi lär oss saker. Och för att kunna leda andra måste man först kunna leda sig själv. För att lära andra måste man först lära sig själv. För att lyckas måste man först våga drömma. Släppa taget om det som är och har varit. För när allt kommer omkring är det inte traditioner som betyder något, utan det som komma skall. I en tid långt bort från denna. Med det sagt innebär det dock inte att traditioner är oviktiga.

Jantelagen stoppar så många från att våga vara den de vill vara. Oskrivna regler hindrar många från att våga känna. Det som är förbjudet. Vi lever i en tid där det fortfarande inte alltid kan förutsättas att det är enkelt att vara den vi är och vill vara. Därför behöver ibland det personliga bli privat. Det handlar inte om att det finns några egentliga skillnader. Det borde inte spela någon roll vem man tycker om, var man är född eller med vilket kön man föddes. Men det påverkar fortfarande. Det kanske är lite känsligt? Eller så måste vi börja prata om det. Och förstå att det behövs förebilder, och de som vågar prata om rädslor. Om det som skrämmer. Om det som kanske är lite känsligt.

Under våra år som studenter händer saker. Det mesta syns inte på utsidan, men vi går alla igenom tider då det räcker med en klapp på axeln eller ett leende för att rädda en annan människas liv. De saker jag varit med om har format mig till den jag är, långt mer än akademisk litteratur och företagspresentationer. De har påverkat långt mer än raden av utmärkelser jag tilldelats under de senaste åren. Det tror jag gäller för oss samtliga. Så hur kan det då vara för känsligt att prata om?

När allt kommer omkring handlar det om utveckling. Om att utvecklas som person och om att utveckla det samhälle som omger oss. Bland sociala konstruktioner, deduktiva forskningsansatser och en oändlig mängd fyrfältare. I en föränderlig

värld ställs stora krav på oss som studenter att utvecklas, på vårt universitet att fortsätta ligga i tiden och på vår omvärld att anpassas med vad vi önskar.

Jag har förlikat mig med tanken. Utbildningen blev inte vad jag trodde på förhand. Och inte vad jag trodde under tiden för den delen. Men efterhand inser jag att det var något annat, som trots allt utvecklat mig. Jag må kanske inte kunna citera RS800 eller FAR SRS i sömnen, men nog har jag lärt mig att tänka kritiskt och ifrågasätta allt. Det måste vara enerverande att som universitet omges av 40 000 studenter som tänker kritiskt och ifrågasätter allt. Just därför kommer Lunds Universitet aldrig sluta utvecklas. Just därför kommer vår utbildning alltid stå i särklass i jämförelse med andra utbildningar runt om i landet. I Lund finns något mer. I kombinationen mellan det akademiska och det praktiska. När utbildning, näringsliv och civilsamhället går ihop för att forma det som blir något extra.

Vergilius var kanske den första att yttra orden som sedan århundraden varit Lunds Universitets valspråk. Ad utrumke. Beredd på bådadera. Syftande på studenternas förmåga att engageras vid såväl de teoretiska akademiska studierna för boklig bildning men även förberedelse att stå redo att försvara landet i tid av krig. Idag kanske risken för invasion är mindre, men väl står det upp till oss studenter att inom en snar framtid försvara vårt land för globaliseringens vindar. Låt oss visa vad vi kan och att det går att lita på en Lundaekonom! Inte minst gäller det också i kriget om epitetet att vara landets bästa universitet och Sveriges främsta studentkår.

Vår nuvarande statsminister har sagt det så bra. ”Vi kan inte låta det bästa stå i vägen för det möjliga”. För vi är inte Uppsala. För vi är Lundaekonomer. Och fy fan vad vi är bra!

Med det sagt stänger jag locket på den sista flyttkartongen. Tack för tiden i Lund.

N Å D I G A L U N D T A N

- 34 -

Endogen tillväxtteori har lärt oss att mänsklig kreativitet och innovation lämnar viktiga bidrag till den ekonomiska tillväxten. Utan ett ständigt tillskott av nya produkter och produktionsprocesser går tillväxtmotorn på tomgång. Den ekonomiska tillväxten och den teknologiska utvecklingen går således hand i hand. Det tog många år innan mittfåran av ekonomivetenskapen accepterade detta förhållande, medan andra, avantgardistiska ekonomer som exempelvis Joseph Schumpeter presenterat sådana tankar redan i början av 1900-talet. På grund av den här, numera erkända relationen finns det ett stort intresse av att undersöka hur innovativ ekonomin är. Ett sätt att göra det är genom att titta på hur mycket pengar företag investerar i forskning och utveckling (FoU). Genom att dela siffran med till exempel företagens omsättning får man ett mått på hur FoU-intensiva de är. Genom att aggregera siffrorna kan man få

ett mått på hur FoU-intensiv hela ekonomin är. Det finns flera problem med att mäta hur innovativ en ekonomi är på detta sätt. Huvudproblemet är att det som mäts är en input i innovationsprocessen. Även om FoU ger positiva externa effekter och därmed kan ha en indirekt positiv inverkan på tillväxten så är det outputen som genererar de stora vinsterna; det är produkter som säljs på marknaden. Vad vi skulle vilja ha är tidsserier på outputen; på de innovationer som utvecklas av företagen. Med hjälp av sådana skulle vi kunna förstå mer av dynamiken i ekonomin, av särskilt intresse är att förstå hur olika branscher utvecklas och samspelar över tid.

DATABASEN SWINNOSedan 2008 pågår ett stort datainsamlingsprojekt på institutionen för Ekonomisk Historia. Projektet syftar till att bygga upp en databas med innovationer utvecklade inom svensk tillverkningsindustri

DOKTORANDsidan:SVENSKA INNOVATIONER1970-2007

Alla talar om innovationer – men vad är det egentligen som hittar ut genom företagens pipeline? Med hjälp av ett nytt dataset innehållandes över 5000 innovationer söker Karolin Sjöö svaren på frågorna: När? Vad? Hur? Varför?

Text: Karolin sjööfoto: andrea norell

- 35 -

N Å D I G A L U N D T A N

mellan 1970 och 2007. När vi nu vid projektets slut summerar arbetet har det resulterat i över 5000 innovationer från alltifrån textilindustrin till telekombranschen. Innovationerna består av smått och stort: det rör sig om allt ifrån läkemedel till stora metallurgiska processer. Bland innovationerna finns ”superkändisar” såsom AXE-systemet och Skype, men också mindre kända, som AB Centralsugs pneumatiska sopsugtransportssystem och det första svenska vindkraftsaggregatet, utvecklat av Saab-Scania 1976. Förutom uttömmande information om dessa 5000 innovationer finns kompletterande data om företagen som står bakom innovationerna. Vi vet till exempel vilken bransch de var aktiva i, hur många anställda de hade etcetera. All den här informationen gör det möjligt för oss att studera hur innovationer och innovationsprocesser har förändrats under den här viktiga perioden i svensk ekonomi.

INNOVATION TROTS ALLTMin avhandling identifierar perioder och omständigheter då företagen tar fram innovationer som på olika sätt utgör avsteg från det man gjort tidigare. Detta är särskilt intressant då sådana innovationer antas vara uttryck för någon form av omvandlingstryck i ekonomin. En sådan analys skulle med andra ord hjälpa oss att förstå hur företagen reagerar på och bidrar till olika typer av förändringar, både på makroekonomisk- och branschnivå. Enkelt kan man säga att företag tenderar att röra sig in i nya domäner antingen för att de tvingas på grund av vikande efterfrågan eller för att det finns stora vinster att hämta hem inom den nya domänen.

Teorin säger att det både inom och utom företaget finns faktorer som gör att man helst håller sig till det man redan kan. Utveckling av innovationer kräver inhämtning av ny kunskap; en tidskrävande och dyr process. Investeringen i sökintensiva utvecklingsprocesser är högst osäkra, många projekt resulterar aldrig i en ny produkt. Att utveckla en ny innovation kräver att företaget på något sätt bryter med de inarbetade rutiner som bestämmer hur verksamheten sköts. Utanför företaget kan motståndet mot nya innovationer vara stort och det kan finnas starka intressegrupper som arbetar emot att ny teknologi sprids. Redan befintlig teknologi kan dessutom vara invävd i ett nät av positiva komplementariteter. Ett sådant exempel är Facebook. Utöver den självklara komplementaritet som utgörs av antalet användare kan nämnas det faktum att fler och fler företag, föreningar och organisationer sköter sin kommunikation med kunder eller medlemmar via nätverkssajten. Det ska mycket till för att användare ska vända sig till en ny aktör när det finns så många fördelar med det redan etablerade systemet.

Oavsett hur besvärligt det verkar vara att komma över de hinder som står i vägen för nya innovationer så kan vi vara säkra på att företag kommer att göra det, det har historien visat. I avhandlingen tittar jag på mönster som berättar för oss hur olika industrier under perioder på olika sätt karaktäriseras av innovationer som varit mer eller mindre avsteg från de ingående företagens huvudsakliga affärs- och/eller kunskapsområde. Jag tittar i huvudsak på två olika typer av avsteg: samarbete med externa aktörer och produktdiversifiering. Innovationerna i databasen systematiseras på ett sådant sätt att de som utgör större avsteg från företagets huvudsakliga affärs- och/eller kunskapsområde skiljs från de som endast består av små process- eller produktskillnader på ett redan etablerat affärs- och/eller kunskapsområde.

EVOLUTION OCH CYKLERDe frågor jag ställer till materialet härstammar ur evolutionär ekonomisk teori och organisationsteori. En evolutionär syn på teknologisk förändring ger vid handen att både företaget och marknaden utgör selektionsmiljöer. Inom företaget kommer innovationer till som ett resultat av en selektionsprocess. Urvalet baseras på dels erfarenheter paketerade i företagets rutiner och dels på vinstförväntningar. De innovationer som slutligen kommer ut på marknaden utgör alltså en reflektion av företagens marknadsbedömningar och kan således hjälpa oss i förståelsen av relationen mellan företag och marknad. Avhandlingens analys består till stor del av att jämföra resultat med befintliga belägg för både den kvantitativa och kvalitativa utvecklingen av de branscher som ingår i materialet. En viktig aspekt är frågan om huruvida den teknologiska utvecklingen försiggår gradvis i små steg eller om den sker stötvis, med många radikalt nya innovationer på en gång och där i mellan relativt små förändringar. Spörsmålet relaterar till teorier om cykler som förutspår att företags innovationsbeteende förändras enligt ett bestämt mönster.

DOKTORANDEN:KAROLIN SJÖÖ

Ålder: 28

Skrev D-uppsats om: Riskkapitalinvesteringar i miljöteknik

Färdigdoktorerad: 2013

Bäst med att doktorera: Friheten och möjligheten att vara kreativ

Sämsta med att doktorera: Det tar lång tid!

Gör när färdigdoktorerad: Något kreativt

Text: Johanna leonardFoto: andrea norell

- 36 -

När jag valdes till näringslivsansvarig i april förra året, fick jag tre nya kollegor på köpet. De var de tre som jag skulle arbeta vid si-dan om under ett år. Jag kände dem inte alls och jag hade fjärilar i magen, ungefär som när man börjar i en ny klass och det väntar nya klasskamrater och nya arbetsuppgifter. Det visade sig att mina kollegor var tre helt olika personer med sina egna styrkor och överdrivna styrkor(läs svagheter). Vi har skrattat mycket, haft otroligt roligt under året på Skånis och jag har lärt känna tre per-soner som jag hoppas ha som kompisar i resten av mitt liv. Jag vill ge er alla rådet att med öppna armar ta till er era kollegor och försök att ha så roligt som möjligt på jobbet eftersom det är där ni kommer att spendera större delen av era liv! Var öppen för olika personligheter och kom ihåg att alla tänker olika.

När man arbetar gör man fel, uttalar sig för snabbt och tänker inte efter innan man ta-lar. Det är lätt att säga fel, men ibland är det svårt att säga förlåt och medge att man har gjort fel. Men efter att ha sagt fel saker och gjort många misstag har jag lärt mig att desto kvickare man ber om ursäkt och medger sina misstag desto fortare får man förståelse från andra och också hjälp att överkomma sina svårigheter. Är man öppen mot andra får man oftast öppenhet tillbaka!

Under året har vi haft många inspirerande talare: Hillevi Engström, Percy Barnevik, Cristina Stenbeck, Gudrun Schyman och Sten K Johnson. Alla har varit öppna och drivna personer och har på ett eller annat sätt byggt upp eller förvaltat stora organ-isationer. Ofta hör man dessa personer säga att de har ”ramlat in på ett bananskal”. Jag tror inte att de har ramlat in, utan de har tagit chansen när den har funnits. De ”äter

johanna leonardTre råd jag vill ge till alla LundaEkonomer där ute, vad man inte lär sig under tre år som

student på Ekonomihögskolan men som näringslivsansvarig på LundaEkonomerna.

många bananer” som Christian Albinsson från Metro Student sa under vår konferens Framtidens Ledarskap. Även om de chanser du tar inte leder dit du först tror kommer du att lära dig mycket på vägen och till slut nå dit du vill. Så chansa!

Med dessa tre råd hoppas jag att jag har spridit vidare lite av det jag har lärt mig under mitt år som näringslivsansvarig på LundaEkonomerna. Jag hoppas att ni tar chansen och blir aktiva i LundaEkonomer-na, om inte som heltidare, kanske som uts-kottsmedlem, staffare eller projektledare!

K Å R

LundaEkonomerna goes Uppsala!

För er som missade detta sjukt lyckade arrangemang tänkte jag skriva och berätta lite om terminens bästa resa, nämligen Uppsalaresan med LundaE-konomerna.

Den 29 mars i år åkte ett supertaggat gäng från LundaEkonomerna och Internationella Utskottet upp till Uppsala för att träffa UppsalaEkonomerna och ta pulsen på staden och deras studentliv. Redan på bussresan var stämn-ingen hög och gänget laddat. Väl framme i Uppsala och Ekoparken träffade vi UppsalaEkonomerna som också var taggade och redo att göra upp om den eftertraktade vandringspokalen. Vi körde igång tävlingarna och jag kan stolt berätta att Lund tog hem så gott som alla grenar. Nu har vi en skinande pokal ståendes inne på Skånis!

Efter eftermiddagens tävlingar begav vi oss mot vårt hostel för att göra oss i ordning för en finsittning på Värmlands Nation och utgång på Stockholms Nation. Det är lite tråkigt som lundastudent att erkänna, men man måste ändå ge Uppsala att de har väldigt vackra nationer. Allt var otroligt bra, från fantas-tisk mat på sittningen till barutbud och gigantiska dansgolv på Stocken. För er som inte har besökt Stocken så är det ett måste, och finns det något bättre tillfälle än att hänga med när vi åker upp nästa år för att göra upp igen?

Efter torsdagsnattens bravader hade vi en mysig-BBQ på fredagsförmiddagen och vi fick en fin rundvandring i Uppsala innan vi satte oss på bussen hem igen.

Konceptet är lika enkelt som roligt, varannan termin åker vi upp och slåss om pokalen i Uppsala och varannan kommer de ner till oss för att försöka få känna på den. Alltså får vi besök här nere i Lund redan i höst och måste då återigen bevisa vilken studentstad som är bäst, håll ögonen öppna så ni kan vara med och försvara Lund!

UINT I N T E R N A T I O N E L L A U T S K O T T E T

Text och foto: Malin Berg von Linde

- 38 -

En resa tur och retur på över 250 mil. Vi besöker flertalet storstäder och ännu fler företag. Förra året var det bland annat Amsterdams kanaler, Eiffeltornet i Paris och bankstaden Luxemburg. I städerna besöktes globala företag såsom Google, Scania, Deloitte och McKinsey. Det är en minnesvärd resa där fyrtio utvalda ekonomistudenter färdas genom Europa för att få besöka större internationella företag för att få se hur det funkar på insidan. Vissa möter sin framtida arbetsgivare.

Konceptet för Lund European Business Tour är detsamma som förra året, men kommittén är ny. I detta nu mailas det för fullt till potentiella sponsorer, företag vi vill besöka, i städer vi vill uppleva. Planer smids för hur vi ska kunna erbjuda den bästa möjliga resan till de som söker och får följa med. Entusiasmen är på snudd elektrisk. Det är ett stort ansvar men också ett extremt nöje. Ansökningsperioden börjar först i höst, men redan nu tar planeringen vid. Mer information om ansökningsprocessen kommer i början av nästa termin, då du ser oss i Ljusgården, på din lektion och i allmänt omlopp på Ekonomicentrum. Vi strävar efter att årets resa ska överträffa alla tidigare. Det vi vill veta nu är: Vart vill du att vi ska styra bussen om du åker med? Vilka företag vill du besöka och varför? Gör din röst hörd på vår Facebooksida – Lund European Business Tour (LEBT) 2012.

Text: vanessa staberg

- 39 -

K Å R

Thank you!

The Corporate Relations Committee has had an amazing year and wants to thank all of you who have participated in our events, both companies and students!

My hope is that we have brought the students closer to the corporate world, by arranging events where students and companies got the chance to meet.

Apart from our corporate events, The Break-fast Club has reached new heights, by inviting interesting speakers, becoming international and of course by Viktoria Skara’s ability to add that little extra spark! Therefore, let us finish of with some final words from the Breakfast Club:

“Dear Breakfast Clubbers,

It might not seem that tempting to go clubbing at 8 am, but as a matter of fact, this particular club has grown tremendously in popularity. To offer words of wisdom from a highly successful businessman/woman, in combination with a grandeur breakfast containing a wide range of treats, has proven to be the winning concept to entice the early bird clubbers at Lund School of Economics and Management.

This year’s lineup consisting of: Jacob Wallenberg, Gudrun Schyman, Catarina Olvenmark, Marianne Hamilton and Håkan Jeppsson have let us take part of their inspirational stories as well as given us useful advice on how we can gain success and make it to the business world’s crème de la crème.

We would like to thank the speakers for their time and effort, not to forget each and every one participat-ing in our events. We hope that you got a double shot of inspiration and some valuable tips and tricks on how you can create your own successful story. And we hope that you got some tasty breakfast as well!”

Victoria Skara

In short I hope we have given you the op-portunity to meet future employers and get a glimpse of what the future might hold after graduating from the School of Economics and Management.

Thank you for this year, and enjoy your sum-mer!

The Corporate Relation Committee

- 40 -

K Å R

Vad får man om man arrangerar en IT-marknadsdag där både IT- studenter från Lund och företag ges möjlighet till personliga och betydelsefulla möten?Svaret är SAMDAY!

Förberedelserna inför IT-marknadsdagen Samday som kommer äga rum på Ekonomihögskolan vid Lunds Uni-versitet den 10 oktober 2012 är nu i full gång.

Vid rodret står generalen Sanna Tångberg som ska göra sitt yttersta för att befästa Samday’s ställning som Sveriges modernaste IT-arbetsmarknadsdag. Syftet med dagen är att skapa kvalitativa möten mellan IT-studenter och utvalda företag.

Sanna berättar att det kommer ske en del förändringar inför årets Samday.

– Vi kommer lägga vårt fokus helt mot IT, detta för att mässbesökare ska få en tydligare bild av vilken typ av företag som kommer ställa ut. Men framför allt för att våra utställare ska möta fler studenter som har just den kompe-tens som de är intresserade av.

Genom att ställa ut på Samday ges företagen möjlighet att knyta kontakter med intressanta studenter, framförallt bli-vande Systemvetare, på olika steg i utbildningen.

– Vi kommer även erbjuda företagen möjlighet att hitta bli-vande kollegor genom att låta dem hålla karriärsamtal med studenter som passar in på företagets profil som matchats mot studenter som anmält sitt intresse i förväg.

Mot kvällen till rundas Samday enligt tradition av med en underhållande bankett för såväl deltagande företag som stu-denter.

Vi i kommittén ser fram emot att göra Samday 2012 till den bästa Samday hittills!

Välkomna! Kommitéen

Kort om Samday Samday 2012 äger rum den 10 oktober på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Samday är ett årligt återkommande evenemang och har en 10-årig historia. Samday arrangeras av kåren LundaEkonomerna.

- 41 -

Alla institutioner har beslutat att de ska sluta ta in fler studenter än vad de får i uppdrag att göra, vilket kommer att resultera i mindre klasser.

Företagsekonomiska institutionen har tillsatt en Nämnd för Grundutbildning som arbetar för att få till ett pedagogiskt samtal på lärarnivå, vilket i längden gynnar oss studenter. I nämnden sitter två studentrepresentanter.

Nationalekonomiska institutionen beslutade nyligen, efter Utbildningsutskottets rekommen-dation, att studenter som vill tillgodoräkna sig kurser från andra lärosäten kommer att kunna tillgodoräkna sig ett A om de fick A på kursen från det tidigare lärosätet. Tidigare översattes till-godoräknade kurser automatiskt till ett E.

De som läser på Civilekonomprogrammet med inriktning företagsekonomi kommer att få möj-lighet att skriva kandidatuppsats under sjätte ter-minen.

Den här texten skulle kunna handla om Utbildning-sutskottets arbete som syns utåt mot er studenter. Vi skulle kunna berätta om hur vi delar ut priset till Årets Lärare och hur vi under våren fick in 922 enkätsvar på Speak Up Days jämfört med förra vårens 450 svar, vilket därmed gör Speak Up Days till LundaEkono-Speak Up Days till LundaEkono-mernas näst största event. Eller så skulle vi kunna berätta om hur en tenta placerad på Valborg blev flyt-tad tack vare Utbildningsutskottet.

Men den här texten kommer istället att handla om den delen av vårt arbete som inte är lika synlig för er studenter, men som påverkar er i allra högsta grad. Varje vecka deltar Utbildningsutskottets medlemmar i programrådsmöten, institutionsstyrelsemöten, arbetsgrupper, utvärderingsgrupper och projekt. Det är där som vi har den verkliga chansen att utveckla och påverka för att ni ska få en bättre utbildning. Där makten finns, där finns också Utbildningsutskottet för att representera er. Därför vill vi nu ta chansen och berätta om ett axplock av de positiva förändringarna som skett läsåret 2011/2012 under Utbildningsutskottets påverkan:

Tack vare många engagerade, ambitiösa och envisa utskottsledamöter har Utbildningsutskottet under det senaste året blivit synligare, starkare och slagkraftigare än någonsin förut. Vi jobbar hela tiden hårt för att alla studenter vid Ekonomihögskolan ska få en bättre utbildning. Förändring sker tyvärr inte över en natt, men vår förhoppning är att vi snart ser förbättringar vad det gäller studiemiljön, antalet lektionstimmar och antalet praktiska inslag i vår utbildning.

Madeleine Göransson & Emma Sandin

Ordförande & Vice Ordförande för Utbildningsuts-kottet, VT12

En pedagogikkonsult har anställts vid Ekonomi-högskolan som stöd för lärarna.

En engelskalärare har anställts för att bland an-nat stötta lärarna men också masterstudenter som skriver uppsats på engelska.

arbetet i skymundan

- 42 -

Studentlivet i Lund handlar enligt mig om tre huvudfaktorer: kunskap, glädje och sociala möten. Dessa tre saker genomsyrar hela tillvaron under tiden du pluggar här. Kunskapen får du genom dina timmar i diverse föreläsningssalar och genom sena kvällar på Alfa. Glädjen får du genom alla roliga sittningar och fester på Lunds alla kårer och nationer. De sociala mötena syftar till alla de härliga människor du lär känna under din studietid och de vänner du får för livet.

Som ekonomstudent vet du dessutom att dessa möten kanske inte bara kan leda till starka vänskapsband, utan till ännu mer. Genom LundaEkonomernas verksamhet får du chanser till möten med företagsrepresentanter från Sveriges ledande företag och institutioner. Dessa möten kan påverka hela din framtida karriär och kan vara nyckeln till att du får ditt absoluta drömjobb.

Corporate Challenge är en arbetsmarknadsdag utöver det vanliga. Det är en dag där studenter får chansen att träffa företagsrepresentanter

Slå din framtida chef – med häpnad

under avslappnade former. Tillsammans tävlar studenterna och företagen mot varandra i diverse grenar runt om i Lund, i kampen om att vinna den åtråvärda titeln Corporate Challenge-mästare! Det hela avslutas med en bankett på kvällen och en hejdundrande fest natten lång.

Årets upplaga av Corporate Challenge kommer att bli större, bättre och vackrare än någonsin förut. Arbetet inför höstens händelse har redan börjat och vår vision är att skänka kunskap genom att studenterna lär sig mer om de deltagande företagen som arbetsplatser, att skänka glädje genom roliga tävlingsgrenar och en fantastisk avslutningsbankett, men framförallt att bidra till fler givande möten mellan studenter och företag än någonsin förut!

Vi ses i höst!

Joakim Ohlson General, Corporate Challenge 2012

Det klassiska mötet mellan studenter och företag kan lätt bli stelt och opersonligt. Träffa företag under mer avslappnade former på Corporate Challenge 2012.

K Å R

- 43 -

L U N D A E K O N O M P Å O K Ä N D M A R K

Paris stad som aldrig soverText och foto: ebba laurenius

Med sina trettio miljoner besökare per år toppar Paris listan över världens populäraste resmål och efter att ha spenderat två månader här kan jag förstå varför turisterna vallfärdar till denna stad. Paris är enormt vackert och det verkar al-drig ta slut på nya saker att se. Vart man än går finns här stora vackra lägenhetsbyggnader med de speciella ”parisiska” balkongerna. Här och var dyker vackra kyrkor upp och de pampiga parkerna är alltid fyllda med folk som promenerar, joggar eller bara sitter och spanar på folk. Man hittar bras-serier, pâtisserier, barer, restauranger och caféer i varje hörn. Man träffar intressanta människor överallt, här finns museer i mängder och farligt bra shopping! Det finns alltid saker att göra i Paris oavsett om det är en regnig eller solig dag.

Med detta i åtanke är jag glad att jag och min vän Johanna som också gör sin utbytestermin på ESSEC valde att bo i Paris och inte ute på campus i Cergy där skolan ligger (en förort fyrtio minuters tågresa från Paris). ESSEC är en av de prestigefulla Grandes Écoles i Frankrike och är högt rankad bland universiteten i Europa. Skolan är väldigt annorlunda från det jag är van vid från Lunds Universitet. På ESSEC förväntas eleverna delta aktivt på lektionerna och inte missa mer än två lektioner (för då är man underkänd), helst inga. I de allra flesta kurser har vi ingen kurslitteratur, eller så finns det litteratur som är frivillig att läsa, examinationerna är ofta grupparbeten, uppsatser eller case och i slutet av terminen har de flesta kurser ”final exams”. Lärarna har ofta inter-nationell bakgrund och har arbetat på många olika företag inom den bransch/ämnet de föreläser i. Casen vi gör i skolan handlar ofta om lyxprodukter eller vin - ett populärt företag för case är LVMH (Louis Vuitton Moët Hennessy),

Jag skulle vilja beskriva Paris som ett europeiskt New York – en stad som aldrig sover. Paris är mångkulturellt och du kan finna butiker och restauranger med mat från världens alla hörn. Den franska kulturen genomsyrar nästan allt - det är ingen myt med folk med baguetter under armarna, de är överallt. Dock är de randiga tröjorna inte lika vanligt förekommande...

Om man skulle tröttna på Paris, vilket är högst osannolikt, finns det massa saker att se i regionerna runt Paris. Man kan åka till Champagne och dricka champagne (!), Loiredalen som är känt för sina många exceptionellt vackra slott och även för sitt vin, man kan åka till Versailles såklart, Giverny och Monets trädgårdar, Omaha Beach (landstigningen dagen D), Disneyland (fortfarande roligt!), Mont Saint Michel klos-tret och… Ja, listan kan göras lång!

À bientôt!

- 44 -

MÅNGFALD GER LÖNSAMHET”The Bottom Line of Cultural Diversity at the Top: The Top Management Team´s Cultural Diversity and its Influence on Organizational Outcomes” är det långa namnet på Timur Umans avhandling om hur kulturell mångfald i företagsledningar kan öka lönsamheten.

Men pengarna trillar inte in av sig själva. Ledningsgruppen måste ha en gemensam vision för företaget eller måste ledningsgruppen och styrelsen matcha varandra i sammansättning. Om inte en eller två av dessa krav uppfylls kan den kulturella mångfalden ge ingen eller motsatt effekt i resultaträkningen.

För multinationella företag är multikulturell ledning inte alltid en självklarhet. Kanske kan Timur Uman nu hjälpa till med de organisatoriska utmaningar världsomspännande företag möter.

FRUKOSTKLUBBEN TOG EMOT GUDRUN SCHYMAN Inför internationella och svenska studenter talade Gudrun Schyman jämställdhet på frukostklubben. Med SCB:s årsrapport i fickformat i handen visade hon på uppenbara ojämställdhetsproblem i det svenska samhället. Även om Sverige idag ligger bra till i internationella jämförelser är vi ännu inte helt jämställda. Efteråt följde en diskussion och som ofta väckte köns- och jämställdhetsfrågorna debattlustan.Det var en lyckad frukostklubb och vi ser fram emot kommande events.

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION AVGJORD

Sverige representerades av ett lag från Lunds Universitet bestående av Niklas Hansson, Olof Nordgren, Camilla Wen-gholm och Christoffer Haraldsson. De läser alla på olika masterprogram på Eko-nomihögskolan. Efter att ha presenterat en plan över hur Volvo ska agera på den kinesiska marknaden tog de sig till final och hamnade till slut på en delad andra-plats.

KPMG International Case Competition startades 1998 som ett samarbete mellan KPMG och LundaEkonomerna. Idag del-tar lag från bland annat USA, Japan, Bra-silien, Indien och Ryssland. Det är idag världens största casetävling.

HÖGSKOLEVERKET GER EKONOMIHÖGSKOLAN HÖGT BETYG

Institutionerna för Nationalekonomi och Ekonomisk-historia undersöktes den här gången och fick genomgående högt betyg. Mastersutbildningen i Ekonomisk Demografi utmärkte sig genom att vara en av nio utbildningar i Sverige som kammade hem toppbetyg på samtliga bedömningspunkter.

Högskoleverkets motivering löd:

- Sammantaget visar underlagen på mycket hög måluppfyllelse för samtliga mål. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller mycket hög kvalitet.

Nytt på Ekonomihögskolan

- 45 -

HT11/VT12året som gått - Lundtan i bilder

N Å D I G A L U N D T A N

- 46 -

The will and ambition to develop and build a career are important. When you grow as a person, we also grow. Nordea, the leading financial services group in the Nordic and Baltic Sea Region, offers unlimited careeropportunities.

The breadth and diversity of our business give our employees great possibilities to develop and pursue a variety of careers locally, nationally or internationally. Speed date our employees on nordea.com/career and learn more about working in Nordea.

Invest in your future – start a career in Nordea

You invest your talent – we grow together Making it possible

ANNONSERA I LUNDTAN

Maila lundtan@lundaekonomerna.se

- 47 -

O R D F Ö R A N D E / V I C E O R D F Ö R A N D E

ORdföRandE, JOnaS WEndT VicE ORföRandE, LiSa PERSSOn

Det börjar bli dags för mig att cykla hem från Skånis en sista gång. Mitt studentliv håller på att komma till ett abrupt slut efter fem år och därför tänkte jag ägna den här krönikan åt ogenerad självnostalgi.

Under året har jag och utbildningsutskottet envist utbildningsbevakat i alla möjliga sammanhang. Vi har varit på mängder av möten och sagt vad vi tycker. Vi har jobbat med skolan, vi har jobbat mot skolan. Vi slog nya rekord i höstens Speak Up Days, och trots att jag inte trodde det skulle vara möjligt, slog vi sedan det rekordet i våras. Nu kan vi stolt säga att de frågor vi driver är baserade på nästan 1000 av EHL-studenternas åsikter. I år stöpte vi också om och nylanserade priset Årets Lärare. Något som gick så väl ut att vår kandidat sedan fick ta emot Lunds Universitets studenters pris för utmärkt pedagogik, och jag fick hålla ett skakigt tal på den stora professorsinstallationen.

Jag hade någon slags förhoppning när jag gick på som vice ordförande att vår utbildning skulle vara bättre när jag klev av ett år senare. I retroperspektivet är det svårt att se dramatiska förändringar på ett år – men jag ser dem definitivt sen jag började för fem år sen. Och det har tagits flera spännande beslut på Ekonomihögskolan i år som kommer betyda bättre utbildning framöver. Kanske inte för att just jag har krävt det, men för att någon innan mig har krävt det, och för att vi fortsätter kräva det med varje generation LundaEkonomer. Vi bryr oss om de små konflikterna, för vi bryr oss om varje student, men det är i de långa frågorna vi kan vara med och omforma vår utbildning i grunden. Nu lämnar jag snart över stafettpinnen till en ny vice ordförande, en ny styrelse och ett nytt utbildningsutskott och jag är helt övertygad om att de kommer fortsätta vara där och ständigt kriga för en bättre utbildning.

Inom LundaEkonomerna är det snabbare förändring som gäller. Till hösten kommer en ny hemsida och för första gången kommer fem heltidare att hänga på Skånis. Vi har instiftat nya projekt under året, välkomnat informatikstudenter in i LundaEkonomerna och lagt till en hel extra dag på eee. Jag hoppas att alla ni som är engagerade på något sätt i kåren, och alla ni som funderar på att bli det, plockar upp bollen och fortsätter hålla LundaEkonomerna levande och på tårna i framtiden. Det behöver vi!

Stort lycka till Anna Svärd, min efterträdare! Och slutligen: tack kära Johanna, Carin och Jonas för det här året. Ni har varit helt fantastiska.

This is my last column as Pre-sident of LundaEkonomerna and I would like to take this opportunity to thank you all for an amazing year.

Thank you my fellow board members for participating on this journey. You have allowed me to develop a lot this year and I've learned so much about myself, leadership,

interaction and about a lot more. When I think back on our first meeting in August, I remember talking about how we wanted to develop the union and what we wanted to achieve during our year. The following week the new students arrived. Then came the teachers, older students, and the companies. We had a Winterball, the eee-days and now all of a sudden, we have elected our successors. It feels strange, but I'm very pleased with our year and would like to thank you all.

Thank you all active members of LundaEkonomerna. You have done a great year and thanks to you, we broke all sorts of records. We had more companies on the eee-days, more new students during the introduction weeks, more opinions on our speak up days, and more events than ever before. It feels great to have set these new records as it leads to value for our members.

Thank you all company representatives who participated in our various events throughout the year. You help our students make difficult choices and take care of them when they leave us. You help us to create value for our members as well as helping us as organizers to develop into good leaders and your contribution to the union is incredibly valuable

Thank you Cissi for taking care of me and standing by my side throughout the year. You have been a great help in various issues and you have helped me when I've thought things were tough. I wish you good luck as Treasurer next year.Thank you Max for that you have chosen to succeed me as president. I’m happy to hand over to someone with your spirit and your energy and I am confident that you will do a great job next year.

Thank you to everyone else who will become board members, committee heads or in some way active next year. It is now your task to push the union forward and ensure continued development. Continue to break records, continue to create value for our member but most important, have as much fun as possible during your time within the union.

Thank you!

- 48 -

Hur kan en karriär inom Deloitte se ut?

Vi ger

dig en

smyg

titt p

å mycareer.deloitte.com

/se/sv