Näringsliv i Norr, nr 1 - februari 2010

NR

1 F

EB

RU

AR

I 2

01

0

TEMA: KvinnligT förETAgAndE

”Mer riskkapital nödvändigt för tillväxt”

MARJA seR guldläge Med bothniAbAnAn

Arbetet med att forma det nya Gällivare är nu i full gång. Vår kommun står inför stora förändringar och vår vision är att skapa den mest expansiva och attrak-tiva kommunen i Norrland. Och redan idag känner vi att vi har goda förutsättningar att lyckas. Näringslivet blommar och vi har länets bästa tillväxt. Det startas nya företag och de som redan är igång går så pass bra att många expanderar och rekryterar. Aldrig tidigare har intresset till att återvända till sin hemort varit större. Hemvändardagen under julhelgen lockade flera hund-ra besökare som alla var positiva till vår utveckling. Intresset från företag utanför kommunens, ja till och

med utanför landets gränser är också stort. Företag från våra grannländer har varit på besök och vill eta-blera samarbeten och göra affärer tillsammans med oss.

Vi ser idag ett framtida Gällivare som står för ut-veckling inom industri och näringsliv, hållbarhet och framåtanda men också för trivsel, trygghet och gemenskap. Gällivare – här gör vi människors längtan till verklighet.

Läs mer om vad som händer i Gällivare på www.gellivare.se

Näringslivet blommar i

Gällivare kommun

favo

rrek

lambyra.se

NÄR INGSL IV I NORR f ebruar i 2010 3

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Box 180, Backgatan 2B, 952 22 Kalix. www.naringslivinorr.se

Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, [email protected]

Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, 070-282 07 60, [email protected]

Medarbetare: Eilert Isaksson, Kjell Hjelm/Företagar-na, Anders Hettinger Öhrlings Pricewaterhouse Coo-pers, Jerker Gramner/Kaiding, Reinhold Andefors, Monica Lundqvist Snackbite Media, Irene Lundström Byatryck, Elisabeth Nordebo, Pawel Flato, Jonas Sundberg, Fredric Alm, Patrick Degerman.

Marknad: 0923-107 00.

Omslagsfoto: Monica Lundqvist Snackbite Media

Tryck: VTT Grafiska.

Upplaga: ca 13 000 ex.

Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB)

Adressändring: [email protected]

Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan.

N Ä R I N G S L I V I N O R R

INNEhåLL NR 1 FEBRUARI 2010

4 100 mILjONER tILL Stöd FöR kVINNORS FöREtAGANdE

6 FEm GOdA ExEmpEL GULd VÄRdA

10 SkELLEFtEå kOmmUN tAR öVER FLyGpLAtSEN

12 StORt BEhOV AV kApItAL

13 Ny FLyGLINjE FRåN UmEå

14 Oh Oh Oh tjEjER...

16 StÄLLFöREtRÄdARES ANSVAR

18 mARjA VÄNtAR på BOthNIABANAN

20 Så UNdVIkER dU FAStNA I SkAttEVERkEtS kONtROLLER

22 BEhOVSANpASSAd UtVEck- LING I REGIONEN BEhöVS

23 NyA möjLIGhEtER på VÄNdpUNkt 2010

24 mER RISkkApItAL NödVÄNdIGt

25 hEtASt I EUROpA

26 INREdNINGSBIL på hEmBESök

27 SkIGO hAR FÄStE I EUROpA

28 NyA tRANSpORtLOk på pLAtS

29 LkAB SAtSAR 250 mkR I GÄLLIVARE

30 SVEASkOG SLOG REkORd

23

28

7

10

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

NÄR INGSL IV I NORR f ebruar i 2010 3

N y h E t E R I k O R t h E t

100 MilJoneR till foRtsAtt stöd föR kvinnoRs föRetAgAnde

– Glädjande att andelen kvinnor som startar företag ökar, säger Maud Olofsson. FoTo: PAwEL FLATo

Regeringen har nu beslutat om inne-hållet i den fortsatta satsningen på pro-grammet för att främja kvinnors före-tagande. De 100 miljoner som avsatts i budget fördelas på fyra prioriterade områden inom programmet: affärs- och innovationsutveckling, riktade insatser mot prioriterade affärsområden, finan-siering och attityder/förebilder.

Det är Tillväxtverket som på uppdrag av reger-ingen ska samordna och genomföra det ettåriga programmet för att främja kvinnors företagande. Satsningen är en fortsättning på det treåriga program som genomfördes 2007-2009. Resultatet av programmet ska överlämnas till Näringsdepar-tementet senast den 15 mars 2011.

Sverige behöver fler kvinnliga företagare– Det är glädjande att andelen kvinnor som startar företag ökar, men Sverige behöver fler kvinnor som väljer att starta och driva företag. Nytt för i år är satsningen på företagande på landsbygden. Vi lyfter också kvinnors möjligheter att överta företag genom ett ägarskiftesprogram, säger näringsmi-nister Maud Olofsson.

Tillväxtverket ska bidra till att underlätta för potentiella och befintliga företagande kvinnor att vägledas mellan olika insatser och underlätta inte-grering i det ordinarie företagsfrämjande systemet.

Delprogram 1: Affärs- och innovationsutveck-lingsinsatser

Delprogram 1 innefattar medfinansiering till

privata och offentliga aktörer för affärs- och inno-vationsutvecklingsinsatser. Särskild ansträngning ska göras för att nå projekt som riktar sig till kvin-nor inom gröna näringar i gles- och landsbygd, tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella sektorn, vård och omsorg samt utbildning. Me-toder för affärsinriktad IT- och webbanvändning ska särskilt prioriteras för insatser i gles- och

landsbygd. Delprogram 2: Generella och riktade insatser

Delprogram 2 innebär satsningar på ägarskifte-sinsatser för att uppmärksamma fler kvinnor på möjligheten att överta befintliga företag. Delpro-grammet innebär också satsningar på entrepre-nörskap inom högskola och universitet, ALMI:s Mentorskapsprogram för företagande kvinnor, innovationer och företag med tillväxtambitioner. Inom delprogrammet ska det också göras insatser inom tjänstesektorn. Pilotprojekt inom de gröna näringarna och gles- och landsbygd är även det en viktig grundbult liksom starta företag-dagar.

Delprogram 3: Finansiering och finansiella strukturer

Delprogram 3 innefattar ALMI:s innovations-finansiering till kvinnor för att fler ska kunna kommersialisera sina produkter samt satsningar på affärsänglar och riskkapitalister i syfte att öka möjligheterna för kvinnor att få tillgång till kapital.

Delprogram 4: Attityder, förebilder och kunskapDelprogram 4 innebär att synliggöra kvinnors

företagande genom att ta fram fakta och statistik om kvinnors företagande samt att fortsätta arbetet med förebilder genom ambassadörer för kvinnors företagande.

Bankernas lånevillkor till företag har inte lättat. En klar majoritet av bank-kontoren uppger att lånevillkoren är oförändrade eller till och med har skärpts under sista kvartalet 2009. Samtidigt ökar bankernas räntemargi-nal. Det visar en undersökning bland 150 bankkontorschefer som genom-förs på uppdrag av Almi Företagspart-ner. Bankkontorens företagsutlåning gäller till största delen till små och medelstora företag.

– Under finanskrisen stramade bankerna åt lånevillkoren ordentligt, framför allt till företag. Undersökningen visar att villkoren ännu inte har börjat lätta, svårast är det för nya företag att låna. Vi ser också en fortsatt hög efterfrågan på Almis lån. Under 2009 skedde nästan en fördubbling

av vår utlåning, säger Anna Hallberg, vice vd och finansdirektör Almi Företagspartner.

Bankkontoren är fortsatt försiktigaBankernas lånevillkor till företag verkar inte lätta. Efter åtstramningen som skedde i finans-krisens spår uppger tre av fyra bankkontor att lånevillkoren fortfarande ligger oförändrade. För nya företagskunder är det mer dystert, här upp-ger vart fjärde bankkontor att det blivit svårare att få lån under det senaste kvartalet.

Räntemarginalen mot företag ökarUnder 2009 har bankernas räntemarginal ökat kontinuerligt. För fjärde kvartalet 2009 svarade ett av fyra bankkontor att räntemarginalen mot företag har ökat jämfört med föregående kvartal.

För fjärde kvartalet 2009 uppger en majoritet av bankkontoren att utlåningen ligger kvar på en oförändrad nivå. Förändringen jämfört med föregående kvartal är marginell. Företagens

lånebehov avser i första hand rörelsekapital samt investeringar i fastigheter.

Bankkontorens företagsutlåning går till största delen till små och medelstora företag. Nio av tio kontor uppger att mellan 80 och 100 procent av utlåningen går till företag med färre än 250 anställda.

Bankkontoren är positiva beträffande konjunk-turutvecklingen. Nio av tio tror att konjunkturen kommer att stärkas på ett års sikt.

Bankerna är också positiva till utlåningen under 2010. Åtta av tio bankkontor tror att utlåningen kommer att öka.

Undersökningen genomförs varje kvartal av CMA - Centrum för Marknadsanalys AB på uppdrag av Almi Företagspartner AB och är ba-serad på telefonintervjuer med 150 bankkontors-chefer i hela landet. Den senaste undersökningen är baserad på telefonintervjuer under perioden 4 -11 december 2009.

foRtfARAnde svåRt Att lånA

4 NÄR INGSL IV I NORR f ebruar i 2010

Här finns plats för idéer och företag www.norrvidden.se

Kontakta Mathias Uvemo på telefon 0920-24 12 52 för mer in-formation eller visning. Fler lokaler i Luleå eller på andra orter i Norrland hittar du på på www.norrvidden.se

STORGATAN/NYGATAN 1 200 m², f.d. Systembolaget. Flexibel lokal med alla möjligheter. A-läge i anslutning till parkeringshus samt nära trafikled, gallerior och nöjen.

SMEDJEGATAN 12 350 m² kontor nära allt. Modernare kontorslokal mitt i stan med bra standard och exponering.

MARKNADSOMRÅDE LULEÅTelefon. 0920-24 12 50. Besöksadress. Köpmangatan 36B

LOKAL TANKAR

Företagsjouren i Övre NorrlandFöretagarna och ALMI Företagspartner i länen har tagit initia-tiv till att inrätta en företagsjour på grund av rådande lågkon-junktur med varsel och uppsägningar.

Syftet med en företagsjour är att snabbt, enkelt och kostnadsfritt hjälpa de företag som har behov av att hantera krisen.

När det börjar knaka i fogarna är företagaren många gånger ensam och man vet inte vem man ska vända sig till. Vänder man sig till sina kreditgivare riskerar man att krediter sägs upp eller stängs. Vänder man sig till leverantörerna kan man riskera att bli utan leverans. Ska man vända sig till en revisor eller jurist så kostar det pengar. Men en sak är säker, ju längre man väntar desto svårare blir det att rekonstruera eller att göra en omstart av företaget.

Nu finns möjligheten för dig som företagare att få kost-nadsfri hjälp, i första hand av professionella jurister.

Så här går det till:

Du tar kontakt med Camilla Sundling hos Företagarna Tel. 0920-20 18 66 och beskriver din situation för att vi ska kunna utröna vilket behov just du har.

Beroende på vilken kompetens du behöver knyter vi den kontakten till dig. Vi tillämpar sekretess i ärendet.

Steg 1

Behöver du juridisk telefonrådgivning av en affärsjurist kan vi kostnadsfritt erbjuda den kompetensen från Företagarnas rådgivning centralt. I det fallet blir du kontaktad av juristen per telefon.

Steg 2

Om den centralt placerade telefonrådgivaren inser att du behöver en personlig rådgivning av en lokal rekonstruktör/ affärsrådgivare erbjuds du detta direkt vid kontakten.

Du får då en lista på vana rekonstruktörer som är vidta-lade. Därefter kontaktar vi någon av de rådgivare du valt och skickar en sammanfattning av ärendet dit. Den rådgivare som tar på sig ärenden kan ge dig 10 timmars kostnadsfri rådgiv-ning. Vid behov kan denna rådgivning utökas med ytterligare timmar efter godkännande av företagsjouren.

Övrigt

Det kan även vara så att man hamnar i en akut livskris när man riskerar att se sitt livsverk gå till spillo. Vi kan då erbjuda en professionell psykoterapeutisk kompetens till rabatterad kostnad.

Välkommen att kontakta oss:

Företagarna Norrbotten

E-post [email protected]


TEXT & FoTo: IRENE LuNDSTRÖM, ByATRyCK

I Jokkmokks kommun drivs en knapp fjärdedel av företagen av kvinnor. För att ge extra näring åt dessa företag har Strukturums projekt Främjande av kvinnors företagande erbjudit seminarier, rådgivning och individuella insatser, i samarbete med EntreprenörCentra. Projektet har genomförts i samarbete med Tllväxtverket och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten.

Några av de många företagare som fått hjälp, kunskap och inspiration är Anna-Lena Viklund-Rippert, Karolina Ericzon, Magdalena Forsman, Eva Jonsson och Åsa Frohm. Alla är de rörande överens – insatserna har varit guld värda och har bidragit till att bredda kundkretsen och öka omsättningen.

Anna-Lena Viklund-Rippert är en av personerna bakom Care of Gerd, ett helt nytt varumärke naturkosmetika som utvecklas och tillverkas i Jokkmokk. Tillsammans med sin bror Johan lanserar hon nu produkterna via bland annat mässor och återförsäljare. Tack vare projektet fick Anna-Lena kompetensutvecklingsinsatser, coachning och en resa för att träffa återförsäljare.

Dessutom fick hon nytta av Strukturums nätverk för informationsförmedling.

– Projektet för kvinnors företagande är helt fan-tastiskt. Det är himla bra att kvinnor får en push och att det finns ett ställe där vi kan få hjälp. Inte minst den nätverksbildande delen av projektet har varit otroligt positivt, säger Anna-Lena spontant och framhåller företagsklimatet i Jokkmokk.

– Det är så enkel direktkommunikation i Jokkmokk som ger oss företagare en fantastisk möjlighet att få snabba besked, vilket ibland kan vara otroligt viktigt. Inget är någonsin längre bort än ett mejl. Jag hoppas fler kvinnor startar egna företag, att de tror på sina drömmar, tänker kreativt och kanske inom andra branscher. Och framförallt – att de vågar tänka större.

AnnA-lenA vågAR tänkA stöRRe

Anna-Lena Viklund-Rippert

Riktat stöd till kvinnor guld värt

6 NÄR INGSL IV I NORR f ebruar i 2010 NÄR INGSL IV I NORR f ebruar i 2010 7

Magdalena Forsman

Eva Jonsson

Vad ska göra mig attraktiv på arbetsmarknaden då jag är klar med min utbildning frågade sig Magdalena Forsman när hon började sin 3,5-åriga utbildning till idrottscoach. Trots att Arbetsförmedlingens starta-eget bidrag var slut bestämde hon sig ända för att starta för att få arbetslivs-erfarenhet. Den mentala uppbackning hon fick av Strukturum var direkt avgörande.

– Det var Strukturum som inspirerade mig att driva igenom idén att starta eget. Även om allt hårt arbete självklart vilar på en själv betyder det mycket att alltid ha någon att vända sig till med alla frågor, menar Magdalena Forsman, Hela Kroppen Coach & Konsult.

Ett riktigt hektiskt år följde. Att driva företag medan man läser på halv-fart och jobbar halvtid som projektledare för sin försörjning kräver en del, även om hon har gott om energi var det ingen önskesits. Återigen fick hon hjälp på traven. Genom projektet för kvinnors företagande fick hon både ekonomisk rådgivning och ett bredare kontaktnät av företagare i liknande branscher och det gav henne råg i ryggen att satsa. I dag driver hon företa-get på halvtid och studerar på halvtid, rena drömmen jämfört med tidigare.

– Det känns harmoniskt. Nu styr jag min arbetstid, säger Magdalena.

MAgdAlenA hittAde hARMoni

RiaPias Hundpangs annons med den fyndiga rubriken och den frimodiga schäfern sitter på näthinnan. Genom projektet fick Eva Jonsson rådgivning som ledde till en annonseringsplan och tack vare marknadsföringsstöd från Strukturum kunde hon annonsera på bred front i Norrbotten och Väster-botten. Och det har gett resultat.

– Det finns få hundpensionat i inlandet så det har varit en jämn till-strömning, bland annat från Gällivare, Kiruna och Marsliden, berättar Eva Jonsson som är utbildad på Sollefteå Hundskola.

Tack vare projektet för kvinnors företagande fick Eva också rådgivning som ledde till en ansökan till Framtidsbanken, vilket resulterade i ett 50-procentigt stöd för att kunna bygga ut hundgårdarna enligt Jordbruks-verkets normer. I dag har pensionatet kapacitet att ta emot fyra till sex hundar samtidigt. Förutom hundpensionat och kennel driver hon också handbokbinderi, en något udda företagsverksamhet och ett exklusivt hantverk som behärskas av få. Även här har annonseringsplanen redan lett till flera uppdrag. Hon har även blivit uppmuntrad att delta i ett coachor-projekt där hon genom ett större nätverk nu får möjlighet att utveckla sitt företagande.

– Jag har också fått ekonomisk coachning och det har varit jättemycket värt. Projektet har anordnat flera trevliga nätverksträffar här i Jokkmokk och vi har även åkt på seminarium till Luleå – det har varit enormt trevligt lära känna andra inom företagsvärlden, tycker Eva Jonsson.

evAs AnnonseRing gAv Respons

>>Reportaget fortsätter på nästa sida


>> Riktat stöd till kvinnor guld värt – fortsätter från föregående sida

När det stod klart för Karolina Ericzon att föräldrapenningen skulle bli omöjlig att leva på tog hon ett djärvt steg, hon startade företag trots att hon var höggravid. Ändå var valet enkelt, med två barn inom kort var hon helt enkelt tvungen att försörja sin familj. I dag har företaget Fjällglim som erbjuder hushållsnära tjänster varit igång ett drygt halvår och har en anställd. Och lillflickan som föddes i maj är van att följa mamma på jobbet.

Karolinas första tanke var annars att inriktningen skulle vara mu-sik i olika former men hon insåg att enbart det knappast skulle ge tillräcklig inkomst. Genom projektet för kvinnors företagande fick hon kontakt med en lokal redovisningskonsult, Susan Granström, som blev hennes coach.

– Hon har varit ovärderlig och har hjälpt mig på alla sätt och vis. Utan den hjälpen hade jag inte kunnat starta, säger Karolina som även är mycket tacksam över all hjälp hon har fått av Strukturums projekt EntreprenörCentra som bistått vid annonsering, vilken direkt gett effekt.

– Jag ska snart anställa ytterligare en, jag har mer planer hur jag kan utveckla företaget. Barnpassning ingår också i hushållsnära tjänster och är dessutom momsbefriat, konstaterar hon.

När vardagen snurrar på och det är ibland svårt att få ihop livspusslet. Särskilt när man vill mycket. Åsa Frohm på Jokkmokks Hundsport är en av dem som brinner, för sin butik och för sina tio draghundar som hon tävlar med. Fast i våras var hon nära att ge upp. Den handfasta hjälp hon fick av projektet för kvinnors företagande blev räddningen.

– När man är inne i sitt ekorrhjul snurrar allt bara på. Ib-land känner man sig ensammast i världen, man vet att man behöver hjälp men varken hur eller av vem. Jag fick jättebra konsulthjälp av både Kerstin Kemlén, som är hästmänniska och förstår varför jag inte bara kan ge upp tävlandet, och av Susan Granström som gav mig hjälp med bokföringen. De var riktiga livlinor, bara att få prata med någon som är duktig är mer än guld värt. Det var tur att jag fick hjälp, annars hade jag nog gett upp, konstaterar Åsa Frohm.

Under året har hon har hon också deltagit i bland annat en kurs i minnesteknik och en tvådagars gruppcoachning.

Det har varit så bra grejer i projektet att jag fått ny energi, menar Åsa Frohm.

kARolinA tog ett dJäRvt steg

Karolina Ericzon.

Åsa Frohm.

åsA fick ny eneRgi näR det gick tungt


I Visionsbyrån Online har vi samlat de senaste och mest användar vänliga systemlösningarna för att hantera ditt företags ekonomi. Här hittar du allt från bokföring, och fakturahantering till verktyg som ger dig en snabb överblick över ditt företags ekonomiska situation. För bara 300 kronor per månad. Välkommen till Visionsbyrån Online! Vill du veta mer om framtidens kontor? Börja resan på pwc.com/se/visionsbyran eller kontakta ditt närmaste kontor i Norr- eller Västerbotten.

för smarta ekonomifunktioner

VisionsBYrÅn presenterar: VisionsBYrÅn online

pwc.com/se/visionsbyran

re

Haparanda 0922-688 60Kalix 0923-795 50Luleå 0920-731 00Boden 0921-664 40Piteå 0911-23 23 00Skellefteå 0910-71 15 50

Malå 0953-213 86Lycksele 0950-162 20Umeå 090-71 53 00Vännäs 0935-141 03Dorotea 0942-511 00

Vi förser industrin, verkstäder, mackar och även privatkonsumenter med verktyg och reservdelar. Från att ha varit ett källarföretag har Laitis utvecklats till en stark aktör, lokalt och regionalt. Vi har ca 90 kompetenta medarbetare fördelade på våra sex verksamhetsorter.

Besök oss i någon av våra butiker eller på www.laitis.se

Lär känna en äkta norrLänning

Luleå

Skellefteå

Boden

Piteå

Gällivare

Umeå

Boden: Tel 0921-510 35 • Gällivare: Tel 0970-55350 • Luleå: Tel 0920-24 73 00 Piteå: Tel 0911-23 23 70 • Skellefteå: Tel 0910-71 54 40 • Umeå: Tel: 090-70 64 00

Vi har reservdelar till alla bilmodeller. Sök på www.laitis.se

Ansök om Laitiskortet, ränte- och krångelfritt!



För 100 år sedan grundades Företa-garna i Kiruna. Det uppmärksammas under namnet FöretagarÅret med massor av aktiviteter, seminarier och föreläsningar. I november kommer höjdpunkten med en jubileumsgala för samtliga medlemmar.

– Företagandet i Kiruna ska lyftas fram, framförallt vill vi visa hur viktigt roll det privata näringslivet har i samhället, säger Stina Holm-berg, nytillträdd verksamhetschef på Företagarna i Kiruna.

När FöretagarÅret invigdes i mitten av januari

stinA äR ny chef i hundRAåRig oRgAnisAtion

fick Stina Holmberg, 30, ett bra tillfälle att pre-sentera sig för Kirunaföretagarna. Den 1 januari tillträdde hon tjänsten som verksamhetschef efter Hans Sammelin som efter 25 år på posten nu gått i pension. Stina Holmberg har å andra sidan arbetat sju år på Företagarna med olika projekt.

– Det är mycket som händer just nu och det är positiva tongångar i Kiruna. Jag tycker att framtiden för företagandet i Kiruna ser ljus ut. Det känns samtidigt spännande att vara med och skapa bättre förutsättningar för att starta, driva, utveckla och äga företag, säger hon.

Stina Holmberg, nytillträdd verksamhetschef på Företagarna i Kiruna som i år firar 100-års jubileum.

Skellefteå kommun tar över driften av Skellefteå Airport från LFV (före detta Luftfartsverket). Ett särskilt bolag ska bildas för att driva flygplatsen och övertagandet sker den 1 april 2010.– Medborgarna och näringslivet behö-ver luft under vingarna! Och detta för att kunna nå nya höjder och mål i en ständig utveckling, säger kommunsty-relsens ordförande Bert Öhlund.

LFV fortsätter att driva flygledningen och behål-ler teknisk utrustning i flygledartornet. Skellefteå kommun betalar en krona för fastigheten och överlåtelsen omfattar hela verksamheten vid flyg-platsen med fastighet, byggnader, anläggningar, fordon och utrustning.

All personal, fyrtio personer, vid flygplatsen erbjuds fortsatt anställning med ny huvudman. LFV ersätter kommunen för uppskattade driftun-derskott och planerade investeringar under två år, totalt 22,5 miljoner kronor.

– Vi är mycket glada att Skellefteå kommun visar intresse för sin flygplats, säger LFV:s generaldirektör Lars Rekke. För att vända utvecklingen på de mindre flygplatserna krävs ett

skellefteå koMMun tAR öveR flygplAtsen

Skellefteå Flygplats.

FoTo: PATRICK DEGERMAN

starkt engagemang från den egna regionen och att politiker och näringsliv arbetar tillsammans. Skellefteå kommun har stora möjligheter att driva utvecklingen av flygplatsen i rätt riktning.

Skellefteå kommuns avsikt är att driva flygplat-sen ungefär som staten har gjort med inriktning på både linjetrafik till Stockholm/Arlanda och chartertrafik. Både SAS och Skyways satsar för att få fler passagerare. Skellefteå Airport hade

2009 totalt 205 000 passagerare varav 10 000 var charterresenärer.

– Det går inte att beskriva i ord hur viktigt det är med en flygplats i Skellefteå, säger egenfö-retagaren Joakim Johansson. Jag har inte mitt huvudsakliga arbete i närområdet, och har ingen annan möjlighet att ta mig till andra orter i södra Sverige, säger han.

Fakta Skellefteå Airport1961 Flygplatsen invigs1966 Breddning av banan1966 Instrumentlandning införs1979 Banan förlängs till 1 800 meter1991 Terminalen byggs ut2002 Banan byggs ut till 2 100 meter2004 Nytt flygledartorn byggs

Skellefteå Airport är Sveriges 13:e största av landets 41 trafikflygplatser när det gäller pas-sagerartrafik. På flygplatsområdet finns cirka 15 stycken företag.

Chartertrafik finns från Skellefteå till:Hurgada, Egypten 25/1-1/3Mallorca 7/5-11/6Rhodos 8/9


We look forwardto see you at

Euro Mine Expoin Skellefteå, Sweden

8–10 June, 2010

More information at www.georange.se or contact:Chairman, Lennart GustavssonGEORANGEBox 43, Skolgatan 930 70 MALÅ, SwedenPhone: +46 953-211 10

4

International Trade Fair & Conference

More information atwww.georange.se

or contact:Chairman, Lennart GustavssonGEORANGEBox 43, Skolgatan930 70 MALÅ, SwedenPhone: +46 953-211 10

Jag brinner för nya företag!

Vill du veta mer? Kontakta ditt närmaste ALMI-kontor eller besök www.nord.almi.se

Pia Kristiansson, Projektledare EntreprenörCentrum Västerbotten

Drömmer du om att starta företag? Har du en innovativ idé?

ALMI kan både finansiering och affärsut-veckling. ALMI erbjuder Mikrolån, Innova-tionslån och vanliga företagslån.

Hos oss finns det möjligheter att få en egen mentor eller coach.

Vem svarar åt dig när duinte har möjlighet?Är det ibland svårt att hinna med attsvara i telefonen, då kan Telecentervara lösningen för Dig. De somringer till våra kunder möts aldrig avoändliga ringsignaler eller stressadepersoner, våra operatörer svarar ochagerar enligt dina instruktioner ochtar hand om inringande på bästatänkbara sätt.

Våra tjänster är svarstjänster,växeltjänster och kundtjänstlösningar,så långt det är möjligt utarbetadeefter varje enskild kunds önskemål.

Vill ni veta mer? Kontakta osspå tfn 0934-395 00 eller skickae-post till [email protected]

För mer information gå in på vårhemsida www.telec.se



Från 1 februari 2010 finns möjlighet att söka projektmedel hos Tillväxtverket för att utveckla lokal service i gles- och landsbygder. Programmet Lokala ser-vicelösningar omfattar totalt 17 miljo-ner kronor.

Syftet är att stimulera lokalt anpassade ser-vicelösningar som tar hänsyn till varierande förutsättningar och behov, men också om att finna generella metoder som kan fungera i olika delar av landet.Tre fokusområden

1. Samordning av kommersiell och offentlig service

Till exempel utveckling av s.k. servicepunkter där en butik, drivmedelsstation eller annan serviceak-tör används som utgångspunkt för utökad service.

2. Företagens behov av service

Viktiga delområden är logistik/distributions-lösningar, lokal upphandling, drivmedel och kontanthantering.

3. Serviceglesa områden

Speciellt anpassade servicelösningar för områden med mycket gles befolkning och dålig infrastruk-tur.

Bred målgrupp

Målgruppen är bred och omfattar exempelvis kommuner, regionala aktörer och föreningar. Även lokala serviceaktörer är välkomna att söka, exempelvis en lanthandel, bensinstation eller en turistföretagare som är intresserad av att tillhan-dahålla lokal service.

Pengarna kan användas som medfinansiering till serviceinriktade projekt inom Landsbygdspro-grammet.

Ola Rönnqvist blir vd i det nya risk-kapitalbolaget Partnerinvest Norr. Ola är idag verksam som regionchef på Sparbanken Nord i Piteå och till-träder sin nya tjänst 1 juni, 2010.

Ola har mångårig erfarenhet av ledande be-fattningar inom norrländskt näringsliv, bland annat inom bank och som VD för Polarbröd. Under sitt uppdrag som näringslivschef i Piteå kommun fokuserade han på industrifrågor och medverkade i uppbyggnaden av det energicen-trum som kännetecknar Piteå idag.

Idag är Ola vice VD på Sparbanken Nord men kommer att börja sitt nya uppdrag på Partnerinvest den 1 juni.

– Jag tycker att det känns spännande att få vara delaktig i utvecklingen av det norrländska

näringslivet. Som bankman vet jag också att ägarkapital är en bristvara i norra Sverige. Partnerinvest AB kan bidra till att förbättra den situationen, säger Ola Rönnqvist.

Partnerinvest i Norr AB kommer att tillföra 200 miljoner i riskkapital till företag i norra Norrland. Bolaget är bildat i samverkan mellan Norrlandsfonden och ALMI för att öka det regionala utbudet av ägarkapital till nya och växande företag. EU:s regionalfond bidrar med pengar till satsningen.

– Bolaget kommer att ha tillräckligt med fi-nansiella muskler för att bli en resurs att räkna med. Det är en viktig anledning till att jag tror på bolaget och väljer att anta utmaningen att leda verksamheten, säger Ola.

Den svaga konjunkturen medförde ett stort behov av kapital i norrländ-ska företag under 2009. Norrlands-fonden, vars topplån finansierar företag i de fem norrlandslänen, lånade under året ut 251 miljoner kronor – en utlåning som är större i jämförelse med 2008. Pengarna har skapat förutsättningar för investe-ringar och rörelsekapital på drygt 1,2 miljarder kronor i Norrland.

Ett flertal företag har passat på att genomföra offensiva investeringsprogram under lågkon-junkturen. Främst handlar det om lån till expansion av olika slag, men också ett antal generationsskifteslån, där nya ägare kommer in och vill genomföra nysatsningar.

Offensiva satsningar– Den mesta utlåningen har gått till indu-striföretagen. Vi ser också en ökning inom besöksnäringen som inte drabbats lika hårt av konjunkturnedgången. Här kan vi se många offensiva satsningar i anläggningar och boende, säger Lars-Olov Söderström, Norrlandsfon-dens VD.

Inbromsningen i konjunkturen som inled-des hösten 2008 slog igenom på företagens ekonomiska ställning under 2009. Ett stålbad

som kanske inte ännu är över.

– Det har funnits ett stort behov av rörelsekapital till följd av likviditetsbrist hos företag. Behovet har funnits i alla branscher, sä-ger Lars-Olov Söderström.

Trots detta tyder tecknen på att 2010 kommer att bli ett år av återhämtning där den norrländ-ska konjunkturen stärks, om än i långsam takt.

– Vi får räkna med att behovet av rörelseka-pital fortsätter att vara högt. Vi tror dock att investeringarna sakta skjuter fart inom de flesta branscher och att företagen ser möjligheter till viktiga framtidssatsningar. Vi räknar därför med en fortsatt ökad utlåning till norrländ-ska företag under 2010, avslutar Lars-Olov Söderström.

olA Rönnqvist bliR vd i pARtneRinvest noRR

stoRt behov Av kApitAl i noRRländskA föRetAg

Lars-Olov Söderström

pRoJektMedel till lokAl seRvice på lAndsbygden


Vi ger dig arbetsro!Ägna inte en massa tid till att svettas med din bokföring. Det är bättre att du jobbar med det du är bra på, så sköter vi redovisningen – på den nivå som passar dig. Om både du och vi gör det var och en är bäst på, kommer du att tjäna både tid och pengar!

Hos oss får du en kontaktperson som lär känna dig och ditt företag – som hjälper till med allt ifrån redovisning och rådgivning, till deklarationer, moms och andra skatter. Så enkelt och effektivt som möjligt. Naturligtvis hjälper vi dig också med revisionen.

Hör av dig så berättar vi mer om hur vi bäst kan hjälpa dig. Ett första samtal kostar inget.

Bokföring, skatter, kundfordringar, moms, konteringar, deklarationer, leverantörsskulder … … när ska jag hinna jobba???

– det lokala alternativet –V. Esplanaden 9 A, 903 25 Umeå. 090-12 79 72. [email protected]

Vi finns även i Skellefteå, Burträsk och Norsjö.

Det är vi som är Revisionsteamet i Umeå: Anita Albertsson, Tina Thrysén, Ewa Ohlsson, redovisningskonsulter, Dorotea Kessler, revisor och Karin Sandström, godkänd revisor.

r

Ord

& C

o

När besökte

16.000 kunder ditt företag senast?

Kontakta oss så berättar vi mera omVårmässan 7-9 maj 2010 i Luleå.Margareta 0920 45 49 53

Jonas 0920-45 49 58Örjan 0920-45 49 54

Umeås folkmängd ökade med cirka 1 330 personer under 2009. Det innebär att Umeå nu har passerat 114 000 invånare, enligt kommunens egna siffror.

– Det är glädjande att vi har fortsatt ökad tillväxt, det är viktigt för Umeå, säger Lennart Holmlund (S), kommunstyrelsens ordförande.

Tillväxten beror till nästan lika stora delar på flyttnings- respektive födelsenet-tot. Födelseöverskottet ligger runt 650 personer och flyttnettot visar på cirka 680 fler invånare.

Antalet födda är omkring 40 barn fler än 2009 och den förväntade nedgången på grund av konjunkturläget har uteblivit.

Befolkningsutvecklingen i Umeå under 2009 följer rikstrenden ganska väl med ett fortsatt högt antal födda, hög invandring och låg utvandring. Däremot har antalet avlidna ökat i Umeå under 2009, till skillnad från riket.

Befolkningssiffran är preliminär och byg-ger på Umeå kommuns egna register. De officiella siffrorna offentliggörs 17 februari.

uMeå hAR pAsseRAt 114 000 invånARe

Den 29 mars 2010 startar en ny flyglinje mellan Umeå och Riga. Det lettiska flygbo-laget airBaltic blir först att länka samman Europas kulturhuvudstäder 2014.

Till en början kommer flyget att gå fyra gånger i veckan – från Riga till Umeå på måndagar, onsdagar, fredagar och söndagar och från Umeå till Riga på måndagar, tisdagar, torsdagar och lördagar. Från och med 31 maj blir det en avgång dagligen. Flygplanen gör en mellanlandning i Vasa och rutten kommer att ta två och en halv timme. airBaltic har på ett liknande

sätt länkat samman Åbo i Finland och Tallinn i Estland, Europas kulturhuvudstäder 2011.

Vill locka resenärer– Vi vill att personer från regionen ska besöka Lettland eller använda Riga som transitflygplats för vidare resa till destinationer som Barcelona, Berlin, Zürich, Venedig, Wien, Moskva, Kaliningrad, och många andra. Umeå är en underbar destination och den nya airBaltic-rutten kommer säkert att locka allt fler resenärer från Västeuropa, Medelhavet och de forna sovjetrepublikerna, säger Tero Taskila, airBaltics affärschef.

ny flyglinJe MellAn uMeå och RigA


Så sjöng Nationalteatern under ”progg-åren” på 1970-talet. Jämställd-hetsdebatten hade tagit fart. Kvin-norna slet sig loss från spis-bojorna.

Familjerna fick dubbla inkomster. Men också, oftast en i hushållet som fick två jobb… Dub-belarbete kallas det. Dagis utvecklades. Debatten stod het. Vårdnadsbidrag ställdes mot daghem, ideologi mot prak-tik. Dessa frågeställningar lever alltjämt. Politikens skyldighet att resursoptimera hamnar i konflikt med röstfiske. Men, det var egentligen inte dit jag ville komma.

Kvinnor i näringslivetKvinnlig representation i styrelserummen för noterade bolag, är alltjämt låg. Kvoterings-frågan är ständigt levande. Otvetydigt finns argument både för och mot. Norge har genom kvotering lyckats förändra statistiken radikalt. Huru-vida styrelsesammansättningarna, som en konsekvens av tvingande kvotering, inte anses erfarenhets- och kompe-tensmässigt op-timala, har jag däremot inte lyckats utröna. Är så inte fallet, urholkar det värdet på argument mot kvotering. Onekligen finns många utom-ordentligt duktiga kvinnor i näringslivet. Även om vägen till toppen är lång, uppoffringarna som krävs för att nå dit betydande, så har nog en generation aktiva kvinnor skapat grunden för att förändra styrelsestatus även i Sverige.

Kvinnligt företagandeOm än tjejerna, än så länge, är relativt få i kostymnissarnas högborg, så är dock kvinno-representationen bland yngre företag betydligt

större. I mitt dagliga värv som revisor och af-färsrådgivare ser jag dels hur mina arbetskam-rater till övervägande del är kvinnor och dels hur en betydande del av mina uppdragsgivare är företag som drivs av kvinnor. Jag vågar påstå att det är så vanligt så jag reflekterar inte ens över att det är så.

Dessutom kan man ur ett större perspektiv notera att vissa yrkesgrupper signifikant för-ändrats från ”manliga” till att bli ”mänskliga”, t.ex. läkarkåren och revisorskåren. Båda kräver lång utbildning, betydande praktik och kon-tinuitet i yrkesutövandet. Om än det tar tid, förefaller jämställdheten, i vart fall i yrkeslivet, ändå vara på väg. Ett gott tecken.

Kvinnligt nätverkandeAv tradition har män haft ett rikt urval av möj-ligheter att träffas och utbyta erfarenheter, det vi modernt kallar nät-verkande. Frimurarna, Rotary, V5, herrklubben, lumpen, hockeylaget, pokergänget, ja exemplen är många. Och även om syjuntor alltid funnits har utbudet av nätverksmöjligheter för kvinnor inte varit lika stort. Förvisso är idag flera av tidigare manliga organisationer öppna för alla, men det tar tid…

Därför är det, än så länge, befogat med visst nätverkande för kvinnor. Som sagt, inte för att pendeln ska slå över från ena till andra sidan, utan för att den skall pendla fritt… Den firma jag verkar genom, Öhrlings Pricewaterhous-eCoopers, försöker dra sitt strå till stacken. Vi har t.ex. lokalt ett forum för kvinnliga

ekonomichefer där de tillsammans med kvinn-liga revisorer får nätverka. (Ryktet säger att de ibland ser på manlig hockey tillsammans ;-) Vidare är vi en aktiv part i det rikstäckande arrangemanget ”Beautiful Business Award”. Det syftar till att stimulera kvinnligt företa-gande genom att lyfta fram goda exempel med nomineringsprocesser i hela landet. Också ett trevligt bidrag till processen att förändra ”statistiken”.

Kvinnligt modVi har flera olika organisationer som stöttar nyföretagande, företagsutveckling, företagsö-vertagande, mm. Många kvinnor sitter säkert hemma, eller på jobbet, med lösningar på problem eller idéer på effektiviseringsproces-ser som skulle vara utmärkta affärsidéer. Men tyvärr är det för få som tar steget och prövar. Det står så många dörrar öppna för kvinnor som är unga i sin företagargärning eller kanske bara vill tänka tanken lite mer konkret. Därför, som de säger på flyget, ”don’t hesitate to contact us”.

Våga vara tjej !

Oh oh oh tjejer...

k R ö N I k A

ANdERS HETTINgERAuktoriserad revisor och affärsrådgivare Öhrlings PricewaterhouseCoopers Skellefteå


Älvsbyn är Sveriges mest jämställda företagarkommun.Det kallar vi strategiskt näringsliv.

Mediabyrå

070-532 98 08 / 0923-756 [email protected]

Nu har du chans att synas på den största digitala reklamskylten norr om Uppsala. Placerad på utmärkt läge mot Europaväg 4 i Kalix mot Haparanda. Gör dig synlig till mer än 11 000 bilpassagerare varje dag. Boka din annonsplats redan idag!

Norrlands största!


Ställföreträdares ansvar

Jag har påfallande ofta stött på uppfattningen att ställföreträdarna i ett aktiebolag aldrig svarar för bolagets skulder i större utsträckning än genom

aktiekapitalet. Även erfarna företagare och styrelseledamöter är ibland osäkra på vad som gäller. Jag skall därför ägna denna artikel till att i korta drag redogöra för ställföreträdares ansvar.

Aktiebolag är den enda svenska företagsform i vilken ekonomisk verksamhet kan bedrivas utan att någon av bolagets ställföreträdare ådrar sig ansvar för bolagets förpliktelser. Från denna huvudregel finns det dock en del undantag där ett så kallat ansvarsgenombrott kan bli aktuellt vilket är viktigt att känna till. Ansvaret kan då förflyttas från aktiebolaget till bl.a. styrelseledamot och ägare. Det kan givetvis vara både smickrande och intressant att till exempel få ett erbjudande om att ingå i ett aktiebolags styrelse. Eftersom ett bo-lagsengagemang, även om man högst passivt ingått i en styrelse, kan leda till långtgående konsekvenser för den privata ekonomin bör man dock se till att man har god insikt i det aktuella bolaget och kunskap om de regler som gäller.

Vad gäller enskilda firmor och handelsbolag vill jag bara kort beröra dessa genom att påpeka att utgångspunkten är att ansvaret för dessa bolags förpliktelser är personligt. I ett handelsbolag har bolagsmännen ett solidariskt ansvar vilket innebär att borgenärerna kan rikta sina anspråk mot den av bolagsmän-nen som de anser sig ha bäst möjlighet att få betalning av. Fördelningen av ansvaret i ett kommanditbolag skiljer sig härifrån genom att bolagsmän som är kommanditdelägare endast svarar för bolagets skulder upp till ett förutbestämt belopp. Bolagets komplementä-rer svarar däremot fullt ut för bolagets skulder.

Kapitalbrist i aktiebolag

Enligt aktiebolagslagen svarar styrelsen i ett aktiebolag för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Av detta följer att styrelsen har att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet skall styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning som skall granskas av bolagets revisor. Exakt vad som avses med ”genast” framgår inte av lagtexten, men enligt praxis på området skall kontrollbalans-räkningen upprättas inom en period på 1-2 månader från att det förelegat skäl att anta att kontrollbalansplikten inträtt.

En kontrollbalansräkning skall upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning Vid beräkningen av det egna kapitalet får dock vissa justeringar i förhållande till den ordinarie redovisningen göras. Om kontroll-balansräkningen visar att bolagets eget kapital är så lågt att likvidationsplikt föreligger skall styrelsen snarast möjligt kalla till en första bolagsstämma som skall pröva om bolaget skall gå i likvidation. Vid denna stämma skall kontrollbalansräkningen och revisorns yttrande läggas fram.

Om stämman, trots att likvidationsplikt föreligger, inte beslutar att bolaget skall gå i likvidation skall bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman åter pröva frågan om likvidation vid en andra kontrollstämma.

Det personliga ansvaret för styrelsen inträder om skyldigheten att upprätta kontrollba-lansräkning inte uppfyllts eller styrelsen underlåter att kalla till en första bolagsstämma i föreskriven ordning. Ansvar drabbar också styrelsen om likvidationsplikt föreligger vid den andra kontrollstämman och styrelsen trots detta inte inger en ansökan om att bolaget skall gå i likvidation till tingsrätten. Styrel-

sens ansvar i dessa situationer är solidariskt och omfattar alla bolagets förpliktelser som uppstår från tidpunkten då skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning inträffade, den så kallade underlåtelsetiden. Även andra personer, som med vetskap om styrelsens underlåtelse, handlar å bolagets vägnar kan bli solidariskt ansvariga för de förpliktelser som uppstått genom handlandet.

Ansvar enligt årsredovisningslagen

Ett personligt ansvar för ett aktiebolags styrelse och verkställande direktör kan även uppstå i de fall där årsredovisningslagen inte följts. Om en kopia av årsredovisningen och revisionsberättelsen för ett aktiebolag inte insänts till bolagsverket inom femton månader från räkenskapsårets utgång, svarar styrelsen och verkställande direktören solidariskt för förpliktelser som uppkommer för bolaget. I detta fall avser det personliga ansvaret endast förpliktelser som uppkommit efter utgången av femtonmånadersperioden.

Ansvar enligt skattebetalningslagen m.m.

Enligt skattebetalningslagen är en företrä-dare för en juridisk person som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala skatt skyldig att tillsammans med bolaget betala skatten och räntan på den.

Utöver dessa situationer kan ansvar även uppstå om en ställföreträdare genom eller gentemot bolaget gjort sig skyldig till brott genom exempelvis, bedrägeri, oredligt förfa-rande vid kreditköp eller förskingring. Dessa situationer måste på grund av utrymmesbrist dock bli föremål för en kommande artikel.

k R ö N I k A

JERKER gRAMNERAdvokatbyrån Kaiding


KONFERENSER • DANS • MÖBLERADE RUM • LOKALER

0970-230 10Fax 0970-230 50, [email protected]

Nordan i Malmberget ABJärnvägsg. 7 B, 983 31 MALMBERGET

Rätt tempeRatuR på Rätt plats

fRiginoR finns öveRallt!

Service och installationer av bland annat:

Livsmedelskyla, Air ConditionDatakyla, IndustrikylaVärmepumpar

Varmt välkommen att höra av er!

www.friginor.se 0920-20 30 30

Friginor länets största kylföretag med etableringar i Piteå, Luleå, Boden, Kalix, Haparanda, Gällivare och Kiruna.

25 årFRIG

INO

R 2

5 Å

R M

E D RÄT T T E MP E R AT UR P Å R

ÄT

T P

LA

TS

1 9 8 4 - 2 0 0 9

En näringslivstidning med Fokus på Norra Sverige

näRingsliv i noRR

boka annonsplats 0923-107 00

KontorsGruppen Norrbotten är ett av 25 SharpCenter i Sverige

Utvecklingen i Luleå fortsätter och nu söker vi

Säljare/distriktansvariga

Vi är en av länets ledande leverantörer av kontorsutrustning med kopiering och skrivare som specialitet. Vi erbjuder allt från den enklaste installationen till avancerad nätverkslösning.Kontorsgruppen Norrbottens högt ställda krav på kvalitet, leverans-säkerhet och service kräver att vi samarbetar med duktiga och marknadsledande tillverkare såsom Sharp, Lexmark m.fl. Vi är bl.a avtalsleverantör till statlig och kommunal verksamhet vilket kräver kvalitet och kompetens av högsta klass. Med Kontorsgruppen Norrbottens starka serviceorganisation kan vi erbjuda snabb och professionell service och support i hela länet.Sharp Electronics är ett av världens ledande elektronikföretag, årsoms. 160 miljarder och 70 000 anställda. Sharp Center i Luleå är leverantörer av IT produkter/tjänster med tyngdpunkt på kom-pletta lösningar för digital dokumenthantering och dataprojektorer/LCD-produkter.Vi är nu i ett expansivt skede då vi söker flera medarbetare.

Vi tror att du har förmågan att skapa goda kontakter och långsik-tiga relationer med våra kunder. Du har energi och är beredd att satsa långsiktigt och målmedvetet. Social kompetensi kombination med försäljningserfarenhet är meriterande. Du kom-mer att jobba med eget resultatansvar och kontinuerligt genomgå utbildningar via Sharp Business School.Vill du veta mer, ring oss gärna!

Skriftlig ansökan via mail senast 19 februari till:SHARP CENTER LULEÅ [email protected]. 0920-156 26


TEXT: BJÖRN PALoVAARA

Mäklaren och företagaren Marja Wes-termark väntar på effekten av Bothnia-banan. Hon driver företaget Norrhus Fastighetsbyrå i Nordmaling.– Bothniabanan väntas ge Nordmaling ett stort lyft. Det blir ett guldläge fram-förallt med närheten till både Umeå och Örnsköldsvik, säger hon.

För Nordmalings kommun mellan Umeå och Örnsköldsvik kommer tågtrafiken på Bothnia-banan som invigs under 2010 att innebära ett guldläge. Med ungefär 20 minuters pendlingsav-stånd till de båda städerna andas framtidstron i kommunen och redan nu märks en tydlig ökning av huspriserna i Nordmaling.

Centrum mellan städerna– Nordmalings läge som ett centrum mellan städerna kommer troligtvis att locka hemvän-dare och barnfamiljer att flytta hit, säger Marja Westermark.

En annan tydlig trend som Marja berättar om är att hus i ytterområdena också har ökad efterfrå-gan och det är framförallt utländska köpare som söker fritidshus med året-runt standard.

– Vi har utländska köpare från Skottland, Holland, Tyskland, Ryssland och Norge för att nämna några länder. Förutom det goda geogra-fiska läget lockar även närheten till havet och friluftsområden samt fina fiskevatten.

Startade eget i NordmalingMarja har tidigare arbetat som mäklare i Här-nösand och i Umeå och pendlade tidvis långa sträckor från den tidigare bostaden i Hörnefors. Hösten 2007 flyttade hon med familjen till Nord-maling och stod inför ett vägval - fortsätta som kontorsansvarig på Skandiamäklarnas filialkontor i Nordmaling eller ta över och starta företag i egen regi.

– Jag valde att starta eget och fortsatte i samma lokaler som tidigare mäklaren. Jag var igång i mars 2008 efter en startsträcka på ett par månader. Steget var egentligen inte så stort att bli

Marja väntar på Bothniabanans lyft

egen företagare. Som mäklare jobbar man väldigt självständigt även om man är anställd.

Tåget till framgångSom stöd för sitt företagande har Marja deltagit i projektet Framgångståget som drivs av Almi Nord och Entreprenörscentrum för att utveckla företaget. Framgångståget riktar sig till kvinnliga företagare i Västerbotten och Norrbotten som vill ha verktyg till utveckling genom att bygga nätverk och knyta kontakter med andra kvinnliga

företagare. – Vi har haft ett antal träffar under året och jag

har lärt mig väldigt mycket, framförallt har jag fått många nya kontakter. Nätverksbyggande är viktigt, säger hon.

Årets företagareNyligen tilldelades Marja priset till årets företagare 2009 i Nordmaling och efter snart 2,5 år i Nordmaling konstaterar Marja att hon trivs riktigt bra på orten och har kommit igång bra.

Marja Westermark,

Norrhus Fast-ighetsbyrå i Nordmaling

FOtO: MONicA

LuNdqViSt, SNAcKbitE

MEdiA


Marja väntar på Bothniabanans lyft

– Här finns allt jag behöver och jobbet är omväxlande med många spännande möten med människor. Som mäklare måste man också vara helt neutral mellan köpare och säljare. Man måste alltid informera om fördelar och nackdelar för båda parter.

Marja är ensam mäklare på orten och inriktar sig förutom Nordmalings kommun även på fastig-hetsmarknaden i Umeå och Vännäs kommuner. Hon har inte haft någon anställd men planerar att anställa en mäklarassistent inom kort.


Nu kan arbetsgivare se om de kom-mer att fastna i kontrollerna innan de lämnar in kontrolluppgifterna. Nu berättar Skatteverket för första gången detaljerat om några av de avstämningar som görs mellan fö-retagens skattedeklarationer och de kontrolluppgifter som skickas till Skatteverket i januari. På så sätt kan arbetsgivare se om de kommer att fastna i kontrollerna innan de lämnar in kontrolluppgifterna.

Skatteverket tar årligen emot över 80 miljoner kontrolluppgifter. Ungefär 17 miljoner av dem kommer från arbetsgivare och avser lön, pensio-ner och annat.

– Syftet med att berätta det här är att underlätta för arbetsgivare att redan i förväg kunna se om de kommer att träffas av kontrollen. På det här sättet

slipper arbetsgivarna en hel del onödiga frågor från oss, säger Henrik Lund, verksamhetsutveck-lare på Skatteverket.

Oftast oavsiktliga felDe felaktigheter som Skatteverket ser är till största del oavsiktliga. Det handlar bland annat om felräkningar och dubbelredovisning.

– Kontrolluppgifterna är inte bara viktiga för arbetsgivare utan också för privatpersoner. En felaktig kontrolluppgift kan i värsta fall leda till att en anställd inte får rätt pension eller inte auto-matiskt får avdrag för den skatt som arbetsgivaren betalt in, fortsätter Henrik Lund.

Skatteverket kontrollerar att lön, förmån och avdragen skatt i skattedeklarationerna stäm-mer med lön, förmån och avdragen skatt enligt kontrolluppgifterna. Finns det skillnader mellan lämnade uppgifter riskerar arbetsgivaren att fastna i Skatteverkets kontroller. På Skatteverkets hem-sida beskrivs mer exakt hur dessa kontroller görs.


så undvikeR du Att fAstnA i skAtteveRkets kontRolleR Ros föR

Rot och Rut

ROT- och RUT-avdraget har skapat minst 12 000 nya jobb och genererat miljarder i statskassan visar en rapport från Företagarna. På varje krona som man betalar ut för ROT-avdraget får man 1,5 till 2 kronor tillbaka.

– Det kan knappast bli bättre – alla vinner på avdragen. Nya företag har startat, svartjob-ben har blivit vita och staten går med plus, säger Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson.

Avdragen har även andra positiva effekter. Till exempel mer investeringar i energibe-sparing och att skapa självkänsla för alla dem som jobbar med olika hushållstjänster och verkligen är ambitiösa yrkesmän/kvinnor – och inga pigor.

– Som rapporten visar kan de positiva

effekterna vara än större, uppemot 35 000 nya jobb. Vi har dock genomgående valt att räkna försiktigt, säger Anna Stina Nordmark Nilsson.

Rapporten visar också att framför allt RUT-jobben ökat i mycket snabb takt under hösten, och att ökningen fortsätter. Poten-tialen för nya jobb och nya företag är mycket stor på hemservicesidan.

– Det är därför både mycket beklagligt och hotande för en hel bransch att oppositionen planerar att avskaffa RUT-avdraget vid en eventuell valvinst. Istället vore det önskvärt att utvidga avdraget till fler tjänsteområden, säger Anna Stina Nordmark Nilsson.

Oppositionspartierna har överlägset flest förslag som missgynnar företagsklimatet i Sverige, visar en ny undersök-ning från Företagarna.

Av de 15 ”värstingförslagen” står oppositionspartier bakom 14. Allra mest retar sig dock företagarna på att regeringen inte förlängt undantaget i 3:12- regelverket, vilket kraftigt höjer beskattningen vid försäljning av fåmansföretag.

– Sammantaget visar undersökningen tydligt att skattefrågorna står i centrum när företagarna rankar företagsklimatet. Det är genom skatter som politikerna både skickar signaler och direkt påverkar företagens – och företagarnas förutsätt-

ningar – att växa, säger Företagarnas vd, Anna Stina Nordmark Nilsson.

– Oppositionspartierna talar mycket om att de nu blivit ”småföretagarpar-tier”, men många av deras förslag går i rakt motsatt riktning. Dit hör framför allt högre arbetsgivaravgifter för ung-domar, högre bolagsskatt och kravet på heltidsarbete, säger hon.

Regeringen har visserligen betonat arbetslinjen, men dessvärre glömt bort företagarlinjen i politiken, anser hon.

– Det måste bli enklare och lönsam-mare att anställa och expandera. Sverige står inför ett nödvändigt och omfattande generationsskifte bland småföretagen. Att då höja skatten vid försäljningar är helt felaktigt.

flest dåligA föRslAg fRån oppositionen


Vi har sänkt avgiften och förbättrat våra villkor i år ...

Vid årsskiftet sänker vi ytterligare!

Om du inte är med i en a-kassa (ja, visst finns det en a-kassa för egna företagare) så saknar du det grundläg-gande skyddet som de flesta vanliga anställda har vid arbetslöshet. Ett skydd som du ändå redan betalar till via din skattsedel, men inte kan utnyttja.

Du som är en klok och förutseende företagare bör kon-takta oss redan idag.

E-posta till: [email protected]... så får du mer information.

Som medlem i SHA har du tillgång till andra förmånliga erbjudanden som t.ex. möjlighet att komplettera med en inkomstförsäkring. Den ger dig möjlighet att försäkra inkomster upp till 30.000:- i månaden, vilket är högre än den ordinarie nivån. Mer trygghet!

Läs mer om detta på www.gardera.nu (Gardera TrygghetsPortal).

www.akassan.com telefon medlemsservice: 08-506 471 32

SHA a-kassa är en medlemsorganisation och vi samarbetar med ett flertal stora företagarorganisationer som även är representerade i vår styrelse.

Blunda inte. A-kassan är ett viktig skyddsnät,

– även för egna företagare.Speciellt i dessa tider!

Medlemmar i SHA kan inkomstförsäkra lön upp till 30.000:-/månad!

sha_210x287_naringsl_norr_091207.indd 1 09-12-07 17.02.23


Finanskrisen håller på att plana ut. De flesta bedömare är överens om att det värsta är över. – Det är en smärtsam process som vi förhoppningsvis är på väg ur, där vi har förlorat mer välfärdsskapande sysselsättning än vi inledningsvis trodde att vi skulle göra, analyserar Erik Sandberg och Anders Wäppling, styrelseordförande respektive VD i IUC Norrbotten AB.

De förändrade omvärldsfaktorerna innebär nya utmaningar för alla som deltar i välfärdsbyg-gandet. Det gäller näringslivets små och stora företag, akademier, forskare, finansiärer och offentliga partners.

I det här läget ökar behovet av samverkan och effektiviseringar.

– Vi ser dessutom en ny våg av centraliseringar som inte gagnar regionerna. Alltför många beslut fattas långt utanför vår region. Det har också blivit tydligt att vissa aktörer i systemet inte längre styrs från länet och det hämmar företa-gandet och samhällsutvecklingen, säger de båda IUC-företrädarna.

De upplever att beslutsfattandet har försvårats under krisbearbetningen och det kan bli en hämsko för utveckling och uthållig tillväxt i våra befintliga små och medelstora företag och för tillkomsten av nya företag.

När besluten fattas för långt bort är det inte alltid det verkliga behovet som styr.

Det gagnar inte affärsutvecklingen. Färre norrlänningar

Våra fyra nordligaste län lider av ett befolknings-tapp i stora mått.

Enligt Nils-Gustav Lundgrens forskarrapport har Norrbottens län, Västerbottens län, Väs-ternorrlands län och Jämtlands län tillsammans tappat närmare 50 000 invånare mellan åren 1960

till 2009, från 927 000 till 878 000, minus 5,3 procent.

Det anmärkningsvärda är att under samma period har den svenska befolkningen ökat med 23 procent. Västernorrland har minskat mest, därefter i tur och ordning Jämtland, Norrbotten och Västerbotten. Samtidigt har det skett en in-omregional befolkningskoncentration där endast Umeå, Sundsvall, Timrå, Östersund, Luleå, Piteå och Haparanda är vinnare.

Högre försörjningskvot Enligt Nils- Gustav Lundgren har inte de investeringar som gjorts de senaste decennierna förmått att bryta befolkningsminskningen.

Är det möjligt att bryta stagnationen? Ja, det anser Erik Sandberg och Anders

Wäppling, men då måste det regionala närings-livets företrädare i större grad än hittills få vara med och delta i beslut som påverkar näringslivets utveckling, i skapandet av en ekonomi som ger regioner och kommuner en så kallad högre försörjningskvot.

Var skapas då de nya jobben?Här är de flesta överens om att det är i små och

medelstora företag, kring nya produkter med en tillräcklig teknikhöjd, inom nya expansiva näringar och tjänstesektorn.

Mer jobbskapandeStora investeringar inom industrin leder oftast till rationaliseringar. De genomförs för att man ska bli effektivare och då minskar behovet av perso-nal. Det är en lönsamhetsfråga, och för några en överlevnadsfråga.

– Vårt uppdrag inom IUC Norrbotten är att utifrån behoven tillsammans med våra medlems-företag och våra samarbetspartners identifiera nya affärsmöjligheter. Det gäller också att vi slåss på de arenor där vi har chans att vinna och utvecklas. Vi ska satsa på det vi är duktiga på, fortsätter Erik Sandberg.

Och så måste vi bli duktigare på att göra affärer, på att sälja våra produkter och tjänster utanför

regionen. Det är detsamma som ekonomisk tillväxt för regionen, och det skapar i sin tur arbetstillfällen som är ett viktigt uppdrag för IUC Norrbotten.

Ekonomisk tillväxtNyckeln att låsa upp den negativa befolknings-utvecklingen är just skapandet av arbetstillfällen. Med det följer att vi kan fortsätta att utveckla vår samhällsservice, för om vi inte lyckas med det då fortsätter utflyttningen av framför allt unga män-niskor som väljer att bygga sin framtid utanför vår region.

Det är naturligt att studera och kanske jobba en tid på annat håll men det måste finnas en gynnsam arbetsmarknad som gör att alla som vill söka sig norrut har förutsättningar att göra det.

Erik Sandberg och Anders Wäppling framhål-ler riskvilligt kapital som den kanske viktigaste faktorn när nu konjunkturen vänder.

– Vi har råvaror och det finns många idéer till att ta fram nästa generations smarta produkter, men för detta behöver entreprenörerna finansie-ring.

Vi måste skapa behovsanpassad utveckling och tillväxt i regionen!

TEXT: REINHoLD ANDEFoRSErik Sandberg, Styrelseordförande Anders Wäppling , Vd

Bättre utsikter för tillväxt och arbetsmarknad

Finansdepartementet reviderade den 27 januari sina prognoser från i november. Brut-tonationalprodukten (BNP) bedöms öka med 3,0 procent under 2010, vilket är en procent-enhet högre än bedömningen i november. En starkare inhemsk efterfrågan bedöms leda till att efterfrågan på arbetskraft ökar, främst i tjänstebranscher. Det leder i sin tur till att arbetslösheten bedöms minska något, till 9,5 procent under 2010, jämfört med 10,7 procent i novemberprognosen. Vi får dock vänta fem år, till år 2014, innan arbetslösheten når de nivåer som rådde innan finanskrisen då den var cirka 6,5 procent.

FAKTA


TEXT: REINHoLD ANDEFoRS

Gigantiska investeringar planeras i Barentsregionen

Gruv och industri 100

Bygg- och Besöksnäring 30

Energiproduktion 120

Energi, olja, gas 125

Övrigt dito 250

Infrastruktur 25

Totalt, miljarder SEK 650

FAKTADen 17-18 mars genomförs en av årets viktigaste konferenser för utveckling och tillväxt när ”kontrasternas konfe-rens” äger rum i heta Kiruna. Där kommer entreprenörer, besluts-fattare, visionärer, forskare och finansiärer att samlas till ett utveck-lingsmöte under parollen ”Insikt, kun-skap och nätverkande skapar affärsmöjligheter”. – Vi vill att den här konferensen ska inspirera många och att den leder till att regionen utvecklas på ett klokt sätt, inte minst för de små och medelstora företagen , säger Anders Wäppling, VD för IUC Norrbotten.

Vi har säkert alla på något sätt påverkats det senaste året av den finanskris och den lågkon-junktur som följde i dess spår som har inneburit många nya förutsättningar och nya utmaningar för hela samhället, inte minst för små och medel-stora företag.

Men vi ska komma ihåg att grundbetydelsen för ordet kris är vändpunkt.

Nya situationer kräver nya sätt att jobba och nya tänkesätt.

Därför samlar IUC alla som kan bidra till före-tags- och samhällsutveckling till en angelägen och framtidsinriktad konferens, kallad Vändpunkt 2010. Här ska akademi, näringsliv, finans¬institut och samhälle tillsammans samverka för att öka kunskapen om marknadens efterfrågan och möjligheter, med syftet att skapa nya affärsmöj-ligheter.

IUC Norrbotten AB med Åsa Tjärnberg som planeringsansvarig har tillsammans med närings- och samhällsaktörer tagit fram ett intensivt, intressant och framtidsinriktat, program som inleds redan på tisdag den 16 mars med besök i

LKABs visningsgruva, Icehotel i Jukkasjärvi och Institutet för rymdfysik vid Esrange.

Värdefull informationUnder konferensdagarna onsdag-torsdag 17-18 mars kommer föreläsningar att varvas med temaseminarier, nätverkande och mingel. Det finns många intressanta föreläsare, till exempel Per-Erik Lindvall, LKAB, Charlotte Brogren, Vinnova, Margareta Jonsson, Polarrenen och Johan Sterte, Luleå tekniska universitet, för att nämna några.

Deltagarna får möjlighet att ta till sig nyheter och affärsmöjligheter som de har nytta av när de ska utveckla den egna verksamheten. De nya kunskaperna kan leda till nya produkter eller tjänster, eller förädling av befintliga, som skapar affärsmöjligheter och tillväxt. Under konferensen kommer representanter för flera storföretags upphandlings- och inköpsavdelningar att finnas tillgängliga för små och medelstora företagare, där kontakter kan knytas.

Skapa affärsmöjligheterKonferensen genomförs i Kiruna som många ser som centrum i Barentsregionen.

Det händer så fantastiskt mycket i den här regionen, mycket mer än vad gemene man känner till och om de små och medelstora företagen är alerta så kan de tillsammans med basindustrin, forskningen och finansiärer skapa helt nya förut-sättningar som de inte visste fanns.

– Att vi väljer att samlas i Kiruna för den här konferensen är självklart. Kiruna är kontrasternas stad. Här finns rymdverksamheten, den moderna gruvdriften, upplevelseindustrin och en hel stadskärna som ska flyttas. Här ska den omkring-liggande naturen och miljön värnas samtidigt som den tunga basindustrin och andra näringar ska balanseras i ett rikt nätverk av småföretagande.

– Välkommen till ett möte i tillväxtens och affärernas tecken, hälsar VD Anders Wäppling.

Ta vara på möjligheterna - på Vändpunkt 2010 får du veta mer!

Vändpunkt 2010

Anmälan: www.vandpunkt2010.se

eller till NEX: 0920–753 30, [email protected]

FoTo: JoNAS SuNDBERG FoTo: LKAB FoTo: SSC FoTo: ISToCK


FAKTA/EILERT ISAKSSON

Namn: Eilert Isaksson

Ålder: 61

Familj: Fru, tre vuxna barn, fyra barnbarn

Född: Masugnsbyn

Bor: Kiruna sedan 1979

Företag: En av 25 delägare i Länia Företagsförmedling AB i Sverige samt ägare av Kiruna Ekonomitjänst AB

Utbildning: Civilekonom vid Umeå Universitet

Aktuell: Ordförande i Företagarna Norrbotten. Ordförande i Företagarna Kiruna. Ordförande i Kiruna Lappland ek för. Ordförande i Länia Företagsförmedling AB.

Mer riskkapital är nödvändigt för ekonomisk tillväxt

Svenskt riskkapital har sinat. Fenomenet syns i flera andra länder också, men det är värre i Sverige än på de flesta andra håll.

På sikt kommer det allvarligt att påverka vår tillväxt och vårt välstånd. Vi behöver snabbt hitta ett samlat nationellt grepp för att skapa bättre förutsättningar att kunna starta, driva och utveckla nya företag, som ger nya jobb i nya branscher, inte bara rädda de gamla.

Det offentliga bidrar med ett antal verktyg och ekonomiska morötter varav nedanstående är några exempel - det offentliga kan göra mer.

Längre ner i krönikan frågar jag mig också varför det privata kapitalet hos varje enskild inte investeras lokalt och regionalt – privatpersoner kan göra mer.

Jag skall inte gnälla på bankerna denna gång eftersom deras verksamhet inte är inriktad mot riskkapital - de lånar ut pengar.

RiskkapitalavdragSyftet med riskkapitalavdraget är att underlätta försörjningen av riskkapital i en start- eller expan-sionsfas, genom att den som köper nya aktier i onoterade aktiebolag ska få en skattelättnad. De nya aktierna ska kunna förvärvas både vid bildande av ett nytt aktiebolag och vid nyemission i befintliga bolag.

Riskkapitalavdraget innebär att fysiska personer kan få en skattereduktion som räknas av mot statlig och kommunal inkomstskatt, fastighets-skatt och fastighetsavgift. Skattereduktionen är

20 % av betalningen för aktierna. Betalningar under 5 000 kr ska inte få räknas

med. Inte heller betalningar över 500 000 kr, vilket innebär att det enligt förslaget ska gå att få högst 100 000 kr i skattereduktion per år.

gör det möjligt att få en ännu större skatterabatt för den eller de deltar i riktade emissioner i privata SME företag.

UtdelningsavdragSyftet med utdelningsavdraget är att gynna investeringar i mindre aktiebolag som redan går med vinst.

Utdelningsavdraget innebär att aktiebolaget enligt förslaget får göra avdrag för utbetald utdelning som hör till nytt kapital i bolaget. Med kapital menas både aktiekapital, eventuell över-kurs och reservfond för det år utdelningen avser.

Det sammanlagda avdraget får dock inte över-stiga 5 miljoner kr.

Det senaste tillskottet på riskkapitalfronten är Partnerinvest i Norr AB, som till lika delar ägs av Almi Invest AB och stiftelsen Norr-landsfonden. Partnerinvest har tillförts 200 miljoner kr för att öka det regionala utbudet av ägarkapital till nya och växande företag. Alla investeringar kommer att genomföras i partner-skap med privat riskkapital vilket sammanlagt ger en förstärkning av utbudet av riskkapital på 400 miljoner kr i Norrbotten och Västerbotten.

Vi ställer stora förhoppningar på att Partnerinvest går på offensiven med marknadsföring och uppsö-kande verksamhet så snart som möjligt men senast när Ola Rönnqvist tillträder som Vd i juni 2010.

Varför placeras inte privata förmögen-heter i lokala/regionala företag?

Alla vi medborgare bör rannsaka oss själva när det gäller på vilket sätt vi prioriterar när vi placerar våra pengar. Vad gör vi för att de små och medel-stora företagen skall få ökad tillgång till riskkapital (= eget kapital) som är en nödvändighet för att banker och det offentliga skall ställa upp med lån och bidrag som sin del av finansieringen.

Varför är det så svårt att attrahera människor att investera delar av sin privata förmögenhet i lokala och regionala


Möjligheter - Barentsregionen kommer de närmaste 10 åren att bli ett hett område för stora investeringar enligt den kartläggning som Företagarna

Norrbotten tillsammans med systerorganisatio-nerna Bedriftsforbundet, Norge och Yrittäjät, Finland genomfört.

De investeringarna som är beslutade i Norrbot-ten, Nord-Norge och norra Finland ligger på minimum 450 miljarder svenska kronor! Huvud-delen av dessa ligger i Norrbotten och Nord-Norge. Tar vi även med nordvästra Ryssland i underlaget så är siffrorna uppåt 2 000 miljarder svenska kronor!!!!! Ofattbar belopp! Jämför bara med köpesumman för att köpa SAAB i Trollhät-tan, ca 3,5 miljarder.

Områden som kartlagts är bland annat gruvor, anläggning, turism, energi, olja samt infrastruk-tur. Helt naturligt är några av områdena ganska dominerande, ex gruvor och olja. Men alla områden inom kartläggningen är högintressanta, eftersom det kan ge beställningar till länets

småföretag.

Svårigheter - De stora upphandlingarna som sker är ofta av mycket komplicerad natur och kräver enormt av anbudslämnaren. Våra småföretag har inte vare sig tid, kunnande eller personella resurser för att vara med i tävlingen. Därför vin-ner oftast de stora företagen alla upphandlingar och blir dominerande.

Vi ska vara med - Genom inrättande av Barents FöretagarRåd (BFR) kan vi skapa gränsö-verskridande resurser som genomför löpande kartläggning över alla investeringar och upphand-lingar som är aktuella. Genom de nätverk som Företagarna, Bedriftsforbundet och Yrittäjät har i respektive land kan vi samordna och skapa joint venture grupperingar över gränserna. Det ger en möjlighet för våra småföretag att norpa en del av den jättestora kakan.

Våra stora företag som NCC, Skanska, Statoil, LKAB m fl utvecklas stadigt då det gäller produktion och lönsamhet. Däremot så minskar

man kontinuerligt sin personalstyrka genom de effektiviseringar som görs. Därför finns det också ett stort intresse från dessa att kunna upphandla lokala entreprenörer och produkter. I många fall har också dessa stimulerat och även utbildat lokala leverantörer för att på det sättet skapa den nödvändiga kompetensen. Barentsområdet har ett stort antal livskrafiga och utvecklingsbara småfö-retag som kan skapa arbete åt många. Småföreta-gen är idag den enda sektor som växer då det gäller arbetskraft över hela landet. Där finns kreativiteten och tillväxtmöjligheten.

Bygg partnerskap för småföretag och skapa möjligheter till att göra BIG BUSINESS!

Europas hetaste investeringsområde

KJELL HJELMRegionchef Företagarna Norrbotten

företag när de utan större betänkligheter investerar i fonder och aktier som deras bank eller annan placeringsrådgivare rekommenderar. Dessa placeringar i främmande och perifera företag har de absolut ingen som helst insyn i. När en lokalt välkänd företagare, som en investerare kan träffa varje dag om han/hon vill, erbjuder motsvarande möjlighet till investering i det lokala företaget så har många ryggat tillbaka av bara tanken eftersom man just känner honom/henne och han/hon kan få insyn i min privata ekonomiska status. Vad som kan vara ännu värre är att företagaren (gran-nen) kan bli hjälpt till egen förmögenhetsbildning

En lösning på det problemet kan vara att inrätta en lokal eller regional

småföretagarbörs med tydligt och förtroendeskapande regelverk.

draknästet, som sänds som ett un-derhållningsprogram på TV kan tyckas vara allmänt lättsinnigt

och löst som underlag för beslut i så viktiga frågor

som finansiering med riskkapital men varför inte pröva

metoden även lokalt och regionalt. Om inte annat

så skulle företagaren

få öva sig på att redovisa sin affärsidé

på ett sätt som attraherar utomstående att satsa kapital

mot skälig vinst och risk.

Sverige behöver fler företag för att kunna få en positiv ekonomisk tillväxt och ett ökat välstånd. Antalet nystartade företag måste

öka kraftigt bara för att ersätta de som försvinner från marknaden av en eller annan anledning. Utöver ersättningsvolymen behövs det också ett tillskott av företag som tryggar utvecklingen av nya tekniker och nya branscher samt svarar mot befolkningsökningen. Företagsamheten i Sverige är mycket lägre än i de allra flesta länderna inom EU om man mäter den som andelen av befolk-ningen som äger och driver ett företag

Glädjande trendbrott De senaste årens världsomfattande finanskris och allmänna lågkonjunktur har naturligtvis också påverkat antalet nystartade företag negativt men de tre senaste månaderna visar på ett trendbrott.

Antalet nya företag i Sverige ökade med 11,5% i januari 2010 jämfört med samma månad året före – ett trendbrott värt att notera. Enligt Bo-lagsverket startades totalt 5 368 företag i januari, enskilda firmor inräknade. Trendbrottet startade redan i november och december men för helåret 2009 minskade antalet nystarter med 9% jämfört med 2008 och med 13% jämfört med toppåret 2007.

Vi får inte slå oss till ro med att vi brutit en negativ trend samtidigt som konjunkturen verkar ha passerat bottennivån.

Starkare tillväxtsignalerDen Svenska industrikonjunkturen har alltmer

etablerat sig i tillväxtzonen enligt inköpschefsin-dex som presenteras av Swedbank.

Enligt detta index så är januarinivån den högsta som registrerats sedan början av 2007 och produktionen ökar, företagens produktionsplaner de kommande sex månaderna fortsätter att stiga och rå- och insatsvarupriserna nådde sin högsta nivå sedan augusti 2008 vilket indikerar ett ökat efterfrågetryck.

Arbetslösheten minskar inteEfterfrågan på arbetskraft bland industriföretagen ökar däremot inte enligt sysselsättningsindex från Swedbank.

För att råda bot på den höga arbetslösheten måste fler småföretag startas bl.a. inom tjänstesektorn som relativt sett är arbetskraftsintensiv.

Politisk universallösningEnligt en partiledare, som uttalade sig i direkt-sänd partiledardebatt i TV för någon dag sedan, är universallösningen på problemet med hög arbetslöshet att öka antalet anställda i offentlig sektor.

då tror jag att han missat en viktig poäng, näm-ligen att det är skattebetalare utanför den offentliga sektorn, d.v.s. nettobetalare, som är förutsättningen för att det överhuvudtaget skall kunna finnas en gemensamt finansierad offentlig sektor som ger service till landets samtliga invånare, företag och organisationer.

EILERT ISAKSSON Ordförande Företagarna Norrbotten

Vi behöver fler företag i Sverige


TEXT & FoTo: ELISABETH NoRDEBo

När Mikael Jonsson i Älvsbyn blev arbetslös i höstas bar han på en egen och helt ny affärsidé; inredningsbilen. I mer än tio år hade Mikael jobbat som säljare, mest av bygg- och inred-ningsmaterial, till butiker, byggföretag, inredare och arkitekter.– Det gav mig en bred kunskap om branschen och alla olika produkter som finns att välja mellan. Genom kon-takterna med inredare och arkitekter lärde jag också mig mycket om inred-ning, säger Mikael Jonsson.

- I flera år har jag funderat på att starta eget för att erbjuda konsumenterna mer service och ett annat utbud än butikerna gör. När finanskrisen medförde att min senaste arbetsgivare drog in min tjänst som säljare i Norrland bestämde jag mig för att göra slag i saken.

Förslag och tipsMikael har två verksamheter i sitt företag. Det ena är inredningsbilen. Med den besöker han kunden i hemmet eller om kunden är ett företag, i den lokal som ska inredas. Han har med sig pro-ver på kakel, klinker, trägolv, laminatgolv, tapeter, färg och belysning. Utifrån kundens önskemål och idéer ger han inredningsförslag.

– Under mina år som säljare var jag ofta på mäs-sor och utställningar. Många som jag pratade med sa att det var bra att träffa någon som verkligen kan både material och inredning och som har förslag som de vanligen inte får i bygghandeln. Det var det som gav mig idén till inredningsbilen.

– Tanken är att förmedla min kunskap, erfaren-het och mina produkter samtidigt som kunden sparar tid och pengar.

Förutom att sälja materialet så åtar Mikael sig även att utföra vissa mindre inredningsarbeten som till exempel att kakla ett kök eller lägga ett trägolv.

– Jag har också ett samarbete med nio hant-verkare, varav sju är älvsbyföretag, som jag rekommenderar mina kunder att anlita. I gengäld rekommenderar de sina kunder att köpa material av mig.

Efterfrågan stor på agenterDen andra verksamheten i företaget är att han åtar sig säljaruppdrag som agent åt olika företag. Man kan säga att han hyr ut sig själv för att sälja

och marknadsföra produkter i företagets namn.– Det finns en stor efterfrågan på agenter.

Redan idag har jag uppdrag åt två företag, varav ett är ett Älvsbyföretag, och jag trodde när jag startade att det skulle bli den största biten av verksamheten, men det visade sig att inrednings-bilen blev så efterfrågad så nästan all tid har gått

till jobb med den i stället.– Därför har jag måstat tacka nej till sju företag

som ville att jag skulle bli agent åt dem. De är gamla kunder eller kontakter som jag jobbar med eller åt. Tanken är dock att mitt företag ska växa och utvecklas och att jag så småningom ska ha anställd personal.

Mikael Jonsson kommer hem till kunden med inredningsbilen och har med sig prover på olika produkter och material.

näR MikAel göR heMbesök hAR hAn Med inRedningen i bilen



Under årets Kirunagala delades ett nyinstiftat pris ut, för första gången premierades ”bästa Exportföretag”. Priset är inrättat av riskkapitalbola-get Norrskenet AB och mottagare var Christer Majbäck AB, Skigo.

Christer Majbäck AB, Skigo, startade 1996 och finns idag representerade i 17 länder förutom Sverige. Skigo är kanske främst känd för sin skidvalla men har ett komplett sortiment av produkter och tillbehör för både motionärer och elit inom längdskidåkningen.

– Det är naturligtvis jätteroligt att bli upp-märksammad, säger Christer Majbäck, Vd och före detta elitåkare. Företaget har haft en mycket positiv utveckling. Under det senaste året har man haft framgång i både Sverige, Norge och Finland. Företaget ser ytterligare möjligheter framöver, och satsar på att nå ut till ännu fler utanför landets gränser.

– Vi förväntar oss en ökning av vår marknadsan-del. Det är roligt att vi lyckats med vårt arbete och att våra produkter tas emot så positivt.

Hittat ytanför den lokala marknadenFör att vara kandidat till exportpriset ska bolaget framgångsrikt ha funnit kunder utanför den lokala marknaden i Norra Lappland. Norrskenet AB är instiftare av priset och styrelseordförande Per-Erik Lindvall delade ut diplom och ett samiskt hantverk under Kirunagalan den 22 januari.

Motiveringen till exportpriset lyder:”Bolaget har sedan det startade utvecklat och

etablerat sina produkter, sitt produktkoncept och sitt produktnamn, Skigo, på den svenska och internatio-nella marknaden. genom ett professionellt, konse-

skigo – ett föRetAg Med fäste i euRopA

kvent och hårt arbete har bolaget lyckats etablera sig som en aktör att räkna med inom sitt varusegment. Bolaget har under en följd av år ökat sin omsättning vilket visar på kundernas uppskattning och bolagets ambition att växa.”

Norrskenet AB är ett riskkapitalbolag, vars verksamhetsidé är att med tidsbegränsat delä-garskap tillföra aktiekapital i expansiva, export-inriktade bolag verksamma i Norra Lappland.

Företaget drivs på affärsmässiga grunder med syftet att entreprenörer ska få hjälp med expan-sionen av sin verksamhet.

Norrskenet ägs av näringslivsbolagen i Kiruna och Gällivare samt LKAB. Företaget grundades 1997 med ändamålet att öka tillgången på riskvil-ligt kapital i norra Lappland. I dagsläget är man engagerade i ett tiotal företag och är öppna för att satsa i fler företag med exportambitioner.

christer Majbäck t v och prisutdelaren Per-Erik Lindvall, styrelseordförande i Norrskenet Ab

Till hösten startar två nya utbildningar inom Yrkeshögskolan i Kalix. Utbild-ningarna är unika för landet och har ut-formats i nära kontakt med det lokala näringslivet. – Det här stärker Kalix som utbild-ningsort, säger Mikael Jansson, chef för Kalix UniverCity.

De två utbildningarna är den tvååriga Behandlingsassistent med inriktning mot socialt behandlingsarbete eller kriminalvård och den ettåriga Operatör fjärrvärme/kraftvärmeverk. Totalt kommer 55 utbildningsplatser att finnas och eleverna söker från hela landet.

– Vi har en mycket bra studiemiljö med fina

lokaler, bra teknik och en mycket väl utveck-lad studentservice i övrigt. Dessutom har vi erfarenhet att jobba med högre utbildning där distansmöjligheten har varit en mycket uppskattat modell för studier. Vi kan också medverka till att hitta bra och billigt boende för de som kommer från andra orter, säger Mikael Jansson.

Alla kriterier uppfylldaDet ställs speciella krav på de aktörer som vill ge utbildningar inom Yrkeshögskolan. Varje utbildningsanordnare måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan. Med tillståndet följer rätt till statsbidrag och examensrätt. Kalix UniverCity har lyckats uppfylla de specifika krite-rier myndigheten satt upp för tillståndsgivning.

– Framför allt krävs det att man har lyckats skapa kontakt med näringslivet på ett bra sätt och lyckats få de olika branscherna aktiva i processen att ta fram utbildningskoncept och påvisa rekryte-ringsbehov. Vi är glada över att kunna bidra till näringslivets utveckling i regionen och i och med de här två nya utbildningarna har vi tillfört Kalix och länet ett antal miljoner i nya utvecklings-pengar, säger Mikael Jansson.

Kalix UniverCity är en enhet inom av Kalix kom-mun som ansvarar för vuxenutbildning, lärcentra, arbetsmarknadsprogram, KY- och YH-utbildningar, insatser för arbetssökande unga samt flyktingmot-tagning.

yRkeshögskolAn till kAlix Med två unikA utbildningAR


Aurorumföretaget ReRail har erhållit ett bidrag från statliga Vinnova för att tillsammans med Järnvägstekniskt Centrum vid Luleå Tekniska Universi-tet vidareutveckla ReRail miljöräls.

Vinnova har via utlysningen Miljöinnovation beslutat att under tre år ekonomiskt stödja ReRail’s vidareutveckling av företagets miljöräls. Det arbete som skall utföras är omfattande tester

och beräkningar av produkten.Testerna kommer att utföras vid LTU’s Test-

lab samt vid TTCI i Colorado, USA.Produkten bygger på en idé att dela upp rälsen

i två delar; en grundstomme som sedan förses med en utbytbar slityta. Istället för att byta hela rälsen byts endast den övre delen, slitytan, som motsvarar ca tjugo procent av rälsens vikt. Därmed sparas åttio procent av den gamla rälsen vilket motsvarar 95 kg/m räls.

Tillverkning av en km räls skapar 240 ton kol-dioxid. Genom att endast byta slitytan, istället för hela rälsen, minskar utsläppen av koldioxid med 190 ton/km räls.

Bidraget är på totalt 4,4 milj sek och hela projektets budget på ca 9 milj sek.

TTCI är ett testcenter för järnvägsteknologi i Pueblo Colorado USA. Centret ägs till stor del av American Railway Assosiation.


stoR MilJösAtsning Av vinnovA på luleåföRetAg

Det första av fyra tunga transportlok från Bombardier har överlämnats till MTAB, Malmtrafik i Kiruna AB. MTAB är ett dotterbolag till LKAB som säkrar malmtransporten från Kiruna och Malmberget till hamnar i Luleå och Narvik i Norge.

Loket är del av den andra omgång lok som beställdes av MTAB i september 2007 för att hantera malmtransport mellan Sverige och Norge. Den första leveransen av nio dubbellok har framgångsikt varit i drift inom MTAB sedan 2000.

– Denna andra beställning är ett resultat av

lokens höga driftsäkerhet och prestanda liksom den effektiva service Bombardier erbjuder kring IORE-loken som varit i drift under flera år hos MTAB, säger Klas Wåhlberg, vd Bombardier Transportation AB.

– IORE är en viktig länk i LKABs logistik-kedja för ökad produktion. Bombardier är en kompetent partner och vi är mycket nöjda med samarbetet och hela lösningen vi har kring leve-rans och service av loken”, säger Göran Heikkilä, logistikchef LKAB.

De fyra IORE-loken, konstruerade och tillver-kade av Bombardier Locomotives & Equipment Division, kommer att utöka det befintliga stallet av IORE-lok och göra att MTAB kan ersätta

flera av de åldrande Dm3-loken. Denna andra omgång av IORE-lok har några nya tekniska egenskaper, men är i praktiken identiska med de redan levererade loken ur servicesynpunkt.

Loken har visat sin driftsäkerhet under de mest extrema subarktiska förhållanden och deras egenskaper är imponerande. Tillsammans med en ny vagntyp, har MTAB för närvarande dessa lok i kontinuerlig drift med standardlaster på 8 000 ton. Bombardier Transportation’s Service Division i Sverige servar sedan 2006 MTAB med service och reservdelar för alla deras IORE-lok.

nyA tRAnspoRtlok föRstäRkeR MAlMtRAnspoRteR

FoTo: FREDRIC ALM


För att motverka den rådande bo-stadsbristen och säkerställa ersätt-ningsbostäder till de egna hyresgäs-terna har LKAB beslutat sig för att satsa ca 250 miljoner på att bygga 200 nya lägenheter i Gällivare. Planen är att de första lägenheterna ska stå färdiga redan i början av 2011.

Den pågående samhällsomvandlingen i Gällivare har lett till att det just nu råder en akut bostads-brist i Gällivare. Samtidigt ökar LKAB takten för gruvbrytningen, vilket medfört att avvecklingen av Malmberget blir allt mer påtaglig. Nu har alltså gruvföretaget beslutat sig för en rejäl sats-ning för att bidra till att förnya bostadsbeståndet.

20-30 lägenheter på BäckåsenSatsningen baseras på en långsiktig avvecklings-plan fram till 2020 av det egna bostadsbeståndet

inom områdena Johannes och Hermelin i västra Malmberget.

– Planen är att färdigställa de flesta bostäderna i hela paketet under en femårsperiod för att skapa goda planeringsförutsättningar för alla inblan-dade, såväl privatpersoner som Gällivare kommun och övriga myndigheter, säger LKABs VD Lars-Eric Aaro i ett pressmeddelande.

Ett markområde, på Bäckåsen, finns redan tillgängligt och där kommer LKAB via sitt fastighetsbolag FAB att starta bygget av 20-30 hyreslägenheter under nästa år. Målet är att dessa ska vara inflyttningsklara under första halvåret 2011.

Långsiktigt hållbara– Vi har redan påbörjat upphandlingen för bygget av dessa lägenheter. Vi vill gärna återskapa lite av den speciella FAB-karaktär med trivsamt boende och generösa grönytor som idag finns bland annat

på Johannesområdet. Dessutom försöker vi bygga efter principen att det vi nu gör ska bli långsiktigt hållbart, berättar Mats Pettersson, VD för FAB - Fastighets AB Malmfälten.

Samtidigt pågår förhandlingar kring ytterligare markförvärv.

– Vi kommer nu att tillsammans med Gällivare kommun fortsätta det konstruktiva samarbetet kring utveckling av nya bostadsområden. Nästa steg blir att LKAB får mark anvisad för bostads-byggande, säger Anders Furbeck, ansvarig för LKABs del i samhällsomvandlingen.

En plats att leva, bo och arbeta på– Gällivare kommun är viktig för oss och vi vill att orten ska fortsätta vara en attraktiv plats att leva, bo och arbeta på. Detta beslut är ett bidrag från LKAB till att skapa både trygghet i närtid och en optimism inför framtiden, avslutar Anders Furbeck.

lkAb sAtsAR 250 MilJoneR i gällivARe

Anders Furbeck.

Lars-Eric Aaro, 53 år är ny VD och koncernchef för LKAB från den 1 januari 2010.

– LKAB har haft en fantastisk tillväxtresa under 2000-talet och det har heller inte rått brist på dramatik. När nu efterfrågan från våra kunder är stark igen gäller det att fortsätta utveckla våra produkter för att bibehålla vår ställning som världsledande producent av järnmalmspellets. Samtidigt fortsätter LKABs tunga investeringsprogram i nya huvudnivåer i gruvorna i Kiruna och Malmberget och den utmaning detta medför när delar av samhälle-na måste flytta. Vi har spännande utmaningar framför oss och jag ser verkligen fram emot att få leda företaget och våra medarbetare i denna tid, säger Lars-Eric Aaro.

Uppvuxen i Vittangi– Lars-Eric Aaro har rätt erfarenheter och

personliga egenskaper för att leda LKAB, säger styrelseordförande Björn Sprängare. Nu gäller det att driva en kostnadseffektiv produktion och genomföra samhällsom-vandlingarna på ett framgångsrikt sätt. Jag är oerhört nöjd att vi har hittat en person med Lars-Erics gedigna bakgrund i branschen, och dessutom med förmågan att leda arbetet med att definiera morgondagens LKAB.

Lars-Eric Aaro är bergsingenjör från Luleå tekniska universitet. Han är född och upp-vuxen i Vittangi, Norrbotten.

Gymnasiet gick Lars-Eric i Kiruna och arbetade sedan i Kirunagruvan som lastare under jord under ett års tid, innan han började studera på LTU. Första jobbet som nyut-examinerad bergsingenjör var som områdes-planerare hos LKAB i Kirunagruvan, och sedan också som biträdande gruvfogde och gruvingenjör.

AARo äR ny konceRnchef



Anna Degerman blir Luleå kommuns nya utvecklingschef. Hon arbetar idag som projektledare och affärsutveck-lings-konsult vid Almi och ingår sedan fyra år i Almi Företagspartner Norrbot-tens ledningsgrupp. Anna Degerman är 45 år och utbildad civilingenjör med inriktning mot industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet och bosatt i Luleå.

Anna har en gedigen bakgrund inom af-färsutveckling och projektledning och känner väl till Luleås och länets näringsliv. Hon har mångårig erfarenhet som projekteringsingenjör, produkt- och affärsutvecklare på bl a Liko AB

och Teracom.Sedan 2002 har Anna arbetat för Almi

Företagspartner på olika befattningar, senast som projektledare för Entrepre-nörcentrum Norrbotten. Därutöver har Anna de senaste tio åren haft arbetsle-dande befattningar med eget resultat-, budget- och personalansvar.

Bland regionala uppdrag kan nämnas att Anna ingått i styrgrupper för länsstyrelsens Regionala till-växtprogram (RTP) och även är fullmäktigeledamot i Norrbottens handelskammare sedan 2008.

– Intresset för att jobba med utvecklings- och tillväxtfrågor i Luleå kommun har varit stort.

Anna uppfyller mycket väl de krav som vi ställt på vår nye utvecklingschef, säger

Bernt Grahn, kommunchef. – Hon har gedigna kunskaper om

både lokalt och regionalt utvecklings-arbete samt erfarenheter från olika typer av företag. Jag är övertygad om

att Anna med framgång kommer att fortsätta det arbete som inletts för att bygga fortsatt goda relationer och samarbetsformer med nä-ringslivet, universitetet och andra samarbetspartners. Tillsammans

med sina medarbetare kommer Anna att bidra med att utveckla vårt näringsliv och skapa tillväxt för framtidens Luleå.

AnnA degeRMAn luleå koMMuns nyA utvecklingschef

Sveaskog gjorde ett rekordår i sin biobränsleaffär under 2009. Deras leveranser av förnyelsebar energi ökade med 42 procent, från 1,9 TWh till 2,7 TWh, och vinsten mer än för-dubblades. Uttaget av grot – grenar och toppar – ökade med 95 procent, motsvarade årsbehovet av energi för 25 000 villor.

– Det visar att vi har en biobränsleaffär där produktion, logistik och försäljning håller ihop på ett effektivt sätt, säger Roger Johansson,

biobränslekoordinator Sveaskog.– År 2009 levererade vi skogsbränsle till våra

kunder motsvarande 2,7 TWh och vårt mål för år 2012 är 4 TWh. Vi arbetar på alla fronter för att producera mer förnyelsebar energi och för all del med att skaffa fler kunder.

Grenar och topparGrot är grenar och toppar som blir över efter

en slutavverkning. Grot är Sveaskogs största produkt i sin biobränsleleverans. I den totala leveransen ingår också energived, en produkt som även den ökade under år 2009.

Andelen avverkad skog har de senaste åren

varit relativt konstant i Sveaskogs produktion, så potentialen grot är över åren volymmässigt densamma. Anledningen till att grotuttaget ändå nästan fördubblades under år 2009 beror på flera faktorer.

– Dels har efterfrågan på grot från våra kunder ökat, och då tar vi ut mer. Sen har vi blivit duktigare rent praktiskt på att planera, avverka och skota ut groten. Vi har också som en konse-kvens av detta sänkt våra produktionskostnader, säger Bengt Karlsson, produktionsutvecklare biobränsle Sveaskog.

sveAskog slog biobRänsleRekoRdFo

To: P

ER

FR

ISK


070-542 19 64Per Granberg

• Säkerhet på väg • Miljöutbildning • Hjälp på väg • Påbyggnad av utmärkningsansvariga

• Trafikvaktsutbildning • ADR-utbildningar, grundkurs, klass 1, 7 och tank

• Avsändarutbildning • Heta arbeten • Första hjälpenutbildningar • Hjärt- och lungräddning

• Nödlägesutbildningar

V. Järnvägsgatan 21 • 911 34 VännäsTfn: 0935-131 40 • Fax: 0935-132 33

[email protected], www.galvpart.se

Vi hjälper er att sinka rosten

A N S L A G S tAV L A N

ArcticShop.se

ARCTICSHOP

ARCTICSHOP

ARCTICSHOP

unikA produkter från LAppLAnd

www.ArcticShop.se, 073-822 27 36

Det perfekta valet för både fritid och arbeteLööve Trailer ABERSMARK 0910-723190 www.loove.se

För en trivsammare fritid

Haparanda0922-220 40070 653 46 11

Grillkåtor upp till 56 m2 Lusthus • Bastu

FoTo

: PE

R F

RIS

K


AVSÄNDARE:Arctic Försäljning i NorrbottenBox 180, 952 22 Kalix

POSTTIDNING BSVERIGEPORTOBETALT

ArcticShop.se

ArcticShop.se erbjuder exklusiva och spännande produkter från särskilt utvalda tillverkare.

Våra produkter är handgjorda enligt urgamla traditioner och med högsta kvalitet.

Välkommen in på ArcticShop.se och se våra produkter.

Products from Lapland

Documents

Näringsliv i Norr, nr 1 - februari 2010