Näringsliv i Norr, nr 1 februari 2011

NR

1 F

EB

RU

AR

I 2

01

1

TEMA: VinTErTurisM

Britta Jonsson Lindvall, TreeHotel AB

”Från science fiction

till möjlighet”treehotel siktar mot trädtopparna

EffEktiv tillgänglighEtwww.kalixtele24.se

konstEn att skrämma bort kundEr, dEl 1:

för Ekonomi tryck 1, för försäljning tryck 2… …för övriga frågor tryck 9.”Omständiga knappvalssystem, långa telefonköer och tröttsamma röstbrevlådor… Hur har företag tänkt egentligen? Inte på kunderna i alla fall. Det är ju nästan så att blodtrycket stiger bara man tänker på det.

Det är därför inte konstigt att företag som investerar i god och personlig telefonservice vinner nya kunder. Det vet vi bättre än de flesta. Sedan 1992 har vi stärkt växelfunktionen för tusentals företag och idag är vi marknadsledande i Norden.

Med Telefonist på distans™ får ni certifierade telefonister som svarar dygnet runt, året runt – precis som om de satt hos er. Med några viktiga skillnader – snabbare svar, högre tillgänglighet och lägre kostnad.

Vill du veta mer om Telefonist på distans™ – ring Försäljningschef Erik Rönnby på telefon 020-69 00 03 eller besök kalixtele24.se/kampanj.

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Backgatan 2, 952 32 Kalix. www.naringslivinorr.se

Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, [email protected]

Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, Process Media & Kommunikation 070-282 07 60, [email protected]

Medarbetare: Reinhold Andefors. Eilert Isaksson, Kjell Hjelm/Företagarna. Anders Hettinger PwC. Peter Hetta, Advokatbyrån Kaiding. Peter Palmqvist, Favör Reklambyrå. Magnus Ström. Donald Eriksson.

Omslagsfoto: Björn Palovaara

Marknad: 0923-107 00.

Tryck: Tryckmäklaren, Luleå.

Upplaga: ca 13 000 ex.

Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB)

Adressändring: [email protected]

Distribution: Gratis till företag

i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas

göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt

material. Citera oss gärna men ange källan.

N Ä R I N G S L I V I N O R R

INNEhåLL NR 1 - 2011

6 hELA VÄRLdEN åkER hUNdSpANN I EkORRSELE

8 SNö, mER SNö Och ÄNNU mERA SNö

10 REkORdStORA INVEStERINGAR I NORR

12 höGRE SOcIAL kOmpEtENS mEd SOcIALA mEdIER?

14 ökAt ANSVAR FöR VåRdNAdShAVARE

17 EN mAGISk VÄRLd BLANd tALLtOppARNA I hARAdS

20 FRåN ScIENcE FIctION tILL möjLIGhEtER

21 FöREtAGANdEt ökAR

22 VINtERkUL VARt dU ÄN VÄNdER dIG

24 SOm tAGEt UR EN VINtERSAGA

26 LULEå hOckEy FIck

hjÄLp mEd SEGERN

29 dIREktFLyG mELLAN

BARcELONA Och SkELLEFtEå

31 mOBIL tEkNIk GöR

BESökSmåL mER LEVANdE

34 GUppy BLANd hAjAR FöR

pROjEktVERktyG

24

26

6

17

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

4 NÄR INGSL IV I NORR februar i 2011

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

Projekt Nya Gällivare samfinaniseras av:

Gällivare kommun

Nu är det uppåt värre i

Just nu är Gällivares himmel fylld av färggranna ballonger. Vindarna kommer att föra dem över underskön natur för att till sist landa på en trygg och säker plats. På samma sätt är det med vårt näringsliv och den pågående stadsom-vandlingen, fast med hjälp av andra vindar. Människors engagemang, idérikedom och målmedvetenhet tar oss mot högre höjder så att vi till sist landar i en trygg, gemensam framtid. Vårt Nya Gällivare.

Läs mer om ballongeventet, Gällivares näringsliv och Projekt Nya Gällivare på www.gellivare.se

favo

rrek

lambyra.se


Till byn Ekorrsele, 38 kilometer nord-väst om Vindeln, kommer besökare från hela världen för att åka hund-spann. Donald Eriksson och Maria Gustafsson har sedan de startade Aurora Borealis 1993 haft kunder från Australien, Kina, Sydafrika, Israel och flera EU-länder.

– Ungefär 70 procent av våra gäster är utländska. För dem är det exotiskt att åka hundspann rakt ut i vildmarken, berättar Donald Eriksson.

Det har hänt en hel del sedan starten. I början kom kunderna främst från närområdet. Alla åkte som passagerare på slädarna och turerna var ofta bara några kilometer långa. I dag är det interna-tionellt värre, den kortaste turen är 13 kilometer och i stort sett alla kör sina hundspann själva.

– Att alla nu vill köra själva har flera fördelar. Du blir mer delaktig och håller dig varm, vilket gör att vi kan åka även när det är riktigt kallt, berättar Donald Eriksson.

Halvdagsturer mest populäraAurora Borealis förfogar i dag över 47 hundar och 11 slädar. Man har också specialbyggda vagnar som gör det möjligt att köra även när det inte är snö. Halvdagsturerna är mest populära, då blir det ungefär 2,5 mils körning med ett stopp för lunch i skogen. Även lite längre turer på 2-4 dagar med övernattningar i stugor och lappkåtor är vanliga. Aurora Borealis längsta tur är 10 dagar lång. Då handlar det om cirka 40 mils hund-spannsfärd, från Vindeln till Ammarnäs.

– Den längsta turen kör vi ungefär en gång per år, säger Donald Eriksson.

Många utbytesstudenterHur hittar då så många besökare från världens alla hörn till lilla Ekorrsele i Västerbottens inland?

– De flesta får kontakt med oss via vår hem-sida, berättar Donald Eriksson Vi är också representerade på många portaler som handlar om hundspann, bland annat flera amerikanska. Sedan jobbar vi med återförsäljare i Holland och England. Mun till mun-marknadsföringen ska inte heller underskattas. Vi har en del stamgäster och nöjda besökare är bra ambassadörer.

Den senaste stora gruppen som hittat till Aurora Borealis är utbytesstudenter från Umeå universitet.

– Under 2008 hade vi över 100 utbytesstudenter här. Många har berättat att de väljer Umeå för kringaktiviteterna och närheten till naturen. Att

Hela världen åker hundspann i Ekorrsele


åka hundspann är en annorlunda upplevelse för många som kommer från trakter där det inte finns snö.

Ekoturism och västerbottnisk matAurora Borealis var 2002 ett av de första företagen i Sverige med att certifiera sig enligt ekoturismmärkningen Naturens Bästa. Sex av företagets hundspannsturer är i dag märkta enligt Naturens Bästa. Märkningen innebär bland annat att man bara får använda lokala råvaror till maten i samband med äventyren. Plastbestick är heller inte tillåtna.

– Det är hårda riktlinjer och huvudsyftet är att påverka miljön så lite som möjligt, förklarar Donald Eriksson. Men riktlinjerna ger också upplevelsen en genuin känsla. I takt med att klimatet diskuteras alltmer i andra sammanhang har vi också fått alltfler frågor om ekoturism. Vi

märker ett ökat intresse.Aurora Borealis lagar själv all mat i samband

med sina hundspannsturer. Där har Donald Eriksson en stor fördel eftersom han tidigare arbetade som kock.

– Vi bjuder uteslutande på mat som har koppling till Västerbotten och Norrland. Det blir mycket ren och älg, men också lax och palt. Att hålla fast vid det lokala i matlagningen har visat sig vara framgångsrikt även affärsmässigt. Vi har vunnit flera offerter tack vare att vi kunnat utlova mat lagad av lokala råvaror.

Knockade en älgUnder åren har Donald Eriksson hunnit vara med om en hel del spännande vid sina turer. Den mest dramatiska händelsen inträffade 1995 när en ilsken älgko hamnade i hundspannsspåret och vägrade flytta på sig. Plötsligt vände sig älgen,

sparkade mot ledarhunden och ställde sig sedan över hundspannets främre del. Där stod den och frustade.

– Den var både argsint och hotfull och det var lite otäckt, minns Donald Eriksson. Jag fann till sist inget annat råd än att slå till älgen med knytnäven över mulen. Då föll den ner i snön och vi skyndade oss då att köra därifrån.

Att älg och ren dyker upp under turerna är inte ovanligt. Kungsörn, tjäder, orre och andra fåglar brukar besökarna också kunna få se. Dessutom en hel del spår, bland annat från lo och björn (på våren).

Artikel publicerad i samarbete med Västerbotten Turism. Läs mer om Västerbottens sevärdheter och besöksmål på www.vasterbotten.net. Här hittar du ett attraktivt utbud av resepaket. Foto: Donald Eriksson.

Hela världen åker hundspann i Ekorrsele

Hundspann rakt ut i vildmarken i gnistrande vinterlandskap. Att älg och ren dyker upp under Aurora Borealis turer är inte ovanligt. Kungsörn, tjäder, orre och andra fåglar brukar besökarna också kunna få se. Dessutom en hel del spår, bland annat från lo och björn (på våren).

6 NÄR INGSL IV I NORR februar i 2011 NÄR INGSL IV I NORR f ebruar i 2011 7

Anders HeTTingerAuktoriserad revisor och affärsrådgivarePwC i skellefteå

k R ö N I k A

Snö, mer snö och ännu mera snö…

V isst känns det kanske lite väl kallt med kvicksilvret sällan uppsträckt över minus 20 grader denna vinter. Baklastarna ilar omkring som gula

bålgetingar och flyttar snömängderna från ena sidan till den andra och på många villauppfar-ter surrar snöslungor varvat med sura miner hos manuellt snöskyfflande grannar. Mycket snö har vi. Var tog egentligen den globala uppvärmningen vägen?

Hur som helst, vi har också glädje av snön. Sportaffärerna rapproterar skidförsäljning som aldrig förr och årets snöskotrar har sålts som smör i solsken. Förra året kommenterade jag i temanumret ”Vinterturism” bl.a. den stora förekomsten av välutbyggda skoterleder i vår landsända och skidanläggningar som ett pärlband genom den svenska fjällvärlden. Vidare kommenterade jag de klasiska vinter-turismanläggningarna Icehotel i Jukkasjärvi och Vildmarkskampen i Svansele.

VinterturismVinterturism är en självklar industri i norr. Vår goda tillgång till vinter med snö möjliggör många attraktiva aktiviteter för den överväldigande majoriteten av jordens befolkning som inte har naturlig tillgång till detta. En etablerad global vinterindustri är alpin skidåkning.

Den alpina världsmarknaden domineras av Europa där den årliga aktiviteten uppgår till över 210 miljoner skiddagar. Intressant är att i Nordamerika uppgår motsvarande volym endast till ca 80 miljoner, dvs. en tredjedel

jämfört med Europa. I Norden uppgår den samlade alpinaktiviteten till knappt 20 miljoner skiddagar per år fördelat 9, 7 resp. 3 miljoner i Sverige, Norge resp. Finland.

Det kan i sammanhanget vara intressant notera att närmare 30 % av Åres skidbesökare är utländska turister varav två tredjedelar av dessa är från Norden. Mindre förväntat är kanske den omständigheten att faktiskt 4 % av alla skidåkardagar utförs av turister från Ryssland.

Svensk AlpinturismEn av de större aktörerna i Sverige är Skistar som bl.a. äger anläggningar i Sälen och ovan nämnda Åre. Deras årsomsättning närmar sig 2 miljarder kronor och anläggningsvärdena är i samma storleksordning. Antalet sysselsatta överstiger med god marginal 1 000 personer. Vi inser rätt snabbt att detta inte är fråga om något litet familjeföretag utan en industri som administreras inom ramen för ett börsnoterat bolag.

I vår landsända har vi ett flertal anlägg-ningar som drivs av lokala entreprenörer. Om än Strömma äger Hemavan/Tärna och Riksgränsen finns ett stort övrigt antal. Klassiska Abisko, Dundret, Svanstein, Kåbdalis, Nalovardo, Kittelfjäll, Storklinta, Bocksliden är några exempel samt till det ett flertal kustnära mindre anläggningar. Allt detta finns i de två nordligaste länen. Många av anläggningarna finns förhållandevis nära centrala infrastrukturer så som E4, flygplatser

och befintlig järnvägsräls.Med vår, av inlandsisen polerade, fjällvärld

kan vi erbjuda en mer öppen miljö än t.ex. alperna i Sydeuropa. Lämplig miljö för tur-skidåkning, fjällfiske, helikopterskidåkning, mm ovan trädgränsen finns i förvånansvärt stor utsträckning i vår region.

UtvecklingspotentialJag tror vi skulle öka attraktionen påtagligt för europeisk tursim. Såväl befintliga anläggning-ar som den betydande utbyggnadspotential som finns skulle självklart kunna ta hand om en större andel av den stora europeiska skid-turismen av vilken Sverige i dag bara utgör några få procentenheter. Men, avgörande för detta är självklart effektiv infrastruktur, dvs. att det går att ta sig hit inom rimlig tid och med tillräcklig bekvämlighet.

Vinterföret må vara bra i skid- och skoter-spår men E4ans staketavgränsade enkelspå-righet i norr och stambanans kapacitetsbrist är störande begränsningar. Självklart skulle en effektiv järnväg med direktkontakt till kontinenten långsiktigt förbättra förutsätt-ningarna för turismtransport till Norrland.

Bygg Norrbotniabanan.nu


63 pister, 29 liftar, 330 km längdskidspår, 410 km snöskoterspår. Längsta pist 3 km.

Hotell Ylläs Saaga är nära alla aktiviteter. Till skidcenter och gondol bara 200 m. Trivsamma hotellrum och rymliga lägenheter

nära hotell och skidcenter. A la carte restaurant Saaga Carte, Saaga Bistro, Saaga Buffet. Badanläggningen är öppen dagligen.

Massage, örtbubbelbad och torvbad samt kosmetologtjänster. 4 konferensutrymmen 2 - 150 personer.

www.yllassaaga.fi


Under 2010 noterade Norrlandsfonden utlåningsrekord i Norrbotten till följd av ökad investeringsvilja i alla branscher. Nu visar prognosen att det blir omfat-tande investeringar även under 2011.

Den starka konjunkturen medförde ett stort behov av kapital i norrbottniska företag under 2010. Norrlandsfonden, vars topplån finansierar företag i de fem norrlandslänen, lånade under året ut 108 miljoner kronor i norrbotten. Det är mer än dubbelt så mycket som under 2009 och faktiskt den största utlåningen någonsin under de femtio år som Norrlandsfonden verkat i regionen. Pengarna har skapat förutsättningar för investe-ringar och rörelsekapital på drygt 685 miljoner kronor i Norrbotten.

Främst handlar det om lån till expansion av olika slag, men också ett antal generationsskiftes-lån, där nya ägare kommer in och vill genomföra nysatsningar.

Tullsystem erövrar världenEn av de största IT-konsulterna i Norrbotten, Arctic Group AB, har genomfört omfattande produktutveckling avseende en mjukvara för tullmyndigheter världen runt, ArcticTariff.

– Inom affärsområdet tull har vi varit leve-rantörer av konsulttjänster åt svenska Tullverket sedan 1989, säger Anders Lundkvist VD för Arctic Group AB.

Utöver det har företaget stor erfarenhet av att arbeta med andra tullmyndigheter, främst i Europa och Asien.

– ArcticTariff är marknadsledande och har sålts till sex länder. Vi har tvåhundra länder som kan betraktas som potentiella kunder, säger Anders Lundkvist.

Mineral med unika egenskaperEtt annat företag som satsat på sina produkter under året är Kiruna Magnetit AB som bedriver förädling och bearbetning av det magnetiska mineralet magnetit. De framställer golvplattor, bänkskivor, kakelplattor, smycken och mycket annat baserat på det järnhaltiga mineralet.

– Den malm som finns i Kiruna är högklassig, rik magnetit som medger produktion av grova och finkorniga produkter. Magnetiterna från Kiruna har så hög järnhalt att polering ger ytor med metallglans, viket ger en känsla av styrka och egenskaper hos stål, säger VD Tony Kiiskinen.

Investeringar på hög nivåNorrlandsfonden, som deltagit i finansieringen

av ovan nämnda satsningar, menar att dessa är bra exempel på hur offensivt många företag satsat under året.

– Under 2010 ökade investe-ringsviljan i alla branscher, även om den mesta utlåningen har gått till industriföretagen. Vi ser också en tydlig ökning inom miljö- och energisektorn samt inom besöksnäringen, säger Lars-Olov Söderström, Norrlandsfondens VD.

Det finns just nu inga tecken som visar på en vi-kande trend i företagens investeringsvilja, tvärtom ser det ut att kunna bli minst lika omfattande investeringar under 2011.

– Vi räknar med att behovet av kapital fortsät-ter att vara högt. Om inget oförutsett negativt scenario uppstår i världsekonomin så tror vi att investeringarna ökar ytterligare inom de flesta branscher. Vi räknar därför med en fortsatt ökad utlåning till norrländska företag under 2011, avslutar Lars-Olov Söderström.

rekordstora investeringar i norrbottniska företag

Lars-Olov Söderström, Norrlandsfondens VD

NUITEQ’s VD Harry van der Veen till höger i bild tillsammans med Red Herrings ordförande Alex Vieux.

Skellefteåföretaget Natural User Inter-face Technologies AB (NUITEQ), känt för sin multitouch-mjukvara Snowflake Suite, tilldelades i natt det prestige-fyllda priset ”Red Herring 100 Global Award”. Utmärkelsen som ett av värl-dens 100 mest innovativa teknikföre-tag sållar företaget till ett fint sällskap. Bland tidigare finalister återfinns fram-gångsrika bolag som Google, eBay, Skype, Youtube och Yahoo!

Västerbotten fick en dos stjärnglans i natt under finalen av prestigefyllda Red Herring Global Award i Los Angeles, då Skellefteåföretaget NUITEQ hamnade på listan över världens 100 mest innovativa teknikföretag 2010.

– För innovativa teknikföretag är det som att få en Oscar. Att tidigare pristagare bestått av Google, Yahoo, Skype och Netscape säger en del om hur prestigefylld utmärkelsen är. Med denna trofé i fickan ser vi nu fram emot att säkra ytterli-gare riskkapital för att skynda på bolagets tillväxt, säger NUITEQ’s vd Harry van der Veen.

nUiteQ vinnare av red herring

100 global award

Red Herring 100 Global Award utgör kulmen av ett års arbete av redaktionen på Red Herring, som noggrant granskat och analyserat över 1 200 privatägda företag inom teknikbranschen från hela världen. De utvalda kandidaterna kommer från Europa, Nordamerika och Asien och har bedömts utifrån både kvantitativa och kvalitativa kriterier såsom exempelvis finansiell utveckling och teknisk innovation.

Enda svenska företag i finalenUnder 2010 blev NUITEQ nominerade till den

Europeiska versionen av tävlingen: Red Herring 100 Europe. Finalen ägde rum den 25-27 maj i Paris samma år och NUITEQ knep en plats på den åtråvärda listan tillsammans med nio andra svenska företag. Av dessa var det dock enbart Skellefteåföretaget som gick vidare till den globala finalen, Red Herring Global Awards, som ägde rum i Los Angeles 24-26 januari 2011.


Kalfjäll och fjällsjö runt knuten Slalombackar för hela familjenSpännande fiskePerfekta skoterleder, stort friområde för skoteråkningFina preparerade skidspår

Klimpfjäll0940-71180 [email protected] www.klimpfjall.se

Skoteruthyrning mm kontaktaMaskin & Fritid i Kultsjödalen070-3986539

Välkommen till Klimpfjäll!På hotellet lovar vi ett prisvärt mysigt boende med god mat!

Utbilda dig till maskinförareGrävmaskin, hjullastare, väghyvel och ett flertal andra kurser, se hemsida.

Utbildningarna hålls på flera norrländska orter, för företag, skolor och privatpersoner.

MaskinUtbildninG i norr, 0961-1000 60, 070-666 88 90, arjeploG

www.maskinutbildning.net

Konduktörsgatan 7, 981 34 KirunaTel: 0980-681 80 Fax: 0980-681 81

www.hotellkebne.com

Här är mötet i centrum


Under min uppväxt existerade inga mobiltelefoner. Inte heller hade vi några datorer eller läsplattor hemma. Visserligen hade vi

en vanlig analog telefon, ståendes på det mahognyfärgade telefonbordet i hallen, men det var sällan jag använde den när jag behövde komma i kontakt med mina vänner.

Oftast tog jag cykeln och trampade över till kompisen, knackade på dörren och frågade om hon eller han hade lust att hitta på något kul. Om ingen var hemma så letade man på fotbollsplanen eller vid hockeyrinken, för där fanns alltid någon att leka med.

Så är det inte idag. Nu måste man skicka ett sms och fråga vad den andre gör. Eller så skickar man ett meddelande via Facebook, MSN eller något annat så kallat socialt media. Mina barn är säkerligen inga undantag när det gäller sättet att kommunicera på, men ibland tycker jag att det är lite konstigt att man ofta inte vågar möta sina vänner fysiskt utan att först boka tid digitalt.

Och det här fenomenet gäller självklart inte bara våra barn. Om du inte finns på Facebook så finns du inte alls verkar en del tycka. Vi mailar våra arbetskollegor som sitter i rummet bredvid. Vi twittrar och håller koll på vad våra vänner gör och befinner sig via Linkedin och Gowalla. Och via nätets alla möjliga chattrum

och digitala mötesplatser berättar vi det mesta. Till och med hemligheter. Det vi inte vågar berätta direkt till en annan människa berättar vi på Internet. För hela världen.

Tanken med sociala medier är att det ska ge oss möjligheter till att vara sociala på Internet. Vi ska kunna delge och ta del av information. Chatta med kompisar, skratta åt roliga filmer och umgås via olika sociala nätverk. Möjlig-heterna är många och självklart ger det oss smarta vägar att möta gamla och nya vänner. Även i affärslivet ger sociala medier oss nyttor som vi inte hade tillgång till tidigare.

Men ibland kan jag tycka att det blir lite överdrivet. Vi behöver inte veta att den och den just nu dricker en kopp kaffe, sitter och väntar på en flygplats eller är på väg till bion. Vi tenderar till att allt mer bevaka vår omgivning istället för att själv delta på riktigt. Och har man en fråga skickar vi den hellre via sms eller mail istället för att ställa den öga mot öga. Jag tror att vi borde träna mer på att mötas i den verkliga världen, för det är väl genom möten som vi människor växer.

Så frågan om vi blir mer socialt kompe-tenta genom att använda sociala medier är ju egentligen lite komplicerad. Och att vara social är kanske inte samma sak som att ha social kompetens. I min värld betyder social kompetens förmågan att kunna kommunicera

med olika människor. Och det kan man bara träna upp genom egna erfarenheter. Genom fysiska möten med andra människor i olika situationer. Man måste kunna lyssna men också föra fram sina egna åsikter så att andra lyssnar. Men det handlar också om att kunna hantera förändringar och konflikter och medverka till bra lösningar.

Albert Mehrabian, amerikansk professor och psykolog med ämnet kommunikation som specialitet, menar att våra intryck vid möten bygger till 7 % på vad som sägs, 38 % på betoning och tonläge samt 55 % på an-siktsuttryck och kroppsspråk. Det sistnämnda är åtminstone svårt att använda sig av vid en kommunikation via Facebook.

Till sist undrar jag om det är någon som vet vart alla raderade mail tar vägen? Först hamnar de i papperskorgen. Så långt är jag med. Men när man sedan tömmer pappers-korgen så vette tusan vart de tar vägen? En av mina kollegor har alltid hävdat att gamla mail hamnar i Bert-Åke Vargs skägg. Men är det verkligen logiskt? Bert-Åke Varg är ju verklig och inte digital.

Får vi högre social kompetens tack vare sociala medier?

k R ö N I k A

PeTer PALmqvisT vd och Projektledare Favör reklambyråfavorreklambyra.se


Bra konferenslokaler, förstklassiga menyer och fartyg fyllda av upplevelser. Det är vad en konferenskryssning till Helsingfors eller Tallinn erbjuder. Ni får 2 kvällar ombord och en hel dag på destinationen. Utöver 6 timmars konferens står det er fritt att sätta ihop ert önskeprogram. Vill ni ha teambuilding på destinationen eller kanske en sightseeing? Vi paketerar efter era önskemål!

Möten, mat och nöjen i 40 timmar

– konferenskryssa till Tallinn och Helsingfors

www.tallinksilja.se 08-22 08 30Tallink Silja Butiken, Stora Torget, Sundsvall, 060-57 40 00

Pris per person. Gäller t o m 31.5 2011 utvalda avgångar, begränsat antal platser, undantag för specialkryssningar.

Konferenskryssning Tallinn fr 1529:– Helsingfors 1557:–Ingår: båtresa, del i B2-hytt, 6 timmar konferens inkl kaffepaus, 2 frukostar, smörgåsbord inkl dryck, 3-rätters à la carte- meny exkl dryck.

Vinterparadiset LeviSkoteruthyrning SkotersafarisVinterbadBastuRestaurang Riihi

Tillbringa en trevlig semester i Levi centrum.Högklassiga lägenheter med bastu, lämpliga boenden för alla.

Boende, safaris, skoteruthyrning, måltider, möten.

Försäljning och uthyrning av högkvalitativa stugor i Levi, Finland. Kontakta oss!

För mer information: www.krt.fi

Tel +358 (0) 400 39 41 82 [email protected], www.immelkartano.fi

Tel +358 (0) 401 846 836 [email protected], www.levi-moonlight.fi

KRT-Yhtiöt Oy LKVKRT-Companies Ltd

Keskuskuja 3BFI-99130 Sirkka - Levi

Tel. +358 (0)400 155 120Fax. +358 (0)16 537 [email protected], www.krt.fi

Hotell Pellonhovi är ett familjeägt hotell i finska Tornedalen. Hotellet har totalt 80 rum och en boendekapacitet för cirka 200 personer.

Rum finns att tillgå för alltifrån 1-5 personer. Badrum med dusch, TV och radio finns i samtliga rum. I tre av rum-men finns dessutom egen bastu. Hotellgästerna har även tillgång till en swimmingpool.

Restaurangen erbjuder dagligen lunchbuffér och på kvällstid erbjuder köket läckra à la carte menyer.

Fest! Vi ordnar allehanda fester med möjlighet till programutbud allt efter kundens önskemål.

Konferens! På hotellet finns 5 stycken 10-personers konferensrum samt auditorium för 185 personer. I konferensanläggningen tillhanda-hålls bl.a TV, video och blädderblock. Tillgång finns även till en bärbar dator , data- och OH-projektor samt ett trådlöst nätverk. Allt efter behov och önskemål erbjuds gästerna kaffe, lunch- och middagar.

Välkommen! Ni är hjärtligt välkomna till Pello och Pellonhovi för att njuta av lugnet och friden i en samisk atmosfär.

Hotell PellonhoviKunnantie 2, 957 00 PelloTelefon: +358 16 513 911

[email protected]

HOTELL- OCH RESTAURANGVERKSAMHET ALLTSEDAN 198212 NÄR INGSL IV I NORR februar i 2011

Skadeståndsansvar för vårdnadshavare – Ett utökat ansvar

k R ö N I k A

PeTer HeTTA Advokatbyrån Kaiding

Har du kontroll på vad dina barn och ungdomar gör på sin fritid? Nu har risken för att föräldrar blir skadeståndsskyldiga för sitt barns

brottsliga handlingar ökat. Du kanske tänker att ”det berör inte mig eftersom mitt barn inte är kriminellt”. Du har säkert rätt men det finns alltid en risk att aldrig så välartade barn kan begå misstag som är straffsanktionerade, misstag som kan leda till skadeståndsskyldig-het.

De flesta känner till att barn blir straff-myndiga vid 15-års ålder. En del känner också sedan tidigare till att föräldrar kan bli skadeståndsskyldiga för sina barns handlingar, men att detta förutsätter att barnets vård-nadshavare varit oaktsam genom att inte vidta lämpliga åtgärder för att hindra barnet från att orsaka skada för annan. Vårdnadshavaren måste själv ha varit vårdslös i sin tillsyn över barnet. I praktiken har risken för skadestånds-skyldighet varit liten.

Mindre känt är att vi sedan den 1 september 2010 har en ny lagstiftning som skärper vård-nadshavares skadeståndsansvar för barn och ungdomars brottsliga handlingar. Tidigare har föräldrarna inte varit ansvariga för sina barns eventuella skadeståndsskyldighet i anledning a brott. Lagstiftaren har emellertid ansett det angeläget att tydliggöra att det är föräldrarna som bär huvudansvaret för sina barn och ungdomar, något som lagstiftaren hoppas skall leda till en minskning av den s k ungdomsbrottsligheten.

En förälder som har vårdnaden om ett barn ska enligt den nya lagstiftningen ersätta

personskada eller sakskada som barn vållat genom brott och skada pga. att barnet kränkt någon annan genom sin brotts¬liga gärning (s.k. kränkningsersättning). Värt att notera är att den som inte är straffmyndig ändå kan anses ha begått ett brott och därigenom bli skadeståndsskyldig.

Skadeståndsansvaret för föräldern förutsät-ter inte någon egen oaktsamhet. Är barnet skadeståndsskyldigt blir föräldern det om det inte finns skäl för jämkning, dvs. minskning av skadeståndsbeloppet av någon anledning. Förälderns ansvar är för varje skadehändelse begrän¬sat till 1/5 av det vid skadetillfället gällande prisbasbeloppet, idag 8 560 kr. Finns det två föräldrar som är vårdnadshavare gäller begränsningen för dem gemensamt. Har en av två vårdnadshavande föräldrar betalat skadestånd för barnets brottsliga handling har den som betalat rätt att kräva den andra föräldern på dennes del.

Ansvarsbegränsningen till beloppet avser endast förälderns skyldighet att ersätta angivna typer av skador. Detta betyder att begränsningen inte gäller skadelidandes krav på ränta eller ersättning för rättegångskostna-der. Sådana poster kan således tillkomma.

Om förälder pga. bristande tillsyn gjort sig skyldig till egen vårdslöshet och därigenom är ansvarig för barnets skadevållande gär¬ning, gäller som tidigare ett beloppsmässigt obe-gränsat ansvar för den vårdslöse föräldern.

Skadeståndsskyldigheten för barn och föräldrar är solidariskt, men det innebär inte att barnet, om han eller hon har betalat

skadeståndet, kan kräva föräldern på dennes del av skadeståndet. För barnet gäller inte heller den beloppsbegränsning till en 1/5 av det gällande prisbasbeloppet som gäller för vårdnadshavarna.

Ersättningsskyldigheten för en förälder kan sättas ned eller helt bortfalla om det skulle vara oskäligt att föräldern ska betala skade-stånd med hänsyn till förälderns förhållande till barnet eller de särskilda åt¬gärder en förälder vidtagit för att förhindra att barnet begår brott. Bestämmelsen tar sikte på fall där föräldern och barnet inte har någon kontakt med varandra och där föräldern saknar möjlighet att följa barnets liv och vidta åtgärder för att hindra att barnet begår brott. En annan situation där föräldern kan slippa skadeståndsansvar är då föräldern i samråd med sociala myndigheter eller andra gjort allt vad denne kunnat för att förhindra att barnet begår brott eller fortsätter att begå brott men att ansträngningarna inte gett resultat.

Lagstiftningen har ett vällovligt syfte och det finns nu liksom tidigare många goda skäl för föräldrar att hålla reda på vad deras barn gör på fritiden. Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar ger dem ytterligare en anledning att engagera sig i sina barn. Det utökade ska-deståndsansvaret kan i vart fall vara ytterligare ett argument för den kontroll som barnen ibland motsätter sig.



VI TÄCKER OCH SKYDDAR DIG

Vi har lösningar för den lilla och stora festen!

www.renthall.se www.arctichall.seLärlingsgatan 20 | 904 22 UMEÅ | Tel: 090-142560 Lärlingsgatan 20 | 904 22 UMEÅ | Tel: 090-142560

Vi har förutom eventhallar en mängd andra produkter: Stora och små scener, golv, bänkset, dörrpartier, fönsterväggar, belysning, toaletter, staket, värme mm.

PARTYTÄLTUpp till 60 personer.

TOPPTÄLTUpp till 25 personer.

EVENEMANGSTÄLT60 personer eller fler.

Den flexibla lösningen för lagerhållning!

LKAB, KIRUNAVi levererade 80 st lagerhallar till ett

byggprojekt som varade i 3 år.

LAGERHALLAR Behöver ni en hall som smälter in bra i den

aktuella miljön? Vi har lösningen!

All Inclusive KonferensNu slipper du fundera på detaljerna. Boka en allinclusive-konferens hos oss så ingår allt du behöver.- 2 dagars konferens inklusive lokal.- Fruktkorg.- 4 x Fika.- 2 x Lunch.- 2-rätters middagsbuffé inkl. ett glas vin eller alkoholfritt alternativ.- Bastu och Relax.- Gym eller guidad historisk vandring ca en timme.- Logi en natt, del i dubbelrum.

1.595:-per person exkl.moms.

Belonasvängen 2b, 941 52 Piteå, 0911 77950, [email protected], www.furunasethotell.se

En magisk värld bland talltopparnaHit till en magisk värld bland talltopparna i Harads mellan Boden och Jokkmokk vallfärdar människor från när och fjärran för att se något fantastiskt, udda och såväl galet som lekfullt genialiskt. Treehotel erbjuder rum bland träd-topparna; ett fågelbo, en spegelkub, en kabin, en bastu och en röd stuga som kallas för the Blue cone och snart landar ett UFO här... Läs reportaget som följer på mittuppslaget!

Ja vad tror ni, här kan man väl sätta sig en stund och njuta av tystnaden, utsikten och en god bok?

Foto: BJörn Palovaara

NÄR INGSL IV I NORR f ebruar i 2011 17

TEXT & FoTo: BjöRN PALoVAARA

Det är en besynnerlig syn som möter en där i Harads tallskogar. Å ena sidan alldeles galet utflippat å andra sidan alldeles galet underbart... och sådär lite galet magiskt. Det gäller att titta långt utanför de gängse ramarna för att inse att kon-ceptet helt enkelt är fantasifullt genialt. – Men nog har vi funderat mer än en gång vad det egentligen är som får världspressen att uppmärksamma oss, säger Britta Jonsson Lindvall i familje-företaget Treehotel AB.

Nog har Britta Jonsson Lindvall och maken Kent verkligen satt det lilla samhället Harads utanför Boden på världskartan med sitt koncepthotell

Treehotel. Ända sedan i fjol somras när portarna till de designade trädkojorna öppnade har män-niskor, journalister, fotografer, resebyråagenter och reklammänniskor vallfärdat till Harads.

– Vid invigningen var det ett inslag på CNN, toppnyheten var oljekatastrofen i USA, därefter kom vi med som tvåa i sändningen med ett fem minuter långt inslag som sedan följdes av USAs president Obama. Kent var uppkopplad via Skype och intervjuades i direktsändningen, därefter har bland många andra BBC, Reuters, Financial Magazine haft reportage om oss, berättar Britta.

Media från hela världenTittar man på pressklippen på Treehotels hemsida är det en lång lista med tidningar och teve från hela världen.

Och när jag från, i sammanhanget lilla,

Näringsliv i Norr besöker Treehotel är samtidigt reportageteam från Spanien och Italien också på plats och även om de är vana resejournalister som förmodligen besökt många av alla världens hörn fanns det något förtrollat i deras blickar.

– Vi har numera en heltidstjänst med press-kontakter som dottern Sofia ansvarar för, men vi växlar uppgiften mellan varandra. Vi har 2-3 reportageteam varje vecka. Förutom nyhetsmedia så har vi även haft besök av Armani och BMW som velat fotografera sina produkter på plats här vid trädkojorna.

Fröet som slog rot– Vi har låtit räkna på värdet av all uppmärksam-het i press i världen och det beräknas vara värt omkring hundra miljoner kronor i marknadsfö-ringsvärde, berättar Britta.

Lekfullt, galet och genialiskt bland trädtopparnaBritta Jonsson Lindvall med rummet spegelkuben i bakgrunden. Hon berättar att bakom projektet ligger mycket glädje och många glada skratt. Det är någonting med skogarna kring Harads.


Britta driver även Brittas pensionat sedan 7 år tillbaka intill väg 97 i Harads och har faktiskt några vanliga rum också. Det var för några år sedan som idén om trädkojor växte fram.

Filmen Trädälskaren kan nog sägas vara fröet som fick konceptet att slå rot. Till filmen byggdes en trädkoja i skogen ungefär 8 km upp i skogen.

– En mysig koja på ett vackert ställe tyckte jag som efter filminspelningarna ville hyra den till våra gäster. Vi fick många positiva omdömen av gästerna men det var lite besvärligt att ta sig dit så idén började växa fram att bygga något liknande närmare pensionatet. Samtidigt var Kent ute med en grupp arkitekter på en fiskresa som han arrangerade och när idén presenterades blev de eld och lågor och satte igång att skissa direkt vid hemkomst.

Britta har även en arkitektur och designut-

bildning inom turism så det var klart redan på förhand att ska det byggas trädkojor så måste det vara duktiga arkitekter som ritar kojorna. Som vågar göra något extra. Under 2008-2009 började förstudier och ritningar att ta form.

Kändes rätt i maggropen– Det kändes i maggropen att det här ska vi göra. Från beslut att köra i april 2010 byggdes de första fyra trädkojorna samt bastun under våren och fram till invigningen den 17 juli 2010 var det klart. Sen bara hände det... Det gick otroligt snabbt och ska också sägas att det har varit mycket glädje och många glada skratt i projektet.

Under året kommer även två trädkojor att byg-gas, det talas bland annat om en koja som ser ut som ett UFO. Närmast ska parkeringen utökas samt servicehus och butik byggas. Vidare under

2011 ska Sveriges ambassad i Washington ha en utställning på House of Sweden där Treehotel kommer att finnas med. Det är många bollar i luften. Britta nämner att många beslut är svåra att ta själva.

– Vi skyndar långsamt. Det är svårt att ta snabba beslut hur vi ska göra i vissa frågor som uppstår, det finns t.ex efterfrågan på franchising utomlands med vårat koncept och varumärket Treehotel som ju vuxit sig starkt.

Stor hjälp från kommunenBritta lyfter gärna fram Bodens kommun som en aktivt hjälpande hand i många frågor.

– Vi har fått otrolig backup av Bodens kom-mun, Boden turism och näringslivschefen Jeanette Nilsson. De har bland mycket annat underlättat kontakter och bistått med kunskap.

Lekfullt, galet och genialiskt bland trädtopparna

Här kan man bo i ett fågelbo!

Bastu och relax.

Den klarröda stugan syns på håll från stigen som ringlar sig upp från Brittas pensionat.

Brittas pensionat.

En av många fotografer bland talltopparna. Hoppsan... det är ju jag.

Sängloft i The Blue cone. Mysigt ombonat i The Cabin med utsikt.

Spegelkuben, glaset är behandlad med UV så att fåglar ej ska flyga in i glaset.

The Blue cone är varken blå eller kon-formad... Men handikappanpassad.

I The Cabin blir man ett med träden.

Britta Jonsson Lindvall med rummet spegelkuben i bakgrunden. Hon berättar att bakom projektet ligger mycket glädje och många glada skratt. Det är någonting med skogarna kring Harads.


FAKTA/EILERT ISAKSSON

Namn: Eilert Isaksson

Familj: Fru, tre vuxna barn, fyra barnbarn

Född: Masugnsbyn, Bor: Kiruna sedan 1979

Företag: En av 25 delägare i Länia Före-tagsförmedling AB i Sverige samt ägare av Kiruna Ekonomitjänst AB

Utbildning: Civilekonom vid Umeå Univer-sitet

Aktuell: Ordförande i Företagarna Norrbot-ten. Ordförande i Företagarna Kiruna. Ordfö-rande i Länia Företagsförmedling AB.

Om någon hade talat om för Sveriges småföretagare i mitten av 1980-talet att de skulle komma att bli beroende av megabyte, fiberkablar och W-LAN

för att kunna göra affärer, hade de trott att det rörde sig om science fiction. Men i takt med den mycket snabba teknikutvecklingen och ökande internationaliseringen blir företagens närvaro på internet alltmer vardaglig. Affärskontakterna blir mer och mer internationella, och för att hålla kontakten blir en egen webbsida, eller åtminstone tillgång till e-post, ett måste.

Marknadsför sig via nätetDetta visas med all tydlighet av en ny rapport från Företagarna som bygger på ca 4200 intervjuer med småföretag (1-49 anställda). Nästan alla svenska småföretag (96 procent) använder internet. Den vanligaste användningen är e-post (88 procent). Cirka 60 procent marknadsför sig via nätet och vart fjärde småföretag (24 procent) har en webbshop. Man kan alltså verkligen säga att Internet har gått från att vara science fiction till en självklarhet. På bara 20 år har IT blivit en basteknologi som i grunden genomsyrar och förändrar företagandets möjligheter.

Vart tionde företag får redan mer än halva omsättningen via nätet. Lite hårddraget kan man säga att det är effektivare för små företag att ha en hemsida än att hyra lokal. Hemsidan kan både ge en identitet och locka kunder utan att företagaren är på plats.

Stora skillnader i landetGivetvis finns det rätt stora skillnader mellan de olika länen i Sverige. Det kan bero på företags-strukturen, på vilka branscher som väger tungt eller på hur bra infrastrukturen på datasidan är. Generellt sett ser det riktigt bra ut i Norrbot-

ten. Här är det 99% av företagen som säger att de använder internet. Länet är därmed delad tvåa i Sverige tillsammans med Stockholm och Södermanland. I ettan Östergötland har samtliga svarande företag uppgett att de använder Internet.

Däremot är det lite färre av Norrbottenföreta-gen som får åtminstone hälften av sin omsättning via nätet. I riket är denna andel ca 10%, men i Norrbotten ca 5%. Vad kan då det bero på? En viktig förklaring till detta är förmodligen att Norrbotten är industritungt, och att industriföre-

tagen generellt har mindre omsättning via nätet än tjänsteföretagen. Det är ganska naturligt att det är så eftersom tjänsteföretag i vissa branscher, t ex hotell, transporter och vissa typer av detalj-handel har bokning och betalning via nätet, och därmed kan generera stora delar av sina intäkter den vägen. För industrin är det oftare längre leverantörs-köpar-relationer som gäller.

Bara början...Men internet är inte bara bra för marknadsföring

Internet – från science fiction till möjlighet för småföretagen

Handel via Internet. Science fiction? Nej inte nu längre och vi är ändå bara i början...


Under 2010 registrerades 1165 nya företag i Norrbotten. En ökning med nästan 25% jämfört med föregående år. Det är mycket intressanta siffror och

samtidigt en bekräftelse på vad vi inom Företa-garna har känt under senaste åren. Trenden är i alla fall helt klart belagd.

För några år sedan gjordes en undersökning bland gymnasieeleverna kring intresset för att bli företagare. Den undersökningen redovisade en ändrad attityd i Norrbotten avseende företagan-det. Nästan 50% av de tillfrågade kunde tänka sig att bli företagare. Kanske det har varit en bidragande orsak till alla nyetableringar. Från Ar-betsförmedlingens statistik kan vi utläsa att under 2010 beviljades ca 400 starta eget bidrag. Bra bevis på det ökade intresset för att driva företag.

Länet har tappat många invånare, därför är det av högsta vikt att företagsamheten utvecklas. Företagen skapar sysselsättningen medans det offentliga ska bygga infrastrukturen och i allra högsta grad kratta manegen för utvecklingsmöj-ligheterna. Där ser vi ökat intresse från såväl kommuner, landsting och länsstyrelse. Men

fortfarande behövs mycket mer offensiva åtgärder för att länet ska bli så attraktivt som möjligt. Allt från kommunikationer till ”puls” behövs i länet.

RUT har kommit för att stanna. Snabbt ökar

antalet företag inom RUT-sektorn, likaså antalet sysselsatta. Med största sannolikhet kommer den trenden att hålla i sig. Vi presenterade en rapport som visar att RUT- och ROT-avdragen har blivit en succé som gett minst 24 000 nya, vita jobb under 2010. Företagarna har länge och idogt kämpat för att övertyga politikerna om nyttan med de båda bidragen. Nu fick vi ännu mer muskler till våra argument, det ger oss kraft att envist fortsätta uppvakta politikerna med förslag på utökningar av avdragen. Förslag som i slutän-dan kommer att gynna både dig som medlem och samhället i stort.

Glädjande siffror kan vi också se i att antalet medlemmar i Företagarna stadigt ökar, vi är en bra bit över 70 000 medlemsföretag idag. Glädjande är också vilket engagemang som finns runt om i länet bland våra lokalföreningar. Det genomförs många intressanta medlemsträffar.

Frukostmöten, seminarier, galakvällar, lunchträf-far, utbildningar mm allt i syfte att skapa förut-sättningar för nätverksbyggande och utveckling. Från Regionen anordnade vi i januari en mycket uppskattat träff i samarbete med Swedbank och Luleå Hockey. Nästan 200 företagare från hela länet mötte upp för att träffa varandra under trevliga former samtidigt som vi unisont stöttade Luleå Hockey fram till en hemmaseger!

Avslutningsvis vill jag ge er alla en liten varning. Gå gärna in på bolagsverkets hem-sida och kolla av ert företags uppgifter. För ett par veckor sedan höll en Gällivare-företagare nästan på att förlora sitt företag genom att skurkar för-sökte kapa det genom falska bolagsstämmo-protokoll mm.

Ökat företagande i Norrbotten!

KJeLL HJeLmregionchef Företagarna norrbotten

och försäljning. En annan viktig användning av nätet är för att lämna uppgifter till myndighe-terna. Tre av fyra företag i norrbotten använder internet för uppgiftslämnande. Denna andel är högst i landet och betydligt högre än genomsnit-tet för riket som är 64%.

Det är faktiskt lika många småföretag i Sverige och i Norrbotten som använder internet som de större företagen och Sverige ligger på en hedrande fjärdeplats i Europa när det gäller beställningar via internet. Men detta är ändå bara början och det är viktigt att minska trösklar och underlätta fortsatt utveckling. Inte minst för landsbygdsföretagen och för företag med små lokala marknader är Internet en enorm potential. Tillgång till internet och säkra rutiner för e-handel kan alltså ge företagare tillgång till nya marknader, som i princip varit stängda för dem tidigare. De kan, eller kommer åtminstone i framtiden kunna, exempelvis på elektronisk väg delta i offentlig upphandling i andra länder på helt nya sätt.

Effektivare inköp och administrationVidare kan företagen få nya möjligheter till ökat förädlingsvärde genom att både få och ge bättre service via internet. Inköpen skulle kunna effektiviseras ytterligare – fortfarande uppger ”bara” knappt hälften av företagarna i Norrbot-ten, 44%, att de sköter inköp på webben. Även här kan snabba och smidiga lösningar minska tiden för administration och ge företagarna

tillfälle att utveckla det de brinner för och är bra på – affärsidén. De kan få tid att marknadsföra sig på bättre sätt, ägna sig åt expansionsplaner eller kanske hitta ny personal.

Bristande kompetens och säkerhetMen självfallet finns det samtidigt hinder och problem. Bristande IT-kompetens och säkerhetsrisker är de viktigaste hindren för en ökad internetanvändning. Den största gruppen, 41 procent, uppger att de inte har något behov av ökad internetanvändning i företaget. Av de som ser behov av ökad internetanvändning ser drygt vart tredje företag inga hinder för detta (22 procent av samtliga).

Av de som ser hinder är spam och säkerhets-risker vanligast (19 respektive 13%). En lika stor andel (13%) anger också den långsamma uppkopplingen som det största problemet. En intressant sak som skiljer Norrbotten från Sverige i övrigt är att ”bara” 11% anger bristande IT-kompetens som hinder, jämfört med 16% i Sverige som helhet. Man kan fundera på om det hänger samman med bättre internutbildning i företagen, med bättre IT-utbildning i skolan i länet eller på något annat?

Viktigt med bredband i världsklassHöga kostnader är inte ett så stort problem för företagen. Det anges av 8% av företagen i Norrbotten. En förklaring till detta kan vara den hårda konkurrensen och prispressen mellan landets internetoperatörer – om man tycker

att internetabonnemanget är för dyrt, finns det många alternativ att välja bland. Även i de fall då man med kostnader menar investerings-, program- eller uppgraderingskostnader kan man anta att snabbt fallande priser och tuff konkurrens bidrar till att kostnaderna inte uppfattas som något större problem.

Vilka policyslutsatser kan man dra av rapporten? En första viktig slutsats är att Sverige är en

liten hemmamarknad beroende av öppenhet mot omvärlden. Därför är det viktigt att regeringen driver på för enkelhet och harmonisering inom EU så att hemmamarknaden vidgas.

En andra är att i takt med att IT-användningen blir allt viktigare för många svenska företag, blir regeringens ambitioner om bredband i världsklass viktiga. Till år 2020 är målsättningen att minst 90 procent av alla företag och hushåll ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Särskilda satsningar görs också för att stärka bredbands-tillgången i glesbygdsområden. Det är viktigt att höga ambitioner följs av faktiska framsteg. En utbyggd och väl fungerande infrastruktur för bredband behövs för att tillvarata småföretagens möjligheter att växa och därmed skapa fler jobb.

eiLerT isAKssOn Ordförande Företagarna norrbotten



Vinterkul och äventyr vart du än vänder dig

I Västerbotten finns äventyret var du än vänder dig. På skidor nerför hisnande backar och längs böljan-de dalar eller bakom hundspann över mäktiga fjäll. Med pimpel-spöet i hand på en isblank sjö eller flygandes fram över vintervita landskap på skoter.

Den vilda fjällnaturen skapar möjligheter för upplevelser som passar små som stora äventyrare. Skid- och snowboardåkare har ett digert utbud att välja mellan, från stadsnära backar till livliga skidorter i fjällen. Tärnaby och Hemavan är kända som hemtrakterna för alpina världsstjärnor som Ingemar Stenmark, Stig Strand, Anja Pärson och Jens Byggmark.

Familjevänliga backarDe familjevänliga backarna är många och med varierande svårighetsgrader på nedfarterna. Skid- och snowboardskolor finns på de flesta orter, från mysiga fjällbyar som Ammarnäs och Borgafjäll till Bygd-siljum i inlandet. Den som är på jakt efter adrenalinkickar styr kosan mot offpist-meckat Kittelfjäll, där man kan utmana sin skicklighet i raviner och skog, på kalfjäll och i korridorer eller prova på heliski.

Avkopplande turåkningÄven utanför skidbackarna bäddar vinter-naturen för spännande aktiviteter. Åker du hellre på längden är möjligheterna näst intill obegränsade. Mil efter mil med välskötta skidspår erbjuder åkning i både fjäll- och skogsmiljö, långt från tätorternas brus. Du kan också ta skotern ut i skog och mark och besöka något av de populära skotercaféerna. Här finns många mil av preparerade leder.

Islandshäst på fjälletLockas du av andra typer av hästkrafter kan du möta de öppna vidderna från ryggen på en islandshäst. Prova på den karakteristiska gångarten tölt och lyssna till snöns knar-rande under hästarnas hovar. Eller varför inte njuta av vildmarken under en tyst och fartfylld tur med hundspann. Utforska samernas och nybyggarnas gamla jaktmarker och lär dig snara en ripa och tillaga din fångst på äkta västerbottniskt vis.

Artikel publicerad i samarbete med Västerbotten Turism. Läs mer om Västerbottens sevärdheter och besöksmål på www.vasterbotten.net. Här hittar du ett attraktivt utbud av resepaket. Foto: Magnus Ström, Västerbotten Turism bildarkiv.


Snöslottet i Kemi är som taget ur en vintersaga, ståtlig och imponerande samt full av kristallklara is- och snö-skulpturer.Vad man kan göra med snö och is an-nat än att skotta och svära är kanske inte självklart för en norrlänning en vargavinter som denna. Men ett besök på LumiLinna snöslott i Kemi fick mig - en norrlänning med rötterna nerbäd-dade i den tornedalska snöhögen att lyfta på ögonbrynen.

Varje år sedan 1996 har snöslottet återuppstått och varje vår smälter det bort igen. Årets snöslott började byggas i december och öppnades sista helgen i januari. Varje år förnyas slottet med olika teman. I år är temat serie- och sagofigurer och här har Batman fått en egen Bat cave smyckad i is och med imponerande isskulpturer och ljusspel.

Som dödskallegrottanAndra tecknade favoriter som The Simpsons, Tintin, Katten Gustaf och älgen Hälge är några i den imponerande utställningen. Själva entrén

är tagen från Fantomens dödskallegrotta och Mumintrollen har en framträdande plats vid en utescen som även den är byggd i snö och is.

2000 lastbilslass med snöSnön tillverkas på plats med vatten från Botten-vikens vatten eftersom det blir bättre kvalitet på snön då. Isblock hämtas också upp ur Bottenvi-ken till skulpturerna. Till att bygga snöslottet går enorma mängder snö, 21000 kubikmeter snö eller motsvarande över 2000 lastbilslass. 200 kubikme-ter is till skulpturer och isbord hämtades upp ur havet. Själva området är ca 5000 kvadratmeter stort, vallarna runt slottet är 4 meter höga och 1,5 meter tjocka - runt hela slottet är det en ca 500 meter lång murvall.

Längst in i snöslottet finns 18 hotellrum, en svit och två konferens- grupprum. Hotellrummen är även dessa byggda i snö och utsmyckade med is-skulpturer. Här kan man sova i fem minusgrader på fårfällarna och i sovsäck. Friskt och härligt lär det vara och ljussättningen är i alla fall värmande.

Här finns också ett kapell med hundra platser och det är populärt att gifta sig här. Varje år blir ett 20-25-tal par äkta makar i det ekumeniska Snökapellet och kan tillbringa bröllopsnatten i

en snösvit. I restaurangen är självklart borden av is och bänkar med värmande renfällar på. 150 matgäster ryms i de fyra olika kabinetten. Temperaturen är även här 5 minusgrader så det är säkrast att vara rejält klädd till bords om man annars inte tar något värmande eller stärkande innanför västen.

Långväga gästerSnöhotellsgästerna kan värma sig med bastubad - men det funkar förstås inte inne i snöslottet, i alla fall inte en äkta finsk bastu, men det finns bastu i nära anslutning till snöslottet.

Gästerna kommer från hela världen för att uppleva snöslottet - under mitt besök en tisdag i början av februari hördes tungomål på japanska, franska och engelska. Hitlockade av världens största snöslott och kanske för en tur med den finska isbrytaren Sampo som numera tjänstgör som upplevelseisbrytare till iskryssningar från Kemi och ut i Bottenvikens tjocka islager. Det är även många lokala familjer som besöker snöslot-tet och här finns aktiviteter riktat till barn med pulkbacke inne på slottsgården samt underhåll-ning av de två dansande snöbollarna, Arttu och Terttu.

TEXT & FoTo: BjöRN PALoVAARA

Som taget ur en vintersaga

Spindelmannen.

Ett av de 18 hotellrummen i is och snö.

Fyra meter höga vallar omgärdar slottet.

Arttu och Terttu, de två dansande snöbollarna är maskotar på Snöslottet.

Dukat i restaurangen med bord hämtade från Bottenviken.

Batman eller Läderlappen som han hette på 80-talet har fått en egen Bat cave med alla skurkar på plats men även de nedfrysta. Mycket detaljrikt.


Företagarna i Norrbotten var tillsam-mans med Swedbank matchvärd när Luleå Hockey mötte Färjestad i mitten av januari. – Det var ett mycket trevligt och lyckat arrangemang där ett 150-tal små-företagare fick möjligheter att under trevliga former skapa kontakter som förhoppningsvis leder till nya samar-bets- och affärsmöjligheter, utvärderar Eilert Isaksson, Företagarnas styrelse-ordförande i länet.

Företagarnas gäster samlades några timmar innan avslag för att informeras och avnjuta en god lunchbuffé. Förutom ett kort inledningsanförande av Företagarnas regionchef Kjell Hjelm fick gästerna information om bank- och kapitalför-

valtning av Jörgen Pucher, Swedbank. Företagarna samverkade den här aftonen med

Swedbank som matchvärd. Efter matchvärdarnas information

var det Luleå Hockeys tur att berätta om föreningen och eftermiddagens drabbning mot Färjestad.

Sportchefen Lars ”Osten” Bergström började med att hälsa länets småföretagare välkomna till Coop Arena och fortsatte med att jämföra Luleå Hockey med ”ljuset från norr”.

– På sommaren har vi midnattssolen och under den mörka vintern är det Luleå Hockey som lyser upp tillvaron för många. Vi som jobbar i fören-ingen blir ständigt påminda om vilket intresse det finns för vad vi gör och hur viktigt vi norrbott-

ningar tycker det är att vi har ett hockeylag i högsta serien. Jag kan lova att vi gör allt vad vi

kan för att laget ska behålla sin plats i Elitserien men även att nå nya framgångar.

Konkurrensen är stentuff, bedyrade han.

Alla andra lag vill komma före Luleå Hockey. En unik förening

Han poängterade också att Luleå Hockey inte är en Luleåangelägenhet, det är i allra

högsta grad en länsangelägenhet, och han tackade näringslivet för det starka stöd som föreningen har fått genom åren och hoppades att stödet snarare ska stärkas än avmattas de kommande åren.

– Vi behöver näringslivet som samarbetspartner

TEXT & FoTo: REINHoLD ANDEFoRS

Företagarna och Swedbank hejade fram Luleå Hockey till seger mot Färjestad

Företagarnas regionchef Kjell Hjelm och det regionala servicebolagets ordförande Eilert Isaksson tillsam-mans med tränaren Jonas Rönnqvist och sportchefen Lars ”Osten” Bergström.


och vi värdesätter allt stöd och varenda krona som vi kan få. Luleå Hockey är en unik förening på det sättet att vi sedan vi kvalade oss in i hockeyns finrum har lyckats hålla oss kvar. Det är vi ensam om och här vill vi vara kvar.

När Luleå Hockey blev klart för Elitserien våren 1984 var ”Osten” en av de historiska spelarna i laget och när föreningen säsongen 1995/96 tog sin hittills enda SM-seger var han firad guldträ-nare tillsammans med Tomas Bäckström. Luleå Hockey spelar nu sin 27e säsong i Elitserien och har varit i SM-final tre gånger (1993, 1996 och 1997).

Förhoppningsfull tränareEfter ”Osten” tog tränaren Jonas Rönnqvist över mikrofonen och han berättade om den förestående matchen som avslutade Företagarnas arrangemang.

– Vi ställer ett starkt lag på skridskorna, lovade han men han hade tvingats ställa passningsgeniet Niklas Olausson vid sidan om planen. Han kom till lagets samling med yrsel, kanske efter en liten hjärnskakaning, och efter inrådan av matchläka-ren avstod han från matchen.

Kalixbördige Jonas Rönnqvist kom tillbaka till föreningen inför årets säsong efter två framgångs-rika år som tränare för Uppsalalaget Almtuna. Därföre var han i två sejourer elitspelare i Luleå Hockey och proffs utomlands.

Följ ränteutvecklingenFöretagsgästerna tackade för informationen och önskade laget lycka till inför matchen.

Företagarnas regionchef Kjell Hjelm och det regionala servicebolagets ordförande Eilert Isaks-son tillsammans med tränaren Jonas Rönnqvist och sportchefen Lars ”Osten” Bergström.

Kapitalförvaltaren Jörgen Pucher koncentrerade sin information kring ränteutvecklingen och valutasituationen.

– Det är klokt för alla företagare att ha koll på räntorna, speciellt om man redan idag har dyra lån eller är i färd med att investera. Riksbanken har aviserat att styrräntorna kan komma att stiga och mycket pekar på att så blir fallet. Sverige har idag en stark valuta gentemot omvärlden och då ökar risken för inflation om räntorna är för låga.

Vi får med andra ord räkna med att det blir dyrare att låna framöver.

– Och så är det viktigt att företagare som handlar med utlandet följer valutasituationen. Exporterar man i euro blir det tuffare i takt med att kronans värde stiger i förhållande till euron. Om man däremot importerar i dollar eller euro är man i dagsläget en vinnare. >>

Samverkanspartnern Swedbank marknadsförde paketlösningen Bättre affärer och informerade om skill-naden att vara privatkund eller nyckelkund, två erbjudanden som kan förbättra lönsamheten och göra det lättare att överblicka ekonomin. Från vänster ser vi Ulla Jansson, Ingrid Söderberg, Erik Lidhammar och Kai Soini.

Eva Quist marknadsförde sin älsklingskommun Arjeplog och ortens intressanta näringsliv som kännetecknas av ett intensivt småföretagande kring biltest- och besöksnäringarna. Under en kort tid på vintern/vårvintern ökar Arjeplogs befolkning med 3 000 personer som ska ha mat, husrum och aktiviteter (motsvarar cirka 500 årsarbeten) och det är enormt värdefullt för en liten kommun med drygt 3 000 invånare. I Företagarnas och Upplys-ningscentralens ranking 2010 utnämndes Arjeplog till Årets företagarkommun i länet när det gäller tillväxten i näringslivet.

Trygghetsboendet Månstrimman och städföretaget Timotej & Miljö med Eva och Christer Johansson representerade den återuppli-vade föreningen Företagarna i Töre, som sedan ifjol våras har ett 20-tal

medlemmar och en livaktig verk-samhet för att förbättra samhälls-servicen och öka framtidstron i det gamla brukssamhället. Detta arbete uppskattas inte enbart av lokalbefolkningen utan även av regionstyrelsen som under hösten 2010 utnämnde fören-ingen till årets företagarförening i länet. Föreningens ordförande Bo Wallsten (till vänster) har även under januari delat ut priset Årets Företagare2010 i Töre till Christer Johansson för affärsidén kring Månstrimman.


Jörgen Pucher råder alla att noga följa utveck-lingen och att gardera sig mot överraskningar. Ingen kan se runt hörnet men det hjälper att minimera riskerna tillsammans med sin bankman.

Under dagen ställde ett 20-tal företagare ut i ishallen bakom den norra läktaren.

Där fick utställarna träffa företagsgäster, och senare hockeypubliken, för att informera om sina verksamheter med möjlighet att utvidga sina affärsnätverk.

Företagarna växer– Det inte vanligt vid den här typen av tillställ-ningar att man gör affärer men kontakterna är en form av matchmaking som mycket väl kan resultera i framtida lönsamma affärer, säger Eilert Isaksson.

Det är viktigt att synliggöra företagandet, i syn-nerhet småföretagandet som alla pekar på har en stor tillväxtpotential och en avgörande betydelse för länets utveckling och skapandet av arbetstill-fällen.

Företagarna i Norrbotten har idag 1 765 med-lemmar fördelat på 14 lokalföreningar.

Företagarna Sverige växer och samlar drygt 70 000 medlemmar, en ökning det senaste halvåret med cirka 15 000 sedan några bransch-förbund har valts in som medlemmar.

Jomenvisst, det blev seger När domaren blåste av matchen var det tjo och tjim i Coop Arena.

Luleå Hockey vann den prestigefyllda matchen mot Karlstadslaget, om än efter förlängning. Första perioden var Luleås efter mål av Chris Abbott och lagkaptenen Anders Burström, med bud på fler mål men gästerna lyckades reducera och kvittera i tredje perioden. Rättvisa skipades dock när Joonas Vihko efter 2,07 i förlängningen tryckte in segertrissan på retur efter skott av backen Elias Fälth.

Jubel på läktarna och inte minst bland Företa-garnas gäster.

– En hellyckad afton, summerade Företagarnas Eilert Isaksson och Kjell Hjelm.

Noterbart är att utomhustemperaturen den här lördagseftermiddagen pendlade mellan 20 och 30 minusgrader så det var riktigt skönt att Coop Arena är en ishall med inomhusrink.

>>Utställare under dagen Svenska Nordic Education, GällivareArgentis, Arjeplog. Piteortens Chark, PiteåFurunäsets Konferens, Piteå NUAB, PiteåBilvårdshallen, PiteåNova Industri, Kalix Månstrimman, Töre Timotej & Miljö, Töre/Gammelstad Bagge Bygg, jokkmokk jokkmokks Tenn, jokkmokk Ernst & Young, Luleå TA Nordic Produkter, jokkmokk Rulla Bulle UF, jokkmokkLet´s See UF, jokkmokk Englunds Bil, Luleå Mitt Garage, Luleå jan Hansson Försäljning, Luleå Kontorsgruppen, Luleå Företagarna Swedbank

FAKTAStolta bevis på Nordic Educations fram-gångar är de två tunga utmärkelserna Ett av Sveriges Gasellfö-retag 2010 (Dagens Industri) och Årets Superföretag 2010 (Veckans Affärer och PAR) som delägaren och affärsutvecklaren Tony Ömalm, Gäl-livare, representerade. Nordic Education är ett modernt tjänste-företag som levererar tjänster för rationell drift av de tekniskt mest avancerade pro-cessanläggningarna på marknaden.

En av medlemsförmånerna inom Företagarna är att kunna köpa en ny företagsbil till ett reducerat pris och detta mark-nadsfördes i Englunds Bils monter, återförsäljare för BMW.

Magnus och Ida Nordlund från Kon-torsgruppen marknadsförde sina servi-cetjänster till länets småföretagare.

Medlemsrekryteraren och rådgivaren Niklas Nils-son stod i Företagarnas egen monter. Där passade han på att lyfta de medlemsförmåner som följer med ett medlemskap.

Verkstadsföretaget Nova Industri representerades av Fredrik Spegel och Hans Andersson. Företaget är idag en viktig leverantör av hög-teknologiska verkstadsprodukter, framför allt till den tunga råvaruba-serade basindustrin.


FRIGINOR FINNS ÖVERALLT!Service och installationer av bland annat:

Livsmedelskyla, Air ConditionDatakyla, IndustrikylaVärmepumpar

Varmt välkommen att höra av er!

Friginor länets största kylföretag med etableringar i Piteå, Luleå, Boden, Kalix, Haparanda, Gällivare och Kiruna.

25 år1984 - 2009

Kyla, värme &energilösningar

Kiruna 0980-665 70Gällivare 0970-660 70Luleå 0920-20 30 30

www.friginor.se www.innekomfort.se

FRIG

INO

R 2

5 ÅR

M

ED KYLA VÄRME OCH ENERGILÖ

SN

ING

AR

Vi erbjuder följande utbildningar:• Säkerhet på väg

• Miljöutbildning

• Hjälp på väg

• Påbyggnad av utmärkningsansvariga

• Trafi kvaktsutbildningar

• ADR-utbildningar, grundkurs, klass 1, klass 7

och Tank

• Avsändarutbildning

• Heta arbeten

• Första hjälpenutbildningar

• Hjärt- och lungräddning

• Nödlägesutbildningar

• Traversutbildning

• Sax & Skyliftutbildning

• Truckförarutbildning

Info: Per Granberg, Tel: 070-542 19 64

Våren 2011 får den norrländska flyg-trafiken direktförbindelse med Syd-europa. Då startar Ryanair direktflyg mellan Skellefteå och Barcelona.

Det framgångsrika lågprisbolaget Ryanair startar under våren 2011 en direktlinje mellan Barcelona och Skellefteå. Det Irländska företaget har under de senaste åren varit ett av världens snabbast växande flygbolag. Etableringen i Skellefteå blir den nordligaste noden i Ryanairs flygverksamhet.

Utifrån erfarenheter från tidigare etableringar kommer detta direktflyg att skapa utresemöj-ligheter för de som bor i norra skandinavien samt ge spanjorerna en fantastiskt möjlighet att uppleva vårt område.I många delar av Europa betraktas Swedish Lapland ofta som en exotisk plats med ren och orörd natur, fjällvärld och vildmark. Unika upplevelser samt anläggningar som Icehotel i Jukkasjärvi, Treehotel i Harads och bilkörning i vinterklimat är goda exempel på vad regionen

har att erbjuda.– Framgångsrika turistsatsningar är beroende

av bra förbindelser och infrastruktur, säger Anders Hellgren, VD på Destination Skellefteå, och menar också att den här typen av etablering förbättrar förutsättningarna för norra Sveriges besöksnäring att nå sin fulla potential.

Destinationer där Ryanair har etablerat sig tidigare har haft goda möjligheter att vidareut-veckla sitt in- och utgående resande genom ökat antal turister och fler flyglinjer.

rYanair flYger norrUt

Företagslokaler För industri- och tjänsteFöretag

kalix industrihotell aB

Ring 0923-651 09, 073-838 51 09 för mer information!

En näringslivstidning med Fokus på Norra Sverige

näringsliv i norr

boka annonsplats 0923-107 00


Som ett led i att öka tillgängligheten i samhället för personer med nedsatt hörsel används Comfort Duett som en samtalsförstärkare eller bärbar slinga. Detta underlättar kontakten med besökare och kunder som har nedsatt hörsel och de som behöver kan, om de vill, låna Comfort Duett under sitt besök hos er. På så sätt kan Comfort Duett bidra till att ert möte blir mycket mer givande för båda parter.

Comfort Duett - För offentlig miljö och privatpersoner

Tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel

Enkelt och praktiskt

Samtalsförstärkaren Comfort Duett kan med fördel användas i t ex receptioner eller i besöks-rum, med bärbar slinga för de som har hörapparat eller med hörlurar för andra som behöver hjälp att höra bättre.

Comfort Duett placeras i laddstället, lätt tillgänglig i lokalen, för att kunna användas vid behov.

”Hörhjälpmedel att låna”

Klistermärken som informerar kunden om möjligheten att låna hörhjälpmedel följer med. På detta vis blir kunden enkelt informerad om den extra service som ni erbjuder.

Användningsmiljöer

Bland de kunder som har köpt denna produkt finns bl a kommuner, försäkringskassor, apotek, butiker, banker och olika receptioner.

Köp den hos Reklamguiden, KalixRonnie Nordqvist 070-671 94 41

Regeringen har satt ett mål att offentliga lokaler ochplatser ska vara tillgängligaför alla senast år 2010.

mobil teknik levandegör regionens besöksmålMed en digital guide för mobil-telefoner vill deltagande desti-nationer i projektet Digital Visit öka och utveckla tillgänglighe-ten av turismutbudet för tillresta besökare.

Digital Visit och den digitala turist-guiden handlar om att tillgängliggöra information för tillresta besökare via mobiltelefoner. I projektet ingår Piteå, Skellefteå, Robertsfors och Umeå och följaktligen är det dessa destinationer som finns representerade i guiden. Idag finns det fantastiskt mycket att uppleva i vår region, men många av dessa platser obemannade stora delar av turistsäsongen.

– En digital guide som tillhandahåller stöttande bakgrundsfakta och intressanta historier skapar givetvis stora mervärden för ett besöksmål, på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt, säger Anna Lindfors, Destination Skellefteå.

P O’s barndomsminnenTänk att ströva bland P O Enquists barndomsminnen tillsammans med en berättarröst som levandegör det litterära landskapet eller att lotsas mellan fina

fiskeplatser I Byskeälven eller Rickleån. – Användningsområdet av mobil teknik för turismnäringen är stor, avslutar Lindfors.

Det är viktigt att så bra information som möjligt blir tillgänglig för så många människor som möjligt. Därför ligger turistbyråernas egna databaser till grund för guiden. Dessutom riktar sig tekniken till alla typer av mobiltelefoner. – Gui-den är väldigt användbar, framför allt för att den inte ställer större krav på mobi-len än att den ska ha en webbläsare. Det var en viktig grundtanke i projektet att guiden ska vara till nytta för så många turister som möjligt - inte bara dem med den senaste teknologin på fickan, säger projektledare Thomas Kvist.

Programvaran har tagits fram med öppen källkod. Det betyder att vem som helst ta den och göra den till sin egen. I dagarna befinner sig projektet på den internationella turism- och IT-kongressen, Enter 20111, i Innsbruck för att dela med sig av sina erfarenheter och inspireras av andra.

Den digitala guiden är inte helt färdig-ställd, men en beta-version kan nås med din mobil via www.digitalvisit.se.

Hantverkstjänster är fortfarande det vanligaste konsumentproblemet. Det visar färsk statistik som Konsument-verket har tagit fram. Ett rykande färskt informationsmaterial sprids samtidigt för att hjälpa både konsu-menter och hantverkare till en bättre affärsrelation.

För sjätte året i rad ligger boendefrågor i topp i Konsumentverkets årliga sammanställning över klagomål till landets konsumentvägledningar. Mätningarna började 2005 och boendefrågorna har ständigt legat i topp.

Av de totalt 93 320* konsumentklagomålen från 2010 handlade 20 135 om boende, det vill säga drygt 20 procent. Mer än hälften av dessa klagomål handlar om hantverkstjänster. Övriga stora problembranscher är fordon och transporter samt telefoni- och internettjänster.

Dyrare än överenskommetKlagomålen på hantverkstjänster handlar många gånger om att arbetet blev dyrare eller inte utfört på det sätt som konsumenten trodde var överenskommet. Därför är det bästa rådet

att alltid avtala om vilken omfattning arbetet har, hur lång tid det ska ta och vad det ska kosta. Det är även viktigt att avtala om tilläggs-arbeten som kan uppstå under arbetets gång.

Handfasta råd – Ett skriftligt avtal minskar risken för missförstånd och det blir lättare för dig att få rätt om du är missnöjd, säger Eva Moberg som är boendeexpert på Konsumentverket.

Hantverkstjänster återkommer i klagomåls-statistiken och därför har Konsumentverket tagit fram ett nytt material som hjälper konsumenten i kontakten med hantverkaren. Det nya materialet innehåller handfasta råd om vad konsumenten ska tänka på. Ofta handlar det om stora investeringar och då vill man känna sig trygg och säker på att det blir ett bra resultat.

* Totalsiffran över klagomål är inget exakt mått på konsumenternas problem eftersom 64 av landets 290 kommuner inte ingår i statistiken. Siffrorna från Konsument Göteborg ingår inte heller i sammanställningen eftersom deras kate-gorier inte sammanfaller med verkets.

hantverkstjänster åter i klagomålstoppen fUsk med rot

ska stoppasUnder 2011 kommer Skatteverket utöka och fördjupa kontrollerna för att förhindra fusk och bedrägerier med ROT- och hushållsavdrag. Fler företag som ansöker om utbetalningar kom-mer att kontrolleras, både innan peng-arna betalas ut och i efterhand.

Efter att Skatteverket skärpte kontrollrutinerna i maj 2010 har antalet bedrägerier med falska ROT-ansökningar minskat. Under perioden januari till juni 2010 återkrävde Skatteverket 52 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar. Sedan juni 2010 har det minskat till 25 miljoner kronor.

De felaktiga utbetalningar som har upptäckts och stoppats redan innan pengarna har betalats ut uppgick under 2010 till totalt drygt 100 miljoner kronor.

Granskningen kommer att omfatta hela landet. Sammanlagt planerar Skatteverket att avsätta ungefär 100 årsarbetskrafter för kontrollinsatsen under året.


Vem bryr sig om både företaget

och företagaren?Kontakta oss - vi är bra på det!

Vi ser till helheten för både företaget och ägarna ochär ditt bollplank i alla ekonomiska frågor. Vi hjälper

dig med kvalificerad revision, redovisning, skatter ochrådgivning, anpassat till dina och företagets behov.

www.lr-revision.se

Umeå, Piteå, Övertorneå, Kiruna

Övre NorrlandsKreditgarantiförening

ägt av 860 företagare i de nordligaste länen.

ställer ut kreditgarantier till företagare i regionen.

Hittills har mer än 77 miljoner ställts ut i kreditgarantier.

Tillsammans utvecklar vi företagsamheten och näringslivet i regionen.

Besök vår hemsida: www.kreditgarantiforeningen.se eller ring 0950 – 699 799.

E-post: info@kreditgarantiforeningen

Övre Norrlands Kreditgarantiförening

Ägt av företagare – till för företagare

En a-kassa för alla klokaföretagare som vill jobba

tryggare!

Medlemmar i SHA kan inkomstförsäkra lön upp till 30.000:-/månad!

www.akassan.com telefon: 08-506 471 32e-post: [email protected]

SHA a-kassa är en medlemsorganisation och vi samarbetar med ett fl ertal stora företagarorganisationer som även är representerade i vår styrelse.

Som företagare får man bestämma själv och ta eget ansvar. Den som

anstränger sig kan nå hur långt som helst men risken för arbetslöshet

fi nns också bland företagare. Därför fi nns SHA.

– Är du medlem?

Se till att bli medlem i SHA a-kassa redan idag! Ansökan fi nns här:

www.akassan.org/ansok

Som medlem i SHA har du tillgång till andra förmånliga erbjudanden som t.ex. möjlighet

att komplettera med en inkomstförsäkring. Den ger dig möjlighet att försäkra inkomster upp till 30.000:- i månaden, vilket är högre

än den ordinarie nivån. Mer trygghet!

Läs mer om detta på www.gardera.nu (Gardera TrygghetsPortal).

sha_210x287_naringslivinorrl.indd 1 10-03-18 08.33.34

Marknaden för projektverktyg har fått en ny aktör i form av nystartade Umeå-bolaget Guppyfied Development. Nu lanserar bolaget det enkla och webba-serade projektverktyget Mikroprojekt för en svensk- och engelskspråkig marknad.

– Jag har alltid drivits till enkelhet och över-skådlighet på ett närmast besatt sätt, förklarar Andreas Sundgren, VD och grundare bakom Guppyfied Development.

Projektverktyget Mikroprojekt utgör en motpol till alla funktionstunga projektverktyg med tegelstensmanualer. Mikroprojekt är ett bil-ligt, webbaserat projektverktyg för svenska och engelskspråkiga användare. Onödiga funktioner har skalats bort och allt ska få plats i ett enda projektfönster: Arbetsuppgifter, projektdeltagare, tidslinjer, slutdatum och meddelanden.

Tack vare sin enkelhetEntreprenören bakom Guppyfied Development, är även en av grundarna som byggde upp framgångssagan Toontrack AB. Som VD och marknadschef ledde Andreas Sundgren företaget från ett handelsbolag med en omsättning på 0,5 miljoner SEK till ett aktiebolag med 30 miljoner i omsättning och ett 20-tal anställda. Idag är Umeåföretaget världsledande inom digital trumproduktion.

– De produkter jag varit med och utvecklat

tidigare har blivit framgångsrika just tack vare sin enkelhet. Det handlar inte om att fördumma en produkt, utan snarare om att sätta fokus på det produkten faktiskt ska göra, säger Andreas Sundgren.

gUppY bland hajarna inom projektverktYg

Andreas Sundgren.

energitjUvar jagas på flYktenFöretaget KYABs affärsidé är att hjälpa fastighetsägare att minska sin energiförbrukning genom att kom-binera mätning, visualisering och rådgivning.

Mätsystemet med produktsortimentet Saber baseras på en patenterad teknologi som grundaren och VDn för KYAB, Kimmo Yliniemi, utvecklat under sin tid som forskare vid Luleå tekniska universitet. Mätsystemet kopplas till fastighetens energimätare och till Internet där kunden via en webbportal kan se sin egen energiförbrukning. Kunden kan även få information om hur man kan påverka och sänka förbrukningen och därmed kostnaden.

– Systemet kan även mäta elektricitet, varm-vatten, kallvatten, varmvattencirkulation, tempe-ratur med separation för olika verksamheter i samma fastighet, säger VD Kimmo Yliniemi.

Kimmos forskning fokuserade främst på mät-ning av energiförbrukning i fjärrvärmesystem och detta har levt kvar i KYABs mätsystem som är specialiserade på att optimera den typen av system.

– Våra kunder är kommersiella fastigheter och industrilokaler, flerfamiljshus och småhus. Kulturens hus i Luleå är ett exempel på en större fastighet som använder våra system, säger Kimmo.

tankställe för vätgas i arjeplogDen första februari invigdes en tank-station för vätgas i Arjeplog som följd av att Colmis Proving Grounds kunder uttryckt önskemål om att testa sina elbilar med bränsleceller i kallt klimat.

Ett flertal biltillverkare kan redan idag visa upp vätgasdrivna elbilar som har en prestanda minst lika god som en konventionell bil med förbrän-ningsmotor. År 2015 kommer hundratusentals av dessa bränslecellsbilar att rulla ut på markna-den, enligt några av de större biltillverkarna. De behöver nu eliminera alla tvivel på hur bränsle-celler fungerar i kyla och vinterklimat, vilket gör testarenan i norra Sverige mycket attraktiv

Under åren har antalet fordonstillverkare som önskar testa gasdrivna fordon (både lätta och tunga) i kallt klimat ökat stadigt. Det bedöms möjligt att få en så stor volym att en eller två gemensamma tankstationer skulle kunna driftsättas.

jackpott för gold of laplandTuristorganisationen Gold of Lapland har beviljats hela tre EU-projekt och en förstudie inom Trekom Leader. Två av EU-projekten finansieras via Landsbygdsprogrammet och ett via regionala fonden.

I december 2010 beviljade strukturfondsde-legationen projektet ”Visit Gold of Lapland” medel från regionala fonden, mål 2. Övriga medfinansiärer i detta projekt är Lycksele, Malå, Norsjö och Sorsele kommuner, Region Västerbotten och Rikstrafiken. Chartersats-ning, exportmognad, storytelling, guideteknik, värdskap, kvalitetssäkring, marknadsföring och ökad tillgänglighet är de områden som satsas på i detta projekt. Dessutom kommer en satsning på subventionerade marktransporter till och från Lycksele Flygplats från centralorterna Malå, Norsjö och Sorsele att göras inom projektet. Projektledare för detta projekt är Karin Fällman, Gold of Lapland.

Älgen och maten i fokusI Gold of Laplands arbete med att hitta sätt att förlänga säsongen har projektet ”Årligt vildmarksevent” sökts. Här utvecklas ett nytt koncept kring den härliga Västerbottniska naturen på hösten och bl a står älgen och maten i

fokus. Paket tas fram och säljs till internationella och nationella besökare. Projektledare och initia-tivtagare för detta projekt är Li Holmberg, VD på Ekcom AB i Skellefteå. Projektet finansieras via Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket och Länsstyrelsen).

Det andra landsbygdsprojektet ”Bokning online – för bättre tillgänglighet och ökad lönsamhet” handlar om att vara ute hos turist-företagen i alla sex kommunerna och stötta dem med kunskap och utbildning kring att skapa försäljning via webben. Projektledare är Beatrice Dahlström, Gold of Lapland.

En förstudie finansierad via Trekom Leader ska utröna hur förutsättningarna kring att anordna ett SM i Vinterbad i Gold of Lapland (Malå, Norsjö Skellefteå delen) ska se ut. Maria Larsson, Gold of Lapland, håller i förstudien i samarbete med lokala partners i Skellefteå.

När startar alla dessa projekt?– Årligt vildmarksevent har redan startat och

de andra sätts igång nu direkt, säger Karin Fällman, verksamhetsledare på Gold of Lapland. Vi är jätteglada idag att vi fick jackpott på allt vi sökt, skrattar Karin. Nu har vi muskler för att fortsätta vår långsiktiga satsning på att utveckla turismen i norra Västerbotten och öka lönsam-heten hos våra turistföretag.


Products from Lapland

ArcticShop.se

Företagare!Vi hjälper gärna ditt företag

eller organisation att göra någon av våra produkter mer personliga genom att handgravera in namn, årtal eller lasergravera in er logo.Kontakta oss för mer information

eller prisförslag.


AVSÄNDARE:Arctic Försäljning i NorrbottenBackgatan 2, 952 32 Kalix

POSTTIDNING BSVERIGEPORTOBETALT

”Det bästa är möjligheterna”

Boden är en fantastisk mötesplats. I centrum finns ett vibrerande nattliv där jag möter mina vänner. Men här finner jag också en lugn och trygg miljö för min familj. Boden har så mycket att erbjuda människor från olika kulturer och i alla åldrar. Möjligheternas stad helt enkelt.

Lorena Da Silva

www.boden.se

För oss som bor här.

Fo

ro:

Tom

as

Be

rgm

an

Documents

Näringsliv i Norr, nr 1 februari 2011