44
NR 3 JUNI 2011 ”Sommarens värsta ogräs” STORHEDENS MAGNET LOCKAR KUNDER FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN Mats Eriksson, varuhuschef på Biltema Storheden, Luleå

Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

  • Upload
    pr-4u

  • View
    229

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Näringslivet i Luleå sjuder av framtidstro, Mycket mer än bara bildelar på Biltema, Luleå är ett starkt varumärke, Ny reseportal smygstartar, Är ditt varumärke en tillgång eller skuld, Hälsa kostar mindre..., Bestraffa rånarna – inte de som drabbas, Sommarens värsta ogräs, Navet i Norr, Minimera onödiga möten, Låskonsulter som satsar på kvalitet, Att vistas i naturen, Boende på vatten klart för sjösättning, Stor ökning av lediga jobb, Revolutionerande idé tog hem förstapriset, Boden bäst i Norrland, Gränsresor gör din resa möjlig, Småföretagare jobbar trots sjukdom.

Citation preview

Page 1: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

NR

3 J

UN

I 2

01

1

”Sommarens värsta ogräs”

storhedens magnet lockar kunder från när och fjärran

Mats Eriksson, varuhuschef på Biltema Storheden, Luleå

Page 2: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Luleå Energi har Sveriges nöjdaste kunder enligt Svensk Kvalitetsindex undersökning 2010.

vinte

r. foto

Tom

as B

erg

ma

n

I år toppar vi listan över energibolagen med de nöjdaste

företagskunderna. Vi vill passa på att tacka alla våra kunder.

Era höga betyg betyder otroligt mycket för oss och är som

ljuv musik i våra öron. Vi är otroligt stolta och glada över

förtroendet och nu trummar

vi på för att bli ännu bättre i

framtiden och för att det

ska bli samma visa även

nästa år. Missa inte den

omtalade filmen på

www.luleaenergi.se

etta på

svensktoppen

Läs mer på www.luleaenergi.se eller kontakta våra företagssäljare på telefon 0920-26 44 00

Page 3: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Tröttsamma röstbrevlådor, omständiga knappvalssystem och långa telefonköer… Hur har företag tänkt egentligen? Inte på kunderna i alla fall. Det är ju nästan så att blodtrycket stiger bara man tänker på det.

Det är därför inte konstigt att företag som investerar i god och personlig telefonservice vinner nya kunder. Det vet vi bättre än de flesta. Sedan 1992 har vi stärkt växelfunktionen för tusentals företag och idag är vi marknadsledande i Norden.

Med Telefonist på distans™ får ni certifierade telefonister som svarar dygnet runt, året runt – precis som om de satt hos er. Med några viktiga skillnader – snabbare svar, högre tillgänglighet och lägre kostnad.

Vill du veta mer om Telefonist på distans™ – ring Försäljningschef Erik Rönnby på telefon 020-69 00 03 eller besök kalixtele24.se/kampanj.

EffEktiv tillgänglighEtwww.kalixtele24.se

konstEn att skrämma bort kundEr, dEl 3:

”lämna Ett mEddElandE EftEr signalEn… ”

Page 4: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix. www.naringslivinorr.se

Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, [email protected]

Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, Process Media & Kommunikation 070-282 07 60, [email protected]

Medarbetare: Eilert Isaksson, Kjell Hjelm/Företagar-na. Anders Hettinger PwC. Lisa Länta, Advokatbyrån Kaiding. Peter Palmqvist, Favör Reklambyrå. Martin Höckenström Life Group Nordic, Jennie Pettersson, Per Pettersson, Björn Tesch, Magnus Pehrsson.

Omslagsfoto: Björn Palovaara

Marknad: 0923-107 00, [email protected]

Tryck: Tryckmäklaren, Luleå.

Upplaga: ca 13 000 ex.

Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB)

Adressändring: [email protected]

Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan.

N Ä R I N G S L I V I N O R R

INNehåLL NR 3 - 2011

6 dIN kOmmUN På NÄRINGSLIV I NORR-kaRtaN

8 NÄRINGSLIVet I LULeå SJUdeR aV fRamtIdStRO

11 mycket meR ÄN baRa bILdeLaR På bILtema

12 LULeå ÄR ett StaRkt VaRUmÄRke

14 Ny ReSePORtaL SmyGStaRtaR

16 ÄR dItt VaRUmÄRke eN tILLGåNG eLLeR SkULd

18 hÄLSa kOStaR mINdRe...

20 beStRaffa RåNaRNa – INte de SOm dRabbaS

21 SOmmaReNS VÄRSta OGRÄS

22 NaVet I NORR

24 mINImeRa ONödIGa möteN

26 LåSkONSULteR SOm SatSaR På kVaLItet

28 att VIStaS I NatUReN

30 bOeNde På VatteN kLaRt föR SJöSÄttNING

32 StOR ökNING aV LedIGa JObb

34 ReVOLUtIONeRaNde Idé tOG hem föRStaPRISet

36 bOdeN bÄSt I NORRLaNd

38 GRÄNSReSOR GöR dIN ReSa möJLIG

41 SmåföRetaGaRe JObbaR tROtS SJUkdOm

22

30

8 11

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

44sidor

4 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 5: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

Söker ditt företag internationella affärskontakter?Uminova Innovation ger dig kostnadsfritt en genväg till ny teknik och internationella affärer. Hos oss får du skräddarsytt stöd i processen för att nå en internationell marknad. Vår långa erfa-renhet, engagemang och kontaktnät borgar för många träffade avtal - blir ditt företag nästa?

För mer information kontakta:Karl-Erik Johansson, 090 - 15 48 58karl-erik.johansson@uminovainnovation.sewww.uminovainnovation.se

Uminova Innovations internationella tjänster finansieras av:

4 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 6: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

N äringsliv i Norr är inne på sitt sjätte år och vi berättade i decemberut-gåvan att vi kommer att genomföra en rad förändringar av Näringsliv i

Norr under det kommande året. Så här långt har vi två nya intressanta krönikörer och tidningen har vuxit i omfång, de två senaste utgåvorna har vi ökat från 32 till 44 sidor. Responsen från er läsare är alltid lika trevlig och vi tar åt oss av allt beröm, men vi lutar oss inte tillbaka till ro utan fortsätter att utveckla Näringsliv i Norr.

Som du vet så ges Näringsliv i Norr ut till företag i Norrbotten och Västerbotten. Det ger en bra spridning och gör oss till ett starkt medieval i norra Sverige.

Vårt fokus har sedan starten varit inspire-rande företag i de två nordligaste länen. Det kommer det att vara även i fortsättningen, men från och med denna utgåva av Näringsliv i Norr kommer vi att lägga upp det på ett annat sätt. Vi kommer lägga extra fokus på näringslivet i en på förhand utvald kommun i

både Norrbotten och Västerbotten. Det inne-bär att vi kommer att ägna en större del av utgåvans redaktionella innehåll på reportage och artiklar på den utvalda kommunen.

Vi inleder med residensstäderna Luleå och Umeå, där Luleå blir först ut med extra fokus på sitt näringsliv i detta nummer. I nästa utgåva är det näringslivet i Umeå och därpå följer kommande utgåvor med fokus på kommuner växelvis från Västerbotten och Norrbotten.

Är du företagare i Umeå? Tveka inte att höra av dig till oss om du har något intressant att berätta som du tycker att våra läsare ska känna till.

Du hittar våra kontaktuppgifter på sidan 4, eller om du tittar in på vår hemsida: www.naringslivinorr.se. Där kan du även bläddra i tidigare utgåvor av våran tidning.

Vi vill på förekommen anledning påpeka att det vi skriver om tar vi aldrig betalt för utan

det sker på en mycket professionell nivå och vår målsättning är att innehållet i tidningen ska vara inspirerande. Redaktionen får ibland frågan ”om det kostar något eller om man måste köpa annons...” när vi kontaktar dom för att göra reportage och det gör det som sagt inte!

Till sist vill jag önska er alla, såväl läsare som annonsörer en riktigt trevlig sommar!

Vi syns igen i mitten av september!

U t G I Va R e N S k R ö N I k a

MAGNUS SJÖBERGAnsvarig utgivare , Näringsliv i Norr

Nu sätter vi din kommun på Näringsliv i Norr-kartan!

6 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 7: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Nu sätter vi din kommun på Näringsliv i Norr-kartan!

Acusticum 3, 941 63 Piteå

Telefon vx: 0911-911 00 | Fax: 0911-745 59

[email protected] | www.kompetenslaget.se

För ett par år sedan var det inte möjligt att genomföra i Norrbotten.

Nu gör vi det. Och vi gör det på hemmaplan.

Ett ledarutvecklingsprogram med några av Sveriges mest erfarna

utbildare inom ledarskap på nationell och internationell nivå.

Vill du vara med i ditt kanske viktigaste nätverk för framtiden?

Ett fåtal platser finns kvar. Vill du veta mer?

Ring Helena Pettersson på 070-664 84 70

eller titta in på vår hemsida www.kompetenslaget.se

Vi söker norra Sveriges främsta ledare

6 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 8: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Näringslivet i Luleå sjuder av framtidstro

Företagsamheten och framtidstron är stor i Luleås näringsliv.– Det finns stor potential för tillväxt i Luleå och vi upplever just nu en stark positiv utveckling, säger Thomas Nilsson avgående VD på Luleå Näringsliv AB och han får medhåll av Matz Engman som efterträder Thomas som VD i sep-tember.

– Det är länge sedan det varit sånt drag med stora investeringar, projekt och byggen. Det påminner om tiden för Stålverk 80, säger Thomas Nilsson.

Matz Engman är en känd företagarprofil i länet och jobbar just nu som verksamhets-chef på Aurorum Science Park. Matz och Thomas har jobbat tillsammans i flera år, de var båda med och bildade Luleå Näringsliv AB 2003. I september tar Matz över ansvaret för bolaget.

– Eftersom jag redan är inne i verksamhe-ten så blir det en snabb startsträcka, säger Matz.

Fullt drag!Thomas Nilsson har stor tilltro till sin efterträdare:

– Matz kommer att tillföra massor med energi och har tydliga utvecklings- och tillväxtambitioner. Jag gissar att Luleå Näringsliv kommer få en mer internationell touch under Matz ledning, säger Thomas Nilsson som på olika sätt fortsätter att arbeta för Luleå och Norrbottens utveckling.

På Aurorum Science Park berättar Matz att det är fullt drag efter lågkonjunkturen.

– IT-branschen dippade ju inte så mycket som t.ex bilindustrin när lågkonjunkturen slog till men har nu kommit igång än starkare. Det är just nu 1000 anställda på de olika företagen i parken och målet är att det ska växa till 1400 till 2013, säger Matz Engman.

Flyttat ut staketpinnarnaAurorum Science Park är Sveriges och Världens nordligaste sciencepark och ligger ute vid universitetsområdet på Porsön. Här finns ett antal IT-företag som tidigare inte har ingått i science park. Men genom att tänka nytt har de nu flyttat ut ”staketpin-narna” så har fler företag kommit med i den gemenskap som finns på en science park.

– När vi utökade området så är nu Saab, Ericsson och Tieto också en del av Aurorum.

– Många tror fortfarande att Luleå är en basindustristad men det är inte så längre. 80 procent av företagen är tjänsteföretag, säger

Thomas.– Den största tillväxten sker dessutom

inom företagstjänster som revisorer, försäk-ringsbolag, callcenter, support och liknande, säger Matz.

Jättar knackar på dörrenFör att rymma fler företag på Aurorum är man i stort behov av fler lokaler och samtidigt knackar en stor aktör på dörren och som är i behov av datalagring.

Det har talats om jättar som Facebook och Google i dagstidningarna?

– Det är bara spekulationer. Vi har träffat 10-15 olika företag angående våra goda förutsättningar med datalagring här, säger Matz.

– En ny detaljplan för hela området har tagits fram och beslut ska fattas i kommun-fullmäktige i maj, säger Thomas.

Flexibel arbetskraftAtt det växer på Aurorum säger Thomas är bra för Luleå tekniska universitet.

– Universitetsledningen har ett stort intresse av kopplingen till näringslivet och samtidigt hjälper universitetets forskning regionen att utvecklas.

– Studenterna har samtidigt en möjlighet att jobba under sin utbildning, det skapar en flexibel arbetskraft som gärna tar deltider och obekväma arbetstider. Vi kan nämna IT-företaget Avantime som flyttade från Stockholm till Luleå tack vare tillgången på kompetenta studenter här och de vill samtidigt ha kvalificerade jobb och bättra på sin CV och dryga ut studielånet. Fler företag visar intresse att flytta hit. Det går alldeles utmärkt att flytta från Stockholm till Luleå, säger Matz.

För regionens bästaInne i centrum pågår också några större projekt, det är på gång hotell, bostäder och restauranger i kvarteret Hunden mellan Stor-gatan och Kulturens hus. Thomas nämner vidare ombyggnation av Pontushallen och handelsutvecklingen på Storheden.

– Här har vi redan flera stora spelare som satsat och nu närmast är Media Markt som etablerar sig där. Man kan inte annat än sammanfatta allt detta som att det sjuder ganska bra i näringslivet här i Luleå, säger Thomas.

Ett bra samarbete mellan kommunerna i länet är viktigt såväl för Luleå som hela för regionen menar Matz.

– Vi ska försöka samsas och dela med oss och inte stirra på kommungränserna. Allt som investeras i norr är bra både för Luleå och Norrbotten, säger Matz.

TExT & FoTo: BJöRN PALoVAARA

8 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 9: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Näringslivet i Luleå sjuder av framtidstroFAKTA

DIAGRAM FRåN EKoNoMIFAKTA.SE

– Det är länge sedan det varit sånt drag med stora investeringar, projekt och byggen i Luleå, säger Thomas Nilsson, avgående VD på Luleå Näringsliv AB (till höger i bild). I september tar Matz Engman (t v) över ansvaret för bolaget: – Eftersom jag redan är inne i verksamheten så blir det en kort startsträcka, säger han.

8 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011 NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2011 9

Page 10: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Välkommen till Spa of SwedenVälkommen till Spa of Sweden

Vi har 15 års erfarenhet av ögonlaser. Du får alltid ett personligt bemötande med ditt bästa i fokus.

Vi korrigerar alla synfel, även brytningsfel och ålderssynthet med möjligheten att göra bruttolöneavdrag.

Vi har Norrlands bästa priser, alltid med kostnadsfria konsultationer

Vi har 15 års erfarenhet av ögonlaser. Du får alltid ett personligt bemötande med ditt bästa i fokus.

Vi korrigerar alla synfel, även brytningsfel och ålderssynthet med möjligheten att göra bruttolöneavdrag.

Vi har Norrlands bästa priser, alltid med kostnadsfria konsultationer

Skolgatan 73 A, Umeå

Gratis drop-in undersökning för ögonlaser alla dagar i veckan

Vi jobbar med ultraljud, laser, kemisk

peeling och dermafillers.

Vi kan föryngra din hud, behandla

akne, öka hudens elastisitet, ta bort

tatueringar, ge dig fastare hud på

problem områden, ta bort bristningar

och celluliter.

Vi jobbar även med klassisk hudvård,

fot-spa, manikyr och massage.

Storgatan 45 (vid MQ), LuleåTel. 0920 - 420 420

www.koskela.se

23.800:-23.800:-

www.spaofsweden.se- Hudvård som gör skillnad

Ögonlaser i luleå och umeå!

Skolgatan 80, UmeåTel. 090 -14 15 22

storgatan 45, luleåTel. 0920 - 420 430

Ögonlaser i luleå och umeå!

Gratis drop-in undersökning för ögonlaser alla dagar i veckan

för en komplett ögonlaseroperationför en komplett ögonlaseroperation

Page 11: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Inte bara bildelar

på BiltemaNäringsliv i Norr har träffat Mats Eriksson,

varuhuschef på Biltema i Luleå på Storheden. Vi fick en trevlig pratstund om allt från köpglada norrmän

till universums största Biltema-varuhus samt utvecklingen av handelsområdet på Storheden.

Läs reportaget på nästa uppslag!

fot

o:

Bjö

rn

Pa

lova

ar

a

NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2011 11

Page 12: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Varuhuset Biltema på Storheden är en magnet som lockar kunder till handels-staden Luleå. Till sommaren är det fyra år sedan man slog upp portarna till det 8000 kvadratmeter stora varuhuset. – Det är det största Biltema-varuhuset i Sverige, ja faktiskt i hela universum. Sommartid är det här ett Mekka för norrmännen, säger varuhuschefen Mats Eriksson.

Sällanköpshandeln har vuxit mycket i Luleå under 2000-talet. Flertalet stora kedjor finns etablerade vid Luleås tre stora handelsområden, Luleå Home Center, Luleå Centrum och Storheden som dessutom rankats som en av Sveriges fem hetaste handelsområden. Här har det hänt mycket de senaste tio åren med en enorm utveckling.

Nya grannar– Det fortsätter att växa så det knakar här på Storheden och nu får vi nya grannar när Media Markt, Stadium och Hööks öppnar också, säger Mats Eriksson.

En av utmaningarna med Storheden nämner Mats är trafiken:

– Det uppstår lätt köer här och jag tycker inte att man ska behöva köa i en stad som Luleå. I grund och botten så byggdes Storheden som ett industriområde och det innebär att det passerar traktorer och andra långsamgående fordon här. Men vi har en bra dialog med kommunen som tittar på det, säger Mats.

– Det ska nu också bli en avfart från E4 i södergående riktning och det är bra. Man ser ju Biltemas skyltar tydligt från E4 men en del berät-

tar att det är svårt att hitta hit. För några år sedan bildades en intressegrupp

bland handelsföretagen på Storheden för att tillsammans främja handeln i området.

– Vi har ofta samma utmaningar och tillsam-mans behöver vi inte uppfinna hjulet på nytt, dessutom hittar vi på olika aktiviteter för att locka fler kunder.

Bilträff på parkeringenI slutet på maj blir det bilträffen Key Town Meet som samlas på Biltemas parkering, det förväntas locka många besökare.

– I år är det tioårsjubileum så vi räknar att det kommer 3-4000 motorintresserade besökare. Dessutom har vi planerat att visa en film, det blir ”Drive in-bio” på Biltema-parkeringen i höst, berättar Mats.

Även om varumärket Biltema både historiskt och idag starkt förknippas med bilar så är Bilte-mas varuhus idag så mycket mer än bara bildelar.

Öppnar i Skellefteå1963 startades företaget i Linköping med postorderförsäljning av bildelar och tillbehör och något år senare öppnades en butik i Linköping. 1983 öppnades det första varuhuset utanför Linköping - det var i Norge, 1985 öppnade man i butik i Finland. Idag finns Biltema på 23 orter i Sverige samt i Norge, Danmark och Finland.

– Biltema finns i Västerbotten i Umeå och öpp-nar i Skellefteå inom ett par år och man beräknar att växa med 5-10 nya varuhus per år de närmaste åren, säger Mats.

Under de senaste åren har sortimentet breddats kraftigt och den processen fortsätter. Numera finns också cyklar och cykeltillbehör, dator- och mobiltelefontillbehör, målarfärger, byggredskap,

husgeråd, resväskor och mycket annat.– Vi är faktiskt störst i Norden på cyklar men

att för den skull byta namn till ”Cykeltema” eller ”Pryltema” är inget som vi över huvud taget fun-derar på. Varumärket Biltema står sig starkt och kunderna vet vad vi säljer. Dessutom har vi vårt eget märke på våra varor - vi köper av tillverkarna med vårt namn på.

17 miljoner exPostorder förekommer inte längre utan all försälj-ning sker i varuhusen.

– Vår katalog är vår främsta marknadsförings-kanal och den kommer ut i 17 miljoner exemplar. Vi har heller aldrig REA eller rabatter på våra va-ror oavsett om det är företag eller privatpersoner - det är samma låga pris till alla. För att kunna hålla våra låga priser så har vi liten marginal på förtjänsten och satsar främst på att sälja våra varor i stora volymer.

Mats berättar att det är långväga kunder från hela Norrbotten och norra Västerbotten samt norra Finland och Norge som kommer till Stor-heden och Biltema för att göra fynd.

– Det arrangeras bussresor hit och många har åkt 70 mil. Sommartid är det här ett Mekka för normännen. De passar på att fylla sina bilar och husvagnar. Jag minns en kund som kom hit från Norge med familjen. Han lämnade fru och barn på hotell i Luleå och fyllde hela husvagnen och bilen med varor och körde hem allting till Norge - dagen efter kom han tillbaka till Luleå och hämtade familjen och han var hit en gång till - även om han var lite trött och rödögd efter den långa bilresan var han ändå glad i hågen och nöjd över sina inköp.

Ett Mekka för köpgladaTExT & FoTo: BJöRN PALoVAARA

Den läckert röda amfibiebilen är en Amphicar från 1963. Den är strategiskt placerad i varuhuset mellan biltillbehör och båttillbehör.

- Viggenplanet har blivit en ikon för Storheden och

samtidigt är det en hyllning till F21. Grundaren av

Biltema är flygintresserad och äger en Spitfire och

en Mustang P51. Den 19 juni finns båda planen

med på Flygvapnets flyguppvisning på

F21, berättar Mats Eriksson.

12 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 13: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Till Storheden och Biltema vallfärdar en stor del långväga

kunder, från hela Norrbot-ten och norra Västerbot-

ten samt norra Finland och Norge för att göra fynd.

– Det arrangeras buss-resor hit och många har åkt så långt som 70 mil, säger Mats Eriksson.

12 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011 NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2011 13

Page 14: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Merparten av södra Lapplands kommuner och flera av de större aktörerna inom resor och turism ger sitt stöd till en helt ny webbsatsning som Lycksele Flygplats lanserar. Med uppropet ”Enter Lapland!” och sajten swedishlaplandairport.com kommer Lycksele Flygplats att göra sitt för att marknadsföra regionen.

Med den nya sajten vill man öka och förenkla försäljning och paketering av resor på flera olika plan; dels för alla som bor och verkar i Lappland, dels för turister från såväl övriga Sverige som resten av världen. Initiativtagare till satsningen är Lycksele Flygplats och huvudpartner är Gold of Lapland som står för onlinebokningssystemet. Premiärdatum för den svenska delen av sajten är den första juli 2011.

Enklare och smartare– Vår region har så många möjligheter och med dagens infrastruktur skulle vi tillsam-mans kunna erbjuda världen Lappland på ett helt nytt vis: enklare, smartare, tillgängligare,

säger Lennart Näslund flygplatschef på Lycksele Flygplats.

Allt fler intressenter har anslutit sig under resans gång – kommuner, hotellägare, turistentreprenörer, resebolag och turistorga-nisationen Gold of Lapland.– I mitten av maj smygstartar vi sajten och därefter siktar vi på att inom kort ha en rad attraktiva, färdigpaketerade erbjudanden som resenärer och turister enkelt kan beställa och överblicka. Med oss i samarbetet har vi Gold of Lapland som står för boknings-systemet Citybreak, ett etablerat system i dessa sammanhang och med en vida använd Internetbaserad teknik för just resepaket, säger Näslund.

Framtidens försäljningskanal– Vi tycker att det känns väldigt spännande

när fler aktörer vill bidra till att synliggöra allt vad regionen har att erbjuda på sina arenor, säger Karin Fällman, verksamhetsledare på Gold of Lapland.

– Lycksele Flygplats är ett av våra medlems-företag och när de berättade om sina visioner så kände vi direkt att ett samarbete oss emel-lan skulle gynna näringen, säger Karin.

enter lapland – ny reseportal

– Internet är framtidens försäljningskanal och där måste vi vara med. Det finns enorma möjligheter och vi ser positivt på dessa satsningar, säger Arne Hellsten, VD på Hotell Källan Spa och Konferens, som menar att det krävs insatser och samarbete för att synas i bruset av information som finns på Internet idag.

Reseportalen swedishlaplandairport.com får officiell premiär den första juli 2011. Engelsk version kommer att lanseras innan årets slut.

Bjuröklubb är i dag ett känt namn långt utanför Västerbotten. Men man nöjer sig inte med detta. Nu siktar Bjurö-klubb på att visa sin lyskraft för hela Europa.

– Vi har en unik destination som vi vill bruka, bevara och berika, berättar Staffan Markström, Arena Bjuröklubb, en av parterna i det nya lokala rådet för Bjuröklubb.

För att kunna samla information kring området, som är klassat som riksintresse för friluftsliv, kulturmiljövård och naturvård har en förstudie

gjorts. Den pekar bland annat på en modell för samverkan och dialog mellan olika aktörer i områden i Västerbotten med stora natur- och kulturvärden som även har en turistisk potential, varav Bjuröklubb är en av dem.

En lyskraft som lockar– Vi har tittat på hur det ser ut i dag och vilka utvecklingsmöjligheter som finns, förklarar projektledare Anders Esselin, och fortsätter:

– Förstudien har formulerat följande nyläge: ”År 2020 har Bjuröklubb en lyskraft som lockar besö-kare från hela Europa” utifrån ett antal faktorer,

bland annat dess speciella atmosfär, spännande inre resor och tillgänglig natur och kultur.

Nytt lokalt rådFör att ta vara på naturen, historien och kultur-skatterna som finns och för att utveckla området har det bildats ett nytt lokalt råd.

– Det är viktigt att det finns ett råd som har det övergripande ansvaret för att kunna öka samver-kan mellan kultur, natur och turism för den här unika destinationen som vi har, säger Anders Hellgren, vd Destination Skellefteå och en av representanterna i det nya lokala rådet.

BjurökluBBs lyskraft ska locka hela europa

Bjuröklubb.

14 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 15: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

YLLÄS

Kemi

Ylläs 1 GondoliEnkeltur 8,- Kabintur 13,-Kabintur för familjen2 vuxna, 2–4 barn under 18, över 6 år

32,-

1 dagBarn upp till och med 6 år åker gratis i vuxet sällskap.

20,-

KOMFORTKYLA

LIVSMEDELKYLA VÄRME / ENERGI

SERVICE

TEKNIK KYLA INDUSTRIKYLA

www.friginor.se - [email protected]

NÄSTAN VARJE DAG KOMMER DU I KONTAKT MED VÅR VERKSAMHET...

I din butik, på arbetsplats, eller i ditt hem.

Luleå0920-20 30 30

Haparanda0922-688 50

Piteå0911-20 95 55

Boden0921-192 00

Kalix0923-67 01 21

Gällivare0970-660 70

Kiruna0980-665 70

KOMFORTKYLA

LIVSMEDELKYLA VÄRME / ENERGI

SERVICE

TEKNIK KYLA INDUSTRIKYLA

www.friginor.se - [email protected]

NÄSTAN VARJE DAG KOMMER DU I KONTAKT MED VÅR VERKSAMHET...

I din butik, på arbetsplats, eller i ditt hem.

Luleå0920-20 30 30

Haparanda0922-688 50

Piteå0911-20 95 55

Boden0921-192 00

Kalix0923-67 01 21

Gällivare0970-660 70

Kiruna0980-665 70

KOMFORTKYLA

LIVSMEDELKYLA VÄRME / ENERGI

SERVICE

TEKNIK KYLA INDUSTRIKYLA

www.friginor.se - [email protected]

NÄSTAN VARJE DAG KOMMER DU I KONTAKT MED VÅR VERKSAMHET...

I din butik, på arbetsplats, eller i ditt hem.

Luleå0920-20 30 30

Haparanda0922-688 50

Piteå0911-20 95 55

Boden0921-192 00

Kalix0923-67 01 21

Gällivare0970-660 70

Kiruna0980-665 70

14 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 16: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Är ditt varumärke en tillgång eller en skuld?

k R ö N I k a

PEtER PALMqviSt vD och Projektledare Favör Reklambyråfavorreklambyra.se

F ör att lättare kunna förklara vad jag menar med om ett varumärke är en tillgång eller en skuld borde vi kanske börja med att försöka enas om vad ett

varumärke egentligen är. Varumärken är inga-lunda något modernt påfund. Redan de gamla romarna använde sig av olika varumärken och under medeltiden började hantverkare märka sina varor för att skilja dem från sina konkur-renter. Det engelska ordet för varumärke är Brand vilket kommer av att man under 1800-talet märkte sin boskap med glödande järn för att markera vem de tillhörde.

En förklaring som i modern tid ofta används är ”Ett varumärke är det namn eller den symbol som identifierar en organi-sations produkt och förmedlar en långsiktig, differentierad fördel.”

Det låter kanske lite krångligt men om man läser meningen ett par gånger inser man snart att förklaringen är ganska heltäckande. För-utom att det saknas en viktig del. Nämligen att ett varumärke också är ett löfte. De som står bakom varumärket lovar någonting som, i bästa fall, mottagaren attraheras av.

Det finns en rad olika böcker skrivna i ämnet varav de flesta fokuserar på hur man bygger starka varumärken. Varumärken som är tillgångar med andra ord. Och för att kun-na bygga ett starkt varumärke är det viktigt att känna till den viktigaste skillnaden mellan ett starkt och ett svagt varumärke. Felaktigt tror många att det handlar om att göra sig så

känd som möjligt. Men ett svagt varumärke kan visst vara känt. Kruxet är bara det att det oftast inte är känt för något speciellt. Ett starkt varumärke däremot har ett distinkt innehåll som är relevant och motiverande.

Men ett varumärkes status kan ju faktiskt också ändras över tiden. Ett starkt varumärke kan ju växla till svagt och tvärtom. Ett bra exempel på det är ju musikbranschen och alla dess artister. Håll med om att det finns en rad före detta stjärnor som är kända men som inte längre fyller några arenor. Kan man då betrakta dessa varumärken som tillgångar för bolagen som marknadsför dem? Eller har de rent av övergått till att bli belastningar, skulder i balansräkningen.

För att lyckas med ett varumärke måste man känna till dess identitet. Och med identitet menar jag de signaler som man sänder ut medan image är den bild av varumärket som uppstår i mottagarens medvetande. Ett varumärke kan alltså inte ha en image. Det handlar om att se varumärket ut både avsändar- och mottagarperspektiv. Mottaga-rens bild måste stämma överens med den bild vi sänder ut. Och för att kunna sända ut rätt signaler måste vi också veta hur målgruppen ser ut.

Men det här är inte alltid så enkelt, även om man försöker följa alla regler i manualen. Det finns en rad sorgliga men också ganska roliga exempel på varumärkessatsningar som gått helt åt skogen. När Pepsi skulle lansera sina

drycker i Taiwan tänkte man att ”nu är det viktigt att vi håller fast vid vår identitet och är konsekventa” och följaktligen använde man sig av samma budskap och marknadsföring som man gjorde i USA. Med resultatet att Pepsis dåvarande slogan ”Come alive with the Pepsi generation” kom att översättas till betydelsen ”Pepsi kommer att föra dina förfäder tillbaka från de döda”.

Ett annat klassiskt misstag var när Electro-lux började marknadsföra dammsugare i USA med sloganen: ”Nothing sucks like an Electrolux”. Inte heller det fungerade särskilt väl, även om säkert en och annan amerikan lyfte på ögonbrynen.

Men varumärken är ju inte bara dammsu-gare, läskedrycker eller andra produkter. Vi är ju alla personliga varumärken vars signaler vi sänder ut också leder till en image bland våra mottagare. Och det tänker vi inte alltid på, speciellt när vi idag använder så många olika kanaler för att sprida våra budskap och signaler. Även här handlar det om att vi borde sträva efter att göra våra personliga varumärken som tillgångar och inte skulder.

16 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 17: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Gällivarehäng.

Det finns de som hävdar

att uttrycket kommer från

rallarnas löst sittande byxor.

Vi som bor här menar att

det är tunga plånböcker och

naturens krafter som skapat

detta mode.

Attraktiv och Expansiv

favo

rrek

lam

byr

a.se

I F

oto

: To

mas

Ber

gm

an

16 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 18: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

ANDERS HEttiNGERAuktoriserad revisor och affärsrådgivarePwC i Skellefteå

k R ö N I k a

Hälsa kostar mindre...

F öretagens kostnader för bristande hälsa är betydanden. De flesta före-tagen redovisar sjukfrånvaron i sina årsredovisningar som icke finansiell

information. Däremot är det få företag som faktiskt räknar ut vad den egentligen ”kostar”.

Om än sjukförsäkringssystemet ändrats i olika omgångar och såväl karenstider, som påverkar den anställdes lön, som arbetsgi-varens initiala ansvarsperiod förlängts, med ökad kostnad för arbetsgivarna, har också näringslivet i stort arbetat med hälsobefräm-jande åtgärder det senaste decenniet.

Negativ tröghet…Förvisso har vi nu fokus på långtidssjuk-

skrivningen i Sverige och de problem som följer av ”utförsäkring” och bristande samord-ning mellan sjukförsäkrings- och arbetsmark-nadsåtgärder. Långtidssjukskrivningen och förtidspensionerande är naturligtvis ur ett samhällsperspektiv katastrofalt kostsamt. Och produktivitetshämmande. Med över en halv miljon människor, dvs. ungefär 10 % av hela den arbetsföra befolkningen, sjukpensio-nerade behöver man inte ens vara ekonom för att förstå att det har stor negativ effekt på vår gemensamma välfärd.

Detta är naturligtvis ett problem. Om än de flesta tycker det är självklart att vi skall ha ett försäkringssystem som hjälper oss vid sjukdom så är det nog också vedertaget att Sveriges tröga arbetsmarknad försvårar arbetsbyte och rehabiliteringsåtgärder. För tio år sedan gjordes en studie som visade att Sverige hade systematiskt tre gånger högre sjukfrånvaro än Danmark. Sverige har sedan dess förvisso kraftigt minskat sin sjukfrån-varo, men analysen påvisade att reglerna om anställningsskydd, i detta avseende, har en negativ inverkan på återinträde i arbetslivet efter långtidssjukskrivning. Bl.a. noterades att av de danskar som är borta mer än tretton veckor från arbetet så är det så hög andel som 40 % som aldrig återvänder till samma arbete,

utan söker sig till annat. Slutsatsen i denna studie är att de svenska LAS reglerna med turordnings- och återanställningsregler har motsatt verkan, dvs. minskar den reala möj-ligheten till arbete efter långtidssjukskrivning. En aspekt vi kanske inte alltid tänker på.

Kortsiktig kostnad…Vid ohälsobetingad frånvaro har arbetstaga-

ren numera en karensdag, dvs. får löneavdrag första sjukdagen, därefter får arbetsgivaren betala sjuklön kommande tretton dagar. Först efter en halv månad träder försäkringskassan in och betalar sjuklön. Det innebär att arbets-givarna har ett betydande ansvar för kort-tidsfrånvarons kostnader. Sjukfrånvaron har dess bättre minskat från över 8% till under 4% under den senaste tioårsperioden. Svenskt Näringsliv ser förändringen som ett resultat av flera samverkande faktorer. Dels en effekt av Försäkringskassans arbete med att förändra synen på sjukförsäkringssystemet från att vara ett allmänt försörjningssystem till ett system som täcker temporärt inkomstbortfall p.g.a. arbetsoförmåga. Dels en effekt av många företags strukturerade arbete med sjukvård, hälsovård och rehabilitering.

En undersökning bland småföretagare visar dessutom att de flesta underskattar den verkliga kostnaden. För ett företag med 6-10 anställda kostar 3 månaders sjukfrånvaro för en 25 åring med 25 tusen i månadslön ca 175 tusen kronor. De flesta tror kostnaden hamnar under 160 tusen kronor. Det är framför allt inkomstbortfall och kostnader för vikariehantering som generellt underskattas. Skandia har tagit fram en ”räknesnurra” som enkelt beräknar den verkliga kostanden för sjukfrånvaro. Den återfinns på: www.skandia.se/hem/Gemensamt/Sjuksnurran/.

Friskvård lönar sig...Mot denna bakgrund framstår åtgärder

för friskvård och förbättrad arbetsmiljö som ofta meningsfulla, inte bara ur ett mänskligt socialt perspektiv, utan också rent krasst

ekonomiskt. Ett vetenskapligt arbete vid Mälardalens Högskola detaljstuderade arbetsförhållandena på ett kundcenter hos en av Sveriges större banker. Efter en detaljerad analys kunde man slå fast att pay-off tiden för vissa arbetsmiljöåtgärder bara var ca 5 månader.

Samhället stimulerar också genom att inte skattebelasta av arbetsgivaren tillhandahållen motionsaktivitet, annan friskvårdsaktivitet eller s.k. kontorsmassage. Möjligen kan som kuriosa noteras Skatteverkets anvisning att friskvården skall vara enkel och kroppslig, inte ”bara” själslig. T.ex. anger skatteverket att fotboll, tai-shi, folkdans och stresshante-ring är ok men skidåkning, pistolskytte och körsång inte är ok, såvida inte körsången sker på arbetsplatsen, (vad nu det spelar för roll, kan man ju undra). I dagarna har Skatteverket anmälts för ”diskriminering” genom att inte acceptera ridning som friskvård. Anmälaren påpekar att det är en av de större idrottsak-tiviteterna i Sverige, vilket kommunernas aktivitetsstödsstatistik också styrker.

Så, slutsatsen är att hälsa är befrämjande för såväl vårt välbefinnande som vår presta-tionsförmåga och därför en viktig och lönsam faktor i företagens personalpolitik. En annan viktig faktor för näringslivets utveckling och lönsamhet är god infrastruktur. Dessutom är det befrämjande för trivsamma och bekväma persontransporter. Alltså också hälsobefräm-jande. Jag slutar därför på det inslagna spåret, så som jag brukar, med en uppmaning.

Bygg Norrbotniabanan.nu

18 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 19: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

NORDISK FINANSIELL PLANERING AB

Vi erbjuder finansiell rådgivning för institutioner, företag och privatpersoner.Rådgivningen är kostnadsfri och strävar efter att maximera avkastningen och minimera risken för den enskilde investeraren. Det är lönsamt för våra kunder!

Eftersom vi har många institutionella kunder så har vi förmånen att kunna erbjuda våra privat- och företagskunder institutionella produkter. De har ofta betydligt bättre villkor än placeringsalternativ som vänder sig till privatmarknaden och är inte sällan skräddarsydda för att möta kundens höga krav på trygga placeringar i kombination med god avkastning.

Kontakta oss så berättar vi hur du kan bygga en portfölj med minimal risknivå kombinerat med maximal avkastningspotential.

Vi ser till att era placeringar bär frukt!Välkommen med frågor och begär prospekt!

LuLEå 0920-22 77 50 StOcKhOLm 08-742 03 50 www.finansiell-planering.se

Söker ditt företag internationella affärskontakter?- Vi har kunskapen och verktygen.

Med över 25 års erfarenhet av affärsutveckling och internationella kontakter kan Centek hjälpa ditt företag nå nya marknader och samarbetspartners i Europa. Som medlem i nätverket Enterprise Europe Network kan vi erbjuda dig kostnadsfri hjälp för att utveckla din verksamhet. Vi hjälper dig med rätt kunskap och resurser vid rätt tillfälle. Vi kan hjälpa dig i Norrbotten med bland annat:

• Förmedling av affärskontakter• Hjälp vid teknik och forskningssamarbete• Lokal kunskap på främmande marknader• Kunskap och rådgivning gällande EU-regler och fi nansiering• Affärsutveckling och utveckling av verksamheten

”Centeks nätverk gör att det går väldigt snabbt att komma i kontakt med bra samarbetspartners överallt i världen. Det öppnar hela tiden nya dörrar för oss.” Peter Jönsson, CVK

Kontakta oss om du vill veta mer:Kenneth Isaksson, 0920-49 29 08Stefan Dahlhielm, 0920-49 19 38Ann-Sofi e Gyllenhaal, 0920-49 18 36Lars-Åke Isaksson, 0920-49 19 36

vid Luleå tekniska universitetAurorum 1A, 977 75 Luleå0920-49 29 00, [email protected], www.centek.se

vin

ter.

18 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 20: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

FAKTA/EILERT ISAKSSON

Namn: Eilert Isaksson

Familj: Fru, tre vuxna barn, fyra barnbarn

Född: Masugnsbyn, Bor: Kiruna sedan 1979

Företag: En av 25 delägare i Länia Före-tagsförmedling AB i Sverige samt ägare av Kiruna Ekonomitjänst AB

Utbildning: Civilekonom vid Umeå Univer-sitet

Aktuell: Ordförande i Företagarna Norrbot-ten. Ordförande i Företagarna Kiruna. Ordfö-rande i Länia Företagsförmedling AB.

Obalans mellan efterfrågad och tillgänglig kompetens

En oundviklig reflektion som jag, och säkert många av er, gör är att hur ungdomsarbetslösheten i Sverige och Norrbotten kan vara så hög när så många

företag formligen skriker efter arbetskraft, som de upplever så svårt att rekrytera. Omfattningen av ungdomsarbetslösheten kan ni läsa mer om längre fram i krönikan.

”Mismatch” är ett nytt begrepp som ofta används som förklaring till den paradoxala situationen på arbetsmarknaden. Den beskriver faktiskt en verklighet med dålig ”timing” mellan efterfrågad och tillgänglig yrkeskompetens. För att råda bot på problemet måste den offentliga sektorn och näringslivet ta ett gemensamt ansvar för kortsiktiga lösningar med vuxenutbildning och företagsförlagd utbildning och praktik. Den långsiktiga lösningen måste givetvis tillhandahål-las av det allmänna utbildningsväsendet med hänsyn taget till det behov som näringslivet ger indikationer på men det måste vara utbildnings-väsendet och Arbetsförmedlingen som gör de regionala och landsomfattande prognoserna.

En orsak till den höga ungdomsarbetslösheten kan vara att skillnaderna mellan ungas ingångslö-ner och vad personer som jobbat ett halvt yrkesliv tjänar är ofta relativt små i Sverige. Tittar man på medianlönen under 2010 för unga och nya på arbetsmarknaden, 18-22 år, och jämför den med medianlönen för alla anställda, 18-64 år, är skill-naden i månadslön faktiskt inte större än cirka 4 000 kronor: 18 640 jämfört med 22 670 kronor.

Att löneskillnaderna är så små betyder att arbetsgivare många gånger inte behöver gå upp

särskilt mycket i lön för att anställa en erfaren person istället för lägga resurser på att träna upp en ung och oerfaren arbetstagare. Detta kan na-turligtvis utgöra en del av förklaringen till varför arbetslösheten bland unga idag uppgår till 26,6 procent, medan arbetslösheten i åldergruppen 35-54 år stannar vid 4,7 procent.

Ovanstående fakta bygger på statistik från hela Sverige men ni som verkar i Norrbotten vet att löneläget är mycket högre här i det heta konjunk-turläge som råder framför allt i Malmfälten.

Bestraffa rånarna och brotten – inte de som drabbas

För drygt en månad sedan tog riksdagen ett illavarslande beslut när S, V, Mp och Sd gjorde gemensam sak och röstade igenom ett lagförslag om krav på sluten kontanthantering i detaljhan-deln. Det innebär i praktiken att all kontant-hantering, både vid betalningen och när butiken betalar tillbaka växel, ska hanteras automatiskt genom stöldsäkra boxar. Syftet är att minska de nästan 1000 årliga butiksrånen i landet och förbättra arbetsmiljön för de anställda. Självklart är det oerhört viktigt att minska antalet rån och annan kriminalitet. Men i detta fall har den goda föresatsen att förbättra arbetsmiljön för dem som jobbar i butikerna lett tanken fel. Ett krav på slutna system inom detaljhandeln kan tyvärr bli en oerhört kostsam, kortsiktig, och icke-träffsäker lösning. Risken är stor att det kommer slå ut väldigt många småföretag och mångdubbelt fler arbetstillfällen.

I Norrbotten finns det ca 1 400 butiker. Enligt Handelsanställdas förbund har för Sverige totalt, endast knappt 30 procent av butikerna ett slutet kontanthanteringssystem. Andelen är med största sannolikhet inte högre i vårt län. Investerings-kostnaden är ca 100 000 kr eller mer per kassa.

En försiktig beräkning för ett krav på slutna system ger direkta kostnader på nästan 100 mil-joner kronor för de mindre företagen i vårt län. Kostnader som drabbar små företag eftersom de stora i hög grad redan har dessa system. Risken är stor att detta kommer att leda till att många småbutiker slås igen och att mängder av arbets-tillfällen försvinner. Inte minst skulle de slå hårt på alla småbutiker som drivs av våra engagerade och entreprenöriella invandrare.

Sluten kontanthantering är inte heller en universallösning på rånproblemet. Det finns ingen klar bild av hur mycket risken minskar för butikens egen kassa. Klart är däremot att ett misslyckat rån mot en butik med slutet system riskerar leda till följdrån där varor tas eller till personrån av anställda och kunder.

Ett annat problem med riksdagens beslut är att sägs att den nya lagen ska tas fram tillsammans med arbetsmarknadens parter. Men då riskerar man att glömma att flertalet småföretag och små-butiker inte har kollektivavtal. Det vore mycket illa om de glömdes bort i hanteringen.

I samband med riksdagshanteringen var det flera av oppositionspartierna som i debatten lovade att den framtida lagen inte skulle drabba småföretagen. Regeringspartierna som var mot-

20 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 21: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Sommaren nalkas med gräs och ogräs. Ett epidemiskt växande ogräs är blufföreta-gen som i semestertider ser chansen att få igenom bluffakturor och lura vikarier

med bedrägliga säljsamtal per telefon.Fakturaskojarna blir allt fler, allt påhittigare

och fortsätter att lura företag och samhället på 100-tals miljoner varje år. Företagarnas rapport ”Fyra av tio företagare utsatta för brott” visar att bluffakturor är den vanligaste typen av brott mot småföretagare. Lagstiftningen har inte hängt med och problemen växer år från år.

Syna bluffenDet är hög tid för regeringen att syna bluffen! Det finns två ganska enkla åtgärder, som direkt skulle få stor effekt. Och, Anders Borg, det kostar inget!

Bluffaktura-företagen lever på att skrämmas med betalningsanmärkning. En privatperson får en sådan först om skulden den har fastställts i domstol eller av myndighet. Helt logiskt är privatpersoner inte heller en målgrupp för blufföretagen. En företagare däremot får betalningsanmärkning redan när en ansökan om betalningsföreläggande registreras hos Kronofog-demyndigheten.

Lösningen är given; att Kreditupplysningslagen ger samma skydd åt företagare som åt privatper-soner. Det är en enkel lagändring som skulle få de flesta blufföretagen att lämna arenan. Så vad väntar regeringen på?

Bedräglig telefonförsäljning är ett annat otyg.

Vid distansavtal, t ex telefonförsäljning, som ingås med en konsument finns idag en lagstadgad ångerrätt om 14 dagar. Denna rätt har inte en företagare, eftersom parterna anses jämbördiga då.

Ångerrätt för småföretagare!Där anser vi att lagstiftaren har tänkt fel. Små-företagaren – frisören, rörläggaren, butiksägaren och liknande – har lika svårt att värja sig mot blufföretagens mycket utstuderade metoder som en konsument. De större företagen, med särskild ekonomiavdelning, har större chanser att klara sig. Som vanligt är reglerna skrivna för den enda procenten storföretag och tar ingen hänsyn till de 99 procent av Sveriges företag som är små.

Även detta har en relativt enkel lösning. En ångerrätt även för småföretagare skulle sanera bort de oseriösa telefonförsäljarna över en natt! Så vad väntar regeringen på?

Att kunna lura av människor pengar och uppta hårt arbetande småföretagares tid med dessa metoder är definitivt inte ok. Både Marknadsfö-ringslagen och bedrägerireglerna i Brottsbalken har visat sig verkningslösa. Det är dags att sätta ett effektivt stopp!

Skärp dina rutinerVi föreslår därför att Regeringen tillsätter en snabbutredning i syfte att raskt kunna stoppa den epidemiska tillväxten av blufföretag genom att genomföra de två enkla lagändringarna vi föreslagit ovan.

Och du som är företagare: Skärp dina rutiner

nu inför sommaren för hantering av fakturor och säljsamtal.

För övrigt vill jag bara påminna er om att med jämna mellanrum kolla in vad som händer runt om i länet på vår hemsida www.foretagarna.se/norrbotten . Där kommer ni bland mycket annat upptäcka att vi den 15 juni arrangerar Barents In-dustrial Partnership i Haparanda och den 18 juni i Boden har vi stora festligheter och intressanta föreläsningar med bland andra modeskaparen och tidigare skateboardproffset Per Holknekt och Företagarnas VD Elisabeth Thand Ringqvist på Midnattstrav med V75.

En skön sommarVill tillönska er en skön och avkopplande som-mar. För egen del ska jag försöka vara lite mer fy-siskt aktiv denna sommar och tillbringa ett antal timmar på golfbanan (med lite tur kanske något överflödskilo försvinner). Men jag tänker för den skull inte glömma bort allt annat – umgås med familj o vänner, kanske grilla en god köttbit, njuta av lämpligt svalkande drycker mm.

Fakturaskojarna är sommarens värsta ogräs!

kJELL HJELMRegionchef Företagarna Norrbotten

ståndare till beslutet, måste rimligen tycka samma sak. Nu ska vi verkligen ligga på för att det löftet ska hållas.

Riksdagen kan göra mycket för att minska brottligheten mot detaljhandeln. Man kan påverka lagstiftningen kring butiksrån och hur de bestraffas. Man kan direkt påverka tilldelningen av medel till polisen och till domstolarna. Men att istället gå på ett generellt tvång om sluten kontanthantering är fel väg att gå. Vi bör bestraffa rånarna och brotten – inte de som drabbas.

Vad vet du om företagande, skatter och arbetsmarknad

I min roll som företagsekonomisk konsult, företagsmäklare och företagarnas ordförande i Norrbotten träffar jag många företagare med företag av olika storlek inom skilda branscher. De flesta är väldigt kunniga yrkesmänniskor och duktiga företagsledare men många är också relativt okunniga eller ointresserade av hur företagsstrukturen i Sverige ser ut i allmänhet, av vad olika skatteuttryck betyder eller hur skatte-pengarna används och av hur arbetsmarknaden i Sverige står i förhållande till övriga EU-länder.

Utifrån den erfarenheten har jag sammanställt lite övergripande information och några enkla definitioner som kanske rätar ut några fråge-

tecken för några företagare till mer eller mindre nytta. Andra kan betrakta det som värdelöst vetande men jag tar risken att slå in redan öppna dörrar.

FöretagandeVisste du att...det finns ca 910 000 företag i Sverigede flesta företag är tjänsteföretagdet är Posten AB som har flest anställda 74 procent av företagen är soloföretagare0,1 procent av företagen är storföretag med fler än 250 anställdadet är i Danmark det startas flest företag i SkandinavienSkatterVisste du att...marginalskatt är den skatt du betalar på en inkomstökning13 öre av en skattekrona går till Hälso- och Sjukvårdskattetrycket i ett land räknas ut genom att dela de totala skatteintäkterna med Bruttonational-produkten och att Sverige och Danmark har det högsta skattetrycket i världen.det endast är Frankrike av EU-länderna som har Förmögenhetsskatt

60 procent av bensinpriset utgörs av skatterjobbskatteavdraget är en skattelättnad för personer som har arbetsinkomsterArbetsmarknadVisste du att...26 procent av ungdomarna i Sverige är arbetslösaungdomsarbetslösheten är 15 procentenheter högre än i andra åldersgrupperungdomsarbetslösheten i Sverige är högre än snittet för EU-ländernaarbetslösheten i Sverige är lägre än snittet för EU-ländernaarbetsgivaravgifter är de avgifter/skatter som arbetsgivaren betalar för anställda personer utöver arbetstagarens lönom inflationen är högre än 0 så minskar din köpkraft

Tills slut får jag tillönska alla en trevlig som-mar med vila och personlig återhämtning men framförallt allt att ni inte glömmer bort att göra affärer även om övriga Sverige går på lågvarv. Företagen i heta Norrbotten går aldrig på lågvarv.

EiLERt iSAkSSoN ordförande Företagarna Norrbotten

20 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011 NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2011 21

Page 22: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Närmare 1 miljon resenärer flög till och från Luleå Airport under 2010 och sett till antalet resenärer så är det femte största flygplatsen i Sverige. – Flyget till och från Luleå är enormt viktigt för regionen och för många det enda realistiska alternativet, säger flygplatschefen Bengt-Ove Lindgren.

Ju längre norrut längs norrlandskusten man kommer så ökar tidsvinsten med flyg jämfört med bil, buss eller tåg.

– Vi har som jämförelse fyra gånger större resevolym på Luleå Airport än vad man har i

Sundsvallsområdet, säger Bengt-Ove Lindgren.Nya flygoperatörer

Det är mycket på gång på Luleå Airport för att fortsätta utveckla och skapa ännu bättre flygför-bindelser, till nytta för hela länets tillväxt.

– Vi siktar på att komma igång med en operatör som flyger till Bromma flygplats. Dels är det nära till Stockholm city men samtidigt skapas ett nytt nav med betydligt fler destinationer i södra Sverige, säger Bengt-Ove Lindgren.

Upptagningsområdet för Luleå Airport är stort, förutom Luleå och kranskommunerna är det många resenärer som kommer från norra Finland samt norra Västerbotten.

– Luleå är en stark charterflygplats tack vare den långa landningsbanan och att man därmed kan ta emot stora flygplan betyder mycket för charter till Thailand. Det jobbas också hårt med att få fram fler spännande resmål och det är allt fler resear-rangörer som tittar på möjligheten att utveckla direktcharter från Luleå, säger Bengt-Ove.

Resor till regionenDet är inte bara resor från Luleå som är intressant i den framtida utvecklingen utan även att skapa resor till regionen. Direktflyget mellan Luleå och London är ett sådant exempel.

– Vi har den sista vildmarken här och det är exotiskt att resa till norra Sverige. Kina och Asien

TExT: BJöRN PALoVAARA

Luleå Airport – navet i norr

22 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 23: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

FAKTA

Luleå Airport är Sveriges 5:e största flygplats

- 983 100 passagerare år 2010

- 73 000 charter- och utrikespassagerare 2010

- 7 inrikeslinjer och 2 utrikeslinjer

- Ca 8 olika reguljära flygbolag trafikerar

- Ca 20 charterbolag trafikerar

Totalt sysselsätter flygplatsen 1100 personer varav ca 900 hos Försvarsmakten

Destinationer fem-i–topp 2010:

Stockholm Arlanda - Göteborg Landvetter - Umeå City Airport - Antalya Turkiet - Kanarieö-arna Spanien

Flygbolag tre-i-topp 2010:

Scandinavian Airlines System - Norwegian - City Airlines

Flygplan tre-i-topp 2010:

Boeing 737 - MD 82 - Embraer 146

Rörelser 2010: (starter och landningar)

Totalt: 12 900

Utrikes: 580

Inrikes: 12 320

Frakt 2010:

Fraktflygexploatör på Luleå Airport är Sweda-via AB

Antal terminaler:

- 1 passagerarterminal

- 5 gater

- Ca 9 uppställningsplatser för passagerar- och fraktflygplan.

är hett oh med vår långa landningsbana kunde Norrbotten även marknadsföras som resmål i de här länderna. Det är en allt köpstarkare grupp av resenärer som växer fram.

KraftsamlingBengt-Ove Lindgren menar att om man gör en kraftsamling i regionen för att skapa nya resbehov så finns alla möjligheter, inte minst för den växande turismnäringen.

– Luleå skulle kunna bli en viktig gateway till norr.

– Dessvärre kommer jag inte själv få vara med i utvecklingen eftersom jag i dagarna börjar mitt nya jobb som flygplatschef på Umeå Airport,

säger han.Fram tills dess att ny flygplatschef är rekryte-

rad så kommer han att jobba parallellt på båda flygplatserna.

Passagerartrafiken från flygplatsen i Luleå har fortsatt att öka. Under april noterades en rekord-ökning med hela 46 procent. Det finns dock en naturlig orsak till den kraftiga ökningen eftersom inrikesflyget lamslogs i april 2010 då askmolnet från vulkanen på Island kom in över Sverige. Under två veckor ställdes många flyg in.

Sammanlagt 85.970 passagerare passerade flygstationen i Luleå under april 2011.

FoTo: PER PETTERSSoN

FoTo: JENNIE PETTERSSoN

– Luleå skulle kunna bli en viktig gateway till norr för framtida asiatiska turister, säger Bengt-Ove Lindgren, flygplatschef som slutar på Luleå Airport och har motsvarande tjänst på Umeå Airport sedan i början av maj. - Det innebär dessvärre att jag ju inte aktivt tar del i den spännande utvecklingen här på Luleå Airport. Fram till dess att ny flygplatschef är utsedd i Luleå ansvarar Bengt-Ove för båda flygplatserna.

22 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011 NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2011 23

Page 24: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

F ör att bli effektiv och produktiv krävs att man tar kontroll över sig arbetstid. Det är avbrotten som stör fokus, och det är fokus som krävs för att få något

uträttat. Men hur kan man bli fokuserad i en störande kringmiljö där man ständigt blir avbruten av mejl, telefonsamtal, kollegor som vill fråga något – eller ett av alla dessa möten som man förväntas delta i?

Låt oss ta en sak i taget. I min förra krönika gav jag er tips om hur man bör mejla smart. Idag vill jag ger er tio goda praktiska råd om möten.

Grundregeln är att undvika möten, om möjligt. Alldeles för många möten sker i onödan och ärendena kan nästan alltid lösas betydligt effektivare per epost eller telefon. Av säkerhets- och försiktighetsskäl kallas alltför många personer till samma möten, och med en alltför stor församling drar mötet ofta över tiden. Beslutsvånda är en annan orsak till för många och långa möten.10 praktiska tips för hantera möten smartare och minimera onödig mötestid:

1. Begär alltid en agenda av den som sam-mankallar mötet. Det tvingar den samman-kallande att utvärdera om mötet egentligen är befogat, och bidrar till att hålla mötet strukturerat och kort. Ofta kan du svara på frågorna i agendan per mejl.

2. Ifrågasätt på ett hövligt sätt om du behöver vara med hela mötet. Hänvisa till din arbetsbelastning och fråga om du kan delta bara den första timmen av mötet, när just dina områden avhandlas.

3. Använd en mötespolicy i företaget. Här kan ingå vilka som sammankallar, av vilka skäl, samt uppförandekoder som t ex att respektera mötestiden genom att starta i tid och sluta i tid.

4. Stäng av alla mobiltelefoner. Det gäller alla. Det borde vara självklart – men tål att påminnas om. Ofta tappar betydligt fler än den som knappar på telefonen fokus även om den som knappar på telefonen inte tror att det märks.

5. Om du får en mötesinbjudning i Out-look, så tacka inte slentrianmässigt ja till den. Bedöm först om mötet är relevant.

6. När du själv begär och bokar in ett möte: Tänk till så att alla verkligen är berörda – kostnaden ökar med antal deltagare. Bjud endast deltagare som verkligen krävs och som skall bidra till mötet.Dela upp agendan i 1) beslutspunkter, 2) informationspunkter och 3) diskussionspunkter. Lägg diskussions-punkterna sist eftersom de har en tendens att dra ut på tiden.

7. Använd 45-minutersmöten eller andra

tidsramar som är kortare än 60 minuter. Efter 60 minuter avtar produktiviteten drastiskt och folk ”sitter av” tiden och börjar tänka på annat.

8. Ha stående eller gående möten. Det sätter fokus på tiden och kan t o m bidra till bättre hälsa. Man blir tvungen att hålla ett effektivt möte.

9. Skilj på beslutsmöten och kreativa möten.10. Var strukturerad. Kräv en ordförande,

en tidsplan och en tydlig agenda för alla mö-ten. Lägg in agenda, syfte och dokument direkt i kallelsen till mötet för att minimera e-post.

k R ö N I k a

Tio praktiska tips för att minimera onödiga möten

i ”del 2” av Näringsliv i Norrs effektivitetsskola lär vår krönikör, effektivitetskonsulten Martin Höckenström, ut hur man eliminerar eller åtminstone minimerar en av arbetsplatsens allra största tidstjuvar: det ändlösa och ofta onödiga mötet!

MARtiN HÖCkENStRÖMvD Life Group Nordic AB lifegroup.se

Martin Höckenström är effektivitetskonsult på Life Group, ett utbildningsföretag inom arbetsteknik och personlig effektivi-tet. Han lär ut tekniker för att bl a sammanställa information, fatta beslut, undvika och minska avbrott såsom mejl och möten, samt prioritera och sortera arbetsuppgifter.

Martin och hans kollegor på Life Group kommer under 2011 att skriva krönikor i Näringsliv i Norr med tips om hur man blir mer effektiv – med mindre stress.

24 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 25: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

24 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

För en trivsammare fritid

Tjädervägen 5953 33 HaparandaTel. 0922-220 40Mobil 070 653 46 [email protected]

Grillkåtor upp till 56 m2 • Lusthus • Bastu

Page 26: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Luleå Låskonsult är ett privatägt service- och entreprenadföretag i säkerhetsbranschen. Till vardags installerar och servar man system och produkter för att skydda liv och egendom.

I en teknikkrävande bransch valde företaget tidigt att utveckla ett eget ledningssystem för att på så sätt få struktur och kontroll på leveranserna. Det valet visar sig nu vara helt rätt då man tar större marknadsandelar varje år. Företaget lät initialt certifiera ledningssystemet enligt FR2000. För några år sedan valde man att ta ytterligare ett steg genom att vidareutveckla systemet och certifiera det mot ISO9001 och ISO14001.

VälmåendeIdag genomsyrar det digitala ledningssystemet hela företaget. Det reglerar och styr verksamheten i alla situationer. Luleå Låskonsult är idag ett välmående företag med en stabil ekonomisk tillväxt och har med åren förärats med flertalet

trygga kunder och avtal. – Vi är övertygande att vår satsning mot kvalitet

är en av huvudorsakerna till att vi idag är där vi är” förklarar Sara Berggren, VD och delägare på Luleå Låskonsult. Sara fortsätter: Vi verkar i en bransch med en väldigt snabb teknisk utveckling och vi ser det som en nödvändighet att under kontrollerade former ta oss an framtiden.

Stor breddLuleå Låskonsult är dessutom certifierade för såväl anläggarfirma för inbrottslarmanläggningar som för brandlarmanläggningar. Inom teknikom-råden som låssystem och värdeförvaring innehar man också de auktorisationer och certifikat som krävs i branschen.

– Att leverera exempelvis ett brandlarm eller ett låssystem är ett komplext uppdrag och vi ser det som självklart att det ska utföras av proffs. Något som slutanvändarna av systemen säker-ligen skriver under på. Med oss som leverantör får dessutom beställaren en kontaktyta för alla teknikområden, och det är något som är unikt.

Framförallt i norra Sverige, där vi är ensamma om den bredden, men även sett till hela landet då endast en handfull företag har samma kompletta produktutbud, säger Mathias Hedgren, projekt-ansvarig och delägare.

Nyrenoverad affärslokalLuleå Låskonsult har nyligen totalrenoverat och utökat sina lokaler och numera håller företaget till en i ljus och modern affärsmiljö.

– Vår ambition var att skapa en bra och profes-sionell marknadsplats för hela verksamheten, oavsett om man kommer till oss som privatkund eller som företrädare för ett företag. Vi tycker att vi lyckats mycket bra, vilket vi också får bekräftat av våra besökare, säger Mathias.

– Ombyggnationen är den hittills största ekonomiska satsning vi gjort i företagets 30-åriga historia. Att våra räkenskaper medgav det är ingen slump - vårt långsiktiga arbete att bli en av branschens bästa aktörer är orsaken avslutar Sara.

Luleå Låskonsult satsar på kvalitet

Luleå Låskonsult har nyligen totalrenoverat och utökat sina lokaler och numera håller företaget till i en ljus och modern affärsmiljö.

26 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 27: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Raka spåret till framtidens energismarta europeiska transportsystem

Regionförstoring genom halverade restider underlättar samarbeten och rekrytering i Norrland.

Norrbotniabanan är del av en nationell godsstrategi för att öka norra Sveriges konkurrenskraft i Europa

Sänkta transportkostnader med upp till 30 procent.

Möjliggör stora investeringar - exempelvis i gruv- och skogsindustri

Bättre godstransporter – ökade tågvikter från 1 100 ton till 1 600 ton per lok.

Säkra transportlösningar mot övriga Europa

Bra för miljön - minskar koldioxidutsläppen med 80 000 ton per år.

Godstransporter flyttas från väg och sjöfart till järnväg.

www.norrbotniabanan.nu www.godsstrategi.se www.botniskakorridoren.se

Läs mer på www.regionvasterbotten.se

Region Västerbotten jobbar för Norrbotniabanan

Peter Hedman (S), regiondirektör Erik Bergkvist (S), regionstyrelsens ordförande, Ewa-May Karlsson (C), regionstyrelsens vice ordförande

NORRBOTTEN

BODEN AB Boden Hem & Hushållstjänst 0921-103 10. KALIX IVT Center/Kalix Pann-

produkter AB 0923-213 96. KIRUNA IVT Center/Comfort VVS-Companiet AB 0980-

192 80. ARVIDSJAUR Comfort TTV Värmeteknik 0960-574 80. GÄLLIVARE IVT Center

Lennarts VVS-Tjänst 0970-169 05. JOKKMOKK Jokkmokks vvs 070-794 59 89. LULEÅ

YIT Sverige AB 070-633 44 23. PITEÅ JS Rör AB 0911-664 65, Norrbottens Bergtjänst

AB 0911-165 68/070-696 61 11. ÄLVSByN Rörfirma B. Sandberg AB 0929-200 93.

ÖVERKALIX Kalix Pannprodukter AB 0923-213 96.

VÄSTERBOTTEN

SKELLEFTEÅ IVT Center/Jäders Värme & Sanitet AB 0910-176 24, Maskinservice Skel-

lefteå AB 0910-701 800. UMEÅ IVT Center/NVS Energitjänst AB 010-475 33 10, Sarek

VVS 090-121 579, Hushållsservice 090-128 410. VILHELMINA

IVT Center/Vilhelmina Värme o Sanitet AB 0940-102 48. ARVIDSJAUR Comfort TTV

Värmeteknik AB 0960-574 80. HOTING Stornäsuddens VA AB 070-518 50 75.

LyCKSELE Värme & Vatten i Lycksele 0950-150 80. MALÅ Sigges EL AB 0953-

101 06 ÅSELE NVS Energitjänst AB 0941-666 93.

års

IVT FÖRSÄKRING

KOMPRESSORSFÖRSÄKRING6 ÅRS TRYGGHETSFÖRSÄKRING

Kontakta din närmaste IVT-återförsäljare. www.ivt.se

Till dig som verkligen ogillar elräkningar.

Vår nya Svanenmärkta luft/luftvärmepump IVT Nordic Inverter KHR-N har fått toppbetyg i Energimyndighetens tester och har marknadens bästa trygghetsförsäkring. När du köper den får du också Siemens energisnåla dammsugare Green Power utan extra kostnad. Mer information hittar du på www.ivt.se. Välkommen!

får du en energisnål dammsugare från Siemens

på köpet. Värde 2 290 kr.

(Gäller 15/4 – 31/7.)

Just nu!

359001

Återförsäljare

26 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 28: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Nu när våren närmar sig vill många människor ut och vistas i naturen. Vindarna är varma och semestern hägrar. I Sverige har vi alla, genom

den urgamla sedvanan ”allemansrätten”, tillgång till den fantastiska naturen. Al-lemansrätten är en gammal sedvanerätt och har även stöd i grundlagen. Allemansrätten innebär en begränsad rätt för var och en att använda annans fastighet, mark och vatten, främst genom att färdas över den (främst till fots) och under en kortare tid uppehålla sig där. Denna rätt gäller även om inte ägaren eller den som annars bestämmer över fastig-heten har samtyckt till att marken används på sådant sätt. Allemansrätten innefattar också vissa skyldigheter. Allmänheten får inte ta sig sådana friheter att markägaren och andra fast-ighetens invånare tillfogas någon nämnvärd olägenhet eller skada, den s.k. hemfriden och markägarens ekonomiska intressen får inte kränkas. Enligt 7 kap 1 § miljöbalken skall också var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den.Vilka uppträdanden kan leda till rättsliga påföljder?

Allemansrättens innebörd är ofta omdebat-terad och det finns osäkerhet om vad som egentligen gäller. Som huvudregel gäller att där man inte ens har rätt att gå, saknar allmänheten också andra befogenheter som ingår i allemansrätten. Rätten att färdas på annans mark regleras i 12 kap. 4 § brotts-balken. Den stadgar: ”Tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav, dömes för tagande av olovlig väg”. Med att ta ”olovlig väg” avses att någon färdas på område som inte utgör väg. Körvägar, gångstigar etc. kan man därför vanligen följa. Inte ens på vägar och stigar är det dock tillåtet att inkräkta på annans hemfridszon. Det är s.a.s. inte tillåtet att

komma så långt in på annans område att man gör sig skyldig till hemfridsbrott, enligt 4 kap. 6 § första stycket brottsbalken. Hemfridsbrott föreligger om någon olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg. Man måste alltså hålla sig borta från annans ”gård”. Dit räknas inte bara avskilda gårdsplaner där inga utomstående får passera utan också mindre villaträdgårdar och dylikt, samt andra områden intill bostadshus som är avskärmade för insyn genom häckar eller staket.

Om någon utan lov går in på en inhägnad byggnadsplats eller annan avskild arbets-plats, riskerar han att i stället dömas för olaga intrång enligt 4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken. Enligt angiven bestämmelse skyddas kontor, fabrik, annan byggnad, fartyg, upplagsplats eller ”annat dylikt ställe”. Skyltar kring en arbetsplats om att obehöriga inte äger tillträde bör således respekteras.

Markägaren saknar skydd för områden vid badbryggor etc.

Det är också förbjudet att gå över annans tomt (12 kap. 4 § brottsbalken). En tomt anses vara ett vidsträckt område omkring bostadshus, och betydligt mindre runt ekonomibyggnader, båthus och badhus. Huruvida området är inhägnat är inte i och för sig avgörande. Tomt finns i princip bara kring byggnader och förekommer inte vid till exempel ängslador.

Markägaren kan normalt därför inte räkna med skydd för området vid badbryggor, tram-poliner etc, än mindre för en badplats som saknar sådana anordningar, men som han vill anse som sin privata. Det är således inget hinder att hoppa i vattnet t. ex. från annans badbrygga om den inte för tillfället används av markägaren.

Det har också betydelse om byggnaden vid tillfället är befolkad. Om en byggnad tydligt

står tom torde det vara tillåtet att passera, ef-tersom där inte finns någon hemfrid att störa. Detta förutsätter naturligtvis att marken inte skadas. Det är inte heller tillåtet att gå över plantering (undantaget skogsplantering) som tar skada av gångtrafik. När det gäller andra ägor är passage bara förbjudet när den medför risk för markskada. Åkrar mellan sådd och skörd är ett typiskt exempel.Måste en markägare tåla en invasion av turister?

Det kan ifrågasättas vilken inverkan en invasion av turister kan få för markägarna och hur detta förhåller sig till allemansrätten. Det föreligger inte något lagligt hinder att utnyttja allemansrätten kommersiellt. Men markäga-ren kan ändå få utnyttjandet förbjudet, om det är så intensivt att det medför skador och olägenheter av betydelse för honom (NJA 1994 sid. 495). En markägare kan naturligtvis också ha rätt till skadestånd av till exempel en researrangör om ett nyttjande ställer till större skada eller obehag än vad en markägare rimligen bör tåla. Den som vållar skada på egendom uppsåtligen eller av oaktsamhet är enligt allmänna regler skyldig att ersätta skadan.

Lokala regleringar finnsVad som anförts ovan gäller endast

allemansrätten i allmänhet. Inom vissa lokala områden, såsom t.ex. nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden etc., kan det finnas andra särskilda föreskrifter om uppträdandet i skog och mark.

Trevlig vår och sommar i vår vackra natur!

Att vistas i naturen enligt allemansrätten

k R ö N I k a

LiSA LÄNtAAdvokat, Advokatbyrån kaiding

28 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 29: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

28 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 30: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Projektägare: ALMI Företagspartner Nord AB

Partners: Arvidsjaur, Boden, Luleå, Kalix, Överkalix, Gällivare,Övertorneå och Haparanda kommun, Länsstyrelsen i Norrbotten

Vi hjälper dig kostnadsfritt!www.entreprenorcentrum.se/norrbotten

Rådgivning CoachningAffärsutveckling

FöretagarskolanSeminarier Mentorprogram

Shipshapehomes i Sverige AB lämnade den 4 maj in en ansökan till Skellefteå kom-mun om att få uppföra nio radhuslägenheter byggda i trä i Skellefteälven.

Företaget har under fem år arbetat med utveckling av ett unikt koncept, Shipshapehomes, för boende på vatten och nu är allt klart för sjösättning.

– Detta blir världens nordli-gaste fastighetsbildning på vatten, konstaterar Mikael Nilsson, vd för Shipshapehomes.

Mats Allansson och Mikael Nilsson driver företaget som nu på bred front lanserar sitt koncept runt om i landet.

– Och det känns jätteroligt att få börja på hemmaplan. Betongskro-vet byggs i enlighet med Bronorm 2002, vilket innebär att konstruk-tionen ska tåla att ligga i vatten i 100 år utan att tas upp, berättar Mikael.

Tanken är att de Shipshapeho-mes som ska byggas i Skellefteå ansluts till kommunalt vatten och avlopp.

– Men de kan också utrustas med tankar för färskvatten och spillvatten i avsett utrymme i skrovet, säger Mats.

Skroven kommer att byggas av Shipshapehomes samarbetspartner Norrlands Byggmontage AB i Skellefteå

Överbyggnaden är av trä och byggs i moduler av Glommershus AB i Glommersträsk. Det handlar om en lågenergibyggnad, vilket betyder att energiförlusten är nära

noll.Uppvärmningen sker genom

vattenburen golvvärme, kopplat till en värmepanna, som har möjlighet att hämta 60-80 procent av värmen i kringliggande vatten alternativt anslutas till befintligt fjärrvärmesystem.

Vid designen av lägenheterna har man haft stor hjälp av Design Västerbotten, ”sommardesign-kontoret” dessutom har forskare vid Luleå tekniska universitet medverkat i utvecklingsarbetet.

Nio radhuslägenheter fördelade på tre skrov där varje lägenhet blir omkring 60 kvadratmeter.

Var området för boende på vatten ska ligga är en fråga som Skellefteå kommun först måste behandla.

– Helst vill vi att det blir på norra sidan av älven vid Älvsbacka strand. Lägenheterna skulle då synas från E4an och ligga intill höghusen i trä och träbron som nu byggs. Det skulle förstärka Skellefteås position som trästad, säger Mikael.

Boende på vatten faller under plan- och bygglagen och kräver bygglov i enlighet med kom-munens detaljplan. Strandskyddet regleras av miljöbalken och för bo-ende på vatten krävs dispens från strandskyddet om det inte redan finns en dispens på planområdet från tidigare verksamhet.

– Vi hoppas kunna få alla tillstånd för att påbörja bygget av radhusen på vatten så snart som möjligt, säger Mats Allanson.

Boende på vatten klart för sjösättning

30 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 31: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Vi hjälper dig med din rekrytering!

Välkommen att kontakta oss på CesabTel: 0920-941 45

www.cesab.se

C E S A B R E K RY T E R I N G – E N L ÖN S A M I N V E ST E R I N G

R E K RY T E R I N G & L E dA R S K A p – S E dA N 1 9 8 5

Vår affärsidé är att identifiera, attrahera, utvärdera och utveckla de nyckelpersoner som kan bidra till att skapa en effektiv och lönsam verksamhet.

Företag som vill utvecklas ger mej en kick

Vill du veta mer? Kontakta ditt närmaste ALMI-kontor eller besök www.nord.almi.se

Kari Kumpula, Affärsområdes-ansvarig Etablerade företag

Ska ditt företag göra nya satsningar? Utöka erbjudandet eller kanske växa på nya marknader? ALMI är mer än pengar. På ALMI kan vi utöver finansiering även utveckla affärer. Vi utgår från ditt företags behov och vår roll är att vara rådgivare genom hela processen.

Att utveckla ditt företag är en spännande resa – som vi gärna delar med dig! Kanske vårt breda kontaktnät eller en erfaren affärsutvecklare kan säkra ditt företags framgång?

VI ÄR ETT AV SVERIGES MEST KOMPLETTA SÄKERHETSFÖRETAG

www.lulealaskonsult.se0920 - 22 32 28

Södra Hamn, Luleå30 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 32: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Jobben fortsatte öka under april och rela-tivt få personer varslades om uppsägning. Färre nya arbetslösa registrerades på ar-betsförmedlingarna. Antalet personer utan arbete blev färre medan fler personer med arbete anmälde intresse för att byta jobb.Konjunkturuppgången har fått hjulen att rulla i både Norrbotten och Västerbotten

– Förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter genom ökad efterfrågan på arbetskraft och genom att färre personer är öppet arbetslösa eller deltar i våra program. Allt fler arbetsgivare efterfrågar våra rekryteringstjänster

och personer som redan har arbete ser möjligheter att byta arbete i den förbätt-rade konjunkturen, säger Göran Nilsson, marknadschef för Arbetsförmedlingen i Norrbotten och Västerbotten.

VästerbottenArbetsgivare i Västerbotten anmälde drygt 45 procent fler lediga jobb till Arbetsför-medlingen i april i år jämfört med samma tid i fjol. Arbetslösheten i Västerbotten minskade samtidigt med 1 609 personer vid en jämförelse mellan april 2010 och samma månad i år. Sammantaget var 10

833 västerbottningar arbetslösa eller i program i april i år vilket motsvarade 6,5 procent av befolkningen 16-64 år. 104 personer varslades om uppsägning i april i år mot 174 samma månad förra året.

– Att det trots allt blev en sådan markant ökning av nyanmälda lediga platser vid en jämförelse mellan april i år och förra året är självfallet glädjande och kan till en del förklaras av den pågående konjunkturuppgången. Såväl stora som små företag liksom vissa kommuner och landstinget tenderar att börja anställa folk igen. När orderböckerna i näringslivet fylls på börjar hjulen att snurra i hela samhällskroppen, förklarar Per Renström som är områdesansvarig chef för Arbetsförmedlingen i Umeå arbetsmarknadsområde.

Vindeln och Bjurholm noterade den lägsta arbetslös-heten i april med 5,1 respektive 5,3 procent.

NorrbottenI Norrbotten nyanmäldes 1 392 nya jobb under april till arbetsförmedlingarna, drygt 550 fler än i april 2010. Under årets första fyra månader har drygt 7 300 lediga platser anmälts till arbetsförmedlingarna i Norrbot-ten. Det är en ökning med 2 100 platser jämfört med samma period 2010. Nystartsjobben sysselsatte närmare 1 700 personer i länet, vilket var drygt 400 fler än för ett år sedan.

Antalet norrbottningar som antingen var öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd (utan arbete) var 12 603 personer eller 8,1 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år (i riket 6,1 procent). Det innebär en minskning med drygt 1 500 personer på ett år.

– Antalet personer utan arbete har minskat i alla Norrbottenskommuner. Fortfarande har vi bästa läget i malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare, där ande-len personer utan arbete ligger under riksgenomsnittet medan Haparanda och Överkalix ligger dubbelt så högt som riket. Variationen mellan kommunerna är alltså stor, men vi har trots allt haft en kraftigare förbättring i åtta av 14 kommuner än den genomsnittliga förbätt-ringen i landet, summerar Göran Nilsson.

stor ökning av nya lediga joBB

Göran Nilsson.FoTo: MAGNUS

PEHRSSoN

Ovan: Informationsdisk på Arbetsförmedlingen.

Nedan: Rekryteringsmässa. FoTo: BJöRN TESCH

32 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 33: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Vi söker• Bygglovschef• Bygglovshandläggare• Mark- och exploateringsingenjör• Planarkitekt/Fysisk planerare• Miljöstrateg

Vår rollLuleå växer och utvecklas – vilket ställer stora krav på stadsplaneringen. En av de viktigaste uppgifterna för Stadsbyggnads-kontoret är att verka för en attraktiv, hållbar och väl fungerande stad. Vi ska planera för vackra och ändamålsenliga byggnader och stadsmiljöer, oavsett om det är fråga om större eller mindre projekt.

Vi är inne i ett expansivt planeringsskede. Arbetet med bland annat en ny översikts-plan pågår i syfte att förverkliga vår Vision Luleå 2050. Detta sker parallellt med plane-ringen för att skapa bostäder för 10 000 nya invånare i Luleå. Vi behöver fler som vill utveckla ett hållbart Luleå som nav i norra Skandinavien.

Vårt erbjudande till digLuleå kommuns stadsbyggnadskontor erbjuder spännande och utmanande arbets-områden. Vår organisations värdegrund präglas av att vi alla är nyckelpersoner med engagemang, ansvarstagande och kompe-tens. Vi välkomnar medskapande medarbe-tare med egna idéer och kreativitet som vill arbeta i ett öppet och lärande klimat.

Vill du veta mer?Välkommen att ringa Victoria Fredricson, Administrativ controller. Fackliga företrädare är Sören Johansson, Sveriges Ingenjörer, Nelli Flores Nilsson, Sveriges Arkitekter och Evelina Norén, SKTF. Samtliga nås på 0920-45 30 00 (vxl).

Vi värdesätter de kvaliteter som en jämn ålders- och könsfördelning samt kulturell mångfald tillför verksamheten.

Du söker jobb hos oss via vår samarbets-partner www.offenligajobb.se där du kan läsa mer om tjänsterna och fylla i ett ansök-ningsformulär.

Sista ansökningsdag är 8 juni 2011.

Stadsbyggnadskontoret söker dig som vill vara med och bygga framtidens Luleå

Luleå går en spännande framtid till mötes. Vår ambition är att bli 10 000 fler invånare inom några år. Genom denna utveckling kommer fler att välja Luleå som plats att leva och bo i. Det sporrar oss som arbetar i Luleå kommun att bli ännu bättre.

Vi har gjort vårt medieval för rekrytering och undanber oss därför kontakt med annonssäljare eller andra säljare av rekryteringstjänster.

www.lulea.se

Anna-Karin Risnert, bygglovshandläggare - Stadsbyggnadskontoret är mån om sina medarbetare.

Jonas Nilsson, markingenjör- Jag blir engagerad och motiverad när jag gör något bra för alla, det är jag stolt över.

Nelli Flores Nilsson, planarkitekt - Det händer någonting hela tiden.

32 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 34: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Prisexempel 10 m2: Väggar 45x145 mm, tak (ej ytbeläggning), golv, mellanvägg, helglasad bastudörr, 2 sittlavar, 1 ryggstöd, 1 dekorraster.

36 600:- Välj mellan olika bastuinredningar.

Bastu-

stugorVi har

flyttat till

Töre

Bastu-

stugor

Prisexempel Vedaggregatsats: Harvia M3, rökrör, skyddsplåtar, skydd under

aggregat och mot vägg. 8 400:-

Layo

ut: K

alix-Bla

de

t

Försäljning av: Bastupanel, lavvirke, bastudörrar,bastuaggregat, bastutillbehör m.m.

För fullständig leverans-beskrivning av våra modeller 4-31 m2 samt tillval, se vår hemsida: www.trabyggarna.com

Adress: Töreforsvägen 225 (Törefors industriområde) • Tel: 0923-755 85

Vi köper även lösar kranaroch byggnationer. Hämtas på plats över hela Sverige. Kontant betalning. Ring Dennis, tel 0730-86 51 08.

Lastbilar, truckar och entreprenad- maskiner köpes

DJ:s ContainertJänst

revolutionerande idé tog hem förstapriset

I början av maj delade Venture Cup Nord ut 100 000 kr i prispengar, fördelat på de tre bästa affärsplanerna i Norrland. Högst upp på pallen stod Luleåföretaget Cellarmering och är ett av tre bidrag som kommer att representera Norrland i Sverigefinalen i Stockholm i början av juni där de tävlar om totalt 350 000 kr.

Bakom företaget Cellarmering står entreprenören Johan Persson som har sitt säte i Luleå på Aurorum Business Incubator. Cellarmering erbjuder en ny unik armering för betong, asfalt samt andra material. Dess geometriska patentsökta struktur ger helt unika egenskaper mot den armering som finns idag och innebär stora ekologiska och ekonomiska vinster. Cellarmeringen är svaret på ett behov av en mer hållbar, och miljömedveten infrastruktur och belönades med 50 000 kronor då affärsplantävlingen Venture Cup Nord höll sin regionfinal i början av maj. Ytterligare tre priser delades ut under prisceremonin som hölls i Luleå.

Andrapriset på 30 000 kronor gick till OnTop från Sundsvall som erbjuder ett topografiskt mätsystem som i realtid övervakar kvaliteten på pappersytan vilket kan ge varje kvadratmeter på producerat papper en kvalitetsstämpel.

Umeåföretag på tredje platsUmeåföretaget MD Biomedical AB tog hem Venture Cup Nord’s tredjepris på 20 000 kronor. Företaget tillhandahåller en helt ny och unik mikrodia-lyskateter som placeras på ytan av ett organ istället för i organet. Produkten skapar en enkel övervakning av sjuka patienter och bidrar till mindre komplikationer, minskat lidandet och minskad vårdtid.

Johan Persson, Cellarmering tog hem första priset och representerar Norrland i Sve-rigefinal i början av juni.

LKAB har beslutat att beställa 300 nya malmvagnar från Kockums och dess underleverantör Kiruna Wagon. Malm-vagnarna kompletterar ordern till leverantören Bombardier på fyra nya IORE-lok. Tågaffären omfattar fyra fulla tågsätt och utgör en miljardinvestering i LKAB:s logistik.

– Investeringen är strategisk i LKAB:s utvecklingsplan och ökar tågkapa-citeten för malmtransporter till 40 miljoner ton per år. Ökad kapacitet på Malmbanan är avgörande för förverkligandet av LKAB:s planer på tre nya gruvor och en ökad leveranskapacitet med 35 procent till år 2015, säger LKAB:s vd Lars-Eric Aaro i en kommentar.

För Kockums Industrier i Malmö och Trelleborg betyder vagnordern den största beställningen någonsin på järnvägsvagnar. Kockums har tidigare byggt mer än 800 vagnar av samma typ till LKAB, men då i kortare serier. Leveransen av den nya ordern skall vara klar 2013.

- Ordern är den största i Kockums mer än 150-åriga historia som leveran-tör av järnvägsvagnar Den innebär att Kockums Industrier har full belägg-ning ytterligare två år framåt för nuvarande personalstyrka, konstaterar en nöjd Björn Widell, vd i Kockums Industrier.

300 nya malmvagnar till lkaB

34 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 35: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

070-532 98 08 / 0923-756 00www.reklamguidenkalix.se

Kan högreKvalitet blibilligare i längden?

hh arbetskläder har

funktionella detaljer

och hög användargrad.

de är slistarka och pålitliga

och ger mer prestanda för

pengarna.

ni köper kläderna hos

reklamguiden i Kalix.

välkommen in!

Mediabyrå

KRYPGRUNDVärdesäkra ert hem, kontrollera fukten i krypgrunden

Grund & ByggserviceFör info, broschyr eller visning - ring!

Greger Sundman 070-380 79 66 • Anders Sundman 070-559 56 35 Grund & Byggservice i Älvsbyn AB • mail: [email protected] • webb: www.gbservice.se

Permanent utrustning för luktsanering. (Genom våra unika GSD300)

• Byte av blindbotten• Byte av grundrassskydd • Luktsanering utföres • Bygg och ventilations- arbeten

Skydda mot fukt, mögel och luktEnkel och effektiv lösning! Installera högeffektiv avfuktare konstruerad för krypgrund och marknadens lägsta elförbrukning.Enkel installation -komplett installationspaket inkl. kanaler och display.Färdig installation offereras.

NYTTJA ROT-AVDRAGET HALVERA ARBETS-

KOSTNADEN

Vår-erbjudande!

Gratis besiktning

och åtgärds-

förslagLukt/FuktproblemHar du lukt/fuktproblem med ditt hus på platta,källare eller väggar? Vi fixar det!

m crob tDin utvecklingspartner inom

elektronikområdet

Vi har unik kompentens på

Microbit 2.0 AB - Tel:0923-69620 - Fax:0923-69640www.microbit.se - [email protected]

SIP-PABX

SIP-Telefon

SIP-Telefon

Inbyggda system

IP-telefoni (SIP/VoIP)

IP-kommunikation

Mobil telefoni (GSM/GPRS)

Analog telefoni (PSTN/PABX)

Digital transmission (G703/PCM)

Radiokommunikation

Digital signalbehandling (DSP)

Plattformar/processorer

ARM9,ARM7, PIC, Blackfin & 21xx

Mjukvara

RTOS, Linux, IP, SIP, USB, mm.

Passar för nedfällning i er altan , brygga eller uteplats.

Kan även köpas med träsarg för en fristående tunna.Badtunnan har en kamin som är plaserad utanför tun-nan för bättre utrymme och mindre brännrisk.

Vi har även lagt till trappsteg i tun-nan för att underlätta i och urstign-ing.

Skön att sitta i med 35-40cm höga skålade sitsar med plats för 6-8 pers. Mycket stadigt byggd , som med fördel kan grävas ner i mark eller fäl-las in i tex en terass. Kaminen värmer vattnet ca 12 grader/tim , så startar du med på 10 grader så tar det ca 2,5 timmar.

Infällda mugghållare för den kylda drycken i sargen! Vi har också tagit fram ett riktigt bra lock i glasfiber som även klarar vinter!

Mer info och priser på: www.relaxpoolen.se

Tillbehör: Glasfiberlock, kapellock, Ledbelysning, Sandfilter, Regnhatt, Brännskydd, Elvär-mare, Inbyggnadskit

Yttermått: 222 cm, Höjd: 100 cm, Innermått: 202 cm, Sitshöjd: ca 35-40 cm, Höjd från sits till övre kant: ca 65 cm, Färg: Vit eller Poolblå.

34 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 36: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Bodens kommun har det bästa företagsklimatet i Norrbotten och tar även hem titeln Bäst i Norrland! Det visar Svenskt Näringslivs nya ranking av företagsklimatet i landets alla 290 kommuner.

– Bakom den fina placeringen för Boden, plats 55, ligger år av målinriktat arbete med att skapa en väl fungerande dialog med näringslivet i kommunen säger Jan-Olov Nordström, Svenskt Näringslivs regionchef i Norrbotten.

Piteå har genom ett tålmodigt och resultatin-riktat tillväxtarbete fortsatt att klättra. Inga stora åthävor utan man jobbar målmedvetet och det har gett resultat.

Luleå ligger i topp när vi jämför de större kust-kommunerna med varandra. (Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall och Gävle, kommuner med fler än 70 000 innevånare)

Älvsbyn klättrarÄlvsbyn är den kommun i länet som klättrat flest placeringar på rankinglistan, upp 58 placeringar till plats 174. Jokkmokk och Haparanda är två andra starka klättrare med förbättringar på 50 respektive 51 placeringar i årets ranking.

– Norrbottens kommuner har tillsam-mans förbättrat 153 placeringar i årets ranking och det är ett bevis för att ett aktivt arbete, på många håll, för ett bättre företagsklimat ger resultat, säger Jan-Olov Nordström.

Boden Bäst i norrland

Bjurholm är tillbaka som etta på listan över kommuner med bästa företags-klimatet i Västerbotten. Dorotea som har haft den positionen i två år och dessutom kunnat säga att man haft bästa placeringen i hela Norrland ligger nu tvåa.

– Bjurholm och Dorotea får utomordentliga betyg av sina företagare, konstaterar Karina Folkesson, regionchef Svenskt Näringsliv i Västerbotten. Tänk om de kunde inspirera övriga så att alla kommuner hamnade bland de hundra främsta.

Malå är den kommun som klättrar mest, hela

69 placeringar, sedan kommer Åsele med 41. Lycksele, Robertfors, Vindeln och Vännäs stiger också med många placeringar. Även fjolårets bästa klättrare Sorsele får höjda omdömen från sina företag med bättre ranking som följd.

– För att hålla i sin rankningsplacering och helst förbättra den måste man ha en genomtänkt strategi, med uppsatta mål som man bockar av eftersom, kommenterar Karina Folkesson. Annars riskerar man bli omkörd av andra då kommunerna hela tiden jämförs med varandra på varje fråga vi ställer.

Skellefteå är årets sjunkbomb. Sedan 2008 har Skellefteå sjunkit 146 placeringar på ranking-listan.

Bjurholm tillBaka på förstaplatsen i västerBotten

FAKTA

Svenskt Näringslivs kommunranking bygger till största delen på enkätsvar från totalt drygt 33 000 företagare från hela landet som satt betyg på hemkommunens företagskli-mat.

Företagen svarar på frågor om bland annat kommunens service till företagen, konkur-rens från kommunala verksamheter, attityder till företagande samt tillgång till medarbetare med relevant kompetens.

– Svaren från företagen gör vår ranking unik. Våra företagare är de verkliga experterna på företagsklimat för de upplever företagsklima-tet i sin vardag, säger Jan-olov Nordström.

Statistiska fakta från SCB och UC påverkar också rankingplaceringen. Här tas bland annat hänsyn till hur stor del av kommunens verksamhet som är utlagd på entreprenad samt andelen kommuninvånare som under 2010 blev nyföretagsamma, det vill säga började ta aktivt ansvar för ett företag.

Hela rankinglistan, vår ”Faktabas om före-tagsklimat” och en mängd annan informa-tion om företagsklimat finns på Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se/foretagsklimat.

GRAFIK FRåN SVENSKT NäRINGSLIV

VÄSTERBOTTEN

Kommun Placering 2011 Förändring

Bjurholm 60 38

Dorotea 71 15

Vännäs 138 27

Malå 179 69

Sorsele 186 35

Umeå 187 0

Vindeln 204 24

Norsjö 209 6

Nordmaling 215 -10

Robertsfors 230 25

Lycksele 236 36

åsele 240 41

Skellefteå 247 -63

Storuman 273 13

Vilhelmina 281 -14

NORRBOTTEN

Kommun Placering 2011 Förändring

Boden 55 45

Piteå 148 14

Luleå 162 -8

älvsbyn 174 58

Jokkmokk 180 50

Haparanda 185 51

Arjeplog 223 -29

Arvidsjaur 237 -13

Kalix 244 25

Gällivare 252 7

övertorneå 276 -11

Kiruna 277 0

Pajala 283 -26

överkalix 284 -10

36 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 37: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Hotell Pellonhovi är ett familjeägt hotell i finska Tornedalen. Hotellet har totalt 80 rum och en boendekapacitet för cirka 200 personer.

Rum finns att tillgå för alltifrån 1-5 personer. Badrum med dusch, TV och radio finns i samtliga rum. I tre av rum-men finns dessutom egen bastu. Hotellgästerna har även tillgång till en swimmingpool.

Restaurangen erbjuder dagligen lunchbuffér och på kvällstid erbjuder köket läckra à la carte menyer.

Fest! Vi ordnar allehanda fester med möjlighet till programutbud allt efter kundens önskemål.

Konferens! På hotellet finns 5 stycken 10-personers konferensrum samt auditorium för 185 personer. Allt efter behov och önskemål erbjuds gästerna kaffe, lunch- och middagar.

Puben! På lördagskvällarna trivs vi i Westis-puben, öppet till 03.30. Ansvarig för musik DJ, ungefär en gång i månaden har vi levande musik för unga smaker, och ibland karaoke.

Välkommen! Ni är hjärtligt välkomna till Pello och Pellonhovi för att njuta av lugnet och friden i en samisk atmosfär.

Hotell PellonhoviKunnantie 2, 957 00 PelloTelefon: +358 16 513 911

[email protected]

HOTELL- OCH RESTAURANGVERKSAMHET ALLTSEDAN 1982

NORDISK FINANSIELL PLANERING AB

Finansiell planering för företag och privatpersoner.

Äger du ett aktiebolag?Betalar du in pengar till en tjänstepension eller direktpension?Vi kan bara beklaga!Kontakta oss så berättar vi vad du borde göra!

Luleå 0920-22 77 50 Stockholm 08-742 03 50www.finansiell-planering.se

Villatomter i centrala Haparanda!

Stora, byggklara tomter med gångavstånd till skola och handelsområdet med bl.a. IKEA och ICA.

Tomtpriser från 275 000 kronor. Adress: Svanvägen, avfart från Ripvägen.

Välj egen husleverantör. För mer information kontakta Mikael Nyberg på 070-555 44 47

www.nyberg.se.

Products from LaplandArcticShop.se

www.ArcticShop.se

Just nu massor av heta erbjudanden inom Grill & Fritid!!

36 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 38: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Maarit Lindvall, ägare av Gränsresor AB har en affärsidé som bygger på att genom god service, kunskap och hög kvalité bli de bästa resebyråerna i östra Norrbotten.

Gränsresor gör din resa möjligGränsresor är Kalix nya resebyrå och finns på Köpmannagatan i gamla resebyråns lokaler. Kalixbon Maarit Lindvall startade Gränsresor AB i Haparanda 2008 och erbjuder nu full reseservice på båda orterna.– Det behövs en resebyrå i Kalix där folk kan komma in och få hjälp att boka sin resa, säger Maarit Lindvall.

– Det spelar ingen roll om man vill boka en tågresa till Växjö eller resa jorden runt. Vi brinner alltid för att ge bästa möjliga service utifrån kundens behov och önskemål.

Det har gått tre år sedan Maarit startade reseby-rån i Haparanda och nu med resebyrån i Kalix har företaget fem anställda som kommer att alternera och jobba på båda orterna. Resebyrån i Hapar-

anda flyttar under maj månad till nya lokaler i Gallerian i Haparanda.

Inte billigare att boka på InternetAtt planera och sy ihop en resa på egen hand är inte alltid glasklart, även om det idag är möjligt att själv boka sin resa hemma via Internet så uppstår det ofta frågetecken.

– Det är heller inte billigare att boka charterre-san på Internet. Vi är proffs på resor och vet hur och var man tar fram information om alla typer av resor och resmål.Oavsett om det är en charterresa, äventyrsresa, familjeresa eller affärsresa så lyssnar vi på kundens behov och önskemål.

ReseberättelserMaarit berättar att hon gärna tar del av sina kunders reseupplevelser och uppmanar dom att komma in efter resan och berätta.

– Det är ett bra sätt för oss att samla på oss mer kunskap och även få reda på vad som varit bra

och vad som varit mindre bra. På så sätt kan vi bli ännu bättre.

Gränsresor är medlemmar i SRF, Sveriges Resebyråförening och har nyligen blivit godkända och ackrediterade av IATA, International Air Transport Association.

– Det är en stor grej för oss. Nu kan vi sälja flygresor till destinationer över hela världen utan att behöva köpa in flygbiljetter via leverantörer och det blir därmed billigare för kunden, säger Maarit.

Vill växa ytterligareFör framtiden är Maarits vision att fortsätta expandera företaget.

– Jag skyndar lugnt och säkert framåt och jag vill bygga företaget från grunden. Nu är fokus på att ge fullgod reseservice i östra Norrbotten och hoppas framöver kunna växa och skapa fler arbetstillfällen.

TExT & FoTo: BJöRN PALoVAARA

38 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 39: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Kalix Konferens Center– Unika konferens möjligheter

KALIX Tel.0923-16605www.kalixfolketshus.com

Vi tillhandahåller våra gäster det mesta i teknisk utrustning, även spetsteknik i samarbete med lokala företag. Hos oss har ni också tillgång till vår exklusiva videokonferens studio, som ger er möjligheter att arrangera konferenser med deltagare från jordens alla hörn.

Våra konferens lokaler:

Teatern - 298 platserA-salen - 346 platserB-salen - 116 platserA- och B – salen - 462 platserDiscosalen - 150 platserKonferenssal 1 - 24 platserKonferenssal 2 - 14 + 10 platserKonferenssal 3 - 7 platserKonferenssal 4 - 7 platserStudierum 1-5 - 10 platser / rum

Vi hälsar er välkomna till Kalix Konferens Center. Vi gör vårt yttersta för att er kon-ferens eller ert möte ska bli en givande upplevelse.

På Kalix Konferens Center erbjuder vi unika konferensmöjligheter i en avkopplande,stimulerande och kreativ miljö. Våra ljusa lokaler, vår moderna konferens-utrustning samt vår service, ställer vi till ert förfogande.

KONFERENSER - KONGRESSER

När Du planerar för konferenser, kongres-ser eller utbildningar, låt oss vara med och offerera för aktiviteten.

Vi ger pris på hela konceptet, som lokaler, fika, mat, logi eller efter Dina önskemål

NÖJESPAKET

Vi erbjuder även specialdesignade nöjes-paket för Er personalfest eller förenings-fest.

Vi lämnar offert och organiserar Nöjes-paketet i samarbete med Er.

Mat, underhållning och eventuell logi.

Kanonläge! Handelsvägen 13, ca 8.000 kvm.

Kontakta oss för mer information på: Tel.070-661 45 15

Ola Andersson Bygg ABHandelsvägen 11, 973 45 LULEÅ

TOMT SÄLJES PÅ STORHEDEN, LULEÅ

KArTA: GOOGLE MAps

38 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 40: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

En a-kassa för alla klokaföretagare som vill jobba

tryggare!

Medlemmar i SHA kan inkomstförsäkra lön upp till 30.000:-/månad!

www.akassan.com telefon: 08-506 471 32e-post: [email protected]

SHA a-kassa är en medlemsorganisation och vi samarbetar med ett fl ertal stora företagarorganisationer som även är representerade i vår styrelse.

Som företagare får man bestämma själv och ta eget ansvar. Den som

anstränger sig kan nå hur långt som helst men risken för arbetslöshet

fi nns också bland företagare. Därför fi nns SHA.

– Är du medlem?

Se till att bli medlem i SHA a-kassa redan idag! Ansökan fi nns här:

www.akassan.org/ansok

Som medlem i SHA har du tillgång till andra förmånliga erbjudanden som t.ex. möjlighet

att komplettera med en inkomstförsäkring. Den ger dig möjlighet att försäkra inkomster upp till 30.000:- i månaden, vilket är högre

än den ordinarie nivån. Mer trygghet!

Läs mer om detta på www.gardera.nu (Gardera TrygghetsPortal).

sha_210x287_naringslivinorrl.indd 1 10-03-18 08.33.34

Page 41: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

LOMATÄHDET HOLIDAYSTARSTel +358(0) 45 235 7464, +358 (0) 50 586 7215

[email protected], www.lomatahdet.fi

Upptäck Finland i sommar!Lomatähdet erbjuder högkvalitativt boende i Levi, Saariselkä, Salla, Björneborg och Lovisa. Upptäck våra sommardestinationer!

Levi: Högklassiga lägenheter för 2-10 personer i Levi centrum. Tillgång till representativt kon-ferensrum samt bastubad.

Lovisa: Lägenheter i herr-gårdsmiljö invid den idyl-liska Strömfors Järnbruk vid Kymmene älv.

Saariselkä: Representativa Kelo-honka-stugor i Saariselkä centrum

Björneborg: högklassiga stugor invid sjön med egen sandstrand.

SÄLJES - UNIKT TILLFÄLLE!

Bostadsrätt, 1 r.o.k i centrala Haparanda.Stor, välplanerad etta på 42 m2, hörnlägenhet med balkong i bästa AA-läge, Storgatan 90 B, i expansiva Haparanda. Utsikt bl.a. över IKEA och köpcentrumet På Gränsen.Låg månadsavgift: 2320 kr.Utgångspris: 210.000 kr.Fri prövningsrätt förbehålles.Vid intresse, kontakta: 070- 612 58 94.

Företagslokaler För industri- och tjänsteFöretag

kalix industrihotell aB

Ring 0923-651 09, 073-838 51 09 för mer information!

www.kalixindustrihotell.se

Istället för att sjukanmäla sig när man är sjuk går nästan varannan småfö-retagare till jobbet. Den vanligaste anledningen till att småföretagare går till jobbet trots att de är sjuka, är att de inte har någon annan som kan utföra deras uppgifter i deras ställe. Det visar en ny undersökning från försäkringsbo-laget Trygg-Hansa.

Trots sjukdom väljer varannan (47 procent) småföretagare att gå till jobbet trots att de är

sjuka, enligt Trygg-Hansas senaste småföretagar-undersökning, som gjorts bland 251 småföretag inom konsultbranschen. 38 procent uppger att de tar med sig datorn och mobilen hem och jobbar hemifrån. Endast 15 procent uppger att de stannar hemma och tar ut ersättning. På frågan om varför man jobbar trots att man är sjuk uppger en majoritet, 58 procent, att det beror på att ingen annan kan utföra deras uppgifter. Siffran skiljer sig mellan mindre och större småföretag, bland de större (mellan fem och tjugo anställda) är siffran 51 procent, medan den bland de mindre företagen

(under fem anställda) är så hög som 64 procent.– Att starta eget företag innebär ett stort ansvar

och många småföretagare känner oro kring vad som händer om man själv eller en anställd blir sjuk. Som småföretagare känner man nog lätt att man inte kan sjukanmäla sig när man är sjuk, utifall att verksamheten inte kan fortsätta som vanligt. Försäkringsbolagen kan erbjuda rådgiv-ning till de som är oroliga över intäktsförluster eller produktionsstopp,säger Kent Andersson, nordisk chef sjukvårdsförsäkringar på Trygg-Hansa.

varannan småföretagare går till joBBet trots sjukdom

Page 42: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

Du vet väl att du kan läsa tidningen på: www.naringslivinorr.se Förresten... Vi finns nu även på Facebook. Gilla oss gärna!

www.naringslivinorr.se

facebook.com/naringslivinorr

BergvärmevattenBorrning

Det blir upp till

40%

BiLLigarepå enbart borrning med hjälp av rOt-avdraget.

Kontakta oss för info och hjälp med önskningar.

Tony Eriksson 070-556 66 84tony@maskintjänst.com

42 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 43: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

NYCKELN TILL SVERIGE

WWW.NEXTJET.SE

42 NÄR INGSL IV I NORR JUN I 2011

Page 44: Näringsliv i Norr, nr 3 - maj 2011

AVSÄNDARE:Arctic Försäljning i NorrbottenKöpmannagatan 17, 952 33 Kalix

POSTTIDNING BSVERIGEPORTOBETALT

”Det bästa är Boden-andan”

Jag är stolt över att vara Bodensare. Dessutom är jag företagare i en charmig småstad där alla jobbar för allas bästa. Här lever samarbetet företagare emellan. Och här skapas det som kallas för Boden-andan.

Monica Stubé

www.boden.se

För oss som bor här.

Fo

ro:

Tom

as

Be

rgm

an