Näringsliv i Norr, nr 4 - juni 2010

NR

4 J

UN

I 2

01

0

TEMA: ENERGI & MILJÖ

”Skurkarnas förlovade tid”

”MITTENS RIKE” ÄR PÅ VÄG ATT ÅTERIGEN BLI VÄRLDENS HANDELSCENTRUM

Arbetet med projekt Nya Gällivare, vars mål är att skapa ett långsiktigt samhälle som tar fasta på våra medborgares känslor och behov, pågår för fullt. Just nu skapar vi den gemensamma bilden av vårt framtida samhälle där befolk-ningsökning och näringslivsutveckling går hand i hand med klimatsmarta lösningar och attraktiva stadsdelar. Delegationen för Hållbara städer, som tillsattes av reger-ingen hösten 2008 och som skall verka för att stimulera

hållbar stadsutveckling, har bidragit med ekonomiskt stöd. LKAB bygger 200 nya lägenheter som kommer att stå klara under de kommande åren. Nya områden, med generösa grönytor planeras. Gällivare står inför stora förändringar där hållbarhet och attraktivitet är två av de viktigaste ledorden. Tillsammans ska vi bli den mest expansiva och attraktiva kommunen i Norrland. Vi ska göra människors längtan till verklighet.

har länets bästa tillväxtutveckling.

Nu ska vi bli bäst på samhällsutveckling också. favo

rrek

lambyra.se

Samfinaniseras av:

Gällivare kommun

NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2010 3

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Backgatan 2, 952 22 Kalix. www.naringslivinorr.se

Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, [email protected]

Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, 070-282 07 60, [email protected]

Medarbetare: Eilert Isaksson, Kjell Hjelm/Företagar-na, Anders Hettinger Öhrlings Pricewaterhouse Coo-pers, Reinhold Andefors, Irene Lundström, Byatryck, Urban Rönnblom Advokatbyrån Kaiding.

Marknad: 0923-107 00.

Omslagsfoto: Björn Palovaara. (Kinesiska muren vid Badaling, Peking)

Tryck: VTT Grafiska.

Upplaga: ca 13 000 ex.

Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB)

Adressändring: [email protected]

Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan.

N Ä R I N G S L I V I N O R R

INNehåLL NR 4 - 2010

4 SamaRbete ökaR tILLVÄxteN

6 VÄRm hUSet med eNeRGI fRåN tOmteN

8 NÄR INdUStRIeLL VeRkSamhet GeR SkadOR på mILJöN

10 SpRIt ÄR bRa

11 kLamydIa.Se VaNN mILJONUpphaNdLING

12 NU GÄLLeR det att bLIcka fRamåt föR att ta INItIatIV

13 det GRöNa kyLSyStemet SOm INGeN tROdde på

14 VI VÄStLÄNNINGaR måSte NIScha OSS

16 ReSa: pLötSLIGt befaNN JaG mIG på ett fLyG tILL pekING

20 Ge OSS möJLIGheteR att Skapa fLeR JObb

21 SkURkaRNaS föRLOVade tId 22 RIktat Stöd tILL föRetaGaRe med UtLÄNdSk bakGRUNd

26 Lkab meR ÄN haLVeRade eNeRGIbehOVet

26 22

6

16

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2010 3

SKoGSHoTELLET VÄxERFrån att i stort sett bara varit en vinterbaserad anläggning kommer nu Skogshotellet i Koskullskulle/Gällivare utveckla sin verksamhet med aktiviteter året runt. Genom att arrendera mark av Sveaskog utökas möjligheterna rejält och man kommer att kunna ta emot gäster från hela världen under hela året.

I dag erbjuder Skogshotellet boende, konferens och äventyr i form av skotersafari, fiske och andra natur-upplevelser. Anläggningen ligger mitt i vildmarken men har ändå nära till moderna kommunikationer som järnväg, flygplats och vägar.

- Naturen är en viktig resurs för svensk turism. Våra skogar, sjöar och älvar ger stora möjligheter för upplevelser och rekreation och får ses som gynnsamt för lokalt företagande. Vi ser mycket positivt på att upplåta mark till ett lokalt turismföretag som Skogs-hotellet för att främja utvecklingen av naturturism i landet, säger Gunilla Andersson, företagsupplåtare på Sveaskog Naturupplevelser AB.

MINSKAD ARBETSLöSHETArbetsmarknadsutsikterna för Norrbotten det kommande året ser bra ut. Arbetsförmedlingen, som genomfört en enkät bland 500 företag i länet, redovisar att den största framtidstron finns inom den privata tjänste- och varuproducerade sektorn. Gällivare, Jokkmokk och Kiruna räknar man kommer att ha länets lägsta arbetslöshet.

Arbetsmarknadsprognosen visar också att sysselsätt-ningen kommer att öka i länet med 1,5 procent. Det motsvarar ungefär 1500 jobb under 2010-2011.

SATSNINGAR I GÄLLIVAREVisit Gellivare satsar för framtiden genom att lämna in en ansökan till EU om fortsatt utveckling av destina-tionsarbetet i Gällivare för åren 2011-2013. Ansökan är på drygt 8 milj kr och Näringslivsutskottet Gällivare kommun medfinansierar med 3,3 milj kr

ALMI Företagspartner ansöker om EU-stöd för utveckling av nyföretagandet i Norrbotten. om ansökan går igenom kommer ALMI i samverkan med Expandum AB att svara för nyföretagarverksamheten i Gällivare för åren 2011-2013. Näringslivsutskottet Gällivare kommun medfinansieriar med 1,2 milj kr.

Länsstyrelsen Norrbotten har lämnat in en EU-an-sökan för utveckling av besöksanläggningar och infor-mation i världsarvet Laponia under åren 2010-2013. Ansökan är på 113 milj kr och Näringslivsutskottet Gällivare kommun medfinansierar med 5 milj kr.

N y h e t e R I k O R t h e t

En internationell EU-konferens pågår den 23-24 juni på Campus Skellefteå. Den är en del i UNI-CREDS, ett treårigt projekt mellan sex olika länder. Projektet ska visa hur samar-bete mellan universitet/högskolor, näringsliv och samhälle kan hjälpa till och förvandla perifera regioner med svag ekonomisk utveckling till framgångsrika centra för forsk-ning och innovation.

Deltagarna kommer från Sverige, Finland, Tjeckien, Bulgarien, Ungern och Stor-britannien och ska dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Tanken är att driva den ekonomiska utvecklingen framåt till en mer kunskapsintensiv inriktning. Sverige representeras av Skellefteå kommun, Akademi Norr och Region Västerbotten.

Målsättningen med projektet är:• Att utbyta erfarenheter och visa goda exempel i samverkan mellan universitet/

högskolor, näringsliv och det offentliga samhället .• Att utveckla dessa goda exempel till en modell för regional ekonomisk utveckling i hela Europa• Att integrera modellen i policydo-kument på regional, nationell och på EU-nivå

De parter som är med i projektet kommer från regioner i Europa som liknar varandra på vissa sätt. Exempelvis avstånd från stora befolkningscentra, demografi och ett beroende av traditionella basnäringar.

Befolkningen i dessa områden kan se tra-ditionella utbildningar vid universitet som ett problem av geografiska, ekonomiska eller sociala skäl. Av dem som flyttar ut från sina regioner för att studera är det bara en liten andel som flyttar tillbaka för att arbeta.

Gemensamt för regionerna i partnerskapet UNICREDS är också att det finns en hög andel av små eller medelstora företag. Det gör att samarbetet mellan universitet och den privata sektorn blir både svårt och dyrt.

SAMARBETE SKA öKA TILLVÄxTEN I SKELLEfTEÅ

Under maj månad reste 82 530 passagerare till och från Umeå City Airport. Aldrig förr har så många rest en enskild månad i flygplatsens historia.

– Det kan finnas ett uppdämt behov efter askmolnet eller så är det helt enkelt så att regionen sjuder av aktivitet, säger flygplatschef Karin Larsson-Tängdén. Vi hade nästan 6 000 charterresenärer direkt till varmare länder. Mycket glädjande är det över 1 000 personer som rest med nya linjen Vasa—Riga och över 1 100 som hittat City Airlines nya direktlinje till Göteborg.

Under tiden för askmolnet drabbades 20 000 passagerare enbart i Umeå och 91

flighter ställdes in. Totalt för januari—maj ligger flygplatsen på minus 2,4 procent.

Samma tid minskade antalet passagerare totalt på Swedavias flygplatser med 2 pro-cent jämfört med samma period föregående år. Antalet inrikes passagerare minskade med 3 procent medan antalet utrikespassa-gerare var i stort oförändrat.

Antalet landningar i linjefart och charter ökade med fyra procent i maj jämfört med motsvarande månad föregående år. Utrikes ökade med åtta procent medan inrikes var oförändrat. Ackumulerat för perioden januari - maj 2010 uppgick antalet land-ningar till 76 900 vilket är en minskning med fem procent.

REKoRD IGEN föR UMEÅ CITy AIRPoRT

Umeå Energi ska sätta upp ny vägbelysning då Kolbäcksleden byggs om till ny E4. Entreprena-den är värd miljonbelopp.

Umeå Energi har fått ett stort uppdrag inom det så kallade Umeåprojektet, som går ut på att leda delar av trafiken runt Umeå istället för att den ska gå rakt genom staden. Detta görs för att minska miljöproblemen inne i centrum och för att öka trafiksäkerheten.

Umeå Energi har i konkurrens med andra aktörer fått entreprenaden att hantera all belysning på Kolbäcksleden då vägen byggs om till ny E4. Denna sträcka går under namnet Östra länken och Umeå Energi får uppdraget av Peab.

Entreprenaden är värd 7,4 miljoner kronor.

Sträckan är fem kilometer lång och delas in i två etapper.

UMEÅ ENERGI fÅR MILJoNENTREPRENAD

4 NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2010

MARKNADSOMRÅDE LULEÅTelefon. 0920-24 12 50. Besöksadress. Köpmangatan 36B

VARVSGATAN 47 Kontor med havsutsikt, bara tre kvarter från gallerian Smedjan och exponerat läge mot Södra hamnleden. 445 kvm kontor med varierande storlek på rummen. Lokalen är utrustad med kyla samt har tillgång till konferens, påkostad bastu/relax samt varmgarage.

SMEDJEGATAN 12/STATIONSGATAN 1 100 kvm kontor i ett plan. Mycket lyckad kontorslokal centralt belägen i modernare kontorshus. Öppna, generösa ytor med spännande och anpassningsbar planlösning samt yteffektiva separata kontorsrum. Mycket bra kommunikations- samt parkeringsmöjligheter med bland annat varmgarage.

Kontakta Mathias Uvemo på telefon 0920-24 12 52 för mer information eller visning. Fler lokaler i Luleå eller på andra orter i Norrland hittar du på på www.norrvidden.se

Här finns plats för idéer och företag www.norrvidden.se

LOKAL TANKAR

Företag som vill utvecklas ger mej en kick

Vill du veta mer? Kontakta ditt närmaste ALMI-kontor eller besök www.nord.almi.se

Kari Kumpula, Affärsområdes-ansvarig Etablerade företag

Ska ditt företag göra nya satsningar? Utöka erbjudandet eller kanske växa på nya marknader? ALMI är mer än pengar. På ALMI kan vi utöver finansiering även utveckla affärer. Vi utgår från ditt företags behov och vår roll är att vara rådgivare genom hela processen.

Att utveckla ditt företag är en spännande resa – som vi gärna delar med dig! Kanske vårt breda kontaktnät eller en erfaren affärsutvecklare kan säkra ditt företags framgång?

Strukturum i Jokkmokk AB är ett partnerskapsägt utvecklingsbolag som till lika delar ägs av Jokkmokks Kommun, Vattenfall AB, Företagarna i Jokkmokk samt Sparbanken Nords Närings livsstiftelse. Strukturum är den naturliga ingången och mötesplaten för utveckling och arbetar för ett differentierat näringsliv i ständig tillväxt.

Köpmangatan 19. Postadress: Box 19, 962 21 JokkmokkTfn 0971-172 74, 171 99. Fax 0971-103 44.

Välkommen att höra av dig till oss i alla frågor som rör företagande i Jokkmokks kommun. Besök gärna vår hemsida: www.strukturum.se

Jokkmokks kommun − full av energi och med

rika möjligheter för alla företagare!

− Centrum för näringslivsutveckling −


Tekniken med värmepumpar är gan-ska avancerad och vi ska inte gå in på exakt hur det funkar här. Men princi-pen är ganska enkel. I en värmepump omvandlas lagrad energi från solen till inomhusvärme.– Värm huset med energi från din egen tomt, säger Niclas Conradzon på NVS Energitjänst i Umeå.

Det finns ett flertal vanliga sätt att värma sitt hus. Vissa värmer fortfarande sitt hus med el- eller oljepannor. Den typen av uppvärmning är redan idag väldigt dyr och dyrare blir det, eftersom priserna på el och olja fortsätter att stiga.

Inget av dessa alternativ är heller särskilt grönt. Att elda med pellets är i så fall bättre för miljön, men det kräver å andra sidan både stort utrymme och mycket arbete att sköta om.

Fjärrvärme är också ett miljövänligt val. Men nackdelen är att man låser sig samtidigt till en enda värmeleverantör.

Halvera din elräkningMen frågar du Niclas Conradzon, säljare för IVT Center på NVS Energitjänst i Umeå så svarar han:

– Hämta värmen till ditt hus från berggrunden eller marken på din egen tomt. Byter du från el till bergvärme eller jordvärme kan du halvera din elräkning och räknar du bort hushållselen så kan du spara 2/3 av uppvärmningskostnaden, säger

han.Niclas Conradzon och hans kollega Peder

Ericsson jobbar med försäljning av IVTs värme-pumpar. Dels har man en utställningslokal och dels så jobbar man aktivt med att göra hembesök.

Det är mycket som ska tas i beaktning för att din värmepumpsinvestering ska bli så lönsam som möjligt. Till att börja med är det intressant att veta vilken typ av värmesystem som finns i ditt hus.

Är det till exempel direktverkande el blir dina valmöjligheter mer begränsade än om du har

vattenburen värme.Saker som husets storlek påverkar också valet av

värmepump. Det är viktigt att den dimensioneras efter värmebehovet. En värmepump med för låg

Värm huset med energi från tomten

Niclas Conradzon och Peder Ericsson utanför IVT Center i

Umeå. De jobbar med försälj-ning av IVTs värmepumpar.

6 NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2010 NÄR INGSL IV I NORR J UN I 2010 7

effekt kommer inte att klara att värma upp ett hus utan att ta hjälp av dyr el.

Samtidigt gäller det att inte välja en värmepump med högre effekt än man behöver.

Planera för framtiden– När vi gör hembesök tittar vi på hur stort huset eller fastigheten är, hur många våningar det har, om det finns kallvind eller källare samt hur tomten ser ut.

En viktig detalj är vilken typ av värmesystem som finns i ditt hus. Har man direktverkande el är valmöjligheterna färre än om man har vat-tenburen värme. Är man många i familjen eller det finns planer att bygga ut i framtiden ska man ta med det i beräkningarna.

– Alla förutsättningar som är viktiga för att

göra en så bra energikalkyl som möjligt och att vi kan föreslå en optimal lösning för just det huset eller fastigheten. Sedan är det viktigt för oss att kunden vet vad han köper och vad han får. Vi gör återbesök och ser över inställningar och efter ett par år följer vi upp varje installation med service på pumpen som därefter övergår till en årlig service. Vi tar ett totalansvar, från ax till limpa och det är en trygghet för kunden att vi också kan ge en trygghetsförsäkring på 10 år för kompres-sor samt 6 år för hela anläggningen. Det är vi ensamma om i branschen, säger Niclas.

Märkt med SvanenAtt dimensionera och installera värmesystem i fastigheter är ett komplext arbete.

– På NVS Energitjänst har vi en gedigen

erfarenhet och kunskap om olika fastigheters vär-mebehov. Vi hjälper bland annat hyresfastigheter, kontor, grupphus, industrilokaler att sänka sina värmekostnader. Ju större fastighet du har, desto mer pengar finns att spara.

IVTs värmepumpar Greenline och Nordic In-verter är dessutom miljömärkta med Svanen. För att en värmepump ska få bära miljömärkningen ställs krav på de material som används och hur mycket av värmepumpen som är återvinningsbar. Omfattande tester av oberoende görs för att se värmepumparnas effektivitet. Svanenmärkningen fick IVT redan 2005 som första och fortfarande enda värmepumpsleverantör på marknaden.

4 På IVT har man utvecklat en unik lösning för mindre tomter. Tekniken bygger på att en kompaktkollektor grävs ned i trädgården och utvinner värme ur marken.

5 Värme från uteluften är alternativet för dig som inte kan utnyttja värmen från jord, berg eller sjö. Du får en lägre investeringskostnad, men besparingen blir samtidigt mindre.

6 Värme från inneluften kräver inte hel-ler något ingrepp på din tomt. Du får en effektiv ventilation och därmed ett sundare inomhusklimat.

1 Bergvärme är oftast det alternativ som ger allra störst besparing. Värmen utvinns ur ett 100–200 meter djupt hål som borras i berget.

2 Sjövärme kräver inget ingrepp på din egen tomt. Värmen hämtas från sjöbot-ten via en kollektorslang som hålls på plats med tyngder.

3 Jordvärme behöver till skillnad från bergvärme ingen borrning. En kollek-torslang grävs ner i din trädgård och tar tillvara på värmen i marken.


Industriell verksamhet medför ibland miljöskador och föroreningar

k R ö N I k a

Urban rönnblomadvokatbyrån Kaiding

På många fastigheter har det under lång tid bedrivits industriell verksamhet. Sådan verksamhet medför ibland föroreningar av

olika slag i mark, sediment, byggnader och vatten. Föroreningarna uppmärksammas ofta i samband med bygg- eller rivningsarbeten. Det uppkommer ofta frågor kring vem som är ansvarig för miljöskador och vem som ska bekosta saneringsåtgärder.

Nedan ges en kort beskrivning av reglerna om ansvar för miljöskador och föroreningar i mark.

Ansvar Ansvaret för att sanera miljöföroreningar finns reglerat i miljöbalken. Huvudprincipen är att det är förorenaren som ska betala. I första hand är det alltså den som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen som är ansvarig för att ta hand om saneringen och vidta avhjälpande-/efterbehandlingsåt-gärder. Ansvaret kan delas solidariskt mellan flera verksamhetsutövare. I andra hand, om verksamhetsutövaren inte finns kvar eller inte

kan utföra eller bekosta avhjälpandeåtgärder, ansvarar fastighetsägaren om denne kände till föroreningen eller borde ha upptäckt den. Ansvar för den som förvärvat en privatbostads-fastighet inträder dock bara om han eller hon kände till föroreningen vid förvärvet.

UnderrättelseskyldighetOm man som ägare eller brukare av en fastig-het upptäcker en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, är man skyldig att genast underrätta tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndighet är vanligen kommunens miljökontor.

Innan avhjälpande åtgärder (t ex sanering) vidtas med anledning av en föroreningsskada, ska en skriftlig anmälan göras till tillsynsmyn-digheten om åtgärderna kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av förorening-arna och risken inte bedöms som ringa.

Kostnader för sanering m mDet är tillsynsmyndigheten som bestämmer hur området ska saneras och vem som ska betala för saneringen. I första hand borde verksamhetsutövaren betala, men det händer

att tillsynsmyndigheten vänder sig direkt mot fastighetsägaren med sina krav.

Reglerna om ansvar för efterbehandling är ganska komplicerade. Det uppkommer ofta tvister kring ansvar- och betalning för föro-reningsskador. Det kan till exempel röra sig om tvister mellan olika företag som bedriver, eller har bedrivit, verksamhet på en plats samt tvister gentemot tillsynsmyndigheten.

Saneringskostnaderna kan skjuta i höjden även om det rör sig om förhållandevis små föroreningar. Vid exempelvis förvärv av en verksamhet eller en fastighet kan det därför vara klokt att i avtalet reglera fördelningen av kostnader för en eventuell framtida sanering.


I Visionsbyrån Online har vi samlat de senaste och mest användar vänliga systemlösningarna för att hantera ditt företags ekonomi. Här hittar du allt från bokföring, och fakturahantering till verktyg som ger dig en snabb överblick över ditt företags ekonomiska situation. För bara 300 kronor per månad. Välkommen till Visionsbyrån Online! Vill du veta mer om framtidens kontor? Börja resan på pwc.com/se/visionsbyran eller kontakta ditt närmaste kontor i Norr- eller Västerbotten.

för smarta ekonomifunktioner

VisionsBYrÅn presenterar: VisionsBYrÅn online

pwc.com/se/visionsbyran

re

Haparanda 0922-688 60Kalix 0923-795 50Luleå 0920-731 00Boden 0921-664 40Piteå 0911-23 23 00Skellefteå 0910-71 15 50

Malå 0953-213 86Lycksele 0950-162 20Umeå 090-71 53 00Vännäs 0935-141 03Dorotea 0942-511 00

VI TÄCKER OCH SKYDDAR DIG

Vi har lösningar för den lilla och stora festen!

www.renthall.se www.arctichall.seLärlingsgatan 20 | 904 22 UMEÅ | Tel: 090-142560 Lärlingsgatan 20 | 904 22 UMEÅ | Tel: 090-142560

Vi har förutom eventhallar en mängd andra produkter: Stora och små scener, golv, bänkset, dörrpartier, fönsterväggar, belysning, toaletter, staket, värme mm.

PARTYTÄLTUpp till 60 personer.

TOPPTÄLTUpp till 25 personer.

EVENEMANGSTÄLT60 personer eller fler.

Den flexibla lösningen för lagerhållning!

LKAB, KIRUNAVi levererade 80 st lagerhallar till ett

byggprojekt som varade i 3 år.

LAGERHALLAR Behöver ni en hall som smälter in bra i den

aktuella miljön? Vi har lösningen!


k R ö N I k a

anders Hettingerauktoriserad revisor och affärsrådgivare öhrlings PricewaterhouseCoopers skellefteå

Sprit är bra med tanke på den möjliga etanolutvinningen ur vår norrländska skogsråvara. Tidningens tema, ”Energi och Miljö”, för tankarna till

forskning vid Lunds Universitet som påvisar att etanol och biogas gör stor klimatnytta i Sverige. Man bedömer att det ger 65 till 140 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med om man bränner bensin, även om man tar hänsyn till de s.k. direkta och indirekta markeffekterna också.

Det anmärkningsvärda i sammanhanget är dock att produktionen inte får bli för stor, då kan nämligen miljön ändå komma att ta skada. Slutsatsen är att det svenska systemet fungerar bra, men skulle vi odla mycket mer energigrö-dor sjunker klimatnyttan. Det går alltså inte att generalisera när det gäller frågan om huruvida biodrivmedlen är bra eller dåliga, utan det beror på hur de produceras.

Begränsad produktionslämplighet.Undersökningen visar att biogas från gödsel är bästa formen av biobränsle, ur miljösynpunkt. Anledningen är att man tittar på hur gödsel behandlas om den inte används till biogas-produktion. I sådana fall ligger den nämligen och läcker metangas, vilket är en kraftfull växthusgas. Men, gödslet räcker inte till.

Än så länge anser forskarna att produktionen av biobränslen kan öka relativt kraftigt i Sve-rige, utan negativa effekter. Men som mest kan vi ändå inte ersätta mer än 10 till 15 procent av vår nuvarande förbrukning av bensin och diesel med sprit och gas från jordbruksbaserade råvaror. Lägger vi till skogsråvaran kanske den totala ersättningsandelen kan uppgå till 25 %.

Det innebär alltså att 75 % av vårt nuvarande behov av petroleum inte kan ersättas med bio-bränsle. Så huvudfrågan är, hur skall vi ställa om till ett samhälle där biobränsle bara ersätter

en bråkdel av våra behov.

Transportsektorns tillväxt.Järnvägar som förr var viktiga för att trans-portera varor och människor i Europa, svarar idag endast för en liten del av transporterna. Tre fjärdedelar av transporterna inom EU är vägtransporter. På samma sätt väljer över tre fjärdedelar av dem som reser inom EU att färdas på vägarna.

I en tid när transportsektorn växer oavbrutet är det oundvikligt ifrågasätta den långsamma ökningen av eldriven transport på räls. Den njugga inställningen till viktiga infrastruk-turinvesteringar i Sverige är besynnerlig mot bakgrund av vår vetskap om både den ofrån-komliga framtida bristen på flytande bränsle och de långa byggtider nya järnvägsleder har.

Stambanans otillräcklighet.Godstrafiken från norra- till södra Sverige på järnväg är omfattande. Ungefär 60 % av landets godstransportarbete på järnväg sker i norra Sverige. Industrierna som nyttjar järnvägen använder idag Stambanan genom övre Norrland, en bana som byggdes för 1800-talets behov och är belastad med stora lutningar, tvära kurvor och låga hastigheter. Den har ett enda spår och är sårbar för störningar, som förorsakar industrin driftstopp och stora förluster.

Ökad godskapacitet efterfrågas av industrin. På Norrbotniabanan kan tågvikterna ökas med över 50 % samtidigt som avståndet minskar med storleksordningen 10 mil. Det effek-tiviserar frakterna och ger samma standard som i övriga Sverige. Dessutom skulle kortare restider mellan Norrlands kuststäder ge större arbetsmarknader och ökad tillgång till kultur, utbildning och samhällsservice.

Norrbotniabanan ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Vilket gör den till en länk mellan Europa och Barentsregionens rika tillgångar; malmer, mineraler, skog, olja och gas.

Miljövänlig och lönsamTrafikverkets bedömning är att transportkost-naderna för godstrafiken skulle minska med cirka 30 % och enligt Banverkets samhälls-ekonomiska kalkyl skulle Norrbotniabanan ge tillbaka upp till 1,45 på satsad krona. Det är ett mycket högt värde i dessa sammanhang. Slutligen, en överflyttning av transporter till Norrbotniabanan beräknas ge en minskning av koldioxidutsläppen med långt över 100 000 ton per år.

Just nu pågår en politisk process där fram-tidens infrastrukturinvesteringar diskuteras. I denna framförs krav på privat medverkan vid finansiering av infrastruktur, inte minst Norrbotniabanan. En frustrerande utpressning som framför allt riktas mot norrländsk industri.

Norrbotniabanan skapar förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling, ökad konkur-renskraft för näringslivet och en positiv regional utveckling som gagnar hela landet.

Bygg Norrbotniabanan, nu.

Sprit är bra...


Ta krafttag mot dina höga uppvärmningskostnader. Sveriges mest installerade värmepump för luft/vatten � nns nu för större fastig heter: CTC EcoAir.

Prestanda i toppklass och miljövärden inspirerade av Kytotoavtalet.

Mer luft i balansräkningen.

www.ctcvarme.se

CTC-Partners:

Rörcentrum AB Piteå 0911-92770

Comfort i Umeå VVS AB 090-713570

YIT Sverige AB Kalix 0923-79500

Thelins Rör AB Norrfjärden 0911-200060VVS-Tjänst i Skellefteå AB 070-6543311

YIT Sverige AB/ Stålnackes rör Kiruna 0980-83025

Åbergs Bad & VVS AB Älvsbyn 070-2724055

Internettestningssystemet Klamydia.se som drivs av Ume-åföretaget Karlsson & Novak Medical AB, med fem svens-ka landsting som kunder, har i konkurrens med fyra andra företag vunnit en upphandling i Västra Götaland-regionen.

Upphandlingen innebär att företaget behåller sin största kund i första hand i två år, men med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.

– Mångmiljonkontraktet innebär att vi kan säkra jobben för de anställda de närmsta åren trots att vi utsätts för många kopieringsförsök både från externa företag och en del andra landsting, säger Bo Hammarström vd på företaget.

– Västra Götaland har varit vår kund i fyra år och de känner till vårt arbete väl. Landstinget värderade kvaliteten på vår kompetens och servi-cehögt i upphandlingen, och det var extra roligt att det var det som blev avgörande gentemot konkurrenterna, fortsätter Hammarström.

Klamydia.se är en webbaserad tjänst, utvecklad av forskare vid Umeå universitet, för klamydiaprovtagning som gör det enklare, effektivare och billigare att nå fler. Via internet och mobiltelefon kan man nå en stor och riktad målgrupp. Anonymiteten och smidigheten i processen gör att fler testar sig och könsfördelningen blir jämnare samtidigt som vården sparar pengar. Hittills har 65 000 personer testat sig och cirka 3 000 smittade fall har upptäckts.

KLAMyDIA.SE VINNER MILJoNUPPHANDLING

SVEASKoG LEVERERAR 100 000 M3 TALLTIMMER TILL NoRRfoGSågverket Norrfog och möbeltillverkaren Hedlunda Indu-stri AB gör en storsatsning på tillverkning av furumöbler. Sveaskog levererar råvaran - 100 000 kubikmeter talltim-mer.

Satsningen skapar 100 nya jobb i Västerbottens inland. Slutprodukten, furumöbler, kommer att säljas i Ikeas varuhus över hela världen. Både Norrfog i Malå och Hedlunda Industri AB i Lycksele kommer att investera totalt en kvarts miljard kronor i ny produktionskapacitet. Sam-manlagt kommer cirka 100 personer att nyanställas, cirka 30 i Malå och 70 i Lycksele.

– Det här är en väldigt glädjande nyhet för oss och hela bygden, säger

Jerry Johansson, VD för Hedlunda Industrier AB.- Vi har tillsammans med Norrfog och Hedlunda Industri diskuterat oss

fram till lösningar som passar alla parter, säger Roger Johansson, mark-nadsansvarig i Norrbotten och Västerbotten.

Sveaskog ska leverera korta och klena kubbstockar, 2,6 meter långa. Stocktypen ska vara av en speciell kvalitet med färska kvistar, som sedan sågas i lameller och limmas vid Norrfogs anläggning ihop till massiva skivor för möbeltillverkning.

Råvaran tas i en 10-15 mils radie från Glommersträsk. Här finns stora arealer med yngre och medelålders skog som kommer att vara gallringsmo-gen de närmaste tjugo åren.


TExT & FOTO: REINHOLd ANdEFORS

Finanskrisen gjorde att marknaden mattades av men vi klarade oss ändå bättre än många andra regioner i lan-det. Vi har blivit en erfarenhet rikare för hur vår omvärld kan påverka oss och nu kan vi mer behovsanpassat och nyt-toinriktat fokusera på framtiden.

Det är några av de erfarenheter som framkom när IUC Norrbotten summerade det gångna året i samband med sin ordinarie bolagsstämma i Kulturens Hus i Luleå.

En annan erfarenhet, eller ett faktum, är att konkurrensen har ökat.

När marknaden svalnar, då måste alla aktörer vässa sina marknadsförings- och affärsmodeller för att rädda lönsamheten och undvika hotande konkurser.

– Vi har antagit en ny strategiplan som ska stärka företagen, berättade vd Anders Wäppling och fokuserade på de små och medelstora företa-gens tillväxtmöjligheter.

De stora företagen är ovärderliga för regionen men de kommer bara marginellt att öka antalet anställda. Därför gäller det att förbättra de mindre företagens möjligheter att växa, och detta stöds av Företagarnas undersökning som visar att idag skapas nio av tio nya jobb i dessa företag.

– Vi kommer att stödja småföretagandet att ta tillvara sina fulla potentialer, förtydligade Anders Wäppling.

Samarbete och samverkan IUC Norrbotten är idag ett nav för samverkan och en motor för tillväxt med fokus på utveckling av det befintliga näringslivet. Det ger mest kraftfullt effekt. Ett nyckelord är samverkan i alla dess former; med basindustrier, företag i olika branscher, akademier, forskningsinstitut, finansiärer, upplevelse- och designindustrin, nyttoinriktade nätverk och kluster samt viktiga beslutsfattare på olika nivåer.

En höjdpunkt under våren var Vändpunkt 2010, en kontrasternas konferens i Kiruna som under två dagar i mars samlade 270 deltagare från olika samhällssektorer.

– Vi har fått många lovord för konferensen och

Nu gäller det att blicka framåt för att ta initiativ och visa handlingskraft

kommer inom kort att besluta om en fortsättning, lovade både Anders och styrelseordförande Erik Sandberg.

Var uppmärksamDen sistnämnde tycker det är viktigt att utvecklingen i näringslivet visar på en bredd samtidigt som det gäller att nischa in sig för att positionera sig på marknaden. Han relaterade till Charlotte Brogren (vd för Vinnova) som föreläste vid Vändpunkt 2010 och sa att ”det får inte bli knattefotboll, att alla springer på samma boll”.

– Vi som jobbar med näringslivet vill ha ordning och reda. Vi har en svag industristruktur med ett litet antal småföretag. Vi behöver fler företag som kompletterar varandra och stärker hemmamark-naden, och som samtidigt kan agera på en större marknad.

Erik Sandberg vill att vi ska lägga särskild

uppmärksamhet på konsekvenser av att allt fler viktiga beslut decentraliseras som påverkar vårt näringsliv, och konsekvenser av strukturella förändringar i samhället som påverkar en region som vår som ligger långt från stora marknader.

Dessa stora penseldrag påverkar oss långsiktigt.

Styrelseordförande Erik Sandberg och vd Anders Wäppling kan se tillbaka på ett framgångsrikt år för IUC Norrbotten AB, där ”tillväxtmotorn” i början av året tog fram den nya strategiplanen IUC 2015 med fokus på delvis nya insatsområden och program för att kunna stärka de små och medelstora företagen.

Styrelsen i IUC Norrbotten fick nytt förtroende vid årsstämman. Ordförande Erik Sandberg, Stefan Lindbäck (Lindbäcks, Öjebyn), Marie Laestander (ElectroTech, Kalix), Thomas Björnström (Softcenter, Kiruna) och Maud Spencer (Svalson, Öjebyn) med vd Anders Wäppling som adjungerad ledamot.

FAKTA


TExT: REINHOLd ANdEFORS

Green & Cool satsade på ett grönt kylsystem som ingen annan trodde på

Möjligheten att spara energi och att hålla nere uppvärmningskostnaderna är viktiga faktorer för att öka företagens lönsamhet och se till att de har tidsenliga miljövänliga anläggningar. Ett system med koldioxid kan sänka energiförbrukningen med upp till 30 procent jämfört med dagens befintliga kylsystem, eftersom det fungerar som en värme-växlare där restvärme återanvänds till uppvärm-ning.

En nischad produkt som är både miljö-vänlig och energieffektiv.Trots detta var det ingen lätt match att få förtroende av marknaden.– Det var mycket skepsis kring vårt naturliga köldmedel. Vi fick till och med höra att om produkten hade varit något att satsa på, då hade den funnits på marknaden för länge sedan, säger entreprenören Stig-Göran Lind som är idégivare och delägare till företaget Green & Cool AB.

Det Luleåbaserade kylsystemföretaget har gått sina egna vägar.

De valde att satsa på växthusgasen koldioxid som köldmedel, trots att det klingade mer nega-tivt än positivt kring själva ordet. De valde också att lansera sin produkt utomlands.

– Det var lättare att komma ut på marknaden, för här hemma trodde ingen på vår teknik, säger Stig-Göran som visste vad han satsade på efter många års arbete med kyltekniska lösningar från tiden i Friginor.

Koldioxid är ett ord som väcker känslor. – Men koldioxid som köldmedium är ingen ny

upptäckt. Redan 1856 patenterade en engelsk industriman koldioxid som ett kylmedel. När han försökte öka effekten på en ångmaskin upptäckte

han att koldioxiden kunde skifta mellan varmt och kallt men som kylteknik blev upptäckten kortlivad för det fanns ingen marknad för den produkten, den ansågs krånglig och dyr.

Mer klimatvänligtRedan 1998 testade Stig-Göran den första prototypen till en koldioxidanläggning men det tekniska utvecklingssteget tog produkten när han 2005 inledde ett samarbete med Luleå tekniska universitet. 2007 startades företaget Green & Cool och under ett par år fick de vara relativt ensamma på marknaden där konkurrenterna mer ifrågasatte hans teknik än att de rekommenderade

den. Idag är det annat ljud i skällan. Nu har även de stora företagen i branschen

insett koldioxidens fördelar. Köldmedlet koldioxid är betydligt mer klimat-

vänligt än de traditionella freonerna, där HFC (väte-fluor-kol-föreningar) är en snällare variant än CFC som innehåller klor, vars klorradikaler bryter ner ozonlagret.

– HFC har 3900 gånger större miljöpåverkan än koldioxiden, förklarar Stig-Göran som har varit med om att installera närmare 200 anläggningar runt om i Europa.

Vi är i Norrbotten betydligt bättre på att lösa tekniska problem än på att utveckla nya affärsmodeller.– Det här ska vi bli bättre på, säger Håkan Karlsson som tillsammans med Wigert Engström inventerar tillver-kande små och medelstora företag i jakten på nya nischprodukter för en större marknad.

De är projektledare för IUC Norrbottens treåriga projekt PEGIN (står för process-, energi- och gruvinnovation) som i förlängningen syftar till att skapa fler livskraftiga företag med egna lönsamma produkter i sin affärsportfölj.

Som utgångspunkt använder de IUC Norrbot-tens TBN-databas, med närmare 100 tillver-kande företag som ska inventeras i jakten på nya norrbottniska produkter och tjänster.

– I dagsläget har vi inventerat drygt hälften av företagen och vi kommer snart att välja ut 10-15 produkter som är intressanta att gå vidare med, säger Håkan.

Ett viktigt krav ställs på deras samarbetspart-ners.

– De som vill vara med på utvecklingsresan måste sätta sitt blodsmärke på affärsplanen. De ska verkligen vilja vara med.

Håkan Karlsson är relativt ny inom IUC Norr-botten men har drygt 20 års erfarenhet av affärer, både nationellt och internationellt. Under några år var han affärsutvecklare för Liko-koncernen och VD för Liko’s dotterbolag i Nordamerika. Och som ”businessman” har han besökt många andra länder, även Kina.

Dörröppnare– Många har felaktiga bilder av Kina. Det är få som vet att de har så toppmoderna sjukhus att

oljemagnaterna åker dit för att lägga in sig för vård.

Som representant för LIKO var Håkan där för att sälja in företagets vårdprodukter och då använde han sig av den bäste dörröppnare som Sverige kan erbjuda på den marknaden, bord-tennislegenden Jan-Olov Waldner. Hela Kina vet vem han är.

Att använda dörröppnare är ett känt marknads-grepp.

Men för alla partners, inklusive Luleå tekniska universitet, som kommer att delta i processen att ta fram nästa generation produkter väntar många timmar i verkstan. Några går kanske via referensinstallationer hos större företag och sedan vidare ut på en större marknad. Att ha duktiga småföretagare i regionen tjänar alla på, både kort- och långsiktigt.

Tillverkande små och medelstora företag erbjuds unika platser på utvecklingsresan


Tillväxten i Kina under 2000-talet sak-nar motstycke.– Och den verkar fortsätta men det gäller att se det som en möjlighet. Råvarupriserna har påverkats positivt och det finns en marknad för nischade produkter, säger Göran Carlsson, vd för teknikforskningsföretaget Swerea MEFOS i Luleå.

Swerea MEFOS är världsbäst på att göra pilotanläggningar för den tunga industrin.

– Det är vår nisch. Vi bygger, kör och river ner anläggningarna, sammanfattar Göran som är stolt över företagets position på världsmark-naden.

Företaget omsätter cirka 125 miljoner och är i Sverige mest känd för forskningsmasugnen som i steg har vidareutvecklat stålproduktionsprocessen vid SSAB.

Göran Carlsson före-läste vid temaseminariet om Kinas på senare år

osannolika utveckling som industrination. – Jag är imponerad av vad jag ser. När världens

stålproducenter ska studera moderna produk-tionsanläggningar, då åker man till Kina. Dom

har nybyggda verk med snygga moderna kontroll-rum, betygsätter han.

Enorm byggnadstaktGöran vet vad han talar om. Han har varit i branschen sedan slutet av 1970-talet och redan 1981 besökte han för första gången Mittens rike.

– Då såg vi ett helt annat samhälle, ett mer pri-mitivt samhälle med grön- och blåklädda kineser som cyklade fram. Idag är stora delar av Kina ett mycket modernt samhälle med några av världens största skyskrapor, höghastighetståg, en växande bilpark och en betydligt högre levnadsstandard.

Den enormt snabba utbyggnaden av skyskrapor, höghastighetståg och flygplatser berättar om vad som sker. Medan det tar drygt ett decennium för oss att bygga Botniabanan mellan Kramfors och Umeå (190 km) klarar kineserna av att på mindre än fyra år bygga 1318 km höghastighetsjärnväg för 800 tåg på 40 linjer. Sex av världens tio största skyskrapor finns i Kina och tekniskt sett kan de pumpa upp betong 303 meter.

86 egna bilmärkenBeijing Capital International Airport är idag världens näst största terminal, efter Dubai. Våra svenska bilmärken Volvo och Saab har det senaste året kopplats ihop med kinesiska ägarintressen men deras andel är idag blygsam eftersom det finns 86 kinesiska bilmärken och en årsproduk-tion 2009 på cirka 15 000 bilar (sammanlagt 13,6 miljoner registrerade bilar).

Hur ska vi då klara oss i den här stenhårda konkurrensen?

Enligt Göran gäller det att bli bäst på det man gör.

Han räknade upp flera måsten som de svenska nischproducenterna måste inrikta sitt affärspla-nearbete på för att hänga med i utvecklingen. Nyckelordet är ett starkt ledarskap, i det strate-giska marknadsarbetet, i förmågan att utveckla nischade produkter och att vara kostnadseffektiv i nischen samt att sälja service som komplement till produkterna.

Ständig vidareförädling Vi kan omöjligt hänga med som bulkproducent, det gäller i stället att ständigt vidareförädla våra produkter och att oförtrutet bygga in kompetens i dem som gör dem eftertraktade på marknaden.

– Vi måste se till att vara bäst på något, utveckla nischer och effektivt producera inom nischer. Och så gäller det att jobba med kunderna som ska använda produkterna, och i vissa fall med kundens kund, analyserade han möjligheterna.

För att komma dithän är det viktigt att intensi-fiera samarbetet mellan forskare och näringslivets aktörer för utveckling och kvalitetssäkring av produkterna.

När det gäller stål räknade han upp några nischade produkter och företag:

Rostfritt stål: Sandvik (världsmästare i sömlösa rör och höglegerade specialstål), Outokumpu (ledande producent av svetsade rör och grovplåt)Verktygsstål: Uddeholm Tooling (världsle-dande) Kullagerstål: Ovako (världsledande) Platt kolstål: SSAB (världsledande i kyld grovplåt och ultrahållfast bandstål)Stålpulver: Höganäs (världsledande).

Vi västlänningar måste nischa oss för att hänga med utvecklingen i Kina

Hälften av allt råstål på världsmarknaden produceras idag i Kina, och där finns det ledig produktionskapacitet att producera ännu mer. Sverige producerar årligen cirka 6 miljoner ton medan de kinesiska stålverken producerar drygt 500 miljoner ton. Den största årliga pro-duktionsökningen i Kina är 67 miljoner ton.

Symbolen för Mittens rike ses längst till vänster, ett begrepp som historiskt sett speglar kinesernas världsbild där landet till för några hundra år sedan var världens handelscentrum innan det brittiska kolonialväldet minime-rade deras marknadsposition. Nu är

landet ånyo med sin kapitalistiska kommunism på väg att bli världens handelscentrum. Målet är att till år 2040 bli världens största ekonomi och många internationella bedömare anser att det blir tidigare än så.

Göran Carlsson

= [zhong guo] = Kina

TExT & FOTO: REINHOLd ANdEFORS

FOTO

: BjÖ

RN

PA

LOVA

AR

A


BergvärmevattenBorrning

Det blir upp till

40%

BiLLigarepå enbart borrning med hjälp av rOt-avdraget.

Kontakta oss för info och hjälp med önskningar.

Tony Eriksson 070-556 66 84tony@maskintjänst.com

Här är mötet i centrum

Trä för alla behovsetragroup.com

Företagslokaler För industri- och tjänsteFöretag

kalix industrihotell aB

Ring 0923-651 09, 073-838 51 09 för mer information!


ina var tills nyligen en blank fläck på min karta. Det stora landet där långt borta i öster med de många invå-narna. Dessutom landet som nu är

på god väg att bli världens ledande ekonomi och handelscentrum. Det var det lilla som fanns där i bakhuvudet, men inte så mycket mer. Jag hade inte en tanke i världen att resa dit.

Lika plötsligt som en blixt från klar himmel befann jag mig på ett flyg till Peking.

Alla bitar föll på platsUpprinnelsen till det var en helt vanlig måndag förmiddag i början av maj i år och jag fick ett telefonsamtal av en god vän. Han ställde frågan rakt ut: ”Jag är på väg till en mässa i Peking, men min kollega har fått förhinder och kan inte resa. Jag har därmed en extra flygbiljett till Kina som annars förfaller. Vill du följa med? Vi åker om en vecka…”

”Ööööh…” var enda svaret som jag kunde förmå mig till på den frågan… men lovade att återkomma under eftermiddagen med ett bättre svar.

Jag kollade min kalender och det fanns en lucka

på 6 dagar som precis motsvarade resan. Alla bitar föll på plats, express-visum tog fyra

arbetsdagar att ordna och så satt jag där på flyget mot Peking med en i all hast från Internet utskriven reseguide i handen.

På plats i Peking är det inte svårt att låta sig imponeras, med sina drygt 15-16 miljoner invånare är det en gigantisk storstad. Skyskrapor överallt i glas och stål tornar upp sig mot himlen, enorma reklamskyltar och LED-skärmar blinkar ut sina budskap. Genomfartsvägar i staden har upp till åtta filer i båda riktningarna och trafiken är ett enda myller. Lyftkranar överallt vittnar om att byggtakten är hög.

Van pekingresenärEn tryckande bastuhetta mötte oss när vi klev ur den luftkonditionerade taxin utanför hotellet. +36 C grader och vindstilla, fuktig luft samt en stekande hetta i solen kan få en norrlänning att börja titta efter vars basturuskan är.

Enligt reseguiden jag plockade på mig innan resan är bästa tiden att resa hit i maj, oktober och september så vi hade nog ovanligt varmt för årstiden.

Min gode vän som bjöd in mig på resan har un-der flera års tid rest till Kina så han guidade mig vant ner i Pekings tunnelbanesystem som också den är så gigantisk att det är svårt att förklara. Det är i vilket fall betydligt snabbare att resa under staden än med taxi och det är ett enkelt och modernt system med skyltar och biljettau-tomater på engelska. Taxi är billigt men kostar som jämförelse ungefär 20 kr för en resa medan en tunnelbanebiljett går på 2 kr. Men tempot är högt och stundtals är tunnelbanevagnarna fullproppade av folk.

Dom slet och drog i mig...Den stora kulturchocken för mig var när vi klev in på det stora köpcentrat Silk Market. Hundra-tals små affärsstånd i 7 våningar med allt möjligt – jackor, jeans, pikétröjor, skor, väskor, klockor, elektronik, tavlor, pärlor och tyger… Energiska försäljare som gör allt för att man ska handla från just dem…

Om du frågar mig så är försäljarnas tillväga-gångssätt att hålla fast, slita och dra i mig inte direkt bekant för mig som vanligtvis shoppar i or-terna längs den norrbottniska kusten… Dessutom

TExT & FOTO: BjÖRN PALOVAARA

Den Kinesiska muren räknas som världens största byggnadsverk och ett av världens sju nya underverk.

Mao Tse Tung vakar över entrén till den Förbjudna staden.


är det ibland ett vansinnigt köpslående med priser som efter en stunds förhandling landar på endast 15-20% av utgångsbudet. Prutar du inte hårt blir du rejält lurad. Ger försäljaren inte med sig är det bara att gå iväg. Dom ropar garanterat tillbaka dig och går med på ditt pris. 800 kr för ett par Dieseljeans landade till slut på 150 kr. 200 kr för en Gant-tröja landade till slut på 40 kr. 60 kr för ett par Calvin Klein kalsonger landade till slut på 15 kr… Jag fick köpa mig en extra resväska för att få hem alla kläder. En Samsonite-kopia för 200 kr…. men det var rena skräpet, den har redan gått sönder…

Talar bra engelska Är man beredd på att försäljarna sliter och drar i sig och man gillar att köpslå och pruta så är både Silk Market och Pearl Market fantastiska ställen där man kan göra fynd, även om mycket är kopior. Även om de energiska kineserna var något påflugna på dessa ställen var de ändå trevliga och hjälpsamma. Jag fick låta sy om mina jeans lite kortare – det kostade 20 kr och var klart inom några minuter.

Att tala engelska är inte något problem på dessa

ställen, i butikerna och på hotell och restauranger talas det god engelska, men däremot när det kommer till taxichaufförerna så behärskar de inte alls engelska och de kan inte heller tyda våra bok-stäver. Vi bad hotellpersonalen att hjälpa oss att skriva adressen med kinesiska tecken till hotellet samt dit man ska på en lapp att visa taxichauf-förerna. Det rekommenderas, annars kan det bli problem att ta sig tillbaka till hotellet.

Kinesisk snabbmatTuriststråken i stan innehåller ett antal stora shoppinggator också med äkta varor och till något lägre priser i europeisk jämförelse. Restauranger finns det allt från McDonalds och KFC till kinesiska snabbmatsrestauranger och restauranger med traditionell kinesisk mat. Vi hade turen vid vår utflykt till Badaling och Kinesiska muren att hitta en traditionell kinarestaurang i en liten ort på landsbygden några mil norr om huvudstaden – långt utanför turiststråken och där dukades det upp en rejäl middag med massor av smårätter och mat som man aldrig ens visste existerade och fantastiskt gott var det också med alla nya spännande smaker. Jag vet inte vad allt jag åt var

för något och kanske var det lika bra det. Men gott var det i alla fall.

Kinesiska muren ligger några mil utanför Peking och vi besökte muren vid turistcentret i Badaling, 8 mil norr om staden. Den kinesiska muren är mäktig och även om jag bara såg en bråkdel av hela muren blir man djupt imponerad. Vi promenerade ungefär 3-4 kilometer och passe-rade 4 vakttorn. Det finns även linbanor som tar dig ännu högre upp. Ned kommer man ju alltid och istället för att gå tillbaka passade vi på att åka en bergsbana ner tillbaka till turistcentret där det dessutom fanns en björnpark.

Kan inte ses från månenKinesiska muren är en serie murar som omfattar 24000 vakttorn på 6400 km. Nya mätningar har dock visat att den totala längden av murarna är 8852 km. Murarna började byggas 220 år f kr och de sista delarna av muren byggdes under Ming-kejsarna på 1400-1500-talet. Det finns ett gammalt kinesiskt ordspråk som lyder ungefär så här: Ingen kan någonsin bli en hjälte utan att ha upplevt Kinesiska muren på plats.

Håll i dig på Silk Market. Här går det undan...

Välkända vyer från TV-soffan när OS gick här i augusti 2008 och världens blickar riktades mot Peking. I mitten den upplysta simhallen och till höger ”fågelboet”.

Det finns fler än 80.000 taxibilar i Peking... ...annars kan man testa MC-riksha... ...eller cykelriksha.

Peking växer så det knakar. Pulsen är hög dag som natt.

>>


Enligt en populär sägen är den kinesiska muren det enda byggnadsverket som kan ses från månen. Det stämmer inte. Det är enligt Wikipedia lika omöjligt som att se en glassvåffla från 380 km avstånd.

Olympiska parken ligger i norra delarna av city och för att ge en liten inblick i stadens storlek så tog det 45 minuter med tunnelbanan att åka från vårt hotell som låg ganska precis mitt i staden. Här på det enorma torget är det fortfarande en samlingsplats, trafiken är avstängd när det inte är några evenemang och här strosar flera tiotusentals människor runt och tittar på ”fågelboet” bland alla andra olympiska byggnadsverk. Här kan man också fika vid någon uteservering och titta på alla flygande drakar som försäljare går runt och säljer.

Varje kvarter 2-3 km långaHimmelska fridens torg och Den förbjudna staden ligger mitt i staden och enligt hotellets karta var det ”bara” tre-fyra kvarter bort. Jag

föreslog resesällskapet att vi promenerar dit. ”Då ska du bara veta att varje kvarter på den där

kartan är 2-3 km långa” sa mannen i receptionen när vi frågade vilken väg som var bäst att gå. Vi tog tunnelbanan istället.

Himmelska fridens torg är världens största allmänna torg och här ryms upp till en miljon människor. Torget ligget mitt emot Den för-bjudna staden med de vackra kinesiska palatsen och breder ut sig innanför en stor vallgrav. Under Ming och Qingdynastierna bodde de kinesiska kejsarna här med sina fruar och tjänstefolk. Van-ligt folk hade inget tillträde hit och därav namnet.

Bara ett skrap på ytanJingshanparken är Pekings högsta punkt och är byggt av jorden som grävdes upp då vallgraven runt den Förbjudna staden byggdes. Högst uppe är utsikten fantastisk.

Det finns massor av sevärdheter och museum att besöka och varje attraktion kräver sin dag

eftersom allt är så stort. Under mitt korta besök på fem hela dagar hann jag bara göra ett litet skrap på ytan. Jag kanske återkommer med en fortsättning på resereportaget i framtida nummer av Näringsliv i Norr för jag åker gärna tillbaka. Mitt visum innefattar en till resa innan den 15 november 2010. Resan till Kina gick med SAS via Köpenhamn men SAS planerar att flyga till Peking till hösten 2010 från Stockholm. Air China flyger från Stockholm dagligen. Resan tar ca 7-8 timmar från Stockholm/Köpenhamn. För mig som reser från Kalix tog resan ca 20 timmar från hemmet till hotellet med alla anslutningar.

Det planeras även för ett nytt supertåg som ska klara sträckan London-Paris-Berlin-Warszawa-Kiev-St Petersburg-Moskva-Astana-Irkutsk-Ulan Bator-Chabarovsk-Peking på 48 timmar. Det handlar om över 800 mil järnväg och tågen ska gå i över 300 km i timmen. Men det lär vara några år fram i tiden innan det blir verklighet.

>>FO

TO: B

jÖR

N P

ALO

VAA

RA


Mediabyrå

070-532 98 08 / 0923-756 [email protected]

Ni har möjlighet att synas på den största digitala eklamskylten norr om Uppsala. Placerad på utmärkt läge mot Europaväg 4 i Kalix mot Haparanda. Gör dig synlig till mer än 11 000 bilpassagerare varje dag. Boka din annonsplats redan idag!

Norrlands största!

Komfortkyla från proffsenVarmt i lokalen? Vi har lösningen!

0920-203030

www.innekomfort.seKYLA PÅ SOMMAREN OCH VÄRME PÅ VINTERN

25 år

1984 - 2009

FRIG

INO

R -

25

ÅR M

ED KYLA- VÄRME- & ENERG

ILÖS

NIN

GA

R

Är du nöjd med dina energikostnader?Eller vill du sänka dem?Många företag kan sänka sina energi-kostnader rejält — ofta med liten eller ingen investering. Det som saknas är tid och kunskap att hitta dessa lönsamma åtgärder.

Energi- och klimatrådgivningen har både och! Ring för att få personlig rådgivning om hur just ni kan sänka el- och värme-räkningen. Rådgivningen är gratis för företagare i Gällivare, Jokkmokk, Kiurna och Pajala kommuner.

energitips.nuKontakta energi- och klimatrådgivningen [email protected] 0971-171 09 070-293 48 84 [email protected] 0970-181 77 070-519 05 56Mejl: Telefon: Mobil:

Vem svarar åt dig när duinte har möjlighet?Är det ibland svårt att hinna med attsvara i telefonen, då kan Telecentervara lösningen för Dig. De somringer till våra kunder möts aldrig avoändliga ringsignaler eller stressadepersoner, våra operatörer svarar ochagerar enligt dina instruktioner ochtar hand om inringande på bästatänkbara sätt.

Våra tjänster är svarstjänster,växeltjänster och kundtjänstlösningar,så långt det är möjligt utarbetadeefter varje enskild kunds önskemål.

Vill ni veta mer? Kontakta osspå tfn 0934-395 00 eller skickae-post till [email protected]

För mer information gå in på vårhemsida www.telec.se


FAKTA/EILERT ISAKSSON

Namn: Eilert Isaksson

Ålder: 61

Familj: Fru, tre vuxna barn, fyra barnbarn

Född: Masugnsbyn

Bor: Kiruna sedan 1979

Företag: En av 25 delägare i Länia Företagsförmedling AB i Sverige samt ägare av Kiruna Ekonomitjänst AB

Utbildning: Civilekonom vid Umeå Universitet

Aktuell: Ordförande i Företagarna Norrbotten. Ordförande i Företagarna Kiruna. Ordförande i Länia Företagsförmedling AB.

Ge oss möjligheter att skapa fler jobb- upprop till Sveriges riksdag från Företagarnas kongress

eilert isaKsson ordförande Företagarna norrbotten

Det är i de små företagen som tillväxten och välfärden skapas. Det är små-företagen som axlar ansvaret och skapar plats för dem som söker jobb.

Här finns den optimism, drivkraft och potential som kan föra Sverige framåt.

Ge småföretagen möjligheter att växa och skapa fler jobb.

Sveriges största företagarorganisation, Företa-garna, uppmanar riksdagens ledamöter, liksom kommun- och landstingspolitiker, att anamma ett upprop för tillväxt, sysselsättning och välstånd i Sverige. Uppropet antogs enhälligt av Företagar-nas kongress i Västerås den 6 juni 2010 med cirka 250 delegater från hela landet.

Det är i de små företagen som tillväxten och välfärden skapas. Drygt 99 procent av landets företag är små (har färre än 50 anställda). Småföretagen är inte bara många utan också oerhört betydelsefulla. Småföretagen är ryggraden i Sveriges ekonomi.

• Småföretagen sysselsätter sammanlagt cirka 1,3 miljoner människor. Motsvarande siffra för landets storföretag (mer än 250 anställda) stan-nar redan vid ungefär 900 000 anställda. • Sedan början av 90-talet har det bara skapats ungefär 35 000 nya jobb i storföretag och of-fentlig sektor. Motsvarande siffra för småföre-tagen är mer än 328 000 nya jobb.

För att klara sysselsättning och tillväxt, liksom för att säkra och utveckla vår välfärd, behövs fler

nya och växande företag. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för att starta, driva, utveckla och generationsskifta småföretag.

Skall det bli möjligt fordras fler entreprenörer och ett bättre näringslivsklimat. Vi behöver ett regelverk anpassat för småföretagen. Och vi be-höver positiva attityder till företagande och vinst.

Sverige behöver ökad konkurrenskraft, fler och växande småföretag och ett företagarklimat i världsklass. Det uppnår Sverige genom Företa-garlinjen:

Lägre skattetryck på företagande och jobbska-pande• Sänk arbetsgivar- och egenavgifterna rejält • Återinför inte förmögenhetsskatten• Inför ett riskkapitalavdrag • Behåll och utveckla ROT- och RUT-avdragen• Gör det svenska momssystemet internatio-nellt konkurrenskraftigt, bl.a. genom att sänka turistmomsen

En flexiblare arbetsmarknad• Se över konfliktreglerna • Ta bort företagens sjuklöneansvar• Skapa rimliga trygghetssystem även för företagare • Inför inte rätt till heltid• Reformera LAS och utvidga undantagen från turordningsreglerna• Avskaffa rätten till stridsåtgärder för att framtvinga kollektivavtal

Enklare och bättre regler för företag• Inför ett tak för administrativa kostnader• Anpassa regelverket efter småföretagens situation – inte tvärtom• Öka andelen forskningsmedel till småföretag och till kommersialisering av forskning

Marknader med sunda konkurrensförhål-landen • Öka andelen småföretag i den offentliga upphandlingen• Stoppa den osunda konkurrensen från den offentliga sektorn• Fortsätt att öppna upp dagens stängda mark-nader och genomföra valfrihetssystem• Inför en utmaningsrätt på kommunal nivå• Öka konkurrensen på de befintliga oligopol-marknaderna, t ex energimarknaden• Ett effektivt regelverk mot bluffakturor och annan kriminalitet mot företag

Undertecknad hade förmånen att leda arbetet i den redaktionskommitté som formulerade detta upprop. Uppropet harmoniserar med den “Företa-garlinje” vi driver inför valet den 19 september.

Jag önskar er alla en trevlig och lönsam före-

tagarsommar. Hoppas ni får tid att umgås med familjen samt släkt och vänner – det brukar ge energi inför kommande utmaningar.


Sommaren – skurkarnas förlovade tid!

Kjell Hjelmregionchef Företagarna norrbotten

V arje sommar växer dom upp som ogräs i rabatten, dessa skurkar som tar tillfället i akt att skicka bluffakturor till våra före-tag. Jag använder ordet ”skurk” medvetet,

eftersom det är exakt vad dom är. Vid samtal med dom (dessa undantagsfall när dom av misstag svarar) så hör man alla krystade förklaringar på hur seriösa just deras verksamheter är och att alla kunder har beställt varor och annonser på ett korrekt sätt. Därför måste vi införa ångerrätt även för småföretagare - ett skydd som behövs

”Blufföretagen” har som affärsidé att lura på andra företag tjänster och produkter som de inte vill ha. Landets småföretagare luras att betala miljarder kronor varje år. Att ge småföretagaren samma ångerrätt som konsumenten redan har, skulle rensa denna osunda marknad effektivt.

”Svarta Listan” över oseriösa företag fylls ständigt på. Blufföretagen använder utstuderade metoder för att fånga in sina byten. De kallar sig t ex EINIRO för att snylta på ENIRO. De ljuger medvetet om att erbjudandet bara gäller för-längning av ett befintligt avtal eller att det gäller under mycket begränsad tid.

Trots att detta är svikligt förledande enligt avtalslagen, är det är nära nog omöjligt för kunden att bevisa detta. Blufföretagen lever på att missbruka vår grundläggande rättsprincip att avtal ska hållas och att avtal kan ingås muntligt.

Lösningen - Vid distansavtal, t ex telefonför-

säljning, som ingås med en konsument finns idag en lagstadgad ångerrätt om 14 dagar. Distansav-talslagen är emellertid inte tillämplig när köparen är en företagare, eftersom parterna anses jämbör-diga då. Där anser vi att lagstiftaren har tänkt fel. Småföretagaren – frisören, rörläggaren, butiksä-garen och liknande – har lika svårt att värja sig mot ”blufföretagens” mycket utstuderade metoder som en konsument. De större företagen, med särskild ekonomiavdelning, har större chanser att klara sig. Som vanligt är reglerna skrivna för de stora företagen och tar ingen hänsyn till de små.

Men det kan rättas till. Vi ser att en ånger-rätt även för småföretagare skulle lösa många problem. Att denne, som ibland tackar ja eller är otydlig eftersom hon/han är upptagen med sitt jobb under samtalet, får samma chans som en konsument att tänka efter verkar väl rimligt?

Dags att sätta stoppDet finns företag som köpt en domänadress för 18 000 kronor, trots att säljaren tidigare under samtalet gav intrycket att priset var 2 000 kronor. Att kunna lura av människor pengar med sådana metoder är definitivt inte ok. Dags att sätta stopp!

Både Marknadsföringslagen och bedrägerireg-lerna i Brottsbalken har visat sig verkningslösa. Däremot är vi övertygade om att en ångerrätt för småföretagare ganska snabbt skulle ta död på många av blufföretagen, saknade och sörjda av ingen. Denna relativt enkla justering av lagstift-ningen kommer effektivt att skydda 10 000-tals

småföretagare från att tvingas betala för ingenting av rädsla för inkasso eller hot om rättegång.

Vi föreslår därför att Regeringen tillsätter en snabbutredning i syfte att raskt kunna stoppa den epidemiska tillväxten av blufföretag genom att erbjuda små företagare ett enkelt men högeffek-tivt skydd mot samvetslösa skurkar – en 14 dagars ångerrätt.

Midsommar med sill och nubbe. Sommar med sol och bad. Umgänge med familj och vänner. Sova ut på morgonen. Orka med all fotboll framför tv. Koppla bort det dagliga slitet. Resa eller ”bara vara”. Kanske är det dags för att äntligen gå i gång med att spela golf? Det sista ska jag och min hustru i alla fall göra, tack vare en present från familjen i samband med födelsedag förra åtet.

Ni ska försöka göra det som passar er bäst, men jag är över-tygad om att vi alla mår bättre av att låta kroppen och knoppen få lite återhämtning. Vill tillönska er alla en skön sommar!

Varje år växer som-marskurkarna upp som ogräs i blomrabatten och tar tillfället i akt att skicka bluffakturor till våra företag.

FOTO: BjÖRN PALOVAARA


TExT & FOTO: IRENE LUNdSTRÖM, ByATRyCK

Riktat stöd till företagare med utländsk bakgrund

I Jokkmokks kommun finns många företagare med utländsk bakgrund. En företagargrupp som på många håll ofta får klara sig helt på egen hand. Eftersom företagen betyder mycket för det lokala näringslivet och servi-ceutbudet riggade näringslivsbolaget Strukturum ett särskilt projekt, med rådgivning och individuella insatser till de utländska företagarna. Några av dem som fått hjälp är Volker Husmann, Maryam Parvardeh, Hanz de Waard och Patricia Cowern. Insatserna har varit mycket individuella och handlat om det mesta från koskötsel och eko-nomi till matlagning.

När tyskarna Jasmin och Volker Husmann tältade i Skabram Stugby i trettio graders kyla under vintermarknaden 2005 berättade de om sin dröm för campingägaren – att få bo och arbeta långt upp i norr. Tre veckor senare mejlade han och erbjöd sommarjobb och inom tre månader var de tillbaka i Jokkmokk.

Vänner och bekanta hemma i Jever i norra Tyskland var inte alls imponerade.

– När vi berättade att vi tänkte säga upp oss, sälja våra grejer och flytta norr om polcirkeln sa folk ”ni är ju helt galna!”. Men våra föräldrar sa ”gör det – det är nu ni är unga”, berättar Jasmin Husmann, vilket avgjorde saken.

Tvungen att starta eget– Vi kom för ett sommarjobb men målet var att stanna. Eftersom vi båda är sjuksköterskor hoppades vi få jobb inom sjukvården men istället blev vi erbjudna att arrendera campingen under

ett år. För att kunna göra det var vi tvungna att starta företag. Det var absolut inget vi tänkt oss, konstaterar Volker.

Medan paret målmedvetet gick in för att snabbt lära sig svenska hjälpte det lokala näringslivs-bolaget Strukturum dem med företagsstarten. På rekordkort tid blev de egna företagare, arrenderade en camping – och fick båda jobb på Vårdcentralen. Sedan dess har allt gått deras väg. I dag har de båda fast tjänst inom sjukvården och driver aktivitetsföretaget Experience Jokkmokk.

Lavinkunskap och konsulthjälpTack vare Strukturums projekt för företagare med utländsk bakgrund har företaget utvecklat sin hemsida och Volker har kunnat delta i en utbildning i lavinkunskap i Åre, och därmed snart fullgjort Fjällsäkerhetsrådets utbildning till fjälledare. Sedan Volker kom till Sverige har han utbildat sig till certifierad Laponiaguide, museiguide på Ájtte och har dessutom pluggat två år till naturguide via Umeå universitet.

– Det har varit några arbetsamma år. Jag har jobbat heltid på vårdcentralen, pluggat 100 procent, vi har drivit företag och köpt hus, säger Volker som numera kan vara tjänstledig från december till april för att arbeta i företaget, som bland annat arrangerar hundspannsturer och snöskovandringar.

Maryam lagar nu svensk husmanskostHemma i Iran var Maryam Parvardeh en högt uppsatt tjänsteman på idrottsdepartementet och drev dessutom en stor idrottsanläggning. När familjen kom till Sverige i mitten av 1990-talet spelade hennes bakgrund ingen roll. För att klara försörjningen startade familjen restaurang, först i Stockholm, sedan i Jokkmokk. Tack vare projektet för företagare med utländsk bakgrund

får Maryam nu lära sig hur man lagar svensk husmanskost från grunden. Något hon länge längtat efter.

– Min matlagningscoach är en jättetrevlig kvinna som också blivit min kompis. Hon har lärt mig mycket om svensk mat och om kakor och bakverk. Förut kände jag mig osäker, men tack vare Märta Eriksson har jag fått träna och hon sä-ger när det är godkänt. Nu kan jag baka mer och varierande, säger Maryam tacksamt och berättar att hon dessutom gått en kurs i GI-matlagning för att bredda utbudet i restaurangen.

Maryam har även fått ekonomisk coachning och hjälp att strukturera det ekonomiska flödet i företaget. Ekonomicoachen har också poängterat vikten av god köksekonomi och att verkligen inventera skafferi och frysboxar innan nya inköp.

– Hon har lärt mig mycket. Eftersom min man har jobbat inom bank så var vi båda hos Susan Granström och det har varit jättebra, tycker Maryam.

Invandrare får jobba hårtMaryam uppskattar alla projekt som bidrar till att småföretagen utvecklas. Eftersom Jokkmokk är ett litet samhälle känner hon tydligt att Struktu-rum genom olika insatser vill hjälpa till.

– Och här spelar det ingen roll om man är svensk eller tillhör någon etnisk minoritet, säger hon.

Maryam menar att det är en stor förlust att invandrare inte kan använda sin kunskap och sina erfarenheter från sitt yrkesliv i hemlandet. Alla som kommer till Sverige får börja på nytt, kämpa och jobba hårt, ofta dubbelt så mycket, för att bevisa att de kan. Att dessutom driva ett företag långt från sitt eget kompetensområde utan att behärska språket helt och hållet kan skapa en

Jasmin och Volker Husmann. Maryam Parvardeh


Riktat stöd till företagare med utländsk bakgrund

viss osäkerhet, men hon konstaterar att åren i Jokkmokk inneburit mycket positivt.

– Jag har gått på många träffar med företags-kvinnor och jag har lärt mig mycket. Många chefer i Jokkmokk är kvinnor, och det är bra även för mig. Jag har blivit starkare. Jag har fått stärkt självförtroende här i Jokkmokk, konstaterar Maryam Parvardeh.

Hanz fick ordning på kossornaHolländaren Hanz de Waard känner sig inte utländsk, han har bott länge i Jokkmokk och även om han försökt återvända till Holland så har han på något förunderligt sätt hamnat i Jokkmokk ändå. Sedan åtta år tillbaka driver han Skabram stugby och för drygt ett år sedan ändrades företagsnamnet till Skabram Turism & Gårds-mejeri. Efter stora investeringar och hårt arbete kan han nu kalla sig fjällkobonde. På gården strövar tio vackra fjällkor och mjölken, som innehåller mycket smörfett, ystas och förädlas till traditionell holländsk gouda-ost.

Vid sin sida har han Rianne Dasselaar, också hon från Holland, och tillsammans förfinar de nu hantverket att tillverka opastöriserad hårdost, en tidskrävande procedur där man tidigast efter fem månaders lagring kan bedöma resultatet.

– Det är lätt att göra en ost. Att däremot göra ost med samma smak och kvalitet hela tiden, det är det som är konsten. Vi gör redan en bra ost men vi vill göra den ännu bättre, säger Hanz de Waard som berättar att man med nuvarande besättning så småningom kommer att kunna producera närmare sex ton ost per år.

Kor vilda som älgarProjektet för utländska företagare kom till nytta för Hanz, trots att han inte längre identifierar sig som utländsk. Det där med kor var inte helt

okomplicerat, de var bångstyriga och det var allmänt småbesvärligt att handskas med djuren.

– Att bli bonde är svårt, det kommer inte auto-matiskt. Har man lösdrift måste det fungera när korna ska hämtas in, och det gjorde det inte. De var lika vilda som älgar, berättar Hanz de Waard och småskrattar vid minnet.

Genom projektet kom han i kontakt med en coach, en tredje generationens bonde som med sin blotta närvaro fick korna samarbetsvilliga.

– Det handlar om feeling. När Olof Köhler hämtade in korna gick allt lugnt till. Jag trodde inte det var möjligt. Han visade egentligen inte hur utan snarare att det var möjligt. Efter det blev allt annorlunda. Han hade verkligen mycket att lära mig, säger Hanz de Waard som numera tycker att kontakten med djuren tillhör bondeli-vets största glädjeämnen.

Norrskensfotograf från EnglandÄven Patricia Cowern känner sig definitivt som både svensk och porjusbo efter tretton år. Kanske särskilt sedan hennes son med familj också flyt-tade från England till Porjus för några år sedan. Det känns gott att samla de sina. Verksamheten med fotogalleri i det gamla stationshuset har breddats och inkluderar numera norrskensbevak-ning, vandrarhem och kursverksamhet.

Tack vare samarbete med ett japanskt universi-tet är fem kameror i alla väderstreck uppmonte-rade på stationshuset i Porjus. Tillsammans utgör de landets bästa norrskensvisnings-system som förmodligen också genererar det bästa norrskens-arkivet i hela Sverige.

– Förhoppningen är att kunna fortsätta fram till 2016, då har vi norrskenets hela elvaårscykel och det är absolut unikt, berättar Patricia Cowern.

Utländska gäster

Vandrarhemmet med 22 bäddar, som Patricia lät flytta till Porjus 2003, har vintertid uteslutande internationella gäster. Folk från bland annat USA, Australien, England, Tyskland, Japan och Colombia har övernattat i Porjus i vinter. Nu väntar våren och med den kommer husbilisterna.

– Vi måste bygga ut, vi behöver husvagns- och tältplatser. Men i första hand är jag på jakt efter tre-fyra enklare stugor som jag kan komplet-tera vandrarhemmet med. Då kan vi göra fler toa och dusch i vandrarhemmet, istället för att bygga ett dyrt servicehus, förklarar hon som tack vare projektet för företagare med utländsk bakgrund har deltagit i datautbildning och fått konsulthjälp för att själv kunna administrera sin hemsida. Dessutom har hon fått mer kunskap om redovisningsfrågor och själv delat med sig om sina företagarerfarenheter för de andra deltagarna i projektet.

Central punkt som kan slussa vidareFöretagarna är samstämmiga, projektet för ut-ländska företagare har varit ett lyft och kontakten med Strukturum är okomplicerad. Strukturum är deras självklara bollplank sedan många år.

– Ibland har man stort behov av att bara få ventilera olika frågor med någon, menar Hanz de Waard och Patricia Cowern tycker att Struk-turum fungerar som en bra central punkt för företagarna.

– De kan allt om hur kommunen, länsstyrelsen och andra instanser fungerar och kan alltid slussa vidare till dem man behöver pratar med. De har bra rådgivning och kan se med andra ögon på mina idéer. Och ibland får jag nya idéer av dem, konstaterar Patricia Cowern.

Projektet är finansierat av Tillväxtverket, Struk-turum och Vattenfall Inlandskraft.

Hanz de Waard och Rianne Dasselaar. Patricia Cowern.



SCANCoN fICK HJÄLP ATT UTVECKLA EN PoRTABEL BRo I HöGHÅLLfAST STÅL

Scancon Industrimontage AB har un-der hösten 2009 med hjälp av Centrum för högpresterande stål, CHS vid Luleå tekniska universitet genomfört ett examensarbete med syfte att utveckla en portabel påfartsramp/bro för lättare fordon.

- Ett företag som Scancon utan egen konstruk-tionsavdelning skulle inte ha kunnat genomföra ett projekt av denna art utan den support som CHS erbjudit. Via CHS har tillgång till förstklassig kompetens inom området höghåll-fasta stål, samt nödvändiga mjukvaror i form av CAD och CAE erbjudits, säger Magnus Juntti,

verkstadschef på Scancon. - Slutresultatet är över förväntan när det gäller

produktens funktion och tekniska prestanda, dessutom har en patentansökan lämnats in under projekttiden. Tillverkning av första delserien av produkten har inletts, målsättningen är att tillverka några hundra enheter per år, säger han.

En bro för lättare fordonProjektet har utförs i form av ett examensarbete med syfte att konstruera en portabel bro i hög-hållfast stål. Bron är tänkt att användas till lättare fordon med max vikt 500 kg, t ex fyrhjulingar, för att ta sig över diken och liknande hinder.

En brobalk består av 3 koniska sektioner, vilka

tillsammans bildar en 3 meter lång teleskopisk balk. I hopfällt läge är den 1,3 meter lång och kan medföras på fordonet. För att skydda den telesko-piska funktionen är en patentansökan gjord.

Bron är tillverkad i SSAB:s höghållfasta stål-kvalité Docol 1200MZE, vilket medför att vikten endast är ca 14 kg per brobalk.

Scancon Industrimontage AB är en leverantör av mekanisk service, installationer, underhåll samt tillverkning till den tunga industrin i Nor-den. Scancon har sitt huvudkontor i Luleå med filialkontor i Kalix, Gävle och Lysekil. Nu söker de nya möjligheter att bredda sig och tillverka egna produkter.

Bron är tänkt att användas till lättare fordon med max vikt 500 kg, t ex fyrhjuling-ar, för att ta sig över diken och liknande hinder. En brobalk består av 3 koniska sektioner, vilka tillsammans bildar en 3 meter lång teleskopisk balk. I hopfällt läge är den 1,3 meter lång och kan medföras på fordonet.

Forskning kring högpresterande stål faller sig naturligt för Luleå tek-niska universitet, LTU, som har både LKAB:s järnmalmsgruvor och stål-koncernen SSAB nästgårds. Forsk-ningen är också jämngammal med universitetet självt. Idag finns det ett 50-tal forskare som är inriktade på avancerade metoder för att utveckla stål och dess tillämpningar. Mycket av detta är sedan några år samlat inom Centrum för högpresterande stål som leds av professor Mats Ol-denburg.

– Vi har skapat en miljö där det går att driva industriella utvecklingsprojekt. Det handlar om att överbrygga tekniktrösklar. Till exempel förbättra en process. Vi jobbar med extrema egenskaper hos material för unika produkter, sammanfattar han inriktningen för centret.

Det hela började redan på 70-talet när forskare

från högskolan tillsammans med Norrbottens Järnverk (idag SSAB) tog fram en ny patenterad metod för presshärdning. Att samarbeta nära med företag har alltså varit ett naturligt inslag redan från början.

Ett bevis på att man lyckats– Vi har bra och nära samarbeten med många företag, inte bara svenska. Det betyder att forsk-ningsprojekt snabbt omsätts i utvecklingsprojekt

och produkter, säger Mats Oldenburg. Ett bevis på att man lyckats är att två interna-

tionella forskarkonferenser arrangerats de senas-te åren, förlagda i Luleå och Kassel i Tyskland. De genomfördes tillsammans med universitetet i Kassel. LTU:s Centrum för högpresterande stål deltar också i flera EU-forskningsprojekt inom det sjunde ramprogrammet och inom Kol- och stålunionen.

Långsiktiga samarbeten– Vi strävar efter långsiktiga och kontinuerliga samarbeten med företag. Men det ställer en del krav på företagen både vad gäller engagemang och medfinansiering för att kunna delta i sådana forskningsprojekt. För mindre företag kan vi skapa instegsprojekt för att utveckla teknik.

Centret på LTU erbjuder också provningsre-surser i sitt laboratorium för utomstående som behöver använda avancerade mät- och analys-metoder. Bland annat finns ett av Europas mest utbyggda tribologilaboratorium (nötning och friktion) i Luleå.

ExTREMA EGENSKAPER föR UNIKA PRoDUKTER

Mats Oldenburg.


Vår kunskap om strategisk

riktade reklam-kampanjer, säljande annoöverraskande webblösninintresseväckande texter,målgruppsanpassade for

grafiska profilputomhusreklaikundmagasin,produktbrosch

informationsmaårsredovisningmonterutformnaccidensmater

business to busi

Er kunskap om livsmedel

satellitmottagare övervakningssystem, trygghetslarm, utbildning, komm

unala frågor, datalagrings radonmätningar, tandvård

sjukgymnastik turistbransche

konferensarrangruvbrytningar

arrangera festivalesäkra brunnslock

tekniska studieexklusiva hotellmusikbransche

En fördelaktig affär

www.favorreklambyra.se


Genom att investera i ett behovsstyrd ventilationssystem, tillsammans med möjligheten till ökad tilluftsmängd och effektivare frånluftssystem, förbätt-rades arbetsmiljön i företagets un-derjordgruva i Malmberget. Samtidigt sänktes energibehovet rejält.– Energibesparingarna på 54 000 MWh per år medförde att den senaste in-vesteringen återbetaldes på mindre än ett och ett halvt år, berättar Sven-Ove Nilsson-Mäki, Ventilationsingenjör vid LKAB.

LKAB har tre förädlingsanläggningar och två underjordsgruvor belägna i Malmberget och i Kiruna. Den årliga energiförbrukningen inom företaget ligger på nära 3000 GWh, av vilket 350 GWh förbrukas i underjordsgruvorna.

Ett avancerat energiintensivt ventilationssystem är en nödvändighet för att säkerställa en god

arbetsmiljö genom reglering av lufttemperatur och avlägsnandet av gaser från fordon och sprängningar. Detta har tidigare ombesörjts genom att tilluftsfläktar i primärschakt har pres-sat uppvärmd luft ned i gruvan som därigenom tvingat smutsig luft från produktionsområden till evakueringsschakt med frånluftsfläktar. Fläktarna var manuellt kontrollerade och i drift 24 timmar per dygn. För att förbättra situationen var ett första steg att införa tidsstyrning av ventilations-utrustningen.

Systemet styrs från ett kontrollrum Idag är mängden av ventilation inom specifika områden i gruvan behovsstyrd. Frånluftsfläktar styrs via signaler från monooxidsensorer i gruvan och från sändare på gruvfordonen. Identiteten och fordonens egenskaper är kända och fläktarna justeras till det specifika behovet av ventilation som genereras av varje fordon i gruvan. Detta påverkar lufttrycket och tilluftsfläktarna styrs i den mån som sensorer i frånluftsschakten känner av ett minskat lufttryck.

Ventilationssystemet kan styras från ett kontrollrum, med timers eller helt automatiskt. Styrsystemet medger övervakning av varje fläkt i gruvan och information om drift och energi-förbrukning visas i processdiagram. Data över bränsleförbrukning och koldioxidemission är också lagrade och kan användas för utsläppsbe-räkningar och miljörapportering.

Resultatet har blivit en 29 % minskning av fläk-tarnas energikonsumtion och en 40 % minskning av energibehovet för att värma upp tilluften i gruvan. Införandet av detta nya system och andra modifikationer i Malmbergsgruvan har lett till en minskning av den årliga energikonsumtionen från 167 GWh till 72 GWh.

– Resultatet överträffar även våra förväntningar och intresset för vår lösning är stort i branschen. Nu satsar vi på att utveckla vårt styrsystem ytter-ligare för att kunna bredda användningsområdet, kommenterar Ulf Karlsson, VD, Gefa System AB.

LKAB mer än halverade energibehovet med behovsstyrt ventilationssystem

Ulf Karlsson,VD, Gefa System AB


ArcticShop.se

Du vet väl om att du kan lasergravera din logotyp

på dom flesta av våra produkter!

Products from Lapland

Hos oss hittar du

unika gåvor till anställda och kunder



Pratar ni franska? Ja, den frågan kan komma att ställas mer i framtiden om turistorganisationen Gold of Lapland lyckas skapa ett positivt intresse för Lappland när de deltar, tillsammans med representanter från kommuner och Region Västerbotten, som gästre-gion på ett franskt konvent nu i juni.

Att Lappland är exotiskt i Frankrike har Gold of Lapland redan förstått sen två representanter från regionen Auvergne i Frankrike besökte dem i november. En önskan var då att träffa samer och se renar, vilket de naturligtvis fick göra i Malå.

En annan upplevelse som fransmännen uppskat-tade var den fantastiskt goda västerbottniska maten som de fick smaka bl a rökt rensouvas och ädelfisk tillagad över öppen eld. Hur ska vi kunna överträffa detta när ni kommer till oss? frågade sig Gérard Lombardi, marknads- och kommunika-tionschef för projektet som ska locka människor till Auvergne i Frankrike. Ja, det kommer den väs-terbottniska delegationen snart att få undersöka på plats då konferensen går av stapeln 16 -18 juni i Clermont - Ferrand. Den franska organisationen ska till och med anordna en lunch med lappländ-ska förtecken á la France till gästregionens ära.

PARLEz VoUS fRANCAISE?

Temat på konferensen i juni är hur olika delar i Europa kan bli mer välkomnande och det bör ju gälla både besökare och potentiella inflyttare. Turistdestinationen Gold of Lapland är en av två speciellt inbjudna regioner, den andra är finska Lappland.

1000 delegater förväntas delta Delegationen från Västerbotten består av Erik Bergkvist, ordförande i Region Västerbotten, Sofie Persson, inflyttningsansvarig Norsjö kommun, Ann Lindberg, inflyttningsansvarig

Robertsfors kommun, Carin Elofsson, närings-livsansvarig Robertsfors, Anders Wangby, VD Västerbotten Investment Agency, Beatrice Dahlström, marknadsföringsansvarig på Gold of Lapland samt Karin Fällman, verksamhetsledare Gold of Lapland.

Dessutom är Rolf Hugosson, filosofie doktor i Statsvetenskap vid Umeå Universitet, inbjuden som talare på temat ”Creative class” där Umeås stads utveckling är ett positivt exempel. Rolf Hugoson håller på att skriva Umeås historia 1950 – 2010.

På bilden ses Beatrice Dahl-

ström, Sofie Persson och

Karin Fällman. De studerar

mässtidningen som delas ut

på den franska konferensen där Gold of Lapland

är gästregion.

Nu får ytterligare fyra byar i Skellefteå Kommun tillgång till ett av Sveriges allra modernaste fiberbaserade bredbandsnät. Skellefteå Kraft, som driver bredbandsnätet SkeKraft.net, byg-ger under året nya anslutningar till knappt 300 hushåll i Bjurvatt-net, Gagsmark, Renfors och Åkulla. De nya anslutningarna gör att närmare 22 000 hushåll i Skellefteå kommun är anslutna till nätet.

– Intresset från byarna har varit väldigt stort, särskilt efter att vi öppnat vårt nät för flera tjänsteleverantörer. Hög tillgänglighet och möjlighet till bredbands-uppkopplingar av högsta kvalitet är något som blir allt viktigare. För de företag som ligger utanför tätorterna är det dessutom ett effektivt sätt att skapa nya affärsmöjligheter, säger Kajsa Hedberg, affärsområdeschef på Skellefteå Kraft Kommunikation.

Stödmedel från Skellefteå kommun och EUDe 300 hushåll som nu ansluts till bredbandsnätet får en del av kostnaden för anslutningen täckt av stödmedel från Skellefteå Kommun och EU. Detta är i linje med Skellefteå Krafts krav på täckning för de kostnader som uppstår i samband med att en fastighet ansluts till bredbandsnätet. För att underlätta för privat-personer att investera i en anslutning erbjuder också företaget, i samverkan med Nordea, en möjlighet att dela upp betalningen över 60 månader med rörlig ränta.

– Vi erbjuder detta för att möjliggöra en anslutning trots den ökade kostnaden. Alla som får ett erbjudande om att ansluta sin fastighet har också möjligheten att ta del av vår nya finansieringslösning, säger Kajsa Hedberg.

Bredbandsnätet SkeKraft.net är ett av de största lokala fibernäten i Sverige och räknas även andra aktörer in så har 80 % av Skellefteå kommuns hushåll tillgång till uppkopplingar med hastigheten 100 Mbit/s.

BREDBANDSUTByGGNAD foRTSÄTTER I GLESByGD


En a-kassa för alla klokaföretagare som vill jobba

tryggare!

Medlemmar i SHA kan inkomstförsäkra lön upp till 30.000:-/månad!

www.akassan.com telefon: 08-506 471 32e-post: [email protected]

SHA a-kassa är en medlemsorganisation och vi samarbetar med ett fl ertal stora företagarorganisationer som även är representerade i vår styrelse.

Som företagare får man bestämma själv och ta eget ansvar. Den som

anstränger sig kan nå hur långt som helst men risken för arbetslöshet

fi nns också bland företagare. Därför fi nns SHA.

– Är du medlem?

Se till att bli medlem i SHA a-kassa redan idag! Ansökan fi nns här:

www.akassan.org/ansok

Som medlem i SHA har du tillgång till andra förmånliga erbjudanden som t.ex. möjlighet

att komplettera med en inkomstförsäkring. Den ger dig möjlighet att försäkra inkomster upp till 30.000:- i månaden, vilket är högre

än den ordinarie nivån. Mer trygghet!

Läs mer om detta på www.gardera.nu (Gardera TrygghetsPortal).

sha_210x287_naringslivinorrl.indd 1 10-03-18 08.33.34


För en trivsammare fritid

Tjädervägen 5953 33 HaparandaTel. 0922-220 40Mobil 070 653 46 [email protected]

Grillkåtor upp till 56 m2 • Lusthus • Bastu

NYFIKEN PÅ RYSSLAND!5 ÅR SOM VISUMSUPPORT I NORRLAND

HOTELL-FLYG-BUSS–TÅG-VISUM

För visum behöver vi:* Original pass* 1 Passfoto* Komplett ifylld visumblankett* Försäkringsintyg på engelska omfattar olycksfall, sjukvårds och reseskydd.

Kontakta oss vi hjälper dig!

Smedjegatan 13 i Luleå 0920-23 23 85/50www.rline.se [email protected]

Företagslokaler För industri- och tjänsteFöretag

kalix industrihotell aB

Ring 0923-651 09, 073-838 51 09 för mer information!

Gott kaffe på jobbet!

www.kontex.se

Övre NorrlandsKreditgarantiförening

ägt av 825 företagare i de nordligaste länen.

ställer ut kreditgarantier till företagare i regionen.

Hittills har mer än 65 miljoner ställts ut i kreditgarantier.

Tillsammans utvecklar vi företagsamheten och näringslivet i regionen.

Besök vår hemsida: www.kreditgarantiforeningen.se eller ring 0950 – 699 799.

E-post: info@kreditgarantiforeningen

Övre Norrlands Kreditgarantiförening

Ägt av företagare – till för företagare

Vem bryr sig om både företaget

och företagaren?Kontakta oss - vi är bra på det!

Vi ser till helheten för både företaget och ägarna ochär ditt bollplank i alla ekonomiska frågor. Vi hjälper

dig med kvalificerad revision, redovisning, skatter ochrådgivning, anpassat till dina och företagets behov.

www.lr-revision.se

Umeå, Piteå, Övertorneå

AVSÄNDARE:Arctic Försäljning i NorrbottenBackgatan 2, 952 22 Kalix

POSTTIDNING BSVERIGEPORTOBETALT

Kontakta din närmaste IVT-återförsäljare. www.ivt.se

Vår nyaste berg-, jord- och sjövärmepump IVT Greenline HE är utrustad med den senaste generationens A-klassade lågenergi-cirkulationspumpar. Det gör att elförbrukningen reduceras ytterligare vilket ger dig ännu lägre uppvärmningskostnader. Förutom att du sparar pengar åt dig själv, hjälper du till att förbättra vår miljö genom att du använder den lagrade solenergin som redan fi nns på din tomt. Dessutom ingår alltid vår Nöjd-kund-garanti och marknadens bästa trygghetsförsäkring med 10 års försäkring på kompressorn och 6 års försäkring på värmepumpen.

års

IVT FÖRSÄKRING

KOMPRESSORSFÖRSÄKRING6 ÅRS TRYGGHETSFÖRSÄKRING

Alla våra pumpar är snåla. Men den här tar verkligen priset.

Hitta din lokala återförsäljare på ivt.se

Documents

Näringsliv i Norr, nr 4 - juni 2010