Digital verksamhet och digital kultur vid

Svenska litteratursällskapet i Finland

Nordiskt arbetsmöte om digitala arkiv

Kungliga biblioteket, Stockholm 24 – 25.11.2011

Arkivchef Mikael Korhonen

1

Innehåll:- Svenska litteratursällskapet och digitala samlingar- Digitalisering av kulturarvet i Finland, nuläget- SLS:s digitalisering av det svenska kulturarvet i Finland- Projektet Forskarnas röst och digitalt material

3

SLS

4

Spara talet

Folkdiktning

Stadsvandringar

Författarporträtt

5

ZT skrifter

Digitalisering av kulturarv i Finland• Först Europeana (SLS material)

• Det nationella digitala biblioteket i Finland 2008

• Öka tillgängligheten av arkivens, museernas och bibliotekens material samt säkerställa långtidsförvaringen av det digitala kulturarvet

• Undervisnings- och kulturministeriet leder projektet

• Tre sektioner: tillgänglighet, teknik, långtidsförvaring (SLS med)

• Från 2012 särskilt bygga upp användargränssnitt (SLS med i styrgruppen)

6

• Undervisnings- och kulturministeriet finansierat 2008 – 2010 digitalisering i minnesorganisationer: arkiv, bibliotek och museer

Totalt 16 miljoner euro

Digitala objekt 2008 4 miljoner, 2010 12 miljoner och våren 2011 19,5 miljoner.

7

Digitalisering av kulturarv i SLSSLS 800 000 euro 2010 – 2011

•40 TB; filmer, fotografier, kartor, brev m.m.

•Utreds möjlighet att tillvarata bloggar, e-post

•Utnyttja sociala medier vid insamling av material

•Insamlings- och tillgänglighetspolicydokument för digitalt material

8

Strategisk tyngdpunkt: Digital kultur- föra in organisationen i den digitaliserade världen - fortsatta satsningar att digitalisera kulturarvet- bygga upp en fungerande infrastruktur för effektivt söksystem, semantiska lösningar, förenhetliga databaser- nygrundad informationsförvaltningsenhet- samarbete inom NDB, RA och med närstående samarbetspartner, andra privatarkiv, viktigt

9

Digitalisering av kulturarv i SLS

Syftet med att tillgängliggöra digitalt arkivmaterial är:

• att förmedla kunskap och kännedom om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland

• att tillhandahålla arkivmaterial för forskning och allmänna ändamål

• att stöda den arkivpedagogiska verksamheten

• att befrämja och utveckla effektiv kundbetjäning

• att öka sökbarheten i arkivmaterial och boksamlingar

• att öka synlighet för materialet i SLS arkiv och bibliotek

SLS arkivs tillgänglighetspolicy

11

Digitalisering av privat arkivmaterialVad bör man ta i beaktande då man lägger ut

digitaliserat privat material på nätet:

• Upphovsrätt

• Personuppgifter

• Donatorernas önskemål

• Etiska principer, överväganden

• Allmänna riktlinjer formulerade i SLS arkivs tillgänglighetspolicy

SLS arkivs tillgänglighetspolicy

• SLS arkiv följer lagar och förordningar och etiska principer som tryggar donatorernas, upphovsmännens och meddelarnas rättigheter och tillämpar sina regler för sekretess och säkerhet på nätet.

• När SLS arkiv planerar digitalisering beaktas tillgängliggörande som ett av flera fastställda urvalskriterier.*

• När SLS arkiv planerar att tillgängliggöra digitalt material beaktas olika målgruppers behov och lämpliga utgivningskanaler väljs för ändamålet: t ex SLS hemsida, Det nationella digitala biblioteket, Europeana, externa tjänster och plattformar.

• SLS arkiv samarbetar med andra minnesorganisationer att lägga ut material på nätet.

• När SLS arkiv tillgängliggör digitalt material på nätet eftersträvas ökad synlighet, sökbarhet och interaktivitet med kunder.

* Digitalisering vid SLS arkiv – Prioritering och kriterier 2011 – 2015

Vad skall vi digitalisera?Vad vill våra kunder ha?

13

Forskarnas röst och digitalt material

Forskarnas röst och digitalt material

Kartläggning av nuläget Hur har forskarsamfundet tagit emot digitaliseringsprojekten och hur har

minnesorganisationerna tagit i beaktande forskarsamfundets behov i digitaliseringsprojekten?

Digitaliseringsprojektens effekter Hur kan man mäta digitaliseringsprojektens genomslagskraft och effekter ur den

humanistiska forskningens synvinkel? Hur kommer den ökade digitaliseringen av det nationella kulturarvet att påverka forskningsprocessen och publiceringen av forskningsresultat? Hur styr digitaliseringen forskningen och vice versa?

Samarbetet mellan forskarsamfundet och minnesorganisationerna Hurudana institutionella strukturer och hurudan praxis behövs för att utveckla

samarbetet mellan forskarsamfundet och minnesorganisationerna? Hurudant digitaliserat material behöver forskningen och hur kunde forskarsamfundet aktivt delta i planering och förverkligande av digitaliseringsprojekt?

T A C K !Frågor? Diskussion?

15

Källa: http://lindasanglar.blogspot.com/2010_03l_01_archivel.html