Om IT-branschen

2

3

IT-branschen – en viktig bransch för SverigeSverige är en av världens mest avancerade IT-nationer med en stark in-dustriell bas, hög användning av IT både inom off entlig och privat sektor samt en stark expansion av företag inom IT-branschen. Att Sverige redan har en ledande position som IT-nation beror bland annat på att Sverige har en lång ingenjörs- och innovationstradition inom telekommunika-tionsområdet. En annan förklaring är den breda användningen av IT och snabbheten att acceptera den tekniska utvecklingen hos stora grup-per i samhället.

Den svenska IT-branschen är den fjärde största branschen i Sverige. IT-branschen har gått från att ha varit en teknikdriven tillväxtbransch till att bli mer inriktad mot tjänster och består idag av cirka 2/3 tjänste-företag. IT är ett arbetsverktyg och finns i alla branscher men det vi inom Unionen definierar som IT-bransch är de företag som utvecklar hård- och mjukvara samt implementerar och utvecklar IT-system, kon-sulter, IT-support samt forskning och utveckling, med andra ord pro-duktion av IT, ej användning av IT. Den största delen av IT-branschen är konsultverksamhet, där är anställda inte bara ansvariga gentemot sin arbetsgivare utan även kunden, vilket skapar dubbla krav i fråga om pre-station. Det är en sektor som präglas av tidspress och kortsiktigt vinst-drivet tänkande. Konsultföretagen räknar och levererar per timme och kunderna kräver att det ska gå snabbt.

Det är först nu vi kan se att det skett en viss mognad av IT-branschen och för första gången eft er IT-krisen år 2000 kan vi återigen se att det råder personalbrist, men orsakerna är inte samma som tidigare. Under IT-bubb-lans uppbyggnadsfas rådde det personalbrist på grund av en explosionsar-tad tillväxt där det var svårt att hinna utbilda den mängd IT-kunnig arbets-kraft som krävdes. Nu kan vi snarare se att personalbristen finns på grund av att unga människor har blivit skrämda från att söka IT-utbildningar som en konsekvens av krisen. Det har skett en minskning så stor som 75 procent i antalet sökande till datautbildningar mellan åren 1998 och 2007.

Det som kommer att påverka tillväxten i IT-sektorn i den närmsta framtiden är framför allt hur konjunkturen i stort utvecklas då IT-bran-schen är mycket konjunkturkänslig. Orsaken till detta är att kundernas IT-investeringar ökar i högkonjunktur och minskar i lågkonjunktur.

ISBN

: 978

-91-7

391-0

07-1

4

Även tillgången på kompetens är avgörande för branschens framtida tillväxt, IT-företagen måste lyckas attrahera ny kompetens samt utveckla och behålla sin befintliga personal.

5

Unionen arbetar aktivt för IT-branschens utvecklingUnionen är det största fackförbundet inom IT-branschen. IT-branschen är en bransch som blir allt mer viktig för svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft. Trenden går mot ett allt mer tjänstedrivet näringsliv och Unionen arbetar fokuserat med de speciella förhållanden som råder i IT-branschen.

Unionen är en drivande aktör inom den svenska IT-politikenIT-frågor bör lyft as högt upp på den nationella politiska agendan. I dags-läget saknas en tillräcklig insikt om de IT-politiska frågornas betydelse för tillväxt och samhällsutveckling. Förbundet har aktivt medverkat i regeringens IT-politiska strategigrupper och varit med att utforma pro-jektet ”IT utan gränser” som drivs av IVA (Ingenjörsvetenskapsakade-mien). Dessutom har vi initierat flera regionala projekt som handlat om att skapa möjligheter till såddfinansiering för nya IT-innovationer.

IT rådet2003 skapades IT rådet i och med undertecknandet av IT-branschens samarbetsavtal. IT rådet består av ledande företrädare från arbetsgivarna och fackföreningar, däribland Unionen, inom IT-branschen. Syft et är bland annat att tillsammans främja branschens utveckling och lyft a fram frågor som är relevanta för branschens framtid. IT rådet har engagerat sig i IT utan gränser, scorecard.se, jämställdhetsfrågor och kompetensförsörjning.

InternationelltPå den internationella arenan har förbundet deltagit i aktiviteter som handlat om att stärka de anställdas inflytande när företag omstruktureras. Arbetsmarknaden är global och det är viktigt att det mänskliga perspek-tivet inte glöms bort när företagen förändras. Vi vill också underlätta för dig som medlem på den globala arbetsmarknaden genom vårt samarbete med fackliga organisationer i andra länder.

6

Unionens IT-satsningUnionen finns nära dig som medlem och blivande medlem. Detta visar vi främst genom att vi finns på flera orter i landet och att vi strukturerat genomför arbetsplatsbesök och försöker möta de anställda på sin arbets-plats, där frågorna uppstår. Under en längre tid har Unionen arbetat med extrainsatser på särskilt IT-intensiva orter för att stärka vår närvaro och vår nytta ut till medlem. Detta genomförs framför allt via det arbetsplats-nära arbetet. Unionen belyser även relevanta och viktiga frågor via ökad synlighet i media samt med stödjande lokala seminarier.

Under 2007 har vi fokuserat på att stärka individen via en stor kampanj kring kompetens och karriärfrågor inom IT-branschen, där Unionen har särskilt bra tjänster att erbjuda, både på individuell och på kollektiv basis.

Rapporter och utredningarMånga av de frågor som är viktiga för branschens utveckling i Sverige har IT-branschen gemensamt med andra företag, både inom industri och i tjänstesektor. Unionen har i ett antal rapporter, debattartiklar och seminarier belyst frågor som rör utvecklingen i IT-branschen. Exempelvis har fenomen som jobbflytt, outsourcing, organisationsförändringar i fö-retagens personalfunktion och ekonomiadministration, kompetensut-veckling, förändrade investeringsmönster och konsekvenser av utländskt ägande belysts.

7

Vad händer i IT-branschen?Stark prispressDen svenska IT-branschen har haft en hög tillväxt under de senaste åren. Den tekniska utvecklingen har varit viktig för att driva på tillväxten i branschen. Dessvärre arbetar utvecklingen i motvind för att öka omsätt-ningen i branschen. Motvinden består i att trots den prestandaökning på hårdvara och mjukvara som sker så har priserna inte ökat utan snarare pressats tillbaka.

Idag växer IT-branschen, trots prispress på produkter. Detta beror framför allt på intäkter från tjänster och koncept kopplade till produkter. Detta gör IT-sektorns tillväxt mycket känslig och det är extra viktigt för IT-företagen att leverera rätt erbjudanden och framgångsrika koncept om de ska fortsätta vara lönsamma. Samtidigt har flera företag i IT-branschen långa åtaganden till fast pris och kan inte höja priserna. Vilket leder till en kostnadsjakt och i många fall en flytt av jobb till lågkostnadsländer.

Branschen är idag utsatt för ökad konkurrens och prispress från låg-kostnadsländer i Asien och Östeuropa. I internationell jämförelse är antalet IT-leverantörer på den svenska marknaden hög vilket också pressar pri-serna nedåt. Samtidigt sker en ökad efterfrågan på IT-investeringar och bristen på kompetens inom IT-branschen talar för att priserna kan komma att gå upp.

Kunderna är prismedvetna och pressar priserna nedåt samtidigt som lönerna pressas uppåt på grund av personalbrist. Samtidigt är personal-omsättningen i branschen hög, upp emot 15 procent på vissa företag.

Effektivisering och produktivitetstillväxt gynnar IT-branschenSvenska tillverkningsföretag har under lång tid investerat i IT för att öka produktiviteten. Detta har inneburit att den svenska produktiviteten inom till exempel tillverkningsindustrin ligger i framkant internationellt. Under de kommande åren kommer dessa företag emellertid att ändra fokus vad gäller IT-investeringar. IT-investeringar ska i framtiden inte bara effek-tivisera företagets processer utan även möjliggöra för företag att skilja ut sig från sina konkurrenter samt skapa nya intäkter och långsiktiga kostnadsfördelar.

8

IT-investeringar har i allt större utsträckning blivit en avgörande kon-kurrensfaktor för företagen. IT-system påverkar hur arbetet organiseras och genom övergripande aff ärssystem vill företaget öka sin kundanpassning och effektivitet. Vid införandet av IT-system är det ofta de tekniska för-utsättningarna som styr. Ledningen tar inte tillvara på användarnas kunskap och oft ast är köparen och den som ska använda IT-systemet olika personer. Faran ligger i när tekniken styr organisationen istället för tvärt-om. Som konsult och leverantör gäller det att förstå branschen, affärs-processerna samt lyssna på användarna för att kunna leverera en eff ektiv och konkurrenskraftig IT-investering.

Jakt på stordriftsfördelarDe senaste åren har det skett många uppköp och förvärv inom IT-bran-schen, drivkraften är jakten på stordriftsfördelar. Uppköp och förvärv är oft a ett tecken på en viss mognad inom branschen. Frågan är hur ett ökat utländskt ägande kommer att påverka den svenska IT-branschen och Sverige som IT-nation. Ett utländskt ägande innebär ofta att ledning och styrelse finns i ett annat land, ett annat ledarskap, en annan kultur och ett annat arbetssätt.

Flera företag inom till exempel affärssystem har konsoliderats. När en aff ärssystemleverantör blir uppköpt kommunicerar företaget oft ast till marknaden att båda aff ärssystemen kommer att finnas kvar. Men eft er en tid läggs det uppköpta företagets affärssystem ned och företaget satsar på det uppköpande företagets affärssystem. Användarna av det nedlagda aff ärssystemet erbjuds nu att byta till det uppköpande företagets produkt.

Outsourcing och offshore outsourcingEffektivisering inom IT-funktionen sker på många företag. Syftet är att minska personalkostnaderna inom IT-avdelningen. Att köpa konsult-tjänster, skapa shared service centers och outsourcinglösningar är en vanlig metod för att minska personalen inom IT-funktionen. Detta gör att efterfrågan på konsulttjänster och outsourcinglösningar ökar inom IT-branschen.

Eft erfrågan på outsourcinglösningar ökar framför allt hos mindre och medelstora företag, detta trots stora problem med kundtillfredsställelsen. När företagen väljer att lägga ut delar av IT verksamheten på en eller flera externa leverantörer minskar så klart även de interna kostnaderna för IT.

9

Offshore outsourcing växer ännu inte i samma utsträckning i Sverige som i de engelsktalande länderna. Samtidigt står sig IT-företagen i Sverige väl i konkurrensen gentemot till exempel de indiska IT-företagen. Än så länge kan inte de indiska företagen leverera samma kvalité och strategiska värde som företagen i Sverige. I Indien är det mer standardiserade pro-dukter och processer som levereras.

Personalbrist och kompetensbristFöretagen i IT-branschen har svårt att finna personal med rätt kompetens. Det här beror främst på tre saker; För det första, personer som tidigare arbetat inom IT-branschen och som fick gå när bubblan sprack har idag ett annat jobb och en karriär i en annan bransch.

För det andra, branschen och universitet samt högskolor har inte lyckats locka blivande studenter till IT-utbildningarna. År 2000 var det runt 20 000 sökande till IT-utbildningar i Sverige, år 2006 var det runt 2 000 sökande. Företag i branschen får ta på sig ett stort ansvar för att ha skrämt bort både gamla och nya medarbetare. För det första beror det på före-tagens beteende mot sina anställda under IT-krisen. För det andra har det under de senaste tre åren talats mycket om globalisering och jobbflytt. Här har framför allt IT-företagen gått i bräschen och talat om hur många jobb företaget ska flytta till lågkostnadsländer. Vem vill satsa på en bransch och ett jobb som förmodligen kommer att flytta till Asien eller Östeuropa om några år?

För det tredje, många IT-företag är sämre på att kompetensutveckla sin personal. Mentaliteten är att i högkonjunktur har vi inte tid och i låg-konjunktur har vi inte råd. Tekniken utvecklas snabbt inom branschen och för att hänga med och utvecklas måste företagen kontinuerligt kom-petensutveckla sin personal. Många företag har strategin att göra sig av med personal med fel kompetens och anställa personal med rätt kompetens, istället för att kompetensutveckla den personal företaget redan har.

IT-branschen präglas idag av ett högt tempo och höga krav. En kon-sult ses alltid som en stödfunktion och branschen har en slit och släng mentalitet. Drivkraften är ökad konkurrens och företaget är mer rädd om kunden än sin egen personal.

10

Rekrytera och behålla personalIT-branschen har ett stort jobb framför sig med att återvinna förtroen-det hos de potentiella nya medarbetarna men även för att behålla de duktiga medarbetare företaget har. För att lyckas rekrytera och behålla befintlig personal måste IT-branschens arbetsgivare:• Skapa en arbetsmiljö där medarbetare kan utvecklas och känna sig

trygga. • Se till sina medarbetares behov. Idag handlar det inte bara om höga

löner, utan om infl ytande över sina arbetsuppgift er och arbetstid, möjlig-heter till kompetensutveckling och företagskultur.

• Visa på att branschen har mognat.• Visa att det är en stabil bransch med företag som satsar på sina med-

arbetare.• Visa att branschen består av bra arbetsgivare i både hög- och låg kon-

junk tur.• Visa att företagen arbetar långsiktigt med kompetensutveckling.

Unionens undersökningar bland medlemmarna inom IT branschen visar att:De viktigaste anledningarna för att byta jobb är:• Högre lön• Roligare och mer utvecklande arbetsuppgifter• Möjlighet till kompetensutveckling• Möjlighet att kombinera arbete och fritid• Inflytande på arbetsplatsen, lyssnande företagskultur

De viktigaste orsakerna till att man trivs på jobbet är:• Större utvecklingsmöjligheter• Fritt från diskriminering• Bra chefer och tydligt ledarskap• Möjlighet att påverka sin arbetsplats, och anpassa till sina egna behov

11

Framtidens IT-kompetensRekryteringsbehovet i IT-branschen kommer att öka även om tillväxt-takten kommer att minska. Det som talar för ett ökat rekryteringsbehov är ökad efterfrågan inom många segment, medan det som håller tillbaka efterfrågan i viss mån är outsourcing, offshore outsourcing och företags effektiviseringar av IT-avdelningarna. Tidigare har rekryteringsbehovet hållits tillbaka av att konsultbolag haft en låg beläggningsgrad. Idag har i stort sett alla konsultbolag mycket hög beläggningsgrad på sin personal.

Kraven på verksamhets- och affärskompetens kommer att öka. De företag som har behov av att rekrytera IT-kompetens det kommande året kommer att framför allt vilja ha konsult-, system-, support- och projekt-ledarkompetens. Även krav på trespråkighet har dykt upp, vilket betyder att de som har en dubbel kompetens är mycket eft ertraktade. Detta för att ha en högre förståelse för kundens behov. Kombinationen sjuksköterska och IT-kunskap är som exempel hårdvaluta.

Tillgång till Internet och datorIdag har cirka 80 procent av alla som bor i Sverige tillgång till Internet hemma, medan 17 procent saknar tillgång till Internet. Tio procent av Sveriges befolkning har inte tillgång till någon dator. Idag kan 2,5 miljoner svenska hem ansluta sig till en bredbandsuppkoppling och 1,9 miljoner har valt att göra så. I internationell jämförelse har Sverige en hög pene-tration av bredband, 22 procent av befolkningen har tillgång till bredband. Men jämför vi oss med våra nordiska grannländer har vi sedan 2004 haft en lägre bredbandspenetration och tillväxt av bredband. EU kom-missionen har satt som mål att alla EU medborgare ska ha tillgång till bredband 2010.

Sverige har varit ledande inom e-tjänster från myndigheter eller e-förvaltning men har nu halkat ned till plats nummer sju. Problemet är att tillgången till Internet och dator är en förutsättning för att utveck-lingen ska kunna fortsätta. Regeringen har nu tagit bort förmånsdatorn samt saknar en ordentlig strategi för utvecklingen av IT-infrastruktur och bredband.

12

Viktiga avtalsfrågor som Unionen driver i IT-branschenTeckna kollektivavtalInom branschen finns för många små och medelstora företag som saknar kollektivavtal. En anledning är att det fortfarande är en relativt ”ung” bransch med många nystartade företag. Saknas kollektivavtal på ett före-tag är medlemmarna där mer utsatta för konjunktursvängningar, då av-talslösa företag inte måste genomföra årliga löneökningar. Risken med en bransch där många företag saknar kollektivavtal är att villkoren i branschen kan dumpas då dessa avtalslösa företag kan dra ner på sina kostnader genom att strunta i årlig löneökning, pensionspremier (ITP) samt extra föräldralön, och därmed kan bjuda under konkurrenter i upphandlingar. Att öka antalet IT-företag som har kollektivavtal är en viktig del i arbetet för att öka förtroendet för branschen.

Fördelen med kollektivavtal – vad innebär det för dig?• Föräldralön upp till 90 procent av lönen.• Bättre pension.• Försäkringar, bland annat ekonomisk kompensation vid arbetsskada.• Trygghetspaket, bland annat ekonomisk kompensation samt hjälp till

nytt jobb.• Tydligare regler om lön, arbetstid, övertid, semester, kompetensut-

veckling mm – kort sagt ordning och reda samt rättvisa på jobbet.• Rätt till förhandling om lön och löneökning varje år.• Möjlighet till inflytande, påverkan och rätt till information.• Ett golv för dina villkor på jobbet som arbetsgivaren inte får gå under.

Unionen arbetar för:• att öka antalet IT-företag som har kollektivavtal.• att öka antalet klubbar och förtroendevalda ute på företagen.

13

Fungerande löneavtalMånga IT-företag har inte ett fungerande lönearbete. Unionen arbetar hårt med att förbättra löneprocessen inom branschen.

Unionen arbetar för:• att alla ska veta varför man får den lön man får genom kvalitetssäkrade

lönesamtal.• kontinuerlig reallöneökning.• att man ska ha en grundlön som man kan leva på både i hög- och låg-

konjunktur vilket konkret innebär att inte allt för stor del utgörs av bonus och provision.

ArbetstidInom IT-branschen ställer arbetsgivarna allt oftare krav på dygnet runt service. Beredskap, skift och nattarbete blir allt vanligare.

Unionen arbetar för:• att övertidsarbete ska kompenseras.• att arbetstidsavtalen ska vara anpassade till branschens förutsättningar.• att ersättningarna ska vara rimliga.• att motverka förekomsten av ”split shift ”, ej sammanhängande arbetstid.• att lagar och avtal följs för att säkerställa en god arbetsmiljö och god

hälsa för medlemmarna inom IT-branschen.

TrygghetIT-branschen har under 2000-talet varit turbulent med både massupp-sägningar och brist på kompetens. För att branschen ska verka attraktiv och locka folk till utbildningarna måste den bättra på sitt rykte vad gäller trygghet och långsiktighet.

Unionen arbetar för:• att lagar och avtal följs.• att motverka förekomsten av att arbetsgivarna ”köper ut” individer

som inte passar.

14

JämställdhetKvinnor är fortfarande underrepresenterade inom det tekniska området, vilket kanske är kärnan till problemet med jämställdheten inom branschen. Detta får naturligtvis stora konsekvenser och bidrar till en könsuppdelad arbetsmarknad. Kulturen och kraven i IT-branschen skapar tyvärr hinder för föräldrar i allmänhet och kvinnor i synnerhet att kunna kombinera familjeliv och arbetsliv. IT- och teknikutbildningarna är idag den enda utbildningssektorn som är så tydligt mansdominerad med uppemot 70 % män. Kvinnor tjänar cirka 2 000 kronor mindre än män i jämförbara yrkesgrupper.

Unionen arbetar för:• Att öka antalet månader som man som anställd får föräldralön. I avtals-

rörelsen 2007 ökades antalet månader då man får föräldralön från tre till fyra månader.

• Att säkerställa att den som kommer tillbaka från föräldraledighet inte får en försvagad löne- och karriärutveckling. I 2007 års avtalsrörelse skrevs det in att arbetsgivaren måste se över kompetensutvecklings-behovet hos den som kommer tillbaka från sin föräldraledighet.

• Att alla företag ska genomföra lönekartläggningar. Detta för att identi-fi era och eliminera osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor.

LedarskapIT-branschen präglas av nyskapande, stor personalomsättning och turbu-lens. Detta gäller även för cheferna. En bra arbetsplats kräver bra chefer.

Unionen arbetar för:• att i avtal tydliggöra vilka krav som ställs på chefen.• att stödja chefer i sitt arbete.• att ta fram material om vad som bland annat krävs för ett bra löne-

samtal, utvecklingssamtal, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

15

Utveckla den svenska IT-branschenEtt företags möjligheter att utvecklas och överleva beror på många sam-verkande faktorer. Det handlar om hur företaget ägs och sköts och om de anställdas kompetens samt om företagets förmåga att sälja sina produk-ter och tjänster. För att ett företag ska ha goda möjligheter att växa krävs mycket av företaget, men det handlar också om dess marknader och om de förutsättningar som ges av omgivningen, exempelvis i form av kunskap och kapital samt i form av regelverk.

IT-branschen är en betydelsefull bransch med många möjligheter. För att ta vara på dessa på bästa sätt har Unionen följande förslag:

Kontinuerliga investeringar i FoU, marknad och kompetensInvesteringar i FoU, marknad och kompetens är en förutsättning för långsiktigt konkurrenskraftiga IT-företag. Dessa investeringar är ett sätt för företagen att möta den ökande globala konkurrensen, eftersom dessa konkurrensfaktorer är svåra att snabbt kopiera. Gemensamt för dessa investeringar är att de måste skötas kontinuerligt för att ge bästa effekt. Om företaget missköter investeringarna går det inte att snabbt ta igen det företaget förlorat i konkurrenskraft.

I IT-branschen står nya produkter för en större del av omsättningen och marknaden ställer ökade krav på att ständigt leverera nya eller för-bättrade produkter och tjänster. IT-företag med en hög produktutveck-lingstakt måste göra stora satsningar på FoU. Att få fram nya produkter och hävda sig i konkurrensen är ett långsiktigt arbete. Att minska sats-ningarna på FoU kan därför öka lönsamheten på kort sikt, men hota företagets framtida konkurrensförmåga. Det är också svårt att på kort tid hämta in eftersatta investeringar i FoU.

Marknadsinvesteringar är oft a avgörande för lönsamheten i företaget och satsningar på varumärket är en viktig del av företagets prispolitik och ställning på marknaden. Varumärken byggs upp genom långsiktiga marknadsinvesteringar och det tar tid att etablera ett starkt varumärke.

Med IT-branschens snabba förändringstakt är företagens investe-ringar i kompetens en nyckelfaktor för företagens konkurrensförmåga och överlevnad. Många företag i IT-branschen är tjänsteföretag där per-sonalen är företagets främsta resurs. Då är satsningar på kompetensut-veckling en betydelsefull investering. Företaget bär ansvaret för att skapa

16

förutsättningar för kompetensutveckling och medarbetarna har ett an-svar att ta tillvara de möjligheter till kompetensutveckling som erbjuds.

Offensiva satsningar på ett innovativt och kunskapsintensivt samhälleDen utbildning som erbjuds av samhället ska svara mot individens, nä-ringslivets och samhällets behov. Därför måste satsningar ske för att göra IT-utbildningar och tekniska utbildningar mer attraktiva. Unga måste även få insikter, kunskaper och intresse för att starta och driva företag. Universitet och högskolor måste bli bättre på att samverka med näringsliv, fackliga organisationer och andra samhälleliga aktörer. Samverkan ska ske i syft e att skapa nya och växande företag särskilt inom högteknologiska områden samt inom kompetensförsörjning och kompetensutveckling.

Det är angeläget att utreda och överväga ett antal förändringar i skatte-systemet för att förbättra företagsklimatet samt skapa regler som gör det lättare för mindre företag i IT-branschen att investera. Det finns anledning att underlätta för småföretagens kapitalförsörjning, särskilt i tidiga skeden. Dessutom bör samhället tillhandahålla mer kapital för tidig utveckling av nya idéer genom exempelvis offentliga beställningar samt forsknings-program. Samhället måste ta ansvar för att skapa en bättre tillgång till såddkapital för tidiga investeringar i småföretag i IT-branschen.

Offentliga beställningar bör fungera som en motor för innovation och tillväxt inom IT-branschen. En viss del av dessa offentliga beställ-ningar ska ges till små och medelstora företag för utveckling av koncept med god innovationshöjd och stor kommersialiseringspotential.

Kvinnor är underrepresenterade i IT-branschen. Det gäller bland såväl nya som etablerade företagare. Det är angeläget att få flera kvinnor att starta eget företag. I första hand bör kvinnors företagande gynnas genom allmänna förbättringar av företagandets villkor. Samtidigt behövs det särskilda åtgärder för att ta vara på kvinnors innovationskraft och entre-prenörskap. Detta arbete handlar främst om att bryta traditionella köns-mönster genom att stimulera fler kvinnor att söka till IT-utbildningar och tekniska utbildningar. Det handlar också om att förbättra kvinnors möjligheter till finansiering, att ge stöd till affärsutveckling och om att visa goda förebilder.

17

En offensiv och långsiktig IT-politikDet finns många möjligheter att påverka utvecklingen av IT-branschen i Sverige. Det politiska ledarskapet spelar en stor roll både när det gäller förmågan att skapa innovativa miljöer och säkra en god kompetens för-sörjning.

Vi måste skapa förutsättningar för att få fram unika produkter inom IT-branschen. I den globala konkurrensen är svårkopierade högtekno-logiska produkter av yttersta vikt.

Vi måste vända trenden och göra IT och teknik till ett högintressant val på universitet och högskolor. Tillgången på kvalificerad kompetens måste öka.

Vi måste få flera att ta steget och våga starta eget företag. Vi är världens mesta IT-användare och har både bredd och spetskompetens inom en mängd olika IT-områden. Vi måste skapa strukturer för möten mellan de som genererar idéer och de som kan förverkliga idéerna.

Inom IT-politiken finns ett tomrum att fylla. Sverige är duktiga på IT och regeringen har en viktig uppgift att visa upp detta både nationellt och internationellt. Regeringen måste återta det IT-politiska ledarskapet och skapa en tydlighet i att IT-branschen är viktig för Sverige.

18

Elisabeth Bull, Sölvesborg.Serviceplanerare, WM-data, Bromölla. Ledamot i klubbstyrelsen och regionstyrelsen. Gymnasieekonom, nätverkstekniker. Medlem sedan 1996.Spännande och väldigt kommunikativt – så beskriver Elisabeth Bull sitt jobb. Hon dirigerar WM-datas närservicetekniker från Gävle och norr-ut, ett arbetsledarskap på distans med mycket telefonkontakter, främst med teknikerna men också kunder.

WM-data grundades 1969 och har således en bra grund att stå på. För ett år sedan köptes det upp av ett snarlikt brittiskt företag och byter namn till Logica i februari. Verksamheten finns i 40 länder med drygt 40 000 medarbetare.

–Det blir en del outsourcing, som vi mer ser som en möjlighet till utveckling än ett hot, säger Elisabeth som tycker det är viktigt att till-sammans värna om det som finns, som kollektivavtalet.

Hon ser mervärdet av en egen klubb med förhandlingsmandat gente-mot arbetsgivaren.

–Vi kan företräda medlemmarna lokalt och via vårt samarbetsavtal genom vårt fackliga råd. Gemensam styrka, bra försäkringar

Erik Cimini, Stockholm.Projektledare ekonomisystemet SAP, IBM, Stockholm. Fil kand i psy-kologi, projektledarutbildning, branschkurser. Medlem sedan 2001.Erik Ciminis jobb är periodvis intensivt, dynamiskt, utmanande, spän-nande, oft a lite stressigt.

–Branschen är rörlig, otrogen, utmanande och global. I framtiden regerar Indien, följt av Kina och Korea. Utmaningen är att se Sverige i ett globalt perspektiv. Vi har nog en fördel i goda engelskkunskaper och att vi talar svenska, en fördel för stora svenska företag som köper IT-tjänster. Vårt sinne för koordination, demokrati och rättvisa kan också skilja oss från andra länder.

Erik Cimini har flera argument för att vara medlem i Unionen: till-gången till a-kassan med den bästa inkomstgarantin, fackets bidrag till en bättre arbetsmiljö, aktivt ställningstagande, information om diskussioner med arbetsgivaren och facket som ombud gentemot arbetsgivaren.

–När jag var långtidssjuk hörde facket eft er hur jag mådde, om jag behövde hjälp, om jag fick stöd från arbetsgivaren.

19

Lite fakta om IT-branschenI Sverige fi nns cirka 30 000 företag inom IT-branschen. Antalet anställda uppgår till ungefär 90 000. Den svenska IT-branschen omsätter cirka 150 miljarder kronor.

Bilden nedan visar fördelningen av anställda inom olika sektorer inom IT-branschen. De flesta företag inom IT-branschen arbetar med kon-sultverksamhet. Exempel på företag inom IT-konsultverksamhet i Sverige är TietoEnator, WM-data, IBM, Semcon, Systeam och Teleca. Därefter kommer företag som arbetar med utgivning av programvara och företag som arbetar med databehandling.

Källor: Anställda och förtroendevalda inom Unionen, IVA, SCB, Affärsvärlden, Computer Sweden, Dataföreningen, Exido

Konsulter66%

Underhåll och reparation av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingmaskiner 4%

Utgivning av programvara 17%

Databehandling10%

Övrig datoranknuten verksamhet 1%

Databasverksamhet2%

Tnr:

1015

:1. IS

BN: 9

78-9

1-73

91-0

07-1

. Jan

200

8. 3

000

ex.

Pro

dukt

ion:

Blo

mqu

ist &

Co.

Fot

o: Le

na G

rane

felt.

Tryc

k: E

kotry

ckre

dner

sOlof Palmes Gata 17105 32 StockholmTel +46 8 504 15 000www.unionen.se

Unionen är ett helt nytt fackförbund, bildat av HTF och Sif den 1 januari 2008. Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbets-marknaden och landets största tjänstemannaförbund. Vi är cirka 500 000 medlemmar, varav 45 000 förtroendevalda i över 65 000 företag och or-ganisationer. Unionen finns i allt från stora internationella koncerner till små familjeföretag. Vår vision är att skapa trygghet, framgång och glädje i arbetslivet.

Om IT-branschen ingår i en serie skrifter om branscher våra medlemmar fi nns i. Skrift erna beskriver branschen, frågor som vi i Unionen driver och förslag för att utveckla branschen och våra medlemmar.

Du kan beställa övriga skrifter på www.unionen.se