P L A N BOSTADSFÖRSÖRJNING · Tro att de steniga tegar må bära, ... Tillväxt - Växande Vi vill ha ett samhälle där människor och företag har skaparkraft och känner att

P L A N

BOSTADSFÖRSÖRJNINGför Sävsjö kommun 2014-2020

Upprättad: 2014-05-12 Planskriven av Utvecklingsavdelningenför antagande av Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-06-23, § 74

2 Bostadsförsörjningsplan 2014-2020

Kennert Gustafsson, samhällsbyggnadschefBo Widestadh, vd Sävebo ABAnders Åberg, socialchefBennie Gunnarsson, gischefMarianne Sandberg, controllerEsna Alic, projektsekreterare Maria Toll, administratör, formgivning och layout

Bostadsförsörjningsplan 2014-2020 3

Innehåll Inledning s. 5UppdragetSävsjö kommuns visionTre perspektiv

Vad är en bostadspörsörjningsplan s. 6-7Syfte och mål Hållbar utvecklingEkonomisktSocialtByggandet

Nuläge - förutsättningar och utgångsläge s. 7TätorternaCentralort och landsbygdLandsbygdenBefolkningsutvecklingBefolkningsstrukturBoendeformerArbetsmarknadenMedelinkomstPendlingBygglov, bostäder 2006-2013Boende för äldreTrygghetsboende / seniorboendeSärskilt boendeBoende för äldre över 65 årBoende för personer med funktionshinderBiståndsbedömt boende enligt LSSPsykiatriboende enligt LSS och SoLAvtal med migrationsverketUngdomsbostäderTillgänglighet och bostadsanpassningBehovet av bostadskomplementSävebo ABPrivata bostadsbolagBehov av nyproduktion av bostäder 2014-2020Attraktiva bostadsområden - Vad är attraktivt?Trender och inspirationMarknadsföringBosatdsförvaltningFler små bostäder stimulerar till flyttkedjor

Pågående och planerad byggnationsamt mark- och planberedskap s. 17Planberedskap

Tätortskarta Sävsjö samt utvecklingsområden s. 19Tätortskarta Vrigstad samt utvecklingsområden s. 23 Tätortskarta Stockaryd samt utvecklingsområden s. 26 Tätortskarta Rörvik samt utvecklingsområden s. 28

Slutsatser - strategier och mål s. 32Ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningenFokusområden under planperioden


”Röd lyser stugan bak hängbjörkars slöja,känner du hemmet från barndomens år.Näckrosor gunga på skogssjöars bölja

taltrasten sjunger i jublande vår.Småland är namnet på landet det kära,

släkten där fostras till vilja och tro,Tro att de steniga tegar må bära,

skördar som skänka åt ålderdom ro.”

Röd lyser stugan är Smålands landskapssång. Texten är skriven 1911 i Sävsjö av Linnéa Andrén och dikten tonsattes av Linnéas bror, Ivar Widéen. Sången fram-fördes vid en sångfest i samband med olympiska spelen i Stockholm 1912, där den gjorde stor succé.

Målning av konstnären Åke Holmberg


InledningVi bor i ett rikt kultur- och naturlandskap men ändå nära till bra samhällsservice. Vi har valt vilket sätt vi vill bo och leva, en del av oss inne i en tätort och en del av oss på landsbygden. Vi lever som en del av världen och blir allt mer vana att röra oss fritt på olika sätt där utvecklad infrastruktur och ny teknik ger oss stora och helt nya möjligheter att röra oss i hela världen, både i arbetslivet och på fritiden. Vi har ett dif-ferentierat arbetsliv med företag som producerar olika varor och tjänster som behövs och efterfrågas både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

UppdragetUtvecklingsavdelningen har i uppdrag att utarbeta en plan för hur kommunens bo-stadsförsörjning skall lösas under perioden 2014-2020.

Sävsjö kommuns visionSävsjö kommun växer genom att vi, tillsammans, skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva och gröna livsmiljöer för människor och företag.

Tre perspektiv Bostadsförsörjningsplanen tar hänsyn till nedanstående tre perspektiv;

Tillväxt - Växande

Vi vill ha ett samhälle där människor och företag har skaparkraft och känner att de kan växa och utvecklas. Ett öppet samhälle där vi välkomnar alla människor och där det goda samtalet ger kraft och näring i samhällsdebatten och fungerar som en grund för entreprenörskap och innovationer. Våra barn och unga ska växa upp med en känsla av att allt är möjligt. Därför är det viktigt att de får stöd och hjälp i skola och förskola så att de kan gå ut i livet med förutsättningar att skapa sig en ljus framtid och ett gott liv.

Tillsammans - Livskvalitet

Alla människors unika och okränkbara värde är en av grundstenarna i vårt demokra-tiska samhälle. Respekten för allas åsikter ska genomsyra de kommunala besluten och tillsammans ska vi arbeta för att kommunens ekologiska avtryck ska vara så litet som möjligt. Tillsammans ska vi också forma en attraktiv bild av vår kommun där det ska vara lätt att leva ett gott liv och där samhällsmiljön skapar stolthet hos medborgarna.

Tillit - Trygghet

Vi vill att invånarna i vår kommun ska känna glädje och stolthet över att bo här. Histo-rien ska vara en del av identiteten samtidigt som lusten att skapa framtiden ska finnas med. Att känna trygghet är en central del och det är i upplevelsen av trygghet som medborgarnas tillit och förtroendekapital till kommunen vilar. Tillsammans skapar vi det goda livet i Sävsjö kommun.


Vad är en bostadsförsörjningsplan?Bostadsförsörjningsplanen ska redovisa kommunens strategi för bostadsförsörjningen och visa på behovet av bostäder i framtiden. Bostadsförsörjningen har en grundläg-gande betydelse för människors välfärd och kommunens möjlighet att utvecklas. Där-för behöver alla kommuner en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbebyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas i framtiden. För att säkerställa detta arbetar kommunen med tre viktiga strategidokument, Bostadsförsörjningspla-nen, Utvecklingsstrategi 2011 – 2015 för Sävsjö kommun (KF november 2011) och den kommunövergripande översiktsplanen 2012 (KF april 2012).

Syfte och mål Kommunerna har ett lagstadgat bostadsförsörjningsansvar. De ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), ”planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder”. Rätten till ett boende är också förankrad i deklarationer och konventioner såsom FN:s deklara-tion om mänskliga rättigheter och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det går igen i regeringsformen där det står att: ”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verk-samheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet samt för goda förutsättningar för hälsa”. För bostadspolitiken finns ett övergripande mål som är fastlagt av riksdagen.

Syftet med planen är att ange politisk riktning och mål för att uppnå en väl genom-tänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas under perioden 2014-2020.

Planens fokusområden redovisar de områden som anses särskilt viktiga att vidareut-veckla inom kommunen för att få goda, trygga och attraktiva boendemiljöer. Bostads-behovet i kommunen beror främst på befolkningsutvecklingen över tid. Behovet påver-kas också av hur framgångsrik kommunen är i sin marknadsföring av de mervärden i form av livskvalitet som ett boende i Sävsjö kommun innebär.

Hållbar utveckling • Vid all byggnation ska miljömässigt hållbara och resurssnåla lösningar sökas. • Exploatering ska genomföras med god markhushållning och minsta miljömässiga inverkan.• Bebyggelse ska placeras så att den stärker befintlig infrastruktur och gynnar utveckling av resurseffektiva tekniska system.

Ekonomiskt • Kommunen ska ha en god markberedskap genom tidiga markförvärv. • Fördelningen av kommunal mark ska syfta till att åstadkomma variation i byggandet och goda bostäder till lägsta möjliga kostnader. • Planering och genomförande ska ske på ett resurseffektivt sätt när det gäller att utnyttja befintliga tekniska system, service, gatubyggnad etc. • Planberedskap ska finnas för ett byggande som ger balans mellan tillgång och efterfrågan på bostäder.


• Det ska finnas ett varierat utbud av bostäder som stimulerar flyttkedjor och frigör billigt boende i äldre bostäder.

SocialtKommunens olika delar bör innehålla lägenheter med olika upplåtelseformer, storlekar och typer av boenden för människor med olika behov. Utformningen av boendemiljö-erna ska underlätta integration och motverka utanförskap.

• Bostadsområden ska, där det är lämpligt, innehålla även arbetsplatser, kommersiell och offentlig service, möjligheter till fritids- och kulturaktiviteter. • Vid ny- och ombyggnation ska särskilt tillgänglighets-, trygghets-, säkerhets- och folkhälsoaspekter liksom åtgärder som främjar integration, beaktas. • Behovet av platser och grönområden för rekreation och uteaktiviteter ska beaktas. • Bostadsbyggandet ska ske med hög ambition i fråga om medborgarinflytande.

Byggandet • Nybyggnation ska primärt ske längs befintlig infrastruktur i form av vägar och cykelvägar, kollektivtrafik, vatten- och avloppsnät samt energiförsörjning, samt se till att få ett bra samspel mellan bebyggelsestruktur, grönstruktur och vattenstruktur. • Utbyggnad, planering och byggande ska ske i samtliga tätorter. • Behovet av specialbostäder som trygghetsboenden, äldreboenden mm. ska tillgodoses. • Kommunen ska ha en väl fungerande samhällsstruktur, som ska vara estetiskt tilltalande och ekologiskt uthållig.

Nuläge – förutsättningar och utgångslägeI Sävsjö kommun finns tätorterna Sävsjö, Vrigstad, Stockaryd och Rörvik. Dessa stör-re orter erbjuder både arbetstillfällen och service samt har förutsättningar att även i framtiden vara intressanta för ett ökat boende. Sävsjö kommun har strax under 11 000 invånare fördelat på cirka 5 100 hushåll (statistik 2013-03-31). Av totala antalet invånare bor 74 % i kommunens fyra tätorter. Övriga 26 % bor i byar, mindre samhäl-len eller i fritidshusområden.

Sävsjö kommun har ett relativt brett utbud av företag, främst inom tillverknings-, bygg- och livsmedelssektorerna. Närmare 30 % har sin sysselsättning inom tillverk-nings- och utvinningsbranschen. Tätorterna Sävsjö, Stockaryd och Rörvik har strate-giska lägen utmed Södra Stambanan. Vrigstad har strategiskt läge utmed riksväg 30.Sävsjö kommun är en gammal kulturbygd. Flera 1100-tals kyrkor, herresätet Eksjö-hovgård, medeltida musik och kända författare är knutna till trakten. Det moderna Sävsjö växte upp kring järnvägen. Sävsjös höga och centrala läge gjorde att Sävsjö tidigt efter järnvägens tillkomst på 1860-talet blev viktigt som bland annat handels-plats, järnvägsknut och rekreationsort.


Tätorterna Tätorter med ett mångsidigt näringsliv, väl utvecklad service och attraktiva bostäder är viktiga förutsättningar för att kommunen kontinuerligt utvecklas. Tätorternas utbud av arbetstillfällen och service är till gagn för alla kommuninvånare. Tätorternas närom-råde fordrar en sammanhållen planering för att klara alla de anspråk som ställs på den.

Centralort och landsbygdCentralort och landsbygd är ömsesidigt beroende av varandra. Centralortens ställ-ning, Sävsjö, är av speciellt intresse i planeringen. Tätorten har ett strategiskt läge vid Södra Stambanan och länsvägarna 127 och 128, vilket ger goda förutsättningar för att förlägga verksamheter med regionalt underlag. Sävsjö tätort är mindre och har ett lägre serviceutbud än huvudorterna i kringliggande kommuner. För att Sävsjö kom-mun ska kunna hävda sig i konkurrensen om arbetstillfällen och serviceutbud är det angeläget att centralorten utvecklas.

Vy över Sävsjö centrum

Övriga tätorters förutsättningar och möjligheter till utveckling ska självfallet också beaktas. Till exempel har järnvägsterminalen i Stockaryd stor betydelse för samhällets utveckling.

Landsbygden I byarna och på landsbygden ska framställningar om att bygga bostäder uppmuntras, bland annat genom att hjälpa till att finna lösningar för vattenförsörjning och avlopp. Krav ska ställas på att bebyggelsen lokaliseras på ett för miljön, energiförsörjningen


och samhällsekonomin gynnsamt sätt. Tillgången på dricksvatten samt möjligheterna att omhänderta avloppsvatten och avfall är särskilt viktiga förutsättningar. Att män-niskor bor på landet och brukar jorden är en nödvändig förutsättning för ett fortsatt öppethållande av landskapet och bevarande av kulturmiljön i form av såväl kulturland-skap som bebyggelse.

Landsbygdsvy

Befolkningsutveckling2006 hade Sävsjö kommun 10 985 invånare. Under åren därefter minskade invå-nareantalet för att under 2013 öka med 125 personer. Vid utgången av 2013 var invånareantalet 10 969 personer. Sävsjö kommuns övergripande mål är att vi ska vara 11 400 medborgare år 2020.

Invånare


BefolkningsstrukturJämfört med riket har Sävsjö kommun en åldersstruktur med färre personer i ålders-grupperna 20 – 40 år men fler personer i åldersgruppen över 70 år.

BoendeformerAv vår befolkning i kommunen bor 77 % i en- eller tvåbostadshus och 23 % i lägenhet.Under hela efterkrigstiden har bostadsmarknaden präglats av en tydlig förändring där hushållens storlek har minskat. Gruppen äldre kommer att öka, vilket ställer krav på fler bostäder med god tillgänglighet.

Arbetsmarknaden

2012 förvärvsarbetade 80,6 % av Sävsjö kommuns befolkning. 83,9 % av männen och 77 % av kvinnorna var i förvärvarbete. Andelen deltidsarbetande män var 10 % och kvinnor som deltidsarbetade var ca 42 %.

Sävsjö kommun har en något lägre arbetslöshet i jämförelse med riksgenomsnittet. Andelen öppet arbetslösa (16-64 år) låg vid utgången av 2013 på cirka 3,5 % för män och något under 3 % för kvinnor. Öppen arbetslöshet för ungdomsar (18-24 år) låg vid samma tidpunkt på något under 4 %.

MedelinkomstI Sävsjö kommun låg medelinkomsten 2012 på 290 000 kronor för män och 214 000 kronor för kvinnor. I riket var medelinkomsten 318 000 kronor för män och 244 000 kronor för kvinnor.

Pendling

När det gäller antalet personer som pendlar in- respektive ut från kommunen så domi-nerar utpendlingen (976 in/1 434 ut enligt 2012 års statistik). Männen dominerar i båda fallen. Antalet som både arbetar och bor i kommunen är 3 796 personer.

Bygglov, bostäder 2006 – 2013 Bostadsbyggandet i Sävsjö kommun har, liksom i övriga landet, länge varit lågt. Under den senaste 8-årsperioden har 68 nya lägenheter färdigställts i en- och tvåbostads-hus med ett snitt om 8-9 per år. Under samma period har endast 20 nya lägenheter i flerbostadshus färdigställts. Nedan visas antal sökta bygglov för en- och tvåfamiljshus samt flerbostadshus i Sävsjö kommun de senaste 8 åren.

Invånare


År En- och tvåbostadshus Flerbostadshus (antal lägenheter)2006 11 42007 18 02008 7 02009 6 02010 9 02011 6 162012 6 02013 5 0Totalt 68 20

Boende för äldreHur morgondagens äldre kan och vill bo i framtiden, spelar stor roll i ett bostadsför-sörjningsperspektiv. Äldres efterfrågan på olika boendeformer förändras över tid. Bo-städer blir även lediga när äldre väljer andra boendeformer. Det är i bostadsbolagens intresse att ha ett bra utbud av bostäder som efterfrågas av kommunens äldre med-borgare, och de äldres behov måste vara en del av en fungerande bostadsmarknad.

Tre typer av bostäder i Sävsjö kommun riktar sig specifikt till äldre: trygghetsboende, seniorboende och det enligt socialtjänstlagen biståndsbedömda särskilt boende.

Planerad nybyggnad av Göransgården i Vrigstad.


Trygghetsboende/seniorboende Trygghetsboende är till för äldre som önskar ett tryggt boende i gemenskap med andra äldre och där en person i hushållet fyllt 70 år. Boendet ska uppfylla höga krav på tillgänglighet och ha tillgång till gemensamhetslokaler. Trygghetsbostäder finns i kvarteret Bryggaren i Sävsjö, och drivs av det kommunala bostadsbolaget Sävebo AB.

Seniorboende, också med åldersgräns 70 år, finns i anslutning till Ringgården i Sävsjö, i anslutning till Södergården i Stockaryd och på Träffpunkten i Rörvik. Här är kommu-nen hyresvärd.

Planerad utbyggnad av trygghetsboende i Sävsjö

Särskilt boendeI socialtjänstlagen åläggs kommunen att tillhandahålla särskilt anpassade bostäder för äldre med omfattande vårdbehov. I Sävsjö kommun finns särskilt boende i form av vårdboenden, gruppboenden för dementa och vårdplatser för korttidsboende och avlastning. På boendena finns omvårdnadspersonal dygnet runt. Kommunen har även ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Bostäderna tillhandahålls efter särskild bi-ståndsbedömning, och biståndsbeslut kan prövas i förvaltningsdomstol.

Boende för äldre över 65 år I dag finns det i Sävsjö kommun sammanlagt 247 lägenheter i seniorboende, trygg-hetsboende och särskilt boende/korttidsboende. Detta motsvarar att det finns plats för 9,9 % av kommunens befolkning över 65 år (2 506 personer vid utgången av år 2013) i dessa boendeformer. Motsvarande siffror för riket är cirka 7,5 %. För särskilt boende specifikt ligger tillgången på bostäder (150 st) idag ungefär på riksgenomsnittet om man analyserar platsbehovet utifrån antalet äldre i olika åldersklasser. Socialnämnden prognostiserar att antalet platser i särskilt boende behöver ökas med 30-40 platser fram till år 2030. Behovet ökar mest efter år 2020-25. Detta förutsatt att det även tillskapas boende i trygghetsboende och seniorboende.


Boenden Trygghetsboende/ Särskilt boende Korttidsboende SeniorboendeBryggaren 70 0 0Ringgården 9 33 0Högliden 0 24 12Göransgården 0 34 0Södergården 7 38 1Eneliden 0 8 0Träffpunkten 11 0 0Totalt 97 137 13

Prognos över åldersutvecklingen > 65 år 2013 -2030 Ålder 2013 2015 2017 2020 2025 203065-79 år 1 735 1 839 1 872 1 939 1 944 1 91780-84 år 374 353 357 376 442 555>85 år 377 382 389 375 396 461Totalt 2 486 2 574 2 618 2 690 2 782 2 933

Boende för personer med funktionshinder Av socialtjänstlagen (2000:453, SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa utsatta grupper (LSS) framgår att kommunen har ett särskilt ansvar när det gäller boendet för personer med funktionsnedsättning. För dessa personer ska kom-munen inrätta bostäder med särskild service. Att tillgodose behovet av bostäder är en lång process där flera moment pågår parallellt. Framförhållning är ett nyckelord i pla-neringen liksom samarbete, framförallt mellan de olika förvaltningarna i kommunen.

Biståndsbedömt boende enligt LSS Bostäder med särskild service, av typen gruppboende, finns i Sävsjö med 4 lägenheter på Eksjöhovgårdsvägen, 4 lägenheter på Ljungagatan och 4 lägenheter på Odengatan samt 4 lägenheter på Biskopsbo i Vrigstad och 5 lägenheter på Mejerigatan i Stocka-ryd.

Psykiatriboende enligt LSS och SoL Inom psykiatrin finns 8 lägenheter. Boendet är beläget på Västra Esplanaden i Sävsjö.

Avtal med migrationsverket Sävsjö kommun åtar sig enligt avtal att årligen ta emot 20 flyktingar. Mottagningen av antalet flyktingar har dock i praktiken blivit väsentligen högre. Kommunen har även tecknat överenskommelse med Migrationsverket 2014 gällande mottagande av 8 en-samkommande flyktingbarn.

Ungdomsbostäder En av de demografiska utmaningarna framöver är de stora barnkullarna i början av 1990-talet. Detta bidrar till att efterfrågan på bostäder blir större bland ungdomar. Har man egen inkomst vill man oftast också skaffa egen bostad. Bristen på lämpliga små och billiga bostäder tvingar ungdomar att i stor utsträckning bo kvar hemma längre.


Detta medför ofta påfrestningar för både ungdomar och föräldrar och bör vara en prioriterad fråga. En egen bostad är viktig för eget inflytande och utvecklat självför-troende. För ungdomar som skall flytta hemifrån torde effekter av flyttkedjor ha den största betydelsen.

Tillgänglighet och bostadsanpassning Svårigheter med att bo själv i en egen bostad är den främsta orsaken till att det finns ett behov av ett trygghetsboende eller en bostad med särskild service. Med stöd av bostadsanpassningsbidrag kan bostadsanpassningsåtgärder ge möjlighet till kvarbo-ende i ordinärt boende.

Bostadsanpassningsbidraget är ett uttryck för samhällets mål att funktionshindrade människor ska kunna leva som alla andra i en egen bostad. Där bygglagstiftningens krav inte räcker till för den funktionshindrade träder lagen om bostadsanpassningsbi-drag in (Prop. 1992/93:58, s.11).

Antalet bostadsanpassningar åren 2006 – 2013 uppgick till 375 stycken. Över 70 % av dessa anpassningar rörde personer över 65 år.

Boverket kan ge ekonomiskt stöd till kommuner som avser att inventera den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet i kommunen (SFS 2013:922). Stödet läm-nas till hela den beräknade kostnaden för inventeringen, dock högst 500 000 kr.

Behovet av bostadskomplementEn viktig del i boendet är närheten och tillgången till de behov man uppskattar i sitt boende. Detta varierar självfallet beroende på vilken typ av generation man tillhör.

Ett attraktivt boende för en barnfamilj ställer krav på närhet till tex förskola och lek-platser. Detta bör beaktas i planeringen när det gäller ny- och utbyggnad av dessa objekt. En allmän lekplats bör finnas inom rimligt avstånd från bostaden samt vara utformad på så sätt att även barn med funktionsnedsättning kan använda den.

Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät i kommunens tätorter tryggar för både barn och äldre att ta sig fram skyddade från biltrafiken.

För många är närheten till motions- och rekreationsområden av betydelse för val av boende. Även detta bör beaktas vid nyexploatering av bostadsområden.

För äldre är ofta närheten till dagligvaruhandel och offentlig service viktig. Vid lokali-sering av nya äldreboende måste denna aspekt beaktas.

Sävebo AB En ny lag trädde ikraft för de allmännyttiga bostadsföretagen den 1 januari 2011. Krav ställs nu på att agera mer affärsinriktat och leverera en rimlig avkastning till ägarna. Den hyresledande rollen inom bruksvärdesystemet upphör. En konsekvens bör bli att många kommuner måste se över sina ägardirektiv och för att tydliggöra vilka uppdrag man vill att de allmännyttiga bostadsföretagen ska ha inom bostadsförsörjningen.


Kommunen äger det allmännyttiga bostadsbolaget Sävebo AB som förvaltar 466 lä-genheter, varav 70 lägenheter i trygghetsboende, samt 14 lokaler. Bolaget har till uppgift att huvudsakligen svara för bostadsförsörjning inom Sävsjö kommun jämte att förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter med bostäder. Bolaget ska ha regelbundna kontakter med kommunens individ- och familjeomsorg och medverka till att infria kommunens skyldighet att tillgodose bostadsbehovet för äldre- och socialt funktionshindrade. Bolagets uthyrningsgrad var vid utgången av 2013 i Sävsjö, Vrig-stad och Stockaryd 99-100 % och i Rörvik 89 %.

Nyproducerade lägenheter i kvarteret Bleckslagaren.

Kvarteret Bleckslagarens innergård sett från gatan

Privata bostadsbolagPrivata bostadsbolag svarar för en väsentlig del av uthyrning av hyresrätter i Sävsjö tätort. De tre största bolagen förvaltar tillsammans 395 lägenheter och 31 lokaler. Utöver dessa finns 194 lägenheter i bostadsrättsform. Samtliga bolag aviserar en näst in till 100-procentig uthyrning i dagsläget.

Behov av nyproduktion av bostäder 2014 – 2020 Av ovanstående konstateras att behovet av byggandet av flerbostadshus, främst hy-resrätter, måste ökas väsentligen under planperioden. Det är inte bara invånarantalet eller in- och utflyttning som påverkar behovet av bostadsbeståndet. Behovet av ny-byggnad av bostäder påverkas i hög grad av den tydliga trenden mot mindre hushålls-storlekar och att äldre personer vill ha ett mer bekvämt boende, istället för att bo kvar i sin villa, som oftast är för stor för att sköta.


Attraktiva bostadsområden - Vad är attraktivt? Det är viktigt att skapa attraktiva bostadslägen för att locka människor att bosätta sig i kommunen. Vad som är attraktivt skiljer sig naturligtvis mellan olika grupper i samhäl-let. För många är det ett strandnära boende med utsikt över en sjö som är attraktivt. För en del handlar det om att bo nära centrum med den service som ofta finns nära till hands och för andra handlar det om att få bo nära naturen. Ofta varierar vad som är attraktivt efter bl.a. ålder, familjeförhållande och ekonomiska förutsättningar.

En attraktiv boendemiljö uppfattar vi inte alltid som lika med ett attraktivt läge. Miljön får ibland ge vika för läget och i andra fall tvärt om. Typ av bostäder (villor och lägen-heter) bör mixas inom bostadsområden för att minska risken för segregering mellan kön, ålder, socioekonomisk standard osv. Vid nybyggnation ska hänsyn tas till barns synpunkter och hänsyn till var barn leker. Det är av stor vikt för både gamla och unga med grönområden för rekreation.

Trender och inspirationDagens starka fokus på att skapa hållbara boendemiljöer ställer stora krav på framti-dens samhällsbyggnad. Den täta ”blandstaden” där verksamheter och boende blandas blir en vision som ersätter tidigare ideal med funktionsuppdelade enhetliga bostads-områden.

Blandstaden ger goda förutsättningar för människor att mötas – med liv och rörelse under både dagar och kvällar och där olika typer av bostäder och verksamheter skapar en mångfald av människor och kulturer. Små grönytor av hög kvalitet kan ofta utnytt-jas bättre än stora ”överblivna grönytor”. Att bygga vid vatten blir allt mer vanligt och utpekas som attraktivt. I Sävsjö kommun har det under senare år visat sig att efter-frågan på boende längs sjöar är starkt eftertraktade.

Marknadsföring Marknadsföringen av en kommun är väldigt viktig. En bra och rätt inriktad marknads-föring kan locka till oss ny invånare. Sävsjö kommun har hitintills saknat en konkret marknadsföringsplan som beskriver våra fördelar och som kan bidra till att få till oss fler invånare och företag.

Bostadsförvaltning Planeringen för bostadsförsörjningen innefattar inte bara nyproduktion och kvantita-tiva aspekter. Det är i hög grad även en fråga om att förvalta det befintliga bostadsbe-ståndet och utveckla boendet i vid bemärkelse.

Fler små bostäder stimulerar till flyttkedjor Hushållsstorleken fortsätter att minska vilket ställer krav på högre andel små bostäder, det gäller såväl unga men framförallt den ökande andelen äldre. För att vara attrak-tiva och flexibla bör kommunen stimulera byggandet av bostäder med hög standard, förhöjd tillgänglighet och möjlighet till nära service till gruppen 55+. Det stimulerar rörligheten och gynnar flyttkedjorna, vilket bidrar till ett bättre användande av befint-liga bostäder.


Pågående och planerad byggnationsamt mark- och planberedskapSävsjö kommun gör kontinuerligt översyn av markinnehav och en analys av framtida lämplig exploateringsmark för bostäder, men även för industri- och handel. Huvud-sakligen är det i Sävsjö och Vrigstad tätort som efterfrågan finns på nya bostadsom-råden samt i området kring Vallsjön. Kommunen medverkar också till att skapa nya bostäder på privat mark genom att medverka till att utarbeta detaljplaner och under-söka möjligheter att lösa VA-frågor mm, t ex Slättsjön i Vrigstad och Vallsjöområdet. Det finns flera områden inom Sävsjö kommun som ägs av privata fastighetsägare och som är mycket väl lämpade för bostäder.

En god planberedskap där kommunen snabbt kan erbjuda nya tomter är värdefull eftersom efterfrågan vänder snabbt med konjunkturen. Det är därför mycket viktigt att planeringen har ett framtidsperspektiv genom aktuell översiktsplan som kan möta att markköp och detaljplanering följer samma målsättning. Planeringen bör också vara känslig för vad marknaden efterfrågar både gällande typ av bostadsbebyggelse, upplåtelseformer, miljömedvetenhet osv.

Planberedskap för byggande av särskilda boende för äldre bör särskilt beaktas under planperioden. Sävsjö kommuns markförsörjning och planberedskap för byggnation av bostäder och industri- och handelområden har en bra framförhållning i samtliga tätorter.

Planberedskap

SävsjöStor del av den tillkommande bostadsbebyggelsen i Sävsjö tätort har de senaste åren skett i form av förtätningar relativt centralt, t ex vid Eksjöhovgårdssjön och i kvarte-ret Bleckslagaren.

Det finns gott om tomter på äldre planerade områden för villabyggnation, som t ex Tällevad och Spången. En ny detaljplan för området öster länsväg 128, som ger möj-ligheter till ny villabyggnation, är under upprättande. För byggnation av flerbostads-hus finns flertalet möjligheter till byggnation genom förtätningar i befintlig bebyggel-semiljö.

Vrigstad, Stockaryd och RörvikLikt Sävsjö finns det gott om tomter för villabyggnation i dessa tätorter. Det finns även intressanta områden för utveckling av byggnation av flerbostadshus, i synner-het när det gäller Vrigstad. Utveckling av området vid Svinasjön i Rörvik är också intressant när det gäller attraktivt boende i villaform.

VallsjöområdetPågående detaljplanläggning av området sydväst Vallsjön kan ge möjlighet till explo-atering av 40-talet ny tomter, antingen för permanent- eller fritidsboende. Området är attraktivt för byggnation.


Tätortskarta Sävsjö


Utvecklingsområden i Sävsjö

Område 1 - Tällevad norr

Bostadsområdet Tällevad detaljplanera-des för villabyggnation redan 1984. En-ligt gällande detaljplan finns fortfarande 10 tomter kvar att bebygga enligt plan.

Området kan utvecklas norr ut enligt Översiktsplan 2012 med nya tomter. En utökning kräver ny detaljplanläggning. Området ägs av Sävsjö kommun.

Område 2 - Tällevad söder

Området mellan villorna på Tällevad och Sandsjövägen är detaljplanlagd för åtta villlatomter. Läget ger möjligheter till flexibel exploatering. Området kan mycket väl lämpa sig för annan typ av byggnation.

En exploatering av området med flerbo-stadshus skulle kunna medföra produk-tion av 20-talet lägenheter i naturnära läge. Området ägs av Sävsjö kommun.

Område 3 Kvarteret Kopparslagaren

Området i kvarteret Kopparslagaren är genom detaljplan 2013 avsatt för bygg-nation av flerbostadshus.

Det centrala läget, i lugn miljö intill Sävsjöån, är inbjudande. Bebygger man området enligt ideskiss skulle ca 24 lä-genheter kunna inrymmas i två bygg-kroppar.

Området ägs av Sävsjö kommun och Sävebo AB.

Utbyggnadsmöjligheter norrut



Område 4 - Ljunga Park

Området ligger vackert väster om Säv-sjö perennpark. Tomten passar för byggnation av flerbostadshus.

Ideskissen visar två ”punkthus” i fyra våningsplan med 16 lägenheter i varje hus.

Detaljplan är upprättad år 2000. Fastig-heten har en areal om ca 12 500 m2 och är privatägd.

Område 5 - Kvarteret Löjtnanten

Löjtnanten 4 och 7 har mycket centralt läge. Bör bebyggas med flerbostadshus i fyra eller fem våningsplan som ideskis-sen visar med utsikt över centrum. 16 – 20 lägenheter skulle kunna rymmas på tomten beroende på antalet vånings-plan.

Nuvarande detaljplan medger bara byggnation i två våningsplan varför de-taljplaneändring måste genomföras.

Fastigheterna ägs av Sävsjö kommun.



Område 6 - Spången

På Spångenområdet (öster befintligt in-dustriområde) återstår sju tomter för byggnation av villor.

Detaljplan är upprättad 1983.

Tomterna ägs av Sävsjö kommun.

Område 7 - Kvarteret Storken

Området i kvarteret Storken har ett re-lativt centralt läge och omges av flerbo-stadshus i lugnt läge.

Tomten på ca 4 500 m2 kan bebyggas på olika sätt. Ny detaljplan antogs 2012.

Beroende på typ av byggnation rymmer området 30 till 40 lägenheter.

Området ägs av Sävsjö kommun.

Område 8 - Kvarteret Saturnus

Fastigheterna Saturnus 9 – 13 ligger centralt och utgör bra läge för bostads-exploatering. Området lämpar sig för en eller tvåvåningshus.

En exploatering kräver ny detaljplan.Fastigheterna som har en sammanlagd areal om ca 4 000 m2 och är privatägda.

Arbetet med ny detaljplan har inletts i överenskommelse med berörda fastig-hetsägare.



Område 9 - Sturevallen

Ny detaljplan för Sturevallsområdet an-togs av kommunfullmäktige 2008. Pla-nen är flexibelt upplagd och området kan bebyggas med villor, radhus eller flerbostadshus.


Område 10 - Eksjöhovgårdssjön

I området vid Eksjöhovgårdssjön åter-står fem tomter som är lediga för bygg-nation av villor.

Resterande tomter ägs av Sävsjö kom-mun.

Område 11 - Eksjöhovgårdsvägen

Området öster väg 128 har en bra po-tential för exploatering av ny villabe-byggelse. Utsikten mot Eksjöhovgårds-sjön är utomordentlig.

Detaljplanläggning pågår för 20-talet nya tomter. Planläggningen omfattar även en planfri gång- och cykeltunnel under väg 128.



Tätortskarta Vrigstad


Utvecklingsområden i Vrigstad

Område 1 - Sandslätt

Detaljplan för Sandslätt upprättades 1990. Under åren har endast några en-staka villatomter försålts.

I dagsläget återstår 20-talet tomter för försäljning i området.


Område 2Sydväst Vrigstad torg

Området sydväst Vrigstad torg, utmed ån, utgör ett saneringsområde. Fastig-heten skulle mycket väl lämpa sig för exploatering av flerbostadshus i trevligt läge.

Förslag till exploatering av området, som är privatägt, har presenterats för Sävsjö kommun.

Område 3 - Granbacken

Området bakom Granbackens huvud-byggnad går att exploatera för flerbo-stadshus i bra miljö i närheten till Vrig-stadån. Se bifogad ideskiss.

Marken är privatägd.

SANDSLÄTT VRIGSTAD

Areal 835 m2

Areal 750 m2

Areal 750 m2

Areal 858 m2

Areal 870 m2

Areal 870 m2

Areal 814 m2SÅLD

Område med byggklara men ej fastighetsbildade tomter

Område med byggklara men ej fastighetsbildade tomter

SÅLD

SÅLD


Utvecklingsområden i Vrigstad

Område 4 - Väster Slättsjön

I det sedan 2007 detaljplanelagda om-råde 4 väster Slättsjön återstår två byggklara tomter för villabyggnation.


Norr Slättsjön

Ny detaljplan har upprättats genom ex-ploateringsavtal med markägaren till området norr Slättsjön. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige 2013. Försäljning av tomterna pågår.

Under våren 2014 kommer Sävsjö kom-mun att bygga gata och förse området med kommunalt va. De fem tomterna beräknas vara byggklara hösten 2014.


Tätortskarta Stockaryd


Utvecklingsområden i Stockaryd

Område 1 - Norregården

Området är detaljplanelagt 1970 för villabyggnation. Återstående åtta tom-ter är ännu inte fastighetsbildade men byggklara.


Område 2 - Stockaryd 4:225 m fl

De två tomterna ligger centralt och kan antingen bebyggas med villor eller med mindre flerbostadshus.

Fastigheterna ägs av Sävsjö kommun.

Område 3 - Stockaryd 3:94

Tomten söder Stockaryds sporthall är lämplig för byggnation av flerbostads-hus vid behov.

Tomten ägs av Sävebo AB och har en areal om 3 600 m2.


Tätortskarta Rörvik


Utvecklingsområden i Rörvik

Område 1 - Hillen väster

Området är detaljplanelagt 2006 för tre villatomter. Ingen tomt har försålts.

Tomterna ägs av Sävsjö kommun.

Område 2Båthamnen vid Allgunnen

Området är detaljplanelagt 2011 för fyra villatomter. Två tomter återstår till försäljning.


Område 3 - Område vid Svinasjön

Området på höjdryggen öster Svinasjön ligger vackert. Genom detaljplanlägg-ning skulle 20-talet tomter gå att till-skapa i sjönära läge.



Utvecklingsområden i Rörvik

Område 4 - Rörvik 1:181 m fl

Fastigheten Rörvik 1:181 samt området norr Eneliden kan vara lämpliga områ-den för exploatering av flerbostadshus vid behov.

Rörvik 1:181 ägs av Sävebo AB.

Område 5 - Enekullen

Enekullen är detaljplanelagt 1971. I området återstår nio byggklara tomter. Ingen nybyggnation har skett i området de senaste 25 åren.


Sibbarp

Detaljplanläggning av Sibbarp 1:18 med flera fastigheter pågår. En i laga kraft-vunnen detaljplan innebär att minst 15-talet tomter skulle kunna tillskapas, antingen för permanent- eller fritidsbo-ende. Planen medger möjligheter för nuva-rande arrendetagare av fritidshus i om-rådet, att friköpa sina tomter för egen utveckling till permanentboende eller fortsatt fritidsboende.

Området ägs till viss del av Sävsjö kom-mun, men är i övrigt privatägt. Ägaren till Sibbarp 1:18 har anmält in-tresse för exploatering av sin mark.

Utveckling av Vallsjöområdet


Utveckling av Vallsjöområdet

Hillarp

Detaljplanering av Hillarp 1:4 och 1:5 pågår. En i lagakraftvunnen detaljplan innebär att minst fem, sex nya tomter skulle kunna tillskapas. Några av dessa tomter kan avse permanentboende.

Planen medger möjligheter för nuva-rande arrendetagare av fritidshus i om-rådet, att friköpa sina tomter för egen utveckling till permanentboende eller fortsatt fritidsboende.

Området är helt privatägt.

Torset m fl fastigheter

Detaljplan för området an-togs av kommunfullmäk-tige 2013-09-16. Planen är under överprövning i Mark och Miljödomstolen. Läns-styrelsen har som första överklagandeinstans av-slagit den klagandes syn-punkter. En laga i kraftvunnen plan medger en nyexploatering av 15 – 20 tomter för vil-labyggnation, främst per-manentboende. Marken är delvis ägd av Sävsjö kom-mun, men i är till övervä-gande del privatägd.

Planen medger möjligheter för nuvarande arrendeta-gare av fritidshus i områ-det, att friköpa sina tomter för egen utveckling till per-manentboende.


Slutsatser - strategier och målBostäder är en viktig tillväxtfaktor och ett bristande utbud av lämpliga bostäder kan hämma utvecklingen. Kommunen har ett ansvar att kunna erbjuda dagens och mor-gondagens invånare goda bostäder i attraktiva miljöer. Kommunen kan genom god mark- och planberedskap skapa förutsättningar för nya bostäder på marknadsmässig grund.

Av den tillkommande bebyggelsen kommer förhoppningsvis Sävsjö tätort att växa huvudsakligen med nya flerbostadshus (främst hyresrätter) och småhus medan övriga utvecklingsområden huvudsakligen kommer att exploateras med småhus. Sävsjö kommuns mark- och planförsörjning för byggnation av bostäder samt industri- och handelområden får betraktas som god. Antalet tillgängliga tomter för villabebyg-gelse liksom möjligheter till byggnation av flerbostadshus är god i varje tätort.

Ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningenDet största hindret för nyproduktion av bostäder idag är kostnaden i relation till de bo-endes betalningsförmåga/-vilja i kombination med långivarnas inställning till finansie-ring. De relativt låga priserna på fastigheter i Sävsjö kommun är ett hinder för nypro-duktion då produktionskostnaden ofta överstiga ett andrahandsvärde vid en eventuell försäljning.

De åtgärder som Sävsjö kommun bör arbeta med för att eftersträva en balanserad och tillfredsställande bostadsförsörjning under planeringsperioden 2014-2020 handlar om följande;

• Översiktlig fysisk planering – översyn av översiktsplanen ska göras minst varje mandatperiod. • Planberedskap - detaljplaner ska upprättas i takt med efterfrågan.

• Mark och exploatering - kommunen ska underlätta för privata exploatörer genom upprättande av detaljplaner vid behov.

• Infrastruktur - utbyggnad av va- och trafikanläggningar ska ske i takt med beslutade detaljplaner.

• Kreditgivning - överläggningar ska ske med långivare kring möjligheterna till förbättrad finansiering av olika bostadsprojekt i kommunen.

• Marknadsföring – En konkret marknadsföringsplan bör upprättas. Ska kommunen vara attraktiv är det viktigt att det finns en variation av bostadsmiljöer från centrumboende till att bo på landet – samtliga med goda kommunikationer och med modern teknik.

• Kollektivtrafik – goda möjligheter till kollektivt resande ska tillgodoses. Inte minst gällande studerande på andra orter som kan bo kvar i kommunen under sin utbildningstid.


• Bredband – kommunen ska verka för tillgång till bredband för alla invånare i Sävsjö kommun.

• Tillgänglighet – kommunen bör, tillsammans med Sävebo AB och de större bostadsbolagen, ta initiativ till en inventering av tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet och söka bidrag för detta hos Boverket.

• Seniorboende 55+ och trygghetsboende - kommunen ska verka för att privata exploatörer satsar på denna typ av byggprojekt. • Särskilda boenden – behovet av särskilt boende för äldre, SoL och LSS ska planeras och tillgodoses under planeringsperioden.

Fokusområden under planperioden• Kommunen ska i första hand verka för att fler hyresrätter byggs i kommunen.

• Kommunen upprättar en konkret marknadsföringsplan kring ”Varför ska man bo i Sävsjö kommun”.

• Kommunen ska arbeta för att stärka kontakterna mellan aktörerna på bygg- och bostadsmarknaden.

• Byggnation av bostäder ska främst ske i anslutning till områden där det redan finns en utbyggd infrastruktur.

• I Sävsjö ska en plan för centrumutveckling arbetas fram.

• Detaljplanering av exploateringsbara områden för bostadsbyggnation ska genomföras vid behov, även när det gäller privata exploateringsintressen.

• Vid nyproduktion och större ombyggnationer ska särskilt trygghets- och tillgänglighetsfrågorna finnas med i planerings- besluts- och genomförandeprocessen.

• Fortsatt utveckling av attraktiva boenden i sjönära ska ske.


Documents

P L A N BOSTADSFÖRSÖRJNING · Tro att de steniga tegar må bära, ... Tillväxt - Växande Vi vill ha ett samhälle där människor och företag har skaparkraft och känner att