Del av Riktlinjer bostadsförsörjning

Söderköping 2016-2020

Fastställt av kommunchef 2016-12-22

Komplement till ”Bostadsförsörjningsprogram för

Söderköpings kommun 2015-2020”

Antaget KF 2015-11-04 § 114

Bostads

områdeLägenheter

Seniorboende

Småhus

Tillgänglighet

HållbarhetKöp i någon

form

Enbart

hyra

God standard

Valbar standard

2016-08-09 2

FÖRORD

Detta dokument bildar tillsammans med bostadsförsörjningsprogrammet (antaget KF 2015-11-04 §

114) ”Riktlinjer för bostadsförsörjning”.

Bostadsförsörjningsprogrammet är utformat och antaget utifrån kommunens styrmodell.

Enligt lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer planera för

bostadsförsörjningen i kommunen. Riktlinjerna ska enligt lag vara antagna av kommunfullmäktige.

Tillgången på ändamålsenliga bostäder av god kvalitet till en rimlig kostnad är en förutsättning för att

Söderköpings kommun ska kunna växa. Planering och byggande ska göras med beaktande av hållbar

utveckling såväl ekonomiskt, etiskt, estetiskt, socialt som ekologiskt. Bostadsområden ska planeras och

byggas med bostäder med god tillgänglighet, en blandning av såväl upplåtelseform som bostadsform

och i olika prisklasser.

Människor ska kunna välja hur och var man vill bo i kommunen och det ska vara möjligt att bygga och

bo såväl i Söderköpings tätort, som i kommunens mindre orter som enskilt på landsbygden.

Bostadsbeståndet i kommunen ska bidra till att motverka segregation genom att vara ett blandat

bestånd med olika upplåtelseformer. Det ska finnas bostäder i olika prisklasser inom samma område.

Söderköpings kommun ska ligga i framkant i planläggning av mark för bostadsbyggande så att den som

är intresserad av att bygga i kommunen kan hitta mark som är attraktiv och lämplig för ändamålet. För

Söderköpings kommun är det av stor vikt att dialogen med markägare, byggherrar, mäklare med flera

förbättras så att dessa tidigt involveras i planeringsprocessen av markområden.

Urbanisering, ny dragning av E22 och att Söderköping ligger i en expansiv region ökar behovet av fler

bostäder, framförallt av hyresrätter i tätorten Söderköping.

Det ska finnas en viss andel lediga bostäder för att möjliggöra rörelse på bostadsmarknaden. Enligt

Boverket bör vakansgraden ligga mellan 1 - 3 %.

Kommunen arbetar både kort- och långsiktigt för att tillgodose behovet av lägenheter. Behovet av

lägenheter för nyanlända är stort och arbetet pågår för fullt för att hitta bra lösningar. Enklare former

av boende kan initialt användas för att möta behovet.

2016-08-09 3

Innehållsförteckning

1 INLEDNING 5

1.1 VAD INNEBÄR BOSTADSFÖRSÖRJNING OCH VAD SÄGER LAGEN 5

1.2 NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL OCH STRATEGIER 5

1.3 HUR ARBETAR SÖDERKÖPING MOT NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL OCH STRATEGIER 6

1.4 OM SÖDERKÖPING 7

1.5 KOMMUNALT BOSTADSBOLAG – RAMUNDERSTADEN AB 10

2 DEMOGRAFI 10

3 SÄRSKILDA GRUPPER 16

3.1 ÄLDRE 16

3.2 FUNKTIONSNEDSATTA 17

3.3 STUDENTER OCH UNGA 17

3.4 NYANLÄNDA OCH BISTÅNDSBEDÖMT ANDRAHANDSBOENDE 17

4 EFTERFRÅGAN OCH BEHOV 18

5 NYA BOSTÄDER – BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPRINCIP 19

6 BOSTADSMARKNADENS UTVECKLING 21

Bilaga 1: Stadsutvecklingskarta Söderköping

Bilaga 2: Statistik nuläge och prognos 2020 (2024)

2016-08-09 4

Sammanfattning

Befolkningsprognosen visar en befolkningsökning med nästan 600 nya invånare till år 2020. De grupper

som beräknas stå för den största ökningen i antal är barn och ungdomar 0-19 år och yngre äldre 70-79

år. Idag har Söderköping flest antalet invånare i gruppen vuxna 50-69 år, följt av barn och ungdomar 0-

19 år samt vuxna 30-49 år. Så beräknas det också förbli till 2020. Det torde innebär många barnfamiljer

och många med utflugna barn (50-69 år).

Söderköping har en befolkning med en medelålder några år högre än riket och Östergötland. Men

räknar man bort studentstäderna Norrköping och Linköping har kommunen inte äldre befolkning än

övriga Östgöta-kommuner.

För att tillgodose behovet av bostäder för den ökade befolkningen behöver det byggas i snitt 90

bostäder per år. Bostadsbeståndet ska vara så stort att det medger en rimlig rörlighet på

bostadsmarknaden Det behöver byggas så att andelen hyresrätter ökar.

Kommunens stadsutvecklingskarta visar pågående och tänkbara/föreslagna områden där ny bebyggelse

kan ske.

2016-08-09 5

1 Inledning

Det här kapitlet innehåller lag om riktlinjer för bostadsförsörjning, vilka externa och interna mål och strategier som är

kopplade till bostadsförsörjning och hur kommunen hanterar dem. Kapitlet beskriver lite kort Söderköpings

pendlingsläge. Avslutningsvis finns några sammanfattningar från studier/rapporter och undersökningar.

1.1 Vad innebär Bostadsförsörjning och vad säger Lagen

Bostadsförsörjning innebär att någon eller flera tar ansvar för att det finns bostäder åt alla. Någon eller

flera avses i det här fallet staten, länsstyrelsen och kommunen.

Bostad = hus eller lägenhet eller rum att stadigvarande bo i.

Försörjning = att någons grundläggande livsbehov tillfredsställs fortlöpande framför allt beträffande mat, kläder och

bostad.1

Enligt lag ((2000:1 383) (2013:866)) 2 om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun,

med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa

förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga

åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska innehålla;

1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,

2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och

3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program

som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på

bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

Länsstyrelsen lämnar råd, information och underlag till kommunerna samt verkar för samordning

mellan kommuner där behov finns.

1.2 Nationella och regionala mål och strategier Regeringens mål är att 250 000 nya bostäder ska byggas till 2020. Under 2014 byggdes ungefär 39 000

bostäder i riket, och under 2015 uppskattas cirka 42 500 bostäder byggas. Det innebär att det byggs

cirka 1 000 bostäder färre än vad som krävs för att uppnå målet.

1http://www.ne.se/ 2016-06-09 2 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-20001383-om-kommunernas_sfs-

2000-1383/?bet=2000:1383 2015-01-27

2016-08-09 6

Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP)3 omfattar strategier för utveckling av Östergötland ur ett

flertal perspektiv. Alla strategier kan i princip kopplas till boende, men det kan vara värt att speciellt

lyfta avsnittet ”Förstärkt inkludering” som ligger under strategi 5 – ”Stärka Östgötarnas möjlighet till

hög livskvalitet och opersonlig utveckling”. Där finns rekommendationer såsom att ta fram

handlingsplan för att nå de handikappolitiskt målen, förbättra insatser för nyanlända och andra

invandrare, och ökad kunskap om segregation och delaktighet.

1.3 Hur arbetar Söderköping mot nationella och regionala mål och strategier Kommun har ett program för social omsorg och hälsa4, där hög tillgänglighet, gott bemötande och

delaktighet är en framgångsfaktor, och integration och sociala sammanhang en annan faktor för att nå

målen.

I kommunens bostadsförsörjningsprogram finns bland annat målet att bygga 450 nya bostäder till och

med år 2020 och mål om att öka bostadsintegrationen genom blandade upplåtelseformer – andelen

hyresrätter ska öka. Programmet innehåller framgångsfaktorer för att nå målen.

Kommunens översiktsplan5 anger bland annat att:

1. I all bostadsplanering och planering av nya kommunala lokaler så ska alla fem perspektiven i

hållbar utveckling finnas med, såväl de ekonomiska, etiska, estetiska och sociala (segregation,

blandad bebyggelse) som de ekologiska (energi, klimatanpassning mm). Det ska vara en

prioriterad uppgift för alla kommunens politiker och medarbetare att kommunens samhällen

har en fungerande integration av såväl nyanlända som nyinflyttade medborgare.

2. Strategierna i RUP:en mynnar ut i rekommendationer till bland annat kommunerna,

länsstyrelsen och andra regionala aktörer. För Söderköpings del speglas de flesta av

rekommendationerna i översiktsplanen

3. Uppdragsplanen för Samhällsbyggnadsnämnden anger att det ständigt bör finnas en planberedskap omfattande tre gånger behovet, alltså 270 bostäder.

4. Om kommunen kan erbjuda ett varierat utbud av äldrebostäder och olika stödformer, ökar möjligheten att den äldre människan kan uppleva valfrihet, självbestämmande och inflytande i sin vardag.

5. Antalet ungdomar och unga vuxna med någon form av funktionsnedsättning ökar i kommunen och därför planeras nybyggnad av gruppboende och servicelägenheter inom tätorten.

Några konkreta arbetssätt och åtgärder

Planavdelningen på samhällsbyggnadsförvaltningen har stärkts upp med personella resurser för att

skapa bättre förutsättningar för målet om 450 nya bostäder. En ökad samverkan med aktörer på

bostadsmarknaden påbörjades hösten 2015 genom att kommunen bjöd in till möte om Söderköpings

stadsutveckling, detta kommer att fortsätta. Detta går i linje med bostadsförsörjningsprogrammets

framgångsfaktorer.

3 https://wssext.regionostergotland.se/regsam/Samhällsbyggnad/RUP%202030_webprint.pdf 2016-06-10 4 http://www.soderkoping.se/globalassets/documents/06-kommun-o-politik/06-styrande-dokument/program-for-social-omsorg-och-halsapdf 2016-06-10 5 http://www.soderkoping.se/globalassets/documents/03-samhalle-o-trafik/02-samhallsplanering/oversiktsplaner/op15/1-oversiktsplan-web-20151105pdf 2016-06-10

2016-08-09 7

Slussin: Söderköpings kommun har målsättningen att ge de ensamkommande barn och ungdomar som

anländer till kommunen trygga och goda uppväxtvillkor. De ska få goda möjligheter att rota sig i

Sverige och Söderköping. I mars 2015 startades Slussin som jobbar med mottagande av

ensamkommande barn. Verksamhetens mål är att förhindra dåligt mående, skapa struktur och

omhändertagande i väntan på skolstart och att ge ungdomarna en meningsfull vardag. Slussin fungerar

också som en brygga mellan samhälle, skola, socialtjänst och kommuninvånare.6

Söderköpings Drakfest7 - en form av integrationsprojekt där ett flertal idéburna organisationer och

kommunen samverkar under namnet ”Tillsammans”. Syfte med drakfesten är att mötas på riktigt och

sprida insikten om att vi alla är lika, med drömmar och längtan att skapa ett samhälle där vi alla får

plats.

1.4 Om Söderköping Söderköping är en småskalig stad med pittoreska boendemiljöer, som har en fantastisk skärgård och

landsbygd. Och som samtidigt har ett strategiskt läge ur arbetsmarknadssynpunkt. Ett givet besöksmål

som genom dess besökare skapar extra mervärde åt kommunen.

Söderköpings strategiska läge – pendling

Söderköping har genom sitt strategiska läge – sett ur arbetsmarknadssynpunkt, goda förutsättningar för

en positiv befolkningsutveckling. Söderköping är en kommun med stor pendling. Kommunen har cirka

4000 utpendlare och nästan 1400 inpendlare. 3000 av pendlarna bor och arbetar i kommunen eller i

länet. Söderköping är den kommun i Östergötland som har störst andel totalpendlare och utpendlare i

förhållande till invånarantal.

Enligt rapporten ”Framtidens Götaland en bandregion för tillväxt och utveckling” antas

Götalandsbanan bidra till att pendlingen ökar. I Östergötland uppskattas den största procentuella

positiva förändringen av pendling ske just i Söderköping med 34 % ökad utpendling, motsvarande

genomsnitt för Östergötland är 24 %. Ostlänken som är en del av Götalandsbanan bidrar till att ta

Söderköping närmare storstadsregioner. Mellan Norrköping och Stockholm beräknas restiden bli 50

minuter. Restidsmålet mellan Göteborg och Stockholm är 2 timmar. Studier för den svenska

arbetsmarknaden visar att pendlingsbenägenheten framförallt kan antas vara känslig för

restidsförbättringar när restiden mellan arbetsplats och bostad är mellan ca 15 och 50 minuter. 89

6 http://www.soderkoping.se/stod-omsorg/socialt-ekonomiskt-stod/flyktingmottagande-i-kommunen/ensamkommande-barn/ 2016-06-10 7 http://www.soderkoping.se/press/pressmeddelanden/soderkopings-drakfest-28-maj-2016/ 2016-06-10 8 http://hj.se/download/18.2cf6a19713b1378ea9a21fb/1354781218809/TTPSkrift.pdf 2015-05-18

9 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-RAMS/7895/7902/23020/ 2015-08-18

2016-08-09 8

En studie av flytt- och boende Enligt Kairos Futures stora flytt- och boendestudie10 är Söderköping

en boendekommun med nära koppling till potentiella T-centrum, det vill säga Norrköping och

Linköping, som i sin tur är del i en potentiell T-region.

T-samhället är, enligt Kaiors Future, en beskrivning av det komplexa samspel som pågår mellan olika

omvärldstrender. Centrala framgångar för regioner är att lyckas vara uppkopplade mot rätt saker – där

världen växer och där produktion och tillväxt finns. Det innebär också att vara spetsig med avseende på

kunskapskapital och framgångsrika specialiseringar – att vara globalt konkurrenskraftig på de områden

man är verksam.

Den geografiska positionen en kommun har är mindre viktig, det som är mer viktigt är vilka

pendlingsrelationer som finns mellan kommuner. Tittar man på arbetsmarknadsnätverk – pendling finns

tre huvudsakliga förtätningar i Sverige det är kring de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och

Malmö. Där finns mycket av det som skapar framgång i T-samhället, vid sidan om uppkoppling finns spets

i form av kunskapskapital och framgångsrika specialiseringar. Därför kallas de T-regioner. Och som

tidigare sagt är Norrköping och Linköping två centrum i en potentiell T-region och Söderköping en

boendekommun till potentiella T-centrum – vilket är bra!

Ett mycket generellt mått visar att det går ganska bra för Söderköping med avseende på ekonomisk,

social och ekologisk hållbarhet. Söderköping placeras i kommunkategori fyra av sex (där sex är bäst).

Flyttnettot för 2000-2014 visar att Norrköping har ”tappat” flyttare till förmån för Söderköping.

Man kan dela in motiv till inrikes flytt i sju karriärer: Plats-, bostads-, framtids-, arbets-, relations- och

avståndskarriär samt återkomsten

Motiven till att man flyttar från potentiella T-centrum (ex Norrköping) till deras boendekommuner (ex

Söderköping) är först och främst på grund av att man vill göra bostads- eller platskarriär.

Platskarriär (47 %) – platsen som helhet är så attraktiv att man flyttar dit.

Bostadskarriär (46 %) – man flyttar för att få en bättre bostad

Framtidskarriär (27 %) – man bedömer att framtidsutsikterna är bättre på platsen man flyttar till

Arbetskarriär (25 %) – man flyttar på grund av att man fått nytt jobb eller att arbetet flyttade

Relationskarriär (23 %) – man flyttar till en plats på grund av partners skäl snarare än egna motiv

Återkomsten (19 %) – man flyttar ”hem” igen till en plats man bott tidigare på

Avståndskarriär (11 %) – man flyttar på grund av minskade avstånd och restider

Motiv till flytt från boendekommun (Söderköping) är oftare framtids- arbets- eller avståndskarriär än

bostadskarriär. Platskarriär ligger dock kvar i topp. Plats- och bostadskarriärer ligger i topp om man

tittar på alla flyttar oavsett vilka typer av kommun man flyttar mellan.

10 ”Jakten på möjligheter i en ny tid” Huvudrapport för projektet stora flytt- och boendestudien 30 september 2015 Kairos Future.

2016-08-09 9

Flyttmönster – rapport från Boverket

Enligt Boverkets rapport 2014:34 ”Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar” Leder

omfattande renoveringar till fler flyttningar. Individer i hyresfastigheter som renoveras är 1,8 gånger så

troliga att flytta jämfört med individer i hyresfastigheter som inte renoveras.

Flyttbenägenhet att flytta från Söderköpings kommun är lägre för söderköpingsbarn i åldrarna 0 till 13

år än för riket i samma åldrar. Mellan 13 och 30 år är däremot flyttbenägenheten högre i Söderköping

än riket. Den högsta toppen ligger inom åldrarna 20-25 år, där flyttar varje fjärde eller femte i varje ålder

från kommunen.

Bäst att bo 2015 – en undersökning

I magasinet Fokus årliga genomgång av alla (290) kommuners attraktion som boendeplatser klättrar

Söderköping från 135 till 101 - det betyder fjärde plats i regionen efter Linköping, Norrköping och

Mjölby. Särskilt är det i kategorin "Att ha familj" som Söderköping sticker ut.

http://www.fokus.se/bastattbo/har-ar-det-bast-att-bo-2015-2/

Medborgarundersökning 2013

Hösten 2013 deltog Söderköpings kommun i Statistiska centralbyråns(SCB:s) medborgarundersökning.

Under 2013 deltog totalt 132 kommuner.

En del i undersökningen handlar om kommunen som en plats att leva och bo på och presenteras

genom Nöjd- Region- Index (NRI). I NRI ingår frågor om bostäder. Söderköpings index ligger något

högre än genomsnittet. Den åldersgrupp som var allra mest nöjda var 25-44 år.

Sammanfattningsvis – Vad är viktigt för Söderköping?

Att vara en attraktiv plats

som helhet

Att ha korta restider till

arbets-kommuner

Att erbjuda bra bostäder

2016-08-09 10

1.5 Kommunalt bostadsbolag – Ramunderstaden AB Söderköping kommuns syfte med Ramunderstaden AB är att främja kommunens utveckling som attraktiv och efterfrågad bostadsort.

Ramunderstaden AB ägs i allmännyttigt syfte för att främja bostadsförsörjningen i kommunen. I detta

ingår att tillgodose olika bostadsbehov och tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet samt

erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.

I bolagets uppdrag ingår även ett samhällsansvar i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Det handlar

om ett estetiskt, etiskt, ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande.

Huvuduppgiften är att verka för att Söderköpings kommun har ett utbud av attraktiva bostäder genom

att producera och förvalta bostäder samt kompletterande lokaler.

Bolaget ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder och därigenom bidra till ökad livskvalitet, tillväxt

samt integration.11

Ramunderstaden AB förvaltar idag drygt 800 lägenheter. Under 2016 och 2017 kommer nästan 100 nya

lägenheter vara inflyttningsklara på Vikingavallen.

2 Demografi Det här kapitlet är baserat på Statisticons ”Befolkningsprognos 2016-2025 Söderköpings kommun, scenario baserat på

kommunens byggplaner för prognosperioden”, där befolkningsunderlaget är hämtat från SCB och byggplaner från

Söderköpings kommun.

Befolkningsutvecklingen under år 2015

Under 2015 minskade folkmängden i Söderköpings kommun med 28 personer, från 14 268 till 14 240

invånare. Orsaken till den minskade befolkningen var ett flyttnetto på -15 personer och ett födelsenetto

på -13 personer. (Flyttnetto innebär antal inflyttade minus antal utflyttade. Födelsenetto innebär antal

födda minus antal döda). Under året flyttade 824 personer till Söderköping, vilket var fler än 2014.

Antal personer som flyttade från kommunen ökade med 147 personer jämfört med året innan, från 692

till 839. Det föddes 134 barn under 2015, 18 färre än 2014. Antalet personer som avled var 147 vilket är

3 fler än året innan. Siffrorna i detta stycke är officiell folkmängd enligt SCB. På grund av justeringar

som myndigheten gör överensstämmer inte alltid summan av angivna förändringar exakt med den

totala förändringen i folkmängd.

Befolkningsutvecklingen under perioden 2016-2025

Under prognosperioden 2016 - 2025 kommer folkmängden i Söderköpings kommun att öka med 1395

invånare, från 14 240 till 15 635 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 135 personer per år och

födelsenettot 5 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 140 personer per år. Antalet

inflyttade beräknas bli i genomsnitt 847 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 712

personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 135 personer för varje år under prognosperioden. Antalet

barn som föds förväntas vara 162 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna

skattas till 157 personer. Detta medför en befolkningsförändring med 5 personer per år.ssss

11 Ägardirektiv Ramunderstaden AB http://www.soderkoping.se/globalassets/documents/06-kommun-o-politik/06-styrande-dokument/agardirektiv-rab-20150129pdf 2016-06-20

2016-08-09 11

Utvecklingen av folkmängden och förändringskomponenter över tiden. Prognos för åren 2016

och framåt

1980 1990 2000 2015 2016 2025

Födda 145 173 117 134 145 174

Döda 124 127 133 147 151 165

Födelseöverskott 21 46 -16 -13 -5 9

Inflyttade 746 822 835 824 822 869

Utflyttade 532 549 846 839 715 720

Flyttnetto 214 273 -11 -15 107 149

Folkökning 235 319 -27 -28 101 158

Folkmängd 11 467 13 351 13 936 14 240 14 341 15 635

2016-08-09 12

2016-08-09 13

2016-08-09 14

2016-08-09 15

Förändring i antal personer till 2020 jämfört med 2015

Barn och ungdomar 0-19 år +250

Unga vuxna 20-29 år +6

Vuxna 30-49 år +53

Vuxna 50-69 år -108

Yngre äldre 70-79 år +271

Äldre 80+ +112

Totalt +585

Identifierade grupper utifrån ålder

Utifrån nuläge och befolkningsprognoserna har här fem grupper valts att lyftas fram. De har

identifieras i 10- eller 20- årsspann, och visas i rangordning med den största gruppen som nummer 1.

1. Vuxna 50-69 år

2. Barnfamiljer 0-19 år och 30-49 år

3. Yngre äldre 70-79 år

4. Unga vuxna 20-29 år

5. Äldre 80+

2016-08-09 16

Söderköping i jämförelse med Östergötland och riket

I Söderköping är medelåldern ungefär 43 år vilket är ett par år högre än Östergötland och riket. Räknar

man bort studentstäderna Norrköping och Linköping har kommunen dock inte äldre befolkning än

övriga Östgöta-kommuner.

Föräldrarnas ålder då första barnet föds är ungefär lika som Östergötland och riket det vill säga 29 år

för kvinnor och drygt 30 för män. I Söderköping föder man flera barn per person än i riket. 1,96 per

kvinna och 2,25 per man att jämföra med 1,7 per kvinna i riket och 1,89 per man.

Medianinkomsten i Söderköping är 239 172 kronor, vilket innebär drygt 8 000 kr högre per år än i

Östergötland och cirka 1000 kr lägre än i riket. (Uppgifterna är hämtade från SCB (statistiska

centralbyrån) och avser år 2013 eller 2014).

I Östergötland är medellivslängden för kvinnor 83,65 år och för män 80,12 år. I jämförelse med riket

ligger Östgötamännens siffra något högre, för kvinnor är det lika. 12

Barn upp till 13 år som bor i Söderköping har lägre flyttbenägenhet än riksgenomsnittet. Det innebär

att barnfamiljer som bor i Söderköping oftare bor kvar än riksgenomsnittet.

3 Särskilda grupper Det här kapitlet beskriver nuläge och behov för fyra särskilda grupper av människor.

3.1 Äldre Äldre- och funktionsnedsatta personer som har så omfattande service- och omvårdnadsbehov att det

inte längre är möjligt att bo kvar i den vanliga bostaden kan ansöka om särskilt boende i form av

servicelägenhet, demensboende eller vårdboende.

I nuläget finns 186 platser i särskilt boende och 8 korttidsplatser

Under perioden 2014-04-01–2015-03-31 väntade totalt ungefär 50 personer på plats i särskilt boende.

Ett par av dem fick vänta på plats längre än 3 månader. Bedömningen av behov av plats har under

senare år stramats upp.

Fram till och med 2020 kommer antal personer över 80 år öka med drygt 100 stycken och behov finns

att utöka antalet platser i särskilt boende.

12http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101I/DodaFodelsearK/?rxid=d4047e8c-fa94-4435-90e1-779bb3ecfaeb 2015-08-20

2016-08-09 17

3.2 Funktionsnedsatta Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS

Socialförvaltningen kan efter behovsprövning bevilja personer med olika former av

funktionsnedsättning, insatser för stöd och service. En insats kan exempelvis vara

gruppboende/servicebostad.

Gruppbostad är ett alternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov

att kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Servicebostäder är lägenheter som har tillgång till

gemensam service och fast anställd personal som kan ge stöd under hela dygnet.

I nuläget finns 31 lägenheter i gruppbostad/servicebostad.

Under 2016 byggs en ny gruppbostad i Alboga. Inflyttning beräknad till våren 2017, sex personer

kommer erbjudas en lägenhet där. I dagsläget finns ungefär 10 personer som har behov av LSS-insats i

form av bostad. Det nya boende kommer inte täcka behovet. 2019 planeras för ytterligare ett boende.

I dagsläget är fem personer placerade i annan kommun. Anledningen till externa placeringar beror

antingen på platsbrist eller av skäl av lämplighets-/behovskaraktär.

3.3 Studenter och unga Kommuninvånare mellan 13-30 år har högre flyttbenägenhet än andra åldrar i kommunen. Man kan

förmoda att högre studier är en stor anledning till flytt, framför allt för toppen mellan 20-25 år. Att bo

på studieorten är en del av studentlivet, även om bostaden ligger på pendlingsavstånd är det inte säkert

att man vill bo kvar i hemkommunen under studietiden. 70 % av gymnasieungdomarna som är skrivna i

kommunen studerar på annan ort.

Antal unga vuxna mellan 20-29 beräknas vara konstant fram till och med 2020.

3.4 Nyanlända och biståndsbedömt andrahandsboende Människor har ett eget huvudansvar för sitt boende. I vissa situationer blir dock boende ett ansvar för

socialnämnd. En socialförvaltning har möjlighet enlig lag att bevilja personer andrahandskontrakt där

socialförvaltningen skrivit förstahandskontrakt med fastighetsägare/fastighetsförvaltare. En

andrahandslägenhet ska vara en aktiv insats för att ge personer möjlighet att lösa sina problem. Insatsen

ska ej möjliggöra en fortsatt destruktiv social situation. Det finns i stort sett tre kategorier som kan få

andra handskontrakt. Det är nyanlända, de med missbruksproblem som står under behandling och

barnfamiljer som har ekonomiska eller sociala svårigheter.

I Söderköping har socialförvaltningen ett antal förstahandskontrakt med hyresvärdar i Söderköpings

kommun. Dessa lägenheter kan efter särskilt beslut disponeras av enskilda och familjer som inte har

möjlighet att själva skaffa lägenhet/annat boende. Lägenheterna delas in i två huvudkategorier.

Lägenheter för nyanlända

Lägenheter för personer med social problematik.

2016-08-09 18

Personer med missbruksproblem måste vara dokumenterat drogfria 4-6 veckor innan

andrahandskontrakt kan beviljas. Obetald hyra, störningar i boendet, återfall i missbruk eller kriminellt

beteende är skäl som gör att rätten till fortsatt boende i andrahandslägenhet upphör. Ibland kan

andrahandskontrakt övergå till förstahand.

För socialförvaltningen är det ett stort arbeta med att få fram förstahandskontrakt som sedan kan bli

andrahandskontrakt. De eftersöker främst billiga hyreslägenheter både större och mindre.

Söderköpings kommun har sedan många år ett upprättat avtal med Länsstyrelsen som innebär ett

ansvar för kommunen att ta emot ett visst antal nyanlända per år. Denna grupp har ofta svårt att på

egen hand skaffa bostad varför ett visst antal lägenheter reserverats för denna målgrupp.

I nuläget finns ungefär 30 andrahandskontrakt. Behovet kommer inom kort vara rekordhögt vilket

främst beror det ökande antalet nyanlända, som uppskattas till 55-60 per år.

4 Efterfrågan och behov Utifrån kommunens befolkningsprognos kommer invånarantalet öka med nästan 600 till 2020, vilket

naturligtvis har starkt samband med bostadsbyggnationen. Till prognosen ska också läggas kommunens

tilldelning av nyanlända som i dagsläget är 55-60 per år.

Kommunen arbetar både kort- och långsiktigt för att tillgodose behovet av lägenheter. Behovet av

lägenheter för nyanlända är stort och arbetet pågår för fullt för att hitta bra lösningar. Enklare former

av boende kan initialt användas för att möta behovet. Ett flertal tänkbara geografiska platser utreds.

Det är viktigt att bygga bostadsområden som främjar integration av olika grupper människor i

samhället. Genom att följa bostadsförsörjningsprogrammets mål verkar kommunen för att tillgodose

behovet av bostäder för olika grupper. I bostadsförsörjningsprincipen (se kapitel 5)sammanfattas på

vilket sätt det lämpligen byggs för att möta behovet idag – och för att verka för en stabil

befolkningsökning. I Stadsutvecklingskartan (bilaga 1) visas pågående och tänkbara/föreslagna

områden främst för nya bostäder (i vissa fall någon form av verksamhet).

2016-08-09 19

5 Nya bostäder – Bostadsförsörjningsprincip

Vid planläggning av nya bostäder är det lämpligt att kommunen ställer krav på såväl olika storlekar på

bostäder som olika boendeformer. Planområden för bostäder föreslås innehålla såväl småhus som

flerbostadshus. Ytor för skolor och omsorg ska alltid finnas med tidigt i planeringen.

Småskalighet och omsorgsfull gestaltning är ledord vid planering av ny bebyggelse. En variation av

bostadstyper underlättar för bostadsförsörjningsprogrammets mål att kommunen ska kunna erbjuda

bostäder för alla människor, i livets alla skeden. Att tänka och bygga tillgängligt redan vid nybyggnation

kan vara att sätt att minska bostadsanpassningar i ett senare skede. Flera kommuner bygger i dag

exempelvis hiss redan i tvåvåningshus.

Vad ska byggas?

Fler (lägenheter) i flerbostadshus än småhus!

På vilket sätt ska de byggas?

Hållbart och tillgängligt!

Vilken form av bostäderna ska det vara?

Bostäder i olika upplåtelseformer och

prisklasser inom samma bostadsområde!

Exempel på olika upplåtelseformer

Hyresrätt

Kooperativ hyresrätt

Bostadsrätts

Äganderätt – egnahem

Ägarlägenhet

Bostäder i olika prisklasser kan till exempel

handla om

Area

Standard

2016-08-09 20

Bostadsförsörjningsprincip för Söderköping

Lägenheter – Det ska finnas både större och mindre

lägenheter.

Seniorboende – Det ska finnas boende för de som

t.ex. säljer villan och skaffar mindre eller mer lättskött

eller central bostad.

Småhus – Det ska finnas villor till barnfamiljer och

andra som vill bo i enbostad.

Tillgänglighet – Det ska vara tillgängligt både ute och

inne.

Hållbarhet – Det ska planers och byggas hållbart såväl

ekonomiskt, etiskt, estetiskt, socialt som ekologiskt.

Köp i någon form – Det ska finnas t.ex. bostadsrätter,

ägarlägenheter och äganderätter – egnahem.

Enbart hyra – Det ska finnas bostäder att hyra t.ex.

lägenheter eller parhus/radhus.

God standard – Det ska vara god standard i bostaden.

Valbar standard – Det ska finnas möjlighet att välja

vilken standard man vill ha i sin bostad.

Äldreboende

Skola

LSS-boende

Förskola

Bostads

områdeLägenheter

Seniorboende

Småhus

Tillgänglighet

HållbarhetKöp i någon

form

Enbart

hyra

God standard

Valbar standard

2016-08-09 21

6 Bostadsmarknadens utveckling Under 1960- och 70-talet byggdes de flesta av Söderköpings flerbostadshus. 1970- och 80-talet var

byggtopparna av småhus. Under första halvan av 2000-talet hade Söderköpings småhus en något lägre

prisutveckling för småhus än medelvärdet för riket. Men sedan 2006 ligger Söderköping högre än riket.

Nu är medelpriset för ett småhus i Söderköping länets tredje högsta.

Prisutveckling småhus

Antal köp och medelpriser på småhus för permanentboende (villor, rad- och kedjehus) per kommun år

201513. Söderköping låg på tredje plats i länet i medelpris, Linköping och Norrköping ligger före.

Östergötland 2015

Antal köp

Medelpris i kkr

Prisförändring i % mellan 2012 och 2013 (1 år)

Prisförändring i % mellan 2008 och 2013 (5 år)

Prisförändring i % mellan 2003 och 2013 (10 år)

Prisförändring i % mellan 1993 och 2013 (20 år)

Ödeshög 46 985 +5 +37 +80 + 154

Ydre 29 998 +26 +56 +94 + 115

Kinda 65 1 393 +6 +31 +49 + 159

Boxholm 46 1 016 +13 +30 +74 + 213

Åtvidaberg 115 1 245 +0 +22 +41 + 137

Finspång 139 1 234 +5 +15 +41 + 111

Valdemarsvik 72 1 071 -1 -1 +34 +86

Linköping 698 3 072 +9 +24 +58 + 270

Norrköping 653 2 601 +11 +23 +70 + 248

Söderköping 110 2 180 +10 +14 +66 + 207

Motala 302 1 696 +19 +26 +70 + 215

Vadstena 53 1 704 +4 +22 +43 + 165

Mjölby 191 1 816 +17 +25 +66 + 223

Prisutveckling villor Söderköping och Riket 1996-201514

K/T = köpesumma dividerat med taxeringsvärde

13 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Fastighetspriser-och-

lagfarter/Fastighetspriser-och-lagfarter/10957/10964/Kommunstatistik/139523/

2016-06-20

14 http://www.maklarstatistik.se/maeklarstatistik/kommun.aspx?Main=S?derk?ping&Months=99&LK=582&Extra1=9999&Extra2=582&Typ=Villor&Ant=18 2016-06-27

2016-08-09 22

Tobins q

Boverket har gjort beräkningar av Tobins q för småhus. Tobins q visar förhållandet mellan priset på ett

begagnat och produktionspriset för ett nytt småhus av ungefär samma standard. Ju högre värde på

Tobins q, desto mer lönsamt bör det vara att bygga. Söderköpings Tobins q värde låg 2012 mellan 0,8 –

0,99. I Östergötland var det tredje högsta värdet. Norrköping och Linköping låg högre, inom spannet

1,0–1,49). I riket hade 70 % av kommunerna ett lägre värde än Söderköping. Genomsnitt för riket var

0,9.15 Uppgifterna i boverkets rapport för Tobins q är baserad på 2012.

Tobins q värde Antal kommuner

0,0 – 0,49 120

0,5 – 0,79 82

0,8 – 0,99 37

1,0 – 1,49 41

1,5 – 10

15 http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/boverkets-indikatorer-april-2014.pdf 2015-04-14, James Tobin var en amerikans nationalekonom (nobelpristagare i ekonom 1981).