Pier Gudro: Vad har hänt?

ÅR SOCIALA J O R D U T R E D N l N G V undersöker som bäst möjligheten och lämpligheten av a t t de t allmänna för- värvar s törre jordegendomar för a t t styc- k a dem till mindre jordbruk på 10—20

hektar. Dels för e t t ekonomiskt bät t re utnyttjande av jorden, dels för arbets lös- he tens bekämpande. Jordutredningen mot- tager nu anbud på lämpliga las t ighe ter f rån olika delar av landet.

Men varför skyndar m a n sig inte a t t samt id ig t skaffa en ny äganderät ts lag,

l iga besit tningsrätten på obegränsad tid, mot årl ig avgäld, beräknad på jordbru- kets räntabilitet. DA skulle det allmänna kunna passa på a t t övertaga jord som säl jes exekutivt, som nu t. ex. Åkers Styckebruk, dä r Sörmlandsbanken köpt fastigheter för billigt pris.

Vi be a t t på d e n gamle Catos vis få ännu en gång upprepa vår åsikt om de ofrånkomliga å tgärder som i denna f råga ä r o

SAMHÄLLETS PLIKT. A t t övertaga jord, i första hand

den som säljes på exekutiv auktion, till

samma pris som högsta vid auktionen av- givna anbud.

Att uppIåta densamma — med förhandsrätt, beroende på personlig dug- lighet, för förutvarande innehavare -

e n l i g t ä g a n d e r ä t t s l a g m e d ä r f t l i g och förytterlig be-

sittningsrätt på obegrän-

sad t i d m o t å r l i g avgäld,

på grundval av tomträttens och åbrorät-

tens principer.

A R B E T S K O L O N I E R FOR UNGA AR- BETSLÖSA lir e t t önskemål som i

skrivelse till regeringen framförts av tret- tiofem personer i offentl ig ställning från olika verksamhetsområden, däribland ä r - kebiskopen, N a t a n a e l Beskow, Ebba Pau- li, Manfred Björkquist . Man tänker s ig dels kolonier efter mönster av arbetsko- lonien p i Broby gård i Uppland, upp- rä t tad av Förbundet för Kristet samhälls- liv, dels statl igt understödda ungdomsheni av l iknande slag som U n g d o m s b y r å n i Stockholm. Det påpekas dock a t t dess? företag med hänsyn till ungdomsarbets- löshetens stora omfattning måste komplet-

Tvisten mellan de ”latinska systrarna”.

e t t par månader h a r prohlemet

oroväckande sä t t st igit f r a m i fö rgrun- den.

Sedan Frankrike-Italien igen och på ett

de Jouvenel - nyut- nämnd »domare» i stri- den.

Då Frankr ikes Rom-amhassadör D e

presentant med öppen och direkt uppgi f t a t t förbät t ra förhållandet mellan de s.k. lat inska systrarne. Valet föll p å Henry d e Jouvenel, en politiker all tså och ej diplomat av facket men en skicklig kun- skapare , som under e t t lyckosamt genom- förande av e t t svå r t uppdrag i Syrien visat sig besitta ej vanlig intell igens och smidighet. Och Jouvenel accepterade, en- l igt egen uppgift jus t därför a t t de t ta an- dra uppdrag var ännu mycket vanskliga- re, men på det villkoret a t t hans tid i Rom skulle begränsas till enbar t sex må- nader, d.v.s. till den period en nyan- tagen lag tillåter en f ransk sena tor vara borta utan a t t behöva avsäga sig s i t t se- natorsskap.

Man skulle kunna tro a t t de t är kun- skapen om a t t denne »domare» skall fun- gera blott intill e t t snar t na t t datum som kommit italiensk och fransk press a t t allt- sedan Jouvenels utnämning tävla om att lägga f r a m anklagelser och beskyllningar. Ingen dag har gått utan åtminstone något nytt bidrag. Det är som om bägge par- ter hade has t a t t tömma ut all t vad de samlat på sedan långliga tider.

teras med anordningar som omsluta be- tydligt s tör re skaror a v ungdom och a t t det hör övervägas huruvida icke en del av d e allmänna arbeten som komma a t t anordnas av staten eller staten och kom- munerna kunde avskiljas för att utföras a v ungdom under t jugufem år.

A V S K E D A N D E T AV D E GIFTA SERVITRISERNA i Göteborg h a r

föran le t t Svenska Open Door-gruppen a t t till regeringen överlämna en skrivelse med hemställan a t t k.m:t skall v id taga å tgär - d e r till förebyggande av en s å d a n tillämp- ning av gällande kollektivavtal, a t t g i f t kvinna i f r å g a om rä t t till förvärvsarbete försä t tes i en sämre ställning än övriga anställda.

I skrivelsen, som överlämnades genom en deputation bestående av konsiilenten fröken Ingeborg Walin, d:r Alma Sund- quist s a m t advokat Eva Andén, påpekas vidare faran av a t t Arbetsdomstolens dom skall komma a t t åberopas som prejudikat vid framtida avskedanden, varvid de g i f ta kvinnornas ställning blir beroende av ar- betgivares och personalförhunds godtyc- ke. Det ta s t r ider även mot kollektivav- talets uppgift a t t skydda d e enskildas rä t t utan missgynnande av en eller annan grupp.

Varför hjälper Frank- rike Jugoslavien som är sett stycke barbarisk Orient»?

Intryckena bliva för åskådaren , som försöker ställa s ig mitt emellan, synner- ligen brokiga. De italienska t idningarna draga f r a m den snålhet varmed Frankrike behandlat sin forne vapenbroder. Den ovillighet som ådaga lag t s i f råga om upp- fyllandet a v klara och bindande para- grafer . Den föraktfulla nedlåtenhet som är vanlig fransk ton gentemot Italien. Men förs t och sist den iver med vilken Frankrike hjälper L i l la Ententen och en- kannerligen Jugoslavien a t t rus ta mot Ita- lien. Jugoslavien - »en olycklig sam- mankoppling av olika raser och religio- ner, e t t l and som aldrig någonsin kan nå enighet, e t t stycke av harharisk Orient mitt i Europa, av Frankrike beskyddat och underhållet endast och uteslutande där för att de t p i grund av sit t geogra- fiska läge är i s tånd a t t utgöra s tändig fa ra för Italien».

Varför skriver Italien sedan 10 år tillbaka emot Frankrike?

De franska tidningarna svara med a t t klaga över den antifranska ton som sedan e t t decennium utmärker italiensk press. Påpeka de t orättvisa i a t t göra enbart Frankrike skyldig f ö r alla eventuella miss- grepp som begåtts under fredsfördragens

(Forts. å sid. 4.)

raliska krisen, den n y a världsbilden och vår Iivsåskådning i centrum. Ungdomen tycktes mer el ler mindre avgjor t s tå på den kristna åskådningens s ida mot livs- tron och de t var s t ränga och d jupa krav på offer och tjänande som kommo f r a m i diskussionen. Kanske äro d e utmärkan- de jus t f ö r en viss ålder, kanske visa d e också h u r hastigt generationerna och med dem åskådningarna avlösa varandra?

E N ENERGISK UPPMANING till be- slutsamhet h a r Nationernas Förbund

fått mot taga f rån franska sektionen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, som påta la r d e t tunga ansvar Förbundet skulle på ta sig, o m det inte äntl igen kunde förmå s ig till energiskt inskridande m o t den japanska regeringens imperialist iska förehavanden, växande förmätenhet och barbari . Til l och med e t t misslyckande vore b i t t r e än det pas- siva Askådande f r å n Förbundets sida, som i själva verket g ö r det till j apanernas medförbrytare!

E N ENHÄLLIG VÄRLDSOPINION fördömer Japans handlingssätt mot

Kina, vilket kommit till uttryck genom N. F:s sista ställningstagande vid den ex t ra sessionen denna vecka. Japan protesterar och utgår ur N. F. Kina känner s ig re- habiliterat.

Från riksdagsläktaren. Om värnpliktsövningarnas inställande.

Sedan remissdehatten har det inte var i t så livligt i kamrarna som i lördags. Det

är all t id en av de s tora dagarna i riks- dagen när sockret skall upp. Tidevarvet h a r föru t vid flera tillfillen redogjort för denna f råga och till Arets debatt kan man endas t göra den reflexionen a t t Regerin- garna växla, men sockerfrågan är s ig lik. Stödet till sockerindustrien blir all- tid beviljat - i j o rdb ruksa rbe ta rns

teckna de t som se t t konstlat sä t t att s tödja jordbrukarna» och hr Ström i Gö-

understödstagareanda? Bägge kamrarna biföll regeringens förs lag o m ett års im- portmonopol för sockerbolagen, under vissa förutsät tningar .

Sedan sockret så v a r expedierat t o g man itu nied Andra lagutskottets betän- kande, n:r 4, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om frikallelse, helt eller delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under freds- tid, dels ock i ämnet väckta motioner.

Kungl. Maj:ts och regeringens förslag rörde s ig om en nedskärning av utgifter- na för värnpliktigas utbildning, som i å r

skulle spara 5 miljoner, a t t användas till arbetslöshetens bekämpande.

I ämnet väckta motioner omfattade dels en motion väckt av h r Trygger

(h) m. fl. med förslag a t t lämna utan bifall de av Kungl. Maj: t föreslagna in- skränkningarna och a t t sålunda t jänst- gör ingsdagarna beräknas såsom under innevarande år och att de till arbetslös- hetens bekämpande avsedda medlen min- skas med för detta ändåmål erforderliga 5 miljoner kronor,

dels e n motion, väckt av hr Andersson i Stockholm ( k ) m. fl. nied för alla värnpliktsövningar skola från och med den 1 m a r s 1933.

Dessa handlingar hade nu varit hos Andra lagutskottet, som i si t t utlåtande förklarat s ig varken kunna gå med på Kungl. proposit ionen eller någon av de båda motionerna. Fem miljoner var all- deles för mycket spara t , ansfåg utskottet, men om man sparade tre och en halv mil- jon på vä rnp l ik t sb i ldn ingen så kunde man ändå anses ha varit medgörlig. Na- turligtvis var inte hela utskottet enigt om detta förslag - bort det —, ett utskott består j u av ledamiiter från alla partier. Både socialdemokrater och högermän ha- d e all tså reserverat sig.

Debatten blev livlig i Första kamma- ren. Sedan h r v o n Geijer i en något hög-

(Forts. å sid. 4.)

Den rationella kvinnan protesterar

mot produktionens dårskaper. ar je duktig husmor sörjer för en V ändamålsenlig hushållning i si t t

hem, säger S t u a r t Chase. Hon kas ta r inte ut barnen på ga tan n ä r hon har gott om m a t i skafferiet - som samhället gör! Hennes handlande ä r heller inte oviktigt . T y det enskilda hushållet är världshan- delns ändstation, hela produktionsappa- raten utmynnar i denna institution och omkr ing t re fjärdedelar av nationalin- komster beräknas gå genom kvinnornas händer.

Vilken ställning intar då denna bety- delsefulla människogrupp till d e aktuella rationaliseringssträvandena inom indu- strien, t i l l hela den väldiga ekonomiska omvälvningen? Denna fråga h a r bl. a. t ag i t s upp i den schweiziska tidskriften Die Arbeitspraxis d ä r en kvinnlig veten- skapsman, d:r Franziska Baumgarten g e r n å g r a intressanta och roande synpunkter på saken.

Et t faktum som förs t och f rämst måste fas t s lås är att kvinnorna, antingen d e vill eller inte, redan s t å r mitt inne i den ratio- naliserade arbetsprocessen, säger hon. I en hel mängd yrken med långt driven ra- t ionalisering ä r kvinnorna t. o. m. särskil t lämpliga. Författaren anser a t t detta be- ror på vissa fördelaktiga egenskaper hos dem. Så används t. ex. så got t som Ute- slutande kvinnor som telefonister — d ä r - f o r a t t den kvinnliga rösten låter bä t t re i telefon än den manliga - och i yrken

som fordrar s tor fingerfärdighet, smi- dighet, anpassningsförmåga som t. ex. glödlampsfabrikation, s tora områden av

kontorsarbetet etc. Genom kvinnans träning i sådana yrken

fick hennes konservativa läggning och hennes vana vid självständigt, tämligen okontrollerat och godtyckligt husligt ar- bete sin första stot . När det sedan gäll- de, a t t klara dubbelanställningarna som både yrkesarheterska och husmor blev det en ren niidviindigliet a t t på allvar söka rationalisera också de t husliga arbetet . Förr hette det bara : Stek steken och blid- d a sängen med vilka metoder du vi l l , bara det blir bra! Nu få r man i s tället höra: Så och så måste det utföras för att bli bra. Tidtagning, funktionalistiska inredningar och planeringar införas i hus- hållen liksom föru t i industrien.

Nu ä r det ju så a t t kvinnan i allmän- het h a r en helt annan inställning till själ- va föremålen än mannen. Hennes kon- servatism, som bottnar i uppgiften att vårda och beskydda barnen, visar sig också i hennes uppfattning om föremå- len. Hon kas ta r inte gärna bort gamla saker, liven om hon inte behöver dem längre, hon sparar , inte av girighet men av e n slags tillgivenhet for ägodelarna, i varje fall en viss känslobetonad förtro- lighet med dem.

Den moderna industrien bryr sig inte

( F o r t s . å s i d . 3 ) .

G Y M N A S I S T D A G A R N A HA ÄGT RUM i Stockholm med 1,200 del-

tagare , samlade kring e t t diskussionspro- gram av allvarligaste slag med den mo- Veckovakten

D e n 25 F e b r . 1933.

Diktaturerna rycka närmare Vicekansler v, Papen har talat t i l l d

Berlins nationella studentkår och sagt dem att det tjugonde århundra- dets verkliga revolution är icke bol-

sjevismen förbundna utan personlighetens den heroiska, motstånd guds- mot mekanisering och kollektivise- ring.

Att detta innebär ett fördömande av marxismen är självfallet, Men vi- cekanslern har samtidigt erbjudit al- la sig uppriktigt omvändande kom- munister de nationellas stöd.

von Papens högstämda uttalande är endast ett svagt eko av rikskans- ler Hitlers egna och hans närmaste mäns i ord och handling hänsynslöst förkunnade Iäror att en Väg vår väg är den enda rätta och de som inte följa den skola döden dö.

Sedan mer än en vecka tillbaka ä r den nya ledningen i färd med att styra riket efter denna princip, Det började med förbud mot en rad av

: tidningar, bland dem den socialde- mokratiska Vorwärts, ett antal kom- munistiska tidningar och flygblad

i och slutligen o, m. Centerpartiets egen, Gerinania. Samtidigt med det- ta krävdes att två framstående per-

; sonligheter, Heinrich Mann och Kä- the Koiiwitz skulle avgå ur konst-

i akademien, därför att de underteck- i nat ett upprop för vänsterns enhets-

front. Såväl Kollwitz som Mann ut- trädde efter detta frivilligt, för att icke utsätta s i n a kolleger vid konst- akademien för svårigheter inför ho- tet om dess upplösning, Strax därpå skedde upplösningen genom över- vakande polismän av Det fria ordets kongress i Berlin, som bl. a. uttalat

Den teoretiska sammanfattningen av alla dessa för den medborgerliga

0 friheten ödeläggande handlingar lämnas i riksminister Görings oför- blommerade dagorder till polismyn- digheterna. Han uppmanar polisen

att upprätthålla de bästa förbindel- ser med alla nationella förbund och partier i vilka de viktigaste stats- uppbyggande krafterna äro samman- slutna. Dessutom bör varje verk- samhet för nationella ändamål och den nationella propagandan under- stödjas med all kraft. Endast i verk- ligt trängande fall får i detta avse- ende polisingrepp företagas.

organisationernas verksamhet bör däremot förhindras med de strängaste medel. Kommu- nistiska terrordåd och överfall måste bekämpas med all stränghet, och om det blir nödvändigt, måste ett hän-

e synslöst bruk av vapen göras. Po- lismän, som vid uppfyllandet av des- sa plikter göra bruk av skjutvapnen, skola utan hänsyn till följderna av

som däremot med falskt hänsynsta- gande sviker sin plikt har att vänta straffrättsliga följder Skyddet av den i sin verksamhet ideligen hindra-

s ig för mötes- och tryckfrihet,

vapenbruket skyddas av mig, Den

Årstaföreningens NORRLANDSGATAN

"Svangerskabs- För och emot beredskaps- kommission" ar bet en.

i Danmark. förslaget till anordnande av bered- F skapsarbeten som återkommit från Från en av Tidevarvets mångåriga lä- manliga och kvinnliga läkare och politici, granskningen hos olika myndigheter och

sare ha vi fått mottaga följande skildring präster och domare. För fullständighe- organisationer, har mötts av ganska mång- från Köpenhamn: tens skull ocksiå en men dock bara s t immig kritik. Länsstyrelserna med

Hon intervjuades av undantag för den nye landshövdingens i Här talar man om den allra nyaste kommissionen,den Iänge väntade »Extrabladet» och berättade därvid att Kopparbergs län ha i allmänhet ställt svangerskabskommissionen. Namnet är ej hon var en bestämd motståndare till »allt sig tveksanima eller avstyrkande till för- hämtat från någon skämttidning, som tal om havandeskapsavbrytande». »Köns- slaget om den nuvarande arbetslöshets- m a n i Norge kanske skulle kunna för- driften är inte en leksak som man ostraf- politikens omläggning, innebärande re- moda Det ståtar som överrubrik med fa t kan leka med och det skall den e j servarbetenas ersättande med beredskaps- stora feta bokstäver i en av Köpenhamns heller vara», förklarade hon. Huvud-

la nöden, den innersta orsaken till den i skalet för den avstyrkande hållningen stora dagliga tidningar. Kommissionens födelse föregicks n a - alla länder våldsamt ökade fosterfördriv- vilken delas av en rad övriga myndighe-

turligen av mycken vånda i form av mån- ningen, den dystra bakgrunden till at t den- ter såsom lots-, flyg- och järnvägsstyrelsen ga och långa diskussioner, häftiga och na fråga tränger s ig fram och med våld- sen, arméförvaltningen, Stockholms Han- lidelsefulla, från biologiska, medicinska, sam kraft ropar på lösning det vill delskammare m . fl. ä r det, a t t arbetskraf- moraliska och prästerliga synpunkter i denna barnmorska inte höra talas om. ten genom de avtalsenliga lönerna skall

den danska pressen. Utan hänsyn till Nå det finns ju andra barn- låsas fast vid de statliga arbetena, till politisk färg ha tidningarna Iämnat myc- morskor med annan erfarenhet och annan skada för den öppna marknaden. »Det

förslagna systemet är», säger ex. ken och god plats åt detta över världen uppfattning. brännande spörsmål. Tysthet skall råda medan rätten sitter, Stockholms Handelskammare, »behäftat man här så ett uttryck för att det varit säger man i Danmark Så har det knap- med den fundamentala olägenheten, a t t folkets s tämning som pressat regeringen past varit I detta fall. Doktor Leunhach, det är ägnat att konservera arbetslöshe- att äntligen göra något och när en den kände kvinnoläkaren, har under ti- ten och genom sin existens förhindra regering skall göra något så sätter den teln Kvinnor i nöd givit ut en samling övergången till mera normala förhållan- till en kommission vad skulle den el- brev från kvinnor i grossess, som anropa denn. Likaså ställer man sig avvisande

Denne man lät upp- till förslaget om upplåning av de nödvän- Bakom kulisserna berättar m a n att ställa s ig som kandidat till Folketings- diga medlen. människor varit så angelägna att få va- valget med programmet: födelsekontroll Riksgäldsfullmäktige å sin sida medge, ra med i denna kommission med det skö- och fosterfördrivning lege artis på so- att ett anlitande av tillfälliga Idnemedel

kan vara berättigat men al t ett oefter- na namnet, att justitieminister Zahle till c i a l a indikationer. slut måste begränsa antalet medlemmar På arbetarnas teater spelas ett tyskt givligt villkor ä r at t lånen inom kort tid till endast 20 och flera av dem h a n stycke, »Kvinnor i nöd», som grällt be- aterhetalas. själv anmodat att vara med, blevo nöd- lyser samhällets hårdhet mot kvinnor i Utvidgad verksamhet med reservarbe- gade at t dra s i g til lbaka. Runt om p i offentliga möten, i ten eller på sin höjd beredskapsarbeten ligtvis givit an ledning till skvallrande läkarsällskap och privata diskussions- av den nya typen anordnade vid sidan

klander och klandrande missnöje, Bland klubbar dryftas alltjämt häftigt och lidel- av de gamla reservarhetena ä r det all- det ",,! herrar och damer som fått den sefullt födelsekontroll och fosterfördriv- männast förordade systemet. äran äro så divergerande meningar re- ning, som tydligt ger allmänhetens ställ- Helt och fullt instämmande ä r däremot

presenterade, Man nekar sig e j heller Landsorganisationens yttrande där sär - inte får det al l t för Iätt , när den skall a t t anlägga moraliska synpunkter på det- skilt den mänskliga sidan av förslaget föda fram svaren på de förelagda frå- ta biologiska problem. Man frågar liksom löneprinciper understrykes.

under längst förflutna århundraden: Har Genom at t vid reservarhetena tilläm- gorna. Den har näml igen att avgörande be- kvinnan rätt till sin kropp? Har fostret

e j rätt till liv? och andra fråga Har då 1. Bör vara tillåtet att avbryta ha- e j det ofödda barnet rätt. a t t slippa

vandeskap och i så fall i vilket omfång? l i v Under tiden arbeta vetenskapen och

dicinskt upplysningsarbete med syfte att dess tysta tjänare. Kroppens organfunk- förhindra havandeskap mot kvinnans tioner dess körtlars verksamhet, dess in- söndrade safter undersökas, göras till-

Föreligger anledning att ändra den gängliga användbara för medicinskt lagparagraf som förbjuder annonsering bruk En liten råtta i grossess samhället oskattbara värden. De arbets-

får en insprutning och hennes befruktade lösa ha bringats ned på en ekonomisk av preventiva medel? Rigsadvokat Goll kommissionens ägg försvinner i kroppssafterna. Det kan och social nivå, som gör at t de tvingas

ordförande, vars medlemmnar utgöras av hända a t t en kvinna i grossess om att känna s ig och av andra betraktas hon är mycket, mycket rik kanske re- som en underklass i detta begrepps hår- dan I dag, om e j , så måhända i morgon,

de nationella befolkningen erfordrar i en nära framtid, kan få en insprutning det skarpaste handhavande av lagens så at t hennes befruktade ägg försvinner Enquéten tillkom efter den grundliga

I kroppssafterna utan a t t be om nådigt och lidelsefria diskussion om frågan som bestämmelser mot förbjudna demon- manligt tillstånd, utan fara, snart ägde rum den 28 augusti 1932 Den vitt- strationer, Otillåtna möten, plundrin- kanske utan h j ä l p , kanske till och med nar om ett stort och märkligt intresse gara, uppmaningar t i l l hög- och utan svangerskabskommission för dessa frågor hos den danska Iäkar-

kåren till vilken den svenska inte kan uppvisa maken. Vi erinra om den dis-

landsförräderi samt masstrejk, upp- Sista häftet av Ugeskrift for Læger kussion i Svenska Läkaresällskapet som lopp, brott mot pressbestämmelserna

och andra straffbara handlingar. Varje polisman måste tänka på att I sista häftet av Ugeskrift for Læger medicinsk etikettfråga underlåtenhet att handla är värre än föreningens 2,700 medlemmar, varav svar ahortprovokation på medicinsk indikation begångna fel i tjänsten., Av dessa ä r det en- och understryka de synpunkter som d:r

Mitt under förberedelserna till va- dast 5 1 som icke äro villiga a t t giva upp- Ada Nilsson v i d detta tillfälle framförde let den 5 mars förklarar Hitler slut- lysning om användande av preventiva me- Kan det icke vara någon fara i att Sven- äktenskap, där ett havandeskap ska Läkarsällskapet dröjer alltför länge ligen att han ingalunda ämnar rätta - d e l i 2,000 med att taga upp denna fråga till prin- sig efter dess utgång utan vad som skulle medföra fara för hustrun.2,000 läkare vill och 253 vill icke giva upplys- cipdiskussion? än händer är besluten »att icke låta ning, där icke sådan fara för hustrun Tysklands folk återfalla i den gam- föreligger. A t ogifta män och kvinnor la regimen,. Och här ligger kärn- ä r ungefär 1,700 läkare villiga och 500

punkten, diktaturens innersta väsen, ovilliga a t t ge upplysning. 1,383 uttala det nämligen att icke erkänna olika sig för upprättandet av »ngsby-

råer och 7 0 4 uttala nig däremot. De för- möjligheter för människor att själva ra uttala sig även för a t t sådana buråer bestämma över sina levnadsöden höra ge vägledning åt allmänheten i alla

utan ta ansvaret att bestämma för sexuella frågor

dem alla därför att man vet att man Endast 57 läkare uttala sig emot att läkarna skola få laglig rätt att utföra avlirytande av havandeskap. Flertalet ut- har rett.

Detta måste ofrånkomligt fram- tala sig för, a t t om avbrytande sker på kalla en bitter kamp från undertryck- medicinska indikationer, tvenne läkare ta åskådningar, som lika fast hålla skola uttala s i g om fallet. 1,270 uttala

del tillgripas. Och i denna tvekamp tioner abortoperation på sociala indika- råkar kulturen i fara, klämd mellan nesslöhet hos en av föräldrarna allvarlig sköldarna, trampad av de hänsynslö- lastning. och när det gäller min-

551 uttala sig för och 1,677 emot a t t sa stridernas växande råhet.

läkare skall ha rätt avbryta havandeskap

Frukost 75 öre 85 öre indikation. Vidare anser flertalet a t t in- Lunch kr. i : 10 i : 25. i : 50 greppet hör ske a r kvalificerad läkare på

talar m a n om den a l l ra nyaste en barnmorska.

Den socia- arbeten med avtalsenliga löner

Med al l t skäl kan

honom om hjälp.

V i lke t natur- olycka.

att kommissionen säkert ning till känna.

2, Bör staten stödja eller anordna me-

är

ingått från 2,330,

Offentligt möte för kvinnor i K. F. U M:s stora sal,

på sitt. Allt grövre och grövre me- sig för en lagfäst rätt för läkarna at t

Damhotell I Matsalarna serveras: utan att det föreligger någon sådan social STOCKHOLM

Vackra och fullt mod. gästrum Hiss. Tel. å Middag kr I : 50. 1: 75 godkänd sjukvårdsinrättning De flesta Serveringen pågår från 8,30 f. m, uttala sig dock för att läkarna icke skola alla rum.

Pris för enkelrum fr. 4: 5 0 till 7: kr. till 7 e. m. Matsalarna äro även genom lagstiftning tvingas a t t utföra e n , Biljetter i Svenska Dagbl. Depeschbyrå » dubbelrum 8 : » 1 0 : » tillgängliga för allmänheten sådan operation. Birger Jarlsgatan 10, 67 07 92 67 07 93

Till Jisca Jacobsons minne.

isca Jacobson har dött. En av stödje- J punkterna i Halland för allt av gott som ryms i ordet frisinne ä r borta. För- domsfri, vidsynt, orädd, självständig med hela sin djupt etiska personlighet genom- trängd av ansvarsmedvetande, måste Jisca Jacobson alltid vara på den radikala sidan av varje gruppering hon tillhörde. Så i fredssaken, så i nykterhetssak och kvinnosak. Men partipolitiken älskade hon ej. Att svärta en motståndare var e j hennes sätt. Tvärtom. Alltid var hon redo at t räcka handen, e j till kompromiss, men till samarbete på alla punkter där åsiktslinjerna möjligen gingo parallellt; för att skiljas där de åter gingo i sär, med denna ständigt generösa vänskaplig- het: till härnäst - trots allt.

Jisca Jacobson, du var en slösaktig na- tur, Med en enkelhet i livsföringen och en stränghet i grundsatserna och frihet från formerna som påminde om kväkar- na, förenade du en nästan gränslös f r i - kostighet i det enda en urkristen har att slösa med: uppoffrande kärlek, Vi hade icke råd att mista dig, Jisca, din värme och din oförbränneliga optimism.

Vi tacka dig bäst för vad du var bland oss, genom att i tomrummet efter dig rycka varandra närmare, hålla fastare samman i arbete för framtidslandet, med minnet av din brinnande tro på förnuf- tets och kärlekens makt till under, som en fackla över de mörka vatten där v i fara med förseglade order.

Ekered 16 febr. 1933. Rut Adler.

daste bemärkelse, ett skikt av befolknin- gen, för vilket helt andra och avsevärt sämre levnadsvillkor än de gängse an- ses ovillkorligen skola gälla. Att de ar- betslösa icke utan vidare vil ja finna sig i en sådan undantagsställning borde icke väcke förvåning och ännu mindre ovilja i andra befolkningslager.

De framställda anmärkningarna ha i regeringspressen bemötts bl. a. med det argumentet att så länge det finns nära 200,000 arbetslösa behöver den fria mark- naden inte oroa sig för brist på arbets- kraft och vidare att en hel del rent mänsk- l iga synpunkter spela in, när det gäller för de enskilda a t t besluta s ig för den eller den platsen - om valet ä r fritt! En arbetare, som kan få arhete i öppna marknaden I sin hemtrakt t a r det väl i allmänhet hellre, än han skil js från hem och anhöriga för a t t få arbete vid ett kanske långt bort beläget beredskapsföre- tag. Dessutom komma arbetena att ut- föras alldeles som vanliga företag, d i ar- betarna anställas för att utföra en viss uppgift, vilken alltså kommer a t t inom en viss tid avslutas. Någon större fara för fas t låsn ing torde alltså, enligt denna mening, inte föreligga.

Sedan alltså inhämtandet av respektive myndigheters mening verkställts - d. v. s. i viss mån de enskilda personligheters, som för tillfället ha a t t föra de olika in- stitutioneriias talan - blir väl nästa ske- de i beredsskapsarbetenas historia fram- läggandet av en proposition. över vilken hela svenska folkets representanter ha a t t döma.

De rationella kvin- norna protestera.

Sven Stål:

Efter sextioett år. d e t minsta om detta förhållande, tvärtom. Knappt har en viss modell p i husgeråd.

et var en gång en ung okänd man, pel på alla gestaltens, a r ungdomlig möbler eller kläder skapats. så ersättes D som vid 23 års ålder skrivit ett brand flammande ord. H a n dödade den med en ny. Den dyra dammsugaren, skådespel, kallat »Mäster Olof». Detta Strindberg och för denna sin gärning her som man efter så mycket övervägande

hände år 1872, och si detta å r var allt han blivit överhopad med beröm. beslöt sig för a t t skaffa, ä r redan efter annat än gott för debuterande drama- Äro vi, strängt taget. värda at t äga två år ersatt med en ny modell och det Po rt Arthur u r turger i stort. Stycket blev naturligtvis en dramatisk skatt som Mäster Olof, när blir inte samma glädje med den, sedan refuserat. Adertonhundrasjuttioåtta ha- en uppenbar vantolkning av titelrollen man vet att den inte längre ä r det bästa (Hörnet av Götgatan)

de den unge författaren tänkt om sin dra- upphöjes till något genialt? Eller äro som går att få. De storindustriella före- matiska handling på en mera kunglig våra kritici minne för gamla, senila, tagen följer andra principer för amor- vers - och Anno Domine 1881 spelade okunniga och loja, med andra ord olämp- tering på nyanskaffningar än privathus- målen nästan anses som en samhällsnyt- en privatteater - prosaupplagan.

t jugofem å r sedan invigdes Kungliga och smakförbistrande kritikergärningar? kännas för den vårdande husmodern, när Vi vet ju mer än väl att industrien för Dramatiska Teatern, adress Nybroplan, V å r andliga, litterära domarkår ser be- serieföremål kan framställas så billigt, länge sedan övergivit principen om att

att det i n t e alls Iönar s ig Iängre att laga endast tillfredsstalla förefintliga mänsk- med den rimmade Mäster Olof och i år, tänkligt blind och döv ut. 1933, har minnet av denna gärning hug- Det ä r dödssorgligt a t t det inte vuxit och reparera det som man redan har. Det l i g a behov. För att få sysselsättning för

sina maskiner bemödar den sig oavbrutet fästats med premiär på prosaskådespe- upp ett släkte med öron till a t t höra med, är billigare att kasta bort de trasiga att skapa nya behov. Den vädjar då inte let. ögon till att se med och förstånd till a t t strumporna och köpa sig nya än att be- sällan till lägre instinkter hos kvinnan,

När man nu på nytt fick lyssna till rätteligen bruka, sedan det minnesvärda tala arbetskraft för att stoppa dem, om fåfänga, lyxbegär. Hon befinner sig ofta dessa härliga replikskiften, skrivna, tänk- refuseringsåret 1872, Och det i ett konfliktläge, när industrien, där hon

ta och genomlidna av en yngling - fick sanningar skorrade i de Aderförkalkades finns yrkrskvinnor i Amerika som aldrig i ställning, själva verket oupphörligt lärt sig s in påtvingar rationella henne i n - lyssna till dem utsagda av en teatertrupp, öron den gången kan förstås om än inte diskar tallrikarna efter den självtillagade föremål, som visserligen kan vara lockan- som delvis eller helt och hållet haft tju- gillas, men att nu, sextioett år fram i ti- måltiden, utan kastar bort dem och varje de att köpa, men som inte besitter några gofem år på sig att lära s ig inse dessa den, världens domare och smakråd äro månad ringer till varuhuset efter några som Ett helst litet ändamålsenliga exempel på industriens egenskaper. meto-

meningars sanning och kraft - då kän- lika eländigt funtade och oemottagliga dussin nya. der, de moderna billiga halshanden, som de m a n sig både häpen, ledsen och med för sni l le t , det är upprörande. Vad den När den gifta kvinnans husliga arhete man kan få för ett par kronor eller min- förlov sagt , förbannad. gången ansågs revolutionerande och far- inte alls uppskattas i penningvärde, men dre. D e är uppträdda på tunn trad, som

tusenfalt bättre om l igt har nu hunnit bli alldagligt och lik- arbetet med lagning och liknande anses i allmänhet g i r sönder efter ett par gån- Strindbergs Olof blivit refuserad för giltigt. Den kritikerkår som samfällt så dyrt att man hellre kastar bort det ger. M a n måste då trä upp dem på ny evärderlig tid, än ådömd detta förfärliga anammat den Hansonska gestaltningen gamla och köper nytt, så uppreser sig tråd, par meter, som tillhandahålles medan det går i stycken i t ungefär på ett en framtidsiide a t t bli spelad av en icke för- av Olof som fullgod och äkta, den har kvinnans sinne för det rationella. Vore stående skådespelare. Lars Hanson, som överlevt sig själv och är inte värd att vi- seriet med färdiga produkter står i allt- det inte rationellare att från början an- Mäster Olof, refuserade Strindberg med dare få lyssna till Strindberg. Det lir för stor motsatsställning till sparsamhe- vända den goda tråden till halsbanden. varje andetag, med varje ord han uttala- lika gott a t t med ens avsäga sig släkt- ten med allt som hör till deras framstäl- En småsak? Ja, men på sådana småsa-

de, med var je gest. varje medveten hand- skapet med Titanen från Blå tornet och lande. Varför måste det sparas med ar- Det ker ä r nedlägges ett exempel årligen p i hur miljoner vettlöst kronor. saker ling h a n företog sig. Hans spel satte sin traska vidare på konstgjorda ängar. bete, löner, material i produktionspro- framställas och slungas ut på marknaden konsekvent genomförda förstörelsestäm- cessen, när slöseriet med de färdiga före- av företag, som för övrigt arbetar efter

högst rationella metoder. Och sådana exempel finns i massor.

En liten äventyrlysten flickunge rymmer En sammanfattning av de ovan fram- frän sin pension till Paris, där hon efter lagda synpunkterna visar att kvinnan lär Stskilliga förväxlingar och motigheter slu- sig industriens arbetsmetoder, genom tar som uppburen revystjärna. Men om- att själv deltaga däri, att hon överflyt- kring denna menlösa intrig har Ozep lyc- tar dem till hushållsarbetet och därvid kats skapa en sällsam, fantastisk miljö- så småningom ändrar sin mentalitet där-

E f t e r en säsong av i stort sett täm- lande rörelse, och där den djupaste nöd skildring. En halvt verklig, halvt roman- hän, att hon anlägger rationella synpunk- l i g e n intresselösa f i l m e r ser det u t står öga mot öga med den lättsinnigaste tisk storstadsvärld, som lever sitt själv- ter i stället för känslobetonade. Till

följd av denna sin inställning proteste- som om med det nya året en uppryck- lyx. ning skulle ske på filmfronten. Man vill överdådigt i att återge storstadens skön- Liksom vi i Berlin-Alexanderplatz få rar hon emot industriens påtvingande av

åtminstone hoppas det. Den tyska stor- het och ruttenhet. Han har haft ett tack- se Berlin med den nyss utsläppte tukthus- oändamålsenliga varor. Hela näringsli- stadsfilmen Berlin-Alexanderplatz hör till samt motiv: det finnes kanske ingen så fångens ögon, framhäver Ozep det bizar- vet kommer så småningom at t påverkas de löftesgivande tecknen. typisk storstad som just Berlin. ra i sin storstadsbild genom at t låta oss av denna kvinnornas nya inställning. In-

Någon »mening» är svårt att spåra i se Par is med den oerfarna, överspända, diistrien borde sålunda överväga huru- Döhlins epokgörande roman med sam- filmen. Snarast är den en fruktansvärd livshungriga pensionsflickans, stora, för- vida den inte har andra möjligheter att

m a namn. I Dolly Haas' och existera än att uppmuntra fo lk att fortast kopf, som avtjänat fyra år på tukthuset, gens oerhörda svårigheter att klara s i g i Ozeps fantasivärld kan allt hända liksom möjligt kasta bort sina nyttigheter och därifrån han släppes ut med den fasta en värld, som endast tillåter folk med i sagan och drömmen: den e l a k a lärarin- ägodelar för att skaffa sig nya. föresatsen a t t bör ja ett nytt hederligt pengar och relationer a t t klara sig. Men nan f å r naturen a t t gråta och storma, På detta sätt skulle kvinnan, genom liv, men som sedan inte kan slita de tusen i slutscenen s tår Bieberkopf p å Berlin- kaffepannans lock dansar efter melodier sin rationella inställning, kunna bli en osynliga trådar, vilka binda honom vid Alexanderplatz och ler som en solvarg i av kärlek och gräl, bovarna bli ädla räd- nygestaltande faktor i det industriella hans gamla tillvaro, Berlins undre värld, förtjusningen över sin lyckade »omvän- dare i nöden. för a t t till sist - genom en skakande delse». Hur går det med alla hans olycks- upplevelse - verkligen bli fri och sluta kamrater? som hederlig gatuförsäljare. För min egen del ser j a g i filmen sin stora kappsäck under armen störtar god, vällagad, enl. läkarord. Även till tydligen det enda jobb, som s tår en ar- först och sist en glänsande storstads- genom hilkaravanernas vilda hetsjakt. avhämtn. Läkarref. Luntmakaregatan 90, betslös proletär till buds i våra dagars skildring, lika tjusande som skrämmande. Halvt bachfish, halvt ängel går hon nära Stadsbiblioteket. Vasa 623 48. S. Berlin.

Filmen är mästerlig, obestridligt mäs- terlig, vilket inte betyder a t t den ä r fulländad. S t o r s t a d e n tyckes vara ett populärt mo- Dolly Haas ä r redan en kraft att räkna

Det som ger den dess säregna kraft Hack i häl med i filmvärlden. En stjärna av första är framförallt miljöskildringen, skildrin- efter Berlin-Alexanderplatz uppenbarar ordningen blir hon kanske aldrig, men gen av storstadens undre värld, denna sig en annan storstadsfilm, Storstadsnät- hon äger en egenskap, som ä r lika säll- sällsamma djungel, genomkorsad av för- ter med Dolly Haas som hjältinna och synt som värdefull: hon ä r äkta. Äkta brytarligornas vaksamma rovdjursblickar. Ozep som regissör, framförd på Rex och i varje tum. Och vad gör det se’n, om Och runtomkring brusar storstaden, stor- Sihyllan. staden, där allt ä r sjudande liv, ä r virv-

Blekingegatan 40

B r a m a ts tälle

För l iga att tillåtas utöva sina missledande hållet och man Iran förstå hur det skall tig gärning?

Att Strindbergs man inte kan göra det själv.

Det hade varit

Slö- halv meter t i l l ett långt halsband.

-

Nils Beyer:

S t o r s t a d s fi l m.

Regissören Phil Jutzi har lyckats ständiga k o n s t n ä r l i g a liv.

Som bekant ä r den byggd på Alfred

Historien om Franz Bieber- skildring av den frisläppte tukthusfån- vånade rådjursögon.

livet. Mest förbryllande ä r dock den l i l la

Den frågan kvarstår obesva- flickan, som i sin enkla kappa och med DI ETMAT, Detta ä r rad.

oskadd, skyddad av ungdomens och nai- och M. Philip.

teatergeschäft och förbrytarhotell. * vitetens trollkraft, genom gatutrafik,

tiv för filmen av i dag.

hon är större eller mindre som skåde- Den yttre handlingen ä r skäligen enkel. spelerska och skönhet?

Tvisten mellan de latinska systrarna.

( F o r t s . fr. sid. 1 . ) avfattande, f ramdraga Italiens ovilja mot

Folkförbundet, formulera beskyllningar om intriger i Centraleuropa och på Bal- kan, hemliga överenskomster med Tysk- land och Ungern, vapensändningar till Ungern och rustningar på jugoslaviska gränsen. Läser man vissa italienska tid- ningar får man intrycket a t t samtliga ju- goslaver mellan tio och sjutt io å r natt och d a g stå väpnade till tänderna utmed landets orimligt s ta rk t befästa gr inser . Läser man exempelvis L’Echo de Par i s blir man upplyst om a t t av Jugoslaviens respektahelt långa gränser endast en ringa bråkdel - mot Bulgarien - ä r i någon obetydlig grad befäst, a t t vägar saknas och att här och flotta egentligen ej ä r sä mycket a t t skryta med, medan däremot Italien medelst nya vägar , be- fästningar. ammunitionsupplag, utnyttjan- de av gränsgrottor, inrättandet a v spe- ciella stormbataljoner, biltrupper, »snö- soldater» etc. etc. förmår a t t på orimligt kort t id t ränga in och få alla strategiskt viktiga punkter i sin makt.

Det ä r icke ens fel a t t två t rä ta , lyder e t t go t t gammalt ordstäv. Givetvis lir det icke Italien som har all rä t t och Frankrike all orätt eller vice versa.

Frankrike har otvivelaktigt behandlat Italien snålt och ovänligt. Italien fick en hel del i Versailles men ingalunda a l l t vad som utlovats. Och det ä r icke något som helst förvånande i a t t Italien har svart smälta a t t e j ens Libyens sydgräns ännu, efter så många år, kunnat regle- r a s pli f ö r Italien t i l lfredssti l lande s i t t

Frankrike h a r vidare så ra t genom sit t envisa förbiseende av a t t grannen på Apenninska halvön ej l ängre ä r den ef- terblivna, nationellt lindrigt sammansvet-

nation den var före kriget. Nu, efter ens tioårsjubileum och Herriots vänskapsyttringar har Italien korsa ts av

korrespondenter som i långa ar- ier sjungit »det nya Italiens» lov,

envar.

Mussolini talar skarpt men endast för landets eget inre bruk. --

Vad italienarne beträffar kan ingen på- stå a t t de dolt sin misstämning mot Frankrike. Det finns den väsensskillna- den mellan italienaren och fransmannen att den förre alls ej förstår humor. Fransk blague ä r för genomsnittsi talienaren en tillstängd bok. Karrikatyrer och ordle- kar som i och för s ig ä r o skäligen harm- lösa tas i Italien som dödliga förolämp- ningar. Mycket a v vad som sagts och skrivits i Frankrike har där för av italie- narna uppfattats som oändligt mycket vär re än det var. Kommer så härtill den naturliga italienska hetsigheten och öm- tålighet för vad man t ror vara nödvän- digt för egen värdighets bibehållande.

Födelsedagsgsåvan. “Varje morgon lika glad“.

O vanstående vackra bilder ä ro tagna från Föreningen Födelsedagsgåvans

hem f ö r mödrar med barn i Eskilstuna. Föreningens ändamål ä r att inom Sö-

dermanlands län verka för hjälp och vård At hrhiivande mödrar och deras späda barn, varvid arbetat särskil t inriktas på a t t bevara sambandet mellan mor och barn. Medlemskap inom föreningen kan vinnas a r en var , som erlägger en års- avgift av minst en krona.

Bland de namn som särskilt ä r o knut- na till Födelsedagsgåvans verksamhet ä r

Hi ldur Hults. Med outtrött l ig arbetsgläd- je och energi a rbe tade hon för denna s a k tills föreningen, från början av ganska obetydlig omfattning å r 1931 kunde upp- låta en egen, modern och ändamålsenlig byggnad för hemmets verksamhet. Det kan n u mottaga 15 mödrar med barn, samt 5—10) spädbarn upp till två å r utan mödrar, och det kan, genom de kloka och omtänksamma anordningarna, för en mycket billig avgift erbjuda s ina gäs te r en fristad med karaktären av verkligt hem.

Och s i ha svaren från italienskt håll of- tast formats med en skärpa och en våld- samhet som naturligt n o g i s in tur re ta t och såra t Frankrike.

I synnerhet kan man svårligen fri taga Mussolini från a t t a l l t emellanåt ha sla- git för hårt p i trumman under sina an- grepp på Frankrike. Det är icke så un- derligt om man i allmänhet i Par i s ej för- s tå t t a t t åtskilliga av d e s tora orden e j voro avsedda t a g a s på allvar och a t t andra yttrats enbart , som Mussolini själv sade en gång till en f rämmande diplo- mat »för landets eget, inre bruk».

vaga allmänsatser, generella formulerin- gar.

Det ä r f ö r a t t äntl igen vinna klarare upplysningar Jouvenel utvalts och sänts ti l l Rom. Han har icke kommit för a t t utverka överenskommelser av e t t eIIer an- nat slag. Han har kommit helt och ute- slutande för at t Q u a i d ’ O r s a y äntl igen skall få någon bestämd vetskap om vad det ä r Italien vill. Låt oss hoppas han.; mission e j helt förfelas, ty därpå hänger i krig eller fred. Pier Gudro.

Frankrike fordrar klart besked.

Från riksdags- lähtaren.

Men framförallt l igger Italiens skuld däri a t t aldrig h a velat klart och bestämt fastslå sina önskningar. många klago- mål ha höjts, men aldrig har regeringen påtagit s ig ansvaret a t t öppet säga i f rån: Giv Italien det eller det. Gör det eller det medgivandet. Åstadkom den eller den ändringen.

Det har talats o m d e tunisiska italienar- nas rätt a t t behålla sin nationali tet , om Libyens gränser, om mandate t över Sy- rien, om förändr ingar nere vid Röda Ha- vet, om de italienska flyktingarna i Frank- rike, om revision av vissa fredsparagra- fer etc. etc. Men aldrig har , som sagt, Frankrike kunnat framtvinga annat än

(Forts. fr. sid. 1). dragen nasaltrin förklarat a t t nyttan var »högst prohlematisko och a t t förslaget in- nebar en allvarlig fa ra för v å r t försvar begärde hr Linder ordet:

Det h a r ta la t s om, sade h r L i n d e r , att det närapå betyder försvarets vara eller icke vara - och man h a r i utskottsbe- tänkandet få t t läsa, a t t man måste »slå vakt om d e svenska hemmen». Men vi måste också slå vakt om d e svenska hem, d ä r arbetslösheten håller p å a t t t ränga s ig in - arbetslösheten, s o m d r a r med sig d e mes t ödesdigra följder. Ta le t om »ett d råps lag mot vårt försvar» anser j a g vara en måt t lös överdrift , då indragnin- gen endas t skulle gälla 35 % av en års - klass.

N å vad sade den svenska regeringens delegater i nedrusininpskonferensen i Ge- nève då? Ja. det kan man fråga. Efter- som de t ta v a r i Första kammaren så låt oss alltså höra vad hr Wohlin sade: Detta ä r en bresch mot värnpliktens idé - e t t visst underminerande a v hi rsmakten! sa- d e han. ( H r Kilbom anmärkte också se- nare i Andra kammaren a t t »när man h a r sådana åsikter i den h ä r f rågan s o m de svenska nedrustningsdelegaterna, hrr Wohlin och Lindman, då bör man avgå ur delegationen, ty e t t a n n a t för fa randc innebär e t t sabotage in fac to enligt mitt förmenades».) H r Löfgren f rågade var pengarna skola tas, då det nu i alla fall måste skaffas pengar, och så kom hr Holmgren, som a l l t id brukar vara intres- san t och förs tåndig:

en som g å r Malmtorgsgatan u t för D mot Gustav Adolfs torg, kan knap- pas t undgå a t t stanna e t t ögonblick vid La Fleuriste, hovblomsterhandelns över- fliidande praktfulla, färgstrålande blom- sterfönster. Just nu är det tulpaner i alla upptänkliga färger, från de kyligt grönvita till s tora fång av röda, violetta och gula, men d e t finns också rosor, orkidiéer och mimosa och var je dag ä r d e t e t t nytt , festligt och smakfullt a r ran- gemang, som lockar en a t t s tanna och be-

I inte mindre än 49 å r h a r blomster- affären L a Fleuriste funnits i samma lo- kal vid Malmtorgsgatan och dens inne- havarinna, fru Ceci l ia Nathan, som i da-

s k å d a

blomsteraffärer i Stockholm, berättar fru Nathan, och de var inte så eleganta som nu, det låg både kålhuvuden och andra grönsaker i fönstren och konkurrensen var inte så s ta rk . Det v a r en dansk blomsterbindare, som tog mig med till Stockholm, och lustigt nog öppnades sam- nia vecka som La Fleuriste en annan »dansk» blomsteraffär pli Drottninggatan, vars innehavare hette Sachs.

fallet med den rad framstående blomster- handlare i Stockholm som ef te r många å r s a rbe te hos fru Nathan den rna efter den andra skaf fa t sig en självständig verksamhet. Bland dem som lä r t s ig yr-

uppvaktade på 70-årsdagen med vackra blommor.

För övrigt ha fru Nathans medhjälpare arbetat hos henne i 25,35,37 år — j a , jag h a r alltid haf t god hjälp säge r hon. Stockholmskunderna ä r o också helt be- dårande - och så ä r det e t t härligt ar- bete med hionlinor. Man få r nya blom- nior varenda dag - nian ä r lika glad varje morgon i en blomsteraffär!

Själv liar fru Nathan arbetat med från morgon till kväll i affären och det ä r först nu, på senar? a r hon ibland g å r ner l i tet senare på förmiddagen. Hennes goda smak och säkra fantasi, när det gäller blommor Ar också välkända långt utan- för Stockholms gränser .

Casan.

Svar- t om man t jänar på det eller inte. a r icke avgörande för mig. Et t alldeles tillräckligt motiv för mig ä r a t t det blir

l iar ingenting emot en isolerad avrust- ning, om de t låter s ig praktiskt göras . Således h a r j a g full sympati för Kungl. Maj: ts förslag. J a g h a r vid alla tillfällen röstat för de t minsta ans lage t till militä- ren. M e n man h a r i n t e kunnat finna ett olämpligare ögonblick än det närvarande Jag vill inte vara med och minska för- svaret , förrän man se t t huru nazistbråket utvecklat sig. Därför måste jag för för- s ta , och som jag hoppas, sista gången mit liv - rösta med högern.,

Ja, d e t v a r ju lite snopet. Men kan in. t e en professor också ställa fel diagnos en gång?

S e n kom hr Trygger som t rodde a t t det, a t t pengarna skulle användas till de arbetslösa v a r b a r a ett biskäl. Slutet blev a t t Första kammaren biföll utskot- tets förslag och man fick minska de mi-

utgifterna, visserligen icke med fem ner som regeringen föreslagit, men

med 3 och en halv miljon. Somliga kal- lar det för samarbe te , andra för kompro- miss.

Andra Kammaren fortsatte med e t t hel- af tonsprogram - med samma resultat, när maii kom u t vid tolvtiden på natten och såg de röda lyktorna vid operan , kom man just ihåg a t t de t också hade varit fullsatt på Helgeandsdomen - än- da upp under taket.

Det hade ju i alla fall varit två s tora f rågor - sockret och värnplikten - och dessutom en massa »jungfrutal».

Elsa Svartengren.