PILOTPROJEKT ETABLERINGSRESURS VÄSTERÅS · Arbestsförmedlingen direkt. Deltagarna genomgår en rekryteringsprocess som görs i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad

+

PILOTPROJEKT

ETABLERINGSRESURS

VÄSTERÅS

EN FÖRLÄNGNING AV PROJEKTET ETABLERINGSSPÅRET SOM AVSLUTADES JUNI 2016

Rapportering avser:

1 januari 2017 – 30 juni 2017

Christina Reuterwall, Anna Sköld och Stefan Thalén

2

Förord:

Trots genomförandet av etableringsreformen har det visat sig att etableringen av nyanlända på

arbetsmarknaden ofta är svår och tar lång tid. Individ- och familjenämnden ansökte och beviljades, i

samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Arbetsförmedlingen om medel ur social

resursfond för projektet ”etableringsspåret” med syfte att fler nyanlända ska gå vidare till arbete eller

studier och egen försörjning.

Inom projektet som pågick från juli 2014 till juni 2016 har en modell med parallella insatser

framgångsrikt prövats. Av slutrapporten framgår att deltagarna i projektet genomgår en snabb

språkutveckling och blir motiverade för fortsatt arbete eller studier inom det aktuella arbetsområdet.

Pilotprojektet Etableringsresurs kan ses som ett förlängningsprojekt av tidigare projekt

Etableringsspåret dels för att kunna fortsätta utvärdera resultatet från tidigare projektet samt att öka

deltagarvolymen för att kunna säkerställa resultaten. Ambitionen är att fördubbla antalet deltagare och

pröva fler yrkesspår utöver vård, till exempel kök och städ, genom att ansöka om ytterligare projekttid

med stöd av Samordningsförbundet. Verksamheten har haft bra utfall och effekt för de människor från

etableringen som deltagit, men volymerna har varit för små och tiden för kort, för att kunna säkerställa

resultatet. Som stöd i den fortsatta processen har en extern utvärderare tagits in. Det är Payoff som

bistår med den tjänsten och har en representant med i styrgruppen. När den här rapporten skrivs finns

delrapport 1 från Payoff tillgänglig. I texten kommer det framgå när hänvisning till den rapporten görs.

Syftet i projektet är att fler nyanlända ska kunna integreras snabbare i det svenska samhället genom

ökade språkkunskaper samt ökad kunskap om, och erfarenhet inom yrkeslivet. Genom större

samverkan mellan myndigheter, nå högre effektivitet till gagn för individen. I syftet ligger därför också

att de båda nämnderna Individ- och familjenämnden och Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden,

gemensamt skall driva och finansiera detta efter implementering.

3

Sammanfattning:

49 deltagare fördelade på 5 grupper har påbörjat projektet under projekttiden som är uppdelad i tre

faser, 1 förberedande månad, 3 praktikmånader och 3 jobbmånader. De ingår i Arbetsförmedlingens

etableringsinsatser och har etableringsersättning. De söker frivilligt till projektet genom sin

handläggare på Arbetsförmedlingen och genomgår en rekryteringsprocess innan de blir antagna. Av de

5 grupper som startat har 2 grupper avslutats, totalt 18 personer. Av dessa har 83 % gått vidare i

arbete/studier. Utöver avsluten i dessa två grupper har 5 personer avbrutit insatsen i förtid, 2 av dessa

pga. arbete utanför vården(lager, restaurang), 2 upptäckte att vårdyrket inte kändes rätt och 1 var för

språksvag.

Under perioden har projektet haft fler personalförändringar pga omorganisation, föräldraledighet och

sjukdom vilket inneburit att fokus under perioden har varit fortsatt hög kvalité och utveckling av

insatser kopplade till deltagarnas utveckling/lärprocess, uppföljningar och samarbete med

arbetsgivarna för att deltagarna i projektet på sikt ska få en anställning och bidra till att trygga

kompetensförsörjningen inom Västerås stad, samt samverkan med Arbetsförmedlingen för att

bibehålla och utveckla det positiva samarbetet och säkerställa att samtliga deltagare har en kvalitativ

handlingsplan efter projketet. Som tidigare jobbar personalen utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt

för att varje grupp ska vara delaktiga i planeringen för sin tid i projektet. Projektpersonalen använder

sig av sina erfarenheter och kunskaper i arbetet med deltagarna men lär sig mycket om målgruppen i

samspelet som uppstår under den förberedande månaden. I samverkan med arbetsplatserna har de

kunnat erbjuda deltagarna olika yrkeskurser ute på arbetsplatserna t.ex. lyftutbildning, inblick i

delegering av mediciner och dokumentation.

Under den första tiden av projektet omstrukturerades styrgruppen för att få en tydligare funktion, under

perioden har ytterligare en korrigering gjorts. Idag finns Vuxenutbildningscentrum som bl.a. ansvarar

för SFI-utbildningen representerade i styrgruppen. Varje medlem har nu en tydligare roll/uppdrag och

mandat att ta beslut inom sina respektive verksamheter.

Styrgruppen har under perioden beslutat att projektet ej ska erbjuda inriktningen lokalvård, då nästan

all lokalvård inom Västerås stad är upphandlad. Under perioden har ett samarbete med köken inom

äldreomsorgen, med inriktning på kök, provats på. En dialog har förts i styrgruppen huruvida

skola/barnomsorg skulle kunna vara en inriktning framöver. Staden har många nyanlända barn vilket

medför nya utmaningar med språk, kulturella skillnader. Projektets målgrupp kan här vara en värdefull

tillgång.

Det förändrade arbetssättet inom Västerås stad gällande hur praktikplatser tas fram till AMA har varit

en återkommande fråga organisatoriskt även under denna period av projektet, här ses ett tydligt

utveckling/förbättringsområde som skulle gynna deltagarna, personalen och organisationen samt

medföra att projektet än mer kan bidra till att trygga kompetensförsörjningen för Västerås Stad.

Deltagarna har gett uttryck för att utvidga den förberedande månaden från 4veckor till 6 veckor, då

dom önskar mer yrkeskunskap inför sin praktik/anställning.

I nuläget bedöms att den framtagna modellen är lyckad och kan utvidgas och användas i samarbete

med Regionen och privata näringslivet, samt fler yrkesområden inom Västerås stad.

4

Innehåll

1.1 För deltagarna – Projektets förutsättningar .......................................................... 5 1.2 För deltagarna – Genomförande och process ....................................................... 6 1.3 För deltagarna – Resultat och effekter .................................................................. 7 1.4 För personalen – Projektets förutsättningar ........................................................ 12 1.5 För personalen – Genomförande och process..................................................... 12 1.6 För personalen – Resultat och effekter ............................................................... 13 1.7 För organisationen – Projektets förutsättningar.................................................. 15 1.8 För organisationen – Genomförande och process .............................................. 15 1.9 För organisationen – Resultat och effekter ......................................................... 16

2.1 Ekonomi .............................................................................................................. 17

5

1.1 För deltagarna – Projektets förutsättningar

Deltagarna ska ingå i Arbetsförmedlingens etableringsreform när de startar i projektet. Önskvärt är att

deltagarna har ungefär sex månader kvar av sin etableringstid. Tidigare har det uppmärksammats att

det skiljer sig mycket i var deltagarna befinner sig i sin etableringsprocess, vilket lett till att valet gjorts

att fokusera på att deltagarna ska vara inskrivna i Etableringen snarare än var i processen de är. Större

vikt läggs istället på att deltagarna ska kunna hålla lättare konversationer på svenska samt vara

målmedvetna vad gäller deras planering framåt. Det är viktigt att deltagarna kan hålla lättare

konversationer på svenska för att de ska kunna tillgodose sig tiden i projektet samt kunna gå vidare till

utbildning. Om deltagaren avslutas inom Etableringen under projekttiden går den vidare och fortsätter

sin tid i projektet genom Arbetsförmedlingens Jobb- och utvecklingsgaranti eller Ungdomsgaranti.

Som i tidigare projektet eftersträvas en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Det utifrån att

Arbetsförmedlingen ser att kvinnor generellt har svårare för att komma ut i egen försörjning efter

etableringstiden men att det inom vården, som är ett fokusområde, är önskvärt med fler män. Det är

också önskvärt att få en blandning av deltagare som pratar olika språk då det av erfarenhet varit lättare

att få alla att prata svenska då.

En del av målet med projektet är att trygga kompetensförsörjningen inom Västerås stad. Tanken i

projektet är att deltagarna ska få en långsiktig och hållbar plan mot arbete, egen försörjning och ett

delmål kan vara möjligheten att söka och fullfölja utbildning genom Arbetsförmedlingens upphandlade

utbildningar. Det har varit fokus på vården då det finns ett stort behov av att utbilda och rekrytera inom

det området. I projektbeskrivningen står att förutom vården är också storkök och lokalvård

fokusområden. Styrgruppen har under perioden beslutat att projektet ej ska erbjuda inriktningen

lokalvård. Nästan all lokalvård inom Västerås stad är upphandlad vilket innebär att vi får svårt att

erbjuda arbetsplatser. Till projekters sista gruppstart har styrgruppen beslutat att projektet utöver

vården ska erbjuda platser inom kök. Barnomsorg är också ett yrkesområde som diskuterats i som

intressant framöver. Under projekttiden ska 45 deltagare uppdelade i 5 grupper delta. De kommer att

delta 50 % och fortsätta läsa svenska 50 % fördelat varannan vecka i projektet och varannan vecka i

skolan under 7 månader. Uppdelningen på varannan vecka arbete och varannan vecka studier ger

deltagarna möjlighet att fokusera på en insats i taget. Arbetsförmedlingen har bra erfarenhet av det

upplägget, kopplat till målgruppen, sedan tidigare.

Projektet är uppdelat i tre olika faser där månad 1 är förberedande, månad 2, 3 och 4 är praktik och

månad 5, 6 och 7 är anställning på samma arbetsplats där praktiken varit. Anställningen ska fungera

som en morot för deltagaren och uppmuntra till att ta mer ansvar på arbetsplatsen. Anställningen

innebär inte att deltagaren ska vara självständig utan fortsatt handledarstöd är en viktig del i

deltagarens process. Deltagarna har full etableringsersättning under praktikperioden och halv

etableringsersättning under jobbperioden då de får lön på halvtid. Under tiden på arbetsplatsen görs tre

uppföljningar där kontaktperson från Arbetsförmedlingen deltar på uppföljning två för att säkerställa

deltagarens planering efter projektet. Projektpersonalen har här en pågående dialog med inriktning att

arbetsförmedligen framöver deltar på uppföljning tre istället för uppföljning två, detta för att

säkerställa att dom som ej har en tydlig inriktning mot arbete/studier vid projektslut fångas upp av

Arbestsförmedlingen direkt. Deltagarna genomgår en rekryteringsprocess som görs i samarbete mellan

Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad. Ingen tolk används, både för att en bedömning av

språket ska kunna göras men också som en del av deltagarens lärande. Exempel på behov som

identifierats hos målgruppen tidigare är att utveckla det svenska språket, framför allt i tal och ökat

ordförråd, ingå i ett sammanhang, arbetsmarknadskunskap, info om vårdyrket eller aktuell

yrkesinriktning, sociala koder, kulturskillnader, samhällsinformation, skapa nätverk och kontakter som

kan bli dörröppnare, bli synlig för arbetsgivare, identifiera egna resurser och hur de kan användas i

deltagarens process framåt.

6

1.2 För deltagarna – Genomförande och process

Rekryteringsprocessen som deltagarna går igenom fungerar bra,. Ett nära samarbete med

Arbetsförmedlingen har byggts upp där handläggarna väljer ut möjliga deltagare till projektet.

Deltagarna väljs ut utifrån språknivån, vilken bör vara på C-nivå som lägst, hur deras egna tankar om

sin process mot arbete ser ut, hur mycket de vill delta i projektet och vilken nytta projektet skulle ha

för deltagaren. Till sista gruppstarten var antalet möjliga deltagare från Arbetsförmedligen väldigt få

vilket innebar att urvalsprocessen blev obefintlig och språknivån på några av deltagarna som antogs

blev lägre än i tidigare grupper, dvs B-nivå. Arbetsförmedligen bedömmer detta som en tillfällighet då

projektet nu både är känt och efterfrågat av handlägggarna på Arbetsförmedlingen. Deltagarna som

väljs ut kommer på en information som hålls på Arbetsförmedlingen av personal från AMA

arbetsmarknad. De som är intresserade av att delta får en tid för intervju på AMA arbetsmarknad och

intervjuas av projektpersonal tillsammans med kontaktperson från Arbetsförmedlingen. I intervjun

bedöms deltagarens förmåga att svara på frågorna utifrån det svenska språket men också utifrån hur de

själva ser på sin väg mot arbete och egen försörjning. I intervjun får de berätta om sig själva och svara

på frågor om vad de vill göra i framtiden, vad de har för erfarenhet, vad de vill ha ut av att vara med i

projektet, etc. Även hur motiverade deltagarna verkar vara för att delta i projektet bedöms.

Intervjuerna är ca 30 minuter per person.

Under den förberedande månaden används ett lösningsfokuserat förhållningssätt där deltagarna får

vara med och styra innehållet och vara mycket aktiva i vad som händer i rummet. Ett stort fokus ligger

också på att det ska vara en dialog i rummet där deltagarna har stort ansvar i att föra samtalen framåt.

Projektpersonalen ansvarar för att det finns en struktur kring de ämnen som ska diskuteras. Det kan

vara i olika typer av övningar, filmer, texter, samtalsämnen o.s.v. Mycket av tiden handlar om att

skapa ett intresse kring olika ämnen och låta deltagarna få använda språket så mycket som möjlighet.

Sedan kan deltagarna välja att läsa mer om olika ämnen på egen hand. Exempel på ämnen som

deltagarna väljer att ta upp som viktiga är information om vården, cv/personligt brev, personlig

marknadsföring, kulturskillnader och egenskaper.

En skillnad mot tidigare projektet är att deltagarna generellt håller en högre språklig nivå när de

kommer till AMA, matchningsprocessen från arbetsförmedlingen har förbättrats. Projektpersonalen

rättar bara ord och meningar om det är uttalat att de ska göra det eller om det finns någon mening att

göra det i den situationen, te.x. om många säger ett ord eller en mening fel och det finns en poäng i att

förklara hur det ska vara så att de kan tänka på det nästa gång. Annars ligger, som tidigare nämnts,

fokus på att samtala och att våga använda språket.

Att deltagarna kommer från olika länder och olika kulturer gör att diskussioner kan föras med inte bara

Sverige och svensk kultur som utgångspunkt, utan alla kan bidra till att belysa skillnader utifrån sitt

eget perspektiv. Det leder till många bra och givande diskussioner mellan projektpersonalen och

deltagarna men också mellan deltagarna. Under den förberedande månaden umgås gruppen två hela

veckor tillsammans. Det gör att mycket kunskap och erfarenhet delas, samt att det skapas band mellan

deltagarna i gruppen. Det gör att under tiden som deltagarna deltar i gruppen så blir stämningen mer

avslappnad och alla lär känna varandra mer. Det har under perioden framförts önskemål från

deltagarna att förlänga den förberedande månaden fån 4 till 6 veckor då deltagarna önskar mer

yrkesintroduktion inför praktik/anställning.

Ansvaret för att förmedla praktikplatser till AMA inför varje gruppstart ligger nu på Västerås stads

HR-enhet inom vård och omsorg. Projektpersonalen får platserna från HR väldigt sent, alltså nära inpå

att deltagarna ska börja på praktikplatsen och det händer relativt ofta att enheterna inte är förberedda

på att deltagaren kommer de planerade datumet (som oftast utifrån ovan blir inom någon dag). När

AMA kontaktar arbetsplatsen vill dom ofta återkomma med information om vem som blir handledare,

vem som tar emot samt vilken tid deltagaren ska vara på plats första dagen. Arbetsplatsernas

kunskap/information om insatsen och målgruppen är väldigt varierande och många chefer är svåra att

7

få kontakt med både via mail och telefon. Idag ligger ett stort ansvar på deltagaren att förmedla

information vilket kan vara svårt utifrån spåknivå. När processen kring deltagarnas start är klar och

deltagarna kommit igång på arbetsplatsen fungerar det överlag mycket bra. Deltagarna utvecklas

spåkmåssigt, yrkesmässigt och inte minst ökar självförtroendet och självkänslan. Beroende på vilken

typ av praktikplats som förmedlas till AMA krävs mer förkunskap och rätt matchning mellan

arbetsplats och deltagare. Tidigare, har det, utifrån beslut i styrgruppen, fokuserats på äldrevården där

det finns ett stort behov av att anställa personal och där deltagaren får praktisera mycket av den

omvårdnad som ligger till grund för undersköterskearbetet. I första gruppen placerades deltagarna på

gruppboenden för personer med olika funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning och psykiatriska

diagnoser, men också hemtjänst och daglig verksamhet. Den största skillnaden blir, efter att ha pratat

med handledare, att antalet uppgifter som deltagaren kan utföra minskar. I kommunikation med HR

har vi nu säkrat upp att AMA får rätt arbetsplatser iförhållande till målgruppen. Under perioden har

projektpersonalen även kompletterat den förberedande månaden med information/föreläsningar kring

olika funktionsnedsättningar och demenssjukdomar. Under våren har projektet haft några deltagre med

erfarenhet av att jobba inom vården och/eller med funktionsnedsatta i sina hemländer och då har det

känts positivt att kunna erbjuda även denna inriktning. Vid uppföljningarna ute på arbetsplatserna

framkom att några arbetsplatser erbjudit deltagarna lyftutbildning, aktualiserat ”självstudier” gällande

dokumentation och delegering av mediciner. Dessa positiva initiativ har vi förmedlat till övriga

arbetsplatser och under perioden har fler erbjudit bl.a lyftutbildning. Här ser vi ytterligare ett

utvecklingsområde. Vad kan arbetsplatserna erbjuda för kompetensutveckling och hur kan den

dockumenteras. Kan verktyget OCN vara lämpligt?

Under deltagarnas period görs olika uppföljningar/utvärderingar. När deltagaren avslutar månad 1

(introduktionen) får deltagen fylla i en utvärdering om introduktionsperioden och gör en självskattning

(bilaga 1) om hur nära de befinner sig arbetsmarknadern. Under praktik/anställningsperioden görs

uppföljning på arbetsplatserna vid tre olika tillfällen där deltagaren är med tillsammans med

handledare/chef. Vid dessa uppföljningar används ett verktyg för att mäta stegförflyttning inom olika

områden, omdömesblankett (bilaga 2). När deltagaren avslutar sin praktik/anställning fyller den i en

utvärdering (bilaga 3). Även arbetsplatsen fyller i en utvärdering (bilaga 4) som synliggör deltagarens

utveckling under perioden på arbetsplatsern. Efter en månad har deltagarna en återträff med

projektpersonalen och i samband med denna fyller deltagarna i en utvärdering kopplad till sin egen

språk och ytkesutveckling, samt att de ännu en gång gör en självskattning.

Stygruppens beslut att erbjuda sista gruppen praktikplatser inom kök nådde inte ut i till personalen på

Arbetsförmedlingen vilket innebar att ingen av de sökande till projektet var matchade utifrån inrikting

kök. Projketpersonalen var inte heller tillräckligt förberedda på inriktning kök som en del av en grupp

vilket försvårade upplägget av den förberedande månaden. De deltagare som ändock valde kök var

personer med erfarenhet av restaurang eller med eget matintresse. 2 deltagre valde kök och en fick

prova på efter att ha valt vårdplacering från början.

1.3 För deltagarna – Resultat och effekter

Genom att träffas i grupp och umgås så intensivt, som det blir under de två veckorna som deltagarna är

på AMA, kan flera positiva effekter ses. Deltagarna utmanas att använda det svenska språket under en

längre tid vilken projektpersonalen kan se ger en ökad språkutveckling. Skillnaden är tydligt märkbar

under den första månaden. Många beskriver att de inte har någon att prata svenska med och att det i

skolan är mycket fokus på grammatik, läsa och skriva. En annan viktig del är den trygghet som skapas

i gruppen där deltagarna får prata mycket svenska men också får utrymme att säga fel som en del i

utvecklingen. I början vill de flesta uttala ord och säga meningarna helt rätt men efter ett tag blir fokus

mer på att bara använda språket utan att reflektera så mycket. Detta gör att de efter ett tag ”knäcker

koden” för hur det svenska språket låter både när andra och när de själva pratar. Många deltagare har

valt att läsa till undersköterska och då haft en stor fördel utifrån deras språknivå och kunskap inom

vården. Även i Payoffs rapport (bilaga 6) beskrivs deltagarnas utveckling i språket och de skriver att

8

de lär sig språket snabbare samt att de lättare kan kommunicera på arbetsplatsen. Projektpersonalen

kan också se hur processen att arbeta i grupp ger en ökad självmedvetenhet, både utifrån att de

diskuterar och reflekterar tillsammans men också då mycket av innehållet handlar om att identifiera

sina styrkor, förstå samhället och arbetsmarknaden bättre och se hur de kan marknadsföra sig själva

framåt. Detta gör att projektpersonalen även kan se en ökad självkänsla och ett ökat självförtroende

som ett resultat av att mycket av innehållets fokus ligger på självkännedom och personlig

marknadsföring. Detta är också något som Payoff belyser i sin rapport (bilaga 6) och skriver att

”deltagarna får en ökad självkänsla, ett bättre självförtroende och hopp om att de ska kunna etablera

sig på arbetsmarknaden”. Projektpersonalen kan se hur tryggheten som skapas i gruppen även gör så

att deltagarna vågar fråga och ifrågasätta projektpersonalen. Vilket i sin tur gör att det blir fler

diskussuioner och möjligheter att utöka sina språkkunskaper. Projektpersonalen märker också hur

deltagarna känner stolthet över att de kommit med i projektet. Ett exempel på hur deltagarna utvecklas

medhjälp av varandra är när en av grupperna valde att inte ta rast då gruppen bett en av deltagarna som

var duktig på grammatik köra ett ”grammatikpass” på rasten. När personalen kom åter från rast bad

gruppen om ytterligare 10 minuter för att hinna avsluta sin ”grammatiklektion” som hade fokus på en

och ett.

Något som varit en tillgång i grupperna är projektpersonalens tidigare utbildningar och erfarenheter

(undersköterska och arbetsterapeut) inom vården. Då fokus varit på att placera deltagarna inom vården

har projektpersonalen kunnat diskutera mer specifika delar inom vårdyrket som hygien, ergonomi,

funktionsnedsättningar, demenssjukdomar etc. Det har även varit en fördel i diskussionerna om hur

vården fungerar och vad deltagarna kan tänka på innan de kommer ut på en arbetsplats inom vården.

Projektpersonalen kan se vissa konsekvenser som blivit när HR-enheten tagit över placeringen av

deltagare. Då projektpersonalen fått praktikplatserna väldigt sent så har deltagarna inte hunnit

förbereda sig lika mycket som tidigare. Det har lett till en ökad stress och oro inför att deltagarna ska

till praktikplatsen då mycket av den praktiska informationen, som projektpersonalen kunnat ge tidgare,

inte kunnat ges. Många har velat åka till praktikplatsen innan för att se hur det ser ut men har nu inte

hunnit det. Många har fått veta sin praktikplats sista dagen på introduktionen. Det har också hänt att

deltagare fått starta sin praktik någon dag senare än planerat. Även under denna period av projektet har

deltagarna fått praktikplacering inom något annat område än äldrevården men det har fungerat bra då

deltagrna varit förberedda och haft mer kunskap/information om funktionsnedsättningar,

demenssjukdomar etc.

De kurser som arbetsplatserna erbjuder deltagarna ökar yrkeskunskapen, möjliggör utförande av fler

arbetsuppgifter, ger en ökad känsla av delaktighet och höjer självkänslan. Arbetsplatsernas

engagemang har stor betydelse för deltagarens motivation och lärande.

Payoff beskriver deltagarna som de stora vinnarna i Etableringsresurs då det ger dem en möljighet att

både bryta/undvika ett utanförskap men också ger dem ökade intäkter (bilaga6).

Hittills har 49 deltagare deltagit i projektet fördelat på 5 grupper.

Av de 5 grupper som startat har 2 grupper avslutats, totalt 18 personer. Av dessa har 83 % gått vidare i

arbete/studier. Utöver avsluten i dessa två grupper har 5 personer avbrutit insatsen i förtid, 2 av dessa

pga. arbete utanför vården(lager, restaurang), 2 upptäckte att vårdyrket inte kändes rätt och 1 var för

språksvag. Aktiva i projektet är fortfarande grupp 3-5, totalt 26 deltagare.

Av de 49 personer som antagits till projektet är 23 män och 26 kvinnor

Deltagarna har kommit från 6 olika länder, Somalia, Eritrea, Syrien, Etiopien, Iran, Tibet

Ålderspridningen har varit mellan 21-52 år

Tid i sverige varierar från 1-3 år

Utbildningsnivå i hemland är från 4 år till universitetsutbildning

(Fördjupad fakta kring deltagarna i respektive grupp finns i bilaga 5).

9

Resultat grupp 1- 2

Jobb Studier Jobb/studier Avslut

program

Egen

begäran

Gravid/f-

ledig

Totalt

Grupp 1 1 1 5 1 1 9

Grupp 2 1 1 6 1 9

Av dessa 18 deltagare avbröt 4 deltagare i förtid. Avslutade deltagare är markerade i rött.

10

Framtidsprognos för grupp 3-5

Arb/stud Har/ska

söka usk/

utb

Startat utb Ej valt Avslut i

förtid

Totalt

Grupp 3 1 6 2 9

Grupp 4 6 4 1 11

Grupp 5 7 2 2 11

(Framtidsprognosen bygger på information som framkommit i uppföljningarna som gjorts med

deltagarna.)

Totalt har 9 av 49 deltagare avbrutit insatsen i förtid, vilket innebär att 40 personer i nuläget beräknas

fullfölja sin tid i projektet. Volymen i projektet var beslutat till 45 deltagare och när avbrotten skett

tidigt har det kunnat fyllas på med deltagare, vilket är förklaringen till att 49 personer fått påbörja

projektet. När avbrotten skett sent (grupp 4-5) har det inte varit möjligt att erbjuda ny deltagare plats

då vi inte haft fler gruppstarter.

Av de 9 som avbrutit i förtid gick:

3 vidare till arbete utanför vården

1 var gravid och är hemma med barn

1 var språksvag och valde att läsa SFI på heltid

2 på egen begäran

1 studier

1 arbetshinder

11

Deltagaren - Reflektioner:

Att deltagarna genomgår en rekryteringsprocess för att delta i projektet ses som stärkande och

motiverande för deltagarna och gör de mer delaktiga i sin process, vilket är en viktig del i

projektet.

Deltagarna visar att det finns ett tydligt mervärde med att arbeta i grupp, både språkmässigt

men också utifrån den sociala situationen och sammanhanget. Därför viktigt att fortsätta jobba

i grupp med målgruppen.

Deltagarnas ökade språkutveckling under den förberedande månader tros bero mycket på att

deltagarna får möjlighet och vågar använda det svenska språket. De befinner sig i ett

sammanhang som är tillåtande och där de är med och sätter ramarna. Även att deltagarna får

praktisera det svenska språket på flera olika sätt tros bidra till deras utveckling. Troligen finns

fler faktorer som påverkar deltagarnas språkutveckling under den första månaden tillsammans

med projektpersonalen. En fundering framåt i projektet är om det finns ett syfte i att tydligare

och mer systematiskt titta på de faktorerna för att lättare kunna mäta och följa upp

språkutvecklingen.

För deltagaren kan det förbättrade språket leda till att lättare bli antagen och klara en

utbildning efter projekttiden.

Den gemenskap och sammanhållning som skapas under den första månaden blir en viktig del i

deltagarnas process utifrån deras språkutveckling, ökade självkänsla och självförtroende samt

känslan av att befinna sig i ett sammanhang

Det finns en risk att deltagarna som placeras på arbetsplatser som inte kan erbjuda en bredare

kunskap inom omvårdnad inte får med sig den kunskap som kan vara meriterande vid en

ansökan om vikariejobb efter projekttiden. Risken finns också att deltagaren blir mer passiv på

arbetsplatsen.

Den ändrade inriktningen av praktikplatser ses som en risk utifrån att deltagarna inte får

samma bild av undersköterskeyrket och arbetet inom vården vilket skulle kunna leda till att

deltagarna inte väljer att utbilda sig eller arbeta inom vården.

Utifrån den första delen i projektet och i koppling till det tidigare projektet kan

projektpersonalen se tre riskfaktorer som skulle kunna göra att deltagarna avbryter sin tid i

projektet:

1. deltagarna är på en högre nivå vad gäller språk och motivation/framtidsplaner och har

flera processer igång samtidigt.

2. projektet erbjuder idag tre månader praktik och tre månader anställning, till skillnad från

tidigare då sex månader arbete erbjöds. Deltagarens ekonomiska situation kan bidra till att

deltagaren tappar fokus från projektet. När denna rapport skrivs har inte denna farhåga

infriats.

3. praktikplatserna upplevs inte som tillräckligt motiverande utifrån att inspirera till arbetet

inom vården samt möjligheten till att söka vikarietjänst efter avslutad tid i projektet. När

denna rapport skrivs har inte denna farhåga infriats. Arbete har utförts med att

komplettera den förberedande månaden med mer kunskap/information om fysiska och

psykiska funktionsnedsättningar i kombination med att säkerställa rätt matchning.

Om en deltagare avslutas i Etableringen och går över till Jobb- och utvecklingsgarantin eller

Ungdomsgarantin sänks ersättningen och deltagaren får en lägre inkomst. Det kan göra att

12

deltagaren antingen i projektet eller efter, i utbildning via Arbetsförmedlingen, behöver

kompletterande försörjningsstöd under den planerade tiden.

Arbetsplatsernas engagemang är viktiga för en snabb utveckling för enskild individ. T.ex. har

några arbetsplatser öppnat upp för att deltagarna ska få lära sig dokumentation och

delegering. Där intresse och förståelse för uppdraget finns sker utveckling i samarbetet.

.

Fler kulturella utmaningar har synliggjort under perioden. Ej utföra hygienvård, ej

servera/tillaga alla typer av maträtter (fläsk)

Att deltagare som inte går vidare till arbete/studier, i vissa fall, saknar en tydlig plan efter

etableringsprojektet. För att säkerställa detta har vi som förslag att Arbetsförmedlingen är

med på uppföljning 3 instället för uppföljning 2. Ytterligare ett förslag är att

projektetpersonalen på Arbetsförmedlingen får tid och planera för en tydligare ”framtid” för

dessa deltagare i samarbete med sina kollegor inom projektstrukturen.

Projektpersonalen ser att kommunikationen mellan HR och arbetsplatserna behöver förbättras

i kombination med kvalitativare överlämningar från AMA arbetsmarknad till arbetsplatsen,

vilket förslagsvis innebär att personalen på AMA arbetsmarknad följer med till arbetsplatsen

första dagen för att säkerställa information, svara på frågor och skapa relationer/samarbeten

med respektive arbetsplats inför uppföljningar och fortsatt samarbete.

1.4 För personalen – Projektets förutsättningar

Samma projektpersonal som i tidigare projektet fortsätter att jobba i projekt Etableringsresurs. Det är

två konsulenter från AMA arbetsmarknad. I nuvarande projekt har personalen gått vidareutbildningar i

lösningsfokus då lösningsfokus är en viktig del i arbetssättet inom projektet och i arbetet med

deltagarna. Delar av projektpersonalen har varit på information/inspiration kring Suggestopedi1 då det

finns tankar kring att jobba med det i de förberedande veckorna, under hösten kommer

projektpersonalen att påbörja en tre stegs utbildning i Suggestopedi. Suggestopedi är ett verktyg- en

inlärningsmetodik –där man använder alla sinnen för att befästa språkinlärning. Utbildningen omfattar

totalt 12 utbildningsdagar under ht 2017 och vt 2018. I tidigare projekt har projektpersonalen även

gått projektledarutbildning och deltagit i flera konferenser och studiebesök med fokus på målgruppen

och arbetssätt kring målgruppen. Projektpersonalen har ingen formell utbildning kopplat till att lära

nyanlända kunskaper inom det svenska språket, men besitter istället kunskap kring människors process

mot arbete och egen försörjning. Modellen som finns för den förberedande månaden är framtagen i det

tidigare projektet.

1.5 För personalen – Genomförande och process

Under perioden har projektet haft fler personalförändringar pga omorganisation, föräldraledighet och

sjukdom vilket inneburit att fokus under perioden har varit fortsatt hög kvalité och utveckling av

insatser kopplade till deltagarnas utveckling/lärprocess, uppföljningar och samarbete med

arbetsgivarna för att deltagarna i projektet på sikt ska få en anställning och bidra till att trygga

kompetensförsörjningen inom Västerås stad, samt samverkan med Arbetsförmedlingen för att

bibehålla och utveckla det positiva samarbetet och säkerställa att samtliga deltagare har en kvalitativ

handlingsplan efter projketet. Även om modellen för den förberedande månaden togs fram i det

tidigare projektet har projektpersonalen ett fortsatt utvecklande arbetssätt där detaljer i upplägget

justeras under tidens gång. Det utifrån inspiration från andra verksamheter och sätt att arbeta, t.ex

1 Suggestopedi, en språkinlärningsmetod där man förstärker språkinlärningen med hjälp av tex sång, dans och rollspel.

13

Suggestopedi, samt gruppernas behov och arbetsgivarnas önskemål. Arbete med deltagarna sker främst

i grupp men vid behov förs individuella samtal. Projektpersonalen har hela tiden en dialog med

varandra och gruppen. Projektpersonalen finns även som stöd för deltagarna under hela deras process i

projektet och kan boka in individuella träffar vid behov för att t.ex. titta på cv och personligt brev, ge

vägledning eller fylla i ansökan för vikarietjänst. Projektpersonalen har två kontaktpersoner på

Arbetsförmedlingen som de samarbetar med. Det görs genom planerade möten och, vid behov, via

telefon eller mail. Kontaktpersonerna är med under rekryteringsfasen även om beslut om vilka

deltagare som kommer med tas av projektpersonalen. Som tidigare beskrivits görs upplägget för varje

grupp tillsammans med gruppen. Projektpersonalen har dock tagit fram en grundstruktur under det

tidigare projektet som bygger på det som deltagarna ofta efterfrågar när de startar i projektet.

Projektpersonalen ansvarar för att den strukturen hålls samtidigt som innehållet anpassas efter

gruppen.

En önskan från projektpersonalen är ett närmare samarbete med SFI-aktörerna för att optimera

processen för deltagarna så mycket som möjligt. I Västerås finns ett stort antal aktörer som ger

undervisning i SFI, vilket försvårar samarbetet. Projektpersonalen informerar de lärare som har någon

elev som deltagare i projektet via ett informationsbrev som deltagarna lämnar till sin lärare. Som

tidigare beskrivits har ansvaret för att ta fram praktikplatser lagts på HR-enheten vilket gjort att

projektpersonalen inte längre har samma påverkan på vilka praktikplatser som ska användas samt inte

kan förbereda deltagarna på samma sätt som tidigare. Det har också gjort att arbetsuppgiften att ta fram

praktikplatser inte längre är aktuell, men i nuläget har det istället genererat mer arbete då

projektpersonalen på kort tid ska samordna kring de praktikplatser de fått från HR.

1.6 För personalen – Resultat och effekter

Projektpersonalens vårdkunskaper har gett bra förberedelse för deltagarna. Det har varit naturligt att

prata och diskutera frågor som har med vården att göra. Projektpersonalen har både kunnat ge bra

information om vårdyrket men också kunnat skapa bra diskussioner kring ämnet.

Då arbetssitutationen stundom varit pressad pga personalförändringar har projektpersonalen upplevt

stress kopplat till att projektet ska uppfylla sina mål.

Projektpersonalen upplever en ökad stress och en känsla av att inte ha helt kontroll efter den förändring

som skedde där HR-enheten tog över ansvaret för att ta fram praktikplatser. Projektpersonalen har inte

kunnat planera som de velat inför att deltagarna går ut i praktik. Då praktikplatserna förmedlats sent

har tiden att ta kontakt med alla chefer för att planera inför praktikstarten och sedan återkoppla till

deltagaren varit väldigt kort. Det har lett till oro hos projektpersonalen då det funnits en risk att inte

hinna få allting klart till praktikstarten. Projektarbetarna har också fått lösa akuta situationer i samband

med detta då vissa chefer inte svarat, varit sjuka eller sagt att de inte kan ta emot någon praktikant trots

att HR-avdelningen anvisat en person dit. Utifrån projektpersonalens erfarenhet och hjälp från det

kontaktnät som byggts upp har det gått att lösa. Förändringen av vilka typer av praktikplatser som

deltagarna erbjuds har till skillnad från förra perioden (då det skapade en viss frustration att

personalen ej kunnat förbereda deltagarna på den nya målgruppen) medfört att de arbetsförberedande

månaden utvecklats och innehåller mer information och dialog kring olika funktionsnedsättningar och

psykiatrisk problematik.

Projektpersonalen upplever att inriktningen kök inte fick den start som är önskvärd. Personalen var

inte förberedd på att ha blandade inriktningarna vård och kök i en och samma grupp, det blev svårt att

ge samma kvalite till de som skulle ut på praktik inom kök. Det kändes obekvämt och svårt att försöka

övertala någon välja inriktningen kök då Arbetsförmedlingens matchning byggde på vårdinriktningen.

14

Då projektpersonalens arbetssätt bygger på att deltagarna ska vara aktiva och delaktiga i diskussioner

ökar även projektpersonalens kunskaper om målgruppen. De får en större förståelse för deltagarnas

situation och vilka svårigheter de möter generellt i samhället men också på sin väg mot egen

försörjning. Det gör att projektpersonalen kan justera detaljer i upplägget utifrån erfarenheter från

tidigare grupper. Kunskapen ökar även vad gäller deltagarnas kulturer vilket leder till större förståelser

för de missförstånd och svårigheter deltagarna kan möta i samhället. Även viss kunskap om vilka

språkliga svårigheter deltagarna möter i sin process att lära sig svenska blir tydliga. Det har gjort att

projektpersonalen kunnat förklara och tydliggöra vissa delar i det svenska språket utifrån vad som

verkar var generella svårigheter beroende på vilket modersmål som pratas.

Personalen - reflektioner:

Det faktum att projektpersonalen inte har någon formell utbildning kopplad till att lära

nyanlända kunskaper i det svenska språket ses inte som någon nackdel i projektet. Att inte

lägga fokus på grammatik utan istället fokusera på användandet av det svenska språket i tal

ses som ett bra komplement till den undervisning som bedrivs på SFI-skolorna.

Att arbeta så intensivt och nära målgruppen ger projektpersonalen mycket kunskap och

erfarenhet som kan användas vidare i projektet, och sannolikt i det fortsatta arbetet med

målgruppen ur ett större perspektiv.

Projektpersonalen ser att deltagarna har lätt att lära och tycker det är roligt att lära utifrån

metoden suggestopedi, vilket resulterat i att personalen nu ska gå utbildning och bli

diplomerade i metoden.

Projektpersonalen har reflekterat över att deltagarna får ta ett för stort ansvar kring att

förmedla information till arbetsplatserna. Överlämningsrutinerna behöver säkerställas.

Konceptet/modellen skulle kunna formaliceras i en ”yrkesoreinteringsutbildning”i samarbete

med HR, arbetsplatserna och eventuellt VUC. Allt synliggöra deltagarnas lärprocess på AMA

och arbetsplatsen skulle ge ett mervärde till deltagrna och arbetsgivarna. Handledarrollen

skulle också få ett större och tydligare vårde. Kan t.ex. OCN vara ett verktyg?

Trots en ökad press på projektpersonalen pga. personalförändringar så har projektet

fortskridit som planerat. Detta tros har varit möjligt tack vare en bra struktur, upparbetade

rutiner och ett bra samarbete med alla kontaktpersoner i projektet.

För att underlätta arbetet både för projektpersonalen och arbetsplatserna ser vi stora

möjligheter i ett utvecklat sammarbete. Vi ser att information och överlämningsrutiner kan

förenklas och förbättras, AMA, HR och arbetsplatserna skulle tillsammans kunna utforma en

”yrkesorienteringskurs” Vad bör alla få med sig kunskapsmässigt från sina 6 månader på

arbetsplatsen och hur kan det dokumenteras för att ha ett mervärde inför en eventuell

anställning eller studier. Genom att synliggöra deltagarnas kunskaper skulle arbetsplatsernas

och handledarens roll och betydelse förstärkas i vårt gemensamma arbete att säkra

kompetensförsörjningen i staden.

Om modellen för projektet ska användas mot flera yrken kan det vara bra att se över hur

säkerställandet av att kunna ge deltagarna information om de aktuella yrkena ska gå till. Detta

utifrån projektpersonalens bakgrund och hur det kunnat nyttjats i att förbereda deltagarna mot

arbete inom vården.

15

1.7 För organisationen – Projektets förutsättningar

Utifrån en otydlig rollfördelning i styrgruppen kopplat till ansvar, befogenheter och ordförandeskap

togs beslut om att bilda en ny styrgrupp. Den nya styrgruppen representeras av verksamhetschef AMA

arbetsmarknad, strateg på sociala nämndernas förvaltning (ordförande), strateg på barn och utbildnings

förvaltningen, enhetschef HR vård och omsorg , förbundssamordnare – Samordningsförbundet

Västerås (adjungerad), sektionschef – Arbetsförmedlingen. Enhetschef AMA arbetsmarknad och

projektpersonal är med på möten som föredragande /projektledare. Huvudsyfte för styrgruppen är att

säkerställa att projektet följer mål och budget, besluta om eventuella korrigeringar samt ge stöd och råd

i projektet. Projektet har idag även en refensgrupp där övriga från gamla styrgruppen ingår, enhetschef

på Jobbcentrum AMA arbetsmarknad som också är projektledare i projektet, teamledare från

Socialkontor ekonomi, enhetschef från Vuxenutbildningscentrum – Västerås stad, integrationsstrateg

– Landstinget, projketpersonal från både AMA och Arbetsförmedlingen.

I projektet är det budgeterat för utvärdering samt följeforskning ur ett socialekonomiskt samhälls- och

individperspektiv. Då stadens upphandling kring utvärdering blev klar först 23 november 2016 kom

samarbetet med payoff som är projektets upphandlade utvärderare igång först på processdagen den 15

december 2016.

Efter etableringstiden ska deltagarna kunna erbjudas att ingå i jobb- och utvecklingsgarantin och

utifrån framtagen etableringsplan kunna erbjudas yrkesutbildning via Arbetsförmedlingen. Under

perioden har Arbetsförmedlingen inte haft någon upphandlad undersköterskeutbildning. Detta medför

att deltagare inte kan gå vidare till denna yrkesutbildning.

Samtliga deltagare i projektet ska rapporteras i SUS (systemet för uppföljning av samverkan inom

rehabiliteringsområdet, då verksamheten ingår i en samverkan.) I samband med

personalförändringarna inom projektet har det varit svårigheter att få behörighet till systemet då det

inte funnits någon som haft behörighet att tilldela detta.

Inom ramen för projektets budget finns inga kostnader för lokalhyra inkluderad. Idag är det AMA

arbetsmarknad som bär projektets hyreskostnad.

1.8 För organisationen – Genomförande och process

I samband med att HR vård och omsorg tog över ansvaret för att ta fram praktikplatser avslutade

representanten i styrgruppen från HR sin tjänst vilket gjorde att länken mellan styrgruppen och HR

försvann. Den nya representanten från HR till styrgruppen är enhetschefen för vård och omsorg vilket

känns positivt då många frågor har direkt koppling till verksamheten inom vård och omsorg.

Under perioden har det gjorts ytterligare en korrigering i styrgruppen som innebär att enhetschefen för

Vuxenutbildningscentrum nu ingår i styrgruppen istället för referensgruppen.

Vuxenutbildningscentrums roll i styrgruppen känns viktig utifrån att projektets alla deltagare under

projekttiden läser SFI eller SAS och därefter ofta fortsätter studera inom Vuxenutbildningens

ansvararsområde. (matte, engelska, yrkesutbildning inom vård etc).

Den första delrapporten från utvärderaren payoff levererades i slutet på mars. Resultatet i rapporten

bygger till stora delar på det tidigare projekt etableringsspåret då första gruppen i nuvarande projekt

avslutades först den 30 april 2017. Personalen har bistått med faktamaterial till rapporten samt att

styrgrupp, referensgrupp, politiker och projektpersonal har intervjuats av payoff. Payoff har varit

inbjuden för att presentera rapporten för både stygrupp och referensgrupp. Rapporten har även

delgivits berörda politiker.

16

Under projekttiden har vissa regler centralt inom Arbetsförmedlingen ändrats eller upptäckts. T.ex. att

det beslut som tas, arbetsträning med handledare (ATH), som är kopplat till den dagliga ersättning som

Västerås stad får av Arbetsförmedlingen inte får överstiga sex månader under deltagarens tid i

etableringen. Då deltagarna har tre månader praktik med det beslutet i projektet får deltagarna inte

sedan tidigare haft mer än tre månader med ATH, för att Västerås stad ska kunna få ersättningen

kopplat till beslutet. Ett annat exempel är om en deltagare har mindre än sju månader kvar av sin

etableringstid när de går in i projektet. Är deltagaren över sjugofem år kan denne få stöd från

Arbetsförmedlingen genom Jobb- och utvecklingsgarantin. Är deltagaren under tjugofem kan denne

istället få stöd genom Ungdomsgarantin. I ungdomsgarantin får däremot inte personen studera med

stöd av Arbetsförmedlingen utan behöver ansöka om CSN.

Under våren 2017 har 3 styrgruppsmöten genomförts, februari, mars och juni.

Till styrgruppsmötet den 24 mars bjöds Urban Norling från Education AB in. Urban har på uppdrag av

samordningsförbunder skrivit en rapport som avser kartläggning av åtgärder och insatser som kan

förstärka möjligheter och förutsättningar för individer med utomeuropeiskt ursprung. Till dragningen

var även referensgruppen, payoff och andra intressenter inbjudna.

1.9 För organisationen – Resultat och effekter

För att så långt det är möjligt säkerställa att deltagare som erbjuds praktik på någon form av

gruppboenden känner sig väl förberedda har vi kompletterat den arbetsförberedande månaden med mer

information och dialog kring funktionsnedsättningar och psykisk problematik. På de tidigare tilldelade

praktikplatserna inom gruppboende upplevde arbetsplatser att det var svårt att hitta passande uppgifter

för målgruppen då kommunikation och samtal är viktiga delar i arbetet. För att minimera risken att

deltagarna inte får med sig den kunskapen och språkutveckling som krävs för att få en timanställning

inom staden är matchningen till dessa platser extra viktiga. Vi ser att utvecklingen av den

arbetsförberedande månaden i kombiantion med deltagare som tidigare jobbat inom vård eller har

erfarenhet inom området gör de möjligt att erbjuda även dessa arbetsplatser.

Utifrån projektets syfte har förutsättningarna försämrats i samband med att projektpersonalen inte

längre ansvarar för att ta fram praktikplatser.

Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad har fungerat mycket bra vilket lett

till att problem och oklarheter som uppstått kunnat lösas under tiden. Enligt Payoffs rapport (bilaga 6)

har ”ett lärande och en verksamhetsutveckling både inom förvaltningarna och i samverkan med

Arbetsförmedlingen” varit en framgångsfaktor. Det skrivs att genom att Västerås stad går in redan i

Etableringen kan positiva effekter ske för staden trots en ökad kostnad på kort sikt. Modellen som

tagits fram och som använts inom projektet har inspirerat arbetet hos Arbetsförmedlingen där ett

liknande projekt startat inom ett annat område. Där ser Payoff att modellen troligt skulle kunna

användas för att hjälpa andra utsatta grupper och man ger exempel som långtidsarbetslösa, personer

med funktionshinder, icke studiemotiverad ungdomar (bilaga 6).

En förutsättning i projektet var att deltagarna skulle få en enklare väg till utbildning via

arbetsförmedlingens yrkesutbildningar och inte behöva konkurera med övriga sökande till

undersköterskeutbildningen via VUC. Denna möjlighet har inte varit tillgänglig under perioden. Att

läsa via Vuxenutbildningen istället för via Arbetsförmedlingen påverkar även deltagarens ekonomiska

situation, istället för aktivitetsersättning måste deltagarna söka studiemedel.

Beslutet om att bilda en ny styrgrupp hoppas medföra en styrgrupp med mer tydliga roller, det ska leda

till att varje person vet vad de ska bidra med samt vad de ska ta med sig tillbaka till sin verksamhet.

Tanken är att all information som berör projektet ska bli känt inom styrgruppen och att alla beslut som

tas ska nå ut till de verksamheter som berörs. Trots den nya styrgruppen är projektets upplevelse att det

är svårt att få till en aktiv styrgrupp, där styrgruppsmöten gällande etableringsresurs är prioriterade.

17

Vid fler tillfällen har representanter i sista stund informerat om att man fått förhinder och frågor

gällande utveckling, framtid och implementering blir svåra att driva, och skjuts fram. Då varje

organisation har en representant blir det väldigt sårbart när alla inte är på plats. Kommunikationen in

och ut från styrgruppen kan också förbättras

2.1 Ekonomi/Budget

Ekonomi 2016:

För perioden juli- december 2016 var projektets budget 780 300:-, projektet rekvirerade 491 536:-

vilket innebär att 288 764:-av budgeten inte nyttjades 2016.

Ekonomi 2017:

För perioden januari – juni är projektets budget 1 588 760:-

Under perioden har projektet rekvirerat 528 773:- och enligt framtagen prognos för perioden juli-

december 2017 kommer projektet att rekvirera ytterligare 939 890:-. Vilket innebär att projektet totalt

beräknas rekvirera 1 468 663: - under 2017, vilket innebär att 120 097:- av budgeten för 2017 inte

kommer att nyttjas.

Ekonomi 2016-2017:

Den totala budgeten under projekttiden är 2 359 060:- enligt framtagen prognos kommer projektet att

nyttja 1 960 199:- av den totala budgeten, vilket innebär att 408 861:- av projektets totala budget ej

kommer att nyttjas.

Det finns dock vissa osäkerhetsfaktorer i ovan som är kopplat till statsbidragens utfall, samt att

utbildning/kompetens för personal under hösten kan överstiga det som budgeterats.

Ekonomi tom dec. 2016

B eslut to talt* T idigare

go dkända

ko st.*

P erio dens

ko stnader

Verif ikat

nummer

A ckumulerat

( ifylls

auto matiskt)

Å terstår

Egen personal 1 588 060 kr 238 309 kr 217 417 kr 455 726 kr 1 132 334 kr

Externa tjänster 140 000 kr 16 909 kr 18 901 kr 35 810 kr 104 190 kr

Lokaler

Övriga kostnader 631 000 kr - kr 631 000 kr

S:a bokförda kostnader 2 359 060 kr 236 318 kr 491 536 kr 1 867 524 kr255 218 kr

B. Rekvisitionen avser (ifylls vid rekvisition av stödmottagere om inte annat anges)

Projektet har rekvirerat 288 764 kr under budget för 2016

Budget och utfall 2016, samt budget 2017

Alternativ 2, Instegsjobb+praktik juli-dec 2016 juli-dec

2016 2017 Lönekostnad förberedande 1 mån 0 0 Lönekostnader deltagare mån 2-4 praktik 0 0 Anställning mån 5-7 -759 000 0 -1 518 000 Summa lönekostnader -759 000 -1 518 000 Statsbidrag Förberedande 1 mån mån 2-4 praktik 135 000 48 000 270 000 mån 5-7 anställning 396 000 792 000

18

Handledararvode 45 000 90 000 Summa statsbidrag 576 000 48 000 1 152 000 Nettokostnader efter statsbidrag -183 000 -366 000 Lönekostnader personal -486 300 -455 000 -999 760 Löneadm,rekvisitioner -25 000 -3 000 -50 000 Hyra datorer -9 000 -8 000 -18 000 Lokalhyra Städning El Värme Böcker tidningar Livsmedel Kontorsmaterial -3 000 -3 000 -6 000 Telefoner -3 000 -2 000 -6 000 Resor 0 Adm.tjänster -9 000 -3 000 -18 000 It/SLA -10 000 -13 000 -20 000 Kurser,utb -2 000 -3 000 -15 000 Utvärdering -50 000 0 -90 000 Summa kostnader -597 300 -490 000 -1 222 760 Totala nettokostnader -780 300 -442 000 -1 588 760

Totalt Rekvirerat

491 536 prognos 2017 - 1 468 663 UTFALL PER JUNI 2017 april-juni

Beslut totalt* Tidigare godkända kost.*

Periodens kostnader

Ackumulerat (ifylls automatiskt)

Återstår

Egen personal 1 588 060 kr 621 331 kr

276 163 kr

897 494 kr 690 566 kr

Externa tjänster 140 000 kr 86 470 kr 17 814 kr 104 284 kr 35 716 kr

Lokaler

Övriga kostnader 631 000 kr 4 787 kr 9 854 kr 14 641 kr 616 359 kr

S:a bokförda kostnader 2 359 060 kr 712 588 kr 303 831 kr

1 016 419 kr 1 342 641 kr

Budget Prognos

Lönekostnader deltagare 2017 2017 Anställningar -1 518 000 -1 423 178 Summa lönekostnader -1 518 000 -1 423 178 Statsbidrag Merkostnadsersättning 270 000 301 605 Instegsjobb 882 000 869 910 Summa stastsbidrag 1 152 000 1 171 515 Nettokostnader efter

statsbidrag -366 000 -251 663 Lönekostnader personal -999 760 -950 000 Löneadm,rekvisitioner -50 000 -50 000

19

Hyra datorer -18 000 -15 000 Lokalhyra Städning El Värme Böcker tidningar Livsmedel Kontorsmaterial -6 000 -6 000 Telefoner -6 000 -6 000 Resor Adm.tjänster -18 000 -15 000 It/SLA -20 000 -20 000 Kurser,utb -15 000 -15 000 Utvärdering -90 000 -90 000 Summa kostnader -1 222 760 -1 217 000 Att rekvirera -1 588 760 -1 468 663

Rekvirerat jan-mars

224 942 Rekvirerat april-juni

303 831

Summa

528 773

Prognos rekvirering juli-dec

939 890

TOTALT

1 468 663

Payoff har i sin rapport (bilaga 6) gjort en prognos för den samhällsekonomiska utvärderingen utifrån

sin modell NyttoSam. Där redovisas de samhällsekonomiska resultaten och effekterna för samhället

som helhet samt staden, landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet

och deltagarna. För att läsa hela prognosen för den samhällsekonomiska utvärderingen hänvisas till

den fulla rapporten. Payoff beskriver vinsterna på flera olika nivåer men är också tydliga med vikten

av fortsatt utvärdering med fler deltagare som underlag.

Organisationen - reflektioner:

Det finns en risk att Staden missar potentiella vikarier och blivande personal inom vården om

inte deltagarna får med sig den erfarenhet och kunskap, som krävs för att få en anställning som

vikarie inom staden.

I första delen av projektet har det blivit tydligt hur viktig styrgruppens roll är i projektet. Det

utifrån att flera olika faktorer påverkat projektet och då belyst hur viktig en tydlighet i

rollfördelning, ansvar, befogenheter och ordförandeskap är för att följa syftet och planeringen

i projektet.

Det finns många projekt och många styrgrupper i staden, många styrgrupper representeras av

samma personer och det blir svårt att få ihop gruppen till möten.

20

Staden har ett kompetensförsörjningsbehov framför allt inom vården, trots detta är det svårt att

hitta former för samverkan och utveckling på förvaltnings, högre chefsnivå. På ”golvet” fixar

vi samarbetena lätt.

Avslut:

Utifrån det underlag som Payoff använt sig av i sin prognos för den samhällsekonomiska

utvärderingen kan de rekommendera att prioriteringar görs för att kunna driva vidare projekt

Etableringsresurs i den ordinarie verksamheten. De påpekar vikten av att titta på en längre period

framåt då det för staden och samhället innebär en kostnad på kort sikt att driva verksamheten.

Lönsamheten är beroende av hållbara resultat och en långsiktig satsning och enligt Payoff skulle ett

fortsatt arbete kunna stärka stadens ambition att arbeta med social hållbarhet. I rapporten finns flera

rekommendationer för fortsatt utveckling av verksamheten inom Etableringsresurs. Flera är kopplade

till implementering men rekommendationer kring att bredda yrkesområdena, närmare samarbete med

regionen och det privata näringslivet, se över yrkesutbildningar som kan kopplas till fler områden är

fler exempel på rekommendationer. Alla rekommendationer går att läsa i Payoffs delrapport.

Datum

Underskrift

…………………………………

Christina Reuterwall

Projektledare

AMA Arbetsmarknad

När det gäller arbete…..

1. Var på skalan befinner du dig idag efter att ha jobbat i 6 månader?

0-------------------------------------------5-------------------------------------------10

2. Vad av det du har gjort de senaste 6 månaderna har fört dig närmare att få ett

arbete?

3. Var på skalan befinner du dig om 6 månader?

0-------------------------------------------5------------------------------------------10

4. Vad behöver hända för att det ska bli möjligt?

Namn: Datum:

0=jag står långt ifrån arbetsmarknaden

10=jag står nära arbetsmarknaden

AMA Arbetsmarknad

När det gäller arbete…..

1. Var på skalan befinner du dig idag?

0-------------------------------------------5-------------------------------------------10

2. Vad av det du gjort hittills har fört dig närmare att få ett arbete?

3. Var på skalan befinner du dig om 6 månader?

0---------------------------------------------5-----------------------------------------10

4. Vad behöver hända för att det ska bli möjligt?

Namn: Datum:

0=jag står långt ifrån arbetsmarknaden

10=jag står nära arbetsmarknaden

Generellt omdöme

Namn: ___________________ Arbetsplats: ___________________

Tidsperiod: ___________________

Generellt omdöme Datum Datum Datum ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____

Motivation: Arbetstempo: Kommunikation:

Mycket bra Mycket bra Mycket bra Bra Bra Bra Ganska bra Ganska bra Ganska bra Mindre bra Mindre bra Mindre bra Uthållighet/tålamod: Ta egna initiativ: Kvalitet/noggrannhet:

Mycket bra Mycket bra Mycket bra Bra Bra Bra Ganska bra Ganska bra Ganska bra Mindre bra Mindre bra Mindre bra Fungera i arbetsgrupp: Passa tider: Närvaro:

Mycket bra Mycket bra Mycket bra Bra Bra Bra Ganska bra Ganska bra Ganska bra Mindre bra Mindre bra Mindre bra

Yrkesomdöme arbetsmoment

Utifrån yrkeskompetens som: ____________________ Utifrån fallenhet som: ___________________ ____________________: ____________________: ____________________:

Mycket bra Mycket bra Mycket bra Bra Bra Bra Ganska bra Ganska bra Ganska bra Mindre bra Mindre bra Mindre bra Sammanfattning: _____________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________________________________

Underskrift handledare: ______________________________ Namnförtydligande: _____________________________ Telefon: _________________________ Underskrift konsulent: _______________________________ Namnförtydligande: _____________________________ Telefon: _________________________

AMA Arbetsmarknad

UTVÄRDERING Etableringsresurs för deltagare efter jobb Datum__________

1. Hur upplevde du dina svenskakunskaper i början av praktiken?

Mycket bra Bra Ganska bra Mindre bra Dåligt

Ev kommentar:

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

2. Hur upplevde du dina svenskakunskaper i slutet av praktiken?


Ev kommentar:

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

3. Hur tycker du att din handledare på arbetsplatsen varit?


Ev kommentar:

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

AMA Arbetsmarknad

4. Är det något som du tycker att vi skulle pratat om eller pratat mer om på den förberedande månaden?( De 2 veckorna du var på AMA)

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

5. Vad tycker du om längden på praktiken, 6 månader?

för lång för kort lagom

Ev kommentar:

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

6. Tycker du att du lärt sig något om vårdyrket under praktiken?

Ja Nej

Om ja, vad?

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

AMA Arbetsmarknad

7. Skulle du rekommendera andra personer att gå Etableringsresurs?

Oavsett om du svarar ja eller nej motivera varför.

Ja Nej

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

8. Övriga kommentarer.

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

Tack för din medverkan!

AMA Arbetsmarknad

UTVÄRDERING Etableringsresurs för handledare Datum__________

1. Hur upplevde du deltagarens svenskakunskaper i början av praktiken?


Ev kommentar:

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

2. Hur upplevde du deltagarens svenskakunskaper i slutet av praktiken?


Ev kommentar:

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

3. Hur tycker du att det har varit att vara handledare till en deltagare från Etableringsspåret?


Ev kommentar:

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

AMA Arbetsmarknad

4. Finns det något som du tycker att deltagaren behöver kunna innan praktiken börjar?

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

5. Vad tycker du om längden på praktiken, 6 månader?

för lång för kort lagom

Ev kommentar:

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

6. Tycker du att deltagaren lärt sig något om vårdyrket under praktiken?

Ja Nej

Om ja, vad?

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

AMA Arbetsmarknad

7. Skulle du rekommendera andra arbetsplatser att ta emot en deltagare från

Etableringsspåret? Oavsett om du svarar ja eller nej motivera varför.

Ja Nej

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

_________________________________________________________________

8. Övriga kommentarer.

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

_________________________________________________________________

_______________________________________________________________

Tack för din medverkan!

Tidsperiod: 2016-10-03–2017-04-30

Vägledning: 2016-10-03–2016-10-28

Praktik: 2016-10-31–2017-01-31

Anställning: 2017-02-01–2017-04-30

Grupp 1, antal 9 (2 *) * Deltagare som avbrutit projektet

Kvinna/man Ålder Land Utbildning i

hemlandet

Tidigare arbeten Utbildningsnivå i

Sverige

Tid i

Sverige

innan

projektet

Tid i ETAB

vid

projektstart

Försörjningsstöd Arbetsplatser

1 Kvinna 52 år Syrien 14 år, lärare Lärare SAS, halva tiden 2 år LSS boende

2 Kvinna 31 år Eritrea 12 år Sekreterare

Servitris

SFI, nivå D 2 år Hemtjänst

3 Kvinna 23 år Syrien 15 år + 1 mån

i universitet

Sjukvårdare SAS 3 år Servicehus

4 Kvinna 48 år Syrien 16-18 år Lärare i arabiska

på universitet

Förskola

SAS+ Ma 2 år Guppboende

5 Kvinna 32 år Eritrea 12 år Sekreterare i 4 år

Äldreboende

SFI, nivå D 2 år Daglig verksamhet

6 Kvinna 28 år Eritrea 8 år Restaurang 3 år

Matbutik 1 år

SFI, nivå D 2,5 år Gruppboende

7 Man 37 år Eritrea 11+2 år i

högskolan

7 år

butiksbiträde

2 år inköp

2 år ekonom

SAS grund 2 år Psykiatriboende

8 Man 25 år Syrien 12 år + 2 år

på lärarutb.

SAS 3 år

9 Man 29 år Eritrea 15 år + 3 på

universitet

USK SAS 2 år Gruppboende

Grupp 1, ut fakta (1 månad efter avslut)

Kvinna/man Kombinerat arb/stud Arbete utan

SUB(heltid/deltid)

Avslut i förtid Studier via AF

eller VUC

Arbetssökande Försörjningsstöd

1 Kvinna Ma+eng &

vikarieförmedlingen inom

barnomsorgen

2 Kvinna Ma+eng & timanställd inom

vården

Sökt till USK

3 Kvinna Ja ev aktuell för

Trainee

4 Kvinna Studerar till USK

5 Kvinna Ma+eng & är timanställd.

Sökt till USK

6 Kvinna Ma+eng & är timanställd.

Sökt till USK

7 Man Heltidsjobb,

coop lager

8 Man Pga egen

begäran

9 Man Ma+eng & är timanställd.

Sökt till USK

Tidsperiod: 2016-11-14–2017-06-12

Vägledning: 2016-11-14–2016-12-11

Praktik: 2016-12-12–2017-03-12

Anställning: 2017-03–13-2017-06-12



hemlandet


Sverige

Tid i

Sverige

innan

projektet

Tid i ETAB

vid

projektstart


1 Kvinna 34 år Eritrea 11 år SFI, nivå D 1,5 år Restaurangbiträde

2 Kvinna 35 år Syrien 11+1 på

universitet

Trafiklärare

Restaurangbiträde

SAS 1 år

3 Kvinna 24 år Etiopien 6 år SFI, nivå C 1,5 år

4 Kvinna 29 år Tibet 4 år Butiksbiträde &

lantbrukare

SAS+ Ma 2,5 år

5 Kvinna 29 år Eritrea 9 år Servitris SFI, nivå C 2,5 år Instegsjobb inom

lokalvård

6 Man 33 år Eritrea 11+ 1 på

universitet

Soldat SAS 2,5 år Praktik

7 Man 27 år Syrien 11+2 på

universitet

VVS SV 1+ Ma Restaurang 50%

8 Man 36 år Eritrea 11 år SFI, nivå C 2 år

9 Man 27 år Eritrea 9 år Lantbrukare/bygg SFI, nivå D 2 år

* Deltagare som avbrutit projektet

Grupp 2, ut fakta (uppföljning 1 månad efter)

Kvinna/man Kombinerat arb/stud Arbete utan

SUB(heltid/deltid)

Avslut i förtid Studier via AF

eller VUC

Försörjningsstöd

1 Kvinna Sökt till USK Tillsvidareanställd,

80%, lokalvårdare,

genom kontakt i

ETAB

2 Kvinna Vikarierar på praktikplatsen. Sökt till USK

& studerar SAS.

3 Kvinna Pga graviditet

4 Kvinna Vikarie. Läser Ma 2 och Eng5

5 Kvinna Jobb. Läser SFI, nivå D

6 Man Vikarie. Läser SAS. Ska söka USK

7 Man Har två jobb. Läser SAS. Ska börja studera

till USK

8 Man Studerar

9 Man Vikarie. Läser SAS grund.

Tidsperiod: 2017-02-06–2017-09-04

Vägledning: 2017-02-06-2017-03-05

Praktik: 2017-03-06-2017-06-04

Anställning: 2017-06-05-2017-09-04



hemlandet


Sverige

Tid i

Sverige

innan

projektet

Tid i ETAB

vid

projektstart


1 Kvinna 38 år Eritrea 9 år Butiksbiträde SFI, nivå D 1 år

2 Kvinna 27 år Eritrea 2,5 år SFI, nivå D 2 år

3 Kvinna 21 år Eritrea 12 år Militär,

butiksbiträde

SFI, nivå C 2 år

4 Kvinna 27 år Eritrea 8 år Lokalvårdare SAS 3 år

5 Man 22 år Somalia 8 år SAS, Eng+Ma+Sv 2 år

6 Man 23 år Syrien 12+gymnasie SFI, nivå C 2 år

7 Man 42 år Syrien 12+gymnasie Byggjobbare, ideellt

arbete, affärsman

SAS, Ma 4 2,5 år

8 Man 25 år Eritrea 12 år Frisör SAS 2 år

9 Man 31 år Eritrea 6 år Butiksbiträde SAS 2,5 år

Tidsperiod: 2017-03-20-2017-10-17

Vägledning: 2017-03-20-2017-04-17

Praktik: 2017-04-19-2017-07-17

Anställning: 2017-07-18-2017-10-17

Grupp 4, infakta, antal 11 (1 *) * Deltagare som avbrutit projektet


hemlandet


Sverige

Tid i

Sverige

innan

projektet

Tid i ETAB

vid

projektstart


1 Kvinna 30 år Eritrea 12+1

byggingenjör

Restaurangbiträde SFI, nivå D 2 år

2 Kvinna 30 år Eritrea 11 år Restaurangbiträde

Frisör

SFI, nivå D 2,5 år

3 Kvinna 25 år Eritrea 11 år Skräddare SAS

4 Kvinna 44 år Syrien 9 år Vårdare

Dagmamma

SFI, nivå C 2 år

5 Kvinna 35 år Iran 5 år Vårdare SFI, nivå C 2 år

6 Kvinna 37 år Eritrea 10 år Lokalvårdare SFI, nivå C 2 år

7 Man 29 år Eritrea 12 + USK 1 år USK SAS+Ma 3 år

8 Man 29 år Eritrea 9 år Byggjobbare,

servitris, säljare

SFI, nivå C 2 år

9 Man 25 år Eritrea 12 år Sjukvårdare,

truckförare

SFI, nivå D 2 år

10 Man 29 år Eritrea 8 år Butiksbiträde SFI, nivå D 2 år

11 Man 29 år Eritrea 9 år SFI, nivå D 1,5 år

Tidsperiod: 2017-04-18-2017-11-15

Vägledning: 2017-04-18-2017-05-14

Praktik: 2017-05-15-2017-08-15

Anställning: 2017-08-16-2017-11-15

Grupp 5, in fakta, antal 11 (2 *) * Deltagare som avbrutit projektet


hemlandet


Sverige

Tid i

Sverige

innan

projektet

Tid i ETAB

vid

projektstart


1 Kvinna 28 år Somalia 5 år Apotekare SAS 2 år

2 Kvinna 34 år Eritrea 4 år Hemmafru SFI, kurs B 2 2 år

3 Kvinna 43 år Eritrea 9 år Butiksbiträde SFI, nivå B 2 år

4 Kvinna 23 år Syrien Gymnasiet+2

år på

universitet

Posthanterare SAS+sv1 +eng

grund

2 år

5 Kvinna 46 år Etiopien 12 år Förskolelärare SFI C 2,5 år

6 Man 25 år Syrien 13 år Snickare SFI, nivå D 1,5 år

7 Man 27 år Syrien 10 år Vårdare, krögare SFI, kurs B 2 1,5 år

8 Man 33 år Eritrea 11 år Svetsare SFI, nivå B 2,5 år

9 Man 27 år Eritrea 10 år Butiksbiträde,

krögare

SFI, nivå C 2 år

10 Man 33 år Eritrea 12 år Sjukgymnast SAS 2 år

11 Man 27 år Eritrea 11 år+

gymnasiet

USK SAS 2 år

Utvärdering av sociala investeringar

payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

telefon 076-13 41 503 | www.payoff.se

Utvärdering Etableringsresurs

Del 1 Västerås Stad

Göteborg, 2017-03-27

2

Innehållsförteckning Sammanfattning.....................................................................................................4Inledning...........................................................................................................................6Bakgrund...........................................................................................................................6Payoffsuppdrag..............................................................................................................6

Uppläggochgenomförande...............................................................................7Payoffsmodeller..........................................................................................................................7

Del1;Införprioriteringsbeslutavseendebudget2018....................................8Del2:Medfokuspåimplementeringiordinarieverksamhetfrån2018...8

Beskrivningavverksamheten........................................................................10GrundläggandemotivförEtableringsresurs.....................................................10Syfte,målochmåluppfyllelse..................................................................................10Effektmål1..................................................................................................................................10Effektmål2..................................................................................................................................10Resultat........................................................................................................................................11Kännedomommålbildochmåluppfyllelse..................................................................11Arbetsmetodik...........................................................................................................................11

Sammanfattningavintervjuer................................................................................12

Analysochslutsatser..........................................................................................13Utgångspunkter...........................................................................................................13TraditionellaarbetssättiförhållandetillEtableringsresurs.......................13Effekterfördeltagarna..............................................................................................14EffekterförVästeråsStad.........................................................................................14EffekterförArbetsförmedlingen...........................................................................14Effekterpåövrigasektorerisamhället...............................................................15Medvetenhetomsamhällsekonomiskaeffekter..............................................15Win-win........................................................................................................................................15

Målochmåluppfyllelse..............................................................................................16Målgruppenkontraarbetsmodellen....................................................................16Kostnadförinsatsen..................................................................................................17Implementering...........................................................................................................18

Samhällsekonomiskprognos..........................................................................19Uppdraget......................................................................................................................19NyttoSam-modellförsamhällsekonomiskautvärderingar........................19Beskrivningavtypfall............................................................................................................19

Syftetfördensamhällsekonomiskaprognosen................................................20Samhällsekonomiskpotential,intäkt,lönsamhetochåterbetalningstid 20Potential.......................................................................................................................................20Intäkter.........................................................................................................................................21Resultat/lönsamhet................................................................................................................21Återbetalningstid.....................................................................................................................21

Samhällsekonomiskanalys......................................................................................21Intäkterförsamhället............................................................................................................21Intäkterförkommunen/staden........................................................................................22Intäkterförregionen..............................................................................................................22IntäkterförArbetsförmedlingen.......................................................................................22IntäkterförFörsäkringskassan.........................................................................................22

3

Intäkterförindividerna........................................................................................................23Lönsamhetförsamhället......................................................................................................24LönsamhetförVästeråsstad..............................................................................................24LönsamhetförArbetsförmedlingen................................................................................25

Vadkostardetattintegöranågrainsatser?......................................................26Rekommendationer............................................................................................27

4

Sammanfattning Projekt Etableringsresurs är en fortsättning på det tidigare projektet Etableringsspå-ret. Syftet är att stödja individer inom etableringen att snabbare lära sig svenska språ-ket och snabbare komma i egen försörjning genom arbete.

Payoffs uppdrag består i att stödja och utvärdera projekt Etableringsresurs. Uppdraget är uppdelat i två delar; Del 1 avser att ta fram underlag inför beslut om prioritering i budget för att Etableringsresurs ska kunna implementeras i den ordinarie verksam-heten från 2018-01-01. Del 2 i uppdraget avser att ta fram underlag kring lärande, styrning, resultat och effekter av att arbeta med den givna målgruppen och enligt de metoder som Etableringsresurs använder sig av. Payoff ska även lämna tydliga och väl underbyggda rekommendationer för att verksamheten ska kunna fortsätta att utveck-las.

Payoff kan konstatera att det är mycket positivt för individen, kommunen och sam-hället att Västerås stad tar ansvar och sätter in insatser för målgruppen redan under etableringen, då ansvaret egentligen ligger på Arbetsförmedlingen och staten. Om Etableringsresurs fortsätter att skapa resultat i samma omfattning som skapades i Etableringsspåret kommer det möjliggöra att betydande samhällsekonomiska värden skapas genom att en stor andel av deltagarna kommer i arbete. Det finns dessutom potential att dessa värden ökar ytterligare när individer övergår från studier till arbete och om individer fortsätter att utvecklas så att de kan öka sin tjänstgöringsgrad och arbeta med mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Genom att praktik, studier och arbete inom ramen för insatsen inriktar sig mot sek-torer där det finns ett arbetskraftsbehov är det Payoffs bedömning att sannolikheten är relativt hög att lösningarna för individerna kan bli hållbara. Det betyder att de sam-hällsekonomiska intäkterna kommer att fortsätta att genereras årligen och att lön-samheten kommer att bli betydande. Bedömningen, utifrån de resultat som har skap-ats inom ramen för Etableringsspåret, är att de resurser som satsas betalar tillbaka sig till samhället på 8 månader.

Utifrån den kunskap som Payoff har fått under genomförandet av Del 1 av uppdraget och med hjälp av vår långvariga erfarenhet från liknande insatser och verksamheter lämnar vi nedan ett antal rekommendationer. Vår förhoppning är att dessa rekom-mendationer ska kunna ligga till grund för diskussioner och beslut på både strategisk och operativ nivå för att bidra till ytterligare utveckling av verksamheten inom Etable-ringsresurs.

Payoff rekommenderar att Västerås stad, Arbetsförmedlingen och berörda parter ge-nomför följande:

• Utifrån vad som framkommit i denna första del av utvärderingen uppstår san-nolikt sådana mervärden (ekonomiska och mänskliga) att Payoff rekommen-derar att Västerås stad, i samarbete med Arbetsförmedlingen, gör priorite-ringar i budget för 2018, så att verksamheten i Etableringsresurs kan drivas vidare inom ramen för den ordinarie verksamheten. Vår rekommendation bygger på den mycket positiva uppfattningen om Etableringsresurs som finns hos berörda parter och deras personal samt att det finns en stor samhällseko-

5

nomisk potential i att stödja nyanlända till egenförsörjning genom arbete. Men det är viktigt att berörda förvaltningar tar fram underlag för framtida or-ganisation och budgeterar för kostnaderna för verksamheten, så att nämnder-na tydligt kan se omfattningen av verksamheten. Eftersom lönsamheten för Västerås stad och samhället är beroende av hållbara resultat och en långsiktig satsning anser vi att det är viktigt att någon typ av avsiktsförklaring görs om att satsningen ska ske på längre tid än bara under budgetåret 2018. Detta skulle även stärka stadens ambition att arbeta med social hållbarhet och lång-siktiga lösningar där individerna varaktigt klarar av att försörja sig själva ge-nom arbete.

• För att få en tydligare styrning i verksamheten rekommenderar utvärderarna dels att effektmålen preciseras/kvantifieras, dels att en mer strukturerad mo-dell för uppföljning av verksamheten och budget skapas, så att både den ope-rativa personalen och de strategiska beslutsfattarna, inkl. politiker i berörda nämnder, får en tydligare bild av vilka resultat som faktisk skapas hos delta-garna på kort sikt och möjliga effekter på längre sikt.

• Utvärderarna rekommenderar att arbetet med implementering av Etable-ringsresurs omgående förs upp på agendan för styrgruppen. Vilka arbetsfor-mer, metoder och samverkan har prövats i projektet och skall föras in i ordi-narie verksamheter? Implementeringsarbetet behöver planeras, resurser be-höver allokeras och mandat bör tydligt delegeras till den/de som ska ansvarar för implementeringsarbetet.

• För att kunna skala upp verksamheten rekommenderar utvärderarna att en aktiv planering påbörjas för att skapa ett närmare samarbete med regionen inom ramen för Etableringsresurs. Ett närmare samarbete med regionen kan öka antalet deltagare som kommer i arbete, säkerställa regionens behov av personal samt skapa ökad samhällsekonomisk, kommunalekonomisk och reg-ionekonomisk nytta.

• Kompletterande yrkesutbildningar är många gånger en förutsättning för att deltagarna i Etableringsresurs ska kunna få fast anställning och därigenom hitta en hållbar lösning där de kan försörja sig själva genom arbete. Utvärde-rarna rekommenderar att möjligheterna att koppla på fler relevanta yrkesut-bildningar utreds om verksamheten inom Etableringsresurs breddas till fler områden än enbart vårdyrket. Lokalvård och kök har funnits med i planering-en redan från början. Barnomsorg och skola bör kunna vara andra områden där verksamheten kan utvecklas och breddas.

• För att bredda utbudet av arbetsplatser vore det intressant om projektet söker ett samarbete med privata näringslivet, fler offentliga arbetsgivare och civil-samhället. Ett breddat utbud av arbetsplatser gör att fler nyanlända kan få möjligheter att praktisera inom sitt eget intresse- och kompetensområde, vil-ket bör öka chanserna till egenförsörjning. Detta gagnar även andra målgrup-per som skulle kunna få stöd av den metodik som Etableringsresurs använder sig av.

6

Inledning

Bakgrund Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden är en viktig del av integrationen. Se-dan 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för etableringen av nyanlända med uppe-hållstillstånd. Västerås Stad har genom Individ- och familjenämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvar för försörjningsstöd i väntan på etableringser-sättning, mottagande och boende efter anläggningsboendet, samhällsorientering och svenskundervisning.

Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden har visat sig vara en svår och ofta långdragen process. Västerås Stad har ett etablerat samarbete med Arbetsförmedling-en som syftar till att göra etableringsprocessen bättre och snabbare för de nyanlända, samtidigt som den ska vara kommunalekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsam.

Under perioden juli 2014 till juni 2016 samverkade Västerås Stad och Arbetsför-medlingen inom det sk Etableringsspåret i syfte att skapa en effektivare integration i samhället för målgruppen. Utvärderingen visade att arbetssättet inom Etableringsspå-ret var framgångsrikt. Deltagarna i projektet uppvisade en snabbare språkutveckling, ökad motivation och fler fick möjligheter till arbete eller studier, dock var volymen deltagare liten. Verksamheten har haft bra utfall och effekt för de människor från eta-bleringen som deltagit, men volymerna har varit för små och tiden för kort, för att kunna säkerställa resultatet.

De goda erfarenheterna från Etableringsspåret har motiverat en fortsättning inom ramen för projekt Etableringsresurs, vilket finansieras med hjälp av Samordningsför-bundet Västerås. Syftet med projektet är likartat, men i tillägg ska Etableringsresurs ge underlag i budgetprocessen för att infoga arbetssättet i den ordinarie förvaltningsverk-samheten.

Payoffs uppdrag Payoff har fått i uppdrag att stödja och utvärdera projekt Etableringsresurs under den kvarvarande projekttiden. Förutsatt att projektet uppvisar goda resultat planeras för att projektet ska implementeras i stadens ordinarie verksamheten från 2018-01-01.

Utvärderingen ska ge uppdragsgivaren underlag för att, i Del 1, kunna fatta beslut om budgetprioritering inför 2018 och, i Del 2, få en tydlig bild av vilka resultat och effekter som har skapats under projekttiden. Uppdragsgivaren ska få tydliga och användbara rekommendationer i det fortsatta genomförandet av projektet, implementerings- och utvecklingsarbetet.

7

Upplägg och genomförande Nedan beskrivs vilka modeller som Payoff använder sig av i detta uppdrag. Vi redovi-sar också på vilket sätt Payoff har planerat och genomfört uppdraget som redovisas i denna rapport, inkl. en grov planering hur utvärderingen skall genomföras för hela uppdraget.

Payoffs modeller Payoff arbetar i alla sina uppdrag med fokus på att stödja våra uppdragsgivare att skapa individ-, organisations- och samhällsnytta samt hållbara resultat. För att åstad-komma detta arbetar vi enligt två strategiska modeller; VerkSam och NyttoSam. Verk-sam är vår modell för verksamhetsutveckling och NyttoSam är vår modell för sam-hällsekonomisk utvärdering av satsningar inom välfärden.

VerkSam är en strukturerad och väl beprövad modell för verksamhetsutveckling och utvärdering, med fokus på långsiktiga effekter. Genom att sammanställa relevant bak-grundsinformation och analysera den kan ett syfte för verksamheten arbetas fram. Syftet svarar på Vad verksamheten ska göra, för Vem verksamheten ska finnas och Varför det är viktigt att satsa på verksamheten? Därefter kan mål beslutas för att visa på vad verksamheten ska uppnå. Därpå planeras vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen. Sedan beslutas hur organisationen ska se ut och vilka kompeten-ser som behövs. Avslutningsvis byggs en struktur för ledning, styrning och uppföljning upp, så att verksamheten får relevant information om måluppfyllelse och tidigt får signaler om behov att fatta strategiska beslut om förändring.

NyttoSam är Payoffs modell för samhällsekonomiska utvärderingar. Den bygger på grundläggande nationalekonomisk teori, Sveriges skattesystem, socialförsäkringssy-stemet, lagar och regler för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och standardkostnader för ett stort antal insatser inom myndigheter och organisationer. Genom att beräkna värdet av det produktionsvärde som en individ som arbetar bidrar med och kostnaden för resursförbrukningen, exempelvis insatser inom kommunen, insatser inom vården,

Informationochanalys

Syfte

Mål

Aktiviteter

Organisation,resurserochkompetens

Ledning,styrningochuppföljning

Långsiktigaeffekter

8

polisinsatser m.m. NyttoSam kan beräkna samhällsekonomisk potential, intäkt, lön-samhet och återbetalningstid. Beräkningarna kan göras i form av totalstudier, urvals-studier eller urvalsstudier. Det kan ske både som förkalkyler, delkalkyler, kalkyler efter avslutad insats och framtidsprognoser. Samtliga beräknade resultat kan redovisas på total samhällsnivå och nedbrutet för stad/kommun, region/landsting, Försäkringskas-san, Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet, försäkringsgivarna och för indi-vid/målgrupp.

Del 1; Inför prioriteringsbeslut avseende budget 2018 Enligt implementeringsplanen för projekt Etableringsresurs ska ansvariga nämnder under april 2017 besluta om avsikt att implementera Etableringsresurs i budget för 2018. Del 1 i vårt uppdrag fokuserar därför på att bidra med kunskap och underlag inför beslut om budgetprioriteringar. I Del 1 genomför vi nedanstående:

• Vi analyserar och utvärderar resultat, effekter och ekonomi i förhållande till beslutade mål och tilldelade resurser.

• Vi utvärderar organisation, arbetssätt och samverkan.

• Vi gör en samhällsekonomisk prognos av de värden som projekt Etablerings-resurs kan bidra till att skapa. Beräkningarna görs utifrån resultat som skapats i projekt Etableringsspåret, kompletterat med kunskap om målgruppen från projektets medarbetare.

Under arbetet med Del 1 genomför vi intervjuer med strategiska personer inom Väs-terås stad, Västerås samordningsförbund och Arbetsförmedlingen. Vi genomför därtill grundläggande dokumentstudier av styrande dokument, budgetdokument, protokoll m.m.

Del 2: Med fokus på implementering i ordinarie verksamhet från 2018 Enligt implementeringsplanen för projekt Etableringsresurs och förutsatt att verksamheten prioriteras i budget för 2018 ska projektet implementeras i ordinarie verksamhet från 2018-01-01. Del 2 av vårt uppdrag fokuserar därför på att utvärdera och stödja verksamheten, så att en lyckad och effektiv implementering kan ske. I Del 2 genomför vi nedanstående.

• Löpande uppföljning och utvärdering av resultaten under 2017 i förhållande till beslutade mål och tilldelade resurser.

• Processutvärdering i syfte att identifiera hur valda arbetssätt och värdeskap-ande processer genererar måluppfyllelse.

• Samhällsekonomisk utvärdering av de värden som projekt Etableringsresurs faktiskt skapar. Beräkningarna görs utifrån ett urval av de deltagare som del-tar i projektet under 2017.

• Processtöd till projektledare och styrgrupp.

9

Under arbetet med Del 2 av uppdraget kommer vi att genomföra kompletterande in-tervjuer med relevanta personer. Urval beslutas i samråd med uppdragsgivaren. Vi genomför fokusgrupper med deltagare i projektet för att få en bild hur deltagarna upp-fattar det stöd som de får.

Workshop genomförs för att arbeta förberedande och förankrande inför implemente-ring i den ordinarie verksamheten. Vi genomför dokumentstudier av protokoll och underlag som är relaterade till projektet och implementeringsprocessen, och deltar i styrgruppsmöten och andra relevanta möten. Vi kommer också att ha en löpande dia-log och med projektledning och styrgrupp för att stödja dessa. Vidare ska vi i Del 2 identifiera parter som projektverksamheten samverkar med. Dessa kan vara inom och utanför stadens organisation.

Del 2 av uppdraget kommer att avslutas med en slutrapport som omfattar hela uppdraget. Slutrapporten kommer att innefatta en beskrivning av uppdraget, redovisning av resultat, analys och slutsatser samt rekommendationer inför en fortsatt utveckling av den verksamhet som idag bedrivs inom projekt Etableringsresurs. Slutrapporten kommer att presenteras i slutet av projekttiden.

10

Beskrivning av verksamheten

Grundläggande motiv för Etableringsresurs Payoff konstaterar inledningsvis att det arbetssätt som används i Etableringsresurs redan har prövats med framgång i Etableringsspåret. Liknande modeller har dessutom använts tidigare exempelvis i arbete med ungdomar. Samverkan mellan Västerås stads förvaltningar och Arbetsförmedlingen är etablerad sedan tidigare och väl fungerande.

Syfte, mål och måluppfyllelse I den tjänsteskrivelse som ligger till grund för projekt Etableringsresurs redovisas tydligt ett syfte och ett antal mål för Etableringsresurs. Syftet beskriver att arbeta i enlighet med projektets arbetsmodell och med en effektivare samverkan mellan myn-digheter ska deltagarna snabbare integreras i samhället. Det ska ske genom ökade språkkunskaper samt ökade kunskaper om och erfarenhet från yrkeslivet.

Målen beskriver både två effektmål och tillhörande indikatorer.

Effektmål 1

Fler nyanlända ska efter etableringen (utvärderarens anm: Jämfört med ordinarie arbetssätt) gå ut direkt i egen försörjning genom arbete eller studier.

Indikatorer:

• Alla deltagare ska efter etableringstiden ha en fortsatt tydlig handlingsplan hos Arbetsförmedlingen och erbjudas insatser utifrån jobb- och utvecklingsga-rantin.

• 80% av de som avslutats i projektet har gått vidare till arbete eller studier med egenförsörjning under eller direkt efter etableringsperiodens avslut.

Effektmål 2

Fler nyanlända ska efter etableringen vara bättre rustade för att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Indikatorer:

• Alla deltagare har mer erfarenhet och kunskap inom ett specifikt yrke.

• Alla deltagare har mer förståelse för hur de själva kan påverka sin situation när det gäller arbete.

• Alla deltagare upplever att de har större förståelse för det svenska samhället kopplat till arbetsmarknaden.

• Ökad kunskap och förståelse för målgruppen inom arbetsmarknaden.

11

Resultat

Under den tidsperiod som denna del av utvärderingen avser har inga deltagare i Eta-bleringsresurs slutfört insatsen, utan det kommer att ske längre fram under året. All resultatredovisning bygger därför på de resultat som skapats inom ramen för Etable-ringsspåret.

För de deltagare som genomgått projekt Etableringsspåret har följande resultat identi-fierats:

• Totalt antal deltagare 31 st

o Antal i arbete utan subvention (heltid och deltid) 10 st o Antal i kombination av arbete och studier 10 st

o Antal i studier 6 st

o Antal i behov av fortsatt bidrag och stöd 5 st

• Andel deltagare som kommit arbete och/eller studier ca 80%

Kännedom om målbild och måluppfyllelse

Inom ramen för arbetet med denna delrapport har en bred grupp personer intervjuats, vilka samtliga har en koppling till. Personer med både operativ och strategisk koppling till projektet har intervjuats, såväl personer både inom Västerås stad, Västerås sam-ordningsförbund och Arbetsförmedlingen.

Bland de intervjuade personerna är det få som känner till målbildens formuleringar eller i vilken omfattning måluppfyllelsen når upp till beslutade mål. Men det finns bred och samstämmig kunskap om projektets uppdrag på en övergripande nivå och stor majoritet av de intervjuade uppger att de anser att projektet gör ett bra jobb och att resultaten i Etableringsspåret har varit mycket bra.

Arbetsmetodik

Arbetsmetodiken i Etableringsspåret och Etableringsresurs bygger på samma grund-tanke. Genom ett närmare samarbete mellan Västerås stad och Arbetsförmedlingen får deltagarna stöd i sin språkutveckling, kunskap om det svenska samhället och arbets-marknaden samt möjlighet till praktik och arbete på en arbetsplats inom kommunen. Arbetsplatserna väljs utifrån de sektorer där kommunen har ett nutida och framtida arbetskraftsbehov.

Samverkan sker på ett nära sätt mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Motsva-rande samverkan sker även i vissa delar av de två huvudmännens ordinarie verksam-heter.

12

Sammanfattning av intervjuer Nedan har vi sammanfattat vad som framkommit i intervjuerna i Del 1 av vårt uppdrag om de grundläggande motiven för att bedriva projekt Etableringsresurs. Intervjuper-sonerna ingår exempelvis i styrgruppen, har varit med i utformandet av ansökan, arbe-tar i projekt Etableringsresurs eller är på annat sätt involverade i projektet. Intervju-erna ger en övergripande kunskap om projektets förutsättningar och förväntade effek-ter. Flera av intervjupersonerna har erfarenheter från föregångaren Etableringsspåret.

De intervjuade personerna anser att:

• Det är angeläget att utveckla arbetssätten för integrationen av nyanlända. En utdragen integrationsprocess drabbar både den enskilde och samhället. Det finns därför goda skäl att samverka och att bryta ny mark för att göra integrat-ionen effektivare.

• Etableringsresurs kan i förlängningen bidra till kompetensförsörjningen i verksamheter där Staden har rekryteringsproblem.

• De ökade kostnaderna i budget som Etableringsresurs kan föra med sig på kort sikt kan med stor sannolikhet kompenseras av lägre kostnader för för-sörjningsstöd på längre sikt samt ökade skatteintäkter när deltagare kommer i arbete.

• Etableringsresurs borde kunna användas även i regionen och i det privata nä-ringslivet för att öka utbudet av praktikplatser och därmed i förlängningen förbättra möjligheterna för de nyanlända att få arbete på den ordinarie ar-betsmarknaden. Etableringsresurs skulle kunna bidra till kompetensförsörj-ningen inom dessa sektorer. Samverkan och samordning med regionen behö-ver utvecklas. Regionen är inte tillräckligt involverade i samordningsförbun-dets och Arbetsförmedlingens verksamheter.

• Det arbetssätt som tillämpas inom Etableringsresurs behöver inte vara knutet till någon särskild målgrupp, utan det kan efter anpassning användas på olika grupper; exempelvis långtidsarbetslösa och andra grupper som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Även personer som varit länge i landet, men som inte etablerat sig på arbetsmarknaden, skulle kunna vara en målgrupp.

13

Analys och slutsatser

Utgångspunkter Analys och slutsatser i Del 1 i Payoffs uppdrag bygger på dokumentstudier, intervjuer med personer som på olika sätt är involverade i Etableringsresurs, deltagande på pro-cessdag och på samtal med ansvariga i samband med utvärderingens uppstart.

Utvärderingen i del 1 ska bidra till att ge underlag för en prioritering av resurser till Etableringsresurs verksamhet i Västerås stads budget för 2018. Utvärderingen bygger på erfarenheter från den första projektperioden (from juni 2016 tom februari 2017) och på erfarenheter från föregångaren Etableringsspåret.

Traditionella arbetssätt i förhållande till Etableringsresurs Enligt vad som framkommit i intervjuerna är ett vanligt utfall när kommuner och Ar-betsförmedling arbetar var för sig är att omkring 30 procent av de nyanlända går ut i egen försörjning efter etableringsperioden. Övriga går till jobb- och utvecklingsgaran-tin. På sikt innebär detta en risk att individerna har behov av försörjningsstöd och får en betydligt längre väg till egenförsörjning.

I Etableringsresurs är det utvärderarnas bedömning att samverkan och arbetsmetoder frångår standardlösningar och att nya vägar prövas för att stödja målgruppen. De kommunala förvaltningarna och Arbetsförmedlingen får möjlighet att arbeta på ett sätt som de inte klarar av och/eller orkar med i den ordinarie verksamheten. Det skap-as helt enkelt en arena där resurser allokeras och där samverkan sker på ett konstruk-tivt sätt, vilket skapar drivkrafter att tänja på och maximalt utnyttja regelverken i syfte att åstadkomma konkreta resultat för deltagarna.

Det är utvärderarnas bedömning att Etableringsresurs står för samverkan över myn-dighets- och organisationsgränser på ett sätt som de ordinarie strukturerna inte klarar av och har resurser för, vilket understöds av de intervjuer som är gjorda. När förvalt-ningar och andra aktörer arbetar var för sig blir processen inte lika effektiv för individ, organisation och samhälle som den blir i Etableringsresurs. Intervjupersonerna lyfter fram att den nära och transparenta samverkan mellan staden och Arbetsförmedlingen öppnar upp för kreativa lösningar, vilket i sin tur leder till vilja och möjligheter att överbrygga hinder. I ett nästa steg skulle även regionen och näringslivet kunna invol-veras i arbetssättet, vilket ytterligare ökar möjligheterna till integration och kompe-tensförsörjning samt en ökad samhällsnytta.

Payoffs bedömning är att Etableringsresurs kan vara ett komplement och en utveckl-ing av den traditionella SFI-utbildningen. Språkinlärningen blir effektivare både ge-nom att deltagarna känner sig mer motiverade samt genom att de ”tvingas” utveckla språket på arbetsplatser och i förhållande till sina arbetskamrater samt de bru-kare/individer som de ska hjälpa och stödja på sina praktik- och arbetsplatser.

14

Effekter för deltagarna I intervjuerna framhålls att Etableringsspåret och Etableringsresurs leder till att delta-garna lär sig språket snabbare genom kombinationen praktik/anställning och språk-träning vid arbetsplatserna. Deltagarna får en ökad kunskap om arbetslivet och hur det är att vara på en arbetsplats. Språkutvecklingen gör att det kan samspela på ar-betsplatsen.

Deltagarna känner att de kommer in i samhälle och arbetslivet. Etableringsresurs in-nebär en skillnad på riktigt för dem jämfört med situationen före insatsen. De får en ökad självkänsla, ett bättre självförtroende och hopp om att de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Reaktionerna på arbetsplatserna är också positiva. Deltagarna behövs på arbetsplatserna och de är välkomna tillbaka efter praktiken. Deltagarna har en stark vilja att bli självförsörjande och inte vara beroende av försörjningsstöd eller annan offentlig försörjning.

Effekter för Västerås Stad Effekterna för den kommunala verksamheten kan delas upp på olika områden. Etable-ringsspåret och Etableringsresurs innebär ett lärande och en verksamhetsutveckling både inom förvaltningarna och i samverkan med Arbetsförmedlingen. Intervjuade framhåller att detta är en framgångsfaktor. Men att engagera sig i insatser inom eta-bleringsperioden generar ökade kostnader för kommunen på kort sikt, jämfört med att överlåta arbetet till Arbetsförmedlingen.

Genom att Västerås stad ”investerar” resurser redan under etableringen kan de till-sammans med Arbetsförmedlingen skapa positiva effekter för staden. Om individerna ökar möjligheterna till egenförsörjning kan det leda till att behovet av både utredning och utbetalning av försörjningsstöd på sikt minskar. Om denna effekt uppkommer finns en direkt koppling mellan ökade resursinsatser i budget för att implementera Etableringsresurs och sänkta kostnader för försörjningsstöd. Kommer fler i arbete kommer det att leda till ökade skatteintäkter. Dessutom kan Etableringsresurs bidra till att fylla arbetskraftsbehovet inom exempelvis vård och omsorg.

Effekter för Arbetsförmedlingen I intervjuer med anställda inom Arbetsförmedlingen framhåller intervjupersonerna att de ser mycket positivt på den samverkan som sker inom Etableringsresurs och på de resultat som skapas hos deltagarna. Arbetsförmedlingen ser stora fördelar med denna sorts satsningar genom att de är effektiva i förhållande till deltagarna och genom att de kan sänka de långsiktiga samhällskostnaderna. Arbetsförmedlingen bedömer att Eta-bleringsresurs genom denna arbetsmodell ökar möjligheterna för nyanlända att uppnå egenförsörjning genom arbete.

För Arbetsförmedlingen innebär samarbetet med Västerås stad under etableringspe-rioden att de dels får hjälp att genomföra insatser inom ramen för etableringen, dels innebär det möjligheter att fler kommer i arbete.

15

Effekter på övriga sektorer i samhället Etableringsresurs är en samverkan mellan Västerås stad och Arbetsförmedlingen. Men insatsen har påverkan även på andra sektorer i samhället. Det är utvärderarnas be-dömning att den påverkan skulle kunna öka ytterligare om fler aktörer ingick i ar-betsmodellen i Etableringsresurs.

Exempelvis framkommer att regionen inte är involverade och engagerade i den om-fattning som representanter för både staden och Arbetsförmedlingen anser att de borde vara. Vården är troligtvis redan idag en vinnare genom att deltagarnas livssitu-ation och hälsa påverkas positivt och därigenom förbrukar de mindre vårdresurser på sikt. Dessutom bör vården även kunna vara en vinnare genom att framtida arbets-kraftsbehov kan säkras genom att fler blir intresserade och även kvalificerade för att jobba inom vården.

Medvetenhet om samhällsekonomiska effekter Vid analys av den information som utvärderarna har tagit del av kan vi konstatera att det finns en tydlig medvetenhet hos huvudmännen och berörd personal om de ekono-miska konsekvenser som uppstår som ett resultat av integrationsprocessen. Medve-tenheten innefattar en förståelse för att de ekonomiska effekterna inte bara påverkar den egna verksamheten, exempelvis omfattningen på kostnader för försörjningsstödet. Det finns en allmän och omfattande insikt om att hela samhället påverkas och hur viktigt det är att skapa förutsättningar för att nyanlända, men också andra grupper i utanförskap, får stöd så att de i förlängningen klarar av att försörja sig själva genom arbete.

Denna medvetenhet är speciellt viktig eftersom det i grunden är statens och Arbets-förmedlingens uppdrag att ansvara för etableringsperioden. Men med den allmänna förståelsen för samhällsekonomiska effekter och med ett långsiktigt perspektiv finns en insikt och vilja från Västerås stad att redan under etableringsperioden samverka med Arbetsförmedlingen, för att skapa goda förutsättningar för att individerna ska klara av att försörja sig på egen hand på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Win-win

Förutom att det skapas värden på samhällsnivå kan arbetet i Etableringsresurs skapa tydliga mervärden för både Västerås stad och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedling-en får genom Etableringsresurs tillgång till dels samverkan och resurser med staden för att lösa den egna verksamhetens uppdrag, dels tillgång till praktikplatser och på sikt riktiga jobb inom stadens verksamhet eftersom Etableringsresurs utbildar perso-ner mot jobb där det finns ett stort arbetskraftsbehov.

För Västerås stads räkning kan Etableringsresurs på kort sikt minska kostnaderna för försörjningsstöd genom att deltagarna kommer i åtnjutande av stöd från Arbetsför-medlingen när de är i praktik och arbete eller studiebidrag när de studerar. På längre sikt kan Etableringsresurs dessutom säkerställa bemanning inom den egna verksam-heten, att skatteunderlaget ökar och att socioekonomiska skillnader inom staden kan minska, vilket ligger i linje med stadens långsiktiga strategi och satsning på social hållbarhet.

16

Den enskilt största vinnaren är enligt vår uppfattning individen/deltagaren som får hjälp till självhjälp att bryta sitt utanförskap och bidragsberoende. På så sätt ökar indi-videns och familjens egenmakt, den ekonomiska situationen förbättras, livskvaliteten ökar och föräldrar kan på ett positivt sätt skapa förebilder för sina barn att det lönar sig att utbilda sig och anstränga sig för att själva kunna styra sina liv. Sett ur ett mer långsiktigt perspektiv är det mycket viktigt att barnen får dessa förebilder för att kunna integreras i det svenska samhället. Vi har i andra projekt sett att familjer där den grundläggande orsaken till att de har hamnat i långvarigt bidragsberoende har varit bristande integration och utanförskap.

Mål och måluppfyllelse I ansökan om finansiering av projekt Etableringsresurs finns operativa effektmål be-skrivna. Vi konstaterar i denna utvärdering att det finns en allmän kunskap bland berörda personer om vad projektet ska åstadkomma, men intervjuerna visar tydligt att målen inte är kända och inarbetade hos alla berörda parter.

När det gäller måluppfyllelse finns ett mål om att 80% av deltagarna ska gå till arbete och/eller studier. När vi granskar utfallet i projekt Etableringsspåret kan vi konstatera att projektet klarar detta mål och att cirka 80 % av deltagarna har gått till arbete och/eller studier. Vidare kan vi konstatera att resultaten verkar vara hållbara, ef-tersom individerna ett år efter avslut i projektet fortfarande är i arbete och/eller stu-dier. Detta ser vi som mycket positivt.

När det gäller övriga effektmål har de samtliga ambitionen att 100% av deltagarna ska ha uppnått varje enskilt mål. Dels är detta ambitiösa mål och bör vara mycket svårt att uppnå, dels är det inte definierat hur dessa mål ska följas upp. Vår bedömning är där-för att mål och mätmetoder bör ses över, så att dom på ett konstruktivt sätt stödjer både den strategiska styrningen i styrgruppen och den operativa ledningen i projekt-ledningen.

Vi bedömer samtidigt att analyser när det gäller måluppfyllelsen för effektmålen bör göras med viss försiktighet. Exempelvis är det få personer som har fått fast anställ-ning, utan att deltagarna fortfarande har tim-anställningar och att studier pågår. Vår analys bygger också i sin helhet på resultaten från Etableringsspåret, då det inte finns några deltagare i Etableringsresurs som ännu är avslutade. Resultaten ska således ses som mycket lovande, men fortsatt uppföljning och analys behövs. Vår bedömning är också att målbilden behöver förankras ytterligare hos berörda parter och att den mer aktivt behöver ingå i styrgruppens uppföljnings- och styrmodell.

Målgruppen kontra arbetsmodellen I de intervjuer som är gjorda framkommer tydligt att berörda parter och personal ser stora fördelar med den arbetsmodell som Etableringsresurs bygger på. I grunden är det nära samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen och att individen kan erbjudas en sammanhållen lösning med språkutveckling/praktik/arbete som lyfts fram som framgångsfaktorer. Men samtidigt är det troligt att motsvarande metodik kan användas för andra utsatta grupper, så som långtidsarbetslösa, personer med funktionshinder, icke studiemotiverade ungdomar m.fl.

17

Ytterligare ett område där pedagogiken och arbetsmetodiken från Etableringsresurs skulle kunna användas är inom skolan. Där kan en naturlig fortsättning exempelvis vara att deltagarna går vidare till barnskötarutbildningen. På så sätt skulle verksam-heten kunna spridas till fler verksamheter och fler deltagare skulle få nytta av detta sätt att stödja individer till egenförsörjning och ett liv med bättre livskvalitet.

Samverkan mellan Västerås Stads förvaltningar och Arbetsförmedlingen är strategiskt viktig, vilket beläggs av intervjustudien och dokumentation. Ur samverkan växer det fram nya arbetsmetoder och förhållningssätt, vilket vi bedömer som strategiskt för de involverade organisationernas effektivitet och möjligheter att långsiktigt utveckla sina verksamhetsuppdrag. En slutsats från intervjuerna är vidare att Etableringsresurs kan ha en hävstångseffekt både när det gäller att sprida nya arbetsmetoder, och när det gäller att etablera ny samverkan med viktiga aktörer som regionen och näringslivet.

Kostnad för insatsen De medel för Etableringsspåret som rekvirerades under hela projekttiden var cirka 4,8 mkr. I Etableringsspåret deltog 31 deltagare. Det betyder att kostnaden per deltagare i Etableringsspåret motsvarar ca 150 000 kr per deltagare. I denna summa ingår kost-nader för deltagarnas löner när de arbetade, vilket motsvarar en kostnad på cirka 2 mkr. Korrigerat för lönekostnaden är kostnaden för de resurser som ingår i projektet cirka 2,8 mkr, vilket motsvarar ca 90 000 kr per deltagare.

Jämfört med kostnaden för andra insatser som Payoff har utvärderat är detta en något högre kostnad än genomsnittet. Men utifrån vårt perspektiv anser vi att det är vikti-gare att se på insatsen utifrån ett socialt investeringsperspektiv, dvs. vilken lönsamhet kan skapas och hur lång är återbetalningstiden. Beräkningar, analyser och diskussion-er kring detta redovisas under rubriken ”Samhällsekonomisk prognos” längre fram i denna rapport och kommer att fördjupas ytterligare i den samhällsekonomiska utvär-dering som kommer att presenteras i slutrapporten för Del 2 i detta uppdrag.

En av anledningarna till att projektet sökte finansiering för en förlängning via Sam-ordningsförbundet Västerås var att den volym deltagare som genomgått Etablerings-spåret ansågs för liten för att till fullo utvärdera arbetsmodellen och resultaten som skapats i Etableringsspåret. I projekt Etableringsresurs är tanken att 45 deltagare ska få ta del av insatsen och budgeten för projektet är 2 360 000 kr. Det innebär att kost-naden per deltagare i så fall kommer att sjunka. Förutsatt att de fina resultaten på individnivå kan bibehållas i Etableringsresurs, jämfört med Etableringsspåret, kom-mer i så fall den samhällsekonomiska lönsamheten att öka och den samhällsekono-miska återbetalningstiden att minska. Men detta får vi återkomma till i vår slutrap-port.

18

Implementering Förutsatt att Etableringsresurs kan fortsätta att visa upp samma goda resultat på indi-vidnivå som Etableringsspåret skapade, så är det viktigaste resultatet på organisat-ionsnivå att verksamheten faktiskt implementeras. Då kan upparbetade arbetssätt, kompetens och kontaktytor tas tillvara och fler individer kan få ta del av insatsen även efter att projektet avslutats.

Utvärderarnas erfarenhet från implementeringsprocesser är att de behöver betydligt mer styrning och resurser även vad många huvudmän inser. I dagsläget ser vi inte att implementeringsfrågan aktivt bearbetas i styrgruppen eller i några andra, strategiska forum. Om inte frågan omgående lyfts upp för en mer aktiv diskussion finns risk att handlingsutrymmet med tiden blir allt för litet och att det kan påverka möjligheterna att ta tillvara på de positiva erfarenheter och resultat som har upparbetats inom ramen för Etableringsspåret och Etableringsresurs.

19

Samhällsekonomisk prognos

Uppdraget I del 1 av vårt uppdrag genomför vi en samhällsekonomisk prognos av de värden som Etableringsresurs kan bidra till. Eftersom Etableringsresurs fortfarande pågår och att inga deltagare har genomgått hela projektet och avslutats så utgår dessa beräkningar från de deltagarresultat som skapades i projekt Etableringsspåret.

Beräkningarna gjorda med hjälp av resultat från Etableringsspåret ska ses som en prognos på vilka värden som kan skapas genom Etableringsresurs, förutsatt att pro-jektet kan fortsätta att leverera resultat på samma nivå som Etableringsspåret. Med hjälp av individdata från Etableringsspåret skapar vi typfall, vilka ligger till grund för beräkningarna.

I Del 2 av detta utvärderingsuppdrag kommer en komplett samhällsekonomisk utvär-dering göras. I den utvärderingen kommer vi att på mer detaljerat sätt kunna beräkna och analysera de resultat som skapas av de deltagare som ingår i projekt Etablerings-resurs.

NyttoSam - modell för samhällsekonomiska utvärderingar Den samhällsekonomiska utvärderingen och analysen har gjorts med hjälp av Payoff’s modell NyttoSam, vilken redovisar de samhällsekonomiska resultaten och effekterna för samhället som helhet samt för kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet och deltagarna. Tanken med att visa de samhällsekonomiska effekterna är att:

• Visa på de osynliga kostnaderna av utanförskap. • Beräkna intäkterna av förebyggande och rehabiliterande arbetslivsinriktade

insatser.

• Beskriva hur den ekonomiska nyttan fördelar sig mellan parterna och vad som uppnås för samhället.

Sammantaget ger utvärderingen en helhetsbild som kan ligga till grund för hur fort-satta satsningar och investeringar i välfärden kan göras på ett långsiktigt och hållbart sätt och vilka mål som kan vara realistiska. Beräkningarna i denna samhällsekono-miska prognos är gjorda med hjälp av typfall, vilka är framtagna med underlag från avslutade deltagare i projekt Etableringsspåret.

Beskrivning av typfall

Den målgrupp som projekt Etableringsresurs vänder sig till finns inom etableringen och innan de skrivs in i projektet får deltagarna uteslutande sin försörjning via etable-ringsersättning. Den verksamhet som bedrivs i projekt Etableringsresurs stödjer del-tagare att bryta sitt utanförskap och merparten kommer i arbete och studier. Arbete är den enskilt viktigaste orsaken till att samhällsekonomisk intäkt skapas. Studier är däremot en samhällsekonomisk kostnad på kort sikt. Studier bör å andra sidan betrak-tas som en investering, eftersom både forskning och erfarenheter visar att med rele-

20

vant utbildning ökar dels deltagarnas möjlighet att få ett arbete, dels ökar det delta-garnas möjligheter att varaktigt behålla en anställning på den reguljära arbetsmark-naden.

Av de 31 deltagarna, vars resultat ligger till grund för beräkningarna i denna rapport är det tio deltagare som har gått till arbete. I genomsnitt indikerar bakgrundsdata att dessa deltagare arbetar deltid, cirka 75%, som timanställda i kommunen på en icke subventionerad tjänst. Därutöver finns tio deltagare som arbetar under ett halvt år och det andra halvåret är de antingen i studier eller försörjer sig via olika typer av bidrag. Övriga personer har sin försörjning helt via olika typer av bidrag; etableringsersätt-ning, aktivitetsstöd och försörjningsstöd.

Bedömningen är att om deltagarna inte får stöd från Etableringsresurs kommer de på sikt inte att klara av att komma i arbete i någon större utsträckning, vilket gör att de riskerar att långsiktigt hamna i utanförskap och bidragsberoende. Som ett långsiktigt alternativscenario har vi därför räknat med att deltagarna blir beroende av försörj-ningsstöd.

Syftet för den samhällsekonomiska prognosen Syftet med utvärderingen är att i ett första steg visa på kostnaderna för deltagarnas utanförskap och marginalisering. I ett andra steg beräknas nyttan av insatsen och ef-fekterna av projektet synliggörs för hela samhället, olika aktörer och deltagarnas eko-nomi. Genom att kostnaderna för insatsen jämförts med vilka intäkter insatsen leder till på kortare och sannolikt på lite längre sikt kan åtgärdens lönsamhet bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv istället för att enbart fokusera på kostnaderna under ett budgetår.

Den samhällsekonomiska utvärderingen ska ge en helhetsbild av projektets effektivitet och lönsamhet. Genom analysen redovisas hur fördelningen av kostnader och ”nytta” kan variera mellan olika samhällsaktörer (myndigheter). Ytterligare användningsom-råden av den samhällsekonomiska utvärderingen är att underlätta spridning, lärande och ta fram underlag för beslut om satsningar som innebär höga initiala kostnader, men som sannolikt är lönsamt på sikt.

Samhällsekonomisk potential, intäkt, lönsamhet och återbetalningstid

Potential

Samhällsekonomisk potential motsvarar den samhällsekonomiska kostnad som indi-viden/målgruppen utgör på grund av att de inte arbetar och/eller förbrukar extra stora samhällsresurser. Om insatsen som utvärderas har varit effektiv kommer det att bidra till att individen arbetar mer och mår bättre. Då kommer potentialen att minska från Före-läget till Efter-läget, dvs. den samhällsekonomiska kostnaden för individens ut-anförskap har minskat. Om alla deltagare kommer i heltidsarbete utan subventioner och ingen av deltagarna har kvar något behov av stöd har all potential frigjorts.

I tabell 1 nedan framgår insatsens samhällsekonomiska potential för deltagarna i Eta-bleringsspåret. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12

21

månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till den population som ingår i utvärderingen.

Intäkter

Samhällsekonomiska intäkter består dels av värdet av den ökade produktionen som individerna åstadkommer i EFTER-läget jämfört med FÖRE-läget, dels av värdet av den minskade resursförbrukning som är ett resultat av att individerna mår bättre och i större utsträckning klarar sig själva. Intäkterna är årligen återkommande så länge som individen klarar av att behålla den status som föreligger i EFTER-läget. Utvecklas in-dividen ytterligare kommer intäkterna att öka och försämras individens status kom-mer de framtida intäkterna att minska.

I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter insatsen har genererat på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år) för samhället som helhet samt upp-delat på kommun, landsting och stat.

Resultat/lönsamhet

Samhällsekonomisk lönsamhet består av värdet som finns kvar efter att kostnaderna för projektet har räknats bort, dvs. intäkter minus kostnader. Eftersom intäkterna är årligen återkommande medan projektkostnaden är en engångspost kan lönsamheten på kort sikt vara låg eller negativ, medan den på sikt kan skapa betydande värden i samhället. Ett alternativt sätt att beräkna lönsamheten är att ”skriva av” projektkost-naden under de antal år som insatsen bedöms ha effekt på deltagarnas beteende.

Återbetalningstid

Samhällsekonomisk återbetalningstid är den tid som det tar för samhället att få till-baka de resurser som har satsats i projektet Etableringsresurs, dvs. den tid det tar att skapa intäkter som överstiger projektkostnaden.

Samhällsekonomisk analys Nedan förklaras orsakerna till de resultat som finns beskrivet i tabeller och diagram längre ner i detta avsnitt.

Intäkter för samhället

Genom satsningen på projekt Etableringsresurs ökar samhällets intäkter på grund av det ökade produktionsvärde som deltagare skapar när det kommer i arbete. Samhället påverkas även positivt av att deltagare minskar sitt behov av olika typer av handläg-gare, exempelvis handläggning av etableringsersättning. På kort sikt får samhället däremot ökade kostnader för utbildning.

I denna samhällsekonomiska prognos motsvarar intäkterna som skapas 130 tkr per deltagare och år. För hela gruppen på 31 deltagare motsvarar det en intäkt på 4 mkr per år.

22

Intäkter för kommunen/staden

Om Västerås stad inte sätter in några insatser för målgruppen under etableringstiden är det troligt att en stor andel av målgruppen inte klarar av att ta steget in på arbets-marknaden. Istället finns en överhängande risk att de efter etableringen blir kvar i utanförskap och på sikt blir beroende av försörjningsstöd under lång tid. Den genom-snittliga tiden för integration i Sverige idag är ca 7-9 år. Jämfört med att deltagarna blir beroende av försörjningsstöd skapas betydande intäkter både för samhället, för Västerås stad och för individerna när Västerås stad, tillsammans med Arbetsför-medlingen, stödjer individerna till egen försörjning genom arbete.

Den intäkt som skapas för Västerås stad består av minskade utbetalningar av försörj-ningsstöd, minskade kostnader för handläggning av försörjningsstöd och ökade skat-teintäkter. Detta ska ställas mot vissa ökade kostnader för utbildning, exempelvis un-dersköterskeutbildning. Den totala kommunala intäkten som skapas motsvarar 2,3 mkr, vilken är årligen återkommande.

Det betyder att Västerås stad, genom att ta ett större ansvar för individernas utveckl-ing och integration redan under etableringen skapar mervärden båden för individerna, den egna kommunen och samhället jämfört med att passivt överlåta ansvaret till sta-ten och Arbetsförmedlingen.

Intäkter för regionen

Bedömningen är att deltagarna i Etableringsresurs mår så pass bra att de inte förbru-kar några större mängder vård, varken i Före- eller Efter-läget. Det betyder att region-ens vårdkostnader inte påverkas in någon betydande omfattning. Däremot ökar reg-ionens skatteintäkter när deltagare kommer i arbete, vilket totalt sätt skapar en positiv intäkt för regionen.

Men erfarenheten visar att om individer långvarigt hamnar i utanförskap så mår de sämre och är i behov av mer stöd från vården. Genom satsningen på Etableringsspåret och Etableringsresurs är det därför troligt att en framtida, ökad vårdkostnad kan und-vikas.

Intäkter för Arbetsförmedlingen

Innan deltagarna kommer till Etableringsresurs är det Arbetsförmedlingen som har ansvaret. Men etableringsersättningen betalas inte ut av Arbetsförmedlingen, utan av Försäkringskassan. Därigenom skapas inte heller någon betydande intäkt för Arbets-förmedlingen när deltagarna kommer i arbete. Istället får Arbetsförmedlingen ökade kostnader på kort sikt för olika typer av subventionerade anställningar och utbild-ningsinsatser som Arbetsförmedlingen stödjer. Detta ligger helt i linje med Arbetsför-medlingens uppdrag. Förutsatt att individerna fortsätter att utvecklas kommer deras behov av utbildning och subventioner att på sikt minska och Arbetsförmedlingens kostnader kommer då att minska.

Intäkter för Försäkringskassan

Deltagarna får sin försörjning utbetald från Försäkringskassan innan de deltar i Eta-bleringsresurs. När sedan flera deltagare går till arbete och studier minskar utbetal-ningarna av etableringsersättning, vilket innebär att Försäkringskassan får en sam-

23

hällsekonomisk intäkt, trots att ingen av deltagarna varit sjukskrivna varken i Före- eller Efter-läget.

Intäkter för individerna

Individerna är stora vinnare. Individerna kan med hjälp av Etableringsresurs både bryta sitt utanförskap och får ökade intäkter. Det sker genom att många i Efter-läget har arbete med lön eller studerar jämfört med att riskera att hamna i ett långvarigt utanförskap och behöva försörja sig via försörjningsstöd. Med tanke på vad som fram-kommit i intervjuer så är det inte otroligt att de timanställningar som flera deltagare har i dagsläget, på sikt kan leda till fast anställning. Dessutom är det inte otroligt att flera av de som studerar på sikt också kan komma in på arbetsmarknaden, eftersom hela insatsen i Etableringsresurs är inriktad mot arbeten där det idag finns en arbets-kraftsbrist. De långsiktiga effekterna kan därmed öka ytterligare jämfört med alterna-tivscenariot att dessa individer inte fått ta del av Etableringsresurs, inte klarat av att ta sig in på arbetsmarknaden och riskerat att bli beroende av försörjningsstöd.

Tabell 1. Sammanställning för samhället av intäkter, lönsamhet, potential och återbetal-ningstid.

Nyckeltal per aktör Utfall Etableringsresurs*

Intäkter, samhället efter ett/fem år 4 mkr/20 mkr

Intäkter, kommunen/staden efter ett/fem år 2,3 kr/11,3 mkr

Intäkter, landsting/region efter ett/fem år 85 000 kr/426 000 kr

Intäkter, staten totalt efter ett/fem år 1,4 mkr/7,1 mkr

Ökad disponibel inkomst för deltagarna efter ett/fem år 154 000 kr/769 000 kr

Lönsamhet, samhället efter ett/fem år 1,4 mkr/17,4 mkr

Tillgänglig potential, FÖRE-läget 17,5 mkr

Kvarvarande potential, EFTER-läget 13,5 mkr

Återbetalningstid samhället 8 månader

* Beloppen avser de totala utfall som har skapats av de individer som ingått i denna studie.

Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den of-fentliga sektorn.

Totalt, kort sikt (1år)

Per deltagare, kort sikt

Totalt, medellång sikt (5 år)

Samhället 3 998 000 kr 129 000 kr 19 991 000 kr

Kommun 2 254 000 kr 73 000 kr 11 269 000 kr

Landsting 85 000 kr 3 000 kr 426 000 kr

Staten totalt 1 416 000 kr 46 000 kr 7 078 000 kr

24

Diagram 1. Intäkt på kort sikt (ett år) för samhället och för offentliga sektorn.

Lönsamhet för samhället

För samhället är projekt Etableringsresurs en lönsam satsning redan på kort sikt, för-utsatt att resultateten från Etableringsspåret kan bibehållas. Genom att en så stor an-del av deltagarna kommer i arbete skapas ett produktionsvärde som överstiger insats-kostnaderna. Observera att vi i dessa beräkningar inte har tagit hänsyn till det eventu-ella mervärde som deltagarna skapar när de arbetar redan under projekttiden. Skulle det vara så att mervärdet överstiger kostnaderna för handledning så ökar lönsamheten för samhället ytterligare även vad som redovisas i dessa beräkningar.

Lönsamhet för Västerås stad

På kort sikt har Västerås stad en negativ lönsamhet. Det beror på att stadens projekt-kostnader för insatsen överstiger stadens årliga intäkter. Men eftersom intäkterna är årligen återkommande skapas en betydande lönsamhet på sikt. Lönsamheten på fem års sikt är exempelvis 11,3 mkr.

Om Västerås stad inte hade engagerat sig i Etableringsresurs och inte samverkat med Arbetsförmedlingen under etableringsperioden hade projektkostnaden undvikits och Västerås stad hade överlåtit ansvaret till staten. Men på längre sikt hade staden inte fått de intäkter som uppstår när deltagarna kommer i arbete. Troligtvis får staden stora problem när individerna inte klarar av att komma i arbete och finansieringen från staten upphör. Västerås hade då fått stora negativa effekter genom ökade utbetal-ningar av försörjningsstöd, ökade kostnader för handläggning av försörjningsstöd och minskat skatteunderlag eftersom deltagarna inte kommer i arbete. Dessa kan med hjälp av Etableringsresurs undvikas.

Om flera deltagare avslutar sina utbildningar och kommer i arbete är det troligt att stadens lönsamhet förbättras ytterligare.

0kr500000kr

1000000kr1500000kr2000000kr2500000kr3000000kr3500000kr4000000kr4500000kr

Samhället Kommunen Landstinget Statentotalt

Intäkter,kortsiktsamhälleochoffentligsektor

25

Lönsamhet för Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har en positiv lönsamhet på kort sikt. Det beror framför allt på att färre deltagare är beroende av subventioner efter insatsen, genom att nästan alla del-tagare har fått jobb utan lönebidrag.

Skulle fler deltagare komma i i arbete och om behovet av stöd från Arbetsförmedlingen på sikt minskar för deltagarna kommer lönsamheten på medellång sikt att förbättras ytterligare.

Tabell 3. Lönsamhet på kort (ett år) och medellång sikt (fem år) samt återbetalningstid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället.

Kort sikt Medellång

sikt

Per deltagare, kort sikt

Payoff-tid, mån

Per deltagare, medellång sikt

Samhället 1 414 000 kr 17 407 000 kr 46 000 kr 8 562 000 kr

Kommun -1 375 000 kr 7 640 000 kr -44 000 kr 20 246 000 kr

Landsting 85 000 kr 426 000 kr 3 000 kr -- 14 000 kr

Staten totalt, varav 871 000 kr 6 534 000 kr 28 000 kr 5 211 000 kr

Arbetsförmedlingen 617 000 kr 3 236 000 kr 20 000 kr 1 104 000 kr

Försäkringskassan -2 000 kr -10 000 kr 0 kr -- 0 kr

Övrig stat 257 000 kr 3 308 000 kr 8 000 kr 107 000 kr

* i.v. = inget värde

Diagram 2. Lönsamheten på kort (ett år) sikt för samhället och offentliga sektorn

-2000000kr

-1500000kr

-1000000kr

-500000kr

-kr

500000kr

1000000kr

1500000kr

2000000kr

Samhället Kommunen Lt Statentotalt

Af F-kassa

Lönsamhet,kortsikt

26

Vad kostar det att inte göra några insatser? Inom ramen för projekt Etableringsresurs har resurser satsats på en målgrupp som har behov av stöd och hjälp för att klara av att etablera sig i samhället. Vid en första anblick kan man anse att det är dyrt att stödja denna grupp. Men genom att titta på värdet av den produktion som individerna har skapat och kommer att kunna skapa får vi ett mått på vad det kostar att inte gör några insatser för denna målgrupp.

Samhällets totala kostnad för dessa 31 individers utanförskap (deltagarna i Etable-ringsspåret) året före medverkan i projektet är 18,3 mkr per år, vilket motsvarar ca 590 000 kr per år och individ. Detta ligger i linje med den genomsnittliga kostnaden på 600 000 kr per år för samtliga individer som Payoff har utvärderat sedan starten 2007.

Kostnaden för utanförskapet består nästan uteslutande av att deltagarna inte arbetar i Före-läget, dvs. förlorat produktionsvärde. Detta visar tydligt hur viktigt det är för både individen och för samhället att deltagarna kommer i arbete.

27

Rekommendationer Utifrån den kunskap som Payoff har fått under genomförandet av Del 1 av uppdraget och med hjälp av vår långvariga erfarenhet från liknande insatser och verksamheter lämnar vi nedan ett antal rekommendationer. Vår förhoppning är att dessa rekom-mendationer ska kunna ligga till grund för diskussioner och beslut på både strategisk och operativ nivå för att bidra till ytterligare utveckling av verksamheten inom Etable-ringsresurs.

Payoff rekommenderar att Västerås stad, Arbetsförmedlingen och berörda parter ge-nomför följande:

• Utifrån vad som framkommit i denna första del av utvärderingen uppstår san-nolikt sådana mervärden (ekonomiska och mänskliga) att Payoff rekommen-derar att Västerås stad, i samarbete med Arbetsförmedlingen, gör priorite-ringar i budget för 2018, så att verksamheten i Etableringsresurs kan drivas vidare inom ramen för den ordinarie verksamheten. Vår rekommendation bygger på den mycket positiva uppfattningen om Etableringsresurs som finns hos berörda parter och deras personal samt att det finns en stor samhällseko-nomisk potential i att stödja nyanlända till egenförsörjning genom arbete. Men det är viktigt att berörda förvaltningar tar fram underlag för framtida or-ganisation och budgeterar för kostnaderna för verksamheten, så att nämnder-na tydligt kan se omfattningen av verksamheten. Eftersom lönsamheten för Västerås stad och samhället är beroende av hållbara resultat och en långsiktig satsning anser vi att det är viktigt att någon typ av avsiktsförklaring görs om att satsningen ska ske på längre tid än bara under budgetåret 2018. Detta skulle även stärka stadens ambition att arbeta med social hållbarhet och lång-siktiga lösningar där individerna varaktigt klarar av att försörja sig själva ge-nom arbete.

• För att få en tydligare styrning i verksamheten rekommenderar utvärderarna dels att effektmålen preciseras/kvantifieras, dels att en mer strukturerad mo-dell för uppföljning av verksamheten och budget skapas, så att både den ope-rativa personalen och de strategiska beslutsfattarna, inkl. politiker i berörda nämnder, får en tydligare bild av vilka resultat som faktisk skapas hos delta-garna på kort sikt och möjliga effekter på längre sikt.

• Utvärderarna rekommenderar att arbetet med implementering av Etable-ringsresurs omgående förs upp på agendan för styrgruppen. Vilka arbetsfor-mer, metoder och samverkan har prövats i projektet och skall föras in i ordi-narie verksamheter? Implementeringsarbetet behöver planeras, resurser be-höver allokeras och mandat bör tydligt delegeras till den/de som ska ansvarar för implementeringsarbetet.

• För att kunna skala upp verksamheten rekommenderar utvärderarna att en aktiv planering påbörjas för att skapa ett närmare samarbete med regionen inom ramen för Etableringsresurs. Ett närmare samarbete med regionen kan öka antalet deltagare som kommer i arbete, säkerställa regionens behov av personal samt skapa ökad samhällsekonomisk, kommunalekonomisk och reg-ionekonomisk nytta.

• Kompletterande yrkesutbildningar är många gånger en förutsättning för att

28

deltagarna i Etableringsresurs ska kunna få fast anställning och därigenom hitta en hållbar lösning där de kan försörja sig själva genom arbete. Utvärde-rarna rekommenderar att möjligheterna att koppla på fler relevanta yrkesut-bildningar utreds om verksamheten inom Etableringsresurs breddas till fler områden än enbart vårdyrket. Lokalvård och kök har funnits med i planering-en redan från början. Barnomsorg och skola bör kunna vara andra områden där verksamheten kan utvecklas och breddas.

• För att bredda utbudet av arbetsplatser vore det intressant om projektet söker ett samarbete med privata näringslivet, fler offentliga arbetsgivare och civil-samhället. Ett breddat utbud av arbetsplatser gör att fler nyanlända kan få möjligheter att praktisera inom sitt eget intresse- och kompetensområde, vil-ket bör öka chanserna till egenförsörjning. Detta gagnar även andra målgrup-per som skulle kunna få stöd av den metodik som Etableringsresurs använder sig av.

Göteborg, 2017-03-27

Jonas Huldt, Ola Sabel och Sven Vikberg

Payoff Utvärdering och Analys AB

Documents

PILOTPROJEKT ETABLERINGSRESURS VÄSTERÅS · Arbestsförmedlingen direkt. Deltagarna genomgår en rekryteringsprocess som görs i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad