PROGRAM FÖR SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I ...extra.lansstyrelsen.se/vanern/SiteCollectionDocuments/sv...2017/02/01 · sedan aktuellt vattendistrikt om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram

PROGRAM FÖR SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I

NORRA VÄNERN MED TILLFLÖDEN

2017-02-01

Norra Vänerns Intressenter

INNEHÅLL

Mål…………………………………………………………………………………………….. ........... 1 Inriktning……………………………………………………………………………………… ........... 2 Delområden……………………………………………………………………………………. .......... 3 1. Vattenkemi………………………………………………………………………………….. ......... 4 2. Växtplankton………………………………………………………………………….. ................11 3. Kiselalger…………………………………………………………………………. .......................14 4. Bottenfauna………………………………………………………………………….. ..................17 5. Nätprovfiske………………………………………………………………………….. .................21 6. Miljögifter i fisk………………………………………………………………………….. .............23 7. Sediment………………………………………………………………………….. ......................28 8. Vattenföring och ämnestransporter……………………………………………………….. ........31 9. Väderförhållanden……………………………………………………….. .................................35 10. Utsläpp från punktkällor…………………………………………………….. ..........................35 11. Redovisning…………………………………………………….. ............................................36 12. Kvalitetskrav…………………………………………………….. ............................................44 13. Referenser…………………………………………………….. ...............................................45 14. Översiktstabell…………………………………………………….. .........................................48 BILAGA 1. Motiv till provtagningsplatser, undersökningsmoment och variabler…………….. ....53 BILAGA 2. Utvärdering av COD-Mn/TOC…………….. .............................................................81 BILAGA 3. Utvärdering av interkalibrering…………….. ...........................................................93 BILAGA 4. Utvärdering av metallhalter i ofiltrerade och filtrerade vattenprover…………….. ... 103

11 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Mål/Inriktning

1

Mål

Medlemsstaterna i EU har enats om att skapa en likartad förvaltning enligt ramdirektivet för vat-ten. Målsättningen med vattenförvaltningen är att alla vatten ska ha minst god status och att vattenkvaliteten inte får försämras. Ett viktigt led i arbetet med vattenförvaltning är statusklass-ning av vatten. Den första statusklassningen i Värmland var färdig i slutet av år 2007. Klassning-en ska visa status, åtgärdsbehov samt var övervakningsresurser behövs. Utifrån status beslutar sedan aktuellt vattendistrikt om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan inför kommande förvaltningsperiod. Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt. Vänern och dess tillflö-den ingår i Göta älvs avrinningsområde, som utgör en stor del av vattendistriktet Västerhavet. Inriktningen på undersökningarna i Vänern inom Värmlands län (i programmet kallat Norra Vä-nern) med tillflöden skall vara att beskriva både det kemiska och biologiska tillståndet i vatten-området. Tillståndet skall relateras till påverkan från punktkällor, markanvändning, enskilda av-lopp, nedfall från luften och väderförhållanden. Tillförsel och transporter av kväve, fosfor och organiskt material skall åskådliggöras för delar av området. Utvecklingstendenser skall relateras till förändringar av tillförsel från olika källor och väderförhållanden. Undersökningarna skall också ge underlag för uppföljning av de miljökvalitetsnormer som Vattenmyndigheten fastställt för vattenförekomsterna samt ge underlag för klassificering av status med avseende på vatten-kemi och biologi i enlighet med ramdirektivet för vatten och bedömningsgrunder i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, 2015:4). Den som bedriver miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19 och 22 §§ i miljöbalken (SFS 1998:808) skyldig att utföra egenkontroll av såväl utsläpp (utsläppskontroll) som av utsläppens inverkan på miljön (recipientkontroll). Utsläpp till sjöar och vattendrag är en sådan form av miljö-farlig verksamhet som avses i skrivningen. Samordnad recipientkontroll (SRK) syftar till att belysa utsläppens inverkan på vattenmiljön i ett avrinningsområde. (Ordet recipient betyder mottagare. I detta fall avses mottagare av utsläpp.) Förutom miljöbalken styrs svensk vattenförvaltning fram-för allt av vattenförvaltningsförordningen (förordning 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) och länsstyrelseinstruktionen (förordning 2007:825). Samordnad recipientkontroll i Norra Vänern har bedrivits årligen sedan 1989. Tidigare (sedan slutet av 1960-talet) har recipientkontroll bedrivits av enskilda företag eller kommuner var och en för sig. Det tidigare kontrollprogrammet, som togs fram år 2002, gällde under perioden 2003-2010 med några mindre justeringar som tillkom under perioden. Den nu aktuella, mindre revideringen gäller det kontrollprogram, som togs i bruk från och med år 2011, och bland annat innebar en anpassning till ramdirektivet för vatten och nya bedömningsgrunder (Naturvårdsver-kets handbok 2007:4, bilaga A, som numera ingår i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, HVMFS 2015:4). Översyn av programmet kan ske vid förändringar av belast-ningssituationen i recipienten eller av andra skäl, som till exempel ändrade krav enligt vattenför-valtningen. Recipientkontrollens syften är att:

• belysa miljöeffekterna av utsläpp och föroreningar,

• undersöka samband mellan miljöns tillstånd och eventuella förändringar som uppstått till följd av föroreningar,

• ge underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder.


2

Genomförandet av vattenförvaltningen har inneburit att kontrollprogrammen justerats enligt föl-jande riktlinjer:

• nya bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4, numera införlivade i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, HVMFS 2015:4) skall användas så långt det är möjligt, med komplettering av äldre bedömningsgrunder (Rapport 4913, Na-turvårdsverket 1999) då det finns behov,

• biologiska parametrar har fått en ökad betydelse,

• vattnens hydromorfologiska påverkan har stor betydelse för vattnens ekologiska status,

• vattnens såväl kemiska, som ekologiska, status skall kunna bedömas,

• varje vattenförekomst har fått normer för kemisk och ekologisk status, som måste kunna följas upp.

När flera kommuner, industrier och andra verksamheter utnyttjar samma vattenområde som re-cipient är det motiverat att samordna recipientkontrollen i ett gemensamt program. Genom samordning och redovisning i en gemensam rapport erhålls bättre och mer överskådlig informa-tion om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen har bland annat fördelarna att ge:

• likvärdiga, och därmed jämförbara, analysresultat från hela vattenområdet,

• kostnads- och resurseffektiv kontroll,

• överskådligare information om den geografiska variationen inom hela vattenområdet,

• överskådligare information om variationen mellan olika årstider och olika år.

Inriktning

Kontrollprogrammet för Norra Vänern med tillflöden omfattar följande moment: • vattenkemi (fysikalisk-kemisk),

• växtplankton,

• kiselalger,

• bottenfauna,

• nätprovfiske,

• miljögifter i fisk,

• sediment,

• vattenföring och ämnestransporter,

• väderförhållanden,

• utsläpp från punktkällor,

• redovisning.


3

Dessa moment redovisas med både stationer, koordinater, parametrar/variabler, metoder och allmänna anvisningar i programdelen efter detta kapitel. Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattenområdet (till ex-empel påverkan från markanvändning och klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för beräkningar av ämnestransporter och stationer för biologisk uppföljning. Dessa omfattar både rinnande vatten och sjöar. Den närmast föregående, mer omfattande revideringen av kontrollprogrammet gjordes under sommaren och hösten 2010 samt första kvartalet 2011 av Grete Algesten, Länsstyrelsen i Värm-lands län, och Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol AB, i samråd med Norra Vänerns intressenter samt Länsstyrelsen och berörda kommuner. Den nu aktuella, mindre revideringen utfördes av Ann-Charlotte Norborg Carlsson och synpunkter inhämtades från Norra Vänerns intressenter (Margareta Sandström), Länsstyrelsen i Värmlands län (Sandra Woronin) samt de kommuner och verksamhetsutövare som berörs av aktuella ändringar.

Delområden

Norra Vänern med tillhörande vattenområden indelas i sex delområden: Byviken, Åsfjorden, Kattfjorden, Sätterholmsfjärden, Kristinehamns skärgård och Visman-Kolstrandsviken. Indel-ningen framgår av Figur 1. I redovisningar skall denna indelning följas.

Vänern

SÄFFLE

GRUMS

KARLSTAD

KRISTINEHAMN

BÄCKHAMMAR

Byviken

Åsfjorden

KattfjordenSätterholms-fjärden

Kristinehamns-skärgård

Visman/Kol-strandsviken

Figur 1. Delområden i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden (Byviken, Åsfjorden, Kattfjorden, Sätterholmsfjärden, Kristinehamns skärgård och Visman-Kolstrandsviken).

44 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Vattenkemi

4

1. Vattenkemi

Provtagningsplatser

Provtagningsstationernas läge framgår av Figur 2, Tabell 1 (ordinarie kontrollprogram) och Tabell 4 (analysdata från andra laboratorier).

Figur 2. Provtagningsplatser för momentet vattenkemi i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Svarta cirklar är stationer där provtagning och analys ingår i upphand-lingen av den samordnade recipientkontrollen. Vita cirklar är stationer där provtagning utförs av perso-nal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyser görs vid SLU. Station Ås512 provtas av personal från Säffle kommun. Vid stationerna By15, Sä325 och Sä323 utförs provtagning av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län. Provtagningen vid dessa stationer bekostas av Länsstyrelsen. Provtagningen vid övriga stationer (ordinarie kontrollprogram) bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Samtliga analyser av vattenprover från nämnda stationer (ordinarie kontrollprogram) ombesörjs av ansvarig uppdragstagare till recipientkontrollen i Norra Vänern (med undantag för syreanalys som utförs vid provtagning, se Tabell 2). Utöver det provtagningsprogram som framgår av Tabell 1, skall analysdata även inhämtas från andra laboratorier, vilket framgår av Tabell 4. Dessa data redovisas i årsrapporten från den sam-ordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. Uppgifter från SLU hämtas via länken http://miljodata.slu.se/mvm/?epslanguage=sv, med undantag för By30, där data hämtas från http://jordbruksvatten.slu.se/vaxtnaring_resultat.cfm.


5

Tabell 1. Provtagningsplatser för vattenkemiska undersökningar i programmet för samordnad reci-pientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V. Analysomfatt-ning framgår av Tabell 2

Station Namn Frekvens Provt.djup X-koord. Y-koord. Analyser ggr per år m Ordinarie provtagningsprogram By15 Byälven nedströms Säffle 12 0,5 6557529 1334062 C By16 Byviken inre 4 0,5+ 5 6555036 1333468 A By17 Byviken centralt 4 0,5 + 18 6554100 1332250 A By40 Gatviken centralt 4 0,5 + 6 6553731 1328224 A Ås513 Ekholmssjön djuphålan 6* 0,5 + 6 6573104 1341696 A + B Ås510 Kyrkebysjön djuphålan 4 0,5 + 11 6574850 1345500 A Ås15 Grumsfjorden 5 0,5 + 26 6582051 1343797 A Ås9 Åsfjorden väster 4 0,5 + 27 6581849 1348252 A Ås141 Åsfjorden centralt 5 0,5 + 53 6579050 1349650 A Ka10 Kattfjorden öster 4 0,5 + 9 6580302 1364404 A Ka20 Kattfjorden söder 4 0,5 + 54 6579299 1363700 A Ka90 Kattfjorden väster 4 0,5 + 44 6581800 1359500 A Sä32 Hammarösjön 4 0,5 + 23 6584443 1374492 A Sä311 Sätterholmsfjärden centralt 4 0,5 + 25 6580501 1376800 A Sä320 Arnöfjorden sydväst 4 0,5 6584850 1383800 A Kr80 Lunnerviken väster 4 0,5 6580692 1390093 A Kr90 Ölmeviken centralt 5* 0,5 6580801 1396688 A + B Kr50 Varnan uppströms Vågbron 6 0,5 6577833 1403215 C Kr60 Lötälven 6 0,5 6576420 1403890 C Kr70 Varnumsviken djuphålan 6* 0,5 + 8,5 6579403 1401200 A + B Kr20 Vålösundet Prästerud 5* 0,5 + 6 6577609 1400577 A + B Kr30 Vålösundet Picasso 5* 0,5 + 6 6573800 1399850 A + B Vi50 Visman uppströms Björneborg 6 0,5 6570292 1411246 C + E Vi51 Visman nedströms Björneborg 6 0,5 6569895 1410791 C + E Vi5 Visman uppstr. Bäckhammar 12 0,5 6561048 1407405 C Vi6 Visman ned.Bäckh., före luftn. 12 0,5 6559539 1407209 C Vi7 Visman ned. Bäckh., efter luftn. 12 0,5 6559085 1407370 C Vi14 Kolstrandsviken 5 0,5 6550650 1404570 A Vi12 Kilsviken söder 4 0,5 6550800 1401600 A Jordbruksåar Ås512 Tarmsälven Mellbyn 12 0,5 6569053 1340980 D Sä325 Glumman, Väse kyrka 12 0,5 6589542 1388255 D Sä323 Välingesundet 12 0,5 6586629 1386574 D Akutprovtagning - Akutprovtagning sjö - - - - A - Akutprovtagning vattendrag - - - - C - Akutprovtagning metaller - - - - E *Varav en gång i juli för analys av klorofyll och mätning av siktdjup.


6

Provtagningsmetodik

Provtagning skall utföras enligt anvisningar i Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyper ”Vattenkemi i sjöar” och ”Vattenkemi i vattendrag” i de senaste versionerna (för närvarande version 1:2, 2016-11-01 respektive version 1:4, 2016-11-01). Provtagare skall vara utbildade och uppfylla krav enligt SNFS 1990 MS 29. Provtagningsfrekvens

Stationerna provtas 12, 6, 5 respektive 4 gånger per år enligt följande (se även Tabell 1): • 12 gånger per år (varje månad) vid följande stationer i rinnande vatten: By15, Ås512, Sä325,

Sä323, Vi5, Vi6 och Vi7 • 6 gånger per år (jämna månader) vid övriga stationer i rinnande vatten • 5 gånger per år (februari, april, juni, augusti och oktober) vid följande stationer: Ås513, Ås15,

Ås141, Kr70 och Vi14. Vid Ås513, Kr90, Kr70, Kr20 och Kr30 tas prov på 0,5 meters djup för klorofyllanalys och siktdjup mäts även i juli. I Ås141 bör provtagning utföras om islagda för-hållanden rått mer än en månad under vintern även om isen inte håller att gå på. I sådana fall skall provtagning ske från isbrytare. Avstämning skall ske med miljöansvarig på Gruvöns bruk och Bloms Bogsertjänst AB i Grums (0555-104 44) senast en vecka före beräknad provtag-ning. Vid övriga stationer skall prov tas enbart om säker provtagning kan ske från is.

• 4 gånger per år (april, juni, augusti och oktober) vid övriga stationer i Vänern Provtagningsnivåer

Provtagning i rinnande vatten utförs på 0,5 meters djup om djupet överstiger en meter. Om dju-pet understiger en meter tas prov mittemellan yta och botten. Provtagning ska ske i den centrala delen av strömfåran. Provtagning i sjö (vik) utförs på 0,5 meters djup och 1 meter över botten vid flertalet stationer. Undantagen är Sä320, Kr80, Kr90, Vi12 och Vi14, vilka på grund av ringa djup endast provtas på 0,5 meters djup. Positionsnoggrannhet

Vid provtagning skall GPS med minst 5 meters precision användas vid positionering. GPS behö-ver dock ej användas vid provtagning i rinnande vatten där provtagning sker från broar. Isförhållanden

Vinterprovtagning i vikar som saknar is, eller har osäkra isar i februari/mars, utgår och kostnads-reduceras Norra Vänerns intressenter. Viss kostnad för rekognosering av isförhållanden kvarstår även om inget prov tas.


7

Säkerhet

Vid all provtagning på sjöar skall av säkerhetsmässiga skäl två personer delta. Analysvariabler

Analyspaket framgår av Tabell 2. Tabell 2. Analyspaket för vattenkemiska undersökningar i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden

Paket A Paket B Paket C Paket D Paket E Sjö (Vänern) Tillägg sjö, juli 5) Vattendrag Jordbruksåar Metaller

Temp. (°C) Temp. (°C) Temp. (°C) Temp. (°C) Bly (µg/l) 8)

Siktdjup (m) Siktdjup (m) pH TOC (mg/l) Kadmium (µg/l) 8)

pH Klorofyll (µg/l) Alk. (mekv/l) Tot.-P (µg/l) Koppar (µg/l) 8) Alk. (mekv/l) Kond. (mS/m) Tot.-N (µg/l) Krom (µg/l) 8) Kond. (mS/m) Abs. filtr. (420/5) Abs. filtr. (420/5) Kvicksilver (µg/l) 8)

Abs. filtr. (420/5) TOC (mg/l) Ca (mekv/l) 7) Molybden (µg/l) 8)

TOC (mg/l) COD-Mn (mg/l) 1) Mg (mekv/l) 7) Nickel (µg/l) 8)

COD-Mn (mg/l) 1) Syrgas (mg/l) 6) Cl (mekv/l) 7) Zink (µg/l) 8) Syrgas (mg/l) Syrgas (%) 6) Turbiditet (FNU) DOC (mg/l)

Syrgas (%) Tot.-P (µg/l)

Tot.-P (µg/l) Tot.-N (µg/l) PO4-P (µg/l) 2) Kjeldahl-N (µg/l)

Tot.-N (µg/l) NO2-N + NO3-N (µg/l)

Kjeldahl-N (µg/l) NH4-N (µg/l) 3)

NO2-N + NO3-N (µg/l) Ca (mekv/l) 7)

NH4-N (µg/l) 3) Mg (mekv/l) 7)

Klorofyll (µg/l) 4) Cl (mekv/l) 7) Turbiditet (FNU) 1) COD-Mn analyseras endast vid Ås141 och Ka90 i sjö (vik) samt By15, Vi5, Vi6 och Vi7 i vatten-

drag. 2) PO4-P analyseras endast vid Ås513, Kr70, Kr90 och By40 i sjö (vik). 3) NH4-N analyseras endast vid Ås513, Kr20, Kr30, Kr70, Kr90 och Vi14 i sjö (vik), men mäts vid samt-

liga vattendragsstationer. 4) Klorofyll analyseras endast på 0,5 meters djup i augusti. 5) Vid Ås513, Kr90, Kr70, Kr20 och Kr30 analyseras klorofyllhalten på 0,5 meters djup även i juli. 6) Personal från Länsstyrelsen utför syremätning vid By15. 7) Ca, Mg och Cl analyseras vart tredje år med startår 2011. 8) Metaller analyseras i filtrerat vatten.


8

Rapporteringsgränser

Rapporteringsgränser för vissa metaller framgår av Tabell 3. I övrigt skall SIS följas med avseende på rapporteringsgränser och precision. Tabell 3. Rapporteringsgränser för metaller (miniminivå)

Metall Rapporteringsgräns Metall Rapporteringsgräns Bly 0,02 µg/l Kvicksilver 2 ng/l Kadmium 0,01 µg/l Molybden 0,01 µg/l Koppar 0,05 µg/l Nickel 0,2 µg/l Krom 0,05 µg/l Zink 1 µg/l

Akutprovtagning

Akutprovtagning i vänervikar skall vid behov kunna utföras i samband med olyckor, översväm-ningar, algblomningar och liknande händelser. Tillsynsmyndigheterna (länsstyrelsen eller kom-munernas miljökontor) eller enskild verksamhetsutövare skall vid behov begära akutprovtagning i samråd med Norra Vänerns Intressenter. I offert skall kostnad för extraprovtagning med ana-lyser enligt grundpaket A samt växtplankton (se kapitel 2) anges för en station. Akutprovtag-ningen skall omfatta både yt- (0,5 meter) och bottenprov (1 meter över botten) inklusive kloro-fyll på 0,5 meters djup. Klorofyll skall dock endast tas om akutprovtagning utförs under peri-oden maj-september. I offert skall även merkostnaden för provtagningen anges som ett à-pris per timme och mil samt merkostnaden för konsulttjänster (utvärdering) per prov. Akutprovtagning i rinnande vatten skall vid behov kunna utföras i samband med olyckor, över-svämningar och liknande händelser. Tillsynsmyndigheterna (länsstyrelsen eller kommunernas mil-jökontor) skall vid behov begära akutprovtagning i samråd med Norra Vänerns Intressenter. I of-fert skall kostnad för extraprovtagning med analyser enligt grundpaket C och metallpaket E anges var för sig för en station i rinnande vatten. I offert skall även merkostnaden för extraprov-tagning anges som ett à-pris per timme och mil samt merkostnaden för konsulttjänster (utvärde-ring) per prov. Även andra upplägg än nämnda paket kan vara aktuella i samband med akutprovtagning. Till-lägg kan därför göras till paketen. Pris för detta får då bestämmas i samband med provtagnings-tillfället. Analysdata från andra laboratorier

Stödjande analysdata från andra laboratorier som skall ingå i årsrapporten från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden framgår av Tabell 4. Norra Vänerns Intressenter är tillsammans med Länsstyrelsen i Värmlands län huvudman och fi-nansiär för de sju referensstationerna i rinnande vatten. Till kostnaden bidrar även Byälvens och Borgviksälvens Vattenvårdsförbund, Norsälvens Intressenter och Klarälvens Vattenvårdsförbund enligt följande:


9

• By200. Byälven Säffle V (50 % Norra Vänern, 50 % By- och Borgviksälven) • Ås300. Borgviksälven Borgvik (50 % Norra Vänern, 50 % By- och Borgviksälven) • Ås400. Norsälven Norsbron (50 % Norra Vänern, 50 % Norsälven) • Sä500. Klarälven Almar (50 % Norra Vänern, 50 % Klarälven) • Sä600. Alsterälven Alster (50 % Norra Vänern, 50 % Länsstyrelsen) • Kr100. Ölman Hult (50 % Norra Vänern, 50 % Länsstyrelsen) • Visman Nybble (100 % Norra Vänern) Vänerns vattenvårdsförbund är huvudman för referensstationen 1. Tärnan. Provtagningen vid dessa provplatser administreras av Länsstyrelsen i Värmlands län respektive Vänerns Vattenvårdsförbund (Tärnan). Analyserna av vattenprov från samtliga referensstationer har hittills utförts vid SLU:s Institution för Vatten och Miljö och analysresultaten hämtas på SLU:s hemsida (http://miljodata.slu.se/mvm/?epslanguage =sv). Eventuellt finns inte metallresultat för flödesvägda årssamlingsprover på denna plats. Länsstyrelsen i Värmlands län är huvudman och finansiär för station By30, som är ett så kallat typ- område för jordbruksmark. Provtagningen utförs av personal från Säffle kommun. Analyserna av vattenprov från denna station utförs vid SLU:s Institution för Mark och Miljö. Analysresultaten hämtas från SLU:s hemsida (http://jordbruksvatten.slu.se/vaxtnaring_resultat.cfm). Analysomfattning framgår av Tabell 5. Tabell 4. Analysdata från andra vattenkemiska undersökningar som skall ingå i årsrapporten från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V. Analysvariabler framgår av Tabell 5

Station Namn Frekvens Provt.djup X-koord. Y-koord. Uppgiftslämnare ggr per år m Referensstationer By200 Byälven Säffle V 12 0,5 6562030 1334840 SLU Ås300 Borgviksälven Borgvik 12 0,5 6585347 1337703 SLU Ås400 Norsälven Norsbron 12 0,5 6589813 1353850 SLU Sä500 Klarälven Almar 12 0,5 6594370 1366197 SLU Sä600 Alsterälven Alster 12 0,5 6588731 1375130 SLU Kr100 Ölman Hult 12 0,5 6588436 1395209 SLU Vi700 Visman Nybble 12 0,5 6553858 1406041 SLU 1 Tärnan SSO 5 0,5, 10,

30, 70 6554550 1365810 SLU

Typområde jordbruksmark By30 Typområde S13* 24 0,5 6550000 1350000 SLU * Namn och exakt läge anges inte för områden som ingår i miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark.


10

Tabell 5. Analysvariabler ingående i andra vattenkemiska undersökningar som skall ingå i årsrappor-ten från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden

Referensstationer Typområde S13 SLU, Inst. Vatten och Miljö SLU, Inst. Mark o. Miljö

Temp. (°C) NH4-N (µg/l) Cu (µg/l) 2) pH

Siktdjup (m) 1) NO2-N + NO3-N (µg/l) Zn (µg/l) 2) Kond. (mS/m)

Syrgas (mg/l) Kjeldahl-N (µg/l, ber.) Pb (µg/l) 2) Alk. (mmol/l) pH Tot.-N (µg/l) Cd (µg/l) 2) Tot.-N (mg/l) Kond. (mS/m) PO4-P (µg/l) Cr (µg/l) 2) NO2-N + NO3-N (mg/l)

Ca (mekv/l) Tot.-P (µg/l) Co (µg/l) 2) NH4-N (mg/l) Mg (mekv/l) Abs. filtr. (420/5) Ni (µg/l) 2) Tot.-P (mg/l) Na (mekv/l) Abs. filtr. (436/5) As (µg/l) 2) PO4-P (mg/l) K (mekv/l) TOC (mg/l) V (µg/l) 2) Part.-P (mg/l)

Alk. (mekv/l) Si (mg/l) Fe (µg/l) 2) Susp. (mg/l) SO4 (mekv/l) Klorofyll (µg/l) 1) Mn (µg/l) 2) TOC (mg/l)

Cl (mekv/l) Al (µg/l) 2)

F (mg/l)

1) Mäts endast vid station 1. 2) Analyseras som flödesvägda årssamlingsprover. Stationerna By200, Kr100 och station 1 ingår ej. Redovisning

Anvisningar om redovisningsform för vattenkemiresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning).

1111 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Växtplankton

11

2. Växtplankton

Provtagningsplatser

Provtagningsstationernas läge framgår av Figur 3 och Tabell 6.

Figur 3. Provtagningsplatser för momentet växtplankton i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Tabell 6. Provtagningsplatser för undersökning av växtplankton i programmet för samordnad recipient-kontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Frekvens Provtagn.djup X-koord. Y-koord. gg per år m By40 Gatviken 1 0-5 6553731 1328224 By17 Byviken centralt 1 0-8 6554100 1332250 Ås513 Ekholmssjön djuphålan 1 0-5 6573110 1341700 Ås510 Kyrkebysjön djuphålan 1 0-6 6574850 1345500 Sä320 Arnöfjorden sydväst 1 0-2 6584850 1383800 Kr80 Lunnerviken väst 1 0-3 6580692 1390093 Kr90 Ölmeviken centralt 1 0-2 6580801 1396688 Kr70 Varnumsviken djuphålan 1 0-6 6579403 1401200 Kr20 Vålösundet Prästerud 1 0-5 6577609 1400577 - Akutprovtagning sjö - -


12

Provtagningsmetodik

Provtagning utförs kvantitativt (samlingsprov av vatten) och kvalitativt (håvprov, 25 µm) enligt anvisningar i Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp ”Växtplankton i sjöar” i den sen-aste versionen (för närvarande version 1:4, 2016-11-01). Metoden överensstämmer med svensk standard, SS-EN 15204:2006 (SIS 2006). Proven skall tas i ett provområde med radien 200 meter runt angiven provpunkt (angivna koordinater). Vid den kvantitativa provtagningen bör om möj-ligt en rörhämtare användas (ett två meter långt så kallat Rambergrör). Med rörhämtaren tas prov på hela vattenpelaren ut på djup enligt Tabell 6 från fem ställen inom provområdet. Prov-djupet skall representera minst 75 % av epilimnion. De fem proven slås samman till ett sam-lingsprov, ur vilket ett delprov tas för analys. Håvprovet tas centralt i provområdet på samma djup som samlingsprovet. Ansvarig uppdragstagare (provtagning) skall vara ackrediterad för provtagning av växtplankton. Fältprotokoll skall upprättas enligt Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp ”Lokalbe-skrivning” i den senaste versionen (för närvarande version 1:9, 2016-04-26). Provtagningsfrekvens

Provtagning utförs i augusti varje år. Positionsnoggrannhet

Vid provtagning skall GPS med minst 5 meters precision användas vid positionering. Säkerhet

Vid all provtagning på sjöar skall av säkerhetsmässiga skäl två personer delta. Analys

Analys utförs enligt SS-EN 15204:2006 och anvisningar i Havs- och vattenmyndighetens under-sökningstyp ”Växtplankton i sjöar” i den senaste versionen (för närvarande version 1:4, 2016-11-01) (kvantitativt och kvalitativt prov). Artbestämningsnivån skall uppfylla krav enligt ”methods for quantitative assesment of phytoplankton in freshwaters (part 1 – SNV 4860 och part 2 – SNV 4861)”. Procentuell fördelning av olika taxonomiska grupper skall redovisas både grafiskt och med siffror. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska användas för att beräkna delindex och göra en sammanvägd bedömning av status. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för växtplanktonbestämningar och dessutom kunna uppvisa intyg på deltagande i den senaste nationella interkalibreringen med godkänt re-sultat. Lokalbeskrivningar enligt aktuell undersökningstyp (för närvarande version 1:9, 2016-04-26) skall redovisas i årsrapport.


13

Akutprovtagning

Akutprovtagning i vänervikar skall vid behov kunna utföras i samband med algblomningar. Till-synsmyndigheterna (länsstyrelsen eller kommunernas miljökontor) eller enskild verksamhetsutö-vare skall vid behov begära akutprovtagning i samråd med Norra Vänerns Intressenter. I offert skall kostnad för extraprovtagning (inklusive utvärdering) för en växtplanktonstation anges. Sam-tidigt skall vattenprov tas och analyseras enligt grundpaket A (inklusive klorofyll på 0,5 meters djup under perioden maj-september) i både yt- och bottenvatten (se kapitel 1). Redovisning

Anvisningar om redovisningsform för växtplanktonresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning).

1414 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Kiselalger

14

3. Kiselalger

Provtagningsplatser


Figur 4. Provtagningsplatser för momentet kiselalger i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden.


15

Tabell 7. Provtagningsplatser för undersökning av kiselalger i programmet för samordnad recipient-kontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. By36 Byälven uppströms Säffle årligen 6562770 1334820 By37 Byälven nedströms Säffle årligen 6557365 1334023 By30 Averstadån årligen 6545400 1345350 Ås512 Tarmsälven årligen 6569053 1340980 Ås400* Norsälven Norsbron årligen 6589813 1353850 Ås32 Åsfjorden Bärholmen vart 3:e år 6580982 1348319 Ka5 Kattfjorden Klubbarna vart 3:e år 6579293 1363923 Sä3 Sätterholmsfjärden Tynäs vart 3:e år 6583966 1372651 Sä325 Glumman årligen 6589542 1388255 Kr100 Ölman Hult årligen 6588436 1395209 Kr7 Hjälmarsfjorden Långön vart 3:e år 6575013 1391365 Kr50 Varnan uppströms Vågbron årligen 6577833 1403215 Kr60 Lötälven årligen 6576629 1403700 Vi15 Visman uppströms Bäckhammar årligen 6563374 1407506 Vi16* Visman nedströms Bäckhammar årligen 6559065 1407346 Vi17 Visman Nybble vart 3:e år 6553715 1405936 Vi18 Kolstrandsviken väst vart 3:e år 6550254 1403811 Vi13 Kilsviken sydväst vart 3:e år 6550820 1400140

* Tillägg av analys av deformerade kiselalgsskal. Provtagningsmetodik

Kiselalger undersöks enligt Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag − kiselalgsanalys” i den senaste versionen (för närvarande version 3:2: 2016-12-02) och svensk standard, SS-EN 13946 (SIS 2014). I Vänern tas prov från minst fem stenar, alterna-tivt minst fem olika ställen på hällar, på 0,5 meters djup. Ansvarig uppdragstagare (provtagning) skall vara ackrediterad för provtagning av påväxt – kisel-alger. Fältprotokoll skall upprättas enligt Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp ”Lokalbe-skrivning” i den senaste versionen (för närvarande version 1:9, 2016-04-26). Provtagningslokaler skall dokumenteras med foto (digitalt) i årsrapport. Provtagningsfrekvens

Provtagning utförs årligen vid By30, By36, By37, Ås512, Ås400, Sä325, Kr100, Kr50, Kr60, Vi15 och Vi16 (Tabell 7). Vid övriga stationer tas prover vart tredje år med början 2012. Provtagning sker i augusti/september.


16

Positionsnoggrannhet

Vid provtagning skall GPS med minst 5 meters precision användas vid positionering. Dessutom skall foton över lokaler för undersökning av kiselalger (från tidigare årsrapporter) användas för lokalisering av exakta lägen. Om foton inte finns sedan tidigare ska detta tas fram. Beskrivning i ord ska göras vid ”Provplats” i fältprotokollet/lokalbeskrivningen, till exempel ”5-15 m upp-ströms bron”. Säkerhet


Analys utförs enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014) och anvisningar i Havs- och vattenmyndig-hetens undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag − kiselalgsanalys” i den senaste version-en (för närvarande version 3:2: 2016-12-02). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska användas för att beräkna delindex och göra en sammanvägd bedömning av status. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för artbestämning av kiselalger och dessutom kunna uppvisa intyg på deltagande i den senaste nationella interkalibreringen med godkänt re-sultat. Lokalbeskrivningar enligt aktuell undersökningstyp (för närvarande version 1:9, 2016-04-26) skall redovisas i årsrapport. Deformerade kiselalgsskal Kontroll av förekomst (frekvens) av deformerade kiselalgsskal görs som tillägg vid stationerna Ås400 och Vi16, där risken för förekomst av ämnen som kan orsaka missbildningar misstänks vara stor. Det är viktigt att den som utför undersökningen är kompetent och erfaren. Foto-dokumentation av förekommande missbildningar är en fördel, dock inget krav. Redovisning

Anvisningar om redovisningsform för kiselalgsresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning).

1717 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Bottenfauna

17

4. Bottenfauna

Provtagningsplatser


Figur 5. Provtagningsplatser för momentet bottenfauna i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden.


18

Tabell 8. Provtagningsplatser för undersökning av bottenfauna i programmet för samordnad recipient-kontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Frekvens Provtagn.djup X-koord. Y-koord. m

By200 Byälven, Säffle V årligen - 6561982 1334944 By15 Byälven nedströms Säffle årligen - 6557550 1334099 By12 Byviken mitt vart 3:e år 24 6553050 1331500 Ås513 Ekholmssjön djuphålan vart 3:e år 7 6573110 1341700 Ås503 Kyrkebysjön sydost vart 3:e år 12 6575200 1345800 Ås15 Grumsfjorden vart 3:e år 27 6582050 1343800 Ås5 Åsfjorden norr vart 3:e år 42 6583600 1350450 Ås9 Åsfjorden väster årligen 28 6581849 1348252 Ås141 Åsfjorden centralt vart 3:e år 54 6579050 1349650 Ka10 Kattfjorden öster årligen 10 6580302 1364404 Ka44 Kattfjorden mitt vart 3:e år 41 6581150 1361900 Sä32 Hammarösjön årligen 24 6584443 1374492 Sä24 Sätterholmsfjärden mitt vart 3:e år 26 6580650 1376750 Kr90 Ölmeviken centralt vart 3:e år 2 6580800 1396700 Kr80 Lunnerviken väst vart 3:e år 4 6580700 1390100 Kr70 Varnumsviken djuphålan årligen 9,5 6579403 1401200 Kr20 Vålösundet Prästerud årligen 7 6577609 1400577 Vi51 Visman nedstr. Björneborg årligen - 6569945 1410820 Vi15 Visman uppstr. Bäckhammar årligen - 6563348 1407529 Vi16 Visman nedstr. Bäckhammar årligen - 6558969 1407397 Vi17 Visman Nybble årligen - 6553577 1405752 Vi14 Kolstrandsviken vart 3:e år 2 6550650 1404570

Provtagningsmetodik

Provtagning utförs enligt anvisningar i Havs- och Vattenmyndighetens undersökningstyper ”Bot-tenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier” samt ”Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral” i de senaste versionerna (f.n. version 1:2, 2016-11-01 respektive version 2:1, 2016-11-01). Dessutom ska metoderna SS-EN ISO 10870 (SIS 2012, rinnande vatten, sparkmetod) och SS 028190 (SIS 1986, sjöar och rinnande vatten, Ekmanhuggare) följas. Observera att i rinnande vatten skall även ett kvalitativt håvprov tas. I såväl Vänern som i rinnande vatten (Byälven och Visman) tas fem prov (hugg) per station, i Byälven enligt rinnande, Ekmanhuggare, och i Visman enligt sparkmetod. I Visman skall en håv med storleken 25 x 25 cm användas (maskvidd 0,5 mm). Sparkyta för varje delprov i Visman skall omfatta 25 x 100 cm (0,25 m2). I Byälven skall strandnära prov tas på maxdjup 2 m. Detta på grund av att inflöde av ”opåverkat” vänervatten sker i älvens djupare delar upp till slussen i Säffle. Ekmanhuggare, modell Hydro Bios, eller mot-svarande nedtyngd plåthuggare skall användas i Byälven och Vänern. Detta eftersom det krävs en provhämtare med stor tyngd för att få upp tillräcklig provmängd med de djup- och strömför-hållanden som råder i Vänern. I Byälven kan prov även tas med skaftförsedd Ekmanhuggare. Ansvarig uppdragstagare (provtagning) skall vara ackrediterad för provtagning av bottenfauna. Fältprotokoll skall upprättas enligt Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp ”Lokalbe-skrivning” i den senaste versionen (för närvarande version 1:9, 2016-04-26). Provtagningslokaler i rinnande vatten (sparkmetod) skall dokumenteras med skiss och foto (digitalt) i årsrapport.


19

Provtagningsfrekvens

I Vänern utförs provtagning årligen vid stationerna Ås9, Ka10, Sä32, Kr70 och Kr20, medan provtagning sker vart tredje år med början 2013 vid övriga stationer (se Tabell 8). Provtagningen i Vänern utförs under våren efter islossning (förslagsvis i april i samband med vattenprovtag-ningen). I rinnande vatten utförs provtagning årligen under hösten (oktober). Positionsnoggrannhet

Vid provtagning skall GPS med minst 5 meters precision användas vid positionering. Dessutom skall foton (och eventuellt skisser) från tidigare utförda bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten användas vid lokalisering av exakta lägen. Beskrivning i ord ska göras vid ”Provplats” i fältprotokollet/lokalbeskrivningen, till exempel ”5-15 m uppströms bron”. Säkerhet


Analys utförs enligt SS-EN ISO 10870 (SIS 2012, rinnande vatten sparkmetoden) alternativt enligt SS 028190 (SIS 1986, sjöar och rinnande vatten, Ekmanhuggare). I samtliga fall följs även anvis-ningarna i Havs- och Vattenmyndighetens undersökningstyper ”Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier” samt ”Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral” i de senaste vers-ionerna (f.n. version 1:2, 2016-11-01 respektive version 2:1, 2016-11-01). Delproven för varje station redovisas separat i artlistor. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska användas för att beräkna delindex och göra en sammanvägd bedömning av status. Med stöd av artsammansättning och index angivna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder görs även en expertbedömning. I rinnande vatten där provtagning utförs med sparkmetoden skall föroreningspåverkan (organiskt material, näringsämnen), försur-ningspåverkan och naturvärde bedömas. Vid lokaler i sjöar (vikar) skall en bedömning göras av näringsnivå, föroreningspåverkan och syreförhållanden. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för bottenfaunabestämningar och dessutom kunna uppvisa intyg på deltagande i den senaste nationella interkalibreringen med godkänt re-sultat. Lokalbeskrivningar enligt aktuell undersökningstyp (för närvarande version 1:9, 2016-04-26) skall redovisas i årsrapport.


20

Missbildade mundelar Kontroll av förekomst (frekvens) av missbildade mundelar skall ske på fjädermyggor av gruppen Chironominae. Beroende på tillgång väljs upp till 30 individer slumpvis ut för varje station i både rinnande vatten och Vänern. I första hand skall individer av släktet Chironomus undersökas och i andra hand övriga släkten inom gruppen Chironominae. Det är viktigt att den som utför under-sökningen är kompetent och erfaren så att missbildningar kan skiljas från mekaniska skador (till exempel slitage). Fotodokumentation av förekommande missbildningar är en fördel, dock inget krav. Referenslitteratur: Wiederholm T. 1984. Incidence of deformed chironomidaelarvae (Diptera: Chironomidae) in swedish lakes. Hydrobiologica 109:243-249. Ambitionsnivå för artbestämning Bottenfaunan ska artbestämmas enligt taxonomisk lista i NFS 2008:1, bilaga 1, tabell 4.6. Bot-tenfaunan skall artbestämmas med en hög ambitionsnivå, vilket bland annat innebär att glatt-maskar (Oligochaeta) och fjädermyggor (Chironomidae) skall bestämmas till art respektive släkte/art i sjöar och rinnande vatten med Ekmanprovtagning. Artbestämningsnivån för fjäder-myggor skall vara tillräckligt långt driven för att BQI-index skall kunna beräknas. Redovisning

Anvisningar om redovisningsform för bottenfaunaresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning).

2121 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Nätprovfiske

21

5. Nätprovfiske

Provtagningsplatser


Figur 6. Provtagningsplatser för momentet nätprovfiske i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Tabell 9. Provtagningsplatser för nätprovfiske i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. By2 Byviken vart 3:e år 655427 133240 Ås3 Åsfjorden vart 3:e år 658065 134834 Ka6 Kattfjorden öster vart 3:e år 658075 136410 Sä7 Hammarösjön vart 3:e år 658540 137540 Sä8 Sätterholmsfjärden vart 3:e år 657970 137600 Kr11 Varnumsviken vart 3:e år 657865 140130 Vi90 Kolstrandsviken vart 3:e år 655060 140450

2222 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Nätprovfiske

22

Provtagningsmetodik

Provfiske skall utföras och fältprotokoll upprättas enligt Havs- och Vattenmyndighetens under-sökningstyp ”Provfiske i sjöar” i den senaste versionen (för närvarande version 1:4 2016-09-08). Vidare skall före detta Fiskeriverkets råd och riktlinjer (Finfo 2001:2) för standardiserad metodik för provfiske i sjöar användas. Dock med undantaget att antalet nät begränsas till åtta stycken per provfiskestation. De vikar som berörs av fisket skall betraktas som enskilda vattenområden. Provfiskenäten skall vara bottensatta och läggas ut över en natt. Näten fördelas på olika djup en-ligt föreskriven metodik. Nättyp anges i föreskriven metodik. Provtagningsfrekvens

Provtagning utförs vart tredje år med början 2011 under sensommaren (augusti/september). Analys

Samtliga individer artbestäms, längdmäts och vägs. Förekomst av missbildningar, sår och lik-nande skall registreras för varje enskild individ i samband med längdmätning och fotodokumen-teras. Dock skall inte mekaniska skador typ bitmärken, nätskador och liknande registreras. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska användas för att beräkna ingående parametrar och ett sam-manvägt fiskindex (EQR8). Redovisning Anvisningar om redovisningsform för provfiskeresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning).

2323 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Miljögifter fisk

23

6. Miljögifter i fisk

Provtagningsplatser

Provtagningsplatser för undersökning av miljögifter i fisk i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden framgår av Figur 7, Tabell 10 och Tabell 12. Re-sultaten ska jämföras med undersökningar utförda av Vänerns Vattenvårdsförbund enligt Figur 7 och Tabell 11. Resultat från kvicksilveranalys av gädda i Kattfjorden (Tabell 12) ska jämföras med gäddundersökning vid station F5 (Millesviks skärgård) som undersöks i regi av Vänerns Vatten-vårdsförbund.

Figur 7. Provtagningsplatser för momentet miljögifter i fisk i programmet för samordnad recipientkon-troll i Norra Vänern med tillflöden. Tabell 10. Provtagningsplatser för undersökning av metaller och biologiska analyser på abborre i pro-grammet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. By2 Byviken vart 3:e år 655427 133240 Ås3 Åsfjorden vart 3:e år 658065 134834 Ka6 Kattfjorden öster vart 3:e år 658075 136410 Sä7 Hammarösjön vart 3:e år 658540 137540 Sä8 Sätterholmsfjärden vart 3:e år 657970 137600 Kr11 Varnumsviken vart 3:e år 657865 140130 Vi90 Kolstrandsviken vart 3:e år 655060 140450


24

Tabell 11. Provtagningsplatser för undersökning av metaller och biologiska analyser på abborre (F1 och F3) och kvicksilver i gädda (F5) som utförs av Vänerns Vattenvårdsförbund. Station F1 finansieras av Norra Vänerns Intressenter. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. F1 (1 i Vänerns VVF) SO Åsundaön årligen 6575535 1356638 F3 (3 i Vänerns VVF) V Torsö (Onsö) årligen 6514922 1376413 F5 (5 i Vänerns VVF) Millesvik vart 5:e år 6543738 1342089 Tabell 12. Provtagningsplats för undersökning av kvicksilver i gädda (1B) i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Undersökningen bekostas av Akzo Nobel. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. 1B Kattfjorden årligen 6581384 1360316 Provtagning (insamling av fisk) vid stationerna i Norra Vänern enligt Tabell 10 (abborre) utförs av ansvarig uppdragstagare för den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern medan in-samling av gädda (Tabell 12) utförs av Länsstyrelsen i Värmlands län. Vänerns Vattenvårdsför-bund ansvarar för upphandling av analys och utvärdering av metaller och biologiska analyser på fisk vid stationerna i Tabell 10 och Tabell 11, som utförs fristående från övriga undersökningar inom Norra Väner-programmet. Station F1 (Tabell 11) finansieras dock av Norra Vänerns Intres-senter. Norra Vänerns Intressenter ansvarar för upphandling av analys och utvärdering av kvick-silver i gädda vid station 1B (Tabell 12). Denna station bekostas av Akzo Nobel. Provtagningsmetodik

Undersökningen skall följa Havs- och Vattenmyndighetens undersökningstyp ”Metaller och or-ganiska miljögifter i fisk” i den senaste versionen (för närvarande version 1:2, 2014-09-12). Abborre Ansvarig uppdragstagare för Norra Väner-programmet ansvarar för insamling av abborre vid stationer enligt Tabell 10. Fisken samlas in under perioden augusti till september. Särskilda fångstnät läggs ut för insamling av abborre från i första hand storleksklassen 17-20 cm och i andra hand 15-17 cm i samband med provfisket vid dessa stationer (se kapitel 5). Från varje station skall 20-30 stycken honor från i första hand storleksklassen 17-20 cm och i andra hand 15-17 cm insamlas, vägas och längdmätas samt skickas till laboratorium hänvisat av Vänerns Vattenvårdsförbund. Omedelbart efter det att redskapen vittjas skall varje prov (hel fisk) förpackas individuellt i upp-märkta plastpåsar av fryskvalitet (får inte innehålla PVC). För att få så färsk fisk som möjligt ska näten helst vittjas efter tre timmar. Därefter förvaras fisken kallt och fryses så fort som möjligt – helst inom en timme, men högst fem timmar - efter att den tagits upp ur vattnet. Inom ett dygn ska fisken djupfrysas (20-30 minusgrader). Proven skickas i djupfryst tillstånd till det laboratorium som ombesörjer provberedning och kemisk analys. Fältprotokoll skall upprättas enligt Natur-vårdsverkets undersökningstyp ”Metaller och organiska miljögifter i fisk” i den senaste versionen (för närvarande version 1:2, 2014-09-12).


25

Gädda Tio stycken gäddor i viktintervallet 0,8-1,2 kg insamlas från Kattfjorden i regi av Länsstyrelsen i Värmlands län. Eftersom gäddan vid tidigare undersökningar insamlats under lek i mars-april, då den är mest lättfångad, bör så ske även fortsättningsvis. Fiskarna skall vägas och mätas och läggas hela och raka i separata, märkta plastpåsar av polye-tenplast (ej PVC-plast). Proverna ska kylas ned så snart som möjligt. Placera dem därför genast i en kylväska med is, eller om möjligt kolsyreis, och efter landgång i frysutrymme. (Proverna ska frysas ned inom fem timmar efter fångst). Märkning ska ske med nummer (1-10), vikt, längd, fångstplats och fångstdatum. Motsvarande information ska även registreras på en följesedel. Fisk och följesedel skickas till analyslaboratoriet. Provberedning

Direkt efter ankomst till provberedande laboratorium läggs det insamlade materialet i djupfrys. Provberedning ska ske i nära anslutning (högst en månad) till de kemiska analyserna för att för-hindra frystorkning. Provtagning ska ske på halvtinad vävnad. Abborre Provberedning utförs av laboratorium som hänvisas av Vänerns Vattenvårdsförbund. Muskelprov tas under det ytliga fettlagret, så nära ryggen på fisken som möjligt och utgående från fiskens mittpunkt. Om del av filé ska analyseras ska stjärtspole och nackregion undvikas. Gädda Från vardera gädda tas i första hand muskelprov ut från hela den högersidiga filén för ett enhet-ligt prov. Från detta prov kan sedan, efter homogenisering, delprov tas ut till analyser. Om prov från hela den högersidiga filén blir för stort tas istället lika stor del muskelprov ut från varje gädda, från den del som ligger direkt under ryggfenan. Referens: “Manual for the Nordic Countries. Nordic Environmental Specimen Banking. Tema Nord: 1995:543”. Provtagningsfrekvens

Vid station F1 och F3 (Tabell 11) och 1B (Tabell 12) utförs årliga undersökningar och vid station F5 (Tabell 11) vart femte år. Vid övriga stationer (Tabell 10) utförs undersökningar en gång vart tredje år med början 2011. Analys

Abborre Analys utförs av laboratorium som hänvisas av Vänerns Vattenvårdsförbund. I den mån det finns tillräckligt med material används tio abborrhonor i storleksklassen 17-20 cm för analys av metal-ler och biologiska variabler (se nedan). Om det finns otillräckligt med individer för någon station kompletteras med individer från storleksklassen 15-17 cm, där individer med störst storlek tas i första hand.


26

Ytterligare 10-20 abborrhonor i storleksklassen 17-20 cm analyseras endast med avseende på biologiska variabler (se nedan). Om det finns otillräckligt med individer för någon station kom-pletteras med individer från storleksklassen 15-17 cm, där individer med störst storlek tas i första hand. Räcker antalet individer inte till för att komma upp i totalt 25 individer så analyseras så många individer som materialet räcker till. Analysvariabler (fler variabler kan vara aktuella, men detta avgörs i samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län och Vänerns Vattenvårdsförbunds Vänerkansli inför varje upphandling): Metaller (abborre) Cu, Pb, Cd, Zn, As, Cr och Ni analyseras i lever (µg/g ts) medan Hg, Pb, Cd och Ni analyseras i muskel (µg/g vv). Analys utförs på tio individer (17-20 cm) per station. Metallhalterna redovisas i både halt våtvikt och halt torrvikt. Biologiska analyser (abborre) - ålder (gäller 10 individer, 17-20 cm, för metallanalys, år) - maginnehåll (gäller 10 individer, 17-20 cm, för metallanalys, g) - kön (samtliga 25 individer) - totallängd (samtliga 25 individer, cm) - totalvikt (samtliga 25 individer. g) - somatisk vikt (samtliga 25 individer, g) - levervikt (samtliga 25 individer, g) - konditionsfaktor (samtliga 25 individer) - leversomatiskt index, LSI (samtliga 25 individer, %) - gonadvikt (samtliga 25 individer, g) - gonadsomatiskt index, GSI (samtliga 25 individer, %) Detaljerad undersökningsmetodik återfinns i gällande kontrollprogram för Vänern samt i All-männa Råd 94:2 (Vattenrecipientkontroll vid skogsindustrier). Samtliga kemiska analyser ska utföras enligt ackrediterade metoder. Kemiska analyser ska utfö-ras enligt SIS eller motsvarande. Samtliga metaller bör analyseras med ICP-MS. Eftersom halterna av nickel, bly och krom är låga används högupplöst ICP-MS (ICP-SFMS) för att få lägre rapporte-ringsgränser. Personal som utför fiske och provberedning ska ha dokumenterad erfarenhet från sådan verksamhet. För åldersanalys krävs specialistkompetens. Kvicksilver (gädda) Kvicksilver ska analyseras i muskel (mg/kg våtvikt) enligt SS 028175 eller motsvarande. Gäddorna analyseras individuellt. Redovisning

Abborre Konsult ansvarig för utvärdering ska ha dokumenterad kunskap och förmåga att utvärdera undersökningar av miljögifter i fisk. Skriftlig rapportering ska ske i form av ett kapitel till årsrapporten från den samordnade recipi-entkontrollen i Norra Vänern för år 2011, 2014 o.s.v. Den skriftliga rapporten levereras digitalt i tryckfärdigt skick senast den 1 augusti efterföljande år till den som är aktuell uppdragstagare av övrig del av Norra Vänern-programmet. Såväl rådata som utvärdering ska även levereras digitalt till Norra Vänerns Intressenter (kontaktperson: Margareta Sandström, Stora Enso Skoghalls Bruk,


27

telefon: 010-467 38 91) och Länsstyrelsen i Värmlands län (kontaktperson, Grete Algesten, tele-fon: 054-19 70 71). Rapporten ska dels innehålla rådata i tabellform och dels en skriftlig utvärdering av resultaten med illustrationer i form av figurer (diagram och tabeller). Resultaten bör fokusera på skillnader och avvikelser mellan stationerna. Förutom inbördes jämförelse ska resultaten jämföras med undersökningar utförda av Vänerns Vattenvårdsförbund vid stationerna F1 och F3 (se Tabell 11 och Figur 7). Analysresultat för dessa stationer erhålls av Sara Peilot vid Vänerns vattenvårdsförbund (telefon: 010-224 52 05). Gädda Resultaten ska bland annat jämföras med undersökningar utförda av Vänerns Vattenvårdsför-bund vid station F5 (se Tabell 11 och Figur 7). Analysresultat för dessa stationer erhålls av Sara Peilot vid Vänerns vattenvårdsförbund (telefon: 010-224 52 05). Övriga anvisningar om redovis-ningsform för kvicksilver i gädda återfinns i kapitel 11 (Redovisning).

2828 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Sedimentkemi

28

7. Sedimentkemi

Provtagningsplatser

Provtagningsplatser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden framgår av Figur 8 och Tabell 13.

Figur 8. Provtagningsplatser för momentet sediment i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Tabell 13. Provtagningsplatser för sedimentundersökningar i programmet för samordnad recipientkon-troll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Provtagningsdjup X-koord. Y-koord. m By3 (8 i Vänerns VVF) Byviken 30 6548917 1329769 Ås2 (10 i Vänerns VVF) Åsfjorden 30 6580278 1349875 Ka1 (11 i Vänerns VVF) Kattfjorden 31 6581350 1360720 Sä33 (18 i Vänerns VVF) Hammarösjön 25 6584450 1374670 Sä1 (12 i Vänerns VVF) Sätterholmsfjärden 36 6581622 1377203 Kr70 (13 i Vänerns VVF) Varnumsviken 9,5 6579258 1401181 Kr80 (14 i Vänerns VVF) Lunnerviken 4,0 6581136 1390558 Vi1 (15 i Vänerns VVF) Vismen 22 6573850 1413550 Vi20 (16 i Vänerns VVF) Jonsbolsdammen 1,5 6564680 1408500 Vi14 (17 i Vänerns VVF) Kolstrandsviken 2,7 6550650 1404570


29

Undersökningarna av sedimentkemi i Norra Vänern skall samordnas med Vänerns Vattenvårds-förbund avseende upphandling samt ingående analysvariabler. Sedimentundersökningarna upp-handlas därför separat, oberoende av övriga undersökningar i kontrollprogrammet för Norra Vänern. Norra Vänerns Intressenter är dock ansvariga för sin del av undersökningen och resulta-ten skall tillhandahållas intressenterna samt ingå i årsrapport från recipientkontrollen i Norra Vä-nern året efter genomförda undersökningar. Föreslagna provtagningsplatser framgår av Figur 8 och Tabell 13. Omfattningen på nästa sedi-mentundersökning med slutgiltiga provtagningsplatser, sedimentnivåer och analysvariabler, kommer att bestämmas genom samråd med berörda parter inför nästa undersökning, som skall genomföras år 2018. Även möjligheten till samfinansiering med andra aktörer utöver Vänerns Vattenvårdsförbund skall beaktas inför kommande sedimentundersökning. Provtagningsmetodik

Provtagning skall utföras enligt anvisningar i Havs- och Vattenmyndighetens undersökningstyper ”Metaller i sediment” och ”Organiska miljögifter i sediment” i de senaste versionerna (för närva-rande version 1:1, 2012-08-06 respektive 1:0, 2016-06-28). Fem proppar tas vid varje station på en provyta omfattande 200 m2. Det är av speciell vikt att ostörda ytsediment kan garanteras vid provtagningen. Provtagningen ska göras med en rörprovtagare med väl fungerande stängnings-anordning. En propp snittas för okulärbesiktning medan övriga slås samman till ett samlingsprov (gäller för varje skikt). Provtagare skall vara utbildade och uppfylla krav enligt SNFS 1990 MS 29 samt ha erfarenhet av sedimentprovtagning. Ansvarig uppdragstagare (provtagning) skall vara ackrediterad för provtagning av sediment. Nödvändig bakgrundsinformation, bland annat vattendjup, koordinater, vindstyrka, bottentyp och stratigrafi samt anmärkningar som kan ha betydelse för tolkningen av resultatet noteras och redovisas i årsrapporten. Provtagningsfrekvens

Provtagning utförs vart tionde år och har tidigare utförts 1998 och 2008/2009. Nästa undersök-ning genomförs år 2018. Provtagningsnivåer

Prover tas på skikten 0-1 cm på samtliga stationer. För samtliga stationer finns tillgängliga ana-lysresultat från djupare sedimentskikt (se rapport nr 7, 1999 och rapport nr 52, 2009 från Vä-nerns Vattenvårdsförbund), vilka kan användas som jämförelsevärden. Fler sedimentnivåer kan bli aktuella efter samråd mellan Norra Vänerns Intressenter, Länsstyrelserna och Vänerns Vatten-vårdsförbund inför nästa sedimentundersökning. Okulärbesiktning

På varje station snittas en sedimentpropp vertikalt från ”toppen till botten” i den centrala delen av proppen. De två halvorna läggs parallellt bredvid varandra med den breda sidan upp och skrapas rena på ytan. Stationens namn och nummer skrivs på ett papper och läggs bredvid profi-len. Därefter fotograferas denna med digitalkamera. Lagerföljd, färg och struktur/sedimenttyp noteras i fält. Fotografier och fältdata redovisas i årsrapporten.


30

Positionsnoggrannhet

Vid provtagning skall mittpunkten för provtagningsytan positioneras med GPS med en precision på minst 5 meter. Stor hänsyn tas till att stationerna ska vara identiska med tidigare undersök-ningar. Ekolod ska användas för att i möjligaste mån säkerställa att proverna tas på ackumula-tionsbotten. Säkerhet


De analysvariabler som analyserades vid den senaste undersökningen 2008/2009 framgår av Ta-bell 14. Analysomfattningen kan komma att ändras i samband med nästa upphandling av sedi-mentundersökning i Vänern, som samordnas av Vänerns Vattenvårdsförbund. Samtliga analyser ska utföras av laboratorium som är ackrediterade för analyserna vid aktuellt mätområde. Mät-områden ska täcka in tidigare uppmätta haltnivåer. Vid jämförelse med äldre analysresultat skall eventuella skillnader mellan olika analysmetoder beaktas. Tabell 14. Variabler som analyserades vid 2008/2009 års sedimentundersökning i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden, i samordning med Vänerns vattenvårdsför-bund Station Namn TS, GF,

TOC Met. (As, Pb, Fe, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Mn, Ni, Zn)

PAH-16 Nonylfenoler, ftalater, PBDE; DEHP

Frakt. alifater och aromater

Dioxin, Dioxinlika PCB

PCB, EOX

TBT

By3 Byviken X X X X X Ås2 Åsfjorden X X X X X X Ka1 Kattfjorden X X X X X X Sä33 Hammarösjön X X X X X X Sä1 Sätterholmsfjärden X X X X Kr80 Lunnerviken X X X X X Kr70 Varnumsviken X X X X X X Vi1 Vismen X X X Vi20 Jonsbolsdammen X X X X Vi14 Kolstrandsviken X X X X X Redovisning

Översiktliga anvisningar om redovisningsform för sedimentundersökningen återfinns i kapitel 11 (Redovisning), medan detaljerade anvisningar finns i gällande kontrollprogram för Vänern.

3131 PROGRAM SRK N. VÄNERN–Vattenföring/transport

31

8. Vattenföring och ämnestransporter

Vattenföring

Tabell 15. Platser för vattenföringsbestämning och transportberäkning i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. (Q = vattenföring, T = transport. SMHI = vattenförings-station, S-HYPE = modellberäknade data från SMHI. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn X-koord. Y-koord. Moment Uppgiftslämnare By200 Byälven Säffle V 6562030 1334840 T - - Byälven centrala Säffle* 6560690 1335010 Q S-HYPE (6366) By30 Typområde S13* 6550000 1350000 Q, T S-HYPE/SLU - Tarmsälven Mellbyn 6567500 1340450 Q S-HYPE (6536) Ås512 Tarmsälven Mellbyn 6569053 1340980 T - 108-2033 Borgviksälven Borgviks kraftverk 6584960 1338010 Q SMHI/Mälarenergi Ås300 Borgviksälven Borgvik 6585347 1337703 T - 108-2036 Norsälven Edsvalla kraftverk 6594140 1352830 Q SMHI/Fortum Ås400 Norsälven Norsbron 6589813 1353850 T - 108-1703 Klarälven Edsforsens kraftverk 6662890 1373070 Q SMHI/Fortum 108-1446 Uvån, Råda kraftverk 6651810 1376680 Q SMHI/Fortum Sä500 Klarälven Almar 6594370 1366197 Q, T Beräkning - Klarälven mynning i Kattfjorden - - Q Beräkning - Klarälven mynning i Hammarösjön - - Q Beräkning - Alsterälven Alster 6590150 1375210 Q S-HYPE (7510) Sä600 Alsterälven Alster 6588731 1375130 T Sä325 Glumman Väse kyrka 6589542 1388255 T - Glumman Väse kyrka 6589410 1388260 Q S-HYPE (7477) Kr100 Ölman Hult 6588436 1395209 T - 108-2311 Ölman Arnestorp 6587860 1394890 Q SMHI - Varnan uppströms Vågbron 6578200 1403550 Q S-HYPE (6956) Kr50 Varnan uppströms Vågbron 6577833 1403215 T - Kr60 Lötälven Kurlanda 6576420 1403890 T - - Lötälven mynning i Varnan 6576590 1403750 Q S-HYPE (6858) - Varnans mynning i Varnumsviken 6577800 1402640 Q, T S-HYPE (6933) - Visman Persbol 6560250 1407250 Q Bäckhammars bruk Vi700 Visman Nybble 6553858 1406041 T - * Namn och exakt läge anges inte för områden som ingår i miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark.


32

Vattenföringsdata inhämtas från stationer enligt Tabell 15 av ansvarig uppdragstagare av den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. I första hand skall dygnsflöden användas. Går det ej att erhålla dygnsflöden skall veckoflöden användas. Vattenföringen vid Tarmsälvens utlopp i Vänern beräknas som vattenföringen i Tarmsälven vid Mellbyn uppräknad (arealkorrigerad) med faktorn 1,05 för tillkommande avrinningsområdesyta. Vattenföringen vid Norsälvens utlopp i Vänern beräknas som vattenföringen i Norsälven vid Edsvalla uppräknad (arealkorrigerad) med faktorn 1,02 för tillkommande avrinningsområdesyta. Vattenflödet i Klarälven vid Almar beräknas som summan av flödet i Klarälven vid Edsforsen are-alkorrigerat med faktorn 1,18 plus flödet i Uvån vid Norra Råda enligt följande formel: QAlmar = (1,18 x QEdsfors) + QRåda. Vattenföring till Kattfjorden beräknas som 0,14 x QAlmar, medan vattenfö-ring till Hammarösjön-Sätterholmsfjärden beräknas som 0,86 x QAlmar. Vattenföringen vid Ölmans utlopp i Vänern beräknas som vattenföringen vid Arnestorp arealkor-rigerad med faktorn 1,10. Vattenföringen vid Vismans utlopp i Vänern beräknas utifrån flödet i Bäckhammar vid Persbol. Flödet vid Persbol inkluderar uppumpad vattenmängd från Vänern (som periodvis behövs för att öka vattenflödet i Visman och därmed späda utsläppen från Bäckhammars bruk). Bäckhammars bruk tillhandahåller uppgifter om både vattenföringen vid Persbol och om uppumpad vatten-mängd från Vänern. Vismans vattenföring vid mynningen i Vänern beräknas genom arealkorri-gering enligt formeln QMynning = (1,73 x (QPersbol – QUppumpat)) + QUppumpat. I Byälven, typområde S13, Borgviksälven, Alsterälven, Glumman, Varnan och Lötälven är vatten-föringen representativ för mynningspunkterna, varför ingen arealkorrigering behöver göras för dessa vattendrag. Anvisningar om redovisningsform för vattenföring återfinns i kapitel 11 (Redovisning). Transportberäkningar

Årstransporter skall beräknas för fosfor, kväve och organiskt material (TOC) vid mynnings-stationerna för samtliga tillflöden till Vänern där flödesdata finns tillgängliga (enligt Tabell 15). Beräkning skall ske i enlighet med anvisningar i ”Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag” (Naturvårdsverket 1999), vilket innebär att dygnsflöden skall multipliceras med interpolerade dygnshalter, varefter samtliga dygnstransporter summeras för hela året. I det fall att endast veckoflöden finns tillgängliga antas varje veckoflöde gälla för samtliga sju dygn aktuell vecka (enligt riktlinjer från SLU), varvid antagna dygnsvärden erhålls som kan multipliceras med interpolerade dygnshalter. Transport i Byälven beräknas utifrån halter vid By200 och flödet i centrala Säffle. Till transporter-na av kväve och fosfor i Byälven adderas utsläpp från Nordic Paper och Säffle reningsverk. Om uppgifter om utsläppen av organiskt material (analyserat som TOC) kan erhållas, adderas även dessa till TOC-transporten i Byälven. Transport i Borgviksälven beräknas utifrån halter vid Ås300 och flödet vid Borgviks kraftverk.


33

Transport i Norsälven beräknas utifrån halter vid Ås400 och flödet i mynningen till Vänern. Till transporterna av kväve och fosfor i Norsälven adderas utsläpp från Vålbergs reningsverk. Om uppgifter om utsläppen av organiskt material (analyserat som TOC) kan erhållas, adderas även dessa till TOC-transporten i Norsälven. Transport i Klarälven beräknas utifrån halter och flöde i Klarälven vid Almar (Sä500). Transporten till Kattfjorden beräknas som 14 % av transporten vid Almar, medan transporten till Sätter-holmsfjärden beräknas som 86 % av transporten vid Almar. Till transporterna av kväve och fos-for i Klarälven adderas dessutom utsläpp från Skåre, Hammarö och Karlstads reningsverk. För beräkning av kväve- och fosfortransport till Kattfjorden adderas 14 % av utsläpp från Skåre re-ningsverk och 100 % av utsläpp från Hammarö reningsverk. För beräkning av transport till Hammarösjön-Sätterholmsfjärden adderas 86 % av utsläpp från Skåre reningsverk och 100 % av utsläpp från Karlstads reningsverk. Om uppgifter om utsläppen av organiskt material (analyse-rat som TOC) kan erhållas, adderas även dessa till TOC-transporten i Klarälven på motsvarande sätt som för kväve och fosfor. Transport i Varnan beräknas utifrån halter vid Kr50 och flödet i Varnan uppströms tillflödet från Lötälven. Transport i Lötälven beräknas utifrån halter vid Kr60 och flödet i Lötälven uppströms Varnan. Transporter i Varnan beräknas som summan av transport i Varnan (Kr50) plus transport i Lötälven (Kr60). Transporter i typområde S13, Alsterälven, Glumman, Ölman och Visman beräknas utifrån halter i de respektive provpunkterna By30, Sä600, Sä325, Kr100 och Vi700 och flödet i de respektive vattendragens mynningar i Vänern. Transport i Tarmsälven beräknas utifrån halter vid Ås512 och flödet i Tarmsälven vid Mellbyn. För att motsvara transporten vid utloppet i Vänern uppräknas dessa värden med 1,05 för till-kommande avrinningsområdesyta. Förutom transporter ska även arealspecifika förluster av fosfor och kväve beräknas som årstrans-port (kg/år) dividerat med avrinningsområdets yta (ha). Utifrån Naturvårdsverkets ”Bedömnings-grunder för sjöar och vattendrag” (1999) skall jämförvärden beräknas, med vilka de arealspeci-fika förlusterna jämförs. I femårsrapport bör arealspecifika förluster och jämförvärden beräknas som femårsmedelvärden. Anvisningar om redovisningsform för transportberäkningar återfinns i kapitel 11 (Redovisning). Kväve- och fosforbelastning per delområde

Tillförsel av näringsämnena kväve och fosfor till Vänern skall redovisas per delområde fördelat på olika källor vart femte år med början 2012. Värdena skall utgöras av femårsmedelvärden och ska redovisas både i mängder (kg eller ton) och procent. Med fördel redovisas procentandelarna i fi-gur (diagram). Uppgifter till belastningsberäkningen utgörs av transporterade mängder i tillrinn-ande vattendrag samt utsläpp från kommunala reningsverk och industrier. Tillförsel via nedfall från atmosfären och inflödande vatten från stor-Vänern behöver inte tas med. Om möjligt skall också tillskott från omgivande jordbruksmark och skogsmark beräknas utgående från arealför-luster i Averstadån respektive lämplig skogsbäck (i samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län). Detta förutsätter att arealuppgifter tillhandahålles från Länsstyrelsen i Värmlands län.


34

Byviken: transporter i Byälven, utsläpp från Nordic Paper och Säffle avloppsreningsverk. Åsfjorden: transporter i Borgviksälven och Norsälven, utsläpp från Gruvöns bruk, Grums-Slottsbrons avloppsreningsverk, Segmons avloppsreningsverk, Borgviks avloppsreningsverk och Vålbergs avloppsreningsverk. Kattfjorden: 14 % av transporter i Klarälven vid Almar, 14 % av utsläpp från Skåre avloppsre-ningsverk samt 100 % av utsläpp från Skoghalls bruk och Hammarö avloppsreningsverk Hammarösjön-Sätterholmsfjärden: 86 % av transporter i Klarälven vid Almar, 86 % av utsläpp från Skåre avloppsreningsverk samt 100 % av utsläpp från Karlstads avloppsreningsverk. Varnumsviken: transporter i Varnan, utsläpp från Casco och Kristinehamns avloppsreningsverk. Kolstrandsviken: transporter i Visman, utsläpp från Bäckhammars bruk, Bäckhammars av-loppsreningsverk och Nybble avloppsreningsverk. Vid förändring av utsläppsbelastningen i delområdena skall ovanstående indelning revideras.

3535 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Väder/Utsläpp

35

9. Väderförhållanden

Följande väderdata skall redovisas i rapporten: • lufttemperatur

• nederbörd Uppgifter om temperatur (månadsmedelvärden) och nederbörd (månadsvärden) inhämtas från SMHI för stationerna i Säffle (9210), Karlstad/Väse (9322/9321) och Kristinehamn (9418) och re-dovisas i rapporten.

10. Utsläpp från punktkällor

Uppgifter om punktutsläpp till vatten i avrinningsområdet tillhandahålls ansvarig uppdragstagare från berörda verksamhetsutövare/medlemmar i Norra Vänerns Intressenter. I samband med mil-jörapportering till länsstyrelse/kommun den 31 mars varje år skickas en kopia på miljörapporten in till ansvarig uppdragstagare av den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern. Uppgif-terna redovisas i årsrapporten.

3636 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Redovisning

36

11. Redovisning

Resultaten från undersökningarna i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med till-flöden skall redovisas på ett sådant sätt att målsättningen med kontrollprogrammet uppfylls (si-dorna 1-2). Löpande rapportering

Resultat från kemiska vattenanalyser redovisas till huvudansvarig/samordnare för Norra Vänerns Intressenter och länsstyrelsen samt till de medlemmar som önskar ta del av löpande redovisning fyra gånger per år, det vill säga varje kvartal. Den löpande redovisningen skall ske via e-post i en fil (excel-format) där analysresultat från respektive provtagningsomgång byggs på successivt un-der året. Samtliga värden som ligger inom Naturvårdsverkets bedömningsgrunders (1999, Rap-port 4913) tillståndsklass 5 samt anmärkningsvärda värden inom tillståndsklass 4 skall markeras. Kortfattade kommentarer till analysresultaten skall bifogas vid varje utskick. Avvikande och ex-trema värden skall kommenteras. Övriga undersökningar redovisas i samband med årsrapport. Samtliga kemiska analysvärden (vatten, kvicksilver i gädda och sediment), vattenförings- och transportvärden samt arttabeller och lokalbeskrivningar (biologi) levereras årsvis i excel-format på CD eller via e-post i excel-format till länsstyrelsen samt medlemmar som önskar detta. Samtliga analysresultat (både vattenkemi, biologi, kvicksilver i gädda och sediment) skall dessutom levere-ras till respektive nationell datavärd. Data skall vara uppställda i överensstämmelse med respek-tive datavärds mallar. Allmänt om årsrapport

Varje år sammanställs resultaten i en förenklad årsrapport. Vart femte år ersätts den förenklade rapporten av en femårsrapport med en utförlig utvärdering av de fem senaste årens undersök-ningar. Nästa femårsrapport görs för perioden 2013-2017. I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer skall årsrapporten bland annat innehålla följande:

• en sammanfattning av både kemiska och biologiska resultat med kommentarer till väderför-hållanden som också direkt kan tillgodose ett informationsbehov hos allmänheten,

• beskrivning av kontrollprogrammet och metodik,

• samtliga grunddata i tabellform med min-, medel- och maxvärden (gäller analysdata samt flödes- och transportvärden),

• presentation av belastning från punktkällor inom avrinningsområdet,

• väderförhållanden (temperatur och nederbörd),

• redovisning med bedömning av kemiska och biologiska undersökningar,

• redovisning av artlistor (bottenfauna, kiselalger och växtplankton), lokalbeskrivningar (botten-fauna och kiselalger) och skisser/foto på lokaler (kiselalger och bottenfauna i rinnande vat-ten).


37

I en sammanfattande textdel, som placeras först i rapporten, skall redovisning ske med sex olika färgkartor i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913 och/eller Hand-bok 2007:4) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, 2015:4). De sex kartorna skall visa något av följande: - totalfosfor (årsmedelhalt, bedömd enligt Rapport 4913) - statusklassning av näringsämnen i sjöar respektive vattendrag (enligt Handbok 2007:4) - totalkväve (årsmedelhalt, bedömd enligt Rapport 4913) - organiskt material, mätt som TOC, (årsmedelhalt, bedömd enligt Rapport 4913) - syrgas (årslägsta halt i bottenvattnet, bedömd enligt Rapport 4913) - klorofyll (högsta uppmätta halt i juli eller augusti, redovisas enligt bedömningskriterier för augusti, Rapport 4913) - statusklassning av klorofyll (enligt Handbok 2007:4) - statusklassning av siktdjup i sjöar (enligt Handbok 2007:4) - någon biologisk variabel (bottenfauna, kiselalger, växtplankton eller fisk) Rapporten görs i en komplett version med samtliga bilagor i ett och samma dokument och en så kallad populärversion, som enbart består av den sammanfattande textdelen med färgkartor. Resultaten från de vattenkemiska undersökningarna ska utvärderas enligt gällande bedömnings-grunder för sjöar och vattendrag från Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten (för närvarande Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, bilaga A, och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2013:19 och 2015:4). Statusklassning ska göras av kvalitetsfaktorerna nä-ringsämnen i vattendrag samt näringsämnen, klorofyll respektive siktdjup i sjöar. Parallellt med detta bedöms näringsämnen (fosfor och kväve), kväve/fosfor-kvot, syre, pH, alkalinitet, organiskt material (TOC/COD-Mn), absorbans och metaller i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 4913. För beräkning av referensvärden för fosfor i vattendrag i områden med mer än 10 % jordbruks-mark behövs uppgifter om bland annat referensvärdet (totalfosfor) för jordbruksmark och ande-len jordbruksmark (%) i området. Dessa uppgifter kan erhållas från länsstyrelsen. För metallerna koppar, nickel och zink respektive bly beräknas biotillgängliga halter. Detta förutsätter att det finns uppgifter även om värden för pH, kalcium och DOC (löst organiskt kol). Även andra rele-vanta bedömningsgrunder kan vara aktuella. För till exempel organiska miljögifter i sediment kan Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009) tilläm-pas. Resultaten från de biologiska undersökningarna ska utvärderas enligt gällande bedömnings-grunder för sjöar och vattendrag från Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten (för närvarande Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, bilaga A, och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2013:19 och 2015:4) med viss komplettering enligt bland annat Naturvårds-verkets rapport 4913. Rapporten görs i 55 exemplar. Rapporterna skickas ut av uppdragstagaren, enligt sändlista som erhålls från beställaren, senast den 1 september året efter genomförda undersökningar. Rappor-ten levereras dessutom i både PDF-format och Word/Excel-format eller motsvarande på CD till länsstyrelsen (1 ex.) och till Norra Vänerns Intressenter (5 ex.). Om medlemmarna önskar fler ex-emplar av CD och/eller årsrapport skall detta tillgodoses. Antal exemplar skall dock framgå av förfrågningsunderlag alternativt kan tilläggspris per CD/årsrapport anges i offert. På samma CD läggs lämpligen även tidigare nämnda (se rubriken ”Löpande rapportering” ovan) rådata (ke-miska resultat, vattenföring och ämnestransporter, artlistor och lokalbeskrivningar)


38

Allmänt om femårsrapport

I femårsrapporten skall en samlad bedömning av den gångna periodens undersökningar göras. Långtidstrender som täcker in längre tidsserier än fem år skall också redovisas och kommenteras i femårsrapporten enligt anvisningar i efterföljande text. Nästa femårsrapport görs för perioden 2013-2017. Leverans till uppdragsgivaren skall ske senast den 1 september året efter aktuell femårsperiod (det vill säga den 1 september 2018 för nästa femårsrapport). Specifikt om årsrapport/femårsrapport

Vattenkemi

Årsrapport Samtliga primärdata från det senaste året, med anmärkningsvärda halter markerade enligt tidi-gare angivna förutsättningar, redovisas i tabellform med min-, medel- (median för pH och alkali-nitet) och maxvärden. För provpunkterna By17 (1989→), Ås141 (1969→), Ka90 (1969→) och Kr70 (1976→) redovisas tidsserier med medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) grafiskt i diagram som byggs på år från år. Detta gäller variablerna totalfosfor, totalkväve, organiskt material (analyserat som TOC) och syrgas för både yt- och bottenvatten i de fall analysdata finns för båda nivåerna. Total-kväve beräknas som summan av Kjeldahlkväve och nitrat- + nitritkväve för år innan totalkväve började analyseras. TOC omräknas från CODMn för år innan TOC började analyseras. I vissa fall (för vissa variabler) kan senare startår än de angivna förekomma. För variablerna totalfosfor, totalkväve, TOC och syrgas görs översiktsdiagram delområdesvis på årsbasis med samtliga ingående stationer (yt- och bottenvatten i samma diagram) där medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) redovisas grafiskt. Översiktsdiagram görs även för kväve/fosfor-kvot (ytvatten i juni-september) samt klorofyll och siktdjup. Femårsrapport Alla vattenkemiska analysdata för samtliga ingående stationer i rinnande vatten och sjöar under femårsperioden (nästa gång 2003-2017) redovisas i tabellform med årsvisa min-, medel- (me-dian för pH och alkalinitet) och maxvärden. För stationerna By17 (1989→), Ås141 (1969→), Ka90 (1969→) och Kr70 (1976→) redovisas grafiskt tidsseriediagram med rullande treårsmedelvärden för totalfosfor, totalkväve, organiskt material (analyserat som TOC) och syrgas för både yt- och bottenvatten i de fall analysdata finns för båda nivåerna. Totalkväve beräknas som summan av Kjeldahlkväve och nitrat- + nitritkväve för år innan totalkväve började analyseras. TOC omräknas från CODMn för år innan TOC började analyseras. I vissa fall (för vissa variabler) kan senare startår än de angivna förekomma. För samtliga stationer redovisas tidsserier för totalfosfor, totalkväve, TOC och syrgas grafiskt i di-agram med medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) för både yt- och bottenvatten i de fall analysdata finns för båda nivåerna. Följande startår skall tillämpas: By40 – 2011, By200 – 1968, By15 – 1989, By16 – 1989, By17 – 1989, By30 – 1988, Ås300 – 1968, Ås15 – 1989, Ås400 – 1968, Ås9 – 2003, Ås141 – 1969, Ås512 – 2003, Ås513 – 1996, Ås510 – 1996, Sä500 – 1968, Ka10 – 1989, Ka20 – 1989, Ka90 – 1969, 1 – 1973, Sä32 – 1989, Sä311 – 1989, Sä600 – 1968, Sä325 - 2003, Sä323 – 2011, Sä320 – 1989, Kr80 – 1996, Kr100 – 1974, Kr90 – 1996, Kr50 – 1989, Kr60 – 1984, Kr70 – 1976, Kr20 – 2011, Kr30 – 2011, Vi5 – 1984, Vi6 – 1984, Vi7 – 1984, Vi700 – 1968, Vi14 – 1996 och Vi12 – 1984. I vissa fall kan senare startår fö-


39

rekomma. Totalkväve beräknas som summan av Kjeldahlkväve och nitrat- + nitritkväve för år in-nan totalkväve började analyseras. TOC omräknas från CODMn för år innan TOC började analyse-ras. För variablerna totalfosfor, totalkväve, TOC och syrgas görs översiktsdiagram delområdesvis på femårsbasis (femårsmedelvärden) med samtliga ingående stationer (yt- och bottenvatten i samma diagram) där medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) redovisas grafiskt. Översiktsdiagram görs även för kväve/fosfor-kvot (ytvatten i juni-september) samt klorofyll och siktdjup på femårsbasis. Växtplankton

Årsrapport Lokalbeskrivningar samt fullständiga artlistor med frekvensuppskattningar och biomassa redovi-sas för respektive sjö (vik) i tabellform för aktuellt år. Beräkningar av index och statusklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4, bilaga A) och Havs- och Vat-tenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) görs och kommenteras kort i text. För att klassi-ficera en sjös näringsstatus används totalbiomassa, andel cyanobakterier (blågrönalger) och TPI-index. Med hjälp av dessa variabler beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. Försurning klassas med hjälp av artantal. Vid expertbedömningen av näringsstatus ska hänsyn tas till Natur-vårdsverkets och Havs- och Vattenmyndighetens kriterier. Andra relevanta kriterier kan vara Hörnströms trofiindex (BIN PR 163), mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier samt annan erfaren-het, till exempel av det aktuella avrinningsområdet. Resultatet skall kommenteras bland annat med avseende på inverkan av näringsämnen och hu-mus samt försurning. I möjligaste mån skall bedömning även göras med utgångspunkt från på-verkansfaktorer listade i översiktstabellen (Tabell 16). I rapporten görs också en redovisning av förekommande algblomningar inom avrinningsområdet som har inrapporterats till länsstyrelsen eller kommunernas miljökontor. Femårsrapport Förutom ovanstående redovisas tidsserier grafiskt för procentuell fördelning av olika ekologiska grupper samt biomassa och antal taxa. För lokalerna Ås513, Kr80, Kr90 och Kr70 är startår 2003 och för övriga lokaler 2011. Kiselalger

Årsrapport Lokalbeskrivningar samt fullständiga artlistor med antal skal och relativ frekvens redovisas för re-spektive sjö (vik) i tabellform för aktuellt år. Beräkningar av index och statusklassning enligt Na-turvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4, bilaga A) och Havs- och Vattenmyndig-hetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) görs och kommentar kort i text. Resultatet skall kommenteras bland annat med avseende på inverkan av näringsämnen och or-ganisk förorening. I möjligaste mån skall bedömning även göras med utgångspunkt från påver-kansfaktorer listade i översiktstabellen (Tabell 16). I rapporten skall lokalbeskrivningar och foto på lokaler redovisas.


40

Femårsrapport Förutom ovanstående redovisas tidsserier grafiskt för relevanta index. För lokalerna By36, By37, Ås32, Ka5, Sä3, Kr7, Vi15, Vi16*, Vi17 och Vi18 är startår 2006, för By30, Ås512, Ås400*, Sä325, Kr100, Kr60, Kr50 är startår 2011 och för Vi13 är startår 2012. Vid lokaler markerade med * undersöks även frekvensen deformerade kiselalgsskal. Startår för By36 är 1989, för Vi16 1999 och för Ås400 2011. Bottenfauna

Årsrapport Artlista, där respektive delprov redovisas separat, upprättas för respektive station. Individantal, totalantal taxa, medelantal taxa per prov, individtäthet (antal per m2) och diversitetsindex skall redovisas för samtliga stationer. För stationer i rinnande vatten tagna med sparkmetod redovisas även danskt faunaindex, surhetsindex, EPT-index, MISA, ASPT-index och DJ-index. För stationer i sjöar redovisas även BQI-index och O/C-index. För rinnande vatten tagna med Ekmanhuggare bör endera index för rinnande vatten eller sjöar beräknas utgående från artsammansättningen i samråd med länsstyrelsen. För de index som ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4, bilaga A) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) görs beräkning och statusklassning enligt dessa. I rinnande vatten, där provtagning utförs med sparkmetoden, skall bedömning göras av status med avseende på surhet, näringsämnen, ”annan påverkan” och naturvärde. Vid provtagning med Ekmanhuggare skall bedömning göras av status med avseende på näringsämnen, ”annan påverkan”, näringstillstånd och syretillstånd. Dessa bedömningar skall göras enligt metodik framtagen av Medins Biologi (Medin et al. 2009). I möjligaste mån skall bedömning även göras med utgångspunkt från påverkansfaktorer listade i översiktstabellen (Tabell 16). För samtliga stationer skall frekvensen missbildade mundelar hos gruppen Chironominae (i första hand släktet Chironomus) redovisas. Detta för att bedöma påverkan av till exempel tungmetaller via sedimentet. Om fotodokumentation har gjorts på missbildade mundelar bör dessa redovisas. I rapporten skall lokalbeskrivningar, foto och skisser på lokaler i rinnande vatten redovisas. För lokaler i Vänern behöver endast lokalbeskrivningar redovisas. Femårsrapport Förutom ovanstående redovisas tidsserier grafiskt för medelantal taxa per prov, individtäthet, BQI-index och O/C-index (gäller sjölokaler) samt totalantal taxa och EPT-index (gäller rinnande vatten). För lokalerna By12, Ås503, Ås15, Ås5, Ås9, Ka44, Sä32 och Sä24 är startår 1989, för Kr90, Kr80 och Kr70 1990, för Ås513, Ka10, Vi15, Vi16 och Vi17 1996, för By200, By15 och Vi51 2003, för Ås141 och Vi14 2004. För lokalen Kr20 är startår 2011.


41

Nätprovfiske

Årsrapport Redovisning skall i huvudsak göras enligt tidigare använda kriterier (se till exempel årsrapporter-na Norra Vänern 2011 och Norra Vänern 2014). I tabellform redovisas stationsvis: väderleksförhållanden, temperaturprofil och siktdjup. I tabellform redovisas stationsvis för varje art: totalt individantal, procentandel (av totalantal), in-dividantal per nät, totalvikt, procentandel (av totalvikt), vikt per nät, längdintervall (för hela fångsten), viktintervall (för hela fångsten), medellängd och medelvikt. Dessutom skall standard-avvikelse för antal och vikt per nät redovisas i samma tabell. För hela fångsten stationsvis skall också viktsandelen rovfisk, karpfisk och övriga fiskarter (till exempel nors) redovisas. Beräkning av ingående parametrar och statusklassning görs i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4, bilaga A) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Grafiskt i cirkeldiagram skall viktsfördelning (%) och antalsfördelning (%) av olika arter redovisas för hela fångsten. Längdfördelning (antal) skall redovisas i stapeldiagram för dominerande arter (>10 % av totalantalet). En samlad bedömning görs stationsvis, där även förekomst av missbildningar, sår med mera kommenteras. Fotodokumenterade defekter och sår skall redovisas. En sammanfattande bedömning skall göras, där bland annat en tabell med information från samtliga stationer redovisas innehållande dominerande arter (vikt och antal), totalantal per nät, totalvikt per nät, cyprinid/abborre-viktkvot, viktandel rovfisk, viktandel cyprinider och siktdjup. I möjligaste mån skall bedömning även göras med utgångspunkt från påverkansfaktorer listade i översiktstabellen (Tabell 16). Femårsrapport Redovisning skall i huvudsak göras enligt tidigare använda kriterier (se till exempel årsrapporter-na Norra Vänern 2011 och Norra Vänern 2014). I tabell skall viktkvoten av cyprinid/abborre redovisas för treårsperioder 1990-2002 och därefter för respektive provtagningstillfälle för varje station i en gemensam tabell. För varje station skall också antalet arter, artdiversitet, biomassa, antalet individer per ansträngning, andelen piscivora abborrfiskar och samlat index för de senaste tre fiskena redovisas. Avvikelse för angivna variabler skall också behandlas på motsvarande sätt. Grafiskt skall fångst (vikt) per ansträngning och cyprind/abborre-viktkvot redovisas gemensamt i ett översiktsdiagram för alla stationer för perioden 1990 och framåt. Dessutom skall motsva-rande redovisas i ett separat diagram för respektive station. Procentuell andel (vikt) rovfisk, karp-fisk och övrig fisk skall redovisas gemensamt i ett översiktsdiagram med en gemensam stapel (tre olika raster/färger) för respektive station baserat på medelvärden för de senaste tre fiskena. För varje station skall också motsvarande staplar med procentuell andel redovisas för perioden 1990 och framåt. En samlad bedömning baserad på de senaste tre fiskena görs stationsvis, där även förekomst av missbildningar, sår med mera kommenteras.


42

Miljögifter i fisk

Årsrapport/femårsrapport, abborre Upphandling av analyser och redovisning ombesörjes av Vänerns Vattenvårdsförbund. Resultatet från Norra Vänerns Intressenters och Vänerns Vattenvårdsförbunds undersökningar redovisade i Tabell 10, Tabell 11 och Tabell 12 i kapitel 6 skall dock redovisas i rapporten för Norra Vänern. Anvisningar för redovisning är beskrivet i gällande program för samordnad nationell miljööver-vakning i Vänern (Vänerns Vattenvårdsförbund 2011). Refererat program (gällande Vänerns Vat-tenvårdsförbund) kan komma att uppdateras under den period som det nu aktuella programmet för Norra Vänern gäller. Det åligger Vänerns Vattenvårdsförbund att informera ansvariga upp-dragstagare till undersökningarna om vidarebefordran av sammanställda resultat till ansvarig uppdragstagare av undersökningarna i Norra Vänern. Resultaten skall vara sammanställda och utvärderade, varför detta inte skall medföra något nämnvärt merarbete för uppdragstagaren av Norra Väner-programmet. Årsrapport/femårsrapport, gädda Analysdata redovisas i tabellform för varje enskild fisk och som ett medelvärde för samtliga fis-kar. I tabell skall även uppgifter om fångstplats och fångstdata för varje enskild fisk redovisas. Halterna kommenteras och jämförs med tidigare uppmätta halter i Kattfjorden och Millesvik (uppgiftslämnare: Skoghalls bruk, Vänerns Vattenvårdsförbund och Länsstyrelsen i Värmlands län) samt relevanta bedömningsgrunder och miljökvalitetsnormer. Sediment

Årsrapport Upphandling av analyser och redovisning ombesörjes av Vänerns Vattenvårdsförbund. Resultatet skall dock redovisas i rapporten för Norra Vänern, då Norra Vänerns Intressenter är ansvariga för sin del av undersökningen. Anvisningar för redovisning är utförligt beskrivet i gällande kontroll-program för Vänern (Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern, Vänerns Vat-tenvårdsförbund 2011). Refererat program (gällande Vänerns Vattenvårdsförbund) kan komma att uppdateras under den period som det nu aktuella programmet för Norra Vänern gäller. Samtliga rådata redovisas i tabellform. Värden inom Naturvårdsverkets bedömningsgrunders till-ståndsklass 5 och 4 (Rapport 4913, 1999) eller andra relevanta bedömningsgrunder (till exempel Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2013:19, 2015:4) skall markeras. I tabell re-dovisas också tidigare uppmätta halter i ytsediment (1974, 1984, 1989, 1997, 1998 och 2008/2009) samt halt i referensskikt som finns redovisat i ”Vänern Årskrift 1999” (Vänerns Vat-tenvårdsförbund 1999) respektive ”Metaller och organiska miljögifter i Vänersediment 2008/2009” (Vänerns vattenvårdsförbund 2009). Vid avvikelseberäkning skall lokalspecifika referensvärden användas, i första hand skiktet 24-26 cm eller motsvarande för respektive provpunkt. Om den aktuella provpunkten saknar lämpligt referensskikt skall bakgrundvärden för Vänern användas som redovisas i ”Vänern Års-krift 1999” (Vänerns Vattenvårdsförbund 1999) respektive ”Metaller och organiska miljögifter i Vänersediment 2008/2009” (Vänerns vattenvårdsförbund 2009). Skillnader mellan olika analysmetoder bör beaktas vid jämförelser mellan olika undersökningar. Uppgifter om äldre analysresultat och tillämpade metoder kan erhållas från Vänerkansliet vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Mariestad).


43

Vattenföring och ämnestransporter

Årsrapport Vattenföringsdata för samtliga stationer (se Tabell 15) skall redovisas som månadsmedelvärden och årsmedelvärden i tabellform för aktuellt år. Ämnestransporter av näringsämnena fosfor och kväve samt organiskt material (analyserat som TOC) redovisas som årsvärden i tabellform för ak-tuellt år. Årsmedelvattenföring och årstransporter av fosfor och kväve samt organiskt material (analyserat som TOC/COD-Mn) för stationerna By200, Ås300, Ås400 och Sä500 redovisas i tabell- eller dia-gramform med startår 1993 (1996 för Sä500) och framåt. Kan längre tidsserier tas fram är detta dock en fördel. Femårsrapport Förutom ovanstående skall tillförseln av näringsämnena kväve och fosfor till Vänern redovisas per delområde som femårsmedelvärden fördelat på olika källor, i enlighet med beskrivning i ka-pitel 8 (Vattenföring och transporter). Väderförhållanden

Årsrapport I årsrapporten skall väderförhållandenas inverkan på vattenkvaliteten beskrivas. Femårsrapport I femårsrapporten skall de mellanårsvariationer i vattenkvaliteten som är väderberoende kom-menteras. Utsläpp från punktkällor

Årsrapport Samtliga utsläppsdata till vatten som verksamhetsutövare inom avrinningsområdet årligen redo-visar i miljörapporter skall även redovisas i årsrapport från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern. Verksamhetsutövarna levererar kopia på miljörapporter till ansvarig uppdragsta-gare av recipientkontrollen. Exempel på ämnen är organiskt material (TOC, BOD-7, COD-Cr), to-talkväve, ammoniumkväve, totalfosfor, metaller, olja och fenol. För punktutsläpp skall dessutom syretärande kapacitet (BOD7 + ammonium x 4,6) beräknas. Femårsrapport I femårsrapporten redovisas samtliga fem års utsläppsdata enligt ovanstående i tabellform med beräkning av femårsmedelvärde. Ett urval tidsseriediagram med utsläppsdata och uppmätta halter i kontrollpunkter nedströms viktiga punktkällor (till exempel skogsindustrier i Säffle, Grums, Skoghall och Bäckhammar) re-dovisas.


44

Övrigt

Ansvarig uppdragstagare av recipientkontrollen i Norra Vänern skall årligen via e-post fråga samtliga intressenter samt kommunernas och länsstyrelsens tillsynsfunktioner om särskilda hän-delser skett i recipienten, eller om särskilda utredningar som rör recipienten, har utförts. Uppgif-terna skall redovisas i årsrapporten i en enklare förteckning. I vissa fall kan det vara aktuellt att även ta med sammanfattande resultat från andra undersökningar. Detta måste dock alltid ske i samråd med berörda verksamhetsutövare och länsstyrelsen. Muntlig redovisning

I samband med intressenternas årsmöte görs en muntlig redovisning av undersökningsresultaten under cirka en halv till en timmes tid. Denna redovisning bör ha sitt fokus på sådana effekter i vattenmiljön som kan kopplas till orsaker och verkan.

12. Kvalitetskrav

• Samtliga kemiska analyser skall ske med ackrediterade metoder.

• Kemiska analyser skall utföras enligt SIS eller motsvarande standarder. För samtliga variabler skall metodik enligt Havs- och Vattenmyndighetens ”Handledning för miljöövervakning” i den senaste versionen tillämpas.

• Provtagare av vatten- och sedimentkemi skall vara godkända enligt SNFS 1990 MS 29.

• Alla biologiska moment (provtagning och artbestämning) skall ske ackrediterat.

• Utförare av artbestämning skall kunna uppvisa intyg på deltagande i den senaste nationella interkalibreringen med godkänt resultat.

• Ansvarig för årsrapportering skall ha dokumenterad erfarenhet inom detta område.

4545 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Referenser

45

13. Referenser

Rapporter och författningar

ALcontrol AB. 2014-2016. Norra Vänern 2013, 2014 respektive 2015. Norra Vänerns Intressen-ter. ALcontrol AB. 2013. Norra Vänern 2008-2012. Norra Vänerns Intressenter. ALcontrol AB. 2009-2012. Norra Vänern 2008, 2009, 2010 respektive 2011. Norra Vänerns Intressenter. ALcontrol AB. 2011. Program för samordnad recipientkontroll i norra Vänern med tillflöden 2011-05-16 (reviderat 2011-09-16). Norra Vänerns Intressenter. ALcontrol AB. 2008. Norra Vänern 2003-2007. Norra Vänerns Intressenter. ALcontrol AB. 2009. Metaller och miljögifter i Vänersediment 2008/2009. Rapport nr. 52. 2009.

Utgiven av Vänerns Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 2002. Program för samordnad recipientkontroll i norra Vänern, Varnan och Visman november 2002. Norra Vänerns Intressenter. Havs- och vattenmyndigheten. 2015. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2015:4. Havs- och vattenmyndigheten. 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Kinnerbäck, A. 2001. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Finfo 2001:2. Fiskeriverket in-

formerar. Medin, M. m.fl. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Havs- och Vattenmyndigheten. 2016a. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Vattenkemi i sjöar. Version 1:2, 2016-11-01. Havs- och Vattenmyndigheten. 2016b. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Vattenkemi i vattendrag. Version 1:4, 2016-11-01. Havs- och Vattenmyndigheten. 2016c. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Växtplankton i sjöar. Version 1:4, 2016-11-01. Havs- och Vattenmyndigheten. 2016d. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Lokalbeskrivning. Version 1:9, 2016-04-26.


46

Havs- och Vattenmyndigheten. 2016e. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten --- kiselalgsanalys. Version 3:2, 2016-12-02. Havs- och Vattenmyndigheten. 2016f. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier. Version 1:2, 2016-11-01. Havs- och Vattenmyndigheten. 2016g. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:1, 2016-11-01. Havs- och Vattenmyndigheten. 2016h. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Provfiske i sjöar. Version 1:4, 2016-09-08. Havs- och Vattenmyndigheten. 2014. Handledning för miljöövervakning. Programområde Kust och hav. Undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk. Version 1:2, 2014-09-12. Havs- och Vattenmyndigheten. 2012a. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Metaller i sediment. Version 1:1, 2012-08-06. Havs- och Vattenmyndigheten. 2012b. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Organiska miljögifter i sediment. Version 1:1, 2012-08-06. Naturvårdsverket. 2009. Riktvärden för förorenad mark. Rapport 5976. Naturvårdsverket. 2008. Naturvårdsverkets författningssamling. Naturvårdsverkets föreskrifter

och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, NFS 2008:1. ISSN 1403-8234.

Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och

vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Utgåva 1. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport

4913. Naturvårdsverket. 1994. Vattenrecipientkontroll vid skogsindustrier. Allmänna Råd 94:2. Nordic Environmental Specimen Banking. 1995. Manual for the Nordic Countries. Tema Nord:

1995:543. Palm m.fl. 2004. Miljögifter i Vänern. Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Utgiven av IVL,

rapport B1600, och Vänerns Vattenvårdsförbund, rapport nr 34, 2004. SNFS 1990:11 MS:29. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade labo-

ratorier m.m. Statens naturvårdsverks författningssamling. ISSN 0347-5301. Svensk författningssamling. Miljöbalk (1998:808). Svensk författningssamling. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.


47

Svensk författningssamling. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vänerns Vattenvårdsförbund. 1999. Vänern. Årsskrift 1999 från Vänerns Vattenvårdsförbund.

Rapport nr. 7. 1999. Utgiven av Vänerns Vattenvårdsförbund. Vänerns Vattenvårdsförbund. 2011. Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vä-

nern. Remissversion. 2011. Utgiven av Vänerns Vattenvårdsförbund. Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomidaelarvae (Diptera: Chironomidae) in

swedish lakes. Hydrobiologica 109:243-249. Wiederholm, T. (ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bak-

grundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920. Wiederholm, T. (ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bak-

grundsrapport 2. Biologiska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4921. Standarder

SIS. 2014. Svensk standard. Vattenundersökningar. Vägledning för identifiering och kvantifiering av bentiska kiselalger i prover från sjöar och vattendrag. SS-EN 14407:2014.

SIS. 2012. Svensk standard. Vattenundersökningar. Vägledning för val av metoder och utrust-

ning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten). ISO 10870:2012.

SIS. 2006. Svensk standard. Vattenundersökningar. Vägledning för bestämning av förekomst

och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). SS-EN 15204:2006.

SIS. 1986. Svensk standard. Vattenundersökningar. Provtagning med Ekmanhämtare av botten-

fauna på mjukbottnar. SS 028190. Internetadresser

http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/2.1240 (månadsmedelvärden och års-medelvärden för temperatur och nederbörd från väderstationer)

http://vattenwebb.smhi.se/station/ (vattenföring från mätstationer) http://vattenwebb.smhi.se/modelarea/ (modellberäknad vattenföring, S-HYPE) http://miljodata.slu.se/mvm/?epslanguage=sv (miljödata från MVM) http://jordbruksvatten.slu.se/vaxtnaring_resultat.cfm (data från typområden på jordbruksmark)

4848 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN–Översikt

48

14. Översikt

Tabell 16. Sammanställning av olika undersökningsmoment i programmet för samordnade recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. V = vattenkemi, P = växtplankton, K1 = kiselalger årligen, K3 = kiselalger vart tredje år, B1 = bottenfauna årligen, B3 = bottenfauna vart tredje år, F = nätprovfiske, M = miljögifter i fisk, S = sedimentkemi, Q = vattenföring och T = transport. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Kommun X-koord. Y-koord. Moment Motiv Byviken

By40 Gatviken Säffle 6553731 1328224 V, P Jordbrukspåverkan, diffus påverkan By36 Byälven uppströms Säffle Säffle 6562770 1334820 K1 Referens till By37 By2003) Byälven Säffle V Säffle 6562030 1334840 V, Q, T, B1 Referensvattendrag, transport till Byviken By155) Byälven nedströms Säffle Säffle 6557529 1334062 V, B1 Nordic Paper, Säffle reningsverk By37 Byälven nedströms Säffle Säffle 6557365 1334023 K1 Nordic Paper, Säffle reningsverk By16 Byviken inre Säffle 6555036 1333468 V Kontroll av syre nedströms Nordic Paper By17 Byviken centralt Säffle 6554100 1332250 V, P Byälven, Nordic Paper, Säffle reningsverk By2 Byviken Säffle 6554270 1332400 F, M Fisksamhälle Byviken By12 Byviken mitt Säffle 6553050 1331500 B3 Nordic Paper, Säffle reningsverk By3 (8 i Vän. vvf)6) Byviken Säffle 6548917 1329769 S Sediment Byviken F5 (5 i Vän. vvf)7) Millesviks skärgård Säffle 6543638 1341509 M Referens till 1B (gädda i Kattfjorden) By301,2) Typområde S13 Säffle 6550000 1350000 V, Q, T, K1 Jordbrukspåverkan Värmlandsnäs, transporter

Åsfjorden

Ås512 Tarmsälven Mellbyn Grums 6569053 1340980 V, Q, T, K1 Jordbrukspåverkan, transport till Ekholmssjön och Åsfjorden Ås513 Ekholmssjön djuphålan Grums 6573104 1341696 V, P, B3 Jordbrukspåverkan via Tarmsälven Ås510 Kyrkebysjön djuphålan Grums 6574850 1345500 V, P Jordbrukspåverkan via Tarmsälven, Segmons reningsverk Ås503 Kyrkebysjön sydost Grums 6575200 1345800 B3 Segmons ren.verk, Tarmsälven, sediment (f.d. pappersbruk) Ås3003) Borgviksälven Borgvik Grums 6585347 1337703 V, Q, T Referensvattendrag, transport till Borgvikssjön och Åsfjorden Ås15 Grumsfjorden Grums 6582051 1343797 V, B3 Referens till Åsfjorden Ås4003) Norsälven Norsbron Karlstad 6589813 1353850 V, Q, T, K1 Referensvattendrag, transport till Åsfjorden Ås5 Åsfjorden norr Grums 6583600 1350450 B3 Sediment (f.d. Svenska Rayon)


49

Fortsättning Tabell 16. Sammanställning av olika undersökningsmoment i programmet för samordnade recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. V = vattenkemi, P = växtplankton, K1 = kiselalger årligen, K3 = kiselalger vart tredje år, B1 = bottenfauna årligen, B3 = bottenfauna vart tredje år, F = nätprovfiske, M = miljögifter i fisk, S = sedimentkemi, Q = vattenföring och T = transport. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Kommun X-koord. Y-koord. Moment Motiv Ås9 Åsfjorden väster Grums 6581849 1348252 V, B1 Gruvöns bruk Ås32 Åsfjorden Bärholmen Grums 6580982 1348319 K3 Gruvöns bruk Ås3 Åsfjorden Grums 6580650 1348340 F, M Fisksamhälle Åsfjorden Ås2 (10 i Vän. vvf)6) Åsfjorden Grums 6580278 1349875 S Sediment Åsfjorden, Gruvöns bruk Ås141 Åsfjorden centralt Grums 6579050 1349650 V, B3 Gruvöns bruk F1 (1 i Vän vvf)7) SO Åsundaön Grums 6574367 1356441 M Gruvöns bruk och Skoghalls bruk

Kattfjorden

Sä5003) Klarälven Almar Karlstad 6594370 1366197 V, Q, T Ref.vattendrag, transport till Kattfjorden och Sätterholmsfj. Ka6 Kattfjorden öster Karlstad 6580750 1364100 F, M Fisksamhälle Kattfjorden 1B Kattfjorden Karlstad 6581384 1360316 M Kvicksilverhalt i gädda i Kattfj. p.g.a. tidigare klor-alkaliindustri Ka10 Kattfjorden öster Karlstad 6580302 1364404 V, B1 Skoghalls bruk Ka20 Kattfjorden söder Karlstad 6579299 1363700 V Skoghallsbruk Ka5 Kattfjorden Klubbarna Karlstad 6579293 1363923 K3 Skoghalls bruk Ka44 Kattfjorden mitt Karlstad 6581150 1361900 B3 Skoghalls bruk Ka1 (11 i Vän. vvf)6) Kattfjorden Karlstad 6581350 1360720 S Sediment Kattfjorden, Skoghalls bruk Ka90 Kattfjorden väster Karlstad 6581800 1359500 V Påverkan i centrala Kattfjorden 1 (Vän. VVF)7) Tärnan SSO Karlstad 6554550 1365810 V Referensstation i stor-Vänern Sätterholmsfjärden Sä33 Hammarösjön Karlstad 6584450 1374670 S Sediment Hammarösjön Sä3 Sätterholmsfjärden Tynäs Karlstad 6583966 1372651 K3 Klarälven, Karlstads reningsverk, referens till Ås32 och Ka5 Sä6003) Alsterälven Alster Karlstad 6588731 1375130 V, Q, T Referensvattendrag, transport till Sätterholmsfj. Sä7 Hammarösjön Karlstad 6585400 1375400 F, M Fisksamhälle Hammarösjön Sä32 Hammarösjön Karlstad 6584443 1374492 V, B1 Klarälven, Karlstads reningsverk Sä3255) Glumman Väse kyrka Karlstad 6589542 1388255 V, Q, T, K1 Jordbrukspåverkan, transporter Sä3235) Välingesundet Karlstad 6586629 1386574 V Jordbrukspåverkan via Glumman


50


Station Namn Kommun X-koord. Y-koord. Moment Motiv Sä320 Arnöfjorden sydväst Karlstad 6584850 1383800 V, P Jordbrukspåverkan via Glumman Sä1 (12 i Vän. vvf)6) Sätterholmsfjärden Karlstad 6581622 1377203 S Sediment Sätterholmsfjärden Sä24 Sätterholmsfjärden mitt Karlstad 6580650 1376750 B3 Klarälven, Karlstads reningsverk Sä311 Sätterholmsfjärden centralt Karlstad 6580501 1376800 V Klarälven, Karlstads reningsverk, referens till Sä32 Sä8 Sätterholmsfjärden Karlstad 6579700 1376000 F, M Fisksamhälle Sätterholmsfjärden

Kristinehamns skärgård

Kr80 Lunnerviken väst Kristinehamn 6580692 1390093 V, P, B3 Referens till Kr90, Kr70 och Sä320 Kr80 (14 i Vän. vvf)6) Lunnerviken Kristinehamn 6581136 1390558 S Sediment Lunnerviken Kr1003) Ölman Hult Kristinehamn 6588436 1395209 V, Q, T, K1 Ref.vattendrag, jordbrukspåverkan, transporter Kr90 Ölmeviken centralt Kristinehamn 6580801 1396688 V, P, B3 Jordbrukspåverkan via Ölman och Sorkan Kr60 Lötälven Kristinehamn 6576420 1403890 V, Q, T, K1 Jordbrukspåverkan, transporter till Varnumsviken Kr50 Varnan uppströms Vågbron Kristinehamn 6577833 1403215 V, Q, T, K1 Dagvatten, ref. till Kr70, transp. till Varnumsviken Kr11 Varnumsviken Kristinehamn 6578650 1401300 F, M Fisksamhälle Varnumsviken Kr70 Varnumsviken djuphålan Kristinehamn 6579403 1401200 V, P, B1 Kristinehamns reningsverk, Casco, Varnan Kr70 (13 i Vän. vvf)6) Varnumsviken Kristinehamn 6579258 1401181 S Sediment Varnumsviken Kr20 Vålösundet Prästerud Kristinehamn 6577609 1400577 V, P, B1 Bättre vatten än Varnumsv.,egen vattenförekomst? Kr30 Vålösundet Picasso Kristinehamn 6573800 1399850 V Bättre vatten än Varnumsv.,egen vattenförekomst? Kr7 Hjälmarsfjorden Långön Kristinehamn 6575013 1391365 K3 Ref., långsiktiga förändr. i Vänerns nordöstra del Visman-Kolstrandsviken Vi1 (15 i Vän. vvf)6) Vismen Kristinehamn 6573850 1413550 S Sediment Vismen, referens till Vi20 (16 i Vän. vvf) Vi50 Visman uppströms Björneborg Kristinehamn 6570292 1411246 V Referens till Vi51 Vi51 Visman nedströms Björneborg Kristinehamn 6569895 1410791 V, B1 Scana Björneborg


51


Station Namn Kommun X-koord. Y-koord. Moment Motiv Vi20 (16 i Vän. vvf)6) Jonsbolsdammen Kristinehamn 6564680 1408500 S Sediment Jonsbolsdammen, Scana Björneborg,

Bäckhammars bruk Vi15 Visman uppströms Bäckhammar Kristinehamn 6563374 1407506 K1, B1 Referens till Vi16 och Vi17 Vi5 Visman uppströms Bäckhammar Kristinehamn 6561048 1407405 V Referens till Vi6 och Vi7 Vi6 Visman ned. Bäckh., före luftn. Kristinehamn 6559539 1407209 V Bäckhammars bruk Vi7 Visman ned. Bäckh., efter luftn. Kristinehamn 6559085 1407370 V, Q Bäckhammars bruk, Bäckhammars reningsverk Vi16 Visman nedströms Bäckhammar Kristinehamn 6559065 1407346 K1, B1 Bäckhammars bruk, Bäckhammars reningsverk Vi7003) Visman Nybble Kristinehamn 6553858 1406041 V, T Nedstr. Bäckhammar, transport till Kolstrandsviken Vi17 Visman Nybble Kristinehamn 6553715 1405936 K3, B1 Nedströms Bäckhammar Vi14 (17 i Vän. vvf)6) Kolstrandsviken Kristinehamn 6550650 1404570 V, B3, S Visman och Bäckhammar Vi90 Kolstrandsviken Kristinehamn 6550600 1404500 F, M Fisksamhälle Kolstrandsviken Vi18 Kolstrandsviken väst Kristinehamn 6550254 1403811 K3 Visman och Bäckhammar Vi12 Kilsviken syd Kristinehamn 6550800 1401600 V Visman och Bäckhammar Vi13 Kilsviken sydväst Kristinehamn 6550820 1400140 K3 Visman och Bäckhammar

1) Provtagning utförs av personal från Säffle kommun och analys utförs vid SLU. 2) Namn och exakt läge anges inte för områden som ingår i miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Uppdragstagaren erhåller koordinater från Länsstyrelsen. 3) Provtagning utförs av personal från Länsstyrelsen och analys utförs vid SLU. 5) Provtagning utförs av personal från Länsstyrelsen. 6) Sedimentundersökningen samordnas av Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas fristående från övriga undersökningar i Norra Väner-programmet. 7) Vänerns vattenvårdsförbund ansvarar för undersökningen som upphandlas fristående från övriga undersökningar i Norra Väner-programmet.

5252 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Översikt

52

5353 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN – Bilaga 1

53

BILAGA 1

Bakgrundsrapport till kontrollprogram - - motiv till provtagningsplatser, undersökningsmoment och

variabler


54

Provtagningsplatser

Kommentar till föreslagna stationer

Byviken

Figur 9. Provtagningsplatser i Byälven och Byviken. By40. Gatviken Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt växtplankton. Stationen motiveras av uppföljning av jordbrukspåverkan, enskilda avlopp och annan diffus påverkan samt för att undersöka hur stor påverkan Gatviken har på vattenkvaliteten i Byviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter.


55

By36. Byälven uppströms Säffle Stationen undersöks med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kise-lalger (årligen). Byälven uppströms Säffle utgör referensstation till station By37 nedströms Nor-dic Paper och Säffle reningsverk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By200. Byälven Säffle V Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen undersöks med avseende på SLU:s ana-lyspaket för vattenkemi samt bottenfauna (årligen med Ekmanhämtare). Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och skall fungera som referens till utsläppspåverkan från Nordic Paper i Säffle och Säffle reningsverk. Stationen behövs också för beräkningar av äm-nestransporter till Vänern, eftersom nedströmsstationen (By15) är påverkad av Vänervatten. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Byälvens och Borgviks-älvens Vattenvårdsförbund. By15. Byälven nedströms Säffle Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län. Stationen undersöks med avseende på analyspaket C för vattenkemi samt bottenfauna (år-ligen med Ekmanhämtare). Stationen är en nedströmsstation till Nordic Paper och Säffle renings-verk med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Vattenkemiska analysdata från stationen skall tillhandahållas Byälvens och Borgviksälvens Vattenvårdsförbund och ingå i deras årsrapport. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By37. Byälven nedströms Säffle Stationen undersöks årligen med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat grup-pen kiselalger (årligen). Stationen är en nedströmsstation till Nordic Paper och Säffle renings-verk med avseende på kiselalger. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By16. Byviken inre Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi. Stationen är en nedströms-station för kontroll av syrehalt (påverkan från Nordic Paper) i Byälvens nedre del. Stationen un-dersöks fyra gånger per år (april, juni, augusti och oktober) i samband med sjöprovtagningarna på Vänern. Analysdata från stationen skall tillhandahållas Byälvens och Borgviksälvens Vatten-vårdsförbund och ingå i deras årsrapport. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By17. Byviken centralt Stationen, som analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt växtplankton (årligen), är en vattenkemisk nedströmsstation till påverkan från Nordic Paper, Säffle reningsverk och Byälven i Byviken. Stationen ligger i dominerande strömriktning från Byälven (västlig ström) och i djupaste delen av den inre delen av Byviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intres-senter. By2. Byviken På lokalen utförs provfiske samt undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen skall främst användas för bedömning av påverkan från Nordic Paper. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By12. Byviken mitt Byviken mitt undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen ses som en andra bottenfaunastation nedströms Nordic Paper, Säffle reningsverk och Byälven. Stationen be-kostas av Norra Vänerns Intressenter.


56

By3 (8 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Byviken Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år) och skall avspegla påver-kan från Nordic Paper, Säffle reningsverk och Byälven. Undersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. F5 (5 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Millesviks skärgård Stationen undersöks med avseende på miljögifter i fisk (kvicksilver i gädda, vart femte år) av Vänerns Vattenvårdsförbund. Lokalen utgör referenslokal till 1B i Kattfjorden, som bekostas av Akzo Nobel. By30. Typområde på jordbruksmark (S13) Provtagning (vattenkemi) utförs av personal från Säffle kommun medan analys görs vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi samt kiselalger (årli-gen). S13 är en jordbrukspåverkad å på Värmlandsnäs som ingår i programmet för kontroll av jordbrukspåverkan och transporter av näringsämnen. Provtagning och flödesmätning sker regel-bundet i ån som en del av Länsstyrelsens regionala miljöövervakning (provpunkten är ett region-alt tillägg till det nationella programmet). Stationen bekostas av Länsstyrelsen i Värmlands län.


57

Åsfjorden

Figur 10. Provtagningsplatser i Tarmsälven, Ekholmssjön, Kyrkebysjön, Borgviksälven, Grumsfjorden, Norsälven och Åsfjorden. Ås512. Tarmsälven Mellbyn Vid denna station ombesörjer personal från Säffle kommun provtagningen. Tarmsälven Mellbyn analyseras endast med avseende på totalfosfor, totalkväve och organiskt material (analyserat som TOC) enligt paket D för vattenkemi. För att möjliggöra beräkning av referenshalten av fos-for enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och Vattenmyn-dighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) analyseras även absorbans (filtrerat vid 420 nm, 5 cm kyvett) samt kalcium, magnesium och klorid. Ekholmssjön (och Kyrkebysjön) tillhör de mest på-verkade områdena i norra Vänern. En stor del av denna påverkan härrör från jordbruksområden som avvattnas via Tarmsälven. En station nära Tarmsälvens mynning i Ekholmssjön behövs för att kunna fastställa jordbrukets inverkan på området samt för att kunna beräkna ämnestransporter i


58

vattendraget. Stationen ligger uppströms sista tröskeln före mynningsområdet. Årlig undersök-ning görs även av kiselalger. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås513. Ekholmssjön djuphålan Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi samt växtplankton (årli-gen) och bottenfauna (vart tredje år). Ekholmssjön, djuphålan söder om Ekholmen mitt i den södra viken (7 m), utgör nedströmsstation till jordbrukspåverkan via Tarmsälven och är delvis re-ferensstation till utsläpp i Segmon. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås510. Kyrkebysjön djuphålan Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt växtplankton (årligen). Kyrkebysjön, djuphålan mitt i viken (12 m), utgör vattenkemisk nedströmsstation till både Tarmsälven och Segmons reningsverk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås503. Kyrkebysjön sydost Stationen undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen är motiverad som en första bottenfaunastation nedströms Segmons reningsverk, andra nedströmsstation till Tarmsälven samt som kontroll av gamla utsläpp via sediment från nedlagt massabruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås300. Borgviksälven Borgvik Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s ana-lyspaket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och skall fungera som referensstation till utsläpp i Borgvikssjön och Grumsfjorden samt utgöra un-derlag för transportberäkningar till Borgvikssjön och vidare till Grumsfjorden och och Åsfjorden. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Byälvens och Borgviks-älvens Vattenvårdsförbund. Ås15. Grumsfjorden Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (vart tredje år). Stationen i Grumsfjorden utgör referensstation till Åsfjorden. Bottenfaunan är dessutom mo-tiverad som kontroll av påverkan från ett nedlagt massabruk i Slottsbron. Ås400. Norsälven Norsbron Provtagning (vattenkemi) vid stationen utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspa-ket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och skall fungera som referensstation, samt utgöra underlag för transportberäkningar, till Åsfjorden. Dessutom ingår undersökning av påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kiselalger (årligen) med anledning av att en undersökning av MIFO-objektet (MIFO = Metodik för Invente-ring av Förorenade Områden) Norsälvens sågverk påvisade föroreningar i mark (PCP, Cu, Cr och As). Tillägg görs av undersökning av frekvensen deformerade kiselalgsskal, eftersom det finns risk för förekomst av ämnen som kan ge sådana skador. Kostnaden för stationen delas lika mel-lan Norra Vänerns Intressenter och Norsälvens Intressenter. Ås5. Åsfjorden norr Åsfjordens norra viks inre del undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen är en tydlig nedströmsstation till nedlagda Svenska Rayon samt Gruvöns bruk. (I vissa lägen kan förmodligen utsläpp från Gruvöns Bruk nå den norra delen av Åsfjorden via norrgå-ende bottenströmmar.) Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter.


59

Å9. Åsfjorden väster Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (årligen). Den har periodvis visat tydlig påverkan från Gruvöns bruk. Stationen, som fungerar som en första nedströmsstation till utsläppen från Gruvöns bruk, är belägen ca 750 m från utsläppstu-bens mynning och i den huvudsakliga strömriktningen för utsläppen från Gruvöns bruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås32. Åsfjorden Bärholmen Stationen undersöks med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kise-lalger (vart tredje år). Stationen på Bärholmen utgör påväxtstation nedströms Gruvöns bruk. Som referens till denna station skall Sä3. Sätterholmsfjärden användas. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås3. Åsfjorden På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen används främst för att kontrollera påverkan från Gruvöns bruk. Stationen bekostas av Norra Vä-nerns Intressenter. Ås2 (10 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Åsfjorden Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen skall avspegla påverkan från Gruvöns bruk, Svenska Rayon (numera nedlagt) och Norsälven. Undersökning samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns regi. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås141. Åsfjorden centralt Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (vart tredje år). Stationen ligger på centrala Åsfjordens största djup och fungerar som en andra vattenkemisk nedströmsstation till utsläppen från Gruvöns bruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intres-senter. F1 (1 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). SO Åsundaön Stationen undersöks med avseende på miljögifter i fisk (abborre, årligen) av Vänerns Vatten-vårdsförbund och finansieras av Norra Vänerns intressenter. Lokalen förväntas ge en bild av till-ståndet i norra Värmlandssjön inkluderande påverkan från skogsindustrierna i Grums och Skog-hall. Som referens till denna station används numera station F3, V Torsö, (3 i Vänerns Vatten-vårdsförbunds kontrollprogram). Som referens till F1 användes tidigare F5 i Millesviks skärgård (5 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram), men vid en utvärdering (Palm m.fl. 2004) framkom att Torsö fungerar bättre som referens och framöver undersöks inte längre abborre, utan bara gädda, vid Millesvik.


60

Kattfjorden

Figur 11. Provtagningsplatser i Klarälven och Kattfjorden (med undantag för station 1 Tärnan SSO, Vänerns Vattenvårdsförbund). Sä500. Klarälven Almar Provtagning vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och ana-lyserna för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och skall fungera som referensstation, samt utgöra underlag för transportberäkningar, till Kattfjorden och Sätter-holmsfjärden. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Klaräl-vens Vattenvårdsförbund.


61

Ka6. Kattfjorden öster På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 1B. Kattfjorden I Kattfjorden utförs undersökning av kvicksilverhalter i gädda (årligen). Detta mot bakgrund av kraftig belastning av kvicksilver främst från den numera nedlagda kloralkaliindustrin (Akzo Nobel Industrial Chemicals AB, f.d. Skoghall Kemi), men tidigare även från Skoghalls bruk. Undersökningen har tidigare utförts i regi av Stora Enso Research i Falun. Eftersom denna avdel-ning numera är nedlagd föreslås undersökningen istället utföras i regi av uppdragstagaren av Norra Väner-programmet. Stationen bekostas av Akzo Nobel som ett förhöjt fördelningstal. Som referenslokal till station 1B används station F5 (5 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollpro-gram). Ka10. Kattfjorden öster Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (årligen). Stationen fungerar som en första nedströmsstation till utsläpp från Skoghalls bruk och är tidvis påverkad. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ka20. Kattfjorden söder Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi. Ka20 har varit mindre påverkad av Skoghalls bruk än Ka10, men skiljer sig från både Ka10 och Ka90. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ka5. Kattfjorden Klubbarna Stationen undersöks med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kise-lalger (vart tredje år). Stationen är en kontrollstation nedströms Skoghalls bruk. Som referens till denna station skall Sä3. Sätterholmsfjärden användas. Stationen bekostas av Norra Vänerns In-tressenter. Ka44. Kattfjorden mitt Stationen undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen nordväst om Skoghalls fyr är en första bottenfaunastation nedströms Skoghalls bruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ka1 (11 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Kattfjorden Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen skall avspegla påverkan från Skoghalls bruk samt tidigare utsläpp från Skoghall Kemi (kloralkaliindustri) och FFV (sprängämnestillverkning). Undersökning samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Ka90. Kattfjorden väster Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi. Ka90 skall åskådliggöra påver-kan i den centrala delen av Kattfjorden. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 1. Tärnan SSO (Vänerns Vattenvårdsförbund) Stationen ingår i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram och analyseras med avseende på vattenkemi. Stationen föreslås ingå som referensstation i stor-Vänern för Byviken, Åsfjor-den, Kattfjorden, Sätterholmsfjärden och Varnumsviken i Norra Väner-programmet.


62

Sätterholmsfjärden

Figur 12. Provtagningsplatser i Klarälven, Hammarösjön, Alsterälven, Arnöfjorden, Glumman och Sät-terholmsfjärden. Sä500. Klarälven Almar Se beskrivning under avsnitt om Kattfjorden ovan. Sä33. Hammarösjön Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen avspeglar på-verkan från Karlstads reningsverk och Klarälven. Undersökning samordnas med Vänerns Vatten-vårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vä-nerns Intressenters regi. Sä3. Sätterholmsfjärden Tynäs Stationen undersöks med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen ki-selalger (vart tredje år). Stationen är en nedströmsstation till Karlstads reningsverk och Klarälven med avseende på kiselalger. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter.

Sä323


63

Sä600. Alsterälven Provtagning vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och ana-lyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och behövs bl.a. som underlag till transportberäkningar. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vä-nerns Intressenter och Länsstyrelsen i Värmlands län. Sä7. Hammarösjön På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen skall främst användas som referens till de skogsindustriellt påverkade stationerna i Byviken, Ås-fjorden, Kattfjorden och Kolstrandsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä32. Hammarösjön Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (årligen). Stationen i Hammarösjön har tidvis uppvisat negativ påverkan av Klarälven och Karlstads re-ningsverk gällande främst syretäring. Stationen är motiverad som en första nedströmsstation (i Vänern) till Karlstads reningsverk med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Den kan också illustrera påverkan från vattnet i Klarälven och Alsterälven. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä325. Glumman, Väse kyrka Denna station provtas av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län. Analys sker endast med avseende på totalfosfor, totalkväve och organiskt material (analyserat som TOC) enligt paket D för vattenkemi. För att möjliggöra beräkning av referenshalten av fosfor enligt Naturvårdsver-kets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) analyseras även absorbans (filtrerat vid 420 nm, 5 cm kyvett) samt kalcium, magnesium och klorid. Stationen behövs för kontroll av jordbrukspåverkan samt beräkningar av transporter av fosfor, kväve och organiskt material. Glumman avvattnar jordbruksområden och dess bidrag av fosfor, kväve och organiskt material är av betydelse för vattenkvaliteten i Vä-nerskärgården. Provtagningsplatsen ligger ovanför sista tröskeln före mynningen i sjön Panken. Årlig undersökning sker även av kiselalger. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä323. Välingesundet Även denna station provtas av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län. I likhet med stationen i Glumman (se ovan) sker analys endast med avseende på totalfosfor, totalkväve och organiskt material (analyserat som TOC) enligt paket D för vattenkemi med tillägg av analysvariablerna absorbans (filtrerat vid 420 nm, 5 cm kyvett), kalcium, magnesium och klorid. Stationen har in-kluderats efter önskemål från Karlstads kommun, men det finns risk att stationen periodvis är översvämmad och därför inte kan provtas. Den kan även vara påverkad av Vänervatten. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä1. Sätterholmsfjärden Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen skall avspegla påverkan från Karlstads reningsverk, Klarälven och Alsterälven. Undersökning samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersök-ningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Sä24. Sätterholmsfjärden mitt Stationen undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen utgör en andra bottenfaunastation nedströms Karlstads reningsverk och Klarälven. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter.


64

Sä311. Sätterholmsfjärden centralt Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi. Sä311 är motiverad som andra vattenkemisk nedströmsstation till påverkan från Karlstads reningsverk, Klarälven och Alster-älven. Den fungerar också delvis som referens till Sä32 i Hammarösjön. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä8. Sätterholmsfjärden På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen skall främst användas som referens till de skogsindustriellt påverkade stationerna i Byviken, Ås-fjorden, Kattfjorden och Kolstrandsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter.


65

Kristinehamns skärgård

Figur 13. Provtagningsplatser i Lunnerviken, Ölman, Ölmeviken, Lötälven, Varnan och Kristine-hamns skärgård.


66

Kr80 (14 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Lunnerviken väst Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt växtplankton (årligen), bottenfauna (vart tredje år) och sedimentkemi (vart tionde år). Stationen behövs som vatten-kemisk referens till Arnöfjorden, Sätterholmsfjärden, Ölmeviken och Varnumsviken. Det finns också ett värde i att kontrollera en "opåverkad" vik av norra Vänern. Bottenfaunasamhället på stationen är artrikt och utgör referens till Ölmevikens och Varnumsvikens bottenfauna. Sedi-mentundersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt ge-nomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Stationen be-kostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr100. Ölman Hult Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s ana-lyspaket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och rinner genom ett högintensivt jordbruksområde. Undersökningar i vattendraget är nödvändiga för att fastställa jordbrukspåverkan och transportmängder. Årlig undersökning görs även av ki-selalger. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Länsstyrelsen i Värmlands län. Kr90. Ölmeviken Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi, växtplankton (årligen) samt bottenfauna (vart tredje år). Stationen är tydligt jordbrukspåverkad via Ölman och Sorkan, vilket motiverar undersökningarna. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr60. Lötälven Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi samt kiselalger (årligen). Lötäl-ven, som är Varnans största biflöde, mynnar nedströms mätpunkten i Varnan och bör därför kvarstå. Stationen fungerar också som beräkningsunderlag för transporter till Varnumsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr50. Varnan uppströms Vågbron Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi samt kiselalger (årligen). Stationen i Varnan är en nedströmsstation till dagvattenutsläpp i Varnan och biflöden. Stationen fungerar också som beräkningsunderlag för transporter till Varnumsviken och som referens-station till Varnumsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr11. Varnumsviken På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Lokalen är tydligt näringsämnespåverkad och artsammansättningen domineras av karpfisk (mörtfisk). Stationen utgör kontrollstation för påverkan från kommunalt och industriellt (Casco) avloppsvat-ten. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr70 (13 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Varnumsviken djuphålan Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi, växtplankton och bot-tenfauna (årligen) samt sedimentkemi (vart tionde år). Varnumsvikens centrala del behövs främst som nedströmsstation till Kristinehamns reningsverk och Casco samt utsläpp som belastar området via Varnan. Bottenfaunan på lokalen i Varnumsviken är tydligt påverkad. Sedimentun-dersökningen skall även avspegla påverkan från oljehamnen/båttrafik. Sedimentundersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter.


67

Kr20. Vålösundet Prästerud Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi samt växtplankton och bottenfauna (årligen). Motivet för stationen är att Vålösundet för närvarande tillhör vattenföre-komsten Varnumsviken med bedömningen otillfredsställande ekologisk status. Enligt tidigare re-cipientkontroll har Vålösundet haft bättre vattenkvalitet än Varnumsviken beroende på större vattenutbyte med stor-Vänern i söder och genom Hjälmarssundet i väster. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr30. Vålösundet Picasso Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi. Motivet för stationen är att Vålösundet för närvarande tillhör vattenförekomsten Varnumsviken med bedömningen otill-fredsställande ekologisk status. Enligt tidigare recipientkontroll har Vålösundet haft bättre vat-tenkvalitet än Varnumsviken beroende på större vattenutbyte med stor-Vänern i söder och ge-nom Hjälmarssundet i väster. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr7. Kristinehamn Långön Stationen undersöks med avseende på kiselalger (vart tredje år). Långön skall främst avspegla långsiktiga förändringar i den nordöstra delen av Vänern. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter.


68

Visman - Kolstrandsviken

Figur 14. Provtagningsplatser i Visman, Kolstrandsviken och Kilsviken.


69

Vi1 (15 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Vismen Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen skall främst utgöra referens till Jonsbolsdammen. Undersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsför-bund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns In-tressenters regi. Vi50. Visman uppströms Björneborg Stationen undersöks med avseende på paket C och E (metaller) för vattenkemi. Stationen ingår i Norra Väner-programmet som referensstation till påverkan från stålverket i Björneborg. Stat-ionen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi51. Visman nedströms Björneborg Stationen undersöks med avseende på paket C och E (metaller) för vattenkemi samt botten-fauna (årligen). Stationen ingår i Norra Väner-programmet som nedströmsstation till stålverket i Björneborg. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi20 (16 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Jonsbolsdammen Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Syftet med stationen är främst att kontrollera påverkan från Björneborgs järnverk. Undersökningen samordnas med Vä-nerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersök-ningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Vi15. Visman uppströms Bäckhammar Stationen undersöks med avseende på kiselalger (årligen) samt bottenfauna (årligen). Stationen är en referens till påverkan från punktkällor i Bäckhammar (skogsindustri och renings-verk). Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi5. Visman uppströms Bäckhammar Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi. Visman vid damm uppströms Bäckhammar utgör vattenkemisk referensstation till utsläpp från Bäckhammars bruk och Bäck-hammars reningsverk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi6. Visman nedströms Bäckhammar, före luftning Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi. Denna station är en vattenke-misk nedströmsstation till Bäckhammar uppströms luftare. Stationen skall åskådliggöra påverkan från Bäckhammars bruk före luftning. Vi7. Visman nedströms Bäckhammar, efter luftning Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi. Stationen är en vattenkemisk nedströmsstation till Bäckhammar efter luftare. Stationen skall åskådliggöra effekter av luftning. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi16. Visman nedströms Bäckhammar Stationen undersöks årligen med avseende på kiselalger samt bottenfauna. Tillägg görs av undersökning av frekvensen deformerade kiselalgsskal, eftersom det finns risk för förekomst av ämnen som kan ge sådana skador. Denna station utgör en första biologisk undersökningsstation nedströms Bäckhammars bruk och Bäckhammars reningsverk. Stationen bekostas av Norra Vä-nerns Intressenter. Vi17. Visman Nybble Stationen undersöks med avseende på kiselalger (vart tredje år) och bottenfauna (årligen). Stationen utgör en andra biologisk undersökningsstation nedströms Bäckhammar. Stationen be-kostas av Norra Vänerns Intressenter.


70

Vi700. Visman Nybble Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s ana-lyspaket för vattenkemi. Stationen, som utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK), fungerar som ytterligare vattenkemisk nedströmsstation till Bäckhammar och som ett beräk-ningsunderlag för transporter till Kolstrandsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intres-senter. Vi14 (17 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Kolstrandsviken Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (vart tredje år) och sedimentkemi (vart tionde år). Stationen visar påverkan i Kolstrandsviken (Vänern) från Visman och Bäckhammar. Det är dock erosionsbotten i hela Kolstrandsviken, varför det kan in-nebära vissa svårigheter att ta sedimentprov och även bottenfaunaprov, men för att få en hel-hetsbild av eventuell påverkan i Kolstrandsviken är undersökningarna ändå av vikt. Sedimentun-dersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi90. Kolstrandsviken På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Syftet med stationen är främst att bedöma påverkan från Bäckhammars bruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi18. Kolstrandsviken väst Stationen undersöks med avseende på kiselalger (vart tredje år). Stationen är en första kiselalgsstation i Vänern nedströms Bäckhammars bruk och Visman. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi12. Kilsviken syd Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi. Kilsviken syd är ytterligare en vattenkemisk nedströmsstation i Vänern nedströms Bäckhammar och Visman. Stationen be-kostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi13. Kilsviken sydväst Stationen undersöks med avseende på kiselalger (vart tredje år). Kilsviken sydväst är en andra kiselalgsstation i Vänern nedströms Bäckhammar och Visman. Stationen bekostas av Norra Vä-nerns Intressenter.


71

Kommentar till borttagna stationer

Borttagna provtagningsstationer jämfört med närmaste föregående kontrollprogram (november 2002) framgår av Tabell 18. Tabell 18. Borttagna provtagningsplatser i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med till-flöden. V = vattenkemi, P = växtplankton, K1 = kiselalger årligen, K3 = kiselalger vart tredje år, B1 = bottenfauna årligen, B3 = bottenfauna vart tredje år, Q = vattenföring och T = transport. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V

Station Namn Kommentar X-koord. Y-koord. Moment Byviken By42 Byviken yttre Ligger utanför vattenförekomsten 6550655 1330605 B3 By23 Byviken Önaholm Ligger utanför vattenförekomsten 6551143 1329131 K3 Åsfjorden Ås203 Åsfjorden inre Svenska Rayon nedlagt 6584750 1350450 V Ås5 Åsfjorden norr Svenska Rayon nedlagt 6583598 1350448 B1-> B3 Ås190 Åsfjorden yttre Ligger utanför vattenförekomsten 6571600 1349700 V snarlik 1.Tärnan (Vänerns vvf) Ås25 Åsfjorden söder Ligger utanför vattenförekomsten 6575393 1349432 B3 Sätterholmsfjärden Sä47 Sätterholmsfj. söder Ligger utanför vattenförekomsten 6576902 1378641 B3 Sä322 Vebäcken Tänkt som skogsreferens, men 6591081 1387110 V, Q, T påverkad av enskilda avlopp Kristinehamns skärgård Kr40* Sorkan Extra station under en period 6584560 1396810 V, K1 Visman-Kolstrandsviken Vi30 Visman nedstr. Nybble, före fall Resultat snarlika Vi31 enl. bruket 6553600 1405800 V Vi31* Visman nedstr. Nybble, efter fall Ligger nära Vi700 6553350 1405770 V *Togs bort vid den mindre revideringen av kontrollprogrammet i december 2016. By42. Byviken yttre Stationen har undersökts med avseende på bottenfauna (vart tredje år) som en tredje ned-strömsstation till Säffleområdet med avseende på bottenfauna. Stationen fungerade också till viss del som referens till By12, som även den undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). By42 ligger emellertid utanför avgränsningen för vattenförekomsten Byviken, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Botten-faunasamhället har påvisat näringsfattiga och syrerika förhållanden under hela perioden 1989-2009.


72

By23. Byviken Önaholm Stationen har undersökts med avseende på påväxtorganismer/kiselalger (vart tredje år) som ytterligare en påväxtstation nedströms Nordic Paper och Säffle reningsverk. By23 ligger emeller-tid utanför avgränsningen för vattenförekomsten Byviken, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Kiselalgerna har påvisat hög status med avseende på näringsämnen och organisk förorening både 2006 och 2009. Ås203. Åsfjorden inre Stationen har analyserats med avseende på paket A för vattenkemi. Stationen lades med i kon-trollprogrammet som en vattenkemisk nedströmsstation till utsläpp från Nya Svenska Rayon och för att åskådliggöra påverkan från Norsälven. Nya Svenska Rayon lades ned år 2004, varför denna station efter samråd med Kjell Kumlin (dåvarande samordnare för Norra Vänerns Intres-senter och miljöchef på Skoghalls Bruk) och Länsstyrelsen i Värmlands län (Gunnar Lagergren) utgick ur kontrollprogrammet redan år 2004. Ås5. Åsfjorden norr Åsfjordens norra viks inre del undersöktes ursprungligen med avseende på bottenfauna (år-ligen). Stationen var en tydlig nedströmsstation till Nya Svenska Rayon och Gruvöns bruk. (I vissa lägen kan förmodligen utsläpp från Gruvöns bruk via norrgående bottenströmmar nå den norra delen av Åsfjorden.) I samband med att Nya Svenska Rayon lades ned år 2004, övergick denna station efter samråd med Kjell Kumlin (dåvarande samordnare för Norra Vänerns Intressenter och miljöchef på Skoghalls Bruk) och Länsstyrelsen i Värmlands län (Gunnar Lagergren) från att undersökas årligen till vart tredje år. Ås190. Åsfjorden yttre Stationen har analyserats med avseende på paket A för vattenkemi som en tredje vattenkemisk nedströmsstation till påverkan via Åsfjorden samt även referensstation till samma område. Vid den förra revideringen av kontrollprogrammet (2002) konstaterades att de vattenkemiska förhål-landena var mycket stabila i provpunkten och inte visade på någon signifikant avvikelse från öv-riga stationer i Stor-Vänern. Det nämndes att stationen eventuellt kunde utgå och ersättas av analysdata från station 1, Tärnan SSO, i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram, men denna justering föreslogs i så fall genomföras vid nästa programrevidering. Ås190 ligger dess-utom utanför avgränsningen för vattenförekomsten Åsfjorden, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Ås25. Åsfjorden söder Stationen har undersökts med avseende på bottenfauna (vart tredje år) som en tredje botten-faunastation nedströms Gruvöns bruk. (Stationen var tidvis påverkad under perioden 1989-93). Station Ås25 ligger emellertid utanför avgränsningen för vattenförekomsten Åsfjorden, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Botten-faunasamhället har påvisat näringsfattiga och syrerika förhållanden under hela perioden 1989-2009. Sä47. Sätterholmsfjärden söder Stationen har undersökts med avseende på bottenfauna (vart tredje år) som en referensstation och tredje bottenfaunastation nedströms Karlstads reningsverk och Klarälven. Station Sä47 lig-ger emellertid utanför avgränsningen för vattenförekomsten Sätterholmsfjärden, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Bottenfaunasam-hället har påvisat näringsfattiga och syrerika förhållanden under hela perioden 1989-2009 (1997-98 gjordes ingen bedömning).


73

Sä322. Vebäcken Vebäcken låg med i föregående kontrollprogram (2003) med analyser enligt paket C för vat-tenkemi, eftersom SLU hade föreslagit Karlstads kommun att upprätta ett skogligt referensom-råde i Vebäcken inom ramen för lokal/regional miljöövervakning (Karlstads kommun 2000). Detta för att få tillförlitliga siffror på skogens näringsläckage inför källfördelningsberäkningar. Provtagning utfördes en gång per månad i regi av Länsstyrelsen i Värmlands län och en vattenfö-ringsstation upprättades (SMHI:s PULS-modell). Emellertid konstaterades det snart att stationen var föroreningspåverkad (troligen enskilda avlopp), varför den utgick ur kontrollprogrammet och ersattes inte av någon annan.

Kr40. Sorkan Stationen låg med i föregående kontrollprogram (2011) med analyser enligt paket A för vat-tenkemi samt kiselalger (årligen). Undersökningarna i Sorkan motiverades av att vattendraget avvattnar ett jordbruksintensivt område. Vid den mindre revideringen av kontrollprogrammet in-för 2017 års undersökningar, tog Kristinehamns kommun beslutet att fortsatt kontroll av Ölme-viken är tillräckligt.

Vi30. Visman nedströms Nybble, före fall Provtagning och analys vid stationen har utförts av personal från Bäckhammars bruk. Stationen har undersökts endast med avseende på Bäckhammars analyspaket för vattenkemi. Stationen var belägen uppströms ett vattenfall där syreförhållandena befarades vara dåliga. Under senare år har emellertid analysresultaten varit snarlika både före (Vi30) och efter (Vi31) fallet (Figur 15), varför det inte bedöms som motiverat att undersöka båda, varför Vi30 utgick ur programmet redan vid 2011 års revidering (den har trots det fortsatt undersökts under perioden 2012-2016).

0

2

4

6

8

68 70 72 74 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09

Före fall (Vi30) Efter fall (Vi31)Syrgas (mg/l)

Figur 15. Årslägsta syrgashalter i Visman nedströms Nybble, före (Vi30) respektive efter (Vi31) fall un-der perioden 1968-2010 (mätning 12 gånger per år).

Vi31. Visman nedströms Nybble, efter fall Provtagning och analys vid stationen har utförts av personal från Bäckhammars Bruk. Stationen har undersökts endast med avseende på Bäckhammars analyspaket för vattenkemi. Stationen var belägen nedströms ett vattenfall och tänkt som uppföljning av hur syreförhållandena förbätt-rades efter forsen jämfört med uppströmsstationen Vi30. Stationen låg emellertid bara några hundra meter nedströms Vi700, Visman Nybble. Under 20-årsperioden (1996-2015) var den års-lägsta syrehalten aldrig lägre än 3,4 mg/l (svagt syretillstånd) vid Vi700. Motsvarande värde för Vi31 var 4,1 mg/l (svagt syretillstånd). Som medelvärde för perioden 1996-2015 var den års-lägsta syrehalten vid Vi700 0,9 mg/l sämre jämfört med Vi31. Denna skillnad är så pass liten att station Vi31 bedöms kunna utgå ur kontrollprogrammet.


74

Undersökningsmoment

Kommentar till provtagning

I tidigare kontrollprogram har både provtagning och analys (gäller vattenkemi) vid vissa stationer i Visman (Vi6, Vi30 och Vi31) utförts av personal från Bäckhammars bruk vid varje provtillfälle (12 gånger per år). Andra stationer (Vi5, Vi6 och Vi7) har provtagits och analyserats av personal från Bäckhammars bruk varannan (ojämn) månad och av personal från uppdragstagaren av den samordnade recipientkontrollen varannan (jämn) månad. I Kolstrandsviken (Vi14) och Kilsviken (Vi12) har proverna tagits av personal från Bäckhammars bruk medan analyserna utförts av upp-dragstagaren av den samordnade recipientkontrollen. I samband med den nu aktuella revideringen av kontrollprogrammet läggs all provtagning och allt laboratoriearbete avseende stationerna i Visman (Vi5, Vi6 och Vi7), Kolstrandsviken (Vi14) och Kilsviken (Vi12) över på uppdragstagaren av den samordnade recipientkontrollen.

Kommentar till vattenkemi

Nya stationer Bland annat som en anpassning till den nya vattenförvaltningen och uppföljningen av miljökvali-tetsnormerna för respektive vattenförekomst, föreslogs vid 2011 års revidering av kontrollpro-grammet nya stationer i Gatviken (By40), Välingesundet (Sä323), Sorkan (Kr40, denna station avvecklades vid den mindre revideringen av kontrollprogrammet vid årsskiftet 2016/2017), Vålösundet Prästerud (Kr20) och Vålösundet Picasso (Kr30). Föreslagna analyspaket var A, D, C respektive A + B. Vid Välingesundet görs provtagningen av personal från Länsstyrelsen i Värm-lands län medan övriga stationer provtas av uppdragstagaren av den samordnade recipientkon-trollen i Norra Vänern med tillflöden. COD-Mn/TOC Vid den förra revideringen av kontrollprogrammet (2002) syntes ett tydligt samband mellan hal-terna av COD-Mn och TOC vid sjöstationerna. Därför utgick analysen av COD-Mn vid samtliga sjöstationer med undantag för Ås141 och Ka90, där analyserna fick fortgå för kontinuitetens skull (långa tidsserier). För vattendragsstationerna var sambandet svagare, varför analyserna av COD-Mn fick fortgå. Även vid 2011 års revidering (kompletterad 2016) föreslogs fortsatt analys av COD-Mn vid By15, Vi5, Vi6 och Vi7. Detta dels eftersom sambandet mellan halterna av COD-Mn och TOC fortfarande var svagt (se bilaga 2), och dels eftersom Byälven (By200) och Visman (Vi700) är s.k. regionala referensvattendrag med långa tidsserier för KMnO4 (KMnO4/3,95 = COD-Mn). Även för provpunkterna i Visman (Vi5, Vi6 och Vi7) finns långa tidsserier för COD-Mn. Trots svagt samband mellan halterna av COD-Mn och TOC även i Kr50 och särskilt Kr60, föreslogs COD-Mn utgå vid dessa stationer. Detta dels eftersom det inte finns några resul-tat från andra laboratorier att ta hänsyn till, och dels eftersom det lagts till en ny station (Kr40, som dock avvecklades inför 2017 års undersökningar) i rinnande vatten med samma analyspaket (C) som Kr50 och Kr60 och det inte är befogat att påbörja analys av COD-Mn vid ytterligare provplatser.


75

Fosfatfosfor Tillägg av analys av fosfatfosfor (PO4-P) har tidigare gjorts i de näringsbelastade vikarna: Ås513, Kr90 och Kr70. Detta främst för att bedöma huruvida tillgängligt fosfor förbrukas av alger/växter eller ej. Analys av fosfatfosfor föreslogs år 2011 även i By40. Klorofyllanalys i juli Klorofyllhalt analyseras i samtliga vikar i augusti. I Ås513, Kr90 och Kr70 har klorofyll även ana-lyserats i juli. Denna analys föreslås fortgå i dessa tre vikar, då det förekommer att klorofyllhalten är högre i juli än augusti (framförallt i Ölmeviken). Detta ger viktig information för bedömning av algblomning. Analys av klorofyll i juli föreslogs år 2011 även i Vålösundet vid Prästerud (Kr20) och Vålösundet vid Picasso (Kr30). Kolstrandsviken Vid den förra programrevideringen (2002) gjordes ett tillägg av provtagning av bottenvatten i Kolstrandsviken (Vi14) för att få en bättre helhetsbild av vattenkvaliteten i viken. Sedan dess har det emellertid endast inkommit ett fåtal prover på bottenvattnet, eftersom det maximala djupet i området endast är 1,5-2 meter. Bottenprovet utgick därför vid 2011 års revidering. Absorbans, kalcium, magnesium och klorid För att möjliggöra beräkning av referenshalten av fosfor enligt Naturvårdsverkets bedöm-ningsgrunder (Handbok 2007:4), numera införlivade i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrif-ter (HVMFS 2013:19) föreslogs vid 2011 års revidering tillägg av analysvariabeln absorbans (fil-trerat vid 420 nm, 5 cm kyvett) vid provplatser i både rinnande vatten och sjöar/vikar samt kal-cium, magnesium och klorid vid provplatser i rinnande vatten. Färg Absorbans (filtrerat vid 420 nm, 5 cm kyvett) föreslogs vid 2011 års revidering analyseras paral-lellt med färgtal i tre år (2011-2013). Därefter ersattes mätningen av färg med absorbans. Det är möjligt att räkna om absorbansvärden till färgvärden genom multiplikation med faktorn 500. Be-roende på interferens av partiklar vid färgmätning samt olika korrelation beroende på om färgen orsakas av humus, järn, alger, lera m.m. bör variablerna emellertid köras parallellt under en treårsperiod, för att erhålla en så korrekt korrelationsfaktor för respektive station som möjligt. En övergång från mätning av färg till absorbans motiveras även av att absorbans är nödvändig för statusklassning, vilket gör att den allmänna tendensen i svensk miljöövervakning är att färg er-sätts av absorbans. Vid stationer där analyser görs vid SLU har färg sedan länge ersatts av absor-bans. Turbiditet Turbiditet föreslås läggas till i analyspaket C och D för stationer i rinnande vatten. Motivet för detta är uppföljning av påverkan från markanvändning (skogsbruk, jordbruk). Effekterna av markanvändning kan förväntas öka med förändrade nederbördsmönster. Tillägg av vissa analyser för beräkning av biotillgänglighet för metaller Nuvarande miljökvalitetsnormer för arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (HVMFS 2015:4) förutsätter att metallerna analyserats i filtrerade vattenprover (0,45 µm fil-ter). För bly samt koppar, nickel och zink ska den biotillgängliga halten beräknas, vilket förutsät-ter att även värden för pH, kalcium och DOC finns tillgängliga. Därför föreslås tillägg av analys-paket C samt DOC vid de båda stationerna i Visman, upp- (Vi50) och nedströms (Vi51) Björne-borgs järnverk, utöver metallpaketet (E).


76

Filtrering före metallanalys Vid 2011 års revidering infördes vid Vi50 och Vi51 analys av metaller i både filtrerade och ofiltre-rade vattenprover under en treårsperiod (2011-2013). Efter en utvärdering av dessa resultat skulle ställning tas till hur detta skulle hanteras fortsättningsvis i samråd med Norra Vänerns In-tressenter och Länsstyrelsen i Värmlands län. I bilaga 4 redovisas en utvärdering av procentuella skillnader mellan metallhalter i ofiltrerade och filtrerade vattenprover vid dessa båda provplatser under perioden 2011-2015. Av denna framgår att skillnaden (medelvärden) var mindre än mät-osäkerheten (+/-20 %) för molybden, koppar, kvicksilver, kadmium och zink, men större än denna för krom (73-82 %), nickel (74-78 %) och framförallt bly (50-73 %). Mot bakgrund av dessa skillnader samt det faktum att Havs- och Vattenmyndighetens bedömningsgrunder (HVMFS 2015:4) förutsätter att metallhalter analyseras i filtrerade vattenprover (0,45 µm filter) föreslås att fortsättningsvis endast analysera metallhalter i filtrerade vattenprover från Vi50 och Vi51.

Kommentar till interkalibrering

Vid 2002 års programrevidering infördes interkalibrering som ett nytt moment. Interkalibre-ringen avsåg dels samma vatten i ett vattenområde som provtas och analyseras av personal vid olika laboratorier, och dels när huvudlaboratorium byts i samband med upphandling. För närvarande deltar alla ackrediterade laboratorier i nationella interkalibreringar. Dessa görs huvudsakligen på homogena syntetiska prover, där provhantering och analysmetod inte har så stor betydelse för slutresultaten. Analyser på naturvatten med lösta humusämnen och partiklar innebär större risk för avvikelser mellan olika laboratorier med olika rutiner. Provhanteringen får störst genomslag om vattnet är rikt på partiklar. Det har därför visat sig att relativt stora skillna-der kan förekomma mellan olika laboratorier trots att analysmetoderna är ackrediterade. Två stationer, 1. Tärnan SSO (Vänerns Vattenvårdsförbund) och Kr100. Ölman, med sinsemellan mycket olika vattenkvalitet, klart och näringsfattigt vatten (1. Tärnan) respektive humöst och nä-ringsrikt vatten (Kr100), ingick i interkalibreringen. Av kontrollprogrammet framgick emellertid inte vilka av stationerna som ska jämföras med Tärnan respektive Ölman. Vidare har fosforhal-terna vid Tärnan ofta varit under rapporteringsgränsen, vilket försvårade jämförelsen (bilaga 3). Dessutom fattades många av interkalibreringsproverna från SLU. I den aktuella utformningen omfattade interkalibreringen dessutom bara ALcontrol och SLU:s institution för Vatten och Miljö trots att även SLU:s institution för Mark och Miljö samt Bäckhammars bruk utför analyser i om-rådet. I medeltal under perioden 2003-2009 (bilaga 3) var ALcontrols kvävehalter 10 % högre i prover från Ölman och 5 % högre i prover från Tärnan jämfört med SLU:s halter. Däremot hade SLU 12 % högre fosforhalter i prover från Ölman och 1 % högre i prover från Tärnan jämfört med ALcontrol. Halterna av organiskt material (analyserade som TOC) var 2 % högre vid ALcon-trol i prover från Ölman och 11 % högre vid SLU i prover från Tärnan. Dessa skillnader var inom mätosäkerheten för dessa analysmetoder (15-20 % vid ALcontrol). Mot den bakgrunden be-dömdes det som praktiskt svårt och inte mödan värt att revidera och utöka interkalibreringen ef-ter nämnda kriterier. Momentet interkalibrering föreslogs därför utgå.

Kommentar till växtplankton

Vid 2002 års revidering av kontrollprogrammet lades växtplankton med som ett nytt moment i näringspåverkade vikar av Vänern (Ekholmssjön, Ölmeviken och Varnumsviken). Detta eftersom risken för algblomning av giftproducerande blågrönalger är stor i dessa områden, vilket kan ut-


77

göra en hälsorisk för både djur och människor som utnyttjar dessa vattenområden. Som referens till dessa näringspåverkade vikar ingår även växtplanktonundersökning i Lunnerviken. Som en anpassning till den nya vattenförvaltningen och uppföljningen av miljökvalitetsnormerna för re-spektive vattenförekomst, infördes växtplanktonundersökningar även i några av de andra lite mer näringsrika vikarna: Gatviken (By40), Byviken (By17), Kyrkebysjön (Ås510), Arnöfjorden (Sä320) och Vålösundet (Kr20).

Kommentar till kiselalger

Vid 2002 års revidering av kontrollprogrammet bantades det tidigare relativt digra antalet stationer för undersökning av påväxtorganismer ned. Eftersom påväxt är särskilt bra för att mäta påverkan av organisk förorening, skedde en fokusering på områden som påverkas av skogsindu-stri, vilket är främsta utsläppskällan för organiskt material i Norra Vänern. Dessutom behölls två stationer som allmänna referensstationer och som bevakning av långsiktiga förändringar i norra Vänern (Sätterholmsfjärden, Sä3, och Kristinehamns skärgård, Kr7). Provtagningsfrekvensen ökades från vart femte till vart tredje år. De två stationerna i Byälven (By36 och By37) samt två stationer i Visman (Vi15 och Vi16) undersöks dock årligen. För en av grupperna av påväxtorganismer – kiselalger – finns nu en särskild undersökningstyp i Naturvårdsverkets (numera Havs- och Vattenmyndighetens) Handledning för miljöövervakning och möjlighet till klassning av bl.a. näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsver-kets Handbok 2007:4 och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19 ). Denna undersökningstyp avser numera både lokaler i rinnande vatten och sjölokaler. Som en anpass-ning till den nya vattenförvaltningen och uppföljningen av miljökvalitetsnormerna för respektive vattenförekomst, utökades detta moment vid 2011 års revidering till att omfatta totalt 19 loka-ler, varav 9 var nya. Vid två av lokalerna, Norsälven Norsbron (Ås400) och Visman nedströms Bäckhammar (Vi16), gjordes tillägg av undersökning av deformerade kiselalgsskal, eftersom ris-ken för förekomst av ämnen som kan orsaka sådana skador bedömdes som särskilt stor där.

Kommentar till bottenfauna

Vad gäller momentet bottenfauna så föreslogs tre lokaler (By42, Ås25 och Sä47) utgå ur pro-grammet vid 2011 års revidering under motivet att de låg utanför avgränsningen av respektive vattenförekomst, Byviken, Åsfjorden respektive Sätterholmsfjärden, varför fortsatta undersök-ningar inte bedömdes som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. En lokal i norra delen av Åsfjorden (Ås5) hade redan tidigare under programperioden övergått från provtagning varje år till vart tredje år efter nedläggningen av Nya Svenska Rayon. I övrigt följs principen att stationer nära större utsläppskällor provtas årligen, medan övriga stationer provtas vart tredje år. En bottenfaunalokal var ny (Kr20 i Vålösundet vid Prästerud) och tillkom vid 2011 års revidering efter önskemål från Kristinehamns kommun som ett led i arbetet med en lokal åtgärdsstrategi för att förbättra vattenkvaliteten i Varnumsviken. Undersökning av bottenfauna i Kolstrandsviken (Vi14) för kontroll av påverkan från Bäck-hammars bruk ligger med sedan 2002 års revidering av kontrollprogrammet. Även tidigare un-der 1990-talet har bottenfauna undersökts på olika ställen i Kolstrandsviken. Dessa lokaler har emellertid utgått med motiveringen att viken är mycket grund (1-3 m) med hård erosionsbotten, vilket är mindre lämpligt vid bottenfaunaundersökning. Bottenfauna vid Vi14 får kvarstå tills vi-dare, eftersom den bidrar till en bättre helhetsbild av eventuell påverkan på Kolstrandsviken.


78

Kommentar till nätprovfiske/miljögifter i fisk

Syftet med provfisket i Norra Vänern är att beskriva tillståndet i fisksamhället inom valda områ-den samt de successiva förändringar detta genomgår. Observerade förändringar skall relateras till förhållandena vid fisketillfället och den aktuella påverkanssituationen. Med påverkan avses både den som är naturlig (d.v.s. betingad av klimat samt väder och vind vid provtagningstillfället) och den som orsakas av mänskliga verksamheter. Provfisket i Vänern ger främst en bild av nä-ringstillåndet, men fokuserar även på kontroll av miljögifter och hälsorelaterade variabler. Detta för att förstärka kontrollen av påverkan från punktutsläpp i området (skogsindustriella utsläpp samt kommunalt utsläpp i bl.a. Varnumsviken). Inga förändringar föreslogs i upplägget av nät-provfisket vid 2011 års revidering. De befintliga sju lokalerna undersöks även fortsättningsvis vart tredje år (nästa gång år 2017). Vad gäller undersökningen av kvicksilver i gädda från Kattfjorden, som tidigare utförts i regi av Stora Enso:s forskningsavdelning i Falun, så föreslogs denna vid 2011 års revidering istället ingå som ett årligt moment inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. Detta eftersom Storas forskningsavdelning i Falun lagts ned. Undersökningen av kvick-silver i gädda i Kattfjorden finansieras av Akzo Nobel. Vid undersökningen av metaller i abborre används fortsättningsvis station F3 (Torsö, 3 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram) som referens till lokalerna i Norra Vänern beroende på att vid station F5 (Millesvik, 5 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram) har abborre utgått ur programmet för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern (Vänerns Vattenvårdsförbund 2011).

Kommentar till sedimentkemi

Nästa sedimentundersökning är inte aktuell förrän år 2018. Till dess kan innehållet i de analys-paket som nämns i detta kontrollprogram komma att ändras, liksom sedimentnivåer och stationer. Jämfört med nuvarande program ändrades delar av upplägget redan vid 2008/2009 års undersökning. Hammarösjön (Sä33) lades till som ny station. På denna station, liksom i Kolstrandsviken (Vi14), gjordes analys på flera sedimentnivåer (0-1, 4-6, 12-14 och 24-26 cm). Istället för oljeindex (TPH, total petroleum hydrocarbon) analyserades fraktionerade alifatiska och aromatiska kolväten. Analysen av EOCl ersattes med EOX m.m. Vid 2002 års programrevidering lades sedimentundersökning till i Kolstrandsviken (Vi14) för kon-troll av påverkan från Bäckhammars bruk. Som redan nämnts i kommentaren till bottenfauna-undersökningarna är Kolstrandsviken mycket grund (1-3 m) med hård erosionsbotten, varför bra sedimentprov är svåra att ta. Vid 2009 års undersökning gick det ändå bra.

Kommentar till vattenföring och transport

Vattenföring har tidigare inhämtats från SMHI:s fasta mätstationer, kraftbolag eller som modell-beräknade data från SMHI:s s.k. PULS-modell. Modellberäknade data (S-HYPE) finns nu kost-nadsfritt tillgängliga för ett stort antal punkter på SMHI:s hemsida (www.smhi.se), varför dessa sedan 2011 års revidering används istället för PULS-data (se Tabell 15). Även data från SMHI:s fasta mätstationer kan hämtas kostnadsfritt på SMHI:s hemsida. S-HYPE-stationerna är inte alltid


79

belägna på riktigt samma ställen som PULS-stationerna. Skillnaderna är emellertid så små att nå-gon arealkorrigering inte bedöms som nödvändig vid beräkning av ämnestransporter. Under senare år har det varit svårt att få fullständiga data för SMHI:s mätstation i Byälven vid Säffle damm (108-2034). Därför har arealkorrigerade data för mätstationen i Vaggeälven (108-2308) använts istället. Eftersom denna station ligger relativt långt ifrån Säffle blir osäkerheten i beräkningen stor. Om data inte kan erhållas för den fasta mätstationen vid Säffle damm föreslås därför att S-HYPE-data för Byälven i centrala Säffle används istället. Vattenföringen vid Tarmsälvens utlopp i Vänern beräknas som vattenföringen i Tarmsälven vid Mellbyn uppräknad (arealkorrigerad) med faktorn 1,05 för tillkommande avrinningsområdesyta. Transport i Tarmsälven beräknas utifrån halter vid Ås512 och flödet i Tarmsälven vid Mellbyn. För att motsvara transporten vid utloppet i Vänern uppräknas dessa värden med 1,05 för till-kommande avrinningsområdesyta. I tidigare kontrollprogram (fr.o.m. 2003 och 2012) har endast vattenföring och transport vid Mellbyn beräknats. Det finns visserligen en S-HYPE-station i Visman vid mynningen i Kolstrandsviken, men i första hand bör Bäckhammars Bruks egna mätningar användas.


80


81

BILAGA 2

Utvärdering COD-Mn/TOC


82

Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mnm mg/l mg/l

By15 1996-04-15 0,5 9,0 10 1,11By15 1996-05-30 0,5 7,8 7,4 0,95By15 1996-06-17 0,5 7,4 7,4 1,00By15 1996-07-15 0,5 6,2 7,0 1,13By15 1996-08-20 0,5 10 8,7 0,87By15 1996-09-11 0,5 9,4 8,0 0,85By15 1996-10-10 0,5 7,8 7,3 0,94By15 1996-11-19 0,5 7,4 8,0 1,08By15 1996-12-16 0,5 7,0 7,5 1,07By15 1997-03-04 0,5 8,7 6,6 0,76By15 1997-04-01 0,5 6,1 6,3 1,03By15 1997-05-13 0,5 7,0 5,6 0,80By15 1997-06-17 0,5 8,7 10 1,15By15 1997-07-08 0,5 6,6 8,4 1,27By15 1997-08-12 0,5 12 11 0,92By15 1997-09-14 0,5 27 16 0,59By15 1997-11-04 0,5 8,9 8,5 0,96By15 1997-12-08 0,5 7,8 9,7 1,24By15 1998-01-13 0,5 7,8 8,8 1,13By15 1998-02-10 0,5 7,5 8,9 1,19By15 1998-04-07 0,5 6,9 7,4 1,07By15 1998-05-12 0,5 7,3 8,1 1,11By15 1998-06-09 0,5 9,9 9,4 0,95By15 1998-07-14 0,5 6,5 5,5 0,85By15 1998-09-01 0,5 7,9 7,0 0,89By15 1998-11-10 0,5 7,4 7,7 1,04By15 1998-12-02 0,5 8,2 7,8 0,95By15 1999-01-12 0,5 7,3 9,1 1,25By15 1999-02-15 0,5 7,3 9,0 1,23By15 1999-03-15 0,5 7,3 7,9 1,08By15 1999-04-13 0,5 7,0 8,1 1,16By15 1999-05-17 0,5 7,3 8,6 1,18By15 1999-06-15 0,5 8,3 8,3 1,00By15 1999-07-13 0,5 8,0 9,6 1,20By15 1999-08-16 0,5 8,9 8,4 0,94By15 1999-09-13 0,5 9,1 8,9 0,98By15 1999-10-12 0,5 8,8 9,6 1,09By15 1999-11-15 0,5 7,8 7,8 1,00By15 1999-12-15 0,5 7,7 8,2 1,06By15 2000-01-17 0,5 10 9,2 0,92By15 2000-02-14 0,5 8,0 7,2 0,90By15 2000-03-14 0,5 8,1 6,9 0,85By15 2000-04-17 0,5 9,5 7,4 0,78By15 2000-05-17 0,5 7,4 6,5 0,88By15 2000-06-13 0,5 7,9 6,8 0,86By15 2000-07-17 0,5 7,5 7,1 0,95By15 2000-08-16 0,5 7,9 5,7 0,72By15 2000-09-13 0,5 9,4 8,8 0,94By15 2000-10-16 0,5 8,2 8,8 1,07By15 2000-11-14 0,5 9,4 10 1,06By15 2000-12-12 0,5 8,8 7,6 0,86By15 2001-01-16 0,5 9,4 8,1 0,86By15 2001-02-14 0,5 12 11 0,92By15 2001-03-13 0,5 9,3 7,4 0,80By15 2001-04-17 0,5 7,4 6,9 0,93By15 2001-05-17 0,5 12 41 3,42By15 2001-06-12 0,5 15 11 0,73By15 2001-07-16 0,5 11 20 1,82By15 2001-08-15 0,5 13 45 3,46By15 2001-09-17 0,5 13 25 1,92By15 2001-10-15 0,5 13 31 2,38By15 2001-11-14 0,5 18 50 2,78By15 2001-12-17 0,5 8,6 12 1,40


83


By15 2002-01-15 0,5 9,6 12 1,25By15 2002-02-13 0,5 8,2 7,5 0,91By15 2002-03-13 0,5 9,4 12 1,28By15 2002-04-15 0,5 11 35 3,18By15 2002-05-15 0,5 9,4 13 1,38By15 2002-06-17 0,5 11 10 0,91By15 2002-07-15 0,5 12 49 4,08By15 2002-08-14 0,5 9,2 18 1,96By15 2002-09-16 0,5 9,3 9,4 1,01By15 2002-10-16 0,5 13 14 1,08By15 2002-11-13 0,5 11 12 1,09By15 2002-12-16 0,5 8,7 9,1 1,05By15 2003-01-15 0,5 8,6 8,3 0,97By15 2003-02-17 0,5 8,6 7,6 0,88By15 2003-03-17 0,5 9,0 8,6 0,96By15 2003-04-14 0,5 10 15 1,50By15 2003-05-14 0,5 7,6 9,5 1,25By15 2003-06-16 0,5 8,4 8,4 1,00By15 2003-07-14 0,5 8,3 8,2 0,99By15 2003-08-18 0,5 9,4 7,7 0,82By15 2003-09-15 0,5 11 12 1,09By15 2003-10-15 0,5 12 11 0,92By15 2003-11-17 0,5 10 14 1,40By15 2003-12-15 0,5 6,8 11 1,62By15 2004-01-14 0,5 7,7 11 1,43By15 2004-02-16 0,5 7,6 7,2 0,95By15 2004-03-16 0,5 8,0 7,1 0,89By15 2004-04-14 0,5 8,4 6,4 0,76By15 2004-05-17 0,5 8,6 6,9 0,80By15 2004-06-15 0,5 11 8,7 0,79By15 2004-07-14 0,5 14 6,5 0,46By15 2004-08-17 0,5 7,9 6,0 0,76By15 2004-09-15 0,5 6,7 7,5 1,12By15 2004-10-13 0,5 7,6 6,5 0,86By15 2004-11-16 0,5 7,7 5,5 0,71By15 2004-12-15 0,5 7,4 6,8 0,92By15 2005-01-17 0,5 7,8 7,2 0,92By15 2005-02-16 0,5 8,1 7,2 0,89By15 2005-03-15 0,5 8,6 20 2,33By15 2005-04-13 0,5 13 10 0,77By15 2005-05-17 0,5 11 9,6 0,87By15 2005-06-15 0,5 8,2 8,6 1,05By15 2005-07-13 0,5 11 10 0,91By15 2005-08-16 0,5 13 12 0,92By15 2005-09-14 0,5 11 12 1,09By15 2005-10-17 0,5 10 9,0 0,90By15 2005-11-15 0,5 7,1 7,6 1,07By15 2005-12-14 0,5 7,7 7,1 0,92By15 2006-01-16 0,5 9,2 7,8 0,85By15 2006-02-15 0,5 7,3 7,2 0,99By15 2006-03-15 0,5 7,8 7,8 1,00By15 2006-04-12 0,5 12 12 1,00By15 2006-05-15 0,5 7,7 8,3 1,08By15 2006-06-14 0,5 8,4 8,4 1,00By15 2006-07-17 0,5 12 9,8 0,82By15 2006-08-15 0,5 12 9,0 0,75By15 2006-09-13 0,5 8,8 8,1 0,92By15 2006-10-16 0,5 8,4 8,0 0,95By15 2006-11-15 0,5 8,3 8,1 0,98By15 2006-12-13 0,5 7,8 7,8 1,00


84


By15 2007-01-15 0,5 8,2 8,1 0,99By15 2007-02-14 0,5 9,0 6,2 0,69By15 2007-03-14 0,5 11,0 13 1,18By15 2007-04-16 0,5 9,0 9,2 1,02By15 2007-05-14 0,5 12 10 0,83By15 2007-06-13 0,5 9,6 8,6 0,90By15 2007-07-16 0,5 8,4 11 1,31By15 2007-08-15 0,5 10 9,5 0,95By15 2007-09-17 0,5 14 12 0,86By15 2007-10-15 0,5 8,5 8,6 1,01By15 2007-11-14 0,5 12 9,7 0,81By15 2007-12-17 0,5 8,4 7,3 0,87By15 2008-01-15 0,5 7,4 13 1,76By15 2008-02-13 0,5 7,7 8,8 1,14By15 2008-03-17 0,5 8,1 7,1 0,88By15 2008-04-15 0,5 9,8 8,0 0,82By15 2008-05-14 0,5 8,2 8,0 0,98By15 2008-06-16 0,5 11 9,9 0,90By15 2008-07-15 0,5 13 10 0,77By15 2008-08-13 0,5 14 12 0,86By15 2008-09-15 0,5 9,6 8,2 0,85By15 2008-10-15 0,5 9,1 8,2 0,90By15 2008-11-17 0,5 8,8 7,6 0,86By15 2008-12-15 0,5 7,8 6,7 0,86By15 2009-01-14 0,5 7,9 6,9 0,87By15 2009-02-16 0,5 8,5 6,4 0,75By15 2009-03-16 0,5 10 9,4 0,94By15 2009-04-15 0,5 8,5 8,1 0,95By15 2009-05-13 0,5 8,2 7,4 0,90By15 2009-06-15 0,5 10 7,6 0,76By15 2009-07-15 0,5 12 14 1,17By15 2009-08-17 0,5 9,4 7,4 0,79By15 2009-09-15 0,5 11 8,0 0,73By15 2009-10-14 0,5 8,9 7,8 0,88By15 2009-11-16 0,5 14 8,3 0,59By15 2009-12-15 0,5 9,2 9,9 1,08By15 2010-01-13 0,5 11 9,0 0,82By15 2010-02-15 0,5 11 11 1,00By15 2010-03-15 0,5 14 21 1,50By15 2010-04-14 0,5 10 8,6 0,86By15 2010-05-17 0,5 9,8 8,4 0,86By15 2010-06-15 0,5 12 14 1,17By15 2010-07-14 0,5 10 8,4 0,84By15 2010-08-16 0,5 9,6 8,6 0,90By15 2010-09-15 0,5 9,3 7,6 0,82By15 2010-10-13 0,5 10 8,6 0,86By15 2010-11-15 0,5 9,0 7,5 0,83By15 2010-12-15 0,5 9,0 8,9 0,99Medel 1996-2010 9,4 10 1,1Standardavvikelse 2,4 6,8 0,49Relativ standardavvikelse 25% 66% 45%95 % konfidensintervall 0,36 1,0 0,07


85


Kr50 (f.d. Va1) 1996-04-23 0,5 18 16 0,89Kr50 (f.d. Va1) 1996-06-27 0,5 25 20 0,80Kr50 (f.d. Va1) 1996-08-15 0,5 16 15 0,94Kr50 (f.d. Va1) 1996-10-22 0,5 18 15 0,83Kr50 (f.d. Va1) 1996-12-11 0,5 20 15 0,75Kr50 (f.d. Va1) 1997-02-26 0,5 25 14 0,56Kr50 (f.d. Va1) 1997-04-24 0,5 12 12 1,00Kr50 (f.d. Va1) 1997-06-19 0,5 14 15 1,07Kr50 (f.d. Va1) 1997-08-15 0,5 10 11 1,10Kr50 (f.d. Va1) 1997-10-16 0,5 21 15 0,71Kr50 (f.d. Va1) 1997-12-16 0,5 22 18 0,82Kr50 (f.d. Va1) 1998-02-18 0,5 20 17 0,85Kr50 (f.d. Va1) 1998-04-16 0,5 14 12 0,86Kr50 (f.d. Va1) 1998-06-16 0,5 28 21 0,75Kr50 (f.d. Va1) 1998-08-18 0,5 29 25 0,86Kr50 (f.d. Va1) 1998-10-20 0,5 32 24 0,75Kr50 (f.d. Va1) 1998-12-15 0,5 21 13 0,62Kr50 (f.d. Va1) 1999-02-09 0,5 15 12 0,80Kr50 (f.d. Va1) 1999-04-29 0,5 21 19 0,90Kr50 (f.d. Va1) 1999-06-23 0,5 23 19 0,83Kr50 (f.d. Va1) 1999-08-30 0,5 7,0 9,9 1,41Kr50 (f.d. Va1) 1999-10-19 0,5 21 18 0,86Kr50 (f.d. Va1) 1999-12-29 0,5 18 15 0,83Kr50 (f.d. Va1) 2000-02-08 0,5 16 12 0,75Kr50 (f.d. Va1) 2000-04-11 0,5 14 9,6 0,69Kr50 (f.d. Va1) 2000-06-13 0,5 16 12 0,75Kr50 (f.d. Va1) 2000-08-08 0,5 27 23 0,85Kr50 (f.d. Va1) 2000-10-10 0,5 23 18 0,78Kr50 (f.d. Va1) 2000-12-12 0,5 22 21 0,95Kr50 (f.d. Va1) 2001-02-13 0,5 16 12 0,75Kr50 (f.d. Va1) 2001-04-09 0,5 23 12 0,52Kr50 (f.d. Va1) 2001-06-12 0,5 19 13 0,68Kr50 (f.d. Va1) 2001-08-14 0,5 7,0 8,1 1,16Kr50 (f.d. Va1) 2001-10-09 0,5 23 19 0,83Kr50 (f.d. Va1) 2001-12-11 0,5 20 14 0,70Kr50 (f.d. Va1) 2002-02-12 0,5 17 12 0,71Kr50 (f.d. Va1) 2002-04-09 0,5 15 10 0,67Kr50 (f.d. Va1) 2002-06-11 0,5 16 13 0,81Kr50 (f.d. Va1) 2002-08-13 0,5 12 12 1,00Kr50 (f.d. Va1) 2002-10-08 0,5 12 12 1,00Kr50 (f.d. Va1) 2002-12-10 0,5 14 14 1,00Kr50 (f.d. Va1) 2003-02-11 0,5 13 12 0,92Kr50 (f.d. Va1) 2003-04-08 0,5 13 13 1,00Kr50 (f.d. Va1) 2003-06-10 0,5 14 18 1,29Kr50 (f.d. Va1) 2003-08-12 0,5 11 8,6 0,78Kr50 (f.d. Va1) 2003-10-14 0,5 27 28 1,04Kr50 (f.d. Va1) 2003-12-09 0,5 20 15 0,75Kr50 (f.d. Va1) 2004-02-10 0,5 20 14 0,70Kr50 (f.d. Va1) 2004-04-13 0,5 17 12 0,71Kr50 (f.d. Va1) 2004-06-08 0,5 20 14 0,70Kr50 (f.d. Va1) 2004-08-10 0,5 11 9,3 0,85Kr50 (f.d. Va1) 2004-10-12 0,5 36 26 0,72Kr50 (f.d. Va1) 2004-12-14 0,5 28 19 0,68Kr50 (f.d. Va1) 2005-02-08 0,5 17 14 0,82Kr50 (f.d. Va1) 2005-04-12 0,5 20 15 0,75Kr50 (f.d. Va1) 2005-06-14 0,5 23 21 0,91Kr50 (f.d. Va1) 2005-08-09 0,5 10 15 1,50Kr50 (f.d. Va1) 2005-10-11 0,5 18 15 0,83Kr50 (f.d. Va1) 2005-12-13 0,5 20 18 0,90


86


Kr50 (f.d. Va1) 2006-02-15 0,5 14 12 0,86Kr50 (f.d. Va1) 2006-04-11 0,5 22 19 0,86Kr50 (f.d. Va1) 2006-06-13 0,5 20 17 0,85Kr50 (f.d. Va1) 2006-08-16 0,5 27 28 1,04Kr50 (f.d. Va1) 2006-10-10 0,5 30 29 0,97Kr50 (f.d. Va1) 2006-12-12 0,5 25 25 1,00Kr50 (f.d. Va1) 2007-02-13 0,5 17 14 0,82Kr50 (f.d. Va1) 2007-04-10 0,5 14 12 0,86Kr50 (f.d. Va1) 2007-06-12 0,5 19 11 0,58Kr50 (f.d. Va1) 2007-08-14 0,5 8,8 16 1,82Kr50 (f.d. Va1) 2007-10-09 0,5 30 24 0,80Kr50 (f.d. Va1) 2007-12-11 0,5 24 18 0,75Kr50 (f.d. Va1) 2008-02-12 0,5 20 15 0,75Kr50 (f.d. Va1) 2008-04-08 0,5 17 11 0,65Kr50 (f.d. Va1) 2008-06-10 0,5 13 11 0,85Kr50 (f.d. Va1) 2008-08-12 0,5 40 25 0,63Kr50 (f.d. Va1) 2008-10-14 0,5 34 25 0,74Kr50 (f.d. Va1) 2008-12-09 0,5 28 15 0,54Kr50 (f.d. Va1) 2009-02-10 0,5 19 14 0,74Kr50 (f.d. Va1) 2009-04-14 0,5 22 15 0,68Kr50 (f.d. Va1) 2009-06-08 0,5 14 12 0,86Kr50 (f.d. Va1) 2009-08-11 0,5 32 22 0,69Kr50 (f.d. Va1) 2009-10-06 0,5 31 20 0,65Kr50 (f.d. Va1) 2009-12-08 0,5 24 17 0,71Kr50 (f.d. Va1) 2010-02-09 0,5 24 21 0,88Kr50 (f.d. Va1) 2010-04-13 0,5 23 18 0,78Kr50 (f.d. Va1) 2010-06-08 0,5 21 15 0,71Kr50 (f.d. Va1) 2010-08-10 0,5 32 24 0,75Kr50 (f.d. Va1) 2010-12-17 0,5 20 18 0,90Medel 1996-2010 20 16 0,84Standardavvikelse 6,7 4,9 0,20Relativ standardavvikelse 33% 30% 24%95 % konfidensintervall 1,4 1,0 0,04


87


Kr60 (f.d. OLö) 1996-04-23 0,5 20 20 1,00Kr60 (f.d. OLö) 1996-06-27 0,5 25 20 0,80Kr60 (f.d. OLö) 1996-08-15 0,5 20 19 0,95Kr60 (f.d. OLö) 1996-10-22 0,5 16 17 1,06Kr60 (f.d. OLö) 1996-12-11 0,5 20 16 0,80Kr60 (f.d. OLö) 1997-02-26 0,5 21 15 0,71Kr60 (f.d. OLö) 1997-04-24 0,5 12 11 0,92Kr60 (f.d. OLö) 1997-06-19 0,5 15 17 1,13Kr60 (f.d. OLö) 1997-08-15 0,5 14 14 1,00Kr60 (f.d. OLö) 1997-10-16 0,5 22 18 0,82Kr60 (f.d. OLö) 1997-12-16 0,5 28 19 0,68Kr60 (f.d. OLö) 1998-02-18 0,5 22 18 0,82Kr60 (f.d. OLö) 1998-04-16 0,5 15 13 0,87Kr60 (f.d. OLö) 1998-06-16 0,5 27 21 0,78Kr60 (f.d. OLö) 1998-08-18 0,5 40 30 0,75Kr60 (f.d. OLö) 1998-10-20 0,5 32 27 0,84Kr60 (f.d. OLö) 1998-12-15 0,5 18 13 0,72Kr60 (f.d. OLö) 1999-02-09 0,5 19 16 0,84Kr60 (f.d. OLö) 1999-04-29 0,5 19 16 0,84Kr60 (f.d. OLö) 1999-06-23 0,5 13 12 0,92Kr60 (f.d. OLö) 1999-08-29 0,5 21 18 0,86Kr60 (f.d. OLö) 1999-10-19 0,5 22 19 0,86Kr60 (f.d. OLö) 1999-12-29 0,5 15 13 0,87Kr60 (f.d. OLö) 2000-02-08 0,5 16 12 0,75Kr60 (f.d. OLö) 2000-04-11 0,5 12 8,5 0,71Kr60 (f.d. OLö) 2000-06-13 0,5 17 13 0,76Kr60 (f.d. OLö) 2000-08-08 0,5 30 27 0,90Kr60 (f.d. OLö) 2000-10-10 0,5 23 17 0,74Kr60 (f.d. OLö) 2000-12-12 0,5 24 24 1,00Kr60 (f.d. OLö) 2001-02-13 0,5 19 12 0,63Kr60 (f.d. OLö) 2001-04-09 0,5 21 13 0,62Kr60 (f.d. OLö) 2001-06-12 0,5 16 9,7 0,61Kr60 (f.d. OLö) 2001-08-14 0,5 15 13 0,87Kr60 (f.d. OLö) 2001-10-09 0,5 25 20 0,80Kr60 (f.d. OLö) 2001-12-11 0,5 20 13 0,65Kr60 (f.d. OLö) 2002-02-12 0,5 19 12 0,63Kr60 (f.d. OLö) 2002-04-09 0,5 15 10 0,67Kr60 (f.d. OLö) 2002-06-11 0,5 19 15 0,79Kr60 (f.d. OLö) 2002-08-13 0,5 14 17 1,21Kr60 (f.d. OLö) 2002-10-08 0,5 9,0 9,1 1,01Kr60 (f.d. OLö) 2002-12-10 0,5 11 11 1,00Kr60 (f.d. OLö) 2003-02-11 0,5 12 11 0,92Kr60 (f.d. OLö) 2003-04-08 0,5 13 13 1,00Kr60 (f.d. OLö) 2003-06-10 0,5 22 23 1,05Kr60 (f.d. OLö) 2003-08-12 0,5 13 13 1,00Kr60 (f.d. OLö) 2003-10-14 0,5 21 27 1,29Kr60 (f.d. OLö) 2003-12-09 0,5 30 15 0,50Kr60 (f.d. OLö) 2004-02-10 0,5 22 16 0,73Kr60 (f.d. OLö) 2004-04-13 0,5 17 11 0,65Kr60 (f.d. OLö) 2004-06-08 0,5 11 9,9 0,90Kr60 (f.d. OLö) 2004-08-10 0,5 14 14 1,00Kr60 (f.d. OLö) 2004-10-12 0,5 5,2 28 5,38Kr60 (f.d. OLö) 2004-12-14 0,5 27 19 0,70Kr60 (f.d. OLö) 2005-02-08 0,5 11 9,5 0,86Kr60 (f.d. OLö) 2005-04-12 0,5 21 15 0,71Kr60 (f.d. OLö) 2005-06-14 0,5 27 24 0,89Kr60 (f.d. OLö) 2005-08-09 0,5 22 24 1,09Kr60 (f.d. OLö) 2005-10-11 0,5 20 15 0,75Kr60 (f.d. OLö) 2005-12-13 0,5 20 20 1,00


88


Kr60 (f.d. OLö) 2006-02-15 0,5 14 11 0,79Kr60 (f.d. OLö) 2006-04-11 0,5 23 19 0,83Kr60 (f.d. OLö) 2006-06-13 0,5 18 18 1,00Kr60 (f.d. OLö) 2006-08-16 0,5 28 29 1,04Kr60 (f.d. OLö) 2006-10-10 0,5 29 30 1,03Kr60 (f.d. OLö) 2006-12-12 0,5 22 24 1,09Kr60 (f.d. OLö) 2007-02-13 0,5 17 11 0,65Kr60 (f.d. OLö) 2007-04-10 0,5 15 12 0,80Kr60 (f.d. OLö) 2007-06-12 0,5 22 21 0,95Kr60 (f.d. OLö) 2007-08-14 0,5 6,8 12 1,76Kr60 (f.d. OLö) 2007-10-09 0,5 31 25 0,81Kr60 (f.d. OLö) 2007-12-11 0,5 29 21 0,72Kr60 (f.d. OLö) 2008-02-12 0,5 22 17 0,77Kr60 (f.d. OLö) 2008-04-08 0,5 19 13 0,68Kr60 (f.d. OLö) 2008-06-10 0,5 15 13 0,87Kr60 (f.d. OLö) 2008-08-12 0,5 26 15 0,58Kr60 (f.d. OLö) 2008-10-14 0,5 35 28 0,80Kr60 (f.d. OLö) 2008-12-09 0,5 29 17 0,59Kr60 (f.d. OLö) 2009-02-10 0,5 18 14 0,78Kr60 (f.d. OLö) 2009-04-14 0,5 25 18 0,72Kr60 (f.d. OLö) 2009-06-08 0,5 16 14 0,88Kr60 (f.d. OLö) 2009-08-11 0,5 38 26 0,68Kr60 (f.d. OLö) 2009-10-06 0,5 34 26 0,76Kr60 (f.d. OLö) 2009-12-08 0,5 26 19 0,73Kr60 (f.d. OLö) 2010-02-09 0,5 17 13 0,76Kr60 (f.d. OLö) 2010-04-13 0,5 22 14 0,64Kr60 (f.d. OLö) 2010-06-08 0,5 24 17 0,71Kr60 (f.d. OLö) 2010-08-10 0,5 36 29 0,81Kr60 (f.d. OLö) 2010-12-17 0,5 16 14 0,88Medel 1996-2010 20 17 0,89Standardavvikelse 6,9 5,6 0,52Relativ standardavvikelse (%) 34% 33% 58%95 % konfidensintervall 1,4 1,2 0,11


89


Vi5 1996-04-15 0,5 11 11 1,00Vi5 1996-06-17 0,5 11 10 0,91Vi5 1996-08-14 0,5 8,1 8,2 1,01Vi5 1996-10-14 0,5 7,5 7,5 1,00Vi5 1996-12-16 0,5 14 16 1,14Vi5 1997-02-18 0,5 12 12 1,00Vi5 1997-04-15 0,5 12 8,7 0,73Vi5 1997-06-16 0,5 11 12 1,09Vi5 1997-08-18 0,5 7,7 8,7 1,13Vi5 1997-10-13 0,5 22 13 0,59Vi5 1997-12-15 0,5 30 22 0,73Vi5 1998-02-17 0,5 24 20 0,83Vi5 1998-04-16 0,5 12 11 0,92Vi5 1998-06-16 0,5 15 13 0,87Vi5 1998-08-18 0,5 24 19 0,79Vi5 1998-10-19 0,5 29 26 0,90Vi5 1998-12-15 0,5 19 14 0,74Vi5 1999-02-15 0,5 17 15 0,88Vi5 1999-04-13 0,5 2,6 17 6,54Vi5 1999-06-15 0,5 12 12 1,00Vi5 1999-08-17 0,5 13 11 0,85Vi5 1999-10-12 0,5 21 17 0,81Vi5 1999-12-15 0,5 20 18 0,90Vi5 2000-02-14 0,5 16 13 0,81Vi5 2000-04-17 0,5 13 12 0,92Vi5 2000-06-13 0,5 12 9,2 0,77Vi5 2000-08-15 0,5 22 15 0,68Vi5 2000-10-16 0,5 25 22 0,88Vi5 2000-12-12 0,5 22 18 0,82Vi5 2001-02-14 0,5 21 16 0,76Vi5 2001-04-17 0,5 17 12 0,71Vi5 2001-06-12 0,5 12 8,3 0,69Vi5 2001-08-15 0,5 9,0 9,5 1,06Vi5 2001-10-16 0,5 21 17 0,81Vi5 2001-12-12 0,5 19 13 0,68Vi5 2002-02-13 0,5 18 13 0,72Vi5 2002-04-15 0,5 12 9,4 0,78Vi5 2002-06-17 0,5 26 17 0,65Vi5 2002-08-14 0,5 9,5 11 1,16Vi5 2002-10-17 0,5 8,6 9,0 1,05Vi5 2002-12-16 0,5 8,8 9,2 1,05Vi5 2003-04-14 0,5 10 9,0 0,90Vi5 2003-06-16 0,5 10 11 1,10Vi5 2003-08-18 0,5 14 13 0,93Vi5 2003-10-15 0,5 14 16 1,14Vi5 2003-12-15 0,5 24 17 0,71Vi5 2004-02-16 0,5 15 13 0,87Vi5 2004-04-14 0,5 13 9,4 0,72Vi5 2004-06-15 0,5 9,4 7,1 0,76Vi5 2004-08-17 0,5 9,6 7,4 0,77Vi5 2004-10-13 0,5 24 20 0,83Vi5 2004-12-15 0,5 12 16 1,33Vi5 2005-02-15 0,5 15 14 0,93Vi5 2005-04-13 0,5 20 17 0,85Vi5 2005-06-15 0,5 14 11 0,79Vi5 2005-08-16 0,5 12 9,9 0,83Vi5 2005-10-17 0,5 9,6 8,8 0,92Vi5 2005-12-14 0,5 21 16 0,76


90


Vi5 2006-02-15 0,5 14 11 0,79Vi5 2006-04-12 0,5 22 20 0,91Vi5 2006-06-14 0,5 13 12 0,92Vi5 2006-08-15 0,5 8,6 8,1 0,94Vi5 2006-10-16 0,5 21 17 0,81Vi5 2007-02-14 0,5 17 13 0,76Vi5 2007-02-14 0,5 17 13 0,76Vi5 2007-04-16 0,5 14 12 0,86Vi5 2007-06-13 0,5 14 13 0,93Vi5 2007-08-15 0,5 13 12 0,92Vi5 2007-10-15 0,5 19 15 0,79Vi5 2007-12-17 0,5 22 17 0,77Vi5 2008-02-13 0,5 20 27 1,35Vi5 2008-04-15 0,5 19 13 0,68Vi5 2008-06-16 0,5 14 10 0,71Vi5 2008-08-13 0,5 14 13 0,93Vi5 2008-10-15 0,5 25 19 0,76Vi5 2008-12-15 0,5 24 16 0,67Vi5 2009-02-16 0,5 16 13 0,81Vi5 2009-04-15 0,5 23 13 0,57Vi5 2009-06-15 0,5 14 10 0,71Vi5 2009-08-17 0,5 20 18 0,90Vi5 2009-10-14 0,5 24 16 0,67Vi5 2009-12-15 0,5 21 17 0,81Vi5 2010-02-15 0,5 14 15 1,07Vi5 2010-04-14 0,5 21 17 0,81Vi5 2010-06-15 0,5 17 14 0,82Vi5 2010-08-16 0,5 18 16 0,89Vi5 2010-10-13 0,5 26 18 0,69Vi5 2010-12-17 0,5 19 14 0,74Medel 1996-2010 16 14 0,92Standardavvikelse 5,6 4,1 0,62Relativ standardavvikelse 35% 29% 68%95 % konfidensintervall 1,2 0,86 0,13


91


Vi7 1996-04-15 0,5 19 20 1,05Vi7 1996-06-17 0,5 12 14 1,17Vi7 1996-08-14 0,5 28 28 1,00Vi7 1996-10-14 0,5 25 23 0,92Vi7 1996-12-16 0,5 15 15 1,00Vi7 1997-02-18 0,5 20 18 0,90Vi7 1997-04-15 0,5 13 12 0,92Vi7 1997-06-16 0,5 12 11 0,92Vi7 1997-08-18 0,5 14 19 1,36Vi7 1997-10-13 0,5 28 27 0,96Vi7 1997-12-15 0,5 30 27 0,90Vi7 1998-02-17 0,5 26 21 0,81Vi7 1998-04-16 0,5 13 13 1,00Vi7 1998-06-16 0,5 21 18 0,86Vi7 1998-08-18 0,5 25 21 0,84Vi7 1998-10-19 0,5 29 28 0,97Vi7 1998-12-15 0,5 18 16 0,89Vi7 1999-02-15 0,5 21 18 0,86Vi7 1999-04-13 0,5 21 17 0,81Vi7 1999-06-15 0,5 14 14 1,00Vi7 1999-08-17 0,5 14 13 0,93Vi7 1999-10-12 0,5 21 21 1,00Vi7 1999-12-15 0,5 22 24 1,09Vi7 2000-02-14 0,5 18 16 0,89Vi7 2000-04-17 0,5 13 13 1,00Vi7 2000-06-13 0,5 13 11 0,85Vi7 2000-08-15 0,5 23 16 0,70Vi7 2000-10-16 0,5 25 23 0,92Vi7 2000-12-12 0,5 23 18 0,78Vi7 2001-02-14 0,5 21 16 0,76Vi7 2001-04-17 0,5 18 13 0,72Vi7 2001-06-12 0,5 13 11 0,85Vi7 2001-08-15 0,5 16 18 1,13Vi7 2001-10-16 0,5 24 19 0,79Vi7 2001-12-12 0,5 20 17 0,85Vi7 2002-02-13 0,5 21 15 0,71Vi7 2002-04-15 0,5 13 15 1,15Vi7 2002-06-17 0,5 32 18 0,56Vi7 2002-08-14 0,5 8,0 10 1,25Vi7 2002-10-17 0,5 10 13 1,30Vi7 2002-12-16 0,5 12 16 1,33Vi7 2003-02-17 0,5 9,9 12 1,21Vi7 2003-04-14 0,5 13 15 1,15Vi7 2003-06-16 0,5 9,4 10 1,06Vi7 2003-08-18 0,5 13 15 1,15Vi7 2003-10-15 0,5 13 11 0,85Vi7 2003-12-15 0,5 20 16 0,80Vi7 2004-02-16 0,5 19 14 0,74Vi7 2004-04-14 0,5 13 11 0,85Vi7 2004-06-15 0,5 9,6 8,0 0,83Vi7 2004-08-17 0,5 8,0 8,7 1,09Vi7 2004-10-13 0,5 23 21 0,91Vi7 2004-12-15 0,5 12 19 1,58Vi7 2005-02-15 0,5 19 26 1,37Vi7 2005-04-13 0,5 18 16 0,89Vi7 2005-06-15 0,5 18 18 1,00Vi7 2005-08-16 0,5 12 12 1,00Vi7 2005-10-17 0,5 16 12 0,75Vi7 2005-12-14 0,5 18 15 0,83


92


Vi7 2006-02-15 0,5 14 11 0,79Vi7 2006-04-12 0,5 23 21 0,91Vi7 2006-06-14 0,5 12 12 1,00Vi7 2006-08-15 0,5 13 11 0,85Vi7 2006-10-16 0,5 25 23 0,92Vi7 2006-12-13 0,5 21 19 0,90Vi7 2007-02-14 0,5 17 14 0,82Vi7 2007-04-16 0,5 13 11 0,85Vi7 2007-06-13 0,5 13 12 0,92Vi7 2007-08-15 0,5 13 13 1,00Vi7 2007-10-15 0,5 21 16 0,76Vi7 2007-12-17 0,5 20 15 0,75Vi7 2008-02-13 0,5 19 15 0,79Vi7 2008-04-15 0,5 19 13 0,68Vi7 2008-06-16 0,5 14 12 0,86Vi7 2008-08-13 0,5 13 13 1,00Vi7 2008-10-15 0,5 19 19 1,00Vi7 2008-12-15 0,5 21 16 0,76Vi7 2009-02-16 0,5 16 25 1,56Vi7 2009-04-15 0,5 23 15 0,65Vi7 2009-06-15 0,5 13 13 1,00Vi7 2009-08-17 0,5 22 17 0,77Vi7 2009-10-14 0,5 30 19 0,63Vi7 2009-12-15 0,5 23 20 0,87Vi7 2010-02-15 0,5 17 19 1,12Vi7 2010-04-14 0,5 22 22 1,00Vi7 2010-06-15 0,5 20 17 0,85Vi7 2010-08-16 0,5 19 14 0,74Vi7 2010-10-13 0,5 30 22 0,73Vi7 2010-12-17 0,5 23 20 0,87Medel 1996-2010 18 16 0,93Standardavvikelse 5,6 4,6 0,19Relativ standardavvikelse 31% 28% 20%95 % konfidensintervall 1,17 0,95 0,04


93

BILAGA 3

Utvärdering av interkalibrering


94

2003

Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P CODMn TOCm µg/l µg/l mg/l mg/l

Ölman, ALcontrol 2003-02-17 0,5 600 34 11 9,1Hult 2003-04-14 0,5 710 39 11 12

2003-06-16 0,5 950 78 23 162003-08-18 0,5 580 68 (8,8) (9,1)2003-10-15 0,5 1200 44 15 222003-12-15 0,5 990 44 24 16Min - 580 34 11,0 9,1Medel - 838 51 17 15Max - 1200 78 24 22

Ölman, SLU 2003-02-17 0,5 560 39 12 9,1Hult 2003-04-14 0,5 646 42 16 14

2003-06-16 0,5 762 70 27 142003-08-18 0,5 476 54 14 182003-10-15 0,5 1363 51 20 142003-12-15 0,5 1372 58 22 17Min - 476 39 12 9,1Medel - 863 52 18 14Max - 1372 70 27 18

Avvikelse mellan SLU 2003-02-17 - 7% -15% -7% 0%och ALcontrol i % 2003-04-14 - 9% -8% -49% -18%

2003-06-16 - 20% 10% -17% 14%2003-08-18 - 18% 21% - -2003-10-15 - -14% -16% -31% 39%2003-12-15 - -39% -32% 7% -4%

Medelavvikelse 0% -7% -19% 6%

Omräkningsfaktor 1,00 0,93 0,81 1,06

Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P TOC

m µg/l µg/l mg/l

Tärnan, ALcontrol 2003-04-08 0,5 790 5 4,7SSO 2003-06-18 0,5 670 5 4,2

2003-08-12 0,5 680 <5 6,12003-10-07 0,5 660 <5 7,6Min - 660 <5 4,2Medel - 700 5 5,7Max - 790 5 7,6

Tärnan, SLU 2003-04-08 0,5 707 5 4,8SSO 2003-06-18 0,5 707 6 5,2

2003-08-12 0,5 698 7 4,52003-10-07 0,5 753 5 4,7Min - 698 5 4,5Medel - 716 6 4,8Max - 753 7 5,2

Avvikelse mellan SLU 2003-04-08 - 11% 0% -2%och ALcontrol i % 2003-06-18 - -6% -20% -24%

2003-08-12 - -3% - 26%2003-10-07 - -14% - 38%

Medelavvikelse -3% -10% 10%

Omräkningsfaktor 0,97 0,90 1,10


95

2004


Ölman, ALcontrol 2004-02-16 0,5 860 32 12 12Hult 2004-04-14 0,5 760 44 13 6,0

2004-06-15 0,5 960 79 16 152004-08-17 0,5 1100 150 21 132004-10-13 0,5 910 40 30 202004-12-15 0,5 920 43 10 12Min - 760 32 10 6,0Medel - 918 65 17 13Max - 1100 150 30 20

Ölman, SLU 2004-02-16 0,5 901 30 19 12Hult 2004-04-14 0,5 1079 42 19 11

2004-06-15 0,5 991 115 18 9,02004-08-17 0,5 1115 192 26 142004-10-13 0,5 649 35 27 242004-12-15 0,5 717 51 19 13Min - 649 30 18 9,0Medel - 909 78 21 14Max - 1115 192 27 24

Avvikelse mellan SLU 2004-02-16 - 5 -6 58 0och ALcontrol i % 2004-04-14 - 42 -5 46 83

2004-06-15 - 3 46 13 -402004-08-17 - 1 28 24 82004-10-13 - -29 -13 -10 202004-12-15 - -22 19 90 8

Medelavvikelse 0 11 37 13



m µg/l µg/l mg/l

Tärnan, ALcontrol 2004-05-11 0,5 660 <5 2,7SSO 2004-06-29 0,5 700 9 7,6

2004-08-10 0,5 690 5 4,02004-10-13 0,5 680 <5 4,6Min - 660 <5 2,7Medel - 683 6 4,7Max - 700 9 7,6

Tärnan, SLU 2004-05-11 0,5 685 8 3,9SSO 2004-06-29 0,5 697 8 4,9

2004-08-10 0,5 567 8 4,32004-10-13 0,5 594 5 4,7Min - 567 5 3,9Medel - 636 7 4,5Max - 697 8 4,9

Avvikelse mellan SLU 2004-05-11 - 4 - 44och ALcontrol i % 2004-06-29 - 0 -11 -36

2004-08-10 - -18 60 82004-10-13 - -13 - 2

Medelavvikelse -7 24 5



96

2005


Ölman, ALcontrol 2005-02-16 0,5 660 45 12 12Hult 2005-04-13 0,5 1200 99 11 19

2005-06-15 0,5 700 76 16 142005-08-16 0,5 1100 91 24 222005-10-17 0,5 620 46 15 112005-12-14 0,5 1000 42 14 17Min - 620 42 11 11Medel - 880 67 15 16Max - 1200 99 24 22

Ölman, SLU 2005-02-16 0,5 358 43 17 20Hult 2005-04-13 0,5 762 99 20 14

2005-06-15 0,5 504 90 17 112005-08-16 0,5 671 112 25 162005-10-17 0,5 608 54 14 9,92005-12-14 0,5 690 48 18 14Min - 358 43 14 9,9Medel - 599 74 19 14Max - 762 112 25 20

Avvikelse mellan SLU 2005-02-16 - -46 -4 42 67och ALcontrol i % 2005-04-13 - -37 0 82 -26

2005-06-15 - -28 18 6 -212005-08-16 - -39 23 4 -272005-10-17 - -2 17 -7 -102005-12-14 - -31 14 29 -18

Medelavvikelse -30 11 26 -6



m µg/l µg/l mg/l

Tärnan, ALcontrol 2005-04-19 0,5 660 <5 3,9SSO 2005-05-08 0,5 670 7 4,4

2005-06-14 0,5 630 <5 3,92005-08-17 0,5 640 6 4,72005-10-18 0,5 630 6 4,5Min - 630 <5 3,9Medel - 646 6 4,3Max - 670 7 4,7

Tärnan, SLU 2005-04-19 0,5 613 7 4,3SSO 2005-05-08 0,5 533 6 5,3

2005-06-14 0,5 514 7 4,32005-08-17 0,5 560 9 4,32005-10-18 0,5 499 8 4,3Min - 499 6 4,3Medel - 544 7 4,5Max - 613 9 5,3

Avvikelse mellan SLU 2005-04-19 - -7 - 10och ALcontrol i % 2005-05-08 - -20 -14 20

2005-06-14 - -18 - 102005-08-17 - -13 50 -92005-10-18 - -21 33 -4




97

2006


Ölman, ALcontrol 2006-02-15 0,5 560 44 12 9,5Hult 2006-04-12 0,5 1200 81 17 16

2006-06-14 0,5 710 71 14 132006-08-15 0,5 520 59 6,1 4,72006-10-16 0,5 1100 53 27 (65)2006-12-13 0,5 1100 130 10 20Min - 520 44 6 5Medel - 865 73 14 13Max - 1200 130 27 20

Ölman, SLU 2006-02-15 0,5 574 45 14 8,4Hult 2006-04-12 0,5 1207 179 21 14

2006-06-14 0,5 625 80 15 142006-08-15 0,5 652 75 5,2 4,52006-10-16 0,5 742 58 34 432006-12-13 0,5 1141 134 22 18Min - 574 45 5 4,5Medel - 824 95 19 17Max - 1207 179 34 43

Avvikelse mellan SLU 2006-02-15 - 2 2 17 -12och ALcontrol i % 2006-04-12 - 1 121 24 -13

2006-06-14 - -12 13 7 82006-08-15 - 25 27 -15 -42006-10-16 - -33 9 26 -2006-12-13 - 4 3 120 -10

Medelavvikelse -2 29 30 -6



m µg/l µg/l mg/l

Tärnan, ALcontrol 2006-04-26 0,5 650 6 3,9SSO - - - - -

- - - - -2006-08-16 0,5 630 8 4,2- - - - -Min - 630 6 3,9Medel - 640 7 4,1Max - 650 8 4,2

Tärnan, SLU 2006-04-26 0,5 671 6 4,3SSO 2006-05-18 0,5 719 7 4,7

2006-06-13 0,5 688 6 4,72006-08-16 0,5 553 6 5,12006-10-18 0,5 694 5 4,9Min - 553 5 4,3Medel - 665 6 4,7Max - 719 7 5,1

Avvikelse mellan SLU 2006-04-26 - 3 0 10,3och ALcontrol i % 2006-05-18 - - - -

2006-06-13 - - - -2006-08-16 - -12 -25 212006-10-18 - - - -

Medelavvikelse -4 -13 16



98

2007



2007-06-13 0,5 780 89 17 152007-08-15 0,5 600 77 7,8 112007-10-15 0,5 1300 61 22 202007-12-17 0,5 820 30 18 16Min - 580 30 8 11Medel - 800 56 15 16Max - 1300 89 22 23

Ölman, SLU 2007-02-14 0,5 545 15 21 11Hult 2007-04-16 0,5 578 45 13 10

2007-06-13 0,5 713 58 17 132007-08-15 0,5 332 46 18 7,62007-10-15 0,5 1162 50 23 192007-12-17 0,5 699 49 21 19Min - 332 15 13 7,6Medel - 672 44 19 13Max - 1162 58 23 19

Avvikelse mellan SLU 2007-02-14 - -6 -52 75 -52och ALcontrol i % 2007-04-16 - -20 -10 0 -17

2007-06-13 - -9 -35 0 -132007-08-15 - -45 -40 131 -312007-10-15 - -11 -18 5 -52007-12-17 - -15 63 17 19

Medelavvikelse -17 -15 38 -17



m µg/l µg/l mg/l


2007-10-17 0,5 640 <5 4,1Min - 620 <5 4,1Medel - 630 7 4,3Max - 640 9 4,5

Tärnan, SLU 2007-06-12 0,5 598 5 4,5SSO 2007-08-08 0,5 611 7 4,5

2007-10-17 0,5 653 <5 4,8Min - 598 <5 4,5Medel - 621 6 4,6Max - 653 7 4,8

Avvikelse mellan SLU 2007-06-12 - -4 -29 0och ALcontrol i % 2007-08-08 - -3 -22 2

2007-10-17 - 2 - 17




99

2008



2008-06-16 0,5 400 67 10 162008-08-13 0,5 1800 120 43 402008-10-15 0,5 1000 53 31 262008-12-15 0,5 750 39 21 19Min - 400 38 10 16Medel - 975 62 23 24Max - 1800 120 43 40

Ölman, SLU 2008-02-13 0,5 900 54 15 15Hult 2008-04-15 0,5 577 80 21 14

2008-06-16 0,5 373 67 9,6 112008-08-13 0,5 1433 100 45 292008-10-15 0,5 855 37 29 252008-12-15 0,5 793 83 20 20Min - 373 37 10 11Medel - 822 70 23 19Max - 1433 100 45 29

Avvikelse mellan SLU 2008-02-13 - 0 42 0 -6och ALcontrol i % 2008-04-15 - -42 43 5 -46

2008-06-16 - -7 0 -4 -312008-08-13 - -20 -17 5 -282008-10-15 - -15 -30 -6 -42008-12-15 - 6 113 -5 5

Medelavvikelse -13 25 -1 -18



m µg/l µg/l mg/l


2008-06-24 0,5 630 5 4,52008-08-12 0,5 620 10 4,22008-10-22 0,5 620 8 4,0Min - 620 5 4,0Medel - 630 7 4,2Max - 640 10 4,5

Tärnan, SLU 2008-04-08 0,5 668 6 4,5SSO 2008-05-21 0,5 636 6 5,1

2008-06-17 0,5 597 3 5,02008-08-12 0,5 598 9 4,52008-10-22 0,5 635 6 4,7Min - 597 3 4,5Medel - 627 6 4,8Max - 668 9 5,1

Avvikelse mellan SLU 2008-04-08 - 4 0 7och ALcontrol i % 2008-05-21 - -1 -14 28

2008-06-17 - -5 -40 112008-08-12 - -4 -10 72008-10-22 - 2 -25 18




100

2009


Ölman, ALcontrol 2009-02-16 0,5 630 43 11 8,7Hult apr-09 0,5 - - - -

2009-06-15 0,5 800 110 17 142009-08-17 0,5 990 83 22 182009-10-14 0,5 730 41 27 192009-12-15 0,5 640 42 15 16Min - 630 41 11 8,7Medel - 758 64 18 15Max - 990 110 27 19

Ölman, SLU 2009-02-16 0,5 599 76 19 11Hult apr-09 0,5 - - - -

2009-06-15 0,5 726 110 28 192009-08-17 0,5 831 115 29 172009-10-14 0,5 687 44 11 212009-12-15 0,5 639 46 12 17Min - 599 44 11 11Medel - 696 78 20 17Max - 831 115 29 21

Avvikelse mellan SLU 2009-02-16 - -5 77 73 26och ALcontrol i % apr-09 - - - - -

2009-06-15 - -9 0 65 362009-08-17 - -16 39 32 -62009-10-14 - -6 7 -59 112009-12-15 - 0 10 -20 6

Medelavvikelse -7 26 18 15



m µg/l µg/l mg/l


2009-06-09 0,5 660 (<5) 4,12009-08-11 0,5 620 8 4,02009-10-14 0,5 690 (<5) 4,8Min - 620 5 4,0Medel - 648 6 4,3Max - 690 8 4,8

Tärnan, SLU 2009-04-21 0,5 658 6 4,5SSO 2009-05-18 0,5 621 7 5,2

2009-06-09 0,5 660 7 4,92009-08-11 0,5 600 10 5,92009-10-14 0,5 632 5 4,6Min - 600 5 4,5Medel - 634 7 5,0Max - 660 10 5,9

Avvikelse mellan SLU 2009-04-21 - 1 0 5och ALcontrol i % 2009-05-18 - 0 40 21

2009-06-09 - 0 - 202009-08-11 - -3 25 482009-10-14 - -8 - -4




101

2003-2009

Ölman, Hult År Tot-N Tot-P CODMn TOCµg/l µg/l mg/l mg/l

Medelavvikelse 2003 0 -7 -19 6mellan SLU och 2004 0 11 37 13ALcontrol i % 2005 -30 11 26 -6

2006 -2 29 30 -62007 -17 -15 38 -172008 -13 25 -1 -182009 -7 26 18 15

Medelavvikelse 2003-09 -10 12 18 -2Omräkningsfaktor 2003-09 0,90 1,12 1,18 0,98

Tärnan, SSO År Tot-N Tot-P CODMn TOCµg/l µg/l mg/l mg/l

Medelavvikelse 2003 -3 -10 - 10mellan SLU och 2004 -7 24 - 5ALcontrol i % 2005 -16 23 - 6

2006 -4 -13 - 162007 -2 -25 - 62008 -1 -18 - 142009 -2 22 - 18

Medelavvikelse 2003-09 -5 1 - 11Omräkningsfaktor 2003-09 0,95 1,01 - 1,11


102


103

BILAGA 4

Utvärdering av metallhalter i ofiltrerade och filtrerade vattenprover


104

2011

Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Turb. TOC Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo Provnr.

m °C FNU mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l

Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun

Visman uppströms Björneborg Vi50-of iltr. 2011-02-08 0,5 0,3 0,59 15 3,7 0,31 0,012 0,31 0,61 0,51 <5 0,028 11003485

Vi50-of iltr. 2011-04-12 0,5 2,3 0,55 13 6,8 0,30 0,018 0,35 0,64 <0,20 <5 0,13 11011950

Vi50-of iltr. 2011-06-14 0,5 17,3 0,56 13 3,5 0,33 0,012 0,38 0,51 0,36 <10 0,070 11021158

Vi50-of iltr. 2011-08-09 0,5 18,6 1,3 12 2,5 0,27 <0,010 0,39 0,50 0,38 <5 0,052 11028565

Vi50-of iltr. 2011-10-11 0,5 8,4 0,91 13 3,1 0,29 <0,010 0,38 0,58 0,40 <5 0,070 11038539

Vi50-of iltr. 2011-12-13 0,5 2,6 0,60 14 2,0 0,23 <0,010 0,30 0,36 <0,20 <5 0,056 11047472

Min - 0,3 0,55 12 2,0 0,23 <0,010 0,30 0,36 <0,20 <5 0,028 -

Medel - 8,3 0,75 13 3,6 0,29 0,010 0,35 0,53 0,31 <5 0,068 -

Max - 18,6 1,3 15 6,8 0,33 0,018 0,39 0,64 0,51 <10 0,13 -

Vi50-f iltr. 2011-02-08 - - - - - - - - - - - - -

Vi50-f iltr. 2011-04-12 - - - - - - - - - - - - -

Vi50-f iltr. 2011-06-14 - - - - - - - - - - - - -

Vi50-f iltr. 2011-08-09 - - - - - - - - - - - - -

Vi50-f iltr. 2011-10-11 0,5 8,4 - - 3,1 0,25 <0,010 0,28 1,3 0,36 <5 0,096 11038538

Vi50-f iltr. 2011-12-13 0,5 2,6 - - 3,1 0,23 <0,010 0,22 0,34 <0,20 <5 0,070 11047469

Min - 2,6 - - 3,1 0,23 <0,010 0,22 0,34 <0,20 <5 0,070 -

Medel - 5,5 - - 3,1 0,24 <0,010 0,25 0,82 0,23 <5 0,083 -

Max - 8,4 - - 3,1 0,25 <0,010 0,28 1,3 0,36 <5 0,096 -

Visman nedströms Björneborg Vi51-of iltr. 2011-02-08 0,5 0,6 0,91 15 5,2 0,49 0,012 0,59 1,2 0,74 <5 2,9 11003487

Vi51-of iltr. 2011-04-12 0,5 2,4 0,87 13 8,1 0,53 0,019 1,1 1,2 0,37 <5 2,2 11011951

Vi51-of iltr. 2011-06-14 0,5 18,0 0,72 13 6,6 0,35 <0,010 0,62 1,3 0,58 <5 1,1 11021159

Vi51-of iltr. 2011-08-09 0,5 19,9 1,6 11 5,4 0,36 <0,010 0,68 3,4 0,62 <5 0,93 11028566

Vi51-of iltr. 2011-10-11 0,5 11,6 1,1 12 5,1 0,47 <0,010 0,60 1,8 0,51 <5 4,0 11038535

Vi51-of iltr. 2011-12-13 0,5 2,8 0,94 14 3,8 0,41 <0,010 0,39 1,2 0,45 <5 4,0 11047471

Min - 0,6 0,72 11 3,8 0,35 <0,010 0,39 1,2 0,37 <5 0,93 -

Medel - 9,2 1,0 13 5,7 0,44 <0,010 0,66 1,7 0,55 <5 2,5 -

Max - 19,9 1,6 15 8,1 0,53 0,019 1,1 3,4 0,74 <5 4,0 -

Vi51-f iltr. 2011-02-08 - - - - - - - - - - - - -

Vi51-f iltr. 2011-04-12 - - - - - - - - - - - - -

Vi51-f iltr. 2011-06-14 - - - - - - - - - - - - -

Vi51-f iltr. 2011-08-09 - - - - - - - - - - - - -

Vi51-f iltr. 2011-10-11 0,5 11,6 - - 4,4 0,37 0,011 0,36 1,7 0,45 <5 4,1 11038537

Vi51-f iltr. 2011-12-13 0,5 2,8 - - 3,0 0,38 <0,010 0,26 1,2 0,34 <5 4,1 11047470

Min - 2,8 - - 3,0 0,37 <0,010 0,26 1,2 0,34 <5 4,1 -

Medel - 7,2 - - 3,7 0,38 <0,010 0,31 1,5 0,40 <5 4,1 -

Max - 11,6 - - 4,4 0,38 0,011 0,36 1,7 0,45 <5 4,1 -

Rastrering Bedömning Cu Zn Cr Ni Cd Pb As Enhet

x,x Mycket hög halt >45 >300 >75 >225 >1,5 >15 >75 µg/l

x,x Hög halt 9-45 60-300 15-75 45-225 0,3-1,5 3-15 15-75 µg/l

x,x Måttligt hög halt 3-9 20-60 5-15 15-45 0,1-0,3 1-3 5-15 µg/l

Anmärkningsvärt resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas)


105

2012




Visman uppströms Björneborg Vi50-of iltr. 2012-02-14 0,5 1,0 0,41 15 3,4 0,29 <0,010 0,36 0,44 0,41 <5 0,031 12004891

Vi50-of iltr. 2012-04-10 0,5 3,6 0,54 12 3,8 0,29 0,010 0,38 0,26 0,36 <5 0,083 12012588

Vi50-of iltr. 2012-06-12 0,5 17,0 0,60 12 4,2 0,30 0,011 0,37 0,55 0,38 <5 0,083 120121714

Vi50-of iltr. 2012-08-14 0,5 18,4 0,69 11 2,5 0,28 <0,010 0,27 0,52 0,39 <5 0,084 12030389

Vi50-of iltr. 2012-10-09 0,5 10,7 0,79 11 3,5 0,33 0,012 0,35 0,59 0,39 <5 0,14 12039214

Vi50-of iltr. 2012-12-11 0,5 1,2 0,60 14 4,0 0,32 0,011 0,32 0,53 1,9 <5 0,073 12048455

Min - 1,0 0,41 11 2,5 0,28 <0,010 0,27 0,26 0,36 <5 0,031 -

Medel - 8,7 0,61 13 3,6 0,30 <0,010 0,34 0,48 0,64 <5 0,082 -

Max - 18,4 0,79 15 4,2 0,33 0,012 0,38 0,59 1,9 <5 0,14 -

Vi50-f iltr. 2012-02-14 0,5 1,0 - - 3,7 0,25 <0,010 0,28 0,51 0,39 <5 0,038 12004892

Vi50-f iltr. 2012-04-10 0,5 3,6 - - 3,6 0,23 <0,010 0,28 0,19 0,34 <5 0,11 12012590

Vi50-f iltr. 2012-06-12 0,5 17,0 - - 4,0 0,23 <0,010 0,27 0,51 0,37 <5 0,087 12021711

Vi50-f iltr. 2012-08-14 0,5 18,4 - - 2,2 0,21 <0,010 0,18 0,46 0,33 <5 0,18 12030386

Vi50-f iltr. 2012-10-09 0,5 10,7 - - 3,5 0,23 <0,010 0,22 0,52 0,37 <5 0,28 12039216

Vi50-f iltr. 2012-12-11 0,5 1,2 - - 3,9 0,25 0,011 0,25 0,43 0,38 <5 0,18 12048457

Min - 1,0 - - 2,2 0,21 <0,010 0,18 0,19 0,33 <5 0,038 -

Medel - 8,7 - - 3,5 0,23 <0,010 0,25 0,44 0,36 <5 0,15 -

Max - 18,4 - - 4,0 0,25 0,011 0,28 0,52 0,39 <5 0,28 -

Visman nedströms Björneborg Vi51-of iltr. 2012-02-14 0,5 1,3 0,80 16 27 1,5 0,034 4,9 4,0 0,48 <5 1,6 12004889

Vi51-of iltr. 2012-04-10 0,5 3,8 7,8 11 43 2,3 0,043 4,7 4,9 3,7 <5 4,9 12012591

Vi51-of iltr. 2012-06-12 0,5 17,3 0,83 12 6,3 0,43 0,014 0,82 1,7 0,51 <5 2,1 12021717

Vi51-of iltr. 2012-08-14 0,5 18,7 0,85 11 5,3 0,42 0,011 1,0 1,3 0,86 <5 1,3 12030390

Vi51-of iltr. 2012-10-09 0,5 10,8 1,6 12 6,2 1,2 0,017 0,82 2,0 0,78 <5 12 12039212

Vi51-of iltr. 2012-12-11 0,5 2,4 0,63 14 6,8 0,44 0,014 0,44 0,90 0,48 <5 2,0 12048454

Min - 1,3 0,63 11 5,3 0,42 0,011 0,44 0,90 0,48 <5 1,3 -

Medel - 9,1 2,1 13 16 1,0 0,022 2,1 2,5 1,1 <5 4,0 -

Max - 18,7 7,8 16 43 2,3 0,043 4,9 4,9 3,7 <5 12 -

Vi51-f iltr. 2012-02-14 0,5 1,3 - - 20 0,76 0,017 2,6 3,1 0,41 <5 1,7 12004889

Vi51-f iltr. 2012-04-10 0,5 3,8 - - 24 0,58 0,027 1,7 2,4 0,86 <5 4,2 12012589

Vi51-f iltr. 2012-06-12 0,5 17,3 - - 5,0 0,33 <0,010 0,33 1,6 0,45 <5 2,1 12021716

Vi51-f iltr. 2012-08-14 0,5 18,7 - - 3,4 0,24 <0,010 0,29 1,0 0,36 <5 1,3 12030381

Vi51-f iltr. 2012-10-09 0,5 10,8 - - 4,4 0,89 0,015 0,34 1,8 0,64 <5 12 12039215

Vi51-f iltr. 2012-12-11 0,5 2,4 - - 4,0 0,34 0,010 0,27 0,75 0,38 <5 1,9 12048456

Min - 1,3 - - 3,4 0,24 <0,010 0,27 0,75 0,36 <5 1,3 -

Medel - 9,1 - - 10 0,52 0,013 0,92 1,8 0,52 <5 3,9 -

Max - 18,7 - - 24 0,89 0,027 2,6 3,1 0,86 <5 12 -



x,x Hög halt 9-45 60-300 15-75 45-225 0,3-1,5 3-15 15-75 µg/l




106

2013




Visman uppströms Björneborg Vi50-of iltr. 2013-02-12 0,5 1,0 0,45 17 4,4 0,36 0,014 0,38 0,51 0,67 <5 0,064 13004711

Vi50-of iltr. 2013-04-09 0,5 1,1 0,40 15 4,4 0,32 0,016 0,39 0,51 0,44 <5 0,068 13011249

Vi50-of iltr. 2013-06-11 0,5 16,6 0,98 13 4,4 0,31 0,013 0,33 0,77 0,47 <2 0,069 13020066

Vi50-of iltr. 2013-08-13 0,5 17,3 1,1 9,6 3,6 0,31 0,010 0,36 0,49 0,44 <2 0,059 13028343

Vi50-of iltr. 2013-10-08 0,5 10,1 0,74 11 3,4 0,26 <0,01 0,33 0,53 0,43 <2 0,087 13036827

Vi50-of iltr. 2013-12-10 0,3 0,9 0,55 12 3,2 0,26 <0,01 0,29 0,49 0,52 2 0,084 13045407

Min - 0,9 0,40 9,6 3,2 0,26 <0,01 0,29 0,49 0,43 <2 0,059 -

Medel - 7,8 0,70 13 3,9 0,30 0,011 0,35 0,55 0,50 2 0,072 -

Max - 17,3 1,1 17 4,4 0,36 0,016 0,39 0,77 0,67 2 0,087 -

Vi50-f iltr. 2013-02-12 0,5 - - - 4,7 0,28 0,013 0,30 0,50 0,42 <5 0,048 13004712

Vi50-f iltr. 2013-04-09 0,5 - - - 6,3 0,30 0,013 0,34 0,57 0,43 <5 0,078 13011246

Vi50-f iltr. 2013-06-11 0,5 - - - 3,9 0,19 <0,01 0,23 0,40 0,35 <2 0,067 13020063

Vi50-f iltr. 2013-08-13 0,5 - - - 3,5 0,21 <0,01 0,23 0,45 0,40 <2 0,064 13028345

Vi50-f iltr. 2013-10-08 0,5 - - - 2,9 0,22 <0,01 0,25 0,53 0,38 <2 0,074 13036823

Vi50-f iltr. 2013-12-10 0,3 - - - 3,0 0,20 <0,01 0,31 0,46 0,32 3 0,071 13045410

Min - - - - 2,9 0,19 <0,01 0,23 0,40 0,32 <2 0,048 -

Medel - - - - 4,1 0,23 <0,01 0,28 0,49 0,38 2 0,067 -

Max - - - - 6,3 0,30 0,013 0,34 0,57 0,43 3 0,078 -

Visman nedströms Björneborg Vi51-of iltr. 2013-02-12 0,5 1,1 0,76 17 4,6 0,40 0,016 0,44 1,1 0,46 <5 1,6 13004714

Vi51-of iltr. 2013-04-09 0,5 1,3 0,61 16 6,8 0,48 0,016 0,61 2,2 0,49 <5 3,8 13011256

Vi51-of iltr. 2013-06-11 0,3 20,2 1,5 13 51 2,7 0,022 4,7 6,9 0,59 2 1,7 13020065

Vi51-of iltr. 2013-08-13 0,5 17,1 1,2 11 5,6 0,46 0,015 0,63 1,5 0,62 <2 2,7 13028347

Vi51-of iltr. 2013-10-08 0,5 10,2 2,1 11 29 0,75 0,027 3,6 4,6 0,45 <2 1,4 13036824

Vi51-of iltr. 2013-12-10 0,2 1,6 0,70 12 9,3 0,61 0,016 1,8 1,5 0,92 3 2,7 13045409

Min - 1,1 0,61 11 4,6 0,40 0,015 0,44 1,1 0,45 <2 1,4 -

Medel - 8,6 1,1 13 18 0,90 0,019 2,0 3,0 0,59 2 2,3 -

Max - 20,2 2,1 17 51 2,7 0,027 4,7 6,9 0,92 3 3,8 -

Vi51-f iltr. 2013-02-12 0,5 - - - 5,3 0,36 0,014 0,32 1,1 0,46 <5 1,7 13004713

Vi51-f iltr. 2013-04-09 0,5 - - - 7,2 0,44 0,015 0,40 2,2 0,48 <5 3,7 13011253

Vi51-f iltr. 2013-06-11 0,3 - - - 43 1,2 0,016 2,3 5,5 0,50 <2 1,7 13020064

Vi51-f iltr. 2013-08-13 0,5 - - - 4,9 0,34 0,010 0,31 1,3 0,50 <2 2,7 13028349

Vi51-f iltr. 2013-10-08 0,5 - - - 22 0,32 0,020 1,6 3,6 0,42 <2 1,3 13036821

Vi51-f iltr. 2013-12-10 0,2 - - - 4,7 0,36 <0,01 0,30 0,98 0,38 4 2,6 13045411

Min - - - - 4,7 0,32 <0,01 0,30 0,98 0,38 <2 1,3 -

Medel - - - - 15 0,50 0,013 0,87 2,4 0,46 2 2,3 -

Max - - - - 43 1,2 0,020 2,3 5,5 0,50 4 3,7 -



x,x Hög halt 9-45 60-300 15-75 45-225 0,3-1,5 3-15 15-75 µg/l




107

2014




Visman uppströms Björneborg Vi50-of iltr. 2014-02-11 0,5 1,8 0,85 15 3,4 0,25 <0,010 0,32 0,49 0,39 2 0,074 14004397

2014-04-08 0,5 6,2 0,60 13 5,9 0,26 0,012 0,40 0,51 0,88 <2 0,082 14012078

2014-06-10 0,5 19,0 0,31 13 4,5 0,27 0,010 0,35 0,21 0,59 <2 0,13 14020244

2014-08-12 0,5 20,5 0,98 10 3,8 0,25 <0,010 0,39 0,56 0,60 2 0,10 14028478

2014-10-14 0,5 9,8 0,92 11 3,3 0,28 <0,010 0,37 0,52 0,80 2 0,070 14037917

2014-12-09 0,5 2,6 0,95 11 4,9 0,33 0,011 0,50 0,60 0,67 2 0,12 14046030

Min - 1,8 0,31 10 3,3 0,25 <0,010 0,32 0,21 0,39 <2 0,070 -

Medel - 10,0 0,77 12 4,3 0,27 <0,010 0,39 0,48 0,66 <2 0,096 -

Max - 20,5 0,98 15 5,9 0,33 0,012 0,50 0,60 0,88 2 0,13 -

Vi50-f iltr. 2014-02-11 0,5 1,8 - - 3,9 0,23 0,010 0,31 0,51 0,40 2 0,076 14004398

2014-04-08 0,5 6,2 - - 4,7 0,24 <0,010 0,28 0,46 0,33 <2 0,056 14012092

2014-06-10 0,5 19,0 - - 7,0 0,24 <0,010 0,24 0,57 0,36 2 <0,010 14020247

2014-08-12 0,5 20,5 - - 2,9 0,14 <0,010 0,045 0,54 0,48 <2 0,077 14028473

2014-10-14 0,5 9,8 - - 2,8 0,14 <0,010 0,24 0,46 0,34 2 0,058 14037912

2014-12-09 0,5 2,6 - - 4,8 0,23 0,014 0,97 0,60 0,47 <2 0,12 14046027

Min - 1,8 - - 2,8 0,14 <0,010 0,045 0,46 0,33 <2 <0,010 -

Medel - 10,0 - - 4,4 0,20 <0,010 0,35 0,52 0,40 <2 0,065 -

Max - 20,5 - - 7,0 0,24 0,014 0,97 0,60 0,48 2 0,12 -

Visman nedströms Björneborg Vi51-of iltr. 2014-02-11 0,5 2,0 1,2 14 4,6 0,48 0,012 0,46 0,85 0,44 3 3,5 14004392

2014-04-08 0,5 7,0 0,92 13 9,7 0,87 0,018 2,3 1,8 2,3 2 2,5 14012093

2014-06-10 0,5 18,8 1,1 13 6,5 0,50 0,012 1,3 1,1 0,51 2 1,6 14020237

2014-08-12 0,5 20,8 1,1 11 12 0,87 0,013 1,2 2,0 1,9 2 2,4 14028486

2014-10-14 0,5 11,6 1,2 9,6 8,4 0,46 0,011 0,84 1,3 0,46 2 1,7 14037916

2014-12-09 0,5 3,3 0,9 11 5,4 0,47 <0,010 0,55 0,81 0,65 <2 2,1 14046029

Min - 2,0 0,90 10 4,6 0,46 <0,010 0,46 0,81 0,44 <2 1,6 -

Medel - 10,6 1,1 12 7,8 0,61 0,013 1,1 1,3 1,0 2 2,3 -

Max - 20,8 1,2 14 12 0,87 0,018 2,3 2,0 2,3 3 3,5 -

Vi51-f iltr. 2014-02-11 0,5 2,0 - - 3,8 0,39 0,012 0,29 0,77 0,38 3 3,3 14004394

2014-04-08 0,5 7,0 - - 5,7 0,40 0,011 0,36 0,95 0,33 <2 2,3 14012086

2014-06-10 0,5 18,8 - - 4,9 0,34 <0,010 0,32 1,1 0,34 2 1,5 14020236

2014-08-12 0,5 20,8 - - 6,4 0,41 <0,010 0,080 1,5 0,62 <2 2,3 14028475

2014-10-14 0,5 11,6 - - 6,9 0,24 <0,010 0,42 1,2 0,38 <2 1,6 14037915

2014-12-09 0,5 3,3 - - 5,3 0,31 <0,010 0,32 0,83 0,47 <2 2,0 14046028

Min - 2,0 - - 3,8 0,24 <0,010 0,080 0,77 0,33 <2 1,5 -

Medel - 10,6 - - 5,5 0,35 <0,010 0,30 1,1 0,42 <2 2,2 -

Max - 20,8 - - 6,9 0,41 0,012 0,42 1,5 0,62 3 3,3 -



x,x Hög halt 9-45 60-300 15-75 45-225 0,3-1,5 3-15 15-75 µg/l




108

2015




Visman uppströms Björneborg Vi50-of iltr. 2015-02-10 0,5 1,3 0,64 14 7,4 0,28 <0,010 0,42 0,54 1,2 2 0,075 15004161

Vi50-of iltr. 2015-04-14 0,5 6,5 0,80 13 5,5 0,39 0,012 0,44 0,70 0,49 3 0,12 15012065

Vi50-of iltr. 2015-06-09 0,5 13,9 1,2 13 3,6 0,24 0,010 1,4 0,64 0,34 2 0,091 15020211

Vi50-of iltr. 2015-08-11 0,5 18,2 1,0 11 3,3 0,24 0,010 0,34 0,47 0,33 2 0,10 15028552

Vi50-of iltr. 3015-10-06 0,5 9,8 1,2 12 8,4 0,36 <0,010 0,32 0,58 0,46 <2 0,15 15036662

Vi50-of iltr. 2015-12-08 0,5 3,7 0,72 13 2,6 0,28 <0,010 0,24 0,47 0,30 <2 0,082 15045198

Min - 1,3 0,64 11 2,6 0,24 <0,010 0,24 0,47 0,30 <2 0,075 -

Medel - 8,9 0,93 13 5,1 0,30 <0,010 0,53 0,57 0,52 <2 0,10 -

Max - 18,2 1,2 14 8,4 0,39 0,012 1,4 0,70 1,2 3 0,15 -

Vi50-f iltr. 2015-02-10 0,5 1,3 - - 4,3 0,20 <0,010 0,33 0,50 0,38 2 0,089 15004159

Vi50-f iltr. 2015-04-14 0,5 6,5 - - 3,9 0,17 0,010 0,27 0,62 0,32 2 0,10 15012060

Vi50-f iltr. 2015-06-09 0,5 13,9 - - 3,4 0,16 <0,010 0,78 0,50 0,35 <2 0,079 15020208

Vi50-f iltr. 2015-08-11 0,5 18,2 - - 2,8 0,22 0,011 0,22 0,48 0,32 <2 0,11 15028554

Vi50-f iltr. 2015-10-06 0,5 9,8 - - 4,1 0,22 <0,010 0,19 0,60 0,41 <2 0,091 15036664

Vi50-f iltr. 2015-12-08 0,5 3,7 - - 2,5 0,22 <0,010 0,16 0,53 0,27 2 0,084 15045197

Min - 1,3 - - 2,5 0,16 <0,010 0,16 0,48 0,27 <2 0,079 -

Medel - 8,9 - - 3,5 0,20 <0,010 0,33 0,54 0,34 <2 0,092 -

Max - 18,2 - - 4,3 0,22 0,011 0,78 0,62 0,41 2 0,11 -

Visman nedströms Björneborg Vi51-of iltr. 2015-02-10 0,5 1,9 0,58 14 5,9 0,52 0,014 0,57 1,0 2,3 2 1,9 15004163

Vi51-of iltr. 2015-04-14 0,4 7,6 0,74 12 4,6 0,45 0,014 0,49 0,76 0,38 <2 1,9 15012063

Vi51-of iltr. 2015-06-09 0,3 15,2 1,4 13 5,3 0,70 0,014 1,1 2,0 0,42 2 4,1 15020206

Vi51-of iltr. 2015-08-11 0,2 19,5 1,1 12 6,8 0,70 0,012 0,68 1,4 0,51 2 3,4 15028549

Vi51-of iltr. 2015-10-06 0,3 11,5 1,1 12 5,5 1,1 0,011 0,5 1,2 0,46 <2 5,4 15036661

Vi51-of iltr. 2015-12-08 0,4 3,8 0,84 13 3,9 0,75 <0,010 0,46 0,82 0,43 <2 3,6 15045201

Min - 1,9 0,58 12 3,9 0,45 <0,010 0,46 0,76 0,38 <2 1,9 -

Medel - 9,9 0,96 13 5,3 0,70 0,012 0,63 1,2 0,75 <2 3,4 -

Max - 19,5 1,4 14 6,8 1,1 0,014 1,1 2,0 2,3 2 5,4 -

Vi51-f iltr. 2015-02-10 0,5 1,9 - - 4,9 0,35 0,011 0,34 0,75 0,42 3 2,0 15004160

Vi51-f iltr. 2015-04-14 0,4 7,6 - - 5,7 0,34 0,010 0,33 0,78 0,29 <2 1,9 15012059

Vi51-f iltr. 2015-06-09 0,3 15,2 - - 4,2 0,59 0,010 0,61 1,2 0,39 <2 4,0 15020210

Vi51-f iltr. 2015-08-11 0,2 19,5 - - 5,7 0,62 0,022 0,37 1,4 0,39 <2 3,6 15028556

Vi51-f iltr. 2015-10-06 0,3 11,5 - - 4,8 0,89 0,011 0,28 1,3 0,43 2 5,5 15036663

Vi51-f iltr. 2015-12-08 0,4 3,8 - - 3,1 0,51 <0,010 0,19 0,88 0,3 <2 3,7 15045199

Min - 1,9 - - 3,1 0,34 <0,010 0,19 0,75 0,29 <2 1,9 -

Medel - 9,9 - - 4,7 0,55 0,012 0,35 1,1 0,37 <2 3,5 -

Max - 19,5 - - 5,7 0,89 0,022 0,61 1,4 0,43 3 5,5 -



x,x Hög halt 9-45 60-300 15-75 45-225 0,3-1,5 3-15 15-75 µg/l




109

2016




Visman uppströms Björneborg Vi50-ofiltr. 2016-02-09 0,5 2,1 1,1 13 4,0 0,37 0,010 0,34 0,65 1,0 2 0,082 16003939

Vi50-ofiltr. 2016-04-12 0,5 6,6 0,55 12 3,3 0,24 0,011 0,25 0,51 0,36 3 0,12 16012211

Vi50-ofiltr. 2016-06-14 0,5 16,3 1,2 13 3,3 0,26 0,010 0,26 0,54 0,48 2 0,090 16021597

Vi50-ofiltr. 2016-08-09 0,5 16,3 1,1 12 2,7 0,20 <0,010 0,41 0,54 0,38 <2 0,080 16028873

Vi50-ofiltr. 2016-10-11 0,4 7,6 1,1 11 2,1 0,20 <0,010 0,40 0,46 0,33 2 0,078 16037784

Vi50-ofiltr. dec-15

Min

Medel

Max

Vi50-filtr. 2016-02-09 0,5 2,1 - - 3,4 0,59 <0,010 0,22 0,62 0,46 2 0,085 16003938

Vi50-filtr. 2016-04-12 0,5 6,6 - - 3,1 0,13 <0,010 0,18 0,48 0,32 2 0,12 16012212

Vi50-filtr. 2016-06-14 0,5 16,3 - - 3,0 0,24 <0,010 0,16 0,49 0,34 <2 0,089 16021598

Vi50-filtr. 2016-08-09* - - - - - - - - - - - - -

Vi50-filtr. 2016-10-11* - - - - - - - - - - - - -

Vi50-filtr. dec-15

Min

Medel

Max

Visman nedströms Björneborg Vi51-ofiltr. 2016-02-09 0,5 2,9 2,9 12 8,8 1,0 0,015 0,78 1,2 0,78 3 3,8 16003940

Vi51-ofiltr. 2016-04-12 0,4 7,7 0,81 13 3,9 0,70 0,012 0,36 0,87 0,40 3 3,0 16012208

Vi51-ofiltr. 2016-06-14 0,5 17,2 1,2 13 4,4 0,54 0,011 0,55 1,4 0,45 2 2,1 16021596

Vi51-ofiltr. 2016-08-09 0,5 18,5 1,3 11 4,8 0,50 0,010 0,79 2,4 0,61 2 2,2 16028876

Vi51-ofiltr. 2016-10-11 0,2 11,1 2,4 11 47 0,76 0,018 6,3 4,9 0,53 <2 2,1 16037781

Vi51-ofiltr. dec-15

Min

Medel

Max

Vi51-filtr. 2016-02-09 0,5 2,9 - - 5,7 1,0 0,013 0,41 0,99 0,52 2 3,8 16003937

Vi51-filtr. 2016-04-12 0,4 7,7 - - 3,4 0,58 0,011 0,20 0,80 0,36 2 2,9 16012199

Vi51-filtr. 2016-06-14 0,5 17,2 - - 3,4 0,47 0,010 0,22 1,1 0,39 <2 2,1 16021595

Vi51-filtr. 2016-08-09* - - - - - - - - - - - - -

Vi51-filtr. 2016-10-11* - - - - - - - - - - - - -

Vi51-filtr. dec-15

Min

Medel

Max

* Analys av f iltrerade metaller uteblev.



x,x Hög halt 9-45 60-300 15-75 45-225 0,3-1,5 3-15 15-75 µg/l




110

2011-2015

År Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo År Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo

ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l

Visman uppströms Björneborg (Vi50) Visman nedströms Björneborg (Vi51)

(årsmedel) (årsmedel)

2011 128% 93% 100% 74% 159% 95% 100% 131% 2011 83% 86% 105% 63% 97% 82% 100% 103%

2012 97% 78% 96% 72% 90% 81% 100% 170% 2012 67% 60% 72% 44% 78% 67% 100% 98%

2013 102% 77% 92% 80% 91% 79% 108% 94% 2013 87% 67% 76% 50% 85% 83% 106% 99%

2014 102% 75% 102% 84% 125% 66% 100% 73% 2014 75% 60% 85% 36% 86% 59% 100% 94%

2015 76% 69% 99% 64% 96% 79% 94% 94% 2015 89% 77% 101% 56% 92% 71% 108% 102%

2016 90% 102% 97% 66% 93% 69% 89% 101% 2016 76% 90% 90% 49% 84% 81% 78% 99%

Min 76% 69% 92% 64% 90% 66% 89% 73% Min 67% 60% 72% 36% 78% 59% 78% 94%

Medel 99% 82% 98% 73% 109% 78% 99% 110% Medel 80% 73% 88% 50% 87% 74% 99% 99%

Max 128% 102% 102% 84% 159% 95% 108% 170% Max 89% 90% 105% 63% 97% 83% 108% 103%

Mo 110% Mo 99%

Cu 109% Hg 99%

Zn 99% Cd 88%

Hg 99% Cu 87%

Cd 98% Zn 80%

Cr 82% Ni 74%

Ni 78% Cr 73%

Pb 73% Pb 50%

Vi50 Vi51

Medelskillnad 2011-2016

Örebro

Umeå

Uppsala

Söderhamn

Sundsvall

Linköping

Stockholm

Växjö

Södertälje

Malmö

Halmstad

Jönköping

Uddevalla

KarlstadÖrebro

Västerås

ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 350 medarbetare och ca 220 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 4 laboratorier, samtligaackrediterade av SWEDAC.

ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i Eng-land, Irland, Holland, Frankrike och Sverige.

HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE

ALcontrol AB Box 307 651 07 KARLSTAD Tel: 054-21 30 77 Besöksadress: Bromsgatan 4A Hemsida: www.alcontrol.se