Projekt 3 – Informativ konst av våningsplan Grupp 2: Mirsada Kasum Camilla Lindström Anneli Olsen Paula Phillips Ma ttias Thorén

Innehållsförteckning

INLEDNING 3

ANALYS 3

VAD REPRESENTERAS 3 PLACERING 3 REPRESENTATIONSOBJEKT 4 TILLSTÅNDEN 4 VILKET KONSTVERK 4 TILLSTÅNDEN 8

METOD 9

PLANERING 9 UTFÖRANDE 12 TEKNISK LÖSNING 12

RESULTAT 13

DISKUSSION 16

SLUTSATS 17

REFERENSER 18

Inledning I detta projekt fick vi till uppgift att anpassa ett grafiskt gränssitt efter ett ”extremt” förhållande samt att ta ställning till vilket inmatningsdon som lämpade sig bäst till detta. Vi valde att arbeta med visualisering av informativ konst, eftersom detta lät som ett spännande ämne och skiljde sig från det vi gjort tidigare. Informativ konst är datorförstärkt (computer augmented) konst som inte bara har till uppgift att vara ett estetiskt objekt, utan även är en informationsdisplay. Informationen som visas är dynamisk och på något vis är relaterad till omgivningen. Informativ konst kan ses som långsam teknologi (slow technology), en teknologi som förespråkar ögonblick av reflektion och koncentration för att förstå objektet.1 Eftersom vi valde att arbeta med informativ konst, så var det naturligt för oss att arbeta med en applikation som skulle komma att visas på en stor display. Vårt koncept bestod i att representera ansamlingen människor, på IT-universitets våningsplan i Patriciahuset på Lindholmen, med hjälp av en tavla.

Analys

Vad representeras När vi valde att jobba med informativ konst så bestämde vi oss också för att försöka göra någonting som kunde användas i våran omgivning. Det första som kom upp då var en karta över IT-universitetet, som på något sätt visade var det fanns lediga grupprum. Att behovet av en sådan finns framgick delas av vad vi själva tyckte att det saknades och dels av att vi hört många av våra studiekamrater påpeka samma sak. Eftersom det verkade som ett så bra alternativ valde vi att fortsätta jobba med det och spara eventuella analyser av andra förslag till om det framgick att det inte var bra. Detta eftersom av det som vi hört själva pekade på att konceptet höll när vi vände oss mot studenter på IT-universitetet.

Placering Det fanns två klara alternativ var vi skulle placera våran tavla. Vid hissarna eller vid köket. Fördelen med vid hissarna är att alla ser den när de kommer in och snabbt kan hitta ett ledigt rum. Nackdelen är att man inte ser den någon annan gång. Fördelen med köket är att det har stor genomströmning, främst på grund av att kaffeautomaten står där. Det är också ett bra ställe att träffas på när man ska arbeta i grupp. Då kan man alltså enkelt hitta ett ledigt rum vi den tidpunkt när hela gruppen har kommit. Eftersom det mesta arbete bedrivs i projektform där man ofta arbetar i grupper så valde vi att placeringen skulle vara köket. Möjligtvis skulle den bästa lösningen vara att placera ut två tavlor, men då blir det en kostnadsfråga också.

1 J. Redström, T. Skog, L. Hallnäs, Informative Art: Using Amplified Artworks as Information Displays.

Representationsobjekt Det vi i första hand ville att användningen skulle vara var alltså att hitta plats där man kunde sitta och jobba. Därför valde vi dessa platser som de objekt som vi ville kunna representera med våra tavla. Det finns också övriga platser där det kan vara intressant om det är ledigt eller inte. De platser är bra att sitta och jobba i är • Grupprum • Studios • Soffgrupper • Torget • Föreläsningssalar • Datasalen Och de övriga platser är • Verkstaden • Köket • Rum med personal I det senaste fallet blir det alltså tvärt om, det intressanta är om det sitter någon i rummet om man söker den personen. Av dessa valde vi att bara ta med verkstaden. Anledningen till att köket inte kommer med är att tavlan är tänkt att hänga där. Vad det gäller rummen med personal så finns det dels en nackdel att representera om personen inte är inne, nämligen att det ofta finns ytterligare information på eller vid dörren som säger varför och när personen kommer tillbaka. Information som man alltså går miste om ifall man inte går dit, men framför allt är det inte ett huvudsyfte med vårt koncept. Därför representeras inte detta. I en nyare version skulle det förmodligen även vara rimligt att ta med detta.

Tillstånden Nästa steg var vilka olika tillstånd de olika objekten skulle ha. I fallen med grupprummen, soffgrupperna och verkstaden är det enkelt. De är antingen lediga eller inte. I de övriga fallen kan det vara rimligt att vill man istället ha en uppskattning över hur många personer som sitter i rummet. Här är det alltså bra att kunna representera någon slags skala. Men eftersom poängen är att hitta en ledig plats att arbeta på så kan även dessa representeras med två tillstånd, om det finns platser kvar att arbeta vid eller inte.

Vilket konstverk Nästa steg i analysen var alltså vilken sorts bild vi skulle använda. Kraven på bilden var från början enkla • Den skulle vara estetiskt tilltalande för en oinvigd • Den skulle kunna representera de olika objekten och deras tillstånd på ett bra sätt De bilder som vi analyserade var i nämnd ordning • En sjö och en skog

• En blomsteräng • Nattvarden • Flicka och blomsterfönster (Carl Larsson) • Lunch on a skyscraper in N.Y. • Svartvitt gruppbild Naturbilder Våra första tankar var att använda en bild på en sjö och en skog eller en blomsteräng. Fördelen med båda alternativen skulle vara att det finns ett nästan obegränsat antal sätt att representera olika information. Det vi spekulerade i var till exempel att olika blommor skulle representera olika rum och om de är utslagna eller inte skulle visa statusen på rummet. Dessutom skulle det för en oinvigd person se ut som vilken naturbild som helst. Nackdel med de är att det inte finns något grundtillstånd som är lätt att känna igen, och i och med det så kan det bli för svårt även för en person som är invigd och van att se bilden att känna igen vilken status som den visar. Nattvarden Det gjorde att vi istället började titta på klasiska tavlor. I första hand nattvarden. Här har vi fördelen att det finns ett naturligt grundtillstånd som alla skulle känna igen, alla sitter ner på sina platser utan att göra någonting. Det finns också flera olika objekt som lätt kan användas på olika sätt för att visa olika status. Till exempel kan varje person representera ett rum och om personen höjer en full bägare så är rummet helt upptaget och halvfull bägare betyder ungefär halvfullt rum. Andra exempel är att låta valven i bakgrunden vara upplysta eller inte. Nackdelen med detta alternativ var främst att det kan finnas en laddning i själva tavlan eftersom den representera en kristlig bild.

Flickan och blomsterfönstret Nästan alternativ var flickan och blomsterfönstret av Carl Larsson.

Här är kanske inte själva tavlan i sig är känd men stilen känns direkt igen som Larssons. Den ger ett hemtrevligt och personligt intrycket. Den har också väldigt många potentiella lättigenkännliga objekt i sig. Det vi tänkte använda var • Små blomkrukor representerar grupprummen och hur hög blomman i den är visar

statusen • Stora blomkrukor visar studios på samma sätt. • Om garnnystanet ligger på bordet är det ledigt i verkstaden. • Varje kudde i rummet representera en ledig soffgrupp Andra fördelat med denna bild var att man blandar gammalt och nytt och får på så sett en bra kontrast mellan den nya tekniken och en klasisk tavla. De nackdelar som finns är att det finns väl starka färger i bakgrunden som gör att det kan bli lite svårare att lägga fokus på de delar av tavlan som berättar någonting. Det som framgår av analysen skulle alltså peka på att detta är det alternativ vi borde använda. Därför genomförde vi ett quick & dirty test genom att bara skriva ut bilden och se hur den skulle se ut på platsen vi hade tänkt oss. Här framkom en stor nackdel. Bilden passade inte alls in omgivningen, varken vad det gällde stil eller färgsättning. Det gjorde att denna bild slopades. En annan sak man kan påpeka här är att vi alltså hade missat lite i våra grundläggande krav. Nämligen kravet att bilden ska passa in omgivningen den ska hänga i. Det skulle sparat en hel del analysjobb om vi hade tänkt på det från början. Och andra sidan visar det också hur viktigt det är med kontinuerliga tester eftersom det var en sådan som satte stopp för ett alternativ som generellt verkade bra, men i detta fall inte var det.

Lunch on a skyscraper in N.Y. Detta enkla test gjorde alltså att vi valde att använda ett svartvitt fotografi eftersom det även uppfyller det nya kravet på att passa in i miljön. Väggarna på universitet är röda och inredning går i svart, grått och vitt. Ett stilrent svartvitt foto skulle smälta in utan att störa för mycket och dessutom skulle det vara väldigt snyggt. Först tänkte vi använda ett känt fotografi precis som med de kända tavlorna. Det visade sig dessvärre vara svårt att hitta ett bra allmänt känt svartvitt foto som skulle gå att modifiera med vår förmåga och kunskap. Den bra bilden vi hittade var ” Lunch on a skyscraper in N.Y” . Det hade dessvärre blivit en alldeles för svår uppgift för oss rent teknisk. Därför gjordes ingen vidare analys av detta. Svartvitt gruppbild Vi valde istället att objekten på fotot skulle vara en grupp universitetsstudenter. Detta av de enkla orsakerna att studenterna återspeglar vänlighet, vår gemenskap men även för att visa att det är personligt att gå på IT universitet. Rummen och platserna på universitetet är levande, de fylls av studenter så varför inte representera dem som studenter? Vår första tanke var att representera alla utrymmen med var sin student. Detta insåg vi efter hand att det skulle bli alldeles för rörigt och svårtorienterat. Slutresultat blev att vi representera grupprummen, föreläsningssalar och studios med hjälp av tolv studenter. De andra utrymmen som är de soffgrupperna, verkstaden, datasalen och torget representeras på andra sätt. Vi valde just dessa utrymmen för en annan slags representation av flera orsaker: De öppna rummen tycker vi står för frihet och rymd. Inga klara gränser kan definieras, utan de är lite flytande nästan mobila. I dessa utrymmen finns det alltid en eller flera fåtöljer och soffor. När vi tagit allt detta i åtanke kom vi fram till att kuddar skulle vara den bästa representationen. Skyddsglasögonen valde vi för representation av verkstaden. Dels för att ordet verkstad i sig anspelar på grövre arbete men även för att skyddsglasögonen är ganska diskreta i vår miljö jämfört om vi hade valt att ta med en borr av något slag. Datasalen representeras av ett USB-minne. Alltså precis som för verkstaden en sak som på ett naturligt sätt relaterar till det den representerar. Torget är en stor samlingsplats. I början av analysen var vi inne på att vi skulle ha med mat, grönsaker eller ägg för att skildra ett gammaldags torg. Och på något sätt med dessa råvaror återspegla hur mycket folk som rörde sig där. Nackdelen med det är att det inte har någonting med IT-universitetet att göra. Detta ledde oss in på att det ofta finns folksamlingar på torg. Hur bättre kan en folksamling representeras än med människor och då studenter från just IT-universitetet? Resultatet blev att studenterna på bilden gemensamt skulle visa om det fanns folk på torget eller inte på något sätt.

Placeringen av skyddsglasögon, kuddar och liknande saker underlättar också för användaren att orientera sig rent geografiskt med tavlans hjälp. Studenterna står i en viss geografisk ordning sett från köket. I detta läget var alltså grupprummen, studiorna och föreläsningsalarna av var sin student. Eftersom det är lite olika karaktär på dessa rum så vill vi också särskilja de lite. Det gjordes genom att studenterna som representerade dessa försågs med whiteboardpenna för föreläsningssalarna och penslar för studiorna. Valet av pennan gjordes för det hade en viss anknytning till en föreläsning. Ett annat förslag var pekpinnar, men det var för gammalmodigt och inte passade i vår miljö. När korken sitter på pennan pågår inga föreläsningar analogt när korken är av så pågår föreläsningar. Studiorna representeras alltså med hjälp av penslar. Först var vi inne på att istället använda randig tröja eller basker för att återknyta till konstnärsstereotyp. Men nackelden med det va att det skulle ta upp för stor fokus, i och med att studenterna som representerar studiorna sitter bredvid varandra. Därför bestämde vi oss för att använda diskreta penslar istället.

Tillstånden I och med att detta är ett slow technologyprojekt behövde inte rummens tillstånd visas på ett självklart sätt. För att återspegla detta kom vi fram till följande alternativ: • Sittande/stående position • Med eller utan dator • Hand på eller bredvid en kudde • Öppna/stänga ögon De första två alternativet bestämde vi om efter hand för att inte använda använder på grund att det skulle krävda stora rörelser i tavlan. I och med att vi arbetade med informativ konst var det viktigt för oss att ändringarna inte skulle bli för markanta i tavlan. En oinvigd användare ska inte kunna se dessa förändringar utan att verkligen betrakta tavlan på närmare håll. Det tredje förslaget med handen på eller bredvid kudden kändes rätt. Bland annat för att det har en ganska självklar betydelse. Människor tolkar saker som andra håller i som deras. Eller i alla fall som om de har saken i besittning för tillfället. Det fjärde och sista förslaget tyckte vi också var ett bra sätt att representera tillstånden i rummet. Detta på grund av att öppna ögon bjuder in någon till kontakt, alltså är rummet ledigt. Medan om personen i fråga blundar så är den normala reaktionen hos en människa att inte störa den personen, i vårt fall är grupprummet då upptaget.

För att återspegla tillstånd som kräver skala, till exempel antalet personer i en studio valde vi bland dess alternativ: Antal fingrar, olika slags tecken, ansiktsuttryck, antal böcker och leenden. De fallen som detta skulle kunna behövas är, som diskuterat ovan, föreläsningssalarna, studios, datasalen och torget. Alternativ är alltså att deras tillstånd är ledigt eller inte, till exempel att om alla bord i en studio är upptagna så är studio upptagen och annars ledig. Eftersom syftes är att hitta utrymme att arbeta vid så väljer vi att även representera dessa rum med två olika tillstånd. Det fanns egentligen bara ett rum som antalet spelar någon roll och det var torget. Det är en allmän plats där det går bra för studenter att vistas även om de inte känner någon annan i utrymmet. Det är en plats för möten och är inte det minsta privat. Därför insåg vi att det skulle vara intressant att veta om antalet människor på torget. I och med att vi såg denna samling av människor som något positivt valde vi att använda oss av leenden. Ju fler studenter som ler desto fler befinner sig på torget. Alltså helt oberoende av vilket rum denna student i övrigt representerar. Sammanfattning av resultatet:

• Grupprum, studios och föreläsningssalarna där visas statusen med ögonen. • Torg representeras inte av någon person utan av gruppens leenden. Ju fler

personer som ler desto fler personer finns det på torget. • Verkstad representeras av ett par skyddsglasögon, skyddsglasögonen är på när

det är fullt i verkstaden annars vilar de på huvudet. Detta av den enkla anledningen att ett par skyddsglasögon som används indikerar arbete.

• 5 öppna rum. När ett av dessa är upptaget placeras en hand på den aktuella kudden. En ledig kudde innebär ett ledigt rum.

• Zelda, datasalen representeras med ett USB-minne. När det inte går att urskilja logotypen från IT Universitetet betyder det att datasalen är full, analogt när logotypen syns så har salen fortfarande lediga platser. Detta för att något som inte syns, inte heller existerar.

Metod

Planering Vi gjorde en skiss över grupperingen, av människorna som skulle fotas, för att bestämma ungefär hur de skulle vara arrangerade och få se hur det skulle kunna se ut. I skissen finns inte bara människor med utan även andra objekt, så som kuddar, skyddsglasögon, whiteboardpennor med (se bild 1). Detta gjorde att vi fick en överblick över vad som måste tänkas på och var svårigheterna i gruppsammansättningen fanns, till exempel var allas ben skulle ta vägen, men framförallt att vi fick bekräftat att det med största sannolikhet skulle kunna gå att arrangera 12 människor så som vi ville.

Bild 1

Vi valde att ta tre olika foton för att åskådliggöra vårt koncept. Dessa representerar våningens tillstånd vid olika tillfällen (se bild 2, 3, 4 och 5).

Bild 3

Bild 4

Bild 5

Bild 2

Därnäst var det dags att bestämma var någonstans vi skulle fotografera. Vi valde en ljus plats med en stor vit vägg mot vilken människorna skulle sitta. Vi lade dit en matta och några filtar för att få det lite mysigt och därigenom bättra på känslan av gemenskap och personlighet, vilket vi ville skulle genomsyra bilderna. Vi provsatt på lite olika sätt och i olika formationer för att prova hur bred, hög och djup bilden skulle komma att bli. Allt kontrollerades genom kameran för att senare kunna få bästa möjliga bilder utan att ta upp allt för mycket tid av personerna som skulle vara våra objekt. Detta tyckte vi var viktigt så att vi inte slösade bort deras tid. Kamerans plats och vinkel bestämdes samt exakt var någonstans personerna skulle sitta.

Utförande Vi bad tio personer att hjälpa oss och det ville de gärna, de var nyfikna över vad som var på gång och var nog glada att få en paus i sitt eget arbete. Vi berättade först vad det hela gick ut på, vad vi tänkte göra och meningen med detta. Sedan placerade vi ut de längsta personerna längst bak och därefter de resterande personerna så som vi tidigare planerat. Vi placerade därefter ut övriga objekt, såsom kuddar och skyddsglasögon. Sedan fick de instruktioner om vad de skulle göra i det första fallet och några foton togs. Därefter följde det andra fallet och det sista väldigt smidigt. Spontana reaktioner efteråt talade om för oss att personerna tyckte vår idé verkade vara en jättebra och finurlig sådan. Det var väldigt roligt, tyckte vi, att få sådan respons.

Teknisk lösning Den tekniska lösning vi tänkt oss är att man sätter upp värmekameror i alla utrymmen man vill undersöka. Med hjälp av bildanalys av bilderna kamerorna tar läsa ut hur många personer som finns i rummen, det vill säga hur många värmekällor som håller mer än 30 grader. En billigare men osäkrare lösning är det med två ljusbrytare som sitter på ett visst avstånd horisontellt. När något passerar dem sker det med viss tidsfördröjning mellan de två sensorerna. Med hjälp av denna tidsdifferens kan man utläsa om personen är på väg in i rummet eller på väg ut. En enkel räknare håller sedan reda på hur många som för tillfället befinner sig i rummet. I till exempel en studio har vi sagt att det är fullt om det sitter en person vid varje bord. Då får man alltså placera en kamera riktad mot varje bord också. Här fungerar alltså inte lösningen med sensorer. Vi tänker även att man kan samköra vår applikation med salbokningsdatabasen. Rummen markeras som upptagna när de är bokade. Om det är ett klassrum som är uppbokat visas det som om en lektion pågår, det vill säga genom att dess penna är locklös.

Vad gäller bildpresentationen på skärmen görs detta med ett dataprogram där bilden är uppdelad i flera bitar, en för varje del som kan modifieras. Tanken är att förändringar ska ske i små filmsekvenser så att rörelserna inte blir för häftiga och drar till sig uppmärksamheten i onödan hos folk som befinner sig i närheten av bildskärmen. Vi tänker oss att vi filmar personerna när det gör de olika förändringarna. Därefter klipper vi ut dem var för sig och delar upp dem ytterligare. Om vi ber personerna som ska vara med i presentationen att blunda och sedan klipper ut ansiktet före, under och efter behöver vi inte göra kombinationerna blunda – lägga handen på kudden och titta – lägga handen på kudden etcetera utan bara blunda – titta respektive lägga handen på kudden – ta bort handen från kudden.

Resultat Efter utvecklingsarbetet av vårt konceptförslag, togs ett antal prototypbilder. Detta för att få en känsla av hur bilden skulle kunna komma att se ut, i några av tillstånden på våningsplanet i Patriciabyggnaden.

Måndagen den 20 oktober klockan 09.50 Föreläsningssalen Grace Hopper och Verkstaden är upptagen. Datasalen Zelda har inga platser kvar, för övrigt är det ledigt i alla grupprum och föreläsningssalar. Det är ett par personer på Torget.

Tisdagen den 21 oktober klockan 13.00 Det är föreläsning i Erik Stemme, det finns platser kvar. Det är ledigt i föreläsningssalen Grace Hopper, grupprummen Unix och VMS, i verkstaden och i ett av de öppna rummen, för övrigt är det upptaget i alla grupprum och föreläsningssalar. Det är mycket folk på Torget. Datasalen Zelda har platser kvar.

Onsdagen den 22 oktober klockan 10.00 Det är föreläsning i Grace Hopper och von Neuman, för övrigt är det ledigt i alla studentutrymmen. Det är folk på Torget.

Måndagen den 27 oktober klockan 11.00 Brandlarmet är utlöst. Det bör påpekas att bilderna fortfarande är i ett prototypstadium. I arbetet av den slutgiltiga bilden är det viktigt att ta hjälp av en professionell fotograf, en sminkör, arbeta med ljussättning och rekvisita, för att få bästa möjliga kvalitet på konstverket. Vi anser dock fortfarande att personerna på bilden skall vara elever vid IT Universitetet.

Diskussion När vi letade målningar att visualisera rumsförändringarna på var ju att det skulle vara kända bilder. Tanken med det var att det inte på en gång skulle vara uppenbart att det var just något annat än ett konstverk, men samtidigt att man skulle känna till målningen tillräckligt väl för att se att det var något underligt med den. Därför började vi, när vi väl bestämt oss för att istället använda ett fotografi, med att leta efter kända bilder. Dock har fotokonsten inte riktigt blivit lika folkkär och, för den delen, lika spridd som den traditionella bildkonsten och därför finns det väldigt få bilder som den stora massan känner till. Några sådana bilder existerar dock. Exempelvis bilden av byggarbetarna som sitter på en balk högt över en amerikansk stad och äter frukost. Tyvärr hade vi inte riktigt tiden och resurserna att göra en bra parafras på ett sådant foto, men det är en möjlig fortsatt utveckling av vår idé.

När vi tog våra exempelbilder ställde vi in kameran på att ta i svartvitt. Detta för att direkt på kamerans bildskärm se ungefär hur bilden till slut blir. Om man är ovan att fotografera i svartvitt har man annars svårt att se hur olika färger gör sig mot varandra när bara mättnaden finns kvar i slutbilden. Exempelvis om en röd penna hålls mot en mörkblå tröja så syns den alldeles utmärkt när färgerna finns, men om den röda och blåa färgen har samma mättnad kan det bli svårt att se skillnad på dem när väl färgerna tagits bort. Dock får man fler valmöjligheter om man behåller färgerna när man tar korten och tar bort dem vid senare redigering i datorn eftersom man kan välja att behålla vissa färger för att belysa vissa egenskaper. En enstaka färg i ett annars svartvitt kort blir en stark signal som man snabbt lägger märke till. Dessutom kan det vara estetiskt tilltalande. Vid en framtida förbättring kunde man låta de ting som representerar något i bilden ha färger för att lättare kunna urskiljas. Exempelvis USB-minnet är väldigt litet och skiljer sig inte mycket ifrån bakgrunden och om man inte vet att det finns där är det lätt att missa. I en framtida version bör man vara mer noga med att alla personerna på bilden ser in i kameran så att man lättare ser om de tittar eller blundar. Vi lät våra fotoobjekt vara väldigt spontana för att inte fotografierna skulle bli stela, men när man väl genomför applikationen på riktigt ska man nog vara lite mer strikt med hur folk sitter och vartåt de tittar. Som avslutning kan nämnas att vi lekte med idén hur det skulle kunna bli om vår applikation lanserades kommersiellt. Vi tror att företag nog skulle uppskatta att ha en gruppbild i exempelvis lunchrummet eller entrén där man kan se om de anställda är på kontoret och om dom i så fall är upptagna, på möte eller anträffbara. Detta skulle kunna lösas med smartcards som registrerar när en person går in i sitt rum eller inställningar som den anställde själv gör på datorn eller något annat ting som är knutet till tavlan. Om applikationen skulle lanseras skulle nog idén med parafraser på kända verk vara viktig att genomföra då det skulle göra ett vanligt gruppfoto till något som mer ser ut som en kul grej.

Slutsats Det första, och kanske viktigaste, är att allt pekar på att vi har ett fungerande koncept. Framför allt responsen vi har fått från andra studenter har pekat på detta. Det finns ett behov av någonting som visar var det finns lediga studieutrymmen och det går att representera detta med hjälp av informativ konst. Det skulle till och med kunna vara någonting som skulle vara att jobba vidare på. Det har varit ett väldigt kul projekt. Framför allt att man har varit tvingad att inte tänka på traditionellt sätt utan arbeta utifrån nya perspektiv. Det svåraste har också varit att tänka på att det inte behöver vara funktionellt. Man kommer ofta på sig själv eller varandra att utan att tänka på det argumentera för det mest funktionella förslaget. Det har varit kul att för en gång skulle kunna välja alternativ som kanske inte är de bästa men gör att de ser bättre ut.

Referenser Informative Art: Using Amplified Artworks as Information Displays. Redström, Skog, Hallnäs http://civ.idc.cs.chalmers.se/publications/2000/Informative_art.pdf